Stångmärket Nr4 2022 (nov)

Skärgårdsstiftelsen står för hållbarhet

Skärgårdsstiftelsen är för många synonymt med hållbarhet. I årets sista nummer av vår egen tidning Stångmärket välkomnar vi dig in till flera hållbara upplevelser.

På Nåttarö bjuder familjen Ljung in till julbord – julehjorten, där kökschefen Daniel har förberett och styckat och tillagat dovhjort från ön som presenteras i olika smakupplevelser för besökaren. Närproducerad hållbarhet när den smakar som bäst!

Julehjorten är bara ett exempel på alla hållbara upplevelser och möj ligheter som skärgården erbjuder. Vill du få fler tips, följ oss i sociala medier eller prenumerera på vårt nyhetsbrev. Nu är det julbordssä song och flera entreprenörer i skär gården välkomnar dig till bords.

På Utö väntar inte bara julbord utan ön är även en av världens mest intressanta geologiska plat ser. Lär dig mer om öns unika 2 miljarder år gamla berggrund

som ruvar på många spännande upptäckter efter att den steg ur havet för blott 5000 år sedan.

I det perspektivet blir människan liten, men har som vi alla vet stor påverkan på dagens skärgårdsmiljö. För att minska miljöpåver kan och se till att vår personal får en bra arbetsmiljö har vi nu påbör jat den omdaning av vår hantering av sopor och latrin som är nödvän dig för att skärgården ska kunna fortsätta ta emot besökare på ett hållbart vis.

Läs mer om den och träffa vår nye driftchef Anders Jansson som rap porterar om den hållbarhetsresa som vi nu gör tillsammans med er.

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl, Anna Björkman. Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex Papper: Edixion 90 g. Omslag Edixion 190 g Foto omslag: Nåttarö krog/Gustaf Waesterberg. Sid 2:Utö/Henrik Trygg, Nåttarö/Gustaf Waesterberg, Ålö/Bosse Lind

NORDIC ECOLABEL

Foto Gustaf Waesterberg

Med en önskan om en riktigt God Jul!

Lyktor,

ljusslingor och eldkasar visar vägen till den ombonade lilla finkrogen.

En julupplevelse i södra skärgården

Trött på traditionella julbord? På Nåttarö krog väntar en julupplevelse utöver det vanliga, från champagnen och ostronen till de lokalt jagade, styckade och tillagade hjortarna. Men alla får en skinkmacka till att börja med för säkerhets skull. Välkommen till Julehjorten.

TEXT Annika Edestrand FOTO Gustaf Waesterberg

Decembermörkret är kompakt över Mysingen. Men när Nåttarö krogs egen båt Maria Eleonora parerat vågorna ända fram till land motas mörkret bort av inbjudande ljus från eldkasar och ljusslingor hela vägen upp till den lilla krogen. Det är jultider på Nåttarö och för tredje året bjuder krö garparet Daniel och Johanna Jernberg in till Julehjorten, en julmiddag i ett tiotal serveringar med tillhörande dryck.

Nåttarö krog har ordnat julmiddag sedan 2016, men numera utgår midda gen ännu mer från lokala råvaror med fokus på de dovhjortar som bor, vårdas och trivs på ön. Färden över Mysingen från Nynäshamn tar normalt en halv timme. Även om julmiddagen börjar med värmande – och möjligen något lugnande – glöggmingel utanför restaurang Kroken i hamnen är det en och

annan gäst som blir lite nervös när det friskar i ute på vattnet.

– Det är så coolt när man kommer iland, nu är det becksvart vid tre halv fyra. Det blir som en vandringsled upp bland träden, och så lyser hela huset.

Vi är glada så länge det inte blåser storm, säger Daniel. Det är det ironiska med Nåttarö: man kan nästan ta på fastlan det härifrån, och så måste man resa över en av de värsta passagerna i skärgården för att komma hit. Då är det tur att vi har en bra skeppare. Ibland får resan ta en timme istället, så att man slipper bergoch dalbanan.

väl på fast mark kliver man rakt in i julstämningen. Den lilla restaurangen, som på sommaren flyttar ut med uteserve ring både runt krogen och vid det intill liggande pizzahaket Sixtens bodega, är

så här års ett intimt ställe med plats för ett 30 tal gäster. Här välkomnas man in i värmen av skinkmacka och champagne.

– Det är så mysigt! Den här hemma hos känslan är viktig, säger Johanna. Det här är vår chans att visa vad vi tycker är

Johanna och Daniel Jernberg driver krog och en familj med tre barn tillsammans.

"Mer närodlat kan man inte äta. Som kock är det inte ofta man får känna att man kan stå för precis allt man lägger på tallriken. Det kan jag verkligen göra med Julehjorten"

kul. Hon förklarar att myllret av gäster på Nåttarö under sommaren är härligt på många vis, men man förstår att det är vid jul som kocken Daniel och som melieren Johanna verkligen får ta ut svängarna i köket och kombinera maten med drycker som ger spännande smak kombinationer.

Efter julskinkan och champagnen föl jer fyra sittande serveringar som kockar na kommer ut med, mer som en avsmak ningsmeny med genomtänkta vinmatch ningar. Sedan är det dags att röra på sig. Gästerna uppmanas att promenera de fyra fem stegen ut till köket, där Daniel öppnar ostron och, enligt Johanna, väsnas något alldeles förskräckligt. Julehjorten är ingen lugn tillställning, på Nåttarö krog kan man servera finmat och fira högljutt samtidigt.

– Det ska vara liv när man är på res­

Varmrökt, kallrökt eller gravad hjort? På bryggbänken vid köksluckan finns det mesta.

"Det är så mysigt! Den här hemma-hoskänslan är viktig"

Hur smakar julehjorten?

Vad som kommer att serveras vid Julehjorten 2022 är än så länge en hemlighet. Men tidi gare år har man till exempel kunnat njuta av vildandsbuljong, vårrulle med slarvsylta, en ovanligt vacker luttorsk, skummad mussel buljong, rödbetsgravad röding, råbiff med rostade hasselnötter och tryffel, gravad ägggula med hummermajonnäs, vildsvinsprinskorv, viltköttbullar, tre sorters sill, många sorters lax – och så varmrökt, kallrökt, gravad eller gravrökt hjort. De lokala granskotten är alltid med, mest för att de är så snygga.

Varje jul väntar en ny meny de ofta återkommande gästerna på Nåttarö krog.

är mat, det är kul! Kommer det från

– Vi har bara några få sittplatser, så det är otroligt trångt och härligt, säger Johanna.

taurang, säger Daniel. Det är mat, det är kul! Kommer det från hjärtat träffar det hjärtat. Jag hade aldrig suttit här i blåsten på en ö i skärgården om jag inte tyckte att det var kul.

På bryggbänken vid köksluckan, den som skämtsamt kallas chef’s table, har Daniel också samlat det finaste krogen har att erbjuda från sörmländska vild svin till hemrökt lax. Men framför allt finns här dovhjort i alla former – varm rökt, kallrökt och gravad. Närodlat och hemlagat präglar Nåttarö krogs kök året runt, men det är ändå med en särskild stolthet Daniel lyfter fram julmiddagens huvudråvara.

– Hjorten är den röda tråden här hos oss, säger Daniel. Mer närodlat kan man inte äta. Viltvård är en viktig del av vårt arbete, det är jag som har fodrat, hållit efter, jagat och tillagat hjortarna. Som kock är det inte ofta man får känna att man kan stå för precis allt man lägger på tallriken. Det kan jag verkligen göra med Julehjorten.

vilka är det då som hittar ut till Julehjorten i decembermörkret? Alla möj liga, visar det sig, och med alla möjliga erfarenheter både av mat och sjöliv. De flesta har någon gång sommarvand rat på Nåttarös fina stigar, badat vid sandstränderna och kanske legat på svaj i Östermarsfladen. Men för övrigt är det en befriande spretig samling: företag blandas med surfargäng och veteranen Brita som fyllt 80 samsas med Stockholmsparet som tagit pendeln till Nynäshamn. Det kräver en del av bords placeringen.

Vid det här laget känner Johanna och Daniel igen många återkommande säll skap och vet vilka som har ungefär sam ma tanke om hur man firar julmiddag. Riktigt stora gäng kan boka en alldeles egen Julehjort, en kväll då man får ha krogen med den familjära personalen för sig själv.

– Alla som jobbar med oss är så himla bra! Det är inte alltid det som ligger på tallriken som är viktigast, utan hur folk är mot varandra. Det är fint om Nåttarö kan vara en mötesplats för olika sorters människor, säger Johanna.

Förutom krögarparet jobbar året runt anställda Nina i servisen, och vid spisen hittar man kökschefen Sebastian. Med lite tur kan man också stöta på Nåttarös arrendatorer tillika Johannas föräldrar Peter och Carina Ljung, och möjligen Peters mamma Maggan om hon inte vaktar Johannas och Daniels tre barn. Julehjorten är en vuxentillställning, slår småbarnsföräldrarna fast. Man behöver kunna fokusera för att njuta ordentligt. Gemensamt för många av gästerna är just att de är ovanligt

intresserade av mat och dryck. Mitt i det blandade sällskapet står Daniel och Johanna som med glatt humör och pedagogisk inställning ser till att alla trivs och ofta får reda på något de inte visste eller får prova något de inte provat förr. Det faktum att man är gäst på en liten krog ute på en nästan obebodd ö ger också naturliga begränsningar. Det som serveras är det som finns.

Julsenap med gin och enbär ca 2 dl

2 msk Colemans senapspulver 1 ½ dl vatten 2 msk strösocker 2 msk gin 5 st mortlade enbär ½ dl rapsolja

Sjud senapsfrön i vattnet i ca 5 minu ter. Tillsätt resten av ingredienserna och mixa allt med en stavmixer till senapskonsistens. Smaka av med mer socker om den blir för stark.

"Det

hjärtat träffar det hjärtat"

– När det gäller drycker är vi ganska hårda, vi vill att man dricker det som är tänkt till, säger Johanna. Vi är inte omöj liga, det är klart att man kan få en öl om man absolut inte vill dricka champagne – gud förbjude – men dryckespaketet in går i priset. En del företag som kommer hit förväntar sig inte en sådan här mid dag, utan mer köttbullar och Jansson. De blir överraskade, men ofta positivt, och de får smaka på nya saker. Många har ätit sina första ostron här. Vissa har vi mer eller mindre tvingat: Passa på att testa nu, man får spotta! Det är kul att ha tid att prata med gästerna, att vara en del i middagen.

många smakupplevelser, samtal med grannbordet och funderingar kring personalens släktrelationer senare, är det dags för dessertbordet. Här är ut maningarna kanske något färre än vid maten, det brukar finnas crème brulée, några tryfflar, choklad i största allmän

het och saffranspannkaka. Möjligen en ris à la Malta.

– Från början var dessertbordet absurt! säger Johanna. Nu har det tyd ligen lugnat ner sig, men framstår ändå som ganska komplett som avrundning på tre timmars ätande. När dessertskedsklirret börjar avta är det dags att lämna den lilla intima krogen och kliva ut i den friska doften av granris och eldkasar. Alla ska med båten till Nynäshamn, stugorna och vandrar hemmet på Nåttarö är inte rustade för vinternätter. Några har bokat rum på Skärgårdshotellet som ligger på krypavstånd från hamnen, andra ska till pendeltåget. Johanna och Daniel konstaterar att det oftast går bättre att ta båten hem än ut, även för gäster som varit avvaktande inför båtresan. Nu fnissar de lite och får med sig en goodiebag. De som blir mest påverkade av Mysingen brukar faktiskt somna av vågskvalpet på hemvägen.

Nåttarös citronkola ca 60 st

100 g smör 2 dl vispgrädde 3 ½ dl råsocker 1 dl ljus sirap 1 vaniljstång 2 msk honung 3 citroner, yttersta skalet

Smält smöret i en tjockbottnad kast rull. Blanda i alla ingredienser förutom citronzest. Rör samman till en slät smet och koka på medelvärme till 125°. Ta av kastrullen från plattan och tillsätt citronskalen. Rör om och häll i en smord långpanna. Låt kolan stelna. Klipp eller skär den i lagom stora bitar och slå in dem i smörpapper.

Mitt i julmiddagen blir det ostron! Omväxling förnöjer.

FOTOTÄVLING

Stort tack för alla fina bidrag till vår fototävling som utlystes i ett av oktobers nyhetsbrev! Redaktionens jury har hittat tre favoriter bland bilderna som mailades in till oss på temat ”Snart vinter i Skärgården”.

Snyggt fångat av Eva Maria Bernesjö, Mikael Mossberg och Lars Thernsjö.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Gör som nästan 15000 personer redan gör, prenumerera på vårt nyhetsbrev. Ta del av skärgårdstips och bli en av de första att läsa om våra lediga hyresobjekt som dyker upp några gånger varje år. Registrera din mail adress på vår hemsida.

Rättelse

I Stångmärket nummer 3, 2022 an gavs felaktigt Bosse Lind som fotograf till reportaget om Småängsgården. Det är inte Bosse Lind utan bl a Jesper Strandberg Westin och Skärgårdsstif telsen som tagit bilderna.

Foto Eva Maria Bernesjö

Foto Mikael Mossberg

Foto Lars Thernsjö

Nåttarö

Rånö Ålö

Havsnära dramatik på vandring runt Ålö

Ålö är både vilt och vackert. Här finns de undangömda vikar och mörka skogs gömslen som Mats Andersson upptäckte under uppväxtårens somrar, här grundlades intresset för djur och natur. Nu guidar han oss på de stigar som ska bidra till att fler besökare ska upptäcka Ålö.

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind

skuggan av sin mer omtalade grannö Utö håller sig Ålö lite i bakgrunden. Det är bara ett smalt sund och en liten bro som skiljer de båda öarna åt, ändå känns klivet större än det är. Ålö är ganska okänt, många besökare blir kvar på Utö, hinner inte ge sig ut på upptäcktsfärd innan båten till fastlandet ska avgå.

Och det är synd. Det innebär att de inte får tid att vandra över Ålös artrika kalkberg eller uppleva öns långgrunda sandstränder där man kan doppa fötterna i den allra vitaste sand. Detta ville Mats Andersson ändra på.

efter barndomens somrar i familjens sommar stuga på Ålö blev han som vuxen under en period permanentboende på Utö, med gott om tid för att ägna sig åt projekt med syfte att förlänga säsongen för besöksnäringen på ön, på tema som miljö, möten och friluftsliv.

Det var också då som han och hans bror Jesper, värdshusets ägare Anders Malm och dennes vän

Janne Lindberg under en kväll på Seglarbaren utmanade varandra att ta sig från Utö till Sandhamn genom att springa över och simma mellan öarna.

Vilket man också gjorde. Det tog dem två dagar att ta sig till målet i Sandhamn. Den första swimrun tävlingen var ett faktum.

– Konceptet var enkelt, berättar Mats Andersson. Först i mål vinner, förloraren betalar i baren.

tävlingsidén har sedan dess utvecklats, profes sionaliserats och spridit sig över hela världen. Plötsligt har det dykt upp besökare från många olika länder på Utö och Ålö som vill uppleva mer än sol och bad, men som inte alltid är särskilt vana vid att ta sig runt i skogarna på egen hand.

– Jag känner ju till många gamla och nya stigar och tänkte att det kanske kunde gå att utveckla för att öppna upp för besökare utan förkunskaper och vana av att använda kompass, berättar Mats.

Stigen är strandnära och dramatisk, med hällar, stenar och sprickbild ningar, utsiktsberg och gammelskog”

Trots vädret välkomnar Storsand med en hästsko formad bukt där sanden lyser vit. Stranden rankas som skärgårdens bästa.

Och så blev det. Med länsstyrelsen i ryggen och med markägaren Skärgårdsstiftelsens välsignelse satte han igång. Till sin hjälp har han haft många goda vänner och gamla kompisar som bidragit med tid och hårt arbete.

det har varit vindfällen som behövde röjas, nya avsnitt som skulle snitslas, spänger som måste byggas. Och, inte minst, finansiering och byråkratiska hinder att övervinna. ”Ett jätteprojekt, med otaliga mantimmar nerlagda” summerar Mats.

– Det är stigar som lämpar sig för såväl vand ring som löpning, för både motionärer och aktiva atleter, säger han.

Först ut av stigarna blev Utö runt, 15 kilometer utmed havet på norra Utö. Därefter färdigställ des Ålö runt, även den 15 kilometer. Däremellan ligger militärens skjutfält. Drömmen är att binda samman de båda stigarna och få en gemensam slinga runt öarna, som skiljs åt enbart av ett smalt sund och en liten bro.

sommaren 2018 kunde stigprojektet invigas. Och att de sedan dess blivit väl använda vittnar vår egen vandring om. Intrycket är att den stig vi använder, efter bara några år har funnit sig väl till rätta i terrängen.

– Det går fort när många människor vandrar längs en gemensam sträckning i mjuk mossa, konstaterar Mats när han på långa löparben lämnar grusvägen och tar av in i skogen, förbi Ålö gårds beteshagar och Hummels, huset med namn efter den familj som en gång var ägare av Ålö, över stock och sten.

Blåbärsriset frasar mot byxbenen när vi gör honom sällskap. Tydligt blå gula markeringar visar vägen. Över breda hällmarker och genom Ålös djupa urskog där välmående träd suckar i vinden. Stigen är dragen på behörigt avstånd från sommarstugor och använder bara undantagsvis det lokala vägnätet.

– Det är så förbaskat kul, är förklaringen när vi frågar vad som driver honom.

Vi stannar till invid våtmarksprojektet vid

Källviksleden som utgör gräns mellan Ålö och Utö. För 30 år sedan var det här en av de bästa våtmarkerna för lekande gädda. Idag är det igenslammat och utan förbindelse med havet. Nu återställs våtmarken och gäddans vandringsvägar öppnas upp igen.

Våtmarken utgör också en viktig lokal för häckande kustfågel. Fågeltorn och rastplatser för intresserade besökare ska byggas.

”Vi trixar oss vidare över de branta raviner och höga bergsryggar som går kors och tvärs genom terrängen”

– Projektet drivs av Initiativ Utö som arbetar med att återställa marina miljöer och skapa bättre förutsättningar för djur och människor, säger Mats.

vi vandrar vidare genom skogen. I Källviken lig ger strandad tång i höga drivor i strandkanten. Under 1800 talet var det förbjudet för andra än de som brukade jorden att ta med sig tången från stranden.

Tången, var det bestämt, skulle användas för att dryga ut den magra jorden på öarna och skapa bättre förutsättningar för jordbruket.

Lugnet längs Källvikens stränder ersätts snart av bränningar som bryts mot grynnorna i kaska der av vitt skum. Marsvädret är ombytligt, med grå moln och vassa regnstänk som biter i kinderna. Det är lätt att halka på mossan som växer under gamla ekar och krumma skärgårdstallar.

Vi passerar Laxvik och Ålöudd, med bara havet som sällskap. Det är lätt att bli stående på en klippa och blicka ut över upprörda vågor som

Uppbackad av många hjälpande händer har Mats Andersson lyft fram Ålös undangömda vikar.

Med våta fötter, frusna händer och tungan rätt i mun vandrar vi nyfiket vidare.

fräser in mot stränderna för att sedan försiktigt smyga sig tillbaka ut igen.

Att det är en kuperad ö vi befinner oss på går inte att ta miste på när vi trixar oss vidare över de branta raviner och höga bergsryggar som går kors och tvärs genom terrängen. Vi får akta var vi sätter fötterna och ibland ta till båda händer och rumpa för att ta oss fram.

Storsand välkomnar med en hästskoformad bukt där sanden lyser vit, omgiven av sanddyner och skuggande skärgårdstallar. Storsand är Ålös kanske främsta attraktion och rankas som en av skärgårdens, kanske hela Sveriges, mest att raktiva stränder, men antalet besökare är ändå märkligt lågt.

Med våta fötter, frusna händer och tungan rätt i mun vandrar vi nyfiket vidare. Stigen är strandnära och dramatisk, med hällar, stenar och sprickbildningar, utsiktsberg och gammel skog. Återkommande inslag av havshorisont och mjuk mossa ger ny energi som gör det lätt att vandra vidare.

Vi prickar i tur och ordning av Söderskog, Tymarsviken, Vårdkasberget, Båtshaket och Brända Bergen innan vi är tillbaka vid bron över till Utö.

mats berättar att han vid dragningen av vand ringsleden utgått från djurstigar och gamla stigar som använts när de boende förflyttat sig över ön, mellan gårdarna.

– När jag väl hittat en sträckning som känns bra och helst går nära havet tar jag med mig motorsåg och snitslar och tydliggör leden i terrängen, för klarar han.

Och nu används vandringslederna på både Utö och Ålö av såväl tillfälliga besökare som av de boende själva. Bättre betyg kan Mats Andersson inte tänka sig. Målsättningen har varit att skapa ett intresse som förlänger säsongen och öppnar upp till platser som få människor annars skulle komma till.

– Och det har vi onekligen lyckats med, konsta terar han. Jag är supernöjd.

Övergången, alltså gränsen mellan bevarade och förstörda bergarter, syns allra tydligast på Stora Persholmen på Utö. Formationerna på bilden kallas boudiner eftersom de liknar utdragna (blod)korvar och det franska ordet för dessa är boudin.

UTÖS UNIKA GEOLOGI

Även om hela skärgården är intressant ur ett geologiskt perspektiv så finns det en ö som sticker ut lite extra. Här bröt man troligtvis järnmalm redan på 1100-talet och här har flera epokgörande upptäckter av mineraler och grundämnen gjorts. Häng med till Utö, turistparadiset som ruvar på en två miljarder år gammal och intressant historia.

TEXT Niclas Sjögren FOTO Henrik Trygg

Utö är en av skärgårdens absolut populäraste öar. Enligt Skärgårdsbarometern besökte inte mindre än 252 000 personer ön 2021, vilket gör ön till den överlägset mest besökta av Skärgårdsstiftelsens öar utan landförbindelse.

Och populär har ön varit under lång tid. Från slutet av 1800 talet till dags dato har det ofta varit kändistätt på ön. Anders Zorn, Gustaf Fröding, August Strindberg, Greta Garbo, Evert Taube och många fler vistades gärna på Utö.

Idag kommer andra kulturpersonlig heter så som Christer Lindarw, Petter,

idrottsstjärnor som Therese Alshammar och influerare inom idrott och hälsa som Fanny Josefine Ahlfors med 250 000 följare på Instagram. Nu kanske inte alla kändisar har besökt Utö för dess geolo giska kvaliteter men intresset ser ut att ha ökat under senare år.

redan på 1100 talet upptäcktes förmodligen en del av de unika geologiska formationer Utö än idag är berömt för. Då började troligtvis järnmalmsbrytningen, den första i Sverige, vilken också pågick ända fram till slutet av 1800­talet. Utö blev snart en viktig järnleverantör

till Östersjöområdet och här utvann man mellan 1624 och 1879 nästan 2 miljoner ton järnmalm.

Det kan tyckas vara mycket. Men jämför man med att LKAB bröt hela 30 miljoner ton rekordåret 1974 bleknar Utös siffror något. Det innebär att på mindre än en månad bröt LKAB alltså mer i Kirunagruvan än man bröt på 255 år på hela Utö. Men det går inte att komma ifrån att Utö var en viktig kugge i det maskineri som byggde välstånd i vår del av världen.

Gruvhålen är idag vattenfyllda men det är enkelt att besöka platserna och

1879 lades gruvverksamheten ned. 1942 gjordes försök att bryta bly, zink och uran. Dessa planer lades dock ner 1973 och området säldes till Skärgårdstiftelsen. Idag ser man spår från gruvorna genom bland annat vattenfyllda schakt.

Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, vid Stockholms universi tet, undervisar ofta på plats på Utö.

känna tidens vingslag. Men det kan vara bra med en viss försiktighet vid gruvhålen. Tappar du ner till exempel telefonen ska du veta att Storgruvan, den djupaste gruvan är över 200 meter djup, det innebär att till exempel Kak nästornet, som är 170 meter högt, inte skulle bottna på långa vägar.

även utöver järnmalmen är Utös berg grund en guldgruva för geologer. Här går den nästan 2 miljarder år gamla berg grunden i dagen på flera ställen, vilket är ovanligt. Ett flera kilometer långt stråk innehåller bergartstyper som geologer vallfärdar till. Det är ingen slump att geologiprofessorer med elever samlas här flera gånger per år för fältstudier. Ön är sprängfylld av många olika mineral på liten yta.

alasdair skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet undervisar ofta sina geologistudenter på plats på Utö. Han menar att Utö är en ypperlig plats för den som vill lära sig om geologi i allmänhet och den svenska geologiska historien i synnerhet.

– På Utö kan man se hur vårt land ”steg ur havet” för nästan två miljarder år sedan. Därefter ser man hur livet bör jade komma igång och genom fotosyntes ökade atmosfärens syrehalt. Det ledde till att järn som fanns i havet fälldes ut och bildade massiva järnrika lager som bland annat har brutits i Utö gru vor, som kan vara Sveriges äldsta. Vid samma gruvor upptäcktes grundämnet litium i mineralet petalit som syns tyd ligt i varphögarna bakom gruvan, säger Alasdair Skelton.

men det är inte enbart gruvhålen och varphögarna som gör Utö spännande för geologiintresserade. Trots att ön, som ö i Östersjön betraktad, bara är 5 000 år gammal finns här spår ända tillbaka till då de kristallina bergarterna bildades för nästan 2 miljarder år sedan.

Man kan om man vill vandra igenom årmiljonerna.

Kanske börjar man i gruvbyn där man bröt järnmalm från vikingatiden fram till 1800 talet. Promenera vidare och ta om du orkar hela leden Utö runt (15 kilometer). Håll dig nära kusten, så går du igenom olika steg i Sveriges geologiska utveckling. Först ser man hur landet blev till, hur Sverige växte ur havet (för 2 till 1,8 miljarder år sedan), efter att de kristallina bergarterna bildades, det som brukar kallas urberget. Sen ser man en spännande tid i jordens historia, hur de tidiga livsformerna tog form. De tog kol dioxid och vatten från luften och genom fotosyntes skapade de syre. Då ökade syrehalten i luften. Spår från detta hittar man också på Utö i och med järnmal merna eftersom järnet fälldes ut, en så

kallad kemisk utfällning, och samlades i stora järnformationer.

på utö hittar du också en rad intressanta bergarter. Hårda som granit eller inte lika stabila, som till exempel sandsten. Och allt däremellan. Speciellt för Utö är, bland mycket annat att här har hittats flera mycket sällsynta mineraler. Till exempel Holmquistit, som upptäcktes av geologen och professor emeritus P.J. Holmquist 1920, har bara hittats på Utö och Madagaskar.

spåren från utös geologiska historia är ofta spektakulära och dramatiska. Klippor och hällar visar upp en enorm variation på hur bergarter kan omvand las och formas. När en bergart utsätts för högt tryck och hög temperatur kan

"Utö är en ypperlig plats för den som vill lära sig om geologi i allmänhet och svenska geologin i synnerhet."

GEOLOGISKA UT(Ö)FLYKTER

På Utö är det aldrig långt till geologiskt intressanta platser och sevärdheter.

• Missa definitivt inte gruvhålen.

• På Stora Persholmen utanför Utö gästhamn kan du se det unika där den magmatiska berggrunden möter omvand lade bergarter.

• De fantastiska sandstränderna på öns sydöstra del är läm ningar från isälvsmynningarna som spolade ut den finkorniga sanden här när inlandsisen drog sig tillbaka för ungefär 10 000 år sedan.

• Besök gruvmuseet mittemot värdshuset på backkrönet i Gruvbyn.

• Intressant är också att Utö började stiga ur havet för bara 5 000 år sedan – blott ett ögonblick sedan i ett geolo giskt perspektiv.

den bli så mjuk och plastisk att den bör jar flyta. Då kan det bildas plana struk turer, så kallade foliationer och berget kan veckas som en deg. Sker rörelsen under lägre temperatur blir berget sprödare och spricker istället. Allt detta ser man tydliga exempel på vid många platser på Utö.

När det gäller de tre huvudgrupperna som man delar in bergarter i, sedimen tära, omvandlade (eller metamorfa) och magmatiska hittar man givetvis alla tre på Utö. Och nu blir det extra intres sant, detta eftersom övergången mellan bevarade magmatiska och omvandlade bergarter, syns väldigt tydligt på Stora Persholmen utanför Utö gästhamn. Ena sidan av holmen, den sydöstra, har ursprungliga bergarter medan den del av holmen som vetter mot Mysingen och fastlandet har omvandlade och delvis uppsmälta bergarter. Ett närmast svind lande exempel på nyckfullheten i den geologiska förändringen av det som vi kallar Sverige.

i geologiska perspektiv som omfattar miljarder år blir kanske den senaste nedisningen inte så avlägsen. Den istid som inleddes för ungefär 115 000 år sedan till när isen drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan känns ju plöts ligt som igår. Det är inte svårt att hitta

Utö. Här finns rundhällar med isräff lor, stötsida och läsida. Landhöjningen syns på flera ställen med bland annat klapperstensfält och strandvallar. Jättegrytor och spår från isälvar och isälvs mynningar hittar du också. De vackra och populära sandstränderna på Utös sydöstra sida är också tydliga lämningar från senaste nedisningen. Troligtvis drö jer det många tusen år innan nästa istid. Men det är inte omöjligt att Stockholm åter täcks av inlandsis om 60 000 år, det är i alla fall vad en forskningsrapport hävdar*. Med det i åtanke kanske Utös geologi i allmänhet och geologi i synner het framstår som än mer intressant?

*Forskningsrapporten är från SKB (Svensk kärn bränslehantering AB): Istiderna som kommer/ Ice age scenario SKB Technical Report 91-32

KLASSISKA JULBORDSKRYSSNINGAR ÅNGFARTYGET BLIDÖSUND

Efter en fullspäckad sommar med musikkryssningar och utflyktsturer, är det äntligen dags att omfamna vintern med Blidösunds julbordskryssningar Från 1 till 22 december kastar vi loss från Skeppsbrokajen, 3 gånger om dagen

Ångfartyget Blidösund bär på spännande historia från sin jungfrutur 1911. De första julbordskryssningarna ägde rum år 1981, en tradition vi stolt håller levande och som våra återkommande gäster också uppskattar. På så sätt har ångfartyget blivit en given mötesplats för att träffa vänner och bekanta, att få uppleva nostalgi tillsammans och ta del av Stockholms vackra skärgård.

Under december månad dukas ett klassiskt svenskt julbord fram, med ekologiska och närproducerade råvaror. Några av Blidösunds specialiteter är rökta laxfenor, lufttorkad karée, gravad hjort, prinskorv med granskott och svartvinbärssmak, och på dessertbordet är Änglamat en självklarhet.

Ombord får det plats 60 matgäster Den matsal vi kallar "Damsalongen" kan bokas som en Chambre Séparée för sällskap på 13 15 personer Även "Maskinchefens" är en egen liten salong, upp till 6 personer

Vi tror på att kombinationen av ett vällagat julbord, trevligt sällskap och en tur till sjöss är svårslagen. Tack vare att Blidösund färdas på traditionellt vis, med en koleldad ångpanna så glider fartyget tyst och varsamt med sina 6 7 knop. Inne i fartyget värmer ångpannan, det är ombonat med mycket mahogny, och nu under juletider är hela båten dekorerad med klassiska julpynt. Varmt välkomna ombord!

AVGÅNGSTIDER & PRISER

MÅN FRE

Kl 12:00 14:00 795:

Kl 15:00 17:30 895: Kl 18:30 21:00 995:

LÖR SÖN

Kl 12:00 14:30 795: Kl 15:30 18:00 895: Kl 19:00 21:30 995:

LÄS MER & BOKA PÅ

Worcation på Arholma

På Arholma, en av norra skärgårdens mest välkända öar ligger Bull August gård. Här driver Lisa och Lasse vandrar hem sedan några år tillbaka i Skärgårdsstiftelsens lokaler. De håller öppet året runt, så kika in på bullaugust.com och boka en mysig weekend eller kanske en veckas distansjobb?

SL-kortet ombord på

Waxholmsbolaget

Sedan den 14 september kan du resa i Waxholmsbolagets trafik med SL biljetter som är giltiga i 30 dagar eller mer. De biljetter som är aktuella är 30 och 90 dagarsbiljetter, men också årskort och biljetter ur skolsortimentet som gäller minst 30 dagar.

Kolla Explore!

Upptäck skärgården på explore.se, din guide till den vid sträckta skärgården mellan Sverige och Finland.

EN JULKLAPP FÖR SKÄRGÅRDEN

Stöd Skärgårdsstiftelsens verksamhet i Stockholms skärgård genom att göra dina vänner till Skärgårdsvänner i jul. www.skargardsstiftelsen.se

Skydd i grunda vikar

Skärgårdsstiftelsen och WWF fortsätter att samarbeta för en livskraftig skärgård. Med finansiering från Apotea har vi star tat vårt nya projekt som heter Skydd i grunda vikar. Projektet kan ses som en förlängning av vårt tidigare samarbete Skydd under ytan.

Skärgårdens grunda havsvikar utgör en väsentlig del för hela Östersjöns ekosystem. Problemen med övergödning minskar förutsättningarna för rovfiskar som gädda och abborre att hitta lekplatser. Bland annat kvävs viktiga undervattensängar av fintrådiga alger. Dessutom riskerar undervattensvegetation och mjuka bottnar att skadas när fritidsbåtar ankrar i popu lära naturhamnar. Detta vill vi ”gå till botten med” och prövar oss nu fram för att hitta metoder som kan ge miljön i grunda vikar bättre förutsättningar.

Läs mer om projektet Skydd i grunda vikar på skargardsstiftelsen.se.

VI

HJÄLPER

DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Omdaning i Skärgårdsstiftelsens drift

Sedan den 1 september har Skärgårdsstiftelsen en ny drift chef, Anders Jansson, nybliven 50-åring med ett förflutet som både tillsynsman och driftstek niker på Skärgårdsstiftelsen.

i anders uppdrag ligger nu bland annat att arbeta med den omdaning som ska ske när det gäller hanteringen av sopor och dass på Skärgårdsstiftelsens områden. Vi har rapporterat om den tidi gare både här i Stångmärket och i våra sociala medier, och för dig som följer oss där och som är skärgårdsvän och får tidningen är det här början på en håll barhetsresa både för besökarna och för oss som förvaltare.

Skärgårdsstiftelsen har mer än två miljoner besökare på våra områden varje år. För oss är det en stor utmaning att ta hand om de sopor och den latrin som lämnas kvar. Vi ser nu över våra system för hantering av driften för att

kunna ge besökarna en bättre upplevelse av servicen på våra områden, men också för att effektivisera hanteringen av avfall och latrin.

Fokus just nu är framför allt att se till att många av våra dass nu omdanas till större enheter som kan slamsugas med båt istället för en manuell riskfylld han tering. På Rånö har vi redan gjort omdaningen och gått från flera tömningar i veckan under högsäsong till att tömma en gång per år.

anders och driftteknikerna bygger nu upp organisationen för detta successivt med målsättningen att vara riggade till sommaren 2023. Följ med oss på en hållbar resa där vi tillsammans kan göra skillnad för skärgårdsmiljön.

På Rånö har Skärgårdsstiftelsen redan börjat omdaningen av dassen. Här har vi bytt ut ett antal småbuttar mot stora tanklösningar som töms en gång per år. En lösning som både är bra för personalens arbetsmiljö och för miljön i skärgården som idag inte kan han tera den mängd latrin som besökarna lämnar efter sig.

"Följ med oss på en hållbar resa där vi tillsammans kan göra skillnad för skärgårdsmiljön."

I den anspråkslösa kyrkobyggnaden på Lådna har det genom åren hållits otaliga möten med lovsång och stämda gitarrer.

Frälsning

och lovsång på Lådna

Från den röda, tämligen oansenliga byggnaden invid Karlshems brygga på Lådna hördes under många år glädjefyllda röster som lovprisade såväl Gud som hans enfödde son. Nu har huset renove rats och kyrkorummet blivit bostad. Men minnet av systrarna Öhbergs många år på Lådna lever kvar.

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind och Skärgårdsstiftelsen

Att gud finns och att frälsningen väntar bakom hörnet var en övertygelse som var huggen i sten hos de båda majorerna i Guds armé, Nora och Sara Öhberg. I mer än 70 år missionerade de aktivt om sin kristna tro, om väckelse och himmelens fröjder. Som frälsningssoldater tjänade de vid flera av landets kårer, från Smygehuk till Kiruna, innan de 1953 återvände till Lådna där de också var födda.

Men historien om systrarnas gärning börjar redan vid förra sekelskiftet då

driftiga företagaren och predikanten i Missionsförbundet Carl Ulltin – röda Calle kallad efter sin röda skjorta – fång ades av Frälsningsarméns sätt att med sång och musik sprida sitt evangelium.

det var en tid då det gick en väckelsevåg över skärgården där Missionsförbundet och Frälsningsarmén konkurrerade med nykterhetsrörelsen om själarna. Och Carl Ulltin, som även drev handelsboden på Lådna, ville att Frälsningsarmén hade en egen lokal på hans hemö.

Han gav därför i uppdrag åt byggmäs taren Victor Öhberg att bygga en kyrko byggnad bredvid butiken. Den lilla bygg naden, invigd 1909 och allmänt kallad Fyrbåken, rymde kyrksal och kök och en mindre officerslägenhet en trappa upp.

Spritsmugglarna från Estland passe rade ofta förbi Lådna och Victor Öhberg hade nära nog navigerat fel i spritdim morna om han inte haft turen att bli engagerad i Frälsningsarmén. Han blev far till tio barn varav tre blev kallade att ta värvning i Guds armé: Nora, Sara och deras äldre bror Anders.

efter många års hårt arbete , bland annat som slumsystrar ute i landet, då de vid otaliga möten med sång och stämda gitarrer vittnat om Jesus och dennes kärlek till människorna, hade Nora och Sara blivit lite skröpliga.

När de mot slutet av 40 talet hörde

att kårhuset på Lådna var förfallet och på väg att säljas gav de därför ett heligt löfte: Om vi får behålla det tar vi hand om huset som pappa byggt.

Och så blev det. Tidigt varje vår fram till att de vid hög ålder tagit tåget upp till himlen, kom de två systrarna till Lådna där de klev av på bryggan, fulllastade med tomma flaskor och glasburkar som skulle fyllas med sylt och saft för att sedan säljas och bidra till att finansiera driften av Fyrbåken.

Nora och Sara höll igång, sommaren igenom. De anordnade allsångskväl lar, midsommarfest, barnkvällar och gudstjänster. Till skördefesterna kom besökare från hela skärgården, ofta flera hundra personer.

Fyrbåken var en populär och flitigt använd sommarkyrka där en eller annan förtappad själ säkerligen lät sig frälsas över kaffe och kakor.

På midsommardagen hyrdes ångbåten Blidösund som fylldes med folk från stan som fick komma ut i skärgården och på köpet få sig ett Guds ord.

Systrarna Öhberg plockade blommor, bär och svamp som de sålde på Hötorget. De målade, reparerade och höll huset i skick. Mycket som behövdes för projek tet, som vinster till lotterierna, tiggde de ihop från företag i Stockholm.

I en tidningsartikel från 1985 berättar de att det varit slitigt, jobbigt och fattigt. Allt som behövdes skulle de bekosta själva. Men, försäkrar de för reportern, det var också glädjerikt, där de förenade mycket nöje med hårt arbete.

runt bordet i samfällighetens så kall lade midsommarhus, eller Lådnahuset, en kort promenad uppför backen från Fyrbåken, har en handfull personer samlats för att berätta hågkomster

Fastboende och sommargäster har många minnen av Fyrbåken. Nu gläds de gemensamt åt att hela huset fått en välbehövlig översyn.

om epoken Nora och Sara Öhberg.

Jimmie Falk kom till ön som sommar gäst när han var barn. Varje sommar tillbringades på Lådna. Här fanns varken radio, TV eller el så det var lätt att bli rastlös. Det enda som erbjöds var att gå till Fyrbåken och torsdagskvällarnas sångstunder.

– Det var där jag och mina kompisar hängde, minns han. Det var alltid fullsatt och vi lärde oss varenda låt utantill. Och jag gillar låtarna, man mår bra av dem.

Urban Bendz är en annan sommargäst som tillbringat många somrar på Lådna. Han minns systrarna Öhberg som smått skräckinjagande och besjälade av sin uppgift att frälsa ungdomen från synd. Många mindre barn var livrädda för de båda barska gummorna och gömde sig om de råkade möta dem på stigen.

– Men samtidigt var de väldigt toleranta, säger Urban. Ju mer syndig man

var, eller busig, desto mer välkommen var man. Jesus älskar ju alla barnen. Och sångboken var deras vapen.

Nej, något illa finns inte att säga om de båda frälsningssoldaterna, det enas man om runt bordet. Tvärtom. De be tydde mycket för ön. För besöken från andra öar. Och för sammanhållningen. Fyrbåken blev en fast hamn i mellanskärgården. Det var där man träffades. Men när samfälligheten ville ha sina möten i Fyrbåken blev de snabbt utkörda.

– Det var ju en bra lokal tyckte vi, minns Urban Bendz. Men Nora och Sara hävdade att det var ett Guds hus, inget annat. Då byggde vi ett eget hus istället.

Agneta Höjer kommer också ihåg en gång när Sara försiktigt såg på när alla sommargäster dansade på midsommarfesten.

– Då mumlade hon att ”tänk vad roligt det hade varit att få dansa”. Men stora

En blomsteräng på Lådna påminner om de midsommarfester som anordnades av systrarna Öhberg. Många förtappade själar lät sig då frälsas över kaffe och kakor.

Hög beredskap för att skaffa sig nya bekanta.

syster Nora bannade henne och sa ”tyst, så får du inte säga”. Men kanske har hon nu fått dansa i himmelen. Efter systrarnas död – Nora blev 97 år och Sara dog en månad innan hon skulle fylla 100 – blev det tystare på Lådna. Några efterträdare till systrarna Öhberg försökte gjuta nytt liv i Fyrbåken, utan att riktigt nå ända fram.

Numera är det Skärgårdsstiftelsen som äger Fyrbåken. Hela byggnaden har fått sig en välbehövlig översyn, väggarna är målade, kyrksalen putsad, köket är helt nytt och våningen en trappa upp har fräschats till.

Resultatet är ett annorlunda sommar hus med många minnen i väggarna.

Till Lådna kan du åka med skärgårdsbåt från Stockholm/ Strömkajen och Boda brygga eller Sollenkroka på Värmdö.

Ett naturligt val

Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

Arholma båk, i krig och fred

TEXT Carina Lernhagen Matz

Arholma är skärgårdens mest romantiska ö, åtminstone om man tänker på gamla visor. Den första skärgårdsvalsen handlade om just Arholma och på notomslaget syns förstås båken.

arholmavalsen har härligt gungande tretakt men texten känns – ja, ska vi säga töntig? Så här går några rader: ”Sommarsolen glöder, staden känns så kvalmig. Längtan står till havet och Arholma ö.”

Den skrevs i början på 1900 talet då pensionaten på Arholma var berömda och båken blev en symbol för ön, precis som idag. 12,5 meter hög, rund och med det karaktäristiska koniska taket.

Arholma båk har dock en historia som

hör ihop både med rysshärjningarna 1719, kriget med Ryssland 1808 09 och andra världskriget.

den 11 juli 1719 kom de ryska galä rerna med 26 000 man ombord. De kom roende över Ålands hav och Arholma var en av de första öar som ryssarna intog och brände.

Strax efter var det Lidös otur. Där låg Bengt Bengtsson Oxenstiernas ståtliga barock slott. Resare Bengt brukar han kallas eftersom han sändes ut på diplo matiska uppdrag.

Han var den förste svensk som tog sig till gränsen av Afghanistan och Indien. Han var också en man som både kunde tala och skriva latin, tyska, franska, italienska, spanska och litegrann av per siska och turkiska! Slottet byggde han 1634 men det brändes alltså av ryssarna.

De svartbrända stenhögarna låg se dan kvar i nästan femtio år. Då skeppa des de till Arholma och blev byggstenar i båken som stod färdig 1768. Båkens uppgift var att hjälpa seglande skepp in i skärgården. Femton sjömil ut syns den.

under svensk- ryska kriget 1808 09 var behovet av snabb kommunikation mel lan huvudstaden och Åland Finland viktig. Lösningen blev en optisk tele graf, påhittad av fransmannen Claude Chappes och vidareutvecklad av en svensk, Niclas Edelcrantz.

system. Telegraferna låg inom synhåll från varandra. Den viktigaste kedjan gick från Åland via Signilskär till Grisslehamn och ner till Stockholm via bland annat Arholma båk. Det tog min dre än tio minuter att sända ett meddelande från Åland till Stockholm!

under andra världskriget var Arholma båk även signalstation och stridsled ningscentral. Från toppen spanade värnpliktiga efter främmande flygplan. Helt säkert siktades även flyktingbåtar från Estland och Lettland. De kom över havet 1943 och 1944 och sammanlagt var det tiotusentals personer som kom över Östersjön, många gånger i mycket små och illa utrustade båtar. Just nu pågår en utställning på Sjöhistoriska museet i ämnet.

Men vi kan sluta som vi började –med romantik. Under segelfartygstiden brukade hustrur, fästmör och döttrar stå i båken och spana efter hemvändan de skepp. Utsikten är härlig, pröva själv!

Arholmavalsen sägs vara den första skär gårdsvalsen.

Telegrafen bestod av nio luckor som kunde vridas och bilda ord i ett kod­

Sjömärken i Stockholms skärgård – fyller de någon funktion idag? Sjöfartsverket har meddelat att de inte kan ta hand om alla längre. Ett fast sjömärke kan vara en släckt fyr, båk, tavla, fläck, båt sportstavla, ett kummel eller stångmärke. Men många av märkena är kulturhistoria och en omistlig del av skärgården. Det här är den sista delen i serien om några av skärgårdens fasta sjömärken.

I dag är Arholma båk nyrenoverad med nytt tak och ny färg. Det var efterlängtat. Båken är statligt byggnads minne och förvaltas än så länge av Sjöfartsverket. Båken är öppen sommartid. Här finns utställningar och försäljning av lokalt hantverk. Foto Max Sahlström.

Svensktillverkad i

Fritt från kemikalier

För normal och hög skyddsnivå Inbyggd bakterierening

Robust byggd för vårt nordiska klimat

Modern avloppsrening

Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll. Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!

Dags att byta avlopp

Ecobox minireningsverk –en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska förhållanden.

Ecobox passar villaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening. Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad användning.

Ecobox har sedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten.

Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.

Svensktillverkat och helt utan kemikalier.

Få hjälp med helheten

En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen.

Underbara böcker!

skärgårdsstiftelsen har under många år givit ut en Vänbok till våra Skärgårdsvänner. Många av er minns säkert flera av våra fina vänböcker som producerats under åren. Från början hade vän böckerna mer en karaktär av årsbok eller årsbe rättelse där det stod om saker som hade inträffat under året. Mer och mer togs den uppgiften sedan över av tidningen Stångmärket, som du nu håller i din hand, och som allteftersom utveckladats och blivit mer innehållsrik.

vid millennieskiftet kom den första boken i ett större coffetable format med många bilder och en mer modern formgivning. Det var också den första boken som Skärgårdsstiftelsen inte produ cerade själva. Efter det har en lång rad böcker följt från olika författare, fotografer och förlag som alla haft ett skärgårdstema. Allt ifrån histo riska skildringar och personporträtt till böcker om flora och fauna i skärgården.

för oss på skärgårdsstiftelsen har det varit ett privilegium att kunna erbjuda högkvalitativa böcker under dessa år och vi är mycket stolta över att vi har kunnat bidra till något av en skär gårdskanon för många av skärgårdsvännerna som varit engagerade under lång tid.

på senare år har dock många röster höjts från skärgårdsvänner som vill att deras bidrag oav kortat ska gå rakt in i verksamheten istället för att skickas tillbaka i bokform. Därför har vi nu beslutat att:

Från och med 2023 kommer Skärgårdsstiftelsen därför inte att producera eller skicka ut någon vän bok. Istället kommer de pengarna att gå direkt till vår verksamhet för att bevara och utveckla våra områden i Stockholms skärgård.

det betyder inte att vi kommer att sluta tipsa om skärgårdsböcker här i vår tidning. På kommande sidor har vi sammanställt tips med skärgårds böcker för just dig som är skärgårdsälskare och som kanske vill ge bort en julklapp med skär gårdstema i år.

Vi hoppas att du hittar nya favoriter genom boktipsen här i Stångmärket. Bläddra dig in i skärgårdsböckernas värld på följande sidor.

Köp tidigare utgivna vänböcker på apotea.se

Alternativa fakta om fåglar

Många känner nog John Ajvide Lindqvist som skräckens författare och miljön i boken Människohamn (2008) var en hemsk historia som utspelar sig på en fiktiv ö i Roslagen med havet väldigt nära. Själv bor han på Rådmansö. Men i den här boken, ”Alternativa fakta om fåglar”, har John Ajvide Lindqvist övergett skräcken för att istället ägna sig åt skrat tet. Han verkar ha släppt loss ordentligt när han berättar om våra vanligaste fåglar. Allt kanske inte är sant, men det är ett sant nöje att läsa. Texterna är lekfulla och fria av fantasi. Bilderna i boken är personliga akvareller, signerade Mia Ajvide som är gift med John.

Boken innehåller korta, ofta skruvade, berättelser om våra vanligaste fåglar. Här berättas till exempel om varför danska är det språk som korpar har lättast för att imitera, hur många svalor som krävs för att göra en sommar och vad som hänt med SOG, Stora Ornitologiska Genusutredningen. Ja, ni hör, det är humor och ofta en smått absurd sådan i dessa pseudovetenskap liga texter.

Alternativa fakta om fåglar av John Ajvide Lindqvist & Mia Ajvide, förlag Ordfront, 2021.

Den lodande människan

Havet är fortfarande till stora delar ett myste rium. Det sägs att vi vet mer om månens yta än om havets bot ten. Författaren Patrik Svensson gjorde succé med boken Ålevangeliet som översatts till många språk och till och med bearbetats till opera på Folkoperan i Stockholm.

Författaren Patrik Svensson har nu lika nyfiket givit sig på de stora frågorna om havet i nya boken ”Den lodande människan”. Hur vet vi egentligen hur djupt havet är? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Och hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? I essäer berättar han om människans längtan efter havet, om storvulna upptäckarresor och exploaterande valfångare. Det kan inte hjälpas. Havet lockar. Det var ur havet våra förfäder en gång steg upp. Vi och havets varelser har samma ursprung. Det är glimtar av en sådan förundran för havet som är tillgången i den här boken. Det är kanske bara den som till sist kan vara drivkraften för att hejda utfiske och förstörelse.

Den lodande människan av Patrik Svensson, förlag Albert Bonnier, 2022.

Det rånar sig nog Stockholms skärgård är tätt på vrak. Mest känt är förstås Vasa, men tänk också Riksäpp let vid Dalarö, den medeltida koggen i Grön skärsfladen, ”Fula gubben” vid Huvudskär – bara för att nämna några. (Obs! Fornminnes lagen gäller.)

Catharina Ingelman Sundberg är utbildad marinarkeolog, men också en mycket läst författare och det i många länder även utanför Sverige. Det är just marinarkeologi och gamla vrak som är ingrediensen i den här sista och avslutande boken i serien om Pensionärsligan. Det är några tuffa 65 plussare som begår brott

för att hjälpa människor som behöver deras stöttning. När Catharina skrev boken ville hon ta vara på sina gamla erfarenheter som marinarkeolog. Under femton år utforskade hon både ostindiefarare och vikingaskepp, både i Sverige och utomlands. ”Vrak är spännande”, konstaterar hon, ”de sätter i gång fantasin.”

Så nu letar alltså pensionärsligan efter vrak, jagar stulna vrakfynd och gillrar fällor för kriminella samtidigt som de själva jagas –men ”det rånar sig nog”. Det blir ett galet upptåg med en attityd som bejakar livet. Det rånar sig nog av Catharina Ingelman–Sundberg, förlag Forum, 2022.

från Carina Lernhagen Matz

Svenska fyrar

Det var på en segling från Gotland upp till Stockholms skärgård någon gång på 1980 talet som det hände. Det blev riktigt mycket vind, för mycket vind, och seglingen med pappa blev orolig. DÅ syntes ett fyrljus i mörkret. Och DÅ föddes intresset för fyrar och dess ljus.

Fotografen Magnus Rietz har givit ut ett tiotal böcker med fyrar och sjömärken som tema. Han säger: ”Fyrar tillhör de mest sympatiska yttringar människan kommit på. Fyren leder rätt och den gör det för alla, oavsett bakgrund, nationalitet eller ärende.”

Nu finns hans bok Svenska fyrar, som är en omarbetning av tidigare bok med samma namn. Men nu är det nytt material och nya bilder och med boken vill han också visa hur många goda exempel det finns på initiativ som tagits för att rädda gamla fyrar. Nu lyser ju till exempel stolta Grönskär med grönt sken utanför Sandhamn – mycket bättre än att den står mörk och släckt. Både Grönskär och fyren på Landsort är dess utom helt nyligen renoverade och det är bra! Magnus bilder fångar ljuset – och känslan – för våra fyrar längs kusten, från Malören i norr till Nordkoster i väster. Svenska fyrar av Magnus Rietz, förlag Lind & Co, 2022

Utsikter från sjödistrikt

Titti Nyblom Gnosspelius är uppvuxen i Stock holms södra skärgård. Hon är bildkonstnär, konsthantverkare och författare. När hon målar gör hon det i akvarell, torrpastell eller olja. Titti bor nu i Trosa och gör små utflykter i ord och bild kring livet i skär gård, båt och hemma.

I boken ”Utsikter från sjödistrikt” handlar det om allt detta. Så här kan det låta: ”Det luktar gott av nyrökt fisk, tjära och fernissa. Strandhäl larna lockar till spring och upptäcktsfärder, glittervattnet lockar till bad.” Det blir små nedslag på öar, i vikar, på fjärdar och bland skärgårdshusen. ”Boken har kanske något färre ord än vad en bok brukar innehålla”, förklarar hon, ”men om orden beskriver mina minnen så belyser bilderna dem med ett än klarare ljus”. Ändå finns det sådant som inte fullt går att beskriva säger Titti, trots att ”pennan är vässad och penseln fylld av färg”. Vad kan det vara? Jo, det är sådant ”som lomfågelns ödsliga rop om hösten, havets sång vid yttersta skären eller rävens skall en vinternatt”. Utsikter från sjödistrikt av Titti Nyblom Gnosspelius, förlag Ekström & Garay, 2022

Havet är din bästa kompis

”Många kallar jorden för den blå planeten eftersom så mycket är hav” förklarar Lasse Åberg i boken ”Havet är din bästa kompis”. Det är en lekfullt pedagogisk bilderbok som vill berätta om havets natur, tillgångar och problem.

Så här skriver Åberg när han förklarar begreppet ekosys tem: ”Allt i haven hänger ihop och alla djur i havet är viktiga, från minsta manet till största val. Till och med läskiga hajar är viktiga. När allt hänger ihop kallas det ett ekosystem.”

Boken bjuder på roliga fakta och spännande iakttagelser och är lämpad för barn i förskole och lågstadieålder. När det är Lasse Åberg som illustrerar blir det dråpligt och alltid med finurlig finess.

Boken har producerats i samarbete med Stiftelsen Voice of the Ocean som bedriver, stödjer och främjar forskning, utbildning och information om människors interaktion med havet. Boken slutar: ”Utan havet skulle inget liv finnas på jorden. Inget skulle kunna växa och djur och männ iskor skulle inte ha något att dricka. Man kan säga att havet är människans bästa kompis. Och sin bästa kompis måste man ju vara snäll emot, eller hur?”

Havet är din bästa kompis av Lasse Åberg, förlag Max Ström, 2022.

En skärgårdsmäklare berättar! En skärgårdsmäklare berättar!

Jag började som mäklare i 20-årsåldern. Det var min äldre bror Per Nyström som lockade in mig i mäklarbranschen. På den tiden var mäklarna ofta över 40 år så många som skulle sälja sina hus förvånades när de träffade en så ung mäklare.

Jag började som en Rådmansöspecialist, söndagen var fylld med visningar.

Senare startade jag upp en Sörmlandsavdelning, inköpte ett välbeläget sjöläge mellan Södertälje och Mariefred för att ha nära till besiktningar och visningar.

Eftersom jag var bosatt på Norra Lagnö på Värmdö så var hela tiden Värmdöområdet det viktigaste området liksom Nacka, främst då Saltsjö-Boo.

Båtburen mäklare Med tiden tog vi vår laxkutter/skuta med tändkulemotor till nya försäljningsobjekt på skärgårdsöarna.

En härligt dunkande tändkulemotor som vi sakta styrde fram med bland öarna till nya försäljningsobjekt och vackra platser i skärgården. Varje gång jag hör en dunkande motor så väcks något inom mig som inte går att förklara, fantastiska tidiga minnen från hela Stockholms skärgård.

Vi var vid den tiden den enda ö-mäklaren, därför bildades ett bolag med namnet ö-specialisten. Mobiltelefon fanns inte till en början, utan anropen gick då via Stockholm Radios anrop ”Holiday 8SKA” och de flesta kunder som skulle ha ställe i

skärgården kände till det. Vartefter tiden gick så blev det allt mer skärgårdsobjekt.

Livskamrat

En lägenhetsförsäljning med en kvinnlig säljare vid namn Lilian, som arbetade på ett annat mäklarkontor, gav mig också en livskamrat och arbetskamrat. Vi arbetar nu tillsammans i vårt nuvarande mäklarföretag Kjell Johansson Fastighetsbyrå där vi fortfarande har s k vattenkontakt, som sjölägen och strandnära lägen, men vi tycker om variationen med att sälja alla typer av villor och fritidshus, gärna även bostadsrättslägenheter. Ibland affärer på skärgårdsöarna som Harö Livs samt Guns Livs på Nämdö. Med den variationen blir det här jobbet aldrig tråkigt.

När jag var ung så tog jag för givet att man skulle sluta arbeta vid fyllda 50 år, men det märkliga med det här varierande arbetet gör att man känner sig levande.

I helgen visningar av sjölägen i Roslagen, i veckan flera ö-besök med vår båt i norra skärgården, sålde en egen ö vid Ljusterö, igår besiktning av en egen ö vid Nämdö samt en udde på ö utanför Runmarö.

jobb, men fördelarna är att man kommer till fantastiska platser och även mötet med alla människor är en upplevelse i sig. Jag glömmer aldrig alla de skärgårdsmänniskor jag träffat som förmodligen aldrig hade kommit så nära annars. Tänk t ex att få höra en säljare berätta i syrenbersån på Vindö i Sollenkroka By om Oscarskanalen som Kung Oscar II lät bygga, för att han efter att ha förtöjt sin hjulångare Sköldmön, skulle kunna ta sig in i Vämlingen för att meta abborre – ”när jag var grabb så rodde jag ut och hämtade Oscar så han kunde meta abborre i Vämlingen och samtidigt äta mina medhavda prickigkorvsmörgåsar och dricka pilsner”, berättade han. Det finns även säljare som t ex berättat att mor rodde posten från Möja till Sollenkroka o s v men jag slutar här annars skulle jag behöva hela magasinet.

Ni har gissat rätt Kjell Johansson kommer inte att sluta som mäklare inom närmaste tiden utan fortsätter tillsammans med sitt glada och trevliga mäklarteam att hjälpa både gamla och nya kunder att förverkliga sina husdrömmar.