Stenkoll #160

Krossor

det

KLIMATKLIVET: STÖD FÖR INVESTERINGAR MED MILJÖNYTTA

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 160 • maj 2022

INFÖR VALET

SBMIs reform­ agenda

NORDISKT BERGMATERIALTEST – EPD BERG – BRANSCHDAGEN MASSHANTERING – BRANSCHPROFILEN GUSTAF WERNER

NEW FOR OLD. ÖKAD PRODUKTION OCH FÖRBÄTTRAD ENERGIEFFEKTIVITET. Uppdatera din H-kross till en ny CH400 / CH600 med Sandviks kampanj NEW FOR OLD. Erbjudandet är giltigt under 2022.

Maila crushing.nordics@sandvik.com för mer information.

ROCKPROCESSING.SANDVIK

INNEHÅLL Maj 2022

"Testet kan skapa förutsättningar för en mer cirkulär hantering".

FOTO: DAVID FALK

14 Materialtest

Ny rapport Brister i riskbedömningarna är orsak till många olyckor.

16 Cementkrisen Ansökan om ett kortvarigt tillstånd inlämnat. Men cementkrisen är långt från över.

18 Planer för framtiden Tre regioners masshanterings- och material­ försörjningsplaner.

20 EPD Berg Digitalt verktyg för att miljövarudeklararera ballast.

24 Nödvändiga förslag Konkreta tankar för tryggad och hållbar försörjning.

29 Branschdagen Branschen tillsammans igen.

Branschprofilen Skanskas Gustaf Werner.

34 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

40 38 Klimatklivet

49 På nätet

2,8 miljarder kronor att söka som stöd för investeringar med miljönytta.

Samtliga SBMIs remissvar från 2021 och alla presentationer från branschdagen.

44 Skenande priser Flera faktorer pressar upp priserna på drivmedel.

46 Näringslivets regelnämnd NNR arbetar sedan 40 år för förenklade regelverk. SBMI är ny medlem.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

3

HET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHE

SMIDIGARE SÄKRARE SIKTNING

Smidigare och säkrare vardag med nya siktstationen SH 1202

BO KA DI N M AS KIN IDAG!

Calle 0709-508271 Tomas 036-317405 Daniel 0709-508270

• • • • • • •

Smidig att transportera med lastväxlarram Smidig att lasta på trailer tack vare höga stödben Smidig att justera i höjdled och ställa i våg Smidig att placera, krok i rätt ände och hjul för interna flyttar Smidigt att byta såll, tex hydrauliskt skjutbara stup Smidigt underhåll, tex bara fyra smörjpunkter Smidigt att tömma högarna med långa sidoband

info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

Tack för ert engagemang tt stort varmt tack till alla er som var med vid branschdagen och bidrog till att göra dagen till en fantastisk återträff med kosläppkänsla efter allt pandemielände! Det kändes kul och viktigt att träffa er alla, och få ta del av ert positiva engagemang! I detta nummer får ni återknyta till en del av det togs upp under branschdagen, tillsammans med en del nytt.

E

Vid årsstämman valdes en ny styrelse, vilket för första gången sedan jag tillträdde som VD innebar att delar av styrelsen byttes ut. Det blir spännande att uppleva den nya dynamiken i den nya styrelsen. Som branschprofil i detta nummer kan ni läsa om avgående ordförande Gustaf Werner. Han har betytt mycket för branschen un­ der sina år som ordförande och också mycket för mig personligen. Jag vill passa på att rikta ett särskilt tack till dig, Gustaf, för ett nära, bra och fan­ tastiskt givande samarbete. Det har varit ett nöje att vara en del av ditt tydliga, långsiktiga och målmedvetna utvecklingsarbete med SBMI. Alltid med en tydlig moralisk kompass och en grund­ murad utgångspunkt i hållbarhet. Stort lycka till i din nya roll som Skanskas Global Vice President Innovation.

I månadsskiftet maj/juni blir det några bråda och spännande dagar för SBMI. Då presenteras Miljöprövningsutredningen och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hanteringen av schaktmassor och entreprenadberg. Samtidigt presenterar Tillväxtanalys sitt regeringsuppdrag om att utreda förutsättningar för en lång­ siktigt säkrad hållbar cementförsörjning i Sverige. Cementkrisen inte är över. Mer om detta får ni läsa i nästa nummer av Stenkoll som kommer redan i september, då vi utökat till fyra nummer per år.

Ju fler politiker som ser nyttan av bergmaterialförsörjning, desto roligare blir det!"

På kansliet genomför vi just nu den intervjuserie av politiker som ni kan läsa om i tidningen. Det är ett spännande och utmanande jobb. Alla ska få en rättvis chans att ge en bild av sin politik, samtidigt som vi vill vara lagom utmanande och belysa även brister. Det är en stor seger att se hur politikerna på rik­ tigt satt sig in i branschens förutsättningar inför intervjun.

De vill förstå för att göra ett positivt framträdande. Ju fler politiker som ser nyttan av bergmaterialförsörjning desto roligare blir det!

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

Krya på dig Björn! Vi saknar dig på kansliet!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

Läs mer om kurserna och anmäl dig på sbmi.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR FOTO: DAVID FALK

6 oktober Branschdag Jönköping 18 oktober Branschdag Umeå 8–9 november 2022 Grundkurs för berg­ materialindustrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden,

Allt om bergmaterial. SBMIs grundkurs ger grundläggande känne­dom om branschen.

produktion samt användarnas och samhällets krav.

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet • Geologi – grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning

• Efterbehandling av täkter Kursen inkluderar ett studiebesök 23–24 november 2022 Produktkunskap, kvalitets­ säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, för-

säljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelse­hantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök

Leverantör av slitgods & reservdelar

Peter Svensson 0240-799 68

Kontakta oss!

Carina Dahlström 0240-799 64

Johan Nordlund 0240-47 91 90

Maria Kähäri 0240-799 54

Normansväg 2, 771 94 Ludvika | 0240-376 10 | info@swemas.com | www.swemas.com

NYHETSFLÖDET

Ny ordförande och styrelse Vid SBMIs årsstämma den 7 april, i anslutning till branschdagen, valde föreningen som brukligt en ny styrelse.

Gustaf Werner, Skanska, lämnade dessutom över ordförandeklubban till den nyvalde ordföranden Magnus Ericsson, Swerock.

Nya styrelsemedlemmar med mandat till 2024: Jörgen Andersson, Skanska Industry Solutions Lena Björklund, Bröderna Björklunds Grus AB Tove Andersson, Setterwalls Advokatbyrå

Delar av SBMIs styrelse 2022–2023. Fr. v. VD Mårten Sohlman, Tove Andersson, Magnus Ericsson, Mats Björkryd och Michael Haddleton.

Omval med mandat till 2024: Magnus Ericsson, Swerock Tomas Johansson, Svevia

Kvarstår i styrelsen med mandat till 2023: Jonas Johansson, Nybrogrus Björn Abrahamsson, NCC Michael Haddleton, ABT-Bolagen Mats Björkryd, Jehander

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

NYHETSFLÖDET

SEM INARIUM OM SULFIDER

Fredag 3 juni kl 10.00

Gör en ordentlig ring runt den 3 juni i almanackan. Då är det nämligen dags för ett digi­ talt seminarium i SBMIs regi. Ämne­t för dagen är sulfid­ haltigt bergmaterial och tar sin utgångspunkt i Trafikverkets rapport med namnet "Utveck­ ling av effektiva och rele­ vanta meto­der för bedömning av bergmaterial innehållande metall­förande sulfid­mineral".

En av författarna till rapporten, Karel Miskovsky, medverkar i seminariet och presenterar rap­ porten.

Seminarium vid maskinmässan:

SBMI-PROJEKT FÖR FOSSILFRI FRAMTID Vad har hänt sedan bergmaterialindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft lanserades 2019? Hur arbetar SBMI med att främja branschens klimatomställning. Hur går branschens klimatomställning?

SBMI bjuder in till ett entimmes­ seminarium vid maskinmässan på Solvalla. Seminariet hålls i ATG-logen torsdag 2 juni klockan 9.30-10.30.

Skanna QR-länken för att läsa mer.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

KAN KROSSAR OCH SIKTAR SPARA PENGAR?

KOM PÅ STUDIEBESÖK SÅ VISAR VI HUR TILLSAMMANS MED ASFALTBOLAGET BJUDER WIRTGEN SWEDEN IN TILL STUDIEBESÖK I FURUBY, VÄXJÖ Komplett krosslinje från Kleemann: > MC 120 Z PRO - Käftkross > MCO 11 PRO - Konkross > MS 15 Z - Grovsorterare > MS 953 EVO - Sorteringsverk

Kontakta oss för mer information:

Martin Hedbllom 0472-141 80 alt. martin.hedblom@wirtgen-group.com Magnus Spjutö 0472-162 47 alt. magnus.spjuto@wirtgen-group.com www.wirtgen-group.com/sweden

WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

SÄKRA RESULTAT MED DRÖNARBASERAD VOLYMMÄTNING Swescan erbjuder ett flertal mättjänster med hjälp av drönare, laserscanning eller den teknik som passar bäst för era behov.

Vi är alltid uppdaterade med modern drönarteknik som är testad. Allt för att ni ska få en proffesionellt utförd tjänst med hög kvalitet på mätdatan. Ett exempel på leverans från inventering och volymberäkning av en bergtäkt kan vara enlig nedan:

Kort leveranstid Vi lovar leverans inom 5 arbetsdagar Kvalitetssäkrad leverans Tydliga rutiner och stor erfarenhet borgar för säker leverans Rikstäckande Vi utför uppdrag över hela Sverige med egna piloter

• Ortofoto • Områdesgränser, brytgränser, upplagsytor som visar en tydlig översikt över hela området.

• Höjdmodeller där det är lätt att både se höjdkurvor eller kunna ta ut en höjd på önskad punkt.

• Volymberäkningar i olika former. Vi inventerar existerande volymer men det är också enkelt att beräkna återstående volym för en deponi.

• 3D-modell över hela området baserat på ett högupplöst punktmoln.

Några av de kunder som anlitar Swescan för våra tjänster: Skanska, Ncc, Swerock, mtab, Maserfrakt, Samgräv, Peab Asfalt

Kartportalen: • • • • • •

https://swescan.se/bergtakt

Webbgränssnitt Ingår ALLTID med 2D och 3D visualisering Full historik med nedladdning av högupplöst data Nytt utseende, nya funktioner Enkel volymberäkning Tre paket-/funktionsnivåer Brons/Silver/Guld (Brons är gratis)

+46 (0)10 177 10 20

GÄSTKRÖNIKA

Utvinningsavfall – VAD ÄR DET?

EU:s utvinningsavfallsdirektiv (2006:21/EG) och den svenska implementeringen i utvinningsavfallsförordningen (2013:319) (”UtvavF”) ställer krav på hantering av utvinningsavfall som uppkommer inom utvinningsindustrin. eglering av utvinningsindustrin har sin grund i flera gruvolyckor under 1990talet där fördämningar brustit och or­ sakat svåra skador i närliggande miljö och vattendrag. Syftet med lagstift­ ningen är att förebygga eller i möjli­ gaste mån begränsa skadlig inverkan på miljön och hot mot människors hälsa som kan uppkomma till följd av hanteringen av avfall från utvinnings­ verksamhet. Trots att lagstiftningen har funnits ett antal år är det fortfa­ rande relativt oklart vad som anses utgöra utvinningsavfall.

Naturvårdsverkets vägledning och inställning

Naturvårdsverket har i en vägledning från 2019 gett sin tolkning avseende vad verket anser utgör utvinningsavfall: avbanings­ massor, ofyndigt berg och s.k. bearbet­ ningsavfall (bl.a. krossrester och sedi­ ment i sedimentationsdammar). Dessa material kan betraktas som utvin­ 10

ningsavfall om det inte går att visa att materialen kommer att fortsätta användas inom en rimlig tid, t.ex. genom återföring i produktionen eller avsätt­ ning på marknaden.

Naturvårdsverket anser att om materialet kom­ mer att lagras under en obestämd tid innan en even­ tuell, men inte säkerställd, återanvändning kan ske, bör materialet betraktas som ett avfall. Verket anser därutöver att material som inte kan användas eller saluföras utan att först förädlas utgör avfall. De material som planeras att användas vid efterbe­ handlingen ingår enligt Naturvårdsverket inte i själva produktionsproces­ sen, vilket medför att de utgör avfall. Detta då Naturvårdsverket anser att efterbehandlingen innebär att man gör sig av med materialet.

"Verket anser att material som behöver förädlas utgör avfall."

Tolkningssvårigheter i tillståndsprocessen

Under de senaste åren har länsstyrelserna och tillsynsmyndigheterna, med hänvisning till Na­ STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

turvårdsverkets vägledning, ställt krav på att en ansökan om tillstånd till täktverksamhet dels ska redogöra för förekommande utvinningsavfall, dels ska innefatta en avfallshanteringsplan, vilket följer av 23 § UtvavF. Mark- och miljödomstolen i Växjö, mål nr M 5089-20, har dock nyligen slagit fast att det inte finns någon uttrycklig skyldighet för den som sö­ ker tillstånd till miljöfarlig verksamhet att i en till­ ståndsansökan ge in en avfallshanteringsplan (jfr 22 kap. 1 § miljöbalken). Frågan om det uppkommer utvinningsavfall i en täktverksamhet och kravet på avfallshanteringsplan bör därför hanteras av till­ synsmyndigheten och inte inom ramen för en till­ ståndsprocess.

Hanwha HiTRONIC

Vinschar för lyft och drag upp till 100 ton • El- och tryckluftsdrivna i olika utförande.

• EX/ATEX-klassade som tillval.

• Både för inom- och utomhusdrift i krävande miljöer.

Förslag till ändringar i miljöbalken

Regeringen har i en propositionen som presente­ rades i april 2022 bl.a. föreslagit hur ekonomiska säkerheter vid utvinningsverksamheter ska ställas samt att sådana verksamheter ska omfattas av krav på att ansökan ska innehålla en avfallshanterings­ plan. Riksdagen förväntas rösta om förslagen i juni 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2023.

SBMI har under lagstiftningsprocessen framfört att det saknas tydlig praxis avseende vad som utgör utvinningsavfall i täktverksamheter. Regeringen duckar dock tyvärr i denna fråga och anför att detta bör klargöras i praxis.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

För mer information kontakta Jan Arvidsson på 0730-676143 eller jan.arvidsson@jjgruppen.se

Kompletta lösningar inom lyftteknik JJ GRUPPEN erbjuder alltifrån standardiserade och serietillverkade lyftlösningar till specialanpassade och kompletta kransystem med underhållsservice. Läs mer på www.jjgruppen.se

Kommentarer

Något som slår mig när jag läser Naturvårdsverkets vägledning och regeringens proposition är att de utgår ifrån att gruvor och täkter är likadana verk­ samheter. Trots att både gruvor och täkter utgör utvinningsverksamhet så är det ändå fråga om två väldigt olika typer av verksamheter som genere­ rar olika typer av material/restprodukter och i helt olika volymer. Det går således inte att sätta ett lik­ hetstecken mellan dessa verksamheter och ev. före­ komst av utvinningsavfall.

En annan sak som jag reagerar på är att Natur­ vårdsverket och tillsyns- och tillståndsmyndig­ heter i princip utgår ifrån att allt är avfall och att verksamhetsutövaren måste motbevisa att så inte är fallet. Jag anser dock att man vid bedömningen av om något är ett utvinningsavfall eller inte borde utgå ifrån definitionen av ”avfall”, vilken återfinns i 15 kap. 1 § miljöbalken. Här anges att ”med avfall avses varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” Om man inte träffas av denna defini­ tion så är det inget avfall, och om man träffas av den så kan det under vissa förutsättningar vara fråga om en biprodukt och inte ett avfall. Om det 1) är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas, 2) kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, 3) har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och 4) den användning som avses inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till all­

mänt negativa följder för miljön eller människors hälsa så är det en biprodukt och inte ett utvin­ ningsavfall.

Utifrån definitionen av avfall bör det således inte spela någon roll om materialen kommer att fortsätta användas inom en rimlig tid (vilket Naturvårdsver­ ket anser), t.ex. genom återföring i produktionen el­ ler avsättning på marknaden, utan den avgörande faktorn är om verksamhetsutövaren avser, eller är skyldig att, göra sig av med materialen. Om det inte finns något kvittblivningssyfte så kan det inte bli ett avfall och därmed inte heller ett utvinningsavfall.

Jag hoppades att regeringen i sin proposition skulle försöka förtydliga vad som anses utgöra ett utvin­ ningsavfall, så man kunde få en klar och tydlig väg­ ledning i frågan. Nu blev det inte så utan regeringen menar att det är bäst om frågan istället klargörs i praxis. Vi får således hoppas att Mark- och miljöö­ verdomstolen snart tar upp frågan till prövning så vi kan få en bättre tillämpning av gällande regelverk.

En tillämpning som innebär att användbart material från täkter utgör utvinningsavfall följer inte grundi­ dén i EU:s avfallshierarki, och är inte förenlig med cirkulärt samhällsbyggande.

GÄSTKRÖNIKÖR

Christian Härdgård, advokat, Advokatfirman Delphi

4 NUMMER STENKOLL I år utkommer Stenkoll med fyra nummer.

Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se

FOTO: DAVID FALK

NYHETSFLÖDET

Nordens största bergmaterialtest Några av Sveriges och Norges ledande bergmaterialleverantörer har, tillsammans med Region Stockholm och Trafikverket, initierat det största bergmaterialtest­ projektet hittills i Norden. Syftet är att försäkra tillsynsmyndigheter och kun­ der att det bergmaterial som säljs kan användas på ett sätt som skyddar både människors hälsa och miljön.

"Med detta bör vi kunna friklassa det mesta berget i Sverige."

Projektet har utformats med hjälp av le­ dande experter från SGU, Naturvårdsverket, Luleå Tekniska universitet och SBMI. Re­ sultaten från testet kommer att utvärderas av Jonas Östgren, ekotoxikolog på Trapezia, Mark Elert, senior miljökonsult på Kemakta Carl Zide och Martijn van Praagh, AFRY och Lunds universitet.

– Bakgrunden till projektet är att tillsynsmyndig­ heterna på ett antal platser i Sverige har nekat täkt­ tillstånd och förbjudit bearbetning av entreprenad­ berg på grund av att totalhalten i berget överskrider 14

riktvärdena för mindre än ringa risk (MRR), säger Carl Zide på Massbalans som leder pro­ jektet.

I sommar kommer projektet kunna visa sambandet mellan totalhalt, lakhalt med skaktest och lakbarhet genom kolonntest enligt den framtida europeiska standarden för mätning av spridningsrisk CEN PREN 16637-3.

– Vad vi hoppas kunna visa med testet är helt enkelt att bergmaterial lakar betydligt mindre än t.ex. jordar, fortsätter Carl Zide. Med detta bör vi kunna friklassa det mesta berget i Sverige, vilket kan skapa förutsättningar för en betydligt mer cirkulär hantering av t.ex. entreprenadberg.

Projektet sker inom ramen för Nätverket för End-of-waste och cirkulär anläggningsindustri och de deltagande organisationerna inkluderar Jehander, Skanska, Swerock/Peab, Trafikverket, Franzefoss, Feiring, NCC, Region Stockholm, Sve­ via, DKLBC och Märsta Förenade.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

TAMTRON ONE POWER HJULLASTARVÅG

Med ONE POWER håller du högt tempo i produktion och utlastning, samtidigt som du får noggranna vägningsresultat med direkt och korrekt information.

⊲ Noggrann

⊲ Enkel

⊲ Snabb

⊲ Flexibel

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE VÄGNING - KUNSKAP - KVALITET

CEMENTKRISEN

Cementkrisen inte över När regeringen den 18 november förra året gav Cementa ett tillfälligt tillstånd att fortsätta bryta kalksten fram till den 31 december 2022 undveks en akut cementbrist i Sverige. Det betyder dock inte att krisen är över. Om ingenting förändras stoppas Cementas kalkbrytning på nyårsafton och cementkrisen är återigen akut.

TEXT: Niclas Kindvall

egeringens tillfälliga tillstånd från november överklagades men Högsta Förvaltningsdomstolen avslog den överklagandes begäran om inhibe­ ring. Själva överklagandet har dock ännu inte prövats och ingen fastställd tidpunkt för detta finns. Den 19 april skickade Cementa in en ansö­ kan om tillstånd för fyra års fortsatt brytning i Slite. Samtidigt arbetar företaget med långsiktig ansökan, på cirka 30 år, som man beräknar vara färdig vid det kommande årsskiftet.

Det kortare tillstånd som företaget nu söker skulle i bästa fall kunna vara på plats under vå­ ren 2023, förutsatt att Mark- och miljödomsto­ len beslutar om ett verkställighetsförordnande.

Cementa bedömer att man med extern sten från Nordkalk och från Estland kommer vara leve­ ransdugliga fram till halvårsskiftet sommaren 2023. Med all säkerhet kommer cementkrisen att spela en central roll i samhällsdebatten under hösten 2022, då det tillfälliga tillståndet närmar sig sitt slut.

R

16

Extern sten från NordKalks anläggning i Storugns på väg till Cementa i Slite.

FAKTA Cementa arbetar under ett tillfälligt tillstånd fram till den 31 december 2022.

Tillståndet omfattar dock bara brytning av kalk som inte hunnit brytas från föregående täkttillstånd.

Cementa har också av länsstyrelsen getts tillstånd att transportera sten från NordKalks anläggning i Storugns, 16 km norr om Slite. Mänden begränsas dock till 65 000 ton/månad. Vid normal produktion i Slite använder Cementa 15 000 ton/dag.

Cementa i Slite producerar cirka 75 procent av den cement som används i Sverige.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Sveriges ledande leverantör för dammbekämpning Att arbeta med att bekämpa damm är något vi har gjort sedan företaget startade. Vi jobbar idag mot de flesta gruvor i Sverige men har även varit på malmbåtar i Papa Nya Guinea och gruvor i Portugal. Inget projekt är för stort eller för litet.

Dammproblematiken kring krossanläggningar har kommit till oss som ett kommande problem hos våra kunder och idag installerar vi vårt system utomhus på krossanläggningarna.

Arbetsmiljön på krossanläggningarna är bristande, kvartsdammet, andra sorters dammpartiklar i luften, siktproblematik för maskinisterna och klagande grannar kring täkterna.

Vill ni få en bättre arbetsmiljö på er anläggning?

Kontakta oss så kommer vi ut för en fri konsultation.

För mer info, eller en kostnadsfri visning Besök oss på www.jomisystem.se eller kontakta oss direkt info@jomisystem.se

MASSHANTERING

Framtidens

MATERIALFÖRSÖRJNING Under vintern och våren har tre svenska regioner arbetat med masshanterings- och materialförsörjningsplaner.

SBMIs konsult Martin Teng­sved ser positivt på att flera regioner lyfter viktiga frågor för framtiden.

TEXT: Niclas Kindvall

BMIs medlemmar kommer i hög grad att beröras av hur de svenska regionerna hanterar materialförsörjningsfrågorna framöver. Det gäller förstås både hur hanteringen av massor är tänkt att fungera och hur samhäl­ let vill använda jungfruligt material. Länsstyrelserna i Stockholms län och i Göteborg stad arbetar båda med masshan­ teringsplaner medan länsstyrelsen i Skåne län i nuläget fokuserar Martin Tengsved på materialförsöjnings­ frågor, till stor del beroende på regionens skiftande berggrundskvaliteter.

planera i tidiga skeden de senaste åren och det är bra att konkreta initiativ tas.

Han säger att syftet med planerna är att komma till rätta med flera problem i samhällets användning av material, framför allt den låga graden av materialåtervinning. I pla­ nerna finns ansatser till lösningar.

– Sedan är förstås få saker perfekta redan från början, fortsätter han.

"Att ta fram en plan är bara det första steget, det är oftare svårare att sedan genomföra den."

SBMIs Martin Tengsved har i uppdrag att titta när­ mare på de planer som presenterats och identifiera delar med stor påverkan för SBMIs medlemmar.

– I grunden ser jag väldigt positivt på de här tre första exemplen och hoppas naturligtvis att de kan fungera som inspiration för andra regioner, säger han. Det har pratats väldigt mycket om vikten att 18

När det gäller masshanteringsplaner, i det här fallet för Stockholm respektive Göteborg, är det enligt Martin Tengsved viktigt att de innehåller konkreta och praktiska vägledningar. Hur skapar man de ytor som krävs för en rationell hante­ ring? Hur ska verksamheter bedrivas samtidigt som miljön skyddas? Hur planeras samverkan med både aktörer på marknaden och myndigheter?

– I Göteborg stads plan finns flera exempel på kon­ kreta förslag till sådan vägledning, vilket är mycket bra. Stockholms plan föreslår å andra sidan hur hanteringen ska organiseras, hur uppföljning ska ske och man vill dessutom inrätta ett masshante­ ringsråd.

Han fortsätter: STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

– Att ta fram en plan är bara det första steget, det är ofta svårare att sedan genomföra den, arbeta stra­ tegiskt och följa upp.

Masshanterings- och materialförsörjningsplaner, som dessa tre, kommer att ha stor påverkan på berg­ materialindustrin framöver. Därför är det viktigt att SBMI finns med för att bevaka och påverka.

– Det handlar om vår marknad, i mångt och myck­ et, säger Martin Tengsved. Oavsett hur planerna kommer att utformas i slutänden kommer de att ändra våra förutsättningar. En viktig fråga är exem­ pelvis i vilken omfattning återvunnet material kom­ mer att ersätta jungfruligt?

Han berättar att det i Skånes plan finns förslag till hur jungfruligt material ska användas. I deras fall fö­ reslås att tänkta användningsområden ska definie­ ras redan i tillståndsprocessen samt att användning STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

begränsas till ”högkvalitativ” användning där det inte kan ersättas av återvunnet material.

– Vår uppgift som branschorganisation är att ana­ lysera och hitta strategier som gynnar våra medlem­ mar.

FAKTA Planerna från läns­ styrelserna i Stockholms och Skåne län är i skrivande stund ute på remiss. I Västra Götalands län har flera dialogmöten genomförts.

R

S EMIS

Remissversion

S

IS REM

MATERIALFÖRSÖRJNINGSPLAN SKÅNE – 2022

Länsstyrelsen Skåne

anteringsplan REMISS – Regional massh för Stockholms län

19

EPD BERG

VERKTYG FÖR SMARTA MILJÖVAL Projektet för att miljövarudeklarera bergprodukter med hjälp av ett webbverktyg är avslutat. Syftet har uppnåtts, enligt utvecklarna, som nu siktar på en fortsättning för att sprida metoden vidare, även internationellt. Verktyget ska förenklas och fler företag ska kunna testa det.

TEXT: Hans Lundgren

tt miljövarudeklarera produk­ ter kallas EPD (Environme­ ntal Product Declaration).

En EPD är som en inne­ hållsförteckning för en vara eller en tjänst som beskriver dess miljöpåver­ kan, utifrån ett livscykelperspektiv. (Se faktaruta.)

Nu är det också möjligt att miljödeklarera ballast. EPD Berg kallas projektet som forskare från Chalmers startade 2019 och som avslutades den sista februari i år. I projektet har Skanska, NCC, Swerock, Roctim – företaget som tagit fram pro­ gramvaran som används – samt IVL Svenska Miljö­ institutet ingått. Det har stöttats av bidrag från Vin­ nova och SBUF (Svenska Byggbranschens utveck­ lingsfond) och omfattar totalt 9,2 miljoner kronor.

A

Erik Hulthén, docent vid Chalmers och projektle­ dare, är nöjd med resultatet.

– Vi ville visa att det går att skapa ett verktyg som på ett enkelt sätt kan ta fram miljövarudeklaratio­ ner men även kunna använda det som en simulator för att aktivt kunna minska miljöpåverkan från pro­ duktion av bergmaterial. Det har vi uppnått genom att vi nu har en demonstrator. Nu vill vi gå vidare och göra metoden tillgänglig för alla anläggningar i Sverige men även internationellt.

En fördel med EPD Berg, enligt Erik Hulthén, är att det är ett branschspecifikt verktyg. Den data som in­ 20

"Nu vill vi gå vidare och göra metoden tillgänglig för alla anläggningar i Sverige men även internationellt."

Erik Hulthén

går kan användas även om regelverket för hur man gör en EPD förändras. Branschen har redan uppgifter om el-, vatten- och bränsleförbrukning, vikt och så vidare. Det verktyg som forskarna tagit fram gran­ skar hur miljön påverkas av arbetet i en bergtäkt.

Verktyget mäter vad som händer om man byter ut en maskin, ändrar inställningen i en kross, minskar dieselförbrukning och liknande. Det ger besked om hur det påverkar klimatutsläpp och annan miljöpå­ verkan.

Simulatorn gör det alltså möjligt att beräkna effek­ ten av även framtida produktion och förändringar.

– Att mäta är att veta, konstaterar Erik Hulthén.

Ballastproduktion påverkar miljön på flera sätt: sprängning, krossning, transporter med mera. Det är processer som kräver energi, vatten, kemikalier och kan orsaka buller, damm och vibrationer. Med hjälp av verktyget kan företagen visa upp förbättringar av STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

FOTO: DAVID FALK

miljöprestandan när man genomfört olika åtgärder.

Det är resultat som sedan kan spridas till upphand­ lare och kunder, som alltmer efterfrågar miljövaru­ deklarerade bergprodukter.

Projektet började som en förstudie 2018. Året därpå gick NCC, Skanska och Swerock med i projektet.

Forskarna har kunnat testa sina idéer på deras an­ läggningar och fått feedback på programvaran, kallad Plantsmith, som man jobbat med. Studien avslutades med att man har skickat in två EPD:er för granskning hos en tredjepartscertifierare.

– Än så länge har vi tagit fram en demonstrator för det webbaserade verktyget. Men vi vill att det ska leva vidare även efter forskningsskedet. Det finns ett stort intresse i Europa och vi vill fortsätta utveckla detta i nästa steg, säger Erik Hulthén.

Forskargruppen på Chalmers förbereder en ny ansökan till de tidigare finansiärerna Vinnova och STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

SBUF, som ska skickas in de närmaste månaderna.

De parter som ingått i det första skedet vill fortsätta vara med. Dessutom har ytterligare fem företag, lite mindre än storföretagen Skanska, NCC och Swerock, knutits till detta framtida projekt.

– Intresset har spritt sig. Det är glädjande att fler ser behovet. Branschen vill ha verktyget så fort som möjligt, säger Erik Hulthén.

Chalmersforskarna har också informerat om sitt projekt på europeisk nivå, för UEPG, bergmaterial­ branschens europeiska organisation.

– Det finns inget liknande verktyg i Europa för bergmaterialprodukter. Det finns bara allmänna verktyg som ska täcka in flera branscher, vilket inte gör det lika trovärdigt. Vi vill göra en europalanse­ ring, förenkla verktyget, så att det kan användas av alla i företaget, och få det godkänt för certifiering.

Tanken är att många aktörer i branschen ska 21

CPR UNDER REVIDERING

EPD BERG

1 (6)

roduktion - EPD VINNOVA – UDI – S2 EPD-verktyg för bergmaterialp Utveckling av ett web-baserat

Appendix 3: Screenshots

Berg

Datum: 2022-02-28 Dnr: 2019-00857

4 (6) VINNOVA – UDI – S2 Utveckling av ett web-baserat EPD-verktyg för bergmaterialproduktion - EPD Berg

Datum: 2022-02-28 Dnr: 2019-00857

from the tool and reports:

Projektet arbetar nu med en ny ansökan om stöd till finansiärerna Vinnova och SBUF.

kunna dra nytta av EPD Berg. Upphandlaren får en förcertifierad deklaration, kommunen får en sammanställning över hur kommunens täkter påverkar miljö och klimat, medan platschefen på anläggningen kan se hur produktionen kan för­ bättras ur både miljö- och produktivitetssynvinkel.

"Det är glädjande att fler ser behovet.

Branschen vill ha verktyget så fort som möjligt."

En EPD är den mest omfat­ tande formen av miljöredo­ visning. Den ska granskas av en oberoende tredje part och baseras på en livscy­ kelanalys. Den utförs enligt en fastlagd standard för en Erik Hulthén viss bransch och produkter.

För att EPD:er ska kunna jämföras krävs det att de räknas fram på samma sätt. För att underlätta arbetet finns förutbestämda beräkningsregler som kallas för PCR (Product Category Rules).

Syftet med PCR är detsamma som när man inom miljömärkningen tar fram kriterier för olika pro­ dukter. Var den största klimatpåverkan sker i en produkts livscykel varierar mellan produkter.

Beräkningarna måste därför anpassas för olika produkter.

PCR styr vilka uppgifter som ska samlas in för ballastprodukter. För att kunna göra livscykel­ analyser finns det databaser med uppgifter om processer och material, exempelvis hur miljön på­ verkas för varje liter minskad dieselanvändning.

En poäng med EPD Berg är att den anställde inte själv behöver leta upp det i databasen. Webbverk­ tyget gör jobbet.

22

EU-kommissionen har kommit med ett förslag till ny byggproduktförordning (Construction Products Regulation – CPR), och Finansdepartementet har nyligen skickat ut en snabbremiss av detta dokument.

Bakgrunden till revideringen är att kommissionen utvärderat Byggproduktsförordningen, och feedbacken från EU:s myndigheter och intressenter har pekat på stora brister. Den avsedda effekten har inte uppnåtts och man upplever hinder för den fria rörligheten för byggprodukter på EU:s inre marknad.

Några övergripande problem som identifierades i utvärderingen: • Standardiseringsprocessen fungerar inte som avsett.

• Implementeringen av regelverket i EU:s medlemsländer har inte fungerat som avsett.

• Reglerna är alltför komplicerade och oklara.

Hallå där Peter Martinsson, teknisk specialist på Swerock och dessutom SBMIs representant i TK-187, den tekniska kommittén för ballast.

Vad är dina intryck?

– Det är egentligen alltför tidigt att yttra sig säkert. Vi fick det för yttrande av Finansdepartementet i början av april och hade inte möjlighet att svara i tid eftersom det är ett mastigt och komplext dokument med tung juridisk text. Men i juli är det öppet samråd i EU-kommissionen och då kommer vi skicka in vår input. Vi kommer i närtid ha ett möte i vårt kvalitetsråd och vi följer UEPG:s arbete i frågan. Till att börja med verkar det nya dokumentet inte vara kortare och tydligare som var avsikten, utan istället längre och krångligare.

– Förslaget är också otydligt avseende kravet på upprättande av prestandadeklaration för byggprodukter som tillverkas på byggarbetsplatsen utan att sättas på marknaden. Det är en situation som är vanligt förekommande i vår bransch. Det är också uppenbart att EU-kommissionens förtroende för standardiseringen är lågt, och jag ser en tydlig risk att detta leder till att alltmer detaljerade regelverk tas fram direkt av kommissionen.

– Kommissionen vill bland annat ge sig själva större möjligheter till att på eget initiativ ta fram delegerade akter för att styra innehållet i standarderna. Det är viktigt för branschen att återupprätta ett förtroende för standardiseringen för att bibehålla den tekniska kompetensen i regelverken. En annan viktig fråga som förslaget berör är hur man i framtiden ska deklarera miljöprestanda. EPD-standarderna nämns inte över huvud taget. Det arbete vi och andra branscher lagt på EPD (Environmental Product Declaration) vore förgäves om inte EPD-systemet blir använt.

Stenkoll återkommer till revideringen av CPR då processen kommit längre.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

KOM OCH BESÖK OSS PÅ SVENSKA MASKINMÄSSAN 2-4 JUNI PÅ SOLVALLA, BROMMA. MONTER S:47 Vi kommer visa vår VSI- och SBM-krossar som är diesel/elektrisk drivna och bidrar till lägre driftkostnad och minskat utsläpp.

Mässan är kostnadsfri att besöka och länken till anmälan hittar du här: https://invitepeople.com/events/24136

Vi ses den 2-4 Juni i Solvalla!

Har du frågor eller vill besöka oss i Blentarp?

Kontakta oss gärna på: + 46 738-20 06 50 www.scpartner.se

REFORMAGENDA

Nödvändiga reformer – FÖR EN TRYGGAD MATERIALFÖRSÖRJNING Bergmaterialindustrins reformagenda, som lanserades under SBMIs branschdag i början av april, pekar tydligt ut vad som behöver göras för att industrin på bästa sätt kan bidra till det framtida samhällsbyggandet samtidigt som den klarar av den nödvändiga klimatomställningen.

TEXT: Niclas Kindvall

ör att kunna möta samhällets växande efter­ frågan på bergmaterial och samtidigt möta de krav på minskade utsläpp som klimatomställ­ ningen innebär krävs politiska reformer. Inom bergmaterialindustrin finns ett stort engagemang för att driva på klimatomställningen och bidra till en mer cirku­ lär och hållbar materialförsörjning. Många gånger är dock regelverket som industrin måste rätta sig efter det enskilt största hindret för att lyckas. Därför har SBMI samman­ ställt en agenda med de reformer som branschen anser är absolut nödvändiga för en hållbar samhällsutveckling.

Agendan innehåller konkreta förslag inom tre temaom­ råden med fördjupningar och exempel.

F

Samhällskontraktet. En hållbar samhällsutveckling kräver reformer som främjar en tryggad hållbar bergmaterialförsörjning.

24

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

? SE MER Följ QR-koden för att ladda ner SBMIs reform­ agenda och se en film om reformagendan.

SBMIS REFORMAGENDA Effektivisera miljöprövningen genom att – förtydliga uppgiften för de myndigheter som medverkar i tillståndsprövningen.

– ge mark- och miljödomstolen en tydligare roll.

– höja de prövande instansernas kompetens.

– göra ändringstillstånd till huvudregel för befintliga verksamheter.

– säkerställa att de prövande instanserna ser till bergtäkternas miljö- och klimatnytta.

Trygga samhällets bergmaterialförsörjning Bergmaterialindustrins reformagenda

Möjliggör cirkulära materialflöden genom att – säkerställa att entreprenadberget tillvaratas.

– tydliggöra vad som inte är avfall.

– ta fram nationella kriterier för end of waste (EoW).

– underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt.

Skapa förutsättningar för fossilfria täkter genom att – stärka kapaciteten i elnäten och distributionsnäten.

– stötta industriellt uppkopplad egenproduktion av förnybar energi.

– säkerställa bioenergiförsörjningen i Sverige.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

25

INFÖR VALET

SBMI MÖTER POLITIKER

Fram till valet kommer SBMI att genomföra filmade intervjuer med ett antal politiker. Dels för att få veta hur respektive parti resonerar i frågor som är viktiga för bergmaterialindustrin, dels för att ge dem branschens bild av frågor som är viktiga för hela samhällsbyggandet.

TEXT: Niclas Kindvall

ntervjuerna med politiker kommer att resultera i ett antal filmer som kom­ mer att läggas ut på SBMIs webbplats.

I samtalen kommer SBMI utgå från den nyligen lanserade reformagendan liksom i den färdplan för fossilfri konkurrens som överlämnades i mars 2019.

I

Först ut i SBMIs intervjuserie är Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet.

– Det finns flera syften med vår satsning, berät­ tar SBMIs VD Mårten Sohlman. Vi vill ge medlem­ marna en bild av vad olika partier tycker, och kan­ ske framför allt gör, i de frågor som är viktigast för bergmaterialindustrin. Med vår reformagenda som grund kan vi vara tydliga och gedigna i kon­ takten med beslutsfattare. Vi har ett tydligt och väl underbyggt budskap som ger oss trovärdighet och tyngd i de frågor som påverkar oss. Dessutom är det utmärkt att passa på att spela in då politi­ kerna talar om våra viktigaste frågor. Om de lovar något bra för branschen har vi det inspelat, och kan peka på det i framtiden.

? SE MER Filmerna finns publicerade på SBMIs webbplats. Följ länken för att se intervjuerna.

KROSSKONTROLL FRÅN KROSS TILL KRONOR

vi är din samarbetspartner & leverantör av bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, ingreppsskydd och mycket mer.

På vendig.se hittar du hela vårt utbud.

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

FÅ KONTROLL ÖVER DITT LAGER Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag

• Öppna API:er

• Tydliga kundrapporter

• Avläsning av PLC/ASRi

• Statistik och jämförelser

• Realtidsdata

• Lagermängder

• GPS-uppföljning

070 - 543 50 01 // info@krossdata.se

ALLT INOM SIKTMEDIA OCH SLITSKYDD Vår siktduksproduktion har rötter sedan 1950-talet och den långa historiken och viljan att alltid utvecklas gör att vi ständigt förnyar och förbättrar våra metoder och produkter.

Vare sig det gäller Stål-, Gummi-, Hardox- eller Polyuretansiktduk har vi en egen produktion och lång erfarenhet som borgar för bästa kvalité och service.

Har du frågor eller önskemål, kontakta någon av våra säljare. www.spgab.se

PRODUKTSPECIALISTER

08-504 106 00

TOBIAS DAHLMAN

VÅRA PRODUKT­ SPECIALISTER

tobias@spgab.se 08-504 106 22

ADAM ÅKERQVIST adam@spgab.se 08-504 106 17

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

Six industry-leading products.

+

+ + Warman® slurry pumps

Cavex ® hydrocyclones

Linatex ® hoses

=

+ Enduron® screens

+ Linatex ® rubber

One reliable solution.

Our compact, expertly engineered sand wash plants are built using our world-class process equipment, all made with abrasion-resistant material throughout. This equals maximum recovery of saleable sand.

Add to this the support of our service network, giving you complete access to wear parts, dedicated project engineers and aftersales teams at over 170 locations across the globe...

You do the maths.

Learn more at sandwashplant.weir - sweden.minerals@mail.weir Copyright © 2020 Weir Minerals Europe Limited. All rights reserved. WMD1290/012021

Isogate ® valves

Äntligen

BRANSCHDAG

Efter två år med restriktioner var det återigen dags för bergmaterialbranschen att samlas för branschdag. Under uppehållet har SBMI istället arrangerat digitala seminarier, med fin respons från medlemmarna. Inget är dock bättre än att få möta sina branschkollegor på riktigt.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Peter Nordahl

BRANSCHDAG

SBMIs branschdag inleddes med att VD Mårten Sohl­ man hälsade alla välkomna tillbaka med att resonera kring de gångna två åren, som med ett "smatterband" av kriser kommit att påverka oss alla och hur vi arbetar.

Han nämnde bland annat SBMIs di­ gitala seminarier, som möjliggjort möten under pan­ demitiden. Mårten Sohlman såg också framåt och avslöjade planerna på ett politi­ kertema inför valet, där SBMI under tiden fram till valdagen kommer att ställa folkvalda till svars om branschens vik­ tigaste frågor. Han avslutade inledningsanförandet med ett extra varmt välkommen till den fjärdedel av mötesdelta­ garna som fanns på plats för första gången.

Därefter drog bransch­dagen i gång på temat arbetsmiljö och en film visades där LKAB:s Leif Krekula intervjuades om hur bolaget arbetar för att damm­

bekämpa i kallt väder. En yt­ terligare film presenterade ny visionsteknik på arbetsfordon för säkrare arbets­ platser. Tommy Eriksson, MTO Sä­ kerhet, redogjorde därefter för en ny rapport kring ar­ betsplatsolyckor (läs mer på sidorna 40–42).

"SBMI planerar ett politikertema inför valet."

tillståndsblocket, inleddes med att Martin Tengsved uppdaterade konferensdeltagarna om Natur­ vårdsverkets regeringsuppdrag kring hantering av schaktmassor.

Tengsved har SBMIs uppdrag att tillvarata branschens intressen i frågan. Carl Zide från Mass­balans presenterade därefter ett projekt kring tester av bergmaterial (läs mer på sidan 14).

Louise Arbin, Länsstyrelsen i Stockholms län, presenterade det stora projektet för en mer effektiv

Nästa avsnitt, som givits namnet Regelverks- och Miljö­

PÅ SCEN UNDER BRANSCHDAGEN Tommy Eriksson MTO Säkerhet

30

Martin Tengsved SBMI

Carl Zide Massbalans

Louise Arbin Länstyrelsen, Stockholms län

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Jenny Andersson SGU

Maria Werner Skanska

Tove Andersson Setterwalls Advokatbyrå

Nicklas Skår Svenskt Näringsliv

Glada möten. Konferensdeltagarna trivdes på SBMIs branschdag.

masshantering i regionen, där ett av förslagen är skapandet av ett masshanteringsråd för samverkan. Länsstyrelsens projekt är i skrivande stund ute på remiss.

SGU:s Jenny Andersson tog över och pratade om skadliga ämnen i bergmaterial och de grundvattendata som SGU kan bistå med.

Moderatorn Mårten Sohl­ man redogjorde för det allra senaste när det gäller IED och kallade sedan upp en panel på scenen för att diskutera den stora miljöprövningsut­

Steve Persson Nya tunnelbanan i Stockholm.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

redningen som närmar sig sitt slutförande. I panelen deltog Maria Werner, Skanska, Tove Andersson, Setterwalls Advo­ katbyrå och Nicklas Skår från Svenskt Näringsliv.

Efter paneldiskussionen fick SBMIs leverantörsmed­ lemmar, som även deltog med varsin monter utanför konfe­ renslokalen, kort presentera sig själva och sina företag.

Steve Persson, hålbarhets­ chef för Nya tunnelbanan i Stockholm inledde eftermid­ dagens program, på temat sulfidförande bergarter. Är

Karl-Johan Loorents Trafikverket

risken för försurning p.g.a. svavelföreningar betydande vid användandet av entrepre­ nadberg? Nej, snarare liten, konstaterade Steve Persson.

God kunskap om berget och noggranna riskbedömningar betyder att entreprenadber­ get kan fungera som en ut­ märkt råvara.

Trafikverkets Karl-Johan Loorents tog stafettpinnen och berättade om myndig­ hetens arbete i sulfidfrågan.

Bland annat pågår flera pro­ jekt som syftar till bättre metoder för att bedöma och

Jonas Alterteg ABTBolagen

prediktera förekomsten av sulfider i bergmaterial.

Steve Persson och Karl-Johan Loorents deltog därefter tillsammans med Jonas Alterteg från ABTBolagen i en diskussion i frågan.

Den nyligen tillträdde VD:n för Drivkraft Sverige, Jessika Alenius, redogjorde därefter för vilka omvärlds­ faktorer som driver på de kraftigt stigande drivme­ delspriserna (läs mer på sidorna 44–45). Hennes presentation följdes av en

Jessika Alenius Drivkraft Sverige

31

BRANSCHDAG

Erik Hulthén från Chalmers presenterade EPD Berg.

Naturvårdsverkets Audrée Paquette om Klimatklivet.

filmad intervju med Svensk Betongs VD Malin Löfsjögård om den pågående cement­ krisen.

i SBMIs tjänst, liksom Erica Nobel från Delphi. Båda för sina engagerade och viktiga bidrag till branschföreningen.

Power uppdaterade konferensdel­ tagarna om utvecklingen i SBMIs elektrifieringsprojekt.

Mårten Sohlman lämnade sedan tillfälligt sin roll som moderator för att göra en poli­ tisk genomgång inför höstens riksdagsval och presenterade därefter SBMIs Reformagenda (läs mer om agendan och SBMIs arbete inför valet på sidorna 24–26).

Han passade också på att kalla upp två SBMI-ordföran­ den på scenen, Gustaf Werner från Skanska som under mor­ gonens årsstämma lämnat SBMIs styrelse och Magnus Ericsson, Swerock. Werner tackades av efter många år

Nästa talare under eftermid­ dagen var Erik Hulthén från Chalmers och då handlade det om forskningsprojektet EPD Berg (läs mer på sidorna 20–22) varefter Naturvårds­ verkets Audrée Paquette upp­ manade medlemmarna att söka pengar från Klimatklivet (läs mer på sidorna 38–39).

Filmat material från SBMIs Gotlandsbesök hos Romagrus (VD Magnus Lindby fanns också på plats på scenen) och Gotlands Åkericentral kom härnäst varefter Sten Bergman från Stone­

Kommer robotar att ersätta männ­ iskor helt och hållet? Och kan ro­ botar ha moral? Fredrik Löfgren från Dyno Robotics höll en både underhållande och upplysande pre­ sentation om robotar och artificiell intelligens.

Sedan återstod bara en sista punkt på agendan, en diskussion om fram­ tidens gula maskiner i täkter med Mårten Sohlman och Kristoffer Hofling från NCC, utifrån de tankar som presenterats av Fredrik Löfgren.

Därmed var en lång och inne­ hållsrik dag till ända, en dag där representanter för hela branschen äntligen fick träffas igen. Vi ses till hösten i Jönköping och Umeå!

? SE MER Samtliga presentationer finns på SBMIs webbplats under menyvalet Konferensdokumentation. Följ QR-koden för att ta del av presentationerna under medlems­sidorna.

PÅ SCEN UNDER BRANSCHDAGEN Magnus Lindby Romagrus

32

Sten Bergman StonePower

Fredrik Löfgren Dyno Robotics

Kristoffer Hofling NCC

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Fordonsvåg 14-15 Konstruerad för maximal driftsäkerhet och högsta noggrannhet • • • • •

Hållbar och smart konstruktion Enkelt att underhålla Delväg smidigt Låg energi förbrukning Ger hög effektivitet och lönsamhet

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar smarta vägningssystem, robusta vågar och en förstklassig serviceorganisation. Med en fordonsvåg från oss får ni säkerhet och kontroll över era in- och utleveranser.

Kontakta oss för mer information: 036-31 42 00, info@flintab.se www.flintab.se

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

WE MAKE IT EASY

BRANSCH

PROFILEN GUSTAF WERNER

"Jag lämnar med både stolthet och vemod " Efter tio år inom bergmaterialindustrin går Skanskas Gustaf Werner vidare till nya uppdrag. En ny utmaning väntar, som bolagets globala innovationsdirektör. Stenkoll uppmärksammar en branschkollega som har haft stor betydelse för SBMI. TEXT: Niclas Kindvall

är Gustaf Werner vid årsskiftet 2013 blev ansvarig för all täktverksamhet som Skanska driver i Sverige var det, om inte en alldeles ny bransch så åtminsto­ ne en del av verksamheten han dessför­ innan inte haft så mycket kontakt med.

Vad var dina första intryck?

– Jag hade väl egentligen inte kun­ skap om verksamheten förutom det rent övergripande. Fasta anläggningar, investeringstung och många syner­ gier mellan berg, betong och asfalt – så mycket visste jag. Men väldigt snabbt fick jag klart för mig att bergmaterial är den mest långsiktiga verksamhet vi har.

Därmed blir den också väldigt betydel­ sefull ur ett strategiskt perspektiv. Man måste hela tiden bära med sig frågan: var ska vi befinna oss om tio år i den här verksamheten?

Gustaf Werner säger att de tio åren i branschen har varit oerhört roliga och spännande.

– Allt vi bygger behöver bergmaterial. Det är en av de äldsta branscherna som finns, vilket betyder 34

att den är väldigt mogen. Men samtidigt finns stora möjlig­ heter till utveckling, vilket är de delar som jag har gil­ lat att arbeta med. Hur blir vi än bättre? Hur ökar vi säkerheten? Hur kan vi höja kvaliteten på vårt material och hur vi levererar våra produk­ ter? Hur kan vi, som företag och som hel bransch, bli bättre och än mer relevanta och möta de krav som ställs på oss idag och i framtiden? Just det sistnämnda har varit en stark drivkraft för mig.

"Mina tio år i branschen har varit oerhört roliga och spännande."

Gustaf Werner

Redan 2014 valdes han in i SBMIs styrelse och tre år se­ nare lämnade Kenneth Johansson över ordförande­ klubban till Gustaf Werner.

– Det var enkelt för mig att ta över, säger han.

Kenneth hade krattat manegen och SBMI var, och är, en synnerligen välskött branschförening med väldigt engagerade människor på kansliet. Det har STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Under branschdagen avtackades Gustaf Werner och Erica Nobel för fina insatser i SBMI styrelse. Även Pär Börjesson avtackades i sin frånvaro.

varit både utvecklande och spännande att få ha varit med och utveckla arbetet.

Arbetet inom SBMI, där medlemmarna till vardags konkurrerar på en fri mark­ nad, är förstås alltid en balansgång, fortsätter Gustaf Werner. Därför är det viktigt att vara noggrann med inom vilka områden samverkan ska ske och var den inte bör ske.

– Tydligheten är viktig. Därför har vi vår uppförandekod och vi har arbetat hårt med vår värdegrund. Konkurrens är bra och det är den som driver oss framåt.

Han återkommer till begreppet rele­ vans.

– Som branschförening värderas SBMI efter hur relevant organisationen är. Och jag tycker vi har kommit långt. Vi är duk­ tiga på att samverka inom de områden STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

där det är lämpligt och bra att samverka.

Gustaf Werner nämner arbetsmiljön och SBMIs projekt Handbok Säker Täkt liksom branschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

– Det finns flera områden som är kon­ kurrensneutrala och där vi som företag i branschen kan dela med oss av kraft och kunskap. Därför att det gör oss alla bättre och, förstås, mer relevanta i den tid vi verkar.

"Som branschförening värderas SBMI efter hur relevant organisationen är."

Gustaf Werner

Hur ser du på framtiden för branschen?

– Den är ljus. Vi ska fortsätta bygga och vi ska bygga hållbart. Sedan finns det förstås också utmaningar. Vi behöver fortsätta vara långt framme i klimatom­ ställningen, bland annat genom att outtröttligt framhålla återvinningsper­ 35

BRANSCH

PROFILEN GUSTAF WERNER spektivet, jobba för ökad elektrifiering och för mer förutsägbara tillståndspro­ cesser. Som förening har SBMI också växlat upp och nu är vi mer extroverta, om uttrycket tillåts. Vi har blivit bättre i vårt påverkansarbete. Inte genom konfrontation i första hand utan genom samverkan. Alla vi medarbetare och beslutsfattare i bergmaterialbranschen behöver vara kompetenta och profes­ sionella i vårt bemötande mot kund, beslutsfattare, myndigheter och när­ boende. Jag är säker på att det är vägen till framgång.

Kommer du att sakna branschen?

– Jag lämnar med både stolthet och vemod. Jag är glad att jag har fått vara med när SBMI tagit flera viktiga steg framåt. Men jag tror också att man inte ska sitta för länge som ordförande. Vi behöver konstant utvecklas och nu kommer ny energi in, nya idéer och det är precis som det ska vara. SBMI är en fantastisk förening i tiden och i goda händer.

Familj: Fru Helen som är arkitekt och fyra döttrar. Hanna pluggar till jurist, Hedvig jobbar, Märta och Maja går i skolan.

Ser helst på TV: Rapport (men mest i efterhand på paddan), lyssnar mer på radio via SR-appen (lite nördig på politik).

Bor: Stocksund, strax utanför Stockholm

Förebilder: Brukar alltid referera till en tidigare chef som sa "Gustaf, du ska ha rena händer, iskall hjärna och varmt hjärta". Det har följt mig under många år och har nog påverkat i rätt stor omfattning.

Karriär: Nästan tio år som marinofficer på KA1 i Vaxholm och därefter drygt 20 år på Skanska som bl.a. arbetsmiljöchef, controller och regionchef. Har även gjort något år i Skanska England.

Gillar: Raka rör, tydlighet och att tänka framåt. Och vinterbad förstås!

Ogillar: Långsinthet och oordning.

Gör helst på fritiden: Mycket engagerad i den lokala karateklubben som instruktör, styrelsemedlem och aktiv utövare. När tillfälle ges är jag dock gärna ute i naturen i båt, på pass eller på skidor.

Läser just nu: Vill läsa fler böcker men det blir mycket jobbrelaterat inläsande inför möten, men SvD bladar jag igenom varje morgon.

Favoritplatser i världen: Får nog säga både havet som ger energi och skapar kopplingar mellan människor och fjällen som är magiskt vackert i vinterskrud och kan med solskenet göra att man, både bokstavligt och bildligt, kommer lite närmare himlen.

Alltid med på resan: Hörlurar för att lyssna på musik eller radio.

Vad som fascinerar mig med berg­ materialindustrin: Alla engagerade och kompetenta människor som hanterar samma frågeställningar, vare sig det är en husbehovstäkt eller ett storbolag som säljer miljoner ton per år.

Att mäta är att veta Mitta är marknadsledare som producent och bearbetare av topografi inom infrastruktursektorn i Sverige och Finland.

Mittas passion är att samla in och undersöka information om mark, vatten och luft för att ge mervärde och nytta för våra kunder.

Vårt erbjudande inkluderar tjänster relaterade till mätning, geoteknik och miljö samt laboratorietjänster.

MÄTNING

GEOTEKNIK

Läs mer på www.mitta.se

LAB

MILJÖ

VÅGSYSTEM UPPKOPPLAD VÄGNING FÖR HELA TÄKTEN

MÄTA ÄR ATT VETA Med LOADRITE Vågsystem och InsightHQ aktiveras Connected Quarry som hjälper dig att hantera din verksamhet var du än är.

InsightHQ är en molnbaserad portal där du kan följa produktionen i nära realtid. Portalen levererar produktivitets- och resultatrapporter, följer utlastningen och levererar elektroniska vågsedlar.

SITECH - din partner för att digitalisera täkten – THE CONNECTED QUARRY.

VÅGAR TILL ALLA MASKINER

L3180 HJULLASTARVÅG nu kröningsbar.

SITECH SVERIGE AB 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

C2850 BANDVÅG med fjärrstyrning.

H2250 DUMPERVÅG följ materialförflyttningar.

YOUR CONSTRUCTION TECHNOLOGY PROVIDER

X2350 GRÄVMASKINSVÅG fullt dynamisk.

®

KLIMATKLIVET

Nu finns stöd att få för klimatinvesteringar för bergmaterialindustrins företag. Klimatklivet har 2,8 miljarder kronor att fördela under 2022.

Pengarna ska gå till satsningar som minskar klimatutsläppen.

TEXT: Hans Lundgren

STÖD FÖR STEG MOT FOSSILFRIHET dag berörs 55 000 företag i Europa, varav 1 200 i Sverige, av industriutsläppsdi­ rektivet ”Industry Emissions Directive” (IED). Om ett par år kan det vara betyd­ ligt fler. En revidering av direktivet pågår och kan få omfattande konsekvenser för bergmaterialindustrin.

Klimatklivet är ett stöd till investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthus­ gaser. Stödet administreras av Naturvårdsverket och för 2022 finns utökade anslag på 800 miljoner kronor. Totalt 2,8 miljarder kronor kan Naturvårds­ verket bevilja under året. Den första ansöknings­ perioden var i maj och nästa infaller 23 augusti–8 september.

I

Under 2022 finns 2,8 miljarder kronor att fördela i Klimatklivets satsning. En åtgärd kan få som lägst 30 procent och som mest 70 procent av investerings­ kostnaden.

38

– Nu gäller det att ta chansen att söka, så att inte pengarna fryser inne, uppmanar Audrée Paquette, handläggare på Naturvårdsverket.

Sedan starten 2015 har Klimatklivet fördelat åtta miljarder kronor till företag, organisationer och kom­ muner som ansökt om stöd för klimatinvesteringar.

2022–2026 ska totalt nio miljarder kronor investeras.

Vad som händer efter det är oklart. Det hänger på vad politikerna säger efter valet i höst.

Merparten av stödet har gått till företag, över tre fjärdedelar. Både stora och små belopp har delats ut.

Från 4 015 kronor till det största: 210 miljoner kronor för en fjärrvärmeledning mellan Gävle och Sandvi­ ken. En åtgärd kan få som lägst 30 procent och som mest 70 procent av investeringskostnaden.

Fram till nu har nära 10 000 ansökningar kommit in, knappt 4 500 har beviljats stöd. Bidragen utgör i snitt 41 procent av investeringskostnaden och för­ väntas minska utsläppen med 1,8 miljoner ton koldi­ oxidekvivalenter per år.

– Det vanligaste skälet för de ansökningar som fått avslag är att de haft för låg klimatnytta. Ibland har de inte varit kompletta, man har inte lyckats visa lönsamheten bakom satsningen eller så har investeringen redan påbörjats. Stödet kan nämligen inte ges retroaktivt, säger Audrée Paquette.

Naturvårdsverket ser ett ökat intresse från indu­ STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

ANSÖK OM STÖD "Åtgärder från bergmaterialbranschens företag får nästan alltid bifall."

Audrée Paquette

strin för att få del av klimat­ miljarderna. Ansökningarna blir allt fler för varje år.

Naturvårdsverket har nio områden som man vill in­ vestera i. Det är bland annat elektrifiering, cirkulära flö­ den, hållbara biodrivmedel och energieffektivisering.

Här ser man att det går att göra stora klimatvinster i nya lösningar.

Det här är områden som inte minst berör berg­ materialindustrin. Ett antal företag i branschen har också fått stöd. Det vanligaste är stöd till krossanläggningar och asfaltverk som byggts om för att elektrifieras eller drivas med biodriv­ medel.

På fordonssidan är det däremot sämre med inves­ teringar. Här finns en stor potential att få stöd från Klimatklivet, för att kunna fasa ut fossila bränslen, enligt Audrée Paquette.

Stödet ska i första hand ges till åtgärder som bedöms ge den största minskningen av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona.

– Bergmaterialbranschen har stora möjligheter här. Branschföretagens åtgärder får nästan alltid bifall.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Ansökningarna ska skickas till Läns­styrelsen, men det är sedan Naturvårdsverket som tar beslut om vilka projekt som ska få stöd. Hur går en ansökan till?

Audrée Paquette har några tips: • Besök Naturvårdsverkets webbplats för mallar och beräkningsexempel.

• Beskriv åtgärden tydligt.

• Gör en tidplan med start- och slutdatum, en budget och ta in offerter.

• Gör en utsläppsberäkning och en lönsamhetskalkyl.

• Bolla gärna praktiska frågor med länsstyrelsen inför ansökan. Ta hjälp av andra företag som sökt stödet, för att få tips och råd.

MILJÖFORDON Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att betala ut en premie för inköp av miljöfordon. Den sökande kan få högst 20 procent av fordonets inköpspris i stöd. Stödet beräknas finnas fram till och med 2024.

Förordningen för klimatpremien har ändrats från och med 18 januari 2022. Förändringen innebär att det även blir möjligt att söka statligt stöd för arbetsmaskiner drivna av el men även av fordonsgas, bioetanol eller en hybrid av dessa bränslen, så kallade miljöarbetsmaskiner.

Som företag kan du ansöka om bidrag från flera ställen men det går inte att få dubbla statliga stöd ut­ betalda för samma fordon.

39

SÄKERHET

NY RAPPORT OM OLYCKOR Bakom de dödsolyckor på arbetsplatser som sker vid maskiner och arbets­fordon finns brister i riskbedömningarna. Ibland saknas det systematiska arbetsmiljöarbetet helt.

Flera olyckor har orsakats av liknande omständigheter och hade kunnat förebyggas.

Det visar en ny rapport som analyserat arbets­olyckor med dödlig utgång.

TEXT: Hans Lundgren

id årsskiftet höjdes reduktionsplikten på diesel från 26 procent till 30,5 procent.

Det innebär att mer biodrivmedel – som är dyrare än andra produkter – ska blan­ das in i dieseln. Priset på dieseln stiger därmed. En liter diesel kostade före nyår 19,02 kronor. 31 januari 2022 hade priset stigit till 21,52 kronor per liter.

Lastbilar, truckar eller andra mobila maskiner, som hjullastare, är inblandade i en majoritet av dödsfallen i arbetslivet – fordon som är vanliga i bergmaterialbranschen. Det framgår av statistik från Arbetsmiljöverket. Vad ligger bakom dödso­ lyckorna? Finns det gemensamma faktorer att lära sig av? Vad kan göras för att förhindra att olyckorna inträffar igen?

Det är frågor som företaget MTO Säkerhet sökt

V

40

svaren på i en analys gjord på uppdrag av Arbets­ miljöverket. Akronymen MTO står för Människa – Teknik – Organisation. Analysen omfattar 15 hän­ delser med dödlig utgång som inträffade under pe­ rioden 2016–2020. Det är olyckor som skett i byggoch anläggningsbranschen, men i ett par fall också i bergtäkter. I fyra fall handlar det om händelser där en person blir påkörd eller överkörd av en mobil ma­ skin, i två fall har fordon rasat till lägre nivå och i nio händelser har en person klämts eller träffats av fallande föremål.

I de fyra olyckor där personer blivit påkörda av hjul­ lastare, lastbil eller dumper, har de omkomna befun­ nit sig i närheten av fordonet utan att föraren varit medveten om det. Den påkörda har varit på en farlig STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

ARBETA SÄKRARE • Analysera riskerna vid speciella arbetsmoment, anpassade till förutsättningarna i de aktuella situationerna, inte bara allmänna bedömningar.

Följ sedan upp riskanalyserna.

• Ta med de mänskliga faktorerna. Kommer folk att göra det rätta? Har folk förstått sä-

kerhetsfrågorna? Ledningen måste ut i verksamheten, inte bara sitta på kontoret.

• Se till att arbetet får ta tid.

Tidspress i planeringen är olycklig. Då hinner man inte göra en riskbedömning på rätt sätt. Tiden har man igen sedan. En timme extra för att

plats vid fel tillfälle. Det har inte funnits några var­ ningar eller avspärrningar av det farliga området. En bakomliggande orsak är att företaget inte hanterat risker på ett systematiskt sätt.

I de händelser där fordon rasat till lägre nivå har förarna av oklar anledning befunnit sig i närheten av frilagda hällar. Förarna har sedan tappat kontrol­ len över maskinen och fallit cirka 20 meter. De om­ komna har varit erfarna grävmaskinförare, men den systematiska riskhanteringen har brustit.

Olyckor där en person blivit klämd eller träffad av ett främmande föremål har i de flesta fall drabbat lastbilschauffören eller kranbilsföraren som körde fordonet. I ett par fall har den förolyckade varit en person som assisterat vid arbetsuppgiften. Gemen­ samt för händelserna är att det funnits brister i ar­ betsmiljö- och säkerhetsarbetet.

– Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om syste­ matiskt arbetsmiljöarbete ska riskanalyser genom­ föras. Det vi kunde se är att de bedömningar som gjorts inte varit tillräckligt gedigna. Det är vanligt att företagen gör övergripande riskanalyser men det man fuskat med är att göra specifika bedömningar för de enskilda arbetsmoment och situationer som föregått dödsolyckorna.

Det säger Tommy Eriksson, arbetsmiljöingenjör och MTO-expert. Analysen visar att gemensamt för samtliga händelser är att det systematiska arbets­ miljöarbetet varit bristfälligt eller saknas helt. Det finns liknande omständigheter som ligger bakom händelserna. Något som tyder på att en bättre risk­ hantering hade förhindrat olyckorna. Man hade kun­ nat förebygga genom att lära av tidigare händelser.

Gemensamt för nästan alla händelser är att de STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

göra riskanalyser är bättre än att få en olycka med en veckas sjukfrånvaro eller i värsta fall en dödsolycka.

• Enligt Tommy Erikssons erfarenheter har bergmaterialbranschen generellt bra rutiner och avsätter resurser för ett systematiskt arbetsmil-

jöarbete. Det kan dock vara svårare för mindre företag att hinna med. En kurs i säkerhetsfrågor är en bra början.

förolyckade haft omfattande erfarenhet av arbetet och betraktats som ordentliga perso­ ner som jobbar säkert. Flera fall har inträffat under vad som beskrivits som rutinmässiga arbetsuppgifter.

Vid flera av händelserna har personer i organisationen känt till att det har funnits risker, men dessa har av någon anledning inte hanterats. Enligt rapporten visar det på ett be­ hov att förbättra kommunikationen av risker.

Analysen lyfter fram flera åtgärder som ska förhindra att arbetstagare förolyckas på job­ bet. Det kan handla om tekniska lösningar, åt­ gärder på organisationsnivå men också utbild­ ning för att förbättra den enskildes förmåga att undvika risker.

"Det är vanligt att företagen fuskar med att göra specifika bedömningar för enskilda arbetsmoment.”

Tommy Eriksson Ett förslag är att ordna branschgemensamma insatser i form av utbildningar, seminarier och workshops för att öka kunskapen om det systematiska arbete som krävs för att undvika olyckor. Ett annat är att stärka säkerhetskulturen i branschen. Arbetet för att förbättra säkerheten vid mobila maskiner och arbetsfordon bör göras av branschaktörer tillsammans med Arbetsmiljöverket.

Tommy Eriksson hänvisar också till erfarenhe­ ter från finsk industri, där en kartläggning av 277 allvarliga olyckor (varav 198 dödsolyckor) visade att mellan 84–94 procent av olyckorna berodde på mänskliga faktorer och/eller avsaknad av eller bris­ tande efterlevnad av rutiner. Bland mindre erfarna arbetare fanns kunskapsbrister: de visste inte hur man skulle göra, de kunde inte rutinerna. Erfarna arbetare kände däremot till riskerna och rutinerna – men de ”tog genvägar”, vilket beror på beteende­ faktorer.

41

SÄKERHET

OLYCKSDRABBAD BRANSCH Bygg- och anläggningsbranschen är den mest olycksdrabbade i Sverige. Under ett år inträffar omkring 2 000 arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro. Antalet dödsolyckor ligger kring 10–12 per år.

Mörkertalet är stort eftersom alla olyckor inte rapporteras till Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket arbetar, på regeringens uppdrag, för en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet. Arbetsolyckor med

Det räcker inte med att bara arbeta på en övergri­ pande nivå genom styrdokument och riskbedöm­ ningar, enligt Tommy Eriksson. Det krävs också in­ satser för att se till att personer utför arbetsuppgif­ terna på ett säkert sätt genom mer specifika insatser som utbildning, handledning och uppföljning.

Analysen mynnar ut i några förslag för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet: • Förbättra kunskapen och öka förståelsen på alla ni­ våer kring vikten av ett systematiskt arbete för att hantera risker.

• Samla in mer information om risker i arbetet.

• Öka samarbetet mellan parter och aktörer i bran­ schen för att identifiera typiska risker och vidta effektiva åtgärder.

I ett välfungerande arbetsmiljöarbete ska man också jobba med säkerhetskultur och fundera över beteendefaktorer. Vad är det som gör att individer tar genvägar?

– Här måste den högsta ledningen gå före, visa att

dödlig utgång ökade dock ifjol.

Under 2021 miste 44 personer livet i arbetsplatsolyckor.

MTO Säkerhet är ett företag som arbetar med arbetsmiljö och säkerhet utifrån begreppen Människa, Teknik och Organisation.

man tar frågorna på allvar och betona vikten att ha en fungerande säkerhetskultur. Man måste också kunna följa upp de regler man sätter upp för säker­ heten, så att de efterlevs. Målen måste vara tydliga, inte bara för produktionssiffror, utan även för säker­ het. Arbetstagarna måste också få tillräckligt med tid och kunskap för att klara att nå säkerhetsmålen, säger Tommy Eriksson.

Misstag kostar pengar, betonar han. En dålig säker­ hetskultur spiller över och får negativa följder även för produktion och ekonomi i företaget.

Många säkerhetsrisker kan byggas bort genom förbättrad teknik och utrustning. Men inte allt. I bergtäkter exempelvis måste man mer förlita sig på rutiner, utbildning och en god säkerhetskultur, en­ ligt Tommy Eriksson.

– Det första steget för ett bra säkerhetsarbete är att göra riskbedömningar. Allt måste med, männis­ kan, tekniken och organisationen. Gå gärna en ut­ bildning i riskarbete, ta hjälp av extern expertis om den inte finns i det egna företaget, råder han.

Simulera din anläggning

www.roctim-plantsmith.com

•

•

Vibrationsmatare

Siktar

•

Magnetseparatorer

www.ife-system.se Tel: 036 – 12 92 00 E-mail: info@ife-system.se

BESÖK OSS PÅ VÅRENS ALLA MÄSSOR! Välkommen att kolla på våra nyheter och flaggskeppsmaskiner. Se listan nedan för att boka in dina besök i kalendern!

>> Nyheter Keestrack

Telestack

Keestrack K5e ZERO

Telestack TC621 REV ZERO

Keestrack K7e ZERO

Telestack LF520 REV ZERO

Keestrack R3e ZERO

Telestack TCL1031 ZERO

Keestrack B5e ZERO

Sandvik

Keestrack B7e ZERO Sandvik QJ341 STEG5

- Vei og anlegg 11-14 maj Monter B1-30 B och C LILLESTRØM Norge

Keestrack H4e ZERO Keestrack H6e ZERO

- Svenska Maskinmässan 2-4 juni Stockholm Solvalla Monter N:05

Sandvik UJ440 STEG 5

Keestrack M-serie Motorpaket

PÅ LAGER

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

FÖR SNABB

Miljömärkta maskiner för utsläpp, verkningsgrad samt energiförbrukning.

QH332 DDHS

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

@fredheimmaskin

MASKINER

Keestrack H7e ZERO Keestrack A-serie Motorpaket på larv

Varmt välkommen!

Sandvik QH332 DDHS STEG 5

LEVERANS! fredheim-maskin.se

TC621REV

DRIVMEDELSPRISER

Flera faktorer bakom skenande priser Vägen till ett fossilfritt samhälle påverkas av kriget i Ukraina och andra omvärldsfaktorer. Det oroliga läget pressar upp priserna på drivmedel, såväl bensin och diesel som biodrivmedel.

TEXT: Hans Lundgren FOTO: Drivkraft Sverige

riserna på bensin och diesel i Sve­ rige har nått rekordnivåer un­ der vintern. Den senare tiden har priset växlat både upp och ner – dock mest uppåt. Omvärlden påverkar hur prisutvecklingen ser ut, menar Jessica Alenius, VD för drivme­ delbranschens organisation Drivkraft Sverige.

En faktor är pandemin. När den rasade som värst sjönk priserna, produktionen minskade och transporterna blev färre.

– Nu är den förhoppningsvis över, sam­ hället återstartar och vi får en ökad ef­ terfrågan på transporter. Det leder till en prisökning på råolja som driver upp driv­ medelspriserna, säger Jessica Alenius.

Jessica Alenius Sedan kom kriget. Den 24 februari in­ vaderade Ryssland Ukraina. Råoljepriset steg kraftigt, något som fick följder för drivmedels­ priserna. Stora raffinaderier började fasa ut handeln med den ryska oljan, utbudet på råoljan minskade – priserna steg.

– Oljan är världens mest handlade produkt och oerhört priskänslig, säger Jessica Alenius.

P

som används i produktionen av biodrivmedel. Utbu­ det minskar till följd av kriget.

Drivkraft Sverige pekar också på valutaeffekten som en viktig faktor för prisutvecklingen. Vid stora kriser försvagas en liten valuta som kronan gent­ emot dollarn. Oljan betalas i dollar, vilket gör att det blir dyrare för Sverige, enligt Jessica Alenius.

En annan omständighet som påverkar just de svenska priserna är reduktionsplikten för bensin och diesel. Den infördes 1 juli 2018 och är ett verktyg för att minska transportsektorns klimatutsläpp. Mer biodrivmedel ska blandas in i de fossila drivmedlen. Reduktionsplikten ska öka succesivt fram till 2030. Biodrivmedel är dyrare än andra produkter, vilket leder till stigande dieselpriser.

– Reduktionsplikten har en stor fördel i att den ska leda till minskade utsläpp och gör att vi kan nå klimatmålen. Det är en omställning som vi ställer oss bakom. Men baksidan av myntet är att biodrivmedlen är en bristvara och dy­ rare att framställa än de fossila. Det gör att priserna i Sverige ökar, säger Jessica Alenius.

"Oljan betalas i dollar vilket gör att det blir dyrare för Sverige."

Sverige är dock inte så beroende av den ryska ol­ jan. I december 2021 stod den ryska råoljan för åtta procent av den svenska importen. Och den kommer fortsätta att minska. Men biodrivmedlen påverkas också av kriget. Ukraina och Ryssland är stora pro­ ducenter och även exportörer av jordbruksprodukter

44

Som en följd av de höga priserna på bensin och diesel har regeringen beslutat att reduktionsplikten inte ska höjas nästa år utan ligga kvar på årets nivå, alltså 30,5 procent biodrivmedel i diesel och 7,8 pro­ cent i bensin. Tanken är att reduktionsplikten för diesel ska ligga på 66 procent 2030.

Effekterna av reduktionsplikten ska granskas regelbundet. I år har Energimyndigheten fått i uppdrag att göra en fullständig analys av vad re­ duktionsplikten inneburit för företag och hushåll.

Analysen har tidigarelagts och ska redovisas den 15 september. Den ska ta ställning till vilka reduktions­

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

nivåer som ska gälla för åren 2024–2030. Det kan bli en justering av nivåer, vilket då blir en fråga för poli­ tikerna att avgöra efter höstens val.

Drivkraft Sverige tycker det är bra med en kon­ sekvensanalys och att nivån på reduktionsplikten pausas under 2023.

– Reduktionsplikten är ett viktigt styrmedel för att nå klimatmålet. Den ger förutsägbarhet och långsiktighet så att branschen kan investera i om­ ställningen till ett fossilfritt samhälle. Men det finns en risk att acceptansen för reduktionsplikten mins­ kar om olika omvärldsfaktorer leder till snabba ut­ spel från politikerna.

Skatterna på drivmedel: moms, energi- och koldi­ oxidskatt, är ytterligare en prisfaktor som svenska politiker kan påverka. Regeringen beslutade nyligen att sänka skatten till EU:s miniminivåer, vilket Driv­ kraft Sverige välkomnar. Men branschorganisatio­ nen tycker också att regeringen snarast bör utreda

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

"Det finns en stark investeringsvilja i branschen för att skapa ett fossilfritt samhälle."

möjligheterna att även sänka momsen på driv­ Jessica Alenius medel, som i dag är den näst högsta i Europa.

Enligt EU:s energiskattedirektiv, ETD, måste för­ nybara biodrivmedel beskattas lika högt som de fos­ sila drivmedel de ersätter. Direktivet ska uppdateras och ett förslag skulle presenteras till kommande årsskifte, men har skjutits på framtiden. Drivmedel­ branschens företrädare hoppas att direktivet ändras så att hållbara biodrivmedel som är klimatnyttiga ska få en lägre beskattning.

Sammantaget innebär den instabila omvärlden att utvecklingen för drivmedelspriserna är osäkra. Jes­ sica Alenius vill inte göra någon prognos om fram­ tiden.

– Vi får fortsätta leva med ovissheten, men jag är ändå optimist. Det finns en stark investeringsvilja i branschen för att skapa ett fossilfritt samhälle.

45

NNR

SBMI NY MEDLEM I NÄRINGSLIVETS Bergmaterialindustrin är en bransch som på­ verkas av en mängd lagar och regler. För att få stöd i arbetet med att förenkla regelverken har SBMI nu blivit medlem i NNR, Näringslivets regelnämnd.

TEXT: Hans Lundgren

NR är det samlade näringslivets företrä­ dare i regelförenklingsfrågor.

– Vi bevakar, samordnar och koordi­ nerar regelfrågor både på nationell och europeisk nivå, förklarar NNR:s VD Andrea Femrell. Vårt syfte är att verka för ett effektivare och mindre kostsamt regelverk för medlemmar­ na. Företagarnas uppgiftslämnande måste kännas relevant och på sikt minska, Regelnämnden arbetar med att granska förslag till nya eller ändrade företagsregler – oavsett bransch. Vil­ ka effekter får dessa förslag för orga­ nisationer och företag? NNR försöker påverka myndigheter och politiker, såväl kommunföreträdare som EUparlamentariker och riksdagsleda­ möter. NNR är också remissinstans i regelfrågor.

N

"Här gäller det att bevaka så att Sverige inte går längre än vad som behövs för att genomföra direktiven, på ett sätt som skadar svensk konkurrens-­ kraft."

Andrea Femrell välkomnar SBMI som ny medlem i nämnden. Bergmaterialindustrin är en bransch där det är vanligt med omfattande miljöprövningar.

– Vi tar hjälp av våra medlemmars kompetens och expertis på olika områden för att driva regelfrågorna framåt. SBMI är ett viktigt tillskott för oss med sin stora erfarenhet av regelverk som berör bergmateri­ albranschen.

Regelnämnden kan i sin tur stötta SBMI genom att organisationen får tillgång till ett viktigt nätverk och genom att lyfta fram de frågor som berör SBMI mest.

– Regelförbättringar är ett gemensamt mål för alla våra medlemmar, säger Andrea Femrell.

Vilka regelområden som är viktigast är olika bero­ 46

Andrea Femrell har varit VD för NNR i snart åtta år och kom dessförinnan från Svenskt Näringsliv.

ende på bransch, konstaterar han. Men de som berör de flesta är miljölagstiftningen, plan- och bygglagen, arbetsrätt samt skatt och momsregler. Hur olika EUdirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning är ett annat viktigt område.

– Här gäller det att bevaka så att Sverige inte går längre än vad som behövs för att genomföra direkti­ ven, på ett sätt som inte skadar svensk konkurrens­ kraft.

Att EU-direktiv inte får en svensk överreglering, el­ ler överimplementering, är en viktig fråga för SBMI. Ett par exempel som SBMIs VD Mårten Sohlman lyf­ ter fram är avfallsdirektivet som han anser försvårar STENKOLL KROSSORDET NUMMER 160

Skicka ett prov till oss för Aktivitetsindex och få provresultat inom 48 timmar.

REGELNÄMND omställningen till en cirkulär eko­ nomi, samt artskyddsdirektivet.

– Vår bransch är väldigt regelin­ tensiv. Det handlar inte minst om miljötillstånd och EU:s regelverk.

Där får vi nytta av regelnämnden, som arbetar mycket med dessa frå­ gor. Med vårt medlemskap blir vi en del i arbetet för regelförbättringar och kan få stöd från andra aktörer i näringslivet, säger Mårten Sohl­ man.

"Vår bransch är väldigt regelintensiv. Där får vi nytta av regelnämnden."

Men SBMI kan också bidra med er­ Mårten Sohlman farenheter från de stora miljöpröv­ WESTLEY.indd 1 ningar som är vanliga i branschen, med rättspraxis och tillståndspro­ cesser.

– Vårt arbete hakar in i deras arbete, fortsätter Mårten Sohlman.

Miljötillstånd och miljötillsyn, cirkulär ma­ terialhantering och fossilfrihet är de viktigaste områdena för SBMI. Och där händer det mycket just nu. Branschen väntar med spänning på mil­ jöprövningsutredningen som ska presenteras den 31 maj. Diskussionen kring tillstånd för gruvbryt­ ning och cementkrisen visar hur viktigt det ärWESTLEY.indd med samordning kring regelfrågor, menar Mårten Sohlman.

FAKTA Näringslivets regelnämnd, NNR, fyller jämnt i år: det är 40 år sedan bildandet. NNR har 26 medlemmar från näringslivsorganisationer och branschförbund som tillsammans representerar drygt 300 000 företag, det vill säga samtliga med minst en anställd, i alla branscher och storlekar. Det är en ideell förening som bekostas av medlemsavgifter.

RADIATION CONTROL OF CONSTRUCTION MATERIAL

010-207 00 75 info@radcontrol.se www.radcontrol.se 2017-07-12 10:07

1

Krossverk i världsklass L 120-330 Stabil och effektiv produktion med minimal miljöpåverkan.

En högpresterande lösning för en rad olika applikationer.

Kompakt design Hög kapacitet Energieffektiv

Utrustning Käftkross, Nordberg ® C120 ™ Konkross, Norberg ® GP330 ™ Siktar och matare från Jonsson

www.pjjonsson.se

SLITSTÅL TILL ALLA SKOPOR

SVERIGES LEDANDE SLITDELSLEVERANTÖR

010-21 20 190

partrex.se • info@partrex.se

Det nya svenska tandsystemet!

• Högpresterande design & stålkvalitet • Tajt passning, inget glapp • Snabba och enkla tandbyten

B Y C O M B I W E A R PA R T S

Distribueras i Sverige av Partrex AB.

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Samlade svar på remisser Varje år svarar SBMI på ett antal remisser i ämnen som berör bergmaterialindustrin på olika sätt.

I skrivande stund pågår ett arbete som syftar till att göra dessa mer tillgängliga för SBMIs medlemmar. Inloggade medlemmar hittar nu samtliga remissvar från 2021 på webbplatsen under menyvalet Remissvar, Policydokument.

Inloggade medlemmar kan ta del av dokumenten på SBMIs webbplats.

missa inte

...att SBMIs Handbok Säker Täkt uppdateras kontinuerligt med ny kunskap. Sedan förra numret av Stenkoll har bland annat Utbildningsförteckningen i avsnittet Introduktion nya med­ arbetare uppdaterats.

Allt från alla branschdagar Varje branschdag består av ett antal presentationer från medverkande föredragshållare liksom, i allt större utsträckning, egenproducerade filmer i relevanta ämnen. Samtliga presentationer och filmer finns samlade under menyvalet Konferens­ dokumentation på SBMIs webbplats. Ta del av presentationer och filmer från 25 branschdagar!

Upptäck vår nya 50-tonnare Volvo

Grävmaskiner Volvo EC530E och EC550E ger den nivå av hållbarhet och prestanda som vanligtvis förväntas av en maskin på 60 ton, vilket gör den till det perfekta valet i tung entreprenad och stora schakter. Med fantastisk komfort för föraren, enastående drifttid, en ny generation av elektrohydraulik, 20 % högre produktivitet och 25 % bättre bränsleeffektivitet höjer den här maskinen ribban för vad en 50-tonsmaskin kan åstadkomma.

Ta kontrollen över din produktivitet med vågsystem (OBW) som tillval – ingår i Dig Assists uppsättning av appar.

Det intelligenta verktyget ger realtidsinformation om lastvikt och säkerställer att den optimala mängden material flyttas i varje cykel. Systemet registrerar även total lastvikt, per skift eller per dag, för att ge dig kraftfull information om långsiktig produktivitet.

Vi visar upp Volvo EC530E på Svenska Maskinmässan på Solvalla i Stockholm den 2-4 juni. Välkommen!

Läs mer på www.swecon.se/maskinmassan

Swecon Anläggningsmaskiner AB, Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment, Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Stenhård expertis till er tjänst Metso Outotecs erbjudande för stenbrott, entreprenörer och bygg- och rivningsföretag omfattar hela produktionsanläggningar och anläggningsenheter, utrustning såsom krossar, siktar, matare, transportörer och pumpar, reservdelar och slitdelar, samt underhåll, reparation, uppgradering och optimeringstjänster. Allt med över 100 års erfarenhet.

Se hela utbudet på mogroup.com/ballast Ring oss 08-474 21 50 eller skicka en förfrågan via mogroup.com/kontakt

mogroup.com

Lokotrack® Nordtrack™ NW Rapid™ NW™ Nordberg® Barmac® MX™ Trellex®