Orientering 2018

Skapande genom delaktighet

Under planarbetet har vi tillsammans med skolbarnen ritat skolan, som kommer att bli det största nytillskottet av yta i området. När vi diskuterade områdets funktioner med skolbarnen kom frågan om skolbespisningen, en idé som vi särskilt tagit fasta på. “Kan vi inte få äta i en riktig restaurang?” Frågan har inneburit att vi utformat en restaurangbyggnad på den del av området som ligger närmast Valloxen. Den kommer att bli mer än bara en skolbespisning. Med de verksamheter som redan finns på området och det växande antalet boende på och i närområdet finns underlaget för att göra restaurangen tillgänglig för den breda allmänheten.

De goda krockarna

Ett aktivt sökande efter och tillvaratagande av synergier ger också något som är centralt för ett levande samhälle: goda krockar. Det är när vi möts som tankar och relationer kan uppstå. I en samtid där vi har praktiska möjligheter att leva helt avskilda liv från en större gemenskap blir våra basbehov den grund vi kan bygga relationer på. Det är med utgångspunkt i denna filosofi som vi valt att ha en så åldersmässigt differentierad befolkningsprofil som möjligt. I de äldre institutionsbyggnaderna planerar vi att erbjuda boenden för mer seniora personer. Närheten till vårdcentral och annan service kommer att ge möjlighet för människor med ett mer sammansatt servicebehov att kunna bo självständigt, nära natur och höga kulturvärden.

Människor behöver varandra. Det bevisas i åtskillig forskning där sambandet mellan att ha en mängd mellanmänskliga relationer och psykisk hälsa lyfts fram. Vårt modesta bidrag blir att skapa en miljö där möten är möjliga mellan individer med olika livserfarenhet och åldrar. Något som blir viktigare i förlängningen då Margarethaskolans elever går vidare i livet. En levande gemenskap är en förutsättning för ett gott och tillitsfullt samhälle. Det börjar med ett förhållningssätt.

Byggnaderna i landskapet

De gamla institutionsbyggnaderna ska fortsätta att vara de dominerande byggnaderna i miljön. Detta uppnås genom att vi tar intryck både från platsen som en bredare kulturhistorisk kontext för inspiration i byggnadsformer, placering och materialval. Nybyggnationen kommer att grupperas i två landskapsrum. På detta sätt speglar byggnadens stegring i höjd också landskapet, med hjälp av åsen som löper bakom huset. Skolan blir på detta sätt en återspegling av Margarethavägen och dess bebyggelse på motsatt sida av parken samt en inramning av parkrummet däremellan. Miljön kommer att kompletteras med funktioner samtidigt som vi i möjligaste mån bevarar och förstärker kulturbebyggelsens karaktär. Fastighetsutvecklingen ska understödja kulturmiljön, inte tvärtom.

Drivande i processen med planen har varit att ta intryck av områdets historiska funktioner och lyfta fram dem som en levande del i kulturmiljön. Detta gör vi både i torget och i parken. Tanken här är att vidareutveckla barockplanen utifrån den befintliga huvudbyggnadens axel så att de tidigare gångstråken tydliggörs. Trädrader/alléer kan arrangeras så att de delar in landskapet i rum. Skolgården knyter an till parkens funktion som klassrum. Här utbildades de intagna barnen i

Margarethahemmets kulturhistoriska bebyggelse är dess viktigaste tillgång

Miljöskapande

Byggnaderna har ett stort miljöskapande värde, miljön präglas av de monumentala institutionsbyggnader som uppfördes 1915. I området finns byggnader med olika karaktärer, äldre bebyggelse, nyare villor och naturområden.

Samhällshistoriskt värde

Margarethahemmet är en symbolbyggnad både för dem som har varit intagna på hemmet, deras familjer samt för dem som har arbetat där. Institutionsbyggnaderna har också ett samhällshistoriskt värde eftersom de påminner om dåtidens idéer kring stordrift i vården, vilket var en vanlig tanke förr. Byggnaderna har på det sättet också ett vård- och institutionshistoriskt värde.

Arkitekturhistoriskt värde

Byggnadens kulturhistoriska värde sitter främst i dess fasader och dess byggnadsvolym samt den bevarade planlösningen med salar och korridorer. Byggnadernas monumentala uppbyggnad med ett tidstypiskt klassicistiskt formspråk i en brytnings- tid mellan nationalromantik och funktionalism har ett högt arkitekturhistoriskt värde.

trädgårdsskötsel under institutionstiden för att kunna bli ekonomiskt oberoende samt bidra med livsmedel till köket. Det var en yta fastställd och preciserad av lärande och aktivitet. Skolgården bildar ett väldefinierat landskapsrum tillsammans med de befintliga byggnaderna, den tillkommande skolbyggnaden samt gamla och nya träd. Odlingslotter anläggs i anslutning till den nya skolbyggnaden. Ett orangeri uppförs på skolgården nära den ursprungliga platsen för ett tidigare växthus. Det pedagogiska och verksamma kommer att ligga till grund för hela parkrummet och därmed bilda ingången till hela området.

De gamla institutionsbyggnaderna har stått sig väl genom sina första hundra år. Det har vi tagit intryck av när vi planerat fastighetsförädling och nyproduktion. Ambitionen är att tillämpa ekologiskt byggande genom modernt beprövade tekniska lösningar. Byggnaderna ska uppföras som lågenergihus med miljövänliga material. Vi ser särskilt till att materialen ska gå att underhålla i stället för att behöva bytas ut. Underhållsfritt betyder ofta att den inte går att underhålla. Mycket av den nya bebyggelsen kommer därför att få träpaneler

som extra skalskydd med inspiration från äldre ekonomibyggnader på platsen.

Kommunöverlåtelser

Vattnet har varit en central resurs i Margarethahemmets historia, och det ska det fortsätta att vara. Med planprocessen beslutas att strandområdet med den gamla badplatsen kommer att överlåtas till Knivsta kommun och bli tillgänglig för allmänheten. Också vägen in på området samt en del av parken kommer att läggas under kommunen, och Knivsta blir härmed en garant för tillgänglighet och de gemensamma värdena på området. Värden av natur, skönhet och historia som alla Knivstabor har rätt till.

Rörelsen tar plats

Bilar var inte en självklarhet när områdets byggdes och vägarna in på området ser ut därefter. Här har vi valt att arbeta för att områdets vägar ska bli mindre belastade. En större parkering, dimensionerad för att kunna hantera hämtning och lämning till skolan, liksom vårdcentralbesök, förläggs till områdets entré. Fotgängare inbjuds att följa parkernas gångar upp mot husen och får på detta sätt en ingång genom parkrummet. För särskilda transporter finns fortfarande möjlighet att med bil ta sig till och runt området, men rörelse blir det naturliga valet.

Vy från sjön

Områdets roll i pedagogiken

Tillsammans med trädgårdsarkitekten Daniel Bell och det fristående landskapsarkitektkontoret Urbio har vi genomfört en grundlig förstudie över hur vi ska kunna uppfylla det pedagogiska uppdraget i utemiljön. Särskilt fokus har lagts på att bevara biologisk mångfald, kreativ exponering av dagvattenhantering och ett tydliggörande av kretslopps- och hållbarhetstänk. Målet är att elever, boende och besökare ska få en naturlig ingång till dessa aspekter som är en förutsättning för att bevara och utveckla miljön. Arbetet har inte bara begränsats till den planerade skolgården utan utredningen har tagit ett helhetsgrepp på utemiljön över hela området.

1.

3. 2.

1 VÅTMARKEN 2 TALLBACKEN 3 SKOGSGLÄNTAN

Våtmarken blir en fantasieggande miljö med blommande svärdsliljor och träspänger som tillför ett stort upplevelsevärde till området.

Öppnare skogsparti i brynzonen mellan barr- och lövskog, med en öppen äng vid västra sluttningen framför Margarethahemmet.

Skogskaraktären vävs in här; tall och mossiga stenar, barfotastigar i sten och grus, hinderbanor över stock och sten. Mindre observatorium skapas där barn och vuxna kan samlas före skogspromenaden eller spana på rådjur och fåglar inne i barrskogen.

MÅNGFALD

Mångfald av växtlighet och faunadepåer är ett genomgående tema för hela området för att inte bara kompensera miljön, utan faktiskt göra det bättre än nuläget. Insektshotell och nektarrabatter med surrande insekter och fjärilar. Buskar med frukt och bär som lockar fåglar. Kompost och maskfarmar jobbar i debritoriumfabriken. Stenrösen för salamandrar och groddammar i de naturliga sänkorna.

DAGVATTEN

Dagvattnet ska ses som en resurs och användas i anläggningen i så stor utsträckning som möjligt. En del av vattnet kan tas omhand på skolbyggnadens tak. Stora hårdgjorda ytor undviks för att minimera avrinningen från området. Så mycket vatten som möjligt renas genom vegetationsytor innan det rinner ner i sjön Valloxen. Vatten samlas i tunnor, cisterner eller regnpergolor för att kunna användas till lek och till bevattning.

Så här blir det - Översikt Nya Byggnader

MAGASIN A

Bostads-/lokallänga närmast annexet och huvudbyggnad A.

TORGET OCH LÄNGAN

Invid annexet och tegelbyggnaden skapas en plats – ett gårdsrum med det gemensamma kullerstensatta torget. Den nya längan inrymmer kök, restaurang/matsal och lokaler och omsluter gårdsrummet mot norr.

Magasin.

PÅBYGGNAD

En påbyggnad av den befintliga nyare tillbyggnaden som förbinder de två huvudbyggnaderna, möjlig plats för vårdcentral och gemensamhetsfunktioner som bibliotek. Påbyggnaden görs i husets bakkant för att vara så diskret som möjligt från parken.

MAGASIN B

Bostads-/lokalhus uppe vid tallbacken.

NYA TRÄDGÅRDEN

En ny trädgård anläggs som anknyter till hur den såg ut i sin ursprungliga form under institutionstiden, med korsande centralaxlar. En trädgård för både nytta och nöje, med odling, rabatter och växthus. En del av den är avsedd som offentlig park, den andra som skolgård. Platsens många olika gröna rumsligheter inbjuder till avkoppling, möten och undervisning.

Planerad fördelning på Margarethahemmet

Bostad 20 %

Skola 30 % Senior 30 %

Verksamhet 20 %

MAGASIN A LÄNGAN

MAGASIN B

TORGET

PÅBYGGNAD

NYA TRÄDGÅRDEN NYA MARGARETHASKOLAN

NYA MARGARETHASKOLAN

Skolan ligger precis nedanför skogsbacken vid kanten av ängsmarken. En möjlig utbyggnad ligger även den i gränsen mellan skog och äng. Ett orangeri och uteklassrum placeras där det tidigare har funnits ett växthus. Kommunen lägger en översiktsplan för Knivsta 2006. Mot denna kommer senare detaljplaner, som Margarethahemmets ska testas mot. Där står att Knivsta kommun ska uppfylla dessa tre grundmål i sina bedömningar:

• erbjuda goda livsmiljöer och vara en plats där man vill bosätta sig och bo kvar

• vara en attraktiv plats för företagande och verksamheter

• utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt där resurser i form av natur-, kulturmiljö- och upplevelsevärden tas väl tillvara. Sisyfos AB köper området 2015. Tidigare ägaren av området har påbörjat detaljplanearbete. Detaljplanen fastslår bebyggelsens ändamål, volymer mm.

Margarethaskolan – så sker planen

Sisyfos fullbordar och lämnar in detaljplanen. Planen har reviderats efter synpunkter från allmänheten. Beslut i kommunfullmäktige tas i december 2017. Detaljplanen antas och Sisyfos går vidare med fastighetsutvecklingen. Första projektet är nya Margarethaskolan och därefter bebyggelsen kring torget och bostadshus. När nybyggnationen gradvis fullbordas kommer verksamheterna att flytta ut ur befintliga lokaler. Därefter renoveras befintlig bebyggelse varsamt.

Om planen inte skulle klubbas

kommer vi att modifiera det som är nödvändigt och lägga fram den igen. Sisyfos rullar stenen uppför berget – för att vi vill och vi kan.

52