Elevbladet Våren 2024

INNEHÅLL

VÅREN 2024

OMSLAGSBILD: Julia Smeds

CHEFREDAKTÖRER

Tilda Cederberg

tilda.cederberg@skolungdom.fi

Isak Henricson isak.henricson@skolungdom.fi

ANSVARIG

Cecilia Huhtala cecilia.huhtala@skolungdom.fi

ART

Julia Smeds

julia.smeds@skolungdom.fi

EBL publiceras av FSS och riktar sig till alla skolungdomar. Tidningen produceras av unga för unga.

FSS är skolungdomars egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7–9), studerande på andra stadiet och folkhögskolor.

Men vad är egentligen FSS?

FSS står för Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS är grundat 1921

FSS är ett partipolitiskt och religiöst obundet utbildningspolitiskt förbund. Vi arbetar för att förbättra de finlandssvenska skolungdomarnas vardag.

FSS medlemmar är elever i grundskolans övre årskurser och av studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter och folkhögskolor

FSS har 2500 medlemmar runt om i Svenskfinland som alla får hem den här tidningen.

FSS ordnar evennemang flera gånger i året med olika teman.

FSS ger ut studiekort som beviljar studierabatt bland annat på kollektivtrafik, teatrar, skivbutiker, simhallar och många andra ställen.

FSS intressebevakar och påverkar. Det betyder att vi aktivt deltar i samhällsdebatten om sådant som gäller våra medlemmar och bland annat kommenterar lagförslag och skriver insändare.

FSS samarbetar också internationellt med skolungdomsförbund främst i Europa och Norden.

FSS ordförande är Cecilia Huhtala, Cecilia leder förbundet och ansvarar för intressebevakning, presskontakter och samarbete med andra organisationer.

FSS verkamhetsledare är Mikaela Jokinen. Mikaela är förman för personalen och ansvarar för förbundets förvaltning och ekonomi. Hon fungerar som sekreterare på förbundsstyrelsens möten.

FSS kommunikatör är Felix Lindvik, Felix ansvarar över FSS hemsida, nyhetsbrev och sociala medier. Det är också av Felix ni får infomejl före evenemang.

FSS politiska sakkunniga är Simon Blomfelt, Simon ser till att FSS syns i samhällsdebatten och i beslutsfattandet bland annat genom att skriva utlåtanden och lobba politiker.

Projektledaren för debattprojektet är Carolina Savander, Carolina ansvarar över att debattforum håll i skolor runtom i Svenskfinland och att den årliga debattävlingen äger rum. Hon jobbar också för att utveckla debattprojektet.

FSS NYHETER

ERIK

FSS årsmöte ERIK kommer att ordnas i Karis den 26–28.4.

ERIK, kort för Elevriksdagen, är FSS årsmöte. Om du deltar på ERIK har du möjligheten att påverka FSS politik och kommande verksamhetsår. Du kan också rösta eller ställa upp i förbundsstyrelsevalet. Dessutom får du träffa skolungdomar från hela Svenskfinland och ha roligt. Årets ERIK kommer att vara extra festlig eftersom Elevriksdagen fyller hela 60 år.

Kom ihåg att du måste vara medlem i FSS för att ha rösträtt på ERIK.

Kom med, gör din röst hörd!

Mera info om att anmäla sig ERIK, att skriva motioner och att ställa upp till styrelsen hittas på FSS sociala medier och hemsida skolungdom.fi.

Kolla även in baksidan av den här tidningen för möteskallelsen till ERIK.

KEEPING UP WITH FSS UTSKOTT

INTERNATIONELLA X

UTSKOTTET

IU har under hösten haft flera representationsuppdrag internationellt. Bland annat har Niko deltagit på vår internationella takorganisations årsmöte COMEM i Nederländerna och styrelsemedlemmen Fanny har deltagit på OBESSU:s Summer School. Just nu arbetar IO:sena som bäst på den internationella strategin som kommer lägga grunden till hur FSS representeras internationellt

Läs mer om vad OBESSU, COMEM är och vad IU gör på sida 16.

POLITISKA UTSKOTTET X

Poli har jobbat med att framställa en sammanfattning över vad de största partierna i Finland står för med målet att göra politiken mer lättillgänglig. Poli har även planerat en politisk kampanj, som inom kort kommer att publiceras. Målet med den politiska kampanjen är att uppmuntra unga att engagera sig i politisk verksamhet.

FSS FÖRSVARAR X UNGAS RÄTTIGHETER!

Under sommaren tar vi oss till valbåsen för Europaparlamentsvalet. Under våren för FSS en kampanj som ska öka ungas förståelse av EU samt driva ungas röst på EU-nivå. Våra EU-valmål sammanfattas av rubrikerna:

Ett grönt EU Ett studentvänligt EU

Ett EU utan Youthwashing

Läs mer om målen på FSS hemsida skolungdom.fi och följ vår kampanj på sociala medier fram till juni!

Kom med i FSS utskott!

VERKSAMHETSUTSKOTTET X

Verkus har under verksamhetsåret förhöjt stämningen på evenemang såsom Toppmöte, Kulturkarnevalen och Glöggen med ice-breakers och pausgymnastik. Verkus fortsätter under våren med att underhålla och funderar även på att ordna webinarium med tema studieliv och klimat, håll utkik!

REDAKTIONEN X

EBL:s redaktion har jobbat för att sammanställa den här fantastiska tidningen! Vi har också introducerat en ny grafisk profil på vår instagram, @elevbladet_ebl. Följ oss där och kolla in vår hemsida elevbladet.fi för webbtexter och exklusivt innehåll.

FSS I SKOLORNA

DEBATTPROJEKTET X

Debattprojektet är i gång året om! Det består av två olika delar, debattforum och debattävlingen. Debattävlingen ordnades i höst med elva deltagande skolor, och avgörs i februari 2024. Duktiga lag och domare håller tävlingen på toppnivå, och varje tävling är lika spännande. Håll ögonen öppna efter debattävlingen nästa höst, så kan också du delta med ditt lag och ta hem vinsten!

Debattforum är en workshop om debatt som kan beställas gratis till alla skolor på andra stadiet. Vi snackar lite debatteori och teknik, och övar mycket praktiskt på att debattera. Workshopen brukar vara ett kul avbrott i de vanliga lektionerna i modersmål, samhällslära och filosofi. Det finns fyra olika former - grundläggande, teknisk, praktisk och att tala framför publik. För att höra mer om debattforum eller boka in ett kan man ta kontakt med projektledaren för debattprojektet, Carolina Savander (carolina. savander@skolungdom.fi)!

PROJEKTET TRYGGA SKOLAN

Vi har skapat ett nytt digitalt material till elev- och studerandekårsstyrelser för ökad delaktighet i skolan. Materialet ger verktyg för studeranden och elever att prata om och problematisera begränsande normer som finns i skolan. Metodbanken innehåller 12 normkritiska övningar och metoder.

SKOLBESÖK OCH X UTBILDNINGAR TILL

ELEV- OCH STUDERANDEKÅRSSTYRELSER

Vi på FSS besöker gärna skolor runt om i landet för att berätta om vår verksamhet och träffa elever och studeranden. Förbundet ordnar också utbildningar och workshops till EKS/SKS med olika teman såsom verksamhet, evenemang, mötesteknik, påverkan samt andra teman enligt styrelsernas behov. Alla utbildningar är kostnadsfria. Ifall ni vill boka in FSS på ett skolbesök eller en utbildning så kan man vara i kontakt med ordförande, Cecilia Huhtala (cecilia.huhtala@ skolungdom.fi).

VAD HÄNDER PÅ KANSLIET?

ART DIRECTOR X

FSS har anställt en ny art director: Julia Smeds. Julia kommer att jobba med Elevbladet och FSS kalender.

Utanför planering av evenemang, flera nationella val och rekryteringar jobbar kansliet även med studiekorts servicen. Kansliet på Kaserngatan 1 D 65–55 i Helsingfors är öppet och ni får gärna komma på besök. Kom ihåg att du ännu hinner söka studiekort från FSS innan sommaren, men även igen på hösten!

EUROPEISKA UNIONENS MÖRKA SIDOR

Lyckligt ovetande, så kände jag förut om Europeiska unionen. Jag hade ingen aning om hur EU fungerar eller vilken makten EU har. Bryssel-gänget fick hålla på bäst de ville och jag levde på i min vardag. Eu fick gott vara en fantasivarelse som inte hade något med mig att göra. Men, på senare tid, mycket tack vare FSS, har jag lärt mig mera. Den kanske viktigaste lärdomen var att EU inte är den fantastiska varelse som jag en gång hade trott.

Europeiska unionen är i grund och botten odemokratisk. EU styrs till stor del av ovalda byråkrater. Transparensen av besluten är dessutom bristfällig, vilket kan kopplas till lobbyverksamheten i EU. Lobbying innebär alltså att individer eller grupper försöker påverka beslutsfattare enligt sina egna åsikter. I Bryssel har lobbyverksamheten gått helt överstyr. Det enda beslutsfattarna behöver meddela är ifall ellt lobby-tillfälle har inträffat men ingenting av vad som har diskuterats behöver rapporteras. Därmed är transparensen bristfällig.

En gemensam valuta är inte så praktiskt som många tror. Det ligger en stor fara i att de flesta Europeiska länderna delar en valuta eftersom vi blir allt mer sårbara. Ifall euron skulle kollapsa skulle en enorm kris och kaos bryta ut. Ifall euron kollapsar lämnas ett stort tomrum som ett nytt finansiellt system kan fylla, ett mer kontrollerat sådant. Dessutom kunde kaoset som skulle bryta ut i medlemsländerna fungera som en distrahering från det som händer internationellt. Även om en gemensam valuta har vissa fördelar kan det i värsta fall leda till en ny världsvaluta som gynnar en viss auktoritär elit.

Eftersom vi vet så lite om vad som egentligen pågår bakom stängda dörrar i Bryssel borde vi förhålla oss mer kritiskt till att blint överlåta så mycket makt till den Europeiska unionen. EU har möjligheten att skapa ekonomisk och politisk kris i sina medlemsländer. Om vi ser till historien har liknande kriser varit ypperliga tillfällen för auktoritära makter och radikala rörelser att tillträda. Rädslan för en världsregering borde vara större hos oss alla med tanke på hur stort inflytande EU har.

Rynkar du just nu på pannan? Ifrågasätter du ifall Elevbladet har förlorat förståndet? Har du sökmotorn redo för att fact-checka. Jag hoppas det. Min process för att skriva min ledare till vårens nummer har nämligen gått ut på att läsa online-forum med konspirationsteorier om den Europeiska unionen. Därifrån har jag tagit inspiration till de ovanstående formuleringarna och argumenten.

Desinformation är ett stort problem som kan vara svårt att navigera. En av de största utmaningarna med desinformation, fake news och konspirationsteorier är att de ofta bottnar sig i någon form av sanning samtidigt som de aktivt ignorerar resten av sanningen. Till exempel stämmer det att det i Europeiska kommissionen ingår tjänstemän som inte är direkt invalda av medlemsländernas befolkning men tjänstemän används också av nationella regeringar. Dessutom inkluderar EU folkvalda representanter. Så det är bristfälligt att hävda att EU:s medlemsländer styrs av ovalda byråkrater.

När desinformation delvis grundar sig i sanningen blir brist på kunskap om samhälleliga frågor ett stort problem. Så ifall du vet med dig själv att du åtminstone delvis gick på de tidigare teorierna kan det löna sig att läsa vidare i vår tidning. Välkommen till vårt EU-nummer.

— Tilda Cederberg

Hur ska jag välja rätt i livet?

Det närmar sig en tid av avgörande beslut för många av oss, där vi står inför val som kommer att forma vår framtid. Ett av mina största stressmoment är mina val, hur ska mitt liv se ut professionellt om fem år? Det positiva med dagens samhälle är att det finns så många möjligheter och att ingenting känns omöjligt. Däremot är kraven skyhöga och stressen att välja fel är stort. I regeringen Orpos regeringsprogram finns målet att 50% av Finlands befolkning ska ha en högskoleexamen. Samtidigt möter vi dock förslag och beslut som försvagar möjligheterna till omskolning och vidareutbildning. Med arbetsmarknaden i ständig förändring och flera yrken på väg att försvinna, står vi inför en orimlighet: hur kan vi höja utbildningsnivån samtidigt som det blir allt svårare och dyrare att omskola sig?

Förstagångskvoterna skapar en ytterligare stressfaktor, som tvingar oss att fatta beslut i en tid av osäkerhet. I dagsläget ökar mängden ungdomar som väljer att vänta med att ta emot studieplatser för att inte riskera att mista förstagångskvoten. Kvoten gör det lättare att slippa in till skolor, men utan det mycket svårare. Det skulle vara dags att ompröva kvoterna. En idé skulle vara att ge studeranden möjligheten att justera sina val under det första året på högskoleutbildningen. Förslaget skulle uppmuntra till fortsatta studier på tredje stadiet, men även ge studeranden möjligheten att testa och ändra sig. Är det inte rimligt att vi tillåts omforma vår framtid när vi står mitt i processen att upptäcka oss själva?

Personligen har jag alltid varit en mångsysslare med en bred samling intressen och en kärlek till lärande i alla dess former. Det finns så mycket att välja på, hur kan man endast välja en väg? Mitt i allt när man hamnar utanför skolvärlden behöver man bygga upp en ny identitet och utforska vad man verkligen vill göra med sitt liv. Det är många saker som skrämmer mig när det kommer till framtiden, och valet av utbildning är definitivt en av dem. Det är ingen självklarhet att vi kommer att bli antagna till de utbildningar och skolor vi drömmer om. Faktum är att risken för att bli avvisad är större. Med skakiga händer skickar jag in min ansökan i mars, med hopp om att jag snart ska finna rätt väg att följa. Det som motiverar mig att drömma är att jag inte är ensam, vi är många som funderar över våra val och många som har tagit mellanår samt ändrat sin utbildningsväg. Genom att sänka kraven på unga, skapa möjligheter och öppna upp förstagångsvkoterna kan vi inspirera fler att fortsätta sin utbildning och drömma stort. Jag är stolt över att ha tagit mellanår och funderat grundligt över mina val, man ska inte behöva stressa sig fram. Kom ihåg att du inte behöver veta allt. Låt oss aldrig sluta drömma och testa nya saker!

— Cecilia Huhtala

Tid – den nya valutan

Efter en lång och uttröttande skoldag dimper jag ner i sängen och tar upp en valfri social media-app som jag börjar scrolla på. Jag intalar mig själv att jag bara kommer ligga här en kort stund, att jag sedan ska börja på med skolarbetet och att jag bara behöver vila lite först.

Innan jag vet av det har det gått 2 timmar. Jag får en massa ångest över att jag inte gjort någonting produktivt och nu är det redan mörkt ute. Då är det 10 gånger svårare att börja med läxorna, då hjärnan är ytterligare överbelastad av alla intryck från telefonen.

Blir bara vanligare

Har du någonsin märkt dig själv mitt i ett ändlöst scrollande på Tiktok? Eller har dina ögon limmat sig fast i Instagram reels utan att du ens märkt det? Du är inte ensam. Enligt en nyligen publicerad rapport av Statista, uppger 3.8 miljarder människor att de är beroende av sin mobiltelefon. Det motsvarar 48% av världens befolkning.

Jag tror inte att denna siffra håller på att sjunka, heller.

När du spenderat tid på sociala medier, har du säkert fått höra något i stil med: “Sätt nu undan den där telefonen!” eller “Du måste minska på din skärmtid!” av föräldrarna. Hur ofta har det faktiskt fått dig att sätta undan telefonen, eller har det snarare fått dig att sucka irriterat och slå igen dörren så du får vara ifred?

En drog som aldrig upphör

Dopamin styr hjärnans belöningssystem i kroppen och är en kemisk signalsubstans. Den ger alltså din hjärna signaler om att utlösa dopamin. T.ex. när du kan känna doften av pajen i ugnen. Du börjar direkt tänka på hur gott det kommer att bli att äta den,

därmed får du motivation att ta dig upp ur soffan och ta ut pajen ur ugnen.

Kroppen utsöndrar väldigt mycket dopamin när vi scrollar. Vårt informationsflöde blir bombarderat med ny, snabb information som håller vår hjärna sysselsatt och vi får motivation att scrolla vidare. Det är dessutom enkelt att enkelt scrolla fram till nästa video, och snabbt få in ännu mer underhållning. Med tiden har detta bland annat lett till att koncentrationsförmågan har försämrats, som gör att vardagliga saker såsom till exempel att läsa, känns långtråkigt när informationen tar tid och energi för att fatta.

Det har dessutom utvecklats algoritmer som analyserar vår data och bearbetar det för att föreslå fler saker likt det vi gillar. Ett helt vakuum av information och underhållning som håller din hjärna sysselsatt. Innan vi vet det sitter vi och doomscrollar dagarna i ända.

Tips! Kolla in “The social dilemma” på Netflix ifall du vill höra om hur till exempel infinite scrolling blev skapat - av mannen som skapade det. Flera andra före detta anställda på till exempel Tiktok eller Google intervjuas också. En dokumentär som är både intressant och lätt att fatta!

Det handlar om pengar

Företag säljer datainformationen som den samlat in till andra företag. Om du t.ex. har likeat en Tiktok om hästar kommer du få fler hästvideor på din For you-page, såsom även reklam om olika hästprodukter och stall i närheten.

Det är i företagens intresse att bibehålla din uppmärksamhet eftersom de tjänar pengar på hur länge du fokuserar på en video eller produkt. De flesta företag tjänar pengar endast av att du klickar på en video eller rubrik. Tid och uppmärksamhet blir därmed den nya valutan.

o ändligt.Tid är värdefull .

T i d ä r i n t e

Vad kan man göra?

Jag insåg att det faktiskt är jag själv som i slutändan har makten och kan påverka mitt eget liv. Genom att förändra mina vanor och ta kontroll över mitt liv kunde jag spendera mer tid på saker jag faktiskt gillar. Jag ville bli mer närvarande i min vardag, inte kopplad till sociala medier, som dränerade min energi. Förändring kan vara skrämmande och utmanande, men detta är inte någon domedagsförklaring; Internet och sociala medier har förenklat vår livsstil väldigt mycket, och därför uppstår det naturligtvis nya problem för oss att tampas med. Därför är det viktigt att vi lär oss att använda sociala medier på ett ansvarsfullt sätt.

Skillnaden mellan pengar och tid som valutor är att du alltid kan tjäna mer pengar, jobba mer, utbilda dig högre. Tid är inte oändligt. Tid är värdefull. Ta vara på den.

— Anna Holm

Bild: Birmingham Museums Trust, Unsplash

Ris och ros till SOME i valtider

– så påverkas politiken av sociala medier

Anonymitet och desinformation

Vi går två folkval till mötes under året 2024 i Finland, presidentvalet och Europaparlamentsvalet. Hösten har visat att presidentkandidaterna lagt stor vikt vid sociala medier i sina kampanjer. För bara tio år sedan såg valkampanjer och arenor för samhällsdebatter ut på ett annat sätt. Användningen av sociala medier förändras i samma takt som trenderna förändras.

Professor i samhällsvetenskap Kim Strandberg sammanfattar hur utvecklingen av sociala medier i politiska val har sett ut: – Först var det samma sak men digitalt, det var politik som vanligt. Men man märker att ju längre vi har haft sociala medier så har kandidater och valstrateger börjat förstå hur det funkar. Man anpassar sina kampanjer efter sociala medier. Sociala medier börjar vara en av de viktigare kanalerna att föra kampanj i.

Strandberg anser att kandidaternas närvaro på sociala medier är en god förändring.

– Man kan känna att sociala medier har medfört mycket problem i samhället. Men jag tror överlag att det är mera positivt eftersom det ger större möjlighet till dialog med kandidaterna.

Aktuella some-trender

Höstens mest uppmärksammade SOMEbeteende hos kandidaterna i presidentvalet har varit Tiktok. Inspirationen har möjligen kommit från framgången som vissa typer av kandidater, främst unga, hade i vårens riksdagsval tack vare Tiktok.

– Presidentvalskandidaterna är kanske inte de bästa att försöka vara trovärdiga på Tiktok . Jag förstår att de har hakat på trenden men jag tror inte att de kommer att vinna så mycket på det sist och slutligen, säger Strandberg om appen.

Strandberg förväntar sig att vi kommer fortsätta att se samma Tiktok-trend under Europaparlamentsvalet och framtida val.

– Man märker att det finns någon slags cykliskhet. Varje val är det något nytt, någon app, någon trend. Det finns vissa pionjärer som ofta är de unga men också kandidater från marginaliserade partier som tycker att de inte får sin röst hörd via andra kanaler. Men sedan brukar den här cykeln fortsätta och resten av kandidaterna hakar på.

Anonymitet och desinformation

Sociala medier har inte bara påverkat kandidaternas kampanjer utan också hur diskussioner förs inför val. Justitieministeriets hemsida vaalit.fi säger att “De sociala medierna erbjuder diskussionsplattformar som kan användas för att stärka demokratin och demokratiska deltaganderättigheter”. Ministeriet förhåller sig därmed positiv till påverkan sociala medier har på samhällsdebatten.

– Det är nog mera av en utopi, hur man önskar att det skulle fungera, säger

Strandberg som har studerat riksdagsval i Finland sedan 2003.

Strandberg lyfter att anonymiteten på sociala medier har haft både positiva och negativa effekter på debattkulturen.

– Instinkten säger att det har varit främst negativt. Det finns mycket forskning om hur anonymitet påverkar diskussionskvalitet som visar att det ofta blir värre när folk kan vara anonyma. Folk kan bli mera extrema. Samtidigt kan anonymitet vara positivt eftersom man inte blir dömd för vem man är utan istället för sitt budskap, sitt argument.

Desinformation anses ofta vara en av de stora farorna med sociala medier. Som användare kan det vara svårt att veta vilken information som är trovärdig.

– Rasismskandalen i somras och sådana ämnen har varit på tapeten, mycket om vad politikerna har sagt eller inte sagt. Också kring den stängda gränsen mot Ryssland, där har spridits mycket desinformation, säger Strandberg.

I och med sociala mediers omedelbarhet och användares tendenser till passivt scrollande är det lätt hänt att det kritiska tänkandet och egna initiativet faller bort.

– Nummer ett är att läsa mer än bara rubriken. Du ska inte bara tro på inlägget utan gå till källan för att själv läsa hela texten och se om det är en trovärdig källa. Det där gör man ju nästan aldrig men man borde göra det, säger Strandberg om hur en användare av sociala medier kan undvika desinformationens påverkan.

En ny politik?

Utvecklingen av sociala medier i samband med val följer egentligen ett mönster vilket inte nödvändigtvis påverkar politiken i grunden.

– Det var hemsidor, det var bloggar, det var Youtube, Facebook. Det blev Twitter, Instagram och nu Tiktok. Det är alltid samma mönster som återkommer. Så ingen revolution men det har självklart haft en påverkan på hur man för kampanjer, säger Strandberg. Populismen nämns ibland som en följd av sociala mediers växande inverkan men

Strandberg anser att vi inte ska vara för snabba att utse sociala medier till en syndabock. – Populism har mera att göra med missnöje, som en slags protest till hur saker har varit. Att den växande populismen bara är på grund av sociala medier stämmer inte alls. Det är en perfect storm som man säger på engelska, en slags mix av saker.

Det varnas också om att algoritmerna på sociala medier matar oss med innehåll som vi kommer att tycka om, vilket kan bidra till radikalisering. Forskning har dock visat att algoritmerna inte är en stor bov.

– Man lär i början algoritmen så att den hittar vad du själv är intresserad av och ger dig mer av det innehållet. Risken är att man blir i en bubbla. Men det är inte så enkelt som vi tror. Forskningen är ganska tveksam till filterbubblor. Egentligen har vi aldrig stött på så många olika världsbilder som nu, säger Strandberg.

Men Strandberg anser ändå att sociala medier har förändrat samhällsdebatten.

– Mycket tack vare sociala medier märker man att tidigare icke-intresserade människor börjar följa med politiken, åtminstone har de nåtts indirekt via sociala medier. Det som är bra med sociala medier är att man kan ta del av innehåll utan att söka upp det själv. På gamla internet så skulle du ju söka upp allt själv.

—

Tilda Cederberg

” ”

Man kan känna att sociala medier har medfört mycket problem i samhället men

jag tror överlag att det är mera positivt eftersom det ger större möjlighet till dialog med kandidaterna.

Professor i samhällsvetenskap och forskare i sociala medier och val Kim Strandberg.

ELEVBLADETS KALLDUSCH MED

EU-FAKTA

Att veta inför

kommande EU-val

Det kommande EU-valet ordnas mellan 6–9 juni 2024. EU-valet ordnas vart femte år där det väljs över 700 ledamöter till Europaparlamentet från EU-medlemsländerna. Röstberättigade är alla som har fyllt 18 år och är medborgare i ett av EU-medlemsländerna. I Finland ordnas valet den 9 juni men det går även att rösta i andra medlemsländer. I Finland väljs 15 ledamöter men beroende på landets storlek varierar antalet antagna. Kandidaterna för EU-valet bekräftas den 10 maj 2024. Ledamöterna i Europaparlamentet arbetar tillsammans i politiska grupper på basis av deras politiska inriktning. Mer information om valet finns på Europaparlamentets webbplats.

Varför ska du rösta?

Valet är något för dig om du vill påverka hur politiken utvecklas i EU. Lagar som fastställs inom Europeiska unionen påverkar alla EU-länder och därför är det viktigt att få välja vem som är med och göra viktiga beslut. Samarbete med andra länder har blivit allt viktigare för att främja bland annat säkerhet, ekonomisk stabilitet och miljöhållbarhet.

Vad gör de olika EU-institutionerna och hur genomförs lagförslag i EU?

I EU finns det tre institutioner som bidrar till lagstiftningsprocessen. Dessa är Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet.

Europeiska kommissionen företräder EU:s gemensamma intressen. Kommissionens främsta uppgifter är att ställa nya lagförslag inför Europaparlamentet och ministerrådet och att se till att EU-länderna tillämpar lagarna.

Europaparlamentet består av ledamöter från alla EU-medlemsländerna. Parlamentets uppgift är att föra vidare EU-medborgares intressen och bestämma om lagförslag tillsammans med ministerrådet. Utöver detta godkänner parlamentet EU:s budget.

Europeiska unionens råd (ministerrådet) består av de olika nationernas ministrar. Ministerrådet har som uppgift att företräda den egna regeringens intressen och bestämma om EU-lagförslag tillsammans med Europaparlamentet.

Europeiska rådet består av EU ländernas stats- och regeringschefer. I Europeiska rådet fastställs EU:s allmänna politiska inriktningar och prioriteringar.

OBS! Ministerrådet och Europaparlamentet kan föreslå ändringar på kommissionens lagförslag som kommissionen sedan måste godkänna eller avvisa. Kommissionen kan dra tillbaka sitt förslag om ändringen är för stor. Utöver dessa EU-institutioner finns Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten.

PASSET: Ett litet häfte med stora möjligheter

Vad är ett pass? Frågan kan kännas dum. Ett pass är väl det lilla röda häftet där det står “Hej! Det här är hur jag ser ut, vad jag heter, när jag är född och var.” som låter dig resa vart du vill i världen, eller? Ja och nej. Ja, ditt pass berättar mycket om dig, men vad det låter dig göra beror också på varifrån du kommer.

Arton Capitals placerar det finska passet på tredje plats i sitt “World passport index”, som mäter passets relativa styrka. I praktiken innebär detta att Finland har goda förhållanden till många länder i världen, vilket i sin tur har lett till att finska medborgare kan resa utomlands visumfritt, eller skaffa ett visum vid ankomst i 176 länder. Du kan alltså utan förhinder resa ganska obegränsat, och om du reser inom EU behöver du knappt ens visa ditt pass.

Med ett EU-pass, alltså ett pass från ett land inom unionen, har du en hel del rättigheter då du reser. För det första har du fri rörlighet inom EU:s gränser. I teorin kan du alltså resa från Helsingfors till Lissabon utan pass, men det lönar sig ändå att vara på den säkra sidan och ta med passet. Ifall att det skulle råka sig så att du skulle bli sjuk eller skada dig medan du är utomlands i ett EU-land har du rätt till samma offentliga sjukvård som en medborgare i landet skulle få.

Även fastän du reser utanför EU:s gränser dina rättigheter inte slut där. Om du skulle hamna i diplomatiskt trubbel i ett land där Finland inte har en ambassad, men ett annat EU-land har det, kan du använda detta lands ambassad för att reda ut problemet. Om du till exempel tappar bort passet under din solsemester i Mali kan du få hjälp hos spanska ambassaden eftersom den finska inte finns.

Även om du inte känner för att vara jordenruntresenär gynnar det sig att vara EU-medborgare. Om du flyttar till ett annat EU-land, exempelvis för studier eller jobb, kan du även göra det utan större problem. Boende hör nämligen till i den fria rörligheten, och man får permanent bosätta sig i ett annat medlemsland så länge som man registrerar sitt boende inom tre månader av att du anlänt. Då du bor i landet har du rätt till att bland annat kandidera och rösta i ortens kommunalval, och samma sak gäller även EU-parlamentsval.

Dessutom fungerar ju passet också som identitetsbevis i alla sammanhang, både i Finland och på andra håll. Om du inte har körkort eller har tappat bort det kan det vara bra att veta var du har ett reserv-ID. Så vare sig du stannar på hemmaplan, vill resa till grannlandet eller flytta utomlands lönar det sig att ha det lilla röda häftet där det står vem du är.

— Isak Henricson

Bilder: Wikimedia Commons

UNGA

OBESSU

OBESSU eller (Organising Bureau of European School Student Unions), är en takorganisation, OBESSU är en andra stadiets studerande organisation, som för vidare och kämpar för studerandes rättigheter på en europeisk nivå. Genom att till exempel publicera olika politiska utlåtanden, delta i europeiska konferenser samt stödja sina medlemmars verksamhet. OBESSU ordnar årligen olika evenemang såsom Study Session och arbetsgrupper där medlemsorganisationerna kan påverka takorganisationens verksamhet samt få erfarenheter.

COMEM

COMEM ordnades den 9–10.12.23 i Texel, Nederländerna. COMEM eller council of members är det andra stora årsmötet OBESSU (Organizing Bureau of school student unions) ordnar. FSS vice ordförande, Niko Partanen representerade organisationen på evenemanget och trivdes. Under COMEM fick deltagarna lära känna andra människor från andra europeiska länder, diskutera aktuella ärenden och kommentera/ge förslag på olika utlåtanden. Denna gång diskuterades det digitalisering av skolan bland EU länder och studerandens rättigheter.

Bild: North-South Centre Council of Europe, Flickr

UNGA I EU

FSS INTERNATIONELLA UTSKOTT

FSS internationella utskott, eller IU, kan vem som helst av FSS medlemmar gå med i. IU har hand om FSS internationella påverkan vilket i stort innebär kontakt med andra länders skolungdomsorganisationer, bland annat genom OBESSU. Men IU har arbetar också för att ge FSS-medlemmar mer erfarenhet och kunskap om internationella kontaker och politik, till exempel har de ordnat besök till ambassader. IU har möten ungefär en gång i månaden. Medlemmar har chans att utöver IU-arbetet sitta med i olika internationella arbetsgrupper. FSS internationella utskott fungerar som en slags mjukstart och lättillgänglig introduktion till internationella frågor.

Det spökar

Det paranormala har varit känt som ett oförklarbart fenomen sedan länge, som har blivit populariserat av våra moderna medier. Till exempel bilder som tagits av speglar där genomskinliga skepnader uppkommer i bakgrunden kan definitivt vara lite läskigt men spännande när de dyker upp på ens feed. Spöken och därmed också spökhus är ett många generationer långt mysterium.

Vissa människor tillägnar hela sina liv åt det paranormala. YouTube kanaler där de reser runt och gör expeditioner på olika spök-besatta områden samlar tittare varje år. Oftast är videorna dock filmade i USA. Men det går faktiskt att jobba med det paranormala i Finland.

Tiina Hautala och hennes företag ”Haamu” släpper både faktaböcker men också fiktiva böcker till folk i alla åldrar för att sprida kunskap om spöken i Finland och deras historia. Med en bakgrund som fackboksförfattare så har hon skiftat sitt skrivande helt till de spöklika väsenden som man hittar i Vasa.

– Jag har alltid haft intresse för spöken sedan jag var liten, men det fanns inte många böcker om dem. Enda sagorna med liknande väsen var kanske Mauri Kunnas böcker, säger Hautala.

Hautala beskriver sitt jobb som ”kultur freelance” och Haamu har nu funnits i cirka 11 år. Förutom att hon skriver böcker så gör hon också rundturer i många av de spökande husen. Hautala berättade att det finns många Vasabor i gruppen , men också folk från andra ställen. Förutom att ett spöke möjligtvis kan komma och hålla i din axel eller viska i ditt öra, så är rundturerna också en dykning in i Vasas historia.

– Vissa tror på spöken när de kommer, största delen är lite skrämda. Men förutom det så är det viktigaste historian bakom huset som jag berättar genom spökena, säger Hautala om rundturerna.

Fast Hautala jobbar främst i Vasa, så har hon ändå skrivit om spökhus i Korsholm.

Bland dessa så finns bl.a. Grönviks herrgård. Hautala talade mycket ivrigt om det vackra gula och ståtliga huset i Iskmo. Husets historia sträcker sig ända tillbaka till 1800-talet, först var det ett soldatskydd och sedan ett glasbruk. Under finska kriget 1808–1809 var huset ägt av ryssar och soldater som tog skydd där. Det berättas att en rysk ordonnans skulle ha dött i huset, och lönepengarna är möjligtvis inmurade i ett mysteriskt rum i källaren. I vilket fall så finns det definitivt spöklik aktivitet där nere enligt folk som varit där på besök, och man kan själv uppleva det eftersom källaren hyrs ut för kvällar och nätter om man vill våga sig på att sova med de döda.

spökar här

Många spöken sägs komma från tidiga 1800-talet, efter kriget, då huset var ett glasbruk. Arbetssäkerhet var inte en prioritet då och många har förmodligen dött och lämnat kvar vid huset. Huset har också brunnit flera gånger under tiden som glasbruk. Ännu idag sägs det att man ibland kan känna lukten av rök i huset utan att det faktiskt brinner någonstans och glas hittas på gården. Hautala hade själv hittat glas när hon var på besök.

– Jag hittade ett par mycket fina bitar som jag gjorde till örhängen när jag kom hem. Ibland när jag ska göra rundturer så har jag på mig dom. Det är lite som att spökena skulle vara med mig, berättar Hautala.

Det finns många andra historier om människor som bott eller varit på besök i huset och lämnat där i efterlivet. Vissa är mörka och andra är vackra. Ett mörkt exempel ur Hautalas bok “Andarnas Österbotten” (2013) är från 1900-talet, då gårdens förvaltare gick upp på vinden med rep och flaska, han sågs aldrig igen. Rummet var först ett sovrum, men efter att en doktorinna kommit ut därifrån och sagt att hon strypts i sömnen så gjordes det till ett arbetsrum.

Det berättas också om snälla och trevliga skepnader. Till exempel en kvinna som traskade på gården mitt på ljusa dagen. Kvinnan sägs vara vacker med lång vit klänning och hög krage, men hennes huvud syns inte. Det är osäkert vem hon kunde vara men hon tros vara gårdens tidigare härskarinna som tackar de nya ägarna för att de tar hand om hennes gård.

– Så vare sig man tror på det paranormala eller inte, kan historian vara mycket intressant att bekanta sig med, anser Hautala.

Om man vill läsa mera om de redan nämnda spökena, kan man läsa Tiina Hautalas bok “Andarnas Österbotten”, där Grönbergs herrgård och andra platser i Österbottens historia beskrivs ingående. Tiina Hautala älskar sitt jobb och om du vill ta en titt på en av hennes turer i Vasa så hälsar hon att du är varmt välkommen.

– Alla är välkomna på turerna oberoende om man är från Vasa eller inte, hälsar Hautala.

— Max Svarvars

”Gårdens förvaltare gick upp på vinden med rep och flaska, han sågs aldrig igen.”

Mellanår – VAD KAN MAN GÖRA?

Nu i vår kommer tiotusentals studerande ta studenten eller utexamineras, och börja ett nytt skede i livet. Många vet precis hur deras nära framtid ser ut. Vissa studerar vidare, andra rycker in i militären och somliga utför civiltjänst. Det finns en plan som man följer med ett tydligt mål att uppnå. Det här stämmer inte alltid.

För vissa kan det här vara en väldigt osäker tid. Om du känner att du inte vet vart du ska ta vägen kan det vara bra att överväga ett mellanår! Som blivande student själv har jag sammanfattat mina egna tankar om vad man kan göra. Här kommer några förslag med för- och nackdelar!

Stanna hemma för att arbeta

Det kanske allra vanligaste sättet att tillbringa ett mellanår är att stanna i hemstaden och arbeta.

Det här kan vara bra om du planerar att flytta ut, men inte känner att du har kapitalet för att leva bekvämt.

Fördelar:

• Billigt

Borta bra men hemma bäst heter det, och det håller nog plånboken med om. Om du har möjlighet att stanna hemma ett år utan att behöva betala för el eller värme kan det här vara ett mycket bra alternativ för en som vill spara pengar för att flytta ut senare.

• Närhet till nära och kära

Bor du i din hemstad är du inte lika isolerad från de du känner som flera av de andra alternativen på listan.

Nackdelar:

• Långtråkighet

Efter en stund blir samma gamla kvarter och människor lite grått, särskilt om man ser sina vänner flytta till sina studieorter eller annanstans. Man kan bli trött på sin bubbla och vilja prova på något nytt.

Arbeta utomlands

Att arbeta utomlands kan vara ett lärorikt och givande sätt att tillbringa ett mellanår. Du lär känna nya människor, får ta del av en annan kultur och lär dig kanske ett nytt språk! Exempel på tjänster för personer som överväger utlandsarbete är t.ex. Nordjobb, Tui destination jobs och EU:s arbetsportal EURES.

Fördelar:

• Lärorikt

Genom att sätta sig i ett nytt sammanhang lär du dig både om dig själv, och om landet du bor i. Du får ta del av ett nytt perspektiv och en helt ny miljö.

• Många arbetsmöjligheter

I och med att världen är stor finns det många olika sorters arbeten du kan ha om du inte begränsar dig till en stad. Du kan arbeta som nästan vad som helst, från att jobba på ett fartyg i Ishavet till att sälja glass på Mallorcas stränder. Möjligheterna är oändliga!

Nackdelar:

• Kostnader

Sällan ingår resekostnader i arbetsavtal då man arbetar utomlands, och dessutom behöver du hitta någonstans att bo. Även om du får betalt för att du arbetar är lönen ofta inte skyhög, så räkna inte med att spara ihop stora summor innan du kommer hem.

• Språkbarriär

Ifall du arbetar i ett land där alla inte talar god engelska kan det bli problematiskt att skaffa vänner eller integreras i samhället, vilket lätt leder till att man känner sig isolerad och ensam. Se då till att du håller kontakten med personerna hemma!

Bild: Brooke Cagle, Unsplash

WWOF eller Au pair

Alternativ som var mer populära förr men som fortfarande förekommer är att arbeta för någon annan i utbyte mot mat och husrum. Detta kan kännas främmande, och är definitivt inte för alla, men kan vara väldigt lärorikt och intressant. Det här kan bland annat göras genom en organisation, såsom WWOF, där du hjälper till på ett ekologiskt jordbruk eller bondgård, eller med privatpersoner som au pair, där du fungerar som en barnvakt för en familj.

Fördelar:

• Nya upplevelser

Det kan vara väldigt intressant att pröva på något som du aldrig gjort förr, och det här är en möjlighet att vidga sina horisonter

• Lär känna nya människor

Eftersom du bor med människorna du arbetar med kan det bildas mycket starka band mellan er, och du kan få vänner för livet.

Nackdelar:

• Ekonomiskt beroende

I och med att du utför arbetet utan formell lön, förutom eventuella fickpengar, är du i praktiken beroende av din värd, alltså den du arbetar för. I flera länder är lagstiftningen vad gäller frivilligt arbete inte konkret, vilket kan leda till att man blir utnyttjad. Var därför beredd att kontakta din värd för att se till att hen verkar pålitlig, och var inte rädd att säga upp dig ifall något är fel.

• Ingen lön

Du får inte lön, utan blir istället kompenserad i form av mat och husrum, vilket gör det svårt att spara pengar medan du WWOF:ar eller är Au pair.

• Undersök vem du arbetar för

Använd förnuftet, och se till att personen du arbetar för inte är skum. Även om många i programmen är hederliga människor så ska man alltid vara försiktig då det handlar om att bo hos främmande människor, särskilt i en främmande miljö.

Volontärarbete

Ett lockande alternativ för många är volontärarbete i Finland eller utomlands. Här finns många alternativ att välja mellan, men det är viktigt att undersöka organisationerna du ansöker till, och se till att arbetet de utför faktiskt gynnar folket de vill hjälpa. Ett urval som man kan söka till är: Röda korsets frivilligprogram, t.ex. vänverksamheten, folkhälsan eller Helsinkimissio, eller om du söker dig utomlands Europeiska solidaritetskåren eller FN:s volontärprogram.

Fördelar:

• Väldigt givande

Att hjälpa andra kan vara bland det mest givande man kan göra. Även om du inte känner att dina arbetsuppgifter är de mest roliga hela tiden kan du ändå känna att du faktiskt har åstadkommit något efteråt.

Nackdelar:

• Höga meritkrav

Om man vill arbeta som frivillig utomlands krävs det ofta särskilda meriter för att bli antagen. Om du exempelvis ska dela ut medicin i Syrien är det rimligt att någon som kan tala arabiska väljs framom någon annan.

• Moralisk gråzon

Många så kallade volontärprogram, särskilt i utsatta länder, är inte helt legitima. Det kan handla om att välbärgade européer betalar stora summor pengar för att resa till ett afrikanskt land där de “hjälper till” genom att bygga ett sjukhus eller en brunn utan tidigare erfarenhet, och reser sedan hem. Efter det rivs det som byggts, och processen upprepas. Det är viktigt att se till att organisationen som man arbetar med faktiskt gör ett bra arbete.

ERIK OCH JAG

– gammal vice ordförandes tack till gammalt årsmöte

”Även om många av FSS initiativ är futila, är det av stor vikt att ungdomen överhuvudtaget bryr sig om sin egen värld.” så skrevs det i Borgåbladet efter den första Elevriksdagen någonsin år 1967. Nu nästan 60 år senare kan det kännas som att utomstående, främst äldre inom politiken, fortfarande ser oss så.

Den första Elevriksdagen var inspirerad av Sveriges motsvarande samling, i allmänhet var de bättre på att lyfta ungas röster i samhället. Vid läsning om den första Elevriksdagen framkommer det att de finländska skolungdomarna inte hade kommit lika långt som de svenska. ”När man under SECO:s elevriksdag 1967 behandlat en motion om att grunda speciella samlagsrum i skolorna försökte Björn Palmén förgäves övertyga den egna medlemskåren om att det sannerligen inte var något att skratta åt.”

Jag måste medge att förslaget låter aningen skrattretande ännu idag.

En liknande ambition som fanns bakom den första Elevriksdagen var det som fick mig att komma på min första Elevriksdag för sex år sedan, en vilja att påverka och få min röst hörd. Också likt den första Elevriksdagen var mitt första försök trevande. När jag kom till min första ERIK visste jag inte vad en motion eller föredragningslista var. Talarstolen, en symbol för skräcken jag hade att vara mig själv inför andra, tillträdde jag inte en enda gång. Men jag röstade, lyssnade på debatterna och försökte efterlikna mina förebilder. Den dåvarande styrelsen var som allsmäktiga för mig. Mitt initiativ att skapa en politisk identitet var tappert men resultatet blev något futilt.

Under den första Elevriksdagen 1967 hölls en tre timmar lång diskussion om ifall styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet, beslutet var svårt eftersom både revisionsberättelse och bokslut saknades från möteshandlingarna. Det här är inget som skulle hända idag. Det som inte ses under ERIK är den väloljade maskinen som ligger bakom möteshandlingarna.

I december börjar arbetet när styrelsen och kansliet delas in i arbetsgrupper som arbetar med varje dokument. Efter det behandlas alla dokument av hela styrelsen innan de är redo att visa för Elevriksdagens plenum.

För sex år sedan visste jag inte vad några av begreppen i föregående stycke betydde.

Jag kunde inte föreställa mig att jag en dag skulle vara med och framställa ett politiskt program eller en likabehandlingsplan. Om du vet vad något av orden betyder så har du redan kommit längre än var jag började, om inte är min största rekommendation att lära dig via Elevriksdagen. Kunskapen om hur föreningar fungerar och mötesteknik är guld värd. Men än viktigare är erfarenheten av det samarbete som krävs för att hålla igång den väloljade maskinen inför en Elevriksdag. Utan gemenskapen i FSS skulle jag aldrig haft motivationen att lära mig om föreningslagen. Motionerna under den första Elevriksdagen tog bland annat upp att tillåta rökning i skolorna, att avskaffa morgonbönen och behovet av sexualundervisning. Om vi bortser från rökningen är det nästan rörande lika frågor de unga lyfte då som vi gör nu. Ämnen som införande av ett gemensamt livsåskådande ämne framom den religionsundervisningen vi har idag och att utveckla sexualundervisningen genom att göra den mer inkluderande av köns- och sexuella minoriteter har varit på tapeten under de senaste Elervriksdagarna. Besluten och försöken till förändring kanske sågs som obetydliga och naiva, inte minst av redaktionen vid Borgåbladet men de unga som närvarade vid den första Elevriksdagen lade grunden för en nästan 60 år gammal tradition av att samla unga.

På många sätt har jag också mycket gemensamt med mitt ursprung, den Tilda som kom till sin första ERIK för sex år sedan. Jag har fortfarande samma vilja att lära mig mer om samhällspåverkan och drivkraft för att få beslutsfattare att överväga ungas perspektiv i frågor. Men samtidigt skulle jag utan Elevriksdagen och FSS inte vara den jag är idag. För så småningom slutade jag efterlikna mina FSS-förebilder och började agera utifrån egna tankar. ERIK, som inte längre tar efter ett svenskt exempel utan har utvecklats till sin egen institution, hjälpte mig att i min tur stå på egna ben. Utan ERIK hade jag säkerligen fortsatt att frukta talarstolen.

Slutligen vill jag vara vågad nog att gå emot 60 år gammal text från Borgåbladet. För hur kan det vara futilt att ändra livet på en skraj trettonåring genom att ge henne ett sammanhang? Jag vill tacka Elevriksdagen för allt den har gett mig. Men än mer vill jag tacka alla de skolungdomar som har sett till att både ERIK och jag har utvecklats från våra taffliga begynnelser.

— Tilda Cederberg

Boktips

beprövat sätt att skapa goda vanor och bryta dåliga

James Clear

Originaltitel: Atomic Habits: An Easy & Proven Way to Build Good Habits & Break Bad Ones

Har du någonsin tänkt på allt du gör under dagen? Liksom ALLT du gör under en hel dag. Varje liten detalj eller händelse som påverkar vad du gör efter det. Ifall du lagar mat är det ganska logiskt att diska efteråt. Efter att du tränat tar du gärna en dusch, osv.

Vanor är något som kommer ganska naturligt för oss människor. Vi utövar alla olika vanor som vi tränat in, till exempel att borsta tänderna, eller något så enkelt som att sätta i hörlurarna efter att vi stigit på bussen. Vissa vanor utövar vi mer medvetet än andra.

James Clear ger verktygen för hur vi ska analysera de olika vanorna för att förbättra våra liv. Enligt Clear är vi våra vanor. Eftersom det vi gör korrelerar starkt med hurudan person vi blir. Ifall du spenderar femton minuter per dag på att öva gitarr, kommer det efter en tid bli en vana att alltid spela, och du kommer att förbättra dina färdigheter. Likväl om du till exempel spenderar 10 minuter på morgonen

på sociala medier, kommer du garanterat göra det till en vana.

Jag vill starkt rekommendera denna bok till de som är intresserade av att förbättra någon färdighet, eller uppnå något mål. Hur som helst är det en mycket intressant och perspektivgivande bok. Den är på många sätt olik från andra självhjälpsböcker och kopplar in mer fakta och konkreta, trovärdiga källor. Du behöver inte heller förstå en massa saker om hjärnan för att förstå Clears resonemang. Boken är enligt mig ganska lättläst för att vara facklitteratur, och har mycket att ge. Den är perfekt för alla som har en sorts vilja att utöka sina färdigheter.

“Om du har problem med att ändra dina vanor är problemet inte du. Problemet är systemet du använder.”

— Anna Holm

Originaltitel: Catch-22 (1961)

“Öppna dina ögon Clevinger, det spelar inte någon förbannad roll vem som vinner kriget för någon som är död.”

I sin hyllade klassiker “Moment 22” skildrar Joseph Heller andra världskriget från ett unikt perspektiv. Istället för att berätta om stora slag eller hjältedåd får man läsa om Yossarian, en amerikansk stridspilot stationerad på en ö i Medelhavet, vars enda mål är att ta sig hem. Romanen är skriven 1961 och baserar sig på författarens egna erfarenheter under andra världskriget, men både karaktärerna och händelserna har antingen överdrivits eller hittats på. Romanen är varken kronologisk, logiskt samman-

KRISTINA LUGN

“Om ni hör ett skott…” (1979) av Kristina Lugn är en episk dikt som sträcker sig över drygt 30 sidor. Dikten följer det gifta paret Kurt och Camilla i ett stereotypt svenskt samhälle. Det alldagliga grannskapet fungerar som en kuliss men när dikten fortskrider förstår läsaren att det dysfunktionella lurar bakom en fasad av kärnfamilj och egnahemshus. Lugn har en kännspak stil fylld med ironi och stundvis absurditet, varvat med vardag.

Kristina Lugn är en av Sveriges största poeter genom tiderna och är bland annat känd för att vara en av Svenska akademiens aderton ledamöter under sin livstid. Gäsp, en till trött, gammal poet som det inte alls går att relatera till. Men nej, jag vill hävda att det som är spännande med Lugns poesi är att den känns unik och relevant även idag.

Det övergripande ämnet är könsrollerna i Kurt och Camillas förhållande. Lugn är kontrasternas poet, både konkret i hur hon

JOSEPH HELLER

hängande eller särskilt spännande i sig, men genom sin briljanta satir fastnar man ändå lätt och slukar romanen boken snabbt trots längden.

Romanen är bland annat kritisk till den militära byråkratin som rådde under andra världskriget och den röda faran under kalla kriget. Man får läsa om hur överster och majorer gör vad som helst för att gå upp i rang, utan att bry sig om hur många liv som går åt på kuppen. Den går emot idén om att krig är något tappert, och nästan alla som beskrivs har ingen annan än sig själv i tankarna. Heller har hyllats för sitt kreativa sätt att skildra andra världskriget, och romanen anses vara en postmodernistisk klassiker. Mycket läsvärd och lättillgänglig!

— Isak Henricson

använder språket men också i läsupplevelsen hon skapar. Lugn gungar läsaren mellan att skratta och ifrågasätta, hon slungar en mellan att ömma för och avsky karaktärerna. På gott och ont är Lugn filterlös, så förbered dig på att eventuellt bli provocerad.

Jag rekommenderar läsningen till nybörjare såväl som aktiva läsare av poesi. “Om jag hör ett skott…” fungerar också bra som en introduktion till Lugns poesi eftersom hennes stil framkommer tydligt och som läsare hinner man lära känna den ordentligt i och med den episka formen. Jag vill dock varna för att dikten behandlar sexuella övergrepp, om det är ett känsligt ämne kan det löna sig att inte nappa på det här lästipset.

Tilda Cederberg

Tävling utlyses!

– Hållbart på Menyn

Ebba Håkans (projektledare) ebba.hakans@folkhalsan.fi

Silvia Englund (projektledare) silvia.englund@folkhalsan.fi

speciellt om du väljer ekologiska. Det samma gäller inte sojan som skördas i stora mängder för djurfoder! I dag hittar du även tofu gjord på inhemska bönor, och du kan göra din egen på valfri baljväxt. Tofubiten kan du sedan använda till otaliga mängder recept.

RECEPTTÄVLING À LA HÅLLBART PÅ MENYN

Nu söker vi efter ett recept vars ingredienser är planet smarta och fulla av näring. Juryn gallrar fram tre recept som de provlagar och bedömer enligt smak och hur bra rätten är för kropp och planet. Vi söker rätter för både vardag och fest, men inget som är för dyrt eller komplicerat. Den som vinner första pris får en airfryer (värde ≈ 100€). De som kommer på andra och tredje plats får överraskningspriser.

Regler:

1. Vegetariskt eller veganskt.

2. Sött eller salt – du väljer!

3. Du är studerande på andra stadiet.

4. Eget recept – kopiera inte. Men sök gärna inspiration.

Skicka in ditt recept (med bild) senast den 15.4.2024 till ebba.hakans@folkhalsan.fi. I ditt mejl ska även framgå namn, var du studerar och telefonnummer. Vi kontaktar vinnarna senast den 31 maj.

OBS! Folkhälsan och Elevbladet har rätt att dela vidare vinnarbidragen på sina sociala medier och i andra kanaler.

6. Sök inspiration. På sociala medier finns i dag mycket inspiration att hämta, och där finns en hel massa matkonton med olika teman. T i p s p å h u r d u s k r iver ett bra recept

1. Skriv i korta meningar som är lätta att förstå.

2. Skriv ingredienserna enligt i vilken ordning de ska användas, och fundera på i vilken ordning man ska göra vad.

3. Skriv en kort inledande text om receptet och avsluta med serveringstips eller om hur det går att variera rätten.

4. Ta reda på vad som är i säsong och låt det styra rättens huvudingrediens.

5. Utgå ifrån sådant som du tycker om. Sök till exempel upp ett recept på din favoriträtt och gör det mera hållbart genom att byta ut några ingredienser.

Bild: Kim Daniels, Unsplash

Redaktionen 2024

TILDA CEDERBERG

19 / Från Jeppis, bor nu i Åbo ”Morkkis är tillfälligt, roliga anekdoter varar för alltid.”

MOLLY PASTEWKA

23 / Ursprungligen från Kyrkslätt, bosatt i Helsingfors

”Allting ordnar sig”

ISAK HENRICSON

18 / Jakobstad ”Jag tänker leva för alltid eller dö på kuppen”

CECILIA HUHTALA

20 / Hemifrån Österbotten (många ställen), men bor tyvärr i Helsingfors ”Fake it till you make it”

ELLA SAARELA

15 / Vörå kommun

”Don’t live life like there’s a thousand years for you to waste on regrets”

MAX SVARVARS

16 / Korsholm

”Don’t give up on your dreams, keep sleeping”

FELIX LINDVIK

21 / Replot by heart, men bor i Helsingfors

”Don’t call it a dream, call it a plan!”

ANNA HOLM

17 / Karleby

”Lindrig sömnlöshet ökar genialiteten” — Edith Södergran

JULIA SMEDS

26 / Borgå ”Grafisk design är min passion”

H I T T A S A M T A L S S T Ö D !

BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON?

KALENDERN SAMLAR ALLA NATIONELLA CHATT- OCH

TELEFONTJÄNSTER PÅ SVENSKA I FINLAND, FÖR DIG SOM ÄR UNG ELLER UNG VUXEN.

Tjänsterna kan stödja och

hjälpa dig om du har...

... ångest

... känner dig ensam

... befinner dig i en kris

... eller bara behöver prata

CHATT- & TELEFON KALENDERN

LINJE X

Ett attraktivt, kreativt och spännande mellanår med fokus på dig och din framtid!

GRATIS för läropliktiga!

Ansökan via studieinfo.fi eller direkt till skolan när som helst under året.

• FORM & FÄRG

• FILM & FOTO

• KREATIV MUSIK

• IT & TEKNIK

• UTELIV & TEAMWORK

• JAG & FRAMTIDEN

• HÄR & NU

• RÄKNA & LÖS

• UTMANINGAR I VARDAGEN

FOLKHÖGSKOLEÅRET FÖR LÄROPLIKTIGA

Läs mera på efo.fi för mera info, eller ta kontakt! www.efo.fi info@efo.fi

Korsholmsespl. 2 B, 65100 VASA tfn: 010 327 1610

Gå in på folkis.ax redan idag och ansök till våra utbildningar inom hantverk och den förberedande utbildningen inom blåljusverksamhet !

t.o.m. 03.05.2024

Följ oss på våra sociala medier

Foto: Hulya Tokur Ehres, Marie Laaksonen-Dimic

Vill du öva på att prata finska? Kom med på vårens digitala språkcaféer!

DIGITAALINEN

KIELIKAHVILA

TORSDAGAR 7.3-2.5

Träffarna innehåller ingen undervisning utan deltagarna diskuterar fritt kring olika teman varje gång.

Grupp lägre nivå: kl. 18.30-19.30

Läs mer och anmäl dig:

Grupp högre nivå: kl. 19.45-20.45

https://finlandsinstitutet.se/digitala-sprakcafeer-varen-2024/

Det bästa med Högskolan på Åland är att vi har små klasser, bra stämning och det är enkelt att prata med lärarna.

Satsa på en högskoleutbildning fylld av praktisk erfarenhet och mängder av jobbmöjligheter.

Högskolan på Åland kallas inte möjligheternas högskola utan anledning. Våra sju utbildningsprogram bereder väg för mängder av jobbmöjligheter både lokalt och internationellt.

Ansök senast 15 april 2024 på www.ha.ax

Elektroteknik

Företagsekonomi campus och distans

Hospitality Management

Informationsteknik

Maskinteknik

Sjukskötare

Sjökapten

UNGDOM

STUDIEKORT

GENOM ATT

SOM MEDLEM FÅR DU BLAND ANNAT:

• studierabatt från bl.a. VR, Matkahuolto och HRT

• studierabatt i många olika affärer och restauranger

• vår medlemstidning Elevbladet två gånger om året

• ett fysiskt studiekort

• ett digitalt studiekort via Frank App

• FSS-Kalendern

Läs mer och bli medlem på skolungdom.fi BLI MEDLEM I FSS

ERIK är Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf:s årsmöte och högsta beslutande organ. Alla skolungdomar i svenskfinland och språköarna är välkomna!

På ERIK besluter vi om vad FSS ska jobba för det kommande året, formar förbundets politiska program och behandlar de motioner som förbundets medlemmar skickat in.

Häng med på en helg fullspäckad av påverkan, debatter och gott umgänge!

På ERIK väljs också en ny styrelse och en ny ordförande för förbundet. Under helgen får även delegaterna delta i olika workshops och på lördagen ordnar vi Guldhattsgalan.

Under Elevriksdagen ordnas också den traditionsenliga Guldhattsgalan, där Svenskfinlands bästa elev- eller studerandekårsstyrelse belönas med ett fint pris!

Hoppas vi ses i Karis!

Anmälan öppen!

14 f e b .–31 ma r s 20 2 4

skolungdom.fi/erik24

info@skolungdom.fi @skolungdom

Kallelse till Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf:s årsmöte Elevriksdagen 26-28 april 2024

Härmed inbjuds alla medlemar i Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf. till årsmötet ERIK i Karis. Under Elevriksdagen tar du del i beslutsfattande kring förbundets verksamhet och politik. Under Elevriksdagen väljs även ordförande och styrelse för förbundet.

21.2.2024, Helsingfors

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf.

Cecilia Huhtala, Förbundsordförande Mikaela Jokinen, Verksamhetsledare