Stenkoll #128

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 128 • Maj 2014

Publikrekord på branschdagen ID06 – Allt på ett kort Ny metod kan minska vibrationer

Copyright © 2014 Rio Tinto

FRAMTIDENS MASKINOPERATÖR Boverket kontrollerar marknaden

Så köper du nya maskiner

Hur många fälls för miljöbrott?

Söker du den perfekta partnern?

Vi har den.

CH540 är nästa steg i lanseringen av en ny generation konkrossar från Sandvik, och följer på lanseringen av den större CH550. Sandviks nya CH500-serie har en sofistikerad konstruktion som ger exceptionell kapacitet i förhållande till krossens storlek. CH540 är en perfekt partner för den som behöver producera material av hög kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt och med mindre påverkan på miljön. Ännu ett exempel på innovativ ingenjörskonst från Sandvik.

Läs mer om nya CH540 konkross på:

sandvik.com/CH500

K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

FOTO: MICHAELA ANDERSSON

KROSSORDET STENKOLL

#128 INNEHÅLL

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Foto: Copyright © 2014 Rio Tinto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz, fredrik.d@annonshuset.se

SID

32

Populär branschdag satte publikrekord med 218 deltagare. Intresset ökar för bergmaterialindustrins viktigaste frågor. Den 10:e april samlades branschen för att ta del av det allra senaste.

5 Ledaren

Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

6 Anslagstavlan och Vägskälet

Hemsida www.sbmi.se

8–11 Nyhetsflödet

Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Michaela Andersson, Felicia Terenius, Eva Edberg, Björn Strokirk.

Vad vill du läsa om i tidningen?

Har du några tips till redaktionen?

Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2014 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

12 Platschefens ansvar Ökar eller minskar miljöbrotten? Hur många blir dömda? Och hur ska man bete sig om polisen knackar på? Vi har pratat med Erica Nobel, par tner på Delphi Advokatbyrå.

14 Behoven kan styra Den särskilda regeln om behovsprövning togs bor t vid en översyn 2009 men behoven av material är for tfarande en faktor att räkna med vid tillståndsprövningar. Om detta handlar Felicia Terenius gästkrönika.

16 Hur gör de bästa?

Skanskas studiebesök hos brittiska Cemex gav nya idéer för det egna säkerhetsarbetet.

20 Gemensamt beslutsstöd Hur fungerar egentligen mallen för villkorsskrivning i beslut om täkttillstånd, i praktiken?

22 Masshantering i kubik Förbifar t Stockholm och Västlänken är två projekt som kommer att generera stora mängder entreprenadberg, massor som kommer att påverka branschen på olika sätt.

26 Bra vibrationer Markfilter kan vara ett sätt att reducera vibrationerna vid sprängning. SBUF har anslagit medel till ett pilotprojekt.

30 Behörighet och kompetens Dags att rensa upp i floran av intyg och kompetensbevis. En ny databas ska säkerställa att rätt personer släpps in på arbetsplatsen.

40 Rätt maskin till rätt pris Att upphandla nya maskiner är inte det allra enklaste. Prekams Larry Falk guidar till bäst shopping. Jehanders Niklas Osvaldsson funderar på om inte den nya generationens lastbilar i många fall kan ersätta de tyngre fordonen.

42 Om femton år Hur kommer branschens täkter att styras i framtiden och hur kommer det att påverka säkerheten? Chalmers Erik Hulthén spår framtiden.

46 Hallå där Boverkets Sara Elfving Dags för marknadskontroller av ballast. Stenkoll vill veta mer om hur kontrollen kommer att utföras.

KROSSORDET # 128

3

FLEXIROC T15 EFFEKTIVITET I LITEN SKALA “Det känns det tryggt att ha med borriggen T15 på flaket. För den borrar effektivare än andra maskiner jag har testat.” Åke Gustavsson, ÅG Sprängare AB i Luleå Möt Atlas Copco på Borr- & Sprängmässan 22 maj Läs mer på www.borrochsprang.se

Se filmen om FlexiROC T15!

Ledare

Samverkan för säkerhet

A

tt samverka om priser och utbud på marknaden är strängt förbjudet. Vi inleder varje branschdag med att inpränta detta i alla gäster och det är något som jag är säker på att alla i SBMI är med-

vetna om.

Att samverka om inköp är däremot inget problem – se på ICA som samordnar de fristående handlarnas inköp av mat och hushållsartiklar.

Först när vi involverar inköp blir vår strategi för säkrare maskiner en del av en affär.

Strategin får inte stanna vid goda idéer och höga ideal.

Även inom andra områden bör vi samarbeta. Den stora checklistan för säker täkttrafik som skickades till alla producenter för ett år sedan, bygger till en del på en engelsk förlaga, kompletterad med egna inhemska idéer och erfarenheter.

Denna checklista prövas sedan den 1 april i Skanskas täkt i Olunda. I maj ska erfarenheterna utvärderas och sedan bestämmer sig Skanska för hur man ska gå vidare i sina övriga täkter.

Jag hoppas att många låter sig inspireras av den väl genomtänkta täkten i Olunda, som jag hade förmånen att få besöka i början av april.

I det här numret av Stenkoll kan vi även läsa om vilka intryck som Skanska fick vid sitt besök i den engelska täkten i Derbyshire.

Ute på marknaden är det konkurrens som gäller, men i arbetet med säkerhet, miljö och arbetsmiljö är det bäst med ett inspirerande samarbete inom och utom landet.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

”

SBMI har sedan ett par år arbetat för att maskinerna ska bli säkrare och mer miljövänliga. Vi hittade fler säkerhetshöjande produkter när vi besökte Hillhead-mässan i England 2012. Vi föreslog att Volvo/Swecon, som vi har ett gott samarbete med, skulle testa dessa för att se om det kunde vara något för deras gula maskiner.

Tester hos Skanska visade att vissa backvarningssystem med bildskärmar underlättade arbetet för lastmaskinsföraren, medan andra system inte gav någon hjälp alls eller rent av var störande.

En backtuta med ett väsande ljud testades också. Det är enklare för alla i täkten att lokalisera riktningen till denna väsande tuta än till en vanlig backvarnare, och den är dessutom mindre störande för täktens grannar. Dubbla fördelar!

Swecon erbjuder nu, som vi skrev i Stenkoll #127, ett paket med speciell SBMI-rabatt bestående av radar med två sensorer, bildskärm och extra högtalare i hytten samt en yttre väsande backtuta. Priset för detta paket stannar vid 41 500 kronor – monterat och klart.

Sent 2013 kunde vi glädja oss åt att få med Cat/Pon som medlemmar i SBMI och vi hoppas nu på ett lika gott samarbete med dem och Liebherr.

SBMI har träffat krosstillverkare under några år och förhoppningsvis har vi inspirerat dem till en del av den utveckling vi nu ser på nya modeller. I vårt arbete med att ta fram förslag har vi haft god hjälp av vår brittiska systerorganisation, som har jobbat med maskinsäkerhet i många år.

I ledaren i Stenkoll #119 beskrivs Krossutskottets inledande arbete. Det kommer nu att fördjupas. Vi kommer i vår att intervjua ett antal maskinoperatörer för att få del av deras tankar, önskemål och iakttagelser.

Naturligtvis står det även andra fritt att komma med idéer till kansliet, vad man borde önska av nästa generations maskiner. Vi tar gärna emot idéer.

Vi kommer i juni att värdera och summera inkomna synpunkter till en samlad strategi för hur vi bör gå vidare.

Vi kommer därefter även att involvera inköpssidan i Krossutskottets företag för att förklara vad man bör ställa för krav vid upphandling och varför. Vi kommer även att informera andra företag inom SBMI, som inte är medlemmar i Krossutskottet, om våra slutsatser.

Först när vi involverar inköp blir vår strategi för säkrare maskiner en del av en affär. Strategin får inte stanna vid goda idéer och höga ideal.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 128

5

Vägskälet Ny arbetschef på Svevia Den 18 juni tillträder Eva Lyrstrand sin nya tjänst som arbetschef på Svevia med ansvarsområde Ballast Mitt. Eva kommer från NCC Roads där hon arbetat de senaste fjorton åren.

– Tidigare har jag jobbat med väldigt många olika saker som mätteknik, miljöfrågor, verksamhetsutvecklingsfrågor och som platschef. För tillfället är jag på råvarusidan och sysslar mycket med täktansökningar.

Hon ser fram emot de nya arbetsuppgifterna.

– Jag går från en stödfunktion till att bli mer delaktig i besluten som tas och kommer att få ett mer övergripande ansvar än tidigare. Det ska verkligen bli jättespännande!

Skanska Asfalt & Betong får ny vd Den 1 maj tillträdde Per Åkerman tjänsten som vd för Skanska Asfalt & Betong AB samt som vice vd för Skanska Sverige. Per Åkerman har en bakgrund som linjechef inom Skanska, de senaste 17 åren, och kommer närmast från en tjänst som arbetsmiljödirektör i Skanska Sveriges ledningsteam.

Per Åkerman har bland annat varit vice vd för Skanskas verksamheter i Polen och han har också suttit med i SBMIs styrelse.

– Det känns väldigt spännande och inspirerande att få uppdraget att leda och utveckla den här affärsenheten framåt och att få fortsätta och fullfölja det spår som redan finns utstakat.

Per Åkerman ser nu flera stora utmaningar framför sig.

– De tre viktigaste frågorna för branschen i allmänhet och för mig i synnerhet är att jobba vidare med säkerhetsfrågorna, att branschen är attraktiv för att kunna locka duktiga människor samt den affärsmässiga balansen mellan kortsiktiga resultat och långsiktiga investeringar.

Parallellt med sin nya befattning kommer Per Åkerman även att fortsätta att jobba med arbetsmiljöfunktionen inom Skanska.

Omorganisation inom Jehander Heidelberg Cement har beslutat sig för att omorganisera ballastverksamheten i Sverige, Norge och i Baltikum till en operativ verksamhet under namnet Aggregate Northern Europe (AggNE). De legala bolagen, där

Spräng säkert.

Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

Jehander är ett av bolagen, kvarstår och Pär Åström har kvar sin befattning som vd med den enda skillnaden att Pär även kommer att inneha funktionen som säljansvarig, med titeln head of sales AggNE. Stefan Westlen, tidigare produktionschef Jehander, har funktionen chef produktionsutveckling, Niklas Skoog är chef för mark och täkttillstånd, Peter Martinsson chef produkt, kvalitet och produktutveckling samt Niklas Osvaldsson, tidigare regionchef Väst, som numera är produktionschef Sverige.

Omorganisationen sker i syfte att utnyttja befintliga resurser och kompetenser samt att bli effektivare över landsgränserna och utveckla en resultatinriktad kultur anpassad till ständigt ändrade marknadsförhållanden i Sverige, Norge och Baltikum.

EN D Ö L F A R O T S R Ö F T IK S S KAPACITET Maskin Mekanos affärsidé är att skapa Mobil Produktivitet. Med det menar vi kapacitet, driftsäkerhet och användarvänlighet i en mobil förpackning.

Som Maskin Mekano användare har du vetskapen om att du kan sortera förstklassigt material med hög kapacitet. Men du ska också känna tryggheten att maskinen gör sitt jobb dag efter dag och att supporten och reservdelsförsörjningen alltid är lättillgänglig. Dessutom är vår ambition att utveckla maskiner där du i den dagliga driften ska känna att det fungerar, att de olika tekniska lösningarna är utformade med omsorg. Att de underlättar vardagen och är lättanvända samtidigt som de är säkra och tillförlitliga.

Kraven på ökad kapacitet med bibehållen kvalitet på det producerade materialet ökar hela tiden i takt med att krossarnas prestanda förbättras. Den nya S 1803 svarar upp mot kraven och är framtagen för att hantera påmatade flöden av 0/16 på över 200 ton/h för fraktionering till t ex 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 med konsekventa och godkända kurvor.

S 1803 är en stor maskin. Det är lätt att tro, och kanske till och med att acceptera, att en sådan maskin blir klumpig och otymplig. På den punkten kommer S 1803 att överraska dig.

Våra ingenjörer har tagit fram en rad innovativa lösningar som tillsammans gör maskinen förbluffande lättjobbad. Det är dags för ett nytt kapitel i historien om Mobil Produktivitet.

Försäljning: Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270 Service: Conny Nilsson 0709-508276, Tomas Tärneberg 0705-887623

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Anslagstavlan Nyhetsflödet Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Kurser och branschdagar 2014 9/10 SBMIs Branschdag på Filmstaden i Jönköping 23/10 SBMIs Branschdag på Filmstaden i Umeå

Fordonsvåg för högt ställda krav

4–5/11 Grundkurs i bergmaterialindustrin på Radisson Blu

Flintab har nyligen lanserat en ny fordonsvåg på marknaden. Enligt tillverkarna så är sänkta underhållskostnader samt ökad noggrannhet och driftssäkerhet några av fördelarna med Fordonsvåg 14-15. Vågens konstruktion och design är enkel och robust med detaljer som ger hög driftsprestanda i jämförelse med en traditionell fordonsvåg.

Fordonsvåg 14-15 väger mer exakt med högre noggrannhet och dessutom snabbare än traditionella fordonsvågar. Samtidigt är underhållskostnaderna lägre och driftssäkerheten högre.

Flintab menar att "kombinationen av betong med förspänd armering och lastcellernas skyddade placering minimerar risken för framtida reparationskostnader".

Arlandia. En kurs för nyanställda och administrativ personal samt för personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin.

24–25/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder

på Radisson Blu Arlandia. Kurs för den som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling.

Den nya fordonsvågen från Flintab är huvudsakligen tillverkad av betong, med förspänd armering.

En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför designar och tillverkar vi våra pumpar för att ge bästa resultat i form av lång drifttid, minimalt behov av övervakning och minskade kostnader i reservdelar och underhåll.

För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för.

www.grindex.com • marketing@grindex.com

smart och ekonomisk. nya volvo med eco-läge.

Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 500 personer på fler än 40 serviceställen och runt 200 mobila enheter i landet. + ECO-läge Volvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleeffektivitet utan prestandaförlust.

+ Bättre bränsleeffektivitet Volvo D6 steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger upp till 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortare cykeltider för förbättrad prestanda.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

stannar Volvoskraftfulla, kraftfulla, bränsleeffektiva bränsleeffektiva och Det Det stannar inteinte vidvidVolvos och miljövänliga miljövänligaD-serie-bandgrävare.

D-serie-bandgrävare.Med oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 Din ett Volvo är dessutom specificerad och utrustad efter dina önskemål av vår Sweconpersonal, mobila ovanpå det, så serservicenätverk vi till att du och din över verksamhet får den på support utbildad avenheter Volvo. Med ett oslagbart med 500 personer fler änoch 40omtanke orter ni behöver.

Håll dig mobila uppdaterad om ovanpå Swecondet, ochså Volvos och får www. i landet och runt 200 enheter ser viutbud till attpåduwww.swecon.se och din verksamhet denfacebook.com/swecon. support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad på www.facebook.com/swecon.

+ CareTrack som standard Alla Volvo grävmaskiner är utrustade med telematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.

Nyhetsflödet Stor mobil sikt från Anaconda

Ovanjordsrigg med låg bränsleförbrukning

Den nya tredäckaren SR514 från Anaconda Equipment sorterar material i tre eller fyra olika fraktioner. Den är ett konventionellt sorteringsverk för sand, grus och bergmaterial, utrustad med en 4330x1520 mm dubbel- eller trippeldäcks sikt och har tre eller fyra hydrauliskt ihopfällbara utlastningsband. Kapacitet är 350 ton per timme och den väger 29 ton i utförande med trippeldäck. Fler karakteristika inkluderar hydrauliska kontroller som underlättar inställningen av alla transportörer, siktbox och stödben.

Uppställningstiden är 20 minuter vilket gör att arbetet kan komma igång snabbt. SR514 har inställbar hastighet på alla band för anpassning beroende på applikation och material och siktboxen kan vinklas mellan 20 och 34 grader för att säkerställa maximal effektivitet. Matartratten levereras som standard med fjärrstyrt tippgaller och serviceplattformar medger enkelt underhåll.

Sandvik Construction presenterade nyligen en ny och förbättrad version av ovanjordsriggen Ranger, DX800.

Sandviks DX-serie av topphammarriggar, mer känd för många under det tidigare namnet Ranger, är i standardversionen utrustad med en roterande överbyggnad, vilket täcker 17,6 m2.

Riggen kan roteras med bibehållen stabilitet med en struktur där motvikten alltid befinner sig på motsatt sida av bommen. Riggen är dessutom utrustad med borrstyrningssystemet THC700, som automatiskt anpassar sig till förändrade bergegenskaper och alltid levererar optimal effekt till borrkronan. Systemet är utformat för jämn rotation, kontinuerlig kontakt med berget och snabb borrsjunkning under de mest skilda bergförhållanden.

DX800 är utrustad med en bränslesnål motor med låg utsläppsnivå som uppfyller Tier IV Final CAT 7.1 (168 kW, 225 hk). Standardvarvtalet har sänkts från 1 800 r/min till 1 600, vilket ger mycket lägre bränsleförbrukning. I praktiken betyder det att

SR514 är Anaconda Equipments hittills största mobila sikt.

i genomsnitt 5,5 liter bränsle sparas per drifttimme.

Som standard levereras riggen med borrmaskinen HL810T, men det går att uppgradera till högfrekvensborrmaskinen HF810T. Enligt Sandvik ger den cirka 10 procent snabbare borrsjunkning och bättre hålkvalitet än sin föregångare.

DX800 är utrustad med en bränslesnål motor med låg utsläppsnivå.

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED

BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Västerås Jenny Malmkvist 010-722 69 91

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm John Sjöström 010-722 81 38

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm Per Johansson 010-722 81 45

Örebro Karolina Wettermark 010-722 76 99

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Med över 300 kontor och 15 000 medarbetare i 35 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Ny topplacering för Caterpillar Caterpillar och Komatsu behåller ledningen bland världens främsta maskintillverkare. Volvo CE har klättrat till en tredjeplats och Hitachi har ramlat ett steg till en fjärdeplats. Det visar den internationella rankingen Yellow Table. Liebherr och Terex klättrade vardera två positioner till plats nummer 5 och 6 och Zoomlion och Sany sjönk en respektive tre placeringar. John Deere och Doosan behåller sina placeringar från förra året på plats 9 respektive 10.

Tio-i-topp maskintillverkare 2013 1 Caterpillar 2 Komatsu 3 Volvo CE 4 Hitachi Construction Machinery 5 Liebherr 6 Terex 7 Zoomlion 8 Sany 9 John Deere 10 Doosan Infracore Caterpillars hydrauliska grävmaskin, 336E, lanserade på Baumamässan 2013.

(Källa: Entreprenadaktuellt.se)

Delar till transportörer, elevatorer & siktar över 50 års yrkeserfarenhet av bulkmaterialhantering.

Rullar (även i plast) och rullställ

PilthCon AB

Gummisiktduk, sållgaller och pressvetsade galler

Elevatorskopor, plåt och plast samt svetsade

Sk.-Åsaka, Tyskagården 1, SE-532 96 Skara,

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

tel. 0511-290 00,

En ny standard för remtransmissioner

info@pilthcon.se,

Excellent Minerals Solutions

GEMEX®

Belt Tensioning System Minska produktionsbortfallet beroende på problem med remtransmissioner. Gemex® beprövade system hjälper dig att på några minuter byta remmar utan uppriktning av remskivor på viktiga applikationer i din maskinpark. Korrekta förutsättningar ger ökade produktionsresultat.

Därför är det inte oväntat att Gemex® systemet blivit standard hos många processindustrier över hela världen.

För mer information vänligen kontakta oss: www.gemex.se 0970 – 644 00 GEMEX is a registered trademark of Gema Industri AB. Weir is a registered trademark of Weir Engineering Services Ltd.

Plogar, omställbara till annan bandbredd

Copyright © 2013 Weir Minerals Europe Limited. All rights reserved.

www.pilthcon.se

juridik

Få fällda för miljöbrott – men mängden anmälningar minskar inte

Sedan en tid tillbaka har det diskuterats huruvida de anmälda miljöbrotten när det gäller täktverksamhet har ökat eller minskat – både inom branschen och hos tillsynsmyndigheterna runtom i Sverige. SBMI bad advokaten Erica Nobel att titta lite närmare på sakernas egentliga tillstånd.

TEXT: NICLAS KINDVALL

V

ad är sant och vad är inte sant? Så löd en av frågorna i uppdragsbeskrivningen för Erica Nobel, partner på advokatfirman Dephi. Vem bär egentligen ansvaret för ett miljöbrott? löd en annan. Och hur många fälls i domstol årligen? Eller kanske den grundläggande frågan: Vad är ett miljöbrott?

– Den sista är relativt enkel att svara på, säger Erica Nobel. Ett brott mot miljöbalken definieras i det 29 kapit-

FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Erica Nobel

SÅ HANTERAR DU EN ÅTALSANMÄLAN: • Ha kunskap om och/eller kontrollera eventuella delegeringar • Du behöver inte uttala dig omedelbar t när du blir kontaktad av polis • Utred internt vad som har hänt och medverka vid brottsutredningen.

Källa: Erica Nobel

12

KROSSORDET # 128

let och i vår bransch så rör det sig oftast om brott mot täktvillkoren, det är sällsynt att någon bedriver verksamhet utan tillstånd.

Straffskalan för brott mot miljöbalken spänner mellan böter och fängelse i sex år, även om fängelsestraff är ovanliga, fortsätter hon.

Lagstadgad skyldighet I sin undersökning har Erica Nobel tittat närmare på brott mot miljöbalken i domstolar över hela Sverige under förra året, 2013. Dock bör man ha i åtanke att långt ifrån alla anmälningar leder till åtal. Tillsynsmyndigheterna har nämligen en lagstadgad skyldighet att anmäla misstänkta miljöbrott, oavsett hur banala de kan tyckas vara. Erica Nobel exemplifierar med en anmälan gällande en försvunnen "täktgränskäpp" i Norrland som slutligen ledde till åtal.

– Tillsynsmyndigheterna ska inte göra någon bedömning utan måste anmäla, och har heller inte rätt att i ett senare skede återta anmälan. Därför leder många anmälningar inte till åtal utan avskrivs i ett tidigt skede av åklagaren.

Vem bär då ansvaret och kan ställas till svars i en utredning?

– Det straffrättsliga ansvaret hamnar i första hand hos bolaget eller en person i företagsledande position, fastslår Erica Nobel. Men de arbetsuppgifter som det rör sig om kan vanligen delegeras nedåt till exempelvis en platschef.

Det finns dock vissa kriterier som måste uppfyllas för att ansvaret ska kunna överlämnas och bedömningen

om var ansvaret placeras avgörs slutligen av domstol. Vidare är det åklagaren som avgör om det är ett personligt ansvar eller företagsbot som aktualiseras, eller båda delarna. Om det rör sig om ett personligt ansvar och detta delegeras ska det finnas ett behov av delegationen, personen som mottar den ska ha rätt kompetens för uppgiften, liksom den befogenhet och de resurser som krävs för att kunna utföra arbetet. Sist men inte minst ska delegation vara tydlig, en skriftlig sådan är rekommenderad.

– Det finns många företag som inte funderat tillräckligt på detta, även stora sådana, berättar Erica Nobel. Ofta har man bättre rutiner när det gäller arbetsmiljöarbetet men har inte haft samma fokus på miljöområdet.

Viktigt vara tydlig Hon menar också att det finns mycket att vinna på att vara förberedd när polisen knackar på och vill ställa frågor om en anmälan.

– Det är klart att man kan bli lite skärrad och inte riktigt vet hur man ska hantera en sådan situation. Därför är det viktigt att man på arbetsplatsen är tydlig med vem som bär det formella ansvaret och hur frågorna ska hanteras, så att det blir rätt person som svarar på frågorna. Det är också viktigt att veta att man inte på något vis är skyldig att uttala sig omedelbart när man blir kontaktad av polisen.

Erica Nobel rekommenderar dock att man medverkar till utredningen.

– Det lär man sig mycket av, lärdomar som man kan dra stor nytta av i framtiden. Vissa vill gärna vara lite

"motvalls" men i min erfarenhet så tjänar man sällan något på det. Däremot är det en bra idé att initiera även en intern utredning för att ta reda på vad som gått snett.

Så, slutligen, återkommer vi till den stora frågan. Har antalet anmälda miljöbrott ökat?

– Det är svårt att dra några säkra slutsatser, säger Erica Nobel. En sak råder det i alla fall inga tvivel om; enligt den statistik som Delphi har fått från åklagarmyndigheten är det få fällande domar; under 2013 fälldes fyra företag för miljöbrott avseende täktverksamhet och i samtliga

fall dömdes de till företagsbot, från 10 000 kronor och upp till 100 000 kronor. Ingen fysisk person blev alltså dömd, vilket är i enlighet med den praxis som varit rådande de senaste åren – miljöbrott leder oftast till just företagsbot.

Erica Nobel är dock noggrann med att denna siffra egentligen inte säger någonting om huruvida branschen blivit mer benägen att lyda lagen än tidigare. Enligt miljöåklagarna har anmälningarna avseende brott mot miljöbalken generellt sett inte minskat i omfattning.

– Man kan se det som att man inte prioriterar de här fallen utrednings-

mässigt, säger hon. En sak vill jag ändå vara tydlig med: kunskapen inom branschen när det gäller de här frågorna är tyvärr inte tillräckligt hög.

Där måste vi bli bättre!

KRITERIER FÖR DELEGERING AV ANSVAR • Behov • Erforderlig kompetens • Befogenheter och resurser (självständig ställning) • Tydlighet.

Bedömningen av var ansvaret slutligen placeras avgörs dock av domstol.

Källa: Erica Nobel

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

gästkrönika

Betydelsen av ett behov Tidigare fanns i miljöbalken en särskild regel om behovsprövning som skulle tillämpas vid tillståndsprövning av täktverksamheter. Regeln innebar att behovet av det material som ansökan avsåg, i varje enskilt fall skulle vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kunde befaras orsaka.

Denna särskilda regel om behovsprövning togs bort vid en översyn av täktreglerna år 2009. I förarbetena till lagändringen angavs bland annat att regeln var otydlig och svår att tillämpa. Ett tydligt regelverk eftersträvades eftersom tillståndsprövningar medför de största administrativa kostnaderna inom miljöområdet. Man angav att viktiga frågor, särskilt vid nyetablering av täkt, är om det innebär en god hushållning att bryta täktmaterialet, om lokaliseringen är lämplig samt om det kan säkerställas att intrånget i naturmiljön blir så litet som möjligt. Dessa frågor bedömdes kunna få en allsidig prövning genom tillämpning av hänsynsreglerna i 2 kapitlet i miljöbalken och hushållningsreglerna i 3 kapitlet i miljöbalken. En ansökan kan, även med tillämpning av dessa regler, avslås med motiveringen att behovet kan tillgodoses med material från en annan täkt.

Många hänsyn ska tas Efter lagändringen har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) haft anledning att lokaliseringspröva täktverksamhet vid några tillfällen. I ett avgörande från 2012 uttalade domstolen att vid nyetablering av en täkt ska tas hänsyn till dels om det innebär god hushållning att bryta täktmaterialet, dels om täktens lokalisering är lämplig med hänsyn till bland annat att intrånget i miljön blir så litet som möjligt. Behovet av täktmaterialet har betydelse även vid lokaliseringsbedömningen. Om det material som ska utvinnas kan ersättas med andra täkter eller om det finns andra närbelägna områden som skulle vara bättre att ex-

”

Behovet av materialet är alltså fortfarande en faktor i bedömningen av om nyetablering av en täkt ska tillåtas.

14

KROSSORDET # 128

GÄSTKRÖNIKÖR: Felicia Terenius, advokat Mannheimer Swartling advokatbyrå

ploatera för täktverksamhet, kan lokaliseringen bedömas som olämplig.

Bevisbördan på verksamhetsutövaren Behovet av materialet är alltså fortfarande en faktor i bedömningen av om nyetablering av en täkt ska tillåtas.

Bevisbördan för att behovet finns ligger på verksamhetsutövaren. Det kan också nämnas att länsstyrelsen har möjlighet att förelägga den som söker tillstånd till täktverksamhet att lägga fram en utredning som belyser behovet av täkten. Om ett sådant föreläggande inte följs får länsstyrelsen avvisa ansökan. Denna bestämmelse ändrades inte vid 2009 års lagändring, trots att den särskilda regeln om behovsprövning togs bort.

Frågan är då hur långt man som verksamhetsutövare måste gå för att visa på behovet av det material som ska

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

”

Ju större intrång i en­skilda och allmänna intressen som en täktverk­samhet innebär, desto större krav ställs på att det ska finnas ett behov av täkten som ett led i lokaliseringsprövningen.

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda brytas. Viss vägledning finns måhända i en nyligen meddelad dom från MÖD (dom 2014-03-21 i mål nr M 3113-13). En ansökan om tillstånd till bergtäkt hade först avslagits av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och sedan bifallits av mark- och miljödomstolen efter att sökanden överklagat. Efter att länsstyrelsen samt ett stort antal enskilda härefter överklagade till MÖD, fastställdes avslagsbeslutet. I målet diskuterades bland annat områdets naturvärden, påverkan av buller samt behovet av materialet.

Av MÖD:s domskäl framgår att sökanden inte ansågs ha visat att verksamheten kunde bedrivas utan oacceptabla störningar för omgivningen med avseende på buller. Utöver detta ansåg MÖD att utredningen i målet inte gav en tydlig bild av att det förelåg behov av en ny bergtäkt på aktuell plats och att lokaliseringen av den anledningen var tveksam. Sökanden hade i denna fråga bland annat uppgett att befintliga täkter i regionen bedömdes täcka regionens behov i högst fem år samt att det endast fanns en täkt i kommunen vilket inte var tillräckligt med hänsyn till intresset av fri konkurrens. Länsstyrelsen ifrågasatte behovet av bergtäkten och angav att det i närområdet redan fanns bergtäkter innehållande sammanlagt sju miljoner ton berg. Någon behovsutredning hade inte gjorts i ansökan. Sökanden hade emellertid utvärderat 25 möjliga platser i regionen och bedömt att den sökta lokaliseringen var den lämpligaste av dessa alternativ.

Ur rättsfallet synes slutsatsen kunna dras att ju större intrång i enskilda och allmänna intressen som en täktverksamhet innebär, desto större krav ställs på att det ska finnas ett behov av täkten som ett led i lokaliseringsprövningen. Behovet fortsätter att spela en roll i prövningen, nu mot bakgrund av miljöbalkens mer allmänna bestämmelser. Å andra sidan kan det ifrågasättas om behovsprövning över huvud taget bör vara en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken. Behovet reglerar möjligen sig självt i och med att ingen väljer att etablera sig på en plats där det inte går att få avsättning för materialet och lönsamhet i verksamheten.

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer.

Kontakta oss!

Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

Lära av andra – för säkerhets skull Skanskas studiebesök hos Cemex engelska verksamhet blev något av en ögonöppnare för deltagarna. För trots ett eget, och omfattande, säkerhetsarbete finns det fortfarande mycket att förbättra och utveckla för Skanska.

– De ligger långt före oss, säger arbetsmiljöutvecklaren Jerry Andersson.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SKANSKA

16

KROSSORDET # 128

CEMEX

”

Ett av världens största företag inom byggmaterialindustrin med cement, betong och bergmaterial som huvudsakliga produkter. Företaget finns representerat i över 50 länder, har 43 000 anställda och omsätter årligen över 15 miljarder dollar.

SÅ ARBETAR CEMEX

Hela den brittiska branschen i allmänhet, och Cemex i synnerhet, ligger 7–10 år före oss i säkerhetsarbetet.

E

fter den tragiska dödsolyckan i Vällstatäkten 2012 initierade Skanska ett långtgående åtgärdsprogram för att förbättra arbetsmiljön, och därmed säkerheten, på företagets arbetsplatser.

Stenkoll skrev i ett tidigare nummer bland annat om Skanskas projekt för säkrare täkttrafik. Ett led i åtgärdsprogrammet är att anlita utomstående för så kallade "peer reviews", när någon som inte är knuten till företaget men som har en liknande säkerhetsfunktion någon annanstans utvärderar åtgärder och kommer med förslag på ytterligare förbättringar. I Skanskas fall valde man Glenn Rowe,

Jerry Andersson

en konsult som tidigare arbetat med bergmaterial på Cemex. En naturlig följd av den kopplingen blev att förlägga ett studiebesök i England.

Resan, i augusti 2013, visade med all önskvärd tydlighet att Cemex hunnit betydligt längre än Skanska i sitt säkerhetstänk.

Kraftsamling – Hela den brittiska branschen i allmänhet, och Cemex i synnerhet, ligger 7–10 år före oss i säkerhetsarbetet, fastslår Jerry Andersson. Det är slående hur mycket vi har kvar att göra för att nå de nivåerna.

Anledningen till att den brittiska

Nolltolerans mot avsteg från regler • Genomarbetat säkerhetstänk med fokus på vad som fungerar – "Det ska vara lätt att göra rätt!"

• Tydligt budskap om att säkerhet är produktivt och ekonomiskt lönsamt för företaget • Omfattande kontroller Exempel: •Tydliga skyltar och markeringar • Omfattande fysiska skyddsåtgärder • Konsekvent genomförd "Bryt & Lås"-metod (se separat text) • Säkerhetsintroduktion för kunder i täkten • Repetition av säkerhetsfrågor för personal som återvänder från ex. semester • Fordon utrustade med grön lampa som blinkar om säkerhetsbälte inte är fastspänt • Alla fordon parkeras med fronten utåt för bättre uppsikt vid avfärd

bergmaterialindustrin lyckats så väl beror på att man för ett antal år sedan gjorde en kraftsamling för att komma till rätta med den höga olycksfallsstatistiken i branschen.

– Myndigheter och företag arbetade gemensamt och tog ett ordentligt grepp om de här frågorna. Dels genom förbättrad lagstiftning och dels genom att börja satsa ordentligt på säkerhetsfrågorna. Där ligger de långt före oss!

Gustaf Werner, regionchef på Skanska, håller med: – Man var snabbare än vi och tog tydligt ställning tidigare, inte bara inom bergmaterialindustrin utan i hela

KROSSORDET # 128

17

En förstärkt ledningsgrupp för Skanska Asfalt och Betong besöker Cemex UK för utbyte kring säkerhet i augusti 2013.

”

byggbranschen.

Jerry Andersson menar att även om vi i Sverige sedan en tid tillbaka på många håll arbetar hårt för att trygga våra arbetsplatser så tror vi ibland fortfarande att vi är bättre än vi faktiskt är.

– Vi är duktiga på att tycka att vi är duktiga. Sanningen är att vi inte är så framstående i ett internationellt perspektiv. Många branscher och många företag är mycket bättre än vi är, såväl i Europa som i andra världsdelar.

– Säkerhetsarbetet är en resa för alla och envar, säger Gustaf Werner.

Det är oerhört viktigt att alla medarbetare tar sitt ansvar, från ledningen ner till varje enskild medarbetare, underentreprenörer och åkare.

Gustaf Werner påpekar också att

Säkerhetsarbetet är en resa för alla och envar. Det är oerhört viktigt att alla med­ arbetare tar sitt ansvar.

18

KROSSORDET # 128

Gustaf Werner

oljeindustrin i vissa fall kan fungera som förebild. Bland annat har man där ett väl utbyggt system för rapportering.

– Det är viktigt att uppmärksamma avvikelser! Inom oljeindustrin har man lyckats odla en kultur där man ser väldigt positivt på risk- och tillbudsrapporteringen, vilket gör att man tidigt kan identifiera risker.

Enkla åtgärder Andersson och Werner menar att man inom Cemex har lyckats öka säkerheten genom ett antal enkla åtgärder som verkligen ger effekt.

Skenbart enkla åtminstone, mycket arbete ligger bakom för att arbeta fram förhållningssätt och regler som de anställda och underentreprenörer kan ställa sig bakom. Just enkelheten är viktig, det ska vara lätt att vara säkerhetsmedveten – ett komplicerat förfarande vid rutinmässigt arbete riskerar att man inte gör som överenskommet.

– Varje ny regel genomgår en testfas i tre månader där man under prövotiden samlar "feed-back" på vad som fungerar eller inte fungerar. Om man sedan efter dessa månader bestämmer sig för att genomföra den

nya regeln fullt ut så gäller den hundraprocentigt, vilket betyder att man inte tolererar några som helst avsteg från den. Har man väl satt en nivå så går man aldrig under denna. Där tycker jag ibland att vi i Sverige är för flexibla, av någon anledning så verkar det alltid finnas undantag.

Ingen har alla svar Samarbeten och studiebesök ser Skanska som ett av många utmärkta sätt att arbeta med säkerhetsfrågorna. Att hjälpa varandra, över företagsgränser och inom branscher leder till att alla blir bättre.

– Ingen sitter inne med alla svar.

Vi kan lära oss mycket av till exempel Cemex och i vår tur peka på risker som vi upptäckt men de ännu inte identifierat. På så sätt korsbefruktar vi varandra och kan fortsätta arbetet mot än bättre och säkrare arbetsplatser.

– Man måste komma ihåg att det här är en process utan slutdatum. Vi måste hela tiden tänka att i morgon ska jag göra bättre än i går. Och vi har alla ett stort ansvar, från branschföreningen ända ner till den enskilde medarbetaren.

Antal olyckor

Fysiska skyddsåtgärder

Arbetssätt, rutiner, kontroller

Beteenden

BRYT OCH LÅS

BRADLEY-KURVAN

Samtliga anställda hos Cemex bär synliga hänglås. Saknas sådant ombedes vederbörande genast att hämta ett hänglås. Vid reparation eller underhåll av maskiner bryter varje enskild operatör strömmen och "låser" maskinen i strömlöst läge. Efter genomför t arbete låser operatören upp sitt lås. Maskinen kan inte star ta förrän samtliga hänglås är bor tplockade (vid flera operatörer). Driftsättning sker inte förrän det utförda arbetet är verifierat och kontrollerat.

Skanska är ett av flera företag som använder DuPonts Bradley-kurva, ursprungligen framtagen för olje- och gasindustrin, som en utgångspunkt i många aspekter av säkerhetsarbetet. Kurvan beskriver tre viktiga områden att arbeta inom för att uppnå målet noll olyckor på arbetsplatsen. Det första området rör fysiska skyddsåtgärder, det nästkommande beskriver de arbetssätt och rutiner som används medan det tredje och sista behandlar de beteenden vi har som anställda och chefer. Generellt är de flesta duktiga på de första två områdena medan det inte läggs tillräckligt fokus på beteenden. En förändrad, och bättre, attityd hos alla på arbetsplatsen är önskvärd, men inom det området har det historiskt sett lagts ner minst ansträngning.

Berättelser som stannar kvar Ett unikt och pågående samarbete ger Cemex ytterligare ett verktyg att använda i företagets säkerhetsarbete. Kraften hos en väl berättad historia används för att skapa mentala bilder hos åhörarna. Bilder som kan rädda liv.

Låter dramautbildning på arbetstid som ett underligt sätt att bedriva säkerhetsarbete?

Det låter kanske märkligt men enligt Cemex säkerhetsansvarige Andy Taylor är faktiskt konceptet "storytelling" ett av de allra mest effektiva sätten att få medarbetare att minnas viktiga lärdomar. Sedan en tid tillbaka samarbetar företaget med Londonorganisationen Cardboard Citizens som utbildar che-

fer och anställda i berättandets ädla konst.

Cardboard Citizens arbetar normalt med hemlösa på Londons gator som ett sätt att ge medlemmarna av denna utsatta grupp ett ökat självförtroende.

– Vi arbetade med en konsult som tidigare haft med organisationen att göra och det var han som kläckte idén att försöka omsätta deras kunskaper i våra pågående projekt, berättar Andy Taylor.

Cemex ledning ställde sig positiva till genomförandet och hittills har man genomfört ett antal "work-shops" på temat.

Kunskap kopplad till känslor Skillnaden jämfört med det traditionella sättet att överföra information ligger i att

medan de flesta är bekväma i att dela med sig av anekdoter från arbetsdagen så falnar entusiasmen snabbt när det handlar om uppmaningar och information som arbetsgivaren står bakom. Och just entusiasm, gestikulerande och drama är faktorer som når den som lyssnar på ett betydligt djupare plan. Vårt mänskliga minne fungerar bättre när vi kan koppla kunskaper till känslor.

– Visst är det nödvändigt med skyltar och uppmaningar men det här är ett oerhört effektivt sätt att dela med sig av kunskaper.

Vi märkte direkt att när åhörarna får exempelvis en potentiellt farlig situation i arbetet dramatiserad och visualiserad så fastnar den lättare i minnet.

Vill engagera fler Cemex kommer att fortsätta att utveckla och fördjupa projektet under 2014 och man planerar även att engagera hemlösa från Cardboard Citizens olika projekt.

– Det handlar om att de har kunskaper som vi behöver men också om att vi ser möjligheten att kanske hjälpa människor som har det svårt. Det vinner vi alla på. Jag är övertygad om att "storytelling" kommer att bli en viktig beståndsdel i vårt arbete fram­ över, avslutar Andy Taylor.

Dramaträning som kan rädda liv.

Andy Taylor

KROSSORDET # 128

19

beslutsstöd

Gemensamt beslutsstöd gav bättre rättsäkerhet Hösten 2012 tog representanter för landets samtliga miljöprövningsdelegationer fram ett beslutsstöd i form av en mall för villkorsskrivning i beslut om täkttillstånd. Men i vilken utsträckning används egentligen mallen?

TEXT: TOMAS SKAGERLIND

D

”

okumentet ska vara ett beslutsstöd för miljöprövningsdelegationerna och är tänkt att fungera som en basmodell för ett typiskt beslut. Mallen innehåller mer platsoberoende villkor, men det är ändå de lokala förhållandena på platsen som avgör vilka eventuella ytterligare villkor som kan behövas.

Tanken med mallen är att den ska ge stöd för en mer enhetlig rättstillämpning och snabbare handläggningsprocess. Något som Örjan Osterman, handläggare på miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen i Norrbottens län, anser att man har lyckats med: – Vi tycker att mallen fungerar bra och att den är en lämplig utgångspunkt för skrivande av tillstånd. Ef-

Egentligen är det inte så mycket fråga om en mall, utan mer om en metod för att förenkla arbetet med att skriva besluten.

Martin Jansson

20

KROSSORDET # 128

Örjan Osterman

Martin Jansson

tersom täktverksamhet till stor del bedrivs på ett likartat sätt över hela landet anser vi att det finns förutsättningar för att, i de allra flesta fall, reglera den på ett likartat sätt.

på vanligen förekommande villkor.

Varje tillstånd måste dock kunna varieras beroende på förhållandena i de enskilda fallen, säger Martin Jansson.

Idén med ett beslutsstödsdokument är i och för sig inte ny. Många MPDer har även tidigare använt sig av en liknande modell men skillnaden är att det nu finns en gemensam mall, vilket är en stor fördel för främst verksamhetsutövarna eftersom det leder till större enhetlighet.

– På så sätt är det ingen större skillnad för oss handläggare. Däremot kan det som sagt vara till fördel för verksamhetsutövarna att villkoren inte skiljer sig åt allt för mycket mellan

Mer metod än mall Örjan Osterman fanns med i den samverkansgrupp som hade i uppdrag att ta fram mallen, vilket även Martin Jansson på Länsstyrelsen i Västra Götaland var: – Egentligen är det inte så mycket fråga om en mall, utan mer om en metod för att förenkla arbetet med att skriva besluten. Och detta beslutsstöd innehåller bland annat förslag

länen, förutsatt att det gemensamma beslutstödet används, säger Örjan Osterman och Martin Jansson håller med: – En gemensam standard sparar ju tid när man skriver beslut. Det är också en fördel om besluten om tillstånd ser ungefär likadana ut över hela landet.

Har ni upptäckt något som ni anser borde justeras i mallen?

– Beslutstödet är ett levande dokument som ständigt utvecklas. Varje sammansättning av miljöprövningsdelegationen är helt fri att justera innehållet i beslutstödet efter behov, berättar Martin Jansson.

– Jag vet att företrädare för bran-

schen och vissa MPDer har haft lite synpunkter på innehållet och jag själv har också mina åsikter om vissa detaljer. Men eftersom beslutsstödet är en gemensam produkt för de tolv MPDer bör de delar som eventuellt ska justeras föregås av en gemensam diskussion.

– Tanken är att den vid någon tidpunkt ska justeras och uppdateras, när det uppstår behov, fortsätter Örjan Osterman.

Trolig revision senare Just nu finns det ingen revision av mallen inplanerad. Men om ett behov uppstår kommer detta att ske.

– Om det är så att MPDerna tycker att det gemensamma beslutsstödet är

något positivt för verksamheten och att de även fortsättningsvis avser att använda den, förmodar jag att de vid något tillfälle kommer att återkomma till mallen för en revision. Men när detta kommer att ske kan jag inte ge någon närmare tidpunkt för, säger Örjan Osterman.

FAKTA Sedan den 1 juni 2012 har miljöprövningen koncentrerats till tolv av landets 21 länsstyrelser. Syftet med förändringen är att få en mer enhetlig och effektiv prövning. De tolv miljö­prövningsdelegationerna finns i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Uppsala, Stockholm, Örebro, Östergötland, Västra Götaland, Kalmar, Halland och Skåne.

3

22

KROSSORDET # 128

infrastruktur

Dags att ro massorna i hamn?

Under de närmaste dryga tio åren sjösätter Trafikverket några av de största infrastrukturprojekten någonsin. Förbifart Stockholm har redan inletts medan förarbeten gällande Göteborgs Västlänken pågår. Mycket stora mängder bergmaterial, jord och lera ska ge plats för de tunnlar som planeras, vilket gör masshanteringen till en av de största frågorna i båda projekten.

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

P

rojektet Västlänken är på planeringsstadiet, projekteringen inleddes 2011 och man räknar med att börja bygga 2017–2018. Åtta kilometer dubbelspårig järnväg genom centrala Göteborg, varav sex kilometer i tunnel, innebär att cirka 3 miljoner kubikmeter material kommer att tas ut.

Drygt hälften, 1,7 miljoner kubikmeter är berg som bedöms till huvuddelen vara av bra kvalitet ur användningssynpunkt (se faktaruta). Resterande massor är jord och lera.

Stämmer Trafikverkets planering så kommer allt material ut på mark-

naden mellan åren 2018–2023 och upphandlingar beräknas inledas under 2015.

Tidsaspekten viktig Martin Upmanis är miljöspecialist på Trafikverket Göteborg. Han menar att det viktigaste är att i god tid tänka igenom masshanteringen, att hitta användningsområden för det uttagna materialet.

– Tidsaspekten är viktig, när det går för fort är det lätt att falla tillbaka till kvittblivning och det gynnar ingen. Men jag upplever att vi är bättre på detta nu än vi varit tidigare.

”

Martin Upmanis poängterar också att dialogen mellan Trafikverket och

Det viktigaste är att i god tid tänka igenom masshanteringen, att hitta användnings­ områden för det uttagna materialet.

Mar tin Upmanis

KROSSORDET # 128

23

infrastruktur

branschen är mycket betydelsefull.

– Bergmaterialbranschen är experter inom området och där är branschorganisationer som SBMI en viktig ingång för oss.

Förbifart Stockholm har av naturliga skäl kommit längre än Västlänken i processen, man har varit i gång med tillståndsansökningar, planering och projektering sedan 2006 och många förberedande arbeten pågår.

Av de 21 kilometer som vägprojektet består av är 18 kilometer tunnel, och för ett år sedan gick Trafikverket ut med en intresseförfrågan avseende de 19 miljoner ton entreprenadberg som ska losshållas ur dessa tunnlar.

Enligt Trafikverkets planering kommer ungefär hälften av berget att skickas via täckta transportband till någon av de tre tillfälliga hamnar som anläggs.

När det gäller berg som losshålls vid de stora trafikplatsentreprenader som ingår i Förbifarten så tillfaller dessa entreprenörerna och ingår därför inte i den försäljning av bergmassor som just nu pågår.

FÖRBIFART STOCKHOLM Mängd? Cirka 19 miljoner ton entreprenadberg som losshålls ur projektets tunnlar. Cirka 6 miljoner ton losshålls vid arbete med trafikplatser, men detta material tillfaller entreprenören.

Kvalitet? Entreprenadberg av god till medelgod kvalitet som kan innehålla rester av bland annat sprängmedel och sprutbetong, enligt Trafikverkets leveransbeskrivning.

När? Transpor terna av bergmaterial kommer att inledas under 2015.

Hur? Från någon av de tre tillfälliga hamnanläggningarna levereras materialet i sor tering 0–150 mm. Vid transpor t med lastbil levereras materialet som okrossat entreprenadberg.

Försäljning av bergmassor?

I skrivande stund pågår anbudsförfarandet med sista anbudsdag 31 maj.

Källor: Trafikverkets leveransbeskrivning Anna Rosenlind, Trafikverket

VÄSTLÄNKEN Mängd?

Cirka 3 miljoner kubikmeter varav 1,7 miljoner kubikmeter entreprenadberg och 1,3 miljoner kubikmeter jord och lera.

Kvalitet? Bergmassorna bedöms till huvuddelen utgöras av berg av bra kvalitet ur användningssynpunkt. Utförda undersökningar visar på att bergmassorna tillhör bergtyp 1 enligt TKGeo 11 och prover visar att bergmassorna bör kunna användas som förstärkningslager till väg- och järnvägsarbeten samt som fyllnadsmassor vid anläggningsarbeten. Några prover visar på att materialet eventuellt kan användas till klass 1 makadam för järnvägsbyggnation. Normalt styckefall från tunnelsprängningarna bedöms vara cirka 200–400 mm.

När? Materialet beräknas komma ut på marknaden mellan 2018–2023.

Hur? Trafikverket i Göteborg söker i skrivande stund samarbete och idéer från olika aktörer inom branschen för att säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Upphandling? Projektet upphandlar mottagningsentreprenörer under 2015 som ska tillhandahålla tipp (med erforderliga tillstånd) och mottagning mot ersättning. Projektet upphandlar deponi av förorenade massor under 2015.

Ett eventuellt överskott av berg kan komma att läggas ut till försäljning.

Källa: Lillian Brunback, Trafikverket

24

KROSSORDET # 128

ENTREPRENADBERGETS STATUS Entreprenadberg kan komma att klassas som avfall, på grund av nu gällande EUdirektiv. I så fall innebär detta naturligtvis konsekvenser för SBMIs medlemmar, några exempel: - Närboende till täkter som tar emot avfall kan se detta faktum som negativt, detta kan dock hanteras genom att man betecknar anläggningen som en återvinningsanläggning med syfte att skapa prima material till samhällsbyggnadssektorn.

- Anmälan och tillstånd kan åtföljas av ytterligare krav, förelägganden eller villkor.

- Eventuellt kan tillsynsavgifterna komma att påverkas.

SKATTER OCH ENTREPRENADBERG Sverige beslutar om sina skatter oberoende av EU, för entreprenadberg gäller (enligt SFS 1999:673): 1 § Skatt (avfallsskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år.

3 § Bestämmelserna i 1 § gäller dock inte för anläggningar där deponering eller förvaring sker uteslutande av ett eller flera av följande avfallsslag, nämligen a) jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten.

4 § Avfallsskatt skall betalas med 435 kronor per ton avfall.

Lag (2005:962).

Om täkten bara hanterar eget berg och entreprenadberg, så utgår ingen skatt på det berg man tar in till täkten.

Om täkten dessutom tar in asfalt (motsvarande gäller för betong och annat rivningsavfall) som man krossar och så småningom säljer kommer det inte att utgå skatt om man inte lagrar mer än 50 ton asfalt i mer än tre år.

Om man däremot överskriver denna begränsning i tid och volym gäller följande: - Krossar man med mobilkrossar i täkten så kommer både den asfalt och det entreprenadberg som man har tagit emot att beskattas med 435 kr/ton. Inbetalad skatt återfås när berg eller asfalt säljs.

- Om man endast använder fasta krossar i täkten så är den att anse som en industrianläggning. Då ska skatt enbar t betalas för avfall som uppkommer inom anläggningen (använd smörjolja, tomfat etc).

Framtidens nya station Centralen i Göteborg.

Ovanstående är en bedömning av rättsläget. Vägledeande domar saknas.

delphi.se

Öppna. Proaktiva. Framtidsinriktade.

Vårt team av miljörättsjurister har en djup och bred kunskap inom miljörätt och de branscher där miljörätten är av stor betydelse. Vi hjälper dagligen våra klienter med ansökningar om miljötillstånd, efterbehandling av förorenade områden, miljömässigt ansvarstagande, tillsynsfrågor och andra miljörättsliga frågor i den löpande verksamheten. En stor del av arbetet inkluderar även förvärv.

130918-Stenkoll.indd 1

2013-09-26 12:43:49

vibrationer

Luftfyllda borrhål – nytt recept mot vibrationer?

När undervattenssprängningarna i Norrköpings hamn stötte på patrull upptäckte entreprenörerna ett nytt sätt att dämpa vibrationer. Nu delfinansierar SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, ett forskningsprojekt för att undersöka om metodiken med markfilter kan användas i andra sammanhang.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: VOGLERS

26

KROSSORDET # 128

ILLUSTRATION: ANDERS PETTERSSON

F

– projektets genomförande 1. Projektadministration och ledning 2. Litteraturstudie 3. Enkel modell för data inför dimensionering av filter 4. Enkelskott – mätning, analys och anpassning till modell 5. Design av filter 6. Pilotförsök: borrning filter 7. Pilotförsök: sprängning och inmätning av borrhål 8. Pilotförsök: vibrationsmätning 9. Analys av resultat samt rappor tskrivning

NÄR? VAR? HUR?

Luftfyllda borrhål dämpar vibrationerna.

ör fyra år sedan arbetade Voglers Sverige AB tillsammans med det holländska företaget Van Oord i ett projekt om att fördjupa inseglingsrännan och hamnbassängen i Norrköpings hamn.

Dock upptäckte man att undervattenssprängningarna gav upphov till alldeles för kraftiga vibrationer i den befintliga kajanläggningen. Vad göra?

Efter att flera kloka huvuden slagits samman ett par gånger så gjordes försök med att borra ett markfilter nära kajkanten för att reducera vibrationerna.

– Man borrade två rader hål jämte kajen, så tätt som man kunde, och fyllde dessa med luftfyllda och förslutna pvc-rör, berättar Voglers Jan Johansson. Och när man sedan sprängde igen så visade mätningarna en tydlig skillnad!

ARBETSGÅNG

Sprängarbetsledaren Christian Vog­ ler, som varit delaktig i Norrköpingsprojektet, höll ett föredrag om konceptet under bergssprängningsdagarna 2011, något som väckte geologen Bo Ronges intresse. Denne tog i sin tur kontakt med flera intresserade parter, bland andra företaget Akus-

”

Framförallt var man nyfiken på om avgränsning med markfilter kunde vara en tillämpbar metod även vid sprängning i bergtäkter.

Projektet genomförs mellan mars 2014 och september 2015 varefter resultatet redovisas i en projektrappor t. Sprängningarna kommer att äga rum i Swerocks täkt Styvinge och NCCs täkt Gategård. Utöver SBUFs bidrag finansieras projektet i form av egeninsatser från Swerock, NCC och Voglers. Den totala kostnaden beräknas uppgå till 2,4 miljoner kronor.

PROJEKTGRUPP Monica Soldinger Almefelt, Swerock Jan Johansson, Bergsprängnings Entreprenörernas Förening/Voglers Christian Vogler, Voglers Pontus Thorsson, Akustikverkstan Bo Ronge, Migmatit Geologisk Konsultbyrå Patrik Andersson, Teknisk akustik, Chalmers tekniska högskola Pär Johnning, NCC Björn Toresson, Impakt Geofysik

REFERENSGRUPP Nils Rydén, Peab Sverige, LTH och KTH Mathias Jern, Nitro Consult Lars Jansson, Peab Asfalt Jörgen Johansson, Skanska

KROSSORDET # 128

27

vibrationer

tikverkstan i Lidköping. Alla var överens om att idén med markfilter för att dämpa vibrationer var något att titta närmare på, teoretiska modeller visade att lösningen borde fungera även i andra sammanhang. Framförallt var man nyfiken på om avgränsning med markfilter kunde vara en tillämpbar metod även vid sprängning i bergtäkter, något som kunde dämpa vibrationerna vid intilliggande byggnader.

Projektet drog dock ut på tiden, ända till Swerocks Monica Soldinger Almefelt fick höra talas om tankarna.

– Monica insåg direkt att detta är något som SBUF skulle kunna tänka sig att stödja.

Positivt svar Pilotprojektet uppfyller SBUFs kriterier om långsiktigt hållbar tillväxt inom byggsektorn och ett skapande av gynnsammare förutsättningar för innovationer och teknikutveckling med råge.

Nyligen kom svaret från organisa-

www.kellve.com

tionen, projektet har beviljats ett stöd om 990 000 kronor och inledande möten har redan hållits. Dessutom har såväl en projektgrupp som en referensgrupp bildats, allt för att säkerställa kraven på integritet och vetenskaplig styrka.

Kan bli stor grej – Vi ser väldigt positivt på det här, säger Jan Johansson. Det kan bli en stor grej och visa sig bli väldigt användbart. Men än är vi inte där.

– Vi kommer säkert stöta på en del problem, bland annat tror vi att ett markfilter måste anläggas relativt nära en fastighet för att ge avsedd effekt, och det kan ställa till det.

Resultaten från Norrköpings hamn visar dock att det går att kraftigt reducera vibrationer med hjälp av metoden. Försöken i bergtäktsmiljö kommer att visa hur användbar den kan vara för bergmaterialindustrins aktörer.

PÅFRESTNINGAR VID SPRÄNGNING Det finns många tänkbara orsaker till att byggnader skadas, exempelvis marksättningar, vind- och snölaster, temperaturväxlingar, variationer i luftfuktigheten samt de boendes egna aktiviteter.

En vuxen som hoppar hopprep mitt på bjälklaget i ett hus orsakar svängningar om cirka 20 mm/sekund, ungefär samma svängning som uppstår vid sprängning i berg på 150 meters avstånd.

När det gäller lufttryck tillåts ett maxvärde vid sprängning om 120 Pa (pascal).

Effekter på hus och boende: 100 Pa Fönster kan skallra 200 Pa Skrämseleffekt, veka konstruktioner vibrerar,

motsvarar en vindstöt om 18 m/s 500 Pa Lös puts brister i sällsynta fall, väcker en majoritet

av sovande 700 Pa 0,1 procent av rutor spricker 1000 Pa Några rutor spricker 7000 Pa De flesta rutor spricker Källor: Kiessling & Vilhelmsen 1972, Ljudbangar och byggnadsskador Stig O Olofsson, Modern Bergsprängningsteknik Tamrock 1988, Surface Drilling and Blasting

ILLUSTRATION: ANDERS PETTERSSON

”

Nyligen kom svaret från organisationen, projektet har beviljats ett stöd om 990 000 kronor och inledande möten har redan hållits.

Din leverantörav avslitgods slitgods&&reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 Normansväg 2, 771 94 Ludvika Normansväg 2, 771 94 Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

ID06

Säkrare byggbransch FOTO: SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Byggbranschens eget system för id-kontroll och närvaroredovisning, ID06, håller just nu på att uppdateras och anpassas för framtiden. Mot slutet av 2014 ska det nämligen bli möjligt att samordna id-korten inom ID06-systemet med kortinnehavarens kompetenscertifikat inom olika områden, till exempel behörigheter för maskiner, ställningsbyggande och arbetsmiljö.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND

S

yftet med ID06 är att öka säkerheten och förhindra ekonomisk brottslighet och svartarbete på byggarbetsplatserna.

Genom föranmälan, obligatorisk legitimationsplikt och närvaroredovisning blir det svårare för obehöriga att vistas på en byggarbetsplats.

I dag är omkring 25 000 företag anslutna till ID06 och antalet behörighetskort börjar närma sig 400 000.

Men nu ska systemet lyftas till ytterligare en säkerhetsnivå och detta sker genom att korten kopplas till en

30

KROSSORDET # 128

kompetensdatabas, där information om kortinnehavarens olika kompetenscertifikat finns lagrade. Det kan till exempel handla om tillstånd för sprängteknik, heta arbeten, truckkörkort eller arbete på väg.

– ID06 är redan ett effektivt verktyg i kampen mot svartjobb och för ökad säkerhet. Nu ska vi dessutom skapa världens bästa branschdatabas för yrkesrelaterade kompetenser, säger Peter Nilsson, ansvarig för ID06 på Sveriges Byggindustrier.

– Vi ska erbjuda den svenska bygg-

industrin ett pålitligt och heltäckande kompetensregister som kan användas ute på byggarbetsplatserna.

I kompetensdatabasen kommer det till exempel att läggas in uppgifter som för- och efternamn, personnummer, ID06-nummer, organisationsnummer på företaget där man är anställd, utfärdade kompetenscertifikat, giltighetstid och vem som har utfärdat kompetenscertifikatet. Visionen är att kontrollen av kompetenscertifikat ska kunna göras med en dator, surfplatta eller via en smart telefon.

med ny databas FOTO: MICHAELA ANDERSSON

ID06 INNEBÄR • Att uppdragstagaren är skyldig att i förväg skriftligen anmäla till uppdragsgivaren namn och personnummer på dem som har rätt att vara på byggarbetsplatsen.

• Att alla på byggarbetsplatsen är skyldiga att kunna visa giltig legitimation samt att bära synlig namnbricka.

• Att uppdragsgivaren har rätt att avvisa personer som inte föranmälts eller saknar legitimation.

• Att uppdragsgivaren har rätt att kräva ett vite på 500 kronor per person och dag i det fall anställd hos uppdragstagare inte kan legitimera sig.

• Att uppdragstagaren är skyldig att åberopa ID06 i avtal med eventuell underentreprenör.

Peter Nilsson berättade om de kommande förändringarna i ID06-systemet på SBMIs branschdag i Stockholm den 10 april.

– Vi har undersökt vilka kompetenscertifikat företag i branschen anser vara viktigast och utifrån den informationen har vi tagit fram en lista med 34 kompetenscertifikat som kommer att finnas med i databasen från början. Sedan kommer vi att fylla på beroende på vilka behov som finns i branschen.

Databasen underlättar En grundläggande orsak till att en kompetensdatabas behövs, är att det är enormt tidskrävande att kontrollera personers kompetens och därigenom kunna säkerställa en behörighetsstyrd inpassering på byggarbetsplatserna.

Kompetensdatabasen kommer därför att underlätta en platschefs säkerhetsarbete ute på byggarbetsplatsen.

Annons Roctim Stenkoll 140214.pdf 1 2014-02-14 15:18:29

– Det finns många fördelar för deltagarna i systemet, främst för alla de som ska fördela arbetsuppgifterna i en täkt eller på en byggarbetsplats.

Som det ser ut i dag måste alla arbetstagare från en underentreprenör ta med sig fysiska intyg, vilket innebär en stor arbetsinsats för den som ska utföra kontrollen. Det innebär att risken är stor att många väljer att hoppa över en sådan säkerhetskontroll.

Stort intresse Den nya lösningen kommer att visa vilka personer som gör vad på en arbetsplats: vilken behörighet personalen har i en täkt, vilka sprängare som är verksamma och vilka maskinentreprenörer som utför ett schaktningsarbete, vilka elektriker som anlitas, med mera.

ID06-systemet star tades år 2006 på initiativ från Byggbranschen i samverkan (BBIS), som består av Elektriska Installatörsorganisationen, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, Sveriges Byggindustrier och VVS Företagen med stöd av Byggcheferna/Ledarna, Byggnads, Målareförbundet och SEKO. En engelsk undersökning visar att det tar ungefär 12 minuter per person att utföra en behörighetskontroll, men med en digital lösning med en databas skulle samma kontroll ta högst en minut.

– Intresset för kompetensdatabasen från byggbranschens sida är därför mycket stort, både från arbetsgivarna och arbetstagarnas sida.

Under den senare delen av fjärde kvartalet 2014 räknar Peter Nilsson att ID06 kan anslutas till kompetensdatabasen.

Spaltautomatik Crusher Control Unit, CCU från 118 000 SEK exkl. moms

- Förbättrar krossprocesser

• Överlägset maskinskydd • Enkel att använda • Lågt pris • Snabb installation www.roctim.se

Kontakta kristoffer.hofling@roctim.com • 0703-149224

branschdagen branschdag

ALLA NER PRESENTATIO hittar du på å rna p medlemssido SBMI.SE

Nytt publikrekord på vårens branschdag Det blev ett synnerligen välbesökt Näringslivets Hus när över 220 delegater från bergmaterialindustrins alla hörn vallfärdade längs Storgatan i april­ solen. Alla naturligtvis med siktet inställt på att tillgodogöra sig de allra senaste branschrönen men även umgås med kollegor och vänner över en kopp kaffe. Det digra programmet, med föredrag under rubrikerna arbetsmiljö, teknik, masshantering, personal och ledning, garanterade att ingen lämnade Stockholm utan nya insikter och kunskaper.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MICHAELA ANDERSSON

32

KROSSORDET # 128

Årets insatser belönades. Björn Holm, Andreas Almén, Bo Haglund och Katarina van Berlekom belönas av ordförande Kenneth Johansson.

T

raditionsenligt var det SBMIs vd Björn Strokirk som inledde från scenen som dagens moderator – och i hög grad även frågeställare – tillsammans med Marie Berglund från NCC. Bättre sittkomfort hade efterfrågats från tidigare sammankomster och Björn Strokirk hoppades, med ett skratt, att deltagarnas ändalyktor skulle må bättre med dagens val av lokal. Han lämnade raskt över till SBMIs styrelseordförande Kenneth Johansson som, lika traditionsenligt, påminde om konkurrenslagstiftning och utrymningsvägar.

Därefter var det dags för prisutdelningar när SBMI ville uppmärksamma medlemmar som gjort betydande insatser för föreningen under året.

Upp på scenen kallades Svevias Katarina van Berlekom, Andreas Almén från Värnamo Krosskonsult, Swerocks Bo Haglund och SBMIs revisor Björn Holm för att vardera föräras diplom, blomsterbukett och en avlång kluckande present.

Därefter var det dags att vrida om tändningsnyckeln och starta upp dagens lista av föredragshållare.

diskutera och lära sig om hur det brittiska företaget arbetar i viktiga frågor.

"England ligger längre fram än vi gör", fastslog Skanskas Gustaf Werner och exemplifierade bland annat med företagets statistik, där man inte haft en enda olycka som resulterat i frånvaro sedan 2005.

Läs mer om Skanskas studiebesök och om hur Cemex arbetar med säkerhetsfrågorna på sidorna 16–19.

Marie Berglund, NCC och Björn Strokirk var moderatorer.

Näste man på scenen var Contigas Hans Åman och då handlade det om kvarts. Efter en kort sammanfattning av riskerna med kvartsdamm, för de som till äventyrs inte hade koll på frågan, berättade Hans Åman om Arbetsmiljöverkets arbete med att ta fram

en ny föreskrift. Dessförinnan hade han visat bilder från en reklambroschyr för täktmaskiner där han sade att "de avbildade maskinerna säkerligen fungerade utmärkt men man kan undra vem som valt bilden". En täkt täckt (!) av ett stort dammoln kanske inte är det lämpligaste sättet att illustrera vårt gemensamma arbete.

Särskilt inte när man ser den med arbetsmiljöglasögonen på. Åman berättade vidare att en AFS med namnet 1992:16 med tiden blivit mindre användbar, bland annat är den inte i linje med den senare föreskriften om kemiska arbetsmiljörisker (2011:19) och dessutom är den främst skriven för stationära anläggningar. Inte heller innehåller den någon bra struktur för mätningar.

Gustaf Werner, Skanska.

Hans Åman, Contiga.

Kvarts – ny föreskrift på gång

Utblick England Som ett led i det omfattande säkerhetsarbete Skanska initierade för några år sedan besökte man i höstas det engelska företaget Cemex för att titta,

KROSSORDET # 128

33

branschdag

”

U T TÖ M M A REFERAT FR NDE på medlems ÅN DAGEN sidorna på SBMI.SE

Hur många härinne har ett kompetensbevis i plånboken?

”

Peter Nilsson

Peter Nilsson, Sveriges Byggindustrier.

Åhörarna var engagerade och ställde frågor.

Nu fortskrider dock arbetet med en ny AFS, fortsatte han. Det förslag som gick ut på remiss 2012 mottogs med stark och samordnad kritik från branschen – något som Arbetsmiljöverket tagit till sig och därefter arbetat om förslaget.

Tidsplanen som nu lagts innehåller en internremiss inom AV i maj, en externremiss till berörda branscher i september med slutdatum i november. Förhoppningen är att kunna publicera föreskriften i första kvartalet 2015.

Den nya föreskriften kommer, om remissvaren är positiva, innebära ett förenklat tillvägagångssätt för branschen. För att minska riskerna är dock kraven tydliga: verksamhetsut-

övaren ska identifiera och precisera uppkomsten av kvarts, sammanställa var risken finns att exponeras för respirabelt kvartsdamm, lämna förslag på förebyggande åtgärder och eventuell kontroll och uppföljning.

Databas för kompetenskontroll "Hur många härinne har ett kompetensbevis i plånboken?” Peter Nilsson från Sveriges Byggindustrier inledde sin presentation med en fråga som han förmodligen inte förväntade sig så många svar på. Bergmaterialindustrin är dock befolkad av kvicka sinnen och, självklart, körkortet är ett sådant.

Murén inledde med att visa några bilder från Rudus Safety Park, en av förra höstens pristagare, vilket är en slags tema­ park med totalt fokus på säkerhetsfrågor.

Per Murén, NCC.

34

KROSSORDET # 128

När det gäller floran av kompetensbevis och licenser för olika arbetsuppgifter inom byggsektorn, och även såklart bergmaterialindustrin, är det inte lika enkelt att säkerställa att den anställde, eller underleverantören, har den behörighet som krävs. Därför pågår nu ett arbete med att sammanställa en nationell databas för yrkeskompetenser, med möjligheten att samordna bevis och licenser på ett smart kort. Läs mer på sidorna 30–31.

Prisregn från UEPG NCCs Per Murén äntrade talarpodiet med några ord om att nu handlar det om "blommor och blad och sjöar",

Sara Elfving och Avdo Bojcic, Boverket.

Under lunchen och fikapauserna fanns det möjlighet till diskussioner tillsammans med nya och gamla bekanta.

givetvis med ett snett leende. Miljöoch säkerhetsaspekterna är enormt viktiga för branschen, något som den europeiska paraplyorganisationen UEPG tagit fasta på med sina Awards för "Best Practice" inom olika områden.

Murén inledde med att visa några bilder från Rudus Safety Park, en av förra höstens pristagare, vilket är en slags temapark med totalt fokus på säkerhetsfrågor (se artikel i Stenkoll #125). De svenska bidragen höll sig väl framme i konkurrensen, något som givetvis är oerhört glädjande.

Två av dessa, Rådasand för arbetet i Lidköping där man installerat en vat-

tenreningsanläggning som processar vatten i fyra steg och Rångedala Grus för arbetet med mobila maskinstopp i samarbete med Chalmers, hade ännu inte kvitterat ut sina diplom och fick därför skicka upp representanter på scenen.

Per Murén avslutade med att snabbt redogöra för vad som är på gång inom MinBas.

Hur beställa framtidens maskiner?

Nästa programpunkt bestod i ett samtal mellan Björn Strokirk och Prekams Larry Falk gällande hur man egentligen på bästa sätt sköter upp-

handlingen av våra maskiner. Dessa är stora investeringar för alla företag och det är viktigt att allting går rätt till för att undvika fel och missnöje.

Larry Falk, som just nu leder en upphandling om krossar för närmare 2 miljarder kronor för LKABs räkning, försökte tillsammans med Björn Strokirk reda ut vad man bör tänka på som beställare. Läs mer om detta på sidorna 40–41.

Kontroll på gång Sista programpunkten innan lunch bestod i en kort introduktion om Boverkets kommande marknadskontroller av ballast. Sara Elfving och Avdo Bojcic från Boverket redogjorde för hur man kommer att gå till väga. Läs mer om hur kontrollerna kommer att utföras på sidan 46.

Just prestandadeklarationen är, jämte CE-märkningen, marknadskontrollernas huvudfokus.

Samarbete för ökad säkerhet

Larry Falk, Prekam, intervjuas av Björn Strokirk.

Efter en trevlig lunch, där branschdagens deltagare tack vare sitt stora antal fyllde upp de flesta matplatser som finns inom Näringslivets Hus, vankades föredrag från Sandviks Anders Jönsson. Han inledde med att prisa det samarbete som sker inom ramen för SBMI där man som tillverkare får den "input" som är nödvändig för att utvecklas och kunna erbjuda

KROSSORDET # 128

35

ALLA NER E S E PR NTATIO å p hittar du rna på d me lemssido E S SBMI.

Niklas Osvaldsson, Jehander.

de lösningar som branschen efterfrågar.

Jönsson visade hur Sandvik arbe-

tar med säkerhetsfrågor, exempelvis plattformar till sina maskiner. Han förevisade också en lyftanordning för mantlar och även ett nytt filter för filtrering av smörjolja i exempelvis ett krossystem.

Täckning är framtiden

”

Anders Jönsson, Sandvik.

Anders Jönsson visade hur Sandvik arbetar med säkerhetsfrågor, exempelvis plattformar och lyftanordningar för mantlar.

36

KROSSORDET # 128

Nästa punkt på programmet skedde utan fysiskt deltagande på scenen.

Programpunkten löd "Varför täckta flak och miljövänliga bilar" och bestod av en film som SBMI låtit producera, där man intervjuat branschföreträdare i transportsektorn. I stora delar av Europa liksom i USA och Sydamerika råder lagar som reglerar att lasten måste vara täckt vid de flesta transporter. Det är framtiden menade de som intervjuades i filmen, en sådan skrivning i den svenska lagboken är ofrånkomlig. Det är chaufförens ansvar att det inte dammar och exempel gavs på en förare som blivit av med körkortet.

Vattning av lasten fungerar ibland, var den allmänna meningen, men för att vara helt säker krävs något av de många system för att täcka över lasten som finns. Dessutom ska man som chaufför inte behöva klättra omkring på flaket, de nya lösningar som finns låter lasten övertäckas från marknivå, antingen med handkraft eller elektriska system. (Se artikel om täckta flak i Stenkoll #125.)

Lastbilen räcker långt Jehanders Niklas Osvaldsson var näste presentatör vid storbildsskärmen och då handlade det om bränsleekonomi i täkter. Osvaldsson, som sedan en tid tillbaka är ansvarig för alla Jehanders täkter i Sverige, menade att det finns anledning att titta på hur man kan använda specialbyggda lastbilar för vissa jobb, istället för visserligen betydligt tåligare dumprar, i syfte att spara pengar. Läs mer om vad man kommit fram till på sidorna 40–41.

Kör smartare – spara mer Swecons Urban Gustafsson slog ett slag för konceptet Eco-Driving, en utbildning som funnits sedan 2009, initierad av maskintillverkaren Volvo Construction Equipment. Sedan dess har man utbildad fler än 650 förare i ett sjuttiotal företag och resultatet talar sitt tydliga språk. Med rätt körsätt och rätt beteenden finns det mycket att spara – inte bara i miljötermer utan också rent krasst ekonomiskt.

Dock är pengar en av de sämre motivationsfaktorerna för förarna, menade Urban Gustafsson. Viktigare är att det blir en bättre arbetssituation där stress så långt som möjligt inte vägs in i ekvationen.

Utbildningen, som utförs hos kund under en heldag, föregås av ett arbetsplatsbesök med avläsning av den nuvarande arbetsmatrisen. Efter av-

branschdagen

Urban Gustafsson, Swecon.

slutad utbildning görs en uppföljning där man i den ny matrisen kan avläsa vinsterna. En försiktig slutsats gör gällande att bränslebesparingen kan vara så stor som 5 % och tomgångskörningen minska med ca 4 %.

Urban Gustafsson avslutade med att uppmana även andra maskintillverkare att utbilda i egen regi!

Mindre vibrationer med markfilter Voglers Jan Johansson, tillika ordförande i BEF, redogjorde för ett sprillans nytt projekt understött av SBUF. Bakgrunden är sprängningar i Norrköpings hamn där för stora vibrationer uppmättes i kajstrukturen. Räddningen denna gång blev tillverkningen av ett markfilter för att dämpa vibrationerna – en lösning som möjligtvis skulle kunna tillämpas även vid andra sprängningar, exempelvis i bergtäkter.

Pengar har nu anslagits till ett forskningsprojekt, läs mer om projektet på sidorna 26–28.

Martin Upmanis, Trafikverket.

se dagens ljus och, förhoppningsvis, komma till användning – antingen i anslutning till projekten eller på annat håll. Martin Upmanis, miljöspecialist hos Trafikverket Göteborg, redogjorde för planerna på västkusten och de möjligheter och svårigheter, som rör masshanteringen.

Läs mer om båda dessa projekt på sidorna 22–25.

Viktiga frågor Nästa föredragshållare, Maria Arm från Sveriges Geotekniska Institut, inledde med att fastslå att när det gäl-

ler schaktmassor, och hur man kan använda dem, finns det fler frågor än svar. Åtminstone för tillfället. Alla i branschen är ense om att massorna kan användas för många olika ändamål. Problemet är i viss mån definitionsmässigt; är det en råvara eller ett avfall? Naturvårdsverket har sin syn på saken, än så länge i alla fall.

Arm redogjorde för ett nytt projekt, OptiMass, som ska ge en effektivare hantering av jord- och bergmassor vid byggande. Trafikverket och Formas är några av dem som finansierar och bland utförarna finns företag

Trafikverket gräver Två av de största infrastrukturprojekten som någonsin genomförts ligger på Trafikverkets bord de närmaste åren. Förbifart Stockholm och Västlänken i Göteborg innebär att stora mängder material av olika slag och med skiftande kvaliteter kommer att

Jan Johansson,Voglers.

KROSSORDET # 128

37

branschdag

”

Knappt en fjärdedel av de maskinförare som jobbar i branschen kommer att pensioneras inom fem år.

Vem ska då köra maskinerna?

Maria Arm, SGI.

Lars Hultqvist

som NCC, Skanska och PEAB. Några slutsatser har redan utkristalliserat sig; schaktningsrester måste användas med förnuft, egenskaperna ska alltid dokumenteras och materialet klassificeras, prestandan ska matchas mot funktionskraven för olika användningar och förädling ökar användbarheten. En vägledning framtagen av OptiMass ska ge stöd i arbetet.

Framtidens bergsingenjörer Bergsskolans Björn Hellqvist var inbjuden för att visa utbildningssituationen och de vägar som Bergsskolan har att erbjuda de studenter som ser sin framtid inom gruv- och bergindustrin. Skolan har såväl tvååriga som treåriga utbildningar där den kortare producerar tekniker och den längre högskoleingenjörer.

Skolan arbetar tätt tillsammans med industrin med studiebesök och ibland möjligheten för studenterna att göra sina examensarbeten "på plats" hos ett lämpligt företag. Det sistnämnda är en utmärkt möjlighet för företagen att rekrytera utbildad personal – det är inte ovanligt att ett examensarbete leder till anställning, en win-win-situation för samtliga.

Sedan 2012 har Bergsskolan ett samarbetsavtal med Luleå tekniska universitet vilket medför att studenterna får sin examen från LTU och

38

KROSSORDET # 128

dessutom innebär att ingenjörsstudenterna kan läsa Masterprogrammet i Luleå.

Kvinnliga maskinförare SBMI har låtit producera en film om kvinnliga förare i stora maskiner, denna visades för auditoriet. Filmen är inspelad i gruvmiljö men frågan har naturligtvis bäring även på bergmaterialindustrin.

I filmen intervjuades kvinnliga förare liksom en platschef och alla bedyrade att de stortrivdes med arbetet. Fler kvinnor på traditionellt sett mansdominerade arbetsplatser är bra för alla, löd sensmoralen. En bra mix av kvinnor och män bidrar till en mer dynamisk arbetsplats.

Björn Hellqvist, Bergsskolan.

Vem ska köra?

Knappt en fjärdedel av de maskinförare som jobbar i branschen kommer att pensioneras inom fem år. Vem ska då köra maskinerna? Här gäller det att tänka nytt, fastslog Lars Hultqvist. Vi måste identifiera de grupper ur vilka vi kan rekrytera framtidens maskinförare.

Två grupper som traditionellt inte tidigare ingått i rekryteringsbasen är kvinnor och så kallade "nya" svenskar. Här gäller det att tänka nytt för att komma vidare, menade Hultqvist.

De problem som finns, oavsett om det gäller de här grupperna eller andra, måste lösas med gemensamma ansträngningar.

I längden kommer det att leda till

Varför har du valt att komma till SBMIs branschdag?

Kristian Johansson, PON Equipment – Jag har stora förväntningar på dagen och jag är främst här för att lyssna och lära men också för att komma närmare våra kunder. Det här är ett positivt och nyttigt initiativ och för min del så tycker jag att säkerhetsblocket ser mycket intressant ut eftersom det är mycket viktigt för oss på PON. Vi lägger ner åtskilliga miljoner på just säkerheten i våra maskiner. Det är inget som går att väljas bort, det måste få kosta.

Erik Hulthén, Chalmers tekniska högskola.

Erica Nobel, Advokatfirman Delphi.

bättre rekryteringar och bättre arbetsplatser.

deltagare från Svensk Betong, Byggmaterialindustrierna samt Byggnadsämnesförbundet, något som ytterligare ökade på skaran i bänkarna.

Sven-Erik Alhem betonade hur viktig arbetsledningen är och betydelsen av att man som ledare inser sina egna begränsningar. Man måste ständigt arbeta med dessa frågor för att kunna vara, som Alhem något skämtsamt tyckte, "Bonus pater familias" vilket låter sig översättas som "Den gode familjefadern".

Handla som om anställda och andra som du chefar över vore dina egna barn, avslutade Sven-Erik Alhem. Definitivt en lämplig slutpunkt för en lång dag fylld av ny kunskap och uppdateringar från en bergmaterialbransch i ständig förändring.

Ingen personal alls?

Hur ser en typisk täkt ut om 15 år? Någon som funderat på detta är Chalmers Erik Hulthén. Idag styrs många täkter som de alltid har gjort, personalen finns nära maskinerna och operatören till exempelvis en kross sköter hela förloppet. Mer och mer börjar man dock gå över till olika lösningar som innebär ett visst mått av fjärrstyrning.

Läs mer om framtiden på sidorna 42–44.

Åtalad och fälld?

Advokaten Erica Nobel var först ut under rubriken "Ledning" och hade getts i uppdrag att titta lite närmare på miljöbrott. Hur många anmäls? För vad anmäls dessa? Och vad blir det eventuella straffet?

Läs intervjun med Erica Nobel på sidorna 12–13.

Joakim Boman Daugaard, Svevia – Det brukar vara många intressanta ämnen på programmet och jag ser speciellt fram emot blocket om masshantering. Sedan blir det också ett bra tillfälle att få träffa kollegor och vänner.

Maja Lind, M4 Gruppen – Vi jobbar på ett företag som är verksamma inom logistik och transporter så jag tror det kommer att bli mycket lärorikt. Personligen tycker jag att arbetsmiljöfrågorna är mest intressanta.

Avslutning med många skratt Frågan löd: Vad betyder ledarskapet när det gäller en säker arbetsmiljö? "Allt", svarade förre överåklagaren Sven-Erik Alhem i det sista uppskattade föredraget för dagen, ett framträdande som lockade många skratt men som även innehöll mycket allvar.

Lagom till avslutningen hade också bergmaterialindustrin fått sällskap av

Andreas Wrigsell, Sandvik – Jag är relativt nyanställd, så det här är min första branschdag och jag tycker att det är ett perfekt forum när man är ny i branschen, för att få höra nyheter och få möjlighet att få träffa kunder och få lyssna på vad vi kan hjälpa kunderna med.

Jens Håkansson, M4 Gruppen – Det är första gången jag är med på en branschdag, men eftersom jag är täktansvarig på M4 Gruppen så tycker jag att det finns mycket som ser intressant ut på dagens program.

Björn Strokirk tackar Sven-Erik Alhem.

KROSSORDET # 128

39

framtida maskiner

Köp rätt på rätt En upphandling av nya maskiner innebär en betydande investering för företaget. Investeringsprocessen ställer höga krav på noggrannhet och kan dessutom ibland upplevas som väldigt krånglig. Larry Falk tipsar om hur man bäst går tillväga när det är dags att förnya maskinparken.

Larry Falk

TEXT: NICLAS KINDVALL

FOTO: SANDVIK

L

SÅ HÄR KÖPER DU: - Förbered dig noga. Se till att du vet vilka maskiner du vill köpa.

- Se till att dina och myndigheternas kravspecifikationer i detalj finns beskrivna i kontraktet.

- De betalningsplaner som överenskommits ska korrelera med faktiska leveranser inklusive garantitid.

- Se till att du kan hålla inne en viss summa tills hela kontraktet har uppfyllts.

- Följ upp leveransen, bestäm "milestones" som kontrolleras under resans gång.

40

KROSSORDET # 128

arry Falk arbetar med tjänster och utbildning inom maskinsäkerhet i det egna företaget Prekam och har lång erfarenhet av just upphandlingar. Bland annat leder han just nu en sådan för LKAB, krossar för nära 2 miljarder kronor står på shoppinglistan, ett projekt och en budget som kräver planering och expertis. Han menar att man som kund behöver identifiera produkternas kvalitet och egenskaper i fyra viktiga huvudgrupper: funktion, säkerhet, miljökrav och kvalitet.

– Den första är funktionen, vad du ska använda maskinen till, dess prestanda med mera. Rätt maskin till rätt ändamål, helt enkelt. Därefter ska produkten uppfylla alla de säkerhetskrav som ställs, i AFSar som maskindirektiv och liknande, samt självklart krav på CE-märkning.

– När det gäller miljökraven får man titta på vad som gäller för den anläggning där maskinen ska arbeta, vilka parametrar finns exempelvis för ljud, buller och damm.

– Slutligen kvaliteten, grejerna ska förstås hålla länge och producera det resultat man kan förvänta sig. Här är det också viktigt att man kvalitetssäkrar leveransen så man får det man har förväntat sig.

Sätt på pränt Larry Falk tycker att man som kund ska vara väldigt noggrann vid sin beställning och dessutom försäkra sig om att beställningen blir korrekt utförd, alla överenskommelser ska nedtecknas och ingå i ordern.

– Kunskapsnivån i branschen, lik-

FOTO: VOLVO

sätt! som i alla branscher förstås, är varierande. En upphandling kan vara lättare eller svårare beroende på hur duktig man är som beställare.

Ibland kan det vara värt att ta in en specialist eller använda sig av den samlade kompentensen i sitt företag. När en beställning gäller flera maskiner, som en kross, en sikt och ett transportband, är det viktigt att säkerställa att dessa fungerar tillsammans som en helhet. Och det är inte alltid heller leverantören har den kunskap som krävs för att erbjuda rätt lösning. Flera seriekopplade maskiner måste CE-märkas av en kunnig person även om varje enskild maskin är helt ny och CE-märkt.

– De stora leverantörerna av exempelvis krossar använder sig ofta av underleverantörer. Då måste man ställa sig frågan om avtalet nått hela vägen ned till dessa. Det är också en aspekt att kontrollera.

Rätt fordon kan spara mycket bränsle Bränslekostnaderna är en stor utgift i täktverksamheten och genom att köra bättre och snålare går det att göra stora besparingar.

Ett annat sätt kan vara att i vissa fall använda specialbyggda lastbilar i täkten. Det visar åtminstone Jehanders nya försök i Kållered.

Efter att bränsleförbrukningen under lång tid varit en fråga som inte placerats högst på agendan diskuteras den alltmer inom branschen. Delvis av ekonomiska orsaker, stigande priser gör bränslekostnaden till en allt större post i budgeten, men också av miljöskäl. Förändrade arbetssätt, både vad gäller logistiken i täkten och sättet att köra, kan spara mycket pengar åt arbetsgivaren. I takt med teknikutvecklingen har också en annan möjlighet uppenbarat sig; i många fall kan det vara möjligt att sköta transporterna med lättare fordon än tidigare – fordon som kräver mindre bränsle men som ändå tål de tuffa tag som arbetet kräver.

Systematiskt arbete Larry Falk tycker att det missas onödigt mycket när maskiner ska upphandlas.

– Ibland upplever jag att man inte lägger tillräckligt med tid på projekteringen och inte tänker på att noggrant genomföra kravspecifikationerna. Ju noggrannare man är desto bättre blir resultatet. Jobbar man systematiskt så kommer man att få de maskiner man ville beställa, de kommer att fungera bättre och hålla längre.

Fungerar bra

”

Ibland upplever jag att man inte lägger till­räckligt med tid på projekteringen och inte tänker på att noggrant genomföra kravspecifi­ kationerna.

Larry Falk

Niklas Osvaldsson, ansvarig för Jehanders täkter i Sverige, är en av dem som är nyfiken på hur den nya generationens bilar klarar påfrestningarna.

– Bakgrunden är väl egentligen att Volvo, och flera andra tillverkare, har utvecklat nya fordon som i teorin klarar av att sköta det arbete som tidigare bara tyngre maskiner fixade.

Där någonstans föddes väl idén och de som vi har rullande i Kålleredstäkten har i alla fall hittills visat att de håller måttet.

Osvaldsson poängterar att skillnaden i inköpspris är en parameter som talar för de nya fordonen.

– Det är en helt annan prisklass och sedan har vi förstås bränsleekonomin.

Det kan skilja så mycket som femtio procent.

Jehanders har låtit de nya bilarna prova på arbetsuppgifter som tidigare sköttes av bergstruckar och dumprar.

Hittills med positiva erfarenheter.

– Självklart finns det begränsningar, ställen där de inte räcker till riktigt men under rätt förutsättningar fungera de jättebra.

Faller försöket väl ut menar Osvaldsson att man kan börja fundera på att bygga bättre transportvägar i täkterna – allt för att kunna använda de nyare fordonen till fler arbeten.

– Vi är nöjda med vad de presterat och kommer fortsätta att följa upp resultaten av testerna.

LASTBILAR VS TRADITIONELLA FORDON: Fördelar: - Lägre inköpspris - Bättre förarkomfor t - Lägre bränsleförbrukning, så mycket som 30–50 % Frågetecken: - Slitaget är större vilket kan innebära högre underhållskostnad på sikt.

- Mer känsliga för vägförhållanden, kan kräva täktanpassningar.

- Slitage kan innebära att man oftare behöver byta till nya fordon, vilket inte enbar t behöver vara negativt – nyare fordon innebär att man får ta del i teknikutvecklingen som även kan inkludera en bättre arbetsmiljö.

KROSSORDET # 128

41

ny teknik

Full koll p책 l책ngt

42

KROSSORDET # 128

håll Nya behov, specialiserad forskning och innovativt nytänkande är några av de parametrar som bidrar till en ständig utveckling inom alla aspekter av vårt samhälle. Bergmaterialindustrin utgör förstås inget undantag. Stenkoll har bett Chalmers Erik Hulthén att kika i sin kristallkula.

Hur styrs våra täkter i framtiden?

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

E

rik Hulthén tillhör en forskargrupp, ledd av Magnus Evertsson, som sedan 1993 bedrivit spjutspetsforskning kring bergmaterialproduktion under namnet Chalmers Rock Processing Systems, bland annat med ett projekt för att realtidsoptimera krossar.

Just denna del; att bättre kunna styra slutresultatet i en produktionslinje, menar han är något som kommer att efterfrågas än mer under de kommande åren. Dessutom är han övertygad om att övervakning och kontroll av det mesta som sker på arbetsplatsen i framtiden i än högre grad kommer att styras på avstånd.

– Det traditionella sättet att styra produktionen är fortfarande rådande, att operatören befinner sig nära förkrossen. Sedan kan det se ut på olika sätt, till exempel i kontrollrum på plats eller på marken med hjälp av smarta handhållna apparater med digital trådlös video direkt från krossen eller mobila operatörsgränssnitt. Det

”

sistnämnda kommer mer och mer.

Erik Hulthén menar att det i operatörens roll numera ingår många disparata arbetsuppgifter. Till exempel ska denna starta och stoppa maskinerna, se till att rätt råmaterial matas in och att rätt produkt med rätt kvalitet lämnar produktionslinjen.

Utöver detta fungerar operatören också som såväl reparatör som administratör samtidigt som kunder ska tas om hand. Lägg till detta önskemål om att produktionen ska realtidsoptimeras så förstår alla att tiden blir knapp och överblicken inte optimal för den enskilde operatören.

Besökt Australien Projektgruppen från Chalmers har besökt flera stora producenter utanför Sverige, däribland det stora gruvbolaget Rio Tinto i Australien som fjärrstyr mycket av verksamheten på 150 mils avstånd. Från kontrollrummet vid Perths flygplats, invigt 2010, har man via höghastighetsfiber full

Erik Hulthén menar att det i operatörens roll numera ingår många disparata arbetsuppgifter.

KROSSORDET # 128

43

© 2014 RIO TINTO

xxxx

Operatörerna har full kontroll på verksamheten som ibland befinner sig hundratals kilometer bort. Bilden är från Rio Tintos operatörscentral i Perth, Australien. kontroll över hela processen vid sina arbetsplatser. Erik Hulthén menar att det finns mycket att lära av exempelvis Rio Tinto.

– Det handlar inte enbart om produktionen och om att effektivisera uttag och kvalitet utan i hög grad också om säkerhet. Även mindre anläggningar, där det ofta är få anställda på plats, har behov av att optimera processen. På sådana platser kan det vara skönt att veta att någon håller koll på vad som händer från centralt håll. I FOTO: ANNA HÅLLAMS

Producera för kunden Han tror också att vi går mot att vara än mer kopplade mot marknaden.

Vid en kundbeställning kan en dator blixtsnabbt räkna ut rätt börvärden (önskade värden) och med hjälp av spaltautomatik på arbetsplatsen se till att ha exakt rätt material färdigt för leverans när kundens transport

Erik Hulthén

44

framtiden kommer kraven på säkerhet att vara än högre än de är idag och att övervaka produktionen, och arbetet i täkten, på avstånd är en effektiv säkerhetsåtgärd.

Ur ren produktionssynpunkt finns det mycket att vinna på att samla övervaknings- och optimeringsfunktioner i operatörscenter. Erik Hulthén menar att operatörerna kan ha ett mer koncentrerat fokus i ett bekvämt kontrollrum och bättre styra processerna optimalt.

KROSSORDET # 128

”

anländer.

– I framtiden tror jag att vi än mer kommer att producera för kunden för att ge exakt vad kunden behöver vid rätt tidpunkt. Men detta förutsätter förstås att vi byggt våra system korrekt.

Så vilka förändringar har bergmaterialindustrin genomgått om, låt oss säga, 15 år?

– Fler och fler av våra maskiner kommer att kunna sköta sig själva på arbetsplatserna och de övergripande funktionerna kommer att skötas och övervakas av processingenjörer i operatörscentra. Börvärden i produktionen sätts fjärrvägen och mycket av felsökningen sker också på avstånd.

Detta sammantaget kommer att göra att säkerheten i täkterna kommer att vara mycket högre än idag.

Det handlar inte enbart om produktionen och om att effek­ tivisera uttag och kvalitet utan i hög grad också om säkerhet.

Ökad krossproduktion med DIVA

Industri & Process ”Kan material transporteras kan det också vägas” Bandvågar från Flintab • Bandvågar för alla material och transportörer.

• Robusta och högkvalitativa produkter.

• Minimalt underhåll och lång livslängd.

• Enkla installationer.

• Hög noggrannhet och stort användningsområde.

• Rikstäckande serviceorganisation.

tfn 036-31 42 00

Begagnad förkross Metso LT 3054, årsmodell 2006

Högkvalitativ trådlös, digital videoöverföring via Wi-Fi till 10,1” läsplatta med DIVA mjukvara. Lägg till flera funktioner som: Maskinstopp, flera kameror till samma system, övervakning av våg. ”Plug-and-Play”, det vill säga att Aktiebolagetwww.flintab.se P.J Jonsson & Sönerutrustningen är färdig för montage på krossen. info@flintab.se info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Tel: 0660-731 00 Försäljningsrepresentant maskiner: 0 Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86 men till vår monter 31

Välkom 4 maj på MaskinExpo 22-2 jett!

Hör av dig så fixar vi bil

® Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

L S1632 Grovsorterare

NYHET!

Kontakta oss för mer information!

Tel 0660-731 00 – info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

www.maskinkontakt.se

31

Förra året synade Boverket asfaltsbranschen i sömmarna. Och nu tänker myndigheten alltså skicka ut sina spioner att smyga runt i bergmaterialindustrins täkter?

Nej, så fungerar det naturligtvis inte, men sant är att marknadskontrollen under 2014 riktar sig mot bland annat ballastprodukter.

Hallå där, Sara Elfving – utredare på Boverket TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Berätta om bakgrunden?

– Varje EU-land har ansvar för marknadskontroll inom sina gränser, och när det gäller byggprodukter så är det Boverket som har det ansvaret på den svenska marknaden. Grundsyftet är förstås att säkerställa att byggprodukter som görs tillgängliga på den gemensamma marknaden uppfyller de krav som finns, till exempel när det gäller CE-märkning och prestandadeklaration.

Hur jobbar Boverket med detta?

– Vi arbetar på två sätt; dels den proaktiva kontrollen, där vi brett undersöker en produkt eller en produktgrupp, och dels den reaktiva, när vi fått in anmälningar eller andra slags signaler från konkurrenter, allmänhet, teknisk expertis eller annat EU/ESSland om att allt inte står rätt till.

Och nu är det alltså en proaktiv kontroll av ballastmarknaden som står på schemat?

– Ja, vi väljer varje år ut några produktgrupper att titta lite närmare på.

Det ingår i vår löpande planering och målet är att felaktigheter i exempelvis CE-märkning och upprättade prestandadeklarationer ska kunna rättas till.

Det kan vara allt från att korrigera dokumentationen till att rätta till brister i produkten till att faktiskt anmoda att ta bort produkten från marknaden.

Hur kommer marknadskontrollen av ballast att fungera?

– Det börjar med att vi gör en översyn av marknaden för att identifiera aktörerna och skaffa oss en överblick över hur flödena ser ut. Vi skaffar oss den information vi behöver, helt enkelt. Vi kommer inom kort att skicka

46

KROSSORDET # 128

ut ett brev om kontrollerna till de aktörer vi identifierat, med information om hur reglerna ser ut och vilka skyldigheter man har som tillverkare.

– Därefter kommer vi att ta kontakt med, och besöka, ett antal aktörer för att kontrollera deras dokumentation och i vissa fall ta prover för att jämföra om produkterna stämmer med deklarationerna. Det är också ett led i att vi lär oss hur verksamheten ser ut i praktiken. De företag vi besöker ges också möjlighet att ställa frågor.

– Vi planerar att vara färdiga med besöken innan semestrarna. När det gällde asfalt förra året så besökte vi alla aktörer men det har vi inte möjlighet till när det gäller ballast.

Hur följer ni sedan upp informationsbrev och besök?

– Vi samlar på oss dokumentation och prestandadeklarationer som vi sedan jämför med varandra. Syftet är att finna likheter och olikheter i all dokumentation.

– Är det så att vi hittar många saker som vi upplever som lite konstiga så har vi möjligheten att bredda kontrollen och kanske försöka träffa fler aktörer i branschen. I hela arbetet har vi stor hjälp av branschorganisationer som SBMI. När kan branschen räkna med att få svar på hur marknadskontrollen avlöpt?

– Vi behöver mycket tid för analyserna. Huvudsaken är att inget blir fel så därför vill vi gärna tänka efter fem gånger innan vi lämnar några besked.

Jurister kommer att se över alla handlingar noggrant och förhoppningsvis så har vi ett resultat redo i slutet av året.

www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

SPG Y-länk Tre olika modeller!

ra

Ult

ht

Lig

ht

uty

vy D

Hea

Lig

PU-duk

Komplett tillbehörsprogram

utbud Gå in på www.spgab.se och se vårt are. sälj våra av on eller kontakta någ

Siktmedia 2014 185x125mm.indd 1

2014-04-16 15:05

BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.

Eftermarknad - Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet.

Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 2 000 sålda, flera kommunikationsmöjligheter.

OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning.

Vi kan nu även erbjuda kompletta styrsystem för betongstationer. Berätta om ditt behov, så tittar vi på en lösning.

Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

En kross En sikt En Lokotrack®

Lokotrack® LT220D™ Den revolutionerande Lokotrack® LT220D™ är en effektiv och lätt transportabel enhet som kombinerar en sikt med en kross. Kombinationen gör att du inte behöver flytta ett flertal maskiner och att bränslekostnaden blir lägre.

Med vår nya Lokotrack® LT220D™ kan du fokusera på det som är viktigt för dina kunder, högkvalitativ ballast. www.metso.com/lokotrack www.facebook.com/lokotrack