Issuu on Google+

Kan fiskar simma baklänges? Finns det flyttfjärilar? Om en mygga träffas av en vattendroppe, dör den då? Vad undrar vi svenskar om naturen? Det vet Lars-Åke Janzon, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Sedan tio år tillbaka svarar han på våra vanligaste, galnaste och klokaste frågor om svenska djur. Hur mycket blåst klarar en fluga? utgår från frågor som Jourhavande biolog fått genom åren – om allt från fästingar till älgar, från fågelbajs till delfinhjärnor. Svaren berättar infallsrikt och lärorikt om våra djur. Allt presenterat med lika delar lustfylld humor och pedagogisk iver. Jourhavande biolog har svar på allt, och lite till!

Jourhavande biolog svarar på alla möJliga och omöJliga frågor om svenska dJur

lars-åke Janzon

Med glimten i ögat, en enorm kunskap och stor respekt för djur och natur beskriver Jourhavande biolog hur det går till i insekternas, däggdjurens och fåglarnas värld. Han avlivar myter som den att kräftorna kryper baklänges och att huggormsungar är giftigare än sina föräldrar. Han listar de snabbaste, de äldsta och de sömnigaste djuren. Jourhavande biolog ger också praktiska tips om hur vi ska ta hand om och hjälpa våra grannar: humlorna, fjärilarna, småfåglarna och igelkottarna.

Lars-Åke Janzon är fil. dr, Jourhavande biolog och första intendent på Naturhistoriska riksmuseet. Han har medverkat i ett stort antal vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer och anlitas ofta som faktagranskare och vetenskaplig konsult. Han medverkar också ofta i radio och teve och utkom 2009 med boken Blommor i Sverige (tillsammans med Bo Mossberg).

Urval och redigering Susanne Liljenström Illustrationer Lukas Möllersten

lars-åke Janzon

Susanne Liljenström är biolog och frilansskribent. Hon skriver tidningsartiklar och texter till informationsmaterial och utställningar, helst med populärvetenskaplig inriktning. Susanne bor vid Kosterhavet i Strömstad och skriver gärna om världen under havsytan. Lukas Möllersten är frilansande formgivare och illustratör med en viss fäbless för ogräs. Han är AD för tidskriften 10TAL och ritar då och då ett nytt djur till egna klädmärket Hundräven.


Jourhavande biolog svarar på alla möjliga och omöjliga frågor om svenska djur LARS-Åke Janzon Urval och redigering: Susanne Liljenström


Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2010 Lars-Åke Janzon och Norstedts, Stockholm Urval och redigering: Susanne Liljenström Formgivning och illustrationer: Lukas Möllersten Tryckt hos Livonia Print, Lettland 2010 isbn 978-91-1-302474-5


Innehåll Jourhavande biolog med svar på allt!  8 Hur djur gör  15 Simma, flyga, hoppa och springa  17 Lyssna, låta, se och lysa  31 Perspektiv på ägg  47 En fråga om ålder  57 Mat och dryck  67 Vinter – sömn och kyla  82

Är den farlig?  95 Ormar och andra giftiga typer  97 Våra vänner med gadd  106 Blodsugare och fladdermöss  113 De där med åtta ben  126

Hjälp dina grannar  135 Småfåglar  137 Fjärilar  145 Humlor och bin  156

Lite vetenskap  165 Vi tar det från början  167 Något om arter och namn  180


Hur djur gรถr


Simma, flyga, hoppa och springa

Kan fiskar simma baklänges? Jodå, det finns flera fiskarter som kan simma baklänges. Men de flesta som ser ut att göra det driver dock egentligen med strömmarna. Till dem som verkligen medvetet kan simma baklänges hör fjärilsfiskarna. Det är en grupp fiskar med platta, tunna kroppar, vanligtvis med ett streck vid ögat och ibland med en mörk fläck nära stjärtfenan. Kroppsteckningarna tjänar som kamouflage eller skyddsmekanism som förvirrar rovfiskar så att de hugger efter fel ände av bytet. En annan fisk som kan simma baklänges är tanganyikacikliden Triglachromis otostigma. Den lever i leriga bottenregioner av Tanganyikasjön mellan Tanzania och Kongo och har utvecklat böjbara fentoppar på sina bröstfenor. Genom

17


att simma baklänges kan fisken använda sina bröstfenor till att gräva upp insektslarver som ligger gömda i gyttjan. Knivfisken »Black Ghost«, Apteronotus albifrons, kan simma både fram och baklänges, till och med upp och ned!

[ myt]

Även kräftor som blir skrämda simmar baklänges. Att de kryper baklänges är däremot en myt. Vi bör alltså stryka ordet kräftgång i den meningen att det går bakåt!


Kan humlor flyga? Att humlor egentligen inte borde kunna flyga är en gammal studentikos skröna. Enligt denna är humlor för tunga, för bulliga och utrustade med alldeles för små vingar. Det är självfallet inte sant, humlor är alldeles utmärkt rustade för att flyga. Humlors oförmåga att flyga är ett ämne för sig. Uppgifterna har sannolikt sitt ursprung i ett studentspex vid Tekniska högskolan i Stockholm. De matematiska beräkningar som också publicerades i studenttidningen Brux var dock gjorda utan hänsyn till humlornas vingrörelser. Sanningen är närmast att humlor inte kan glidflyga, en egenskap de delar med de flesta andra insekter. Tar man bort den tjocka hårpälsen är humlor i kroppen ganska lika vanliga tambin. I vissa avseenden kan humlors flygförmåga till och med överträffa bins, de kan till exempel flyga vid starkare vindar, i upp till drygt 4 m/s, medan honungsbin har problem redan när vinden når 2 m/s. Att humlor inte kan höra är däremot alldeles sant, men de har i stället utmärkt luktsinne.

20


Hur mycket blåst klarar en fluga? Insekter är generellt känsliga för vindar och söker sig till lugnare platser när det blåser. Sedan skiljer det förstås mellan olika arter – det finns omkring 4 500 olika flugor i Sverige. En del fäbromsar kan vara närmare tre centimeter långa och relativt tunga, de klarar vindar bättre än en husfluga. Men hur många meter per sekund? Den forskningen återstår ännu! Jourhavande biolog har dock gjort egna iakttagelser: En sommardag när bilen startades var sidorutorna fulla med flugor, sannolikt husflugor. De allra flesta försvann ganska snabbt när farten ökade, men inte alla. Flugan som höll sig kvar allra längst satt på bilens vänstra sidoruta, den gav upp först då hastighetsmätaren visade över 70 km/tim. helt a propå På en sekund hinner en kackerlacka springa cirka 30 egna kropps­längder. Den springer oftast bara mycket korta sträckor, exempelvis för att undkomma ljuset från en lampa som tänds i mörkret. Men då går det undan!

23


t oppfa rter f ör någr a va nl ig a nor disk a dj ur

›› ›› ›› ›› ›› ›› ›› ›› ›› ››

Fälthare 72 km/tim

Skogshare 70 km/tim Varg 60 – 70 km/tim Räv 50 – 60 km/tim Älg ca 50 km/tim

Vildsvin ungefär som en älg korta sträckor Rådjur ungefär som en älg Brunbjörn 45 km/tim

Grävling 25 – 30 km/tim Husfluga 8 km/tim


Hur långt hoppar en ekorre? Tänk dig att du är en ekorre som sitter på en grangren och ska ta sats för att hoppa. Du höjer och sänker huvudet upp och ner och tittar jättenoga på den gren som du ska hoppa till. När du rör huvudet på detta sätt kan du lättare bedöma avståndet.


Ekorren som står stilla på sin gren och gör just dessa hastiga rörelser med huvudet upp och ner funderar och gissar hur långt det är dit bort till grenen. När den hoppar rakt ut klarar den ungefär 1,5 meter innan den börjar falla. Missar den grenen rakt framför sig så klarar den säkert att falla minst lika långt till innan den landar på en annan gren som är närmare marken. Är ekorren jagad av, säg, en mård så kan den faktiskt klara ännu längre hopp. Då kan den »flyga« 10 till 12 meter och sedan kvickt springa iväg utan att ha skadat sig. Men så långa hopp är det mycket sällan man ser. Just som ekorren hoppar sträcker den ut ben och armar nästan rakt ut åt alla håll. Magen och armarna bildar på så sett en större glidyta som gör att den flyger längre i luften. Samtidigt kan man se att ekorren använder sin svans till att styra och balansera med.

27


… en normalstor gräshoppa kan hoppa drygt tre meter om den spärrar ut vingarna och glidflyger? … gräshoppor normalt inte flyger? Den rosenvingade gräshoppan är ett undantag som kan flyga hundratals meter. Den är Ölands landskapsinsekt. … rådjur och hare inte har nyckelben? Djur som springer och hoppar mycket behöver största möjliga rörlighet i frambenen och då ska skulderbladen inte hänga fast i resten av kroppen. … igelkotten är en hejare på att klättra? Man har sett igelkottar klättra upp på staket till en höjd av 2 meter! … tornseglaren är den fågel som tillbringar mest tid i luften? Från den dag fågeln flyger ut ur boet flyger den nonstop cirka 500 000 km tills den landar första gången för att häcka, två år senare. … tornseglaren har så svaga ben att den behöver få hjälp med att få luft under vingarna om den hamnar på marken?

28


l ä ngst o ch hö g st! Silvertärnor som häckar i Norra Ishavet och sedan flyger till andra ändan av jorden för att »övervintra« i Antarktis gör en resa på ca 160 000 km! Snögäss häckar på tundran i bland annat Sibirien. När de flyttar söderut flyger vissa individer över de högsta topparna i Himalaya som ligger 8 000 meter över havet. Även rüppellgamar och grågamar är kända för att flyga högt. Högst har sannolikt en rüppellgam svävat; en sådan var nära att orsaka en katastrof när den hamnade i en flygplansmotor på 11 300 meters höjd.

29


r ekor d ör n Liksom andra fåglar kan en kungsörn flyga på lite olika sätt. Under vissa betingelser när den flyger, eller snarare glidflyger i nedåtriktad färd, kan den nå en hastighet på nästan 130 km/tim. En kungsörn i Skottland uppmättes flyga i cirka 190 km/tim när den mobbades av en pilgrimsfalk, men siffran är osäker. Medelhastigheten för vanlig horisontell flykt pendlar mellan 45 och drygt 50 km/tim.

30


9789113024745