Stenkoll #157

Krossor

det

JURIDIK: ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 157 • maj 2021

TEMA

CE-märkning och standarder

INDUSTRIUTSLÄPPSDIREKTIVET – FÄRDPLANEN TVÅ ÅR BRANSCHPROFILEN PÄR JOHNNING – BIODRIVMEDEL FOSSILFRI TÄKT – TAXONOMIN

EVOLUTION PÅ UTSIDAN REVOLUTION PÅ INSIDAN Sandvik 800i är en serie starka, robusta konkrossar som är uppkopplade 24/7 för att höja produktiviteten, ge förutsägbar prestanda och maximerad drifttid. 800i-serien är som standard utrustad med den nya generationens automatiserings- och anslutningssystem (ACS). Systemet övervakar och optimerar kontinuerligt krossens prestanda vilket bidrar till ökad drifttid och tillförlitlighet.

Starkare, smartare och säkrare uppkopplade krossar.

ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK/EN/CAMPAIGNS/800i-SERIES/

INNEHÅLL Maj 2021

14 Färdplanen 2 år I mars 2019 överlämnade branschen sin färdplan till regeringen. Vad har hänt sedan dess?

17 Artskydd Ett ställningstagande i EUdomstolen kan få stora konsekvenser för bergmaterialindustrin.

34 Utökat direktiv?

Att bergtäkter och gruvor ska omfattas av ett breddat industriutsläppsdirektiv möter motstånd i branscherna.

Tema

24

38 Bio i tanken

CE och produktstandarder.

Biodrivmedel har en viktig roll i klimatomställningen.

Men användandet minskar.

43 Taxonomin Eu:s gröna ekonomi ska avgöra vilka verksamheter som är miljömässigt hållbara.

Pär Johnning vägrar lämna bergmaterialindustrin helt.

47 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

FOTO: PRIVAT

Branschprofilen

53 Fossilfri täkt

58 Seminarium 30 juni

SBMIs nya film följer Skanskas elektrifieringsprojekt i Luleå.

Nytt branschseminarium den 30 juni. Du missade väl inte seminariet i april?

54 Mer om dolor SBMI har tillsammans med Byggföretagen utarbetat ett förslag till journalföring av dolor. Förslaget har presenterats i en samverkansgrupp där även Trafikverket ingår.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika 56 Leverantörsnyheter

3

LEDARE & REDAKTION

Krossordet E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 157 • maj 2021

FOTO: ANDRÉ FALK

Remisskavalkad och politisk skönmålning

JURIDIK: ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN

TEMA

etta nummer av Stenkoll är det tyngsta hittills, både i kilo räknat och avseende innehållet. Det innehåller flera tunga artiklar om EU-direktiv, rättspraxis och regelverk och befriande lite pandemisnack. Samt förstås matnyttiga reportage och en inspirerande. branschprofil!

Just nu är det en strid ström av remisser och konsultationer. Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om ”helhetsgrepp om hanteringen av schaktmassor”, och ”avfall som resurs” har kommit igång. Detta är uppdrag SBMI påpekat behovet av under många år och som kan tillföra ökade möjligheter att hantera schaktmassor och entreprenadberg i branschens täkter. Samtidigt svarar SBMI på remisserna ”Ordning och reda på avfallet”, ”bättre införande av MKB-direktivet” och Naturvårdsverkets ”handbok för återvinning i anläggningsändamål”.

D

I alla dessa finns ”ömsom vin ömsom vatten” för bergmaterialindustrin.

Då innehållet är både vin och vatten är det enkelt att ge en positiv bild av läget, även om totaleffekten är på väg åt motsatt håll. Det duttas med positiva detaljer men summan av helheten är att regelverken blir fragmentiserade, komplicerade och restriktiva.

Den ena ministern säger att miljötillståndsprocesstiden ska halveras men hela tiden tillkommer nya parametrar som ska bedömas i miljötillstånden.

Den andra ministern lovar att regelbördan ska minska, men det finns samtidigt en vilja att räkna hem politiska mål med nya regleringsåtgärder.

Det duttas med positiva detaljer men summan av helheten är att regelverken blir fragmentiserade, komplicerade och restriktiva."

Det går som politiker att säga mycket fint men om det inte fångar sanningen så leder det oss fel. Om inte diskussionen förs utifrån de verkliga effekterna så finner vi inte de bästa lösningarna.

Jag tror inte främst det beror på ett beräknande skön­ måleri (även om sådant förekommer), utan till största delen på dålig kännedom om vår bransch. Detta belyser vikten av att outtröttligt fortsätta att sprida kunskap om vår viktiga bransch till beslutsfattare.

Bergmaterial gör samhället bättre och världen gladare!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

CE-märkning och standarder

INDUSTRIUTSLÄPPSDIREKTIVET – FÄRDPLANEN TVÅ ÅR BRANSCHPROFILEN PÄR JOHNNING – BIODRIVMEDEL FOSSILFRI TÄKT – TAXONOMIN

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

Gör din anmälan på sbmi.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR Online 30 juni Branschseminarium 28–29 september Grundkurs för bergmaterialindustrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet

• Geologi - grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter 21 oktober Branschdag Industrisalen, Näringslivets Hus, Stockholm 9–12 november Kurs Produktion Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus-, bergtäkter och krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Utbildningen ger grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de

vanligaste maskinutrustningarna samt ökad förståelse om arbetsmiljö­frågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

Innehåll: • Användarens krav på bergmaterial • Produktionsteknik • Borrning, sprängning, dolhantering • Praktisk maskinhantering • Maskinkännedom • Reparation och underhåll • Vägningsteknik • Miljökrav 23–24 november Kurs Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av

bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelsehantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök.

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET WNEXUS

Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata.

TAMTRON POWER

Kröningsbar, noggrann och robust våg.

Utvecklad för användare med höga krav.

VÄGNING – KUNSKAP – KVALITET

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

NYHETSFLÖDET

NYGAMMAL STYRELSE OCH ÄNDRADE STADGAR Vid SBMIs årsstämma i mitten av april klubbades flera ändringar i föreningens stadgar. Dels för att korrigera felaktigheter i de tidigare stadgarna och dels för att förtydliga roller och ansvar.

Bland annat så har skrivningar om SBMIs regionverksamhet tagits bort då denna är nedlagd sedan flera år och stycket om inträdesavgift är borttaget då sådan inte tillämpas. I övrigt handlar stadgeändringarna om att förtydliga relationen mellan föreningens styrelse och servicebolaget SBMI AB liksom att förtydliga valberedningens roll och uppdrag.

Vid årsstämman omvaldes fyra ledamöter till styrelsen medan fem sitter på gällande mandat fram till 2022 års stämma. SBMIs styrelse består, liksom under det gångna verksamhetsåret, av: Gustaf Werner, Skanska, som även valdes av stämman till ordförande Björn Abrahamsson, NCC Mats Björkryd, Jehander Pär Börjesson, Grusmaterial i Värmland Magnus Ericsson, Swerock Michael Haddleton, ABT-Bolagen Jonas Johansson, Nybrogrus Tomas Johansson, Svevia Erica Nobel, Advokatfirman Delphi

Leverantör av slitgods & reservdelar av slitgods reservdelar Leverantör && reservdelar Leverantör Leverantör av slitgodsav &slitgods reservdelar Leverantör av slitgods & reservdelar

m ma as s ... c co om mw ww ww w ... s sw we em ma as s ... c co om m m a s c o m w w w s w e m a s c o m Peter Svensson rell Lennart rrell rell Lennart A A68 ell rell 0240-799 Lennart A rell 65

65 65 sson sson sson 68 68 68 ström ström ström 64 64 64

dlund 1 90

0240-799 0240-799 65 65

0240-799 65 Carina Dahlström Peter Svensson Peter Svensson Peter Svensson 0240-799 64 0240-799 68

0240-799 68 68 0240-799 Carina Dahlström Johan Nordlund Carina Dahlström Carina Dahlström 0240-799 0240-47 91 64 90 0240-799 64 0240-799 64

HELDELHEL- OCH OCH DELMaria Kähäri RENOVERING AV KROSSAR HEL- OCH RENOVERING AVDELKROSSAR Johan Nordlund RENOVERING AV KROSSAR 0240-799 54

0240-47 91 90

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Hel-HELoch delrenovering DELHEL- OCH OCH DELRENOVERING AV KROSSAR av krossar HEL- OCH RENOVERING AVDELKROSSAR RENOVERING AV KROSSAR

Normansväg 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager ii Bålsta Normansväg 2, Ludvika ii Bålsta Normansväg 77194 Ludvika |0240-376 0240-37610 10 |info@swemas.com info@swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 2, 771 771 94 94 Ludvika Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager Bålsta |Reservdelslager Normansväg 2,2,771 771 9494 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager Bålsta Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Hel- och delrenovering av krossar

Peter Svensson 0240-799 68

Kontakta oss!

Carina Dahlström 0240-799 64

Johan Nordlund 0240-47 91 90

Maria Kähäri 0240-799 54

Normansväg 2, 771 94 Ludvika | 0240-376 10 | info@swemas.com | www.swemas.com

NYHETSFLÖDET

Fyra nummer av Stenkoll

Från och med 2022 utkommer Stenkoll med fyra nummer per år. Ambitionen med ett tätare utgivningsschema är att tidningen ska vara ännu mer aktuell och uppdaterad i alla frågor som rör bergmaterialbranschen. Ända sedan SBMI gav ut det första numret av Stenkoll i maj 2010 har branschtidningen givits ut tre gånger per år. Årets båda första nummer har nått läsekretsen i mars och i maj medan nummer tre låtit vänta på sig ända fram till november.

Detta har medfört ett långt uppehåll, alltför långt tycker vi på redaktionen och förhoppningsvis också våra läsare.

ABUS n Gruppe ri Sve ge

skap Vår kun het er k ä s – er

Med fyra nummer utspridda över året hoppas vi än bättre kunna följa med i viktiga frågor för bergmaterialindustrin. Vi hoppas också kunna bredda vår bevakning och inte tvingas välja bort material som har sin givna plats i Stenkoll – branschens egen tidning. Handlar det om eller påverkar bergmaterialindustrin ska våra läsare få veta mer i varje nummer av Stenkoll.

I november kommer nästa nummer av tidningen men efter årsskiftet ses vi oftare.

Vikten av det viktigaste Få ett helt kunskapsnätverk på köpet.

Våra auktoriserade återförsäljare inom ABUS Sverige Gruppen erbjuder helhetslösningar med lyftutrustning, leasing, montage, service och utbildning av din personal.

Låt oss ta hand om det viktigaste – att personal och produktion är i trygga händer – så att du kan lägga energi på annat.

Vänd dig till ABUS Sverige Gruppen när du vill ha en komplett lyftlösning, läs mer på abus-kransystem.se eller kontakta oss på 054-55 56 50 eller info@abus-kransystem.se

Ny distributör inom bergmaterialindustrin

MAC Equipment är nu en Metso Outotec-distributör för krossar, siktar, matare, stationära och mobila samt reserv- och slitdelar i mellersta och södra Sverige.

Detta betyder ökad tillgänglighet, kompetens och lokal närvaro på marknaden.

MAC har i samarbete med Krosskonsult i Värnamo en serviceverkstad, vilket ger ökad service av stationär och mobil krossutrustning.

Kontakta oss för att diskutera köp, hyra eller leasing.

Mining & Construction Equipment AB, www.macequipment.se Fredrik Wennberg tel. 070-657 00 23 Kristofer Almén tel. 070-618 01 22 Andreas Almén tel. 070-626 01 22

www.mogroup.com

GÄSTKRÖNIKA

IED – MER REGLER OCH MINDRE Just nu pågår översyn av IED-direktivet, inklusive överväganden om att inkludera fler industrier i direktivets tillämpningsområde. En av de påtänkta sektorerna är utvinningsindustrin. För oss som är verksamma inom detta område går det enkelt att konstatera att det kör ihop sig redan i de inledande övervägandena.

Syftet med IED-direktivet är nämligen att åstadkomma samordnade åtgärder för att begränsa utsläpp till luft, vatten och mark från industriella anläggningar. etoden för att göra det är att ta fram gemensamma dokument som beskriver bästa tillgängliga teknik, utsläppsnivåer och annat för de industrisektorer som omfattas av direktivet. Direktivet anger att sådana samordnade åtgärder kommer att bidra till att uppnå rättvisa konkurrensvillkor ifråga om kraven på miljö­ prestanda.

Problemet i förhållande till utvinningsindustrin är att det är svårt, eller rentav olämpligt, att införa samordnade krav och standarder för verksamheter med så få gemensamma nämnare.

"Illa utformade regler är knappast lösningen framåt."

För det första; skillnaderna mellan olika slags utvinningsindustrier är stora. Täkter och gruvor bedrivs på olika sätt och med olika marknadsförutsättningar. Den ena verkar på en lokal marknad och den andra på en global. Typiskt sett. Det är långt ifrån ändamålsenligt att den gemensamma nämnaren för att ta fram slut­ satser om bästa tillgängliga teknik för våra olik10

artade verksamheter är att verksamheten utgår från berggrunden. Det kan knappast uppfylla syftet med direktivet.

För det andra. Även om man lagstiftningstekniskt skulle kunna dela upp utvinningsindustrin i olika kategorier som till exempel täkter å ena sidan och gruvor å den andra, så skiljer sig de enskilda verksamheterna ofta så mycket åt att det är tveksamt om det är alls är möjligt eller funktionellt att fastställa gemensamma slutsatser om vad som är bästa tillgängliga teknik. I Sverige finns det endast 12 aktiva metallgruvor. Var och en av dessa är utformade och drivs utifrån de geologiska, hydrogeologiska och geografiska förhållandena på platsen där den finns, och inte minst – beroende på vilken eller vilka metaller som utvinns. Och en gruva är inte omlokaliseringsbar, utan kan bara drivas på den plats där mineraliseringen är belägen. Tekniska lösningar såväl som miljöskyddsåtgärder är därför med nödvändighet anpassade till de naturliga förutsättningarna.

Idén om att istället tvingas till anpassningar som bedöms vara de bästa tillgängliga och utarbetade på EU-nivå istället för utformade utifrån de lokala förhållandena framstår som illa genomtänkt. Både driftmässigt och miljömässigt.

För det tredje. Finns det verkligen ett rättsligt och miljömässigt behov som korresponderar mot osäkerheten och olämpligheten i att inkludera utvinningsindustrin i IED? Våra verksamheter är redan STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

din samarbetspartner & leverantör av VINJETT

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, ingreppsskydd och mycket mer.

MILJÖNYTTA?

ittar På vendig.se h ud. du hela vårt utb

utförligt reglerade på EU-nivå med ramdirektivet för vatten, art- och habitatdirektivet, utvinnings­ avfallsdirektivet, MKB-direktivet och annat. Vore det inte bättre att låta medlemsstaterna själva bedöma och reglera de frågor som kan tänkas falla vid sidan av det gemenskapsrättsliga området?

Kommentarerna ovan bör också läsas i ljuset av det tillkännagivande som riksdagens näringsutskott meddelade redan 2019 och som fortfarande är lika aktuellt, nämligen att ”Regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft. Utgångspunkten bör Läs mer om IED vara att EU-direktiv ska införas på på sidorna 34–36 miniminivå i nationell lagstiftning, i Stenkoll. och när det finns skäl att överskrida denna miniminivå ska effekterna för företag tydligt redovisas.”

!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

IED

Från verksamhetsutövarhåll upplevs tyvärr allt som oftast att miljönyttan riskeras att tappas bort längs en väg kantad av detaljfokus och av regler som ibland motverkar sina egna syften, även om de är grundade på aldrig så goda intentioner. Tydliga regler är bra, men illa utformade regler är däremot knappast lösningen framåt utan snarare ett hinder.

I vart fall från gruvindustrin skulle vi hellre se att politiker och myndigheter möter upp med förbättrad samverkan och högre förtroende för vårt kunnande och vår ambitionsnivå.

GÄSTKRÖNIKÖR

Kerstin Brinnen Jurist Svemin

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

11

NYHETSFLÖDET

Mer el från näten Flexiblare elavtal skulle kunna innebära att fler mindre täkter elektrifieras. SBMI öppnar upp för en dis­ kussion med de stora elnätsföretagen och Energimarknadsinspektionen.

TEXT: Björn Strokirk

ånga mindre täkter avstår från att krossa på vintern när det är snö som kan försvåra ett bra resultat. De krossar under barmarkssäsong en eller två perioder per år, under 6–10 veckor vardera. Vi tänker oss en täkt där man gärna vill ersätta dieseldrivna krossar med eldrivna och som frågar elnätsbolaget om man kan ansluta till en närbelägen kraftledning. De får som svar att det kostar flera miljoner, eftersom elnätet då måste förstärkas många kilometer till den punkt där regionnätet matar lokalnätet.

M

Elnätsbolaget ser alla kunder som året runt-kunder som måste kunna försörjas med el även den kallaste vinterdagen – med hela den effekt kunden abonnerar på. Hade bolaget istället avtalat med täkten att inte nyttja nätet under höglastmånader vintertid, så hade man utan problem kunnat ansluta täkten.

Med en särskild tariff för elanvändning, till exempel under perioden april till november, där täkten övrig tid inte får nyttja elnätet eller åtminstone kan beordras att koppla ifrån nätet och köra diesel igen, hade nätbolaget lönsamt kunnat sälja el under låglastsäsong. Täkten hade tecknat ett säsongsbundet avtal där leveranssäkerheten bara garanteras under vissa månader.

Dagens leveranssäkerhetsföre­skrifter tycks inte tillåta sådana avtal, men SBMI tar nu upp en diskussion med de största elnätsföretagen och Energimarknadsinspektionen om att föreskrifterna bör ändras.

Alla parter tjänar på detta. Täkten får en lägre energikostnad och ett mindre klimatavtryck, elnätsbolaget kan lönsamt sälja mer elenergi utan några merkostnader och den svenska elexporten kan istället göra nytta i Sverige och på ett smart sätt bidra till att Sverige klarar sina miljömål.

SBMI kommer även ta upp en diskussion om tariffstrukturen. Dagens månadsbaserade effekttariff kan göra elek-

trifieringen olönsam även om lokalnätet är starkt nog nära en täkt.

Eftersom en liten täkt inte själv kan styra exakt när dess krossunderentreprenör finns på plats för att krossa finns risken att krossning påbörjas någon av de sista dagarna en månad, exempelvis i slutet av augusti, och pågår i sex veckor till början av oktober. Effektavgifter utgår då för tre månader vilket gör elektrifieringen olönsam.

Om elnätsbolaget istället tagit ut effektavgift per halv månad eller per vecka så hade övergången från diesel till elenergi varit lönsam.

Dagens regler förhindrar omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det bör SBMI försöka ändra på.

FÖLJ SBMI PÅ LINKEDIN De senaste nyheterna från din branschorganisation hittar du på SBMIs LinkedIn-profil. Förutom egna projekt och bransch­nyheter länkar SBMI även till medlemmarnas inlägg på plattformen.

12

Skanna QR-länken för att följa SBMI.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

FOSSILFRI KONKURRENSKRAFT

Färdplanen två år I mars för två år sedan överlämnade SBMIs VD Mårten Sohlman berg­ materialindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft till näringsminister Ibrahim Baylan och dåvarande klimat- och miljöminister Isabella Lövin. Vad har hänt sedan dess?

TEXT: Niclas Kindvall

är SBMI överlämnade färdplanen var det kulmen på ett intensivt arbete där stora delar av branschen, såväl stora som mindre företag, deltog. Själva överlämnandet markerade ett startskott för det arbete som Mårten Sohlman förutspådde skulle följa, både hos medlemsföretagen och hos branschorganisationen SBMI. Under seminariet i april följde SBMI upp arbetet i en nyproducerad film.

Mårten Sohlman kommenterar de fyra fokusområden som färdplanen definierar, två år efter överlämnandet:

N

1. Elektrifiering av produktions-processer

Mårten Sohlman: De större täkterna med året runt-produktion och större produktionsvolymer har goda förutsättningar för att elektrifiera produktionen, och många har gjort det under de senaste åren.

De rörliga maskinerna i täkterna är fortfarande en utmaning, men batterikapaciteten och priserna på batteridrivna entreprenadmaskiner utvecklas snabbt.

SBMI har under 2020 och 2021 genomfört ett projekt som syftar till att möjliggöra elektrifiering även av mindre täkter med större krav på flexibilitet, "Hållbar smart elektrifiering av mindre täkter".

Tre olika koncept har tagits fram, och under 2021 är målet att testa dessa tekniker på ett flertal anläggningar.

14

Utifrån ett politiskt perspektiv är det viktigt att bygga ut elproduktionen och kapaciteten i elnäten så att det är möjligt att elektrifiera bergtäkter, även de som inte ligger i storstadsregionerna. På politisk nivå är det stort fokus på kapacitetsutmaningen i elnätet, och det är viktigt att Sverige gör rätt satsningar för att möjliggöra industrins elektrifiering.

2. Ökad användning av fossilfria bränslen

Mårten Sohlman: Livslängden på branschens maskiner är lång, och en alltför snabb utfasning av de dieseldrivna maskiner som är i drift idag är inte miljömässigt motiverat. Ökad användning av biobränslen är en enkel och effektiv övergångsåtgärd i utvecklingen mot fossilfrihet.

Användning av biobränslen är en mycket snabb och enkel åtgärd som kan innebära en sänkning av fossila utsläpp under en övergångsperiod till en alltmer elektrifierad industri. Trots detta saknas en tydlig politisk vilja att främja denna övergångslösning. Om man från politisk sida vill påskynda omställningen behöver de ekonomiska förutsättningarna för att använda biobränslen förbättras.

3. Smartare transporter och effektivare lokalisering

Mårten Sohlman: Effektivare lokalisering handlar i grunden om att öka förståelsen i samhället för behovet av bergmaterial.

Bergmaterialindustrins produkter är tunga och behövs ofta i stora volymer där de används. Därför behövs täkter där det byggs.

Det är en långsiktigt viktig fråga för branschen och för hela samhället, och handlar ytterst om att myndigheterna

"Effektivare lokalisering av bergtäkter handlar i grunden om att öka förståelsen i samhället för behovet av bergmaterial."

Mårten Sohlman

medger tillstånd för täkter där de behövs.

Förutsättningarna för bergmaterialförsörjning skiljer mycket mellan olika regioner i Sverige och det är viktigt att beakta de regionala förutsättningarna.

Flera regioner och kommuner har tagit fram materialförsörjningsplaner medan andra lyfter bergmaterialförsörjningen i sina översiktsplaner. SBMI arbetar löpande med att påtala vikten av en fungerande bergmaterialförsörjning för beslutsfattare och tillståndsgivande myndigheter.

Sedan bergmaterialindustrins färdplan lanserades har inga stora förändringar skett inom detta område, men en utredning om effektivare tillståndsprocesser har tillsatts, och SGU har ett stort fokus på att bistå regionala myndigheter med fakta till framtagandet av bergmaSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

Se den SBMI-producerade filmen om hur arbetet med färdplanen fortskrider genom att skanna QR-koden. Den leder till SBMIs seminarium i april och filmen visas efter 45:47

terialförsörjningsplaner. SBMI stödjer idén om materialförsörjningsplaner så länge dessa bygger på faktabaserat och sakligt underlag.

grepp om hanteringen av schaktmassor, entreprenadberg och jord. Uppdraget har tillkommit till följd av att SBMI och många andra branschaktörer påtalat bristerna i det svenska regelverket.

För att lyckas krävs även en politisk vilja, och en förståelse för de stora materialflödena i samhället och branschens behov.

Under 2020 presenterade regeringen en strategi för cirkulär ekonomi, med ambitiösa mål om att öka återvinning och återanvändning i samhället. Trots detta är det tydligt att förståelsen för förutsättningarna i branschen är otillräcklig. SBMI och andra aktörer behöver förmedla branschens förutsättningar för att utfallet av uppdraget ska kunna skapa samhällsnytta och bidra till minskade utsläpp.

SBMI har stora förhoppningar på regeringsuppdraget till Naturvårdsverket.

Ett utvecklat regelverk är helt avgörande för möjligheten att förbättra förutsättningarna för cirkulära materialflöden i bergmaterialindustrin.

4. Cirkulära materialflöden

Mårten Sohlman: I många EU-länder är andelen återvunnet bergmaterial som säljs i storleksordningen 25–30 procent av den totala volymen. I Sverige är andelen återvunnet bergmaterial som säljs i storleksordningen 2 procent och visar just nu ingen tendens att öka.

Sedan färdplanen presenterades har återvinningen i anläggningssektorn snarast minskat.

I grunden är de ekonomiska och de tekniska förutsättningarna för att öka återvinningen och återanvändningen i anläggningssektorn goda, och många aktörer i branschen vill bidra till att öka de cirkulära materialflödena. Men dagens regelverk sätter upp många hinder för återvinning och återanvändning av bergmaterial.

Naturvårdsverket har i januari 2021 fått ett uppdrag om att ta ett helhets-

ÅRETS SISTA NUMMER KOMMER I NOVEMBER Nr 3 - 11 november Nästa år utkommer Stenkoll med fyra nummer. Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se

FOTO: TAKE OFF

? LÄS MER Du hittar Bergmaterialindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft och dokumentation om SBMI-projektet Hållbar smart elektrifiering på sbmi.se under menyvalet Info/Råd/Statistik ➔ Fossilfri täkt.

Fossilfria frågor I samband med insamlingen av produktionsuppgifter kommer SBMI från och med 2022 vilja följa upp hur det går för medlemmarna i klimatomställningen.

Därför kommer SBMI att efterfråga uppgifter om: - Hur stor del av krossningen sker i dieseldrivna krossar? Hur stor är dieselanvändningen?

- Hur stor del av krossningen sker i biodieseldrivna krossar? Hur stor är användningen av biodiesel?

- Hur stor del av krossningen sker i eldrivna krossar? Hur stor är elenergianvändningen?

SBMI vill även kartlägga vilka problem medlemmarna upplever med att ersätta diesel med andra energislag, exempelvis nekats att ansluta krossar till elnätet, tillgången till biodrivmedel har varit otillräcklig, eller annat.

Vad bör SBMI främst arbeta med för att främja omställningen till fossilfritt?

Tveka inte att kontakta SBMI med dina tankar!

VSI-KROSSAR

”Krossa finare makadamfraktioner, betong och asfalt med Anvilring” Alternera mellan traditionell ”Rock-box” och ”Anvilring” för att optimera din krossning.

Fördelar med Anvilring: • Hög kapacitet, 120-150ton/timme netto 0-4 vid till exempel krossning av 4-8 • Finjustera fillerhalt och nedkrossningsgrad med hastighet på rotorn.

• Separera sten och bindemedel vid krossning av betong och asfalt • Låga slitdelskostnader och servicevänlig.

TEL: +46 727-77 22 77 • Johnny Jönsson 076-809 77 00 • Michael Wallén 073-820 06 50 SLIMMINGEVÄGEN 118, BLENTARP • WWW.SCPARTNER.SE • INFO@SCPARTNER.SE

Avgörande från EU-domstolen

KULLKASTAR SVENSK TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSERNA OM ARTSKYDD Ett avgörande i EU-domstolen kan komma att betyda att varje åtgärd som träffas av förbudsbestämmelserna i Artskydds­ förordningen behöver medges dispens för att anses tillåtlig.

Christian Härdgård och Elisabeth Werner, Advokatfirman Delphi, redovisar ett ställningstagande som kan få stor betydelse för exploateringen av mark- och vattenområden.

TEXT: Christian Härdgård och Elisabeth Werner

17

ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN

ur kommer det sig att en svamp, ett par fåglar och fjärilar samt groddjur kan få så stor betydelse vid en miljöprövning? Svaret står att finna i EU:s s.k. naturvårdsdirektiv, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (”Fågeldirektivet”) och Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (”Art- och habitatdirektivet”). Bestämmelserna reglerar skydd avseende vissa specifikt utpekade växt- och djurarter och samtliga vilda fåglar. Naturvårdsdirektiven är minimidirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna är fria att anta nationella bestämmelser som är strängare och mer långtgående än direktiven. De båda direktiven har implementerats i Artskyddsförordningen (2007:845).

Enligt Artskyddsförordningens 4 § är det förbjudet att: - avsiktligt fånga eller döda arter av vilda djur, - avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, - avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, samt - skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Detta gäller oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt.

Vad gäller fåglar så har de ett särskilt generellt skydd som gäller för alla vilda fåglar och inte enbart för vissa utpekade arter. Överträdelser av förbuden är straffsanktionerade och kan leda till böter eller upp till fyra års fängelse. Reglerna om artskydd är således inget man ska ta lättvindigt på.

Bestämmelserna i Artskyddsförordningen blir aktuella om man planerar att vidta en åtgärd inom ett mark- eller vattenområde och det aktuella området inhyser en eller flera skyddade arter. Om så är fallet måste man göra en bedömning av om den planerade åtgärden träffas av något förbud i Artskyddsför18

ordningen. Om åtgärden är förbjuden så kan man ansöka om dispens, enligt 14 § Artskyddsförordningen, från förbudet. Ofta sker ett dispensförfarande inom ramen för en tillståndsansökan för en ansökt verksamhet. Enligt svensk praxis har man kunnat undgå att hamna i ett dispensförfarande genom att frivilligt åta sig att vidta skyddsåtgärder för att på så sätt minska risken för att aktuell art, växt eller fågel störs och därmed undgått att hamna i förbudsbestämmelserna. Domstolarna har på så sett ansett att artskyddsElisabeth Werner förbudet inte aktualiseras eftersom man genom skyddsåtgärderna inte träffas av förbudet i 4 § Artskyddsförordningen.

"Enligt svensk praxis har man kunnat undgå att hamna i ett dispensförfarande genom att vidta skyddsåtgärder."

Den 4 mars 2021 meddelade EU-domstolen ett förhandsavgörande i de förenade målen C-473/19 och C-474/19, de s.k. ”Skydda skogen”-målen, vari EU-domstolen ifrågasätter svensk tillämpning av artskyddsbestämmelserna. Avgörandet har väckt många frågor om framtida tillämpning av bestämmelserna. Nedan kommer vi att kort redogöra för hur bestämmelserna om artskydd har implementerats i svensk rätt, hur svensk praxis har sett ut, redovisa EU-domstolens uttalanden i Skydda skogenmålen samt ge en bild av hur svensk tillämpning av artskyddet kan komma att se ut framgent.

IMPLEMENTERINGEN AV NATURVÅRDS­ DIREKTIVEN I SVENSK RÄTT: Närmare om fågeldirektivet En minskning i antal av vilda fågelarter utgör hot mot bevarandet av den naturliga miljön, och innebär i förlängningen att den biologiska jämvikten hotas.

Detta är ett skäl till att Fågeldirektivet antogs.

Varje medlemsstat har genom Fågeldirektivet ålagts att införa nödvändiga åtgärder för att införa ett generellt system för skydd av samtliga fågelarter som omfattas av direktivet.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

Om det inte finns någon annan lämplig lösning får dock medlemsstaterna medge undantag från dessa förbud. Undantaget ske ges med anledning av att det bland annat är av hänsyn till människors hälsa och säkerhet, eller för att under strängt kontrollerade förhållanden och på selektiv grund tillåta annan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal.

Närmare om art- och habitatdirektivet Art- och habitatdirektivet betraktas, i jämförelse med Fågeldirektivet, som EU:s viktigaste rättsakt på miljöskyddsområdet. Direktivet ligger till grund för utpekandet av det europeiska nätverket för skyddsområden, Natura 2000, även om dessa områden även kan pekas ut med stöd av Fågeldirektivet.

Enligt Art- och habitatdirektivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att införa ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a till direktivet, som återfinns i bilaga 1 till Artskyddsförordningen.

Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde, kan undantag till förbudet medges. Det ska då vara med anledning av hänsyn till allmän hälsa eller säkerhet, eller av andra tvingade orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.

mot vissa åtgärder för de upptagna arter som bestämmelserna i direktiven avser att skydda.

SVENSK PRAXIS OM ARTSKYDD Frågor om tillämpningen av artskyddet har varit föremål för prövning i flera avgöranden i Mark- och miljööverdomstolen. Många av avgörandena har rört bedömningen av artskydd i samband med exploatering av markområden, t.ex. för täktverksamhet, skogsbruk, vindkraft eller infrastrukturprojekt. (Se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens mål M 2114-15, Norrvikens trädgårdar, MÖD 2013:13, Eolus Vind AB, och MÖD 2014:47, RM Wind AB, MÖD 2016:1, Nordkalk AB/Klintehagentäkten samt MÖD 2017:7, Bombmurklemålet). Dessa mål har fått särskilt stor påverkan på rättstillämpningen av bestämmelserna om förbud och dispens i Artskyddsförordningen.

I ljuset av de ovan redovisade målen har det i Sverige utvecklats en praxis avseende artskyddsbestämmelserna som innebär att om den som vill vidta en åtgärd åtar sig olika försiktighetsmått och skyddsåtgärder så kan detta leda till att den planerade åtgärden inte står i strid med förbuden, vilket i sin tur leder till att det inte heller krävs en dispens för den planerade åtgärden. Svensk tillämpning har

Implementeringen i Artskyddsförordningen Naturvårdsdirektiven har i Sverige implementerats gemensamt i Artskyddsförordningen. Genom detta förfarande har Fågeldirektivet kommit att överimplementeras i svensk lagstiftning, eftersom alla vilda fåglar får samma skydd oberoende av om artens bevarandestatus är hotad eller inte. Detta var således inte tanken med Fågeldirektivet.

I den svenska lagstiftningen benämner vi förbudet som fridlysning, något som inte härrör från naturvårdsdirektiven. Fridlysningsbestämmelserna i Artskyddsförordningen är jämförliga med de förbud STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

19

ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN

nu kritiserats av EU-domstolen genom ett förhandsavgörande i Skydda skogen-målen, vilket redogörs för nedan.

SKYDDA SKOGEN-MÅLEN EU-domstolens förhandsavgörande Föreningen Skydda skogen begärde med anledning av verksamhetsutövarens anmälan om slutavverkning av skog att länsstyrelsen skulle agera. Länsstyrelsen beslutade att avverkningsanmälan inte aktualiserade förbuden i 4 § Artskyddsförordningen.

Dispensprövning ansågs således inte nödvändig, förutsatt att man beaktade Skogsstyrelsens vägledning om försiktighetsåtgärder.

Föreningen Skydda skogen överklagade länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Mark- och miljödomstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen. I begäran framställdes vissa tolkningsfrågor.

Något förenklat kan tolkningsfrågorna som EUdomstolen hade att pröva beskrivas enligt följande.

Den första frågan berörde vilka fågelarter som skyddas enligt Fågeldirektivet, samtliga eller enbart de som är förtecknade i särskild bilaga till direktivet?

EU-domstolen klargjorde att samtliga fågelarter, även de som inte är förtecknade i bilagan till Fågeldirektivet, ska omfattas av förbudsbestämmelserna.

Den frågan, som får anses vara kärnan i avgörandet, tog sikte på den svenska praxis som utvecklats avseende fridlysningsbestämmelsernas tillämpning.

Frågan löd om det verkligen är korrekt att man i svensk praxis, om handlingen bedöms som avsiktlig, även direkt tar ställning till om artens bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av handlingen för att förbudsbestämmelsen ska aktualiseras? Frågan var även huruvida det spelade någon roll om den berörda arten uppnått gynnsam bevarandestatus.

EU-domstolen förtydligade att Art- och habitatdirektivet till sitt syfte även omfattar att skyddet för de arter som uppnått gynnsam bevarandestatus upprätthålls, eftersom syftet med direktivet bl.a. är att biologisk mångfald bibehålls och inte enbart uppnås. Arterna som är upptagna i bilaga 4 a till direktivet ska skyddas mot varje försämring. Vidare klargjorde EU-domstolen att svensk praxis var oförenlig med direktivet, eftersom förbuds-bestämmel20

sens tillämpning inte är avhängig risken att artens bevarandestatus påverkas negativt. Förbudet gäller även om en art har en gynnsam bevarandestatus. Vid bedömningen om en dispens kan meddelas eller ej blir bevarandestatusen en faktor att ta hänsyn till. I denna del hänvisade EUdomstolen till definitionen av begreppet ”en arts bevarandestatus” i Art- och habitatdirektivet som uttryckligen hänvisar till ”mängden hos [artens] population” och inte till den specifika situationen för en individ eller ett exemplar av en art, vilket innebär att bevarandestatusen bestäms och utvärderas bland annat med hänsyn till berörda arters populationer.

"EU-domstolen lyfter i avgörandet hur de anser att Sverige tillämpat lag-stiftningen felaktigt."

Christian Härdgård

EU-domstolen lyfter i avgörandet hur de anser att Sverige tillämpat lagstiftningen felaktigt. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär ett kringgående av den prövning som är föreskriven i undantagsbestämmelsen. Ett sådant förfarande medför att undantagsbestämmelsen berövas sin ändamålsenliga verkan, och att tillämpningen inte heller är förenlig med försiktighetsprincipen.

EU-domstolen uttalade sig även om frågan i vilken man önskade ett förtydligande angående kontinuerlig ekologisk funktion i den berörda artens livsmiljö. EU-domstolen anförde som svar att det inte spelar någon roll att försiktighetsåtgärder sätts in, förbudets tillämplighet är inte avhängig att artens bevarandestatus försämras, utan förbudet gäller alltjämt ändå. Påverkas den kontinuerliga ekologiska funktionen av den planerade åtgärden så ska en dispens inte meddelas.

Generaladvokatens förslag till avgörande Inför att EU-domstolen avgör ett mål kan en generaladvokat avge ett opartiskt och självständigt yttrande om bedömd utgång i målet. Sådant yttrande inhämtas inte i alla mål. I Skydda skogen-målen lämnade generaladvokaten ett yttrande. General­ advokaten konstaterade att EU-domstolens syn hittills på artskyddet har fått en tolkning som kan kräva mycket långtgående begränsningar av mänsklig verksamhet.

Generaladvokatens utgångspunkt i den rättsliga STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

bedömningen var att det kan anses tvivelaktigt att krav på ogynnsam bevarandestatus ställs för att utlösa förbuden i 4 § Artskyddsförordningen. Men, som ett viktigt tillägg, framhålls att detta förfarande ”under alla omständigheter [utgör] ett berättigat försök att förhindra att mänsklig verksamhet i alltför stor omfattning begränsas av det europeiska artskyddet”.

Generaladvokaten tolkar även avsiktsbegreppet enligt naturvårdsdirektiven, eller belyser snarare en viktig distinktion mellan avsiktsbegreppen i de båda direktiven. EU-domstolens praxis har, enligt generaladvokaten, tolkat avsiktsbegreppet enligt Art-och habitatdirektivet så att det även innefattar godtagandet av förbjuden påverkan. Detta kan, om tolkningen utan inskränkningar tillämpas på Fågeldirektivet, innebära en verklig risk för väsentliga begränsningar av mänsklig verksamhet. Det ska även tilläggas att det saknas avgöranden från EU-domstolen som uttryckligen definierar avsiktsbegreppet på jämförligt vis.

Generaladvokaten landar bland annat i att det förvisso är motiverat att överföra den tolkning som skett enligt Art-och habitatdirektivet, men att detta tillvägagångssätt skulle få betydligt mer långtgående konsekvenser utifrån Fågeldirektivets syfte och bestämmelser. En sådan fullständig överföring av tolkningen är enligt generaladvokaten inte ändamålsenlig.

Det strikta artskyddet i Art- och habitatdirektivet är begränsat till ett fåtal arter, i regel sällsynta och i behov av skydd av varje exemplar. Fågeldirektivet omfattar alla europeiska fågelarter, även de som är vanligt förekommande och påträffas ofta. Generaladvokaten påpekar därtill att redan vid antagandet av fågeldirektivet ”har lagstiftaren därför klargjort att syftet inte är något ovillkorligt skydd för varje enskild fågel.” Populationen av fågelarter ska bibehållas eller återupprättas på en nivå som särskilt svarar mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, med beaktande av ekonomiska krav och rekreationskrav.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

EFFEKTIVITET MÖTER PRECISION. MOBISCREEN MS 953 EVO

EXTREMT NOGGRANN SORTERING FÖR EN SLUTPRODUKT MED HÖGSTA KVALITET. MOBISCREEN MS 953 EVO siktanläggning utmärker sig med sina många användningsmöjligheter, utmärkta transportegenskaper, snabb uppställning och effektiv drift. Denna mobila siktanläggning med tre däck har en generöst dimensionerad siktlåda med en siktyta på 9,5 m², vilket ger effektiv materialsortering och noggranna resultat i alla lägen. Precision kombinerad med högsta produktivitet – oberoende av vilket material du arbetar med, sten, sand, berg eller återvinning. www.wirtgen-group.com/sweden STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157 WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

21

ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN

VAD INNEBÄR SKYDDA SKOGEN-MÅLEN FÖR SVENSK TILLÄMPNING AV ARTSKYDDET? Så som EU-domstolens uttalanden får tolkas har svensk praxis medfört ett klart kringgående av 14 § Artskyddsförordningen. Förbuden i Artskyddsförordningen gäller även om en art har en gynnsam bevarandestatus. Om förbudsbestämmelserna aktualiseras i ett ärende så måste en prövning enligt dispensförfarandet ske.

I svensk praxis har dispensprövningen inneburit ett restriktivt förfarande, vilket i och för sig kan tyckas förenligt med en undantagsbestämmelse. Det har dock varit otroligt svårt att få dispens vid prövningarna, detta även i de fall där man kunnat visa att en gynnsam bevarandestatus kan upprätthållas trots den planerade åtgärden i fråga. Ett sådant förhållningssätt kan dock inte anses ha varit syftet med bestämmelserna eftersom dispensreglerna då hade varit helt verkningslösa.

När man, enligt nuvarande tolkning, ska pröva om det finns skäl för att meddela dispens med anledning av tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse (i enlighet med Art- och habitatdirektivets syfte i ingressen till direktivet) måste det handla om just allmänna intressen. Om det handlar om ett projekt som enbart gynnar företag eller enskilda är det inte skäl nog för att meddela en dispens. Den strikta tolkningen kan härledas till vad EU-domstolen redan tidigare uttalat i flera mål, se bl.a. EU-domstolens mål C-6/04. Frågan är om inte detta per automatik kommer att medföra hinder för verksamheter som inte anses utgöra ”ett allt överskuggande allmänintresse”.

I den bästa av världar hade EU-domstolen vågat konfrontera de motsättningar som föreligger inom artskyddsfrågorna, dels inbördes mellan naturvårdsdirektiven, dels i den svenska implementeringen av naturvårdsdirektiven. EU-domstolen har emellertid besvarat de hänskjutna tolkningsfrågorna på en 22

generell nivå, vilket gör det svårt att förstå hur domstolens uttalanden ska tillämpas i praktiken.

"I den bästa av världar hade EUdomstolen vågat konfrontera de motsättningar som föreligger inom artskyddsfrågorna."

Skydda skogen-målen har ännu inte avgjorts i Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Det kommer sannolikt att dröja innan vi får ett slutligt svar på hur frågan ska hanteras praktiskt vid prövningarna. Det hade varit önskvärt om rättsutvecklingen innebär att dispens från artskyddet kan meddelas i större utsträckning. Ett sätt är att domstolarna eller lagstiftaren förtydligar vad som kan anses utgöra ”ett allt överskuggande allmänintresse” så att tillämpningen i denna del inte blir så otroligt begränsande som tidigare praxis. Det är vår uppfattning att detta hade lett till en mer ändamålsenlig tillämpning av artskyddsbestämmelserna.

Om man i nuläget ska tolka EU-domstolens avgörande strikt, så medför det att varje åtgärd som träffas av förbudsbestämmelserna i Artskyddsförordningen behöver medges dispens för att anses til�låtlig. Vid sådan prövning kan dispens enbart meddelas förutsatt att åtgärden anses utgöra ”ett allt överskuggande allmänintresse”.

En sak som är tydlig är i vart fall att ett klargörande av tillämpningen av artskyddsbestämmelserna, eller en ändring av dem, behövs för att inte utgöra ett orimligt hinder vid exploatering av mark- och vattenområden.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

Krosskontroll Från kross till kronor

Få kontroll över ditt lager Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

TEMA: PRODUKTSTANDARDER

HÖG STANDARD? De europeiska standarderna för ballastprodukter har uppnått myndighets­åldern. En ny generation håller på att arbetas fram, men det går trögt – ett par förslag har redan ratats av EU-kommissionen. Frustration och pessimism präglar de som arbetar med frågorna i branschen. Stenkoll belyser olika aspekter av arbetet.

TEXT: Hans Lundgren

et finns standarder för nästan allt. I grunden handlar en standard om att hitta en gemensam lösning på ett återkommande problem. Detta kan ske på nationell eller internationell nivå. I ballastbranschen upprättades europastandarder för produkter redan 2002 och trädde i kraft den 1 juni två år senare. Standarder används som verktyg för att deklarera att produkter som säljs inom EU uppfyller ställda krav.

Den första generationens ballaststandarder innehåller produktstandarder för bland annat ballast till betong, bruk och asfalt, samt ett trettiotal standarder för provningsmetoder. Produktstandarderna för ballast är harmoniserade, det vill säga har tagits fram av den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN, på uppdrag av EU-kommissionen.

Arbetet med att utveckla en ny generation produktstandarder har pågått sedan 2013 eftersom de behövde anpassas till byggproduktförordningen som infördes den 1 juli det året. Förordningen, ofta kal�lad CPR efter den engelska titeln (Construction Products Regulation), ersatte det tidigare byggproduktdirektivet. Den stora förändringen var att det blev 24

obligatoriskt att byggprodukter, däribland ballast, ska vara CEmärkta och att det ska finnas en prestandadeklaration för varje produkt.

Om en ballastprodukt omfattas av en harmoniserad standard och ska säljas kräver EU-reglerna att det ska finnas en prestandadeklaration och CE-märkning för produkten. I stort sett alla ballastprodukter utom sandningssand och sjösten (mot havets erosion) omfattas av någon harmoniserad stanLars Björk dard. Produktdeklarationen bör omfatta de viktigaste egenskaperna för användningsområdet och för vilka beställaren ställer krav på.

– Det finns en medvetenhet inom branschen om vad det europeiska regelverket omfattar. Det har varit en inkörningsperiod, men nu fungerar det bra i stora drag.

Det menar Lars Björk, teknisk chef och produktansvarig inom ballastområdet på certifieringsföretaget Nordcert, som utfärdar certifikat för produktions-

" I stort sett alla ballastprodukter omfattas av någon harmoniserad standard."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

kontroll, bland annat på ballastområdet. Han leder också utbildningar och kurser inom området.

– Tre villkor måste uppfyllas för att CPRs krav på CE-märkning ska gälla: det ska vara en byggprodukt, den ska omfattas av en harmoniserad standard och produkten ska säljas på marknaden. Att det är en byggprodukt och att den ska säljas är inte så svårt att förstå. Svårigheten är att veta om det finns en harmoniserad standard för den. Det är inte lätt att navigera på EU:s hemsidor.

Den som tillverkar byggprodukter måste själv ta reda på om produkterna berörs av en produktstandard. Hur vet man då det? I Official Journal och på EU-webbplatsen Nando finns en lista över alla harmoniserade standarder. För att veta om en produkt verkligen omfattas av en standard, behöver tillverSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

karen först läsa standardens omfattning (scope). För vägledning om en produkt omfattas av en standard kan tillverkaren kontakta ett av de organ som är anmälda för att bedöma produkter enligt den standarden. De anmälda organen för varje harmoniserad standard finns angivna i Nando.

De fyra stora standarderna är ballast till betong, asfalt, väg och anläggning samt järnvägsmakadam.

Här finns det förslag om att slå ihop ballast till betong, asfalt, väg och anläggning samt bruk till en enda: EN 17555 del 1 och del 2.

– Tanken är att standardiseringen av produkterna och de tekniska beskrivningarna ska göra att man talar samma språk i EU-länderna, det ska underlätta en fri handel och rörlighet. Men att man under de senaste tio åren inte lyckats ta fram nya bygg25

T E M A : P R O D U K T S T A N D A R D E R

DE PRODUKTSTANDARDER SOM GÄLLER FÖR BALLAST ATT CE-MÄRKA MOT ÄR: EN 12620 Ballast för betong EN 13043 Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar för vägar, flygfält och andra trafikerade ytor EN 13242 Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till vägoch anläggningsbyggande EN 13450 Makadamballast för järnväg EN 13139 Ballast för bruk EN 13055 Lättballast för betong och bruk EN 13383 Vattenbyggnadssten

standarder är olyckligt. Risken är att vi får tekniska dokument utfärdade av jurister.

Vid två omröstningar har EU-kommissionen avvisat förslagen till nya standarder. Det är kommissionens jurister och konsulter som sagt nej. Produktstandarderna ansågs inte stämma överens med CPR. En rättslig kritik som gjorde att förslagen inte godkändes.

– Alla väntar på nya, fräscha CPR-anpassade produktstandarder. Men jag är rädd för att vi får vänta några år till, säger Lars Björk.

Det finns två system för att CE-märka och deklarera prestanda i bergmaterialindustrin, system 4 och system 2+.

För en del ballastprodukter som sorterar under europeiska standarder kan tillverkaren själv i egen regi skriva under att produkten stämmer överens med respektive standard. CE-märkning i egen regi kallas system 4. För andra produkter, med höga säkerhetskrav, gäller certifiering enligt system 2+. Detta innebär att det måste finnas en certifierad produktionskontroll som övervakas och bedöms av ett friståen26

"Jag är rädd att vi får vänta på nya CPR-anpassade produktstandarder några år till."

de certifieringsorgan, till exempel Nordcert.

För ballast gäller (enligt Trafikverket) system 4 (ej höga säkerhetskrav) för bland Lars Björk annat förstärkningslager och slitlager. Ballast till bärlager i vägar, asfalt och järnvägsmakadam är ballast som enligt Trafikverkets upphandlingsdokument ska vara CE-märkta och deklarerade enligt system 2+ (höga säkerhetskrav) och ballast till betong i bärverk skall enligt Boverkets föreskrifter CE-märkas och deklareras enligt system 2+ (höga säkerhetskrav).

Myndigheten eller kunden avgör vid upphandlingen vilka krav som ska ställas och vilket system som ska användas för att CE-märka produkten.

– Tillverkarna måste i dessa fall CE-märka sina produkter på ett korrekt sätt så att ställda krav uppfylls, annars är man inte behörig att leverera till projektet, säger Lars Björk.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

TEMA: PRODUKTSTANDARDER

OMTAG FÖR NYA STANDARDER EU-kommissionen inledde under fjolåret arbetet med att utveckla dagens regelsystem. Det handlar dels om en revidering av byggproduktförordningen, och dels om en översyn av de harmoniserande standarderna.

En anledning till revideringen är att utvärdera hur reglerna kan utformas för att främja en grön omställning i byggbranschen.

TEXT: Hans Lundgren

armoniserade standarder, till exempel för ballast och förtillverkade betongprodukter, upprättas på mandat från EU-kommissionen. Arbetet med att ta fram dem sker i standardiseringsorganisationen CEN, som samlar experter i tekniska kommittéer och arbetsgrupper med företrädare för medlemsländerna för att utveckla standarderna. För ballast utarbetas de i CEN/TC 154 aggregates. I Sverige finns det en så kallad spegelkommitté som bedriver arbetet, den kallas SIS/TK 187 Ballast.

Peter Martinsson, Swerock, arbetar med teknisk utveckling och kvalitetsfrågor inom ballast. Han är SBMIs representant i den svenska kommittén.

– Vårt jobb är att ha synpunkter och se till att de svenska åsikterna får gehör.

H

Vad är nyttan med en standardisering?

– Den beskriver ett gemensamt överenskommet sätt att beskriva en produkts egenskaper. Det är styrkan. Innehållet i standarden är resultatet av den samlade kunskapen från experterna på området.

Vilken nytta har SBMIs medlemmar av standardiseringen?

– Man får ett gemensamt tekniskt

28

språk som förenklar för de olika aktörerna som verkar i branschen, för myndigheter och användare av ballastprodukter.

CE-märkning används också som krav vid upphandling. Exempelvis av Trafikverket, som använder standarder på ett föredömligt sätt och därmed säkerställer att de får bra ballastprodukter.

Han konstaterar att bergmaterialbranschen behöver en ny generation produktstandarder.

– De behöver förbättras och anpassas till byggproduktförordningen. Det är olyckligt att vi har standarder som är kopplade till direktivet, inte till förordningen. Det blir svårnavigerat att hitta rätt mellan nytt och gammalt. Men det är en snårig väg fram till en ny standard, mycket kan gå fel på vägen.

Det visar försöken att revidera ballaststandarderna. 2017 års produktstandarder stoppades innan publicering efter kritik från EU-kommissionens konsulter.

Förslagen omarbetades och godkändes av medlemsländerna i en andra omröstning 2018. Men hos EU-kommissionen, som slutligt avgör om det ska bli några standarder, blev det bakläxa på nytt.

Kvaliteten var för dålig. Arbetet fick börja om igen. Förslaget till reviderade standarder drogs tillbaka.

Ska det behöva ta tjugo år för att få fram nya standarder?

– Nej, det har tagit alldeles för lång tid och det gäller inte bara ballast, utan för byggprodukter generellt. Det är dumt att föregå arbetet som pågår, jag hoppas vi får ett nytt regelverk så snart som möjligt, men jag vågar inte säga något årtal.

Varför tar det sådan tid?

– Det är bara att konstatera att vi ännu inte lyckats nå fram vad gäller nya produktstandarder. Det är svårt att tala samma språk. Jurister har en syn, tekniska experter en annan, politiker en tredje. Vad gäller utvecklingen av ballaststandarder har det inte varit några större konflikter. Vi var ju överens för tre år sedan, innan kommissionen sade nej. Nya standarder och en ny förordning skulle ha stor betydelse för ballastbranschen. Det skulle ge en ökad tydlighet i hur vi ska göra och redovisa kravställning inom CEmärkning och standarder.

Tanken om att slå samman fyra ballaststandarder till en tycker Peter Martinsson är klokt och rätt väg att gå.

– De är likvärdiga och det skulle då räcka med att hänvisa till bara en standard. Men det kan ju hända att inte heller det förslaget släpps genom av kommissionen, även om medlemsländerna inom CEN blir eniga. Prestandadeklarationen och CE-märkningen innehåller samma sak och det blir en upprepning som känns byråkratisk och besvärlig. Här vore det också bra med en förenkling.

I produktstandarderna redovisas ett antal väsentliga egenskaper. De är fastställda i mandatet för produktfamiljen.

För ballast finns mandatet farliga ämnen som omfattar radioaktiv strålning och utsläpp av farliga ämnen. För att en egenskap ska deklareras inom ramen för CEmärkningen krävs först att det ska finnas en provningsmetod och därefter att en STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

"Det har tagit alldeles för lång tid och det gäller inte bara ballast, utan byggprodukter generellt."

Peter Martinsson

"Som beställare vill jag ha en kvalitetssäkring av de produkter vi köper. Och att produkterna ska vara CE-märkta."

Klas Hermelin

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

harmoniserad produktstandard refererar till provningsmetoden.

– Problemet är att arbetet med att ta fram provningsmetoder för farliga ämnen har gått långsamt. Det har således saknats provningsmetoder att referera till i produktstandarderna. Det ska tilläggas att provningsmetoderna för farliga ämnen är horisontella, de gäller för flera produktfamiljer och inte bara ballast, säger Peter Martinsson.

Klas Hermelin, Trafikverket, är ordförande i SIS TK/187 och ansvarar för hur Trafikverkets kravställning ser ut för obundna överbyggnadslager i verkets upphandlingar.

Han suckar när Stenkoll frågar hur det går med arbetet att revidera byggproduktförordningen och de harmoniserande standarderna.

– Det går mycket långsamt. Man kan säga att det gått i stå. Det känns lite uppgivet.

TK 187 har möten tre gånger per år.

Kommittén företräder Sverige i standardiseringsarbetet. En gång per år träffas ledamöterna i den europeiska kommittén, CEN/TC 154. Det verkliga arbetet bedrivs under året i olika arbetsgrupper.

Hela det senaste året har det varit i form av digitala möten, på grund av coronapandemin.

Klas Hermelin konstaterar att man varit överens om nya ballaststandarder på kommitténivå i Europa. Men de har inte accepterats av EU-kommissionen. Skälet är mer juridiskt och handelspolitiskt än tekniskt. Det handlar mer om frågor om handelshinder och olika syn på miljöfrågorna.

– Arbetet har känts lite uppgivet. Men kommittéarbetet ska ändå drivas en bit till.

En omröstning om nya standarder kan komma under våren, för att sedan skickas ut på remiss. Blir man överens kan det bli aktuellt att skicka vidare förslaget till

EU-kommissionen för godkännande.

– Byggproduktförordningen som kommissionen arbetar med att revidera går alltmer in på miljö- och klimatfrågor. Men en ny förordning lär ligga flera år fram i tiden.

Fyra ballaststandarder ska enligt förslaget slås ihop till en gemensam standard. Det skiljer inte mycket mellan dem rent innehållsmässigt idag, enligt Klas Hermelin. Men hur det går med införandet hänger på EU-kommissionens godkännande.

Hur fungerar systemet med byggproduktförordning och standarder? Ingen lätt fråga att besvara, enligt Klas Hermelin.

– Grundkonceptet är bra. Det är ett sätt att genom beskrivandet av produkter öka rörligheten över gränserna. Man får ett gemensamt bedömningssystem. Bristerna är att det kan vara trögt och tungrott att genomföra förändringar. Systemet är konservativt. Tendensen är att man vill behålla det man har, alla är inte öppna för förbättringar i en ny generation av standarder.

Det är viktigt att involvera alla länder, men det är så många så det finns en inneboende tröghet bara därigenom. Mindre dokumentation än vad som krävs idag vore bra. Men nästa generation standarder ser vi inte i år, enligt Klas Hermelin. Möjligen nästa, men han tror snarare på 2023 – tidigast.

Klas Hermelin är också beställare av vägar och broar i sitt arbete på Trafikverket.

– Som beställare vill jag ha en kvalitetssäkring av de produkter vi köper. Och att produkterna ska vara CE-märkta. Vi styrs av lagen om offentlig upphandling, inte byggproduktförordningen när vi ställer krav. Vi är inga producenter av ballastmaterial och är inte indragna i CPR-processen. CPR har inga krav på köpare. Ska man ställa tekniska krav på produkter finns det en lista på vilka standarder som ska åberopas och där står europastandarderna högst upp.

Ballastbranschen var bland de första som hade harmoniserade standarder, de trädde i kraft redan 2004.

– Det har tagit några år för producenterna att förstå lagstiftningen och vilka krav vi som beställare har. Rent allmänt ser det bra ut, även om det finns undantag.

29

TEMA: PRODUKTSTANDARDER

GRÖN GIV SKA GÖRA EU KLIMATNEUTRALT Arbetet med en ny byggproduktförordning är i hög grad en politisk fråga. EU-kommissionens mål med det som kallas European Green Deal, den europeiska gröna given, är att göra EU klimatneutralt till 2050. CPR behövs för att implementera detta och ska ta politiska hänsyn kring miljö, cirkularitet och klimat.

TEXT: Hans Lundgren

mars 2020 aviserade kommissionen revideringen av förordningen i ”En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa”. Kommissionen förväntas presentera ett förslag till en reviderad byggproduktförordning under fjärde kvartalet 2021. Förhandlingar förväntas påbörjas 2022 och pågå under Sveriges ordförandeskap i EU 2023.

I

En fråga som diskuteras är krav på redovisning av information om produkters innehåll, vilket ska främja giftfria kretslopp, möjliggöra cirkulär ekonomi inom byggsektorn och minska klimatpåverkan.

Man vill också pröva möjligheten att öka digitaliseringen, vilket ska göra det lättare att hantera information och minska kostnader för byggbranschen.

Den svenska regeringen skriver i en promemoria till riksdagen att systemet med harmoniserade tekniska standarder inte har levererat fullt ut. Ett problem är att byggproduktförordningen har begränsade möjligheter att komplettera standarderna med fler väsentliga egenskaper. Det finns luckor i systemet, bland annat vad gäller hälsa, miljö och återanvändning av resurser.

Det går inte som det ser ut idag att ställa krav på information om byggprodukters innehåll som har negativ påverkan på miljö och klimat. Dessutom utgår systemen för märkning och prestanda från 30

nytillverkning, all bedömning av en produkt sker innan den släpps ut på marknaden. Det finns alltså inga gemensamma krav inom EU för återanvända produkter. Det kan därför bli enklare för en bygg­ herre att använda en ny produkt, vilket hämmar en hållbar användning av resurser.

Regeringen tycker därför att det bör finnas möjlighet att begära information om byggprodukters innehåll för att undvika att problematiska kemi­kalier eller material överförs till nya produkter och byggnader. Återanvändning av byggprodukter bör främjas genom att underlätta försäljning på den inre marknaden.

"Redovisnings­krav om byggprodukters innehåll ska främja giftfria kretslopp, möjliggöra cirkulär ekonomi och minska klimatpåverkan."

Ytterligare problem, enligt regeringen, är att förordningen innebär en stor administrativ börda för små och medelstora företag. Marknadskontrollen är ojämn mellan länderna och i många fall inte tillräcklig effektiv.

Förordningen bör bli mer flexibel, enligt regeringen. Samhällets behov utvecklas och det är inte tillfredsställande att förordningen inte kan följa med i utvecklingen. Regeringen anser att märkningen av byggprodukter bör förtydligas. Idag innebär en CE-märkning av byggprodukter inte samma sak som för andra produktområden. Det gör att den blir svår att förstå och använda för både enskilda och branschen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

ÅTERVIN N

DIN PARTNER FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM OCH SÄKER PRODUKTION

TERING SOR

NG RI

KROSSN IN

G

G IN

M AT N I N G

RIALHAN TE ATE M

R Ä L U D O M

KROS S N I N G

PRO D U K T IO N

KU BI SE RI N G

I SIK TN

Mer info, offert eller leasingförslag?

Maila: calle.smedenman@maskinmekano.se

NG

info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

TEMA: PRODUKTSTANDARDER

”Fusk är ovanligt” Fungerar systemet idag? Gör företagen det de ska enligt det europeiska regelverket? För att undvika osund konkurrens är medlemsländerna skyldiga att utföra marknadskontroller. I Sverige är det Boverket som är ansvarig myndighet för att kontrollera byggprodukter.

TEXT: Hans Lundgren

yftet med byggproduktförordningen och standarderna som harmoniseras efter den är att skapa fri rörlighet för produkterna inom EU. Spelplanen ska vara densamma i alla länder.

– Det innebär att det inte finns några tulltjänstemän som kontrollerar produkterna. Det blir kontrollmyndigheternas uppgift, förklarar Sara Elfving, byggproduktexpert på Boverket.

Boverkets marknadskontroll har tillsyn över det som säljs, det vill säga märkningen av byggprodukter. Byggnadsnämnderna i respektive kommun har tillsyn över det som används, det vill säga byggherrarna.

S

Boverket bedriver både proaktiv och reaktiv marknadskontroll av byggprodukter. Den proaktiva kontrollen innebär att man under ett år går igenom en handfull produktområden i förebyggande syfte, enligt en offentlig marknadskontrollplan.

– I de kontrollerna besöker vi ett antal

företag och informerar om marknadskontrollen. Vi försöker få geografisk täckning och kartlägga både små och stora företag. Upptäcker vi fel påpekar vi det och ger företaget tid att åtgärda dessa. Ofta räcker det med att göra korrigeringar på frivillig basis. De flesta försöker göra rätt.

För ballastprodukter gjorde Boverket en sådan granskning 2014, branschen var bland de första som granskades. Efter att ha besökt 17 aktörer gav Boverket branschen ett gott betyg. Man hade tagit till sig information om byggproduktförordningen (CPR) och förstått systemet med prestandadeklaration och CE-märkning.

Ingen ny kontroll av just ballastprodukter är aktuell för tillfället. Det innebär inte att Boverket släppt branschen, enligt Sara Elfving. Men Boverket har mycket att kontrollera; det finns ungefär 450 harmoniserade standarder för byggprodukter, som exempelvis asfalt, brandvarnare, cement, fönster och kaminer. Ett heterogent område.

Med reaktiv marknadskontroll menas att Boverket utför marknadskontroll till följd av en anmälan eller ett tips. Ett reaktivt ärende kan handla om allt från att en produkt har bristande dokumentation till att den kan vara direkt farlig.

– Ett företag kan anonymt anmäla när man misstänker att andra till exempel vunnit en upphandling utan att deras produkter varit CE-märkta, säger Sara Elfving.

"När vi kontrollerar en bransch proaktivt brukar anmälning­ arna öka."

Sara Elfving

32

En anmälan kommer vanligen från någon som anser sig missgynnad vid en upphandling. Ett typärende för ballastbanschen som kommer in till Boverket är att ett företag

skriver att en konkurrent vann upphandlingen och företaget anser sig ha blivit förfördelat, eftersom kommunen valde konkurrenten.

Ofta handlar sådana anmälningar om rena missförstånd, enligt Sara Elfving.

– Det behöver inte vara någon som gjort fel. Det är sällan medvetet fusk, utan beror snarare på okunskap eller på att man misstolkat reglerna. Man tar chansen att anmäla och tror inte att den som vann har haft koll på regelverket. Anmälarna ifrågasätter ofta fel saker. Det kan exempelvis röra sig om att den aktuella produkten inte behövde vara CE-märkt.

En anmälan till Boverket är offentlig, men man behöver inte ange sitt riktiga namn vid anmälan: ”Kalle Anka” går bra.

När en anmälan kommit in till Boverket kontaktas den som blivit anmäld för att ha gjort fel. Samtliga ärenden avslutas med ett beslut. Innehållet i beslutet varierar beroende på om aktören har rättat de brister som påpekats eller om aktören åläggs sanktioner. Boverket rapporterar inte till anmälarna vilket resultat man kom fram till.

– Vi är inte tillsynsmyndighet över kommunerna som gör upphandlingarna.

Den som vill ifrågasätta en specifik upphandling kan även i många fall överklaga till kommunen. Det Boverket gör är att ta kontakt med den aktör som vann upphandlingen: kan ni förklara situationen?

Vi begär svar inom ett par veckor, bedömer svaret när det kommit in och i de allra flesta fall har aktören gjort rätt.

Vad händer den som inte gör rätt? Boverket kan utfärda förelägganden med viten om en produkt inte har CE-märkts eller saknar prestandadeklaration. Boverket STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

har även möjlighet att utfärda försäljningsförbud. Men det sker ytterst sällan, enligt Sara Elfving.

Hur vanligt är det med fusk för att hitta kryphål i lagstiftningen? Inte särskilt vanligt, enligt Boverkets statistik.

Det är få anmälningar och tips om felaktigheter som kommer in till Boverket på ett år. En titt i årsredovisningarna visar att 2020 rörde det sig om 41 reaktiva ärenden, året innan om 37 och 2018 var det 31 anmälningar. Alltså inte ens en per vecka. Och det gäller alla byggproduktområden – inte bara ballast.

– Vi vill gärna tro att systemet fungerar. Vi gör så gott vi kan och vår marknadskontroll fungerar bra jämfört med många länder i Europa. Vi har lärt oss alltmer efterhand. När vi kontrollerar en viss bransch proaktivt brukar anmälningarna också öka. Där vi är aktiva händer det saker. Jag har besökt SBMIs branschdagar för att informera om marknadskontrollen och vad Boverket gör.

Systemet är tungrott, konstaterar Sara Elfving. Att ena Europa om standarder och förordningar tar tid. Hon ser fram emot den revidering av byggproduktförordningen som är på gång. Reglerna inom STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

byggsektorn är komplexa och kan uppfattas som krångliga.

– Vi har fler lekkamrater nu med ökat antal medlemsländer i EU. När det är fler som ska komma överens tar det lång tid.

EU-kommissionen ska presentera en ny version av CPR i år men sedan vidtar en lång förhandlings- och beslutsprocess innan den kan godkännas. Det tar säkert ytterligare några år innan en ny lagstiftning kan träda i kraft. De nuvarande ballaststandarderna lär uppnå myndighetsåldern med råge.

– Jag tror stenhårt på att det blir bättre. Jag hoppas att revideringen innebär förenklingar, att vi exempelvis kan nöja oss med ett dokument, inte både prestandadeklaration och CE-märkning.

Miljökrav och klimatpåverkan är exempel på frågor som inte finns med idag och måste lösas i den nya EU-lagstiftningen. Det är en lång process innan den nya förordningen och standarderna är klara. Det nya regelverket lär dröja några år till. Sitt lugnt i båten, uppmanar Sara Elfving.

– Under tiden gäller dagens regler och så kommer det säkert vara i flera år. Vi kommer att informera branschorganisationer och företag under arbetets gång.

? LÄS MER Mer läsning om CE-märkning och marknadskontroll finns på Boverket.se/ce respektive Boverket.se/mk

Marknadskontroll­rådets webbplats, marknadskontroll.se är en plattform för nyheter och information om regler som gäller för produkter. Här kan konsumenter, företag och myndigheter hålla sig uppdaterade.

33

INDUSTRIUTSLÄPPSDIREKTIVET

YTTERLIGARE ETT REGELVERK FÖR BERGMATERIALINDUSTRIN? FOTO: ANDRÉ FALK

EU-kommissionen förslår att bergtäkter ska inkluderas när industriutsläppsdirektivet revideras. Men branschen menar att direktivet är onödigt i en redan hårt reglerad industri och istället kan ge negativa miljöeffekter.

34

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

Arbetet med att revidera EU:s industriutsläppsdirektiv är i full gång. En nyhet är att det föreslås omfatta även bergtäkter, eller ”mining and quarrying industries” som det uttrycks i den engelska enkättexten, men förslaget möter motstånd från branschen. Kritikerna menar att det finns stora risker med en breddning av direktivet. Bergmaterialindustrin omfattas redan av miljökrav på många områden, och IED skulle innebära en redundant reglering som tillför en administrativ börda utan miljönytta.

TEXT: Hans Lundgren

ndustriutsläppsdirektivet eller kort IED (Industry Emissions Directive) reglerar bland annat industriers utsläpp till luft och vatten. Det införlivades i svensk lagstiftning i januari 2013. Nu pågår en revidering av direktivet.

I Sverige berörs cirka 1 200 industriutsläppsverksamheter i ett trettiotal branscher av direktivet.

Bergtäkter och gruvor omfattas inte. Hittills. Men det kan det bli ändring på. En del i omarbetningen är nämligen att se över om fler sektorer ska omfattas av direktivet, där just gruvor och bergtäkter finns med som exempel.

– Jag kan förstå att EU-kommissionen vill bredda direktivet. Det är inte förvånande. Utvärderingen av IED visar att det levererat och åstadkommit resultat i form av minskade utsläpp. Det är en förklaring till önskemålet att fler sektorer ska med.

I

Att revidera direktivet är en del i Den europeiska gröna given (Green Deal), som strävar efter att EU ska vara klimatneutralt senast 2050. Ett begrepp som cirkulär ekonomi finns exempelvis inte med i direktivet.

– Även om orden inte står med finns det en rad paragrafer som reglerar avfallsminimering, resurseffektivitet och nyttiggörande av sekundära material.

Cirkulär ekonomi är en självklarhet för stålindustrin som återvunnit skrot i över hundra år. Det är inte lika självklart att det ska regleras i ett tillstånd med krav på mängden primära och sekundära råvaror som ska användas.

Från bergmaterialbranschens sida följer man noga arbetet med att revidera IED och gör vad man kan för att undvika att bergtäkter ska omfattas av direktivet.

Rita din krossanläggning

G

R

A

TI S

!

Det säger Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor och forskningschef på Jernkontoret. Hon är en av de ledande experterna i Sverige på området. Jernkontoret har lämnat synpunkter under de två konsultationer som EU-kommissionen genomfört om revideringen.

– Vi ser stora risker med att göra direktivet alltför omfattande. För många nya pålagor riskerar effektiviteten och vi tror inte att ett bredare IED skulle innebära några stora förbättringar för miljön. Samtidigt skulle en alltför stor detaljreglering riskerar att hämma utveckling och innovation, säger hon.

www.roctim-plantsmith.com

INDUSTRIUTSLÄPPSDIREKTIVET

"Ett breddat IED riskerar att över­lappa annan lagstiftning och minska effektiviteten.

"Eva Blixt

SBMI har tyckt till om de konsultationer som EU har initierat.

– Det finns en stor regleringsvilja inom EU men man behöver inte reglera allt och skapa nya regelverk. Det finns redan starka drivkrafter i branschen för att uppfylla klimatmålen och minska miljöpåverkan.

Vi behöver inte direktivet i det arbetet, säger Mårten Sohlman, VD för SBMI. Branschens syn på IED är att bergtäkter ger upphov till små utsläpp jämfört med andra branscher. Direktivet skulle innebära en onödig dubbelreglering, en ökad administrativ börda utan miljönytta. Det finns tvärtom en risk för negativa miljöeffekter med bindande krav i tillstånden från IED. SBMI ifrågasätter också att man i revideringsprocessen klumpar ihop gruvor och bergtäkter. Det är helt olika branscher, med olika förutsättningar. Gruvorna finns på en global marknad, medan bergmaterialindustrin knappt verkar över kommungränser.

– Bergmaterialbranschen omfattas redan idag att av ett stort antal lagar på miljöområdet. Det gäller exempelvis miljötillståndsprocesserna enligt miljöbalken. I tillståndsvillkoren finns krav som i de flesta fall är mer omfattande än vad som ställs i direktivet, säger Mårten Sohlman.

Den svenska bergmaterialbranschen är också diversifierad, med både stora aktörer och små företag, där det blir svårt att hitta ett rättvist sätt att reglera verksamheterna. Det kan få negativa effekter på konkurrenssituationen, enligt branschföreträdarna.

Jernkontoret anser att om industriutsläppsdirektivets innehåll skulle breddas med fler parametrar och gälla fler sektorer, riskerar det att överlappa annan lag36

stiftning och minska effektiviteten. Dessutom kan det i förlängningen leda till att göra redan långa tillståndsprocesser längre. Som förslaget är idag skulle direktivets goda effekter i form av minskade utsläpp till luft och vatten minska.

Kritikerna menar också att processen för att förankra revideringen går alldeles för snabbt. Jernkontoret kommer dock att delta i alla steg, fram till att ny lagstiftning är på plats och ser gärna att Regeringskansliet så snart som möjligt startar en bred referensgrupp med flera olika departement.

Nästa steg mot ett reviderat IED är att ett lagförslag med en konsekvensanalys ska antas av EU-kommissionen i slutet av året. Under 2022–2023 väntar förhandlingar i ministerrådet och EU-parlamentet.

Eventuellt kan det svenska ordförandeskapet i EU, våren 2023, bli det som slutför förhandlingarna. Sedan dröjer det ytterligare något eller några år innan direktivet ska vara genomfört i medlemsländernas lagstiftning.

SBMI och andra branschorgansationer har alltså tid på sig att driva opinion mot förslaget till reviderat direktiv. Eva Blixt har några goda råd för det arbetet.

– Det gäller att visa att IED inte är lämpligt för bergmaterialindustrin, att bergtäkter redan är reglerade och att miljökraven uppfylls av annan lagstiftning. Man måste övertyga kommissionen, miljörådet och parlamentet om det, förklara det för de svenska parlamentarikerna och den svenska regeringen. För om bergtäkter ändå inkluderas bland aktiviteter i det nya IED kan man inte välja att inte vara med. För att få ett tillstånd för verksamheter måste man leva upp till kraven. IED är ett mycket kraftfullt verktyg på det sättet, säger Eva Blixt.

IED EU:s industriutsläppsdirektiv reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten från industriell verksamhet. Direktivet omfattar bindande krav kopplade till bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser (Best Available Technique), BATConculison (BATC).

EU beskriver BAT som bästa tillgängliga teknik, i Sverige har det implementerats som bästa möjliga teknik.

Inom ramen för IED tas så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents) fram.

Dessa beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik i de olika processtegen och vilka utsläppsnivåer man kan komma ner till.

Dessa kallas BAT-AEL och är de värden som villkoren i tillstånden ska baseras på. Efter att en BATC antagits har verksamhetsutövaren fyra år på sig att uppfylla dessa värden. Arbetet leds av den europeiska IPPC-byrån som har sitt kontor i Sevilla i Spanien och tas fram i tekniska arbetsgrupper där berörd industri, medlemsländer och organisationer deltar. Arbetet med en BREF tar oftast många år och resulterar i ett omfattande dokument med detaljerade teknikbeskrivningar för hela eller delar i en industriell process. EU-kommissionen strävar efter att revidera BREF-dokumenten vart åttonde år.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

DIN KOMPLETTA LEVERANTÖR

I snart 10 år har vi bedrivit egen produktion i Namsos, en by i mitten av Norge.

Vi producerar våra gummiprodukter med högkvalitativt råmaterial som är anpassad till krävande miljöer och vårt nordiska klimat.

För att kunna jobba på ett flexibelt sätt med kundens behov i fokus så har vi byggt upp en stor formpark som gör att vi kan skräddarsy produkter efter applikation.

Med kunden i fokus så skapar vi hållbara produkter med en närhet till hela Norden. www.spgab.se 08-504 106 00

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

MATTIAS NILSSON mattias@spgab.se 08-504 106 08

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

BIODRIVMEDEL

VIKTIGT BIDRAG TILL KLIMATOMSTÄLLNINGEN För bergmaterialindustrin spelar biodriv­medel en viktig roll för att klara klimatomställningen. Fossil diesel kan enkelt bytas ut mot biodiesel. Men användningen av biodriv­medel har stagnerat i Sverige och till och med minskat de senaste åren. Gustav Melin, vd för Svebio, är kritisk mot den förda politiken som missgynnar biodrivmedel.

TEXT: Hans Lundgren

illgången på biodrivmedel ökar i takt med efterfrågan. Men eftersom fossila drivmedel har lägre kostnad krävs det politik för att biodrivmedel ska bli konkurrenskraftiga. För att få lån till att investera i bioraffinaderier behöver bolagen kunna visa på en säker avsättning och ett kassaflöde tio år framåt i tiden, enligt Gustav Melin, vd för Svebio (Svensk Bioenergiförening).

– Så långsiktig politik har vi aldrig haft i Sverige, därför är produktionen av biodrivmedel i Sverige väldigt liten. Nästan allt biodrivmedel importeras, säger han.

Produktionskapaciteten för biodrivmedel i Sverige har dock ökat med sju procent det senaste året. Allt fler anläggningar byggs och planeras de närmaste fem åren, enligt uppgifter från tidningen Bioenergi.

Utöver produktionen av flytande biodrivmedel produceras biogas av fordonskvalitet och i Sverige startade flera nya biogasfabriker under 2020.

– Det visar att drivmedelsproducenterna räknar med att det finns god tillgång på råvara i Norden och en optimism kring möjligheterna att öka produktionen, säger Gustav Melin.

T

Målet är att öka svensk produktion och svara upp till behoven i transportsektorn så att alla fossila drivmedel kan fasas ut. Men hur är det då med efterfrågan?

38

Tidigare har Sverige lyckats dubblera mängden biodrivmedel vart tredje år. Men sedan 2017 har förbrukningen minskat. Det har aldrig skett sedan 1990-talet när biodrivmedel började användas.

Störst var minskningen för biodieseln HVO och totalt användes 16,4 TWh biodrivmedel. Det är en kraftig nedgång från de 19,1 TWh som användes rekordåret 2017. Det visar preliminär statistik från SCB som sammanställts av Svebio. Det ska dock sägas att det finns brister i statistiken från SCB, som gör att det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser.

Enligt Gustav Melin är förklaringen bakom tillbakagången införandet av den så kallade reduktionsplikten den 1 juli 2018. Den är ett krav på att företag som levererar drivmedel måste blanda in en mängd biodrivmedel i bränslet för att minska koldioxidutsläppen från bensin och diesel. Men eftersom regeringen satte kvoten lågt och ökningstakten de första åren varit för låg har användningen hållits tillbaka.

Reduktionsplikten blev ett tak för biodrivmedel där motiven

"För att öka produktionen behövs andra styrmedel än reduktionsplikten."

Gustav Melin

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

VINJETT

att öka användningen förnybara drivmedel uteblev, med utsläppsökningar som följd.

Stagnationen på marknaden, med lägre biodrivmedelsförbrukning, kommer att fortsätta till i sommar när regeringen beslutat att höja kvoterna, enligt Svebio. Kraven i reduktionsplikten kommer fortsätta att öka succesivt till 2030. Då ska utsläppen från bensin ha minskat med 28 procent och med 66 procent från diesel, 2030 förväntas sammantaget mer än 60 procent av den bensin och diesel som används i Sverige vara fossilfri.

– Det är bra att politikerna vill se högre kvoter i reduktionsplikten. Men för att åstadkomma en ökad svensk produktion behövs andra styrmedel eftersom biodrivmedel som produceras av svensk skog har högre kostnader än biodrivmedel som tillverkas av frityroljor, slakteriavfall eller energigrödor, säger Gustav Melin. Vi räknar med att diesel från svensk skogsråvara kostar omkring tio kronor per liter att producera, på sikt kommer kostnaden att minska.

Om staten engagerar Energimyndigheten i upphandling av svensk produktion behöver inte HVO100 kosta så mycket mer än så för alla som önskar.

BIODRIVMEDEL Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa. Råvaran kan komma från skogen eller från åkern eller vara biogent avfall. Det finns en lång rad olika omvandlingstekniker som ger olika typer av bränslen, som kan ersätta dagens användning av bensin och diesel. De flesta av dessa bränslen är flytande, som etanol och biodiesel. Men de kan också vara gasformiga, biogas.

I bergmaterialindustrins färdplan för fossilfrihet heter det att en viktig del av klimatomställningen kommer att genomföras genom användning av biobränslen i de fall där elektrifiering inte är lämpligt/möjligt. Tillgången till biobränslen med konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för branschens omställning. De flesta av dagens maskiner går att köra på biobränslen utan åtgärder, enligt färdplanen.

Många användare tycker att det är svårt att hitta förnybar diesel, HVO100, till rimligt pris medan potentiella producenter av HVO100 inte investerar så länge marknaden är osäker. Därför behövs större klarhet i den framtida politiken. Situationen STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

39

BIODRIVMEDEL

"Grenar, toppar och stubbar ligger kvar och multnar i skogen. En del kan vara kvar för biologisk mångfald men en stor del kan i stället användas och ge biodrivmedel."

på marknaden bör dock snart lätta när St1 2022 får klart med sin produktion av 200 000 årston HVO i Göteborg, därefter kommer Neste med 1 000 000 årston HVO och Preem med lika mycket omkring 2024, enligt Svebio.

Många pratar om att biobränslena inte räcker till.

Men Gustav Melin menar att efterfrågan är för låg och att det inte råder någon brist på biomassa. Varje år lämnar det svenska skogsbruket kvar avverkningsrester efter skörd, som innehåller energi som motsvarar 150 procent av Sveriges samtliga vägtransporter. Grenar, toppar och stubbar ligger kvar och multnar i skogen. En del kan vara kvar för biologisk mångfald men en stor del kan i stället användas och ge elproduktion, värme eller biodrivmedel som ersätter fossil bensin eller diesel.

Men allteftersom bioenergi har blivit Sveriges största energislag finns det fler som ifrågasätter bioenergin. Det gäller också inom EU, och i det förslag till grön ekonomi för hållbara investeringar, den så kal�lade taxonomin, som kommissionen presenterat. Det senaste förslaget är mycket bättre än tidigare, anser Svebio, men en sådan omständighet att man vill mäta koldioxidutsläppet i avgasröret och inte under ett fordons livstid är obegripligt. Produktionen av batterier till elbilar orsakar idag stora utsläpp och 40

det är usel klimatpolitik att negligera det och samtidigt inte utnyttja potentialen i biodrivmedel och fordon som kan drivas med biodrivmedel. Biodrivmedel negligeras nästan helt i förslaget till förmån för elektrifiering och vätgas. Det kommer att leda till onödigt stora utsläpp i transportsektorn, enligt Svebio.

Trots allt så tror Gustav Melin att biodrivmedel kommer att ha en fortsatt positiv utveckling.

– Moderna motorer som körs på biodrivmedel orsakar varken negativa klimateffekter eller lokala miljö- och hälsoproblem. Det finns därför inga miljöskäl som talar för enbart elektrifiering. Biodrivmedlen klarar miljökraven. Om elektrifieringen slår kostnaderna för biobränsle och blir billigare så ska man naturligtvis satsa på elektrifiering. Men är el en dyrare lösning så är biodrivmedel ett fullgott hållbart alternativ. För att få en fossilfri värld på kort tid behöver vi ersätta alla fossila bränslen. Många länder har svaga elnät och stora behov av el i andra sektorer. Därför tror jag att elektrifiering av fordonsflottan på global nivå blir relativt marginell under överskådlig tid.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

ÅTERVIN N

DIN PARTNER FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM OCH SÄKER PRODUKTION

TERING SOR

NG RI

KROSSN IN

G

G IN

RIALHAN TE ATE M

L A I R E T A M M U I M E R P A R E R E LEV MED VSI-KROSS Med denna helt elektriskt drivna anläggning får du en kostnadseffektiv produktion vare sig ditt behov avser maskinsand, bättre kubisitet eller ett justerat kulkvarnsvärde. Med branschledande teknisk support hjälper vi dig att optimera utrustningen efter dina förutsättningar och behov, allt för att reducera oönskad 0-fraktion, minimera slitagekostnaden per ton och maximera produktiviteten.

RI NG OS S IDAG!

Calle 0709-508271 Tomas 036-317405 Daniel 0709-508270

info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

TAXONOMIN

Regelverk för hållbara investeringar EU:s taxonomi, eller klassificeringssystem för grön ekonomi, ska avgöra vilka verksamheter som är miljömässigt hållbara. Regelverket ska hjälpa investerare att jämföra aktiviteter: vilka uppfyller miljömålen och vilka gör det inte? Men på flera områden har förslaget en annan inriktning än den svenska.

TEXT: Hans Lundgren

ör att uppfylla Parisavtalet och nå klimatmålen vill EU styra ekonomin i en grön riktning. Det görs i den nya taxonomin som är ett uppslagsverk på över 600 sidor, som klassar olika aktiviteter för att styra investeringar mot hållbara alternativ. Intresset är stort: över 46 000 remissvar har kommit in på det första utkastet.

Förslaget innehåller både problem och utmaningar, menar Marcus Morfeldt, expert på hållbarhet, Svenskt Näringsliv.

– I grund och botten är tanken med en taxonomi för hållbara investeringar god.

Problemet är att det visat sig att det inte alltid är självklart vad som anses vara hållbart eller inte.

F

Marcus Morfeldt tycker det är djupt problematiskt att politik, inte vetenskap, tillåts prägla vad som enligt regelverket bidrar till ett hållbart samhälle eller inte.

Detta drabbar såväl trovärdighet som legitimitet.

– Förhoppningsvis kan taxonomin stärka en del av våra svenska företag som kommit jämförelsevis långt i sitt hållbarhetsarbete. Men att samla in och hantera den information som behövs kommer att innebära en ökad adminisSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

trativ börda för de påverkade företagen. Det är viktigt att nyttan av informationen och effekterna av rapporteringen överstiger kostnaderna.

"I grund och botten är tanken med en taxonomi för hållbara investeringar god. Problemet är att det inte alltid är självklart vad som anses vara hållbart eller inte."

Ett annat allvarligt problem, enligt Marcus Morfeldt, är att taxonomiförordningen ska börja gälla den 1 januari 2022, vilket innebär att svenska företag med över 500 anställda ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022.

– Att införa rapporteringskravet så snart är orimligt med tanke hur processen dragit ut på tiden. Företagen måste ges bättre framförhållning än så här för att kunna samla in och hantera den information det handlar om.

På flera områden går förslaget om taxonomi på tvärs emot det svenska klimatarbetet. Det gäller synen på bland annat

biobränsle och eldistribution, viktiga områden inte minst för bergmaterialbranschen, som EU inte vill klassa som miljömässigt hållbara. Det kan försvåra möjligheten för Sverige att leva upp till klimatmålen. Marcus Morfeldt är kritisk: – Elektrifieringen av samhället är centralt för att vi ska lyckas med EU:s målsättning om klimatneutralitet. Det förutsätter omfattande reinvesteringar i all befintlig vatten- och kärnkraft samt även eventuellt ny kärnkraft. Det är därför oroande att det finns en risk att dessa två fossilfria kraftslag, som idag tillsammans utgör närmare åttio procent av svensk elproduktion, kan bli klassade som icke hållbara i taxonomin.

Det skulle skicka signaler till elpro43

TAXONOMIN

ducenterna att inte investera mer i vatten- och kärnkraft – det skulle försämra vår konkurrenskraft och försvåra och fördyra klimatomställningen.

Att taxonomin missgynnar användningen av biodrivmedel är oroande, anser Marcus Morfeldt.

– Biodrivmedel kan spela en viktig roll i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Det är en nyckel för att Sverige på ett effektivt sätt ska klara av att fasa ut användningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Även skogsråvaran behövs för att vi ska klara den gröna omställningen. Ett regelverk som syftar till att skapa klimat-

"Ett regelverk som syftar till att skapa klimatnytta borde stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade."

Marcus Morfeldt

? TAXONOMIN Taxonomiförordningen är ett uppslagsverk på över 600 sidor som klassificerar olika ekonomiska aktiviteter efter hur väl de kan bidra till att minska de europeiska ländernas klimatutsläpp.

Taxonomin bygger på EU:s sex miljömål.

Till en början gäller den bara för målen om utsläppsminskningar och klimatanpassning. Men övriga mål kommer att inkluderas: vattenskydd, cirkularitet, minskade föroreningar och biodiversitet. Det ska ske 2023.

Det räcker inte med låga utsläpp för att EU ska tycka att en aktivitet är miljömässigt hållbar. Den får heller inte krocka 44

nytta borde därmed stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade. Det här är ett område där det finns en uppenbar risk att regelverket landar fel.

Hur ser du på möjligheterna att få gehör för de svenska kraven?

– Den övergripande bilden är att senaste versionen av förslaget trots allt hade rört sig i rätt riktning sedan det som publicerades i slutet av förra året. Det visar att Svenskt Näringslivs och många andras påverkansinsatser haft betydelse. Det gäller bland annat de delar som kopplar till vår energiförsörjning och som därmed är centrala för vår förmåga att klara klimatomställningen och värna vår konkurrenskraft.

Trots detta återstår en rad utmaningar och problem kopplade till det aktuella förslaget, såväl av övergripande natur som mer specifikt kopplade till tekniska kriterier, menar Marcus Morfeldt.

Det slutgiltiga förslaget publicerades den 21 april. Efter det har Europaparlamentet och Rådet en tidsfrist om fyra månader under vilken man har möjlighet att antingen ge grönt eller rött ljus till förslaget. Det finns ingen möjlighet att lägga några tilläggs- eller ändringsförslag.

med andra miljömål. Ett exempel är den svenska vattenkraften, som inte klassats som hållbar. Visserligen klarar den utsläppsmålen, men vattenkraften kan samtidigt utgöra en risk för vattenlivet och därmed den biologiska mångfalden. Det gäller i sådana fall att bygga olika skyddsåtgärder som inte skadar fisket, för att uppfylla kravet i taxonomin.

Sverige har kritiserat förslaget om att bland annat biobränsle och lokala elnät inte klassas som hållbara och arbetar för att få med det i det slutgiltiga förslaget. Andra länder lobbar för andra områden. Det gäller naturgasen, eller fossilgasen, som man vill klassa som hållbara alternativ. Något

som riskerar urvattna taxonomin, enligt svenska politiker. Det är alltså upplagt för strid utifrån olika nationella intressen, när det slutgiltiga förslaget presenteras.

Taxonomin omfattar i ett första skede elva branscher som tillsammans står för cirka 95 procent av de globala utsläppen. Här finns bland annat bygg- och anläggning med. Förordningen gäller för alla börsnoterade bolag med över 500 anställda. De ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningen för 2022. Men företag kan också beröras indirekt om investerare ställer krav på att det ska analyseras hur företaget omfattas av taxonomin.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

OPTIMERA LASTNING & TRANSPORT Med Trimble Smart Haul TOTAL TONNES MOVED

TPH

1026.3

412.1

CYCLES

19 AVERAGE CYCLE TIME

8:32s

LINEUP TIME

1:01

Se lastplats, transportsträcka och tippställe i realtid.

Få noggrann och detaljerad data helt automatiskt.

Identifiera flaskhalsar som påverkar produktionen.

Kontakta oss för mer information! Läs mer på trimble.com/loadhaul

SITECH SVERIGE AB 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

YOURTECHNOLOGY PROVIDER

®

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

Fordonsvåg 14-15 Konstruerad för maximal driftsäkerhet och högsta noggrannhet • • • • •

Hållbar och smart konstruktion Enkelt att underhålla Delväg smidigt Låg energi förbrukning Ger hög effektivitet och lönsamhet

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar smarta vägningssystem, robusta vågar och en förstklassig serviceorganisation. Med en fordonsvåg från oss får ni säkerhet och kontroll över era in- och utleveranser.

Kontakta oss för mer information: 036-31 42 00, info@flintab.se www.flintab.se

WE MAKE IT EASY

BRANSCH

PROFILEN PÄR JOHNNING:

”Platscheferna är våra hjältar” Pär Johnning har arbetat med produktion av bergmaterial i hela sitt yrkes­verksamma liv. Stenkoll träffar en engagerad platschef som direkt efter gymnasiet och lumpen sökte jobb i bergmaterialindustrin och som först nu, när han går i pension, lämnar branschen. Eller gör han det?

TEXT: Niclas Kindvall

ör 44 år sedan sökte Pär Johnning, efter avslutad gymnasieutbildning och nyligen muckad från militärtjänstgöringen, sitt första arbete och blev kallad till intervju.

Produktionsansvarig för en krossanläggning. Så löd arbetsbeskrivningen och intervjun gick alldeles utmärkt.

– Jag fick jobbet, berättar han.

Och sedan dess har jag egentligen inte lämnat det.

Det är förstås en sanning med modifikation. Men ändå en sanning. Pär Johnning har haft flera titlar under karriären men de har alla betytt ungefär samma sak. Han har helt enkelt varit produktionsansvarig i sina täkter och sedan tidigt åttiotal haft sitt kontor på det som sedermera, när ABV och JCC gick samman, blev NCC:s krossanläggning i Stenungsund.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

– När jag fick mitt första jobb visste jag inte så mycket om krossning, skrattar han.

Men jag blev kvar. Det var precis så som vissa ibland säger om den här branschen, att "om du blir kvar i fem år, ja, då blir du kvar".

De första två åren arbetade Pär Johnning mycket ute i produktionen och lärde sig processen från grunden.

– Jag gillade det verkligen redan från början. Det har väl gått emot Per Johnning några gånger men jag har aldrig haft en tanke på att byta bana.

Han säger att det finns ingen produkt som i så hög grad bygger samhället som bergmaterial.

– Vi går från en naturprodukt till en färdig

"När jag fick mitt första jobb visste jag inte så mycket om krossning."

47

BRANSCH

PROFILEN produkt på en och samma plats, fortsätter han. Vi täcker av, borrar, spränger, krossar och levererar vår slutprodukt dit den ska användas. Och som platschef har du kontroll över hela kedjan. Det fascinerar mig.

Alla platschefer är olika och har olika favoritdelar av processen, berättar han.

– Jag gillar att ha koll på alla olika delar men om jag var tvungen att välja så kanske losshållningen är min favorit. Den är grunden till att vi får en bra ekonomi i täkten.

Under sin långa karriär har Pär Johnning varit med om branschens många tekniksprång och följt utvecklingen.

– Vi har ju den tekniska biten där vi på nittiotalet till stor del fasade ut de fasta krossarna och blev mobila, därefter kom IT-tekniken med produktionsstyrning och smarta lösningar för att optimera processerna. Och nu är nästa steg här, då vi kopplar upp oss i "molnet" och kan följa produktionen i realtid; kontrollera flöden och övervaka både krossar och gula maskiner.

48

Han nämner också hur branschen, lite motvilligt, tvingades fasa ut naturgruset och istället började experimentera med helkross till betong.

– Där var jag ganska tidigt ute. Vi hade ett berg av 0-2 som oroade oss men tillsammans med några kollegor från Norge kunde vi vindsikta materialet och förfina det. Den vindsiktsutrustning som jag efter många om och men lyckades övertyga mina chefer att köpa 2006 använder vi fortfarande och vi säljer allt som produceras i den till betong. Även rollen som platschef har förändrats med åren.

– När jag började så handlade platschefsrollen mest om att vara ute i produktionen, inte så mycket om ekonomi och uppföljning. Nu är det tvärtom och dessutom har det tillkommit mer ansvar samtidigt som myndighetskraven på verksamheten blivit hårdare. Fokus på arbetsmiljö, hälsa och säkerhet är också tydligare nuförtiden och det är förstås precis så det ska vara. Men det har blivit tuffare att vara platschef och allt svårare att rekrytera bra unga medarbetare.

FOTO: PRIVAT

"Det har blivit tuffare att vara platschef och svårare att rekrytera bra unga medarbetare."

Pär Johnning gör en liknelse: – Man kan tänka sig ett möte runt ett bord där täktens ekonomiansvariga ställer en fråga till den som är personalansvarig som säger att vi behöver prata med produktionschefen först.

Men det är bara en person i rummet.

Platschefen får springa runt på olika stolar och svara på sina egna frågor.

Den situationen har han tagit upp Per Johnning många gånger med sina chefer och han menar att det börjar bli bättre.

– Det har skett förändringar och platschefen har numera ett bättre stöd från organisationen. Det måste de ha, platscheferna är våra hjältar.

En av de saker i karriären som Pär Johnning är gladast över är att han fått vara med på den forskningsresa som Chalmers, under ledning av Magnus Evertsson, gjort.

PÄR JOHNNING Familj: Fru, två barn och två barnbarn.

Bor: Kungälv.

Karriär: Har jobbat med krossproduktion i drygt fyrtio år i NCC. Övervägande som Site manager.

Gillar: Ärlighet och uppriktighet. Raka puckar.

Ogillar: Folk som försöker läsa mellan raderna när det inte finns något där.

Gör helst på fritiden: Fotograferar mycket och gärna fåglar. Vin och vinresor är en stor passion. Spelar golf. Tränar på Friskis. Resten av tiden spenderar jag i trädgårdslandet och på Åstol, vår oas utanför Tjörn.

Läser just nu: En deckare av Cilla och Rolf Börjlind.

Ser helst på TV: Bra engelska serier om tid finns.

Förebilder: Alla duktiga kvinnor jag mött i arbetslivet.

Favoritplatser i världen: Finns många men vår senaste vinresa avslutades på Påskön och den var fantastisk.

Alltid med på resan: Min hustru och min kamera.

Vad som fascinerar mig med bergmaterialindustrin: Att vara ansvarig för en produktion där man börjar med att spränga loss något som naturen skapat till att tillverka en slutprodukt som lägger grunden till nästan allt som byggs i vårt samhälle.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

49

FOTO: RICKARD FORSBERG

BRANSCH

PROFILEN

Engagerad. Pär Johnning ställer en fråga under en av SBMIs branschdagar.

– Den har varit viktig för mig och jag har känt det uppdraget som en del av mitt kall. Jag har fått vara med och bidra med praktisk förankring i deras forskning. Chalmersgruppen är världsledande och det har varit oerhört spännande att följa alla projekt.

Han menar att forskningen är väldigt betydelsefull för branschen.

– Dels genereras väldigt mycket ny kunskap, dels höjs branschens status.

Engagemanget i branschorganisationen SBMI inleddes också tidigt, redan på Grus- och Makadamföreningens tid, framförallt i Krossutskottet.

– De specifikationer för säkra maskiner som vi gemensamt tagit fram används idag som mall i hela branschen. När vi är många som står bakom så har vi tyngd i våra åsikter.

Och nu väntar alltså en lugn tillvaro som nybliven pensionär? Med gott om tid för sommarhuset på Åstol och fritidsintressena fotografering, fågelskådning, golf och resor till spännande vinländer?

50

"De specifikationer för säkra maskiner som vi tagit fram inom SBMI används idag som mall i hela branschen."

Nja, kanske blir det även lite bergmaterial framöver för Pär Johnning.

– Ja, jag har ju startat ett litet konsultPer Johnning bolag och jag har kvar några mindre uppdrag för NCC. Han skrattar och fortsätter: – Jag vet faktiskt inte varför jag startade Pärit AB, mitt namn fast som granit helt enkelt, men vi får se vad det blir av det. Jag tycker ju fortfarande att mitt yrke är så spännande och är inte alls redo att lämna branschen helt.

Pär Johnning funderar och avslutar sedan: – Fast fler vinresor lär det bli. Vi är ett gäng som besökt många spännande platser och provat vin. Vi har varit i Sydafrika, i Australien och i vindistrikten i Chile och Argentina. Förhoppningsvis hittar vi fler fantastiska platser. Och kanske går det att klämma in ett besök i någon lokal bergtäkt.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN RCI

2018 antogs svenska strålskyddslagen

gränsvärde skall vara AktivitetsIndex 1,

(2018:396) om att skydda människor

vilket motsvarar lagstadgat lagkrav på

från joniserande strålning, Gammastrål-

byggprodukt med 1 millisivert effektiv

ning och Radontillskott, från byggmate-

dos per år. Ett mätresultat under AI 1 är

rial och byggprodukter. Syftet är att ge

lämpligt för byggmaterial ur strålnings-

oss människor bästa levnadsmiljö i bo-

perspektivet. För att alla inom byggsek-

städer och arbetsplatser.

torn skall känna trygghet för mätningar och

För att mäta och redovisa Radioaktiv Strål-

provresultat har nu en Svensk Standard

ning, effektiv dos, beslutades att gällande

arbetats fram.

WESTLEY.indd 1

2017-07-12 10:07

W H \K

1

&0;

MXS HQ

G U D ERUU

P D W V 6RP HG PLQ 1X P

,QVWUXPHQW V\VWHP I|U ERUULJJDU 'HODG SODFHULQJ I|U HQNODUH PRQWHULQJ 0DVWHUHQKHWHQ PRQWHUDV VN\GGDW Sn ElUDUHQ RFK GLVSOD\HQ Sn UDGLRVW\UQLQJHQ HOOHU L K\WWHQ $OOD YnUD WUDGLWLRQHOOD RSWLRQHU NDQ DQVOXWDV

5LQJ 0LFKHO WHO

ZZZ WUDQVWURQLF VH

FREDHEIM MASKIN: ALLTID MASKINER & DELAR PÅ LAGER FÖR SNABB LEVERANS!

UJ440i

Sandvik UJ440i «1208» Hög kapacitet, kraftig, slitstark, servicevänlig och låg dieselförbrukning.

Intag Vikt Kapacitet Motor

1200x830 mm ca 67 ton 200-700 ton/h 13 l Volvo

Std med Radiostyrning, LED belysning, Webasto och tankpump.

US440i/UH440i

QJ341

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se @fredheimmaskin

QH332 DDHS

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Ny film om fossilfri täkt

I förra numret av Stenkoll publicerades flera artiklar rörande elektrifiering av täkter.

Bland annat besökte vi Sunderbyn i Luleå där Skanska under en åtta månader lång provperiod testade elektrifierad högmobil krossning.

Inloggade SBMI-medlemmar kan nu ta del av en film om samma projekt, inspelad efter att Stenkoll publicerades. Filmen kompletterar Stenkolls artikel och presenterar fler slutsatser.

I filmen medverkar SBMIs Björn Strokirk och Skanskas platschef Jonas Andersson. Filmen avslutas med att Björn Strokirk intervjuar Anna Hartvik, Trafikverkets miljöspecialist på Norbotniabanan, om hennes

tankar kring elektrifierad krossning, Trafikverkets upphandlingar och hur framtida miljökrav kan ställas i dessa.

DOLOR

SAMVERKANSGRUPP MOT DOLOR Entreprenadberg, sprängsten från tunneldrivning med mera, kan innehålla odetonerat sprängämne, så kallade dolor. Dessa dolor utgör en säkerhetsrisk då de kan detonera under hanteringen av berg. De måste därför hanteras av behöriga personer.

TEXT: Björn Strokirk FOTO: BEF

en bergtäkt är det mycket tydligt vem som har sprängt berget och platschefen ringer snarast sprängaren när en dola påträffas och ber honom att komma och ta hand om den.

Men när det handlar om entreprenadberg kan det vara svårt att veta vem som har sprängt det berg där dolan har påträffats. Flera olika aktörer hanterar entreprenadberget: X spränger, Y lastar ut, Z transporterar berget på lastbil till Å som driver en bergterminal. Och ofta tar terminalerna emot berg från flera olika projekt.

I

"Någon rutinmässig erfarenhetsåterföring mellan aktörerna i värdekedjan sker inte i dag."

Någon rutinmässig erfarenhetsåterföring mellan aktörerna i värdekedjan sker inte i dag. Företaget som spränger får därför inte kännedom om dolor i det entreprenadberg som man har sprängt. Utan återkoppling kan Sprängaren tro att ”Hälsan tiger still”. Men att det är tyst och stilla beror på att det saknas kontaktvägar mellan sprängare och bergterminal.

Om sprängaren istället snabbt fick reda på att dolor har påträffats, så kan han söka andra bättre metoder att spränga under aktuella förhållanden (t ex sprickrikt berg).

Vid varje entreprenad behöver det därför finnas en skriftlig rutin för att säkerställa att erfarenhetsåterföring sker. Byggherren eller beställaren kan tillse att en sådan rutin tas fram. Åtagandet behöver kunna riktas nedåt i kontraktskedjan mot varje

54

aktör som handhar entreprenadberget.

Dessutom ska alla dolor journalföras för att förenkla erfarenhetsåterföring och möjlighet till uppföljning.

SBMI har tillsammans med Byggföretagen utarbetat ett förslag med denna inriktning som presenterades för beställare och entreprenörer i Anläggningsforums beredningsgrupp i april.

Förslaget har även presenterats i en samverkansgrupp mellan Trafikverket, SBMI och FUT (Förvaltning Utbyggd Tunnelbana) som SBMI har initierat. Målet är att gemensamt söka nya bättre arbetssätt för att minska riskerna med entreprenadberg. Nästa möte är i juni då Trafikverkets förslag till ny Kontrollplan, som ger underlag till förfrågningsunderlag, kan vara färdigt.

I det förslag som SBMI tillsammans med Byggföretagen utarbetat ska varje dola journalföras.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

I HÖST UTÖKAR VI VÅR SERVICE MED LEVERANSER FRÅN NY STATION I HÄRRYDA Kontakta Niclas Nilsson >> 072-200 03 02 / niclas.nilsson@forcit.se

>> FORCITEXPLOSIVES.SE

TILLSTÅND & MKB Kontakta Torbjörn Andersson >> 073-253 19 11 / torbjorn.andersson@forcitconsulting.se

BULLER- OCH VIBRATIONSUTREDNINGAR Kontakta Andreas Wennblom >> 073-253 19 12 / andreas.wennblom@forcitconsulting.se

DIN KOMPLETTA TÄKTKONSULT >> FORCITCONSULTING.SE

LEVERANTÖRSNYHETER

NY MATARSTATION FRÅN MÖCKELN Småländska Möckeln Svenska AB presenterade nyligen en ny matarstation som rymmer upp till 110 m³, utrustad med hydrauliska ben för pålastning på trailer. Det hydrauliskt stängbara taket fungerar också som förhöjning av lastvolymen.

Förutom att matarstationen minimerar körvägar och kan ersätta hjullastare möjliggör den också produktion av bergmaterial under raster.

Därtill kan den utföra bland-

ningar av två material i valfri procentuell fördelning. Genom att blanda fint och grovt i respektive ficka ökar produktiviteten och ger jämnare gång för efterkrossen.

– Vi ser en ökad produktionskapacitet och genom att kunden kan fylla matarstationen på kvällen är allt förberett för snabb uppstart dagen efter, säger Möckelns platschef Robert Spjuth.

Matarstationen förflyttas enkelt med trailer mellan bergtäkter utan behov av följebilar, inom bergtäkten förflyttas den med lastmaskin.

SANDVIKS NYA TOPPHAMMARSYSTEM Sandvik Mining and Rock Solutions nya borrsystem Top Hammer XL riktar sig till kunder med stora stenbrott och storskalig ovanjordsbrytning.

Systemet erbjuder ett snabbt, bränslesnålt och kostnadseffektivt sätt att borra hål i diametrarna 140 till 178 millimeter. Systemets huvudkomponenter – borriggen Pantera DP1600i, bergborrmaskinen RD1840C och bergborrverktygen LT90 – är utformade för att fungera sömlöst tillsammans och ge utmärkta borresultat.

56

Effektiviteten hos Top Hammer XL bygger på konstruktionen av de tre komponenterna.

Den beprövade riggen utgör en stabil bas för bergborrmaskinen som genererar optimala slag för verktygssystemet, som i sin tur överför högenergivågen till berget med minimala förluster. Systemet har testats i flera fälttester där man borrat över 100 000 meter i utmanande bergförhållanden. Testresultaten under de förhållandena visade på 50 procent lägre bränsleförbrukning, 25 procent lägre totalkostnad och 15 procent ökad produktivitet jämfört med DTH-borrning.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

Eldrivna högpresterande finsiktverk i flera varianter W354 och L354

• Dubbla siktar som samverkar för hög kapacitet och god rensiktning.

• Hydrauliskt delbara siktar för att förenkla siktduksbyten och underhåll.

• Hydrauliskt fällbara transportörer, gångplan, plattform samt hydrauliskt styrt rullbart stup.

• Erbjuds på hjul eller larv.

• Upp till sex fraktioner (W354S).

Utrustning Matare: JF0830 Siktar: JS1010, JS1818 och JS1836

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

www.pjjonsson.se

SBMI SEMINARIER

VÄLKOMMEN TILL NYTT SEMINARIUM SBMI arrangerar ytterligare ett seminarium före sommaren. Onsdagen den 30 juni är det dags och programmet fastställs i skrivande stund. Helt klart är dock att masshantering kommer att vara ett viktigt ämne under seminariet. SBMIs leverantörsmedlemmar kommer dessutom ges möjligheten att i korta filmer presentera sina viktigaste nyheter.

Väl mött på skärmen den 30 juni.

!

SBMI branschseminarium onsdagen den 30 juni kl. 13–15.

Seminarieprogrammet 15 april Inledning Mårten Sohlman och Gustaf Werner berättar om årsstämman och SBMIs verksamhet.

Avsnittet börjar 35:00 in i seminariet (tidslinjen).

Uppföljning av färdplanen för fossilfri konkurrenskraft två år efter lanseringen.

Avsnittet börjar 45:47 in i seminariet.

I samband med SBMIs årsstämma den 15 april genomfördes ett kortare seminarium.

58

Hållbar smart elektrifiering på Skanska i Skellefteå och Luleå.

Avsnittet börjar 57:44 in i seminariet.

Revidering av Industriutsläppsdirektivet med utökat scope och nya branscher.

Avsnittet börjar 1:12:00 in i seminariet.

? SE IGEN Den som missade seminariet kan se det igen genom att skanna QR-koden.

Dolor i Entreprenadberg, vems är ansvaret att lösa problemet?

Avsnittet börjar 1:31:30 in i seminariet.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157

VOLVO EC350E BANDGRÄVARE

35 ton av perfektion En 35-tonsmaskin med besked, EC350E är en ny storleksklass av grävare för Volvo och den perfekta partnern för allmänna bygg- och anläggningsapplikationer. Med det allra senaste inom avancerad ingenjörskonst – inklusive Volvomotorn D8M, elhydrauliskt reglersystem, anpassningsbara inställningar, stötreduceringsteknik och grävsystemet Dig Assist – är maskinen utformad för enastående komfort, säkerhet, mångsidighet, effektivitet och produktivitet.

Kontakta din säljare idag, eller läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

SE FILMEN HÄR!

bit.ly/ec350e-film

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Få ut optimalt av din krossutrustning Metso Outotec hjälper dig att få ut maximalt av hela din krossprocess. Vårt omfattande serviceutbud grundar sig på djup teknisk kunskap, erfarna medarbetare och specialverktyg.

Allt för att maximera din lönsamhet. · Underhåll och reparationer

· Processoptimering och kontroll

· Förebyggande underhåll

· Life cycle service och prestandalösningar

· Skräddarsydda servicelösningar

· Reserv- och slitdelar

· Uppgradering av utrustning och ombyggnationer

Partner for positive change. mogroup.com