#3 / 2022 Nu startar den skärgårdssäsongenbästa FÖRÄNDRING MED FOKUS PÅ HELHETEN • MÅNGFALD AV EKAR • DESIGNAT AV IS
STOCKHOLM Stensholmen Jungfr uskär Ar LidöIdöholmaFejanVidingeNorr pada RöderSkar v Fr edlarGillöganaKallskär SjälbottnaÖstraLagnö Gr önskärSandhamnSTAVSNÄS HAVSBAÅRSTAD DALARÖ GrindaGällnöFjärdlångHuvudskär GunnarNåttarÅlö-Rånööstenarna Salskär en Björ nö NYNÄSHAMN Sär sö F innhamn skärgårMöja- den Hälsingholmar na Möja-Björ ndalen Gålö bodaKäringNämdöBoskapsönLångviksskärBiskopsön Sandböte Utö Järflotta LådnaHjälmöL. Husar n NORR TÄLJE KAPELLSKÄR VAXHOLM Ridder sholm HammerHäringe-sta KålgårRögrdsönundUvön #3/2022 3 LEDARE VD Anna Waxin har ordet 4 FÖRLÄNGD SOMMAR Skärgården som bäst i september 12 MED FOKUS PÅ HELHETEN Om Skärgårdsstiftelsens förändringsarbete 15 SMÅÄNGSGÅRDEN PÅ BJÖRNÖ Entreprenör med många nya idéer 20 MODERNT OCH EKOLOGISKT Skärgårdsjordbruk på Ålö 25 SKÄRGÅRDENS GEOLOGI Designat av is 34 MÅNGFALD MED EKEN I FOKUS Skogsbruk i Käringboda 32 KÄRA SJÖMÄRKEN Vita Märren STOCKHOLM Stensholmen Jungfr uskär Ar LidöIdöholmaFejanVidingeNorr pada Fr edlarGillögaKallskär SjälbottnaÖstraLagnö Gr önskärSandhamnSTAVSNÄS HAVSBAÅRSTAD DALARÖ GrindaGällnöFjärdlång Salskär en Björ nö Sär sö F innhamn skärgårMöja- den Hälsingholmar na Möja-Björ ndalen Gålö NämdöBoskapsönLångviksskärBiskopsön Sandböte LådnaHjälmöL. Husar n NORR TÄLJE holmRidderKAPELLSKÄRsKålgårRögrdsönundUvön Ör skär ÖREGRUND 2 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Förändringstider
Nu går vi in i den delen av året som för mig och många andra kanske är den allra bästa Skärgårds säsongen. Det är fortfarande varmt i vattnet och vi väntar in höstens alla färger som snart kommer att explodera. Ni vet väl att säsongerna kommer cirka två veckor senare till skärgården?
ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner
Foto Gustaf Waesterberg
Precis som att naturen förändrar sig och följer med tiden så är det även dags för Skärgårdsstiftel sen att ta nya steg framåt. På sid 12 berättar vi mer om de förändringar i driften som träder i kraft den 1 september, varför vi gör dem och vad de ska leda till framåt. Det betyder inte på något sätt att det som gjorts tidigare varit dåligt. Det betyder att vi kommer prioritera annorlunda framöver, utifrån hela verksamhetens behov, samt göra rätt i förhål lande till bl a arbetsmiljö- och miljöfrågor – vilket föranleder ett annat arbetssätt. Jag hoppas att ni vill följa oss i denna utveckling som vi löpande kommer att rapportera om i tidningen Stångmärket. Skärgårdsstiftelsens uppdrag är att skapa tillgäng liga och hållbara skärgårdsmiljöer för nuvarande och kommande generationer. En spännande resa, för världens vackraste skärgård!
och sprids också genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm Tel 08-123 124 00, www.skargardsstiftelsen.seinfo@skargardsstiftelsen.se, Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl, Anna Björkman. Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g Foto omslag: Norrpada/Henrik Trygg. Foto sid 2: Käringboda och Ålö/Bosse Lind, Norrpada/Henrik Trygg, NORDIC ECOLABEL STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 3
LEDARE
4 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Förlängd sommar När båtlivet lugnat ner sig och de flesta återvänt till jobbet efter semestern är ett ypperligt tillfälle att uppleva skärgården. Vi åkte till Norrpada och paddlade, klätt rade, vandrade men framförallt, gjorde nästan ingenting i några dagar i september. TEXT Niclas Sjögren FOTO Henrik Trygg STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 5
örmiddagssolen sopar bort den morgon kyliga luften när vi lämnar Kummelnäs och stävar mot Vaxholm där vi tankar, äter lunch och bunkrar för några dagar på Norr pada. Temperaturen stiger från 8 till 15 grader och nordostvinden har ändå lite sommarkänsla i sig. Några molnstråk målar himlen melerad och ju längre ut i havsbandet vi kommer desto kla rare blir både himlen och vattnet. Det är som om sommaren gör en sista kraftansträngning i andra halvlek, i matchen mot mörker och kyla, plus den bonusen att det är så få som besöker skärgården efterKalendernsommarrusningen.visarpåmitten av september men det känns fortfarande somrigt. Vi har av någon outgrundlig anledning fått låna en Delta Comet DC. En 9,5 metersbåt som gått några säsonger som räddningsbåt på Nordsjön men till slut hit tade till Stockholms skärgård. Vi marschar strax under 25 knop och våghävet från den nordostliga vinden blir till en trygg vaggande rytm. På taket har vi surrat ett par kajaker. Det blir allt glesare med båtar ju när mare Norrpada vi kommer. Och väl framme är det bara vi, fyra kompisar, i den lilla arkipelagen strax utanför Norrtälje, kanske 30 distans från Vaxholm.Viflanerar utan egentlig plan. Vid Alkobben går vi iland och klänger lite på de dramatiska klipporna på öns norra sida. Att kalla det klätt ring kanske är att ta i men vi tar oss i alla fall runt på den slipade graniten med bra friktion. Landskapet är hisnande vackert och dramatiskt. 20 meter höga klippor som störtar ner i vattnet. SnirkligaVarieradvikar.topografi och oändliga möjligheter. Här har inlandsisen jobbat målmedvetet med rena rama skolexemplen när det gäller rund hällar och dess stöt- och läsidor. Och det är de läsidorna som bjuder in till klättring på Alkobben. Robban tar fram ett rep och firar sig ganska luftigt ner mot vattnet. Även andra öar i Norrpada-skärgården, bland annat Storskär, bjuder på intressant bouldering.
Väl
F 6 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Hela den lilla ögruppen på ett trettiotal öar, är som en inbjudande lekplats för aktiviteter på och vid vatten. Det vore en överdrift att påstå att här är överbefolkat under högsäsong men nu i sep framme är det bara vi, fyra kompisar, i den lilla arkipelagen strax utanför Norrtälje, kanske 30 distans från Vaxholm.
"Ytterskärgårdens skulpterade klippor ger möjligheter till massor av spännande aktiviteter. Klättring, paddling, meditation och friska bad."
tember känns det definitivt vilt och väldigt långt borta från stadens larm. vi siktar en havsörn. Några svanar med årsungar simmar förbi. Skarv. Storskrake, änder, rådjur och en kvick mink. En rovfågel som jag inte kan arta. Möjligtvis en hök av något slag. Alla ivriga att fylla på reserverna inför den mörka årstiden. Kanske gör vi också det, fast i den aspekten att vi inte behöver kaloriladda utan bara tanka i oss det sista av sommaren. Och vi gör det med stil –maximal packning, massor av mat och det visar sig faktiskt att vi kan rulla våra stora resväskor med hjul över hällarna som blir vår tältplats. När man går över öarna i Norrpadaskärgården trampar man över slätslipade hällar av urberg som genomkorsas av mer svårforcerade svackor. Här växer al, asp och ask och sommartid rams lök, kungsmynta, spenört och storrams. På Hallskär-Idskär finns även ett för skärgården unikt bestånd av idegran. I ett enrissnår tuktat av hårt klimat plockar jag några enbär som ska sätta lite extra piff på kvällsmaten som vi lagar i en wok. Salsiccia, Spännande aktiviteter som kräver utrustning och möjligheter till goda transporter av material.
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 7
8 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
bacon, lök. Och smör, alldeles lagom för mycket smör. Samt pasta till det. Rödpang. Vi pustar ut medan solen sänker sig i septemberkvällen. Det är tyst och gissningsvis är vi de enda mänskliga varelserna här ute just nu. Det är som om september är lite bortglömt, men allt fler som i alla fall pratar om att turistsäsongen under högsommarmånaderna inte är den enda gången man ska besöka skärgården. Micke och Robban badar ideligen medan Henrik och jag är lite mer skeptiska till Östersjöns 16 grader svala vatten. Platsen vi hittar för våra tält är den kanske mest estetiska jag bott på. Tälten ställer vi vy kortsvackert på de kala klipporna och vinden mojnar av. Vi viftar bort sommarens sista myggor och när solen gått ner kryper vi in i våra fleece tröjor och ligger stumma på klipporna och stirrar upp i universum. Eller ner. Eller kanske bakåt, om man nu ska försöka tänka sig in i det där med ljus som färdats i tusentals, eller rent av miljontals, år innan det träffar våra näthinnor. Vintergatan flyr sakta västerut på himlavalvet. Det händer inte så mycket. Några stjärnfall. Ett par satelliter passe rar. Ett flygplan på väg mot Arlanda. frukost intas givetvis på klipporna. Natten har varit sval och våra ostar, smöret och yoghurten håller perfekt temperatur. Det är enkelt att lyxa när man inte behöver kylväskor. Jag borstar tän derna i Östersjöns brackvatten. Den milda sältan smakar sommar och skärgårdsminnen. En liten madeleinekaka rent av. Vinden har vridit hela varvet runt sedan igår men båten ligger tryggt förankrad. Under natten har vi haft lä från de höga klipporna och nu viskar en lätt bris från nordost mellan tälten. Snart ligger kajakerna i vattnet och vi padd lar runt Storskär. Ön är Norrpadas överlägset mest namnkunniga eftersom det mytomspunna ordenssällskapet Pelarorden huserar här och hål ler storstilade möten någon gång i juli vart tredje år. På det 20 meter höga berget har man instal lerat en plåtinstallation.
I Norrpada som i övriga ytterskärgården är det viktigt att ta hand om den känsliga naturen. Lämna inget efter dig och ta bara med dig upplevelser hem.
"Vintergatan flyr sakta västerut på himlavalvet. Det händer inte så mycket. Några stjärnfall."
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 9
Orden grundades av dramatenskådespelaren Axel Hultman 1892 och har till syfte att "sprida vänskap, kamratskap och förståelse mellan de svenske män, som plöjer skärgårdens böljor, känna dess farvatten och älska dess natur". Men idag har även kvinnor möjlighet att bli med lemmar. Bland flera celebriteter genom tiderna märks bland andra Albert Engström, Evert Taube, Anders Zorn och Vilhelm Moberg.
www.tiiskeri.fi
Ordensnamnet ska komma från en gång då Axel Hultman och en vän råkade ut för rigghaveri. Medan de väntade på att båten skulle driva mot land spelade de brädspel. Då passerar en båt med några skärgårdsbor som ska ha ropat ”pelargub bar”. Hultman som inte visste innebörden tyckte det låg bra i munnen och döpte därefter sin orden till Pelarorden. Vad han inte visste var att pelar gubbar betydde ungefär fyllegubbar. Att dricka pel var då ett uttryck som användes när man drack direkt från en flaska den volym som fanns mellan två markeringar. Tydligen ska en pel mot svara 2,2 deciliter. En rejäl sup med andra ord.
vi fortsätter i medvind söderut och paddlar med vinden i ryggen och solen i ansiktet, precis som skridskoåkarna vill ha det när isen lägger sig här ute och erbjuder fantastisk åkning. Vi paddlar inga maratondistanser men lunchen på klip porna på Långsskärs yttre kobbar blir en nästan hetsig tillställning. Det blåser upp något. Och ser man på, där kommer en segelbåt, det första vi sett av mänsklig aktivitet på några dagar. Vi anpassar oss efter väderleksprognosen. Det ska det komma väderomslag, därför packar vi ihop våra tält, lägger kajakerna på taket och tuffar hemåt. Vinden ökar lite till och september visar en mer höstbetonad sida. Men det är ett fjuttigt lågtryck som försöker blåsa bort somma ren och väl hemma ser vi att det blir högtryck och varmt snart igen. Tankarna går till Norrpada då kroppen styr mot arbete och datorskärm. Men vi fick i alla fall förlänga vår skärgårdssommar med några värde fulla dagar.
FÖRLÄNGD SOMMAR 10 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Återupptäck skärgården under sensommaren och njut av badvänliga tempraturer och solvarma klippor. Sensommaren vid havet bjuder på soliga vikar, härliga vindar och helgöppet på flera håll. boka bord eller sängplats innan du ger dig ut och håll koll på båttidtabellen. För visst ska du unna dig en övernattning för att förlänga semesterkänslan. Dröj kvar på öarnas sköna klip por och sandstränder, sommaren är inte över! en helg på utö kanske du hyr cykel, tar en sväng över till våtmar ken på Ålö och spanar på fågel. Åter på Utö blir det mat på Utö Wärdshus och en god bulle på det helgöppna bageriet. på grinda tar du en lång skogspromenad, gör ett besök hos Grinda Lantbruk och intar en middag på Wärshuset. Ta en sväng i hamnen och kolla på båtarna innan du kryper ner i en hotellsäng. på finnhamn får du inte missa Idholmens gård. Här köper du goda grönsaker av bästa kva litet. På vägen tillbaka mot Finnhamns krog och butik går du förbi fågeltornet, naturskat terna och badklippor.välslipade på arholma hittar du kanske en riktig svampskog, tar ett bad vid Österhamn och cyklar storaKanskelagararhemBullAugusttillvandförattegenmiddag.grillaidenträdgården?
Foto Anna Björkman, Karin Romdahl
BÄSTA SÄSONGEN I SKÄRGÅRDEN STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 11
Äntligen september!
– Det är givetvis en stor förändring för Skärgårdsstiftelsen och för våra medar betare som har jobbat länge på samma sätt. Vi har över tid samlat massor med information om vårt bestånd och vår verksamhet. Det är ett arbete som har pågått i flera år för att få en helhetsbild av behoven i vår breda verksamhet. Sida vid sida med olika lagkrav, som till exempel miljöbalken och arbetsmil jölagar, så har vi ställt oss frågan: Hur ska vi få allt att fungera och bli hållbart hela vägen? Det gäller både vår fastig hetsförvaltning, naturvården och ser vicen till våra besökare. Det vi har gjort nu är att se över helheten, servicenivån och arbetssättet ifrån grunden. Det har inte varit något fel eller dåligt med det som har gjorts historiskt men tiderna och förutsättningarna förändras och vår verksamhet måste anpassas efter det. Vad händer nu? – Vi kommer fokusera på helheten och anpassa vårt arbete och vår service till dagens krav med fokus på både lag stiftning, medarbetare och besökare. Tidigare har mycket av arbetet planerats utifrån varje område, av individen som jobbar där. Nu kommer vi att planera med helheten i fokus. En av frågorna vi tar oss an är vilken servicenivå våra områden ska ha för våra besökare. Vi har till exempel dass, sopställ, grillar, bänkar, stigar, leder och utkikstorn. Det ser väldigt olika ut på de olika områdena och idag finns det ingen röd tråd. Det gäller allt från vilka anord ningar vi tillhandahåller och hur de ser ut, till hur ofta de sköts och underhålls. Det handlar om hela spektrat.
Vi har pratat med förvaltningschef Håkan Wakander och entreprenören Stefan Guldstrand (vd Utö värdshus) som berättar varför detta är så viktigt.
1. En kraftigt driftorganisationförbättrad
D
WakanderHåkan – En annan mycket viktig fråga är arbetsmiljön och framför allt säkerheten för vår personal som historiskt jobbat ensamma på våra olika områden. När man jobbar i team kan en kollega dra upp en om man ramlar i vattnet eller larma räddningstjänst om man skadar sig i arbetet med till exempel motorsåg eller andra maskiner. Våra områden ligger isolerat och det går inte att få snabb hjälp om det sker olyckor när man arbetar ensam och det är vårt ansvar som arbetsgivare att skapa en säker arbetsmiljö. vi ser också att vi ska använda oss av ny teknik för att sköta om våra fastigheter och förbättra hanteringen av sopor och
"Allt som tas ut i skärgården måste fraktas tillbaka till fastlandet och hanteras där. Ju färre transporter, desto bättre för miljön."
Från och med den första september i år sker en utveckling av Skärgårdsstiftelsens driftorganisation.
2. En höjd upplevd servicenivå 3. Bättre och säkrare arbetsmiljö 4. Mer fokus på helheten och en enhetlig servicenivå 5. Nya tekniska lösningar som är bättre för miljön. Fem förbättringar med förändringen
Vi fokuserar på helheten en danske filosofen Søren Kirkegaard konstaterade redan under 1800-talets första hälft att ”alla vill ha utveckling men ingen vill ha förändring”. Det är en ganska tänkvärd aforism. Efter ett långvarigt arbete med flerta let inventeringar och genomgångar av Skärgårdsstiftelsens verksamhet kom mer nu arbetssättet i driften att föränd ras. Detta har stötts och blötts offentligt under våren och sommaren. Emellanåt har debattens vågor gått höga och det som har skrivits har ibland innehållit hårdaGrundenord.
12 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
till denna debatt är föränd ringarna i den operativa verksamheten som varit likartad sedan många årtion den tillbaka. Skärgårdsstiftelsens ledning har kommit fram till att verksam heten måste utvecklas för att bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det är nå got som bland andra Håkan Wakander, förvaltningschef på Skärgårdsstiftelsen, varit mycket involverad i. Men varför är folk så upprörda?
SkärgårdsstiftelsensSkärgårdsstiftelsenssätt.beståndägerochförvaltarett40 tal områden från norr till söder. Det handlar om Gamla dass och sopbodar kommer att moderniseras för att göra besparingar och förbättra arbetsmiljön för personalen och upplevelsen för besökaren.
Med över 2,5 miljoner besökare på Skärgårdsstiftel sen områden varje år behöver vi bl a arbeta för att hålla en jämn servicenivå. Foto Bosse Lind. Vattenverket på Utö renar saltvatten till dricksvatten. Dessutom tas vatnet om hand och renas efter det har använts. 2000 byggnader (bland annat vandrarhem, värdshus, stugbyar, fyrar och kvarnar) och 550 upplåtelseavtal fördelat på 11 000 hektar mark och 20 000 hektar vatten. Många av fastigheterna ligger i glesbygd utan reguljär trafik eller fast landsförbindelse. Verksamheten omfattar bland mycket annat att ta hand om sopor, tömma latriner, ta hand om dricksvatten, driva reningsverk, sköta avsaltningsanläggningar, elanläggningar, brandlarm, bryggor, vägar, broar, fyrar och väder kvarnar. Fastigheterna drivs av olika verksamheter vilka genererar arbetstillfällen och intäkter i skärgården. Dessa företag omsatte 2018 (den senaste undersökningen) 290 miljoner kronor och hade 210 heltidstjänster räknat på hela året.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENSSTÅNGMÄRKETFÖRÄNDRINGSARBETENR3•202213
När händer det? Förändringen rullas ut första september och omfattar Skärgårdsstiftelsens alla områden. Varför händer det? För att höja effektiviteten och förbättra upplevelsen för alla som besöker Skärgårdsstiftelsens områden. Dessutom skapas miljövinster samt förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet tack vare förändringarna. Mycket av arbetet, till exempel att tömma sopor och latrintunnor, har tidigare genomförts manuellt på ett tidsödande, miljöovänligt och ibland riskfyllt
14 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
mycket tack vare digitala hjälpmedel och driftoptimering. Stefan Guldstrand som är vd på Utö värdshus kom till ön redan 1997 och har följt utvecklingen på nära håll sedan dess.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS FÖRÄNDRINGSARBETE
– Det känns som om arbetet är mer fokuserat idag och att det finns en tyd ligare plan, för det man ska göra, på ett sätt som kanske inte var helt solklart förut. Det är givetvis positivt. Men visst, det finns problem så det kommer ta en stund innan man ser resultaten, fast det är inte själva förändringens fel, det är gamla synder. Jag tycker Skärgårdsstiftelsen är på rätt väg, i alla fall här på Utö. På Skärgårdsstiftelsens hem sida kan du läsa mer om vårt förändringsarbete. dass. Med digitaliserad teknik kan vår fastighetsskötsel effektiviseras. Man behöver exempelvis inte längre åka till varje pumpstation eller reningsverk utan kan se vad som händer digitalt via kame ror, man kan stänga ventiler och starta om anläggningar över nätet. Det är något vi har testat och som ger oss stora förde lar i driften av våra Naturvårdsförvaltningenfastigheter.har också börjat använda tekniska lösningar för att kartlägga det samlade behovet av åtgärder. Genom både fysiska in venteringar och ny teknik tar vi fram underhållsplaner för våra naturmiljöer. Det ger oss en samlad bild av behovet och bättre möjligheter att prioritera de viktigaste åtgärderna för att följa sköt selplaner och öka förutsättningarna för biologisk mångfald. en av utmaningarna med vår service till besökare är att vi har ett väldigt gam malt bestånd av torrdass och sopmajor där driften har sett likadan ut under mycket lång tid. Även denna hantering kan utvecklas och bli mer hållbar för både miljön och våra medarbetare. – Idag har vi torrdass på många om råden bestående av 30-literstunnor som inte klarar av speciellt många besök innan de är fulla. Det är en mycket gam maldags hantering som är både tung och ohygienisk. Det vi nu ska göra är att förbättra våra dass och istället använda dass med sluten tank. På till exempel Rånö har vi redan provat den tekniken, där har vi gått från tömningar flera gånger i veckan under högsäsong till att vi tömmer en gång per år. Avfallet går sedan till vårt eget reningsverk på Nåttarö. De här dassen är också fräschare för våra besökare. Dessutom behöver vår personal inte han tera tunga latrintunnor, vilket förbättrar arbetsmiljön avsevärt. Samma utveckling och miljövinst kommer vi att göra med en effektivare sophantering. Det vi ser framåt med nya dass och ny sophantering innebär en stor förbättring för både oss, våra besö kare och miljön. även om förändringarna det talats om detta år haft ett spikat datum, den första september, så har det redan påbörjats ett omfattande förändringsarbete de senaste åren på Skärgårdsstiftelsens områden. På till exempel Utö har vi tidi gare haft två heltidsanställda drifttek niker samt en kostsam beredskapslinga om fyra personer som skött om tekniska anläggningar, renings- och vattenverk. Idag sköts detta med en halvtidstjänst,
"Det känns som om arbetet är mer fokuserat idag och att det finns en tydligare plan, Jag ärSkärgårdsstiftelsentyckerpårättväg."
TEXT Niclas Sjögren
Stefan Guldstrand Med hjälp av ny teknik går mycket att styra på distans.
TEXT Anna Björkman
n solig och varm försommardag på Björnö. Bilen får stå på den nyfixade parkeringen och jag tar en promenad längs grusvägen mot Småängsgården. Här på Björnö längst ut på Ingarö har det funnits jordbruk i många, många år. Nuvarande Småängsgården byggdes på 1980-talet. Hit flyttade tidigt i våras, Jesper, Joakim och alla bondgårdsdjur du kan drömma om. Tidigare jordbrukaren Sören fanns med vid inflytt och har varit till stor hjälp berättar Jesper.
FOTO Bosse Lind E BJÖRNÖ NATURRESERVAT STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 15
på Björnö – HÄR PÅGÅR LIVET I STORT OCH SMÅTT
Jesper Strandberg Westin driver Småängsgården i Björnö naturreservat sedan ett halvår tillbaka. Med intresse för gamla lantraser och en stor vana av både naturvård och djurskötsel har Jesper, med sin man Joakim, redan bott in sig och kommit långt i utvecklingen av gården. Förutom arbetet som bonde bedriver Jesper numera även gårdsbutiken Truten och håller i stuguthyrning i området.
Småängsgården
16 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Jespers generösa, personliga och lite poetiska instagramkonto @kossaniskogen bjuder på upp levelser av den sorten där du kan drömma dig bort en helt vanlig vardag på ditt kanske mera vanliga jobb. Att få ta del av det där livet som inte alla vare sig borde eller kan hoppa på, utan bara drömma om.
Som nytillträdd bonde och arrendator på Små ängsgården i Björnö naturreservat presenterar han sig som lantrasnörd och känner starkt för biologisk mångfald och bevarandet av lantraser.
Det är mycket att hålla i huvudet, men Jesper tar en sak i taget och utvecklar gården på flera plan.
Jesper har ett gediget cv som tidigare jordbruks arrendator, djurvårdare på Skansen och upp födare av lantraser m.m. När det finns precis hur mycket som helst att göra är det enda kloka att ta en sak i taget och att behålla lugnet. Precis det verkar Jesper ha förstått. – Jag har lärt mig av tidigare misstag och kanske är jag lite mindre av en eldsjäl nu än förr. Jag älskar djur och natur och vet att jag har kunskapen, nu gäller det bara att hålla allt inom rimligaJespergränser.lerlitenär han säger att det är dålig mo biltäckning uppe vid huset. Det kan ställa till det men gör ocskå att han får en hel del gjort när han inte är nåbar hela tiden. solen skiner och djuren ser ut att njuta i hagarna runt gården. Hunden Risten följer oss bort mot Näset när vi ska kontrollera stängslet som sägs vara nedtrampat på ett par ställen. Lyckligtvis står korna kvar och betar mitt i hagen mellan stängsel och sjön. Jesper går vant in i hagen, häl sar på djuren innan han stänger av elen för att sedan reparera det trasiga stängslet. Inte omöjligt att en älg passerat här kommenterar han. Finns som sagt alltid något att göra. På vår väg tillbaka berättar Jesper om planerna med glassförsäljning och den uthyrning av två små stugor som han bedriver. Det är mycket att hålla i huvudet och det verkar gå hur bra som helst. hit till småängsgården vill jag komma igen. Prata med Jesper, titta på djuren, handla i Cafe Truten, bara hänga en stund vid gårdsgrillen, käka en lokalproducerad grillkorv och känna lugnet som skapas av ett ständigt pågående arbete. För oj, vil ket jobb att driva en gård, hatten av för alla bönder som driver småskaliga jordbruk med vackra lant raser i hagarna och ägg och kött till försäljning.
Jespers personliga och lite poetiska duupplevelser@kossaniskogeninstagramkontobjuderpåavdensortendärkandrömmadigbort.
Anna med lilla dottern Vega besökte Småängsgården, tittade på djuren, njöt av omgivningarna och fick sig något gott att äta i gårdsbutiken Truten. I gårdsbutiken kan kan du bl a hitta fikabröd, ekologisk glass, kaffe, läsk och värmdöprodukter.
BJÖRNÖ NATURRESERVAT STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 17
18 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Följer du orange led som går mellan Småängsvi ken och Ramsviken så kommer du förbi utkikstor net med milsvid utsikt över skärgården.
Upptäck spännande arter som havsnålar, tångräkor, sjustråliga smörbultar med flera. Den påterTorpesandundervattensledernskyltadevidärca200melångochgårsommesttremetersdjup.
Ramsviken träskRamsviks-BåthamnSmåängsvikensSmåängsviken Norrviken Småängsgården Ebbalund GropenNäset Björnö torp TorpevikenBrygganTorpesand infjärdenTorpebryggaBjörkviksBjörkvikstorpKajakeriet Skärgårdsstiftelsens mark Andra markägare Till Björnö, längst ut på Ingarö kom mer du enkelt med bil, buss eller cykel. Här finns mycket att upptäcka året om. En härlig sand strand, snorkelled och såklart.Småängsgårdenutkikstornvandringsleder,ochså BJÖRNÖ NATURRESERVAT STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 19
Här kommer familjen Bergius Hagberg, jordbruksarrendatorerna som gjort Ålö gård till sitt nya hem. När potatisen har blommat brukar det vara dags att skörda. Så här mår höns som allra bäst, utomhus, tillsammans med sin tupp. 20 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
– Allting fanns redan på plats, nymålat och i gott skick, konstaterar nyblivne
På Ålö finns också ett av skärgårdens största jordbruk, Ålö gård, som även ingår i Ålö-Rånö naturreservat. Här har marken brukats på samma skonsamma sätt i flera hundra år och markerna har i alla tider hållits öppna av betande kor, hästar och får. Från vägskälet som tar oss fram till gården ser vi ut över en väl samlad och rödmålad gårdsbebyggelse, med lagård, oxhus, ridhus, stall, lider, verkstad, höns hus och boningshus. På lite avstånd, insmugen i en björkdunge, skymtar den gulmålade arrendatorsbostaden.
ommaren är på sitt mest trivsam ma humör och det rinner en strid ström av cyklister på vägen mel lan Gruvbyn på Utö och Spränga brygga. Många gör som vi, väljer att fortsätta söderut, mot det smala sund som skil jer Utö från Ålö, där vägen är smalare, blommorna fler och besökarna färre.
– Vi kom överens och fick en jättebra start, över förväntan, försäkrar Patrik. De sålde gård och maskiner i Väst manland och flyttade till skärgården. Omkring 100 hektar brukningsbar mark
– Hårt arbete och långa dagar, men vi tror på det här, summerar Patrik.
Patrik Bergius och Susanna Hagberg lever sin dröm. Som nyblivna arren datorer av Ålö gård driver de ett jordbruk med ekologisk inriktning, med hästar som betar och gamla lantraser av kor, får och höns i ladugården.
– Jag trivdes bra, men när utflaggning en ökade i omfattning började jag se mig om efter något annat i land, säger han. Suget efter att bruka jorden ledde honom först till en hästgård i Roslagen där han och Susanna fick hjälpa till och lära sig jordbrukets fundamenta. Därefter köpte de en egen gård i Väst manland som drevs ekologiskt, med bland annat får och hästar. Det blev en bra inkörsport till bonde livet, men arealen räckte inte till för att ge den avkastning som krävdes för att uppnå lönsamhet.
Modernt och ekologiskt skärgårdsjordbruk
TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind S arrendatorn Patrik Bergius när vi klivit ur bilen utanför verkstaden byggd på en berg knalle med utsikt över ängar och åkrar. det har gått ett drygt halvår sedan Patrik och hans sambo Susanna Hagberg övertog arrendet av Ålö gård. Dagen vi är på besök arbetar Susanna på en av de båtar som trafikerar Årsta brygga på fastlandet.ÄvenPatrik jobbar extra, som matros och grävmaskinsförare. Ännu räcker inte avkastningen från gården riktigt till, men på sikt räknar paret med att på heltid försörja sig på jord och djur. Fröet såddes när Patrik som barn till bringade somrarna hos sin morfar i Åbolands skärgård. Där föddes också drömmen om ett liv i skärgården och ett eget jordbruk. Men det skulle ta några år innan drömmen så småningom kundeIställetinfrias.blev han sjöman, arbetade i tio år som matros på en oljetanker.
ÅLÖ NATURRESERVAT STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 21
Då läste de att Skärgårdsstiftelsen sökte nya arrendatorer till Ålö gård. De åkte dit för att se gården med egna ögon. Allt stämde. Storleken, marken, läget, byggnaderna, möjligheterna.
På köpet har man fått en öppen vattenspegel som lockar fåglar att häcka och andra fåglar att rasta på vägen till sina vinterdestinationer. Vilket i sin tur lockar fågelskådare i ansenliga skaror.
borde räcka för deras behov, menar de. Under det dryga halvår som gått har de kommit en bra bit på väg med att bygga upp den besättning de tänker sig. en handfull vitbrokiga fjällkor betar i skuggan av ridhuset, i en hage strax intill trycker sig en flock ryafår mot var andra, uppblandade med ett fåtal dala pälsfår som det bara finns 160 individer av i hela landet. Några hedemorahöns har tagit sin tillflykt till den tomma la gården, och på en äng betar en ardenner, en shetlandsponny och en nordsvensk travare sida vid sida.
ÅLÖ NATURRESERVAT 22 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
– Och ska vi bli framgångsrika är det ingen nackdel att befrukta arbetet med egna idéer, menar Patrik. Indirekt är vi lika mycket jordbrukare som natur vårdare.
– Det är jättefint att se så många fåg lar här, berömmer Patrik och ser ut över den svarttonade vattenytan. Nu fortsätter hans och Susannas projekt att driva ett modernt och ekolo giskt skärgårdsjordbruk med blicken i backspegeln för att fånga upp gammal kunskap värd att bevara. Att arbeta med spannmålssorter och raser på väg att försvinna är en viktig del i projektet.
Hela familjen är engagerade i arbetet på gården.
strax nedanför stall och ridhus har en igenvuxen våtmark återställts i ett samarbetsprojekt mellan Skärgårds stiftelsen, WWF och Apotea. Det är nu den största våtmarken av sitt slag i ytterskärgården.Vassochalsumpskog har röjts och ett dike grävts från våtmarken till havet vilket gynnar biologisk mångfald och gör det möjligt för gädda och abborre att återigen kunna simma upp för att leka.
– Lantraserna är lätta att arbeta med, förklarar Patrik. De sköter sig själva men mjölkar mindre, men med bättre näringsvärde. Och de ger det bästa köt tet man kan tänka sig. På sikt vill Patrik och Susanna gynna de mindre slakterierna som vuxit upp runt om i skärgården. På agendan står också att mala mjöl från gamla vete sorter som är väg att försvinna i det moderna jordbruket. – De gamla spannmålssorterna är mer sjukdomsresistenta, har ett snällare gluten och är mindre beroende av gifter, konstaterar Patrik. Och de utgör ett vik tigt inslag i den biologiska mångfalden. Även ett minimejeri finns på önske listan. Patrik visar runt i de lokaler som är tänkta att användas för såväl mejeri som mjölkvarn. En framtida gårdsbutik är ett annat samtalsämne. Och egen potatisproduktion med försäljning till krogar och privatpersoner på Utö/Ålö. Man tänker sig också att hästarna ska göra mer nytta än att enbart beta ängarna. patrik tar oss med på en rundvandring på den KRAV-märkta gården. En delvis ny maskinpark blänker i solen. Tack vare det gynnsamma sommarvädret lycka des man på kort tid bärga det hö som behövs för den kommande vintern. Nu ligger höskörden väl förpackad i rosa plastbalar. Det är vackert som i en saga, med välbetade ängar, stenrösen och betande djur som bidrar till att hålla marken i hävd. Här har marken brukats i gene rationer. Det är gammal kulturmark vi trampar på. Bortom hagarna skymtar en grönblå havreåker som snart är mogen att–skördas.Vårtanke är att vi ska ha ett 60-tal tackor på gården och ytterligare ett antal fjällkor, berättar Patrik. Vi har också nio stallplatser att fylla.
GÄDDFABRIKEN VID ÅLÖ GÅRD Östersjön har varit ett hav rikt på fisk, men många arter har minskat och behöver hjälp att återhämta sig. I ett projekt på Ålö i Stockholms skärgård har Skärgårdsstiftelsen, med finansiering av Apotea och Världsnaturfonden WWF, återskapat en stor våtmark för att bland annat underlätta för fiskar som gädda och abborre att föröka sig och göra havet merDenlevande.nyavåtmarken på Ålö är en av de största i sitt slag i skärgården. Våtmarken kommer fungera som reproduktionsplats för lekvandrande fiskar, bli en bra rast och häckningslokal för fåglar samt gynna trollsländor och många andra våtmarks beroende arter. Den kommer även att fånga upp den näring som kommer från gårdens åkermarker och bidrar till ett friskareRestaureringÖstersjön.av våtmarker är en viktig del i Sveriges miljömål. Våtmarker gör att mer fukt stannar i marken vilket minskar avrinningen till havet, som kan ha en negativ påverkan på djurlivet. (Källa: Apotea) Ålö gård och Ålö våtmark bildar till sammans fantastiska möjligheter för den biologiska mångfalden.
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 23
När du passerat gården närmar du dig våtmarken. Här vid vattnet finns ett rymligt picknickbord och en spännande miljö, glöm inte kikaren.
En närmare presentation av böckerna nns på magnusullman.com Du kan beställa böckerna på telefon: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com
Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719 Läs om den dramatiska sommaren 1719 då ryssarna brände sju städer, från Norrköping till Öregrund, ett 60-tal bruk, slott och andra herresäten och ca 500 gårdar och byar. Läs också om striderna till sjöss och till lands mellan ryssar och svenskar som kulminerade i slaget vid Baggensstäket nära Stockholm. I boken kan du också se hur slotten och herresätena ser ut idag. Boken har ett 90-tal illustrationer i form av målningar, kartor mm. 185 sidor. En praktbok! Pris: 450 kr.
Söderarms fyr- och lotsplats genom tiderna av Magnus ullMan
Böckerna levereras omgående till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. Fakturan ligger i boken. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.
Bokförlaget Magnus Ullman AB
Söderarms fyr- och lotsplats genom tiderna I denna bok skildrar jag Söderarm och Söder-armsskärgården, dess dramatiska historia, några av de personer som under tiderna tjänstgjort där och den storslagna och många gånger unika naturen här. Idag drivs på huvudön en konferensrörelse med konferensanläggning och guidning av Anngret Andersson. Hon kom dit redan i slutet på 1990-talet och är sedan länge fastboende på Torskär. Redan på 1700-talet fanns det en båk på Torskär som då hette Tolleskär och fyren med det första boningshuset uppfördes 1839. 1999 släcktes den stora lanterninen i fyren, som hade haft en räckvidd på 25 nautiska mil. En praktbok. Pris 450 kr.
24 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
DESIGNAT AV IS
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 25
Skärgårdens geologiska historia är mångfasetterad och minst sagt uråldrig. Viktigast av alla processer och tidsepoker, när det gäller skärgårdens karaktär, är den senaste istiden. Ungefär så här kan det ha gått till. TEXT Niclas Sjögren FOTO Henrik Trygg
"Inlandsisen designade Stockholms skärgård till ett unikt landskap." 26 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
– Det finns såklart massor med äldre geologis ka processer som lagt grunden för vår skärgård, men det är inlandsisen som givit skärgården dess former. Man kan säga att inlandsisen varit skärgårdens designer, säger Erik Huss, miljö- och klimatexpert samt glaciolog.
de flesta känner nog till att inlandsisen tinade bort från skärgården för bara några tusen år sedan. Iskanten beräknas ha stått vid södra Södertörn för ungefär 10 500 år sedan och för 6000 år sedan hade man kunnat se de första skären stiga upp ur havet. Det är inte speciellt länge sedan i ett geologiskt perspektiv, snarare alldeles nyss, men den påverkan som isen gjorde är den kanske allra tydligaste av de geologiska processerna.
Om du vill leta istidslämningar i skärgården behöver du inte leta länge. I princip alla formationer i berget, alla stenar, allt grus, all sand kommer från den senaste istiden. Några andra fenomen är: klapperstensfält, flyttblock, sandstränder, strandvallar, jättegrytor och rundhällar med stöt- och läsida.
SKÄRGÅRDENS GEOLOGI STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 27
S
kärgårdens geologiska historia går tillbaka ända till ungefär två miljarder år sedan då det som kallas fennoskandiska urbergs skölden bildades. Det är detta urberg som ligger till grund för det som skulle komma att bli ett så varierat och lockande landskap. Men från bör jan var det en ganska ointressant platt kaka av urberg. Och det skulle dröja länge innan denna förändrades.Medstartför 600 miljoner år sedan fick en serie dramatiska geologiska händelser denna urbergssköld att börja spricka. Då lades grunden till vår fantastiska skärgård. Sprickorna ser vi idag som de stora fjärdarna och zoomar vi ut kan vi att se det är ett landskap utan dramatiska höjder som utgör skärgårdens område.
För bara 2,6 miljoner år sedan började en tids period som geologerna kallar kvartär. Det var då nedisningen, det som kallas istider, med en perio dicitet om 100 000 år, inträffade i bland annat Skandinavien. För 115 000 till 10 000 år sedan var den senaste istiden. Maximal utbredning av istäcket har beräknats till för cirka 18 000 till 20 000 år sedan. Då låg det ett flera kilometer tjockt istäcke på det vi idag kallar Stockholms skärgård. Marken var av isens tyngd nedtryck flera hundra meter under havsnivån och något mycket intressant var i görningen. Något som resulterade i ett så gott som unikt landskap. Och utan denna den senaste istiden hade skärgården varit ett långt ifrån så inbjudande område som idag.
LÄMNINGAR FRÅN ISTIDEN
När isen försvann, försvann också den enorma tyngd som tryckte ner jordskorpan. Detta fick till följd att jordskorpan åter höjdes, det som kallas landhöjning eller isostasi, som glaciologerna kal lar den. Och den som hängde med någorlunda när fröken gick igenom istidskapitlet kanske minns att landhöjningen i höjd med skärgården varit lite mindre än fem millimeter i snitt de senaste 1 000 åren och är ungefär fyra millimeter idag. Det låter inte speciellt mycket men på en genomsnittlig livstid innebär det inte mindre än ungefär 40 centimeter. En svindlande tanke är att allt i skärgården som ligger lägre än fem meter över vattenytan på vikingatiden var täckt avAlasdairvatten. Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet brukar räkna år i miljoner eller till och med miljarder. Något som passar väldigt bra in när han under visar om till exempel Utös extremt intressanta
geologi, som tar sin start för flera miljarder år sedan. Han menar att det är lätt att glömma hur ung skärgården är. – Utö är bara 5000 år gammal. Och Landsort är faktiskt ännu yngre. Även om det kan kännas avlägset så är istiden inte speciellt länge sedan för oss geologer. idag har nog ingen undgått att den globala upp värmningen förväntas göra att havsnivån kom mer att stiga, dessutom i en accelererande takt. Det är ju fullkomligt skräckinjagande, inte minst för lågt belägna ö-nationer. Men även för de lägsta skären och öarna i Stockholms skärgård. Forskarna är långt ifrån överens om när och hur denna havsnivåhöjning kommer att påverka oss. Erik Huss menar dock att landhöjningen kommer att ha svårt att ”vinna över” havsnivåhöjningen på–sikt.Vihar ju bra förutsättningar i Sverige i och med den isostatiska processen, den process som gör att den elastiska jordskorpan höjer sig för att uppnå jämvikt och därmed stiger några milli meter varje år. Men vi kan inte räkna med att den ska hjälpa oss i all evighet, säger Erik Huss. – Om de riktigt stora istäckena på till exem pel Grönland och Thwaitesglaciären i Antarktis kollapsar måste vi räkna med flera meters havs nivåhöjning. Tyvärr ser det inte så ljust ut om vi inte kan göra en radikal omställning när det gäl ler till exempel koldioxidhalten i atmosfären. när man flanerar i skärgården är det lätt att upptäcka många intressanta spår som den sena ste istiden lämnat efter sig. En iögonenfallande formation är de så kallade rundhällarna. Här kan man tydligt se hur isen slipat ena sidan av hällen till en jämn rundad yta, den så kallade stötsidan.
"Kanske ska vi rent av vara tacksamma att inlandsisen designade en perfekt rekreations och boplats för 10 000 till 115 000 år sedan?"
28 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
– I ett längre perspektiv, om vi sabbar klimatet så att det inte blir någon mer istid, då kommer skärgårdens klippor att vittra sönder, och alla dom här vackra formerna kommer mer eller mindre att försvinna. Och det vore väl synd om vi förstörde det för ättlingarna till våra barn barnsbarns barnbarn.
På läsidan har isen, och frostsprängningen, gjort att stenblock brutits loss och det är mer skrovligt. Man kan ofta även se mer eller mindre tydliga isräfflor, det vill säga repor i berget. Isen rörde sig, alltså glaciären flöt, från mellan nord och nord väst till mellan syd och sydost och det är oftast i denna riktning isräfflorna går, även om det kan förekomma lokala avvikelser. Andra fascinerande spår från istiden är jättegrytor som bildats när vatten under högt tryck tillsammans med grus och sten svarvat grytor ur berget. Även klapper stensfält är lätt att härleda till istiden och kom mer av att havet spolat bort finkornigare material och rundat av stenarna. På många klapperstens fält hittar man också serier av strandvallar som bildats successivt när landet stigit ur havet. sammantaget kan man säga att det är den senaste istiden som gjort skärgården så varierad, intres sant och inbjudande. Då kanske man frågar sig hur skärgården sett ut utan senaste istiden. Inte så kul faktiskt, i alla fall om man frågar Erik Huss. – Allt hade varit mycket kantigare och beväxt på ett helt annat sätt med vegetation som skapar en sur förna vilket kan bryta ner många kalkhal tiga jordarter. Det hade varit en betydligt grövre design. Som i fjällen, till exempel, vid Kungsleden och Tjäktjavagge där kristallin berggrund domi nerar. Hela Kebnekaisemassivet är diabas, gabro och amfibolit. Det är ett hårt och ganska ogäst vänligt landskap. Det mesta hade varit kantigare och knaggligare i skärgården. Inte rundade ste nar eller hällar och faktiskt inga sandstränder, som även de är skapade av istiden. Det låter inte speciellt kul. Förmodligen hade båtlivet och det rörliga friluftslivet varit mycket mer begränsat. Hade det funnits fina naturham nar? Skärgårdskrogar och vandrarhem? Kanske inte. Definitivt hade betydligt färre valt att bo i och besöka skärgården. Kanske ska vi rent av vara tacksamma att inlandsisen designade en perfekt rekreations- och boplats för 10 000 till 115 000 år sedan? erik får sista ordet.
även i skärgården NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 29
ISTIDER Stora delar av jorden har periodvis täckts av is. Man tror att den första istiden inträffade för ungefär 1,8 miljoner år sedan, men meningarna går isär. Mer säker är man på att den senaste istiden inträffade för 115 000 till cirka 10 000 år sedan. Den nedisningen kallas Weichsel efter en flod i norra Polen där iskanten låg där inlandsisen hade sin största utbredning för 18 000 till 20 000 år sedan. Vad man inte är lika säker på längre är den tidigare uppfattningen att inlandsisen under de sista 55 000 tusen åren permanent täckte Skandinavien. I ett projekt som bedrevs av SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) och Stockholms uni versitet 2009 undersöktes bottensediment i en sjö i norra Finland. Undersökningen visade att isen förmodligen dragit sig tillbaka i flera omgångar under senaste istiden. Tidvis täckte den då enbart fjällkedjan. Relativt säkert, gränsande till helt säkert, är att inlandsisen drog sig tillbaka från Stockholms skärgård för drygt 10 000 år sedan. Det är givetvis svårt att sia om när nästa eventuella nedisning av Skandinavien kommer att ske. Men om klimatet i framtiden kommer att likna det som varit de senaste 1,8 miljoner åren kan vi förvänta oss att det ligger is här igen med start om mellan 10 000 och 30 000 år. Istider kallas med en annat ord glacialer. Stadia ler är istidens kallaste perioder, det är då inlandsisarna växer till. Interstadialer är varmare och då krymper inlands isarna. Tiden mellan två istider kallas interglacialer och det är en sådan period vi är inne i nu. Skärgårdens dagar är alltså, ur ett geologiskt perspektiv räknade. vi levererar
SKÄRGÅRDENS GEOLOGI ågor kontakta befälhavare ansson Tel 073-600 54 89
30 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Mångfald med eken i fokus
jag rullar in på den sista biten grusväg innan det går att vandra vidare ut i ett fascinerande och va rierat landskap. Bara minuter från Nynäshamns centrum råder prunkande grönska och det er bjuds ett spännande utbud av vandringsleder. Det känns vilt. Viol, ormbunkar, vitsippor, har syra. Älgbajs. Och lyfter jag blicken något är det överväldigande rikt på träd. Om än med slagsida åt väldigt många granar och lite för få unga ekar. Landskapet växer igen. Men fågelsången är i det närmaste öronbedövande även fast det duggar ett lite sorgligt försommarregn.
Vissa områden har åtgärdats de senaste åren (ca 10 hektar) men det mesta arbetet kvarstår. Totalt finns ca 200–300 hektar av igenväxande hagmarksmiljöer i reservatet.
KÄRINGBODA NATURRESERVAT
Här möter jag Anders Berglund, naturvårds förvaltare för Skärgårdsstiftelsen, som för tillfället är engagerad i ett projekt där vi till sammans med Världsnaturfonden WWF skall öppna upp och säkra biologisk mångfald i ett av Skärgårdsstiftelsens största områden, natur reservatet på Käringboda. Anders banar väg genom skogen och tar oss fram till en riktig ”dyrgrip”, som han uttrycker det. En dyrgrip som ärligt talat inte ser så mycket ut för världen. Det är en knölig liten ek. Stammen är möjligtvis 50 centimeter i omkrets och trädet
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 31
"En gammalriktigtek har ett högt biologiskt värde i nästan 1000 år. Eken växer i 300 år. Dör i 300 år. Och står sedan död i 300 år."
TEXT Niclas Sjögren FOTO Bosse Lind Tillsammans med Världsnaturfonden WWF kommer Skärgårdsstiftelsen att res taurera ekmiljöer i Käringboda, ett av våra största områden. Åtgärderna syftar bland annat till att öka den biologiska mångfalden. – Käringboda är unikt i Sverige med tanke på storleken på området och hur många ekar det finns i olika åldrar, säger naturvårdsförvaltare Anders Berglund.
Anders Berglund naturvårdsförvaltareär på Skärgårdsstiftelsen och vill med det nystartade projektet förbättra livs miljöerna i naturreservat.Käringboda
– En riktigt gammal ek har ett högt biologiskt värde i nästan 1000 år. Eken växer i 300 år. Dör i 300 år. Och är sedan död i 300 år. Därför är det så viktigt att vi står och pratar om den här eken, säger Anders och lutar sig mot stammen på tidi gare nämnda ganska taniga ek. målet med projektet är att förbättra livsmiljöer som är knutna till ek och andra lövträd. Projektet ska på så vis resultera i en högre andel ek och andra lövträd i olika åldrar vilket kommer gynna arter som är knutna till dessa livsmiljöer. Vi räk nar med att kunna restaurera totalt cirka 80 hek tar skogsmark, varav 40 hektar är igenväxande hagmarker och 20 hektar är brynmiljöer i anslut ning till dessa. Brynen, övergångarna mellan skog och öppen mark, har stor betydelse för vår upp levelse av landskapet och är ofta den miljö som innehåller den högsta biologiska mångfalden. Det ingår även 20 hektar naturvårdsanpassade röjningar och gallringar för att öka andelen löv i skogslandskapet i anslutning till kulturmar kerna. Hela reservatet är på 1000 hektar land och hälften så mycket vatten. Landskapet är varierat med många olika biotoper och här hit tar man både lummigheten hos innerskärgården och relativt höga bergsryggar, blandat med kul turlandskap som sköts av Skärgårdsstiftelsens jordbruksarrendator och skog som inte brukats på många år.
32 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
gissningsvis cirka 30 år gammalt. Inte så impone rande kanske. Dessutom ser den hårt trängd ut av en grupp granar som om en par år kommer kväva eken om det inte gallras här. Men det är precis vad som ska ske. Den anspråkslösa eken är en del i ett mycket komplext samspel där denna individ, tillsammans med ekar i andra åldrar, är nyckeln till en god biologisk mångfald i framtiden.
– Ekar har ovanligt höga biologiska värden. Cirka 1500 arter är direkt och indirekt beroende av eken. Käringboda är unikt med ett så stort landskap med ekar och att här finns ekar i alla åldrar – från 20 till hela 500 år gamla. På många platser finns bara gamlingarna och återväxten är dålig. Det är Käringbodas kontinuitet i åldrar hos ekarna som gör det gynnsamt för så många arter att överleva på lång sikt.
Östersjön,
tät ort,
På
OM KÄRINGBODA södra Södertörn, ön möter några kilometer väster Nynäshamns hittar du naturreservatet Käringboda. Här finns flera mil vandringsleder, fina svampmarker, bergsryggar med bedårande utsikt i alla vädersträck och möjlighet till aktiviteter på och vid vatten som passar alla årstider. Skridskoisarna här brukar vara bland de första som lägger sig på havet i Stockholmsområdet och när det är öppet vatten är det perfekta paddelvatten. Det finns fantastiska möjligheter för den som gillar cykling, vandring, bad eller bara en picknick. Du når enkelt detta friluftsområde med kollektivtrafik,bil eller egen båt. I områ det finns fem parkeringsplatser med toalett vid fyra. Parkeringarna vid Grava och Sågen har RTC. Vid Grava har gångvägen till badet gjorts tillgänglig för rörelsehindrade.
där
1 2 3 DyvikEklund ScoutstugaUtterklöv Krutkällaren GravaVinsberget67mKäringbodaJärflottaDyviksholmen BennbolEkulsvikHönsholmenRassa Rumpsaxgrottan Viksandsholmarna BraxholmenLindskär Galten Maren Dragfjärden Dragetskanal Sågviken Nynäsviken Rassavikar träskRassa vikenRumpsaxmarenGrava- Långholm grytorJätte LångholmsgårdSågenBastholmenSolbergsholmenKärrboholmen Nybygget Nynäsviken Skärgårdsstiftelsens mark Andra markägare N Ö S V 0 1 km MotNynäshamnochMysingen
om
KÄRINGBODA NATURRESERVAT STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 33
vandringsleder.KÄRINGBODANATURRESERVAT 34 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Ju bättre ekonomi vi kan få i våra åtgärder, desto högre värden kan vi skapa. Och det är konsumen ten som bestämmer i slutänden hur vi ska ha det, säger Anders Berglund. men innan konsumenten kan säga siTT måste det alltså restaureras. Och det går inte att nog betona entusiasmen hos Anders Berglund. Han är milt uttryckt positiv över projektet i allmänhet och Käringboda i synnerhet.
– Det är fantastiskt att WWF går in och agerar i svenskt skogsbruk och jobbar för mångfald i Sverige, inte bara internationellt. Deras samver kan med KF, som lägger vikt vid att gynna pro duktionen av hagmarkskött är också värdefull. Marknaden måste vara med på tåget, allt handlar ju om ekonomi och att skapa förutsättningar för ekonomi. Vi kan inte bara förlita oss på bidrag.
Nu håller mycket av skogsmiljöerna på att växa igen. Fram till ungefär 1950-talet var hela Käringboda ett betat hagmarkslandskap. Dåtidens jordbruk innebar ofta en skötsel som gynnade mångfalden. Detta kan nu återskapas snabbare än vad som annars varit möjligt, tack vare bidraget från Världsnaturfonden WWF. – Detta är ett av 10 stycken fältprojekt som ingår i WWFs nya satsning på biologisk mångfald i Sverige, säger Isak Lodin, sakkunnig för skog på Världsnaturfonden WWF. Restaureringen i Käringboda utgör ett bra exempel på åtgärder som behöver göras i stor skala för att gynna den biologiska mångfalden. Eken är ett värdefullt trädslag för biologisk mångfald som kräver tillräckligt med ljus för att inte konkurreras ut av mer skuggtåliga trädslag. Genom aktiva restaureringsåtgärder gynnas ek och annat löv samtidigt som den pågående igenväxningen av de värdefulla före detta hagmarkerna stoppas. Igenväxning är för närvarande en negativ påver kansfaktor för många rödlistade arter i Sverige och det känns kul att vi nu tillsammans kan ta krafttag för att komma igång med restaurerings arbetet i Käringboda. projektet kommer att leda fram till att större arealer blir tillgängliga som naturbetesmark. Något som Kooperativa Förbundet, KF, upp märksammat. I sin samverkan med WWF går KF in med pengar för att bidra till att stängsla restaureringsmarker i Käringboda. Detta för att utveckla konceptet med hållbar köttproduktion. Det kan vara nyckeln till att marken inte växer igen i framtiden.
– Skulle jag jobba på bara ett ställe av Skär gårdsstiftelsens alla områden skulle jag jobba i Käringboda. Potentialen är enorm. Jag har nog aldrig sett något liknande. Dels landskapets ka raktär, storleken i antal hektar och hur mycket ekmark det finns här. Även åldersvariationen. De flesta ekreservat har enbart riktigt gamla ekar men här har vi alla åldrar. Det är bara de allra minsta plantorna som har svårt att klara sig då betet från viltstammen är för högt. Det är otroligt inspirerande att vi har en sådan potential att bygga på här på Käringboda.
Käringboda natur reservat är ett väl besökt område året runt med många fina
Ekoxen är Europas största skalbaggeart och påträffas främst i anslutning till gamla ekar. Foto Mikael Odenstig.
PROJEKTET PÅ KÄRINGBODA
Igenväxta hagmarker öppnas upp och gynnar den biologiska mångfalden. Foto Bosse Lind.
Röjningsarbetet kommer att utföras med flera olika sorters skogsmaskiner och även inkludera arbete med motorsåg och röjsåg. Det kommer till stor del att handla om att ta bort inväxande gran och även en del andra träd som björk, asp och tall som tränger ekarna. Det som röjningsarbetet lämnar efter sig kommer för många att framstå som brötigt och stökigt, men detta är under en kortare period och snart är landskapet mer estetiskt tilltalande. Projektet kommer dessutom följa upp före komsten av ekföryngring några år efter åtgärd i de restaurerade områdena. Inom ramen för projektet sker även inventeringar med fokus på vedlevande skalbaggar, bland annat ekoxe.
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 35
Hela DN-referatet ”På Kanholmsfjärden” finns att läsa i Agust Strindbergs ”I vår brytningen” som är hans eget urval av ungdomsprosa.
Vita Märren
blir förstås en rasande fight i den hårda vinden och naturligtvis är de kungliga seglarna snabbare. Elva minuter skiljer på”Tänkmållinjen.omen
Just det där med vågorna som tar av sig sina vita luvor och går till kojs tycker jag är fint formulerat. Brukar tänka på det när jag passerar Vita Märren.
Sjömärken i Stockholms skärgård – fyller de någon funktion idag? Sjöfartsverket har meddelat att de inte kan ta hand om alla längre. Ett fast sjömärke kan vara en släckt fyr, båk, tavla, fläck, båt sportstavla, ett kummel eller stångmärke. Men många av märkena är kulturhistoria och en omistlig del av skärgården. Därför gör vi en serie i Stångmärket om några av skärgårdens fasta sjömärken.
Referatet slutar: ”Kanholmsfjärden ligger snart lika tyst och sorglig som den brukar om vardagarna, vågorna ta av sig sina vita luvor och gå till kojs; det stiger ett mörkt moln i väster; solen har leds nat på spektaklet och tycker att det kan vara nog; allting går hem och lägger sig.”
Vita Märren är det mest litterära sjömärket i skärgården. För snart 150 år sedan inspirerades en ung August Strindberg av det. Låt dig inspireras idag. TEXT Carina Lernhagen Matz august strindberg var 25 år när han skrev ett osignerat kappseglingsreferat för Dagens Nyheter. Det var i början av augusti och seglingen gick på Kan holmsfjärden med Vindö/Skarpö i väs ter, Harö i öster och Runmarö i söder. Bland de tolv deltagande båtarna fanns också rospiggarnas storbåtar. Det blåste småspik och Roslagsfolket la mer barlast i sina båtar i stället för att reva. Vindstyrkan var styv kuling eller ”dubbelrevad märssegelspolska” som Strindberg formulerar det. Han syftade på uttrycket ”dubbelrevad märssegels kultje” som motsvarar en sjua på Beaufortskalan, vilket betyder vindar upp till 17 meter per sekund. Då, 1874, var Hvita Märrn en vit målad träkonstruktion med en lika vit tunna på toppen. Idag är det ett kum mel i betong med flagad vitfärg och ett runt topptecken i sliten rödfärg. Men platsen är densamma, en liten ö syd Kanholmarna i nordvästra hörnet av Kanholmsfjärden, i Stockholms mellan skärgård.”Vitamärren gnäggar i sina bräd fogar” skriver Strindberg ystert, ”och Harö-kvarnen sträcker på armarna och hjular på skogsbrynet. Kanholmsfjärden ligger som en nysopad dansbana och sydvästen spelar upp en” ja, just det, ”dubbelrevad märssegelspolska.” Strindberg förstår seglingens konst. Han använder ord som att ”vända för styrbords halsar”, ”hala an styvare” (skota mer) och att inte ”hålla för kärt” (inte gå för nära). Han berättar också om klofall och klofallsblock vilka båda behövs i en gaffelrigg. Namnet Hvita Märrn inspirerar honom till att se på båtarna som spring ande hästar på en bana. Båten Mathilda är inte förd av en skeppare utan en ryttmästare. ”Se hur väl han sitter; i samlad galopp vänder han och så med sträckta tyglar full trav, skummet fräser om bringan, sidorna löddra sig.” Sagan, Bernhardina och de andra med endast en siffra som namn är rospiggarnas båtar. Med på banan seglar även de tjusigare Violet, Ariel, Britannia och Naja från det Kungliga Svenska Segelsällskapet. Det
KÄRA SJÖMÄRKEN
36 STÅNGMÄRKET NR 3 • 2022
Sagan eller Bernhardina en dag skulle få den äran att tvätta sina tjäriga bogar i en Ariels aristokratiska kölvatten och känna en tretungad flagg på sin oskrapade gaffel! Elva minuter äro ingen evighet och värre har hänt!”, tröstar”SolenStrindberg.haremellertid börjat sjunka bort över Stavsnäs och landen få färg” avslutar han och får in några seglingster mer till: ”Harökvarnen, som hela dagen gått för bottenrevat, har nu lagt bi”.
Sjömärket Vita Märren borde vårdas som kulturminne. Foto Carina Lernhagen Matz. STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 37
avloppsreningModernSvensktillverkad i Övertorneå
För normal och hög skyddsnivå Inbyggd bakterierening
Dags att byta avlopp Ecobox minireningsverk –en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska Ecoboxförhållanden.passarvillaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening. Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad Ecoboxanvändning.harsedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten. Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.
Fritt från kemikalier
Robust byggd för vårt nordiska klimat
Svensktillverkat och helt utan kemikalier. Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll. Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!
Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtälje 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se
Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning.
Få hjälp med helheten En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen. www.ecot.se
NOTISER
Ansiktslyft på Utö
Då har du säkert sett våra nyanlagda våtmarker här. Tack vare Världsnaturfondens WWFs projekt Återskapa Östersjöns Livskraft har Skärgårdsstiftelsen kunnat återskapa hållbara miljöer för en ökad biologisk mångfald. Våtmarken gynnar alla möjliga arter. Insekter, salamandrar, fåglar och växter stortrivs här. Och du som besökare har mycket att kika på!
På www.explorearchipelago.se kan du upptäcka hela Stockholms skärgård. Tack vare det EU-finansierade projektet kan Skärgårdsstiftelsen guida dig till upp levelser i hela skärgården. Kika gärna in på den nya hemsidan och låt dig inspireras!
STÅNGMÄRKET NR 3• 2022 39
Har du varit på Björnö nyligen?
Diken pluggas igen för att återskapa en rikare livsmiljö för växter och djur.
Ett naturligt val 08-553 348 00 I atta45.se
Här hittar du inspiration inför ditt skärgårdsbesök
Senaste nytt från projektledare Eva Meckbach: Hej Eva, vad jobbar du med just nu? – Jag jobbar med ett projekt där vi ska renovera våra fantastiska kulturbyggnader på Lurgatan på Utö. Nu är vi klara med det omfattande förberedande arbetet tillsammans med Länsstyrelsen och antikvarien. Vidare kommer vi att renovera tak, fasader, veran dor och fönster (utvändigt). Arbetet kommer att ske i två etapper och först ut, är de fyra husen högst upp på Lurgatan med start nu under hösten 2022. Det blir ett kul och utmanande projekt som ingår i Skärgårdsstiftelsens ansvar med att bevara våra värde fulla kulturbyggnader. Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och Vimarknadsföring.är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001. Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.
110583300POSTTIDNING B 103BoxSkärgårdsstiftelsen766994Stockholm 1 1 0 5 8 3 3 0 0 110583300POSTTIDNING B 103BoxSkärgårdsstiftelsen766994Stockholm 1 1 0 5 8 3 3 0 0 MER ÄN 35 ÅRS ERFARENHET Vi SÄljER FRÅN ARHolMA - TRoSA VilloR - FRiTidSHuS - gÅRdAR Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité både på fastland & öar men vi söker alla typer av objekt Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat SÄLJA? HÖgA FRiTidSHuSPRiSER VÄRRiNgFÖRdERiNg k J f AS t. S e | 08–641 10 00 | info@k J f AS t. S ek J f AS t. S e | 08–641 10 00 | info@k J f AS t. S e k J e LL J oh A n SS on f AS tighet S byråk J e LL J oh A n SS on f AS tighet S byrå SE HÖjdFilM! SjÖToMT MEd kVÄllSSol, 2 STRÄNdER, 2 bRyggoR, bÅTHuS, SjÖbod, gARAgE PÅ TyNNiNgÖ MEllAN VAxHolM & VÄRMdÖ Ett klart svårslaget läge på den attraktiva skärgårdsön Tynningö i Stockholms skärgård 3 mil från Södermalm. buss från Slussen till Norra lagnö, Värmdö varifrån Väg verkets avgiftsfria bilfärja avgår, bussförbindelse på ön. båtförbindelse med Waxholmsbolaget från stan. Fin uppvuxen omväxlande trädgårdstomt 4 726 m² med villa 73 m² i fint sydvästläge mot sjösidan samt källardel ca 40 m² med 2 rum, bastu, dusch, förråd. kort båtfärd till Vaxholm med restauranger och service samt 5 km till gustavsberg, med all service som man når med bil. Roddavstånd till restaurang på ön Getfoten. Affär & fina insjöbad på Tynningö. Myrnäsvägen 6b. Pris 13,9 milj. kontakta kjell johansson 070-715 45 81 alt laila Hedestig 070-792 75 46 för information S peci AL i S t SJÖLÄ gen. .
