Elevbladet VÅREN 2023

7

4

Visst är demokrati fint, men skulle det bästa ändå inte vara en riktigt bra diktator?

9 EBL:S GUIDE TILL VALPROGRAMMEN 2023

14

HJÄLP! VAD SKA JAG BLI NÄR JAG BLIR STOR?

18

INNEHÅLL

HÖSTEN 2022

OMSLAGSBILD: Nelly Lindström

ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Huhtala

cecilia.huhtala@skolungdom.fi

CHEFREDAKTÖR

Adele Westerlund

adele.westerlund@skolungdom.fi

ART DIRECTOR

Nelly Lindström

nelly.lindstrom@skolungdom.fi

6

– vad händer i FSS just nu?

8 ORDFÖRANDEKOLUMN

LEDARE BRÖSTCANCER

6 Laudatur och ingen studieplats, ska det verkligen vara såhär?

13 20

VAD ÄR FSS? READY, SET, DRAG!

FSS NYHETER BOKTIPS

HUR VAR DET DÅ DU SKULLE RÖSTA FÖRSTA GÅNGEN, MAMMA?

16

ESTETIKER - SENASTE FIXEN FÖR VÅRA IDENTITETSKRISER?

22

INNEHÅLL

FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF

Kaserngatan 1 D 65-66 00140 Helsingfors 09 644881

kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

Instagram: @skolungdom @elevbladet

Facebook:

Finlands Svenska

Skolungdomsförbund FSS

Twitter: @skolungdom

TikTok: @fsspolitiktok

EBL publiceras av FSS och riktar sig till alla skolungdomar. Tidningen produceras av unga för unga.

FSS är skolungdomars egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7-9), studerande på andra stadiet och folkhögskolor.

MEN VAD ÄR EGENTLIGEN FSS?

FSS står för FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND.

FSS är grundat 1921.

FSS är ett PARTIPOLITISKT OCH RELIGIÖST OBUNDET utbildningspolitiskt förbund. Vi arbetar för att förbättra de finlandssvenska skolungdomarnas vardag.

FSS har 3500 MEDLEMMAR runt om i Svenskfinland som alla får hem den här tidningen.

FSS medlemmar är ELEVER I GRUNDSKOLANS ÖVRE ÅRSKURSER och av STUDERANDE I GYMNASIER, YRKESLÄROANSTALTER och FOLKHÖGSKOLOR.

FSS ORDNAR EVENEMANG flera gånger i året med olika teman.

FSS GER UT STUDIEKORT som beviljar studierabatt bland annat på kollektivtrafik, teatrar, skivbutiker, simhallar och många andra ställen.

FSS INTRESSEBEVAKAR OCH PÅVERKAR. Det betyder att vi aktivt deltar i samhällsdebatten om sådant som gäller våra medlemmar och bland annat kommenterar lagförslag och skriver insändare.

FSS SAMARBETAR OCKSÅ INTERNATIONELLT med skolungdomsförbund främst i Europa och Norden.

Det här är FSS ORDFÖRANDE Cecilia Huhtala

Cecilia leder förbundet och ansvarar för intressebevakning, presskontakter och samarbete med andra organisationer.

Det här är FSS VERKSAMHETSLEDARE

Elin Svedman

Elin är förman för personalen och ansvarar för förbundets förvaltning och ekonomi. Hon fungerar som sekreterare på förbundsstyrelsens möten.

Det här är FSS KOMMUNIKATÖR

Felix Lindvik

Felix ansvarar för förbundets kommunikation och marknadsföring.

Det här är FSS POLITISKT SAKKUNNIGA

Henri Winberg

Henri koordinerar förbundets intressebevakning och påverkan.

Det här är KOORDINATORN FÖR DEBATTPROJEKTET

Richard Smeds

Richard ansvarar för debattprojektet och den nationella debattävlingen som ordnas i samarbete med Svensk Ungdom.

Det här är FSS PROJEKTKOORDINATOR för PROJEKTET TRYGGA SKOLAN Jenna Tulonen

Jenna ansvarar för projektet Trygga skolan i Finland som görs i samarbete med Ekvalita.

Det här är EBLS CHEFREDAKTÖR

Adele Westerlund

Adele ansvarar för Elevbladets innehåll, både på tidningen och på webbsidan.

Det här är FSS ART DIRECTOR Nelly Lindström

Nelly håller i trådarna för Elevbladets och FSS-kalenderns visuella uttryck.

VAD HÄNDER I FSS JUST NU?

ERIK

FSS årsmöte ERIK kommer att ordnas i Österbotten den 12-14.5.

ERIK, kort för Elevriksdagen, är FSS årsmöte där unga från hela Svenskfinland samlas för att diskutera politik och ha en på alla sätt fantastisk helg. På ERIK debatteras och tas beslut om vilken typ av politik FSS ska stå för och bedriva, samt vad förbundet ska göra under det kommande året. Dessutom väljs en ny styrelse och ordförande inför nästa verksamhetsår! Styrelsen är de som leder förbundet och förverkligar alla planerna. Att sitta i styrelsen är mycket lärorikt och kul och man behöver inte ha tidigare erfarenhet av FSS för att ställa upp i valet.

Alla FSS medlemmar har rösträtt på mötet och kan också ställa upp i styrelse valet. Mera info om att anmäla sig ERIK och att ställa upp till styrelsen hittas på FSS hemsida www.skolungdom.fi. Kolla även in baksidan av den här tidningen för möteskallelsen till ERIK!

ANDRA KOMMANDE EVENEMANG

Sommarpicknick i Vasa, Åbo och Helsingfors

5.6 Picknick i Åbo

6.6 Picknick i Vasa

7.6 Picknick i Helsingfors

FSS kommer att ordna sina traditionella sommarpicknickar på olika ställen i Svenskfinland i år igen. Evenemanget är öppet för alla intresserade. Kom med och äta snacks, diskutera aktualiteter, lära känna nya typer och chilla en stund i det fina vädret! Mera info om picknickarna dyker upp inom kort.

IU evenemang

Internationella utskottet ordnar den 13.4 besök till Tyska ambassaden och en introduktionsworkshop i Europeiska Unionen.

DEBATTFORUM

Pride-evenemang

I år igen ordnar FSS i samarbete med andra svenskspråkiga organisationer evenemang på olika ställen i Svenskfinland under Pride. Mera om Svenska Hörnans program på Prideparader i olika städer publiceras inom kort på våra kanaler.

Evenemang med Internationella utskottet

Den 13.4 kl.14-18 ordnar FSS internationella utskott ett besök till Tyska ambassaden i Helsingfors och en introduktionsworkshop i Europeiska Unionen. Under dagen kommer vi att diskutera Europeiskt samarbete och Europaparlamentsvalet som ordnas nästa år.

FSS gemensamma projekt med Svensk Ungdom, debattprojektet, har fortsatt under 2022 och 2023. Debattforumen främjar skolungdomars vilja och kunskap i retorik samt knep i att hålla tal. Utbildningen hålls för andra stadiets studeranden. Under 2023 har skolor fortsatt att boka in forum, speciellt i Österbotten. I samband med forumen har debattävlingar också ordnats för skolor i Åboland, Österbotten och Nyland. Vinnarna från deltävlingarna - Ekenäs, Jakobstads och Mattlidens gymnasium - kommer att möta varandra i den nationella finalen den 11.4.

BILD: Marjan Blan, Unsplash

FSS MÅL FÖR RIKSDAGSVALET OCH VALRAPPORT

FSS lobbar för en bättre vardag för skolungdomar!

Riksdagsvalet har tagit upp en stor del av FSS tid under början av året och våren. FSS har bland annat bekantat sig med partiernas valprogram, träffat kandidater från olika partier och formulerat egna mål inför riksdagsvalet. Kandidater som är uppställda i valet har möjlighet att skriva under målen. FSS mål delas in i följande kategorier:

- Ungas psykiska ohälsa måste förebyggas!

- Skolan ska vara jämlik och inkluderande!

- Ge unga äkta makt!

- Hör andra stadiets studerandes intressen!

TÄVLING

EBL ordnar tävling i att teckna seriestrippar!

Gillar du att teckna och skriva? Saknar du den rätta utmaningen för att motivera dig att göra något nytt och kreativt? Då ska du hålla ögonen öppna för den här tävlingen! EBL kommer under våren att ordna en tävling i att teckna seriestrippar, alltså en kort tecknad serie som kan vara till exempel humoristisk eller ha ett politiskt budskap. Följ oss på Instagram på @elevbladet_ebl så att du säkert inte missar då vi publicerar mera information!

HÄLSNING FRÅN KANSLIET

Utanför planering av evenemang, riksdagsval och rekryteringar jobbar kansliet även med studiekorts servicen. Kom ihåg att du ännu hinner söka studiekort från FSS före sommaren, men även igen på hösten!

FSS har även skrivit en valrapport för att få en bredare förståelse för vad partierna står för och underlätta det stora valet som många unga har framför sig. Du kan bekanta dig närmare med de exakta målen, samt vilka kandidater som skrivit under dem, på skolungdom.fi.

Nu blickar FSS framåt mot regeringsförhandlingarna som börjar cirka 2 veckor efter valdagen. Då kavlar FSS upp ärmarna för att få ungas röst hörd i regeringsprogrammet!

INTERNATIONELLA NYHETER

Också på det internationella planet finns det nytt att rapportera! I februari deltog en av våra aktiva i en internationell skolning i Bryssel. I mars reste en utskottsmedlem till Budapest för att delta i ett evenemang med temat “Vote @ 16”. Också i april kommer FSS att representeras internationellt, den här gången på Ungas Demokratifestival i Köpenhamn.

MÖTEN OCH TRÄFFAR

Under de senaste månaderna har FSS förutom att träffa partier även träffat flera samarbetspartners. Vi har bland annat haft möten med Hem och Skola, Finlands Svenska Lärarförbund och organisationen AMKE som representerar dem som anordnar yrkesutbildningar. Dessutom har vi besökt flera skolor!

FSS RIKSDAGSVALSRAPPORT 2023

FSS RIKSDAGSVALSMÅL 2023

PROJEKTET TRYGGA SKOLAN

FSS har fortsatt att jobba med projektet trygga skolan, som är ett nordiskt samarbetsprojekt. Projektet har som mål att utveckla en nordisk metod för att skapa en mer jämlik skola med ökad elev och studerandedelaktighet och gemenskap. Vi använder oss av normkritik och jobbar också för en större mångfald av röster i elev-och studerandekårstyrelsens verksamhet. Därtill hjälper projektet att förebygga utanförskap, mobbning och kränkningar.

Trygga skolan utförs i form av workshops för skolors elevkårsstyrelser. FSS jobbar på projektet tillsammans med Ekvalita i Finland, Elevernas riksförbund i Sverige, Feministparaplyet på Åland samt Likstillinssenteret KUN och Elev- och lärlingsombud i Norge.

JOBBA PÅ FSS?

FSS söker just nu en ny verksamhetsledare samt en vikarierande politiskt sakkunnig för perioden 12.4 – 30.9. Om du blev intresserad hittar du mera information om arbetsuppgifterna samt hur du söker på skolungdom.fi.

VISST ÄR DEMOKRATI FINT, MEN SKULLE DET BÄSTA ÄNDÅ INTE VARA EN RIKTIGT BRA DIKTATOR?

Det här numret av EBL har riksdagsval som ett av sina teman. Det är vårens stora grej, något som syns och diskuteras vart man än vänder sig. Jag själv, och många jag känner, verkar ändå ha en växande oroskänsla inför det här valet. Kommer den ökande högerpopulismen och intoleransen att synas i vårt valresultat på samma sätt som i Sverige? Kommer Sannfinländarna att komma med i nästa regering? Kommer de att slopa translagen nu när den äntligen gick igenom och förhindra andra viktiga reformer?

När man följer med partimätningar och stämningar i samhället inför valet, är det inte så svårt att förstå varför så många känner hopplöshet. Visst är demokrati fint, men varför tycks så många finländare stödja kandidater med rasistiska eller sexistiska tendenser? Visst är demokrati en vacker värdering, men fungerar det faktiskt när en så stor del av befolkningen tycks vara så korkad? Kanske skulle det ändå vara bättre om jag, eller någon från FSS, eller min favorit politiker bara fick bestämma som diktator. Hellre det än att till exempel Sannfinländarna fick en demokratiskt vald statsminister. Eller?

Det är lätt att stödja demokrati då det handlar om att få sin egen röst hörd, eller driva igenom reformer man själv stödjer. Men det är viktigt att minnas att demokratin utsträcker sig även till sådana människor och åsikter som är väldigt olika ens egna. Samma princip som gör att jag och du får rösta och komma till tals, gäller även för alla andra. Och på samma sätt som “vi” tänker att “de” är korkade, tänker de säkert så om oss.

Det finns många argument för varför demokrati är en viktig värdering, och jag kommer inte ens att hinna med en bråkdel i den här texten. Men för att förenkla kunde man tala om att demokratin har både ett egenvärde och ett instrumentellt värde. Med egenvärde menar jag att demokratiska värderingar är viktiga i sig. Det är moraliskt rätt att alla får komma till tals och påverka hur det samhälle där de lever ska styras och fungera. Demokrati stödjer viktiga värderingar som frihet och jämlikhet. Då vi lever tillsammans bör vi kunna kompromissa, men allas perspektiv och åsikter måste komma till tals på lika villkor.

Med instrumentellt värde menar jag att demokratin är det statsskick som fungerar bäst. Eftersom demokratin - åtminstone idealt - ger varje individ lika politisk makt, tvingas beslutsfattare att ta allas intressen och rättigheter i beaktande. Dessutom är det lättare att upptäcka och korrigera misstag, eftersom beslutsfattandet hela tiden granskas. Vissa har också argumenterat för att demokrati har en god effekt på människorna i ett samhälle, eftersom det uppmuntrar till kompromiss och att ta andra i beaktande.

Allt det här är förstås ändå ideal. För att det på riktigt ska fungera, måste ju allas röst faktiskt höras lika mycket. Det räcker inte heller bara med rösträtt, utan beslutsfattare måste också lyssna på folket mellan val. Fungerande demokrati förutsätter också att medborgarna har tillräcklig utbildning, samt att alla följer med och sätter sig in i politiken i någon mån. En alldeles central del av demokrati är också samtal och respekt. Vi måste kunna lyssna på varandra och möta varandra med öppenhet och hänsyn. Mycket av det här är ändå på ett eller annat sätt hotat idag. Populismen ökar och det blir svårare för människor med olika åsikter att mötas. Misinformation och falska nyheter sprids lättare än någonsin. Beslutsfattare lyssnar inte heller på alla i samma mån, och mycket av politiken är inte alls tillräckligt transparent eller lätt att förstå sig på.

Men även om det kan kännas svårt är det enormt viktigt att vi inte ger upp hoppet. Det är viktigt att vi fortsätter kämpa för att motverka alla de samhällsproblem som försämrar vår demokrati idag. Det är viktigt att vi håller fast vid våra demokratiska värderingar också i de stunder då de inte tjänar våra egna åsikter. Det är viktigt att vi orkar fortsätta förklara och fundera på varför vi tycker som vi tycker - och likaså att vi orkar lyssna på dem som tycker olika (fast förstås med undantag av om de är till exempel nazister).

För i bästa fall är ju demokrati inte bara en tävling om röster, utan också ett samtal. Och det är ju ändå inte helt uteslutet att också jag eller du kan ha fel ibland.

ADELE WESTERLUND Chefredaktör

6 LAUDATUR OCH INGEN STUDIEPLATS, SKA DET VERKLIGEN VARA

SÅHÄR?

I Helsingin sanomat den 2 mars fick vi läsa en intervju med Salla Tamsila som har skrivit 6 laudatur och suttit 15 gånger i provsalen men ändå inte blir antagen till att studera medicin. Frågor som vi behöver ställa oss är varför låter vi Sallas kompetens och kunnande gå till spillo i åratals av antagningsförsök och varför vi inte låter Salla och andra sökande påbörja sina studier.

Idag väger studentexamen tyngre än inträdesproven i antagningen till tredje stadiet på grund av Sipiläs (Saml.) regering. År 2015 ville regeringen försnabba vägen till yrkeslivet och minska på studiestressen, men åtgärderna gav en motsatt effekt.

Gymnasieelever behöver nu redan i ett tidigt skede välja ämnen beroende på hur mycket poäng den ger i antagningssystemet, vilket har lett till taktikering i valet. Lång matematik, religion och modersmål spelar större roll än exempelvis kort matematik, hälsokunskap och språk. Tamsala har alltså skrivit fulla poäng i sex prov, men de ämnen som hon har valt värdesätts inte tillräckligt enligt vårt nuvarande system.

Är det ämnens poängsättning, studentexamen eller någonting annat som är fel i systemet? Jag skulle säga båda två. En specifik vecka och valet av ämnen ska inte behöva avgöra din framtid.

Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i början av året en rapport om Finlands bildning

Finland var tidigare ett av de mest högutbildade länderna i världen,

genom tiderna. Bildningsöversikten visade att andelen finländare som har högskoleutbildning sjunker enligt vår nuvarande utveckling. Finland var tidigare ett av de mest högutbildade länderna i världen, men idag går flera länder förbi oss.

Partierna har nu publicerat sina valprogram inför riksdagsvalet och har lovat massor. En av de stora vallöftena är att höja utbildningsnivån och många partier har satt ambitiösa mål för att nå en högre mängd högskoleutbildade. I dagsläget har 40 procent av de unga en högskoleutbildning och en del partier vill höja den med 10 eller till och med 20 procent.

För att kunna höja vårt lands utbildningsnivå och mängden unga med högskoleutbildning behöver vi göra antagningen till tredje stadiet mera jämlik. Majoriteten av gymnasiestuderande söker sig vidare till högskoleutbildningar, vilket klart och tydligt visar på att vi måste satsa på yrkesstuderandens väg till högskolestudier. Men även garantera att gymnasiestudenter inte hamnar i en limbo mellan studentexamen och högskolestudier.

Studeranden som Tamsila, men även studerande med yrkesutbildning, ska få studera på en högskoleutbildning om viljan finns. Det finns så många vägar i livet. Vårt kassa antagningssystem till tredje stadiet ska inte bestämma, utan unga själva ska få möjligheten att testa på och välja sin egen väg i livet.

men idag går flera länder förbi oss.

CECILIA HUHTALA FSS förbundsordförande

EBL:S GUIDE TILL

VALPROGRAMMEN 2023

Ska du rösta för första gången i valet? Är du nyfiken på vad du kan förvänta dig de kommande fyra åren? Känner du att partiernas valprogram är överväldigande? EBL har navigerat djungeln av valprogram åt dig och sammanfattat partiernas syn på utbildningsfrågor och frågor som rör unga.

TEXT: Tilda Cederberg

CENTERPARTIET - “UTBILDNING EN KÄLLA TILL REGIONAL LIVSKRAFT”

ANDRA STADIET - centerpartiet vill:

- att särskilt yrkesutbildningen utvecklas till att ännu mer arbetslivsinriktat motsvara arbetsgivarnas behov i regionen.

- att yrkesutbildningen garanteras tillräckligt högklassig undervisning så att studerandes nivå på kunskaper och färdigheter motsvarar de som behövs för att utöva yrket.

- att läroanstalterna på andra stadiet ska ligga på rimligt avstånd från de studerandes hem.

TREDJE STADIET - centerpartiet vill:

- att varje landskap ska ha minst en högskola även i framtiden.

- att universitetscentrens* ställning ytterligare stärks.

- att antalet studieplatser ökar och att det beviljas nya utbildningsansvar* till högskolorna överallt i Finland, särskilt i de branscher där det råder brist på arbetskraft.

- att kvoterna för förstagångssökande slopas i högskoleantagningen.

- att utbildning som leder till examen ska vara kostnadsfri för varje finländare.

ÖVRIG UTBILDNINGSPOLITIK - centerpartiet vill:

- att andra stadiets och högskolornas partnerskap och samarbete med kommunerna och näringslivet i regionen ökas för att attrahera och hålla kvar arbetskraft.

DE GRÖNA - “MÖJLIGHET FÖR ALLA ATT LÄRA SIG OCH LYCKAS”

ANDRA STADIET - de gröna vill:

- att tillgången till yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt tillräcklig närundervisning säkerställs i hela landet.

- att studerandes välmående beaktas i finansieringen av andra stadiets utbildning.

TREDJE STADIET - de gröna vill:

- att basfinansieringen för högskolor ökas.

- att minst 5400 fullt finansierade årliga platser tillkommer permanent till högskolorna.

- att heltidsstudier möjliggörs genom att höja studieavgiften med 100 euro och minska studieskulderna.

UNGAS VÄLMÅENDE - de gröna vill:

- att tillgången till social- och hälsovårdspersonal förbättras och sektorn görs attraktiv för arbetstagare genom att förbättra löner och arbetsvillkor i ett program som skulle omfatta flera regeringar.

- att det investeras i social- och hälsovårdstjänster, i synnerhet förebyggande åtgärder samt att användningen av lågtröskeltjänster och uppsökande arbete ökar.

- att barnskyddslagen reformeras med särskild inriktning på tjänster som hjälper med missbruk, brottslighet och våld hos barn och unga.

VI UPPMANAR ATT GÅ IN OCH LÄSA PROGRAMMEN SJÄLV FÖR ATT FÅ HELA BILDEN, HÄR FINNS BARA VISSA PUNKTER!

KRISTDEMOKRATERNA - “UTBILDNINGEN TILL HEDERS IGEN”

ANDRA STADIET - kristdemokraterna vill:

- att finansieringen av andra stadiets utbildning stärks.

- att tillgången till och kvaliteten av gymnasieutbildningen tryggas genom att studerandes behov beaktas och tillräckligt stöd erbjuds.

- att finansieringen av gymnasieutbildningen korrigeras genom att garantera regional tillgänglighet och kvalitet.

HÖGSKOLOR - kristdemokraterna vill:

- att högskoleutbildningen utvecklas i samarbete med arbetsmarknaden och näringslivet.

- att högskoleutbildningen utvecklas utifrån den nuvarande dualmodellen*.

UNGAS VÄLMÅENDE - kristdemokraterna vill:

- att unga snabbt ska få komma till en skolkurator eller skolpsykolog. När man har problem kan varken ett barn eller en ungdom vänta flera veckor med att få diskutera det.

ÖVRIG SKOLPOLITIK - kristdemokraterna vill:

- att en positiv religionsfrihet behålls som grundläggande undervisningsmodell i åskådningsämnen eftersom religiös läskunnighet blir allt viktigare i en globaliserad värld.

- att läroavtalsutbildningen* utvecklas i samarbete med företag och underlätta av anställning genom att lönen ökar i takt med framstegen inom studierna.

SAMLINGSPARTIET - “NU ÄR TIDEN INNE ATT STÄRKA FINLÄNDARNAS KUNNANDE OCH PÅSKYNDA INNOVATIONER”

ANDRA STADIET - samlingspartiet vill:

- att tillräckliga resurser för stödtjänsterna i andra stadiets utbildning säkerställs.

- att tillräckligt med undervisningstimmar i yrkesutbildningen säkerställs.

- att antalet internationella studerande ökas i andra stadiets utbildning och att de har goda förutsättningar för språkkunskaper och integration i samhället redan i unga år.

HÖGSKOLOR - samlingspartiet vill:

- att andelen personer med högskoleutbildning ökas så att 50% av befolkningen avlägger högskoleexamen år 2030.

- att högskolorna uppmuntras att hitta de områden, där de kan sikta mot världstoppen.

- att ett program för att kapitalisera högskolorna med totalt en miljard euro offentliga pengar och minst en halv miljard privata pengar genomförs för att stärka finansieringen av vetenskap och forskning.

ÖVRIG UTBILDNINGSPOLITIK - samlingspartiet vill:

- att skärningar inte sker i utbildningsutgifter.

- att läroavtal* främjas och att det ska finnas möjlighet att bevisa kompetens även genom praktiska handlingar.

RIKSDAGSVALET2023

SANNFINLÄNDARNA - “RÄDDA DEN FINLÄNDSKA SKOLAN”

ANDRA STADIET - sannfinländarna vill:

- att inga fler nedskärningar i yrkesutbildningen sker, utan istället investeringar. Finansieringen måste i högre grad kopplas till att se till att unga går ut skolan med de färdigheter de behöver.

- att yrkesutbildningens längd ska ses över eftersom en treårig utbildning med lågt tempo dödar mångas motivation.

- att dialogen mellan yrkesutbildningen och näringslivet borde förbättras eftersom en grundläggande orsak till bristen på arbetskraft är att yrkesskolorna utbildar inom fel sektorer.

HÖGSKOLOR - sannfinländarna vill:

- att den akademiska friheten vid högskolor försvaras.

ÖVRIG UTBILDNINGSPOLITIK - sannfinländarna vill:

- att utbildningens viktigaste uppgift ska vara att utbilda finländare, inte att integrera eller tillhandahålla tjänster till invandrare som en del av invandrings- och integrationsindustrin.

- att det nationella tänkesättet och en positiv idé om finländskhet stärks. Utbildning en har en nyckelroll för att nå det här målet.

- att inga krav på språkkunskaper inom svenska sätts i på andra eller tredje stadiet.

SOCIALDEMOKRATERNA - “VI ÅTERSTÄLLER FINLAND SOM ETT TOPPLAND INOM UTBILDNING”

HÖGSKOLOR - socialdemokraterna vill:

- att en ambitiös höjning av utbildningsnivån sker: mer än 60 procent av de unga ska vara högskoleutbildade på 2030-talet.

UNGAS VÄLMÅENDE - socialdemokraterna vill:

- att varje barn och ungdom ska ha rätt till åtminstone en hobby.

- att klientavgifter inte ska vara ett hinder för någon att söka vård. I framtiden ska ett besök på hälsostationen vara avgiftsfritt.

- att mentalvårdstjänster ska ha låg tröskel och finnas där de som behöver hjälp finns.

ÖVRIG UTBILDNINGSPOLITIK - socialdemokraterna vill:

- att var och en ska ha rätt att utveckla sin kompetens genom hela arbetslivet och att en ny helhet för arbetslivsutbildning skapas.

- att det ska finnas mer individuellt stöd för inlärningen på alla utbildningsnivåer och i övergångarna mellan studierna.

- att det ska finnas tillräckligt med personal från småbarnspedagogiken till högskoleutbildning och att satsningar på personalens välfärd och kompetens sker.

SVENSKA FOLKPARTIET - “INGEN FRAMTID UTAN UNGA SOM MÅR BRA”

ANDRA STADIET - svenska folkpartiet vill:

RIKSDAGSVALET2023RIKSDAGSVALET2023

- att det andra inhemska språket är obligatoriskt i studentexamen.

- att en reform av studentexamen som mäter allmänbildningen bättre genomförs.

- att läroavtalen* ska göras till ett reellt alternativ i andra stadiets yrkesutbildning.

HÖGSKOLOR - svenska folkpartiet vill:

- att kvoterna för förstagångssökande slopas i högskoleantagningen.

- att möjligheten att beakta gymnasiediplom och examen inom den grundläggande konstutbildningen i högskoleantagningen utreds.

UNGAS VÄLMÅENDE - svenska folkpartiet vill:

- att fler svenskspråkiga skolpsykologer och kuratorer utbildas.

- att elev- och studerandevården ska finnas tillgänglig i skolan och ha tillräckliga resurser.

- att utslagning motverkas till exempel genom att stärka samarbetet mellan skolan och det uppsökande ungdomsarbetet.

ÖVRIG UTBILDNINGSPOLITIK - svenska folkpartiet vill:

- att kunskap om den samiska kulturen inkluderas i läroplanen.

- att undervisningen i både svenska och finska utvecklas så att den blir mer attraktiv för eleverna i grundskolan och andra stadiet.

- att sexualundervisningen, inklusive behandlingen av samtycke, utvecklas.

VÄNSTERFÖRBUNDET - “UTBILDNING KRÄVER INVESTERINGAR”

ANDRA STADIET - vänsterförbundet vill:

- att avläggande av gymnasiediplom ska regleras så att det är möjligt i alla finländska gymnasieskolor.

- att ett gymnasiediplom i framtiden ska kunna ersätta en av de studentexamensprov som ska avläggas.

- att antalet lärare och närundervisning vid yrkesläroanstalter ökas för att säkerställa att alla studeranden har tillräckligt starka grundläggande färdigheter.

- att yrkes- och gymnasieutbildningen utvecklas och samarbetet ökas i enlighet med regionernas kompetensbehov för att säkerställa högklassig och tillgänglig utbildning på det andra stadiet i hela landet.

UNGAS VÄLMÅENDE - vänsterförbundet vill:

- att studerande på andra stadiet ska ha rätt till specialundervisning.

- att bestämmelser om specialundervisning inom yrkesutbildningen fastställs.

ÖVRIG UTBILDNINGSPOLITIK - vänsterförbundet vill:

- att undervisningen i finska/svenska som andraspråk, dvs. S2/R2 stärks.

- att undervisningen i eget modersmål stärks för elever med ett främmande språk som modersmål.

- att det skapas en mer generös vuxenutbildningsstödsmodell riktad till arbetstagare som inte har avlagt någon examen efter grundskolan.

ITIONER* DEFINITIO DEFINITIONER*

DEFINITIONER* DEFINITIONER* DEFINITIONER* DEFINITIONER* DEFINITIONER*

UNIVERSITETSCENTER: Universitetscentren har inrättats på sådana orter där det inte finns något universitet, men där flera universitet har lokal verksamhet. Syftet är att göra universitetens verksamhet synligare i regionerna. Förhoppningen är att universitetscentren ska bilda nätverk i sin region med andra utbildningsanordnare och med näringslivet. – Karleby universitetscenter Chydenius

UTBILDNINGSANSVAR: de linjer och utbildningar som erbjuds vid en läroanstalt.

DUALMODELLEN: innebär att universiteten och yrkeshögskolorna har separat lagstiftning och skilda uppgifter. – Finlands svenska lärarförbund FSL

LÄROAVTALSUTBILDNING/LÄROAVTAL: ett tidsbestämt arbetsavtal där arbetsgivaren utbildar den anställda. – oppisopimus.fi

DEFINITIONER* DEFINITIONER* DEFINITIONER* DEFINITIONER* DEFINITIONER* NER*

INITIONER*

DEFINITIONER

RIKSDAGSVALET

RIKSDAGSVALET2023

Att få rätten att rösta i val är en del av att bli vuxen. Det är ett privilegium som varje generation av unga vuxna fått lära sig att navigera då de själva fyllt arton. Tilda, som det här är aktuellt för nu, samtalar med sin mamma om att rösta för första gången.

TEXT: Adele Westerlund

Jag fyllde 18 år förra juli och därför är riksdagsvalet 2023 det första valet jag någonsin kommer rösta i. Val har alltid intresserat mig. I min barndom var jag nyfiken på partiernas olika kampanjer och speciellt de olika pinsen de gav ut på Jakobstads torg. Jag sprang runt på skolgården med fina pins från säkert fem olika partier på min jacka.

När jag blev lite äldre började jag intressera mig för politiken framom vilket parti som använde finaste färger. Jag minns att jag frågade en lokalpolitiker vid korvgrillen vad liberal betyder. Han var faktiskt ganska bra på att förklara konceptet för en nioåring. Som tonåring har mitt intresse för politik sedan djupnat och jag känner mig redo att rösta.

Min mamma växte också upp i Jakobstad, men på 70- och 80-talet. Hon fyllde 18 i mars 1988 och därför var hennes första riksdagsval 1991. På många sätt liknade världsläget och den politiska situationen då Finland gick till val 1991 samtiden. Den ekonomiska krisen, ”laman”, påminner om de svårigheterna vi upplever just nu och Finland hade haft en vänsterregering under Socialdemokraterna. Min mamma växte dessutom upp med en rädsla för tredje världskriget i och med Kalla kriget vilket inte är ovanligt bland unga i dagens läge i och med Ukrainakriget.

Det Jakobstad min mamma växte upp i verkar ändå skilja sig från hur jag upplevt det. Hennes beskrivningar får 80-talets Jakobstad att låta som ett slags bubbla, utan mycket kontakt till omvärlden. Jag frågar mamma vilken relation hon hade till politiken under sin uppväxt. – Jag var upptagen av att försöka se så gammal ut som möjligt för att komma in på Källarn [den enda nattklubben i Jakobstad på den tiden] som minderårig. Jag intresserade mig inte alls för politiken, säger mamma.

Mammas kommentar förvånar mig aningen. Själv gick jag som fjortonåring med i FSS och min insyn i politiken har bara ökat sedan dess. I FSS fick jag upp ögonen för aktuella frågor som klimatet, EU och till min förvåning till och med statsbudgeten.

Jag nämner parallellerna mellan min mammas och mitt eget första val, i hopp om att väcka minnen hos henne. Mamma påpekar att barn och unga idag är mycket mera medvetna om vad som händer i omvärlden, troligtvis på grund av sociala medier. Klimatkrisen har också fått många unga att engagera sig mer än förr.

– Som lärare ser jag att unga idag är mycket mera samhällsmedvetna än vi var på 80-talet, vi sprang istället runt på gaturally, säger mamma.

Jag kan känna igen mig i vad mamma säger och har själv sett fram emot mitt första val i flera år nu. Att jobba aktivt med val jag inte får rösta i har hunnit börja kännas tröttsamt. Jag tror det kommer att kännas som en viktig dag då jag snart går och röstar för första gången.

& Tilda Cederberg

HJÄLP! VAD SKA JAG BLI NÄR JAG BLIR STOR?

Vad ska jag göra efter andra stadiet? Den frågan orsakar varje år många sömnlösa nätter för unga som går ut gymnasiet eller yrkesskolan. EBL har talat med fyra personer om vad de gjorde efter att de blev klara och hur det gått för dem. En sak alla är överens om: man behöver inte veta vad man vill direkt.

JONATHAN AIRAVA - Först gymnasiet, sedan yrkesstudier

Då Jonathan gick ut gymnasiet började han studera på kocklinjen vid yrkesinstitutet Prakticum. Efter att han blivit klar med sina studier utförde han först militärtjänstgöring och började sedan jobba som kock.

– Jag hade tänkt att jag ville till Prakticum redan tidigare. Men jag hade tillräckligt bra betyg efter högstadiet för att komma in i gymnasiet, så jag for dit ändå för att kolla hur det är, berättar Jonathan.

Jonathan berättar att han kände sig säker på sitt val med att bli kock och att han nu jobbar på två restauranger och hela tiden lär sig mycket nytt.

– Jag fick en del av studierna från gymnasiet till godo, så jag blev färdig snabbare från Prakticum än om jag hade börjat studera där direkt, säger Jonathan.

Jonathan tillägger att han också rekommenderar att studera på läroavtal. Det är ett arrangemang där arbetsgivaren utbildar den anställda i arbetet. På det sättet kan man också få lön och utbildning samtidigt. Alla examina som finns inom andra stadiets yrkesutbildning kan avläggas som läroavtalsutbildning.

– Man kan aldrig veta vad man vill direkt, så det lönar sig att testa sig fram, avslutar Jonathan.

JONATHAN AIRAVA

Ålder: 23

Från: Helsingfors

WILMA FRANCK - Kock, mathistoriker eller genusvetare?

Wilma studerar nu genusvetenskap vid Åbo Akademi, men före det har hon också hunnit utbilda sig till kock i Vasa.

– Efter gymnasiet var jag osäker på vad jag ville och trött på människorna, skolan och att allting handlade om att sitta och lyssna. Jag ville göra något praktiskt, säger Wilma.

Efter att ha utbildat sig till kock och jobbat i kök flyttade Wilma tillbaka till Åbo för att studera vid universitetet. Ursprungligen hade hon tänkt studera historia, men just då hon skulle börja ändrade hon sig och valde genusvetenskap istället.

WILMA FRANCK

Ålder: 23

Från: Åbo

– Jag hade planerat att kombinera historia med mat. Jag hade fått en idé, inspirerad av programmet historieätarna på SVT, att jag skulle kunna bli en mathistoriker. Jag ville jobba med att laga historisk mat för t.ex. filmer eller muséer. Men så gick det ju inte, skrattar Wilma.

Wilma säger att hon tycker erfarenheten i Vasa har varit värdefull för henne och lärt henne mycket. Hon funderar också på att inkorporera det i sina studier genom att skriva sin kandidatavhandling om något som har med mat att göra.

– Det kändes viktigt för mig att få göra något utmanande. Här på universitetet får man jättelätt vänner, men då jag bodde i Vasa jobbade jag i kök där alla var typ 30 år äldre än jag och talade bara finska. Det var nog ensamt ibland men jag lärde mig massor, säger Wilma.

TEXT: Adele Westerlund

EVA KÄKI - Testade biologi och trivdes överraskande bra

Eva studerar biologi vid Helsingfors universitet för andra året. Hon berättar att hon inte alls var säker på vad hon ville då hon sökte in.

– När jag gick ut högstadiet valde jag att gå gymnasiet, eftersom jag behövde mera tid att tänka på vad jag ville. Sedan gick det tre år och plötsligt insåg jag att jag var abiturient och inte ännu heller hade kommit på vad jag ska göra med mitt liv, skrattar Eva.

Eva gillade biologi mest av ämnena i skolan och valde därför att söka dit. Hon visste inte helt vad hon skulle förvänta sig, men säger att studierna har passat henne överraskande bra. Eva vill också gärna fortsätta med biologin i framtiden så långt det går.

– Det kan vara svårt att veta vad man ska göra som biolog, om man inte vill bli forskare eller lärare. Så jag måste bli lite kreativ med vad jag ska göra. Men jag skulle kanske till exempel kunna designa hudvårdsprodukter eller smink, säger Eva.

Eva tycker att det är viktigt att minnas att man inte har bråttom och att man alltid kan ta ett mellanår och tänka.

– Om du vill byta studieinriktning är det inte heller något fel med det. Eller ta en hel kandi och ändra dig och ta en till! Det finns en massa helt galna förväntningar, som man måste släppa, avslutar Eva.

EVA KÄKI Ålder: 20

Från: Borgå

Tove var inte helt säker på vad hon ville efter gymnasiet, men bestämde sig för att lite på skoj söka till Axxells utbildning i naturfotografi.

– Jag tänkte att jag nu kanske inte kommer in, men det gjorde jag. Så nu har jag studerat där sedan dess, säger Tove.

Vid sidan av studierna jobbar Tove också på ett stall i Helsingfors. Hon säger att det just nu verkar som om hon kommer att fortsätta med sina studier i naturfotografi ett tag.

– Jag tror jag åtminstone kommer att ta lite tilläggskurser. Eller om jag hittar någon annan jätteintressant utbildning inom fotografi kanske jag söker dit istället, säger hon.

Då man går ut andra stadiet, tycker Tove det viktigaste är att fundera på vad man vill göra just då.

TOVE RUOHIO

Ålder: 20

Från: Kimito

– Om man till exempel vill ta ett mellanår så ska man göra det. Det lönar sig inte att söka in någonstans och börja studera bara för att man tror att det är det man måste. Hellre ska man tänka på vad man faktiskt vill göra! säger Tove.

TOVE RUOHIO - Naturfotografi och stalljobb

BRÖSTCANCER - DEN VANLIGASTE CANCERN I FINLAND

Bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 5 000 personer. Prognosen för bröstcancer har blivit ljusare då den numera diagnostiseras tidigare och behandlingsmetoderna har utvecklats. Ändå känner många inte till hur och hur ofta man behöver undersöka sina bröst och hurudana symptom som visar på bröstcancer.

TEXT: Cecilia Huhtala INFOGRAFIK: Sofie Rosström

Nyligen fick min mamma besked att hon har drabbats av bröstcancer. Känslan av att vara så oerhört hjälplös och otillräcklig fick mig att läsa mig in på bröstcancer och det var då jag förstod hur vanligt det egentligen är. Jag har hört om att det är viktigt att kolla sina bröst, men har aldrig tagit det på allvar. Informationen som vi får är enligt mig inte tillräcklig och vi borde prata mera öppnare om till exempel hur ofta man ska kolla brösten och hur man egentligen gör det.

Här är fem punkter som jag tycker att alla borde känna till:

1. ORSAK

Bröstcancer kan uppstå från flera olika bakgrundsfaktorer och deras förenade effekt. Ålder och hormonella faktorer är kända orsaker. Ärftligt anlag och livsstil (motion, kost, alkohol, nikotin) är även andra orsaker. Cirka 5-10% av bröstcancer är ärftliga. Så till stor del kan du påverka med dina egna val.

2. SYMPTOM

Det man oftast förknippar med cancer typen är en knöl, men det finns även andra symptom som kan vara bra att känna till.

Några symptom som kan vara bra att känna till:

- Knöl synlig eller kännbar med handen.

- Förändringar i formen, spänsten eller storleken på bröstet.

- Bröstvårta vänder sig inåt.

- Apelsinhud (celluliter).

3. UNDERSÖKNINGAR

SJÄLVUNDERSÖKNINGAR

Att undersöka sina bröst är en väldigt effektiv metod att upptäcka förändringar i tid. Det är viktigt att komma ihåg att det går att känna många slags förändringar som inte behöver vara bröstcancer.

Storleken och fastheten på brösten kan variera vid graviditet, amning, med menstruationscykeln och åldern.

Undersök ändå regelbundet dina bröst, en gång per månad räcker.

MAMMOGRAFI - SCREENUNDERSÖKNINGAR

Syftet med Mammografi är att upptäcka cancer så tidigt som möjligt. Alla kommuner i Finland ordnar vartannat år för kvinnor i åldern 50-69 år en avgiftsfri screening.

Undersökningen görs med mammografi som är röntgenbilder av brösten.

4. BRÖSTCANCER DRABBAR ÄVEN MÄN!

Bröstcancer är den vanligaste cancertypen bland kvinnor, men förekommer även hos män. Årligen insjuknas 20 till 30 stycken män i bröstcancer i Finland. Många gånger försenas diagnosen eftersom att patienten eller läkaren inte kan misstänka cancer. Medelåldern för män är högre än för kvinnor, medeltalet är 70-år. Det är viktigt att komma ihåg att män även kan insjukna vid yngre ålder.

5. VILL DU HJÄLPA FORSKNINGEN?

ROSA BANDET

Insamlingen Rosa bandet har in i över 20 år samlat in medel för forskning om bröstcancer, men även om andra typer såsom gynekologisk cancer. Varje år designas ett sidenband som säljs i butiker runtom i landet.

CANCERSTIFTELSEN

Med små donationer till Cancerstiftelsen kan du stötta forskningen inom cancer, men även förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av cancertyper. Stiftelsen stöder även de insjuknande och deras närstående med olika medel som t.ex. ekonomiska, men även stödverksamhet.

Källor du kan bekanta dig mera in på: Alltomcancer.fi Tunnerintasi.fi (känn dina bröst) Cancerfonden.se

BOKTIPS

ARVEJORD - MARIA TURTSCHANINOFF

Maria Turtschaninoffs Arvejord får mig att vilja krypa in i boken till gården för att sjunka ner i mossen med denna mysiga bok i handen. Jag tycker att boken passar för alla på andra eller tredje stadiet, vare sig du läser mycket eller lite.

I denna episodroman får vi under 400 år följa med alla olika sorters karaktärer på hemman Nevabacka. Denna fiktiva plats i Österbotten med en stor mark med skog och mossa som går i arv från en generation till nästa, får rollen som huvudkaraktär. Berättelserna är mångsidigt skrivna och unika, karaktärerna skildras väldigt mänskligt och boken tar upp större teman , som vår omsorg till naturen och historien omkring oss.

Som finlandssvensk och österbottning känner jag ofta igen mig i Turtschaninoffs karaktärer, känslor, talesätt och beskrivningar. Hon skriver på ett unikt, modigt och relaterbart sätt som får en att vilja stifta bekantskap med alla hennes karaktärer på gården.

Under tiden jag läste hade jag turen att finna mig på ett av hennes författarbesök i mitt lokala bibliotek. Även om jag inte hade läst färdigt var det redan en självklarhet att få boken signerad. Jag fick höra om hur Turtschaninoff hade blivit inspirerad, hennes känslor för boken och skrivandet, samt hur mycket research boken grundar sig på.

Boken var ögonöppnande och spännande. Den väckte många tankar om folktro, historia och människans förhållande till naturen. Att all den mark vi står på har en historia av människor, känslor, tankar och berättelser. Så stör mig inte, när jag kryper ner i Nevabackas mjuka mossa med denna episodroman och drömmer mig iväg till spillkråkans sång, jordbrukets möda och vår historia.

ANNE PÅ GRÖNKULLA - L.M. MONTGOMERY

När en 11-årig flicka blir adopterad från ett barnhem har det skett ett misstag, fosterföräldrarna skulle egentligen ha en pojke som kan hjälpa dem att arbeta på gården. I stället får de Anne, en sprallig, fantasifull och pratglad flicka som alltid lyckas klanta sig med något dumt. Men trots allt lyckas hon stanna kvar på Grönkulla; och vi som läsare får glädjen att lära känna denna underbara Anne.

Boken Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery lämpar sig för alla åldrar och speciellt för dig som inte alltid vill läsa spänning. Ibland är livet helt enkelt för stressigt och det händer ju redan så mycket i vår värld just nu, så ibland kan det vara skönt att välja en lugn, trygg men också givande och lärorik bok som Anne på Grönkulla.

Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet på en fiktiv gård som heter Grönkulla. Boken publicerades år 1908 och är en mycket betydelsefull roman som har filmatiserats två gånger! “Anne of Green Gables” heter filmen som kom ut 1985. År 2017 släpptes serien “Anne with an E” till Netflix och har tre säsonger.

Denna älskvärda Anne är en fantastiskt bekantskap. Hon använder sig av lekfulla anekdoter och ett finurligt språk. Det händer ofta att man lär sig flera nya ord och får ett ökat ordförråd under tiden man läser. Detta är första boken i en serie där det totalt finns 8 böcker. Jag har själv bara läst 2 stycken av dem men planen är att någon gång i framtiden ha dem alla i min samling. Att bekanta sig med denna fantasifulla Anne är något du inte kommer ångra, det lovar jag!

BARA LITE TILL - HEIDI HAKALA

Sandra verkar ha allt, ett drömjobb inom mediebranschen och en fin pojkvän som hon bor tillsammans med. Trots det kommer ångesten snabbt krypande fram i jobbet och ingenting känns meningsfullt längre. Vi får följa med när Sandra brottas med utbrändhet och depression, så länge hon försöker orka vara duktig lite längre till, men hur länge måste man orka innan krafterna tar slut?

Boken Bara lite till av Heidi Hakala är realistisk och talar om de kamper som så många av oss möter i våra liv idag, från prestationsångest till stress och utbrändhet. Den dyker djupt ner i frågorna om trötthet, utmattning och känslan av otillräcklighet i samband med samhällets förväntningar som ibland kan upplevas förtryckande.

Denna bok var en mycket viktig läsupplevelse för mig och jag skulle absolut rekommendera den åt alla. Utbrändhet har blivit ett allt mer aktuellt tema i samhället och fler brottas med stress eller prestationsångest. Genom att läsa boken kan du få en bättre förståelse för dessa problem och hitta nya sätt att hantera dem på.

Heidi Hakala har gjort ett fantastiskt jobb med att skapa karaktärer som känns verkliga och som man kan relatera till. Genom att följa deras resa kan du få en bättre förståelse för din egen situation. Det är en inspirerande och tankeväckande läsning som ger inblick i de utmaningar som många av oss står inför idag.

VI SKA JU BARA CYKLA FÖRBI - ELLEN STRÖMBERG

Manda och Malin går i nian i en småstad och längtar efter att något ska hända i deras liv. De cyklar runt i den lilla staden och vill uppleva någonting nytt, vad som helst, en romans, en fest, ett äventyr. Någonting som kommer få andra att inse hur coola och mystiska de egentligen är. Manda och Malin vill utforska världen utanför sin trygga skolmiljö, men de är också rädda för vad som kan hända. Hur långt är det värt att gå för att passa in?

Ellen Strömbergs bok Vi ska ju bara cykla förbi är en berättelse som är lätt att känna igen sig i, om att vara tonåring och växa upp. Boken utforskar viktiga ämnen som vänskap, kärlek, grupptryck och att våga ta risker. Den lämpar sig för alla de som går i högstadiet eller varit där. Den är ganska lättläst och använder spontant och underhållande språk. Boken är nyligen publicerad och slog igenom med att vinna Augustpriset 2022 som årets barn- och ungdomsbok.

Ellen Strömberg skriver på ett sätt som verkligen får en att känna igen sig själv som tonåring. Hon får snyggt fram flera detaljer om hur känslor och beteenden tar sig i uttryck hos ungdomar. Den fick mig att tänka på många olika saker, som hur viktigt det är att få göra sina misstag i tonårstiden. Så för dig som går i högstadiet eller varit där, är detta en bok du inte vill missa!

TEXT: Anna Holm

BILD: Unsplash ILLUSTRATION: Sofie Rosström

Finner du dig själv ändlöst “scrollandes” olika “aesthetics” på Tiktok och funderandes vilken du passar in i eller kan implementera? Ifall du svarade “ja” så lider du, precis som jag, av ett shoppingberoende, inte av kläder utan av identiteter och livsstilar. Istället för att gå till Zara så är det bara att öppna telefonen och gå in på tiktok. För att vara en “clean girl” ska du vakna tidigt på morgonen för att få in en 5km lenkki som avslutas med en välplanerad vitamin shot ackompanjerad av en green smoothie före det egentliga pluggandet börjar. Ifall det inte är din grej så kanske du har “entered your villan era” och har på dig små svarta klänningar som ackompanjeras av drinkar du nonchalant fått en man att köpa åt dig på baren. Det handlar inte endast om visuell representation utan man måste också följa de heliga reglerna om hur man ska uppföra sig för att sannerligen passa in i estetiken man valt. En ström av estetiska bilder viskar ett löfte om värde, du behöver bara sätta en rosett på väskan som Jane Birkin och dricka din bone broth varje morgon. Framför allt, glöm inte att fotografera din nya estetiska identitet för om ingen såg det så hände det inte. Då jag stänger av telefonen undrar jag om identiteter har slutat vara genuina. Var går gränsen mellan att ta kreativ inspiration och att shoppa identiteter? Varför har vi ett behov att stämpla oss som estetiska personligheter? Är vårt beroende ändast estetiskt eller har det djupare rötter? Är det möjligt att se på sig själv inom givna termer utan att tappa bort sig själv?

EN EPIDEMI AV EXISTENTIELLA KRISER

Vårt fast pace informationssamhälle, i sin eviga tillväxt, kan inte låta bli att alstra (spotta ur sig) en kontinuerlig ström av existentiella frågor. I ett samhälle som är så fragmenterat men ändlöst med möjligheter som vårt är det inte underligt att man finner sig stirra in i spegeln utan att kunna svara på frågan om vem det är som tittar tillbaka på en, trycket som sätts på individen är kvävande. Då Emelié Durkheim i slutet av 1800-talet lyfte fram att den sociala tryggheten (som den sett ut) utplånats av industrialiseringens effektiviserade maskiner och urbaniseringen, påstod han att samhället inte längre kunde svara på de stora livsfrågorna och individen blev stående allena med sin nyfunna frihet. Angsten som speciellt tonåringar kan känna över att forma sin identitet utifrån ett tomt blad är en biprodukt av vår tidsanda, eller s.k. zeitgeist. Då kan det vara enklare att implementera en redan accepterad identitet som är redo att tävla i en ekonomi av avund och konsumeras av andra. Plötsligt så är ditt fettiga hår inte längre smutsigt utan en manifestering av din “dirty girl” identitet. Det är ett sluttande plan till ett ont kretslopp av respons på stimuli, i hopp om bekräftelse på vem man är.

“Men jag gör det på ett cool girl sätt!” Är estetiker fåfänga?! Själv har jag fallit offer för att försvara/glamorisera/rebranda en enstaka cigarett med att jag gör det på ett new wave french cinema, rysk avantgardist, Patti Smith “type of way” istället för att erkänna att oavsett om människor skulle se det så (vilket de inte gör) så ändrar det inte på faktumet att jag inte är Patti Smith eller en fransk skådespelerska från 60-talet och det mellan mina fingrar i slutändan är en äcklig last/dålig vana. Postmodernisten Jean Baudrillard ansåg att föremåls värde inte längre ligger i deras bruk, utan vad det signalerar till andra är det som avgör. Senare postmodernister som Pierre Bourdieu tyckte på 90-talet att det också börjat gälla för livsstilar, så skulle det inte vara naturlig evolution att vi nu grundar våra personlighetsdrag och identiteter på vad det säger om oss till andra? Om en cigarett faktiskt är avantgardist är obetydligt, så länge man associerar det med det/andra bekräftar att de upplever det så.

FOTON SOM ESTETISKA BEVIS PÅ VÄRDE (JAG KOM, JAG FOTOGRAFERADE, JAG UPPLEVDE/ JAG FOTOGRAFERAR, ALLTSÅ FINNS JAG)

“Needing to have reality confirmed and experience enhanced by photographs is an aesthetic consumerism to which everyone is now addicted” detta skrev Susan Sontag i sin bok On Photography, essäsamlingen som är publicerad 1977 är nu mer aktuell än någonsin förut. Vi tävlar mot vår egna meningslöshet och dödlighet genom att bevisa vår existens med bilder. Jag var där, det hände. Mer än något påstod Sontag att fotografering är ett försök på att vara i kontroll över narrativet om sig själv. Detta beteende av att klippa, rama in och paketera våra liv frodas i estetiska inlägg på Instagram. (Mänskligheten dröjer oåterkalleligt kvar i Platons grotta och ser världen inte som den är utan genom en reflektion av den, och än en gång kan det mer tilltalande att acceptera ens plats och klicka in nästa slide i bildspelet).

Då man definierar sig själv genom estetiker skapar man en lins för andra att se sig själv genom. John Berger sa på 70-talet “Men look at women. Women watch themselves being looked at. This determines not only most relations between men and women but also the relation of women to themselves. The surveyor of woman in herself is male: the surveyed female. Thus she turns herself into an object - and most

particularly an object of vision: a sight.” Vad vi kan dra från detta är: det riktiga hotet ligger i hur vi omedvetet ser på oss själva med andras ögon och gör vår identitet till en performans utan egen vilja. Skillnaden mellan privat och offentlig har suddats ut.

ÄR ALLT HOPP FÖRLORAT?

I en värld av oändliga möjligheter; har utsidan blivit det enda som spelar roll? Estetiker är en manifestering av bilder, i vilken den obefintliga substansen och autenticiteten är obetydlig, det som är fundamentalt är vad det säger om dig. Att basera dig själv på estetiker och dina upplevelser på vad som är fotovärt är en farlig lek i vilken självalienering(förfrämligande av dig själv) alltid vinner. Allting är sammanväxt i sin splittring. Ändlöst sökande efter mening i en meningslös värld, en fast existens att visa och bli identifierad som, acceptans från andra istället från dig själv. En bild där du sitter vackert och stirrar ut i solnedgången kommer aldrig egentligen ge mer mening än att sitta och se solnedgången i första person. Bevisa Baudrillard fel och stå emot att varufiera din existens.Våga vara i stunden och ärlig med dig själv. För att låta Fiona Apple ha det sista ordet “This world is bullshit. And you shouldn’t model your life about what you think that we think is cool and what we’re wearing and what we’re saying and everything. Go with yourself.”

Nakna ben. Klyschiga repliker. Rött ljus. Bröst. Blonda peruker. Låter som början på en dålig porno, men egentligen är jag på dragshow. House of conspiracy är vad man får då man korsar en dragshow med burlesque. Draglesquerna, Nix(modern), La Léon, Olivia Newton Sodom, Pup Eldo, Ghoulden Shower och Hedda är redo att krossa alla gränser, beväpnade endast med bröst och attityd.

4 queens med personlighet för trippelt så många tar scenen med bena i kors. Rött ljus riktas på ansikten fulla med smink och strumpisar som inte gömmer något. Efter att ha njutit av applåderna tar de sig “lipsynkande” mot oss.

Egentligen är det förbjudet att skriva recensioner om dragshows, huruvida det går som planerat kan man skita i, poängen är att man har kul och det är det enda betydelsefulla måttet. I deras egna ord “we are stupid and messy” och det är okej. Då de flesta av oss tänker att vi är för gamla för akrobatik och att klä ut oss till prinsessor bevisar House of Conspiracy oss fel – bara för att man växer upp försvinner inte lekfullheten och nyfikenheten någonstans. Under kvällen var jag på allt från Conspiracy of Tits, Church of Conspiracy till en fetisch klubb. I tur och ordning avslöjar stjärnorna sina inre karaktärer, vissa mer skickligt än andra. För er vars interaktion med Queerkultur också varit begränsad till Madonnas “Vogue”-video, Rocky Horror Picture Show och en het natt i Berlin så uppmanar jag er att uppleva House of Conspiracys gloria.

Vad är drag?

Skillnaden mellan vanliga pjäser och dragshows är att drottningarna inte utgått från punkten “hur kan jag

TEXT: Aurora Ahlroos BILD: Unsplash

bäst sätta mig in i karaktär X hy” utan istället ser sig själva i spegeln och frågar en ännu mer fruktad fråga: vem är jag egentligen under hyn? Svaret syns på scenen. Det sägs att dragqueens spelar sina alter egon men egentligen tror jag att de inte spelar överhuvudtaget. Det är en konstform som inte är gjord för att glädja sin publik, utan för att föra en intim diskurs mellan drottningen och hen själv som publiken får ta del av. I sin offentliga bikt provocerar drottningarna oss att avslöja lagren i våra egna liv. En slags shape shifting till ens sanna alter ego. Kärnan i drag och burlesque är att det låter en leka med sin sexualitet i ett tryggt utrymme. Samtidigt som familjemedlemmarna i House of Conspiracy, uttryckligen Nix, frigör sig från samhälleliga normer använder de sig också skamlöst av vår kulturs dualism.

Ingen älskar uppmärksamhet lika mycket som drag queens gör

Utan publiken är drag queens ingenting. Under showen blir publiken konstant utvärderad på volymen av ens “whoon” och om inte decibelen räcker till att göra en öron mätare (som finns på väggen i alla skolor) röd blir man utskälld. En bra show mäts av mängden skrik, till och med i Finland.

Men allting är inte glitter och tuttar

Olivia Newton Sodom påminner oss, med en tyst stund, om den mörka minnesdagen, ett år sen Ryssland invaderade Ukraina. Att vara människa är inte endast att roa sig utan att bemöta svåra känslor utifrån och inifrån. Newton Sodoms predikan om familj lyder: “If they hurt you they are not family”. Ensam på scenen fäller hon tårar för någon som tillhört hennes valda familj. Parallellerna till den aktuella Nan Goldins saknade queer vänner är påtaglig i dess smärta.

Är drag haram?

Jag måste medge att drag och burlesque är tilltalande på ett animaliskt sätt. Vi människor får ett adrenalinrus av allt som är lite förbjudet och tabu. Drag flirtar medvetet med sin egna syndighet, La Léon gav en ode till edging med sin långa nunnekåpa och Olivia Newton Sodom exponerar det i sitt aliasnamn. Jag känner mig aldrig så religiös som på dragshows, som att alla ser min förnedring och syndighet - just detta är det som lockar mig. Att göra saker som är tabu ger känslan av att fria sig från omvärlden, en slags omvänd exorcism. Pup Eldo som har på sig munkorg och gnäller om att bli tagen utmanar samhällsnormer med tassar på en tunn linje av vår uppfattning mellan att vara pervers och fri. I sin perversitet blottar han sina djupaste hemligheter för alla att se, något vi andra borde bli modigare med.

Att bara vara

Inne i Oranssi finns ett undangömt sagoland där världen utanför slutat existera, om så endast för en stund.

Ett sagoland där neongrönt ännu är roligt och inte äckligt, där striptease är självuttryck och inte ett uttryck för “male gaze”, där familj inte är vem du är blodsbunden till utan självvald, där stora beehives är glamour och inte “tacky”, där publikens skrik är vad som mäter en good show och inte priset på biljetterna, där män inte är män och kvinnor inte är kvinnor utan vi endast är. För mig är drottningarna som gudinnor, allsmäktiga på scenen men orörliga. Min verklighet är långt från deras men kanske det är just det som gör dem till evangeliskt glödande idoler i mina barnaögon. En bra show som denna har alltid kraften att ofrivilligt dra en in i stunden. Det är frigörande att inte behöva passa in i en låda utan bara vara. Är inte det vad vi alla behöver? Att lägga ifrån oss det oändliga flödet på telefonen, klicka på off-knappen i delen av vår hjärna som gå nedåt i spiral av stress och fokusera på att göra det vi gör bäst, existera. Jag lämnar Oranssi

FÖLJ DEM PÅ SOCIALA MEDIER FÖR NÄSTA GIG:

@houseofconspiracyhk