Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 140 • November 2016

Återvinning – vem köper materialet? Jämställd arbetsplats – rekrytering för framtiden Juste konkurrens – ta hjälp av SBMI

LJUV MUSIK Succé för konsert i täkt

Höstens branschdagar

Backvarning med ny teknik

Framtidens platschef


K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL Ansvarig utgivare Björn Strokirk

#140 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Brånahults bergtäkt förvandlades i augusti till konser tarena. Läs mer på sidan 46. Foto: Jan Stenqvist

29

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm   

ECOLA DIC BE OR

L

N

Hemsida www.sbmi.se Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Anna Hållams, Hans Lundgren, Erica Nobel, Samuel Pettersson och Björn Strokirk. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2017 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Höstens konferenser. SBMIs branschdagar i Umeå och Jönköping var i vanlig ordning välbesökta och det bjöds ett tjugotal presentationer på båda platserna. Stenkoll sammanfattar. SID

7–9 Nyhetsflödet

18 Fler kvinnor En mer jämställd arbetsplats är en bättre arbetsplats. Men hur ska berg­material­industrin arbeta för att locka fler kvinnor till branschen?

39 Lastbil utan spill Jehander är först i landet med att kräva täckta flak på transporterna till och från täkt. När kommer efterföljarna?

10 Transportbuller Frågan om buller från transpor ter till och från täkt är komplex. Delphi Advokatbyrås Erica Nobel redogör för juridiken.

22 Tillsyn i fokus Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket har genomför t tillsynsbesök hos industrins täkter. Stenkoll summerar resultaten så här långt.

12 Ojuste konkurrens Oseriösa aktörer och okunniga upphandlare sätter den sunda konkurrensen ur spel. SBMI kan driva frågor där medlemmen vill undvika att gå i polemik.

24 Kretsloppstänkande År 2020 ska 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall återvinnas har EU bestämt. Vilka möjligheter och svårigheter står branschen inför? Och vem ska köpa det återvunna materialet?

42 Nya backvarnare Företaget Retenua utvecklar i skrivande stund en ny teknik för backvarnare med säkrare detektering av människor runt maskinen. Stenkoll redogör också för de varianter som finns på marknaden.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan

16 När olyckan är framme Systematiskt säkerhetsarbete kan förebygga många olyckor men aldrig minska risken helt. Därför bör alla ha en plan i förväg för vad man ska göra om en svår olycka inträffar.

38 Platschef 2.0 Platschefsyrket ställer allt högre krav på den som innehar positionen. Hur ska arbetsbeskrivningen lyda för framtidens täktledare och hur lockas rätt människor till yrket?

46 Täkt och ton Över 500 personer besökte Brånahults bergtäkt i augusti för att lyssna till Målerås musikkår och höra geologen Jan Mikaelssons berättelser.

KROSSORDET # 140

3


VI HJÄLPER DIG MED DETALJERNA OCH HELHETEN Bjerking är specialister på ingenjörsgeologi, hydrologi, berg, mät & GIS samt vibrationsteknik. Vi är heltäckande inom bygg och anläggning och erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom samhällsbyggnad. Tillsammans är vi fler än 300 medarbetare på våra kontor i Uppsala och Stockholm. Hör av dig så berättar vi mer!

Kontakt Connie Boox 010 - 211 80 72 connie.boox@bjerking.se

Mikael Söderstedt 010 - 211 81 88 mikael.soderstedt@bjerking.se

Kontroll a v berganlä ggningar Tillstånds p r o ce s s e r F ö r un d er sökningar Projekter ing MK B o c h LC C


Ledare

Tack för god återkoppling

S

BMI genomförde i maj 2016 en enkät­undersökning bland medlemmarna för att få en återkoppling på hur de tycker att verksamheten fungerar idag och hur de vill att den ska fungera i framtiden. Totalt svarade 200 på enkäten – tack för det. Fem av sex hade varit i kontakt med SBMI det senaste året. Hela 95 procent menade att de hade haft nytta av SBMI. Nästan lika många, 90 procent, var nöjda eller mycket nöjda med SBMIs verksamhet. De återstående svarade ”varken eller”. Ingen svarade helt eller delvis missnöjd, vilket gläder mig mycket. Trots de goda åren som varit bör vi inte se framtiden an genom att bara titta i backspegeln. Jag minns att Churchill inte blev omvald som premiärminister efter andra världskriget, trots det framgångsrika ledarskap som han hade visat under kriget.

Hur vill då medlemmarna ha det i fram­ tiden? Hela 96 procent vill att SBMI ska fortsätta med en mycket bred verksamhet som hittills. Bör vi bredda oss ytterligare och börja arbeta med nya områden? De flesta svarade nej, men 20 procent svarade ja på den frågan. I en följdfråga undrade vi vad nytt vi i så fall bör satsa på? Återvinning – tyckte de flesta av de som hade svarat ja på föregående fråga. Men när vi ställde frågan ”År 2020 ska 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall återvinnas. Material såsom jord, betong och asfalt hanteras i många täkter. Bör SBMI bli mer aktiva vad gäller regler för återvinning, teknik, med mera?” svarade 92 procent ja. Jag tror att många menar att SBMI redan har agerat inom återvinningsområdet – vilket kan stämma: Gruvavfallsdirektivet, beskattning av restmaterial, synen på entreprenadberg med mera är frågor där SBMI aktivt har fört dialog med myndigheter och

gjort inspel mot Miljödepartementet – men många vill att SBMI arbetar än mer aktivt för återvinning i framtiden. Många menar att det är rätt att vi samverkar inom arbetsmiljöområdet för att driva på utvecklingen av säkrare maskiner. Nästan 90 procent tror att utvecklingen är lättast att driva gemensamt. Övriga anser att frågan sköts bäst av varje företag för sig.

Vill medlemmarna att vi fokuserar på något – utan att släppa frågor i vår breda repertoar – det vill säga omprioriterar? Nej svarade 58 procent medan resten svarade ja. Följdfrågan till dessa var vad vi då ska prioritera? Möjligheterna att öppna täkter samt

Hela 95 procent menade att de hade haft nytta av SBMI.

rimliga täktvillkor och handläggningstider blev de vanligaste svaren. Det mest fundamentala för medlemmarna orsakar störst problem – inte främst på grund av att kraven är hårda, det ska de vara, utan – därför att rättstillämpningen är godtycklig och oförutsägbar i många stycken. Vad spelar då störst roll för möjligheten att få förlängt täkttillstånd? Är det att reducera damm från täkten, buller från täkten eller bättre kontakt med grannarna? Överraskande för mig, och glädjande, menade de flesta att kontakten med grannarna är viktigast. Därefter kom buller. Damm tycks mer sällan var ett bekymmer.

Vägledande för all SBMIs verksamhet är medlemsnytta. Och då räcker det inte med att producera bra och användbara hjälpmedel. Det är först när hjälpmedlen verkligen

används som nyttan uppstår. Dessutom stärks SBMI i samtalen med maskintillverkare och myndigheter om vi samverkar mer.

Styrelsen har därför identifierat imple­ mentering som en av SBMIs viktigaste framtidsfrågor. Här kan inte minst styrelsen och utskotten inom SBMI spela en viktig roll. Det handlar om att följa Krossutskottets råd om säkra maskiner, ta hjälp av Arbetsmiljöutskottets råd om riskinventering och riskhantering, utnyttja Samhällsutskottets Täkthandbok, organisera kontakter med grannar och myndigheter enligt SBMIs råd och checklistor, med mera, med mera. Bättre implementering kan locka nya medlemmar till SBMI. Från att ha varit nere under 100 medlemmar 2007 och 2008 har stadigt ett flertal företag sökt sig till SBMI år för år och vi har nu över 150 medlemmar. Glädjande är att även krossentreprenörer och sprängföretag visar intresse för SBMI. Deras kunskaper är viktiga för täkternas säkerhet och miljö. Ju fler vi är tillsammans…

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 140

5


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: leena.eriksson@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2016/2017 22 –23/11 Produktkunskap, kvalitets­ säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer. 9 –12/1 Produktion I Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter och krossanläggningar. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

7 –9/2 Produktion II, del 1 Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller motsvarande. 21–23/2 Produktion II, del 2 Radisson Blu Arlandia 14–15/3 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. 6/4 Årsstämma och branschdag Stockholm, Svenskt Näringslivs Hus

Nästa år arrangerar SBMI som brukligt branschdagar vid tre tillfällen.Vårens sammankomst arrangeras i Stockholm i april och höstens konferenser i Jönköping och Umeå äger rum i oktober. 5/10 Branschdag Jönköping, Filmstaden 19/10 Branschdag Umeå, Filmstaden

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkrare att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

w w w.norab.com

7–8/11 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia 21–22/11 Produktkunskap, kvalitets­ säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia


Nyhetsflödet Anaconda siktar högt och stort Anacondas nya sikt DF514 markerar ett steg upp i maskinstorlek jämfört med tillverkarens tidigare modell DF512. – Sikten har en kapacitet om 350 ton i timmen, säger Svend M Andersen, vd på återförsäljaren Andersen Contractor. Jämfört med DF512 har DF514 sjutton procent större 2-däcks siktbox som mäter 4,27 gånger 1,52 meter. Siktboxen är hydrauliskt höjbar vilket gör det enkelt att byta siktsåll och siktvinkeln kan varieras mellan 15 och 19 grader. DF514 är utrustad med två hydrauliskt fällbara sidor på matarfickan och har tre stycken utlastningsband med variabel hastighet. Bandvagnsunderredet gör det enkelt att förflytta maskinen på arbetsplatsen och apron-matare finns som tillval. Återförsäljaren menar att sikten har ett brett användningsområde som innefattar exempelvis bygg- och rivningsavfall, slagg, sten, kompost och jord.

Ny grovsorterare Sandvik presenterade i somras QE241 – en ny kompakt grovsorterare. Det senaste tillskottet i företagets familj av grovsorterare väger 18 ton och har en dubbeldäckad siktlåda som mäter 3,35 gånger 1,24 meter. Maskinen är framtagen för den europeiska marknaden och har gemensamma egenskaper med de större modellerna, som till exempel konfigurationsalternativet med tvåvägs uppdelning och sekvensiell start. Verket har lamellmatare med variabel hastighet och kombinationen med "banan-dukar" på underdäck ger en verksam och effektiv siktningslösning. Den 1 200 millimeter breda transportören klarar tuffa överkornsmaterial. Fin- och mellanstort material hanteras av två hydrauliskt hopfällbara sidotransportörer.

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang kan nu tecknas, hör av er för information! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!” Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se


Nyhetsflödet FOTO: JEHANDER

Kristján Erlandsson, Petter Lindström och Jehanders arbetsledare Olle Groth besöker Löten.

Stipendium till examensarbete

trategi t - en gestaltningss inramad biodiversite och grustäkt för Lötens sand-

Petter Lindström Kristján Erlandsson och itektur Avdelningen för landskapsark Examensarbete vid met, Uppsala 2016 landskapsarkitektprogram

Stenkoll skrev i våras om de blivande landskapsarkitekterna Kristján Erlands­ son och Petter Lindström som då arbetade för fullt med sitt examensarbete inom ramen för HeidelbergCements forskartävling Quarry Life Award. Nu är projektet slutfört och slutpresentationen väntar men Kristján och Petter har redan blivit uppmärksammade och prisade för sina ansträngningar. Det är tredje gången som Heidelberg­Cement, som i Sverige bland andra företräds av dotterbolaget Jehander, anordnar Quarry Life FOTO: JEHANDER

Prisade studenter.

8

KROSSORDET # 140

Award. Tävlingen har som syfte att stärka den biologiska mångfalden på de platser där företaget producerar berg- och grusmaterial. Erlandssons och Lindströms bidrag är ett av flera från Sverige och är ett gestaltningsförslag om ett efterindustriellt landskap vid Jehanders grustäkt Löten på Munsö strax utanför Stockholm. Examensarbetet "Bio­ diversity Framed – A biological design strategy with synergy-values" belönades dessutom nyligen på SweMins årliga miljökonferens med ett stipendium om 15 000 kronor. – Jätteroligt förstås, säger Kristján Erlands­ son om stipendiet. Det känns som ett kvitto på att det vi föreslår är ett realistiskt projekt och det har varit intressant att verkligen kunna fördjupa sig i de här frågorna. Vad ska ni göra för pengarna? – I projektet besökte vi Landschaftspark Duisburg-Nord i Tyskland, ett tidigare industriområde som gjorts om till en park för

allmänheten. Det kan bli så att vi använder pengarna för att göra ett återbesök där. Och det finns fler liknande platser i Ruhr-området där vi kan hämta inspiration.

Brett stöd Kristján Erlandsson berättar att industriella miljöer är ganska outforskade områden för landskapsarkitekter men att detta kan förändras i framtiden. – Dyker det upp såna här projekt så skulle vi definitivt vara intresserade. Det har varit otroligt spännande. Han understryker att stöttningen från Jehander och från HeidelbergCement under arbetets gång varit en nyckel till framgång. – De har verkligen sett till att vi fått alla underlag vi frågat efter och hjälpt oss på alla sätt. Nästa punkt på dagordningen är presentationen och prisutdelningen i Quarry Life Award Northern Europe som äger rum den 9 november, strax innan detta nummer av Stenkoll kommer ut. – Det ska bli kul att höra om de andra bidragen och få mer respons. Lite nervöst men mest spännande.


Hybrider och självgående maskiner Volvo Construction Equipment presenterade nyligen, under företagets Xploration Forum i Eskilstuna, en prototyp av en eldriven hybridhjullastare – en maskin som enligt tillverkaren kan öka bränsle­ effektiviteten med upp till 50 procent. Hybridhjullastare – med arbetsnamnet LX1 – är en seriehybrid vars drivlina har elmotorer vid hjulen, eldriven hydraulik, energilagringssystem, en betydligt mindre dieselmotor samt en ny maskinarkitektur. Prototypen består till 98 procent av nya delar och har en maskin med helt ny design. LX1 är just nu en del av ett forskningsprojekt och finns inte till försäljning. Volvo CE började arbeta med elektromobilitet och hybridteknik 1998 och har långsiktiga planer på att utveckla produkter och tjänster för elektromobilitet. – Vi tror att det i framtiden sker en omfattande övergång till el­ hybridteknik, säger Scott Young, chef för Volvokoncernens elektromobilitetsprogram.

Man demonstrerade dessutom en prototyp av en självgående hjullastare och ramstyrd dumper som arbetar tillsammans. Hjul­ lastarprototypen fyllde prototypversionen av den ramstyrda dumpern – som sedan tömde lasten och upprepade proceduren. Under den timme som demonstrationen varade visade det sig att den självgående hjullastaren kunde arbeta med motsvarande 70 procent av kapaciteten hos en tränad förare vid lastning och lossning. – Demomaskinerna programmerades för att arbeta tillsammans och utföra specifika arbetsuppgifter på en förbestämd bana, förkla-

Hybridhjullastaren LX1. rar Jenny Elfsberg, chef för ny teknik på Volvo CE. Maskinen kan utföra samma arbetsuppgift gång efter gång, längs en förbestämd bana, under relativt lång tid. Men tekniken är fortfarande i sin linda. Vi arbetar med att utveckla lösningar som är tillräckligt säkra och har tillräckligt höga prestanda för att de ska godkännas av marknaden. Hon fortsätter: – Det är en lång bit kvar, så det finns inga planer på kommersialisering just nu. Idag kommunicerar inte prototypmaskinerna med varandra. Kommunikation mellan maskiner – där maskinerna "talar" med varandra och med en central kontrollpunkt – är avgörande för att undvika kollisioner och effektivisera maskinflödet.


gästkrönika

Buller från transporter – hur hittar vi en rimlig avgränsning?

Delar av transporterna till och från en täkt utgör så kallade följdverksamheter och konsekvenserna av dessa ska bedömas i tillståndsansökan enligt miljöbalken. Detta kan påverka såväl täktverksamhetens tillåtlighet som behovet av att vidta skydds­ åtgärder. Delphis Erica Nobel resonerar i frågan.

B

edömningen av följdverksamheter görs i två steg. Först ska det klargöras om de aktuella transporterna överhuvudtaget utgör en följdverksamhet. Därefter ska de dimensionerande bullervärdena

avgöras. Av förarbetena till miljöbalken framgår att det ska göras en rimlig avgränsning, så att det endast är följdverksamheter som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten som beaktas. Vad som utgör en följdverksamhet får därmed bedömas från fall till fall, vilket även framgår av praxis. Avgränsningen av följdverksamheterna har stor betydelse då de aktuella transporterna dels ska vägas in vid bedömningen av täktverksamhetens lokalisering, dels kan beaktas när villkoren regleras för täktverksamheten. Villkor gällande följdverksamheter kan dock endast föreskrivas om verksamhetsutövaren har faktiska och rättsliga möjligheter att påverka den störning som villkoret ska begränsa.

Redovisning nödvändig

Vid bedömningen av vilka transporter som kan anses utgöra en följdverksamhet bör NJA 2004 s. 421 beaktas. I domen slås det fast att verksamhetsutövaren måste redovisa transporternas påverkan på omgivningen samt att det inte endast är transporter på enskilda vägar som kan utgöra följdverksamhet. Det som ska vägas in är istället olägenheterna från verksamhetens transporter jämfört med transporterna från övrig trafik samt verksamhetens andel av den totala mängden tung trafik. Mot bakgrund härav ska följdverksamheterna sedan avgränsas.

Endast följdverksamheter som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten ska beaktas.

10

KROSSORDET # 140

GÄSTKRÖNIKÖR: Erica Nobel, Delphi Advokatbyrå

Bullervärden Vad gäller bullervärden tjänar infrastrukturpropositionen, prop. 1996/97:53, som vägledning vid tillståndsprövningar av transporterna till och från täkter. Avsikten med de buller­värden som tillämpas var enligt propositionen att de ”på sikt” skulle uppnås i samband med nybyggnation. Värdena i infrastrukturpropositionen är dock angivna som riktvärden. I olika domar angående täktverksamheter har domstolarna tagit bedömningen ett steg vidare och istället angett värdena som begränsningsvärden. Vad gäller bullervärdena ska även Naturvårdsverkets rapport 6538 ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” nämnas. I rapporten pekas transportvägar till täkter ut som en verksamhet där det kan vara rimligt


Det som ska vägas in är olägenheterna från verksamhetens transporter jämfört med transporterna från övrig tung trafik. att efter en sammanvägd bedömning avvika från riktvärdena för trafikbuller. Den aktuella bedömningen har dock inte tillämpats på annat sätt än det som eventuellt kan tolkas in i den ovan beskrivna tillämpningen av gränsvärden, istället för riktvärden, för trafikbuller.

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Slutsats Avgränsningen av följdverksamhet till och från täktverksamhet ska ske i varje enskilt fall. Verksamhetsutövaren måste således göra avgränsningen i ett tidigt skede av processen. Sedan följdverksamheten avgränsats är frågan vilka bullervärden som ska tillämpas och accepteras. Domstolarna tillämpar infrastrukturpropositionen som vägledning gällande de bullernivåer som kan anses godtagbara. Värdena som var avsedda att utgöra riktvärden för nybyggnation tenderar dock att tillämpas som begränsningsvärden även för befintliga täktverksamheter. Detta är en väsentlig förändring.

Villkor kan vara fördel Det bör även beaktas att många som framför synpunkter på en tillståndsansökan avseende täktverksamhet är boende längs med vägarna till och från täkten. Detta innebär att det kan vara en fördel att få ett tillstånd som innefattar villkor avseende täkttrafiken, även om det kan diskuteras om avgränsningen är alltför omfattande och även om bullervärdena utgör gränsvärden. Anledningen är att frågan i så fall är rättskraftigt avgjord, vilket underlättar tillsynen och driften av täkten, för den täktverksamhet som kan visa att de villkorade värdena innehålls. En sådan tillämpning medför dock en risk för att bedömningen av följdverksamheterna vidgas. Därmed blir frågan om avgränsningen av det geografiska området, bullervärdena och eventuella villkor mycket komplex. Den måste under alla omständigheter övervägas noga, för att inte skapa praxis som kan medföra framtida begränsningar för täktbranschen.

Vi erbjuder  rikstäckande  Drönartjänster  avseende:  

Vi erbjuder rikstäckande Drönartjänster avseende:

-­‐Volymmätningar av  berg,  täkter,  upplag  &  deponier*    

-­‐Kartor och  3D  modeller  av berg, täkter, upplag & deponier* – Volymmätningar -­‐Översiktsbilder  och  flygfoto  på  anläggningar  &  entreprenadområden,  fr  4.900  :-­‐  

– Kartor och 3D modeller

Drönartjänst Sverige  AB  har  30  professionella  &  licenserade  piloter  i  Sveriges  alla  län!  

– Översiktsbilder och flygfoto på anläggningar & entreprenadområden, fr 4.900:-

Läs mer/boka  på  dronartjanst.se  eller  maila  till:  thomas.erdegard@dronartjanst.se   *Erbjudande    volymscanning  Stenkollsläsare:  9.900:-­‐  (Ange  Stenkoll  i  din  förfrågan).      (12  hektar  och  10  volymer  inom  3  mil  från  operatör  inkl  flygning,  rendering  och  volymberäkning  med  rapport)    Flygning  får  endast  ske  inom  område  dit  allmänheten  inte  har  tillträde.  

Vi erbjuder  rikstäckande  Drönartjänster  avseende:  

Drönartjänst Sverige AB har 30 professionella & licenserade piloter i Sveriges alla län! -­‐Kartor Läs och   3D  modeller   mer/boka på dronartjanst.se eller maila till: -­‐Översiktsbilder   och  flygfoto  på  anläggningar  &  entreprenadområden,  fr  4.900  :-­‐   thomas.erdegard@dronartjanst.se -­‐Volymmätningar  av  berg,  täkter,  upplag  &  deponier*    

Drönartjänst Sverige  volymscanning AB  har  30  professionella   &  licenserade   piloter   i  Sveriges  alla  län!                                 *Erbjudande Stenkollsläsare: 9.900:- (Ange Stenkoll i din förfrågan). (12 hektar och 10 volymer inom 3 mil från operatör Läs  mer/boka  på  dronartjanst.se  eller  maila  till:  thomas.erdegard@dronartjanst.se   inkl flygning, rendering och volymberäkning med rapport). Flygning *Erbjudande    volymscanning   Stenkollsläsare:   9.900:-­‐   (Ange  Stenkoll   i  din  har förfrågan).   får endast ske inom område dit allmänheten inte tillträde.  (12  hektar  och  10  volymer  inom  3  mil  från  operatör  inkl  flygning,  rendering  och  volymberäkning  med  rapport)    Flygning  får  endast  ske  inom  område  dit  allmänheten  inte  har  tillträde.  

                         


12

KROSSORDET # 140


juste konkurrens

Produktion på lika villkor Oseriösa producenter och beställare som inte är medvetna om regelverket sätter den sunda konkurrensen ur spel. SBMI kan hjälpa medlemmarna att uppmärksamma missförhållanden, något som i vissa fall kan vara känsligt för den enskilda medlemmen. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

A

tt som seriös aktör driva en bergtäkt och sälja det kvalificerade material som där utvinns innebär ett omfattande åtagande. SBMIs producerande medlemmar verkar i en vardag där höga krav styr verksamheten. Det kan handla om allt från tillstånd och tillsyn till prestandadeklarationer och certifieringar. Därtill kan exempelvis fogas varje företags systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Företagen satsar ansenliga ekonomiska resurser för att bedriva hållbar produktion på sunda och säkra arbetsplatser, i överensstämmelse med myndighetskraven. Det kostar pengar som självklart i slutänden påverkar priset på branschens produkter. – Vi tillverkar kvalitetsprodukter och det är något vi måste synliggöra, säger NCCs Adam Lindberg som under branschdagarna i Jönköping och

Umeå berättade om hur konkurrensen ibland snedvrids när oseriösa aktörer kringgår reglerna och säljer produkter som inte underkastats samma kostnadskrävande kontroller.

för bereda den plats där något skulle byggas, material som sedan kan säljas på marknaden. SBMI anmälde ärendet och den fortsatta "täktverksamheten" stoppades.

Förtäckt grustäkt

Omedvetna om reglerna

I vissa fall kan till synes samma produkt säljas till betydligt lägre priser än vad som borde vara möjligt, menar Lindberg. Det kan till exempel bero på att den producerats i en täktliknande anläggning utan de krav som normalt ställs på sådan verksamhet eller, som flera fall visat, på felaktiga upphandlingar. Han exemplifierar med ett uppmärksammat fall där ett företag fått avslag på ett sökt fortsatt tillstånd för grusutvinning men istället beviljats marklov för en byggnad på platsen. Byggnadens placering krävde dock att stora mängder sand schaktades bort

Adam Lindberg menar också att många mindre kommuner slarvar med sina upphandlingar och inte följer lagen om att endast använda pre­ standadeklarerat material. En av SBMIs medlemmar förlorade en sådan upphandling trots att anbudskonkurrentens produkt inte varit CE-märkt

Vi tillverkar kvalitets­ produkter och det är något vi måste synliggöra.

Adam Lindberg

KROSSORDET # 140

13


juste konkurrens FOTO: ANNA HÅLLAMS

SBMI kan driva frågor å hela branschens vägnar, säger Adam Lindberg.

vid anbudstillfället. SBMI-medlemmen överklagade och vann i Kammarrätten. – Men det är inte alltid en enskild medlem vill gå i polemik med en kommun som i många fall är en viktig kund och det tycker jag man ska ha förståelse för, säger Adam Lindberg. Däremot kan SBMI, som inte är en part i målet, driva frågan å hela branschens vägnar. Han menar att det för bergmaterialbranschen är mycket viktigt att konkurrens sker på samma villkor, oavsett vem som säljer och vem som köper.

– Vi ska ha en hög svansföring, fastslår Adam Lindberg, och jobba hårt för att uppmärksamma de här avarterna. Ojuste konkurrens motverkar en hållbar, levande industri som är säker, attraktiv för nya medarbetare och accepterad av grannarna. – Jag uppmanar de som upptäcker tveksamheter, och som inte själv vill gå vidare med saken, att göra förarbetet och sedan lämna över bollen till SBMI. I slutänden handlar det ju också om att branschens kunder ska kunna känna sig säkra på att när de köper material från oss får de precis den kvalitet de ska ha.

Adam Lindberg menar att det för bergmaterial­­branschen är mycket viktigt att konkurrens sker på samma villkor, oavsett vem som säljer och vem som köper.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

KLEEMANN – Maximal prestanda och effektivitet www.wirtgen-group.com/sweden

Alvesta Tel: 0472 – 100 91

Göteborg Tel: 031 – 748 31 31

Nora Tel: 0581 – 80 400


www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge


allvarlig olycka

När det värsta inträffar Trots att branschen kontinuerligt arbetar med säkerheten på arbetsplatserna är det omöjligt att till hundra procent skydda sig från olyckor och tillbud. Därför är det av största vikt att organisationen är redo och kan agera korrekt om det värsta skulle inträffa.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

Om alla vet vad som ska göras och hur ansvars­fördel­­ ningen ser ut så klarar man kris­hanteringen bättre.

16

KROSSORDET # 140

Mariette Karlsson

D

en organisation som inte på nära håll upplevt en allvarlig olycka kan omöjligt veta hur den reagerar och fungerar om en sådan inträffar. Däremot går det att förbereda i stor utsträckning genom att se till att alla rutiner och all dokumentation finns på plats. Och sedan hoppas att den aldrig kommer till användning. En som är mer medveten om detta än de flesta är Emmaboda Granits miljö­ansvarige Mariette Karlsson. Hös­ ten 2015 förolyckades en anställd hos en av företagets underentreprenörer när han skulle flytta stenmassor efter en sprängning i en av Emmaboda Granits täkter. Orsaken var att odetonerat sprängmedel detonerade och slungade ett stenblock in i förarhytten på grävmaskinen där mannen satt. – En oerhört tragisk händelse som påverkade oss alla djupt, säger Mariette Karlsson. Det som inte fick hända hände ändå. I efterspelet till olyckan fick Emmaboda Granit anledning att än en gång ifrågasätta sina rutiner. – Det var viktigt att vi kände att vi gjort vårt allra bästa. Vi vände på allt för att se om det var något vi hade kunnat göra annorlunda. Mariette Karlsson berättar att Emma­

boda Granit efter olyckan, i svårast tänkbara situation för alla inblandade, kunde luta sig mot ett väl utfört förberedande arbete. – Hoppas på det bästa, planera för det värsta.

Ordning och reda Grunden till god krishantering ligger i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar hon. Upprättade rutiner och samlad dokumentation ska finnas liksom kunskapen om hur dessa ska implementeras. – I den situation som uppstår händer så många saker samtidigt, säger hon. Då är det bra om alla på företaget vet hur händelseförloppet ser ut. Vem kommer till platsen? Vad kommer de att efterfråga? Vem tar ansvar för vad? Högsta prioritet har naturligtvis de självklara åtgärderna som att rädda, hjälpa och larma räddningstjänst och polis. När den akuta situationen passerat fortsätter arbetet. – Har man då en fungerande handlingsplan så är mycket vunnet, säger Mariette Karlsson. Det är många olika frågor som måste hanteras. Både mjuka och hårda, om jag får uttrycka mig på det sättet. Den egna personalen måste få det stöd den behöver samti-


digt som externa kontakter med myndigheter och kanske media ska skötas korrekt.

Spekulera inte Mariette Karlsson menar att varje företag ska ha en väl fungerande handlingsplan. – Om alla vet vad som ska göras och hur ansvarsfördelningen ser ut så klarar man krishanteringen bättre. En sådan måste förstås inkludera hela organisationen och vara förankrad i alla

delar av företaget, på alla nivåer. Hon menar också att det är viktigt att inte spekulera i vad som kan ha orsakat en eventuell olycka. De utredningar som följer kommer att visa detta, som representant för företaget ska man hålla sig till fakta, vad som faktiskt har inträffat. – SBMI har tagit fram material som man kan använda sig av, bland annat en checklista i fickformat som varje anställd kan bära med sig och använda om en situation skulle uppstå.

HJÄLP I MOBILEN Röda Korsets Första Hjälpen är en utmärkt applikation att ladda ner till sin mobiltelefon. Den finns för både iPhone och Android-telefoner.

All personal Ladda ner Röda Korsets mobil app ”Första Säkerställ att hjälpen” redan samtliga på nu - innan olycka arbetsplatsen vet var första n inträffat hjälpmaterial finns.

Råd när en

Se till att anhö riga till skada de får ett perso Innan dagen är slut ska ansvar nligt besök skadade får ig chef i samrå ett personligt d med distrik besök Lyssna och låt samtalet ta tid. från företaget. Svara på tschef se till att anhöriga Vid dödsfall till alla frågor utan – samråd med att spekulera. polis. Det är polisen som vanligen inform Dokument era händelsen erar anhöriga. Händelsen ska dokumentera ansvarar för att en utredn s i skrift och bild för vidare ing kommer arbetsplatsolycka utredn ing. till stånd med Samordnings som inneburit hjälp av KMA/ ansvarig ingenjören för dödsfall ansvar motsv att organisera upprätthåller en första utredn ar VD, i samverkan med arande. Vid kontakten med Arbetsmiljöpolis och arbets ing och dokumentation av olycksplatsen Miljöolycka miljöverkets inspektör. samt Larma 112 vid men rör i övrigtbehov. Begränsa omfatt ningen av inget på platsen . Spärra av för olyckan (t ex oljeupptagan utredning. de granulat) Allmänna komm entarer Checklistan ovan ska bidra - Notera vilken till att skapa organisation i en stressig - Fördela arbete tid saker inträffar situation. Kom t – med återrap ihåg att: portering när Media: Speku en arbetsuppgif lera inte om varför eller Krishantering t är genomförd. vems skulde pågår

hellre än hastigt

Tid

allvarlig

olycka har Se till att alla inträffat drabbade har ett socialt Samla alla berörd kontaktnät några dygn täkten går hem a på lugn och avskärmad måste man försäk plats dygnen. Man ra sig om att – se checklistan. Innan de kan exempelvis att kontakta ordna telefon alla drabbade har ett socialt som arbetar i också nätverk de första kan vara tillgän utanför arbetstid. Det kedjor eller på annat sätt är se till att de har någon av händelsen gliga på telefon första dygneen stor fördel om chefen och krissam bör få hjälp t efter olycka ordnaren med transport n. Personer som hem. har drabbats Bestäm när hårt gruppen skall återses nästa Förbered för ett dag drabbade och möte dag 2. Det är bra om företagshälso se komma, även om det finns behov för vården deltar för att debriefing eller de möta känslor, reaktio som inte klarar att arbeta andra insatse r. Vid mötet , ner ska alla att följa de drabba och frågor som har dykt och man går igenom hur natten varit – upp. Det är ofta är i samma situati de de närmasta vecko tankar, dessa reaktio rna. Att kunna få on skapar en Exempel på dela dessa tankarner som kommer trygghet och uppläg normaliserin - Information g: g av reaktionerna. med andra som - Besök på om händelseutvecklingen platsen för hände - Debriefingm lsen öte/samtal med - Återgång företagshälso till vård - Uppföljning arbetet

och våra tankar n är. går till de drabba Det får senare utredning hopkomna teorier visa. de/skadade/a om varför saker nhöriga – bör hänt och vem som bär ansvar framhållas et.

FOTO: ISTOCKPHOTO

L ÄS ME på medlem R ssidor på SBMI.S na E

SBMIS MATERIAL består dels av ett A4dokument att anslå på lämplig plats och dels av en checklista i fickformat för varje anställd att bära med sig. Materialet finns att ladda ner på sbmi.se.

!

Åtgärd

Ansvarig chef och krissamo Ansvarig chef ochrdnare Klart krissamordnare Tid Åtgärd

Ta hand om skadade. Ge förstaTid Klart hjälpen.Åtgä rd Utse den som kontak tar anhöriga Klar t Ring 112 – sänd ut vägvisare till skadad . e/omkomna. Ta kontak Se till att t Kontrollera också att innan alla drab Polis ärmedia bade har ett larmad. gör soci det.alt kontaknät för kvällen och natt Underrätta närmaste Samla arbetsled allaare drabbade på enen. trygg, eller ansvarig chef föravskär arbetspla madtsen. plats. Best Låt ingen äm när gågrup direkt hem. pen skall återses nästa dag (tid, Spärra av och säkra olyckspla plat Informera tsen allaför på arbetsplatsen om s): vidare olyckor och utredning hände...... . ...... lsen – stoppa ...... ......ryktes ...... ...... spridn ......ing. ...... ...... ...... ...... Ge alla möjlighet att samta ...... ...... .... om det Nä inträffa g: ta laanhöri desta och da att kontak En person .................................... ga. ........... Ge k och psykisk person med tel.nr: ..................Utse som tarfysis hand .................. omsorg till om .......... media drab bade persone tills någon ansvarig kan informera. r. följer med till sjukhus. Berätta vad som hänt, men spekulera Informera kun inte om varför, vems skuld, etc.der och andra samarbetspa rtners som berö rs av olyckan. Aktuella tel.nr: Kontakta eventuellt lokal företag Delge chefer en shälsovård för vidare sammanställ stöd. ................................................................. vad som .......... hänt, inte varför. ning av Kontakta Arbetsmiljöverket och vid .................................................... spräng............. olycka MSB*. ..........

Checklista Allvarlig arbetsplatsolycka

...........................................................................

* Myndigheten för samhäll sskydd och beredskap

KROSSORDET # 140

17


rekrytering

Fler kvinnor ger

18

KROSSORDET # 140


bättre arbetsplatser Bergmaterialindustrin är i allra högsta grad fortfarande en mansdominerad bransch även om tappra försök görs för att rekrytera fler kvinnor. Erfarenheten visar nämligen att när jämställdheten ökar så ökar även trivseln och i många fall också företagets resultat. Så varför inte rekrytera från hela befolkningen? TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

F

ör den som arbetar för jämställdhet är branschens personalliggare mestadels dyster läsning. På chefsnivå är andelen kvinnor i bästa fall uppe på siffror under tio procent och i produktionslinjen står det ännu sämre till, där kan de kvinnliga maskin­operatörernas procentsats räknas fram på ena handens fingrar. Det är ett besvärligt utgångsläge, särskilt när hela bergmaterialindustrin är medveten om att framtidens personalförsörjning är en ödesfråga som måste adresseras på bästa möjliga sätt. Hur rekryterar vi den personal som gemensamt ska utveckla industrin i framtiden? Och hur bär man sig åt för att det urval där man finner nya medarbetare ska vara så stort som möjligt? – Jag tycker det är en självklarhet att vi ska titta på hela befolkningen när vi rekryterar, säger Lin Tennung, entreprenadingenjör på NCC. Det finns många fördelar med mer jämlika arbetsplatser. Hon nämner forskning som visar att det blir bättre stämning, ökad dynamik och en kreativare miljö på arbetsplatser med jämnare köns-

KROSSORDET # 140

19


rekrytering

FOTO: ANNA HÅLLAMS

Kvinnor som redan jobbar i branschen skulle kunna fungera som ambassadörer, besöka skolor och högskolor och berätta om sina erfarenheter. Lin Tennung

fördelning. Dessutom bidrar kvinnliga medarbetare till ett minskat risk­ tagande.

En bokslutsfråga? Fler kvinnor på jobbet kan också sägas vara en ekonomiskt tungt vägande faktor. Åtminstone enligt en undersökning av Peterson Institute, omfattande 22 000 företag i 91 länder, som tydligt visade att verksamheter med mer än trettio procent kvinnor i ledande befattningar i genomsnitt gjorde upp till 6 procent högre vinst än företag med större manlig majoritet. – En bra mix ger bättre förutsättningar att lyckas, fastslår Lin Tennung. Därför är det viktigt att branschen rekryterar för att bredda personalens sammansättning, vare sig det handlar om ledande befattningar eller personal i produktionslinjen. – Optimalt har man olika kön, olika åldrar och olika kompetenser i personalstyrkan. Mångfald är bättre än enfald.

Fysiken inga problem I ett arbete som SBMI beställt intervjuas några av branschens kvinnor, däribland Lin Tennung. De tillfrågade är såväl chefer som maskinförare och deras allmänna uppfattning är att kvinnor är väl så lämpade som män att klara av arbetsuppgifterna. Att kvinnor inte skulle klara av den fysiska aspekten av jobbet i produktionslinjen är en myt, menar maskinförarna. Den enda nackdelen i det hänseendet är möjligtvis att ergonomin i en förarhytt är bättre avpassad för längre personer. Detta är dock nå-

got som det borde gå att komma till rätta med. Attitydmässigt upplever de heller inte att miljön är för "grabbig", men att en del äldre män – oavsett de är täktanställda, underentreprenörer eller åkare – ibland kan uppträda nedlåtande. Detta uppfattar de som en generationsfråga, jämnåriga arbetskamrater uppvisar en bättre attityd. De intervjuade kvinnorna i arbetsledande positioner ser heller inga större problem med att arbeta i en mansdominerad bransch. De menar att en anställds personliga lämplighet för jobbet är vad som betyder något, inte könet. – Det är individen som avgör, säger Lin Tennung. De personliga egenskaperna är viktigast, inte vilken utbildning personen har.

Hur hitta rätt? Till stor del handlar det om att synliggöra de möjligheter som finns inom bergmaterialindustrin för att vara en attraktiv arbetsgivare, menar Lin Tennung. – Vi måste kunna visa på bredden i arbetsuppgifterna. Kvinnor som redan jobbar i branschen skulle kunna fungera som ambassadörer, besöka skolor och högskolor och berätta om sina erfarenheter. Skolklasser skulle kunna besöka våra arbetsplatser för att på egen hand se hur vi arbetar. – Bergmaterialindustrin är lite av en sluten värld, fortsätter hon. Om vi ger fler möjligheten att se vad vi faktiskt gör så kommer fler också få upp ögonen för de möjligheter som finns.

INDUSTRINS JÄMSTÄLLDHETSPRIS Industrirådet, som består av ledande före­ trädare för svenska arbetsgivar- och arbets­ tagarorganisationer inom industrisektorn, delar årligen ut ett pris till företag som genomför t viktiga insatser som främjar jämställdhet. Gemensamt för de företag som hittills belönats är att de har lyckats skapa en företagskultur där både kvinnor och män kan utvecklas och trivas. Det har bland annat handlat om att underlätta vid föräldraledighet, förändra rekryteringsrutiner, anordna särskilda utbildningsdagar, bilda särskilda karriärnätverk för kvinnor och att metodiskt kontrollera att oskäliga löneskillnader inte förekommer.

20

KROSSORDET # 140


Anlita Krosskonsult! Kunskap på webben På SBMIs hemsida finns mängder av handböcker och andra nyttiga dokument att läsa eller ladda ner.

www.sbmi.se Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Rubber Company AB

Industrigummileverantören Transportband & transportörtillbehör • Lätta transportband Transmissioner • Plaster • Industrislang Gummiduk & gummimattor • Isolatorer Formgjorda produkter • Komponenter för virkestorkar

Telefon 0771 40 00 12 • www.rubberco.se

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm Jonas Rune 010-722 81 37

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter


tillsyn

Funktion och dokumentation Arbetsmiljöverkets nationella tillsynsprojekt Arbete med berg avslutas under hösten och sammanställningen väntas vara färdig i december. Framförallt har anmärkningarna handlat om bristande kunskap om den gällande kvartsföreskriften. Ett tiotal företag har ålagts sanktionsavgifter. FOTO: ANNA HÅLLAMS

A

Agneta Jangenfeldt

rbetsmiljöverket inledde under hösten 2015 ett nationellt tillsynsprojekt riktat mot branscher med risk för exponering av kvartsdamm. Den 2 november i fjol trädde den nya föreskriften (AFS 2015:2) i kraft och ett av AVs huvudsyften var att undersöka hur denna tagits emot. – Vi har ständigt pågående nationell tillsyn med olika inriktningar, berättar arbetsmiljöinspektören Agneta Jangenfeldt, Arbetsmiljöverket region

Väst. I Arbete med berg ligger fokus förstås på kvarts men det systematiska arbetsmiljöarbetet finns alltid med som en viktig punkt i våra inspektioner. Hon berättar att den färdiga rapporten just nu håller på att sammanställas men att runt sjuttio procent av besöken resulterat i krav på verksamhetsutövaren. – Det är en normal siffra, där någonstans brukar det ligga. Agneta Jangenfeldt menar att man,

väldigt generellt, kan säga att de stora företagen har större kunskaper än de lite mindre. – Baserat på de besök jag själv gjort så är min känsla dessutom att de företag som är medlemmar i SBMI har bättre koll på föreskrifterna.

Riskbedömningar för kvarts

FOTO: SWEROCK

Av de sanktionsavgifter som ålagts företagen kan ett tiotal direkt knytas till den nya kvartsföreskriften. Framförallt handlar det om det saknats dokumenterade riskbedömningar samt bristfälliga rutiner för kontroll av skyddsanordningar där funktion och prestanda inte säkerställts. När det gäller riskbedömningen har det i många fall saknats struktur i dokumentationen vilket har gjort det svårt att få en tydlig bild av vad man har gjort. Ibland har vissa nödvändiga moment antingen inte funnits eller så har verksamhetsutövaren inte kunnat hitta efterfrågade dokument. Agneta Jangenfeldt uppmanar SBMIs medlemmar att vara noga med sina rutiner för att undvika sanktionsavgifter. Att se över var sådana kan vara aktuella och om man uppfyller de krav som ställs.

Personlig utrustning

Riskområden för exponering av kvartsdamm ska definieras och dokumenteras.

22

KROSSORDET # 140

Ett område där det också har ställts en del krav är användandet av personlig skyddsutrustning. – Jag upplever att det är lite si och så med kunskapen kring dessa. När ska man använda andningsskydd? Vil-


AFS 2015:2

FAKTA

AFS 2015:2 Kvarts – Stendamm i arbetsmiljön • 7 § Riskbedömning för exponering av kvar ts­ haltigt damm • 8 § Val av åtgärder som minskar risken för exponering • 9 § Skriftlig dokumentation av ovanstående • 18 § Dokumenterade rutiner för kontroll och underhåll av andningsskydd • 20 § Kontroll av funktion och prestanda av anordningar som används för att minska exponering av kvar tshaltigt damm Arbetsmiljöverkets författnin gssamling

AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning • 8 § Kontroll av arbetsutrustning AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete • 8 § Avsaknad av skriftlig riskbedömning • 10 § Genomförande av åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall

ken typ? Hur underhåller man dessa? Hur förvaras de bäst? Agneta Jangenfeldt säger att inspektörerna alltför ofta hittar andningsskydd som inte sluter tätt mot ansiktet och som därmed inte ger ett fullgott skydd. Hon råder alla i branschen att vara noga med utrustning. Samt, naturligtvis: – Det gamla vanliga, säger hon. Se till att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Undersök, bedöm och åtgärda riskerna. Kartlägg och dokumentera noga.

Hallå där Tomas Åberg

elinspektör på Elsäkerhetsverket Resultatet från den tillsyn ni gjorde i berg- och grustäkter under 2015 är ganska nedslående läsning. Håller du med om den beskrivningen? – Ja, det gör jag. Tillsynen visade ovanligt dåliga resultat för att vara tunga industrianläggningar där det är höga krav på tillförlitlighet och drift. Dessutom är det tråkigt att konstatera att många anläggningsinnehavare och verksamhetsutövare tycker att de redan tar sitt ansvar och "har koll" på sina anläggningar för att sedan upptäcka att detta sällan stämmer. Då är det är bättre om de istället konstaterar att elsäkerheten är ett eftersatt område och arbetar vidare utifrån det.

FOTO: ELSÄKERHETSVERKET

I AVs tillsyn hittades flest brister inom områden som berörs i följande föreskrifter och paragrafer.

Kvarts – stendamm i arbetsmiljön

Har du någon uppfattning om vad som ligger bakom det dåliga resultatet? – En tanke är att verksamhetsutövarna inte inser behovet av ordentliga kontroller. Att man helt fokuserar på driftsfrågorna och uppmärksammar bristerna i elsäkerheten först när produktionen inte flyter som den ska. Ellagstiftningen syftar till att motverka att det uppstår brister i elanläggningarna. Brister som kan innebära risk för såväl person- som sakskador. Man ska komma ihåg att det här är anläggningar som mycket snabbt blir hårt belastade på grund

av vibrationer, damm och annat och som därför behöver ses över både ofta och noggrant. Vilket råd vill du ge branschen utifrån tillsynen 2015? – Jag skulle vilja se regelbundna och täta kontroller där man aktivt söker, hittar och åtgärdar brister i elanläggningarna. Att verksamhetsutövarna upprättar fasta rutiner för detta och inte bara kontrollerar när det råkar vara lämpligt eller behövligt ur produktionssynpunkt. Hur kommer ni att följa upp detta? – Vår verksamhetsplan för det kommande året är inte helt klar än, men eftersom resultatet under 2015 var så nedslående är det ingen vågad gissning att Elsäkerhetsverket kommer följa upp branschen under de närmaste åren.

FAKTA Elsäkerhetsverkets tillsyn 2015 noterade brister i 88 procent av de kontrollerade anläggningarna. Hos totalt 53 av 60 kontrollerade arbetsplatser krävdes omedelbara åtgärder. 27 anläggningar hade fler än tio brister i elsäkerheten. 45 av 60 verksamhetsutövare menade att man regelbundet kontrollerade och underhöll sin starkströmsanläggning. Sammanställningen från Elsäkerhetsverkets tillsyn finns att läsa på sbmi.se.


återvinning

Alla blir (åter) vinnare? Från år 2020 ska EUs medlemsstater återvinna 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall. Det är ett kretsloppstänkande som de flesta aktörer ställer upp på. Men det finns hinder, bland annat i lagstiftningen, som försvårar för den som vill bidra till att uppfylla EUs och Sveriges målsättning.

S

Det krävs en enklare juridisk hantering och att inte tillsynsavgifterna äter upp den potentiella vinsten.

24

KROSSORDET # 140

Sara Selegran

har branschen en möjlighet eftersom det sällan finns tid i varje utförandeentreprenad för att göra de undersökningar på varje plats som krävs för återvinning av alternativa material. Och med sådana menar Sara Selegran material som redan nu är återkommande samt miljömässigt och tekniskt acceptabla.

Dialog om avfall Hon menar också att när det gäller ”End-of-waste” kan det också, innan detta jobbas fram centralt inom Sverige och EU, vara en god idé att i egenskap av verksamhetsutövare (som Naturvårdsverket beskriver i sina riktlinjer) på utvalda platser själv driva frågan att återvinningsmaterialen inte bör betraktas utgöra ett avfall. Detta görs i dialog med tillsynsmyndigheten på aktuell plats. – Klassas ett material som avfall

kan vi heller inte mellanlagra det mer än tre år utan att riskera skattskyldighet, säger hon. Skatten återfås när materialet sätts på marknaden, men värre är att platschefen kan åtalas för olovlig miljöfarlig verksamhet. Sara Selegran är övertygad om att ett bättre system för att inkorporera så kallat avfall i många tillverkningsprocesser inte bara skulle utgöra en större miljönytta utan också vara en ekonomiskt god affär. Både för samhället, beställaren och för verksamhetsutövaren. Men då krävs en enklare juridisk hantering och att inte tillsynsavgifter äter upp den potentiella vinsten.

Många tänkbara material Det finns flera tänkbara relevanta material som i framtiden skulle kunna spela en betydligt större roll än de FOTO: ANNA HÅLLAMS

ara Selegran, som är NCCs chef för Recycling och även sitter i SBMIs Samhällsutskott, har ägnat mycket tid åt frågan. – I det långa loppet är det självklart att vi måste hitta flöden som hushållar med resurserna. Vi, som bransch, kan medverka till ett resurssnålt samhälle. Men det krävs ett nytänkande och att frågan ges tyngd uppifrån, från exempelvis myndigheter och statliga beställare. Hon menar att en stor stötesten när det gäller användningen av alternativa material är vanans makt, tekniska krav och lagstiftningen – då främst att användbart material i vissa fall klassas som avfall vilket motverkar återvinningstanken och även kan skrämma potentiella kunder bara genom sin benämning. Enkla och ändamålsenliga End-of-Wastekriterier skulle underlätta och här


FOTO: ISTOCKPHOTO

gör idag. Asfalt är väl det exempel där man hittills kommit längst när det gäller återanvändning. Sara Selegran nämner också krossad betong som skulle kunna användas i asfaltstillverkning för rätt ändamål, men som i nuläget endast får används i obundna material. Ytterligare exempel är Mesa (CaCO3) – en finhaltig kalkrestprodukt vid papperstillverkning – som kan användas som inblandning vid vägbyggnation samt mineralull som ersätter filler i asfalt i Danmark. Bergmaterialindustrin har med sina täkter både den kunskap och de ytor som behövs för att ta hand om de alternativa materialen och dessutom det kundunderlag som möjliggör avsättning. – Samtidigt kan man dra en parallell till naturgrusregleringen, säger Sara Selegran. När nya mer tvingande regelverk kom ändrade branschen spår och började arbeta aktivt för att ersätta naturgruset med andra material. Jag tror vi kan behöva den "pushen" utifrån för att hitta nya vägar även i denna fråga. Ett nytt tänk kring återvinning behövs – från alla håll – för att vi ska kunna ha en levande industri i många år framöver.

Ökad efterfrågan krävs Så vad krävs för att bergmaterialbranschen ska kunna uppfylla EUs ambition? Sara Selegran menar att det inte bara handlar om lagstiftningen, även om den ofta motverkar återvinningstanken, utan också om branschen som helhet och dess kunder. – Självklart har SBMI en viktig roll framöver, det är jättebra att branschorganisationen belyser de här frågorna. Men det handlar också om att kunderna måste efterfråga återvunnet material. Och där kan man komma långt med politisk styrning.

Återvinningen av asfalt är hittills det område där man hittills kommit längst. Exempel på detta är Trafikverket och landets kommuner, stora beställare av material, som skulle kunna gå i täten för ökad återvinning om de blev ålagda att kategoriskt välja återvunnet material där sådant har likvärdiga kvalitets-, miljö- och pris­ parametrar. – Det går alldeles för långsamt, avslutar Sara Selegran. Vi måste ta oss bort från avfallsterminologin och det måste skapas incitament för att öka takten. Som det är nu är det svårare och dyrare att arbeta med återvunnet material när det borde vara tvärtom.

AVFALL ELLER PRODUKT? Avfallsterminologin är en av flera faktorer som ställer till problem när det gäller möjligheterna till ökad återvinning. Avfallsbegreppet är brett och omfattar i stor t sett alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Materialets ekonomiska värde, användning eller möjliga återanvändning har ingen betydelse för hur det ska benämnas. Ett material kan, i vissa fall, "förvandlas" från avfall till en säljbar produkt genom att godkännas enligt så kal�lade End-of-Waste-kriterier som EU tagit fram för vissa avfallsslag. För tillfället finns dock inga End-of-Wasteförordningar som med enkelhet kan tillämpas i berg­ materialbranschen.

KROSSORDET # 140

25


återvinning

Vägval för Trafikverket FOTO: TRAFIKVERKET

En av de allra största beställarna av bergmaterial är Trafikverket som använder branschens produkter i de flesta av sina entreprenader. Därmed är myndigheten en viktig kund och skulle också genom sitt stora inflytande kunna verka för ökad återanvändning av material.

FOTO: RICKARD FORSBERG

Åsa Lindgren

Trafikverkets projektledare Åsa Lindgren är naturligtvis medveten om betydelsen av en fungerande återvinningsstrategi och vikten av att nyttiggöra allt material. Hon påpekar dock att materialets kvalitet måste vara i nivå med verkets riktlinjer och att en noggrann miljöbedömning är nödvändig. – För tillfället har vi tagit ställning till tre material som uppfyller våra kriterier, berättar hon. Det första är asfalt där vi har jobbat fram tekniker och där vi återvinner nära nog 100 procent. Sedan kommer vi till krossad

Vi vill ju alla bidra till en än bättre återanvändning. Åsa Lindgren

Trafikverket har tagit ställning till tre material, däribland asfalt.

betong där Trafikverket också har anvisningar men där vi tyvärr sällan använder materialet. Men om vi exempelvis river en bro blir det naturligt att återanvända. Åsa Lindgrens tredje exempel hyttsten – luftkyld masugnsslagg – har använts i förstärkningslager vid vägbyggen sedan 1970-talet.

Flera hinder Det finns dock flera hinder som behöver övervinnas för att öka takten när det gäller användningen av återvunnet material. Först och

främst gäller det att säkerställa att materialet inte har en negativ miljöpåverkan. Sedan tillkommer att det saknas stöd i Trafikverkets tekniska specifikationer för många tänkbara material. Slutligen handlar det om att det i många fall är tidsödande rent administrativt att använda återvunnet material. – Vi vill ju alla bidra till en än bättre återanvändning, säger Åsa Lindgren. Därför fortsätter vi jobba för fler kvalitetssäkrade och miljöbedömda material för olika användningsområden.


n e n o ti k u d o r p r ö f ft ly tt E S 1203 är en tredäckad sikt som lämpar sig särskilt väl för sortering av beläggningsmaterial. Sikten kan matas med 160-180 ton/h 0/16 för splitting till exempelvis 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 med godkända kurvor. Med de höga stödbenen blir det lätt att hålla rent och snyggt runt maskinen. Siktstationen har också nyutvecklade integrerade, hydrauliskt fällbara, trappor och kraftiga, säkra gångbanor för en trygg arbetsmiljö. Och naturligtvis eldrift för bästa driftsekonomi. S 1203 är utrustad med Vibro Block, ett nytt och unikt system som gör att siktens kraftiga slag stannar där det hör hemma och inte går vidare ut i chassit. Det ger hela maskinen en gång som är mjukare än hos en frisvängande sikt, men utan att kompromissa med kapaciteten.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


lösningar ts e lh e h r e d ju rb Vi e m och service te s y s r, a g å v m o in Nu breddar vi vårt produktutbud ytterligare med vågar och system från LOADRITE. Med Loadrites vågar och system får du kunskap om din verksamhets outnyttjade kapacitet och tillgångar. Med den kunskapen kan ni förändra och optimera flöden och därmed förbättra era processer och resultat.

Läs mer om vårt stora produkt- och tjänsteutbud på flintab.se eller i vår digitala produktkatalog. Länk till produktkatalogen

www.flintab.se

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se


Brett program

– stor uppslutning på höstens branschdagar

ALLA NER PRESENTATIO å p u d r hitta rna på medlemssido SBMI.SE

Bergmaterialindustrins höstsäsong sparkade i gång på allvar med SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå. Ett brett program av föreläsningar bjöd på mycket medlemsnytta och fungerade som grund för intressanta diskussioner om alla aspekter av industrin. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS & SAMUEL PETTERSSON

S

ommaren stannade kvar extra länge detta år och det var inte förrän några dagar före bergmaterialindustrins samling vid Vättern som den lite kyligare luften täckte landet. Synnerligen lämpligt kanske, SBMIs branschdagar markerar för många ett inträde i hösten och en ny säsong i de producerande medlemmarnas täkter. Precis som förevarande år morgonminglades det runt kaffebuffén, men med skillnaden att fler än tidigare tagit chansen att bli upplysta om det senaste inom branschen. Det nya publikrekordet lyder 258 besökare i Jön-

köping och Umeå hade 106 deltagare. Båda siffrorna är ett mycket glädjande bevis för att branschdagarna fortsätter att vara viktiga samlingspunkter för alla delar av industrin. Förste talare på scenen i Jönköping var Jonas Söderstjerna från Setterwalls som fick äran att inleda höstens konferenser med sin presentation betitlad "Kan sällsynta växter och djur hindra nytt täkttillstånd?". Han berättade att artskyddsfrågan kan aktualiseras vid flera olika tillfällen under en täkts livstid, givetvis vid ansökan om nytt tillstånd men även under pågående verksamhet, när man

söker nya tillstånd för befintliga täkter och vid avetablering och efterbehandling. Den som söker tillstånd för en nyetablering av täkt råddes av Söderstjerna att "äga" frågan, det vill säga vara uppmärksam på vilka arter som finns i området och, om så är önskvärt, ta hjälp av biologisk expertis. Kanske kan verksamheten anpassas på något sätt? Ett exempel är att undanta ett visst område för att ge skyddade arter en fristad. Det är också möjligt att ansöka om dispens trots att skyddsvärda arter finns i det planerade täktområdet, men det är nor-

KROSSORDET # 140

29


branschdagar

Jonas Söderstjärna, Jönköping och Umeå.

Erika Nobel, Jönköping.

Vad händer då om en skyddsvärd art flyttar in i en verksam täkt? Jonas Söderstjerna menade att en konstruktiv dialog med tillsyns­ myndigheten är att föredra. malt sett oerhört svårt att få gehör för detta hos myndigheterna. En ansökan om tillstånd i ett område där det finns skyddsvärda arter måste dock inte alltid leda till en dispensprövning. Särskilda villkor om skyddsåtgärder i tillståndet kan betyda att myndigheten anser att ingen konflikt föreligger och att dispensfrågan inte behöver prövas.

Viktigt att äga frågan Vad händer då om en skyddsvärd art flyttar in i en verksam täkt? Jonas ­Söderstjerna menade att en konstruktiv dialog med tillsynsmyndigheten är att föredra. Det går att argumentera att arten faktiskt flyttat in till ett område under drift och därmed "valt att acceptera läget". Även här är det viktigt att "äga" frågan, kanske kan verksamhetsutövaren själv föreslå åtgärder som till exempel att avstå från sprängning under häckningsperioder och liknande. Söderstjerna avslutade genom att skåda försiktigt i kristallkulan. Hur kommer det att se ut i framtiden?

30

KROSSORDET # 140

Han exemplifierade med begreppet "Tillfällig natur" som används flitigt bland annat i Nederländerna och som kan vara ett sätt erhålla tillstånd för framtida verksamhet i områden där skyddsvärda arter kan tänkas flytta in. Läs mer om konceptet på sidorna 22–26 i Stenkoll nummer 138. Avslutningsvis fick Söderstjerna frågan om ekologisk kompensation på ett annat område i anslutning till täkten kan vara en lösning för att erhålla tillstånd? Det kan det definitivt vara, löd svaret, bra dialog med myndigheterna är viktigt för att nå resultat. Ytterligare juridisk expertis stod på tur och Delphi Advokatbyrås Erica Nobel tog över stafettpinnen i Jönköping och Christian Härdgård i Umeå.

Buller på allmän väg Deras föredragning handlade om tillståndsansökningar och den prövning av buller från täkttrafik som där ingår. Frågan om buller från följdverksamheter, alltså transporterna till och från täkten, är en fråga som upp-

Christian Härdgård, Umeå.

märksammas alltmer och de menade att det är viktigt att avgränsa definitionen. En följdverksamhet ska ha omedelbart samband med den sökta verksamheten men kan omfatta transporter på såväl enskild som allmän väg. Vägledande för vilka värden som ska gälla är Infrastrukturpropositionen (1996/97:53) och där stipuleras 65dBA utomhus vid fasad. Vid nybyggen ska lägre värden eftersträvas. Dock kom Naturvårdsverket 2015 med en rapport som vållade en smula huvudbry. Där står bland annat att "... riktvärden från trafik ska vara vägledande. Utifrån en sammanvägd bild kan dock andra bedömningar göras. Det kan exempelvis vara fallet vid transportvägar från täkter, där trans-


ALLA NER E S E PR NTATIO å p u hittar d rna på d me lemssido E S SBMI.

Donald Jonson, Jönköping.

Lunchpaus i Umeå.

porterna till och från dessa står för en betydande del av bullerstörningarna". De påpekade att SBMIs arbete för enhetlig praxis och enhetliga villkor är synnerligen viktigt även för denna fråga. Nybrogrus Jonas Johansson undrade om man i branschen fram­ över ska vara extra uppmärksam på exempelvis nybyggnation av bostäder nära vägar som går till och från täkter? Så kan vara fallet, svarade Erica Nobel. Om tillfartsvägar blir "inbyggda" av bostäder kan det vara svårare att få förlängda täkttillstånd.

Lagom svängigt Donald Jonson från NitroConsult var inbjuden för att tala i Jönköping om den nya sprängstandard som disku-

Sten-Gunnar Skutin, Jönköping och Umeå.

teras. Mathias Jern höll samma anförande i Umeå. En standardiseringskommitté där Mathias medverkar undersöker om Sverige ska lämna den gamla undergrund- och avståndsbaserade standarden till förmån för en frekvensbaserad sådan. Svårbestämda parametrar och tveksam vetenskaplig grund hos den nuvarande standarden är några saker som talar för ett byte, liksom att frekvensbaserad standard är betydligt mer använd internationellt. Föredragshållarna menade att til�låtna värden vid entreprenadsprängning skulle kunna bli högre och därmed skulle skillnaden mot vad som idag accepteras i täkter bli större. Därmed ges ökat utrymme att argumentera mot påstådda skador i täkt-

nära bebyggelse. Läs mer om den föreslagna nya sprängstandarden på sidorna 140–141 i Stenkoll nummer 130.

Lååång handläggning Näste talare var Sten-Gunnar Skutin från Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, som har undersökt handläggningstiderna när det gäller miljöprövningar av bergtäkttillstånd. Han inledde med att påpeka att de långa ledtiderna påverkar den regionala tillväxten genom försämrade villkor för företagande. Han menade att tiden mellan ansökan och beslut beror på tre faktorer. Ansökans kvalitet, arbetssättet och resurserna – där de två sistnämnda aktiviteterna sker hos landets miljö-

KROSSORDET # 140

31


vinjett branschdagar ALLA NER PRESENTATIO å p u d r hitta rna på medlemssido SBMI.SE

Henrik Andreasson, Jönköping.

Magnus Dalenstam, Jönköping.

Skogforsks förslag innebär bland annat att man låter de bästa MPDerna lära dem som inte kommit lika långt. Anna Bryngelsson, Jönköping.

prövningsdelegationer. Ansökans kvalitet kan branschen och dess företag påverka medan MPDernas arbete är avhängigt var ett ärende hamnar. Skogforsk har jämfört tre MPDer och resultaten visar att de skiljer sig markant åt, både i kvalitet och tid. Projekt Bergtäkt föreslår flera sätt att komma tillrätta med situationen. Bland annat en central ärendefördelning utifrån lediga resurser, kombinerat med en central samordnare för samtliga MPDer i Sverige. En nationell "cold case"-grupp för ärenden som legat för länge. Samt ett system för att låta de bästa MPDerna lära de som inte kommit lika långt. Skogforsk planerar ett uppföljningsprojekt i januari nästa år. Sista föredragshållare innan lunch var Henrik Andreasson, Retenua, som berättade om läget när det gäller backvarnare på lastfordon. Han gick genom de tekniker som finns för

32

KROSSORDET # 140

tillfället och visade också det projekt han i skrivande stund själv utvecklar. Läs mer om backvarnare på sidorna 42–44. När Andreasson lämnat från sig mikrofonen var det dags för lunch och därefter kaffe i foajén innan eftermiddagspasset.

Avfall eller resurs Förste estradör efter lunchrasten var WSPs Magnus Dalenstam på ämnet "Schaktmassor som resurs". I Umeå talade kollegan Christina Edlund i samma ämne. De inledde med premissen att så gott som alla schaktmassor betraktas som avfall i regelverken. Något onödigt kan tyckas, eftersom de i många fall är en resurs med flera användningsområden. Utökad användning skulle ge många positiva effekter, bland annat skulle behovet av bergkross minska och avfallsmängden till deponi minska. Det finns också flera tänkbara an-

vändningsområden för schaktmassor inom täktbranschen. Ett exempel är förstås återvinning och framställande av en ny säljbar produkt. Det gäller dock att vara noggrann med eventuella föroreningar av massorna, många användningsområden kräver anmälan eller tillstånd. WSP avslutade med att uppmärksamma SBMIs medlemmar på att det i Täkthandboken snart finns en bilaga som rör just massahantering. Denna finns på SBMIs hemsida. Mannheimer Swartlings Anna Bryngelsson övertog därefter huvudrollen framför filmduken. Hennes presentation rörde den ibland svåra frågan om vattenverksamhet eller inte, när krävs tillstånd och när är det inte nödvändigt? Annas kollega Martin Johansson höll i presentationen i Umeå. När måste man då söka tillstånd? Huvudregeln stipulerar att alla åtgärder som påverkar grundvatten i


vinjett

Martin Johansson, Umeå.

Katarina van Berlekom, Jönköping.

Sara Selegran, Jönköping.

ett område är tillståndspliktiga. Det finns dock två undantag; dels vissa verksamheter av begränsad omfattning, dessa anges i förordningen om vattenverksamhet och då krävs endast anmälan. Och dels i de fall det är uppenbart att inga enskilda eller allmänna intressen skadas, då krävs varken anmälan eller tillstånd. Men hur vet man vilket som är vad? Anna Bryngelsson tipsade om Patrik Lissels skrivelse kring hur man tekniskt kan undersöka om några intressen är att beakta. Denna finns på SBMIs öppna hemsida.

Nytt förslag om tillsynsavgifter SKL, Sveriges kommuner och landsting, har nyligen kommit med ett förslag om förändrat sätt att beräkna tillsynsavgifter. NCCs Katarina van Berlekom fanns på plats i egenskap av medlem i SBMIs Samhällsutskott och berättade mer.

Robert Karlsson, Jönköping.

Hon inledde med att säga att SBMI, och branschen, gärna betalar för den tillsyn som utförs men att detta inte alltid tycks vara fallet i nuläget, med många schablonartade debiteringar. Det är dessutom stora skillnader mellan olika kommuner och om Länsstyrelsen sköter tillsynen. Att avgiften till stor del styrs av verksamhetskoder kan slå väldigt fel. SKLs förslag syftar till ett mer transparent och enhetligare system där tillsynsbehovet ska styra. SBMI har förstås synpunkter på förslaget. Bland annat menar man att det är svårare för tillsynsmyndigheten att sänka avgifter än att höja dessa vilket talar för att man ska välja en betydligt lägre "grundnivå" som utgår från tillsynsbehovet för den skötsamma täkten. Från grundnivån kan sedan en rörlig taxa anpassas till faktiskt utfört arbete med tillsynen om det behövs. SBMI kommer fortsatt

att vara med i referensgruppsarbetet kring förslaget.

Återvinna mera EU har stipulerat att minst sjuttio procent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas när vi når år 2020. Men hur ska det gå till? Plats på scenen för NCCs Sara Selegran och Trafikverkets Robert Karlsson. Selegran inledde med att redogöra för de möjligheter och svårigheter som finns för bergmaterialbranschen i denna stora fråga och Robert Karlsson redogjorde för Trafikverkets syn. Läs mer om hur Sverige möjligtvis ska kunna nå EUs mål på sidorna 24–26 i detta nummer av Stenkoll. Efter återvinningstemat byttes ämne till strålning från betong och vilken ballast som får användas i bostäder. Boverkets Sara Elfving fanns på plats för att berätta mer. I februari 2018 ska EUs strålskydds-

KROSSORDET # 140

33


branschdagar

Sara Elfving, Jönköping och Umeå.

Adam Lindgren, Jönköping.

Fler kvinnor ute i verk­ samheten är den rätta vägen mot mer jämlika, mer dynamiska och i förlängningen också mer lönsamma arbetsplatser. direktiv vara infört i svensk lag och Strålskyddsmyndigheten har föreslagit en ny strålskyddslag och en ny strålskyddsförordning. Enligt förslaget ska den som tillhandahåller byggnadsmaterial som har betydelse ur strålningssynpunkt ange aktivitetskoncentrationer i materialet och Boverket har möjligheten att meddela ytterligare föreskrifter om märkning och dylikt. En produkts egenskaper ska alltså anges i prestandadeklaration för att en byggherre ska kunna bedöma produktens lämplighet. Sara Elfving påpekade dock här att en tillförlitlig bedömningsmetod är nödvändig. Hon avslutade med att lova att återkomma till branschen när det finns mer information att dela med sig av.

Sund konkurrens sätts ur spel Det ställs höga krav på verksamhetsutövare i bergmaterialindustrin. Självklart från myndigheter men även från kunder och från branschen själv. Tillstånd, certifieringar, tillsynsavgifter, säkerhetsarbete och annat kostar dessutom en hel del pengar om det

34

KROSSORDET # 140

Agneta Jangenfeldt, Jönköping ska göras ordentligt. Och det ska det. Tyvärr finns det en del möjliga genvägar för den som på ojuste väg vill ta ut material och sälja på marknaden. I de fallen blir kostnaderna betydligt lägre. Om detta fanns NCCs Adam Lindgren närvarande för att berätta. Läs mer om ojuste konkurrens och om hur SBMIs medlemsföretag kan ta hjälp av branschföreningen på sidorna 12–14. På sidorna 18–20 finns också mer om vad som var nästa ämne på bransch­ dagens späckade schema. I tur att beträda tiljorna var nämligen NCCs Lin Tennung under rubriken "Fler kvinnor i täkterna – vad kan förbättras?". Hon gjorde omedelbart klart för åhörarna att det finns en avsevärd

förbättringspotential inom området. Många kommer pensioneras de kommande åren och då bör vi söka nya krafter bland hela befolkningen, inte bara halva. Fler kvinnor ute i verksamheten är den rätta vägen mot mer jämlika, mer dynamiska och i förlängningen också mer lönsamma arbetsplatser.

Panelsamtal När Lin Tennung lämnat plats på scenen ställdes där ut tre stolar och Niklas Osvaldsson fick lämna sin moderatorroll för att i stället tillsammans med NCCs Pär Johnning och Skanskas Magnus Reuterwall formera ett "de vises råd". Frågan de ställdes inför löd helt enkelt: Hur kan vi hitta och utveckla framtidens platschefer?


Lin Tennung, Jönköping.

ALLA NER E S E PR NTATIO å p u hittar d rna på d me lemssido E S SBMI.

Mariette Karlsson, Jönköping och Umeå.

En plats- eller produktionschefs arbetsbörda har i takt med rationaliseringar, och i många fall ett pålagt ansvar för fler produktions­ enheter, ökat dramatiskt.

Det blir inte alldeles enkelt tycktes den allmänna meningen vara. En plats- eller produktionschefs arbetsbörda har i takt med rationaliseringar och i många fall ett pålagt ansvar för flera produktionsenheter ökat dramatiskt. En modern platschef behöver nästan vara en tusenkonstnär med många strängar på sin lyra och arbetsbeskrivningen är spretig. Samma frågeställning presenterades för en panel i Umeå, denna bestod då av NCCs Kenneth Johansson, Svevias Pär Burlin och Nils Johansson från Swerock. Läs mer om dilemmat på sidan 38.

Planera för det värsta Bergmaterialindustrin arbetar intensivt för att minimera olyckor och tillbud och säkerhetstänket är utbrett. Men hur reagerar man när det som inte får hända tyvärr ändå händer? SBMI hade bjudit in Mariette Karlsson från Emmaboda Granit, ett företag i stenindustrin, för att berätta om sina erfarenheter. Hennes presentation handlade till stor del om vikten av ett korrekt utfört systematiskt arbetsmiljöarbete och nödvändigheten av att ha fungerande rutiner på plats

om det värsta skulle hända. Läs mer på sidorna 16–17. När Mariette Karlsson avslutat sitt föredrag lämnades plats på scenen för Arbetsmiljöverkets Agneta Jangenfeldt. Med början under hösten 2015 har AV under rubriken "Arbete med berg" besökt uppemot 500 arbetsplatser över hela Sverige och resultatet av tillsynsprojektet ska bli klart under hösten. Redan nu går det dock att dra flera slutsatser, läs mer om tillsynsprojektet på sidorna 22–23. Därpå redogjorde Niklas Osvaldsson, som ännu en gång fick hänga av sig moderatorkostymen, för en annan utökad tillsyn som nyligen ägt rum. Elsäkerhetsverket har nämligen också varit ute på arbetsplatserna under 2015. Slutsatserna i det projektet manar till eftertanke eftersom inte färre än 53 av 60 kontrollerade anläggningar hade brister när det gäller elsäkerheten. Läs mer även om denna tillsyn på sidan 23.

Höga betyg för SBMIs arbete Som slutpunkt för en lång och händelserik dag presenterade Björn Strokirk resultaten från den medlems­

Niklas Osvaldsson, Jönköping.

Marie Berglund, Umeå.

KROSSORDET # 140

35


branschdagar

enkät som SBMI genomförde innan sommaren, i samband med att föreningen fyllde 60 år. Att döma av de 200 enkätsvaren kan konstateras att SBMI fyller sin funktion som branschförening. Läs mer i ledaren på sidan 5. Och därmed återstod inte mycket mer än att tacka de som bidragit med svar och dessutom rikta ett varmt tack till alla som besökt bransch­ dagen i Jönköping, såväl föredragshållare som publik och utställare. Björn Strokirk förklarade mötet för avslutat och den rekordstora församlingen begav sig, något motvilligt, mot utgångarna. Ännu en branschdag kunde därmed läggas till handlingarna, förhoppningsvis har dagens program gett upphov till nya idéer och bidragit med energi inför vinterhalvåret.

Umeå Två veckor senare genomfördes programmet även i Umeå, där många föredragshållare återkom. Några som inte nämnts ovan är moderatorn Marie Berglund som tog NCC-kollegan

Som slutpunkt för en lång och händelserik dag presenterade Björn Strokirk resultaten från den medlemsenkät som SBMI genomförde innan sommaren.

Lin Tennungs föredrag om fördelarna med fler kvinnor i täkter samt Per Murén som både berättade om bristande elsäkerhet och aktiv backvarning. Swerocks Niclas Nilsson sitter i samma grupp som Katarina van Berlekom och arbetar med framtidens taxor. Han bor i Umeå och kunde enkelt medverka där vilket även gäller Arbetsmiljöverkets Martin Forsgren. Ibland är ”kopian” mer vältalig och publik än ”originalet” – ibland inte. Branschdagen i Umeå är av en kvalitet väl i nivå med den som bjuds i Jönköping.

Björn Strokirk, Jönköping och Umeå.

MRM erbjuder helhetslösningar för bergmaterialindustrin under täktens hela livscykel. Från förstudier inför öppnande av nya täkter till förslag på markanvändning i täktens slutskede. Under löpande drift hjälper vi till med tjänster för produktions-, kvalitets- och miljökontroll. VI HJÄLPER DIG MED:

OBE ROE NDE SPECIALISTE R INOM BE RG OCH BALL AST

Vi är din täktpartner

• Tillståndsansökningar och anmälningar enligt miljöbalken.

• Utbildning i geologi, bergmaterial, provtagning, egenkontroll och miljöbalken.

• Kontakt med tillsynsmyndigheter. • Bestämning av jordmassor med markradar, t ex inför en avrymning.

• Ta fram en egenkontroll som uppfyller miljöbalkens krav samt hålla egenkontrollen aktuell genom kontinuerlig uppdatering.

• Uppskattning av mängd brytvärt berg och dess kvalitet.

• Miljöprovtagning och kontroll i fält, exempel grundvattenrör.

• Geotekniska och hydrogeologiska utredningar.

• Bevaka och informera om nyheter i miljöbalken som rör din verksamhet samt hjälpa till med bedömningar om hur den påverkas av dessa.

• Produktionsprovtagning och materialkontroll av ackrediterat väg- och geotekniklaboratorium. • Geologiska tjänster inklusive fullständig petrografi av ballast.

• Granska nya kemikalier innan de börjar användas. • Upprätta årsrapport och miljörapport.

• Materialanalyser för kvartshalt och asbestkontroll.

• Bevakning, rådgivning och information inom miljöområdet.

• Strålningsmätning av berg och ballastupplag.

• Förslag på efterbehandling.

Kontaktperson: Rickard Sundvall, 0920 - 604 70 E G E T L A B O R A T O R I U M , A C K R E D I T E R A D AV S W E D A C


ingreppsskydd

för din säkerhet Nöjda kunder både i Sverige och Europa!

Med många sålda ingreppsskydd höjer vi säkerheten på arbetsplatser runt om i världen. Förhindra enkelt risken för personskador runt transportörerna med ett lättmonterat ingreppsskydd som eliminerar klämrisken vid returrullarna. Finns för B-B 500 - 1200. vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

www.kellve.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35


rekrytering

Hur hitta och utveckla framtidens platschef? Under de senaste åren har allt högre krav kommit att ställas på branschens plats- och produktionschefer. Varje platschef har dessutom fler täkter att hålla i vilket gör att allt färre ser positionen som ett drömjobb. Så vem är fram­ tidens platschef och, minst lika viktigt, vad har denne för ansvarsområden?

U

nder SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå arrangerades paneldebatter med just den viktiga frågan på dagordningen. Konstellationen i Jönköping bestod av Pär Johnning, NCC, Magnus Reuterwall, Skanska och Niklas Osvaldsson, Swerock medan Pär Burlin, Svevia, Nils Johansson, Swerock och Kenneth Johansson, NCC utgjorde panelen i Umeå. En engagerad och frågvis publik på båda platserna bidrog i högsta grad till intressanta diskussioner.

Stödfunktioner nödvändiga En platschefs arbetsbeskrivning har blivit mer och mer komplex. Jobbet kräver kunskaper inom så gott som alla områden, allt från miljöjuridik och arbetsrätt till ekonomiska och tekniska frågor. Företagens rationaliseringar har också inneburit att en platschef nu ofta ansvarar för flera täkter, varje arbetsplats med specifika förutsättningar utöver de gemensamma. Samtidigt har myndighetskraven på verksamheten ökat, något som också i hög grad blir platschefens ansvar. Kort sagt: en platschef behöver vara något av en renässansmänniska med ibland fler strängar på lyran än instrumentet egentligen har plats för. "Nuförtiden ska vi vara ornitologer också", som Pär Johnning lakoniskt konstaterade.

För att underlätta för de platschefer som är verksamma idag och för att rekrytera framtidens medarbetare i positionen krävs förändringar, det var de flesta i panelerna överens om. Platscheferna behöver avlastas, arbetsuppgiften behöver bli mindre mångfacetterad. En lösning skulle kunna vara att förändra stabsfunktionerna i företagen. På många håll är dessa en belastning för platschefen, menade exempelvis Pär Burlin i Umeå. Istället för att fokus ligger på att begära in statistik skulle staberna kunna avlasta i exempelvis personalfrågor, arbetsmiljöfrågor och kontrollprogram. Burlin och flera andra menade också att man kanske inte måste leta efter personal som "kan allt". Ledaregenskaper är nödvändiga men en duktig ekonom kan få stöd på den tekniska sidan liksom en duktig tekniker kan få stöd med ekonomin.

Utbildning och rekrytering Paneler och publik i såväl Umeå som Jönköping var överens om att branschen står inför en ordentlig utmaning framöver. Man behöver hitta rätt människor till sina arbetsplatser. Delvis är det en pr-fråga, menade Kenneth Johansson. Bergmaterialindustrin behöver bli bättre på att tala i egen sak, berätta om hur roligt jobbet är, att det är en framtidsbransch med

stora möjligheter till karriär. Dessutom ska talangerna som redan finns ute i täkterna tas om hand, successivt ges mer ansvar och till slut kanske hamna som platschefer. Niklas Osvaldsson menade att trots att det är bråttom så måste duktiga anställda til�låtas "växa in" i rollen även om det kan ta ett antal år innan de är flygfärdiga. Branschen måste också gemensamt verka för att fler utbildningsvägar skapas. Den bör också synas mer, vara aktiv gentemot högskolorna och erbjuda studiebesök och praktikplatser.

SBMIs roll Flera förslag om hur SBMI skulle kunna arbeta med frågan diskuterades. Bland annat skulle branschföreningen kunna verka för att ta fram en tydlig "kravspecifikation" för platschefer och kanske i framtiden jobba mot en auktorisation av platschefsjobbet. SBMI skulle också kunna fortsätta utveckla utbildningsmoduler, liknande de som gjorts för nyblivna maskinoperatörer, men inriktade mot blivande platschefer som nu går i gymnasiet och högskolans treåriga linjer. Sådana kurser kan sedan erbjudas, eventuellt med lärare, till exempelvis högskolestudenter på samhällsbyggnadsprogrammet. Branschen lär få anledning att återkomma till alla dessa frågor framöver.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

38

KROSSORDET # 140


täckta flak

Fler väljer att skydda lasten Damm som yr och spill från lastbilarnas flak vid transporter har länge varit ett problem i branschen. Jehander kräver nu att lasten ska täckas och tror att fler kommer att följa efter. Åkare och Transportstyrelsen är också positiva. TEXT: HANS LUNDGREN FOTO: JEHANDER/MÄRSTA FÖRENADE

J

ehander är ett av de första företagen i branschen som kräver täckta flak på sina lastbilar vid leveranser av sand och grus i Stockholmsområdet. Det ingick i upphandlingskravet vid kontraktet med den nya transportören – Märsta Förenade. – Det är en förtroendefråga för oss eftersom vi prioriterar miljö och hållbarhet, säger Pär Åström, chef för

försäljning och affärsutveckling på Jehander. Miljö, kvalitet och säkerhet ligger bakom kravet, förklarar han. – För materialet är det en kvalitetsfråga. För miljön och säkerheten handlar det om att vi minskar miljöpåverkan med risk för damm och spill på vägarna genom att skydda lasten. Pär Åström har varit i branschen i

många år och konstaterar att Sverige släpar efter andra länder när det gäller täckning av last. Han vet inte riktigt varför men tror att Jehander nu kommer att få efterföljare.

Skada andra bilar

Pär Åström

Märsta Förenade med cirka 60 delägare och drygt 300 fordon har fått uppdraget att sköta transporterna åt Jehander. Hellman Åkeri AB är

KROSSORDET # 140

39


täckta flak

Täckningen av lasten sker med hydraulik.

Anders Hellman

en av delägarna och Anders Hellman är positiv till de nya kraven på täckning av lasten. – Det dammar och ryker, småsten blåser av. Det är skönt att slippa sådant när jag kör. Det är inte roligt när man är ute på motorvägen med sådan last. Det negativa är underhållskostnaderna. Kapellet skapar en del problem när man kör grus. Det är högt slitage och går lätt sönder. Det kräver noggrant underhåll och det blir dyrt, konstaterar Anders Hellman.

Tekniken utvecklas när fler kräver det. Jag är övertygad om att fler kommer att ställa krav på täckt last.

40

KROSSORDET # 140

Anders Hellman

– Det är bra att Jehander ställer sådana här krav vid upphandlingar och bra om fler beställare följer efter. Det gynnar utvecklingen mot bättre material och teknik för att täcka lasten. Grusbranschen har inte varit så noga med det tidigare. Att vattna fungerar bara om det inte är långa transporter. Täckningen är effektivare.

Lätt att stänga till Det finns flera system för att täcka lasten. Med de nya lösningarna som kommer slipper föraren klättra upp på flaket för att göra det. Nu kan las-

ten skyddas från marknivå. Hellman Åkeri använder en modell kallad Fliptop, från Målerås Mekaniska AB. Täckningen av lasten sker med hydraulik på bilen och är luftstyrd på släpvagnen. Allt sköts med fjärrkontroll inifrån fordonet. Det finns också andra varianter på marknaden. (Se Stenkoll nummer 127). – Det finns ingen klockren modell som fungerar till hundra procent än. Men tekniken utvecklas när fler kräver det. Jag är övertygad om att fler kommer att ställa krav på täckt last, säger Anders Hellman.


Vad säger lagen? Frågan om täckta flak finns reglerat i svenska trafikförordningen från 1978. Kapitel 3, 80:e paragrafen anger bland annat att ett fordon inte får lastas så att lasten kan falla från fordonet eller orsaka störande damm. Om det behövs ska lasten vara övertäckt. Närmare föreskrifter om hur paragrafen ska tillämpas finns i en handbok som utkom 1999 – fortfarande rykande aktuell enligt Transportstyrelsen. Det är inte ovanligt att man bryter mot punkterna i paragraf 80. Polisen har svårt att knyta dammande last eller skador på medtrafikanters fordon till den skyldige föraren, men om så sker är det alltid föraren som bötfälls. – Jehanders initiativ att mer systematiskt arbeta med täckta flak är glädjande för såväl förarna som för medtrafikanterna och är till nytta för miljön, säger Bo Göingberg, utredare vid Transportstyrelsen. När det gäller lastsäkring inom EU så gäller nationella regler. Senast i maj 2018 ska dock medlemsländerna ha uppfyllt ett EU-direktiv om grundläggande krav på lastsäkring. Dessa tar inte upp något särskilt om bulklaster eller massgods, så krav på sådana transporter får ligga på nationell nivå inom ramen för direktivet. Andra länder, som exempelvis Storbritannien, har mer detaljerade regler än Sveriges mer allmänna råd vad gäller säkring av last. Därför är så gott som alla lastbilar som transporterar finmaterial täckta där.

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 102,Fax: 0240-376 63 Normansväg Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Nu även med reservdelslager i Bålsta


42

KROSSORDET # 140


backvarnare

Ögon i nacken Det faktum att stora maskiner och människor delar arbets­plats är en av de stora säkerhetsfrågorna i branschen. Det finns teknik som i många fall underlättar för maskinförare att upptäcka närliggande hinder men ännu ingen heltäckande lösning. En sådan kan dock vara på väg. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

F

orskaren Henrik Andreasson vid Örebro universitet har tillsammans med kollegan Rafael Mosberger utvecklat ett system som förhoppningsvis kommer att leda till en färdig produkt. Duon har under en längre tid arbetat med att hitta ett sätt där tekniken med säkerhet kan särskilja människor från andra hinder i en maskins närhet. – Det finns redan en hel del teknik som kan upptäcka hinder, berättar Henrik Andreasson. Problemet, som vi ser det, är att denna ofta inte kan skilja på vad som är människa och vad som är något annat. Inom bil­ industrin, för att ta ett exempel, använder man radar- och kamerasystem för att upptäcka och varna för kollision med fotgängare.

Ett sådant system är pålitligt, menar Andreasson, men låter sig inte alldeles enkelt översättas till industriell miljö. I en trafiksituation ligger "faran" oftast framför bilen och består av upprätta personer. I en täkt rör sig arbetsfordonen med tvära svängar i ofta trånga miljöer och riskområdet är lika väl i sidled som framåt eller bakåt. Dessutom kan personal lika gärna vara sittande på huk som stående eller gående. Det system som Andreasson och Mosberger utvecklar fokuserar på de varselkläder som personalen i täkten (eller i annan industriell miljö) bär. – Vårt system letar efter de reflexer som finns på till exempel en varselväst eller en jacka. Vi kan dessutom klassificera efter olika sorters reflexer

KROSSORDET # 140

43


backvarnare

FOTO: RETENUA

Med vårt system är det varselkläderna som ger utslag, inte hur stort hindret är eller hur det är placerat. Henrik Andreasson

så att systemet inte varnar för andra typer av reflekterande material. Möjligheten att se andra hinder finns men vi fokuserar på människor.

Tester pågår Henrik Andreasson berättar att den befintliga teknik som finns på marknaden ofta är bra på att se olika hinder men att den har svårt att skilja på olika typer av hinder, något som blir än mer komplicerat i ojämn terräng. – En hjullastarförare har svårt att se en person som ligger ned, oavsett vilken teknik som används. Med vårt system är det varselkläderna som ger utslag, inte hur stort hindret är eller hur det är placerat. Retenuas RefleX Vision System fungerar i nuläget tillsammans med en kameradisplay i förarhytten som visar området runt maskinen med tydliga markeringar för var personer befinner sig. Man kan definiera olika zoner och till exempel låta systemet beräkna riktningar och hastigheter och på så sätt varna för kollision enligt inmatade parametrar. Exempelvis om personer finns inom 8 meter från maskinen eller två sekunder före befarad kollision. Retenua har testat en första prototyp, dels hos entreprenadmaskinstillverkare, men även i gruv- och lagermiljöer och fått positiva svar. Man håller också på att ta fram nya prototyper som branschen kan ges möjlighet att hyra och prova.

44

KROSSORDET # 140

Rafael Mosberger och Henrik Andreasson på Retenua utvecklar ett nytt system.

HINDERDETEKTERING Henrik Andreasson har för SBMIs räkning inventerat den befintliga marknaden när det gäller hinderdetektering och listar för- och nackdelar med de tekniker som finns tillgängliga i dag. Dokumentet beskriver kor tfattat olika sensor tekniker som kan användas för detektion av människor och hinder runt arbetsmaskiner och listar konkreta produkter på marknaden. Ladda ned och läs hela dokumentet på SBMIs medlemssidor www.sbmi.se.

RADAR Radar används inom bilindustrin för kollisionsvarning och är speciellt lämplig för att detektera och filtrera fram föremål som är i rörelse. För statiska föremål fås än så länge en ganska grov bild av hur miljön runt hindret ser ut. Då radarn ser i ett plan fungerar systemet bäst om ytan man kör på är jämn. Radarsystem kan inte särskilja människor från hinder tillräckligt bra, och kombineras därför ofta med kameror om persondetektering krävs. För generell detektering av hinder kan ett rent radarsystem vara rimligt, givet att det är plant runt maskinen. Detekteringsavståndet är långt över 20 meter och robustheten benämns som mycket bra då den inte är känslig för ljusförhållanden, dimma etcetera och då det inte har några rörliga delar.

AKTIVA SÄNDARE Tekniker som RFID och Radio använder batteridrivna aktiva sändare som varje arbetare bär med sig. Prestanda i detekteringen är mycket hög och systemet ser personer även om de befinner sig bakom hinder. Ett problem är att system som är baserade på aktiva sändare inte levererar direkt information om en arbetares position och särskiljer därför inte om personen står framför, bakom eller vid sidan. Dessa system fokuserar enbar t på människor. Dessutom, om batteriet tar slut kan RFID ge personer som går i täkten en falsk säkerhet som i sig kan skapa risker.


ULTRALJUD Ultraljudbaserade lösningar finns integrerade i dagens bilar.  Där används de främst för kor tare avstånd och maxavståndet är ungefär 5–10 meter. De är känsliga för bakgrundsljud och exempelvis en kross skulle kunna påverka läsningarna. Dessutom saknas en enkel möjlighet att särskilja människor från hinder.  Avståndet är en begränsning, men dess robusthet gör att man kan placera den på stötfångaren, vilket gör att man – avståndet till trots – kan få läsningar som är rimliga. Fördelen är att det finns produkter som biltillbehör till lågpris.

KAMEROR

Störningsfri drift för optimerad tillgänglighet

Bildanalyslösningar för industriella miljöer har ofta begränsad användningspotential då de är utvecklade för bilindustrins användningsområden. En fördel med bildbaserade metoder är att det till viss del går att särskilja människor från hinder. Använder man en stereokamera så får man även en positionsuppskattning till objekt eller människor med rätt hög noggrannhet. Detektionsavståndet kan variera mellan 5 och 25 meter beroende på upplösning och öppningsvinkel.

3D-LASER OCH TIME-OF-FLIGHT (TOF) KAMEROR

www.lutze-conveying.com

Båda systemen är aktiva och fungerar genom att en ljuspuls skickas ut och mäter avståndet till objektet genom fasförskjutning och/eller tid till eko. Lasersystem har väldigt hög noggrannhet och ser långt (upp till 100 meter). Den stora nackdelen för 3D-laser är än så länge kostnaderna. En annan nackdel är att dessa sensorer behöver flytta laserstrålen (till exempel via en roterande spegel) vilket gör dessa system mindre robusta och hållbara, på grund av de rörliga mekaniska delarna. Time-of-flight (ToF) kameror har däremot inga mekaniska delar och är därför mer robusta än 3D-laser. Dess stora begräsningar ligger i detektionsavståndet och att de fungerar dåligt i starkt solljus. Upplösningen är relativt låg med båda 3D laser och ToF-kameror. Den låga upplösningen gör att bildbehandlingsmetoder som har utvecklats för vanliga kameror behöver modifieras.

SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR!

Retenuas system reagerar på varselvästens reflexer. FOTO: RETENUA

Nu även motorer, lager, växlar, remmar mm.

Scandinavian Crusher Partner AB Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se


FOTO: JAN MIKAELSSON

Ljuv musik i täkten Målerås musikkår och geologen Jan Mikaelsson bjöd i somras in till en mycket uppskattad helaftonsföreställning i annorlunda miljö. Fler än 500 besökare fick sig vacker musik till livs men också kunskap om geologi och bergmaterialindustrins villkor. FOTO: PRIVAT

D Jan Mikaelsson

FOTO: ANNA HÅLLAMS

Jonas Johansson

46

KROSSORDET # 140

en som till äventyrs strosade förbi Brånahults bergtäkt utanför Nybro en speciell kväll i slutet av augusti fick höra väldigt annorlunda toner än de som normalt strömmar ut från området. På en scen med berget som effektfull fond underhöll kvällens artister Målerås musikkår, med anor från 1933, tillsammans med geologen och tillika den lokala profilen Jan Mikaelsson. Initiativet till programmet togs av Mikaelsson som sökte upp täktägaren Nybrogrus vd Jonas Johansson och presenterade idén. – Jag tyckte genast att det verkade intressant, säger Jonas Johansson. Det blev jättelyckat och det är Jan och artisterna som ska äras för det, vi upplät bara platsen. Jonas Johansson menar att kvällen inte bara handlade om musik, för honom och Nybrogrus innebar den också ett bra tillfälle att möta de närboende på ett annat sätt än man vanligtvis brukar. – Många reflekterar inte över vad vi gör i täkten, antingen känner de

inte till verksamheten eller så har de inte haft anledning att fundera över den. Andra har kanske en negativ inställning till industrin, tycker att det bullrar och dammar. Nu fick de en annan upplevelse.

Tema berg Den röda tråden i föreställningen var geologi, synnerligen lämpligt med tanke på miljön. En femton meter lång tidslinje fick från scenen utgöra pedagogiskt material när Jan Mikaels­ son föreläste för publiken om hur berg bildas och nutida geologi. – Och så stack vi emellan med lämplig musik. Målerås musikkår är fantastiska och den här gången hade vi några underbara sångare. Han skrattar till och fortsätter: – I anslutning till när jag berättade om bergskedjeveckning spelade orkestern You raise me up och när temat var isälvar sjöng de Old man river. Jan Mikaelsson hade varit nöjd med ett par hundra åskådare, berättar han. – Sen kom det över 500! Det kändes väldigt bra.

Inte minst för att så många fick lyssna till Mikaelssons hjärtefråga geologi. – Dessutom är jag glad för Jonas skull. Det är så många som har synpunkter men nu fick han berätta om verksamheten och om hur viktigt bergmaterial är i samhället.

Inga problem Jonas Johansson var mycket nöjd med publiktillströmningen. – Responsen var otrolig och det vore jättekul att göra om arrangemanget, säger han. Men krävdes det inte stora insatser ur säkerhetssynpunkt? – Nej, det tycker jag inte. Vi skärmade av och styrde besökarna runt på området och mot scenen på ett bra sätt. Dessutom så hade vi konserten på kvällen, ingen verksamhet pågick på området. Jonas Johansson avslutar: – Det här är definitivt ytterligare ett sätt för oss att informera om vår verksamhet. Och förstås en rolig kväll för alla. Nytta och nöje!


Volvo ec750e bandgrävmaskin

gör mer för mindre

Bandgrävmaskinen EC750E från Volvo Construction Equipment har konstruerats för hållbarhet och ger den perfekta kombinationen av styrka och stabilitet för att hantera högre belastningar under tuffast möjliga förhållanden. Oavsett om den arbetar i ett stenbrott, en gruva eller i tyngre byggprojekt ger den 75 ton tunga grävmaskinen överlägsen grävprestanda, utmärkt bränsleeffektivitet och snabba cykeltider för maximal avkastning på investeringen. Med sin särskilda design för tunga arbeten, förstärkta komponenter och enkel tillgång till service är maskinen är alltid tillgänglig och redo att arbeta, alltid med samma höga prestanda som håller i längden. Ta reda på hur EC750E gör mer för mindre. Kontakta din närmaste Sweconsäljare idag, eller besök www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Metsos slitdelar för krossar ger en prestanda på topp samt lägsta totalkostnad per ton Det är så vi gör stor skillnad, Metso Way.

Metsos slitdelar är utformade enligt samma strikta krav och höga standard som vår utrustning. Detta garanterar en korrekt och kompatibel passform och därmed en problemfri drift. För att kunna maximera säkerhet och produktion samt minimera antalet dyra driftstopp använder Metso endast material av högsta kvalitet. Med strategiskt placerade distributionscentra runt om i världen, har du alltid tillgång till rätt delar för att hålla produktionen igång. Läs mer på metso.com/CrusherWears #TheMetsoWay

Stenkoll #140  

Stenkoll

Advertisement