Blågröna rapporten

Page 1

Skärgårdsstiftelsens

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS UPPDRAG I 35 NATURRESERVAT ÄR BRETT.

Vi sköter naturen för

din och framtidens skull

Naturupplevelser lockar mer än två miljoner besökare ut till Skärgårdsstiftelsens områden i Stockholms skärgård varje år. Kanske kan vi med den här rapporten få dig att se naturen och landskapet på våra områden på ett nytt sätt. Låt skärgårdens olika upplevelser på sjön, i skogar och kulturlandskapet med brukade marker och öppna ängar inspirera till att förstå mer om de naturvårdande insatser vi gör och varför det är så viktigt.

Skärgårdsstiftelsen arbetar aktivt för att bevara och utveckla viktiga naturvärden och värden för det rörliga friluftslivet. För att vi ska kunna sköta våra naturreservat och gynna naturmiljön på bästa sätt gör vi restaureringar och skötselåtgärder som långsiktigt förbättrar förutsättningarna för biologisk mångfald, fungerande ekosystemtjänster och höga upplevelsevärden.

Den biologiska mångfalden är viktig att bevara i vårt unika skärgårdslandskap både

över och under ytan. Tack vare våra insatser med vattenförvaltning säkerställer vi att fler grunda vikar får den återhämtning de behöver. Restaurering av våtmarker och blå bårder är ytterligare åtgärder som gynnar skärgårdens känsliga miljö. Läs om det och mycket mer i denna rapport som berättar om Skärgårdsstiftelsens aktiva naturvårdsarbete från norr till söder, över och under ytan.

Vi har även det viktiga uppdraget att hålla våra områden tillgängliga för dig och kommande generationer. Förutom naturupplevelser tillhandahåller vi stigar, grillar, bänkar, vindskydd, bastur, toaletter och andra anordningar för besökare på våra områden.

Det finns mycket att upptäcka året om – vårens blomsterprakt, sommarens snorkling och picknickar, höstens svamppromenader och vinterns skridskoisar.

Vi ses i skärgården!

Mark 6 Skog 12 Vatten 18 Det här kan du göra 28 Så kan du bidra 32
Sven-Erik Öhlin
Innehåll Foto:
Fyra kilometer nytt djurstängsel i Käringboda. Restaurering av värdefulla lövmiljöer.
Riddersholm. Foto: JohanHammar Käringboda. Foto: Bosse Lind
Lyckat förökningsförsök av blåstång inom projektet Återskapa Östersjöns livskraft. sid 17 sid 10 sid 22

DET HÄR ÄR VÅRA

hållbarhetsprinciper

Hållbarhet är inte bara en del av vår verksamhet, utan genomsyrar allt vi gör. Det betyder att våra hållbarhetsprinciper är integrerade i hela vår verksamhet och att vi hela tiden stämmer av mot dem.

Dessa är:

Vi arbetar för att ha ett väl förvaltat bestånd, med störst möjliga ekologiska och sociala värden, samt med teknik i framkant för en resurseffektiv förvaltning.

Vi skapar goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation på våra områden, vilket bidrar till människors välmående, god hälsa och ett hållbart samhälle.

Vi är en ansvarstagande organisation där vårt arbetssätt drivs av en gemensam riktning med tydliga mål. Vi arbetar mot Vision 2030 med fokus på vårt kärnuppdrag.

Vi har ett aktivt naturvårdsarbete för att långsiktigt bevara och utveckla värdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald på våra marker och i våra vatten.

Vår ekonomi präglas av långsiktighet och resurseffektivitet.

4 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Foto: Jonas Dolk

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS BLÅGRÖNA RAPPORT

Hållbara insatser för en levande skärgårdsnatur

Naturen och den biologiska mångfalden är vår viktigaste resurs.

Skärgårdsstiftelsen arbetar för tillgängliga och hållbara naturmiljöer för nuvarande och kommande generationer. MARK

1 2 3

Vi värnar om de biologiska och kulturhistoriska värdena i odlingslandskapet för att bevara mångfalden.

SKOG

Genom hållbart skogsbruk och naturvårdsåtgärder skapar vi livskraftiga miljöer för djur, växter och besökare.

VATTEN

Som vattenförvaltare i skyddad natur genomför vi konkreta åtgärder under och över ytan för att hjälpa Östersjön att må bättre.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 5

1 MARK

Fjärdlång. Foto: Per Blom

Att återskapa och bevara ett rikt kulturlandskap

Nästan alla Skärgårdsstiftelsen marker är skyddade som naturreservat. Vi sköter kulturmarkerna för att bevara och utveckla de värden som finns där. Tack vare restaureringar, skötselinsatser och betesdrift bevarar vi det öppna kulturlandskapet.

MARK GOKS TAV T E N
SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN MARKEN

Öppna landskap och biologisk mångfald

Ensam är inte stark – vi behöver många olika arter och livsmiljöer. Biologisk mångfald spelar en avgörande roll för grundläggande funktioner i naturen, som till exempel pollinering och rening av luft och vatten. Mångfalden av olika naturtyper, olika arter och en variation inom arterna är en förutsättning för livet på jorden och fungerar som ekosystemens immunförsvar.

Vi behöver skydda och vårda den biologiska mångfalden för att bidra till ekologisk hållbarhet, som är grunden för en hållbar utveckling.

Ett öppet landskap med brukade åkrar, ängs­ och hagmarker är vackra inslag i skärgårdens natur. De är också mycket viktiga för den biologiska mångfalden.

För att bevara det öppna landskapet, naturbetesmarker och de arter som är knutna till dessa naturtyper så behövs både skötselåtgärder och betesdjur.

På lång sikt är betesdjuren de viktigaste naturvårdarna på öppna marker och därför är det också viktigt att Skärgårdsstiftelsens har djurhållande jordbruksarrendatorer på sina gårdar.

EN ALLÉ MED ANOR

ARTRIKA BRYN MELLAN ÄNG OCH SKOG

På konventionellt brukade jordar går åkern ända fram till skogen medan de gamla jordbruksmetoderna lämnade kvar ett område mellan åkern och skogen. I dessa brynmiljöer är den biologiska mångfalden hög och på många av våra områden växer också mycket ekar i brynen. Att återställa och bevara bryn skapar miljöer där fåglar, insekter och andra djur och växter trivs. Det förskönar också landskapsbilden och höjer upplevelsevärdet för besökare.

JAKT I VÅRA OMRÅDEN

Jakt och viltvård spelar en viktig roll för att bevara och främja biologisk mångfald. En hållbar och reglerad jakt hjälper till att bibehålla hälsosamma viltbestånd. Den kan också bidra till hållbara ekosystem, genom insatser för att till exempel minska bökskador från vildsvin, betesskador från vilt och predation från mink. Vi ser till att jakten sköts på ett så etiskt och genomtänkt sätt som möjligt genom våra jaktarrendatorer.

På Riddersholm, som är uppbyggt kring herrgården, anlades en allé redan på 1800­talet. Tyvärr har nästan hälften av träden dött, eller varit döende. Med bidrag från Länsstyrelsen har vi fått möjlighet att restaurera och plantera nya träd samt att låta arborister beskära de gamla. Även den privata ägaren till herrgården, Tiel Ridderstad, har bidragit genom att skänka tolv träd till projektet. 42 nya lindar, lönnar och alar står nu på plats och växer stadigt för att skapa en ny allé för framtiden.

8 BLÅGRÖNA RAPPORTEN

Restaurering av ekmiljöer skapar mångfald och ökar upplevelsevärdena för de som besöker våra områden.

KÄRINGBODA ÖPPNAS UPP

I Käringboda restaureras igenväxande hagmarker och brynmiljöer. Här finns fantastiska eklandskap som har potential att utvecklas till ett av de finaste i Sverige med mycket höga biologiska värden. Genom naturvårdsanpassade röjningar och gallringar gynnas lövträd i skogslandskapet, vilket också gynnar arter som är knutna till värdefulla lövskogsmiljöer.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 9
Käringboda. Foto: Lotta Karis ETT PROJEKT I SAMVERKAN MED

Kulturlandskap, jordbruk och

naturvärden

På ungefär en tredjedel av våra reservat har vi betesdrift med djur från totalt sexton arrendegårdar varav nio ligger på öar.

Landskapet i skärgården har både kulturhistoriska och biologiska värden. Marken behöver brukas kontinuerligt under lång tid, annars växer den igen och naturvärden går förlorade. Det handlar om att bevara och utveckla arter och livsmiljöer som är viktiga för kommande generationer.

När vi tar hand om naturen ökar också upplevelsevärdet för skärgårdsbesökaren.

De flesta uppskattar ett öppet landskap med varierad natur och betande djur på markerna. Att landskapet brukas och är öppet gynnar därmed turismen och det rörliga friluftslivet. En del gårdar har gårdsbutiker och försäljning av egna produkter vilket också skapar en positiv besöksupplevelse. Jordbrukens verksamheter bidrar också till en levande bygd.

STÄNGSLING PÅ KÄRINGBODA

HANDLA DIREKT AV BONDEN

På många av gårdarna tillverkas och säljs allt ifrån getost och honung till naturbeteskött och fårskinn. Att handla lokalt är ett fint sätt att stötta ett levande skärgårdssamhälle och ett öppet landskap.

Parallellt med restaureringen av värdefulla lövskogsmiljöer i Käringboda sätts också mer än fyra kilometer nytt djurstängsel. Stängslingen ökar arealen naturbetesmarker och säkrar en långsiktig skötsel av hela 100 hektar betesmark, vilket också bidrar till högre biologisk mångfald och en mer hållbar köttproduktion.

STÄNGSLINGAR OCH RESTAURERINGAR PÅ RIDDERSHOLM

Även betesmarker som vuxit igen på Riddersholm har restaurerats. Med bidrag från Länsstyrelsen har ekmiljöer och ett rikkärr kunnat räddas och därmed skapas möjligheter för flera sällsynta växter och många orkideer. Genom åtgärder som stubbfräsning och stängsling kan nötkreaturen fortsätta vara en viktig del av våra öppna landskap och hållbara framtid.

10 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Foto: Anna Björkman
ETT PROJEKT I SAMVERKAN MED

GÄRDESGÅRDAR – EN DEL AV

NATURUPPLEVELSEN

Som en del av vårt arbete för att bevara kulturmiljöer har Skärgårdsstiftelsen genomfört ett projekt för att återställa förfallna gärdesgårdar på Hjälmö och Riddersholm. Totalt har 625 meter gärdesgård restaurerats.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 11
Foto: Gustaf Waesterberg

2 SKOG

Att restaurera

och skapa förutsättningar för skogens mångfald

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar ungefär 8 000 hektar skog, både på fastlandet och ute på öarna. Vissa områden ska utvecklas fritt och andra ska skötas enligt de mål som finns för våra naturreservat. För en del av skogen innebär skötseln att den brukas genom naturvårdande skogsbruk. Hänsyn och aktiv naturvård behövs vid alla skogsbruksåtgärder. Hos oss är det en självklar del av förvaltningen.

En stor del av skogen på våra områden har brukats genom traditionellt skogsbruk och en betydande del av den skogen är i dag i 50­60­årsåldern. Dessa bestånd är nu i behov av att gallras för att bli mer robusta och kunna erbjuda attraktiva miljöer för många år framåt. När vi gallrar, röjer eller sörjer för att ny skog ska komma upp eftersträvar vi att få skogarna mer variationsrika. En ökad variation i bestånden gör skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar och skadeangrepp samt gynnar den biologiska mångfalden.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

MARK GOKS TAV T E N
SKOGEN

Skärgårdsskogar med karaktär

En mycket stor del av skogen i Stockholms län är gammal betesmark som vuxit igen eller planterats under flera årtionden. Skogarna på Skärgårdsstiftelsens områden, speciellt ute på öarna, har ofta en äldre karaktär eftersom det har varit svårare att bedriva ett rationellt skogsbruk här än i övriga landet. Man kan ofta se var det har funnits kulturlandskap tidigare och i gammal hagmarkskog som vuxit igen finns både unga och gamla träd och en stor variation av trädslag.

En del igenvuxna marker behöver restaureras för att återskapa kulturlandskapet och rädda naturvärden samt förbättra förutsättningarna för en hög artrikedom. Vi har många olika typer av skogsmiljöer på våra områden och cirka en tredjedel av skogsarealen ska utvecklas fritt utan att röras. Många arter gynnas av fri utveckling på lång sikt och då behövs gamla träd och död ved.

VINDSKYDD VID HÄRINGE

Ta en promenad i ett öppet kulturlandskap på Häringe och stanna till vid Skärgårdsstiftelsens vindskydd längst ut på Häringenäs eller vid Byholmen (bilden).

14 BLÅGRÖNA RAPPORTEN

Skogen gallras för att bli mer robust och samtidigt blir den ljusare och mer öppen vilket uppskattas av både många växt- och djurarter och av människor.

NATURUPPLEVELSER PÅ RIDDERSHOLM

I naturreservatet Riddersholm kan du vandra längs strövstigar som sträcker sig utmed stranden och genom varierad natur. Här kan du också upptäcka mångfalden av djur och unika växter vid rikkärren.

FLER P-PLATSER VID RIDDERSHOLM

Riddersholm är populärt för naturupplevelser, vandring och bad. Tack vare medel från Länsstyrelsen har vi kunnat göra en större parkering för besökare, med 15 platser istället för 3. Mycket välbehövligt och välkommet i ett område där många rör sig och som är vackert året runt.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 15
Foto: Karin Strandfager

EKEN – SKOGENS DROTTNING

Eken är en stor tillgång i våra naturreservat och många naturvärden är kopplade till det mäktiga trädet. Därför är förutsättningarna bra för att jobba aktivt med eken för att främja biologisk mångfald. Man brukar säga att eken växer i 300 år, lever i 300 år och att den tar 300 år på sig att dö. Med sin långa livstid är eken en långsiktig investering i en artrik natur, med många arter som är beroende av dess livsmiljö. Genom att gynna och bevara ekbestånd främjar vi mångfalden i vår natur på lång sikt.

LÅNGSIKTIG EKPLANTERING PÅ HÄRINGE

Häringe har varit hårt ansatt av granbarkborrar och vi har tagit ner stora mängder skadad gran. På ett område har vi istället planterat över 2 000 ek­ och lindplantor för att skapa en mer varierad och robust skog. Området har också hägnats in för att plantorna inte ska bli uppätna av vilt. Det här är en mycket långsiktig satsning – först om 150 år börjar de verkliga värdena synas. Under tiden pågår arbete med beskärning, röjning och annat som ser till att plantorna får växa upp till stora träd.

16 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Käringboda. Foto: Lotta Karis.

Storm och skadedjur i granskogen

I de granskogar som planterades på 1960- och 70-talen har det vuxit upp en generation av granar där alla träd är av samma sort och lika gamla. Det gör skogen mycket sårbar och känslig för förändringar och yttre påverkan. Det har blivit särskilt tydligt efter den extremt varma och torra sommaren 2018 och stormen Alfrida 2019 som slog hårt mot skogen i de norra delarna av länet. Stormen resulterade i många tusentals fallna träd som gjorde skogen ogenomtränglig och även förstörde vandringsleder och djurstängslen i skogsbeteshagar.

Under de senare åren har också granbarkborren fått fäste i vårt län, vilket till del beror på att skogen redan var försvagad av torkan 2018. Granbarkborren kan liknas vid en skogseld som sveper fram. I en produktionsskog med bara granar så dör alla träd.

Skärgårdsstiftelsen har jobbat hårt under flera år för att ta bort döda och fallna träd och även återställa det som stormen förstörde. Skogen är förändrad på dessa områden men även om det kan se dystert ut där träden har försvunnit så kommer det redan om några år börja se betydligt bättre ut med nya träd som kommer upp. Skogen kommer att återhämta sig och vi fortsätter jobba för en gradvis förvandling till en mer varierad och robust skogsmark.

Granbarkborren är den insekt som gör mest skada på granskogar. Här syns tydliga ingångshål i barken där den borrat sig in för att föröka sig.

HYGGESFRIA METODER

Skärgårdsstiftelsen har i samverkan med Skogsstyrelsen skapat ett demonstrationsområde på Gålö på cirka 9 hektar för hyggesfria skogsbruksmetoder. Syftet är att i fält kunna uppvisa hur olika hyggesfria metoder kan se ut i praktiken samt ha möjlighet att följa hur de olika delområdena utvecklas över tid.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 17

3 VATTEN

Riddersholm. Foto: Johan Hammar

Att förvalta och skydda livet under ytan

Människans påverkan på skärgårdens natur har fått stora konsekvenser för Östersjöns unika och känsliga ekosystem. Genom den aktiva vattenförvaltningen som Skärgårdsstiftelsen bedriver testas konkreta åtgärder som hjälper Östersjön att må bättre. Genom åtgärder i känsliga grunda vikar kan vi öka den biologiska mångfalden under ytan. När vi återskapar våtmarker leder det till positiva effekter med minskad övergödning och bättre förutsättningar för vattenlevande djur och växter.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN VATTEN MARK GOKS TAV T E N

Östersjön – små steg gör stor skillnad

Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Skärgårdsstiftelsen kan inte rädda hela havet men med ett lokalt perspektiv kan vi påverka enskilda vikar och vi ser att även små insatser kan göra stor skillnad.

Under lång tid har naturvården fokuserat på landmiljöer och det finns mycket begränsade kunskaper om naturvärdena under ytan i våra naturreservat. Som förvaltare har vi tidigare saknat skötselplaner för vattenmiljöer och vi har länge uppmärksammat behovet av att hitta användbara och kostnadseffektiva verktyg för att bevara marina naturvärden. Numera är vattenförvaltning en självklar del av vår verksamhet. Tack vare goda samarbeten med andra organisationer genomför vi olika projekt som ökar kunskapen och förbättrar förutsättningarna för våra marina miljöer.

Skärgårdens grunda havsvikar är mycket viktiga för hela Östersjöns ekosystem och många av skärgårdens djur och växter är

beroende av kustnära miljöer och grunda vikar. Här lägger fiskarna sin rom, här ska ynglen växa sig stora och ljuset gör att många växter frodas. Men ju mer vi stör de här områdena genom båtliv, ankring och övergödning desto svårare blir det för många arter att överleva. Vi jobbar aktivt för att utveckla förvaltningen i just grunda vikar och gör olika åtgärder som gynnar biologiska värden och som även gör det enklare för våra besökare att göra rätt.

VANDRA LÄNGS HAVTORNSUDDSSLINGAN

Gålö naturreservat passar bra för härliga havsnära vandringar. Längs den kuperade stigen runt Havtornsudd kan du njuta av milsvid utsikt över södra skärgården.

20 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Läs mer, på nästa uppslag, om projektet Skydd under ytan där vi har lagt ut bojar i naturhamnen på Nåttarö.

På lång sikt är betesdjur de bästa naturvårdarna.

Blå bårder, kossor och gäddor – allt hänger ihop!

Vid sjönära lantbruk betar kor nere vid strandkanten och en bit ut i vattnet.

I vassområden skapas ett band av grunt och varmare vatten innanför vassen.

I den här skyddade miljön, de så kallade blå bårderna, kan gäddornas yngel växa upp i lugn och ro. Eftersom det inte finns lika många betande kor idag som förr i tiden kan vi göra andra insatser för att gynna de blå bårderna.

Foto: Bosse Lind

Vassen kan klippas eller slås, med hjälp av maskiner eller för hand. På vissa håll har vi också dragit om stängsel så att de betesdjur som finns på området kommer ner till vattnet för att beta. Betande kor vid strandkanten trampar ner marken, som i sig hindrar vassen från att växa och då kommer annan växtlighet upp och skapar de miljöer där gäddorna kan leka och där ynglen trivs.

Med hjälp av historiska kartor kan vi se var det tidigare har funnits blå bårder och göra insatser i de områdena.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 21
Foto: Lill Schierman

Den viktiga blåstången

Lyckat förökningsförsök av blåstång på konstgjort rev vid Ridddersholm

Inom projektet Återskapa Östersjöns livskraft som du kan läsa mer om på nästa sida och på vår hemsida.

Blåstången är en av Östersjöns viktigaste nyckelarter eftersom den har stor betydelse som boplats, skydd, födoplats och lekplats för många andra arter i ekosystemet. I blåstången lever mängder av smådjur som musslor, snäckor, mossdjur och larver men även fiskar, tångräkor och tånggråsuggor. Den fantastiska blåstången är flerårig och växer samlat i blåstångsbälten och det är faktiskt den miljö i Östersjön som innehåller flest olika sorters arter. Fo

Vattenförvaltning är en självklar del av vår verksamhet.

22 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Foto: Sveriges Vattenekologer
Foto: Johan Hammar
to : Sveriges Vattenekologer

VI SKYDDAR BOTTEN I GRUNDA VIKAR

I samverkan med Världsnaturfonden WWF och deras projektfinansiär Apotea genomför vi inventeringar och åtgärder för att förbättra undervattensmiljön i de viktiga grunda vikarna i Östersjön. I projekten har vi undersökt vad som händer med livet under ytan när vi ankrar, vi har planterat blåstång och ålgräs, anlagt bojar för båtbesökare och gjort informationsinsatser.

Båtägare och besökare är engagerade och vill göra rätt och vi behöver hjälpas åt på hållbarhetsresan framåt för att göra så få avtryck som möjligt i vår marina miljö.

Många års ankring på vegetationsklädda bottnar kan leda till stora skador men med enkla medel har vi åstadkommit flera positiva förändringar. Inom projektet Skydd under ytan lade vi ut bojar i naturhamnen på Nåttarö. Här kunde vi snabbt se att bojarna ledde till färre ankringsskador och därmed skyddade bottenvegetationen och känsliga arter, såsom ålgräs, återhämtade sig. Bojarna gav oss också möjlighet att informera båtägare om ankringens påverkan på bottnarna och vikten av att skydda arterna under ytan.

Under hösten 2023 lade vi i ytterligare 15 pålbojar i Österhamn på Lidö, för att se om vi kan få en återhämtning av bottenvegetationen som bär tydliga spår av ankring.

Läs mer om projektet på vår hemsida.

UPPTÄCK LIVET UNDER YTAN

På Björnö och Nåttarö finns våra snorkelleder med skyltar på botten som berättar om det du ser under ytan. Passa på att uppleva skärgården från en helt ny vinkel!

BLÅSTÅNG PÅ BOJSTENARNA

I samband med bojprojektet Skydd under ytan gjorde vi ett försök att stärka blåstången. Genom att knyta fast buntar av blåstångsgrenar från han­ och honplantor med mogna förökningskroppar lyckades vi få blåstången att föröka sig på bojstenarnas hårda och kala ytor. Nu växer det massor av nya små blåstångsplantor på bojstenarna och åtgärden har gett bättre förutsättningar för mångfalden på dessa områden.

Skärgårdsstiftelsen genomför insatser för att stärka blåstången. Bland annat har vi lyckats med försök att få den att föröka sig och växa på bojstenarna i projektet Skydd under ytan.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 23
Foto: Sveriges Vattenekologer Foto: Martin Gadman
N
PROJEKT I SAMVERKAN MED
Projektet är prisbelönt av VATTENA KADEMI
ETT

Restaureringar av våtmarker har många positiva effekter.

24 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Riddersholm. Foto: Gustaf Waesterberg

Multifunktionella våtmarker

Det finns många olika typer av våtmarker i skärgården såsom myrar, kärr, bäckar, skogsvåtmarker och strandängar. Våtmarker är en av de artrikaste naturtyperna och här frodas insektsliv, fåglar häckar, fiskar vandrar upp för att leka och i en del våtmarker förökar sig grodor och salamandrar. Förutom att stärka den biologiska mångfalden kan våtmarker också bidra till att minska övergödning, balansera vattenflöden i landskapen och minska utsläpp av växthusgaser.

Våtmarksarbetet är en viktig del av vår vattenförvaltning och vi genomför flera olika åtgärder på våra områden. De senaste åren har vi skapat både småvatten och större våtmarker, pluggat igen diken och återvätat skogsmark. Vi har restaurerat strandängar, tagit bort buskar och träd för att förhindra igenväxning och torrläggning samt öppnat vandringsvägar för fisk och restaurerat rikkärr.

Det är både givande och tacksamt att jobba med våtmarker och vi ser ofta snabba resultat. När vi återställer våtmarker kan vi direkt se hur fiskar, fåglar och andra djur hittar hit. Våtmarker bidrar också till att försköna landskapsbilden och ge fina naturupplevelser för våra besökare.

ÅTERSKAPA ÖSTERSJÖNS LIVSKRAFT

Inom projektet Återskapa Östersjöns Livskraft har Skärgårdsstiftelsen återskapat tre skogsvåtmarker i Björnö Naturreservat på Värmdö. Åtgärden leder till en ökad mångfald av både växt­ och djurarter. Fåglarna är oftast de som först hittar till en nyanlagd våtmark och sedan vandrar andra arter in. Vi har också fått positiv återkoppling från besökare som har uppmärksammat att landskapet känns ljusare, varmare och mer välkomnande.

Läs gärna mer om projektet Återskapa Östersjöns Livskraft på vår hemsida. Projektet är ett samverkansprojekt med flera olika organisationer som jobbar för ett friskare Östersjön.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 25
ETT PROJEKT I SAMVERKAN MED

NÄMDÖ

Under 2023 färdigställdes tre nya våtmarker på Nämdö. En större våtmark vid Lillträsk och sedan renoverades en gammal dammvall vid skogstjärnen. Ett mindre vatten skapades vid Videtjärnen som också kommer kunna nyttjas av djuren på Nämdö som vattenkälla.

KÄRINGBODA

I Käringboda har vi restaurerat två våtmarker i de norra delarna av reservatet. Tillsammans utgör de cirka 9 hektar våtmark. Här har vi även nya vandringsleder, ett vindskydd och rastplatser så att besökare kan njuta av dessa vackra platser. Vissa tider på året med extremt höga vattenflöden kan det dock vara svårt att ta sig fram i dessa områden. Spänger har anlagts så att man kan ta sig fram lite lättare när det är lägre och mer normala flöden. För den som är intresserad av fåglar så är ett besök på våren att rekommendera.

Totalt har Sverige cirka 400 kända hotade arter i våtmarksmiljöer.

UTÖ

På Utö har Skärgårdsstiftelsen restaurerat fyra mindre våtmarker. En ligger bakom Gruvbyn på vägen mot Rävstavik. En ligger nedanför klipporna i Rävstavik och två stycken mindre skogsvåtmarker finns vid Kittelkärr. De två förstnämnda har dämts med hjälp av en mindre grävmaskin medan de två skogsvåtmarkerna har dämts för hand med en träskiva som kläs in med lera och organiskt material.

Våtmarkerna på Käringboda, Utö och Nämdö har kunnat återskapas tack vare finansiering från regeringens våtmarkssatsning. Medlen fördelas via Länsstyrelsen och kan användas för att skapa våtmarker i skyddad natur.

26 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Käringboda. Foto: Karin Strandfager

Vår största våtmark på Ålö

På Ålö har Skärgårdsstiftelsen återställt en våtmark som är den största i sitt slag i skärgården. När projektet inleddes var området nästan helt igenväxt av höga buskar, sly och träd. Med finansiering från Världsnaturfonden WWF och deras projektfinansiär Apotea samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genomfördes en total restaurering och den 9 hektar stora våtmarken skapades.

Hit kommer lekvandrande fiskar, häckande och rastande fåglar och trollsländor och andra arter som är beroende av våtmarker för sin överlevnad. Våtmarken fångar även upp den näring som kommer från närliggande åkermarker och bidrar därmed till ett friskare Östersjön.

Här kan du som besökare njuta av naturen, spana från utkiksplatsen, läsa mer om arterna, ekosystemtjänster och våtmarken och sitta ner en stund vid ett picknickbord.

Lär mer om projektet på vår hemsida.

RIKKÄRREN

Ett rikkärr uppstår bara vid specifika hydrologiska förutsättningar, det är en speciell livsmiljö där många ovanliga och sällsynta arter lever.

På Riddersholm finns två rikkärr där åtgärder har gjorts för att arter ska överleva och frodas. Skärgårdsstiftelsen har restaurerat rikkärret Storvass där bland annat arten majviva växer. Den är beroende av betande kor så vi har också satt upp nya djurstängsel och arrendatorns betesdjur är nu våra främsta naturvårdare i Storvass.

Det andra rikkärret, Gunnarsmaren, är en elva hektar stor myr med höga halter av kalk i vattnet, ett så kallat extremrikkärr som är länets största.

Det har restaurerats genom ett

LONA­projekt som Norrtälje

Naturvårdsstiftelse och Norrtälje kommun har genomfört i samverkan med Skärgårdsstiftelsen. Även i detta område är arrendatorns betesdjur en viktig del av skötseln.

Rikkärren är viktiga för biologisk mångfald och låter vi dem växa igen försvinner ovanliga arter som är knutna till den här speciella livsmiljön.

ÅLÖ VÅTMARK – EN UPPLEVELSE FÖR BÅDE STORA OCH SMÅ

Gör ett besök hit i sommar och glöm inte att packa med dig kikaren. Hör gärna av dig till oss om du ser någon spännande art!

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 27
Ålö. Foto: Cecilia Wibjörn

sätt att bidra till ett friskare Östersjön

28 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
Svartskär. Foto: Henrik Trygg

Sluta tanka havet

Hela 30% av bensinen från tvåtaktsmotorer med förgasare släpps rakt ut i vattnet. Tyvärr finns över 150 000 omoderna motorer kvar i skärgården och våra insjöar. Har du en tvåtaktsmotor – byt till ett klimatsmartare alternativ och lämna in den gamla motorn för skrotning.

2

Sluta kissa i vattnet!

Kiss innehåller mycket näring. En liter kiss göder upp 6–8 kilo alger.

Skapa blå bårder

Genom att skapa så kallade blå bårder med hjälp av betande djur eller upprepad klippning av vass, ökar du chansen för att fler arter kan gynnas – både på land och i havet.

5 3 4

Sopa för Östersjön!

Ta dig ut i maj eller juni och skrubba ren en klippa i vattenbrynet från fintrådiga alger, då hjälper du tångens ägg att hitta en boplats.

Ankra med försiktighet

Försök undvika att lägga dig allra längst in i en grund skyddad vik. Även propeller, motorljud och vattenrörelser påverkar bottnarna. På djupare än 7 meter är risken att påverka undervattensvegetationen mindre, då det är för mörkt för att mjukbottenväxter ska trivas. Men det finns alltid undantag. Undvik gärna att släpa ankaret när du ska dra upp det. Backa om möjligt mot ankaret och lyft det rakt upp.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 29
1

sätt att bidra till den biologiska mångfalden

30 BLÅGRÖNA RAPPORTEN

1

Plantera en äng

Genom att plantera äng istället för gräsmatta får du humlor och bin att trivas och bidrar till deras överlevnad.

Så eller plantera gärna olika typer av blommor för att locka fler typer av insekter.

3

Främja fladdermössen

Få fladdermössen att trivas genom att till exempel plantera blommor som luktar om natten eller genom att sätta upp fladdermusholkar. Se bara till att inte placera holkarna nära artificiellt ljus.

5

Inför vattenåtgärder

2

Sätt upp ett insektshotell

Insekter älskar stubbar, stenrösen, höga gräs och andra boplatser. Sätt gärna upp ett insektshotell på ett varmt och skyddat ställe i din trädgård.

4

Slå med lie

Sköt dina grönområden med lie istället för motorgräsklippare för extra motion – och minsta möjliga miljöpåverkan.

Ta tillvara på regnvattnet för att till exempel vattna rabatten. Komplettera gärna ditt fågelbad med några stenar för törstiga insekter och bin att vila sig på.

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 31
Och stöd Skärgårdsstiftelsens arbete! På nästa sida hittar du förslag på hur.

Skärgården väntar på dig!

Fler än 2 miljoner naturälskare besöker våra områden varje år.

Skärgårdsstiftelsen vårdar skärgårdsnaturen och ser till att det finns stigar, grillplatser, naturhamnar, bastur och öppna bodar för just din skärgårdsupplevelse. Välkommen ut till oss!

Stöd oss så vi kan göra mer

Ibland kan det kännas svårt att som privatperson eller företag veta vad man ska göra för att skapa värden i skärgården som gör skillnad. Men hos oss är det enkelt.

Genom att ge ekonomiskt stöd till Skärgårdsstiftelsens viktiga arbete är du med och skapar natur ­ och kulturvärden för nuvarande och kommande generationer.

32 BLÅGRÖNA RAPPORTEN
tack!
Stort
Foto: Henrik Trygg

11 000 hektar mark

20 000 hektar vatten

mer än 2 miljoner besökare per år

Swisha valfri gåva:

Ge en gåva här: eller

Fler sätt att bidra hittar du på skargardsstiftelsen.se

eller ring oss på 08-123

124 00

BLÅGRÖNA RAPPORTEN 33

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS BLÅGRÖNA RAPPORT

Om vårt arbete för ökad biologisk mångfald, höjda naturvärden, naturupplevelser och ett friskare Östersjön.

Foto: Henrik Trygg

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Blågröna rapporten by Skärgårdsstiftelsen - Issuu