Stångmärket Nr2 2023 (maj)

Upptäck nya platser i sommar

DIN SKÄRGÅRDSGUIDE

FEJANS KROG, EN RIKTIG ÖVERLEVARE

VANDRARDAG PÅ GÄLLNÖ

NORR TÄLJE KAPELLSKÄR

3 LEDARE

VD Anna Waxin

4 ARTSKÅDA

Koppla av i naturen

10 VÅR VERKSAMHET

Din skärgårdsupplevelse

12 FEJANS KROG

Gör ett besök

18 VANDRARDAG PÅ GÄLLNÖ

Häng med runt ön

24 UPPTÄCK SKÄRGÅRDEN

Din besöksguide

28 ARHOLMA

Härligt året runt

37 LURGATAN

Kulturbyggnader på Utö

40 SKÄRGÅRDENS KONSTNÄRER

Sär sö

VAXHOLM Ridder sholm

Bruno Liljefors på Bullerö

47 BOKTIPS

Hälsingholmar na

ndalen

innhamn Möjaskärgår den

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm

Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Anna Waxin

Carina Lernhagen Matz tipsar

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Jungfr uskär

Boskapsön Nämdö Sandböte

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Anna Björkman, Karin Romdahl.

2 STÅNGMÄRKET NR 2 • 2023

ECOLABEL

Bästa skärgårdsvän, – nu laddar vi för en härlig skärgårdssäsong!

skärgårdsstiftelsens övergripande uppdrag är att tillgängliggöra skärgården för alla som vill komma ut och uppleva en storstadsnära rekreationsplats i världsklass. I år är inget undantag. Över 2 miljoner besökare kommer årligen till våra områden, det betyder att Skärgårdsstiftelsen är en viktig möjliggörare för just ditt och många andras besök.

ni skärgårdsvänner har tidigare kunnat ta del av att Skärgårdsstiftelsen, som så många andra, satsar stort på hållbarhet i verksamhetens alla delar.

Mottagningsapparaten, där v i vill ge dig som besökare en hög servicegrad, behöver anpassas efter dagens villkor och lagstiftning. Nu tar vi sats och ser till att vår sophantering och våra dass successivt byts ut till nya hållbara lösningar där vi primärt arbetar med

cirkulära alternativ som t ex involverar våra egna reningsverk. Till säsong kommer ni att märka skillnad på flera av våra områden.

Vi kommer löpande att hålla er uppdaterade via våra sociala medier, så se till att följa oss på Instagram och Facebook. Missa inte heller att skriva upp dig för vårt nyhetsbrev!

jag vill också passa på att slå ett slag för upptäckskärgården.se, där finner du mängder med inspiration inför ditt skärgårdsbesök. Du är som alltid välkommen att besöka Skärgårdsstiftelsens hemsida för tips och idéer till nya upplevelser. I din hand håller du sommarnumret av Stångmärket, här kan du läsa om en av norra skärgårdens läckra krogar, likaså hur det är att vandra i unik skärgårdsnatur, artskådning, kulturarv och mycket mer.

Foto Gustaf Waesterberg

Varmt välkommen till våra områden och trevlig läsning!

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Havsörnen, Europas största örn och Sveriges största fågel, kan bli 2,5 meter mellan vingspetsarna. Foto Anna Ehn.

Kungsfågeln är Europas minsta fågel. Foto Torbjörn Kåpe/azotelibrary.com

Artskåda

Uppmärksamhetens konst och igenkännandets glädje

Att närma sig naturen genom att lära känna medarterna därute kan vara både roligt och lärorikt – och utmärkt avkoppling från vardagen. För läraren Jennifer Garnier från Nacka handlar det mest om fåglar. Strandskata och ejder är några av favoriterna att spana på.

Jennifer garnier är drygt 20 år, det är sommar och hon jobbar som ledare på ett sommarläger för barn. En dag sitter hon och de andra ledarna och fikar när en av dem ser något stort uppe på himlen och tvärsäkert säger:

– Det där är en havsörn.

Jennifer blir väldigt imponerad och frågar: Men hur kan du se det?

– Det var så det började, säger hon idag.

Åren har gått, numera arbetar Jennifer som lärare. Att gå ut med handkikaren runt halsen och fikaryggsäck på ryggen har blivit ett av hennes sätt att ladda batterierna.

– Det är jätteskönt att komma ut, och slippa ifrån det vardagliga en stund. Att vandra runt

och bara finnas i naturen – iaktta och lyssna. Jag gillar att vara i rörelse, säger Jennifer. Hon lär sig nya fågelarter mer eller mindre på egen hand men boken Fågelguiden och appen BirdNet, som kan identifiera fåglar på lätet om man spelar in det, är till god hjälp. Jennifer skriver upp det hon ser i mobiltelefonen: art, kännetecken, datum, plats.

Hon försöker lära sig två eller tre nya varje år. Förra året var kungsfågel, Sveriges minsta fågelart, hennes önskeart. Den hörs ofta när man går i skogen, men syns sällan eftersom den nästan alltid rör sig uppe i trädtopparna. Hon och maken for till ön Landsort nära Nynäshamn för att hon skulle få se den, när den går ner i buskagen för att

Blommande åkervädd lockar många vackra småkryp, bland annat sexfläckig bastardsvärmare.

TEXT Åsa Ottosson FOTO Mats Ottosson

rasta under flyttningen. Men man måste ändå ha lite tur för att få se den.

– Helt plötsligt satt en bara två meter ifrån mig i en liten gran. Äntligen! Den satt stilla rätt länge, jag hade ingen aning om att den var så liten.

fågelskådning i all ära , men artskådning kan vara mycket mer än så. Numera kan man stöta på människor som är både fjärilsskådare, humleskådare, trollsländeskådare, grodskådare, fiskskådare och ... ja till och med bärfisskådare.

Kanske kan den gemensamma nämnaren beskrivas som att man är lite extra intresserad av en eller flera organismgrupper och roas av att ta reda på vilka arter det är man ser (eller hör).

På senare år har det blivit populärt att för den biologiska mångfaldens (och sin egen) skull locka så många arter som möjligt till trädgården genom att sätta upp fågelholkar och bihotell eller genom att odla växter som fjärilar och andra

SKÅDARENS UTRUSTNING

Kikare – Fågelskådning är i princip omöjligt utan en hyfsad handkikare. När man kommit över nybörjarstadiet vill man ofta ha en tubkikare med stativ. Tyvärr är bra tubkikare dyra!

Kamera – Mobilkameran fungerar ofta utmärkt, men en systemkamera med makrooptik är bäst för småkrypsbilder och en dito med teleobjektiv behövs för bra fågelbilder. Adapter som gör att man kan ta bilder med mobilkameran genom tubkikaren finns också.

Håv – Viktig för den som vill närgranska och artbestämma småkryp. Vanlig insektshåv fångar flygande insekter, en kraftigare slaghåv används för myllret som göms i markens växtlighet.

Lupp – Nödvändigt för artbestämning av många småkryp och växter. Lyxvarianterna har inbyggd LEDbelysning.

insekter gillar. Då behöver man knappt gå utanför tomtgränsen för att artskåda. Andra beger sig helst ut i närnaturen. Många gör långa listor över vad de ser och rapporterar sedan till Artportalen på internet.

Varför? Den frågan kan besvaras på många sätt. Här är två:

• För att det är roligt att känna att man kan – detta oavsett om det handlar om att skilja på gråsparv och pilfink hemma vid fågelmatningen, eller om att känna igen en haghumla på surret (jo, det går faktiskt). Att artskåda är som att delta i ett ständigt pågående naturquiz – prasslet i diket, silhuetten på himlen, fjärilen som landar på syrenbuddlejans blomma, allt blir spännande gåtor att lösa.

• För att igenkännandets glädje bara blir större ju fler i sin omgivning man blir bekant med till namnet. Omvärlden får fler nyanser. Eller som fladdermusexperten och artskådaren Petter Bohman uttryckte det i en intervju i Naturmorgon på Sveriges Radio häromåret: ”Man ser ju en massa saker hela tiden när man rör sig i naturen, men om man inte kan sätta namn på dem så blir det lite fattigt. Kan man lära sig att känna igen att där står en majbräken och där springer en skogssork och där sitter lavskrikan, då växer naturen. Den besjälas på ett helt annat sätt. Man inser att det är mer än bara träd och gräs, det är en värld som bebos av andra medvarelser.”

för många fungerar fåglarna som inkörsport till artskådning. Kanske börjar det med att man börjar lägga märke till vilka arter som kommer på besök till viken nedanför sommarstugan: småskrake, silvertärna, knölsvan och, kanske om man har tur, ejder. Eller vid fågelmatningen utanför fönstret: blåmes, talgoxe, och – wow –en skäggmes! Sen börjar man kanske titta mer uppmärksamt efter fåglar även under sina promenader eller båtturer, man lär sig några fågelläten och blir bekant med fler arter och plötsligt är man fast. Innan man vet ordet av har man gått med i Club 300. Eller börjat stiga i land på öar i skärgården för att fjärilsskåda när man är ute med båten. Eller rentav köpt Bärfisar i Sverige

Ofta börjar det med att man lägger märke till vilka arter som kommer på besök till viken nedanför sommarstugan: småskrake, silvertärna, knölsvan och, kanske om man har tur, ejder.

Jennifer Garnier är hängiven fågelskådare och försöker lära sig minst två nya arter varje år. Förra året fick hon äntligen träffa önskearten kungsfågel.

Silvertärnan säger ifrån rejält om man kommer för nära.

Gölgroda, en raritet som trivs på Örskär och Gräsö.

– en fälthandbok och börjat slaghåva på torrängar som kommer i ens väg på jakt efter jallabärfis och mörkstreckad spetsnäsa.

Eller inte. Artskådandet kan helt enkelt se väldigt olika ut, från ett milt vardagsintresse till stekhet besatthet. Men kryssare eller inte kryssare – någonstans i grunden förenas ändå kanske alla av samma förhöjda uppmärksamhet på den levande omgivningen och samma längtan efter att få namn på dem man möter. Och därmed komma dem lite närmare.

I BOKHYLLAN, TELEFONEN OCH DATORN

Artbestämningsböcker och liknande – Fågelguiden av Svensson, Mullarney & Zetterström, Fåglar i Stockholms skärgård av Peter Enström samt Nordens flora eller Svensk fältflora av Mossberg & Stenberg är användbara liksom Fjärilarnas skärgård av Fredrik Sjöberg. Mer inspiration: podden Artbibliotekarierna tipsar från Naturmorgon i P1. Websidor och appar – vilkenart.se (småkryp) och artfakta.se (diverse) kan ge digital artbestämningshjälp. xenocanto.org innehåller fågelsång av all världens fågelarter. Appar som kan ge artbestämningshjälp i telefonen är till exempel artsorakel (analyserar foton av alla artgrupper) och birdNET (analyserar fågelsång). Hur bra de fungerar beror till stor del på hur bra bilder respektive inspelningar man kan servera appen.

jennifer garnier spanar oftast efter fåglar när hon är ute som ledare på turer med Nacka sjöscouter, men också kring familjens kolonistuga på Hjortens odling vid Malma kvarn ute på Värmdö. Där – och när hon besöker vänner längre ut i skärgården – brukar hon gå upp extra tidigt och gå ut ensam med kikaren. Förutom alla mindre fåglar så ser hon ormvråk nästan varje dag under sommarhalvåret. Ibland dyker det upp någon havsörn. Ett tranpar brukar också hålla till i närheten.

Jennifer tycker att det är rofyllt att spana på tranorna när de vandrar runt på ängarna. Hon kan ta en kvällspromenad bara för att titta på dem och deras ungar och som bonus få se en älg eller räv – eller kanske en bäver nere vid vattnet.

– Artskådning för mig är att försöka vidga mina vyer, säger hon.

Jennifer Garnier tycker det är tacksamt att skåda fåglar, eftersom de är lättare att få syn på än exempelvis däggdjur.

– Men ibland önskar man att man var magiker och kunde trolla så att fågeln satt still en längre stund så man hinner se alla kännetecken.

Apollofjäril, en exklusiv snygging som man kan se på bland annat Utö, Nämdö, Munkö och Runmarö.

KOLDIOXIDKOMPENSATION FÖR BÅTÄGARE

Följ Vågorna – Med WAVEZ kan du som båtägare på ett enkelt och exakt sätt koldioxidkompensera din bränslekonsumtion till sjöss.

Vilken båttyp har du eller hur mycket bränsle vill du kompensera för?

På vår hemsida hittar du flera alternativ.

Köp din koldioxidkompensation hos oss och läs mer om hur vi räknat samt hur vi säkerställer att rätt mängd också produceras.

Skärgårdsstiftelsen tillgängliggör skärgården för

dig

Med långsiktig planering och hållbara lösningar arbetar vi för din skärgårdsupplevelse.

Skärgårdsstiftelsens uppdrag är brett, och här vill vi berätta om hur vi jobbar för bästa möjliga resultat i den driftoch servicefunktion som finns på våra områden. I förvaltningen analyserar och prioriterar vi vilka behov som finns för att vi ska kunna fullfölja vårt uppdrag att tillgängliggöra våra skärgårdsområden för dig och framtida generationer. Det gör vi bland annat genom driften som består av fyra delar:

1. Teknik, såsom vattenverk, reningsverk och avloppssystem

2. Service, såsom skyltade vandringsleder, öppna bastur och grillplatser

3. Naturvårdsskötsel, såsom gallring och röjning i skog och vattenbryn

4. Byggnadsskötsel, såsom takbyten, husrenoveringar och kajreparationer

Genom våra vatten­ och reningsverk säkerställer Skärgårdsstiftelsen att du som besökare har tillgång till grundläggande faciliteter under ditt besök hos oss. Drift­ och service är också viktig för att göra skärgården mer tillgänglig. Skyltade vandringsleder, öppna bastur, grillar, badplatser och mycket därtill gör det enklare att utforska och uppleva skärgården. På så vis ges du möjlighet att

njuta av en bekväm och rik skärgårdsupplevelse.

Vi utför naturvårdsarbeten för att skydda och bevara skärgårdens biologiska mångfald och naturliga skönhet. Allt från gallring av sly till skyddsåtgärder för grunda vikar är några av de viktiga åtgärder som Skärgårdsstiftelsen genomför för att förbättra och bevara den naturliga miljön i vår vackra skärgård.

Att sköta om byggnaderna på ett ansvarsfullt sätt är en stor och viktig

Genom kontinuerligt kunskapsinhämtande och kunskapsutbyte med andra organisationer och myndigheter håller sig vår personal uppdaterade. Här träffar drift- och servicepersonalen kustbevakningen inför våren- och sommaren.

del av Skärgårdsstiftelsens uppdrag. Genom bla takbyten, husrenoveringar och kajreparationer säkerställer Skärgårdsstiftelsen att byggnaderna i skärgården är i bra skick och kan användas under många år framöver.

Vi på Skärgårdsstiftelsen har under det gångna året och våren förberett för denna skärgårdssommar då närmare 2 miljoner besökare kommer att spendera tid på öar och kustnära fastlandsområden som ägs av Skärgårdsstiftelsen. Nyrenoverade parkeringar, kajer och en och annan trappa är ett litet axplock av allt som förberetts under höst och vår.

Våra välbesökta områden kräver närvaro och en hög servicegrad så här års och tack vare vår nya digitala felanmälan kan du som besökare enkelt meddela oss om du upptäcker något som behöver åtgärdas. Vi är aldrig långt borta men kan förstås inte vara på plats överallt i alla 35 naturreservaten hela tiden. Med våra nya servicebåtar och ronderingen av våra områden kommer

vi att finnas på plats ute i skärgården i sommar – kanske ses vi på sjön.

Det ständiga arbete som åligger alla stora fastighetsägare pågår såklart året om. Och glöm inte att även om högsäsongen

är nu under sommaren är du varmt välkommen till Skärgårdsstiftelsens alla områden under färgsprakande höst, glimmande vinter och kvittrande vår.

Sammanfattningsvis, vill vi, genom olika insatser på ett geografiskt mycket stort område, på ett ansvarsfullt sätt framtidssäkra en organisation som betyder mycket för dig och många andra.

Skärgårdsstiftelsens bodar och bastur hålls öppna som vanligt. Läs gärna om dem på vår hemsida eller genom vår digitala besöksguide upptackskargarden.se/ explorearchipelago.com

11 000 hektar mark

20 000 hektar vatten

2 000 byggnader och anläggningar

>2 miljoner besökare

Under våren har en del dass bytts ut, stigar, grillplatser och vindskydd rustats på våra områden för att du ska få en så bra upplevelse av ditt besök som möjligt.

Fejans krog –en riktig överlevare

När Fejans skärgårdskrog brann ner 2015 var det många som såg en epok gå i graven. Men 2019 öppnade krogen igen. Snart kom nästa smäll: pandemin. Men krogen överlevde även detta. Blickar man bakåt kan man kanske ana en ödets ironi?

teXt Niclas Sjögren foto Henrik Trygg

Med den senaste pandemin i färskt minne är det inte svårt att föreställa sig allvaret i situationen när koleran spred sig över världen. Smittan kom till Europa från Indien i början av 1800­talet och härjade under fyra epidemier i Sverige och ungefär 40 000 svenska dödsfall registrerades. Inte mindre än 60 miljoner européer dukade under. Föga förvånande tog de svenska myndigheterna sjukdomen på allra största allvar och upprättade en karantänstation på Fejan 1892. Detta eftersom Fejan låg vid en av de stora farlederna och man ville stoppa sjukdomen från att komma in i landet. Karantänstation på Fejan ansvarade för fartyg från Ryssland och Finland. Detta blev också startskottet för många verksamheter på den lilla ön vid Ålands hav, inte långt från Tjockö.

Snart uppfördes flera idag ikoniska byggnader. Ett smalt högt hus byggdes för att bli missionshus i Kongo men flyttades till Fejan och blev läkarvilla men med bibehållet ursprungsnamn. Både huset Kongo och före detta sjukhuset Wasa är idag pensionat.

En annan dramatisk historia är den om Fejans krog som länge varit ett av skärgårdens populära vattenhål. Byggnaden var från början likbod för att ta hand om avlidna i koleraepidemin, något som kändes lite udda när man satt med finmat på tallriken framför sig och solstrålarna gnistrande i glaset med sval dryck. Skärgårdsstiftelsens historia på Fejan är lång men den officiella starten på arrendet trädde i kraft 1994 då man startade omfattande renoveringar av fastigheter på ön. Nästa milstople, i alla fall för alla de som är intresserade av mat och dryck på sköna platser i skärgården, är den 24 juni 2015 då krogen på Fejan brinner ner. Det skulle dröja ända till 2019 innan verksamheten var igång igen. Denna gång med inte helt okända entreprenören Pelle Lydmar och hans team vid grytorna. En i teamet var, och är, Madeleine Olofsson som idag basar för verksamheten.

Restaurangen är nybyggd i en miljö där de andra fastigheterna som är kvar är så gamla. Det skapar en speciell karaktär, säger Madde.

Hur är peppen inför sommaren Madde?

– Jo du, den är otroligt stark. I dubbel bemärkelse faktiskt. Jag har ju varit mammaledig och är extra sugen på att sätta igång. Allt blir ännu roligare nu när man får komma tillbaka.

givetvis var det en stor förlust när Fejans krog brann ner. Men zoomar man ut och ser till hur verksamheten kan bedrivas idag, ser man att mycket blivit bättre jämfört med tidigare. Lokalerna till exempel är givetvis effektivare och modernare varianter än förut. Vanligt när det gäller skärgårdskrogar är att de ofta är gamla byggnader som i olika steg omvandlats till krog, något som ofta gör verksamheten lite improviserad, så att säga.

– Det är ju en enorm fördel med att bygga nytt. Just ute i skärgården är det ofta en utmaning att kunna jobba med restaurang och att laga mat på ett effektivt och proffsigt sätt. Här har vi en fantastisk lokal. Det är så tydligt att vi står för något helt nytt när restaurangen är nybyggd i en

miljö där de andra fastigheterna som är kvar är så gamla. Det skapar en speciell karaktär. Och jag skulle säga att det är i det närmaste unikt att ha något helt nybyggt på det sättet, säger Madde.

Denna sommar blir Fejans skärgårdskrogs femte sedan nyöppningen. Möjligtvis kan man ana lite av tidens vingslag om man funderar tillbaka på koleraepidemnin på 1800­talet och covid 19­pandemin som nu förhoppningsvis klingat av och inte längre ska påverka krogbesöken i skärgården. Visserligen klarade sig Fejan bra under pandeminåren, kanske beroende på att utbudet var begränsat och Fejan kunde erbjuda en litet Eldorado för skärgårdsvännerna.

– Men nu, denna sommar, känns det kanske som att det är första gången vi kan köra på ordentligt. Med full kapacitet på alla sätt och vis. Även boendet håller vi på att jacka upp så att det håller samma standard som vår restaurang. Det gör att vi kan erbjuda en helhet som vi inte kunnat göra förut. Och det känns ju jätteroligt, säger Madde som har en gedigen bakgrund i hotell­

Riddersholms

naturreservat

branschen, bland annat på hotell Granen i Åre och Lydmar hotel i Stockholm.

att bedriva verksamhet, vare sig det är inom hotell­ eller restaurangnäringen på till exempel en stor vintersportort som Åre eller i en storstad som Stockholm är en sak. Att göra detsamma på en liten ö med begränsade kommunikationer är en annan sak. En helt annan sak.

– Det som är mest speciellt är att det är en större utmaning att bedriva krogverksamhet på en ö. Jag har aldrig jobbat på en ö förut. Det blir, i sig en utmaning logistikmässigt. Att helt enkelt få ihop allting. Här blir det så otroligt konkret om något inte funkar. Eller om något fattas i en leverans. Eller om någon blir sjuk. Inne i stan är det bara att ringa in personal med kort varsel men här kan jag inte göra det. Det är mycket speciellt.

Samtidigt är det många som tycker det är mysigt att vara lite isolerade också. Det är nåt med lugnet som kommer över en när man landar

på en ö långt ut i skärgården. Madde har upplevt en viss skepticism när hon försökt rekrytera personal som är vana att jobba på krog i stan. Men när de väl kommit ut till Fejan har tveksamheten lagt sig.

– Det blir något unikt här ute. Här har du ju havsutsikt även om du jobbar i disken.

man skulle kunna tro att den där unika naturen, havet och skärgårdsmiljön i allmänhet är det som gör att Madde bedriver verksamhet på Fejan. Men den krassa verkligheten säger något helt annat.

– Jag kan inte säga att jag njuter så mycket av skärgården under de mest intensiva veckorna på sommaren, det gör jag faktiskt inte, nej. Jag måste vara med i matchen hela tiden och kan inte åka ut och lägga mig på nån klippa. Men det gör jag i och för sig ändå inte (skratt). Men däremot före och efter säsongen så njuter jag såklart av skärgården och miljön här ute. Jag bor ju i och njuter av skärgården året runt.

Fejan krog – Latitud: 59,74374, Longitud: 19,1669

Öppet: 7 dagar i veckan från midsommar.

Musik på Fejan i sommar: Charlie King (Dj) samt artister. Grillaftnar och andra temakvällar under sommaren. Läs mer på fejan.com Så tar du dig hit: Waxholmsbolaget, egen båt eller båttaxi från Räfsnäs.

Följ oss på Facebook: Fejan sjökrog, Instagram: @fejansjokrog

MISSA INTE!

I skrivande stund är sommarens meny inte spikad på Fejan. En rätt som dock kommer att finnas är Fejans råbiff. Madeleine Olofsson vill inte avslöja exakt hur den görs men berättar ändå för oss att det är en blandad råbiff.

En vandrardag på Gällnö

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind

När sommaren är inne på andra varvet, rastlösheten gripit tag i oss och det börjat spritta i benen knyter vi på oss vandringskängorna och tar båten till mellanskärgårdens spretigt utmejslade Gällnö.

På bryggan vid gällnönäs släpper m/s Värmdö av en uppsluppen skara besökare. Välkomstkommittén står uppradad med skottkärrorna redo att lasta bagage. ”Så roligt. Välkomna!”

hojtas det från alla håll.

Själva smyger vi under radarn och tar av på stigen som leder över ön. Vi har tagit morgonbåten från Vaxholm för att med lätt packning ägna dagen åt att vandra på stigar som ska ta oss förbi röda stugor, vassvikar och ekbackar på en av skärgårdens mer originella öar.

Och efter bara några hundra meter får vi bekräftat att beslutet var rätt. Det stora bigarråträdet bjuder på välfyllda grenar där mogna bär hänger i tunga klasar. Bara att ta för sig…

Upplivade spottar vi kärnor på stigen och vandrar vidare. I Gällnönäs, med sin skyddade hamn, har det funnits bofasta fiskare åtminstone sedan 1550­talet då en fiskebonde finns omnämnd i jordeboken. Jorden var mager och fisket drygade ut såväl kosthållning som ekonomi.

Långt senare härjade ryssarna i skärgården.

Och även på Gällnö brändes hus och lador ner. En skylt pekar ut stigen till en välbevarad ”ryssugn” som berättar om orostiderna sommaren 1719.

stigen vindlar sig mjukt fram genom landskapet. Den är i gott skick som ett resultat av ett EUfinansierat projekt med syfte att ställa i ordning öns stigar och körvägar.

Midsommarblomstren har ersatts av sommarblommor. Spännande avtagsvägar lockar. Höet är bärgat. Av de många vikarna och uddarna som präglar Gällnös strandlinje ser vi inte mycket från stigen, men välgjorda skyltar berättar var badvikarna och naturhamnarna gömmer sig.

Höga träd ger en behaglig svalka när vi traskar vidare. En nerlagd sparrisodling bär vittnesbörd om drömmar och visioner som inte räckte hela vägen.

Projektet präglades av en stor portion problemlösning, med sparrissugna rådjur och en besvärlig logistik som bidrog till att man slutligen tvingades kasta in handduken. Inte heller vädret rådde man på. Kvar vilar en rostig harv invid en äng.

Gällnö är en ö i mellanskärgården med badstränder, skyddade naturhamnar och ett välbevarat odlingslandskap.

I Gällnö by samsas rödmålade bodar, båthus och boningshus under knotiga äppelträd.

Här finns en handelsbod, vandrarhem, stugor, en välbesökt bar och ett välsorterat café samt skärgårdens minsta hotell, med bara ett rum.

Vid Torsviken finns naturhamn, tältplats och sandstrand. Ett smalt sund skiljer Gällnö från Karklö dit det går att ta sig med båtluffarledens roddbåtar. Även på Karklö bedrivs jordbruk och boskapsskötsel.

Trångholmen

Skärgårdsstiftelsens områden

Privat mark

Hjälmö, Lisslö och Hjälmö-Västerholme tillhör Hjälmö-Lådna

Björkholmen

Brännholmen

Västerholme

Spännande avtagsvägar lockar.

Höet är bärgat.

det är tidvis mycket trafik på stigen Barnvagnar, joggare, stavgångare, flanörer, pokemonbarn, någon cyklist. Människor av alla de slag från flera olika länder som rör på sig. Vänliga leenden och ett ”hej, hej” utväxlas. Vi passerar en naturhamn kantad av vass och klippor där ett hemsnickrat utegym lockar till träning av muskler som tagit semester.

Snart närmar vi oss Gällnö by. En bastant grind håller betande djur på plats. En röd Volvotraktor lägger upp nyslaget hö i snygga strängar. Jordbruket på Gällnö är i hög grad levande och har så varit i hundratals år. Ett 30­tal köttdjur bidrar än idag till att hålla åkrar och betesmarker öppna. Totalt 60 hektar hålls i hävd.

Gällnös promenadvänliga vägar leder till vackra vyer, god mat och svalkande bad.

För jordbruket svarar bröderna Sundström. Och före dem var det deras far som var bonde på Gällnö. Idag är det Tore som kanträfsar och Lennart som hanterar den gamla traktorn.

”Motorn var på service nån gång på 90 ­talet och fungerar fortfarande utmärkt” försäkrar han.

Gällnö by är en central plats på ön. Idyllisk och välbesökt, med vita björkar, välmålade stugor och brunbrända kanotister som sträcker på benen.

längst in i hemfladen driver sedan 12 år Robin Eriksson och Jonas Backlund en omskriven och välbesökt krog med hembakat bröd, omfångsrik meny, välvalda viner och svalkande öl. Avspänt och trivsamt, under parasoller och skuggande lövträd. Dessutom driver de butik, café och vandrarhem.

Efter en kall lemonad och en smakbit av det nygrillade köttet lämnar vi Gällnö by för att fortsätta norrut. En vissnad midsommarstång påminner om att sommaren är inne på upploppet. I Torsvikens naturhamn möts vi av en sandstrand och en färskvattenpump. Dessutom många båtar som ankrat upp eller förtöjts vid klipporna.

Därifrån är det inte långt till Norrviken, målet för dagens vandring. En kort skogsstig tar oss till en avsnörd havsvik med vatten som är flera grader varmare än i havet. Det är tyst och trolskt, alldeles stilla, med vass som frasar och fiskar som vakar. Långt bort hörs en ensam båtmotor dunka.

Vi tar förtjust av oss kläder och vandringskängor och kastar oss i vattnet.

– En väl använd dag, konstaterar vi belåtet och tar ännu ett dopp innan återresan från Gällnö brygga.

Midsommarblomstren har ersatts av sommarblommor.

Svensktillverkad i Övertorneå

Fritt från kemikalier

För normal och hög skyddsnivå

Inbyggd bakterierening

Robust byggd för vårt nordiska klimat

Modern avloppsrening

Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll. Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!

Dags att byta avlopp

Ecobox minireningsverk –en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska förhållanden.

Ecobox passar villaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening. Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad användning.

Ecobox har sedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten. Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.

Svensktillverkat och helt utan kemikalier.

Få hjälp med helheten

En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen.

Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning.

UPPTÄCK

SKÄRGÅRDEN

Gällnö, foto Bosse Lind

Foto Lasse Burell

Stockholms skärgård är med över 24.000 öar och skär unik i världen. Ytterskärgården domineras av stora öppna fjärdar och små, karga och sparsamt bevuxna klippöar. Mellanskärgården är mer skyddad och lummig med sin hällmarkstallskog. Innerskärgården domineras av ett fåtal stora öar med fastlandskaraktär. Här finns något för alla, hitta ditt smultronställe på upptackskargarden.se

ÖRSKÄR

Under sommarsäsongen kan du besöka fyren under en guidad tur och bli hänförd av den milsvida utsikten. Nedanför fyrtornet finns några hus som en gång i tiden var lotsarnas och fyrpersonalens bostäder. Numera fungerar husen som uthyrningsrum för den som vill bo kvar över natten. Under sommarmånaderna finns det en restaurang som serverar lunch och middag.

ARHOLMA

Från ångbåtsbryggan sträcker sig den gamla bygatan där husen har anor från 1600 ­ talet och här finns också en liten handelsbod. Hela ön är ett naturreservat och här finns gott om stigar genom skog och ängar med betande kor och får i det vackra kulturlandskapet. Det finns flera boendemöjligheter på ön och vägarna är härliga att cykla på. Kommer du med egen båt hittar du en skyddad vik i Österhamn.

LIDÖ

Lidö värdshus har både prisbelönt krog och boende i vandrarhem, stugor och glampingtält.Vid gästhamnen finns en glasskiosk och kanotuthyrning. För den som kommer med egen båt och vill lägga till i natursköna omgivningar passar den välbesökta naturhamnen Österhamn bra. Från och med denna sommar välkomnar Skärgårdsstiftelsen en ny arrendator på öns enda bondgård.

FEJAN

Tack vare reguljär båttrafik från Räfsnäs är det ett lättillgängligt paradis med restaurang, gästhamn och bastu. Till Fejan kommer seglare, barnfamiljer och kanotister för att lägga till vid gästhamnen eller sova i glampingtält. Alldeles vid bryggan ligger krogen med platser både ute och inomhus.

RIDDERSHOLM

Här finns strövstigar som sträcker sig längs strandpartierna och genom den varierade naturen. Längs stranden i Riddersholm hittar du fina badplatser. Vill du stanna över natten finns det både vandrarhem och campingplats.

FINNHAMN

Hit tar du dig lätt med skärgårdsbåt. Många seglar också hit för att lägga till i de populära naturhamnarna. På Finnhamn finns det mesta du behöver – vandrarhem, stugby, tältplats, gästhamn, bastu, badstrand, kafé och en krog med en oslagbar takbar. På systerön Idholmen, som är sammanväxt med Finnhamn ligger Idholmens gård som, förutom kor, höns och andra djur, har en gårdsbutik.

Vy över ytterskärgården, Henrik Trygg

GRINDA

Här hittar du fina, barnvänliga bad och hos Grinda lantbruk finns många djur att titta på. Grinda Wärdshus har restaurang, hotellrum och vandrarhem, och nere vid vattenbrynet ligger Framfickan, en välbesökt bar som även serverar enklare rätter. På Grinda finns också lanthandel, café och tältplats.

GÄLLNÖ

Gällnö har handelsbod, vandrarhem, stugor, en välbesökt bar och ett välsor terat café samt skärgårdens minsta hotell, med bara ett rum. Vid Torsviken finns naturhamn, tältplats och sandstrand. Ett smalt sund skiljer Gällnö från Karklö dit det går att ta sig med båtluffarledens roddbåtar.

STORA KALHOLMEN

Boka ett rum eller stuga och bo över på öns vandrarhem. För dig som kommer med egen båt finns en väl skyddad naturhamn. Det finns en liten barnvänlig sandstrand inne i viken och på öns ostsida finns berghällar för klippbad. Och missa inte öns mysiga lilla kiosk.

RÖGRUND

Ön kantas av släta klipphällar som gör det lätt att komma ner i havet och bada. Här finns ett vandrarhem och i Sjöstugan finns bar, restaurang och kafé. Vill du utforska omgivningarna kan du hyra kajak och kanadensare på vandrarhemmet. Kommer du med egen båt finns det en gästbrygga i hamnen på södra sidan av Rögrund.

GÅLÖ

Gålö har också flera vandringsleder som går genom fin natur med betesmark, strandängar, skogsdungar och havsvikar. Längs en anlagd fornstig finns skyltar där du kan lära dig mer om områdets historia. Gålö havsbad, har en stor turistanläggning med vandrarhem, camping och skärgårdskrog. På Stegsholms gård

finns ett gårdscafé och Gålö gårdsmejeri produceras ost från egna getter. På Gålö Sälstation bor du mysigt alldeles vid vattnet och Ekuddens vandrarhem passar utmärkt att hyra för fest och konferens.

HUVUDSKÄR

Huvudskärs fyr reser sig över öns röda små stugor som ligger utspridda bland blankslipade hällar och karg natur. Här har det bott människor i många hundra år, men idag finns det inte längre några fastboende. Det som en gång var tullhus och lotshus fungerar idag som skärgårdsstiftelsens vandrarhem och här finns även lägenheter och rum att hyra. Huvudskär har flera välbesökta naturhamnar och i fladen mellan Ålandsskär och Lökskär blir det ibland fullt med båtar.

UTÖ

Utö är en komplett skärgårdsdestination med utmärkt service och en spännande historia. Här finns boende i hotellstugor och vandrarhem, flera restauranger, livsmedelsaffär, kafé, cykeluthyrning och gästhamn. För dig som vill bada finns

det både klippbad och fina sandstränder. Överallt på ön går det cykelvägar och bra promenadslingor.

RÅNÖ

Rånö har mataffär och en trevlig restaurang som är öppna under sommarmånaderna. Ön passar bra för en dagsutflykt från Nynäshamn men vill du stanna över natt finns det stugor att hyra och tältplatser. Kommer du med egen båt finns det flera naturhamnar att ankra i. Här finns också flera vackra promenadstigar och utmärkta fiskevatten.

NÅTTARÖ

Nära ångbåtsbryggan ligger den utmärkta restaurangen och ett servicehus för gästhamnens besökare. På Nåttarö kan du hyra stuga eller bo på vandrarhemmet. Nåttarös många sandstränder saknar motstycke i Stockholms skärgård. Där skogen öppnar sig möts besökaren av mjuka sanddyner, en doft av tång och en vidsträckt horisont. Och missa inte snorkelleden vid den lilla stranden nedanför krogen.

Läs om ännu fler besöksmål i hela Stockholms skärgård på upptäckskärgården.se

Fejan, foto Henrik Trygg

Sensommarens expeditioner går till

Förläng sommarkänslan genom en oförglömlig resa till ytterskärgården. Expeditionen går till eftertraktade Skarvs skärgård som bjuder på fantastiska hamnvikar, historiska ristningar från 1600-talet och orörd natur med rikt djuroch fågelliv.

Havsbandsexpeditionen startar klockan 8 i Stockholm och går sedan via Vaxholm, Örsö Strömmar, Husarö och Ängskär. Ombord på m/s Sjöbris är det vår karismatiske kapten Göran P Sjödin som guidar med sin stora kunskap om skärgården. Under resan kommer det serveras förmiddagsfika och en kallskuren lunchbuffé.

Vi landstiger på Skarv Bodskär och på en annan obebodd ö som väljs ut efter väderförhållandena. Tordmule, tobisgrisslor och havsörnar brukar synas till här. På hemvägen genom mellanskärgårdens hjärta får du fortsätta njuta av de storslagna vyerna och kanske se solbadande sälar.

Klä dig efter väder och ta med dig rejäla skor för att kunna gå på de klippiga öarna. En kikare eller karta kan också vara bra att ha med sig för att få ut mer av resan. Välkommen till en unik skärgårdsupplevelse!

21,22,23 24 & 26

Du får en heldag med : båtresa, guidning, smörgås med kaffe/te, lunchbuffé med alkoholfri måltidsdryck. Vid specialkost eller allergier vänligen meddela oss på kontoret@blidosundsbolaget.se

BOKA OCH LÄS MER PÅ BLIDOSUNDSBOLAGET.SE

Vy från Dansbanan

Krogtätt och vänligt med oändlig utsikt

Längst norrut i Stockholms skärgård ligger Arholma, en lummig ö där skogen varvas med välvårdade trädgårdar. Här kan man strosa mellan uteserveringarna, sova gott på trevliga ställen och möta dagen på släta klippor med havsutsikt som aldrig tar slut.

TEXT Annika Edestrand FOTO Lasse Burell

När båten lägger till vid Arholma brygga regnar det. Regn kan onekligen hämma skärgårdscharmen, men även i gråmulet tillstånd ger lanthandeln, hamncaféet och Dansbanan som tronar på berget en bit bort en välkomnande känsla. Dansbanan med stort

D är framför allt en restaurang, och eftersom det börjar kurra i magen söker vi oss dit.

Säsongen har inte helt kommit i gång, än är det ett par veckor tills båtlasterna dyker upp på riktigt. Teo Doverhagen som driver Dansbanan har lagt ner tanken på lunch idag, det är för få gäster, men när han förstår hur mycket det faktiskt kurrar ber han kökschefen att trolla fram några toast skagen och en kall nästan alkoholfri Bondöl från Roslagen från Västergården Bryggeri.

Menyn präglas av klassiker som gravad lax, röding och köttbullar, men inte utan eftertanke. Det visar sig vara en ovanligt god skagen och köksmästaren avslöjar att hemligheten är lite apelsinzest. När vi frågar hur säsongen ser ut rycker Teo på axlarna och ler.

– Det går inte att planera när folk ska komma.

När restaurangen är i gång för säsongen och verkligen fungerar är det dags att stänga. Men det är roligt att göra något bra. Solnedgångarna är magiska, så fort man tittar ut stannar man upp. Jag har fortfarande inte hittat något fult på den här ön, säger Teo som på vintern beundrar utsikter i andra delar av världen. Ett sätt att förlänga den svenska skärgårdssäsongen är samarbetet med Arholma Nord, en ombyggd militäranläggning som blivit hotell och restaurang allra längst norrut på Arholma, och som är bas för såväl bröllopssällskap som företagskonferenser.

Vi tackar för maten och påbörjar den tjugo minuter långa skogspromenaden norrut.

först ser man kamouflagenäten som effektfullt klär in de ommålade barackerna. Sedan ser man havet. Arholma Nord ligger i en vik, och utanför den ligger inget mer.

– Fast det är lugnt idag kan det vara tvättmaskin runt hörnet, det vet man inte. Stora vatten bryter så konstigt, säger Robin Vesterlund som driver Arholma Nord tillsammans med Jonathan Niemi, och ser sig omkring från verandan utanför restaurangen. Det har slutat regna, vi har torkat av stolarna och barnfamiljerna

omkring oss planerar eftermiddagens utflykter. Någon ska bada, en annan hyra kajak. Vi är inbokade på en rundvandring i Batteriet, den gamla militäranläggningens hjärta inne i berget, bara några kliv över gräset från uteserveringen.

Robin är van vid att sätta folk i rörelse sedan sin tid som kolloledare på Barnens ö och eventarrangör för företagsgrupper. Via kajak­ och äventyrsverksamhet på Fejan hamnade han så småningom på Arholma, först som aktivitetsansvarig. Det var då Arholma fick en zipline, det gick en bra linje från det gamla utkikstornet. Året efter, 2016, var Robin en av dem som tog över verksamheten. Nu börjar Arholma Nord hitta sin form och sina gäster, både de som tar skärgårdsbåten och de som kommer i egen regi.

– Det brukar vara fullsmetat på bryggan, även om de flesta ligger på svaj i Österhamn som är inritad på kartan. Nu har folk börjat upptäcka vår vik, så länge det är rätt vindar och inte blåser nordost – då är det bra drag! Folk verkar gilla att lägga sig någonstans där man kan käka och aktivera barnen.

aktiviteter finns det gott om, förutom ziplinebanan som spänner över anläggningen finns det både kanot och SUP att hyra. Annars kan man slå sig ner i solen med en kaffe och bara slappna av bland alla semesterlugna människor.

Robin berättar att de har hittat folk som vill komma tillbaka, och det verkar gälla både gäster och personal.

– De som städar är ett par från Chile som vi har arbetsvisum för, berättar Robin. De jobbar hos våra kompisar i Funäsdalen över vintern. Daniil i köket kommer från Estland, han var hyrkock här för några år sedan. Folk har fastnat och hänger här från april. De bor och hjälper till med grejer, hänger och umgås. Det är väldigt lyxigt att ha folk här som gillar platsen så mycket att de vill vara kvar.

När kocken Daniil Jakovenko var i sin frus hemtrakter i Uralbergen förra vintern hörde han av sig och berättade att det svetsades ”riktigt coola grejer” där. Några månader senare hade Arholma Nord importerat en 700 kg tung rök som numera står parkerad i ena änden av uteserveringen. På vägen ut på ön fastnade röken i Kapellskär på en bil som inte kunde lyfta av den

När du provat ziplinebanan kanske det är dags att hyra en kajak eller en SUP.

Vandrarhemmet Bull­

August gård har öppet året runt med något begränsade öppettider på vintern.

och när den väl kom till Arholma tog det en hel dag för fem personer att få den på plats. Men nu står den där den ska, puffar ut rök och pryder sin plats på verandan. En stor satsning för en mellanstor krog, kan man tänka. Men när man tar en närmare titt på menyn förstår man att den stora, välsvetsade apparaten är hjärtat i köket. Den är också anledningen till att menyn ser ut som den gör, med olika varianter av varsamt varm­ och kallrökt kött, fisk eller vegetariskt som kommer på aluminiumbrickor.

– Vi har gjort det avslappnat, man får hämta maten själv, säger Robin. Arholma är en avslappnad ö, här finns ganska mycket bekvämlighet – och ändå ser du ut mot horisonten. Du kan äta god mat, hänga, och sedan gå ut på en klippa i ytterskärgården. På krogen har vi livespelningar varje helg, ofta är det reggae. Det är lite unikt att det är nära till fastlandet men att det är den sista ön innan havet börjar på riktigt. Jonte brukar få påminna mig om hur fint det är: Gå ner på klipporna och se solnedgången! säger han. Så ibland när jag ska stänga efter ett bröllop och det är lite fest kvar går jag upp på berget och ser fyrarna spela under stjärnhimlen.

Plötsligt dyker en militär upp utanför serveringen. Det har blivit dags att besöka Batteriet och guiden leder oss rakt in i berget till den topp­

hemliga försvarsanläggning som stod klar 1968. Här får vi se hur soldaterna hade det under det kalla kriget. Så småningom har vi tagit oss ända upp till den ena av batteriets två kanoner som pekar ut mot Ålands hav. Utsikten är magisk, luften är fri och världen känns betydligt mindre hotfull än nere bland bergets hemliga utrustning.

ett soligt morgondopp i ett lugnt och till synes ändlöst hav känns som bästa möjliga sätt att börja en dag på Arholma. Värmen tar sig snabbt på de släta klipporna och av gårdagens regn syns inte ett spår. Vi styr kosan söderut, förbi avtaget till handelsboden och åtskilliga trevliga sommarhus, för att besöka Bull­August. Det fina vandrarhemmet ryms i ett rött boningshus från 1800­talet, med en gårdslänga med små rum efter varandra och en bagarstuga där man kan bo bredvid den öppna spisen. Det speciella namnet kommer från redaren och bonden August Andersson som hade gården för ett 100­tal år sedan, berättar Lisa Nerlander som driver vandrarhemmet med sin man Lasse.

Vi slår oss ner utanför gårdslängan i kanten av den gröna innergården där Lisa (eller Elisabeth som Lisas mamma säger) håller på att duka undan frukosten. Brödet är hembakat, osten kommer från Ostmakeriet på Rindö, äppelmus

ten från Väddö och skinkan från Roslagskött. Inte undra på att Bull­August har många stamgäster. Med jämna mellanrum kommer några förbi och hälsar.

– Hej! Ni hittar nyckeln i farstun. Alla rummen är klara. Jag har bara snälla gäster, ingen som är irriterad och stressad. En av stamgästerna noterar att vi gör en intervju och förtydligar: ”Det är så bra här. Här är allt sig likt, inte anpassat efter en ny hipstergeneration.”

Vad som är hipster eller inte kan man fundera över, egentligen är det väl precis en sådan närodlad frukost många hipsters drömmer om? Men när solen skiner över gårdens lekplats och den lilla bagarstugan känns det som att det inte spelar någon roll, bara alla trivs. Lisa övergår till att hjälpa en man som har problem med en lampa i duschen. Bull­August har öppet året runt, egentligen, men på vintern är öppettiderna något begränsade.

– Vill man komma hit och fira jul, nyår eller trettonhelg så går det bra. Resten av vintern är det inte jättekul här ute, men om man frågar i

god tid kan man komma hit. Vi bor här året runt.

En och annan väljer ändå att utforska Arholma även på vintern, och även om tempot är betydligt lugnare då är det inte helt händelselöst.

– Vi kom hit 2017. Efter hand har vi upptäckt att Arholma har något speciellt. Många säger att det är mycket lugnare här, mycket mer avspänt, inte samma stress. Folk åker inte lika fort med sina fyrhjulingar och många är fastboende, vilket gör att det blir en annan stämning på ön. Efter bara några veckor här kom uppmaningen: På vintern är det syjunta! Varje måndag, då är du välkommen. Än har jag inte hunnit gå dit, men tänk att få vara där. Dels att man är välkommen, dels att sitta bland alla dessa människor som har så mycket att berätta.

Liksom våra tidigare bekantskaper pratar Lisa om samarbetet mellan de olika restaurangerna och boendena på ön. När hon har familjer med lite äldre barn på gården brukar de ta en cykelsväng upp till Arholma Nord för aktiviteter. Annars samarbetar hon mest med Östermans pensionat.

Öns dansbana har funnits sedan i början av 1940­talet och byggdes för fritidspengar. Här hittar du numer en trevlig restaurang med härlig utsikt.

I det varsamt renoverade pensionatet bakas eget bröd och all mat lagas från grunden med lokalproducerade råvaror och närodlade grönsaker så långt som möjligt.

– De lagar mat från grunden, det är så genuint! Anna som driver det kan lika gärna laga jättefin veganmat som klassisk husmanskost. Lisa vinkar till några förbipasserande gäster. ”Hej! Jag ser dig allt. De skriver ett reportage. Hej! Välkomna. Det regnar igen. Det blir snart uppehåll. Nyckeln är i hallen. Vi får prata mer sedan.”

Vi lämnar Lisa att ta hand om sina gäster och vandrar vidare på grusvägen mot Österhamn, den populära viken där många båtar övernattar på väg mot Åland. Strax innan man kommit ner till viken hittar man ett vacker vit villa omgiven av en prunkande trädgård full av bord och stolar.

när man kliver in i österhamns pensionat hamnar man i köket, där Anna Mossberg Bayo för dagen blandar potatissallad. Vid spisen sitter Annas mamma Inga Pelling och steker pannkakor. Det är en halvtimme kvar tills trädgårdscaféet öppnar för lunch och produktionstempot är intensivt, Inga hinner inte ens vända sig om för att se vilka som kom in, men deltar ändå i samtalet. Det var Ingas morfar, skutskepparen Konstantin, som byggde pensionatet 1922. Då fanns det fem ”pang” på Arholma, berättar hon. Nu är det bara

Österhamns kvar, men precis som de andra öborna bekräftar Anna och Inga att alla krogar och boenden samarbetar och kompletterar varandra. Tidigare drev de Österhamns Bed & Breakfast, men numera är verksamheten utvidgad till pensionat som serverar mat från grunden av lokalproducerade råvaror och hembakat bröd. Trots tidspressen får vi en kopp kaffe och en ljuvligt nybakad bulle i förbifarten.

– Det fanns ett hål att fylla i utbudet här på ön, så nu har vi ett trädgårdscafé som serverar mat. Till maten kan man få något gott att dricka nu när pensionatet fått rättigheter, och det är lätt att tänka sig att man gärna blir sittande i trädgården ett bra tag om vädret är på rätt humör. Semesterfirarna som ligger på svaj i Österhamn har den lummiga oasen på perfekt trivselavstånd. Inga vänder en pannkaka till och funderar lite över det här med trivsel.

– Jag brukar ta minisemestrar, då åker jag hela vägen in till stan med Waxholmsbåten och hälsar på min väninna. Fyra timmars härlig båtresa med ett glas vin.

Det är inte utan att man blir lite sugen på att följa Ingas exempel, fast åt motsatt håll. När

det inte är sommar kan man åka på skärgårdsweekend till pensionatet utvalda helger året om och njuta av Annas vällagade husmanskost flera gånger om dagen. Pensionatet fixar även mat till Bull­Augusts gäster när önskemål finns. Annas man Atab Bayo är danspedagog och håller trum­ och danskurser på Österhamns, och man kan också anmäla sig till någon av pensionatets yogahelger. Då byter köket inriktning och serverar vegetarisk vällagad närproducerad mat från grunden i stället. Det låter också som ett härligt avbrott.

– Det är härligt här året runt. Mörkt och tyst, en bristvara i världen, säger Anna och blandar runt i potatissalladen. Om en kvart kommer lunchgästerna, så vi avslutar den goda bullen. På vägen till båten får vi med oss en reklamlapp att hänga på öns anslagstavla nere i hamnen, så att vi också får vara med och samarbeta på ett hörn. I väntan på båten köper vi en glass från Väddö Gårdsmejeri i hamncaféet. Solen skiner och glassen smakar sommar. Vi kommer gärna tillbaka.

”Ett paradis på jorden är Gotska Sandön, Östersjöns pärla, en av Sveriges skönaste klenoder”

Albert Engström, Gotska Sandön 1926.

UPPLEV ÖSTERSJÖNS ENSLIGA PÄRLA

På den sägenomspunna ön i havet finns lugnet, stillheten och äventyret. Här kan du njuta av milsvida sandstränder, 60 km vandringsleder och en säregen natur, nära till det vilda djurlivet med både gråsäl och havsörn.

Avgångar från Nynäshamn och Fårösund 18 maj – 10 september | www.gotskasandon.se

Foto: David Skoog

Upp till 30% av bensinen i en tvåtaktsmotor med förgasare släpps rakt ut i havet. Det får förödande konsekvenser för djur- och naturliv i våra vatten.

Kör mindre eller skrota din tvåtaktsmotor med förgasare. Läs mer på slutatankahavet.se

Länsstyrelsen Stockholm i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen, Båtretur, Båtskroten, One Water, SIKO, Skärgårdsstiftelsen, Stena Recycling och Sweboat.

Projektet är finansierat av Havs- och vattenmyndigheten.

De gamla gruvarbetarbostäderna på Lurgatan är alla byggda som enkelstugor eller parstugor.

Kulturarv med enkelt ursprung

Utö tronar tryggt på sin historia som gruvsamhälle. Varhelst man rör sig möter man spåren efter den 700 år långa gruvepoken. Värdshus, hotell, konferensutrymmen, kvarn, hamn – allt har sina rötter i malmbrytningen på Utö. Men mycket att berätta har även ryggåsstugorna utefter Lurgatan.

Gruvdriften på utö har gamla anor. Redan under mitten av 1100­talet bröts järnmalm på ön. Malmen var av god kvalitet och den gick lätt att transportera över havet.

Den till att börja med tämligen blygsamma gruvverksamheten tog under 1600­talet fart på allvar. Nya malmfynd öppnade fler schakt. Befolkningen ökade och malmen skeppades till masugnar och hyttor på fastlandet.

1683 omnämns för första gången en ”grufgård” på Utö där gruvfogden härskade. Dessutom fanns ett antal enkla gruvarbetarstugor, ”fyra op vid grufgården, fyra neder vid sjön och fem

stugor i kärret”. Dessutom fanns då även smedja, stall, lada och väderkvarn.

Gruvans storhetstid inföll under 1700­talet. Men 1719 landsteg ryssarna och brände ner allt till grunden. Djuren slaktades och skogen tändes på. Det sägs att befolkningen samlade ihop sina värdesaker i en kista som grävdes ner i ett kärr där den ska ligga kvar än idag.

några år senare påbörjades återuppbyggnaden efter rysshärjningarna. Gruvhålen öppnades upp och nya hål etablerades. Nya mekaniska hjälpmedel infördes. Mot slutet av seklet sysselsatte

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind

Torpet ägs av Skärgårdsstiftelsen och hyrs ut av Utö Turistbyrå. Aktiv Skärgård är en annan av Skärgårdsstiftelsens partners på ön som hyr ut mysiga boenden.

gruvan 118 personer. På en karta från den tiden finns de enkla gruvarbetarstugorna inritade i en lång backe från dåvarande gruvkontoret ner mot Gruvviken.

När lönsamheten mot slutet av 1800­talet sviktade lades driften vid gruvorna på Utö ner. 1878 skrevs sista kapitlet för järnmalmsbrytningen. En hejdundrande festmåltid avhölls vid gruvhålets kant. Middagen avslutades med att de dukade borden kastades ner i gruvans mörker.

nästa kapitel har till stor del handlat om sommargäster. Utö blev ståndsmässig badort i tidens anda, med män i vita sommarkostymer och kvinnor i långa vita klänningar. Gruvkontoret blev restaurang, ett societetshus byggdes, hotell öppnades. Dåtidens kändisar, med prins Eugen, Anders Zorn och August Strindberg i täten, klev i en strid ström i land i viken där malmen hade lastats på fartyg.

Lurgatans hyresgäster sades upp och de enkla stugorna fick nytt liv när det blev mer lukrativt att hyra ut till sommargäster från fastlandet som behövde någonstans att bo. De timrade stugorna, där främst gruvans smeder hade bott under gruvepoken, är från slutet av 1700­talet och tidigt 1800­tal. De är alla byggda som enkelstugor eller parstugor med torvtak och öppen spis.

En enkelstuga hade ett rum, kammare och farstu, parstugan var avsedd för två hushåll med gemensam farstu och ett rum på vardera sidan. Det var trångt och lågt i tak. Till husen hörde en liten täppa, några bodar och uthus och ett antal mindre ladugårdar för kor och getter. Namnet Lurgatan kommer av att nattvakten blåste i en lur för att ingen skulle missa att infinna sig vid arbetsdagens början.

Med nya hyresgäster försågs stugorna med små verandor och blommor ersatte potatisen i trädgårdslanden. I Lurgatan 5 hyrde författaren Hasse Z, Hans Zetterström, in sig med sin familj. I stugan intill bodde flygbaronen Carl Cederström.

när vi nu kliver fram längs Lurgatan är det sent i februari. Ännu är de rödmålade stugorna tomma på sommargäster, men vi anar omsorgen som lagts ner på rosenrabatter, syrenbersåer och faluröda timmerväggar.

För gästerna som efterträdde gruvarbetarfamiljerna på Lurgatan fanns tid över att pynta och pyssla och att skapa trivsel i stugorna, till skillnad mot förr då tillvaron istället reglerades av hårt arbete med järnmalmen i de djupa och fuktiga gruvschakten.

Följer man sedan Lurgatan ner mot vattnet och tar till höger på en smal och slingrande grusväg över Utös norra delar, förbi enar, krumma tallar och öppna beteshagar, kommer man till Kroka.

Till höger öppnar sig en havsvik där bränningarna slås till skum över skären och får vassen invid land att buga. En roddbåt ligger uppdragen invid en liten sjöbod. Under medeltiden fanns här ett fiskartorp som ingick i Sten Sture den äldres ägor.

Det torp som vi nu hittat fram till är betydligt yngre. Vid slutet av 1700­talet bodde 25 personer i de två små rödmålade stugorna invid vägen. Marken brukades så gott det gick, med fiske och säljakt som viktiga komplement.

Det lilla torpet ägs av Skärgårdsstiftelsen och går att hyra av Utö Turistbyrå. Breda golvtiljor, slitna trösklar, vedspis, lågt i tak och små fönster berättar utförligt om torpets långa liv.

Soffa och våningssäng, några böcker, trivsam glasveranda med utsikt över en avlövad syrenberså och ett litet matbord. Torrdass i skogskanten. Utsikt över fjärden.

I gästboken läser vi att Rafael tyckte det var ”Nice att man kan cykla utan hjälm”, en annan gäst kommenterar med att ”Stugan borde komma med på världsarvslistan!”

Vi enas om att det räcker gott med att den har överlevt tidens tand och finns tillgänglig för oss att besöka och dikta historier kring.

UTÖ GRUV & HEMBYGDSMUSEUM

Här finns mycket att se, läsa och förundras över. I museet finns en stor samling malmer, mineraler och information om Utö från gruvtid till nutid. En utställning visar hur människorna kan ha levt här på denna ö långt ut i det yttersta havsbandet. Besök hembygd.se för mer information om museet och andra kulturbyggnader på ön.

Skärgårdens konstnärer – Bruno Liljefors

Finns det någon svensk konstnär som målat fler ejdrar än

Bruno Liljefors? Knappast!

Ejdrar 1894, Morgonstämning vid

Ejdermani

Bruno Liljefors (1860–1939) är konstnären som troligen slår rekord i ejdermotiv. Visst, han har målat skrak, dopping och silltrut också. Men vad var det som gjorde att han valde just ejdern som favorit när det gällde sjöfågelmotiv?

havet 1896, Ejdrar på kobbar och skär 1897, Ejdrar på kobbe 1899, Ejdrar i bränning 1900, Sträckande ejder 1901, Ejdrar på skäret 1907, Ejdrar på skär 1912, Flygande ejderpar 1913, Ejderpar över havet 1921, Sträckande ejdrar 1928, Ejdrar på kobbe 1929. Säkert finns fler.

För att ejdern om våren är så hänförande vacker förstås. Särskilt gudingen. Ejdern har blivit signaturfågel för skärgården. Så sorgligt bara att vi numera ser den så sällan …

Vem var Bruno Liljefors bakom bilden av konstnären med yvig mustasch,

TEXT Carina Lernhagen Matz

Morgonstämning vid havet 1896. Finns på Thielska galleriet som har en stor samling av Liljefors konst. Ernest Thiel understödde vännen Liljefors för att han skulle få arbetsro.

jägarhatt på huvudet och bössa på axeln? Han som ägde Bullerö i Stockholms ytterskägård, söder om Sandhamn, med jaktstuga och ateljé? Som umgicks och festade med Albert Engström och Anders Zorn? I en nyutkommen

bok framstår Bruno Liljefors som: Naturtokig. Barnkär. Arbetsmyra.

Det är hans barnbarn, Catarina Lundegårdh, som ger ledtrådar i nya boken ”Naturens språk. Bruno Liljefors och hans värld”. Den innehåller bland annat utdrag ur Brunos egna dagböcker och brev.

redan som liten i Uppsala ritade och tecknade han oavbrutet. Han var en pojke som strövade fritt i naturen. Catarina berättar: ”Hans upptäckarglädje visste inga gränser när han väl fick syn på det

myllrande liv som pågick i diken och bland tuvor och buskar. Allt intresserade honom: stenar, blommor, gräs, träd och förstås djur i alla former.” Själv har Bruno beskrivit hur hemma han kände sig i naturen, hur han där fick en känsla ”av ro och samhörighet”.

Som nittonåring kom han in på Konstakademien i Stockholm. Trots sitt stora driv, eller kanske på grund av, tyckte han att undervisningen var för regelstyrd och slutade i förtid. Han reste i stället till Tyskland, Italien och Frankrike för att lära och utvecklas.

27 år gammal gifte han sig med Anna Olofsson som var fyra år yngre. En kvinna med konstnärsambitioner. De fick fem barn i tät följd mellan åren 1888–1892. Deras tvillingar Carin och Birgitta blev bara ett år gamla. Det tog hårt på föräldrarna.

bruno var produktiv och blev uppmärksammad, deltog i utställningar både i Sverige och utomlands. Sommaren 1894 var han med familjen på Östra Lagnö i den konstnärskoloni som han och Albert Engström startat.

Ejdrar 1894, Bruno Liljefors. Nationalmuseum.

Här, strax innanför Husaröleden, hittade han en inspirerande skärgårdsmiljö med fåglar, bränningar och skär.

Här, strax innanför Husaröleden, hittade han en inspirerande skärgårdsmiljö med fåglar, bränningar och skär. Det var i en tid då ångbåtstrafiken började gå med fast tidtabell. Men Bruno och Annas äktenskap var allt annat än fast. Det knakade och hösten slutade i en uppslitande skilsmässa.

Bruno Liljefors älskade en annan kvinna och det var Annas lillasyster Signe! Kärleken var besvarad men dyrköpt. Signes syskon och föräldrar klippte alla band. En hederskultur i dåtidens borgerlighet?

Signe hade utbildat sig vid Musikkonservatoriet i Leipzig och åkt till Amerika för att göra karriär. Brevväxlingen mellan Signe och Bruno var intensiv. Han bad och bönföll att hon skulle komma till Sverige. Så blev det. 24 år gammal la Signe ner sångkarriären och gifte sig med Bruno. Det var 1895 och han var 35 år.

De fick åtta barn tillsammans i samma

täta följd som i första äktenskapet:

Blanka 1896, Håkan 1898, Barbro 1899, Staffan 1900, Sara 1902, tvillingarna

Lindorm och Yrsa 1909 och Kraka 1911.

Bruno ägnade mycket tid och omsorger

åt alla sina barn”, skriver Catarina

Signe i ett brev från Bullerö: Här finns ”inga tomater o drufvor – men kom hit ändå så får du se på en vacker punkt på jorden.”

ängsviken och Zornviken, som båda ger skydd för sydvästen. På Bullerös sydsida finns ångbåtsbryggan. Här lägger båten till om du tar dig till Liljefors Bullerö i sommar. Jaktstugan är öppen som museum och ger en vision kring Sveriges kanske mest kända naturmålare som ville förmedla: Allt hör ihop.

Genomtänkta elinköp med Boo-portföljen

Lägre och jämnare genomsnittspris än rörligt sedan starten 2015.

Bruno Liljefors jaktstuga och ateljé vid Rävängsviken på Bullerö. Foto Carina Lernhagen Matz.

Tävlingen avgjord!

Grattis Susanne och Kristina som vunnit varsitt exemplar av boken Hemma därute – Handbok i naturnärhet.

Susanne tipsar

I vår familj vill vi på ett enkelt och snabbt sätt få ihop en matig matsäck, så här kommer vår favorit, 4 port:

4 stekta ägg

8 lättrostade skivor bröd av valfritt slag.

Salt alt kaviar

Peppar eller chiliflakes

Lägg kryddat stekt ägg mellan två lättrostade bröd. Lägg in i paket av smörgåspapper och ta med. Dessa mackor blir lite härligt sega tack vare det rostade brödet i kombination med att smörgåspaketet fått ligga till sig i utflyktsryggsäcken. Till detta dricker vi varm choklad.

Ut och njut! Hälsar Susanne Eliasson

Kristina tipsar

Mitt favoritrecept är följande…

Ren/kronhjortsskav steks med lök och valfri svamp. Lägg på en tunnbröd med sallad.

Blanda majonnäs med vitlök samt lingon och lägg på tunnbrödet. Smasken!

Med vänliga Kristina Sandblad

073-600 54 89

Bo mysigt vid havet

Sälstationen på Gålö är en plats som berättar en hemlig historia. I naturen alldeles vid vattnet finns förutsättningar för avkoppling, aktiviteter och upptäckarglädje. Mitt i naturen bara 30 minuter bil/bussvägen från Stockholm. Välkommen till Sälstationen!

Läs mer och boka på salstationen.com

Pris för artskydd och artbevarande

Skärgårdsstiftelsens vattenförvaltare Cecilia Wibjörn har mottagit pris från Vattenakademien för sitt arbete. Motiveringen lyder: ”Pristagaren har i sin roll som vattenförvaltare visat utomordentligt engagemang och initiativförmåga parat med en bred kunskap om marin ekologi jämte nytänkande och innovativ förmåga i det praktiska arbetet. Juryn vill här särskilt uppmärksamma det viktiga arbetet med skydd av känslig bottenvegetation av stor betydelse för biologisk mångfald i grunda skärgårdsvikar.” Akademin ser med glädje och stort intresse fram emot att fortsättningsvis följa Skärgårdsstiftelsens viktiga arbete med vattenvården i kust och skärgård.

För en hållbar framtid

Tack vare delfinansiering från Naturvårdsverket och Klimatklivet har Skärgårdsstiftelsen kunnat ta ytterligare ett steg mot en hållbarare skärgård. Den gamla oljepannan på Grinda Wärdshus har bytts ut mot en mer miljövänlig luftvatten­värmepump (LVVP), som nu ska värma värdshuset framöver. Klimatklivet är ett investeringsstöd som gör det möjligt att satsa på fossilfri teknik och grön omställning.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se

Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09

Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Ny arrendator

Välkommen Magnus Atte med familj till Lidö gård. Följ livet på gården via instagram @lidogard

Utö Gruv-Kultur-Dagar 3–5 augusti 2023

Boka in första helgen i augusti på Utö med aktiviteter för stora och små:

• Barnaktiviteter på förmiddagarna

• Teaterskola för tonåringar på eftermiddagar

• Ö-bor berättar både om öns historia och andra historier

• Teaterföreställningen: Dansa med Linnea

• Samvaro med skrönor, skratt och tilltugg i Smedjan

• Flera musikgrupper på olika platser

• Svante Qvennerstedts JazzTrio på Lördagskvällen

Håll utkik efter mer info på uto.se

Ett naturligt val

Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

LÅT SOLEN ÖSA BÅTEN

Tusentals nöjda kunder

slipper ösa båten.

Sol-länspumpenTM SL-35 tömmer båten på 40 mm regn per timma när himlen ljusnar.

Komplett sats endast 945:-

Köp nu

www.glbnordica.se

08-553 348 00 I atta45.se

Pump

Solcell Slang

BILDER FRÅN HARÖ

I slutet av 1980­talet tog Eva Linnér och Eila Akkila kameran på axeln och åkte ut till Harö. De tog skärgårdsbåten till ön som ligger innanför Sandhamn, mellan Möjaarkipelagen och Runmarö.

Just att det gick båt hitut och att här fanns en äldre bebyggelse gjorde att de valde Harö. Uppdrag: Att dokumentera i bild. Under tre års tid följde de några Haröbor vardagsliv året runt. 2021 åkte Eva tillbaka för att fotografera och nu, 30 år senare, har hon sammanställt boken ”Bilder från Harö”.

”När vi i slutet av 80­talet kom ut till Harö kändes det som att komma till en annan tid. Idag råder fortfarande det lugn och den stillhet som vi då upplevde men mycket har förändrats. Den moderna världen har kommit också hit. De traditionella näringarna finns inte mer. Ingen yrkesfiskare finns kvar på Harö, i Stockholms skärgård bara ett fåtal.

Ingen har längre jordbruk och jordgubbs­ och bärodlingar är ett minne blott. Några betande kor som håller landskapet öppet eller behöver stängslas in finns inte heller. Vass och sly har brett ut sig lite till. De djur man nu kan träffa på är inplanterade mufflonfår och hjortar.”

Men kopplingen bakåt i tiden finns ändå på överraskande ställen. Fanny, en ung Harö­bo född 1996, har en tatuering på axeln. Den är gjord efter en av Evas bilder och föreställer en ung fiskare på Harö på 80­talet.

Boken går att beställa på tillia.se eller via mail e.linner@tillia.se

Eget förlag ISBN 987-91-519-5472-1

DRÖMMEN OM EN Ö

Vi är många som älskar öar. Författaren Per J. Andersson är en av dem. Han är redaktör på resemagasinet Vagabond, har spanat om resor i SVT och TV4 samt radiopratat om vad resandet gör med människan. I boken ”Drömmen om en ö” beskriver han tio öar runt jorden som betyder mycket för honom. Platser utan fastlandstempo och konstgjort buller. På en ö är man i en liten värld, omgiven av stora havet …

Han tar oss bland annat till svenska Gotland, spanska El Hierro, grekiska Amorgos och hela önationen Sri Lanka. I boken berättar han om ”10 svenska öar jag drömmer om på natten”. Utö i Stockholms södra skärgård är en av dem. ”En ö med mjuka klippor och långgrunda sandstränder. Men inte bara det.” Utö har också ”civilisatorisk puls”. Per J. drömmer vidare om mellanskärgårdens Svartsö där de fast boende ”känns lite extra varmhjärtade”.

”En vårmorgon när naturen är nyutsprungen sitter jag där på verandan med frukostkorgen som jag kvitterat ut i receptionen, känner hur solen värmer i ansiktet, lyssnar på den jublande fågelsången och tänker på att ön, som bara har sextiofem bofasta invånare, våren 2022 tog emot ukrainska flyktingar.”

Möten med ö­människor är den bärande tråden genom boken och kuggar in i öars särskilda dragningskraft. Blir det tryggt för att en ö är avgränsad och överblickbar? Kanske.

Drömmen om en ö av Per J. Andersson. Ordfron förlag ISBN 978-91-7775-190-8

SNUSMUMRIKENS FISKEBOK

”De satt en stund och svängde med benen över floden utan att prata. Den rann vidare och vidare under dem, hela tiden, bort till de främmande platserna dit Snusmumriken längtade och skulle fara alldeles ensam.”

Det är ett av många citat i ”Snusmumrikens fiskebok”, som är något så ovanligt som en faktabok blandad med poesi. Tove Janssons bilder finns där, liksom citat från hennes böcker ”Trollkarlens hatt”, ”Pappan och havet” och ”Kometen kommer”. Men huvudinnehållet är ändå fakta om fiskar och annat under ytan i hav, skärgård, sjöar och vattendrag. Särskilt spännande är skärgården som ”med sina oräkneliga öar och holmar, bildar en unik mosaik, format av istiden och landhöjningen. När vi hör ordet skärgård tänker vi på det som syns ovanför vågorna, men landskapet under vattnet är minst lika varierande.”

Vi får lära oss om ljusets och vattnets växelspel. Om skillnaden mellan storspigg och tångspigg samt om inhemsk svart smörbult till skillnad från svartmunnad smörbult som kommit hit med barlastvatten. Man får läsa om alla de större fiskarna torsk, gös och gädda, men också om de minsta under rubriken ”Knytt och skrutt”. Allt mycket fint illustrerat av Anni Pöyhtäri. Och förresten: Visste du att blåmusslan sett likadan ut i flera hundra miljoner år?

Snusmumrikens fiskebok av Miina Mäki med citat av Tove Jansson. Översättning Annika Luther. Förlaget, Helsingfors

ISBN978-952-333-379-6