ELEVBLADET
Våren
Unga i en internationell värld
Innehåll
VÅREN 2025
OMSLAGSBILD: Julia Smeds
CHEFREDAKTÖRER
Elodie Böhling
elodie.bohling@skolungdom.fi
Carolina Friman carolina.friman@skolungdom.fi
ANSVARIG UTGIVARE
Niko Partanen niko.partanen@skolungdom.fi
ART DIRECTOR
Julia Smeds
julia.smeds@skolungdom.fi
EBL publiceras av FSS och riktar sig till alla skolungdomar. Tidningen produceras av unga för unga.
FSS är skolungdomars egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7–9), studerande på andra stadiet och folkhögskolor.
Men vad är egentligen FSS?
FSS står för Finlands Svenska Skolungdomsförbund
FSS är grundat 1921.
FSS medlemmar är elever i grundskolans övre årskurser och av studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter och folkhögskolor
FSS ordnar evennemang flera gånger i året med olika teman.
FSS har 1500 medlemmar runt om i Svenskfinland som alla får hem den här tidningen.
FSS är ett partipolitiskt och religiöst obundet utbildningspolitiskt förbund. Vi arbetar för att förbättra de finlandssvenska skolungdomarnas vardag.
FSS ger ut studiekort som beviljar studierabatt bland annat på kollektivtrafik, teatrar, skivbutiker, simhallar och många andra ställen.
FSS intressebevakar och påverkar
Det betyder att vi aktivt deltar i samhällsdebatten om sådant som gäller våra medlemmar och bland annat kommenterar lagförslag och skriver insändare.
PERSONAL
FSS samarbetar också internationellt med skolungdomsförbund främst i Europa och Norden.
FSS politiska sakkunniga är Simon Blomfelt, Simon ser till att FSS syns i samhällsdebatten och i beslutsfattandet bland annat genom att skriva utlåtanden och lobba politiker.
Niko Mikaela
Simon Emilia
FSS ordförande är Niko Partanen, Niko leder förbundet och ansvarar för intressebevakning, presskontakter och samarbete med andra organisationer.
Projektledaren för debattprojektet
är Emilia Savage, Emilia ansvarar över att debattforum håll i skolor runtom i Svenskfinland och att den årliga debattävlingen äger rum. Hon jobbar också för att utveckla debattprojektet.
FSS verkamhetsledare är Mikaela Jokinen. Mikaela är förman för personalen och ansvarar för förbundets förvaltning och ekonomi. Hon fungerar som sekreterare på förbundsstyrelsens möten.
Malin
FSS verkamhetskoordinator är Malin Blomberg. Malin kommer att bland annat arbeta med evenemangskoordinering och sköta förbundets sociala medier.
Kanslihundarna
Taika och Feli
FSS NYHETER
Vad händer i
FSS just nu?
ERIK
FSS årsmöte ERIK kommer att ordnas i Åbo den 2527.4
ERIK, kort för Elveriksdagen, är FSS årsmöte och organisationens högsta beslutande organ. Under ERIK ges skolelever möjligheten att fatta beslut om skolvardagen och kan, genom motioner och demokratisk röstning, påverka hur FSS verksamhet kommer se ut. Dessutom ordnas roligt kvällsprogram och du som deltagare får träffa ungdomar från alla olika städer i Svenskfinland. Eftersom ERIK ordnas på olika ställen varje år, har du också chansen att besöka en ny stad!
Nyhetsdesk – ett projekt mellan FSS och HBL Junior
Boka in interaktiva workshops till din skola! Nyhetsdesk är ett program som kombinerar samhällskunskap och nyhetsförståelse. Vi ordnar workshops där elever får lära sig om påverkansarbete, medier och källkritik.
Nya rabatter för FSSmedlemmar
FSS-medlemmar kan nu ta del av nya rabatter hos olika företag! Du hittar dem i vårt senaste nyhetsbrev, eller så kan du kontakta oss på info@skolungdom.fi för att få rabattkoderna. Rabatterna gäller för alla våra medlemmar.
Rabatter:
10 % rabatt hos C.L. Seifert (examensmössa)
10 % rabatt hos E.R. Wahlman (studentmössa)
Rabatt hos Salon Lakit (examensmössa)
Rabatt på Augustinatten
FSS går till val
Kommunal- och välfärdsområdesvalen närmar sig med stormsteg! Vi har publicerat FSS:s valmål, som vi aktivt arbetar för. Inför valet kommer vi också att lobba mot beslutsfattare och satsa på synlighet i sociala medier – håll utkik på Some för att följa vårt arbete!
Ny verksamhetskoordinator
Malin Blomberg von der Geest har börjat som FSS:s nya verksamhetskoordinator. Hon kommer bland annat att arbeta med evenemangskoordinering och FSS:s sociala medier.
Aktuellt med utskotten
Internationella utskottet
IU har har haft flera representationsuppdrag internationellt, bland annat har Fanny och Elodie (från monitoring committee), deltagit på COMEM i Italien. Just nu arbetar IO:serna med ett evenemang i vår.
Politiska utskottet
Poli har arbetat med FSS kommunal -och välfärdsområdesmålen och kommenterat vad FSS kunde arbeta för i de kommande valen. Poli planerar även ett riksdagsbesök som ett evenemang. Samtidigt arbetas det för en enkät gällande välmående och påverkan som skickas ut till elever och studeranden.
Redaktionen
EBL:s redaktion har arbetat för att få ihop denna fantastiska tidningen samt börjar de planera att skriva motioner till ERIK.
Sista styrelsemötet för denna styrelse
Förbundsstyrelsen kommer att hålla sitt sista möte på Åland, där de går igenom de sista förberedelserna inför ERIK.
Rubriken säger väl sitt. Samhället – speciellt vuxna och äldre –pratar ständigt om ungdomar, men sällan pratar någon med oss. Det känns som att vi alltid analyseras som exotiska djur på ett zoo: Hur tänker de? Varför gör de som de gör? Vad håller de på med?
Det är otroligt tröttsamt att unga bemöts med så lite förståelse och respekt. Det är såväl nedvärderande, respektlöst och irriterande!
Varför behandlas vi som något ovanligt och främmande? Då jag sitter i paneler och diskuterar aktuella problem eller står upp för ungdomar, känns det som att folk tittar på mig och tänker: Oj, en tonåring! IRL (In Real Life)! Vad kommer han säga näst?
Jag blir frustrerad. Vi unga är en del av samhället och förtjänar att få ta upp utrymme i diskussioner som angår oss. Även om tonåringar kan ses som ”rebelliska” och ”trotsiga” tycker jag det är beklagligt att vi så ofta får ett negativt rykte. Många av oss jobbar hårt och förtjänar att få beröm, istället får vi höra hur jobbiga vi är. Precis som alla andra generationer finns det dåliga äpplen som förtjänar sitt rykte, men varför måste samhället fokusera enbart på det dåliga?
Ta medierna som exempel. Om unga festar och för mycket oljud på
en festival blir det genast stora rubriker. Men när vuxna gör samma sak är det dödstyst. Det känns löjligt. Det är som att vuxna glömmer att de själv varit unga en gång i tiden, även om det helt tydligt är länge sedan. Om vi jämför med tidigare generationer, som till exempel fick köra moped utan körkort, kunde man till och med säga att unga idag är mycket lugnare!
Ursäkta, Britt-Marie och JussiPekka, om er fredagsfika blev förstörd för att en tonåring testade sin moped 50 kilometer bort, jag tror vi har större problem att bry oss om. Kan ni inte visa lite förståelse för oss unga? Eller är det bara äldre människor som skonas från samhällets kritik?
Jag vill bara säga detta: sluta behandla oss unga som om vi vore exotiska och svårtämjda djur i ett zoo. Vi är medborgare precis som ni och har rätt att bli behandlade som likvärdiga. Vi vill att samhället och medierna respekterar oss mer och inte behandlar oss som exotiska djur.
— Niko Partanen FSS förbundsordförande
Vad är skillnaden mellan en vampyr och en finlandssvensk?
ret är 1920. Första världskriget har just tagit slut och ententen har segrat. Centralmakterna förlorade kriget och fråntogs därmed rikedomar och rättigheter. Efter kriget skrevs Trianonfördraget under av segrarna, vilket innebar att Ungern förlorade ett stort och råvarumässigt viktigt område: Transsylvanien.
Som historieentusiast blev jag förvånad första gången jag läste om Transsylvanien. Mina vänner och jag skrattade och undrade om ett sådant område faktiskt fanns, då vi endast hade hört talas om det genom filmen ”Hotell Transylvanien” – en animerad barnfilm. Transsylvanien är området inom bergskedjan Karpaterna där det bor cirka 6 miljoner människor, varav 17% är ungrare. Området är mycket omdiskuterat på grund av dess historiska betydelse för Ungern. De ungrare som är födda och uppvuxna i Transsylvanien, dagens Rumänien, anser området vara deras hem, däribland den etniska gruppen székelyer. Székelyer och ungrare utvandrade tillsammans från Uralbergen och tog sig till nuvarande Rumänien på 800-talet e.Kr., samma berg som finskspråkiga folk också utvandrade ifrån.
Idag är Transsylvanien en del av Rumänien, i enlighet med Trianonfördraget, vilket betyder att både ungrare och rumäner bor där. Mycket har gjorts för att behålla den ungerska identiteten hos dem som bor där, bland annat genom att erbjuda grundskole- och högskole-
undervisning på ungerska, ordna festivaler för ungrare och genom ungdomsorganisationen MAKOSZ (Romániai Magyar Középiskolások Szövetsége). MAKOSZ och FSS är medlemmar i den internationella takorganisationen OBESSU. MAKOSZ ordnar evenemang för sina medlemmar, precis som FSS. Tack vare OBESSU fick jag träffa en transsylvansk person – min pojkvän. Jag och Loránd, eller Lori som han också kallas, träffades på en studieträff ordnad av OBESSU i mars 2023. När vi träffades för första gången presenterade Lori sig som en vampyr från Transsylvanien. Jag skrattade åt skämtet, men efter att ha lärt känna honom och Transsylvanien bättre, började jag dra paralleller mellan att komma från Transsylvanien och att vara finlandssvensk. Han förstår hur det känns att inte alltid få service på sitt modersmål, han vet hur jobbigt det kan vara att stå ut med fördomar om sin etnicitet, han vet hur det är att känna en stark koppling till landet där ens modersmål talas, men ändå inte känna sig riktigt hemma i det landet... eller gör han det?
Intervju med Loránd Kovács
Vad är din etnicitet?
Jag skulle kalla mig själv en ungrare från Transsylvanien. Mina föräldrar är från Maros kommun, en kommun där majoriteten pratar ungerska och anser sig vara ungrare och inte Székelyer.
Vad är det bästa och sämsta med att bo i Rumänien och tillhöra en minoritet?
En av mina favoritsaker är vår gemenskap. De flesta ungrare har en bra koppling till varandra och de flesta ungrare i min hemstad känner varandra. Det bästa med att tillhöra en minoritet är öppenheten och viljan att lära sig om andra. Jag, och enligt mig även andra ungrare som
bor i Rumänien, är mer öppna för nya erfarenheter. Jag känner inte ett jättestarkt band till Rumänien och ingen nationell stolthet på samma sätt som en del rumäner gör.
Jag är också tacksam för att jag kan rumänska eftersom det gör det lättare för mig att lära mig språk som är besläktade med rumänskan, till exempel franska eller spanska. Dessutom är det ganska coolt att kunna ungerska, ett av Europas svåraste språk.
Det jag gillar minst med att bo i Rumänien som ungrare är när rumäner använder nedvärderande språk, öppet diskriminerar och är allmänt otrevliga mot mig bara för att jag är ungrare. Dessa rumäner har ofta ogrundade fördomar mot oss, felaktiga fakta och tror att vi vill ”stjäla” Rumänien från dem, vilket
inte är sant. Det gäller dock inte alla rumäner.
Om du skulle flytta till Ungern, skulle du känna dig mer hemma där eller i Rumänien?
I Rumänien. Jag har vuxit upp och bott här hela mitt liv, jag kan båda de nationella språken och alla jag känner bor här. Såklart finns det nackdelar med att bo här och jag skulle gärna flytta till ett främmande land om några år, men Ungern är inte tillräckligt olikt Rumänien för att få mig att vilja flytta dit. Det politiska läget i båda länderna är osäkert och instabilt, så jag skulle gärna flytta någon annanstans, men till ett annorlunda land. Jag känner mig inte som en ”alien” i Rumänien eftersom jag har vänner och familj som alla är ungrare.
En
ungersk adelsman
Foto: Jorge Láscar
UNGERN
Har du blivit diskriminerad på grund av ditt modersmål och etnicitet?
Ja, av fördomsfulla människor som har känt behov av att diskriminera mig på offentliga platser, till exempel fotbollsmatcher eller i klubbar. De som diskriminerar använder ofta skällsord. Det stör mig inte så mycket eftersom jag har lärt mig att ignorera dem och jag undviker ställen där jag kan utsättas för diskriminering. Jag har aldrig blivit diskriminerad på jobbet eller av utbildade människor, så alla rumäner diskriminerar inte.
Hur är social och familjelivet i Rumänien?
Det finns inga lagar eller liknande som begränsar vår vardag som ungrare. Vi har rätt till utbildning på ungerska från dagis till universitet och vi får ledigt när det är ungerska högtider (eftersom många ungrare i Rumänien är protestanter och rumäner är ortodoxa). Vi har rätt att organisera evenemang för ungrare
TRANSSYLVANIEN
RUMÄNIEN
och i städer där en större del av befolkningen pratar ungerska finns det ofta kaféer och restauranger som drivs av ungrare. Det finns flera blandade familjer där ena föräldern är rumän eller har en annan nationalitet, och den andra är ungrare. I sådana familjer sätts barnen ofta i en rumänsk skola, får utbildning på rumänska och går miste om möjligheten att lära sig ungerska.
Så, vad är skillnaden?
Eftersom finlandssvenskar har bott i Finland i hundratals år är vi väldigt integrerade i det finländska samhället. Vi får service på svenska, ibland åtminstone, gatuskyltar och bipacksedlar översätts till svenska, finskspråkiga lär sig svenska i skolan och så vidare. Som uppvuxen finlandssvensk i Finland har jag alltid känt att jag är en del av det finländska samhället.
I Rumänien däremot har ungrarna varit en del av det rumänska samhället i drygt hundra år. Jag tror
att det bidrar till fientligheten som vissa rumäner känner gentemot ungrare i Rumänien och skapar en klyfta mellan de två grupperna.
Ungrare får sällan service på ungerska, gatuskyltar och bipacksedlar översätts inte till ungerska och rumäner lär sig inte ungerska i skolan. När jag för första gången besökte Rumänien överraskades jag av dessa skillnader. Jag antog att ungrare, precis som finlandssvenskar, skulle ha en jämlik ställning i samhället och ansåg det vara en självklarhet att få service på sitt modersmål, men så var det inte.
För att sammanfatta det hela; det går att dra paralleller och hitta likheter mellan ungrare i Rumänien och finlandssvenskar, trots att vår historia och kultur ser annorlunda ut. Kanske skillnaden mellan en vampyr och en finlandssvensk inte är så stor?
— Elodie Böhling
OBESSU
– inte bara ett ställe att träffa din partner
OBESSU (Organising Bureau of European School Student Unions) är en sammanslutning av nationella elevförbund från olika länder i Europa. Organisationen arbetar för att stärka elevernas inflytande och rättigheter i utbildningssystemen. OBESSU fungerar som en plattform för samarbete och utbyte mellan elevförbund, och de representerar elevernas intressen på europeisk nivå.
OBESSU främjar samarbete mellan elevförbund genom att anordna evenemang runt om i Europa. Två årliga evenemang är COMEM (Council of Members) och GA (General Assembly). Dessutom anordnas ”Study sessions”, en veckolång aktivitet med ett övergripande tema, utbildningar för förbunden och stöd till medlemsförbunden i utlåtanden och protester.
På europeisk nivå arbetar OBESSU aktivt för att påverka utbildningspolitiken och lobbar tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Deras mål är att trygga utbildningen i Europa och se till att ungas röst hörs.
OBESSU är en demokratisk organisation där styrelsemedlemmarna väljs in under årsmötena och medlemsorganisationerna har rätt att lägga fram motioner. ”Policy papers” (motioner) och ”Statutes” (stadgar) utgör grunden för OBESSU:s verksamhet.
OBESSU är en mångfaldig organisation med medlemmar från både yrkesskolor och gymnasier. Beroende på medlemsorganisationerna representerar de också olika utbildningsnivåer.
— Elodie Böhling
Foto: Raquel Moreno Beneit
Att resa utomlands har ofta ansetts som något bara ”rika” kan göra: flyg kostar mycket, mat, boende och aktiviteter. Men det är egentligen inte så! Det beror bara på hur man planerar sina resor. Här kommer några tips om hur DU kan planera och budgetera din nästa resa!
2
Spara på mat och nöjeskostnader.
En viktig del av resorna är ju förstås att utforska landet och att njuta av allt som landet har att erbjuda. Men att åka till alla turistattraktioner kan bli dyrt. Så istället kan man ta reda på ifall det finns gratis attraktioner att besöka, till exempel en utställning eller en sevärdhet. Det gäller att boka ett ställe där man kan laga sin egen mat - på så sätt sparar man på matkostnaderna!
1
Jämför priser på olika webbsidor.
Nuförtiden finns det en massa sidor på nätet som hjälper dig hitta det billigaste flyget och hotellet genom att jämföra priserna mellan olika bolag.
Några exempel på sidor: booking.com, matkapörssi.fi, kiwi.com
Att resa utomlands behöver
3
Gör en egen budget för alla resekostnader.
Ifall du ändå vill besöka många restauranger eller ställen som har inträdesavgift, är det bra att budgetera, så du vet att du har råd. Det lönar sig att budgetera även om du inte tänker spendera pengar, för du vet aldrig vilka spännande platser du kan träffa på!
behöver inte vara dyrt!
Volontärarbete.
För alla som är över 18 finns det också möjlighet att resa utomlands som volontär. Det är ofta mycket billigare resor, och allt blir betalat på en gång. Så man behöver inte själv tänka på boende, flyg och mat. Det är ju inget lyxhotell man ska förvänta sig, men det är ett billigt sätt att resa runt, medan man gör något gott för världen. Det finns många företag som erbjuder möjligheter för volontärarbete utomlands, som till exempel Worldpackers och Workaway.
5
Andra tips som är bra att komma ihåg överlag då man reser:
• Se till att ditt pass är giltigt.
Lär dig vardagliga ord på språket vars land du reser till.
• Skaffa en VPN ifall du vill ha tillgång till finsk media.
Stressa inte! Ifall något händer under resan, håll dig lugn och kontakta den finska ambassaden i landet, våga be om hjälp i nödsituationer!
— Ella Saarela 4
Ifall du ännu vill ha mera tips, finns det hur mycket som helst på internet!
Dagens läge i världen kan lätt oroa en. Krig, oroligheter och konflikter lite överallt, stora förändringar i stora och mäktiga länder, och en bestående klimatkris som fortfarande hotar vår gemensamma värld.
Att vara ung i ett samhälle som detta är inte lätt. Man är oundvikligt i kontakt med stora nyheter som behandlar kriser och hemskheter runtom i världen. På gott och ont sprids information snabbare än någonsin, både via stora medier och nyhetskanaler, men även via sociala medier, där jag tror att de flesta unga ändå spenderar en hel del av sin tid. Är man det minsta lilla politiskt intresserad eller annars har följt med vad som händer i världen har man nog inte missat att Donald Trump blev vald till USA:s president för andra gången, och vad han redan har lovat att åstadkomma.
Som ung är man väldigt mottaglig för stora och betydande nyheter, speciellt negativa sådana, eftersom man i princip har hela sitt vuxenliv framför sig. Därför är det inte ovanligt att man som ung person kan ha blivit väldigt upprörd över till exempel att Donald Trump blev president, eller över nedskärningarna i vårt eget hemland, som pågår som bäst.
Om man vet med sig själv att man lätt börjar grubbla över politiska eller samhälleliga förändringar är det väldigt viktigt att komma ihåg att inget kommer kunna ändras över natten. Ingen man och ingen liten grupp människor kommer ensamma kunna åstadkomma världsliga omställningar som drastiskt skulle försämra världsläget. I hela världen finns också människor som konstant strävar efter och kämpar för rättvisa, mänskliga rättigheter och en positiv utveckling.
Det man själv kan göra är att försöka tänka på att bli inspirerad till att göra förändringar på de ställen man kan, istället för att helt tappa hoppet. Det är även viktigt att fokusera på alla små steg i rätt riktning. Man kan medvetet också avstå från att läsa precis alla nyheter som man tycker sig vara triggande för en själv- det är viktigt för hela samhället att man är engagerad, intresserad och informerad, men minst lika viktigt att ta hand om sig själv och hitta en balans mellan att vara insatt och att inte ta för mycket stress över saker man ändå inte ensam kan påverka.
— Selma Evwaraye
Den eviga balansgången
DE INTERNATIONELLA MÖJLIGHETERNA OCH FALLGROPARNA
Jag scrollar på Instagram. Innan fem minuter passerat har jag stött på fem utländska matlagningsrecept, tiotals dialekter, tjugotals olika låtar och säkert tusentals kommentarer från människor som kommer från olika delar av världen. Dagens unga växer upp i en mycket internationell värld. Det har lett till många möjligheter, men också nya utmaningar. Vi blir mer och mer internationella, men är det verkligen alltid till vår fördel?
Vad innebär det egentligen för mig, och dig som läsare, att växa upp i dagens internationella miljö?
Att världen blir allt mer internationell innebär en mångsidig kontakt till andra delar av världen, detta har vi såklart teknologin att tacka. Vi unga kan få, och upprätthålla, nya vänskapsband tack vare alla sociala medieplattformar som förenar oss. Jag tror vi är många som har någon vän, släkting eller bekant som vi regelbundet håller kontakt med från en annan plats i världen. Att vi dessutom har många möjligheter att resa utomlands, exempelvis genom utbyte, arbete eller semesterresa, möjliggör en värdefull kontakt till nya kulturer vilket ökar vår kompetens och förståelse för andra människor. Flera kontakter och ett ökat
informationsflöde i all ära, men det kan ge motsatt effekt. Det tar inte många sekunder och jag kan få fram vad som händer på andra sidan jordklotet exakt i denna stund. Jag vågar tro att jag är långt ifrån ensam att känna oro och ångest efter att ha läst tiotals, till och med tjugo- och trettiotals nyheter som behandlar det aktuella världsläget. Inte börjar jag i alla fall må bättre efter att ha läst om USA:s politik eller alla pågående krig. Som de flesta andra ungdomar väljer jag att gå in på närmaste sociala medieplattform och börjar scrolla, för att fly de negativa känslorna. Efter några sekunder inser vi dock alla att det inte hjälpte. Någon träningsprofil, en känd influencer eller en dyr väska dyker upp. Perfekt, nu börjar du jämföra dig. Du hade ju inte tillräckligt mycket stress och ångest sedan tidigare. Den internationella värld som både du och jag lever i möjliggör fina möjligheter, men också svåra utmaningar. Den internationella världen är ändå inte alltid den bästa, det gäller helt enkelt att hitta balansen mellan vad som är bra och vad som är mindre bra. Det är trots allt inte bara världen som förändras, utan även vi. — Carolina Friman
Queer ungdomar runt om i världen
Jag har frågat tre olika ungdomar om deras upplevelse av att vara queer på olika ställen i världen, här är resulaten:
Vi börjar med en 17-åring från Indonesien som har bett om att förbli anonym. Hon är bi och trans, hon har identifierat som queer i cirka 5 år. Hon har inte kommit ut om sin identitet för att det skulle vara ”socialt självmord” i det djupt religösa Indonesien där normer oftast tycks vara viktigare än personers rättigheter. Ett exempel av detta är att de flesta skolorna där inte låter pojkar växa ut sitt hår.
Så långt som hon vet finns det nästan inga lagar om queer personer på nationell nivå, det kan dock finnas några lagar om dem på lokal nivå. Folk som begår hatbrott mot queer personer blir ofta inte åtalade eller dömda. I skolorna utbildas man inte om queer personer men det görs dock mycket skämt om dem från lärarna. Enligt henne suger det att vara queer.
Enligt
Hailey från Hong Kong är 15 år gammal och är också bi och trans. Hon har identifierat sig så sedan 2021. Hon har bara kommit ut till några personer. Hon tycker att de flesta hon har berättat för inte har behandlat henne annorlunda efter det men hon har förlorat några gamla ”vänner” på grund av det.
Att vara queer är forfarande tabu i landet, speciellt när det kommer till de äldre generationerna. Landet har några lagar som gäller queer personer, till exempel kan trans personer ändra sitt kön på sitt ID. Äktenskap mellan två personer av samma kön är inte ännu lagligt. Det finns ingen utbildning om queer personer i skolorna där hon bor. Enligt henne är det ganska skrämmande att vara queer eftersom det finns mycket större chans att folk begår hatbrott mot dig, men hon tror ändå på att saker kommer bli bättre i framtiden.
Den sista tonåringen bor i Förenade arabemiraten och är 15 och har bett om att förbli anonym. Hen är bi och hen’s könsidentitet är utanför de sociala normerna.
Hen uptäckte att hen var queer för bara ungefär ett år sedan. Hen har inte kommit ut eftersom det inte är accepterat och fortfarande är extremt tabu där hen bor.
Homosexualitet bestraffas med minimum 6 månader i fängelse, det finns ingen övre gräns på vad man kan ge för straff och det inkluderar dödsstraff. Man blir däremot bara åtalad om en manlig förmyndare gör klagomål. Skolor inkluderar inte utbildning om queer personer.
Hen säger att det är mycket skrämmande och att hen hela tiden är paranoid att hen övervakas eller att hen är på någon sorts lista.
— Leo Fyrie-Dahl
Jag vill tacka livet
”Jag vill tacka livet, som gett mig så mycket”, så öppnar Arja Sajionmaa sin kända låt från 1990 med. Och det är något som jag tycker att vi kan glömma att göra. Nämligen Tacka livet.
Livet, du är grunden till inte bara mig, utan till oss alla. Livet, du är det som fått mig att skratta och gråta. Allt från det psykiska som tankar, känslor och sinnen som inte går att se med blåtta ögat till det fysiska som vår kropp som egentligen är en ynka del av allt som finns.
Allt från träd till djur har ett liv, ett liv som på ett sätt kan se så olikt ut. Men om man tar en närmare titt kan vi se att allt liv är en del av en större helhet. Livet, du är på ett sätt så oförutsägbart, väldigt och då menar jag väldigt tufft ibland, men alltid lika otroligt värdefullt. Inte alla pengar i världen skulle kunna jämföras med ditt värde.
Att vi kom en tom start till en stor helhet, är sjukt att tänka sig. Att vi alla lever i samma värld men ändå vår egen lilla värld bara för oss själva.
Tack till livet för allt du gett mig, alla svåra stunder, alla vackra stunder och för att vi tillsammans får finnas.
Tack.
— Hugo Backlund
Det är ibland svårt för mig att föreställa mig en tid då folk endast hörde om vad som hände i andra länder via radion eller tidningen, när man inte kunde klicka på en app i sin telefon och se personer på andra sidan jorden prata om sina liv, när något en person tusentals kilometer bort sade inte var allt som pratades om på skolrasterna dagen efter.
Idag känns det som att jag är en del av en värld som är både närmare och mer splittrad än någonsin. Man kan på några sekunder gå från att se en väns bild av solnedgången till en video där någon berättar om hur de flytt från en naturkatastrof, från en kattvideo till en person som pratar om lagarna i sitt land, och med ett klick öppna upp ett kommentarsfält fyllt med åsikter från en massa olika delar av världen. Men även om jag får ett bredare perspektiv än vad nyheterna kanske ger mig, ser man ju ändå inte hela sanningen. Jag vill inte att algoritmer ska forma min världsbild och det finns alltid risken att man fastnar i en bubbla på sociala media utan att ens märka det.
Det känns som att jag lever i två världar samtidigt: en mindre, där mitt liv och mina problem finns, och en större, som filtreras genom Instagram-reels, kommentarsfält och memes - plockad isär, ihoptryckt och anpassad för att rymmas genom en skärm. Och när man inte bara följer vad som händer i sitt eget land utan också i så många andra, känns det som att världen rör sig snabbare än man hinner ta in.
Sociala medier har skapat en värld där vi är mer sammankopplade än någonsin, men en ständig tillgång till global information innebär också en balansgång mellan att vara informerad och att inte bli överväldigad – där algoritmer, informationsflöden och jämförelser med andras verkligheter formar vår uppfattning av både världen och våra egna liv.
— Erica Mäkinen
Val, val, val. I april är det dags igen. Men den här gången är det inte bara ett val, utan två. Jajamensan, i år har vi både kommunal- och välfärdsområdesval samtidigt. Detta kan kännas förvirrande, särskilt då vi bara haft välfärdsområdesval en gång tidigare, och konceptet är relativt nytt. Efter social- och hälsovårdsreformen delades Finland upp i 21 välfärdsområden som fick ansvar över att organisera vård- och räddningstjänster inom sitt område. Många av dessa områden är geografiskt lika våra landskap, med några undantag. Eftersom de är så nya så är detta val en bra möjlighet att vara med och påverka hur de utvecklas redan från början. Kommunerna å sin sida har ansvar bl.a. för sina skolor, fritidsaktiviteter, markanvändning, vägplanering och bibliotek. De påverkar alltså väldigt mycket av det vi ser i samhället i vardagen.
Varför ska jag rösta?
Om du får rösta så är det här en ypperlig möjlighet att påverka i frågor nära dig. Tycker du
att det behövs en cykelväg, eller en lekpark för dina yngre syskon? Önskar du att det ordnades flera kurser i t.ex. musik eller konst? Är din skolbyggnad full av mögel och i behov av renovering? Dessa hör till kommunernas ansvar och vill du att dessa ska förverkligas kan du rösta på en kandidat som delar dina visioner. Vill du att dina föräldrar eller mor- och farföräldrar ska få så bra vård som möjligt när de blir gamla? Tycker du att man borde utveckla eller förbättra den psykiska vården på ett visst sätt? Ta då vara på din chans att påverka vilka som ska fatta beslut i dessa frågor. En del kanske tänker att deras röst inte spelar någon roll, men det är inte sant. Din röst hjälper främst kandidaten du röstat på, men höjer också jämförelsetalet för kandidatens parti (jämförelsetal = partiets totala röstmängd delat med kandidatens placering inom partiet). Din röst kan alltså hjälpa andra kandidater med liknande idéer och värderingar att bli invalda, även om just den kandidat du röstade på inte lyckades ta sig in. Ifall du inte har möjlighet att rösta på valdagen är det ingen fara. Som i alla andra val kan du förhandsrösta, också utomlands.
Foto: Santeri Viinamäki
FSS har självklart en lista på mål som vi kräver att de förtroendevalda i kommunerna och välfärdsområdena ska arbeta för att uppnå:
1.
Unga ska ha tillgång till högklassig och trygg utbildning med fokus på läs- och skrivfärdigheter. Klasstorlekar ska begränsas till max 20 studeranden, och lättillgängligt stöd samt fysiska läromedel på svenska ska säkerställas. Utbildning ska vara helt kostnadsfri, från dator till studentexamen, skolmatens kvalitet ska höjas, och studier på andra stadiet ska ge konkreta livsfärdigheter, som privatekonomi.
2.
Unga ska inkluderas i beslutsfattande och ha bättre påverkningsmöjligheter i kommuner, skolor och studerandekårer. Val ska bli mer tillgängliga genom att placera vallokaler på ungdomstäta platser, samt med pilotförsök för sänkt rösträtt och digitala val. Kommunerna ska arbeta aktivt för klimatmål, jämlikhet och antirasism.
3. Kommunerna ska erbjuda kostnadsfria hobbyer, fler ungdomslokaler och bostäder för unga med låga inkomster. Ungas sysselsättning ska främjas genom arbetsprövning, sommarjobb och stöd till företagande. Skolmiljöerna ska vara hälsosamma och fria från inomhusluftproblem, och skolcoacher ska finnas som stöd. Mental hälsa ska prioriteras genom information, vägledning och tillräckliga resurser.
4.
Alla unga ska ha tillgång till lättillgänglig vård, inklusive mentalvård och terapigarantin ska tryggas tillräckliga resurser. Digitala stödchattar ska stärkas, vård ska ges på svenska, finska och engelska, och preventivmedel ska vara gratis upp till 29 år. Skolhälsovård ska vara stabil, skolpsykologer ska finnas på plats, och både fysisk och psykisk vård ska erbjudas inom en vecka. Välfärdsområdena ska tydligt informera invånarna om sin verksamhet.
Det är inte bara de som är myndiga som kan påverka valet. Är du under 18 kan du t.ex. genom elev/studerandekåren eller ungdomsfullmäktige lyfta fram frågor som ni tycker är viktiga till kandidaterna. Inga röster är för låga för att höras!
— Teo Torrkulla
Några viktiga datum att lägga på minnet är 2–8.4 då förhandsröstningen i Finland pågår, 2–5.4 då man kan förhandsrösta utomlands, och sist men inte minst 13.4 då själva valdagen äger rum.
KULTURELLA OLIKHETER
Har du någonsin talat med någon och känt att du inte alls kan relatera till dem? Eller kanske du varit med en grupp där du känner att ni alla beter er väldigt annorlunda från varandra? Kultur kan vara en bidragande orsak till känslan. Vi har ibland mycket svårt att förstå personer med en annan kultur eftersom den kan vara så olik vår.
Vasa övningsskolas gymnasium har en stor mix av kulturer tack vare skolans IB linje. IB- linjen tar in 25 studeranden varje år och dessa studeranden är från runt om i världen. De är dock en minoritet i en relativt stor skola. Ibland känns det lite som att de inte riktigt är med i gemenskapen.
En anonym studerande gav några kommentarer om IB linjen. Studeranden är ursprungligen från Sverige, men har gått i skola i Finland. Studeranden säger att hen tycker att IB-studeranden är trevliga, men kommer inte själv så bra överens med dem. Enligt hen så är de högljudda och stör tysta områden i skolan. Det
verkar finnas en del studeranden som håller med. Finland är känt för att vara ett ganska tyst land. Så är åsikten egentligen kanske bara en kulturkrock?
Bernardo Silva och Emilio Ramirez delar med sig om sina upplevelser. Bernardo:s familj är från Portugal och Bernardo började gymnasiet i Finland terminen 2024–2025. Han har tidigare gått i skola i Portugal. Bernardo började grundskolan i Finland på grund av att hans pappa började jobba här så familjen flyttade. Han talar varken flytande finska eller svenska så IB linjen, vars utbildning går på engelska, är det
naturliga valet. Emilios familj är från Mexiko, men de har bott i USA. Emilio har studerat i Finland i 4 år och tar studenten år 2025. Före finsk skola gick han i skola i USA. Han påpekade att finska skolor sätter mycket mindre press på sina studerande, vilket gör skoldagen lättare. Emilio talar enligt sig själv relativt bra finska.
När båda ställdes med frågan om vad de tyckte om den nationella linjen i skolan hade de ganska liknande reaktioner och svar. Svaren kändes lite tveksamma. Men båda upplever att de inte riktigt känner någon relation till den nationella linjen. Emilio påstår dessutom att studerande i den nationella linjen kan vara lite dömande. Bernardo berättade mer om sin synvinkel på att de är ”högljudda”. Han anser till exempel att en konversation där 8 personer pratar på varandra, är
en lugn konversation. Det är här man märker den stora kulturkrocken och varför den nationella linjen tycker att IB är högljudda. Den finska kulturen är så tyst medan andra kulturer är mycket mer högljudda. Därför uppstår en klyfta mellan de två linjerna. Det här visar verkligen hur viktigt det är att lära sig om andra delar av världen. Att kunna uppskatta personer från olika kulturer med olika beteenden. Man skulle kunna undvika en så stor separation mellan folkgrupper och kulturer om man bara skulle försöka lära sig lite mer. Det finns massa kulturer runt om i världen och man kan inte förväntas förstå alla, men det viktiga är att inte döma andra för snabbt och att välkomna dem med öppna armar.
— Max Svarvars
Pargas
6-9.11.2025
➔ Kulturkarnevalen är ett konst-, musik- och kulturevenemang för ungdomar där man får chansen att testa på nya häftiga saker, träffa nya vänner och ha en superkul helg! Årets karneval ordnas i Pargas 6–9.11.
Anmälan öppnar i septmeber! Visst ses vi där?
@kulturkarnevalen www.kulturkarnevalen.fi
Kom med och skapa EBL med oss!
Du kan delta genom att skriva, fota eller teckna till tidningen.
Mer information får du av chef redaktörer Elodie och Carolina.
elodie.bohling@skolungdom.fi carolina.friman@skolungdom.fi
Vi är en växande förening med aktiva medlemmar och ett allt större utbud evenemang på olika håll i Svenskfinland. Genom att delta i workshops, idrott, chillkvällar och mycket mer kan du möta andra likasinnade och bli del av en välkomnande och queer community på din hemort. Bäst håller du koll på vår verksamhet genom att följa oss på Instagram där vi publicerar ny info om vår verksamhet varje vecka. Du hittar oss på @regnbagsallians
Träffa Redaktionen
”Driven av spite och en madcroc”
“Nobody exists on purpose. Nobody belongs anywhere. We’re all going to die. Come watch TV.”
— Rick and Morty
“I don’t trip; I do random gravity checks.”
”Inget är ett problem, så länge man njuter av det.”
”Ett litet steg i rätt riktning är ändå ett steg”
— Bamse
“Feel the fear and do it anyways”
Max
Ella
Elodie
Selma
Carolina
Leo
ELEVRIKSDAGEN 25–27.4
Låt
ungas röst leda vägen!
Är du en upprörd tonåring? Känner du att din skola inte tar eleverna på allvar? Har du alltid velat påverka skolungdomars vardag? Älskar du att debattera?
Ifall du svarade JA på en eller flera av frågorna, ska du definitivt anmäla dig som delegat till ERIK, Elevriksdagen!
ERIK är FSS årsmöte och ordnas i år i Åbo. Som delegat från din skola får du ta del av intressanta debatter i plenum, skicka in motioner, direkt påverka FSS verksamhet, träffa finlandssvenskar från överallt i Finland och mycket mer!
Helgen kommer vara fullspäckad, med roligt program utöver plenum, salen där motioner presenteras och diskussionerna hettar till. Bland annat ordnas den ikoniska guldhattsgalan där det serveras god middag tillsammans med sällskap och där din elevkår/studerandekår har chansen att vinna 1 000 euro!
Under ERIK väljs också en ny styrelse till FSS. Ifall du brinner för ungdomars rättigheter, vill lära dig mer om samhällsaktualiteter samt politik eller ta del av en fantastisk gemenskap, gäller det att ställa upp som kandidat inför valet.
Kom ihåg: även om du inte är intresserad av politik, är politik intresserad av dig, se till att göra din röst hörd och trygga dina rättigheter på ERIK i Åbo den 25–27.4, vi ses där!
Anmälan är öppen!
25–27.4 Åbo
ELEVRIKSDAGEN 25–27.4
Kallelse till Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf:s årsmöte Elevriksdagen 25–27 april 2025
Härmed inbjuds alla medlemmar i Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf till årsmötet ERIK i Åbo. Under Elevriksdagen tar du del i beslutsfattande kring förbundets verksamhet och politik. Under Elevriksdagen väljs även ordförande och styrelse för förbundet.
10.3.2025, Helsingfors
Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
Niko Partanen, Förbundsordförande
Mikaela Jokinen, Verksamhetsledare