K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 135 • November 2015

Finkornig forskning – för krossballast till betong Biologisk mångfald – handboken äntligen här Seveso – vad gäller egentligen?

SKUT UTAN SPRUT Splitterskydd för säkrare jobb Kurs för säkrare operatör

Höstens branschdagar

Markfilter testat

HUR NÄRA KOMMER DU DEN PERFEKTA FORMEN? TA KONTROLL ÖVER RESULTATET Önskar du att du kunde ändra inställningarna på krossen utan att behöva stoppa produktionen? Då bör du överväga en kross med intelligent styrsystem. Med hjälp av smart automatisering kan du se till att du alltid får optimal nedkrossning, produktfördelning och produktform. Upptäck om din verksomhet kan dra fördel. Läs mer om den nya generationen konkrossar: Sandvik.com/CH500

Ladda ner vår guide för val av kross och effektiv automatisering. Sandvik.com/MasterYourOutput

K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL Ansvarig utgivare Björn Strokirk

#135 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Tomas Skagerlind Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Prototypen till splitter skyddet tillverkades i Finland och Jouko Mäkimaa på Fältservice i Mälardalen har utvecklat det vidare. Foto: Kari Lahtinen

Slutsatserna från Vinnova-projektet Finkorniga produkter från bergmaterial är nu redovisade.

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

5 Ledaren

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm

ECOLA DIC BE OR

Hemsida www.sbmi.se Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Anna Hållams, Christian Härdgård och Björn Strokirk. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

Under 2016 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in tressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

SID

6 Anslagstavlan 7–9 Nyhetsflödet 10 Styrka ett behov? Christian Härdgård, Advokat firman Delphi, om godtyckliga behovsprövningar. 12 Mer mångfald

Handboken om biologisk mångfald i bergtäkter finns nu för nedladd ning. Mar tin Lagerkvist, Enetjärn Natur, guidar till enkla lösningar. 17 Oppfinnar-Jouko

Jouko Mäkimaa på Mälardalens Fältservice har utvecklat ett split terskydd som gör skutknackning en säkrare. 20 Resultat i realtid

Är den papperslösa täkten redan här? Kanske inte riktigt än men företaget KrossDatas lösning visar på en förenklad framtid som ökar produktiviteten och sparar pengar.

22 Luft i berget

SBUF-projektet om markfilter för att minska vibrationer vid spräng ning har genererat intressanta resultat. Mer forskning krävs dock innan metoden kan anses fullt ut användbar i bergtäkter.

40 Var finns riskerna och vad kan jag göra?

Kursen Säker maskinoperatör har ett nytt upplägg där delta garnas egna erfarenheter är en av många viktiga diskussions punkter.

24 Framtidens kornform

43 Seveso under luppen

28 Säkrare maskiner

46 Hallå där Trafikverkets konsult Bengt Niklasson

Hur framställa krossballast av kvalitet, god nog för avancerade ändamål? Projektet Finkorniga ma terial redovisar sina slutsatser och branschföreträdare kommenterar.

SBMIs kravspecifikation vid upp handling ger beställarna stöd i sä kerhetsfrågorna och fungerar som en checklista när maskinparken ska förnyas.

Vad innebär Seveso-direktiven för bergmaterialindustrin? Fråge tecknen har varit många men WSPs Eva-Britt Eklöf Petrusson reder ut begreppen.

Vad händer runt Förbifar t Stockholm och de bergmassor som ska ut på marknaden?

31 Samling i Jönköping och Umeå

SBMIs branschdagar lockade del tagare från när och fjärran och bjöd på ett omfattande program. Stenkoll sammanfattar dagarna.

KROSSORDET # 135

ETT UNDERHÅLLSSYSTEM ANPASSAT FÖR BERGMATERIALINDUSTRIN Digital produktionsdagbok med exportfunktion Förbrukningsrapporter av bränsle och vätskor Skapa rutiner för förebyggande underhåll – minska stilleståndet Avvikelsehantering med avisering via e-post Skräddarsy inspektionsrundor som daglig tillsyn, riskanalyser och skyddsronder direkt i CheckProof Användarvänlig app för iOS, Android samt Windows Phone Läs mer på checkproof.com eller ring oss på 08-732 35 00 så berättar vi mer om fördelarna med CheckProof!

a och Vi expanderar och söker säljare i norr .com/jobb roof ckp che södra Sverige. Läs mer på

Ledare

Tydliga yrkanden och enhetliga villkor

BMI har tagit fram ett dokument som heter Enhetliga rimliga villkor. Där föreslår SBMI tydligt formulerade yrkanden till ansökan om täkttillstånd. Dokumentet ligger på vår öppna del av hemsidan, eftersom även prövningsmyndigheter ska ha tillgång till det. Dokumentet uppdateras vid behov, exempelvis när det kommer nya rättsfall från MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) eller lagändringar som berör vår bransch. Två viktiga villkor avser vibrationer och luftstötvåg. SBMI föreslår i Enhetliga rimliga villkor att vibrationen i närmaste bostad får vara högst 4 mm/s i 90 procent av alla sprängningar och att den aldrig får överstiga 6 mm/s. Luftstötvågorna begränsas till högst 120 Pa uttryckt som frifältsvärde vid 90 procent av sprängningarna och de får aldrig överstiga 150 Pa.

satte om detta yrkande är lämpligt eller ens möjligt att fastställa som villkor för ett tillstånd. Syftet är otydligt och det kan ifrågasättas om det inte innebär krav på självangivelse. Denna del av villkoret var inte uppe till prövning och MÖD ansåg sig inte kunna upphäva denna del av det överklagade villkoret från MMD utan att komma i konflikt med processuella bestämmelser. Eftersom villkoret var oklart formulerat och kunde tolkas på olika sätt återförvisades målet till MMD för fortsatt handläggning (mål 10649-14). MÖD anförde dock att det i vissa fall kan finnas behov av villkor som medger ett visst handlingsutrymme innan de blir straffsanktionerade, och konstaterade att MMD i det aktuella målet bedömt att det för luftstötvågor till följd av sprängningar finns anledning att tillåta en viss flexibilitet.

Villkorsförslagen prövades en gång i MÖD – för täkten i Arendal – och MÖD accepterade de villkor som sökanden hade föreslagit. Denna dom var bra, men SBMIs juristmedlemmar menade att en enstaka dom i MÖD är mindre tungt vägande än flera liknande domar. Då råder en ”stadfäst praxis”. De önskade därför att någon skulle driva ett mål vidare till MÖD. Ett lämpligt mål dök upp 2014 där sökanden yrkat på nivåer enligt SBMIs förslag, men fått avslag i MMD (Mark- och miljödomstolen). Sökanden begärde prövningstillstånd hos MÖD vilket beviljades. Tyvärr yrkade sökanden även att företaget vid överskridande ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Sådana villkor gavs ofta för mer än sex år sedan. MÖD ifråga-

Domen visar betydelsen av dels vad man yrkar, dels hur man formulerar det. Målet är att Enhetliga rimliga villkor ska innebära tydliga och acceptabla förslag till villkor och åtaganden från den sökande. Man ska inte behöva hitta på nya formuleringar i varje nytt täkttillstånd utan kunna återanvända tydliga och bra formuleringar. Att de är tydliga vinner både sökande och tillsynsmyndigheter på. Ibland kan villkor annars vara svåra både att följa och följa upp. Vad sägs till exempel om: "Tillfredsställande insynsskydd runt brytningsområdet ska finnas" "Närboende ska meddelas i god tid innan sprängning" (avstånd?, tid?) "Successiv efterbehandling ska ske när så är möjligt"

”

Syftet med villkoret ska vara tydligt och det bör ha en utformning som inte ger utrymme för olika tolkningar.

Syftet med villkoret ska vara tydligt och det bör ha en utformning som inte ger utrymme för olika tolkningar. Men att villkor är tydliga behöver inte med nödvändighet betyda att de detaljreglerar verksamheten. En alltför ambitiös detaljreglering kan minska möjligheten att utveckla verksamheten när ny teknik och kunskap kommer fram, inte minst vad gäller miljön (se artikel på sidorna 12–14). Avsedd miljönytta ska stå i proportion till de kostnader som villkoret medför.

Dokumentet Enhetliga rimliga villkor följer i stort det goda beslutsstöd för täkttillstånd som länsstyrelserna tog fram 2012, men SBMI menar att vissa krav hellre ska regleras i kontrollprogrammet där förändringar är lättare att göra. Vi tar gärna emot förslag från medlemmar och myndigheter hur dokumentet Enhetliga rimliga villkor kan fortsätta att utvecklas.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 135

Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: leena.eriksson@sbmi.se

Kurser och branschdagar 2016 4/1 och 18/1 Säker Maskinoperatör Göteborg och Ljungby

Kursen vänder sig till maskinope ratörer, med fokus på mobila an läggningar. Kursen ökar insikten om risker i täkt och ger kunskap om säkra arbetssätt och de regelverk som styr verksamheten. 11–14/1 Produktion I Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter och krossanläggningar. 9–11/2 Produktion II, del 1 Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer el ler motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i berg materialindustrin eller angränsande verksamhet.

23–25/2 Produktion II, del 2 Radisson Blu Arlandia Produktion II, del 2, förnyelse (valfri kursdag under Produktion II) Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare, produktionschefer eller motsva rande som någon gång under de senaste tio åren gått hela Produk tion II-kursen. 15–16/3 Grundkurs i bergmaterial industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och admi nistrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. 7/4 Årsstämma och branschdag Stockholm, Hilton Slussen

Kursen Säker Maskinoperatör ges nästa gång i januari. 6/10 Branschdag Jönköping, Filmstaden 20/10 Branschdag Umeå, Filmstaden

8–9/11 Grundkurs i bergmaterial industrin Radisson Blu Arlandia 22–23/11 Produktkunskap, kvalitets säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 Normansväg 2, 771 94 Ludvika Normansväg 2, 771 94 Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-79965 Peter Svensson 0240-79968 Nu även med reservdelslager i Bålsta

Nyhetsflödet RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER • BORRNING – GRUNDEN FÖR BRA SPRÄNGNING

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER

Bergsprängning är ett kompetensområde, där sprängarnas kompetens avgör hur bra resultatet blir. För att sprängarna ska kunna göra sitt jobb måste täktägaren ge dem förutsättningar att göra det. De måste exempelvis kunna komma fram till pallkanten på ett bra och säkert sätt. Hålen ska borras på rätt sätt, till rätt djup, med rätt lutning och rätt hålsättning. En sprängning ger bäst styckefall om sprängämnet är jämt fördelat i hela salvan. För att sprängningarna alltid ska kunna genomföras säkert bör det finnas en långsiktig planering i täktens APD-plan och verksamhetsutövaren ska se till att det genomförs kontinuerliga kontroller. Det bör upprättas både en kortsiktig och en långsiktig brytplan för täkten. Verksamhetsutövaren bör upprätta brytplanen tillsammans med sprängaren. Sprängarens sprängtekniska perspektiv är ofta till stor nytta för verksamhetsutövaren, och kan innebära både effektivare och säkrare arbete och lägre kostnader.

RÅD INFÖR SPRÄNGNING I BERGTÄKTER – PRAKTISK A RÅD

TILL PLATSCHEF,

E F OCH INKÖPAR PRODUKTIONSCHE

• CHECKLISTA

CHECKLISTA

BORRNING – GRUNDEN FÖR BRA SPRÄNGNING

– ETT URVAL FÖR PLATSCHEFER

Se till att det finns tid för sprängentreprenören att planera och genomföra borrningen på ett bra och säkert sätt (AFS 2007:1, Sprängarbete). Det kan exempelvis handla om att se till att det finns tillräckligt med tid för en bra utsättning. Slarv och stress orsakar många fel. Dit hör dålig avtäckning, borrning, mätning av hålavvikelser, laddning och koppling av salvor. För att sprängningen ska kunna ske säkert och med bra kvalitet så måste allt detta göras med omsorg och utan tidspress. Sprängarna måste kunna komma fram Om bergets ovanyta är mycket ojämn kan borrvagnen tippa och personer kan halka och skada sig. Genom att ha en bra långsiktig planering i täktens APD-plan kan verksamhetsutövaren redan vid avtäckningen ge goda möjligheter till säkra körvägar genom att exempelvis utnyttja avtäckningsmaterialet.

FRÅN BEF:S CHECKLISTA

Kontrollpunkter Kommer sprängarbasen att göra

NEJ en riskbedömning? (Redovisa

Har personalen rätt kompetens för sin arbetsuppgift? - Sprängkort? - Borrkort? Annat skriftligt dokument? - Maskinförarbevis? (När skutknackning ingår i entreprenaden)

rutin/blankett)

Inte aktuellt

Finns det tillstånd från kommun för att köpa, transportera och förvara sprängämne? (Om sprängämne förvaras i förråd i täkten) Om riskbedömningen säger att skyddsutrustning behövs, används godkänd skyddsutrustning? (Hit hör exempelvis säkerhetssele, hjälm, hörselskydd, skyddsskor, skyddsglasögon och andningsskydd, enligt AFS 2010:1 8 §) Har platschefen sett till att bergytan är avtäckt och rengjord från jord och lösa stenar? Använder borrarna godkänd borrutrustning? (Använder de hyttlösa riggar utan platschefen tillsammans med fjärrstyrning bör borraren göra en särskild riskbedömning.

Är borriggen säkert förankrad i de fall terrängen lutar? (AFS 2010:1 37 §) Om borrarna borrar i en gammal sprängbotten, utförs borrningsarbetet säkert? (Bergytan ska vara noggrant rensad, enligt AFS 2010:1 36 §. Finns det uppstickande gaddar ska sprängarbasen göra en riskbedömning för att avgöra vilken yta som ska rensas) Finns åtgärder för att förhindra spridning av damm? (AFS 2010:1 35 §) Utförs hålinmätning om pallen är över 10 meter hög? (AFS 2010:1 40 §) För sprängarna sprängjournal för varje salva? Finns det rutiner och en nedskriven bevakningsplan för sprängningarna? (För exempelvis utsättning poster, utrymning, signalering, kommunikation och hur återgången efter skjutningen ska gå till. Detta till normalt arbete finns reglerat i AFS 2007:1 37 §) Kontrollerar sprängarbasen resultatet av sprängningen? (AFS 2007:1 39 §) Överlämnar sprängarbasen ansvaret för salvan enligt en tydlig rutin? Skrotning, skutknackning och dolor. Är det tydligt vem som ansvarar för att kontrollera skut före knackning samt kontrollera riskavstånd till täktens övriga verksamheter? (AFS 2010:1 42§) Ansvarig Sker skutknackning på en avskild plats? (AFS 2010:1 42 §, 44 §) Är arbetsområdet ordentligt avstängt? (Om skutknackning ingår i entreprenaden) Är maskinisten som knackar skut tillräckligt skyddad, säkerhetsruta eller jämförbar säkerhetsanordning? exempelvis genom att maskinen har (AFS 2012:39 §) Finns det rutiner för hur dolor hanteras? (Exempelvis markering och utrymning. Kontakta sprängarbasen som ger förslag till åtgärder. Se AFS 2007:1 39 §, Anmälan till arbetsmiljöverket.) Finns det rutiner och en nedskriven bevakningsplan för sprängningarna? (För exempelvis utsättning poster, utrymning, signalering, kommunikation och hur återgången efter skjutningen ska gå till. Detta till normalt arbete finns reglerat i AFS 2007:1 37 §) Kontrollerar sprängarbasen resultatet av sprängningen? (AFS 2007:1 39 §) Överlämnar sprängarbasen ansvaret för salvan enligt en tydlig rutin? Skrotning, skutknackning och dolor. Är det tydligt vem som ansvarar för att kontrollera skut före knackning samt kontrollera riskavstånd till täktens övriga verksamheter? (AFS 2010:1 42§) Ansvarig Sker skutknackning på en avskild plats? (AFS 2010:1 42 §, 44 §) Är arbetsområdet ordentligt avstängt? (Om skutknackning ingår i entreprenaden) Är maskinisten som knackar skut tillräckligt skyddad, säkerhetsruta eller jämförbar säkerhetsanordning? exempelvis genom att maskinen har (AFS 2012:39 §) Finns det rutiner för hur dolor hanteras? (Exempelvis markering och utrymning. Kontakta sprängarbasen som ger förslag till åtgärder. Se AFS 2007:1 39 §, Anmälan till arbetsmiljöverket.) 4

Kenneth Johansson ny chef för stenmaterial på NCC Kenneth Johansson tillträdde den 1 november tjänsten som divisionschef för Division Stone Materials på NCC Roads. Han har en gedigen bakgrund inom NCC och stenmaterialverksamheten, med ett flertal ledande positioner, bland annat som affärsenhetschef för tidigare NCC Roads Sverige Nord. Kenneth Johansson är även styrelseordförande i Kenneth Johansson SBMI sedan flera år.

Goda råd om sprängning Den i våras av SBMI nyinrättade spränggruppen, en funktion som länge saknats, har rivstartat sitt uppdrag. Sedan en kort tid tillbaka finns gruppens första bidrag att ladda ner på SBMIs medlemssidor. Skriften Råd inför sprängning i bergtäkter är baserad på en äldre skrift med samma inriktning som nu har fått sig en välbehövlig uppdatering. Det nya dokumentet är omarbetat både vad gäller text och bilder och ambitionen är att förmedla goda råd till i första hand platscheferna ute i bergmaterialindustrins täkter. Under produktion befinner sig dessutom en uppföljare med mer fokus på detaljer kring sprängning, hur man bör göra får en förklaring varför. SBMIs spränggrupps huvudsakliga uppgift är att bistå SBMI och dess medlemmar med expertis när så krävs och består i nuläget av Jonas Jonsson (Skanska), Martin Malmsten (NCC), Fredrik Eklind (Jehander) och Jan Johansson (Voglers).

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

SEKTION:

Transportband & Service!

Bilden visar vårt senaste projekt från ett värmeverk i Stockholm. Arbetet är vårt mest omfattande och pågår under 2015-2016. Mer än 5 kilometer band ska monteras av våra servicetekniker. De bredaste banden är 2400 mm! Under 90 år som leverantör till den svenska industrin har Rubber Company byggt upp en unik kunskap om industrigummiprodukter. Vi erbjuder ett brett sortiment från de världsledande tillverkarna inom varje produktområde.

www.rubberco.se

Nyhetsflödet Grindex lanserar Milli

Nytt mellanstort sorteringsverk Sandviks nya, mellanstora sorteringsverk QA335 med det patenterade Doublescreen-systemet är effektivt, mångsidigt och produktivt, och ger siktning med stor flexibilitet. Sorteringsverket har flera funktioner för enkel drift och effektivitet, exempelvis ett användarvänligt elektriskt kontrollsystem med sekvensstart, hydraulisk siktseparation som underlättar vid byte av siktmedia och en bränsleeffektiv motor på 74,5 kW. QA335 har utformats med hopfällbara skyddsräcken kring gångbanorna för att ge en säker arbetsplattform för service och underhåll. Dessa drivs hydrauliskt vilket möjliggör snabba uppstartstider. QA335 har fjärrkontroll för att förenkla manövrering på plats. Den innovativa Doublescreen-tekniken är en av de mest anpassningsbara och flexibla siktlösningarna på marknaden, med två höghastighetssiktar som arbetar oberoende av varandra. Arbetsvinkeln för varje sikt kan justeras oberoende av den andra, för att på så sätt anpassa maskinen till de specifika förutsättningarna på platsen. Det ger större justerbarhet, ökad precision och högre effektivitet. QA335 är idealisk för produktion av snävt specificerade fraktioner utan att göra avkall på produktiviteten.

Grindex, världsledande inom elektriska dränkbara pumpar, lanserar nu millimeterpumpen Grindex Milli, som bygger på den redan väl etablerade pumpen Micro. Millis huvudkomponenter är oförändrade från Micro och pumparna har samma slitdelar. Nya Milli möjliggör pumpning ner till några få millimeter och den unika backventilen förhindrar att vattnet återflödar. Backventilen rör sig i ett begränsat utrymme, vilket innebär att när pumpen startas, öppnas ventilen och låter vattnet passera tills vattnet är borta eller tills du stänger av pumpen. Liksom övriga dräneringspumpar i Grindex produktportfölj har Milli Grindex unika patenterade luftventil som innebär att pumpen kyls med luft när det inte finns tillräckligt med vatten. Luftventilen och motorskyddet i kombination skapar dubbelt skydd för pumpen vid torrkörning. Det innebär att pumpen kan pumpa ”torrt” utan att riskera överhettning. Sammanfattningsvis resulterar det i ett mer kostnadseffektivt arbete som sänker kostnaderna för slutkunderna.

Radiostyrning för borraggregat Sandviks borraggregat för ovanjordsborrning i Ranger DX- och DQ-serien kan sedan en tid fås med tillvalet full radiostyrning. Funktionen har utformats specifikt med säkerheten i åtanke, men det bidrar också till ökad produktivitet. Detta är extra användbart när borraggregatet används för arbete på branta lutningar och i svår terräng där säkerheten är synnerligen viktig. Med den fulla radiostyrningen kan nu operatören utföra dessa uppgifter på säkert avstånd, vilket samtidigt ger högre produktivitet eftersom operatören hela tiden kan ha full sikt under maskinen och över vinschning. Slitsborrning är ett användningsområde som blir långt enklare med en radiostyrd maskin. En Ranger DQ500 med full radiostyrning blir extremt flexibel och lämplig för en rad nya användningsområden. Den nya radiostyrningen är smidig att använda och exakt. Detta innebär att de grundläggande funktioner som kan styras via radio omfattar borrning och förflyttning, samt bomstyrning, stånghantering och roll-over (Ranger DQ500). Den nya, fullständiga radiostyrningen är tillgänglig för alla borraggregat i Ranger-serien och innebär ett bidrag till ökad bränsleekonomi, produktivitet, effektivitet och, viktigast av allt – säkerhet.

www.Lifa.se | 023-790 560

Bergmaterialindustrin minns Rolf Littorin

www.roxx.se

– Han var en fantastisk sällskapsmänniska, oerhört social och dessutom en ordningsmänniska av rang. Inte minst det sista var en bra egenskap i föreningsarbetet på den tiden. Littorin och Sällström var drivande och väldigt betydelsefulla i arbetet med att bygga upp Grus och Makadamföreningen, tillsammans med flera andra naturligtvis. – Framförallt minns jag hans karisma, trots hans vänlighet var det inte många som vågade ta strid mot honom. Stig Åström, styrelsemedlem under många år och ordförande 1990–1992, har också ljusa minnen av Rolf Littorin. – Rolf är legendarisk i bergmaterialkretsar. Det var i hög grad han som hade idéerna och dessutom förmågan att omsätta dem i praktiken. Han var väldigt intelligent, en kille som pratade och tänkte hela tiden. Stig Åström berättar att Rolf Littorin var väldigt omtyckt i branschen,

FOTO: LARS OA HEDLUND

Rolf Littorin, Grus och Makadamföreningens förste verkställande direktör, på den tiden med titeln ombudsman, gick bort under sensommaren efter en kortare tids sjukdom. Rolf Littorin blev 92 år gammal. Utöver insatserna för Grus och Makadamföreningen gick han även under epitetet "svensk schacks grand old man" och var i många år verksam inom schackets värld, såväl nationellt som internationellt. Rolf Littorin drev dessutom egen juristfirma, en yrkesroll som var till stor nytta för Grus och Makadamföreningen och därmed för hela industrin. Grus och Makadamföreningen bildades i maj 1956 och Rolf Littorin förblev sin VD-post trogen ända fram till 1989 då Börje Bergman utsågs till hans efterträdare. En av många som minns Rolf Littorin med både glädje och saknad är Björn Holm som träffade honom och parhästen Stig Sällström (föreningens tekniske direktör) för första gången 1976.

även om det inte alltid var enkelt att lösa de schackproblem han gärna ställde upp på brädet när besökarna anlände till kontoret på Tysta gatan vid Karlaplan i Stockholm. – Inte precis rätt adress för Rolf, det var aldrig tyst runt honom. Fotnot: Grus- och Makadamföreningen bytte namn till Sveriges Bergmaterialindustri 2002.

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

SPG Y-länk Tre olika modeller!

Ult

Lig

uty

v Hea

Lig

PU-duk

Komplett tillbehörsprogram

utbud Gå in på www.spgab.se och se vårt are. sälj våra eller kontakta någon av

Siktmedia 2014 185x125mm.indd 1

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

2014-04-16 15:05

gästkrönika

Vem har behov av en Vid tillståndsprövningar av bergtäkter ingår ett moment som skiljer sig markant från tillståndsprövningar av andra miljöfarliga verksamheter, nämligen frågan om det finns ett behov av den bergtäkt som ansökan avser. Detta innebär att den sökande ska kunna styrka ett behov av täkten på den sökta platsen.

mitt arbete är jag ofta ombud i tillståndsprövningar och jag har märkt att frågan om behovet kan skapa stora problem, inte bara för den sökande utan även för de prövande myndigheterna. Behovsprövningen är till sin natur komplex och det saknas klar och tydlig vägledning från förarbeten eller praxis. När man utreder frågan om behovsprövning så ger den tyvärr upphov till fler frågor än svar. Regler om behovsprövningar för bergtäkter är på intet sätt en ny företeelse. Redan i den gamla Naturvårdslagen infördes bestämmelser kring behovsprövning 1982. Anledningen var att det framgick av praxis att det gjordes en särskild intresseavvägning där behovet av täkten vägdes mot intresset av att skydda djur- och växtliv samt miljön i övrigt. Denna bestämmelse användes vid alla typer av täkttillstånd, inte bara för bergtäkter. Bestämmelsen fördes vidare till Miljöbalken som trädde i kraft 1999. Den generella bestämmelsen om behovsprövning fanns kvar fram till 2009 då den ersattes med regler om behov av täkt avseende naturgrus, torv och matjord.

Lagändringen medförde således att Miljöbalken inte längre innehåller några särskilda bestämmelser om behovsprövning avseende bergtäkter. Bedömningen av behovet ska istället göras utifrån de allmänna hänsynsreglerna och dess hänvisning till hushållningsbestämmelserna, där det bland annat anges att ett markområde ska användas för det ändamål som området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Samtidigt som den särskilda bestämmelsen om behovsprövning för bergtäkter togs bort infördes det även en bestämmelse i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som anger att länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om tillstånd till täkt att lägga fram en utredning som belyser behovet av täkten. Bestämmelsen gäller för samtliga typer av täkter inklusive bergtäkter.

”

Frågan är då om lagändringen har medfört den avsedda förenk lingen? Enligt min mening är det högst tveksamt.

KROSSORDET # 135

GÄSTKRÖNIKÖR: Christian Härdgård, Delphi Advokatbyrå

Varför infördes det då nya bestämmelser om behovsprövningen av täkter? Enligt förarbetena till Miljöbalken ansågs det vara oklart hur avvägningen mellan behovet av materialet och intresset av att skydda naturmiljön skulle ske. Vidare ansågs reglerna i 2 kap. och 3 kap. Miljöbalken vara fullgoda vid tillståndsprövningen av täkter. Sammanfattningsvis genomfördes lagändringen för att förenkla tillståndsprövningen.

Frågan är då om lagändringen har medfört den avsedda förenklingen? Enligt min mening är det högst tveksamt. Tyvärr angavs det inte vilka parametrar behovsprövningen ska innehålla i samband med förändringen. Därför finns det fortfarande många frågor kring behovsprövningen som kräver svar. Vems behov är det som ska styrkas? Är det den sökandes eller allmänhetens? Ska behovet styrkas inom ett visst geografiskt område? Om så är fallet, hur stort ska detta geografiska område vara? Är konkurrensen mellan olika aktörer något som kan vägas in? Kan det finnas anledning att ställa högre respektive lägre krav på en behovsutredning? Vilka myndigheter ska utgöra remissinstanser vid behovsprövningar – läns-

bergtäkt? styrelsen, kommunen, SGU eller samtliga dessa myndigheter?

Som ni märker är frågorna många och praxis ger en splittrad vägledning. Tyvärr finns det inte många avgöranden som specifikt tar upp behovsfrågan och bland de avgöranden som finns spretar bedömningen. I vissa fall ställs höga krav på behovsprövningen utan att detta motiveras eller har något egentligt stöd. Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) har i något fall uttalat att om den planerade bergtäkten anses påverka ett område med högt skyddsvärde, till exempel en nationalpark eller ett natura 2000-område, så kan högre krav ställas på behovet. MÖD anger dock inte vilka krav som ställs. Vad gäller avsättningsområdet för materialet har det i något avgörande accepterats att den sökande anger i princip hela Sverige som potentiellt avsättningsområde utan att ange några siffror. I andra fall har dock avsättningsområdet endast ansetts vara den egna och möjligtvis de angränsande kommunerna. I vissa fall där SGU har blivit tillfrågade har de hänvisat till olika nyckeltal som till exempel ballastleverans per invånare och utifrån detta försökt göra en objektiv bedömning av behovet inom ett visst geografiskt område. I andra avgöranden har SGU sagt att förutom dessa nyckeltal finns det en rad andra faktorer som kan påverka behovet, vilket gör att SGU saknar förutsättningar att ge ett entydigt svar. En annan relevant fråga är hur man ska se på det faktum att det finns konkurrerande täkter inom det planerade avsättningsområdet. Konkurrensverket har yttrat sig i något ärende och anfört att behov kan anses föreligga ur konkurrenssynpunkt, det vill säga det föreligger ingen konkurrens om samtliga täkter har full avsättning på materialet.

”

Berg kan rimligtvis inte anses utgöra en ändlig naturresurs som medför att det anses motiverat med en behovsprövning vid tillstånds prövningen. MÖD tar dock inte alltid hänsyn till konkurrensaspekten utan anser i vissa fall att andra parametrar ska väga tyngre. Då det enligt min mening är ganska uppenbart att de nuvarande reglerna om behovsprövning inte fungerar som det var tänkt önskar jag att regeringen särskilt utredde frågan om det behöver finnas regler för behovsprövning avseende bergtäkter. Berg kan rimligtvis inte anses utgöra en ändlig naturresurs som medför att det anses motiverat med en behovsprövning vid tillståndsprövningen.

Om regeringen ändå kommer fram till att så är fallet bör de ställa sig frågan om det finns någon verksamhetsutövare som skulle inleda en tids- och kostnadskrävande tillståndsprövning av en bergtäkt utan att ha säkerställt avsättningen av materialet så att det genererar en vinst. Om det därefter fortfarande anses motiverat med en behovsprövning bör det tydligt anges vilka parametrar som ska ingå vid prövningen så att täktbranschen får ändamålsenliga och rättssäkra regler att förhålla sig till. Framtiden får utvisa om min önskan slår in eller om vi får fortsätta att förlita oss på myndigheternas och domstolarnas något godtyckliga behovsprövningar.

Lathund för mer Enkla lösningar för ökad biologisk mångfald. Så kan man beskriva ansats och slutmål för det projektarbete som initierades för drygt ett år sedan. Nu har Enetjärn Natur, i samarbete med branschföretag och med stöd av SBUF, färdigställt den första handboken specifikt riktad mot bergmaterialindustrin.

L A D DA N E R LATHUND EN PÅ SBMI.S E

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ENETJÄRN NATUR ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Martin Lagerkvist

edan ett antal år tillbaka har de biologiska mångfaldsfrågorna fått alltmer utrymme i utvecklingsdebatten, såväl lokalt som på högre politisk nivå. Ett exempel är den strategi som antogs av EU-kommissionen 2011 och som syftar till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald fram till 2020. Ett annat är det nya MBK-direktiv som ska införlivas i lagstiftningen hos EUs medlemsstater under 2017. Många aktörer inom bergmaterialindustrin har redan arbetat med ämnet sedan en tid men det har saknats ett omfattande och lättförståeligt material som stöd. Ända tills nu. Dokumentet och handledningen "Inspiration till att skapa bra natur i täkter" med underrubriken "Åtgärder under drift och i samband med efterbehandling" har ambitionen att hjälpa bergmaterialindustrin att utan massiva insatser och till en rimlig kostnad hjälpa naturen på traven.

ABL – redskap för bergtäckt och grustag med högsta

– Responsen utifrån har varit mycket positiv, trots att rapporten är färsk och kanske inte fullt ut hunnit landa i verksamheten ännu, säger Martin Lagerkvist på Enetjärn Natur som varit projektledare i arbetet.

Logiskt uppbyggd En av grundtankarna med handboken är att det ska vara lätt att hitta och tillämpa lämpliga aktiviteter. Därför är strukturen utvecklad för att man snabbt ska kunna ta sig till specifika åtgärder. Första uppslaget är vikt åt en översikt som, om så önskas, leder läsaren direkt till möjliga åtgärder inom respektive områden, exempelvis slänter, vattenmiljöer, upplagshögar och klippbranter. – Alla är kanske inte intresserade av att läsa om livsmiljöer och förutsättningar för olika arter, säger Martin Lagerkvist. Och då ska man snabbt kunna kliva förbi detta

ABL- rätt redskap för varje uppgift

KVALITET & PRESTANDA

ABL Construction Equipments produkter är designade och byggda på 40 års erfarenhet. Att i ett nära samarbete med förarna av maskinerna konstruera redskapen skapar en säkrare och effektivare produkt. ABL är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008 och SS-EN ISO 14001:2004 och det återspeglas i vårt sortiment och vår företagskultur. Vi är stolta över att se våra kunder använda ABL produkter i sin dagliga verksamhet.

Berg- och utlastningsskopor 5,0 m³ –10,0 m³

Grävskopor upp till 6,3 m³

Tel 0382-676 00 • www.abl.se

Ett företag i PARS-Gruppen

biologisk m책ngfald

liv i luckan

KROSSORDET # 135

biologisk mångfald

”

God kontakt med tillsynsmyndigheterna är mycket viktigt för att stämma av frågorna om biologisk mångfald.

och hamna direkt på åtgärderna. För den som är intresserad finns det dock en hel del att förkovra sig i. Även om handboken fokuserar på just åtgärder saknas inte bakgrundsinformation. Den beskriver också hur man strategiskt går till väga. Det är bra att göra en plan för artrikedom i sin specifika täkt innan man börjar med åtgärderna. Många delar av arbetsplatsen kan med enkla medel bli "hotspots" för biologisk mångfald. – Ibland krävs det så lite, menar Martin Lagerkvist och ger ett exempel: – Har man ett område med fuktig täktbotten kan man enkelt gräva ur lite och därmed skapa en vattensamling.

Under och efter Precis som titeln påpekar redogör handboken både för åtgärder som kan vidtas under drift och i efterbehand-

KROSSORDET # 135

Mar tin Lagerkvist lingsskedet. Ibland, beroende på vad som planeras, självklart i dialog med tillsynsmyndigheterna. Något som Martin Lagerkvist är noga med att framhålla. – God kontakt med tillsynsmyndigheterna är mycket viktigt för att stämma av frågorna om biologisk mångfald. En annan aspekt i arbetet är att det ibland faktiskt är bättre att inte göra något alls, eller väldigt lite, och en parallell kan dras till hur branschen tidigare i högre grad återställde mark genom täta granoch tallplanteringar. Den biologiska mångfalden vinner på en diversifierad miljö och många av de ingrepp som under drift görs i landskapet är gynnsamma för växt- och djurliv. – Försök inte återskapa det som var, fastslår Martin Lagerkvist. Fokusera på de nya miljöer som faktiskt skapats av verksamheten.

Handboken om biologisk mångfald finns att ladda ned på SBMIs öppna hemsida och innehåller följande kapitel: • Introduktion • Möjlighet och skyldig het att värna biologisk mångfald och ekosys temtjänster • Strategier för att ut veckla naturvärden i täkten • Livsmiljöer, förutsätt ningar och ar ter INSPIRATION TILL ATT SKAP A BRA NATUR I TÄKTER • Åtgärder • Exempeltäkter • Litteraturför teckning GÄRDER GÅ DIREKT IN PÅ ÅT

HANDBOK

Produktion: Enetjärn Natur 2015

ÅTGÄRDER UNDER DRIFT OCH I SAMBAND MED EFTERBEH ANDLING

Åtgärder i slänter sidan 39.

Åtgärder i vattenmiljöer sidan 45.

Skötselåtgärder i små lövskogspartier sidan 49.

Åtgärder i gräsmarker sidan 42.

Åtgärder i bergväggar och i klippbranter sidan 36.

Åtgärder i upplagshögar och rasbranter sidan 38, 41.

• • • • • • •

Kapitlet Åtgärder delas in i följande områden: Höga bergväggar och klippbranter Rasbranter Slänter Upplagshögar och vallar Gräsmarker Vattenmiljöer Områden med lövskog

Inom varje område behandlas åtgärdsmål, åtgärder och även säkerhet. Inom vissa områden skiljer handboken på åtgärder under drift och åtgärder vid efterbehandling.

ingreppsskydd

för din säkerhet

s generationen a y n i v r ra e l! Nu lans n ny termina e h c o r to a ik viktind

-Höj säkerheten på transportörerna.

Ett enkelt och lättmonterat ingreppsskydd eliminerar klämrisken vid returrullarna. Finns för B-B 500 - 1200. Viktindikator 47-11 Terminal ML411

Läs mer om alla våra nya produkter på flintab.se eller i vår nya produktkatalog

vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Jean Lindroos Försäljningschef Syd/ Marknadschef Länk till produktkatalogen

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

Katalogen hittar du även på flintab.se

HAR NI KOLL PÅ FLÖDET? Vi konstruerar användarvänliga bandvågar till de flesta leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer…med precision. Nya generationens vågdator - OJ1436 smart BELT WEIGHER INDICATOR är nu ute på marknaden, de första 30 har redan lämnat för kund. Alla äldre skåp kan enkelt uppdateras, man byter endast panelmodulen.

”Kan en kalibrering utföras enklare? Förmodligen inte. Allt loggas dessutom, så även tareringar, nollställningar och eventuella larm.” Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning www.kellve.com

S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

ny teknik

Oppfinnar-Jouko – utvecklar ett hydrauliskt splitterskydd Alla vill naturligtvis undvika att sprida stensplitter vid skutknackning. Förutom den uppenbara säkerhetsrisken för personalen i täkten så orsakar kringflygande sten också skador på maskinen som knackar. Jouko Mäkimaa på Fältservice i Mälardalen har lösningen. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: NICLAS KINDVALL OCH FÄLTSERVICE I MÄLARDALEN

undens problem är vår utmaning, säger Jouko Mäkimaa som tillsammans med SvenÅke Isaksson driver Fältservice i Mälardalen sedan ett drygt dussin år tillbaka. Företagets verksamhet är baserad kring de tjänster man erbjuder kross- och sprängföretag. Fältservice i Mälardalen knackar skut, hjälper till med avtäckning inför sprängningar och lyfter sprängmattor efteråt. Dessutom svetsar och reparerar man i verkstaden i Rosersberg utanför Stockholm och bemannar ett par krossanläggningar. – Vi är duktiga på tillgänglighet, sä-

ger Jouko Mäkimaa. Vår personal jobbar i skift – sju dagars arbete och sedan sju dagar ledigt. Det gör att vi alltid har folk, även fredag till söndag. På helgerna blir det mycket "skruvande" som Jouko själv uttrycker saken. Och "skruva" det gillar han. – Jag är åkarson från norra Finland, skrattar han. Pappa var duktig på att laga och fixa grejer och jag har väl ärvt det från honom.

Fungerar bra Historien bakom splitterskyddet börjar i norra Finland där Jouko Mäkimaas vän Kari Lahtinen utvecklade

KROSSORDET # 135

ny teknik

Jouko Mäkimaa på Fältservice i Mälardalen har designat splitterskyddet för tuffa tag. Lilla bilden: Redet som splitterskyddet vilar i när det inte används innehåller även verktygslåda och extra reservslang för hydraulsystemet.

”

den första prototypen. Denna har sedan Jouko justerat och skruvat vidare på. Här i Sverige har splitterskyddet redan använts med framgång, bland annat på flera arbetsplatser belägna nära tättbebyggt område. – Jag har alltid varit intresserad av tekniska lösningar och det har varit kul att ta den här idén till nästa nivå. Vi håller ju på med skutknackning och har en verkstad där vi kan testa olika lösningar. Splitterskyddet är en form av gummihuva som maskinföraren kan låta glida ner runt hammaren med hjälp av hydrauliska cylindrar. Väl på plats skyddar den mot stensprut och minskar både buller och damm.

Med splitterskyddet reduceras säkerhets avståndet och fler kan jobba på platsen.

KROSSORDET # 135

– Det fungerar jättebra och nu känner vi oss mogna för att marknadsföra produkten.

Mer tid förr Även om det var vännen i Finland som utvecklade den första prototypen har problemet med splitter varit något som Jouko Mäkimaa funderat på en längre tid. – Ute på uppdrag har vi ju sett att det har blivit mer och mer bråttom för alla aktörer att komma in och börja jobba efter en sprängning. Det känns som det går fortare nu än förr. Och det är ju inget som jag kan ändra på, istället får jag försöka lösa de problem som uppstår. Han fortsätter: – Med splitterskyddet så reduceras säkerhetsavståndet och fler kan jobba på platsen. Dessutom finns det områden med bullerproblematik. Det finns till exempel ett ställe inom tättbebyggt område i Hammarbyhöjden där man tidigare var tvungen att köra skuten till en terminal. Med split-

terskyddet minskar bullret och man kan ta hand om problemet på plats. Enkla bullermätningar har visat på en minskning med 4 decibel.

Redo för marknaden Nyligen färdigställde Jouko ett "rede" för splitterskyddet att vila i när det inte används. I redet finns också en verktygslåda och reservslang till hydrauliken. Uppgraderingar görs fortfarande, när tid finns för att "skruva", men produkten är snart redo att släppas på marknaden. Jouko Mäkimaa är övertygad om att många skulle ha stor nytta av uppfinningen. – Den skyddar människor och maskiner från splitter och minskar buller och damm. Det går att spara mycket pengar med ett splitterskydd. n

NYA MC 110 EVO:

HÖGSTA PRESTANDA OCH EFFEKTIVITET NÄR DEN ÄR SOM BÄST.

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk. Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer.

ROAD AND MINERAL TECHNOLOGIES

Alvesta 0472-100 91 Göteborg 031-748 31 31 Frövi 0581-80 400 www.wirtgen.se

Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

www.wirtgen-group.com

Tänk vägning - Tänk SMART - Tänk Tamtron

Scalex markvåg Hög precision Många tillbehör Snabb installation

Vill du veta mer om SMART vägning? Kontakta oss!

Michael Karlsson Säljare, Norr

www.tamtron.se

produktionsstöd

Koll på kross Det som började med att IT-konsulten Micael Eskilander hjälpte sin bror med några jobbrelaterade lösningar har med tiden utvecklats till en fullskalig kommersiell produkt. Krosskontroll går i spetsen för en utveckling som säger adjö till lösa papper och välkommen till ordentlig insyn i produktionen. TEXT: TOMAS SKAGERLIND FOTO: KROSSDATA

”

öretaget i fråga, med Micael Eskilanders bror på lönelistan, är Sandahls Entreprenad i Småland, vars vd Johan Wesley länge brottats med otillräcklig information om produktionen i krossanläggningarna. – Tidigare har man gjort på det gamla hederliga sättet, berättar Eskilander. Med papper och penna, i bästa fall kanske i excel-ark. Johan Wesley gjorde en kravspecifikation som sedan jag och min studiekamrat Andreas Åberg började fundera kring. Framförallt handlade det om att Sandahls ville ha bättre koll på sina täkter. Vad krossas? Hur mycket och i vilken takt? Hur är kvaliteten? Projektet började med att man bytte ut det tidigare systemet – där en uppringd gsm-anslutning tillät nedtankning av data från företagets bandvågar – mot ett system baserat på 3Goch 4G-teknik. Tack vare det kunde produktionsflödet mätas i realtid, se-

Fler lösningar

Vi fick lära oss hur en kross "pratar" och anpassa vårt system till det. Nu går vi direkt in i maskinens egen kod och kan plocka fram mängder av siffror som är till nytta. Micael Eskilander

KROSSORDET # 135

kund för sekund, något som naturligtvis gav nya möjligheter till analys. – Bara att kunna se hur krossen arbetar är värdefullt. Och det var bara första steget, säger Eskilander.

Micael Eskilander berättar att det generellt i täktmaskinerna redan finns avancerad teknik som genererar information – men att stora delar av den information som går att läsa av inte utnyttjas. – Vi fick lära oss hur en kross "pratar" och anpassa vårt system till det. Nu går vi direkt in i maskinens egen kod och kan plocka fram mängder av siffror som är till nytta. Systemet, som saluförs av det i våras grundade företaget KrossData, heter Krosskontroll och är, enligt Eskilander, enkelt och förhållandevis billigt att implementera.

– Fördelarna är uppenbara, du ges ruggigt bra koll på vad som händer ute på krossanläggningarna. Inte minst viktigt när det handlar om att ta reda på när krossen står stilla och vad man kan göra för att undvika det. Sandahls grafer visar tydligt att sedan man införde systemet så har effektiviteten ökat markant och det leder förstås till bättre lönsamhet. KrossData har redan flera stora kunder och har väckt uppmärksamhet i branschen, bland annat under SBMIs branschdag i våras. Samtidigt jobbar man på att komplettera systemet med än fler "moduler". – Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser, säger Micael Eskilander. Med vår webbportal är informationen nåbar överallt ifrån och jag tror absolut att fler och fler kommer få upp ögonen för en sådan här lösning framöver.

BORRAR SOM DU HAR BORRAR SOM DU HAR PLANERAT PLANERAT SmartROC T45 förlitar sig på innovativa automationslösningar för att din borrning ska gå som planerat. Det systemet för borrstänger SmartROC T45automatiserade förlitar sig på innovativa gör det enkelt för operatören att borra till det som automationslösningar för att din borrning skadjup gå som önskas. SmartROC T45 levererar resultatför duborrstänger kan lita på, planerat. Det automatiserade systemet skift efter skift. gör det enkelt för operatören att borra till det djup som önskas. SmartROC T45 levererar resultat du kan lita på, skift efter skift.

markfilter

Fungerande filter – men fler försök behövs Det SBUF-understödda forskningsprojektet om markfilter som ett sätt att dämpa vibrationer från sprängning har nyligen avslutats. Resultaten visar tydligt att metoden ger effekt men fler undersökningar krävs för att hitta den optimala tillämpningen. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS & VOGLERS

S Pontus Thorsson

tenkoll intervjuade i maj förra året Jan Johansson, Voglers som dessutom är ordförande i BEF (Bergsprängnings Entreprenörernas Förening), om det då precis inledda forskningsprojektet. Han menade i intervjun att markfilter, enkelt beskrivet en samling luftfyllda

borrhål mellan sprängsalvan och den byggnad som ska skyddas, skulle kunna visa sig vara en väldigt användbar metod. Det nyligen avslutade projektet har gett honom rätt. Men ännu återstår arbete för hitta rätt uppställning och för att säkerställa att metoden

verkligen ger effekt i förhållande till arbetsinsats och ekonomi. Pontus Thorsson från Akustikverkstan förklarar: – Vi har inte lyckats optimera filtret i bergtäktsammanhang ännu. Men vi ser att vi har en tydlig effekt. Det ser väldigt lovande ut och nu vill vi fortsätta försöken och verkligen gå på djupet.

Två utvalda täkter Swerocks täkt Styvinge utanför Lidköping och NCCs Glimmingen utanför Uddevalla har stått som värdar för forskningsprojektet från mars 2014 och fram till alldeles nyligen. Man har gjort försök med såväl enkelskott som rena driftsalvor. I testerna har filtret utformats på olika sätt och mätresultaten har jämförts. – Slutsatsen är att en stjärnformation av flera borrhål, som ett sätt att simulera ett stort borrhål, ger bäst effekt. I dessa förs luftfyllda och förslutna pvc-rör ned. – Helst skulle vi vilja borra hål på en meter i diameter men det går ju inte, skrattar Pontus Thorsson. Resultaten visar att det med hjälp av ett markfilter går att påverka vissa frekvenser. Man får helt enkelt fokusera på att välja de frekvenser som ger starkast vibrationer. Vilket eller vilka dessa är beror på hur berget ser ut

KROSSORDET # 135

En stjärnformation av borrhål visade sig ge bäst effekt.

på platsen, hur stor sprängningen är och avståndet mellan salva och mottagare. En ytterligare parameter är naturligtvis hur mycket man behöver få ner vibrationen. – Det som är viktigt är storleken på det borrade mönstret i förhållande till våglängden för den frekvens där vibrationen är som starkast. Ju lägre frekvens, desto större våglängd och därmed ett större mönster, säger Pontus Thorsson och fortsätter: – I de praktiska försöken lyckades vi dämpa vibrationer kring 100–125 Annons Stenkoll Roctim 151027.pdf 1 10/27/2015 4:07:40 PM

Hz med upp till 50 procent, men frekvenser ner till 30–40 Hz är ofta viktiga i bergtäktssammanhang.

Fortsatta försök? – Det här är helt klart jungfrulig mark, säger Pontus Thorsson. Och det gör det förstås extra spännande. Vi hade stora förhoppningar när vi inledde projektet och har lika stora förhoppningar om en fortsättning. Intresset från industrin är uppenbart och projektgruppen hoppas nu få stöd för ytterligare insatser. Efter att slutrapporten färdigställts ämnar

man undersöka hur saken ska drivas vidare. – Markfilter har definitivt potential att bli ett väldigt bra verktyg i verktygslådan, avslutar Pontus Thorsson.

”

Det här är helt klart jungfrulig mark. Och det gör det förstås extra spännande. Pontus Thorsson

“Roctim är lyhörda och ger alltid snabb support” Oscar Löfgren

NCC Roads AB

finkorniga material

Kan helkross ersätta naturgrus? Vinnova-projektet ”Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial” drog igång för två år sedan, med syftet att undersöka möjligheterna att ersätta naturgrus med krossballast inom flera användningsområden. Stenkoll följer upp vad som hänt och vilka slutsatser som kan dras i nuläget. TEXT: TOMAS SKAGERLIND FOTO: CHALMERS

aturgrus har historiskt sett varit ett av Sveriges allra viktigaste råmaterial för samhällsbyggnation. Hela landets infrastruktur är till stor del byggt med naturgrus även om naturgruset i dag främst används där det är som svårast att ersätta, till exempel i betong, bruk, puts, golfsand samt som sand till ridbanor och lekplatser. Möjligheterna att skapa ersättningsmaterial för dessa områden har tidigare varit en stor teknisk utmaning, bland annat för att det finns kunskapsluckor om kravställningen på sandmaterialet samt att det inte har funnits någon säker produktionsteknik och inte heller kunskaper om kraven på berget. Vinnova-projektet ”Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial” har ambitionen att råda bot på detta faktum. – Syftet med projektet är att ut-

Rebecka Stomvall

KROSSORDET # 135

veckla kunskapen om användning av bergmaterialprodukter som ersättningsmaterial. Men vi ville också lära oss mer om produktionsprocessen för att kunna tillverka krossballast på ett så bra sätt som möjligt, berättar Rebecka Stomvall, projektledare på Chalmers samt ansvarig för satsningen.

Utmaningen Den stora utmaningen med att utveckla ett fungerande ersättningsmaterial till naturgrus är relaterad till ytans karaktär och den geometriska formen av partiklar. – Naturgrus har mycket runda korn som formats under istiden, medan krossat bergmaterial har mycket kantigare korn med råare ytor. Vår teori var därför att det med VSI-krossning i kombination med vindsiktning gick att skapa bra ersättningsmaterial till naturgrus, fortsätter Rebecka Stomvall. För att kunna testa teorin i praktiken konstruerades en mobil krossanläggning där huvudkomponenterna var en VSI-kross och en vindsikt. Under 2014 transporterades anläggningen runt Sverige på en 49 veckor lång turné. En mycket lärorik satsning, enligt Rebecka Stomvall. – Tanken med turnén var att göra det möjligt att analysera många olika bergmaterial som tagits fram med samma produktionsprocess och med

samma maskiner. Och det lyckades vi bra med.

Långa transporter Totalt har anläggningen stått uppställd på tolv olika platser och transporterats 440 mil. 21 bergtäkter har deltagit i turnén och totalt har 27 olika bergmaterial krossats i anläggningen. En helt unik satsning. – Aldrig tidigare har så många material testats med samma produktionsanläggning, vilket har gett ett mycket stabilt forskningsresultat. Det har krävts ett gott samarbete mellan alla branscher och jag är mycket stolt över att arbetet har fungerat så fantastiskt bra. För att bedöma de mest optimala inställningarna till anläggningens komponenter utformades ett antal standardtester som utfördes på alla medverkande täkter under turnén. VSI-krossen kördes med olika rotorhastigheter för att bedöma vilken inverkan hastighet har på kornform och resultaten visar att för majoriteten av materialen ger en högre rotorhastighet, 74 eller 79 m/s, en bättre kornform. Samtidigt ger en ökad rotorhastighet en ökad fillerhalt, vilket gör att en bättre kornform kommer att få ställas mot en högre fillerhalt vid val av VSI‐krossens rotorhastighet. Vindsikten optimerades mot de inställningar som gav mest avskiljning

Den mobila anläggningen besökte 21 bergtäkter under turnén.

av filler och skärningspunkten låg vid 63 μm. En nivå som är tillräckligt bra för de flesta material.

Mer än hälften Över 50 procent av det naturgrus som används i dag går till betongutveckling så ett syfte med projektet var att undersöka om det är möjligt att ersätta 0/4-sorteringen i betongen med maskinellt framställd ballast. Resultaten visar att 50 procent av allt naturgrus går att ersätta redan i dag. I de glimmerrika materialen kan det i och för sig bli svårt, men det går som sagt med rätt teknik och då blir satsningen naturligtvis mer ekonomiskt sårbar. Fotnot: Sedan intervjun med Rebecka Stomvall gjordes har hon bytt arbetsgivare och eventuella frågor kring projektet besvaras av Chalmers.

TURNÉN GENOM SVERIGE Anläggningen har varit på turné under 49 veckor och to talt har den stått uppställd på 12 olika platser och trans por terats 440 mil. 21 olika bergtäkter har deltagit i turnén och totalt har 27 stycken olika bergmaterial krossats i an läggningen. För varje täkt har minst tio olika tester utför ts och minst 60 prover har plockats ut. Totalt har 41 perso ner arbetat med anläggningen, varav 17 stycken från Chal mers och resterande från deltagande företag. Maskinerna som har använts i projektet är dels en VSIkross där hastigheten har varierat mellan 58 och 79 m/s. Dels en vindsikt som delar upp i två produkter och skär vid 63 μm.

Hur bra blir betong från helkross? Vilken konkret betydelse kommer resultatet från projektet ”Fin korniga produkter” att få för betongbranschen? Hans-Erik Gram från Cementa, och Nicklas Stenqvist, Svevia, som har medverkat i projektet från leverantörernas sida har svar på frågan. Många har valt att testa sitt absolut mest lovande material, men hur ser utfallet ut för ett mer genomsnittligt berg från andra täkter? – Det finns även "dåligt" berg med i Vinnova-studien. Till exempel berg med hög glimmerhalt och i de fallen visade det sig att det gick att förbättra den fina ballastens egenskaper, men inte i tillräcklig omfattning. – Det man skall hålla ögonen på är vittrat, ”ruttet”, berg, för det är nog svårt att få risiga bergkvaliteter att leverera bra och fin ballast, säger HansErik Gram, projektledare på Cementa. – Mycket viktigt är naturligtvis strålningsproblematiken i husbyggnadsbetong och ASR-problematiken i anläggningskonstruktioner och utom huskonstruktioner, fortsätter HansErik Gram (ASR innebär att alkaliska ämnen reagerar med silika). – Vi skulle kunna testa med material från ännu fler täkter eftersom det ger ett bättre underlag. Jag tror även att vi också måste samarbeta mer

med kunden, ta reda på vilken kvalitet som är tillräckligt bra för denne, säger Nicklas Stenqvist, chef för ballastavdelningen på Svevia. Hur mycket bättre blir material som körs två gånger? – Det finns möjligheter att genom val av feed, återföring och varvtal påverka den fina ballastens kornform ner till mineralgränsen och finmaterialdelens egenskaper genom vindsiktning. I projektet deltog tre kalkleverantörer och kalksten kan ges mycket goda egenskaper som ballast i betong, både vad gäller kornform och finmaterialets vattenbehov och inverkan på betongens reologi, säger HansErik Gram. Finns det ett samband mellan hastigheten som man kör VSI:en med och kornform? – I Vinnova-rapporten finns redovisat en förstudie på sex olika material, varav tre kalker/dolo-

KROSSORDET # 135

finkorniga material

håller glimmer alternativt om man på så sätt kan eliminera det mesta glimret, säger Hans-Erik Gram.

Nicklas Stenqvist och Hans-Erik Gram.

”

miter som kördes i en laboratorie-VSI med olika hastigheter. Genomgående gäller det höga hastigheter 45–85 m/s. Cementa undersökte dessa sex material och fann att kornformen inte förbättrades nämnvärt med ökad hastighet. Däremot ökade andelen finmaterial med ökad hastighet, vilket i sin tur ökar den fina ballastens vattenbehov i betong. Nu ska det dock til�läggas att detta är labbförsök och att feeden 4-8 millimeter, inte är optimal, säger Hans-Erik Gram. – Det handlar snarare om hur sakta vi kan köra VSI:n för att få en kornform som är god nog för betong. Ju saktare man kör desto mindre filler blir det, vilket bara är bra eftersom kunden inte vill ha mycket filler, säger Nicklas Stenqvist. Går det att använda mer av täktens finmaterial med en bättre sikt så att mer filler kan användas i framtidens betongrecept? – Cement ligger i storleksintervallet 15-50 mikrometer med medelkorn kring 25 mikrometer. Att tillsätta fler

Genom vindsiktning eller vattenklassering kan man klippa bort finare korn och på så sätt fylla ut de grövre ballastpartiklarnas hålrum med "grövre" filler och cementkorn.

KROSSORDET # 135

korn i detta intervall, särskilt kring 20-40 mikrometer, bidrar inte till en bättre partikelpackning. Istället är det fraktionerna under 20 mikrometer och över 50 mikrometer som är intressanta att komma åt. Av 1m3 betong utgörs 10 procent av cement medan ballast < 0,125 millimeter från naturgrus kan utgöra 2 procent. Men från krossat berg upp till tre till fem gånger så mycket. – Genom vindsiktning eller vattenklassering kan man klippa bort finare korn, mindre än 40 mikrometer, och på så sätt fylla ut de grövre ballastpartiklarnas hålrum med "grövre" filler och cementkorn. Det man då förlorar är även partiklar i lermineralstorlek, mindre än 1 mikrometer, vilket gör att risken för blödning, det vill säga vattenseparation, i betongen ökar, säger Hans-Erik Gram. – En fördel med att få bort en stor andel partiklar som är mindre än 40 mikrometer, är att den fina ballasten är lättare att hantera, transportera och lagra i silo. Filler med god kornform och lågt vattenbehov kan med fördel användas i betong och exempel på detta är kalkfiller i SKB (självkompakterande betong), fortsätter HansErik. En bättre vindsikt skulle kunna ge bättre produktionsekonomi eftersom den sikten går att modifiera utifrån materialets behov. – I Velde-täkten i Norge har man en vindsikt (en Buell) som klipper på två fraktioner och där sätter man samman kundspecifika kornkurvor, vilket är en fördel om berget inte inne-

Vad innebär det för betongstationen? – Tittar man på en svensk betongfabrik finns det inte så många silos eller fickor för ballast. Vi har haft fingrus på 0/8 millimeter. Kompletterat med en grov för 8/16 och ytterligare en för grövre fraktioner. Ofta har vi klarat oss med två olika fraktioner ballast. När det nu kommer in en 0/4 istället för en 0/8 saknas fraktionen 4/8. – Det går att leverera en krossballast i fraktionen 0/8 mm, men risken för separation är större. De större partiklarna rinner ner om materialet ligger på hög, eller så blåser fillern bort. Och det kan vara besvärligt. – Lösningen är att ha fler materialfickor och silos, vilket inte behöver vara en så dyr investering. Asfaltindustrin har till exempel det. De sätter ihop med fler fraktioner och man kan då skapa en mer optimal produkt, säger Hans-Erik Gram. Behövs ny utrustning för betong från helkross? – Det behövs inga nya utrustningar – dock kan slitaget öka – men genom klok proportionering/tillsatsmedel kan man påverka betongens färska egen skaper, anser Hans-Erik Gram. – Jag håller med Hans-Erik, säger Nicklas Stenqvist. Jag har länge varit med och tillverkat betong av helkross. Min erfarenhet är att det blir mer slitage i betongfabriken. Hur kan kemiska tillsatser förbättra betongens egenskaper? – Det är inte en fråga som är kopplad till vilken ballast du har, för det spelar ingen roll om det är krossgrus. Utan det beror på sammansättningen i berget. Tillsammans med tillsatsmedelstillverkare går det alldeles utmärkt att finna rätt produkter till önskad betongkvalitet, säger Hans-Erik Gram.

NY MOBIL SIKTSTATION S 1203 är en tredäckad sikt som lämpar sig särskilt väl för sortering av beläggningsmaterial. Sikten kan matas med 160-180 ton/h 0/16 för splitting till exempelvis 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 med godkända kurvor. Med de höga stödbenen blir det lätt att hålla rent och snyggt runt maskinen. Siktstationen har också nyutvecklade integrerade, hydrauliskt fällbara, trappor och kraftiga, säkra gångbanor för en trygg arbetsmiljö. Och naturligtvis eldrift för bästa driftsekonomi.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Conny Nilsson 0709-508276 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

S 1203 är utrustad med Vibro Block, ett nytt och unikt system som gör att siktens kraftiga slag stannar där det hör hemma och inte går vidare ut i chassit. Det ger hela maskinen en gång som är mjukare än hos en frisvängande sikt, men utan att kompromissa med kapaciteten.

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

branschdagen säkrare maskiner

Målsättning: SBMI-klassade maskiner På branschdagen i Stockholm i våras presenterade SBMIs Krossutskott en krav specifikation för säkrare maskiner. Dokumentet har legat på föreningens hemsida sedan dess och många medlemmar har intygat nyttan av att använda det som stöd vid upphandlingar och inköp. Stenkoll har pratat med några av dem. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS

en kravspecifikation som SBMIs Krossutskott arbetat med under flera år har sitt ursprung i en brittisk lista med samma ambition. Efter modifiering, bantning och anpassning till svenska förhållanden fann slutligen kravspecifikationen sin nuvarande form. Det bör dock påpekas att dokumentet ska betraktas som "levande", alltså ett arbete som revideras löpande när tekniska innovationer eller erfarenheter från arbetsplatserna så kräver. SBMIs "Säkrare maskiner i bergoch grustäkter" riktar sig till alla som är ansvariga för inköp av nya maskiner och är uppdelad i krossar och gula maskiner. Varje punkt i listan, underhåll är ett exempel på en sådan punkt, redovisar vad som är rimligt att kräva vid nyinköp men

Hanna Gustafsson

KROSSORDET # 135

också, i kursiv skrift, önskemål på säkerhetsåtgärder som man gärna ser att branschen tillsammans arbetar för att foga in i en framtida standard.

Positiv respons En av dem som gärna lyfter fram nyttan av SBMIs kravspecifikation är Skanskas Hanna Gustafsson som på senaste branschdagen höll en presentation om hur hennes företag arbetar med säkerhetsfrågorna; och då speciellt inom områden som dolsäkra rutor och aktiva backvarnare. – SBMIs dokument är jättebra, säger hon. Det är en självklarhet att vi gör allt för att skydda vår personal. Hon påpekar dock att minst lika viktigt är det arbete som rör den "mjuka" sidan av säkerhetstänkandet som helhet. – Varningar och skydd ska finnas där om olyckan eller tillbudet skulle vara framme men utgångspunkten i säkerhetsarbetet är enligt min mening noggranna riskanalyser och att jobba med attityder och beteenden. Kan vi bygga bort riskerna istället för att behöva skydda oss mot dem? Kan vi förändra ett ibland riskbenäget beteende? Först eliminerar eller minimerar vi riskerna, sedan skyddar vi oss mot, och varnar för, de som trots allt återstår. När det gäller de tekniska skyddsåtgärderna så menar hon att många av dessa fungerar relativt bra men att en snabbare utveckling på området är både nödvändig och önskvärd. – Gemensamt kan vi sätta press på

tillverkarna och där är kravspecifikationen ett viktigt verktyg.

Använd som checklista Andreas Vallström, produktionschef för material på BDX är ytterligare en medlem som haft nytta av SBMIs kravspecifikation: – Vi investerade i en ny mobilkross i våras och då använde vi dokumentet som en checklista och vi har den med oss även när vi upphandlar gula maskiner. Det som är fint med den är att den fungerar som stöd när vi ska välja leverantör. Något som är extra bra eller som du saknar? – Man lägger förstås olika vikt vid olika saker beroende på hur man arbetar men kombinationen av våra egna erfarenheter och SBMIs kravspecifikation har visat sig fungera fint. Utifrån min synvinkel är den i stort sett komplett och man riskerar inte att missa något viktigt.

SBMI föreslår följande kravspec

för nya maskiner – april

Krossar – krav samt (kursiv text) kommentarer och önskemål 1 Arbetsplattformar, stegar, med mera

2015

På nya krossar: där service och underhåll utförs på över alla håll. Plattformar bör 2 meters höjd krävs plattformar vara minst 750 mm breda med räcken åt där underhållsjobb utförs. för bred för transporter på allmän väg, är fällbara Om krossen därvid blir plattformar att föredra före lösa plattformar.

2 Stopp och lås

SBMIs kravspecifikation finns för nedladdning på den öppna delen av SBMIs hemsida.

Det ska finnas möjlighet att från Frånskiljare för alla kraftkällor avstånd stoppa maskinen – Mobilt Maskinstopp . ska kunna låsas innan underhållsarb ete påbörjas.

3 Underhåll

Illustrerad underhållsin struktion för byte av krossplattor, och helst även med en filmad mantlar, siktduk, med mera version av samma instruktioner. ska finnas Denna underhållsinstruktion ska ge en översikt över alla underhållspunkter och hur Smörjpunkter ska vara de nås. försedda med förlängda rör så att smörjnipplar kan en plattform, alternativt nås från marken eller från kan smörjning ske via ett centralsmörjningssystem. Daglig kontroll, service och underhåll ska kunna utföras i en säker arbetsställning från plattform. Leverantören ska genomföra tillräcklig från marken eller vid leveransen. Program utbildning av operatörer för utbildning ska specificeras. och underhållspersonal Serviceluckor ska kunna låsas i öppet läge med säker mekanism om risk finns för skada. Maskiner ska utrustas med ett system för att avlägsna slang eller sugande pump oljor utan spill, t ex kran med anslutning för som tömmer motor och filter (säkerhetsrisk - het olja, och miljörisk - spill). Det ska finnas utrustning för säkra lyft av plattor/mant verktyg greppar om någon lar. Vid behov omformas kant/fördjupning, inte lyfter plattor/mantlar så att enbart med hjälp av friktion. Extern reningsutrustning för smörjoljan gör att olja håller avsevärt längre och Anslutningspunkt för sådan att slitaget minskar. utrustning bör bli standard snarast.

4 Ledningsskydd, elsystem,

styrsystem

, motorer Alla elinstallationer ska klara IP-klass 65. Elskåp och datorskåp rekommenderas. Elektriska kablar, hydraulrör och bränsleledninska vara robusta. Värme i skåpen åverkan. Kablar bör täckas gar ska installeras skyddat ovan, men inte under och mot yttre de ska kunna inspekteras. Krossen ska kunna felsökas på distans såsom lastbilar Driftdator bör gå att koppla och förbi så att krossen på säkert lastmaskiner redan nu kan felsökas. sätt kan köras ”manuellt”. Krossar ska ha standardiser ade motorfästen och axeldiametrar så att kunden kan välja elmotor.

5 Dammbekämpning

Tillverkaren ska erbjuda ett effektivt, robust och driftsäkert (effektiv stoftavskiljare och/eller system vattensnålt system för dammbekämpför dammbekämpning ning rekommenderas).

6 Transportörer

Bultade ingreppsskydd

krävs längs bandet under 2,5 m höjd. Transportbandet ska även kunna Ändrullar bör vara gummiklädda erbjudas i högsta kvalitet (Y). Bandet bör ha varmvulkade skarvar. . Bandskrapor och slitdetaljer bör vara av högsta kvalitet.

7 Lyftpunkter

Mobila maskiner ska vara uppmärkta med lyftpunkter maskindelars vikter. All i lämplig position och märkning maskinmärkning ska ske ska ange på rostfria, graverade, fastnitade skyltar.

Ovanstående punkter 1-6

avser såväl fasta som mobila

krossar.

Komplett sortiment av

siktmedia Försäljning: Lars Bjärsholm 070-811 82 97

Niklas Rickan 070-872 33 30

ment av siktmedia

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av. Vår historia och tradition gör att vi kan allt är möjligt . tillverka hantverksmässiga produkter av högsta kvalitet – med all den Oavsett hur våra kunders behov service som våra kunder är i behov av.

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar Vi är övertygade om att allt är möjligt. som fungerar. Oavsett hur våra

Peterson & Duhr

kunders behov

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar På är vi som fungerar. nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi På svara är vi upp mot kundens behov när det gäller nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara service, priser och snabba leveranser.

Peterson & Duhr

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara Försäljning: Niklas Rickan 070-8723330

Lars Bjärsholm 070-8118297

upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

bäst.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

rson-duhr.se Tel: 0371-150 35 www.peterson-duhr.se Tel: 0371-150 35

Skoptänder med up

2 5% RABA

p till

TT*

KAMPANJ PÅ TÄ

NDER!

Erfarenheter från våra kunder är att Klövenäs tandsystem en erkänt jämn och håller bra kvalitet. Det byg ger på de vanliga systemen med låsn ste ing från sidan me d pinne och bricka. takta Swecon för Kontillgång och pris. *Gäller t o m 201 och kan ej kombin 5-1 1-3 0 eras med andra rab atter. Läs mer om en för kampanjen villkorpå www.swecon .se/erbjudanden

vi önskar vi kunde visa det som inte syns Detta är grävmaskinen Volvo EC380E. Ser den inte imponerande ut? Men i ärlighetens namn, den här bilden visar inte många av maskinens bästa funktioner. Som den nya Volvo Steg IV-motorn som kombinerad med avancerad hydraulik och Volvos unika Eco-läge förbättrar bränsleeffektiviteten med upp till 9 %. Eller den nya ergonomiskt utformade förarmiljön som enkelt ger dig full kontroll. Eller stöldskyddet som är en del av Volvo Caretrack telematiksystem och håller maskinen säkrad hela tiden. Och sedan får vi inte glömma maskinens undervagn, som Volvos ingenjörer har förstärkt med ett höghållfast stål och X-formad ram för att klara de tuffaste arbetsmiljöerna. Ord gör egentligen inte maskinen rättvisa - du måste se den. Låt oss visa dig! Besök www.swecon.se/gravmaskiner

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

STENKOLL-EC380E-221x286-1511-tandpromo.indd 1

2015-10-07 14:18:04

Fakta och resonemang

U T TÖ REFERA MMANDE T FRÅN F I N N S P DAG E N Å SBMI.S E

– Branschen följer upp och tar ny sats

Höstens branschdagar i Jönköping och Umeå markerar inledningen på bergmaterial industrins vintersäsong. Hög tid således att blicka bakåt och följa upp de projekt som initierats under året liksom att ta ny sats framåt. Programmet bjöd som vanligt på skiftande ämnen, den här hösten med visst fokus på juridik och miljö. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS

KROSSORDET # 135

branschdagen

Niklas Johansson

”

BMIs vd Björn Strokirk inledde branschdagen i Jönköping med att hälsa de 214 deltagarna hjärtligt välkomna och presenterade sedan Jehanders Niklas Osvaldsson som den andra halvan av moderator-duon, med uppdrag att dirigera den symfoni av presentationer som väntade. Efter att några praktiska frågor avhandlats lånades mikrofonen ut till SBMIs styrelsemedlem Pär Åström från Jehanders som liksom sina föregångare vid varje branschdag erinrade om konkurrenslagstiftning och korrekt uppförande delegaterna emellan. Björn Strokirk bad därefter deltagarna om att resa sig upp och tillsammans, med en tyst minut, minnas den anställde på ett medlemsföretag som dagen innan förolyckats under sitt arbete.

Liksom sin namne Johansson menade Stenqvist att en utökad dialog med betongtill verkarna är nödvändig för att fortsätta driva på utvecklingen. 32

KROSSORDET # 135

Finkorniga försök Cementas Niklas Johansson var förste estradör att fatta kontrollen till bildspelsdatorn och då handlade det om den pågående utfasningen av naturgrus som råmaterial vid betongtillverkning. Resultaten från det fleråriga Vinnova-understödda projektet "Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial" visar, berättade Johansson, att möjligheterna är stora men att det också, vilket inte är särskilt förvånande, finns problemområden. En förädling av materialet är oftast nödvändig för att funktion och miljöprofil ska anses tillfredsställande. Niklas Johansson förordade enkla testmetoder för att bedöma ballastens lämplighet och ville också uppmärk-

samma den viktiga frågan om vattenabsorption i olika material. Svevias Nicklas Stenqvist tog över stafettpinnen med sin presentation under rubriken "Vad mer behöver vi veta för att producera helkross i stor skala?". Han menade att det nu är dags att ta nästa steg. Branschen har lärt sig mycket av projektet, men fler parametrar behöver analyseras och det är hög tid att involvera kunderna. Behöver vi varje gång processa oss fram till den perfekta kornformen? Vad är gott nog beroende på hur betongen ska användas? Och vad blir övriga miljökostnader av helkross till betong? Liksom sin namne Johansson menade Stenqvist att en utökad dialog med betongtillverkarna är nödvändig för att fortsätta driva på utvecklingen. Läs mer om projektet på sidorna 24–26 i detta nummer av Stenkoll.

Luftfyllda rör dämpar Sedan ett drygt år tillbaka har ett forskningsprojekt, finansierat av SBUF och av aktörer inom bergmaterialindustrin, undersökt om markfilter kan vara ett effektivt sätt att dämpa vibrationer vid sprängning. Projektet är slutfört och projektgruppen fanns nu representerad på scenen i form av

AL PRESEN L A TA HIT TAR TIONER DU SBMI.S PÅ E

Pontus Thorsson

Pontus Thorsson från Akustikverkstan för att berätta om slutsatserna hittills. Han berättade om ursprung och idéer för att därefter redogöra för slutsatserna. Markfiltret är effektivt under vissa förutsättningar men fler försök krävs för att hitta optimala uppställningar och metoder. Minskade svängningar i berggrunden är förstås önskvärda vid närliggande konstruktioner men vilka är de bästa, och mest kostnadseffektiva, lösningarna? Läs mer om markfilter på sidorna 22–23.

Säkra maskiner Hanna Gustafsson från Skanska var nästa föredragshållare och hon berättade om sitt företags erfarenheter när det gäller dolsäkra rutor och backvarnare på täktfordon. Hon inledde med att påpeka att säkerhetsarbete i första hand handlar om att identifiera och så långt som möjligt eliminera risker på arbetsplatsen, i vilket också ingår arbetet med att förändra och förbättra attityder. Först därefter implementeras skyddsoch varningssystem. Skanskas erfarenheter när det gäller just dolsäkra rutor och backvarnare visar att de lösningar som just nu finns på marknaden har såväl för-

”

Hanna Gustafsson

Kristian Johansson på pekade att Skandinavien har högre krav än många andra regioner vilket medför att man även hos honom ofta arbetar med lokala lösningar. som nackdelar av olika slag. Utvecklingen måste fortsätta, menade Hanna Gustafsson. Läs mer om Skanskas erfarenheter och om SBMIs förslag till kravspecifikationer för nya maskiner på sidan 28.

Lägesrapport från tillverkarna Kristian Johansson, Pon och Hans Olofsson, Swecon, fanns på plats för att redogöra för hur de, i egenskap av tillverkare, arbetar inom säkerhetsområdet. Niklas Osvaldsson agerade intervjuare och ställde dem mot väggen i ämnet. Hans Olofsson påpekade att SBMIs branschdagar är ett perfekt forum för att som tillverkare fånga upp brukarnas synpunkter och menade dessutom att när det gäller säkerheten ska inte tillverkarna konkurrera med

varandra – det är ett område där alla måste lära av varandra. Han påpekade också att man jobbar med stora tillverkare och att utvecklingstiderna ibland är långa och där frågor om volym och ekonomiska aspekter är betydelsefulla. Därför jobbar Swecon, som saluför Volvos sortiment, också med externa lösningar. Han var överens med Hanna Gustafsson om att även om framsteg hela tiden görs så är det fortfarande en bit kvar. Kristian Johansson, vars företag representerar Caterpillar, höll med och påpekade också att Skandinavien har högre krav än många andra regioner vilket medför att man även hos honom ofta arbetar med lokala lösningar. På frågan om hur gensvaret

KROSSORDET # 135

branschdagen U T TÖ REFERA MMANDE T FRÅN F I N N S P DAG E N Å SBMI.S E

Niklas Osvaldsson

Hans Olofsson

”

Niklas Osvaldsson vände en smula på frågeställningen och frågade dem hur de uppfattade bergmaterial industrin som bransch? är ute hos kunderna påpekade Hans Olofsson att hans uppfattning är att det hos storföretagen, som ofta jobbar globalt, redan finns kunskap men att det kanske kan vara svårt för mindre företag att hålla sig uppdaterade om utvecklingen. Där spelar SBMI en mycket viktig roll som uppsamlande forum för kunskapsöverföring. Niklas Osvaldsson vände en smula på frågeställningen och frågade dem hur de uppfattade bergmaterialindustrin som bransch? Är det så att säkerhet är prioriterad men inte får kosta något? Kristian Johansson skrattade och menade att visst kan det vara så men att som leverantör behöver man bättre få ut säkerhetsaspekterna i sin interna säljorganisation. Såväl Swecon som Pon gavs därefter tillfälle att berätta om den senaste utvecklingen från respektive tillverkare och Björn Strokirk avslutade med att

KROSSORDET # 135

uppmana alla i publiken som ser nya goda lösningar på våra problem, även utomlands, att rapportera till SBMI.

från Wistrands advokatbyrå, var ombedd att tala kring bygglov och när detta krävs i täkter.

Och därmed lunch

Bygglovskrav?

Efter detta var det dags för påfyllning av energidepåer medelst hamburgertallrik på O'Learys tvärs över gatan och deltagarna korsade denna i samlad tropp, en förflyttning vars utförande uppmärksammades senare under dagen. Mer om det senare. Efter mingelpaus i Filmstadens foajé efter lunch var det dags att ta itu med dagens andra pass i stora salen. Där det första benämnts "Utveckling" kallades detta andra helt sonika "Juridik". Förste talare, Tove Andersson

Anledningen till de frågeställningar som uppkommit är att SBMI velat lyfta frågan om bygglov när det exempelvis gäller tak över materialhögar och liknande. Tove Andersson menade att frågan inte är helt enkel att reda ut. Hon inledde med att visa de paragrafer i Plan- och bygglagen som reglerar frågorna om bygglov, samt de undantag som finns och dessutom definitionen av en byggnad. En byggnad definieras som "en varaktig konstruktion

Therese Häggström, WSP Environmental och Michael Gustafsson, Skanska

YEARS

GRINDEX 1 9 4 0

2 0 1 5

Tove Andersson

”

Tove Andersson inledde med att visa de paragrafer i Plan- och bygg lagen som reglerar frågorna om bygg lov, samt de undantag som finns och dessutom definitionen av en byggnad. som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den". Undantag finns exempelvis för byggnader avsedda att användas i skogsbruk, jordbruk eller liknande näring uppförda utanför detaljplan. Inte helt enkelt således. Tove Andersson menade att täktverksamhet troligen inte kan räknas som "liknande näring" men att passusen om "människor kan uppehålla sig i den" och dessutom varaktighetskriteriet i definitionen av byggnad kanske kan användas. Mot detta talar ett nyligen avgjort rättsfall i MÖD under maj månad i vilket ett altanbygge, där höjden under däcket teoretiskt gav plats för människor, definierades som byggnad. Med

det som bakgrund skulle tak över materialhögar kunna definieras som just byggnader.

Uppmärksammad genväg Nästa jurist på scen, Erica Nobel från Advokatfirman Delphi, hade ett på senare tid uppmärksammat ämne som röd tråd i sin presentation, nämligen svarttäkter som utvinner bergmaterial men undviker de lagar och regler som omgärdar täktverksamhet. SBMI och dess medlemmar har upptäckt flera fall av exploateringar som anger ett annat syfte än täktverksamhet för att utvinna bergmaterial. Ett exempel på ett sådant kan vara att som anledning till uttag anmäla att uttaget sker för att bereda plats för annan verksamhet, exempelvis en maskinhall. Enklare kravbilder från myndighetshåll och snabbare beslut medför betydligt mindre kostnader och ansträngningar för

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för. En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Det är därför vi tillverkar pumpar avsedda för det som verkligen räknas: Lång drifttid, mindre behov av övervakning och minimerade kostnader för underhåll och reservdelar. Grindex produkter uppfyller de högsta kraven på prestanda, kvalitet och kostnadseffektivitet. För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

www.grindex.se • marketing@grindex.com

branschdagen

Erica Nobel

Anders Linnerborg

Erica Nobel hade ett uppmärksammat ämne som röd tråd, nämligen svart täkter som utvinner berg material men undviker de lagar och regler som omgärdar täktverksamhet.

Markavtal är överhuvudtaget en snårig djungel att orientera sig i och det krävs att man vet vad som gäller. Linnerborg presenterade en genomgång av de vanligaste typerna av avtal och vad man måste tänka på. Han påpekade att oavsett vad upplåtandeformen kallas så är det innehållet i avtalet som gäller, inte rubriken högst upp på papperet. Dessutom gäller det att se till att underskrifterna i slutet av dokumenten är ditsatta av rätt personer. Som exempel kan nämnas att ett avtal med en privatperson även kräver äkta makes/makas signatur för att vara korrekt.

”

den har möjlighet att välja den enklare vägen, gör det attraktivt att vara innovativ. Kan detta då vara ett förtäckt sätt att ta sig in på marknaden utan att behöva följa alla lagar som kringgärdar verksamheten för SBMIs medlemmar? Säkerligen, men också svårt att påvisa. Björn Strokirk påpekade som avslutning att SBMI följer sådana fall uppmärksamt och gärna tar emot tips från medlemmarna. Setterwalls Anders Linnerborg fortsatte på det inslagna juridiska temat under ämnet markavtal, något som kan vara en källa till mycket besvär och tandgnissel om man inte är väldigt noggrann. Därav hans uppmaning att köpa marken där verksamhet ska bedrivas, om det alls är möjligt.

KROSSORDET # 135

Ny tillämpning Ett ämne som relativt nyligen seglat upp som ett orosmoment i branschen

Eva-Britt Eklöf Petrusson

är Seveso-direktiven som bland annat reglerar mängden farliga ämnen på en plats. Direktiven är införda i svensk lagstiftning och medför, vilket MSB nyligen uppmärksammat, att en täkt som vid något tillfälle laddar mer än 10 ton sprängmedel klassas som en Seveso-anläggning och därmed har fler krav att ta hänsyn till. WSPs EvaBritt Eklöf Petrussons föredrag handlade om just detta, läs mer på sidorna 43–44.

Filmstaden visar film Hur styrker man behovet av en täkt på ett rättssäkert sätt? En intressant fråga och dessutom rubriken på den film som SBMI låtit producera och som visades för branschdagsdeltagarna. Peter Jupén, chefsjurist på Länsstyrelsen i Hallands län, intervjuades och förklarade att efter att man 2009 slopat särskilda behovsprövningsregeln för bergtäkter tillämpar man numera allmänna bestämmelser i Miljöbalken, främst paragraferna 2:3, 2:6, 3:1 och 3:6. En samlad bedömning görs utifrån dessa fyra paragrafer, enligt Jupén. I hans fall innebär det att han tittar på ett område med tre mils radie runt den tänkta täkten som han menar är det huvudsakliga avsättningsområdet. Vilka täkter och vilka till-

AL PRESEN LA TA HIT TAR TIONER DU SBMI.S PÅ E

Panelsamtal

ståndsgivna mängder finns? Vilka verksamhetsutövare som finns inom området ges inte särskild betydelse i bedömningen. Mängden material och behovet avgör. "Först att söka kommer först, helt enkelt", säger Peter Jupén i filmen. Han berättade också om den samverkansgrupp mellan de tolv MPDerna som finns idag. De träffas regelbundet och har dessutom nätbaserade möten för att exempelvis utarbeta gemensamma handläggarstöd. Bland annat ett som rör täktverksamhet där syftet är att få till stånd enhetliga til�lämpningar och beslut med enhetliga villkor. MPD-samverkansgruppen har fört en dialog med SBMI i detta ärende. Jupén upplever att samarbetet, inom MPD-gruppen och gentemot SBMI, fungerar väl.

Patrik Lissel

Lotta Wiik

Filmen följdes av ett panelsamtal med de medverkande juristerna där det bland annat lakoniskt konstaterades att branschen knappast söker tillstånd av okynne, det kostar mycket och kräver mycket arbete att söka tillstånd. När en ansökan sker har man givetvis gjort bedömningen att det finns avsättning för materialet. Anders Linnerborg fastslog att bättre materialförsörjningsplaner är nödvändiga för att undvika mycket besvär och tolkningsproblematik.

Vattenverksamhet Sista presentation innan kaffet och kakan hölls av WSPs Patrik Lissel. Ämnet? Hur ska man styrka att vattenverksamheten i täkten inte är tillståndspliktig. En rubrik som kanske inte har något entydigt svar men där Patrik Lissel arbetat fram en modell för hur man relativt enkelt kan avgöra om tillstånd ska sökas (läs artikeln i Stenkoll #133 från maj 2015). En stegvis utredning kan ge svaret, anser Lissel vars modell på SBMIs hemsida självaste SGU hänvisar till via länk på sin egen webbplats. Hög tid att sträcka på benen, ta en kopp kaffe och samtala med kollegor i branschen. En väldigt viktig del av branschdagen naturligtvis, nytta och nöje i en oslagbar kombination. Det di-

gra programmet kallade dock deltagarna att återigen sätta sig i biografstolarna efter en halvtimmes samkväm. Dags för Miljöfrågorna. Först ut en sammanfattning av det avslutade projektet om att ta fram en handbok för ökad biologiskt mångfald. Martin Lagerqvist från Enetjärn Natur berättade om arbetet och om den handledning som nu står färdig och som behandlar åtgärder som kan utföras både under drift och efter avslutad verksamhet. Läs mer om projektet och den färdiga handboken på sidorna 12–14.

Koll på kvarts När Martin Lagerqvist lämnade scenen tog SBMIs vd Björn Strokirk tillfället i akt och informerade om Arbetsmiljöverkets planerade inspektioner med anledning av den nya föreskriften om kvarts som trädde i kraft den 2 november. 540 besök ska göras i ett första skede, en del av dessa i bergtäkter, under 2015–2016. Projektet benämns "Arbete med berg" och syftar till en proaktiv och enhetlig tillsyn. Under inspektionerna ligger fokus på kvartsfrågorna men även andra arbetsmiljöfrågor kan komma att uppmärksammas.

Tillsyn och rapporter Härryda kommuns Lotta Wiik äntrade scenen för en genomgång över hur

KROSSORDET # 135

branschdagen

Marie Sandberg

Amanda Baumgartner

Välbesökt branschdag i Umeå. kommunernas tillsyn fungerar och huruvida det går att införa en bättre tillsyn utifrån en riskanalys. Hon påpekade, ackompanjerad av muntra fniss från publiken, att villkoren i tillstånden inte alltid är särskilt tydliga. Skrivningar där ord och meningar som "tillfredsställande", "när så är möjligt" och "endast till kvalificerade ändamål" är inte alltid så lätta att arbeta utifrån. Hon menade att kommunikationen mellan verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter är oerhört viktig för att underlätta och undvika missförstånd. Lotta Wiik följdes av Amanda Baumgartner från SGU som upp-

Michael Jonasson märksammade branschen på vilka användbara verktyg som faktiskt finns på SGUs hemsida, däribland förstås SGUs sökbara databaser och brunnsarkiv liksom de stöd för tillståndsansökningar som finns. Hon berättade också om de arbeten som görs för att miljörapporteringen till SGU ska göras enklare och bättre.

Säkerhet och arbetsmiljö

”

Amanda Baumgartner uppmärksammade branschen på vilka använd bara verktyg som faktiskt finns på SGUs hemsida.

KROSSORDET # 135

Branschdagens näst sista presentation handlade om riskinventeringar och hölls av Skanskas Marie Sandberg. Den handlade i hög grad om SBMIs mallar för riskbedömning som finns på hemsidan (läs Stenkoll #133 sidan 38). Sandberg menade att "visst kostar det ibland med ordentliga arbetsmiljöåtgärder men i ett längre perspektiv är det väl investerade pengar". Synergieffekter och en hållbar verksamhet är några av de frukter som skördas genom ett långsiktigt arbete med dessa frågor. SBMIs checklistor, mal-

lar och blanketter är viktiga verktyg som bör användas. Hon summerade presentation och uppmanade till att: - Samverka för att identifiera risker och ta fram åtgärder - Försök arbeta systematiskt och välj lämplig metodik - Dela upp verksamheten i mindre analysområden - Bedöm risker utifrån hur vi arbetar i praktiken - Tänk utanför boxen, eliminera åtgärder i första hand - Riskbedömningar är levande dokument. HeidelbergCements Michael Jonas son fick äran att avsluta höstens branschdag i Jönköping och han gjorde detta genom att, med tanke på ämnet, ge det samlade auditoriet en näsbränna. Jonasson påpekade att när vi alla i samlad tropp korsade gatan utanför Filmstaden var det extremt få som använde övergångsstället runt femton meter bort utan helt enkelt tittade på närmaste rygg och följde efter utan att fundera närmare på eventuella risker. En bra inledning som fick delegaterna att skruva på sig i stolarna. Han fortsatte med sitt egentliga uppdrag; att jämföra svenska med andra europeiska täkter i ett säkerhetsperspektiv. Slutsatsen blev att vi tyvärr fortfarande är en bit efter, särskilt i jämförelse med verksamheter i Tyskland och Storbritannien. Så även om vi arbetar bättre nu än vi gjort tidigare så finns det anledning att in-

KARLSTAD

•

Björn Eliasson, Skåab Varför besöker du SBMIs branschdag? – Jag vill ta del av det som är nytt och uppdatera mig om vad som händer i branschen. Vissa delar av programmet är särskilt intressanta men jag märker också att det alltid finns något att ta med sig i ämnen som inte direkt rör det jag jobbar med. Finns det något särskilt du tar med dig från den här dagen? – Produktionsfrågorna är jag mest intresserad av men jag förstår ju också hur viktigt det är med tillståndsfrågor och jag följde med intresse presentationen om Seveso-direktiven. Mikael Graffman, ABT-bolagen Varför besöker du SBMIs branschdag? – Dels för att träffa kollegor men dels också självklart för att ta del av det senaste i branschen och uppdateringar i viktiga frågor. Finns det något särskilt du tar med dig från den här dagen? – De juridiska delarna med tillståndsfrågor och vattenfrågor är viktiga för mig men också miljö- och säkerhetsaspekterna. Cecilia von Platen, Länsstyrelsen Skåne Varför besöker du SBMIs branschdag? – Jag arbetar med tillsynsfrågor och det känns viktigt att veta hur branschen resonerar i de frågorna. Sedan skadar det aldrig att få veta mer i andra ämnen som rör industrin.

MÖLNLYCKE

•

JÖNKÖPING

HALMSTAD

•

BJUV

•

Service/Underhåll Transportband Siktmedia Slitskydd Transportörskomponenter

www.lutzeconveying.com

SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR!

Finns det något särskilt du tar med dig från den här dagen? – Juridikbiten var bäst för mig. Med en uppfattning om hur verksamhetsutövarna tänker och resonerar i olika frågor blir det enklare för mig att ta till mig deras synpunkter och förstå hur de tänker. Ibland känns det som de tror att vi motarbetar dem när det kanske bara handlar om att vi missförstår varandra.

tensifiera ansträngningarna i framtiden. Säkra arbetsplatser och kulturer är något vi ständigt måste eftersträva och alltid arbeta för. Därmed avslutades ännu en branschdag och Björn Strokirk tackade alla medverkande, såväl åhörare som föredragshållare, för intresse och engagemang. Papper samlades ihop, avsked togs och auditoriet tömdes på besökare – var och en förhoppningsvis med nya kunskaper att omsätta i verksamheten.

Ny branschdag i Umeå En ny branschdag med samma program genomfördes två veckor senare i Umeå. Även denna var mycket välbesökt och de som kom fick höra föredrag väl i nivå med de som gavs i Jönköping. Flera föredragshållare tog chansen att vässa presentationen ytterligare.

Nu även motorer, lager, växlar, remmar mm.

Scandinavian Crusher Partner AB Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se

utbildning L A D DA N E R RISKINVE NTERINGS MALLAR P Å SBMI.SE

Säker maskinoperatör – premiär för nytt upplägg

Swerock var den drivande kraften för att få igång kursen Säker maskinoperatör. I början av oktober var det äntligen dags för en uppdaterad version av utbildningen. En heldag säkerhet med fokus på deltagarnas egna erfarenheter från arbetet stod på schemat. TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

Kursledaren HansErik Lundholm leder samtalet kring deltagarnas egna riskinventeringar.

ursledaren och arbetsmiljöingenjören Hans-Erik Lundholm har mångårig erfarenhet av ämnet från byggbranschen och Skanska. Han menar att det viktigaste är att lyfta kursdeltagarnas blickar och få dem att reflektera över de risker som finns i vardagen. – Visst är det en del teori men jag ser helst att vi får till stånd bra diskussioner där deltagarna pratar med varandra om vad de sett eller varit med om, med mig som diskussionsledare. Kursen Säker Maskinoperatör ägnar förmiddagen åt de risker som finns på arbetsplatsen; utgångspunkten är exempel som Hans-Erik Lund-

holm visar upp tillsammans med deltagarnas upplevelser. Därefter arbetar man i mindre grupper med att hitta riskerna på det egna arbetsstället. – Det är operatörerna själva som kan riskerna bäst, menar Hans-Erik Lundholm. Ett av målen är att förändra attityder och synsätt, förmå deltagarna att ta ansvar för sina egna arbetsplatser. Tidigare har det mesta av sådant arbete skett över deras huvuden.

Jobba med index SBMIs riskinventeringsmallar och index används efter lunch då man gemensamt försöker ge de risker som

inventerats på förmiddagen ett indexvärde. – Som exempel kan vi ta ett moment inom sprängning, berättar Hans-Erik Lundholm. Låt oss säga att sannolikheten bedöms till en trea och konsekvensen till en femma. Index blir då 3 x 5 = 15 och allt över index 5 gör vi arbetsberedningar på. Det handlar till stor del om att operatörerna själva ska förstå vilken roll de spelar i arbetsmiljöarbetet. Om man inser vad som styr arbetsmiljön och inte tar onödiga risker är mycket vunnet. – Naturligtvis är "tänk efter före" en nyckelmening. Det får inte hända att någon tänker att "det är ett så litet ingrepp så jag gör det ändå, utan att vidta de åtgärder som behövs".

Mer teori En annan viktig del av utbildningen är orientering i de lagar och regler som styr arbetet i täkterna. Allt från vilka lagrum som styr arbetsmiljö till täkttillstånd och miljöpåverkan. – Vi pratar förstås också om våra egna roller i säkerhetsarbetet. Vem är ansvarig för vad och hur fungerar delegering är några exempel. Hans-Erik Lundholm är mycket nöjd över att den uppdaterade utbildningen genomförts för första gången. Och ser fram emot fler tillfällen. – Jag tror verkligen att kursen kan göra stor nytta. Och allra bäst blir det om flera deltagare från samma arbetsställe kan utbilda sig tillsammans, då kan man stötta varandra när man är tillbaka på jobbet.

KROSSORDET # 135

Mikael Persson, arbetsledare, Swerock

arbetsplatser och det är viktigt att vara medve ten om alla risker.

till, man får sig en tankeställare och det behövs nog ibland.

Varför är du här? – Swerock tryckte på för att få till stånd det här kurstillfället och vi är många här därifrån. Det är viktigt att vi arbetar säker t och följer lagar och skyddsregler.

Vad tar du med dig särskilt? – Lite nya idéer, helt klar t. Hur man löser en del problem i täkten, till exempel trafiksituationer som inte fungerar så bra. Dessutom är det bra att känna till vad som hänt på andra arbetsplat ser.

Vad är viktigast? – Jag tror att mycket inte blir rappor terat, små tillbud exempelvis, därför att man kanske inte tycker att det är vär t det. Det måste vi ändra på.

Vad tar du med dig särskilt? – Jag har blivit uppmärksam på en del risker jag inte funderat så mycket på innan. Och jag har lär t mig om nya lagar och förordningar.

Vad är viktigast? – Att vi som jobbar ute i verksamheten får stöd uppifrån och det vi uppmärksammar verkligen når ända upp till ledningen. Jens Danielsson, reparationer och ser vice, ABT-bolagen

Vad är viktigast? – Att alla är med i det här arbetet.

Varför är du här? – Mitt företag tycker det är viktigt med for tbild ning. Jag är skyddsom bud så de här frågorna berör mitt arbete i hög sta grad.

Stefan Persson, lastmaskinförare, Skanska Varför är du här? – Att jag blivit anmäld är helt enkelt en del i Skan skas säkerhetsarbete. Vi har haft olyckor på våra

Vad tar du med dig särskilt? – Diskussionerna i gruppen gör att man tänker

SÄKER MASKINOPERATÖR Upplägg och frågeställningar: • Har vi en säker arbetsmiljö? • Vilka risker har vi på våra täkter? • Vilka regler styr arbetsmiljön och varför? • Våra roller i säkerhetsarbetet på arbets platsen • Hur ska vi arbeta för att nå våra mål? • Underhåll och service skapar bra miljö • Bergmaterialproduktion och miljö

www.scandiamaskin.se

Stort Skandinavien! Stortlager lagerav av slitgods slitgods och och reservdelar reservdelar ii Skandinavien!

Reservdelar från amerikanska Excel. Konkurrenskraftigt pris och bäst kvalitet på marknaden. Samtliga delar levereras med garanti å passform och kvalitet. Sandvik- Svedala - Metso - Lokomo - Nordberg Symons/Morgårshammar - Kue Ken

Binder- -Bivitec Bivitecsikt sikt Binder

Vi har siktmedia till alla applikationer, samt stor processkunskap. Vävd trådduk - Svetsat trådduk - Gummiduk - Moduler av samtliga typer på marknaden - Special dukar

RaptorXL300 XL300 Raptor

Försäljning Sverige: Sven-Henrik Norman • Tel 0766-277 881 sven-henrik@scandiamaskin.se St Johannesgatan 2, 4 vån, 211 46 Malmö

Kundservice Norge: Svelvikveien 87 B, 3039 Drammen Tel +47 32 21 00 50 post@scandiamaskin.no

SIKTDUKAR Bästa materialen materialenoch ochfixeringen fixeringentill tillalla allasiktar siktar SIKTDUKAR -- Bästa

www.sca www.sc

www.scandiamaskin.se

www.scandiamaskin.se www.scandiamaskin.se

Brett sortiment av mantlar och krossplattor. Vi är Nordens enda leverantör av 18-21% högkvalitativsmangan från Yoon Steel och CMS. Sidokilar i Hardox ger betydligt längre livslängd än normalt gjutgods. Scanbakk gjutmassa till kon- och spindelkrosskammare. Sandvik- Svedala - Metso - Lokomo - Nordberg Symons/Morgårshammar - Kue Ken

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

Niklas Hermansson och Jimmy Josefsson på Alingsås Sprängtjänst gratuleras av Morgan Mattsson Trimble och Lars Eric Lindquist Transtronic AB till den första installationen i Sverige av Trimble DPS900 maskinstyrning.

tel. 0221-84770 www.transtronic.se info@transtronic.se

Sevesolagstiftningen – hög tid att agera Om det vid något tillfälle laddas med mer än tio ton sprängämne i en bergtäkt är arbetsplatsen per definition en Seveso-verksamhet, oavsett hur kortvarig förekomsten är. Frågan har, sedan den uppmärksammades tidigare under året, diskuterats flitigt i branschen. WSPs Eva-Britt Eklöf Petrusson hjälper Stenkoll att reda ut begreppen. TEXT: TOMAS SKAGERLIND ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 135

seveso

eveso-direktiven är en reaktion på den allvarliga kemikalieolyckan i staden Seveso, ett par mil från Milano i norra Italien, 1976. Olyckan fick till följd att dåvarande EG tog fram det så kal�lade Seveso-direktivet med syfte att förhindra allvarliga incidenter av liknande typ. Direktivet har sedan dess omarbetats vid några tillfällen och den 1 juni i år implementerades Seveso III-direktivet i svensk lagstiftning. I detta och tidigare direktiv har täktverksamhet undantagits, till skillnad från i den industriolycksfallskonvention som Sverige också lyder under. Tidigare i år uppmärksammade Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) att täkter inte är undantagna i den svenska lagstiftningen, något som inneburit viss turbulens i branschen. – Det är alltså en missuppfattning att de här kraven har något med ny lagstiftning att göra, förklarar EvaBritt Eklöf Petrusson. Snarare beror det på att man börjat tillämpa lagrum

FAKTA

SBMIs insatser hittills och framledes – Möte med MSB under våren 2015 – Informationsspridning vid bransch dagar med mera – Arbete påbörjat med vägledning för införande i täkthandbok – Arbete med översiktlig Sevesoinformation för bergtäkter – Arbete med exempel och mallar med råd och kommentarer • Samrådsinformation avseende Seveso-frågor • Seveso-anmälan (ny verksamhet, förstagångsanmälan, ändring) • Handlingsprogram (säkerhetspolicy, mål, allmänna handlingsprinciper) • Rutinför teckning säkerhetsled ningssystem • Urval av rutiner i ett säkerhetsled ningssystem • Underlag för information till all mänheten • Anmälan vid olycka och tillbud – Arbete med tolkningfrågor och praxis i dialog och samverkan med MSB och länsstyrelser. Källa: SBMI/WSP

Eva-Britt Eklöf Petrusson som funnits länge. Alla har blivit lite tagna på sängen, även Länsstyrelserna som är tillsynsmyndighet i de här frågorna. Dock skärptes kraven något för samtliga Seveso-verksamheter den 1 juni i år.

Agera direkt Petrussons bästa tips till verksamhetsutövare som anar att de omfattas av lagstiftningen är att så fort som möjligt börja se över frågan. Det är viktigt att påpeka att verksamhetsutövaren kanske även hanterar andra farliga ämnen som omfattas av lagstiftningen. Eftersom lagen inte är ny utan funnits länge finns inga övergångsregler. – Ta kontakt med Seveso-handläggaren på Länsstyrelsen och initiera en diskussion. Eftersom Länsstyrelsernas handläggare också är "ovana" och förmodligen även de osäkra i frågan så borde det finnas en möjlighet att resonera sig fram till någon form av rimlig tidsplan. Hon menar att eftersom de stora aktörerna i branschen i hög grad redan jobbar systematiskt med miljöoch säkerhetsfrågorna borde inte omställningen vara så stor, däremot kan det bli tungrott för många mindre aktörer. SBMI arbetar just nu intensivt för att ge hela branschen understöd. – Man ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt varje gång, säger EvaBritt Eklöf Petrusson. På SBMIs medlemssidor kommer vi att lägga upp dokument och mallar som underlättar.

FAKTA

Vad gäller för bergtäkter där det förekommer mer än 10 ton sprängmedel? Två scenarier 1. Om det finns ett gällande tillstånd enligt miljöbalken gäller: – Anmälan ska ske till länsstyrelsen (egentligen sex veckor före star t) – Samråd ska ske innan anmälan – Ett handlingsprogram ska tas fram och bifogas anmälan – Handlingsprogrammet ska genomföras genom ett så kallat säkerhetsledningssystem (systematiskt säkerhetsarbete). 2. Om ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska göras gäller: – Samrådet enligt miljöbalken ska också omfatta Sevesofrågorna, det ska göras tydligt att verksamheten är en Seveso-verksamhet – Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera och bedöma risker för att omgivningen ska påverkas – Till ansökan ska bifogas ett handlingsprogram. Källa: WSP

FAKTA

Övriga följder av att en verksamhet betecknas som Sevesoverksamhet: – Verksamheten utgör även en farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) – Tillsyn enligt LSO utövas av räddningstjänsten (kommunen) – Krav på övning tillkommer – Krav på rappor tering av olyckor och tillbud tillkommer – Kommunen ansvarar för information till allmänheten – Krav på detaljplaneläggning enligt plan- och bygglagen om byggnation inom eller nära Seveso-verksamheter. Källa: WSP

TA LEDNINGEN DINO VET HUR Den största täckarean i sin klass kombinerat med utmärkt mobilitet och smidighet. Vår nya Dino DC400Ri topphammarrigg är redo att visa hur enkelt det är att få jobbet gjort i olika anläggningsprojekt. Allt du behöver göra är att ta ledningen – med Dino. Se mer om Dino DC400Ri borrigg på www.sandvikdino.com

CONSTRUCTION.SANDVIK.COM

Hallå där Bengt Niklasson – konsult för Trafikverket TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: TRAFIKVERKET

Bengt Niklasson

Vad är senaste nytt i arbetet med upphandling av bergmassor från Förbifart Stockholm? – Det mesta har fallit på plats. Vi har i dagsläget avtal med de flesta, vilket betyder att vi har koll på bergflödena från alla entreprenader förutom det berg som ska gå från hamnen i Sätra varv tillhörande entreprenad Skärholmen. Med lite tur så är även den upphandlingen avslutad inom en snar framtid. Vilka företag står nu beredda att ta emot massorna? – Förutom Sätra varv, där vi förhandlar med en intressent, så är det i tur och ordning Skanska, Jehander och NCC som vi skrivit avtal med. Om man börjar från norr så tar NCC massorna från Johannelund, Lunda och Akalla. Det berget transporteras med lastbil. – Sedan har vi de tre entreprenaderna för utskeppning med fartyg; från Norra Lovön hämtar NCC runt tre miljoner ton, från Södra Lovön tar Jehander hand om cirka 4,5 miljoner ton. Sätra varv är som sagt ännu inte helt klart. – Slutligen Skärholmen där Skanska hämtar tre miljoner ton med lastbil.

”

Och alla tillstånd gällande mottagningshamnarna? – Jehanders hamn i Enhörna har fått tillstånd men när det gäller Löten (också Jehander) och Toresta (NCC) befinner sig målen just nu i Mark och Miljödomstolen.

Det mesta har fallit på plats. Vi har i dagsläget avtal med de flesta.

KROSSORDET # 135

Bengt Niklasson

Du berättade om en fördröjning gällande utskeppningshamnen vid Sätra varv, hur ser det ut kring utskeppningshamnarna på Lovön? – Tillstånden är klara men Trafikverket har överklagat villkoren om bullernivåer. Där är förhandlingarna nyss avslutade och dom faller den 4 december.

Så runt dessa är allt klart, förutom bullernivåerna? – Det stämmer, vi har gjort fartygssimuleringar i farlederna och även "ramat", vilket innebär att man seglar med en tvärställd balk under fartyget för att säkerställa alla djup. Den rapporten är inte publicerad än men i princip är vi redo att köra i gång.

Nytt anläggningsprojekt? Ta med oss från start. I alla bygg- och anläggningsprojekt sker påverkan och förändringar i den omgivande miljön. För att du ska kunna utföra ditt arbete säkert och utan oönskad påverkan på omgivningen, hjälper Metron Miljökonsult dig med våra tjänster under alla moment i projektet till en optimal kostnad. Metron Miljökonsult är ett oberoende konsultföretag inriktat på mark- och anläggningsteknik. Vi utför tekniska utredningar med fokus på vibrationer. Våra utredningar är konkreta med klara ställningstaganden om orsakssamband finns eller inte. Metron Miljökonsult har kontor i Göteborg, Falun och Sundsvall och vi arbetar över hela landet. Läs mer om våra tjänster på www.metron.se/tjanster

www.metron.se • info@metron.se • Göteborg 031-800420 • Sundsvall 060-157460 • Falun 023-22150 metron_annons_150416.indd 1

2015-04-16 20.02

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Västerås Jenny Malmkvist 010-722 69 91

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm John Sjöström 010-722 81 38

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Ny mästare på arenan

Lokotrack® LT130E™ Lokotrack® LT125™ kom till världen 1986. Den har sedan dess otvivelaktigt varit mästare bland mobila käftkrossar. Nu, nästan 30 år senare, höjer vi nivån. En ny, ännu starkare maskin är redo att inta förstaplatsen. Läs mer på www.metso.com www.facebook.com/lokotrack

Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Published on Nov 25, 2015

Stenkoll #135

Stenkoll

Stenkoll #135

Published on Nov 25, 2015

Stenkoll

sbmi

Go explore