UTROTAD FÅGEL
Garfågeln Utdöd släkting till skärgårdens alkor Varför blir man så glad att se en alka? Vi är många som blir upprymda av att se sillgrissla eller tordmule. De är så ovanligt … gulliga! TEXT
Carina Lernhagen Matz
H
besökt Svenska ögarna, där sillgrisslan häckar, vet h du. De simmar, dyker och lägger sina ägg i håligheter. De ser både pigga och nyfikna ut. Grafiskt svarta och vita. Eller har du kanske färdats med båt i ytterskär gården och plötsligt fått sällskap av en nyfiken tordmule som flyger i cirklar runt båten. Inte bara ett varv utan flera. De flaxar fort, fort med sina smala små spetsiga vingar som sitter på en spolformad kropp. Den breda näbben är speciell liksom den skarpa teckningen med vitt bröst och svart ovansida. ar du någon gång
är ovanligt söta fåglar, om man kan säga så. De är båda släkt med den nu utdöda garfågeln. Alla är arter i fågel familjen alkor. Garfågeln, vars vetenskapliga namn är Pinguinus impennis, liknade en jättestor tordmule, vit på undersidan och svart ovansida, men med den skillnaden att den inte kunde flyga. Latinets ”impennis” betyder just utan vingar. Den hade till och med mindre vingar än dagens tordmule! Därför blev den ett lätt byte vid jakt. Men den var fenomenal på att simma och liknar därför pingvinen. Garfågeln var stor, den vägde omkring fem kilo! och köttrik. Så här beskriver gamla Nordisk familjebok garfågeln: ”Enär han icke kunde flyga, drev man den synnerligen feta fågeln flockvis antingen in i löst uppstaplade stenskårar eller också direkt i båtar eller ombord på faryg.” Vidare: ”Både hannen och honan ruvade, och ungen fördes snart ut i vattnet. Fågeln sam och dök med ytterlig färdighet, fortare än en båt kunde ros.”
både sillgrissla och tordmule
på de nordatlantiska öarna utanför New Foundland, vid Island och Färöarna. Den blev omkring 75 centimeter hög. Det är unge fär dubbelt så stort som en tordmule.
garfågeln häckade
26 STÅNGMÄRKET
NR 2 • 2016
Från 900-talet och framåt slaktades garfåglar systematiskt för köttet och man skattade bona på de stora äggen som den la direkt på klippan. Garfågeln la bara ett ägg per par, precis som tordmulen. Men garfågelns ägg var 12-13 centimeter stort! I slutet på 1700-talet blev också fjädrarna mycket åtråvärda. Det ansågs fint att
Garfågeln kunde inte flyga men den var mycket skicklig på att dyka och den var en havslevande fågel vars hemvist var norra Atlanten.
De två sista levande garfåglarna på jorden dödades i juli månad för 172 år sedan på ön Eldey.