EBL Höst 2023

ELEVBLADET HÖSTEN 2023

4.

MEN VAD ÄR EGENTLIGEN FSS?

6.

8.

FSS NYHETER Vad händer i FSS just nu?

DEN NYA STYRELSEN

14. LEDARE

Från pojke till surgubbe, hur man undviker sitt öde

21.

INTERVJU

Att vara en ung transperson i Finland – en inblick

22.

BARBENHEIMER – EN SYMBOL FÖR VÅR VÄRLDSSYN

26.

VAD UTGÖR EN BRA PRESIDENT?

INNEHÅLL

15. VADÅ STRESS?

ORDFÖRANDEKOLUMN

Har vi blåst av klimathotet?

16.

30. TÄVLING

Vinnarna av seriestripptävlingen

20.

18. ALLTING PÅ DATOR?

STUDERA SMARTARE, INTE LÄNGRE

6 tips för studerande

32.

TILDAS KORSORD

34.

INNEHÅLL

INNEHÅLL

HÖSTEN 2023

OMSLAGSBILD: Nelly Lindström

ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Huhtala

cecilia.huhtala@skolungdom.fi

CHEFREDAKTÖRER

Tilda Cederberg

tilda.cederberg@skolungdom.fi

Isak Henricson

isak.henricson@skolungdom.fi

ART DIRECTOR

Nelly Lindström

nelly.lindstrom@skolungdom.fi

KULTURKARNEVALEN 2023

INNEHÅLL

INNEHÅLL

INNEHÅLL

FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF

Kaserngatan 1 D 65-66 00140 Helsingfors 09 644881

kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

Instagram: @skolungdom @elevbladet_ebl

Facebook:

Finlands Svenska

Skolungdomsförbund FSS

X (fd. Twitter): @skolungdom

TikTok: @fsspolitiktok

EBL publiceras av FSS och riktar sig till alla skolungdomar. Tidningen produceras av unga för unga.

FSS är skolungdomars egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7-9), studerande på andra stadiet och folkhögskolor.

MEN VAD ÄR EGENTLIGEN FSS?

FSS står för FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND.

FSS är grundat 1921.

FSS är ett PARTIPOLITISKT OCH RELIGIÖST OBUNDET utbildningspolitiskt förbund. Vi arbetar för att förbättra de finlandssvenska skolungdomarnas vardag.

FSS har 3500 MEDLEMMAR runt om i Svenskfinland som alla får hem den här tidningen.

FSS medlemmar är ELEVER I GRUNDSKOLANS ÖVRE ÅRSKURSER och av STUDERANDE I GYMNASIER, YRKESLÄROANSTALTER och FOLKHÖGSKOLOR.

FSS ORDNAR EVENEMANG flera gånger i året med olika teman.

FSS GER UT STUDIEKORT som beviljar studierabatt bland annat på kollektivtrafik, teatrar, skivbutiker, simhallar och många andra ställen.

FSS INTRESSEBEVAKAR OCH PÅVERKAR. Det betyder att vi aktivt deltar i samhällsdebatten om sådant som gäller våra medlemmar och bland annat kommenterar lagförslag och skriver insändare.

FSS SAMARBETAR OCKSÅ INTERNATIONELLT med skolungdomsförbund främst i Europa och Norden.

Det här är FSS ORDFÖRANDE Cecilia Huhtala

Cecilia leder förbundet och ansvarar för intressebevakning, presskontakter och samarbete med andra organisationer.

Det här är FSS VERKSAMHETSLEDARE Mikaela Jokinen

Mikaela är förman för personalen och ansvarar för förbundets förvaltning och ekonomi. Hon fungerar som sekreterare på förbundsstyrelsens möten.

Det här är FSS KOMMUNIKATÖR

Felix Lindvik

Felix ansvarar för förbundets kommunikation och marknadsföring.

Det här är FSS POLITISKT SAKKUNNIGA

Henri Winberg och Vilma Wasström

De politiskt sakkunniga koordinerar förbundets intressebevakning och påverkan. Vilma vikarierar för Henri tills den 1.10.

Den nya KOORDINATORN FÖR DEBATTPROJEKTET

heter Carolina Savander

Carolina ansvarar för debattprojektet och den nationella debattävlingen som ordnas i samarbete med Svensk Ungdom.

Det här är FSS PROJEKTKOORDINATOR för

PROJEKTET TRYGGA SKOLAN Jenna Tulonen

Jenna ansvarar för projektet Trygga skolan i Finland som görs i samarbete med Ekvalita.

Det här är FSS ART DIRECTOR Nelly Lindström

Nelly håller i trådarna för Elevbladets och FSS-kalenderns visuella uttryck.

VAD HÄNDER I FSS JUST NU?

BILD: Marjan Blan, Unsplash

LANSERING AV TRYGGA SKOLAN-MATERIAL

Det nordiska samarbetsprojektet har gjort en metodbank för att skapa en mera jämlik skola och höja elev-och studerandedelaktigheteten. Materialet är skapad för elev-och studerandekårsstyrelser samt skolpersonal. Lanseringen av metodbanken kommer att hållas den 5.10 kl.14 på zoom. Tillfället kommer även att bandas in. Mera information om tillfället publiceras i ett senare skede.

KULTURKARNEVALEN

För dig som är kreativ, nyfiken, social eller bara vill ha en riktigt rolig upplevelse rekommenderas Kulturkarnevalen. Evenemanget har funnits i mer än 20 år nu och brukar samla många unga för att lära sig mera om valfri aktivitet i “labb”. I år äger karnevalen rum 9-12.11 i Vasa. Mer om Kulturkarnevalen hittar ni på sidan 34.

NYA CHEFREDAKTÖRER

Elevbladet har fått nya chefredaktörer!

Vice ordförande Tilda Cederberg och styrelsemedlem Isak Henricson kommer det här verksamhetsåret att dela på chefredaktörsrollen. Cederberg är 19 år och studerar psykologi vid Åbo Akademi. Henricson är 18 år och studerar vid Jakobstads gymnasium. Arbetet som chefredaktörer inleddes 1.7.2023.

DEBATTFORUM

FSS TOPPMÖTE I TAMMERFORS

Toppmötet ordnas 27-29.10 i Tammerfors. Evenemanget riktar sig till medlemmar i elevoch studerandekårsstyrelser och målet är att ge deltagarna verktyg för påverkan i egen skola men också på ett samhälleligt plan. Ämnen som till exempel skoldemokrati, likabehandling och evenemangsplanering kommer att behandlas. Dessutom är flera inspirerande gäster på väg, kanske du också? Anmälan är öppen fram till 1.10.

FSS-GLÖGGEN

Den årliga glöggen är en fin möjlighet att träffa både FSS aktiva, alumner samt förbundets samarbetspartners. I år hålls glöggen 15.12 kl. 16-21 vid Luckan i Helsingfors. Det bjuds på en trevlig kväll med mingel, underhållning, tilltugg och förstås glögg. Mera info om glöggen kommer i ett senare skede.

NY VERKSAMHETSLEDARE

Precis före sommaren kom Mikaela Jokinen med i FSS-teamet som vår nya verksamhetsledare. Under sommaren har Jokinen vant sig vid rollen och känner sig väldigt ivrig inför höstens arbete. Dessutom har Mikaelas hund Feli ofta synts till på kansliet och kommit bra in i gemenskapen.

Nu när skolorna har dragit igång kommer även vårt debattprojekt rulla vidare. Håll utkik efter oss under hösten, förhoppningsvis får vi komma till din skola och lära ut debatteknik. Kanske du till och med tillsammans med två andra studerande vill delta i den årliga debattävlingen. Under våren tog Ekenäs gymnasium hem vinsten som Svenskfinlands bästa debattörer, men din skola kunde vara nästa.

INTERNATIONELLA NYHETER

OBESSU General Assembly

Under sommaren hade vår internationella takorganisation, OBESSU, sitt årsmöte och ordförande Cecilia Huhtala var på plats i Köpenhamn. Många frågor behandlades men representanterna från medlemsorganisationerna godkände bland annat en “urgent resolution on police brutality” (brådskande resolution om polisvåld) och förnyade sin “Declaration of School Student Rights” (Deklaration om skolungdomars rättigheter).

Summer School 2023

FSS internationella takorganisation ordnar ett evenemang om ungas delaktighet i beslutsfattande på lokal, nationell och europeisk nivå. Framför allt behandlas ämnet om 16-åringars rösträtt. Vår styrelsemedlem Fanny Östergård deltar i Mollina, Spanien 17-24.9. För att höra mer om evenemanget kan man hålla utkik på EBL:s hemsida.

Training event on Women in Organisational Leadership

OBESSU är med och ordnar ett evenemang för unga kvinnor aktiva inom beslutsfattande i Schweiz den 8-14.10. På evenemanget kommer en av våra styrelsemedlemmar Sonja Engström att delta. Efter evenemanget kommer Engström att berätta mera på EBL:s hemsida.

FSS PÅ STUDIA-MÄSSAN STUDIEKORT

Studia är Finlands största studie- och karriärsevenemang som ordnas den 27-29.10. På mässan presenteras en stor variation av möjligheter inom studier och arbetsliv efter andra stadiet. FSS delar ut gratis biljetter under höstens evenemang och skolbesök samt skickar ut elektroniska biljetter till sina medlemmar.

Kom ihåg att söka och förnya studiekort nu i höst! Med studiekort får man tillgång till många förmåner. Läs gärna mer om exakt hur man ska gå till väga när man söker eller förnyar ett studiekort på skolungdom.fi/medlemskap/

CECILIA HUHTALA

Namn, ålder och skola: Cecilia Huhtala, 20 år, Livets skola. Roll i styrelsen: Förbundsordförande -> Leder förbundet.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med? Hermione Granger från Harry Potter. Hon är nördig, men ambitiös.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig? The man av Taylor Swift. Motivering: Är en kvinna i en mans värld.

Barbie eller Oppenheimer?

Det går inte att välja mellan dem. Båda är mästerverk! En annan styrelsemedlems kommentar om Cecilia: Cecilia är en visionär. Varje gång man träffar henne har hon ett nytt tips på en app, ett studieverktyg, ett café eller en podd som på något sätt kommer att förbättra ens vardag. Vart hon än går hämtar hon inspiration till FSS kansli, grafik eller evenemang. Man blir inspirerad av att umgås med henne.

Namn, ålder och skola:

Tilda eller Tilli, 19 år, studerar psykologi vid Åbo Akademi.

Roll i styrelsen:

Jag är vice ordförande och chefredaktör för Elevbladet tillsammans med Isak.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Jag identifierar mig med den lilla prinsen ur boken av Antoine de Saint-Exupéry. Prinsen reser runt till olika planeter och träffar samt lär sig av individerna där. Jag kan relatera till känslan av längtan och strävan efter mer och prinsens naivitet. Helt enkelt en karaktär och berättelse som berör mig djupt.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Mitt livs artist är Håkan Hellström så jag kunde egentligen ta vilken låt av honom som helst. Men en av låtarna som betytt absolut mest är “Brännö serenad”. En vacker låt som jag lyssnade särskilt mycket på en sommar när jag ofta cyklade mitt i natten från Jakobstad till Larsmo för att jobba på morgonen. Den påminner mig om hemma, hur soluppgången förgyllde sädesslagen på ängarna, om att allt har ett slut och att man lär sig något av alla motgångar i livet.

Barbie eller Oppenheimer?

Jag blev mest imponerad av Oppenheimer. Men min åsikt om båda filmerna är rätt komplicerad.

En annan styrelsemedlems kommentar om Tilda: Något oväntat om Tilda är att om hon bryr sig om något kan hon tala om det hur länge som helst. Du sätter dig bredvid henne på tåget, och då ni har anlänt märker du att ni har suttit och diskuterat psykologi i tre timmar, även om det kändes som en kvart. Det bästa med det är att du själv också blir allt mer intresserad under diskussionens gång, så det gör egentligen inget alls.

TILDA CEDERBERG

NIKO PARTANEN

Namn, ålder och skola: Niko, 18 år, Brändö gymnasium.

Roll i styrelsen:

Vice ordförande, också ansvarig för Internationella utskottet.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Kanske Gustaf/Garfield för att jag älskar att äta.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Aviciis ”Wake Me Up” låttext förklarar det mesta. Den har betytt ganska mycket för man har på något sätt kunnat koppla till texten i sången och rytmen är också helt jättebra.

Barbie eller Oppenheimer?

Oppenheimer for sure!

En annan styrelsemedlems kommentar om Niko: Niko är en riktig entreprenör som har ett sitt helt egna företag, Swimma. Företaget ger privatlektioner i främst simning.

Namn, ålder och skola: Lilja, 16 år, Jakobstads gymnasium. Roll i styrelsen: Styrelsemedlem, verkusansvarig.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Belle från Skönheten och odjuret, har alltid älskat henne och jag relaterar med att vi båda gillar att läsa och vi ser det bästa i människor.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Love Lost av Mac Miller, av alla millers låtar så är den här min favorit, den ger alltid en bra feelis på morgonen.

Barbie eller Oppenheimer?

Barbie.

En annan styrelsemedlems kommentar om Lilja: Något man inte skulle veta efter 1:a intrycket av Lilja är att hon inte är en morgonmänniska alls!

LILJA BENTON

ELODIE BÖHLING

Namn, ålder och skola: Elodie Böhling, 18 år, Sibbo gymnasium.

Roll i styrelsen: Styrelsemedlem, IO.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Claudine Wolf från Monster High för hon har cool stil

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Sången “Losers” av The Weeknd har betytt mycket för mig eftersom den får mig alltid på gott humör även om jag mår dåligt.

Barbie eller Oppenheimer?

Har inte sett någondera.

En annan styrelsemedlems kommentar om Elodie: Elodie är svår att säga något oväntat om, hon är en sån fin och intressant person, och hon är väldigt social och älskar att resa.

SONJA ENGSTRÖM

Namn, ålder och skola: Jag heter Sonja Engström, är 18 år gammal och går nu sista året i Pargas svenska gymnasium! Roll i styrelsen: I styrelsen fungerar jag som styrelsemedlem, och är ansvarig för politiska utskottet.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

En fiktiv karaktär jag identifierar mig med är Twilight Sparkle från My Little Pony, detta för att jag älskar också att lära mig nya saker, tycker rymden är fascinerande och jag kan ibland själv också vara lite ”socially awkward” såsom Twilight. Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

En betydelsefull låt åt mig är Fairytale av Alexander Rybak, det var denna låt som väckte intresse i mig för klassisk musik. Barbie eller Oppenheimer?

Barbie är den enda jag sett, så kan tyvärr inte välja vilkendera som är bättre, Barbie eller Oppenheimer. Barbie var enligt mig nog en bra film.

En annan styrelsemedlems kommentar om Sonja: Mitt första intryck av Sonja var intrycket av en driven mycket erfaren person med många insikter.

Namn, ålder och skola: Dominic Hamro, 17 år, Tölö gymnasium humanekologi. Roll i styrelsen:

Assisterar politiska utskottet samt projekt och representationsuppdrag.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Myran Harry i Hälge. Harry gör alltid sitt bästa och när det ibland går på tok försöker Harry ställa saken till rätta.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Grusväg av Hooja är en viktig del av min spellista när jag vandrar.

Barbie eller Oppenheimer?

Jag är mera av en historie-entusiast och måste nog därför säga Oppenheimer.

En annan styrelsemedlems kommentar om Dominic: Dominic har varit aktiv i Scouterna 11 år.

Namn, ålder och skola: Isak Henricson, 18 år, Jakobstads gymnasium. Roll i styrelsen: Styrelsemedlem, chefredaktör för elevbladet. Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Kanske en blandning mellan George Costanza och Tintin! Costanza, på grund av hans tendens att haka upp sig på och överanalysera meningslösa detaljer, samtidigt som han kan ignorera enorma varningstecken framför näsan på honom. Tintin på grund av hans ändlösa nyfikenhet och blåögda syn på världen.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Jag har länge tyckt om låten ’Evil’ av bandet Interpol.

Jag hörde den första gången då jag var 14 och sedan dess har den varit en favorit. Texten är melankolisk men vacker och melodin är nästan tidlös. Barbie eller Oppenheimer?

Jag har nyligen sett båda på bio, och även fast jag tycker båda filmerna var mycket välgjorda, och att Barbie var jättebra, tycker jag Oppenheimer kammar hem vinsten. Skådespelarna och regin var fantastiska.

En annan styrelsemedlems kommentar om Isak: Isak har den torraste humorn, han ändrar aldrig tonläge vid ironi och därför kan det ta en stund innan man vet när han skämtar. På styrelsemötena kan man mitt i allt få en deadpan över bordet. Efter en stund lär man sig dock att acceptera denna Isak-ism och kanske, kanske börjar man uppskatta den lite också.

DOMINIC HAMRO

ISAK HENRICSON

Namn, ålder och skola: Emma, 15 år (snart 16), Borgå gymnasium. Roll i styrelsen:

Styrelsemedlem, ansvarig för politiska utskottet.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Någon Disney prinsessa.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Grenade av Bruno Mars, jag och min syster lyssnar alltid på den tillsammans.

Barbie eller Oppenheimer?

Barbie!

En annan styrelsemedlems kommentar om Emma: Något oväntat om Emma är att hon fortfarande inte har packat upp sin väska från Erik.

Namn, ålder och skola: Fanny Östergård, 16 år och går i Borgå gymnasium. Roll i styrelsen: I styrelsen är jag en styrelsemedlem och ansvarar för verksamhetsutskottet.

Vilken fiktiv karaktär identifierar du dig med?

Jag identifierar mig som Muminmamman för jag har alltid allt i min väska.

Finns det en låt som har betytt mycket för dig?

Alla Adeles sånger betyder mycket för mig, dom är så mäktiga och fina.

Barbie eller Oppenheimer?

Jag väljer Barbie alla dagar i veckan!

En annan styrelsemedlems kommentar om Fanny: Något oförväntat om Fanny måste nog vara hur motiverad hon är om saker som intresserar henne. Hon vill alltid att allt går bra och som det ska och orkar verkligen jobba för det!

EMMA KARMANHEIMO

FANNY ÖSTERGÅRD

BILDER: Felix Lindvik

FRÅN POJKE TILL SURGUBBE,

HUR MAN UNDVIKER SITT ÖDE

Det är morgon vid famljen Henricson. Pappa läser tidningen; en artikel om Helsingfors dyker upp. Han höjer på ögonbrynen och säger “Förr fanns det en byggnad som hette Glaspalatset, för att de hade så många fönster.” Mamma himlar med ögonen och min syster suckar. Nu gör han det igen.

Pappa har en tendens att anta att sådant han tidigare har upplevt per automatik har förändrats; världen är inte längre så som den var förr. Det känns som att han lever på vattenplaneten från filmen Interstellar, där sju år förflyter på jorden för varje timme som tillbringas på planeten. Inget han tidigare har upplevt finns kvar, allt förändras, och det finns inget man kan göra för att hålla koll på vad som händer i ens omgivning.

Själv ser jag detta och börjar reflektera över hur jag själv vill vara då jag är äldre. Dagens samhälle har präglats av en blixtsnabb digitalisering, som har lett till en enorm generationsklyfta. Kommer jag själv bli så utmattad av den ostoppbara anpassningen att jag inte orkar hänga med i svängarna? Detta fenomen blir allt vanligare bland den äldre generationen, särskilt bland män. Alla har vi hört om den “arga vita mannen”, den sura gamla gubben som tycker att allt var bättre förr och att allt nytt är hemskt. Nej, honom får jag inte bli.

Jag tror att det första steget om man vill förebygga en sådan världsbild helt enkelt är att inte glömma att man själv också kan ta del av samhällsdiskussioner medan de händer. Om jag inte förstår varför den nästa Greta Thunberg skolstrejkar för något jag inte har

hört talas om, har jag väl ändå en skyldighet att åtminstone försöka förstå hennes synvinkel innan jag kallar henne otacksam på Facebook.

Detta är särskilt viktigt idag med tanke på det politiska klimatet vi befinner oss i. Med blågula regeringar i både Sverige och Finland kan man se att högerpopulismen har satt sitt fäste i Norden. En ideologi vars sales-pitch kretsar kring hur bra det var förr och hur hemskt det nu har blivit. Man ser det överallt. AfD får allt större stöd i Tyskland, Vox i Spanien, och Donald Trump är fortfarande en trolig presidentkandidat i USA.

Att man inte själv utvecklar sina tankar, utan håller fast vid samma företeelser om hur världen ska vara, gör att man själv blir frustrerad av när ens omgivning oundvikligen förändras. Med en åldrande befolkning blir tanken om att ens “tid” är förbi efter att man inte längre är ung allt längre från sanningen. Andelen unga krymper, och de blir ofta överröstade av den äldre generationen, samtidigt som de anklagas för att föra världen till sitt fördärv. Därför tycker jag att bland det viktigaste man kan göra redan som ung är att försöka engagera sig och hänga med i vad som händer i världen, och inte bli likgiltig eller känna sig maktlös. Då blir du bara sur.

Så till alla blivande och nuvarande gamla gubbar, och pappa, uppmanar jag nu: Uttryck din åsikt, och om någon inte håller med, fråga dem varför! Läs nyheterna! Tala med folk! Låt inte din ålder definiera hur mycket du vet, eller vad du tycker, och håll dig öppensinnad. Lyssna på den yngre generationen, och frukta inte förändring.

ISAK HENRICSON Chefredaktör

“

“ Kommer jag själv bli så utmattad av den ostoppbara anpassningen att jag inte orkar hänga med i svängarna?

HAR VI BLÅST AV KLIMATHOTET?

“Klimatet är old news”, säger en styrelsemedlem när vi planerar våra mål inför riksdagsvalet. Några av oss höjer rösten och tillbakavisar påståendet med bestämdhet. Vi är fast beslutna att inte låta klimatfrågan försvinna i skuggorna. Vi fortsätter arbeta med målen och når fram till ett klyschigt mål om att kräva hårdare åtgärder mot klimatkrisen. Vad måste hända för att få tillbaka fokus på frågan igen?

Maui, Korfu, Teneriffa, Rhodos, Portugal och Kanada – platser som har drabbats hårt av katastrofala bränder under den senaste tiden. Världen vittnar om förändringar i klimatet, en uppvärmning som driver fram intensiva bränder som skövlar våra livsrum. Bränder är bara toppen av isberget – ett tecken på de faror som lurar om tillräckliga åtgärder inte vidtas. Vårt arbete för att förhindra detta måste vara lika intensivt som eldens förödelse.

Ibland undviker jag nyheter som rör klimatkrisen för att minska på den överväldigande stress den kan framkalla. Det dagliga bombardemanget av negativa nyheter kan kännas kvävande och det är lätt att förlora hoppet om världens framtid. Kanske är jag ingen klimatdomedagsprofet, men jag är en ungdom som är oroande medveten om de utmaningar vi står inför.

När jag tar upp klimatkrisen i olika sammanhang bemöts jag ofta med suckar och axelryckningar. Det är som om likgiltigheten har blivit en konstant följeslagare och klimatkrisen har reducerats till ett bakgrundsljud i våra liv. Snabbmode och materialism har blivit det nya normala. Ändå står Greta Thunberg kvar och kämpar, fortsätter att strejka, fortsätter att påminna oss om vad som verkligen betyder något.

Enligt den nya regeringen är klimatkrisen inte längre en akut fråga, den har blivit en kompromissbar diskussion. Frågetecken staplas på frågetecken. Det är här vi måste agera. Vi måste vända oss till varandra och tillsammans bilda en front som kräver handling. Vi kan inte längre nöja oss med halvhjärtade åtgärder och tomma löften.

Jag vill skrika och ropa ut all min ångest på barrikaderna och bjuder alla andra att göra det samma. Det kanske känns hopplöst just nu, men genom att lyfta frågan låter vi inte gubbarna blunda. Till beslutsfattare vill jag säga att pengar brinner också och hur kommer det kännas när era hus brinner? Det är dags att börja investera på grönare alternativ och ta tag i krisen istället för att sopa den under mattan.

CECILIA HUHTALA FSS förbundsordförande

Vadå stress?

En fjärdedel av dagens finländare i arbetslivet riskerar att bli utbrända. Utbrändhet drabbar oftast unga studerande, som påverkas av samhällets prestationskrav. Men vad är egentligen utbrändhet för något?

Utbrändhet utvecklas på grund av långvarig stress. Det räknas inte som en sjukdom, utan snarare ett störningstillstånd. Det är inte nytt i sig själv, men det är först nu det verkligen har börjat talas om vad det egentligen är.

Utbrändhet kan uppstå för de som:

Har höga krav på sig själv

Har en stark pliktkänsla

Är mycket engagerade

Utbrändhet kan motverkas genom att:

Träna upp din resiliensförmåga

Motionera

Ät ordentligt och hälsosamt så orkar du koncentrera dig längre

Spendera tid utomhus

Försök få 8 timmars sömn varje natt och ha en regelbunden sömnrytm

Vila minst lika effektivt som du studerar

Utbrändhet är inte en diagnos. Just nu kan man endast få sjukledigt i arbetslivet ifall den orsakar andra fysiska symptom såsom t.ex. sömnproblem.

Sedan 1990-talet har antalet unga som lider av utbrändhet fördubblats.

“Det är en dramatisk förändring. Det är i dag fler unga än äldre som mår dåligt i arbetslivet. Så höga nivåer som nu har man inte sett tidigare och det är ingen tillfällig förändring”, säger Hugo Westerlund, professor och föreståndare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet i en artikel från kollega.se publicerad 2.10.2019.

Resiliens är förmågan att återhämta sig från olika störningar eller motgångar. Vi kommer alltid stöta på motgångar i livet, frågan är bara hur vi hanterar dem. Hur du klarar dig i motgångar är avgörande för hur du klarar dig i framgångar.

Stress är inte något enbart negativt, lagom stress kan vara bra för oss och stressen har många viktiga funktioner. Vi har även alla olika mängder stresstolerans och det är något som man själv kan bygga upp.

Till slut finns det bara 24 timmar i dygnet. Fastän många kanske (inkluderande mig själv) gärna skulle vela vara så effektiv som möjligt och hålla på med alla hobbyer mellan himmel och jord, så måste man lära sig känna igen när det blir för mycket. Ibland måste man kanske även göra uppoffringar för att prioritera det som är viktigast för en.

Ifall du märker att stressen håller på och ta över, tveka inte heller för att gå och prata med någon (kurator, psykolog, vårdnadshavare eller en annan trygg vuxen). Stress är inte farligt i sig själv men kan ha allvarliga följder ifall man utsätts under en längre tid.

Bara för att man ibland är stressad betyder det inte att man kommer att bli utbränd, men långvarig, intensiv stress under längre perioder kan eventuellt leda till att man blir både utbränd och utmattad. En ungdom som är utbränd hör inte hemma i dagens arbetsliv. Det är klart.

TEXT: Anna Holm

Funderar du på frågor som handlar om sexualitet, sex, njutning eller fantasier? Vill du veta mer om genitalier och olika sätt att ha sex? Känns det viktigt att läsa mer om kommunikation och respekt kopplat till sexualitet?

Kika på vårt nya digitala material där vi samlat delar av den sexuella hälsan som sällan får plats i skolans sexualfostran.

Ladda ned materialet här: www.ekvalitaeducation

Finns det personal på din skola som är intresserad av att skapa en mer inkluderande yrkesskola? Är du aktiv eller skulle du vilja aktivera dig i arbetet för en mer inkluderande skola?

Bekanta dig med vårt material på nätet. Där hittar du övningar och diskussionsmaterial för din studerandekår eller arbetsgrupp.

Du kan också tipsa om materialet till skolans handledare! www.allasyrkes.

Enligt lagen ska studerande få möjlighet att påverka arbetet med jämställdhet och jämlikhet i skolan. Det betyder att studerande ska få vara med och besluta hur skolan arbetar med dessa frågor i er skola. Du som studerar kan till exempel vara med i skolans jämställdhet- och jämlikhetsgrupp. Kolla in vår nya guide för arbetet:

Går du i yrkesskola och skulle vilja diskutera hur maskulinitetsnormer påverkar oss alla, oberoende av kön? Eller hur känslor och maskulinitet hänger ihop? Varför är våld så ofta kopplat till maskulinitet?

Vi besöker gärna din skola för att prata mer om dessa teman. Vi erbjuder gratis workshoppar med maskulinitet i fokus för både studerande och personal inom yrkes- och yrkeshögskoleutbildningen.

Om du vill höra mer eller ordna ett besök, tipsa din handledare eller ta kontakt med oss på maskulinitet@ekvalita. .

Vi kan stödja personalen i din skola i form av workshops, föreläsningar eller handledning

Vill du veta mer?

Ta kontakt med oss på .

Du kan läsa mer om vårt arbete på

Där kan du också beställa vårt nyhetsbrev eller boka in oss till er skola. Du når oss på:

STUDERA SMARTARE, INTE LÄNGRE

– 6 tips för studerande

Vi alla vill ha så mycket fritid som möjligt. Här är några tips hur man kan spara tid med skolarbetet:

TEXT: Carolina Friman BILD: Unsplash

STÄLL FRÅGOR!

En av de mest populäraste studiemetoderna är att man läser igenom materialet och streckar under allt viktigt med penna. Problemet är att i så fall fastnar ingenting i minnet. Istället kan man göra uppgifter i boken eller göra egna frågor. Flashcards – med frågan på ena sidan och svaret på andra – fungerar för många. När man svarar på frågorna tvingar man sig själv att minnas materialet. Med den här metoden kan du spara mycket tid.

MOTION!

Känner du dig omotiverad och trött? Prova på att fara ut och motionera innan du börjar studera i så fall. Motion piggar upp hjärna och den friska luften får en på bättre humör. Den bästa platsen för motion är ute i skogen.

POMODORO-TEKNIKEN!

Pomodoro-tekniken går ut på att man studerar i till exempel 25 minuter och sedan tar en 5 minuters paus. Det finns flera olika appar som man kan använda för att hålla koll på tiden. Pomodoro-tekniken fungerar för många därför för att man alltid har en paus att se fram emot.

Vissa föredrar att man jobbar i nästan en timme, 50 minuter och sedan tar en 10 minuters paus. För dem fungerar det bättre för då hinner man komma mer in i studierytmen. Någon gång känns det som om man har just kommit igång när 25 minuter har gått.

Det är viktigt också hur man tar pauser. Det bästa är att tänja, röra på sig och göra något helt annat för en liten stund. Använd inte hela pausen med telefonen i handen.

INGA DISTRAKTIONER!

Hur bra man än tror sig vara på multitasking, så är sanningen att studerandet blir effektivare om hjärnans odelade uppmärksamhet är fokuserad på studierna, på uppgiften. Därför är det bra att lämna telefonen i ett annat rum, stäng av TV:n och städa bordet. Se till att du har allting du behöver. Många tycker om att lyssna på musik när man studerar medan andra ser det som en distraktion.

STUDERA MED VÄNNER!

Ifall du tröttnar på att studera ensam gäller det att studera tillsammans med vänner. Man håller varandra motiverade och man kan få hjälp med det man inte själv förstår.

PLANERA STUDIETILLFÄLLENA I FÖRTID!

Vi alla vet att det inte är särskilt trevligt att sitta kvällen före ett prov och försöka hinna studera allt. Om du vill inte hamna i den scenarion, se till att du har i förväg planerat när och vad du studerar. Samtidigt minns man bättre om man studerar flera gånger i kortare perioder.

Prova dig fram med olika kalendrar. För mig fungerar det bäst med en klassisk papperskalender. Å andra sidan om man önskar mer flexibilitet kan man prova en digital kalender. Populära kalendrar är förstås Googles kalender, men Notion-kalendern och Apples medföljande iCal är också effektiva.

Med de här tipsen hoppas jag på att du lärde dig något som du kommer att ha nytta av. Det är viktigt att kunna balansera skola och fritid. När jag skriver denna korta artikel sitter jag vid köksbordet i sommarstugan i Fäboda. Jag har unnat mig en liten påse med rågchips och min blick fastnar på texten bak på påsen, “Discover YOUR way to enjoy!”. Därför avslutar jag med “Discover YOUR way to study!”.

ALLTING PÅ DATOR?

Första dagen glömde jag mitt datorkontrakt, andra dagen hade jag skrivit på fel kontrakt, och tredje dagen fick jag inte lösenordet att fungera och hittade inte IT-ansvariga. Jag valde att forska i Vasa övningsskolas gymnasium och se hur deras upplevelser med datorerna varit under skolstarten.

TEXT: Max Svarvars BILDER: Unsplash

Skolstarten och datastrul

Om det är något alla stressar över i början av gymnasiet så är det datorerna. All information kommer via dem så man klarar sig inte utan. Men att få alla nya system, böcker, och lösenord att funka är ett strul. Nya studeranden måste lära sig arbeta med dessa, och med tiden har studeranden lärt sig och justerat sina datorer för att passa sina nya ägare.

I Vasa övningsskolas gymnasium är detta aktuellt. Redan första dagen får första klasserna sina datorer, som de sedan loggar in på och gör sin egen för de kommande tre eller fyra åren. Vissa minns väl sina första datorstrul: “Skriv ner lösenorden” höll många med om, för de är många och de glöms lätt. Vissa har valt att ändra sina lösenord i efterhand så att de alla är samma och man måste bara komma ihåg ett. Studeranden har också bytt bakgrunder, lagt till små appar för t.ex. anteckningar, och loggat in på sina sociala medier för att kunna ha allt nära till hands och jobba lättare.

De vanligaste problemen under första dagen är att datorn inte låter studeranden logga in, lösenordet inte funkar, eller man inte kan ansluta till Internet. Ettorna i gymnasiet har fått lära sig detta den svåra vägen – köerna till IT-stödet är ganska långa och folk ligger till och med efter i sitt arbete på grund av sina datorproblem. Men största delen har i alla fall tagit mall av treorna och bytt sina lösenord och bakgrunder. Det tar en stund men snart minskar problemen och man kan studera utan att behöva tänka på att saker inte fungerar.

Böcker eller datorer, det är frågan?

Många föredrar böcker eftersom de inte strular med Internet och är lättare att läsa. Vissa föredrar datorer, där allt finns på en plats, anteckningar kan organiseras i mappar och det finns stödappar. I slutändan väljer man det man personligen föredrar.

Jag och datorer kommer aldrig bli bästa vänner, och det är jag okej med. Men vi måste lära oss att fungera med varandra, oberoende hur många promenader till IT-rummet jag måste gå.

Att vara ung transperson i Finland - En inblick

Länge har det funnits en uppfattning gällande samhället i Finland och Norden i stort. Liberala välfärdsparadis där alla får vara som de är, där man visar hänsyn till alla minoritetsgrupper, och där ingen blir förtryckt eller blir diskriminerad. Men hur bra stämmer det här? Så sent som i januari stiftade Finland en lag som krävde sterilisering för att få ändra sitt juridiska kön. Vi har en regering där sittande ministrar har tagit ställning emot Prideparader, och minoriteters rättigheter är inte lika högt upp på agendan som tidigare år.

För att få en bättre inblick och förståelse har jag intervjuat Devin Räihä, en 18-årig transperson från Jakobstad och Elijah Back, 18-årig icke-binär person bosatt i Nykarleby. Både Back och Räihä har öppet levt som transpersoner en längre tid.

– Redan som väldigt liten reagerade jag då lärare delade in oss i könsindelade grupper. “Flickorna hit, pojkarna dit.” Jag kände inte igen mig som varkendera, säger Back.

– Något annat jag kommer ihåg är att jag var avundsjuk på mina bröder. De fick alltid de “pojkigare” leksakerna och kläderna, ett alternativ som jag inte hade.

Att komma ut som transperson kan vara svårt. Reaktionera kan variera, och man vet inte hur personen i fråga kommer reagera.

– I början, då jag nyss hade kommit ut, behandlade min familj min könsidentitet som att den inte existerade. Det tog ungefär ett år för dem att faktiskt börja använda mitt namn och mina pronomen, och efter två år har det blivt bättre, även om de fortfarade ser det som en fas, eller något som går över, säger Räihä. Back relaterar: – I början var min familj inte väldigt stöttande, men de har vant sig. Även om vissa ändå haft det svårt att acceptera mig för den jag är.

Något som både Räihä och Back har upplevt är att folk i högre maktpositioner – såsom lärare och personal på sjukhus – har varit bland det jobbigaste att handskas med. Back förklarar:

– Till exempel läkare har jag haft mycket problem med. De vill inte acceptera min min identitet, och använder den istället som orsak till diverse problem. Fel namn, inkorrekta pronomen och en allmän attityd som inte accepterar den jag är används. Även efter att ha bytt juridiskt namn tog det länge förrän alla databaser blviit uppdaterade, och jag var tvungen att kontakta flera ställen personligen.

Att få diagnos och behandling är långt ifrån lätt. Många känner att de hamnar i en sorts ond spiral man inte slipper ut från, och systemet arbetar mot en. Räihä motiverar:

– Hela processen med transpoli är omöjlig. De sätter krav på saker man inte kan göra under utvärderingsskedet, bl.a. självdestruktivt beteende. Ett begrepp som används mycket brett och kan fälla ens tillgång till vård helt. Samtidigt dras processen ut med flit, med motiveringen att man ska vara helt säker på sin könsidentitet.

Problemet uppstår då könsdysforin leder till försämrad mental hälsa, vilket i sin tur kan leda till andra diagnoser eller beteenden som förlänger processen ytterligare.

Både Räihä och Back anser att internet har påverkat hur de identifierar sig själva.

– Jag har alltid känt mig annorlunda, men jag hittade nya perspektiv online. Jag hade ingen aning om vad en transperson var före jag läste om det på nätet och kände igen mig, säger Back. Räihä håller med: – Det är också ett sätt att hitta en gemenskap. Det har definitivt hjälpt och varit ett stöd, och man kan hitta andra som liknar en själv.

Dock kommer inte Internet utan sina brister. Även transfobi finns på nätet, och man kan lätt hitta sidor folk har dedikerat till att radera transpersoners existens.

– Det har definitivt ökat på senare år. Folk blir som besatta av att sprida hat mot transpersoner, och detta har riktiga konsekvenser i verkligheten. Det känns t.ex. som att halva USA hatar transpersoner, säger Räihä. Back instämmer: – Man ser t.ex. lagarna som stiftats i Florida och vad som inte får läras ut.

Räihä fortsätter: – De flesta har inte heller träffat en transperson i verkligheten, men hatar dem ändå så mycket!

Det kan vara svårt att växa upp i en miljö där ens existens är en del av samhällsdebatten. Räihä och Back har räknat upp några saker de tycker har hjälpt då de haft det svårt.

– Det är viktigt att komma ihåg att man inte ska ha bråttom.” säger Back. – Ta den tid du behöver för att hitta dig själv, det viktigaste är att du är bekväm själv.

Räihä håller med: – Sätt inte press på dig själv, du behöver inte veta vem du är direkt. Bry dig heller inte om vad andra tycker, det är bara slöseri med energi.

TEXT: Isak Henricson BILD: Unsplash

BARBENHEIMER – EN SYMBOL FÖR VÅR VÄRLDSSYN

TEXT: Tilda Cederberg

BILDER: Unsplash

Barbenheimer var ett fenomen som tog populärkulturen med storm under våren då det framkom att två av årets stora filmer, Barbie av Greta Gerwig och Oppenheimer av Christopher Nolan, skulle ha premiär samma dag. Till en början väcktes frågan om hur detta skulle påverka publiksiffrorna för respektive filmer. Oppenheimers regissör Christopher Nolan gjorde därmed ett uttalande om att inget stoppar en att se båda filmerna. Uttalandet sågs till en början som komiskt eftersom många ansåg att en film om Barbie och en film om fysikern som ledde USA:s atombombsprojekt attraherade väldigt olika målgrupper. Efter det började kontrasterna mellan filmerna framhävas: en kvinnlig regissör i jämförelse med en manlig, en rosa och färggrann stil i jämförelse med en mörk och dramatisk.

BARBIE – SÄGER MYCKET OM FÖRHÅLLANDEVIS LITE

Premiärdagen kom och fastän sociala medier lett till att båda filmerna blivit till en trend, stod dock en av filmerna ut i trendlandskapet. Nämligen skulle färgen rosa bäras när man gick och såg på Barbie för att matcha dockans ikoniska färg. På sociala medier väcktes även en diskussion kring filmens feminism.

Filmen gav mig flera goda skratt och filmskapandet var intressant på ett tekniskt plan. Jag kände mig dock oberörd. Jag fick inga nya insikter om den kvinnliga upplevelsen och kände inte heller att filmen gav mig ord att beskriva min upplevelse som kvinna. Dock var budskapet om hur både män och kvinnor förtrycks i och med normativa könsroller som skrivet i pannan på alla som lämnade salongen.

Mot slutet av filmen håller karaktären Gloria en monolog om hur det är att vara kvinna i dagens samhälle. Monologen tar upp de orealistiska förväntningarna på kvinnor – som till exempel att vara karriärsdriven men samtidigt vara en bra mamma som sätter sina barn först – ett budskap som i sig själv inte är fel men inte heller något nytt.

Att monologen som ska bidra med en höjdpunkt i dramaturgin men använder en så självklar och ytlig feminism är en besvikelse. Dessutom varvas monologen med närbilder av de andra kvinnliga karaktärernas känslosamma ansiktsuttryck – filmen berättar inte bara för dig vad du ska tänka men även vad du ska känna. För mig faller det hela platt och blir en banal röra. Filmens nyansering begränsas till skalan av

OPPENHEIMER -–VINNARNA SKRIVER HISTORIEBÖCKERNA

Oppenheimer var en film jag mestadels njöt av, men jag kunde inte undgå att märka att det amerikanska perspektivet på atombombningen av Hiroshima och Nagasaki var uppenbart. För att visa på Oppenheimers dåliga samvete finns scener där han föreställer sig människor i sin omgivning som vittrar bort på grund av strålning.

Inte en enda scen där Japans befolkning – de som faktiskt blev påverkade av bomben – inkluderas i filmen. Förstås kan man argumentera att filmen berättas ur Oppenheimers synvinkel och därför skulle det bryta formatet att inkludera scener från Japan. Dock känns det som att det ofta är sådana bortförklaringar som används då man aktivt valt att inte spräcka västvärldens bubbla.

USA är det enda landet som använt kärnvapen i krig och inte en enda amerikansk president har bett om ursäkt för handlingen till det japanska folket. Dessutom skapar USA ofta ett narrativ kring sin militär som “The peacemakers of the world” (världens fredsmäklare). Därför känner jag mig obekväm när vi så ofta vänder oss till deras filmer som baserar sig på deras tolkningar av krigshistoria.

BARBENHEIMER – ETT AMERIKANSKT KULTURFENOMEN RAKT I GENOM

På senare år har allt fler människor tröttnat på USA i internationella sammanhang och på ett politiskt plan, men när ska vi öppna ögonen inför hur mycket inflytande det amerikanska perspektivet och narrativet har i populärkulturen? Det som började som en rolig internet-meme har blivit ett praktexempel av hur amerikanska ideal sprids.

På ett rent ideellt plan framförs kapitalism, en ytlig västvärlds-feminism och en amerikansk vinkel på en händelse som kallats ett krigsbrott. Barbie har kanske som tanke att kritisera kapitalismen men är skapad av företaget Mattel – i praktiken ser man dessutom att snabbmode fått en boost i och med att alla vill ha på sig något rosa då de går och ser filmen på bio. Konkurrensen mellan de två filmerna representerar tävlandet som är centralt för den amerikanska drömmen som nu också fått ett rampljus.

När ska vi börja vända oss till de länder, de grupper och de budskap som sällan får en röst? Barbenheimer bevisar att en film som behandlar ett omtalat ämne och släpps av något av de stora filmbolagen finns det ofta en eller flera marginaliserade röster i frågan som medvetet ignoreras. Att ta del av båda filmerna satte stopp för kontrasten Internetfenomenet Barbenheimer skapat, och ledde istället till att deras likheter blivit allt mer tydliga.

MENTAL HÄLSA

OCH OJÄMLIKHET

– ÄR DET SAKER SOM DU VILL PÅVERKA?

Kom med i Dagsverkes Challengers-ungdomsgrupp!

I gruppen lär du dig om att påverka samtidigt som du

Dagsverkes Challengers är 13–18-årigas påverkansgrupp. Gruppen träffas online fr.o.m. 13.9.2023 och det går att delta oberoende var man är bosatt i Finland.

Gruppverksamheten är på finska men svaga finskakunskaper är inget hinder för deltagande! Kom modigt med!

V Å G A F R Å G A !

VAD UTGÖR EN BRA PRESIDENT?

Under vårvintern går Finland till presidentval och en sak är säker: den här gången kommer det bli ett byte av Finlands överhuvud. Under dessa spännande tider kan man också undra över vad som behövs för att vara en god kandidat för rollen. Du kanske ska rösta för första gången och undrar vad som krävs av en framgångsrik president. Eller så drömmer du till och med om att en dag själv bli republikens president och vill få lite tips. Elevbladet har valt att undersöka och presentera de senaste sex presidenterna, deras inflytande och sidorna av dem man mer sällan hör om. Dessutom har det spanats efter mönster och trender bland presidenterna.

Tid som president: 1946-1956

Utbildning: Filosofie kandidat med ryska språket och litteraturen som huvudämne samt Juris utriusque doktor (äldre benämning på doktor i juridik), Kejserliga Alexanders Universitet i Helsingfors.

Paasikivi föddes ursprungligen Johan Gustaf Hellstén men blev Justi Paasikivi efter ett val att förfinska sitt namn under tonåren. Under sin studietid var Paasikivi aktiv i organisationer med nationalistiska ideal – inte ovanligt under den tiden. I enlighet med sina tidiga nationalistiska tendenser började Paasikivi sin politiska karriär i Finska partiet, ett parti som drev på finskhetsrörelsen. Paasikivi hade också en fascination för den ryska kulturen som speciellt härstammade från studietiden då han även spenderade ett halvår i Novgorod. Överlag var Paasikivi känd för sin pessimism och sitt häftiga temperament. En händelse som skiljer sig ur mängden under Paasikivis tid som president var VSB-pakten – ett avtal om vänskap – med Sovjetunionen som hjälpte att stabilisera Finlands internationella position. Kanske en god president bör ha någon släng av nationalism, eller åtminstone någon slags stolthet över att vara finsk? Eller kanske en barskhet behövs för att kunna inge respekt?

Tid som president: 1956-1982

Utbildning: Juris kandidat, Helsingfors universitet

Som en av de mest mytomspunna och omtalade presidenterna har säkert många hört om Kekkonens titel som finsk mästare i höjdhopp och hans bastu-traditioner. Likt Paasikivi hade Kekkonen ett avstamp i nationalistisk studentpolitik – dock hade han ett starkt rysshat. Det som präglar Kekkonens 25 år som president är hans förmåga att upprätthålla makt och inflytande. Kekkonen åstadkom sin auktoritet delvis genom så kallad utrikespolitisk pålitlighet vilket i praktiken gav honom stöd från en partimajoritet och möjlighet att styra utrikespolitiken näst intill ensam. Ett annat sätt att försäkra sin makt var det breda kontaktnätet Kekkonen upprätthöll; det har rapporterats att han höll så kallade “barnkalas”, fester för den unga akademiska kretsen. Kekkonens legendariska tid som president föreslår kanske att en kandidat bör ha ett brett kontaktnät. Eller kanske det bara krävs god uthållighet i bastun?

KUSTI PAASIKIVI

URHO KEKKONEN

TEXT: Tilda Cederberg

MAUNO KOIVISTO

Tid som president: 1982-1994

Utbildning: Doktor i sociologi, Åbo universitet

Funderar du på ett mellanår efter andra stadiet?

Du kanske kan följa i den nionde presidentens fotspår och ägna dig till hamnarbete samt jobba som jordgubbsplockare i England som avkoppling efter din examen. Koivisto har en historia av intressanta jobb men inledde så småningom en politisk karriär. Innan han blev president jobbade Koivisto inom det tudelade och isolerade socialdemokratiska partiet. Då Koivisto blev president tillförde han en stark kontrast mot Kekkonen tack vare ett lugn och stabilt temperament. Ett lugnare temperament verkar vara en trend för presidenterna fram till dagens läge, så det tillvägagångssättet kanske är smartare för nutidens kandidater än Kekkonens och Paasikivis standard.

MARTTI AHTISAARI

Tid som president: 1994-2001

Utbildning: Uleåborgs lärarhögskola, Helsingfors Handelshögskola

Ahtisaari är kanske Finlands internationellt mest kända president tack vare Nobels fredspris som han tilldelades 2006. Både före och under sin tid som president var Ahtisaari engagerad i fredsarbete. Ahtisaari utsågs till ambassadör i Tanzania av dåvarande presidenten Urho Kekkonen när han var endast 36 år. Det var en fin merit relativt tidigt i karriären och Ahtisaaris utlandsarbete kom att prägla den resterande tiden. Under Ahtisaaris tid som president gick Finland med i Europeiska Unionen och han drev i enlighet med tiden initiativ om europeiskt och nordiskt samarbete. Ahtisaaris CV är kanske det mest imponerande av presidenterna på den här listan, dock kommer Nobelpriset efter tiden som president. Men i en allt mer globaliserad värld kanske aspirerande presidenter borde ta modell av Ahtisaari och visa goda erfarenheter samt färdigheter i internationellt samarbete.

TARJA HALONEN

Tid som president: 2000-2012

Utbildning: Juris kandidat, Helsingfors universitet

Finlands första och hittills enda kvinnliga president, därför står hon kanske automatiskt ut lite extra. Men Halonen har en del gemensamt med flera tidigare presidenter. Till exempel inför hon åter trenden om juridisk examen som fanns tidigare i listan och fortsatte trenden av att vara socialdemokrat. Halonen var nämligen aktiv som kommunalpolitiker för SDP i 20 år innan hon valdes in i riksdagen. Efter en tid blev hon förstås också vald till president. En allmän uppfattning om Halonen verkar bestå av ett lugn och en sakkunnighet. Halonen ses också ofta som en banbrytare i och med att hon inte hör till kyrkan, bor i samboförhållande med sin partner och inte minst att hon blev den första kvinnliga presidenten. Att Halonen valdes till president kan lära oss att sakkunnighet och en förtroendeingivande personlighet kan ta en långt, men att det också kanske uppskattas om man anses vara en frisk fläkt som presidentkandidat. Att visa att man kan tillföra något nytt på Talludden kan gynna en.

SAULI NIINISTÖ

Tid som president: 2012-

Utbildning: Juris kandidat, Åbo universitet

Den tolfte presidenten, inledde sin första mandatperiod 2012. Det är svårare att se vilket intryck Niinistö kommer att lämna efter sig, men man kan ta en titt på hur han kom att tillträda posten. Niinistö blev finansminister år 1996 när effekterna av finanskrisen var påtagliga. Niinistö blev Finlands hittills långvarigaste finansminister och Finlands ekonomi förbättrades. Han bröt socialdemokraternas dominans då han blev vald till president som Samlingspartiets kandidat. Märkbart är att finanskrisen från 2008 ännu var aktuell då Niinistö valdes. Annat som blivit kännspaka för Niinistö är hans legendariska hund Lennu och hans intresse för motion. Han har tidigare varit ordförande för Finlands Bollförbund och organisationskommittén för EM i konståkning. Niinistös politiska karriär samt omständigheterna när han blev vald kanske visar på att en kandidat mer högerut föredras i en ekonomisk kris vilket även nu är aktuellt. Niinistö fortsätter dock att visa på att rätt lugna och sansade kandidater har varit framgångsrika ända sedan Kekkonens tid. Men han speglar dock Kekkonens intresse för motion: om du är riktigt bra på en sport, bli president! Nej, kanske en rolig hund är allt man behöver för att ta hem det.

KÄLLOR:

Helsingfors stadsmiljön (2017). Finlands presidenter. https://suomenpresidentit.fi/sv/ (Hämtad: 14.8.2023).

Republikens president. Sauli Niinistös biografi. https://www.presidentti.fi/sv/personuppgifter/sauli-niinisto/sauli-niinistos-biografi/ (Hämtad: 14.8.2023).

BILDER:

F.E.Fremling, Anonymous/Kuvasiskot, Kuvasiskot, Johannes Jansson, Estlands Utrikesministerium, Ricardo Stuckert/PR

Vad vill du göra efter andra stadiet?

Hur låter en examen som ger dig en stabil och bred grund för framtiden och öppnar många dörrar? Hanken ger dig detta och en högklassig, internationell utbildning som uppskattas både i Finland och internationellt!

Hanken erbjuder även en gemenskap utöver det normala. Vi är en relativt liten handelshögskola, vilket betyder att samhörigheten och gemenskapen är unik. Hos oss hittar du en sann Hankenanda och samhörighet som varar livet ut, både i Helsingfors och Vasa. Hos oss är du inte enbart en i mängden – vår storlek garanterar dig mer personligt stöd och en nära relation till undervisande personal.

Vill du veta mera?

Läs mera om oss på hanken.fi eller träffa oss:

2.11 Högskoledagen

17.11 Öppet hus i Vasa

23.11 Öppet hus i Helsingfors

28-29.11 Studia-mässan

VINNARNA I ELEVBLADETS SERIESTRIPPTÄVLING!

Under sommaren ordnade Elevbladet en tävling i seriestrippteckning. Tävlingen hade temat “Unga och samhället”. Bidragen bedömdes utifrån tolkningen av temat och användningen av seriestrippen som medium, varefter Elevbladets redaktion utsåg vinnarna. Vinnarna publicerades redan tidigare i augusti på Elevbladets Instagram @elevbladet_ebl och har blivit kontaktade via e-post. Vi tackar alla som skickat in fina bidrag och deltagit i tävlingen! Här är de vinnande serierna:

FÖRSTA PRIS: WILMA ROSENQVIST 1

TREDJE PRIS: YLVA ERLIN 3

ANDRA PRIS: KHEELAN JUNG

VÅGRÄT: LODRÄT:

1. Vän till Adam.

2. Bekant för de som kollar på realityserier och de som läser kemi.

3. Militärterm

4. Grabba kort sagt.

5. Styr och ställer i ett högstadium.

6. Hett diskuterat ämne år 2023.

7. Barnboksdjur

8. Barn älskar det, hundägare avskyr det.

9. Första parten i omtalad seriemördarduo.

10. Skippa bokstav i mitten på populär ekonomi-mätning.

11. Se vågrät nummer 7.

12. Alla goda ting är __

13. Något i Österbotten.

14. Ballongfilm

15. Temat för denna tidning.

16. Möjlig konsekvens av att visa talang.

17. ?

18. Första två bokstäverna i band som kan göra dig varm eller apparat som kan göra dig kall.

19. Gjorde något, dåtid.

20. Inte andras.

21. Vilken tjejs kakor är mest populära i december?

22. Möjlig reaktion på vågrät 21 och lodrät 49.

23. Vattendjur som varierar sin egen storlek.

24. Conga

25. Typ av kampsport.

26. Populärt brädspel, hur var den ledtråden?

27. Gammaldags stavning av en laglös person.

28. Smeknamn på hon som stal Brad av Jen.

29. Gemensam nämnare för jordnötter, pollen och pälsdjur.

30. Bild-app

31. Blindkajs litterära debut, skulle dessutom förstås av en liten tysk.

32. “The Sweet Escape”-sångarens och Spiderman-flickväns initialer.

33. __ Joe eller Jane.

34. Enhet av temperatur eller energi.

35. Träd och förvar.

36. Svensk tabbe eller engelsk kvinna.

37. Preposition

38. Om Obama var svensk: “Ja vi __”

39. Namn för social- och hälsovård.

40. Sista bokstäverna i vågrät 3, 38, 1, 5 och 42.

41. C D E F G A B - skala

42. Inte flera.

43. Så låter Q.

44. Stor tävling, ofta inom sport.

45. Tidigt populärt chattprogram.

46. Sångare som KOM till Borgå under sommaren.

47. Också känd som.

48. Kan skickas för att visa att man bryr sig fast man är nyvaken.

49. Typ av bröd.

50. Kall version av vanligtvis varm dryck.

51. Vad hämtas ur bilen en vintermorgon eller besöks i storstad för vyer?

52. Tove Jansson skrev bok om hur det gick när?

53. Vilken storstads namn kan bildas med påbyggnad på lodrät 54?

54. Modeterm, elegant.

55. Nicke Nyfikens vän är känd för att bära vad?

56. Kontroversiellt multinationellt livsmedelsföretag.

57. Det du läser.

58. Danmarks svar på Ingmar Bergman.

59. Som Åbo Akademi men finskt.

60. Annan stavning av Kens impopulära vän.

61. Phoebe Bridgers kännspaka motiv, också greve från svensk julkalender.

62. Kommer att-synonym eller musikgenre.

63. Stil mest populär på 2000-talet.

64. Kan du göra med dominobrickor.

65. Kedja av dessa börjar med R.

66. FSS har två styrelsemedlemmar från Borgå gymnasium i år. Ta dessa två personernas förnamn och ersätt den sista bokstaven i den alfabetiskt senare personens namn med den första bokstaven från den alfabetiskt första personen för att hitta svaret. (Tips: använd styrelsepresentationen som hjälp).

67. Idol-trio, den enda man minns nu är kanske Saucedo.

68. Se lodrät 74.

69. Ha för avsikt.

70. Fransk stad, låter som engelsk “är mindre”.

71. FÖRSTA prioritering: lämna mig inte.

72. Studentförening i Helsingfors, även en tidning västerut.

73. Alternativ till OBS.

74. FSS-alumn som blev känd politiker.

75. Mest kända för sina underkläder.

76. Två bokstäver som fransmännen slår ihop till en.

77. Eländets omkastning blir vackert.

78. Första bokstäverna i vågrät 8, lodrät 64, vågrät 32 och lodrät 59.

79. De två första bokstäverna i fantasy-genrens fader.

80. Svensk fågel, engelsk möjlighet för mer.

81. Förhållandet mellan ordet och “kram-bulledans” motsvarar förhållandet mellan äntligen och “bränt-lida-egen”.

82. Vattendelare inom mode.

83. Du får som __ att lösa det här korsordet.

Hösten är här, och med den kommer ett av årets mest spännande evenemang - Kulturkarnevalen 2023.

Mellan 9 och 12 november förvandlas Vasa till en plats där kreativitet, gemenskap och kultur står i centrum. Kulturkarnevalen är en mötesplats där ungdomar i åldern 13-19 år får chansen att utforska konstens olika uttryck och uppleva något utöver det vanliga.

Anmälan öppnar lördag

16.9.2023 kl. 12:00!

Karnevalen drar igång torsdag den 9:e november kl. 18:00, och det blir en invigning du inte vill missa! I fyra dagar får du chansen att dyka in i allt möjligt kul. Du väljer ett labb där du kan testa och lära dig mer om något du tycker är intressant, som musik, dans eller kanske väggklättring.

På kvällarna blir det full rulle på skolan med kvällsaktiviteter så som till exempel uteaktiviteterstekning med Marthaförbundet. FSS kommer även ha en myshörna med roliga kvällsaktiviteter du kan ta del av. Lördagskvällen är karnevalens höjdpunkt med en stor karnevalsfest med labbpresentationer, ett uppträdande av rapduon GUN, och DJ-musik från vårt eget DJ-labb.

Det som verkligen gör Kulturkarnevalen unik är labben. Med över 20 olika alternativ att varje smak och intresse. Från

något för alla. Kolla in årets labbutbud på vår hemsida!

Kulturkarnevalen 2023 är inte bara en festival; det är en chans för dig

vänner och ha riktigt roligt. Det är en fest fylld med respekt och glädje, och en möjlighet att hänga med ungdomar från hela

16.9 i din kalender, för då öppnar anmälan till Kulturkarnevalen på

att anmäla dig i tid för att försäkra dig om en plats i ditt drömlabb! Vi ses på Kulturkarnevalen!

Citat från tidigare deltagare:

“Publiken lyfte upp stämningen då vi uppträdde och att uppträda var häftigt.”

“Jag kommer minnas det roliga labbet och kvällsprogrammen och de nya vännerna”

Österbottniska rapduon GUN uppträder på lördagens karnevalsfest.

Kolla din epost för att hitta FSS’s unika rabattkod!

Du visste väl att som medlem i FSS får du 10€ rabatt på deltagaravgiften?

Anmälan öppnar 16.9. kl. 12:00

Busstransport från olika orter i Svenskfinland

Deltagaravgift 60 € (+5,32 € Eventbrites serviceavgift)

FSS medlemmar får 10€ rabatt!

www.kulturkarnevalen.fi

Vasa 9.–12.11.2023

Höstens största händelse

@kulturkarnevalen