Stenkoll #162

Kros det

UEPG SUSTAINABLE DEVELOPMENT AWARDS

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 162 • december 2022

19 januari

WORKSHOP Cirkulär bergmaterialförsörjning

MILJÖPRIS TILL NYBROGRUS – FORTSÄTTNING PÅ EPD BERG BRANSCHPROFILEN KLAS HERMELIN – SBMIs REMISSVAR BEAST – BRANSCHDAGAR I NORR OCH SÖDER

KONTAKTA OSS – VI SUPPORTAR DIG! ORDER, SERVICEBOKNING OCH TEKNISK SUPPORT 020 - 88 16 82 cs.orders@sandvik.com

Vi finns här för din Sandvik kross- och sorteringsutrustning alla vardagar kl. 07:30–16:00.

Teknisk fjärrsupport – ring vår tekniker Maila eller ring oss om du behöver teknisk support.

Vi hjälper dig med frågor som rör drift och underhåll inom din kross- och sorteringsanläggning.

ROCKPROCESSING.SANDVIK

INNEHÅLL December 2022

Branschdagar

Snabbare tillstånds­processer för täktansökan.

Branschen samlad i Jönköping och i Umeå, där Marie Berglund, tidigare NCC, uppmärksammades för många års fina insatser i bergmaterialbranschen.

14 Prisade i Bryssel Stor galaföreställning när UEPG:s Sustainable Development Awards delades ut i Bryssel.

FOTO: NICLAS KINDVALL

10 Juristkrönika

16 Prisade i Kalmar Hållbarhetspris till Nybrogrus på Kalmar kommuns näringslivsgala.

19 SBMI om förslag I sitt remissvar angående Miljöprövningsutredningen ger SBMI förslagen både ris och ros.

30 Vägledning behövs SBMI kommenterar Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om masshantering.

23

Bauma Branschröster från höstens jättemässa.

46 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

34 Hög standard

42 Regionala planer

Det gemensamma elektroniska affärssystemet BEAst skapar förutsättningar för cirkulärt samhällsbyggande.

SBMI om storstadsregionernas materialförsörjnings- och masshanteringsplaner.

38 Branschprofilen

SBMIs hållbarhetschef Lisa Sennström.

Trafikverkets Klas Hermelin kan det mesta om vägbygge.

40 Digital täkt Flera delar av EPD Berg kommer att användas i två nya EU-projekt.

48 Nyanställd

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

3

HET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHET NYHE

E R A G I D I M S SÄKRARE SIKTNING

Smidigare och säkrare vardag med nya siktstationen SH 1202

BO KA DI N M AS KIN IDAG!

Calle 0709-508271 Tomas 036-317405 Daniel 0709-508270

• • • • • •

Smidig att lasta på trailer tack vare höga stödben Smidig att justera i höjdled och ställa i våg Smidig att placera, krok i rätt ände och hjul för interna flyttar Smidigt att byta såll, tex hydrauliskt skjutbara stup Smidigt underhåll, tex bara fyra smörjpunkter Smidigt att tömma högarna med långa sidoband

info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

FOTO: SWEROCK

Bergmaterial behövs! å har det blivit dags att knyta ihop och summera bergmaterialåret 2022. Valåret, krisåret, krigsåret 2022. 2022 var året då vi började prata elpriser och energipolitik vid alla fikabord i hela samhället. 2022 var året med cementkris, energipris, råvarupriskris, och ett fullskaligt invasionskrig på europeisk mark. 2022 var det tredje pandemiåret, när vi äntligen började återgå i någorlunda normala vanor med fysiska möten och branschträffar.

S

Samtidigt som detta smatterband av kriser brände av såg vi ett nytt rekord i produktionsvolym i bergmaterialindustrin, för 2021, och sannolikt är volymerna i samma storleksordning under 2022. Med all säkerhet kommer det att behövas stora mängder bergmaterial i fram­tiden, och vi behöver producera detta på ett så hållbart sätt som möjligt.

I detta nummer av Stenkoll kan du läsa om SBMIs arbete inom cirkularitet och fossilfrihet, om digitalisering av beräkningsverktyg för täkters miljöpåverkan, om eldrivna maskiner på BAUMA, om hållbarhetspriser i Europa och hållbarhetspriser i Bryssel och i Kalmar. En stor del av samhällsutvecklingen handlar på något sätt om hållbarhet.

Det är tydligare än någonsin tidigare att vi är mitt uppe i omställningen till en alltmer fossilfri, resurseffektiv och cirkulär bergmaterialförsörjning. Under 2022 har vi för första gången sett kvantitativa krav på cirkulär bergmaterialförsörjning, och klimatkrav i olika former kommer i allt fler upphandlingar. Hur vi från branschens sida möter detta och hanterar situationen är en branschkritisk fråga.

Mot denna bakgrund är det extra kul att hälsa SBMIs hållbarhetschef Lisa Sennström välkommen!

Företagen och samhällsbyggandet är helt avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle."

Det finns mer att göra och vi är hoppfulla inför framtiden. Samhället behöver fortsätta bidra genom att skapa rätt drivkrafter för en fortsatt positiv utveckling. I EU och Sverige tycks den bärande idén vara att reglera sig mot målet. När inflationen stiger och konjunkturen sviktar blir det tydligt att vi behöver arbeta mot dessa mål MED företagen på företagens villkor. Företagen och samhällsbyggandet är helt avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle.

Bergmaterial behövs! Och för detta behövs vällokaliserade bergtäkter och materialterminaler!

God Jul och tack för gott samarbete under 2022!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

Läs mer om kurserna och anmäl dig på sbmi.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR 21 december Digitalt julseminarium 10–13 januari Produktion Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter samt krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.

Kursen ger grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse om arbetsmiljö­frågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

17–18 januari Grundkurs för bergmaterial­industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.Kursen ger fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar och ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.

19 januari Workshop – Cirkulär bergmaterialförsörjning SBMI, Svenskt Näringslivs Hus, Storgatan 19, Stockholm

Innehåll: • Bergmaterial – råvaror • Borrning och sprängning • Produktionsteknik och projektering av krossanläggningar • Arbetsmiljö • Täkttillstånd – Miljöbalken • Europastandard och användarkrav • Bättre grannkontakter • Provtagning, provningsmetoder och kvalitetssäkring • Försäljning och leverans • Studiebesök

7–9 februari Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö, del 1 Radisson Blu Arlandia Kurs för arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i

21–23 februari Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö, del 2 Radisson Blu Arlandia 14-15 mars Grundkurs för bergmaterial­industrin Radisson Blu Arlandia 30 mars Årsstämma och branschdag Stockholm 14–16 juni SBMI värd för UEPG Delegates Assembly Stockholm

Leverantör av slitgods & reservdelar

Peter Svensson 0240-799 68

Kontakta oss!

Carina Dahlström 0240-799 64

Maria Kähäri 0240-799 54

Josefina Heij 0240-799 65

Normans väg 2, 771 94 Ludvika | 0240-376 10 | info@swemas.com | www.swemas.com

NYHETSFLÖDET

UEPG Delegates Assembly i Stockholm Den 14–16 juni 2023 står SBMI, och Sverige, som värd för UEPG:s Delegates Assembly där medlemsorganisationer från hela den euro­ peiska bergmaterialindustrin samlas.

UEPG:s Delegates Assembly arrangeras varje år och är organisationens högsta beslutande organ.

Representanter för de 25 medlemsländernas branschorganisationer möts för att diskutera fram­ tidsfrågor och besluta om det kommande årets aktiviteter och strategier. Dagen innan Delegates Assembly hålls Entrepreneurs Forum, som kan sägas motsvara en SBMI-branschdag, men på engelska.

Här är alla SBMI-medlemmar välkomna att delta!

Mer information om det komman­de mötet i Stockholm publiceras i Stenkoll under våren.

I mitten av juni 2023 står SBMI som värd för UEPG:s Delegates Assembly i Stockholm.

•

Vibrationsmatare

www.ife-system.se Tel: 036 – 12 92 00 E-mail: info@ife-system.se

•

Siktar

•

Magnetseparatorer

NYHETSFLÖDET

Cementkrisen uppstod när Mark- och miljööverdom­stolen i juli 2021 avvisade Cementas ansökan om långsiktigt täkttillstånd i Slite på Gotland.

De senaste nyheterna från din branschorganisation hittar du på SBMIs LinkedIn-sida.

Skanna QR-länken för att följa SBMI på LinkedIn

SENASTE NYTT OM CEMENTKRISEN Cementkrisen är inte över och redan efter det kommande årsskiftet kan alla berörda branscher befinna sig i samma akuta situation som under hösten 2021. Läs mer om cementkrisen på Svensk Betongs webbplats. Där finns även Svensk Betongs konsekvensanalys, som uppdaterats under hösten.

Energieffektiva transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

FOTO: STAFFAN LINDBLOM

FÖLJ SBMI

SBM KROSSAR SBM KROSSAR SBM KROSSAR SBM KROSSAR SBM KROSSAR

VSI KROSSAR VSI KROSSAR VSI KROSSAR VSI KROSSAR VSI KROSSAR SLIT- RESERVDELAR OCH SERVICE SLIT- RESERVDELAR OCH SLIT- SERVICE RESERVDELAR OCH SERVICE SLIT- RESERVDELAR SLIMMINGEVÄGEN 118, BLENTARP • TEL: +46 738- 20 06 50 OCH SERVICE SLITRESERVDELAR WWW.SCPARTNER.SE • INFO@SCPARTNER.SE OCH SERVICE SLIMMINGEVÄGEN 118, BLENTARP • TEL: +46 738- 20 06 50 WWW.SCPARTNER.SE • INFO@SCPARTNER.SE SLIMMINGEVÄGEN 118, BLENTARP • TEL: +46 738- 20 06 50 WWW.SCPARTNER.SE • INFO@SCPARTNER.SE

GÄSTKRÖNIKA

EN SNABBARE HANDLÄGGNING? Att vi behöver en snabbare tillståndsprövning är något som de flesta är överens om, men hur det ska gå till råder det delade meningar om.

Miljöprövningsutredningen har i sin utredning om prövning och omprövning lagt mycket vikt på förbättrade samråd med fokus på väsentliga miljöeffekter för att få bättre ansökningar. Det är dock inte tillräckligt för att åstadkomma en snabbare prövning om vi tappar fokuset på de väsentliga miljöeffekterna så fort ansökan är inlämnad. är det är dags för komplettering i mål så kommer ofta krav på nya utredningar som inte har framförts tidigare, som fördröjer handläggningen. Det är också vanligt att fokus hamnar på tekniska detaljer i stället för miljöeffekterna. För befintliga verksamheter lyfts även många tillsynsfrågor till prövningen, vilket gör att omfattningen på prövningen ökar.

Det resulterar i att för prövningen oväsentliga frågor tas in i prövningen. Dessa frågor hade kunnat behandlas effektivare inom ramen för tillsynen.

Det behövs krav på bättre processledning från prövningsmyndigheternas sida så att fokus även vid prövningen och därmed även kompletteringarna ligger på väsentliga miljöeffekter. Idag är det vanligt att samma fråga upprepas i en andra kompletteringsrunda från myndigheterna för att de inte är nöjda med det första svaret. I de fallen behöver prövningsmyndigheten antingen sortera bort frågan eller vara tydlig med vad som saknas och inte endast vidarebefordra frågan igen.

10

Dessutom bör det föreskrivas en möjlighet att gå vidare i handläggningen även om parterna inte besvarar förelägganden i tid. Det är inte prövningsmyndighetens ansvar att efterlysa yttranden från myndigheter eller sökanden som inte besvarar förelägganden. Om myndigheten väljer att inte besvara förelägganden i tid ska det inte fördröja handläggningen. På samma sätt står sökanden för risken att ansökan avslås eller avvisas om denne inte besvarar föreläggandet.

"Det behövs krav på bättre processledning från prövningsmyndigheternas sida."

Förslaget om fler muntliga förberedelser förbättrar möjligheten att klargöra utestående frågor. Helst efter att myndigheterna har tagit del av kompletteringen så att om det finns kvarvarande frågor så kan dessa bemötas utan ytterligare skriftväxling. Digitala muntliga förberedelser skulle lösa eventuella problem med att hitta lämplig tid, trots att alla parter inte är på orten, eftersom det är betydligt lättare att boka in många parter för en förberedelse som inte kräver resor.

Inställningen till tidsplaner varierade i utredningen men en tidsplan underlättar planeringen för sökan-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

den. En anledning till anstånd idag är att det inte går att planera för tillgängliga resurser eftersom man inte vet när man får ett föreläggande. Fler muntliga förberedelser skulle också troligtvis kunna leda till färre huvudförhandlingar för att en del frågor som löses på huvudförhandlingarna redan kunde lösas under förberedelsen genom en ökad förståelse för föreslagen lösning. En utökad möjlighet att avgöra målet utan huvudförhandling är också positivt.

Det går inte att beröra snabbare handläggning utan att ta upp frågan om ett färre antal miljöprövningsdelegationer. Vi som arbetar nationellt med tillståndsprövningar av täkter vet att kraven för vad som bedöms vara en bra ansökan varierar mellan olika delar av landet. Färre prövningsmyndigheter torde leda till en mer likvärdig utformning av ansökningar och mer likvärdiga prövningar.

En annan fråga som påverkar handläggningstiden men som inte berörs i utredningen är rekryteringen till mark- och miljödomstolarna av juristdomare. För de tekniska råden krävs att de har ämneskunskap, medan för juristdomare finns inget motsvarande krav. Som miljöprövningsutredningen konstaterar är miljöprövningarna komplexa så ämneskunskap är nödvändig enligt min mening för en snabbare handläggning. Även vi jurister borde kunna erkänna att vi inte är allvetare!

Miljöprövningsutredningen är en bit på väg mot snabbare tillståndsprövningar men det krävs mer för att alla mål ska avgöras snabbare.

GÄSTKRÖNIKÖR

Paulina Rautio Miljöjurist, Paneo AB

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

WORKSHOP

Workshop 19 januari i Stockholm:

CIRKULÄR BERGMATERIALFÖRSÖRJNING Varmt välkommen att delta i en workshop om cirkulär bergmaterialförsörjning. SBMI samlar branschen och lägger grunden för det fortsatta arbetet med denna branschstrategiska fråga.

SBMIs workshop blir ett sätt att förankra och samla ihop den kunskap som olika delar av branschen besitter. Samtidigt skapas en gemensam bild av läget och hur bergmaterialindustrin bör arbeta framgent i frågan.

– Det händer mycket inom detta område just nu, och det är viktigt att vi skapar så bra förutsättningar som möjligt

DIGITALT SEMINARIUM 12

för branschen i denna snabba omställning, säger SBMIs vd Mårten Sohlman.

Det är uppenbart att det ställs alltmer krav på resurseffektivitet både från beställare, och på regional nivå. Bland annat uttrycks tydligt cirkulära mål och ambitioner i storstadsregionernas masshanterings- och materialförsörjningsplaner som presenterats under året, där Göteborg satt kvantitativa mål för bergmaterialförsörjningen.

– Samhällets behov av bergmaterial kommer att vara fortsatt stort framöver, fortsätter Mårten Sohlman. Samtidigt kommer vi definitivt få se fler krav på en större andel cirkulärt material. Denna

Den 21 december kl. 13 anordnar SBMI ett digitalt julseminarium kring några av branschens mest aktuella frågor. Några av de ämnen som behandlas är:

- EPD-Berg - Elförsörjningen - Cementkrisen - Lakningstest för bergmaterial

utveckling medför både risker och möjligheter för branschen. För att bidra konstruktivt i denna utveckling krävs krafttag och samverkan i många olika led. Därför är det viktigt att branschen samlas och tar ett ordentligt grepp om frågan.

Tveka inte att delta i workshopen och bidra med ditt perspektiv i denna viktiga framtidsfråga!

Följ QRlänken för mer information och anmälan.

Läs mer på sbmi.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

NYHET SwePortal® - ny portallösning SÄKRA RESULTAT MED DRÖNARBASERAD VOLYMMÄTNING Swescan erbjuder ett flertal mättjänster med hjälp av drönare, laserscanning eller den teknik som passar bäst för era behov.

Sweportal är vår senaste release med flera nya funktioner: • Alltid 2D och 3D • Full historik • Ny enkel volymberäkning • Flera prenumerationsnivåer (Brons är gratis)

EN LEVERANS FRÅN SWESCAN INNEHÅLLER ALLTID: • Ortofoto • Områdesgränser, brytgränser, upplagsytor som visar en tydlig översikt över hela området.

• Höjdmodeller där det är lätt att både se höjdkurvor eller kunna ta ut en höjd på önskad punkt.

• Volymberäkningar i olika former. Vi inventerar existerande volymer men det är också enkelt att beräkna återstående volym för en deponi.

• 3D-modell över hela området baserat på ett högupplöst punktmoln.

• Leverans inom 5 dagar Några av de kunder som anlitar Swescan: Skanska, Swerock, mtab, Maserfrakt, Samgräv, Peab Asfalt.

Kontakta mig för en demo

Vi utför uppdrag i hela Sverige.

JOHAN LINDQVIST johan.lindqvist@swescan.se +46 (0)70-58 00 228 https://swescan.se/sweportal

Swescan har tillstånd enligt "operativ auktorisation med obemannade luftfartyg - specifik kategori enligt SORA".

UEPG

Glada deltagare på "The European Rock-gala".

Den 30 november hölls den stora galan UEPG Sustainable Development Awards i den belgiska huvudstaden Bryssel.

Ceremonin, som i folkmun kallas "The European Rockgala", uppmärksammar branschprojekt som på olika sätt bidrar till hållbar utveckling,

ELO PME NT SUS TAIN ABL E DEV 2 AWA RDS 202

2022 Development Awards UEPG Sustainable

Rock-gala i Bryssel

expected beyond what is practice  Going Promoting good s others can follow Providing example

TEXT: Niclas Kindvall

DE SVENSKA BIDRAGEN

EPG Sustainable Development Awards arrangeras vart tredje år, och årets upplaga markerade ett nytt rekord i antal tävlingsbidrag. Hela 67 projekt från 15 olika länder deltog, varav fyra från SBMI-medlemmar.

Vid den välbesökta galan närvarade även ett tiotal medlemmar av Europaparlamentet, bland annat Vice-President Rainer Weiland, liksom representanter för EU-kommissionen Denna gång, i stenhård konkurrens, blev det inget pris till något av de svenska bidragen.

– Vi kan ändå vara stolta över att vara verksamma inom en bransch som har en sådan fantastisk utveckling, säger SBMIs vd Mårten Sohlman som fanns på plats i Bryssel. Summan av tävlingsbidragen visar vilken kreativitet och vilja som finns i vår gemensamma bransch.

Han fortsätter: – Samtliga tävlingsbidrag kommer att presenteras i en rapport som blir en väldigt bra sammanställning av "Best Practices" och kan fungera som inspiration för hela branschen när det gäller hållbar utveckling.

Om tre år, 2025, är det återigen dags att tävla i UEPG Sustainable Development Awards. Kanske får då några "Rock-awards" följa med hem till Sverige?

SVENSKA REPRESENTANTER PÅ GALAN

• Katarina Wallinder, Skanska Industrial Solutions AB • Henrik Asplund, Skanska Industrial Solutions AB • Monica Soldinger Almefelt, Swerock AB • Martin Tengsved, Joakim Heise och Mårten Sohlman, SBMI

U

14

Följ QR-länken för att läsa sammanställningen av alla tävlingsbidrag 2022.

• Skanska – Biodiversity flourishing in Terås quarry.

• Swerock – Homes sweet homes for bats and birds in Vänersborgs­krossen thanks to fifth graders and nature studies from a loader.

• Skanska – Mobile electric crushing plant in Skellefteå.

• Swerock Eco Ballast – Circular construction materials for a sustainable future.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

HÅLLBARHET

Hållbarhetspris till Nybrogrus FOTO: NYBROGRUS

I slutet av september prisades Nybrogrus på Kalmar kommuns näringslivsgala för sitt arbete med att minska företagets miljöpåverkan.

– Vi är naturligtvis mycket stolta och glada över att bli uppmärksammade på det här viset, säger vd Jonas Johansson.

TEXT: Niclas Kindvall

ybrogrus tilldelas utmärkelsen för sitt långsiktiga hållbarhetsarbete i allmänhet, och i synnerhet för att företaget under de senaste åren lyckats minska sitt CO2-avtryck Nybrogrus täkt i Runtorp. med närmare 90 procent.

– Man kan säga att vi drog i gång det här arbetet inte alltid är dimenunder 2016, säger Jonas sionerat för våra beJohansson. Ett par år sehov. Det har behövts nare, 2019, växlade vi upp förstärkningar och i ordentligt. ett fall har en ny kabel Jonas Johansson Nybrogrus arbetar brett blivit dragen från tätormed hållbarhet i verksamheten. ten tre kilometer bort.

– Störst påverkan har förstås vårt beslut att i så hög utsträckning som möjligt Jonas Johansson menar att även om undvika fossila bränslen. Vi har ökat minskat användande av fossila bränslen graden av elektrifiering i våra täkter och nog är den viktigaste åtgärden, så är det vi är dessutom noga med vilken el vi köbetydelsefullt att arbeta hållbart i alla deper in. lar av verksamheten.

– Vi tittar på allt, säger han. Ett exemNybrogrus har under hösten elektrifierat pel är att när vi köper in slitgods så tar vi en av sina täkter och driver den nu till reda på hur det är producerat. Visar det 60 procent på el. Under första kvartalet sig att de delar vi behöver är tillverkade 2023 planerar man att vara färdig med med hjälp av kolkraftsgenererad el, så sösamma insats på ytterligare en täkt. ker vi efter andra alternativ.

– Det är ganska stora åtgärder som Investeringarna som Nybrogrus gjort krävt både tid och möda, säger Jonas kommer att visa sig vara viktiga framöJohansson. Våra täkter ligger i stor utver. Det är Jonas Johansson övertygad sträckning på landsbygden där elnätet om, även om han tycker att företag som

N

"Det är bra att vår bransch uppmärksammas på det här sättet."

16

investerar i mer miljövänlig teknik borde få fler affärsmässiga fördelar.

– Till stor del gör vi de här satsningarna för vår egen skull, för att vi tycker att det är viktigt. Men det är synd att marknaden ännu inte tillräckligt värderar de här aspekterna, i till exempel offentliga upphandlingar.

Priset som Nybrogrus tilldelats ser han som ett kvitto på att företaget, liksom även andra företag i bergmaterialindustrin, har siktet rätt inställt.

– Vi är förstås jättestolta och glada för vår egen del, avslutar han. Men jag tycker också att det är bra att vår bransch, som kanske inte alltid är känd för sitt hållbarhetsarbete, uppmärksammas på det här sättet. Bergmaterialindustrin förtjänar att uppmärksammas för att den är en viktig och aktiv del i samhällets utveckling mot resurseffektivitet, fossilfrihet och hållbarhet!

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

”Om man jämför en Skoda med en Porsche, då är ju Jonssons stenkrossar en Porsche” Citat från kund

pjjonsson.se

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

VÅRENSBESÖK ALLAOSS PÅ MÄSSOR! VÅRENS ALLA MÄSSOR! BESÖKMÄSSOR! OSS PÅ

Välkommen att kolla på våra nyheter och

Keestrack >> Nyheter

Keestrack K5e ZERO

Telestack TC621 REV ZERO

KeestrackK5e Keestrack

Telestack

Keestrack K5e Keestrack K7eZERO ZERO

Telestack TC621 REV ZERO LF520 Telestack

ZERO Keestrack K7e ZERO

Keestrack R3e >> Nyheter Keestrack K7e ZERO

Telestack TC621 REV ZERO Telestack LF520 REV ZERO

ZERO

Keestrack R3e ZERO

Keestrack

Telestack

Keestrack R3e ZERO Telestack

Telestack LF520 REV ZERO

REV ZERO Telestack TCL1031 ZERO

Telestack TCL1031 ZERO

Telestack TCL1031 ZERO

Välkommen att kolla påALLA våraattnyheter och Välkommen på våra nyheter och VÅRENS flaggskeppsmaskiner.

Se kolla listan nedan för att Keestrack B5e REV ZERO Telestack TC621 ZERO flaggskeppsmaskiner.

Se listan nedan Sandvik Keestrack B5e flaggskeppsmaskiner.

Se listan nedan för att för att Keestrack K5e ZERO Sandvik Keestrack B5eZERO ZERO STORT TACK boka ini dina besök i kalendern!

Keestrack K7e ZERO boka in dina besök kalendern!

Keestrack B7e ZERO Telestack LF520 REV ZERO MÄSSOR! Keestrack B7e ZERO boka in dina besök i kalendern!

Keestrack B7e ZERO Sandvik QJ341 STEG5 Keestrack R3e ZERO Telestack TCL1031 ZERO

- Vei og anlegg 11-14 maj ALLA BESÖKARE PÅ MÄSSOR OCH Monter B1-30 och C Ci kalendern!

Monter B1-30 B besök och boka inBdina - Svenska Maskinmässan 2-4 juni LILLESTRØM Norge LILLESTRØM Norge - Vei ogFREDHEIMS anlegg 11-14 maj Svenska Maskinmässan 2-4 juni -Stockholm Svenska Maskinmässan 2-4 juni OKTOBERDAGAR! Solvalla Varmt välkommen!

Välkommen att kolla påB1-30 våraBnyheter och Monter och C -Vei Veiogog anlegg 11-14 maj anlegg 11-14 maj LILLESTRØM Norgenedan för att flaggskeppsmaskiner.

Se listan Stockholm Solvalla Monter N:05 Monter B1-30 B och C LILLESTRØM Norge

- Svenska Maskinmässan 2-4 juni Stockholm Solvalla Monter N:05 Stockholm Solvalla

Monter Monter N:05N:05

Sandvik Sandvik QJ341 STEG5

Sandvik QJ341 STEG5 Sandvik QH332 DDHS STEG 5 Keestrack H4e ZERO Sandvik UJ440 STEG 5 Keestrack B5e ZEROKeestrack H6e ZERO Sandvik Sandvik QH332 DDHS STEG Keestrack H4e ZERO Keestrack B7e ZEROKeestrack H7e ZERO Sandvik UJ440 STEG 5 Sandvik QJ341 STEG5

MASKINER

Sandvik5 QH332 DDHS STEG 5 PÅ LAGER

Keestrack H4e ZERO

FÖR SNABB

Sandvik UJ440 STEG 5

Keestrack H6e ZERO

Keestrack H6e ZERO Miljömärkta Sandvik QH332 DDHS STEG 5 maskiner för

Keestrack H4e ZERO på larv Keestrack A-serie Keestrack H7e Motorpaket ZERO utsläpp, verkningsgrad samt Sandvik UJ440 STEG 5 Keestrack H6e ZERO energiförbrukning.

Keestrack M-serie Motorpaket Keestrack H7e ZERO

LEVERANS!

MASKINER

Keestrack H7e ZERO

fredheim-maskin.se

PÅ LAGER

FÖR SNABB Miljömärkta maskiner för LEVERANS! Miljömärkta maskiner för utsläpp, verkningsgrad samt Keestrack A-serie Motorpaket på larv fredheim-maskin.se utsläpp, verkningsgrad samt Motorpaket på larv Keestrack A-serie energiförbrukning. utsläpp, verkningsgrad samt Keestrack M-serie Motorpaket

på larv Keestrack A-serie Motorpaket Miljömärkta maskiner för

Keestrack M-serie Motorpaket

Varmt välkommen!

Varmt välkommen!

energiförbrukning.

TC621REV energiförbrukning.

QH332 DDHS Keestrack M-serie Motorpaket

Varmt välkommen!

QH332 DDHS

QH332 DDHS

TC621REV

TC621REV

QH332 DDHS FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

@fredheimmaskin FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

@fredheimmaskin

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

FÖRSÄLJNING –@fredheimmaskin UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

@fredheimmaskin

UTFÖR ENTREPRENADKROSSNING MED MODERNA MOBILA OCH STATIONÄRA KROSSVERK Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN

”FLERA FÖRSLAG BÖR GENOMFÖRAS SNARAST” Genomför vissa av miljöprövningutredningens förslag snarast!

Det uppmanar SBMI i sitt remissvar på utredningen. Det finns flera konstruktiva förslag som skulle ge en effektivare tillstånds­ process, enligt SBMI. TEXT: Hans Lundgren

en statliga utredningen ”Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen” (SOU 2022:33), lades fram i början av sommaren och har nu varit ute på en remissrunda. SBMI konstaterar i sitt svar att debatten kring miljötillstånd har präglats av uppmärksammade miljöprövningar från Cementa och LKAB. Men de hinder som uppstått i dessa prövningar är långt ifrån unika. För företag inom bergmaterialindustrin är detta vardagsmat, skriver SBMI. Omfattningen av miljötillståndsprocesserna i branschen ökar liksom utredningskraven. Villkoren i tillstånden blir alltmer detaljerade. Många i branschen upplever att processen präglas av långa beslutstider och oförutsägbarhet – utan motsvarande miljönytta, enligt Mårten Sohlman, vd för Sveriges Bergmaterialindustri.

D

Branschföreningen välkomnar därför flera av utredningens förslag.

– I vårt remissvar vill vi visa regeringen vilka av utredningens förslag som bör genomföras så snart som möjligt för att få en effektiv tillståndsprocess.

Det handlar bland annat om att det ska bli lättare att ändra en verksamhet, genom att ändringstillstånd ska bli huvudregel, säger Mårten Sohlman.

Men även förbättrade möjligheter till villkorsändring och att gränsen mellan anmälnings- och tillståndsplikt blir tydligare, är idéer som SBMI snabbt STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

vill se att de blir verklighet. Branschen är också positiv till att antalet myndigheter som för statens talan begränsas.

SBMI uppskattar att man verkar få gehör för sina synpunkter i den nya regeringen. Av Tidö­ avtalet framgår att regeringen­ vill förenkla och förkorta miljöprövningarna. Enligt avtalet ska miljöprövningsutredningens förslag genomföras men regeringen vill också tillsätta en ny utredning.

Syftet med den är att få en förenkling av tillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel. I uppdraget ska bland annat ingå att utnyttja flexibiliteten i EU:s regler för att processen ska gå snabbare och bli mer förutsägbar. Antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden bör begränsas. Utredningen får en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från näringslivet.

– Från branschens sida tycker vi att det är bra med en ny utredning. Vi ser fram emot att fortsätta samtalen om en effektivare miljöprövning i den kommande utredningen.

Nuvarande regering verkar ha en bra inställning och vilja lyssna på näringslivet, säger Mårten Sohlman.

SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen.

19

VINJETT

Rådmannen Peter Ardö, som lett utredningen, presenterade förslagen under ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade.

Men han ser några orosmoment för framtiden.

– Det är positivt med en ny utredning, men jag är lite rädd för att man inte gör det som föreslås i den aktuella utredningen. Det är viktigt att flera förslag genomförs snarast möjligt. Det gäller också att förslagen implementeras i alla led av handläggningen hos myndigheterna. Flera förslag kan få effekt omedelbart, men de är beroende av förstärkta resurser och kompetens, liksom tydligare styrning av myndigheter från centralt håll.

Något som SBMI säger blankt nej till är att införa någon form av ”grön gräddfil”, där vissa verksamheter som bedöms bidra särskilt till klimatomställningen skulle få förtur till en snabbare prövning. Det skulle göra processen mer rättsosäker, och tillföra ytterligare ett moment i en redan alltför omfattande och komplicerad process.

Miljöprövningsutredningen säger också nej till att införa en sådan förtur och tycker det är olämpligt och rättsosäkert. Samma bedömning gjorde en tidigare statlig utredning från 2018 (Anpassad miljöprövning för en grön omställning), som också ansåg att det inte vore ändamålsenligt.

Trots att två olika utredningar alltså avvisat tanken på särskild miljöförtur tror Mårten Sohlman ändå inte att frågan är politiskt död. Flera remissinstanser tycker att en sådan ”gräddfil” bör införas, bland annat batterifabriken Northvolt.

Enligt Mårten Sohlman är effektivare miljötillståndsprocesser nödvändiga för att främja omställningen till ett cirkulärt samhällsbyggande. Utdragna 20

Utredningens förslag tar steg, om än ganska små, i rätt riktning, säger Jakob Ekesbo, Setterwalls Advokatbyrå.

processer med oförutsägbart utfall är en av de största utmaningarna för branschens klimatomställning.

Jakob Ekesbo, advokat på Setterwalls advokatbyrå, har varit projektledare för sammanställningen av SBMIs remissvar, och samlat in synpunkter från medlemsföretagen.

– Utredningens förslag tar steg, om än ganska små, i rätt riktning. De bästa delarna är att det ska bli enklare att ändra en verksamhet och större flexibilitet för verksamheter som redan har tillstånd. Det blir lättare att ändra villkor när det behövs. Och det blir en tydligare gräns när det räcker med anmälan och inte tillståndsplikt för en verksamhet.

Det finns flera fördelar i utredningen, enligt Jakob Ekesbo.

– Det är bra att man tydliggör processledningen, att man ska jobba med tidsplaner och att det i större utsträckning ska hållas muntliga förberedelser i större mål. Det ska bli lättare att avgöra mål utan huvudförhandling. Man ska identifiera skiljelinjer så tidigt som möjligt i processen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN

? LÄS MER Följ QR-länken för att läsa hela SBMIs remissvar angående Miljöprövningsutredningen.

arbeten mellan myndigheter och företag som tycker olika, enligt Jakob Ekesbo.

– Jag tror inte att mängden avslag ökar, men det gör däremot utredningsbördan och kostnaderna för verksamhetsutövarna liksom den administrativa bördan för länsstyrelserna. Det innebär en ökad arbetsbelastning för myndighetens personal.

– Länsstyrelserna behöver både resurs- och kompetensförstärkas. Det finns en god potential i många av utredningens förslag men som kräver mer än lagändringar. Det behövs även tydligare styrning och vägledning av myndigheter från centralt håll. Som det är idag kan länsstyrelserna i olika län komma till helt olika slutsatser trots att det är samma lagstiftning man jobbar med. Så ska det inte vara.

"Jag tror inte att mängden avslag ökar men det gör däremot utredningsbördan för verksamhetsutövarna."

Men han har vissa farhågor för andra delar av utredningen. Länsstyrelsernas roll ska stärkas och de ska identifiera de ”väsentliga miljöeffekterna” som det kallas och fokusera på dessa. Här kan det bli knepiga gränsdragningar, enligt Jakob Ekesbo.

– Det som verksamhetsutövaren tycker är småsaker, kanske länsstyrelsen tycker är just väsentliga miljöeffekter. Länsstyrelsen får sanJakob Ekesbo nolikt tolkningsföreträde för vad som är väsentligt och utövarna måste infria detta annars riskerar man att få sin ansökan avvisad. Det får inte bli en form av standardiserade checklistor som skickas ut från länsstyrelsen, de är inte anpassade för förutsättningarna för ett enskilt projekt.

En optimist kan tycka att det kommer att bli en mer ändamålsenlig process som förs i konstruktiv andra.

Realisten ser att det i praktiken kan bli svåra samSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Att staten skulle tala med en röst vore bra, anser Jakob Ekesbo. Nu kan det ofta handla om motstridiga ståndpunkter från statligt håll. Den innevarande utredningen tar bara bort Kommerskollegiet som en samrådsinstans, men vill ha kvar andra statliga myndigheter, som länsstyrelsen ska samordna. Den nya utredningen, som regeringen aviserar i Tidö­ avtalet har med en punkt om att begränsa antalet statliga aktörer i miljötillståndsprocessen.

Utredningen drar som sagt slutsatsen att ”en grön gräddfil” är fel väg att gå, men öppnar ändå för möjligheten genom att i en bilaga utarbeta ett system för hur det skulle kunna genomföras. Jakob Ekesbo tror dock att förslaget, just nu åtminstone, med den nya regeringen, inte blir av. För SBMIs medlems­ företag skulle förslaget knappast kunna användas, bergtäkter lär sällan komma att omfattas av någon grön gräddfil.

Utredaren föreslår att ändringarna ska träda i kraft 1 januari 2024. Det kan bli verklighet, om en proposition läggs fram under våren för riksdagsavgörande under hösten 2023. Delar av utredningen ska också genomföras, lovar regeringen i Tidöavtalet.

21

VIKTIGA MÖTEN i norr och söder

Under vårens välbesökta branschdag i Stockholm kunde bergmaterialindustrin äntligen träffas och utbyta erfarenheter efter pandemiåren. Och i oktober var det efter tre år återigen dags för branschdagar i Jönköping och Umeå. Stenkoll var naturligtvis på plats.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Peter Nordahl och Niclas Kindvall STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

23

BRANSCHDAGAR

vå branschdagar med en regeringsbildning och ett Tidö-avtal däremellan.

Ett intressant faktum som gjorde att endast deltagarna i Umeå hade ett facit, vid den programpunkt som resonerade kring valet och hur valresultatet kan tänkas påverka villkoren för branschen.

I denna korta sammanfattning följs schemat så som det utspelade sig i Umeås kulturhus Väven.

Gemensamt för båda branschdagarna var förstås ett hjärtligt välkomnande från SBMIs vd Mårten Sohlman och därmed var dagen i gång. Även UEPG:s president Antonis Latouros och generalsekreteraren Dirk Fincke framförde sina hälsningar till branschdagarnas deltagare i ett inslag inspelat när UEPG besökte SBMI i september.

I filmen intervjuade Mårten Sohlman UEPG:s representanter om vad som är på gång

inom organisationen och om branschspecifika frågor inom EU. Därefter var det dags att belysa de skenande energipriserna.

Detta i form av en paneldiskussion där NCC Industry:s Patrick Christiansson och Joakim Hassel från VTG Entreprenad deltog. I Jönköping bestod panelen av Niklas Osvaldsson, Swerock, Filippos Kalfas, Svevia, Jörgen Andersson, Skanska och Lena Björklund, Bröderna Björklunds

På film: Mårten Sohlman möter Dirk Fincke och Antonis Latouros, UEPG.

24

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Paneldebatt om energipriserna i Jönköping...

... och i Umeå.

Grus. Två filmer med bäring på ämnet visades också; Svenskt Näringslivs Marie Knutsen-Öy och Mats Kinnwall framträdde i varsin intervju. Knutsen-Öy om energikrisen och elpriserna, Kinnwall om råvaru- och drivmedelspriser.

Mårten Sohlman tog tillfället i akt att berätta om det arbete som SBMI inlett för att revidera hur Bergmaterialindex ska vara sammansatt. Det är viktigt att index speglar de verkliga kostnadsökningarna som man upplever just nu i STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

"Säkra beteenden bör alltid förstärkas för att bygga en bra säkerhetskultur."

Caroline Wester.

branschen, sa han bland annat.

De snabbt stigande energipriserna innebär ett ordentligt stresstest för Bergmaterialindex och SBMI ser nu över vad som eventuellt kan förbättras i sammansättningen för att det bättre ska representera verkligheten.

med kvartsdamm och hur man bäst skyddar sig. Efter några avslutande frågor kan deltagaren som klarat frågorna ladda ner ett intyg som visar att denne tagit till sig informationen.

det är att en medarbetare kommer att upprepa det specifika beteendet igen. Ett exempel: En medarbetare som ser en säkerhetsrisk men ändå slutför sitt arbete och som därefter får beröm för snabbt jobb kommer med all sannolikhet att även nästa gång ignorera säkerhetsrisken.

Före lunch skiftades fokus mot arbetsmiljö och SBMI inledde med att i en trailer presentera den digitala utbildning om kvartsdamm som är under framtagande. Utbildningen fokuserar på riskerna

Därefter klev Caroline Wester från Behaviour Design Group upp på scenen. Hon berättade om beteendebaserad säkerhet och hur man arbetar enligt metoden. Konsekvenserna av ett beteende styr hur troligt

Samma gäller för den medarbetare som påtalar en säkerhetsbrist och som inte får uppskattning från sin chef för sina iakttagelser. Den som däremot får bra respons för att ha uppmärksammat en 25

BRANSCHDAG

Branschdagarnas utställare presenteras på scenen.

risk kommer att även nästa gång påpeka risker. Säkra beteenden bör alltså alltid förstärkas för att bygga en bra säkerhetskultur medan osäkra beteenden bör få konsekvenser. Stenkoll planerar en mer djuplodande artikel kring Caroline Westers föredrag i något av nästa års nummer.

Innan det var dags för lunch presenterades också de utställande leverantörerna från scenen och fick var och en kort berätta om sitt företag och sina produkter.

Eftermiddagen startade med den förra generalsekreteraren för Norsk bergmaterialindustri Elisabeth Gammelsaeter som, på plats i Jönköping och via rörliga bilder i Umeå, berättade om sin bok "Ikke i mitt

nabolag" med det välbekanta ämnet NIMBY – Not In My BackYard.

Elisabeth Gammelsaeters presentation följdes av en politisk programpunkt där Mårten Sohlman reflekterade över valresultatet och vilka frågor som dessförinnan tog stor plats i valrörelsen. Han menade också att SBMI, utan att ta politisk ställning, kan se flera för branschen positiva ansatser i det så kallade Tidöavtalet som det nya regeringsunderlaget presenterade några dagar före branschdagen i Umeå. Han avslutade med att säga att han, och SBMI, kommer att fortsätta arbeta för att lyfta bergmaterialindustrins viktigaste frågor i samhällsdebatten.

Branschdagens nästa fö-

reläsare Sten Bergman, Stonepower, inledde med att berätta att han minsann hade ett eget Tidö-avtal. Det var nämligen på Tidö slott han för ett antal år sedan firade bröllop. Han redogjorde i sin presentation för läget i SBMIs elektrifieringsprojekt. Projektet, som stöds av SBUF har flera syften: • Demonstrera den praktiska användningen av ett större energilager i elektrifierad krossverksamhet..

• Påvisa vilka miljömässiga, tekniska och ekonomiska konsekvenser energilager kan ge i framför allt svaga elnät.

• Hur energilager kan möjliggöra lokal solcellsinstallation och nyttjande av billigare nattel.

? SE MER Samtliga presentationer och filmer från SBMIs branschdagar finns på SBMIs webbplats under menyvalet Konferens­ dokumentation.

Följ QR-koden för att ta del av materialet på medlemssidorna.

Ett demonstrationsprojekt är under uppförande i Rotebro och Stenkoll återkommer under nästa år med resultat från projektet.

PÅ SCENEN UNDER BRANSCHDAGARNA Elisabeth Gammelsaeter F.d. Norsk bergmaterialindustri

26

Sten Bergman Stone­ power

Anneli Koothoufd SBUF

Magnus Johansson SGU

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

A WIRTGEN GROUP COMPANY

En världsnyhet.

MOBISCREEN MSS 802 EVO En grovsorterare med möjlighet till eldrift kombinerat med John Deeres kraftfulla, effektiva dieselmotor möjliggör en produktionskapacitet upp till 500 t/h. Precision kombinerat med högsta produktivitet oavsett av vilket material du arbetar med, sten, sand, berg, schaktmassor eller återvinning.

Dess marknadsledande mångsidig- och servicevänlighet resulterar i minskade drifts- och underhållskostnader. www.wirtgen-group.com/kleemann

Magnus Spjutö 0472-162 47 · Magnus Karlsson 0587-174 391 · Service 0472-162 48 · Reservdelar 0472-139 39 info.sweden@wirtgen-group.com

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

PÅ SCENEN UNDER BRANSCHDAGARNA Johan Andersson Opus Forte

När Sten Bergman lämnade scenen gavs plats för Anneli Koothoufd. vd för Svenska Byggbranschens utvecklingsfond SBUF, som medverkade via en film i Umeå och i egen hög person i Jönköping. Hon berättade om hur SBUF arbetar och uppmanade SBMIs medlemmar att undersöka möjligheten till stöd från fonden i olika utvecklingsprojekt.

Hur mycket sand, grus och krossberg producerades under år 2021? SGU hade naturligtvis svaret som presenterades av Magnus Johansson i Jönköping och Mattias Göransson, via en film, i Umeå. Den totala produktionen för förra året nådde 101 miljoner ton, vilket

Luc Pagés GAIA Arkitektur

är den högsta siffran sedan miljonprogrammet. SGU redogjorde också för siffror gällande återvunna massor men betonade att dessa siffror med all sannolikhet är alldeles för låga. Avslutningsvis konstaterades att uttaget av naturgrus är historiskt lågt.

Johan Andersson, Opus Forte, fanns på plats i såväl Jönköping som Umeå för att berätta om BEAst, Byggbranschens elektroniska affärsstandard. Denna standard används allt mer och Johan Andersson berättade att Trafikverket vill inkludera BEAst:s elektroniska följesedel i det systemstöd som man utvecklar.

Maria Bohlmark GAIA Arkitektur

Därpå var det dags för ett av dagens större teman: Miljöprövningsutredningen. Inledningsvis visades två filmer; Peter Ardö, som lett arbetet med utredningen, presenterade vad man kommit fram till och därefter en intervju med Svenskt Näringslivs chefsjurist Nicklas Skår.

Jakob Ekesbo, Setterwalls Advokatbyrå, tog över stafettpinnen och berättade om innehållet i SBMIs remissvar varpå ett panelsamtal tog vid.

I panelen medverkade, förutom Jakob Ekesbo, Maria Werner, NCC Industry (Jönköping), SBMI-konsulten Martin Tengsved (Jönköping och Umeå), Anders

Maria Werner NCC Industry

Lindström, Svevia (Umeå) och Josefin Lundström, Svevia (Umeå).

Med panelen fortfarande på plats presenterade sedan GAIA Arkitekturs Marta Bohlmark och Luc Pagès projektet MASSA – idéer om hur entreprenadberg och massor från utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm skulle kunna användas. MASSA, där bland andra Stockholms stad och KTH ingår, har ett flertal förslag till hur överskottsmassor kan användas i Stockholms innerskärgård, med stadsnära rev och nya publika platser vid vattnet.

Vinsterna är många, menar MASSA-projektet. I en förtä-

Paneldebatt i Umeå.

28

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Per Schlingman, Umeå.

tad stad går det att främja vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden samtidigt som man skyddar mot stigande vattennivåer och erosion.

Ytterligare en film knöt an till masshantering där Naturvårdsverkets Helene Lindqvist redogjorde för det "Regelverk för framtidens cirkulära materialförsörjning" som myndigheten presenterat för regeringen.

Martin Tengsved visade sedan vilka effekter Naturvårdsverkets slutsatser kan få för

"Båda branschdagarna avslutades med inspirations­­ föreläsningar som tog upp samhälls­utvecklingen utifrån ett bredare perspektiv."

genomgång på temat framtidstänkande och trender medan Per Schlingman i Umeå talade om ett nytt ramverk för såväl världen som för organisationer med utgångspunkt i sin bok "Momentum – vad krig, klimatkris och virus förändrar".

bergmaterialindustrin och fortsatte med att analysera de masshanterings- och materialförsörjningsplaner som de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne tagit fram.

En lång och innehållsrik dag började gå mot sitt slut men en programpunkt återstod, nämligen varsin inspirationsföreläsning på respektive branschdag. I Jönköping bjöd futurologen Magnus Lindkvist på en spännande

Lindkvist och Schlingman hade därmed avslutat varsin innehållsrik branschdag. Nästa år ses branschen igen på samma sätt; i mars i Stockholm och framåt hösten i Jönköping och Umeå.

Magnus Lindkvist, Jönköping.

? SE MER Samtliga presentationer och filmer från SBMIs branschdagar finns på SBMIs webbplats under menyvalet Konferens­ dokumentation. Följ QR-koden för att ta del av materialet på medlemssidorna.

Detta är en annons från Roctim

1.

Build your plant

2.

Simulate

3.

Analyse

www.roctimsim.com

TYDLIG VÄGLEDNING Naturvårdsverket öppnar i en rapport till regeringen för möjligheten att hantera mer bergmaterial som produkter i stället för att klassa det som avfall. Ett positivt förslag men på andra områden går Naturvårdsverket för långt och gör redan komplicerade regler än krångligare, anser SBMI i sitt remissvar.

TEXT: Hans Lundgren

aturvårdsverket fick förra året regeringens uppdrag att se över hanteringen av entreprenadberg och schaktmassor och hur de kan användas som cirkulärt material. Rapporten, som redovisades i början av sommaren, har nu passerat en remissrunda.

Vissa av förslagen är SBMI positiva till, men framför också kritik mot att man föreslår ökad detaljreglering, och begränsningar som gör regelverket svåranvänt och komplext. SBMI är även kritiska till förslaget om att ytterligare ett bedömningsmoment om materialets lämplighet ska tillföras i täktprövningen.

SBMI lyfter i sitt svar fram tre viktiga punkter.

N

1. Naturvårdsverket vill öka möjligheterna att hantera material i ett produktspår. Det ska ske genom att förbättra vägledningen av när massor är avfall eller ej.

2. SBMI tillstyrker förslaget om ökade möjligheter att lagra material längre än tre år.

3. SBMI avstyrker förslaget om att tillföra krav om att ansökan om tillstånd eller anmälan som avser bergtäkter ska innehålla uppgifter om materialets miljö- och hälsomässiga lämplighet.

30

"Naturvårdsverket föreslår detaljregler som gör ett redan krångligt regelverk ännu krångligare."

– Naturvårdsverket har gått en bra bit utanför vad uppdraget angav, säger Mårten Sohlman, vd för SBMI. Man vill nu införa detaljregler som gör ett redan krångligt regelverk än mer besvärligt. Förslaget om att införa krav på att säkerMårten Sohlman ställa materialets lämplighet redan i tillståndsprövningen är tokigt, och missar sitt mål.

Det regleras redan i regelverket för användningen av materialet. Naturvårdsverkets förslag på det området tillför ingen miljönytta. Alla är för ett cirkulärt samhällsbyggande, men Naturvårdsverket krånglar till det.

Utifrån SBMIs ståndpunkt är det viktigt att kunna hantera cirkulära material som biprodukter eller produkter. Men det är också viktigt att det finns en tydlig möjlighet att återvinna material som klassas som avfall. Båda spåren behöver främjas.

Enligt Naturvårdsverket är det inte möjligt att bedöma massor som biprodukter. SBMI delar inte den uppfattningen men är positiv till att Naturvårdsverket pekar på produktspåret som ett alternativ.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

MASSHANTERING

NÖDVÄNDIG "Det är viktigt med en tydlig vägledning för vad som är produkter."

Martin Tengsved, SBMIs konsult, har varit med och utformat remissvaret. Han tycker det är synd att Naturvårdsverket inte kom till samma slutsats som SBMI och bedömer massor som biprodukter.

En biprodukt måste uppstå i en produktionsprocess och Naturvårdsverket anser inte att schaktmassor är en sådan. Naturvårdsverket pratar i stället om att klassa ”massor som inte utgör avfall” som produkter.

Massor och entreprenadberg kan snarare vara råvara till en produktionsanläggning och upparbetas till produkter i andra anläggningar.

– Rent juridiskt är det positivt med ett förtydligande, säger Martin Tengsved. Det är ett bra förslag.

Man inför en del nya tolkningsbedömningar. Därför är det viktigt med en tydlig vägledning för vad som är produkter – något som också Naturvårdsverket förordar och ska jobba vidare med.

så att branschen kan hitta tydliga former för att använda sig av detta spår.

Möjligheten att lagra material längre än tre år tycker alltså SBMI är positivt, men man ser en risk för att det blir en svårtillämpad unMartin Tengsved dantagslösning som får en spretig tillämpning i olika kommuner. Naturvårdsverkets begrepp om att lagring kan ske om det finns ”särskilda skäl” kan bli svåruppnått. SBMI föreslår i stället alternativet ”vid behov”, förklarar Martin Tengsved.

Men det finns också det som är negativt. Martin Tengsved tycker inte att de delar där Naturvårdsverket vill se ett antal förändringar i tillstånd eller anmälan rimmar med uppdraget om att hitta åtgärder för en ökad cirkulär hantering.

Det behövs ytterligare vägledning för att förtydliga vad som menas med begrepp som ”säkerställd avsättning” och att den fortsätta användningen är ”lämplig för människor och miljö”, begrepp som Naturvårdsverket använder.

– För att produktspåret ska kunna få genomslag är det helt avgörande att Naturvårdsverket tar fram en robust och konstruktiv vägledning kring detta

Enligt SBMI ingår det inte i Naturvårdsverkets uppdrag att föreslå åtgärder som komplicerar miljötillståndsprocessen för bergtäkter. Materialets lämplighet regleras i produktlagstiftning och i de regelverk som anger i vilka tillämpningar bergmaterialindustrins produkter är lämpliga att använda.

Förslagen främjar inte den cirkulära hanteringen och tillför ingen miljönytta.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

31

MASSHANTERING

– Naturvårdsverket föreslår saker som man tycker är problematiska med dagens hantering, man anser att det är problem med tillståndshanteringen för bergmaterial som sker idag utifrån hälso- och miljörisker. Men några sådana problem finns inte, och det var heller inte uppdraget, annars hade man fått ett sådant, säger Martin Tengsved.

Han tycker att förslagen på det här området motverkar utredningens syfte.

– De leder till kraftigt ökade kostnader för stora infrastrukturprojekt och till längre tid för tillståndsprövningar. Naturvårdsverket skruvar upp kraven flera jack. Den så kallade U-verksamheten, som inte är anmälningspliktig, avskaffas och ärendena blir nu anmälningspliktiga. Här vill SBMI att det i stället införs allmänna regler för det som idag inte behöver anmälas, säger Martin Tengsved.

Han konstaterar att Naturvårdsverkets förslag går emot det som sägs i andra sammanhang. Det rimmar ju inte heller med miljöprövningsutredningen, som syftar till att skapa enklare och snabbare tillståndsprocesser.

SBMIs vd Mårten Sohlman är kritisk till delar av Naturvårdsverkets förslag. Uppdraget är, ur branschens perspektiv, lite av upp och nedvända världen.

– Om man från myndigheternas sida från början valt att se på frågan utifrån ett risk-nyttoperspektiv så hade vi nog inte haft något behov av detta uppdrag alls. Fokus borde vara på att tillsammans med branschen utveckla bedömningssystem utifrån hur de olika materialkategorierna används, och vilka möjliga begränsningar olika material bör ha utifrån den avsedda användningen. I stället har Naturvårdsverket valt att använda en försiktighetsprincip där mängderna som får användas minskat. Stora mängder prima material har klassats som avfall – vilket lett till både miljömässiga som ekonomiska förluster för samhället, säger han i en kommentar på SBMIs webbplats.

Mårten Sohlman framhåller att reglerna för återanvändning upplevs som alltför komplexa, krångliga och tidskrävande.

– Naturvårdsverket har trots detta tagit fram ett detaljerat och komplext förslag, som tillför ytterligare reglering, komplicerade bedömningsmoment, volymbegränsningar och nya undantag. Vi vill att dessa förslag stryks, eller i andra hand omarbetas 32

för att bättre möta samhällets efterfrågan på cirkulära material och branschens förmåga att tillhandahålla dessa.

Att införa allmänna regler för återvinning av rena material, när man nu föreslår avskaffandet av den tidigare anmälningsfria U-verksamheten, har påpekats av en lång rad tunga remissinstanser som Jordbruksverket, Trafikverket och Avfall Sverige. Nu blir det anmälningsplikt för en lång rad enkla ärenden som hade kunnat omfattas av allmänna regler. Det är inte rimligt, tycker Mårten Sohlman: det kommer att leda till minskad återvinning och mer utsläpp från onödig lastbilstrafik.

I bästa fall, säger SBMIs vd Mårten Sohlman, innebär Naturvårdsverkets förslag att det blir tydligt för alla entreprenörer hur entreprenadberg och schaktmassor ska kunna cirkuleras.

I bästa fall, säger Mårten Sohlman, innebär Naturvårdsverkets förslag att det blir tydligt för alla entreprenörer hur entreprenadberg och schaktmassor ska kunna cirkuleras. Men det hänger på att Naturvårdsverket tar fram en bra vägledning. Det är vägledningen och tillämpningen av regelverket som har begränsat möjligheterna till cirkulär hantering.

SBMI kommer att fortsätta bevaka frågan. Följa att inte alla delar av förslagen blir verklighet men framför allt följa Naturvårdsverkets arbete med fortsatt vägledning, lovar Mårten Sohlman.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

SBMI: OTILLRÄCKLIG KONSEKVENSANALYS Naturvårdsverket vill se en höjning av tillsynsavgifterna av miljöfarlig verksamhet med elva procent för att öka tillsynsmyndigheternas kostnadsteckningsgrad, och mot bakgrund av ”pollutor pays-principen”. SBMI anser att man inte gjort en tillräcklig analys av vad höjningen får för konsekvenser.

Naturvårdsverket och Statskontoret har haft regeringens uppdrag att se över systemet för avgifter och prövning enligt miljöbalken. Av rapporten framgår

att Naturvårdsverket vill höja de årliga avgifterna för tillsyn av miljöfarlig verksamhet med elva procent. SBMI skriver i sitt remissvar att i vissa fall höjs avgifterna betydligt mer än så.

I något fall höjs avgiften från 300 kr till 8 000 kr, en dramatisk höjning, även om beloppen kan se låga ut. Tillsynsavgiften för bergtäkter höjs från 4 800 kr till 16 000 kr, vilket innebär en tredubbling.

– Naturvårdsverket har inte gjort någon riktig konsekvensanalys av effekterna. Det kan bli en kännbar höjning för

mindre företag i bergmaterialbranschen, men hur det kan slå är inget som framgår av översynen, säger Mårten Sohlman, vd för SBMI. Enligt Naturvårdsverket får höjningarna ”små ekonomiska konsekvenser för berörda verksamheter”. Men SBMI menar att det saknas en bedömning av hur förslaget påverkar några typiska kategorier företag som omfattas av tillsynen. SBMI hade gärna velat se en analys av hur förändringarna slår i praktiken mot små respektive stora företag i samma bransch.

Skicka ett prov till oss för Aktivitetsindex och få provresultat inom 48 timmar.

VI SES NÄSTA ÅR! Under 2023 kommer Stenkoll ut med fyra nummer.

Nr 1 – mars Nr 2 – maj Nr 3 – september Nr 4 – december

RADIATION CONTROL OF CONSTRUCTION MATERIAL

010-207 00 75 info@radcontrol.se www.radcontrol.se

Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se WESTLEY.indd 1

2017-07-12 10:07

BEAST

STANDARD FÖR MER CIRKULÄRT BYGGANDE Kraven på att rapportera miljö- och klimatdata ökar, och med ett gemensamt elektroniskt affärssystem blir det enklare att kommunicera dessa data. Med en standard, ett gemensamt språk, kan beställare och leverantörer använda sina egna system men ändå dela uppgifter om produktion, ekonomi och miljö. Det är tanken bakom BEAst som arbetar med en digital kommunikation på internationell nivå.

TEXT: Hans Lundgren

EAst är Byggbranschens elektroniska affärsstandard och syftar till att förenkla och plocka bort onödig administration. Samtidigt ska kvaliteten i datasamlingen öka och avvikelser och brister upptäckas.

– Idag görs mycket med papper eller i Exceldokument. Ska man få ett cirkulärt samhällsbyggande innebär det att en rad ytterligare data och information behöver redovisas. BEAst är en möjliggörare, genom att ta den gamla följesedeln och göra den digital, men det är bara första steget, i framtiden kan man dela allt fler uppgifter, förklarar konsulten Johan Andersson, som varit delaktig i arbetet med BEAst och genomförandet både i Peab och NCC. Idag finns många olika krav på rapportering och man digitaliserar var och en för sig, konstaterar Johan Andersson. Det kommer att bli kostsamt och svårt att dra nytta av detta material utan en gemensam standard. Det börjar redan vid upphandlingen, där man måste ställa enhetliga krav och sedan vidare i hela kedjan för att möjliggöra cirkularitet och kvalitet.

34

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

BEAST Den ideella organisationen BEAst ägs och drivs gemensamt av cirka 120 företag i bygg­ branschen. Med sina informationsstandarder vill BEAst skapa förutsättningar för digitala transaktioner mellan svenska företag och organisationer, oberoende av datasystem.

? LÄS MER på BEAst.se. Följ QR-länken för att se hur det fungerar på Västlänken i Göteborg:

"BEAst fungerar på ungefär samma sätt som Swish. Det är inte bundet till något speciellt datasystem.

Företagens egna system ska kunna kommunicera med varandra."

Med hjälp av BEAst är det möjligt att koppla ihop många aktörer för att kunna dela data. Johan Andersson jämför med banktjänsten Swish. Där skickar man och tar emot information – i det fallet handlar det om att föra över pengar. Man kan göra det utan att vara bunden till något speciellt datasystem eller teknisk utrustning. Olika banker ingår och du kan göra det från vilken mobiltelefon som helst. På samma sätt fungerar BEAst. Företagens egna system ska kunna kommunicera med varandra.

Den nya versionen av BEAst är nu uppgraderad till det internationella nätverket Peppol, som också är en ISO-standard. Man kopplar upp sig till en elektronisk brevlåda, där Peppol fungerar som ”brevbärare”. Anslutningen till Peppol har bekostats av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) och genomförts i samarbete med DIGG (Myndigheten för Digital förvaltning).

Det handlar inte bara om att hantera ekonomiska flöden. BEAst kan också dela miljödata, för att möta krav från Trafikverket, Boverket och andra myndigheter, för att sedan kunna lägga till annat, som exempelvis leveransplaner för en bergtäkt.

Ett exempel från Stockholms stad visar hur det kan fungera: ett åkeri skickar information till en entreprenör om transporter av schaktmassor med mera.

Entreprenören vidarebefordrar uppgifterna till upphandlaren Stockholms stad. Det är tre olika aktörer med tre olika datasystem, men alla är anpassade till BEAst-metoden, med gemensamma artikel- och datanummer.

Johan Andersson liknar BEAst vid ett kinderägg, man får tre saker i ett: information om produktionen, information om ekonomin och even-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

35

BEAST

tuella fel och kvalitetsavvikelser samt information om miljö och klimatpåverkan. Även klimatpåverkan har tillkommit de senaste tio åren och finns med i den digitala följesedeln ner på fordonsnivå. Redan 2012 började Peab använda metoden med e-fakturor och e-fraktsedlar. Idag har BEAst utvecklats och kan nu omfatta även uppgifter om bränsleförbrukning, CO2 och så vidare.

I det stora byggprojektet Norra Djurgårdsstaden använde Stockholms stad BEAst för digitala standardiserade processflöden för hantering och rapportering av förorenade och rena schaktmassor, men också för att redovisa miljödata, som exempelvis bränsleförbrukning.

Enligt utvärderingen är samtliga inblandade överens om att det varit värdeskapande och lärorikt. Arbetssättet plockar bort administration, frigör tid och ger bättre överblick i realtid. Man får en bättre kontroll på drift, ekonomi och klimatpåverkan. I stället för manuell datadelning och sammanställning kan tid och resurser användas till att hantera avvikelser, förbättringsarbete och kunskapsöverföring till kommande projekt.

– Nu är hela den kommersiella kedjan med, där SBMI är en av flera aktörer. BEAst hoppas få med sig fler myndigheter, som exempelvis Naturvårdsverket. Andra myndigheter är redan i gång. Boverket ställer krav på klimatdeklaration från och med i år vid husbyggen, där ingår exempelvis betong, som ju är beroende av ballastmaterial, säger Johan Andersson.

Mårten Sohlman, vd för SBMI, tycker att BEAst är ett viktigt verktyg, som idag är underutnyttjat i branschen.

– Den är effektiv för upphandling och uppföljning och kan förbättra kravställning för att åstadkomma ett cirkulärt samhällsbygge, säger han.

På uppdrag av BEAst har SBMI tagit fram ett företagsneutralt artikelnummerregister som när det används kommer att underlätta automatisering, minska kostnader och öka effektiviteten i branschens elektroniska affärer. Registret beskriver

36

mer än 100 av de vanligaste bergmaterialprodukterna.

Systemet är anpassat för att möta kommande behov, som exempelvis cirkulära råvaror.

"Man får en bättre kontroll på drift, ekonomi och klimatpåverkan."

Den stora beställaren Trafik­ verket vill ha lika mycket koll på koldioxid som kronor och ställer därför allt fler krav på miljödata – något Johan Andersson företagen måste följa för att kunna vara aktuella för att få ett uppdrag. I projektet ”Greppen om utsläppen” arbetar Trafikverket för att få en digitaliserad inrapportering som ska göra det lättare för branschens största beställare att ha koll på utsläppen. Det som tidigare har gjorts har baserats på olika papper och Excel-ark som inte följt någon standard och där risken för fel har varit stor.

Trafikverkets eget systemstöd, Energiledningssystem för anläggningar – ELSA, kan ta emot och hantera informationen från en elektronisk följesedel. Systemet erbjuder ett samlat gränssnitt som gör att hela Trafikverkets organisation samt alla underentreprenörer och leverantörer kan rapportera miljödata på samma sätt. Systemet ger kunskap om utsläppsmängder som gör att man kan ta fram konkreta nyckeltal som underlag för kravställning vid upphandlingar.

2024 är ambitionen att alla Trafikverkets upphandlingar av entreprenader för byggande och underhåll av vägar och järnvägar ska omfatta krav på att rapportera massförflyttningar och drivmedelsförbrukning. Det ska ske enligt BEAsts format via Trafikverkets elektroniska postlåda till ELSA. Modellen kan sedan utvecklas och omfatta fler miljöfarliga ämnen.

BEAst har också genererat nordiskt intresse.

Nordiska ministerrådet har identifierat behovet av datadelning för miljödata och vill nu sätta upp två projekt i Sverige och Norge under ledning av upphandlingsmyndigheten samt Trafikverket i Sverige respektive Norge.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

OPTIMERA LASTNING & TRANSPORT Med Loadrite Smart Haul

TOTAL TONNES MOVED

TPH

1026.3

412.1

CYCLES

19 AVERAGE CYCLE TIME

8:32s

LINEUP TIME

1:01

Se lastplats, transportsträcka och tippställe i realtid. Få noggrann och detaljerad data helt automatiskt. Identifiera flaskhalsar som påverkar produktionen.

Kontakta oss för mer information!

SITECH SVERIGE AB 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

YOUR TECHNOLOGY PROVIDER

®

BRANSCH

PROFILEN

KLAS HERMELIN

Det finns få, om ens någon, yrkesman som vet lika mycket om hur man bygger vägar som Trafikverkets Klas Hermelin. Han har nämligen, i stora drag, sysslat med just den frågan i hela sitt yrkesliv.

TEXT: Niclas Kindvall

"Är man så nyfiken som jag då lär man sig en del genom åren."

las Hermelin gick raka vägen från skolbänken på KTH till forskarbänken på VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut. Även om det inte skulle bli särskilt mycket stillasittande.

Klas Hermelin – Att det blev vägar var nog egentligen en slump, berättar han.

På något sätt blev jag placerad där och upptäckte att jag trivdes. De första åren var vi mycket ute och gjorde fältarbeten, över hela Sverige. Då lärde vi oss mycket, det var nyttigt att lära känna materialen och hur de fungerade i vägkonstruktionerna.

Framför allt arbetade Klas Hermelin och hans kollegor med obundna material, hur de skulle Bild från 1990-talet. packas och hur man kunde konMätning med lätt fallvikt på obundet lager. trollera packningen. Arbetet 38

resulterade så småningom i det regelverk som används för uttäckande packningskontroll (YPK).

– När jag började arbeta så byggde mycket av den kunskap vi hade på erfarenhet. Det stämmer väl i viss grad fortfarande men det har blivit svårare att använda sig av tidigare erfarenheter.

Han säger att då Vägverket (som myndigheten hette fram till 2010) byggde i egen regi fick man en annan kontinuitet, de som byggde vägen kunde också följa dess utveckling och dra lärdomar. Samtidigt menar han att erfarenhet i just det här fallet också kan vara knepigt.

Detta eftersom lasterna, som en väg ska tåla, ökat kraftigt över tid och klimatet förändras.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

KLAS HERMELIN Ålder: 65 år Bor: I Falun sedan 2000, arbetar i Borlänge.

Familj: Fru och två utflugna barn.

Fritidsintressen: Musik, vara ute i naturen (skridskor, skidor, kajak, vandra m.m.). Gillar också att påta i trädgården.

Karriär: VTI – Statens väg- och transportforsknings­institut 1985–2000 Vägverket (från 2010 Trafikverket) 2000–nu Uppdrag (i urval): Ansvarar för innehållet i Trafikverkets regelverk för obundna lager i vägar. Är med och skriver regelverket för vägdimensionering. Är sektorsutredare (redaktör) för 250-300 koder i AMA. Ordförande i spegelkommittén Ballast TC 154.

Trafikverkets Klas Hermelin är en välkänd profil i branschen. På bilden håller han en presentation under SBMIs branschdag i Jönköping 2017.

– Överhuvudtaget är vägteknik en knepig vetenskap, skrattar han. Vi använder mekaniskt komplicerade material som också kan variera i väldigt hög grad. Och vägarna ska gärna hålla väldigt länge.

Det var nog på 1990-talet som vi började jobba lite mindre empiriskt, vi började räkna mer och utarbetade ett mekaniskt system som kan ta hänsyn till förändringar av laster och av klimatet.

Klas Hermelin anställdes av Vägverket i Borlänge år 2000, med titeln teknisk specialist, och har sedan dess jobbat med nationella frågor. Listan på de uppdrag han lett, eller fortfarande leder, är omfattande. Bland annat ansvarar Klas Hermelin för Trafikverkets regelverk för obundna lager i vägar, komplett med kravdokument och metodbeskrivningar. Han är dessutom inblandad i utformningen av STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

regelverket för vägdimensionering. Som om det inte vore nog är Klas Hermelin också i högsta grad verksam på europanivå, bland annat som ordförande i den svenska spegelkommittén TC 154 om ballastfrågor och Sveriges representant i TC 227 – kommittén för vägmaterial.

Vad är det då som drivit honom framåt inom ämnet vägteknik, ända sedan studenten från KTH? – Jag tror att det är så enkelt som att jag är väldigt nyfiken, säger han. Jag ser någonting och sedan vill jag direkt veta hur det fungerar. Jag är tekniskt nyfiken, helt enkelt. Varför är ett material bättre när det gäller att bära tunga laster utan att deformeras jämfört med ett annat material?

Han skrattar och fortsätter: – Är man så nyfiken som jag då lär man sig en del genom åren.

Sveriges representant i kommittén Obundna och hydrauliskt bundna vägmaterial TC 227.

Ordförande i Metodgruppens utskott för Ballast och obundna lager (en branschorganisation för utveckling av mät- och lab-metoder för vägöverbyggnader).

Klas Hermelin har även under många år arbetat med finansiering av FOI inom Vägverket och Trafikverket.

För tillfället är han portföljledare (projektledare) för FOIportföljen Bygga, som hanterar forskningsprojekt om att projektera och bygga framförallt väg och järnvägsanläggningar.

Portföljen har en årlig omsättning på cirka 125 miljoner och där drivs runt 230 FOI projekt.

39

EU-PROJEKT

Europeisk plattform för digitaliserade täkter FOTO: RICKARD FORSBERG

Forskningsgruppen Chalmers Rock Processing Systems och Roctim deltar i de två EU-projekten DigiEcoQuarry och Rotate. Chalmers och Roctims uppgift är att bidra med teknik för beräkningar av miljöpåverkan. Flera delar av Vinnova-projektet EPD Berg, som Stenkoll berättat om tidigare, kommer att användas i arbetet.

TEXT: Niclas Kindvall

v de båda EU-projekten är DigiEcoQuarry det som kommit längst och byggandet av en digital plattform har inletts.

– Ambitionen är att skapa en plattform för hela Europa, berättar Chalmers Gauti Asbjörnsson. I plattformen samlas data in från alla processer i en täkt, allt från sprängdata till energiförbrukning och produktionssiffror.

Datan samlas in automatiskt via sensorer, behandlas med olika algoritmer och visualiseras sedan i plattformen. Resultatet kan sedan användas i optimeringssyfte, såväl för effektivare produktion som för minskad miljöpåverkan.

Fem pilottäkter från olika delar av Europa är utvalda för tester av valda delar av DigiEcoQuarry.

A

Sedan i augusti är Chalmers och Roctim även inblandade i EU-projektet Rotate.

– I Rotate ingår det flera insatser för att öka resursutnyttjande, återvinning och utvecklingen av en miljöplattform.

Plattformen består av sex moduler där vår del handlar om miljö- och processberäkningar. I detta projekt är fokus mer på hållbarhet och cirkulära flöden, och i denna plattform ingår även moduler för ener-

40

gibesiktning, biologisk mångfald, dammbekämpning, optimering och efterbehandling.

Att Chalmers valts ut för att arbeta med just de här delarna visar att Sverige ligger långt framme, något som inte minst EPD Berg är ett bevis på.

– Det är roligt att se att vad vi arbetar med här hemma väcker uppmärksamhet i hela Europa, säger Gauti Asbjörnsson. Det ska bli spännande att arbeta med båda de här fyraåriga EU-projekten och att se hur övriga länder hanterar samma utmaningar när det kommer till miljö och återvinning.

"Ambitionen är att skapa en plattform för hela Europa.

I plattformen samlas data från alla processer i en täkt."

Gauti Asbjörnsson

? LÄS MER om DigiEcoQuarry

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

KROSSKONTROLL FRÅN KROSS TILL KRONOR

vi är din samarbetspartner & leverantör av bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, ingreppsskydd och mycket mer.

På vendig.se hittar du hela vårt utbud.

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

FÅ KONTROLL ÖVER DITT LAGER Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag

• Öppna API:er

• Tydliga kundrapporter

• Avläsning av PLC/ASRi

• Statistik och jämförelser

• Realtidsdata

• Lagermängder

• GPS-uppföljning

070 - 543 50 01 // info@krossdata.se

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

TAMTRON HAR SYSTEMEN ONE SCALEX Den nya generationens molnbaserade vägningssystem för markförlagda fordonsvågar.

Vägning av in och ut leveranser av material är en stor del i processen för många verksamheter, det är därför viktigt att det utförs korrekt och effektivt.

Genom att ansluta fordonsvågarna vid alla anläggningar till ett och samma molnbaserade system, kan information

om varje vägning överföras till ert affärssystem automatiskt.

Informationen kan göras tillgänglig i realtid för de användare som behöver den och kan användas via webbläsare, även på mobila enheter.

⊲ Installeras enkelt på befintliga

och nya fordonsvågar

⊲ Kan integreras till företagets affärs-,

fakturerings- & lagerhanteringssystem

⊲ Vägningsdata tillgänglig i realtid

Tamtron är nu godkända att utföra återkommande kontroll eller ackrediterad kalibrering på markförlagda fordonsvågar.

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG! VÄGNING - KUNSKAP - KVALITET

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

”Involvera verksamhetsutövarna i materialförsörjningsplanerna”

Stockholm.

Under 2022 har ett flertal regionala planer för materialförsörjning och hantering av massor tagits fram. Hur ska bergmaterialindustrin förhålla sig till dessa planer? Kan SBMI bidra till att de får en tydlig och objektiv roll som kunskaps­ underlag? För att planerna ska tillföra verklig nytta är det nödvändigt att planerna tas fram i bred samverkan mellan olika aktörer, och att branschrepresentanter får vara med och påverka hur de tas fram och genomförs.

TEXT: Hans Lundgren

42

e tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne, skickade i somras ut sina masshanterings- respektive materialförsörjningsplaner på remiss.

SBMI betonar i sina remissvar att masshantering och materialförsörjning hör samman. Planeringen bör utgå från branschens förutsättningar och tas fram i ett brett samarbete mellan olika aktörer.

– Det är viktigt med planering i ett tidigt skede för hur överskottsmassor kan hanteras så att de kommer till användning. Men det kräver också en tydlig ägare av formatet, så att man får en likformighet i planerna. Det gör det mer förutsägbart och ger en större förståelse för hur de ska användas, säger Martin Tengsved, SBMI.

D

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

MATERIALFÖRSÖRJNING

SGU har i ett särskilt projekt utarbetat en metodik för att ta fram materialförsörjningsplaner, men man driver inte på för att se till att den används. Det borde de göra, anser Martin Tengsved. En nationell vägledning kan olika intressen känna igen sig i och förhålla sig till, oavsett var i landet man verkar.

– Det är viktigt att involvera verksamhetsutövare både i planering och genomförande av planerna.

Annars finns det risk att de blir irrelevanta. Arbetet med en cirkulär masshantering är fortfarande i ett tidigt skede. Det finns mycket kvar att göra, säger Martin Tengsved.

Både i Stockholm och i Göteborg har branschföreträdare fått vara med i diskussioner och workshops kring handlingsplanerna. När det gäller genomförandet beskrivs hur man ska arbeta i styrgrupper, där kommunernas representanter från både den tekniska sidan och miljösidan ska vara med, men även verksamhetsutövare och myndigheter. Man pekar på vikten av att följa upp aktiviteter med olika delmål.

Av de tre planerna som skickats på remiss är Göteborg den som gått längst vad gäller tydliga kvantitativa mål kring hanteringen av material. Den innehåller en rad förslag med konkreta mål och åtgärder, något SBMI tycker är positivt.

"Strategiskt placerade täkter är utmärkta platser även för masshantering."

Planen anger att 2030 ska minst 50 procent av inköpt ballastmaterial utgöras av återanvända/ Martin Tengsved återvunna material (idag är det cirka 12 procent). Ett mycket offensivt satt mål, konstaterar SBMI i sitt remissvar. Om det alls ska vara möjligt att uppnå krävs förbättrad tillämpning av regelverk, nya miljö­tillstånd för lagring och bearbetning, och en utveckling av krav i upphandling.

– Det är intressant att den typen av mål börjar diskuteras i samhället. Men man måste vara medveten om att tillgången på överskottsmassor varierar över tid. Man måste ha med i beräkningarna att det även behövs en primärproduktion när det är färre stora infrastrukturprojekt i regionen, säger Martin Tengsved.

Materialförsörjningen kommer att behöva stå på två ben: primärproduktion i täkter och återvinning.

Att för ensidigt fokusera på det senare riskerar leda till svårigheter att skapa hållbara villkor för primärproduktionen. Det innebär en risk för längre tillståndsprocesser och lägre acceptans för nya täkter. I

Göteborg.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

43

MATERIALFÖRSÖRJNING

Skåne.

stället är det viktigt att lyfta fram behovet av strategiskt placerade täkter som utmärkta platser även för masshantering och i vissa fall även för deponering. En konkret åtgärd som kan minska slöseriet av högvärdigt material och främja cirkulariteten är att öka acceptansen för att avfall nyttjas för anläggningsändamål och efterbehandling av täkter, anser SBMI. Kallar man det en masshanteringplan är det en risk att man redan bundit sig vid att massa är lika med avfall. Då finns en risk att man hänvisar till kommunala avfallsbolag för att hantera materialet.

SBMI menar att det är viktigt att planera för en öppen och konkurrensneutral marknad mellan offentliga och privata aktörer. Man ska inte förfördela någon part.

44

SBMI betonar vikten av att terminaler för lagring och bearbetning av material drivs på en fri marknad. Om det offentliga i allt för stor utsträckning driver anläggningar i egen regi finns risk för utslagning av de privata aktörer som vill bidra till det cirkulära samhällsbyggandet.

De tre planerna för Stockholm, Skåne och Göteborg har olika inriktning men de geologiska förutsättningarna varierar också mellan regionerna. Detta samt vilka infrastrukturprojekt som är i gång är avgörande för tillgången till cirkulära material. Målet om 50 procent återvinning kan vara en nivå som är enkel att uppnå i en region under en viss tid, men som kan vara helt omöjlig att uppnå i en annan region under en annan tid, konstaterar SBMI.

De geologiska förutsättningarna är diametralt olika i de olika regionerna. I Stockholm finns gott om hårt berg i berggrunden som ger upphov till entreprenadberg som är utmärkt att använda till samhällsbyggnad. I Skåne saknas helt sådana förutsättningar och pågående samhällsbyggnadsprojekt är av en annan karaktär jämfört med exempelvis tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen. I Göteborg finns mycket lera, som är svårt att återvinna.

Under en period då det byggs stora projekt kan överskottsmassor vara en stor och viktig del av bergmaterialförsörjningen i regionen. Pågår färre stora infrastrukturprojekt kan tillgången på cirkulära material vara starkt begränsad. Vid angivandet av regionala mål är det viktigt att beakta dessa förutsättningar.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Nytt beslut om rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan:

MÖJLIGHET ATT STUDERA VIDARE FRÅN BERGSSKOLAN TILL LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Från och med hösten 2024 kommer studenter på yrkeshögskolan Bergsskolan att kunna fortsätta studera vid Luleå tekniska universitet, LTU. En gemensam överenskommelse klargör att det blir möjligt för yrkesutbildade att studera vidare till en civilingenjörsexamen.

Detta innebär att studenter som, efter att de läst tredje året på ingenjörsprogrammet Bergsskoleingenjör Berg- och anläggningsteknik, vid avklarade studier och examen kan fortsätta på LTU och studera Masterprogrammet Väg och vattenbyggnad inriktning jord och bergbyggnad, vid LTU under ytterligare två år. Det enda som krävs är att studenterna kompletterar utbildningen med två externa matematikkurser.

Myndigheten för yrkeshögskolan har, tillsammans med Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF), arbetat i flera år för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Nu finns två utbildningar i Sverige inom yrkeshögskolan som har möjlighet till masterspår efter 3 år. Båda finns på Bergsskolan i Filipstad i Värmland.

Vinschar för lyft och drag upp till 100 ton • El- och tryckluftsdrivna i olika utförande.

• EX/ATEX-klassade som tillval.

• Både för inom- och utomhusdrift i krävande miljöer.

För mer information kontakta Jan Arvidsson på 0730-676143 eller jan.arvidsson@jjgruppen.se

Kompletta lösningar inom lyftteknik

0587-145 50 WWW.SSE-SVERIGE.SE

JJ GRUPPEN erbjuder alltifrån standardiserade och serietillverkade lyftlösningar till specialanpassade och kompletta kransystem med underhållsservice. Läs mer på www.jjgruppen.se

BAUMA

RÖSTER OM BAUMA Vad arrangeras utanför München och har drygt 3 000 utställare från fler än sextio länder?

Svaret är naturligtvis Bauma, den gigantiska mässan som varje år lockar nästan en halv miljon människor till det tidigare flygplatsområdet i den tyska delstaten Bayern. Linn Karlsson, COO för CheckProof, var en av dem.

TEXT: Niclas Kindvall

Du besökte Bauma för första gången.

Hur var det?

– Otroligt häftigt! Jag har sett fram emot detta så mycket, mässan har ju skjutits upp flera gånger men nu var väntan äntligen över. Mitt starkaste intryck är att mässan är så otroligt stor, det går knappt att fatta och det tar flera dagar att bara gå runt i området. Sedan tycker jag att det är fantastiskt att man kan samla hela industrin på en och samma plats, att jag kunde träffa kollegor och intressanta aktörer och lära mig massor.

Är kanske Bauma helt enkelt för stor? Går det att överblicka?

" Mässan är så otroligt stor. Det tar flera dagar bara att gå runt i området."

– Det är stort men inte för stort. Och jag upplever att det är viktigt för människorna i branschen att kunna träffas.

Vi har förstås lärt oss mycket under pandemin, att det går hyfsat att mötas digitalt men ändå har många saknat det personliga, inte bara mellan människor utan att också få komma närmare alla produkter som ställs ut, kunna klämma Linn Karlsson och känna på grejerna. Annars tror jag det är lätt att bara köra på i samma hjulspår som tidigare. Bland alla dessa produkter hittar man också saker och nyheter som man inte visste fanns och inte ens visste att man letade efter.

Vad upplevde du var de viktigaste trenderna under årets mässa?

– Elektrifieringsfrågorna är naturligtvis fortsatt väldigt aktuella, liksom självklart hela miljötänkandet och hur hela industrin ska kunna minska 46

sin klimatpåverkan. Från vårt eget perspektiv är det tydligt att även om så gott som alla leverantörer har egna digitala system så finns det stora behov av att samla operatörsdata på en och samma plattform. En utmaning, i mina ögon, är att alla pratar om digitalisering och smarta lösningar men ibland tenderar människan att glömmas bort i sammanhanget. Vad du ser och hör och känner. Den insikten är något som jag absolut tar med mig.

Vad tar du mer med dig från mässan?

– Det vi ser är att alla har ungefär samma utmaningar, oavsett om de kommer från Kanada eller Sri Lanka, driver en gruvanläggning eller tillverkar maskiner. Att vi kan läsa av branschen, förstå vilka svårigheter den ställs inför och göra vårt yttersta för att ligga steget före är jätteviktigt för oss i vårt arbete framöver. Det är tydligt att det finns ett stort behov av system för att effektivisera rutiner och processer.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

DINA INTRYCK AV ÅRETS MÄSSA? Sören Bergsten, vd, Vendig AB

Vilka trender var dominerande under Bauma 2022?

– Många tillverkare fokuserade på mobilitet, hållbarhet och alternativa, fossilfria drivmedel.

Vilka nya innovationer anser du vara särskilt spännande för framtiden?

– Vi såg flera komponenter som bandavskrapare och bandstyrare med inbyggda sensorer för att upptäcka eventuella problem vid drift av transportörer. Dessa sensorer kan även användas för att upptäcka andra problem med den dagliga driften av en bandtransportör.

Vad tar du, i din yrkesroll, med dig för erfarenheter och idéer från Bauma?

– Vi på Vendig och OJ:s Vågsystem jobbar ständigt med att utveckla våra produkter och den senaste tiden med ett särskilt fokus på digitalisering. Jag tar med mig flera idéer om förbättringar av våra produkter som kan göra kundnyttan än större än idag.

Erik Olausson, Försäljning och uthyrning, Fredheim Maskin AS

Vilka trender var dominerande under Bauma 2022?

– Inom kross och sortering ser vi en tydlig trend att fokus ligger på att få en kostnadseffektiv produktion med låg miljöpåverkan. Att eldrift är framtiden är tydligt rent generellt i samhället. Keestrack har förstått kundnyttan med eldrift och lägre miljöpåverkan och ställde i stort sett endast ut eldrivna maskiner. Telestack hade 100 procent eldrivna maskiner.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Vilka nya innovationer anser du vara särskilt spännande för framtiden?

– Att flytta ut dieselmotorerna från krossar och sorteringsverk, till en ”renmiljö” utan smuts 30-50 meter bort. Vår ambition är att flytta bort dieselmotorer och skapa utsläppsfria maskiner. Sen är det upp köparen att välja energikälla, vätgas, nätström eller dieselgenset.

Vad tar du, i din yrkesroll, med dig för erfarenheter och idéer från Bauma?

– Bauma imponerar verkligen på alla sätt, vilket arrangemang och vilka stora montrar!

Kvaliteten på de svenska besökarna är också hög, duktiga företagare med kunskap om sin bransch och ordning och reda i sin ekonomi.

Magnus Spjutö, säljare, Wirtgen Sweden AB

Vilka trender var domi­ nerande under Bauma 2022?

– I vår monter med Wirtgen Group med bland annat ”mitt” märke Kleemann så var det hållbarhet, elektrifiering och digitalisering som det var det största fokuset.

Vilka nya innovationer anser du vara särskilt spännande för framtiden?

– Våra krossar och sorteringsverk från Kleemann blir mer elektrifierade samt mer uppkopplade mot nätet/molnet så att våra kunder kan se hur maskinerna producerar med mera.

Vad tar du, i din yrkesroll, med dig för erfarenheter och idéer från Bauma?

– Som säljare för Kleemann så blir det våra nya maskiner, faceliftar, elektrifiering, digitalisering och hållbarhet.

47

SBMI

NY PÅ JOBBET:

Lisa Sennström

Juristen Lisa Sennström är det senaste tillskottet till SBMIs kansli. Sedan den första december finns hon på plats i Näringslivets Hus i Stockholm för att bidra till branschen som SBMIs hållbarhetschef.

TEXT: Niclas Kindvall

isa Sennström kommer närmast från Upphandlingsmyndigheten där hon arbetat sedan 2015 och hon har även tidigare jobbat för Miljöstyrningsrådet och Konkurrensverket. På den senaste arbetsplatsen var hennes huvudfokus hållbar upphandling.

– Det finns många olika aspekter på just det, säger hon. När jag började handlade mycket om miljö och arbetsmiljö. man pratade inte så mycket om klimat eller de sociala frågorna. Men både själva begreppet hållbarhet och hur vi arbetar med det har förstås breddats genom åren.

Nu är klimatfrågorna och den gröna omställningen ständigt närvarande liksom de områden som berör social hållbarhet.

L

Lisa Sennström har därmed lång erfarenhet av olika miljö- och hållbarhets­frågor, något som hon tror kommer vara till nytta för SBMIs medlemmar.

48

– I den färdplan för fossilfri kon­ kurrenskraft som branschen formulerat, och arbetar efter, finns många delar där jag har kunskap och erfarenheter.

Från den första december får hon lära känna den nya branschen och sätta sig in i de stora framtidsfrågorna för bergmaterialindustrin.

– Jag har ju ingen bakgrund i branschen och inte heller av att arbeta för en branschorganisation. Men jag ser det som spännande och tänker att det kan vara bra med en medarbetare som ser saker och ting ur ett annat perspektiv.

Lisa Sennström fortsätter: – Rollen som hållbarhetschef är ny, och jag har därmed ingen fördefinierad arbetsbeskrivning att förhålla mig till, utan den får vi på SBMI succesivt arbeta fram tillsammans. Självklart kommer det att bli mycket arbete kopplat till branschens färdplan, det är en konkret uppgift, och

"I färdplanen för fossilfri konkurrenskraft finns många delar där jag har kunskap och erfarenhet."

Lisa Sennström

jag ser också fram emot att samarbeta med andra branschorganisationer.

Näringslivet har en väldigt viktig roll att spela i klimatomställningen, säger hon och avslutar: – Jag ser verkligen fram emot att börja på SBMI och det viktiga jobbet att samverka med, och stötta SBMIs medlems­företag.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 161 162

?

T T Ä V T L U J H V A V O BEH ära och stationära hjulrengöringssystem Vi har modul

AMAS Svenska AB Gustaf Daléns gata 7 749 47 Enköping

Fordonsvåg 14-15 Konstruerad för maximal driftsäkerhet och högsta noggrannhet • • • • •

Hållbar och smart konstruktion Enkelt att underhålla Delväg smidigt Låg energi förbrukning Ger hög effektivitet och lönsamhet

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning.

Vårt erbjudande inkluderar smarta vägningssystem, robusta vågar och en förstklassig serviceorganisation. Med en fordonsvåg f rån oss får ni säkerhet och kontroll över era in- och utleveranser.

Kontakta oss för mer information: 036-31 42 00, info@flintab.se www.flintab.se

0171 - 48 74 00 info@amas.se amas.se

WE MAKE IT EASY

GOTT NYTT ÅR

Väl mött 2023 Snart vankas jul- och nyårshelger och därefter ett alldeles nytt år fyllt av både möjligheter och utmaningar. SBMI och Stenkoll ser fram emot 2023!

TEXT: Niclas Kindvall

et år som alldeles snart passerat markerade en återkomst till det normala. Eller kanske till det "nya normala" som många väljer att kalla den tid vi nu lever i, tiden efter pandemin. För bergmaterialbranschen betydde det "nya normala" att man återigen fick träffas efter inställda branschdagar och efter några år med många digitala möten för att möjliggöra utbyten av erfarenheter. Nu ser vi fram emot 2023, ett år då Sverige är ordförandeland i EU. Det ska bli intressant att se vad detta, under ett nytt politiskt ledarskap, kommer att betyda i de frågor som är viktiga för bergmaterialindustrin.

En sak kan tydligt slås fast: under de

D

50

NÅGRA VIKTIGA DATUM 21 december Digitalt branschseminarium

kommande åren, kommer fokus i hög grad riktas mot cirkulärt samhällsbyggande. Den workshop om cirkulär bergmaterialförsörjning som SBMI arrangerar den 19 januari kommer att vara en betydelsefull startpunkt för SBMIs fortsatta strategi och arbete i frågan.

19 januari Workshop om Cirkulär bergmaterialförsörjning Stockholm

Vi kommer också följa utvecklingen när det gäller cementkrisen. Den 13 december, ungefär när denna tidning ges ut, kommer beslutet om Cementas fortsatta täkttillstånd i Slite att meddelas, och detta kommer att ha en stor inverkan på branschen och hela samhället.

14–16 juni UEPG Delegates Assembly & Entrepreneurs Forum Stockholm

30 mars Årsstämma och branschdag Stockholm

Oktober Branschdagar Jönköping och Umeå

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 162

Upptäck vår nya 50-tonnare Volvo

Grävmaskiner Volvo EC530E och EC550E ger den nivå av hållbarhet och prestanda som vanligtvis förväntas av en maskin på 60 ton, vilket gör den till det perfekta valet i tung entreprenad och stora schakter. Med fantastisk komfort för föraren, enastående drifttid, en ny generation av elektrohydraulik, 20 % högre produktivitet och 25 % bättre bränsleeffektivitet höjer den här maskinen ribban för vad en 50-tonsmaskin kan åstadkomma.

Kampanj Dig Assist och Volvo-redskap Kontakta oss!

Ta kontrollen över din produktivitet med vågsystem (OBW) som tillval – ingår i Dig Assists uppsättning av appar.

Det intelligenta verktyget ger realtidsinformation om lastvikt och säkerställer att den optimala mängden material flyttas i varje cykel. Systemet registrerar även total lastvikt, per skift eller per dag, för att ge dig kraftfull information om långsiktig produktivitet. Läs mer på www.swecon.se/gravmaskiner

Swecon Anläggningsmaskiner AB, Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment, Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Stenhård expertis till er tjänst Metso Outotecs erbjudande för stenbrott, entreprenörer och bygg- och rivningsföretag omfattar hela produktionsanläggningar och anläggningsenheter, utrustning såsom krossar, siktar, matare, transportörer och pumpar, reservdelar och slitdelar, samt underhåll, reparation, uppgradering och optimeringstjänster. Allt med över 100 års erfarenhet.

Se hela utbudet på mogroup.com/ballast Ring oss 08-474 21 50 eller skicka en förfrågan via mogroup.com/kontakt

mogroup.com

Lokotrack® Nordtrack™ NW Rapid™ NW™ Nordberg® Barmac® MX™ Trellex®