VINJETT

Krossor

det

UNG I BRANSCHEN: SALAH HAR HITTAT RÄTT

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 150 • maj 2019

A L LT

om branschdagen

FOSSILFRI INDUSTRI – FÖRSTÄRKT VERKLIGHET MED AR FAIR TRANSPORT – ENTREPRENADBERG – FRAMTIDENS ENERGIBEHOV SPECIALSTENTÄKTER – LEDARSKAP FÖR SÄKER TÄKT

Volvo EC750E grävmaskin

DET PERFEKTA PAKETET

Öka produktiviteten och avkastningen på din investering. Den 75 ton tunga grävmaskinen är en perfekt kombination av kraft och stabilitet som gör att den har hög kapacitet under alla förhållanden. Den kraftiga EC750E-grävmaskinen presterar hela 374 kW/502 hk med Volvos steg 4-certifierade D16-motor. Detta säkerställer extremt följsam manövrering vilket bidrar till maximal produktivitet och lönsamhet. EC750E finns även i High Reach-utförande. Swecon supportar dig med service och reservdelar på 34 orter i landet - från Kiruna i norr till Staffanstorp i söder! Läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

INNEHÅLL Maj 2019

FOTO: RICKARD FORSBERG

12 Viktig dom Verksamhetsutövaren vann målet trots att rätten tolkat generella yttranden som platsspecifika.

15 Fossilfri framtid SBMI presenterade färdplanen för fossilfrihet.

18 Elektrifiering Lönsamt för mindre täkter att byta ut fossila bränslen.

20 Omställning Hästerydskrossen utanför Alingsås drar in el i täkten.

22 El och biobränsle Klarar Sverige att producera tillräckligt med fossilfri el och biobränsle?

24 Ung i branschen

29 Branschdag

SBMIs vårkonferens samlade branschen.

NCCs Salah Suleimapoor trivs i bergmaterialindustrin.

26 Rekrytering Framtidens ledare sökes.

Fair Transport Sveriges Åkeriföretag lanserar verktyg för hållbara transporter.

38 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

40 Specialstentäkter

50 Olle Otur

Var med och lämna input till SGU om specialstentäkter.

Återvunna produkter eller avfall? Rättsosäkerhet råder vilket denna artikel belyser.

42 Ny forskning Nya perspektiv med AR – förstärkt verklighet.

44 Säkert ledarskap Delaktighet och eget ansvar ger säkrare arbetsplatser.

48 SBMIs hemsida Senaste nytt.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

Hållbar siktning Vi tänker långsiktigt när vi utvecklar och bygger våra sorteringsverk, därför är en investering i ett Maskin Mekano-verk hållbart både ekonomiskt och för miljön. -HÅLLBART FÖR MILJÖN. Marknadens lägsta bränsleförbrukning (ca 4,5 l/h) och CO2utsläpp. Ännu bättre om man har möjlighet att köra på direktström. -HÅLLBAR MASKIN. Vibrationsfri produktion med Vibroblock. Det aggressiva slaget stannar i siktlådan, resten av maskinen och alla komponenter skonas. Dessutom är hela maskinen robust och välbyggd av skickliga yrkesmän på vår fabrik i Jönköping. -HÅLLBART ÄGANDE. Uppbackning från Maskin Mekanos kunniga team och reservdelar på lager i Jönköping. Stabilt värde på andrahandsmarknaden. 1200-serien har allt du kan önska, du kan välja bandmatare eller vibrationsmatare, två- eller tredäckad sikt, med eller utan elverk (under transport står elverket uppe på maskinen). Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet. Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

Politikerna kommer att leta efter möjligheter till grön skatteväxling med stor frenesi."

VINJETT

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 150 • maj 2019

A L LT

om branschdagen

FOSSILFRI INDUSTRI – FÖRSTÄRKT VERKLIGHET MED AR FAIR TRANSPORT – ENTREPRENADBERG – FRAMTIDENS ENERGIBEHOV SPECIALSTENTÄKTER – LEDARSKAP FÖR SÄKER TÄKT

FOTO: NICLAS KINDVALL

edan förra numret har vi genomfört vårens branschdag och bran schens färdplan för fossilfri konkurrenskraft är överlämnad till ministrarna. Efter överlämningen övergår SBMIs roll till att stödja branschen i klimatomställningen. Bland annat håller SBMI på att ansöka om ett Vinnovaprojekt som syftar till att stödja branschen vid elektri fiering av mindre täkter. I förra ledaren tog jag upp förslaget om höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen (slopning av skattenedsättningen för gruvdiesel). Det slutliga beslutet om detta fattas den 18 juni men det stora politiska in tresset kring grön skatteväxling gör att allt talar för att försla get går igenom. I januariöverenskommelsen har S, MP, C och L kommit över ens om en grön skatteväxling på minst 15 miljarder. De åtgär der som hittills föreslagits når bara upp till en bråkdel av detta. Om målet är att nå upp till nivån på 15 miljarder innebär det att politikerna kom mer att leta med stor frenesi efter möjlig heter till grön skatteväxling. Nivån är så högt satt att vi kommer att få se både vet tiga och nödvändiga förslag, tillsammans med mer krystade stolligheter. Här gäller det för SBMI att hålla koll på de förslag som produceras och tidigt vara med och påverka så att förslagen utformas med hänsyn till branschen. Som vanligt vill jag lyfta fram vikten av kontakten med er medlemmar. Många av er träffar vi bara vid branschdagar och andra större mässor och kon ferenser och några av er träffar vi nästan aldrig. Det är viktigt att även er bild av branschen får möjlighet att påverka SBMIs verksamhet. SBMI är aldrig längre bort än närmaste telefon eller tangentbord. Tveka inte att slå oss en signal om du har funderingar eller idéer! Trevlig läsning och glad sommar önskar jag er alla!

UNG I BRANSCHEN: SALAH HAR HITTAT RÄTT

Krossordet

Du håller just nu det 150:e numret av Stenkoll i din hand!

STENKOLL krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design AB Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen? Mejla till stenkoll@sbmi.se

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

PS. Vet du någon krossentreprenör eller sprängentre prenör som skulle ha nytta av att vara medlem i SBMI? Bland täktägare har SBMI god branschtäckning men vi välkomnar gärna ett ökat an tal krossentreprenörer och sprängentreprenörer. Ännu större branschtäckning ökar nyttan även för dig som redan är medlem! DS. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Uppkopplad kross Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2 Machine Site 2 Kross 3 Kross 4 Kross 5 Kross 6

www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

ÅRETS SISTA NUMMER AV STENKOLL I NOVEMBER I mitten av november kommer Stenkoll nummer 3/2019.

KURSER OCH BRANSCHDAGAR 10 oktober Branschdag Kulturhuset Spira, Jönköping 24 oktober Branschdag U&Me Hotel, Umeå 5 november Grundkurs för bergmaterialindustrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav. Innehåll: - Användningsområden - Kvalitet - Geologi – grunder - Miljökrav och lagstiftning - Produktion - Återvinning - Efterbehandling av täkter - Kursen inkluderar ett studiebesök

Kalender: sbmi.se Anmälan till branschdag: sbmi.se

19 november Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer. Innehåll: - Bergmaterialprodukter och produktkrav - Kvalitets- och miljöbegrepp - EN-standarder - Produktcertifiering - Provningsfrekvenser - Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium - Dokumentation och avvikelsehantering - Begreppet trovärdighet - Försäljning och leverans - Kursen inkluderar ett studiebesök

? LÄS MER i kalendern på sbmi.se

Har du några tips till redaktionen? Mejla oss på stenkoll@sbmi.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

NYHETSFLÖDET

SBMIS STYRELSE Vid SBMIs årsmöte, som hölls i samband med föreningens branschdag den 4 april, valdes Jehanders Mats Björkryd in som ny ledamot. SBMIs styrelse fram till nästa års stämma består av:

Gustaf Werner Skanska, ordförande, styrelsens arbetsutskott Jonas Johansson Nybrogrus, vice ordförande, styrelsens arbetsutskott

2019–2020

Från vänster: Jonas Johansson, Gustaf Werner, Magnus Ericsson, Erica Nobel, Björn Abrahamsson, Michael Haddleton, Mats Björkryd, Pär Börjesson och Mårten Sohlman (SBMIs vd).

Magnus Ericsson Swerock, styrelsens arbetsutskott Björn Abrahamsson NCC Roads Mats Björkryd Jehander

Pär Börjesson Arvikaåkarnas Grus Michael Haddleton Schaktteknik (ABT) Tomas Johansson Svevia (saknas på bilden) Erica Nobel Advokatfirman Delphi

Krossutskottet Niklas Osvaldsson, Swerock, ordförande. SBMIs programråd Bengt Nilsson, NCC, sammankallande i fråga om förslag till nästa års valberedning.

SBMIs spränggrupp: Jan Johansson, BEF Jonas Jonsson, Skanska Mikael Moll, Swerock Jimmy Andersson, Nybrogrus

SBMIS UTSKOTT OCH ARBETSGRUPPER Verksamheten inom SBMI bedrivs främst i utskott och arbetsgrupper. 2019–2020 organiserar sig SBMI i följande utskott och grupper:

Samhällsutskottet Marie Berglund, NCC, ordförande. Arbetsmiljöutskottet Susanne Björklund, Swerock, ordförande.

NYHETSFLÖDET

E N K ÄT O M B E R G K R O S S S O M F I LT E R M AT E R I A L Research Institutes of Sweden genomför just nu en enkätundersökning som en del i ett forskningsprojekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten. Forskarna tittar på om bergkross kan ersätta naturgrus som filtermaterial i markbäddar för avloppsvattenrening. Syftet med enkäten är att få en bättre bild av möjligheterna att på ett kvalitetskontrollerat sätt ta fram bergkross med de egenskaper som krävs. Research Institutes of Sweden ber SBMIs medlemmar att sprida enkäten och blir mycket tacksamma för alla inkomna svar. Enkäten finns tillgänglig till den 7 juni. Skanna QR-länken för att svara på frågorna i enkäten. I slutet av enkäten finns frivilliga frågor om namn, företag och kontaktuppgifter.

Detta nummer av Stenkoll är nummer 150 sedan SBMI började ge ut Stenkoll och nyhetsbrevet KrossOrdet i löpande nummerordning. Stenkoll ges ut tre gånger årligen och KrossOrdet publiceras när behov finns, mellan tidningsutgåvorna. Grattis Stenkoll och KrossOrdet!

GRATIS ONLINEKURS Stenkolls läsare erbjuds en gratis onlinekurs inom familjeföretagande. CeFEO — Centre for Family Enterprise and Ownership vid Jönköping International Business School anordnar en kostnadsfri onlinekurs i Family Business Management. Utbildningen ges på kvartsfart. Kursen på 15 högskolepoäng är baserad på de senaste rönen

från världsledande forskare och skräddarsydd för dig som är yrkesverksam. Den intresserade bör anmäla sig snarast – kursen har begränsat antal platser. Läs mer om kursen genom att skanna QRlänken.

– en viktig del av vår värld!

alias design

malmö

h siktning c o g n i n Kross

Välkommen till OPs värld! En värld av samlat kunnande inom modern återvinning, där vi tillsammans med bl a RubbleMasters breda sortiment effektiviserar återvinningsarbetet för entreprenörer i Sverige. Kontakta oss gärna, så kan vi berätta mer!

Tel 010–456 70 00 www.opsystem.se

Billeberga • Malmköping Borås • Sundsvall • Piteå

ett starkt val!

GÄSTKRÖNIKA

AVFALL ELLER INTE AVFALL? DET TYCKS VARA DEN ALDRIG SINANDE FRÅGAN! Jag tänkte ta upp den allt mer omstridda frågan: om hantering av entreprenadberg är att betrakta som bearbetning av avfall? Jag sticker ut hakan och säger att min bestämda uppfattning är att det inte är så det ska hanteras, förutsatt att berget kan användas för avsett ändamål och till exempel inte är sulfidbärande. ntreprenadberg uppstår ofta som överskottsmassor från stora infra struktur- och bygg-projekt, som resultat av den tid vi lever i där ur baniseringen är ett faktum. En utbyggnad av infra struktur och nybyggnation av bostäder, skolor och äldreboenden är ett allmänintresse. Omhänderta gande av entreprenadberg i dessa projekt är således en direkt förutsättning för vår samhällsutveckling. Vad har då detta med avfallsbegreppet att göra? Myndigheterna betraktar, i vissa fall och i andra fall inte, hantering av entre prenadberg som bearbetning av avfall inför återvin ning. Med hantering är det bland annat mottagande, krossning och sortering med mera som avses. I 15 kap. 1 § miljöbalken definieras avfallsbegreppet. Där kan man utläsa att varje ämne eller föremål är ett avfall som innehavaren gör sig av med, avser eller är skyldig att göra sig av med. I de allra flesta fall avser inte ett bolag som inger an mälan till en krossterminal att göra sig av med entreprenadberg på ett sätt som innebär att avhända sig materialet i kvittblivningssyfte. Inte heller entreprenören som sålt entreprenadberget till 10

denna aktör torde rimligen ha ett kvittblivningssyf te, i den bemärkelsen, eftersom entreprenadberget är eftertraktat på marknaden och kan försäljas eller användas i egen regi. I detta fall måste det syfte som aktören framställer ges betydelse, och att det tydlig görs att det inte är myndighetens roll att bestämma om kvittblivning är avsikten eller inte, givet vissa förutsättningar. I andra stycket samma paragraf anges att ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt istället för avfall om ämnet eller föremålet uppfyller tre krite rier. Dessa tre kriterier är: 1. uppkommit i en produktionsprocess där huvud syftet inte varit att producera föremålet. 2. kan användas direkt utan bearbetning. 3. kan användas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Förbifartsdomen från Mark- och miljödomstolen i Nacka (2014) är i sammanhanget relativt gammal, men också det enda avgörandet som finns på om rådet där frågan om klassificeringen av överskotts massorna från tunneldrivning prövades. Domstolen kom fram till att bergmassorna skulle klassas som biprodukt och inte avfall, eftersom bergmassorna uppfyllde kriterierna ovan. Avfallsbestämmelserna STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

"Trots domen hävdar många kommuner fortfarande att berget är att betrakta som avfall."

aktualiserades således inte avseende berg från tunnel drivningen. Trots denna dom hävdar många kommuner fortfarande att Förbifarts-berget ändå är att betrakta som avfall. Naturvårdsverket, som är en rådgivande myndighet för tillsynsmyndig heterna, står fast vid sin linje och hävdar också fort satt att dessa massor ska betraktas som avfall trots att domen säger motsatsen. Motargumentation för att klassificera entrepre nadberg som avfall lyder oftast att man i svensk lagstiftning är bunden av vad EU-lagstiftningen säger, vilket stämmer. I detta fall överensstämmer dock avfallsdefinitionerna i EU-lagstiftning och svensk lagstiftning mycket väl. I vägledningen till EU:s ramdirektiv för avfall (Guidance on the inter pretation of key provisions of Direcitve 2008/98/EC) finns det dock inget som motsäger min uppfattning enligt ovan. Läggs inte entreprenadberg på hög un der en oöverskådlig tid, utan det finns ett använd ningsområde för det, så bör det alltså inte betraktas som ett avfall.

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET WNEXUS Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata. TAMTRON POWER Kröningsbar, noggrann och robust våg. Utvecklad för användare med höga krav.

Syftet med miljöbalken är bland annat att hushålla med naturresurser. Dagens tillämpning av lagstift ningen tenderar dock i själva verket att motverka hushållning med tillgängliga naturresurser och driver istället aktörer att ta jungfruligt material i anspråk. Är det inte på tiden att syftet med lagstift ningen får visa vägen och att vi lämnar den här frå gan bakom oss?

GÄSTKRÖNIKÖR

Elisabeth Werner, Advokatfirman Delphi

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

JURIDIK

FOTO: SBMI

Viktig dom om naturgrus Efter lång överklagandeprocess fick en verksamhetsutövare i Skåne nyligen rätt i Markoch miljödomstolen i Växjö. Stenkoll pratar med Maria Werner på Setterwalls Advokatbyrå, som tillsammans med Anders Linnerborg, bistod verksamhetsutövaren i processen. TEXT: Niclas Kindvall

et blir allt svårare att få tillstånd för naturgrusutvinning eftersom det är en så kallad ändlig naturresurs. Samtidigt finns det ännu inte ersättningsmaterial i form av bergkross för många kvalificerade använd ningsområden. Sökanden måste visa att ersättnings material saknas för det tänkta ändamålet och att det dessutom finns avsättning för materialet i närområ det. Detta medan exempelvis forskare på Chalmers menar att det förmodligen dröjer ytterligare tiotalet år innan flertalet kvalificerat ersättningsmaterial för naturgrus kan tillverkas av bergkross. Ärendet kom plicerades dessutom ytterligare med tanke på SGUs generella ställningstagande om minst fyra meter till mättad zon och att uttaget i den aktuella grustäkten sker under grundvattennivån. – Trots stort motstånd så lyckades vi övertyga rätten, berättar Maria Werner. Dessutom med SGUs goda minne, trots att MPD avslog med hänvisning till SGUs generella yttrande.

Maria Werner menar att det är ett problem att de rättsliga instanserna ofta tolkar generella yttranden som platsspecifika. – Vi fick genom hela processen kämpa hårt med att komplettera ansökan och vi fick tillsammans med teknisk konsult upprepade gånger redogöra för både behovet och ändamålet, fortsätter hon. Och sedan fastnade MPD på ett generellt uttalande utan platsspecifik bedömning. Hela processen var från start till mål kantad av problem för verksamhetsutövaren. 12

"Ofta tolkas generella yttranden felaktigt som platsspecifika."

Maria Werner

– Att vi till slut fick tillståndet är i mina ögon en stor seger för branschen. Domen visar tydligt på be hovet att ta alla frågor på stort allvar och att faktiskt framföra krav på ordentliga förtydliganden från re missinstanserna. Då ökar chansen att vinna gehör. I förevarande fall tolkade MPD felaktigt SGUs gene rella yttranden som specifika för platsen och MPD uppfattade därför SGU som motståndare till förnyat tillstånd. Medan sökanden i överklagandet menade att SGUs generella yttrande ska ses som just gene rella och att en platsspecifik bedömning kan leda till att tillstånd kan meddelas om tillbörlig hänsyn tas, samt med välanpassat kontrollprogram. – Det är alltså synnerligen viktigt att man som sökande ser till att få förtydliganden från remissin stanser som SGU i det här fallet, fastslår Maria Wer ner. Gör man inte det kan effekterna bli långtgående, både i det aktuella fallet och framöver. Maria Werner avslutar: – Den här domen är viktig för hela branschen, inte minst med tanke på den stora försörjningsproblema tiken som råder i Skåne med brist på lämpliga mate rial i många fall.

Maria Werner, Setterwalls Advokatbyrå,

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Pfreundt Hjullastarvåg

DYNAMISK VÄGNING EXAKT OCH SNABB VIKTREGISTRERING

Pfreundt hjullastarvåg väger dynamiskt, snabbt och exakt medans när hjullastaren lyfter - det ger en enkel överblick, sparar tid och minskar kostnaderna. Scanvaegt Systems AB är också leverantör av: • Fordonsvågar • Registreringssystem • Förarterminaler • Trafikstyrning • Kameraövervakning

Scanvaegt Systems AB Box 9059 • 400 92 Göteborg • Sverige • Tel. 031-709 07 07 • info@scanvaegt.se • www.scanvaegt.se

MRM LAB STOCKHOLM MRM LAB STOCKHOLM ACKREDITERADE ANALYSER INOM MRM LAB STOCKHOLM STENMATERIAL OCH GEOTEKNIK ACKREDITERADE ANALYSER INOM ACKREDITERADE ANALYSER INOM STENMATERIAL OCH GEOTEKNIK MRM LAB STOCKHOLM STENMATERIAL OCH GEOTEKNIK I Stockholm har vi också vår geolog som snabbt kan ge våra kunder en extra dimension vad gäller bergkvalité och mineralogi.

Laboratorierna är bemannade med erfaren personal , använder ny modern utrustning, vilket tillsammans gör att vi kan erbjuda snabba I Stockholm har vi också vår geolog som snabbt kan ge våra kunder resultat med hög kvalité så som: en extra dimension vad gäller bergkvalité och mineralogi. I Stockholm har vi också vår geolog som snabbt kan ge våra kunder Laboratorierna är bemannade medoch erfaren personal ny • Ballastanalyser bl.a.bergkvalité väg järnväg som, använder t.ex. LA-tal, en extra dimension vadför gäller och mineralogi. modern utrustning, vilket tillsammans gör att vi kan erbjuda snabba micro-Deval, siktningar och kulkvarnsanalyser. Laboratorierna med erfaren personal , använder ny resultat med är högbemannade kvalité så som: modern utrustning, vilket tillsammans gör att vi kan erbjuda snabba • Geotekniska analyser innefattande resultat med hög kvalité som: väg och hållfasthetsparametrar, • Ballastanalyser försåbl.a. järnväg som t.ex. LA-tal, deformationsparametrar, klassificering, konsistensgränser m.m. micro-Deval, siktningar och kulkvarnsanalyser. • Ballastanalyser för bl.a. väg och järnväg som t.ex. LA-tal, micro-Deval, siktningar kulkvarnsanalyser. somoch petrografier, glimmerhalt, • Geologiska analyser Geotekniska innefattande I•Stockholm har analyser vi också vår geolog somhållfasthetsparametrar, snabbt kan ge våra kunder m.m. en radonmätning extra dimension vad gällerklassificering, bergkvalité ochkonsistensgränser mineralogi. deformationsparametrar, m.m. • Geotekniska analyser innefattande hållfasthetsparametrar, Laboratorierna är bemannade med erfaren personal , använder ny deformationsparametrar, klassificering, konsistensgränser m.m. analyser somtillsammans petrografier, glimmerhalt, • Geologiska modern utrustning, vilket gör att vi kan erbjuda snabba resultat med hög kvalité radonmätning m.m. så som: • Geologiska analyser som petrografier, glimmerhalt, radonmätning m.m.för bl.a. väg och järnväg som t.ex. LA-tal, • Ballastanalyser

Vi hjälper er med ackrediterade analyser för upprätthållande av CE-märkning såväl som analyser för den dagliga produktionen.

Vi erbjuder även stöttning i produktionsprocessen så som: Vi hjälper er med ackrediterade analyser för fält • Provtagning iav upprätthållande CE-märkning såväl som analyser för Vi den hjälper er med ackrediterade analyser för dagliga produktionen. Upphämtning av prover • upprätthållande av CE-märkning såväl som analyser för erbjuder även stöttning i produktionsprocessen så som: denVi dagliga produktionen. i fält • Provtagning lokaler i Stockholm på Tavastgatan 34, ViVåra erbjuder även stöttning iligger produktionsprocessen så nära som:

Har ni frågor? Kontakta gärna vår marknadsansvarige för Har ni frågor? Stockholm

Har ni frågor? Har ni frågor? Kontakta gärna vår Per Samuelsson marknadsansvarige för Telefon 076-864 04 64 Kontakta gärna Kontakta gärna vårvår Stockholm marknadsansvarige för marknadsansvarige Stockholm förSamuelsson Stockholm Per

ACKREDITERADE ANALYSER INOM STENMATERIAL OCH GEOTEKNIK Mariatorget. • Upphämtning i fältav prover • Provtagning Läs mer om våra tjänster, • Upphämtning av prover laboratorier och erfarenheter på Våra lokaler i Stockholm ligger på Tavastgatan 34, nära mrm.se Mariatorget. Vi hjälper er med ackrediterade analyser för Våra lokaler i Stockholm ligger på Tavastgatan 34, nära för upprätthållande av CE-märkning såväl som analyser Läs mer om våra tjänster, Mariatorget. den dagliga produktionen. laboratorier och erfarenheter på Läs om våra Vimer erbjuder även tjänster, stöttning i produktionsprocessen så som: mrm.se laboratorier och erfarenheter på • Provtagning i fält mrm.se • Upphämtning av prover

micro-Deval, siktningar och kulkvarnsanalyser. • Geotekniska analyser innefattande hållfasthetsparametrar, deformationsparametrar, klassificering, konsistensgränser m.m. • Geologiska analyser som petrografier, glimmerhalt, radonmätning m.m.

Telefon 076-864 04 64

Per-Johan Börjegren Per Samuelsson Telefon 076-864 04 64 076-669 65 65. Har ni frågor?

www.mrm.se

Kontakta gärna vår marknadsansvarige för Stockholm www.mrm.se

Perwww.mrm.se Samuelsson Telefon 076-864 04 64

Våra lokaler i Stockholm ligger på Tavastgatan 34, nära Mariatorget. Läs mer om våra tjänster, laboratorier och erfarenheter på mrm.se www.mrm.se

Besök oss gärna på fredheim-maskin.se för att se fler produkter!

Krossenhet: Sandvik CJ412 1200 x 830 mm

Motor: Volvo 13 l TAD1354GE 344 kw/470 hk

Lamellmatare: 8m3 med tvåstegsgrizzly

Drift: Eldrift plug-in/plug-ut

Vikt: 69 ton Kapacitet: upptill 800 ton/h

Sikt: 3-däcks hängsikt

Vikt: 60 ton

Intag: 215mm

Motor: Volvo 13l/500 kWa

Garanti: 3 års Garanti /2000 h

Krossenhet: Sandvik CH440 Drift: Hybrid (eldrift) Matare: 8-10m3 med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

OM ELDRIFT KEESTRACK HYBRIDMASKINER MED AVTAGBAR MOTORENHET Du sparar 40% med diesel-elektrisk drift jämfört med dieselhydralisk Drift från kross möjliggör plug-ut till startläggare eller sorteringsverk Möjligt med drift från nätström

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se Fredheim Maskin

Fredheim Maskin

ETT LYFT FÖR EKONOMIN OCH MILJÖN

FOSSILFRI INDUSTRI

Fossilfri

FRAMTID I mitten av mars överlämnade SBMI, vid en välbesökt konferens på Berns i Stockholm, den färdplan för fossilfri konkurrenskraft som bergmaterialindustrin arbetat med sedan hösten 2018. Därmed anslöt sig branschen till flera andra aktörer och till det gemensamma målet – en fossilfri industri år 2045. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Joakim Heise och Mårten Sohlman STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

FOSSILFRI INDUSTRI

FÄRDPLANEN ÖVERLÄMNAD – NU GÅR STARTSKOTTET Medlemmarnas engagemang var nyckeln till framgång i arbetet med bergmaterial industrins färdplan. Det fastslår SBMIs vd Mårten Sohlman. – Vi lyckades tillsammans på kort tid etablera ett massivt samarbete i branschen! är SBMIs styrelse i september 2018 be stämde att branschen skulle ta fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft satte man samtidigt upp en hög mål sättning. Färdplanen skulle vara färdig och över lämnas till regeringen redan vid Fossilfritt Sveriges konferens i mars året därpå, knappt fem månader senare. – Det fanns förstås en viss oro kring den korta tiden och våra höga ambitioner, erkänner Mårten Sohlman, SBMIs vd. Redan från början visste vi att den kritiska framgångsfaktorn handlade om våra medlemmars engagemang i frågan.

Det visade sig dock att oron var obefogad. Under en välbesökt workshop i Stockholm i januari togs flera viktiga steg mot en färdig framtidsvision för branschen. En av de viktigaste uppgifterna under workshopen var att identifiera hinder som kan stå i vägen för en önskvärd ut veckling och vad som behö ver göras för att undanröja dessa hinder. – Sammanställningen från workshopen och arbetet med att utarbeta färdplanen var Mårten Sohlman

Mårten Sohlman, Isabella Lövin, Ibrahim Baylan och Erica Nobel.

sedan en väldigt lärorik process för alla oss som var inblandade.

? LÄS MER om flera branschers färdplaner för fossilfri konkurrenskraft på fossilfrittsverige.se

"Dokumentet samlar många av de viktigaste frågorna i branschen."

Mårten Sohlman är inte bara imponerad av engage manget hos SBMIs medlemmar. Han är också väl digt glad över att det finns i alla delar av branschen. – De stora aktörerna har förstås varit engagerade men också många mindre företag. Vi har haft en imponerande bredd på arbetet, sett till de olika bola gens storlek och hemmaregioner liksom vilka roller de har i branschen. – De allra flesta i branschen inser vikten av klima tarbetet, många företag upplever att klimatomställ ningen är den enskilt största drivkraften för föränd ring i branschen just nu. Bergmaterialindustrins färdplan fick ett väldigt positivt mottagande av de närvarande ministrarna, näringsminister Ibrahim Baylan och klimat- och mil jöminister Isabella Lövin. Det framgår av den film som SBMI spelade in under konferensen på Berns och som går att se genom att scanna av QR-koden här intill. För STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Skanna QR-länken för att läsa bergmaterialindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

Skanna QR-länken för att se filmen från överlämnandet på Berns.

"Färdplanen fick ett väldigt positivt mottagande av näringsminister Ibrahim Baylan och klimat- och miljöminister Isabella Lövin." SBMI har färdplanen också betytt tillträde till olika konferenser och möten inom ra men för initiativet Fossilfritt Sverige. – Det är svårt att säga exakt vilken nytta våra medlemmar i förlängningen kan dra av just det faktumet men frågan kommer finnas på agendan för överskåd lig tid framåt och det är viktigt att vara med och påverka. Största delen av arbetet med att imple mentera färdplanen kommer att ske i medlemsföretagen men Mårten Sohlman är övertygad om att SBMI har en viktig roll framöver. – Dokumentet samlar många av de vik tigaste frågorna i branschen, säger han och räknar upp några exempel: – Lokaliseringen av täkter och förbätt rade förutsättningar för cirkulära mate rialflöden och för elektrifiering är några sådana. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

SBMI kan och ska även vara vara en nyttig plattform för demonstratorer, fort sätter han. – För många av våra medlemmar är det viktigt att vara i framkant av utveckling en medan det för andra är lika viktigt att följa med och se vad som händer. Mårten Sohlman ser hur SBMI skulle kunna ta fram en branschgemensam "God Täkt"-märkning med tanke på att det inte är orimligt att inköpare av berg material kommer ställa höga krav gällan de fossilfrihet framöver. Det finns flera goda exempel på branscher som tagit fram gemensamma bedömningssystem för att bidra till fungerande verktyg för kravställning. Bland annat lanserade Sveriges Åkeriföretag nyligen sitt sys tem "Fair Transport", ett verktyg som underlättar för kunden att köpa hållbara transporter. Det vore intressant att se om

SBMI kan åstadkomma något liknande. – Utöver det vill SBMI fungera som en kommunikationsplattform där branschen kan visa hur man gör för att arbeta mot en fossilfri industri. Det arbete som lagts ner på färdplanen, och färdplanen i sig, är bara startskottet för det arbete som kom mer att bedrivas i alla delar av bergmate rialindustrin framöver. Det svenska näringslivets sätt att arbeta med klimatfrågan och färdplanerna röner stor uppmärksamhet utomlands, avslutar Mårten Sohlman. – Företagen och branschorganisatio nerna har bestämt sig för att ta aktiv del i det nödvändiga klimatarbetet. Företa gen är igång och arbetar intensivt med sin del i omställningen. Nu är det upp till politikerna att leverera de förändringar i regelverk och de styrmedel som möjliggör omställningen. 17

ELEKTRIFIERING

Högspänning dras hela vägen fram till olika lämpliga platser i täkten där ett mobilt system med tranformator och styrutrustning kopplas på.

Elektrifiering av mindre täkter Många större täkter är redan elektrifierade i hög grad men fortfarande letar branschen efter lösningar som är lämpliga för mindre verksamheter. Utvecklingen går dock fort på alla plan och attraktiva alternativ låter förhoppningsvis inte vänta på sig. Stonepowers Sten Bergman ser gärna standardiserade koncept som kan upphandlas till lägre kostnader. TEXT: Niclas Kindvall ILLUSTRATION: Anders Pettersson

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

iljöaspekterna och de troliga kommande myndighetskra ven är två av incitamenten för ökad elektrifiering av verksamheten i bergmaterialindustrin. En tredje är förstås lönsamheten. Att eldrivna maskiner sparar pengar jäm fört med dieseldrivna är ett faktum men kräver också en investering som behöver balanseras mot produktion och återbe talningstid. – Lönsamhetsgränsen är förstås viktig, säger Sten Bergman. Och var den till slut hamnar beror på hur stor investering en verksamhetsutövare måste göra.

En täkt som byter ut fossila bränslen mot el sparar omkring 80 procent av driftskostnaden, vilket naturligtvis är ett starkt argument för elektrifiering, utöver de miljömässiga och arbetsmiljö mässiga fördelarna. Men det är svårare att generellt räkna på kostnaden för att möjliggöra eldrift i täkten och driften blir mindre flexibel. – Det finns skillnader i hur elbolagen prissätter högspänningsanslutningar, fortsätter Sten Bergman. Och naturligt vis spelar det roll hur täkten är belägen, var i landet den finns och hur långt hög spänningsledningen behöver dras för att nå täktens tomtgräns. Ytterligare en faktor, bland många som behöver tas i beaktning, är täktens effektuttag. Den maximala effekt som används påverkar i hög grad abonne

mangskostnaderna. Därför är det av stor betydelse att verksamhetsutövaren kan reducera sitt maximala effektbehov. – Det handlar mest om startströmmar och ibland om stora effekt-peakar, menar Sten Bergman. Men det finns vägar att gå, till exempel kan man starta upp sina maskiner i sekvens och inte samtidigt. En annan lösning är att installera ett batterilager som hjälper till vid startför loppen och minskar effekttopparna och dessutom utjämnar effektvariationerna. Det senare glädjande för nätägaren och andra elförbrukare. Om en verksamhetsutövare bestäm mer sig för att göra den investering som krävs för att låta elnätsbolaget dra fram högspänning till tomtgränsen och den anslutningspunkt där debiteringen görs återstår flera viktiga val. Sten Bergman ser framför sig ett modulärt och mobilt system där högspänningen dras hela vägen fram till en lämplig plats i täkten

där en radialmatad containerstation som innehåller transformator och lågspän ningsställverk placeras nära processut rustningen. Därifrån kan sedan kablar dras till den utrustning som elektrifieras. Krossar, bandtransportörer och gula ma skiner. – Men ett sådant system är inget som säljs över disk, säger han. Vi tittar på detta just nu och vill gärna medverka till piloter och demonstratorer under året. Jag ser framför mig hur man skulle kunna "standardisera" ett sådant system, kan ske i låg-, hög- och mellan- när det gäller effektnivåer, för upphandling till accepta bla kostnader.

FAKTA Sten Bergmans föredrag i ämnet på branschdagen går att ladda ner på SBMIs hemsida under Info/ Råd/Handböcker och menyvalet Konferensdokumentation.

"Lönsamhetsgränsen är förstås viktig. Och var den till slut hamnar beror på hur stor investering en verksamhets utövare måste göra." Sten Bergman

Fördelar med elektrifiering • Den ekonomiska potentialen för elektrifiering av små bergtäkter är uppenbar. • Övergång från diesel till eldrifter kan spara upp mot 80 % av kostnaderna och reducera utsläpp i motsvarande grad.

vinster hämtas då effektutjämning medger lägre anslutningskrav och toppströmmar undviks.

• Mobila lösningar kan flyttas med när ny täkt används. Låga investeringskostnader.

• Med driftsäsong under sommarmånaderna – låglastperioden – blir nätbelastningar inte avgörande för elnätens kapacitet. Låglastperioder.

• Nya maskiner utvecklas i rask takt. Med litium-jon-batterilager kan ytterligare

• Med elektrifiering/automation finns större möjligheter att övervaka hela anlägg-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

ningen (molnet) och optimera en täkt redan från dag ett. • Med fokus på enkelhet/modularitet finns en stor potential till exportmöjligheter hos svenska tillverkare och systemleverantörer. Källa: Sten Bergman

ELEKTRIFIERING

HÄSTERYD FÅR ELEKTRISK DRIFT TILL SOMMAREN De bergtäkter som under de senaste åren elektrifierats har nästan uteslutande varit av den större varianten. Fler och fler börjar dock titta på möjligheterna även med något mindre täkter. En sådan är Hästerydskrossen utanför Alingsås där Swerock räknar med att ha eldriften installerad efter semestrarna. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Swerock

är Swerock undersökte vilka täkter som framöver kunde lämpa sig för elektrifiering fastnade man tidigt för Hästerydskrossen. Den producerar runt 200 000 ton årligen, har en mobil produk tionslina som i praktiken snarare är "se mimobil", och har rätt dimensioner för en lyckad elektrifiering. – Dessutom ligger vi bra till i förhål lande till elnätet med kablar dragna rela tivt nära täktgränsen, säger platschefen Marcus Ljungholm. Vi kände också att Hästerydskrossen blir en bra referenstäkt för framtiden, när vi planerar fortsatta elektrifieringar.

Swerock inledde med att identifiera hur mycket varje maskin i krosslinan förbru kade för att ta reda på energibehovet. Ut ifrån beräkningen tog man sedan höjd för att även kunna köra eventuellt tillkom mande produktionsutrustningar. – Vi ville inte begränsa oss för mycket utan köpa utrustning som tillåter oss att bygga vidare, främst handlar det om transformatorernas dimensionering. Under hösten 2018 ansökte Swerock om investeringsstöd genom Klimatklivet och fick stödet beviljat. – Då gick vi in i skarpt läge, berättar Marcus Ljungholm. Men samtidigt fanns det en osäker faktor kvar. Trots att vi ha de gjort våra beräkningar och fått offert på utrustningen visste vi fortfarande inte 20

hur mycket det skulle kosta att ansluta till elnätet. Han berättar att leverantören till transformatorutrustningen, med stor er farenhet av branschen, i sin tur menade att det ofta är omöjligt att ens gissa vad elleverantören kräver för anslutningen, trots att verksamhetsutövaren vet exakt vilken effekt som önskas. – Jag har förstått att det varierar väl digt mycket på vilken leverantör man har i området, inte bara på faktorer som av stånd och belastningen på nätet. Swerock kunde använda sina egna ex perter för att göra alla beräkningar som krävdes men hade dessa gjorts av fri stående konsulter hade slutnotan varit betydligt högre, redan innan Swerock fått klarhet i kostnaden för att ansluta till elnätet. – Osäkerheten är tyvärr för stor i det momentet, säger Marcus Ljungholm. Tack och lov visade det sig att summan i just det här fallet var rimlig. s Swerock har lagt beställningen av ut rustning och anslutning och nu väntar

samverkansmöten med elektriker och leverantörer innan Marcus arbetet drar i gång på Ljungholm riktigt. Man kommer använda sig av två mobila kiosker, den första är 10 fot och placeras vid tomt gränsen. Därifrån dras högspänningen ner i täkten via kabelgravar till en con tainer om 20 fot som placeras så nära produktionslinan som möjligt. – Vi vill ha högspänning nära för att minska längden på lågspänningskab larna till maskinerna. Därmed riskerar vi inte spänningsbortfall på samma sätt. Samtidigt ser man över maskinparken för att se om någon del behöver anpassas före inkopplingen. – Jag tror att vi blir klara och kan köra någon gång efter semestrarna, säger Marcus Ljungholm och avslutar: – Det ska bli väldigt spännande att föl ja hur mycket vi kan spara när det gäller energiförbrukningen. Och jag ser gärna att vi också kan elektrifiera förkrossen i nästa steg. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul. Kontakta oss för information!

”Med smartTONNES blir mitt arbete med produktionsrapporterna så mycket lättare och mindre tidskrävande” Henrik Bäck, Swerock

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

NYHET - Jonsson L 130

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86 Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

FOSSILFRITT

Möjligheterna att ställa om till en fossilfri industri hänger mycket på ett par enskilda faktorer. Behovet av fossilfri el och bioenergi kommer att öka kraftigt om klimatmålen ska uppnås. Utmaningen är stor inte minst vad gäller tillgången till bioenergi. TEXT: Hans Lundgren

”POLITISKA STYRMEDEL NÖDVÄNDIGA FÖR LYCKAD OMSTÄLLNING” en rapport för Svenskt Nä ringsliv, ”Klimatneutral konkurrenskraft”, har kon sultföretaget Sweco gran skat hur mycket behovet av fossilfri el och biobränslen kommer att öka om alla branscher som tagit fram färdplaner för fossilfrihet kommer att genomföra alla färdplanernas åtgärder. Målen är ambitiösa. År 2045 ska Sve rige ha ett nollutsläpp av växthusgaser. Transportsektorn ska minska utsläppen med 70 procent (jämfört med 1990) redan till 2030.

Förra året presenterade flera branscher inom svensk industri och transportsek tor sina färdplaner för hur de ska bli fos silfria till 2045. Nästan samt liga pekar ut elektrifiering och övergång från fos sila bränslen till bio

"Nästan alla färdplanerna som presenterats pekar ut elektrifiering och övergång till bioenergi som lösningar." Emma Wiesner

energi som tänkbara framgångsvägar. Men hur mycket mer fossilfri el och bioenergi krävs för att lyckas med färd planerna? Det är inget som beräknats ti digare, men Sweco har nu sammanställt en rapport med analyser. Bergmaterial industrins åtgärder är inte medräknade i rapporten då färdplanen presenterades först i år. Industrier och transporter står tillsam mans för cirka 70 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Rapporten om klimat neutralitet visar att de samlade åtgärder som färdplanerna presenterar skulle leda till ett ökat behov av fossilfri el i Sverige med 29 procent fram till 2045 – eller 37 TWh. Skulle samtliga förslag om hur fossila bränslen ska ersättas av andra en ergislag genomföras innebär det en ökad användning med 75 TWh, en ökning med 86 procent jämfört med 2016. Om samtliga åtgärder genomförs leder det till att indu strins och transportsek torns utsläpp minskar med

89 procent, enligt rapporten. Det skulle innebära att de totala utsläppen i Sverige minskar med 62 procent. Men för att färdplanernas utstakade väg mot uppsatta klimatmål ska lyckas krävs rätt förutsättningar. Det måste till exempel finnas pålitlig tillgång till fos silfri el och bioenergi till rimliga kostna der, jämfört med fossila alternativ, för att färdplanernas visioner ska kunna bli verklighet. Något som är långt ifrån sä kert. Utmaningen är stor inte minst vad gäller tillgången till bioråvara. – Alla kan inte få som de vill eller öns kar i färdplanerna, så ser inte marknaden ut, säger Emma Wiesner, projektledare på Sweco. Nu är det nödvändigt med samverkan mellan branscher och före tag för att komma vidare och genomföra omställningen. Färdplanerna ger en rikt ning, det är exempelvis smart att man inte bestämmer sig enbart för el eller bio drivmedel som ersättning. Det finns vissa förbehåll i rapportens uppskattning av vad som krävs för att industrin ska kunna ställa om till 2045. Studien utgår från dagens produktions nivå och bygger på att samma energi mängd som täcks av fossila bränslen idag ska ersättas av el och biobränsle. Det är svårt att beräkna hur marknaden och STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

"Det finns mycket kvar för att uppnå målen, men inget känns helt omöjligt. Det krävs politiska styrmedel för att realisera förslagen och satsningar på forskning och utvecklingsprojekt." Emma Wiesner

konjunkturen ser ut om drygt 25 år men att produk tionen skulle vara densamma för alla industrisekto rer är osannolikt, konstateras i rapporten. En ökad svensk inriktning på koldioxidsnål pro duktion skulle kunna öka efterfrågan på fossilfri el och biobränsle än mer. I beräkningen av hur mycket mer bioenergi som krävs har rapporten inte kvantifierat den mängd biomassa som behövs för att framställa energimäng den. Den varierar nämligen kraftigt beroende på sådant som värmevärden och renhet. Högkvalitativ bioenergi kräver mer biomassa för att produceras. – Vi har ännu inte bioråvaror av tillräcklig kvalitet på vissa områden, exempelvis för stålframställning, säger Emma Wiesner. Mängden el som krävs för att ersätta fossila bräns len är också osäker och varierar från bransch till bransch. Behovet av el i transportsektorn kan tro STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

ligtvis bli än högre än vad rapporten uppskattar. Svenskt Näringslivs slutsatser, utifrån rapporten, är att omställningen kräver en kraftigt ökad tillgång till leveranssäker, konkurrenskraftig och klimatneu tral el. Mycket stora mängder bioenergi krävs, varför alla hållbara bioråvaror behövs. Det måste också fin nas en efterfrågan och betalningsvilja för klimats marta produkter. Och – politikerna behöver skapa förutsättningar för att industrin ska lyckas med sitt bidrag till klimatfrågans lösning. – Färdplanerna är hyfsat realistiska. De utgår från dagens läge och försöker blicka in i framtiden. Det finns mycket kvar för att uppnå målen men inget känns helt omöjligt. Det krävs politiska styrmedel för att realisera förslagen och satsningar på forsk ning och utvecklingsprojekt, säger Emma Wiesner. Rapporten har alltså inte gjort några beräkningar där bergmaterialindustrins färdplan finns med. Men branschen har kopplingar till andra planer som gruvindustrin, byggsektorn och åkerinäringen. Ut maningarna liknar varandra, menar Emma Wiesner. Hon pekar på Volvos och Skanskas satsning på Elec tric Site som ett intressant exempel på hur företag och branscher kan och bör samarbeta för att uppnå synergieffekter.

FAKTA Emma Wiesner, Sweco, redovisade rapporten på SBMIs branschdag i våras. Hela rapporten ”Klimatneutral konkurrenskraft – kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner”, går att ladda ner på Svenskt Näringslivs hemsida svensktnaringsliv.se

U N G I B R A N S C H E N

”VÅR INDUSTRI LÄGGER GRUNDEN” Stenkoll kommer i en artikelserie att intervjua unga medarbetare i branschen. Om deras bakgrund, deras tankar om framtiden och om hur bergmaterialindustrin ska kunna locka unga duktiga och drivna medarbetare. Först ut är NCCs supervisor Salah Suleimanpoor. TEXT OCH FOTO: Niclas Kindvall

ydbokrossen utanför Stockholm, som bjuder på strålande vårväder och sol, är en av de tre täkter som Salah ansvarar för i sin yrkes roll. De övriga är Lötkrossen i Vallentuna och Arlandakrossen vid Sveriges största flygplats. Salah utnämndes till supervisor efter att ha genomgått ett traineeprogram inom NCC. Han rekryterades direkt till programmet från utbildningen på Bergsskolan i Filipstad. – Jag är uppväxt i Nora i Bergslagen och hade som ambition att arbeta i bygg branschen, berättar Salah. Och jag visste att jag ville ha en bred utbildning som gav mig möjligheter att söka mig åt många håll. Valet föll på Bergs skolan och det har han inte ångrat. – Det är en unik utbild ning. Eller var, kanske jag ska säga, jag vet att sko lans framtid är lite osäker just nu. Jag trivdes väldigt bra, mina lärare var mycket engagerade och storleken Salah Suleimanpoor på skolan passade mig.

"Branschen fascinerar mig. Den är unik och ständigt aktuell."

– Sedan måste man komma ihåg att skolan är en bra grund att stå på, därefter behöver man komma ut och se allt med egna ögon. Där kommer traineeprogrammet in i bilden. Salah kom i kontakt med NCC via en av de arbetsmarknadsda gar som arrangerades och blev intervjuad, först på skolan och senare av NCCs Joachim Jansson som nu är hans chef. – Traineeprogrammet fungerade jättebra för mig, säger han. Jag är fri och kunde flytta till Stockholm och tack vare programmet kunde jag skapa mitt eget nätverk och prova på många delar av företagets verksamhet. Att han till slut hamnade inom berg material menar han har flera orsaker. – Branschen fascinerar mig. Den är unik och ständigt aktuell. De flesta stora projekt som vi driver är förstås kopplade till bergmaterial. Sedan kän ner jag att det finns stora möjligheter till utveckling. Både för mig personligen och att utveckla branschen. Arbetsuppgifterna är varierande, Salah ansvarar för personal, planering, produktion och ekonomi vid de tre täkterna. Kontoret är belä get i Rosersberg men han tillbringar mycket tid ute i verksam heten. – Det blir förstås en hel del siffror, säger han. Jag är med och gör den långsiktiga planeringen för att kunna leverera mate rial till de projekt vi arbetar med. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

"Vi behöver fler medarbetare, både killar och tjejer. Sedan spelar det förstås ingen roll om de är unga eller äldre." Salah Suleimanpoor

om alla områden, det kan vara säkerhet, fos silfrihet och så vidare. Därför är det också så intressant och stimulerande att arbeta med de frågor som hör till branschen. Han menar att bergmaterialindustrin har alla möjligheter att locka till sig fler unga ta langer framöver. Det gäller bara att nå ut och verkligen förklara hur den fungerar och vilka möjligheter som finns för studenter med rätt egenskaper. – Vi behöver fler unga medarbetare, både killar och tjejer. Sedan spelar det förstås ingen roll om de är unga eller äldre. Det är de personliga egenskaperna som räknas, precis som inom alla andra yrken.

Salah trivs i branschen. Vår industri lägger faktiskt grunden till nästan allt som byggs i Sverige, säger han.

Viktigast av allt är ändå säkerheten och arbets miljön, menar han med eftertryck. – Säkerheten kommer alltid allra först, utan un dantag! Salah menar att en av de faktorer som gör arbetet spännande och utmanande är att bergmaterial branschen är en bransch i förändring. – Vi har förstås stora utmaningar framför oss. In

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Salah Suleimanpoor är övertygad om nöd vändigheten i att branschen tidigt når unga människor i färd med att hitta en riktning för framtiden. – Just bergmaterial är lite osynligt. Alltför få vet vad vi egentligen sysslar med. Vi mås te visa vad vi gör och varför vi gör det. Hur otroligt viktiga vi är för hela samhället. Vår industri lägger faktiskt grunden till nästan allt som byggs i Sverige. Där har SBMI och medlemmarna en viktig gemensam uppgift i form att av informera och berätta om branschen. Att arbeta för att relevanta utbildningar finns för dem som är intresserade. Och att visa på intressanta och stimulerande karriärmöjligheter. – Jag känner att jag hamnat rätt, avslutar Salah. Här kan jag växa och utvecklas varje dag. Jag vill skaffa mig nya kunskaper som för mig framåt och jag vill utveckla mina le daregenskaper. Här har jag de möjligheterna. Resten är upp till mig själv. 25

REKRYTERING

SBMI satsar för att nå framtidens medarbetare Industrin kommer under de närmaste åren förlora viktiga medarbetare som går i pension. Nya krafter är nödvändiga och SBMI har initierat ett högskoleprojekt för att branschen bättre ska kunna locka nya talanger. TEXT: Niclas Kindvall

yutexaminerade högskoleingenjörer, och i viss mån även studenter på YH-utbildningar, är populära bland rekryterande företag – både i bergmaterial industrin och i angränsande branscher. Då de tar examen väljer de dock ofta en annan karriär än den hos SBMIs producerande medlemmar. I många fall för att studenterna inte alls, eller tillräckligt väl, känner till bergmaterialbranschen. För att råda bot på detta har en grupp personalchefer som samarbe tar i SBMIs Högskoleprojektet sammanställt förslag på framtida åtgärder som presenterar industrin och dess möjligheter.

PR-material lämpat för sociala medier Yngre människors kommunikation utspelar sig i allt större utsträckning på sociala medier. SBMI bör anlita extern expertis för råd kring hur branschen kan synas i sådana sammanhang. Studiebesök och praktik SBMI tar fram förslag till upplägg av studiebesök och tillhörande stödmaterial för större grupper om 20-30 personer. SBMI tar också fram ett upplägg för kortpraktik i täkt, anpassat för en givande praktiktid utan att alltför mycket ansvar läggs på platschefen.

FAKTA Stenkoll kommer framöver följa arbetet i SBMIs högskoleprojekt och rapportera i tidningen. Ämnet kommer också att behandlas på föreningens branschdagar.

Förslag till satsningar Gemensamt deltagande i arbetsmarknadsdagar/högskoledagar Till skillnad från företagsgemensamma montrar (där bergmaterialbranschen ofta får en undanskymd plats) föreslås gemensamma aktiviteter under SBMIs "paraply" för att synas bättre. Gärna med hjälp av relativt nyanställda högskoleingenjörer, om möjligt från den skola som besöks, som berättar om bergmaterialindustrin som den moderna och miljöinriktade bransch den är på väg att bli. Gästföreläsningar om bergmaterial på högskolor SBMI tar fram ett standardföredrag som engagerade medarbetare i branschen kan använda vid gästföreläsningar. Fokus är på bergmaterialanvändning och att det är en kul bransch att jobba i. Inspelade filmer med unga medarbetare kan förstärka det budskapet. SBMI koordinerar just nu inspelning av dessa filmer. 26

Idébank för examensarbeten En generell idébank med ämnen som är viktiga för branschen underlättar för studenter att skapa egna projekt. Ämnen för examensarbeten kan också presenteras på arbetsmarknadsdagar/högskoledagar. Verka för att skolor ska bedriva egen undervisning om bergmaterial Kursmaterial om bergmaterialproduktion finns och utgör tillsammans med SBMIs e-learningmaterial en grund. Material om bergmaterialanvändning, återvinning och miljövänlig teknik saknas men håller på att tas fram. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

A WIRTGEN GROUP COMPANY

EFFEKTIVITET MÖTER PRECISION. MOBISCREEN MS 953 EVO

EXTREMT NOGGRANN SORTERING FÖR EN SLUTPRODUKT MED HÖGSTA KVALITET. MOBISCREEN MS 953 EVO siktanläggning utmärker sig med sina många användningsmöjligheter, utmärkta transportegenskaper, snabb uppställning och effektiv drift. Denna mobila siktanläggning med tre däck har en generöst dimensionerad siktlåda med en siktyta på 9,5 m², vilket ger effektiv materialsortering och noggranna resultat i alla lägen. Precision kombinerad med högsta produktivitet – oberoende av vilket material du arbetar med, sten, sand, berg eller återvinning. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

Tar du ansvar för framtiden? Vi erbjuder klimatkompenserade slitdelar

1,1005 tco2/ton fritt lastat Bor

0370-140 55 krosskonsult.se Försäljning ANDREAS ALMÉN, VD 070-626 01 22 andreas@krosskonsult.se Uthyrning/Service KRISTOFER ALMÉN 070-618 01 22 kristofer@krosskonsult.se Eftermarknad MATS REMNELID 070-619 01 22 mats.r@krosskonsult.se

Vårens

BRANSCHDAG Årets första branschdag för bergmaterialindustrin genomfördes under synnerligen vårlika förhållanden. Solen sken från en klarblå himmel utanför Hilton Slussens panoramafönster. Utsikten mot morgonrusande fordon på Centralbron i Stockholm passade väl in på ett av de viktiga ämnen som avhandlades under dagen – branschens och hela samhällets väg mot fossilfrihet. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Rickard Forsberg

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

BRANSCHDAGEN

agens konferens inleddes som brukligt med ett välkomnande från Skanskas Gustaf Werner, ordfö rande i SBMIs styrelse. Gustaf gjorde sin entré till medryckande toner och en pre sentation från Interaktiva Mö tens Tommy Brotte. Denne skötte såväl musik som den dialog mellan föredragshållare och publik som skedde via SBMIs nya app. Med appen kunde mötesdel tagarna både svara på frågor och ställa egna. I appen fanns dessutom all information kring branschdagen samlad, från dagordningen till morgo nens årsmöte via program och samtliga presentationer till den kompletta deltagarlistan. Gustaf Werner inledde med en påminnelse om vad kon kurrenslagstiftningen säger om samverkan med konkur

"Via SBMIs app kunde mötesdeltagarna både ställa och svara på frågor."

renter, och presenterade en nyproducerad film på detta tema. Mårten Sohlman, SBMIs vd, tog i egenskap av dagens mo derator över mikrofonen och berättade om dagens inne håll. Han började med att dra sig till minnes sitt eget besök på förra vårens branschdag och påpekade att mycket hänt sedan dess och att det varit ett innehållsrikt år, både för SBMI och för Mårten i sin nya roll.

Därefter var det dags för branschdagens första presen tation och plats på scenen för Marianne Törner, professor vid Göteborgs universitet. Hennes presentation hand lade om ledarskapets bety delse för säker täkt och hon redogjorde för ett forsknings projekt rörande skillnaderna mellan ledarskap i svenska och danska byggföretag. Forskningen grundade sig

i förhållanden som uppda gades under byggnationen av Öresundsbron i slutet av 1990-talet med invigning i jul 2000. Det visade sig att de danska bolagen hade en avse värt högre olycksfallsstatis

BRANSCHDAGENS TALARE Gustaf Werner ... från Skanska och dessutom SBMIs styrelseordförande hälsade välkommen.

Marianne Törner ... från Göteborgs universitet berättade om ledarskap och SveDan-projektet.

Marie Sandberg ... från ÅF presenterade det pågående arbetet med Säker Täkt.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Marianne Törner inledde sitt föredrag om säkert ledarskap med en tillbakablick på flygkraschen i Gottröra 1991.

all den information som SBMI och medlemsföretagen producerat och göra det mer tillgängligt och lättare att använda i det dagliga arbetet samt att fylla på inom områ den som nu saknar material. Målet är att sprida god praxis, menade Marie Sandberg. Samtliga branschdagens presentationer finns att ladda ner på SBMIs hemsida under

Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

tik än de svenska entreprenö rerna. SveDan-projektet som forskningen döptes till menar att ländernas olika sätt att ut öva ledarskap bidrog till dessa stora skillnader i olycksutfal let. Läs mer om forsknings projektet på sidorna 44–46 i detta nummer av Stenkoll. ÅFs Marie Sandberg, medlem i SBMIs Arbetsmiljöutskott, berättade därefter om det pågående arbetet med att sammanställa ett material under namnet "Handbok Sä ker Täkt". Syftet är att samla

Anton Alvila ... från Jehander deltog i den panel som diskuterade kompetensförsörjning.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Projektets inledande fokus, säker täkttrafik, har med ti den breddats och arbetet kon centreras kring fyra huvud delar; Täkttrafikplanering, Förare i täkt (säkerhetsintro duktion, kunskapskrav hos lastbilskunder och riskmed vetande hos maskinförare), Hälsa (risker med exempelvis silika och helkroppsvibra tioner) och Säkerhet (riskin ventering, säkra maskiner, åtgärdsplaner m.m.). Referensgruppen för pro jektet kommer att under året presentera materialet för branschföretagen för dialog. Mer om Säker Täkt går att läsa i förra numret av Stenkoll (#149) där Marie Sandberg intervjuas. Branschens framtida kom petensförsörjning är en fråga

"Branschen behöver synas mer!"

som engage rar många. Hur ska bergmateri alindustrin locka till sig unga förmågor? SBMIs Björn Strokirk leder en högskolegrupp som arbetar med frågan. Han inledde fö redraget med att påpeka att när bergmaterialindustrin i de stora företagen delar mon ter med andra verksamheter inom företaget är det mycket svårt att få uppmärksamhet. Husbygge är mer begripligt

och spän nande tycker studenterna. Ska vi sy nas på hög skoledagar måste vi samverka och synas i en egen SBMImonter menar personalche ferna. Därför har detta projekt startats. Bergmaterialbranschen behöver synas mer, gärna i form av yngre medarbetare som på exempelvis arbetsmark nadsdagar eller vid gästfö

SBMIs Björn Strokirk och Mårten Sohlman.

Marcus Ljungholm ... från Swerock deltog också i paneldebatten.

Martin Amnell ... från Skanska gjorde Alvila och Ljungholm sällskap i panelen.

BRANSCHDAGEN

reläsningar kan berätta om fördelarna med en karriär i branschen. Industrins färd mot fossilfrihet skulle också kunna locka fler att söka sig mot bergmaterialindustrin. Tre unga branschrepresentan ter – Jehanders Anton Alvila, Swerocks Marcus Ljungholm och Martin Amnell från Skan ska – berättade från scenen om sina tankar kring framti dens rekrytering. Samtliga var överens om vikten av att industrin lyckas nå ut och visa hur mycket som faktiskt pågår på ar betsplatserna. Mycket av det är säkerligen lockande och "coolt" i unga studenters ögon. Det gäller dock att inte försvinna i bruset. Bergma terial är en framtidsbransch

i förändring – tek nikutveckling, digitalisering, om ställning till fos silfrihet – som har mycket att erbjuda den som väljer en inriktning mot täktindustrin.

"Färdplanen är en milstolpe för branschen."

Som ett preludium till lun chen och det därpå följande rastminglet bland kollegor och utställare fick de sist nämnda, de leverantörer som fanns på plats i foajén, kort presentera sig själva och sitt företag. Representanterna gavs varsin halvminut att presentera och fanns sedan tillgängliga för en djupare kontakt under dagens samt liga pauser.

I pauserna minglade deltagarna med branschdagens utställare.

Näringsminister Ibrahim Baylan säger i filmen att han är stolt över bergmaterail industrins färdplan.

Eftermiddagspasset rivstartade med filmvisning. I rörliga bilder beskrevs en milstolpe för bergmaterialindustrin och SBMI – nämligen över lämnandet av branschens färdplan för fossilfri konkur

Skanna QR-länken för att se filmen! renskraft. I filmen visas hur SBMIs vd Mårten Sohlman överräcker den färdiga färd planen på Berns i Stockholm den 20 mars. På plats fanns både närings minister Ibrahim Baylan och klimat- och miljöminister Isa bella Lövin. Båda intervjuas och uttrycker sin glädje över att bergmaterialindustrin är med och tar ansvar för att vi ska uppnå fossilfrihet. Fossil fritt Sveriges Svante Axelsson och Malin Strand medverkar också i filmen som går att se på SBMIs hemsida eller via QR-länken här ovan. SBMIs färdplan för fossilfri konkur renskraft går också att ladda ner via QR-länk (sidan 17). Mårten Sohlman kallade upp styrelsemedlemmarna Erica

BRANSCHDAGENS UTSTÄLLARE: Skydda – Martin Hagström. Krossdata – Johan Wesley. Vendig – Mårten Jilderbo. Wirtgen – Fredrik Lindblad. Scandinavian Crusher Partner – Michael Wallén. P.J Jonsson & Söner – Carl-Henric Gustafsson. Swescan – Johan Lindqvist. Checkproof – Jonas Pålgård. Swedac – Mikael Hulander. MRM Konsult – Per Samuelsson. Flintab – Mikael Kolemainen. Möckeln – Mikael Carlsson. Maskin Mekano - Carl Smedenman. Brigade/Ferdfeldt – Agneta Ferdfeldt.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

ser bra

27W LED

Ja g

Pssst: Båda lamporna för 320kr

ut!

Stenkoll!

• 4G-kontrollerat – Kräver ingen WIFI eller Internet • Motorstyrd zoom – Rikta kameran med App/PC • Superbild, tack vare högupplöst videosensor • Bra bild även i mörker (IR-ljus) • Se och övervaka från din mobiltelefon eller PC • 2 års garanti och fri support • Vi hjälper till med installationen Spegelvänd

Zooma

Komplett paket med 4G-kort, installation och Mjukvara

6.950:-

FLEXVIEW MOBILE DIGITAL CAMERA

Förinställda kameravyer

Fungerar för Mobiltelefon Tablet eller PC

Autentisk bild

Flytta kamera med touch

Färgbalans

Ta ögonblicksbild

Spela in och Se video

Ändra Upplösning

För ännu bättre koll – Komplettera med Områdesbelysning

5.0

10.

Lum

50W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

1.450:-

000

lum

100W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

2.584:-

480W Arena Ljus 5 års garanti, IP65

7.300:-

Ger MINST 42.000 Lumen

Kontakt oss för produktdemo, produktblad, eller visning:

0663-240 780

www.maskinhandel.com Priser exklusive 25% moms

BRANSCHDAGEN

Nobel, Delphi advokatbyrå och Gustaf Werner, Skan ska, för att fortsätta på det inslagna fossilfria spåret. Gustaf Werner menade att han är stolt över att SBMI och medlemmarna på kort tid lyckats få till stånd en skarp handlingsplan för framtiden. Han menade samtidigt att denna bara är ett startskott för det arbete som kommer att ske ute i verksamheten under många år framöver. Erica Nobel poängterade vikten av att medlemmarna ställer sig bakom färdplanen och ger den tyngd. Den kom mer att vara ett viktigt verk tyg i dialog med politiker och beslutsfattare. Hon menade

också att färdplanen är en del i ett viktigt framtidsarbete där industrin behöver arbeta med just hållbarhetsfrågor och även sådant som exem pelvis jämställdhetsfrågor för att kunna locka de bästa kraf terna till branschen. Efter att Erica Nobel och Gustaf Werner lämnade sce nen beträddes denna av Sten Bergman från Stonepower, mannen med branschens mest avundsvärda namn. Sten Bergmans föredrag handlade om hur även min dre täkter skulle kunna elek trifieras och därmed gå mot fossilfrihet. Den tekniska ut vecklingen går nämligen med

Mårten Sohlman, Erica Nobel och Gustaf Werner om färdplanen.

Sten Bergman ... från Stonepower berättade om hur även mindre täkter kan elektrifieras.

"Sverige har inte någon energibrist." Sten Bergman

rasande fart och idéer som för en kort tid sågs som omöjliga kan inom en snar framtid rea liseras. Han inledde med att avfärda en vanlig missupp fattning, nämligen den att det råder energibrist i Sverige. Så är det inte, däremot finns det farhågor om vilken effekt som kan tas ut i vårt strömförsörj ningssystem men det är en helt annan sak. Läs mer om Sten Bergman och elektrifiering av mindre täkter på sidorna 18–19 i det ta nummer av tidningen. Swecons Petra Engström avlöste Sten Bergman på au ditoriets scen för att berätta om morgondagens maskiner ur sitt och Volvos perspektiv. Det första steget i det stora pilotprojektet Electric Site, ett samarbete mellan Volvo och Skanska, är avslutat och ut värdering pågår. Hon menade att alla inblandade lärt sig mycket längs vägen när man löst de problem som uppstått.

Petra Engström ... från Swecon menarde att alla parter har lärt mycket från Electric Site.

Nästa steg i projektet förbe reds just nu och kan hamna i Sverige men även utomlands. Samverkan mellan olika ak törer kommer att bli oerhört viktigt i arbetet mot en fossil fri industri, poängterade hon. Petra Engström berättade också om Volvos kommande maskiner där flera av de min dre modellerna redan från nästa år kommer att finnas med elektrisk drift. Nästa presentation var på ett högtflygande tema. Johan Lindqvist från Swescan be

Johan Lindqvist ... från Swescan har högtflygande planer, exempelvis täktplanering med drönare.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Ett utförligt referat från branschdagen publiceras inom kort på SBMIs hemsida under

Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

"Publiken fick följa med på en resa västerut, till Norge, där Oslo kommun ställer höga krav på minskade utsläpp i anläggningsindustrin."

Sten Bergman, Petra Engström, Johan Linqvist och Jonas Johansson (längst till höger) lyssnar när Niklas Osvaldsson lägger ut texten i paneldebatten.

rättade om hur täktplanering med hjälp av drönare kan genomföras. Med hjälp av flygmätning går det att bygga upp 2D- och 3D-modeller av täkten, på datorskärmen na turligtvis, för att bättre kunna planera körsträckor och flö den. Även lutningar kan tas med i beräkningarna för att exempelvis anlägga vägar för optimal bränsleåtgång vid transporter. Också i elektri fieringsprojekt kan verktyget användas för att säkerställa att ledningar dras på sätt som inte hindrar verksamheten

Eunan Kelly ... från CDE om hur man kan förvandla avfall till produkter i cirkulära flöden.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

i ett kortare eller längre per spektiv. Filmdags igen. I Uppsala har en blivande bergtäkt av MMD fått villkoret att de mo bila förkrossarna ska vara an slutna till elnätet redan från start. Juristen Mikael Lund holm menar i filmen att detta blir ett problem för täktäga ren. Att elektrifiera efter nå got år är etablerad teknik men att göra det från start skulle kräva teknik som inte kan sägas vara tillgänglig i prakti ken ännu. Publiken fick också följa med på en resa västerut, till Norge, där Oslo kommun ställer höga krav på minskade utsläpp i anläggningsindu strin. Filmen finns att se på SBMIs hemsida under Konfe rensdokumentation. Filmen åtföljdes av en pa neldebatt med några av de

Emma Wiesner ... från Sweco har undersökt hur mycket el och biobränsle som krävs i framtiden.

föregående presentatörerna samt ytterligare bransch representanter. I panelen medverkade Sten Bergman, Stonepower, Niklas Osvalds son, Swerock, Jonas Johans son, Nybrogrus, Johan Lind qvist, Swescan och Petra Eng ström, Swecon. Paneldeltagarna var över ens om att utvecklingen vis serligen drivs framåt av offen siva beslut men att lönsamhe ten också är en betydelsefull faktor för att omställningen ska lyckas. För att säkerställa en fördelaktig utveckling behövs politiska beslut för att driva på men i en omfatt ning och ett tempo som bran schens aktörer klarar av. Elnät behöver förstärkas och teknik behöver testas i mindre skala innan den kan sägas vara till räckligt tillförlitlig.

Katarina Stetler ... från Kairos Future bjöd på en framtidsspaning.

BRANSCHDAGEN

Plats på scen för CDEs Eunan Kelly som presenterade hur företaget arbetar för att förvandla avfall till produkter och skapa cirkulära flöden i anläggningsbranschen. Därefter en programpunkt i vilken SBMIs Mårten Sohl man och Björn Strokirk pre senterade nyheter och notiser kring branschföreningens små och stora projekt. In ledningsvis berättade de om SBMIs remissvar på försla get om höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen för viss användning. Där efter avhandlades den nya strålskyddslagen där SBMI tillsammans med Svensk Be tong arbetar för att ta fram tydligare krav. Bland annat har möten hållits med Strål skyddsmyndigheten, Bover ket och SGU. SBMI informerade också om de senaste turerna i hän delseutvecklingen kring Bergsskolan i Filipstad. Dagens näst sista presenta tion hölls av Swecos energi marknadsanalytiker Emma

"Publiken gavs fyra olika framtidscenarier som på olika sätt påverkar hur branschen arbetar i framtiden." Wiesner som enligt egen ut saga är en riktig "färdplans nörd". Sweco fick i uppdrag av Svenskt Näringsliv att kvantifiera den mängd el och biobränslen som vi kommer att behöva i framtiden – om de färdplaner för fossilfri

konkurrens kraft som olika industrigrenar sammanställt ska kunna förverkligas. Läs mer om Swecos rapport på si dorna 22–23 i denna tidning. Äran att avsluta vårens branschdag tillföll Katarina Stetler från Kairos Future. Ämnet löd "Digitalisering av

ONBOARD - VÄGNING DIREKT I SKOPAN Onboard för vårt system Viktoria2, hjälper er att optimera och effektivisera verksamheten. Med realtidsvägning och registrering direkt i hjullastarens skopa får ni ett bättre flöde, säkrare arbetsmiljö och en effektiviserad verksamhet.

råvarutransporter" och Katarina Stetler målade upp fyra tänkbara scenarier. Be roende av hur samhällets utvecklas i övergripande riktning i en matris där gra den av, och inställningen till, ekologisk hållbarhet utgjorde den ena axeln och omfattningen av samhäl lets datadelning den andra gavs publiken fyra tänkbara "framtider". Varje scenario kommer att påverka bran schen och hur den arbetar på olika sätt. Föredraget avslutades med att Katarina Stetler ställde frågor till pu bliken att svara på i SBMIappen. När Katarina Stetler avslutat sitt föredrag återstod bara för Mårten Sohlman att tacka samtliga föredragshållare och, förstås, SBMIs medlem mar, för sina insatser under dagen. Ännu en intressant och lärorik branschdag där bergmaterialindustrins störs ta frågor – idag såväl som i framtiden – diskuterats var därmed till ända.

WE MAKE IT EASY

Kontakta en av våra säljare för mer information om ONBOARD Ring oss 036-31 42 00 eller maila på info@flintab.se

WEIGHING

SOLUTIONS

Egen produktion, stort lager och snabba leveranser. Varmt välkommen till SPG AB!

DIN KOMPLETTA

LEVERANTÖR

STÅLGALLER Kvalitet och korta leveranstider är några av våra ledord. Vi gör våra Stålgaller med en skräddarsydd precision i maskstorlek, trådtjocklek och trådkvalitet för att just passa din applikation. Stålgaller är det siktmedia som i särklass har högst öppen siktarea. Stålgallret är ﬂexibelt och kan anpassas till de ﬂesta siktmaskiner. Se alla våra produkter på: www.spgab.se

KONTAKT

ISO-CERTIFIKAT

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

08-504 106 00

Mattias Nilsson

Jonas Wallgren

info@spgab.se

08-504 106 08

08-504 106 18

mattias@spgab.se

jonas@spgab.se

Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge

ISO 9001

HÅLLBARA TRANSPORTER

”INGEN KAN GÖRA AFFÄRER PÅ EN Sveriges Åkeriföretag har sedan ett antal år tillbaka arbetat intensivt för mer hållbara transporter. Ett led i det arbete är Fair Transport, just nu ett frivilligt system för transportföretagens hållbarhetsredovisningar. Snart lanseras också en digital plattform och i förlängningen hoppas man kunna certifiera hållbara transporter. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Sveriges Åkeriföretag

ickard Gegö, VD för Sveriges Åkeriföre tag, inleder med två frågor: hur kan en oxfilé från Brasilien säljas i Sverige med argumentet att den är ekologisk? Hur kommer det sig att klimatavtrycket från transporten inte räknas in? Kanske får han inte några vettiga svar. Däremot så hoppas Rickard Gegö, och de svenska åkeriföre tagen, att Fair Transport framöver kommer få stort genomslag hos åkerier, transportköpare, och i för längningen, konsumenterna.

Sveriges Åkeriföretags arbete med Fair Transport började egentligen i en annan ände. En medieanalys av branschen som genomfördes 2012 visade att den uppfattades som en introvert, kravställande åsikts maskin. Den uppfattningen ville man tillsammans med medlemsföretagen förändra. – Vi ville, och vill förstås fortfarande, lyfta de sunda transporterna, berättar Rickard Gegö. Vi har cirka 6 000 medlemsföretag som tillsammans opererar runt 38 000 bilar, till sammans kan vi göra åtagandet för sunda,

"All förändring börjar med att man tittar på sig själv." Rickard Gegö

Trafiksäkerhet, klimat och ansvarstagande är ledorden i Fair Transport.

lönsamma och hållbara affärsmodeller. Lyfta fram de företag som är allra bäst och hjälpa andra att ut vecklas i rätt riktning. Fair Transport är en CSR-modell med tre viktiga led ord; trafiksäkerhet, klimat och ansvarstagande. – All förändring börjar med att man tittar på sig själv, säger Rickard Gegö. Vi har sålt in idén till våra medlemmar. Många mindre åke rier samarbetar i lastbilscentraler men vi vill nå ut till alla företag, även de som är ganska små. Fair Transport blir ett åtagande från våra medlemmar. På den digitala plattformen, nästa steg för Fair Transport, redovisar åkeriföretagen hur de arbetar med sina hållbarhetsfrågor och transport

FAKTA Fair Transport ska hjälpa transportköpare att välja rätt och stärka seriösa, ansvarstagande åkeriföretag i en allt hårdare konkurrens..

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

DÖD PLANET” "Vi jobbar för att Fair Transport i framtiden ska vara en certifiering med alla de krav som följer på en sådan." Rickard Gegö

köparna kan i sin tur gå in och vidimera att de köper sina transporttjänster av ansvarstagande aktörer. Det blir ett affärsstöd för alla åkerier och samtidigt ett upphandlingsstöd för köparen. – Visionen är att Fair Transport ska fungera som en hållbarhetsstämpel när det gäller väg transporter. Drömmen vore förstås också att en skilda konsumenter kan välja Fair Transport när de sitter framför datorn och beställer hem varor. Frågorna, som Sveriges Åkeriföretag arbetat med sedan 2012, är förstås ständigt aktuella. Samtidigt kunde inte tajmingen varit bättre. En viktig del i Fair Transport är klimatfrågorna, vägtransporter står för en stor del av koldiox idutsläppen – och klimatavtrycket är något som branschen behöver arbeta med. Men Fair Transport stannar inte där; det handlar också om ansvar för arbetsmiljö och inte minst trafik säkerheten. – Krav ställs i alla delar av verksamheten, fastslår Rickard Gegö. Men det är klart att kli matfrågan är avgörande, ingen kan göra affärer på en död planet. – Vi jobbar för att Fair Transport i framtiden ska vara en certifiering med alla de krav som föl jer på en sådan, som till exempel uppföljning och kontroll. Och samtidigt arbetar vi för att koncep tet ska bli en upphandlingsstandard. Kan vi få in Fair Transport som krav vid till exempel offent liga upphandlingar har vi nått väldigt långt. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

vendig prime-tracker -Bandstyrare för returrullar.

Slut med sidledes bandvandring! Denna bandstyrare är en rulle som styr bandet tillbaka mot centrum när det börjar vandra. Vendig Prime Tracker reagerar på minsta avvikelse och styr omedelbart tillbaka bandet till centrum. Vendig Prime Tracker arbetar utmärkt för reversibel drift. vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

S G U Ö N S K A R I N P U T

SGU genomför just nu en insamling av data från bergtäkter som producerar bergmaterial av hög kvalitet för användning som asfaltsten. TEXT: Mattias Göransson, SGU

INFO OM SÄRSKILT LÄMPLIGT BERGMATERIAL ÖNSKAS ärskilt bra bergmaterial utvinns från flera bergtäkter i Sverige. För att högtra fikerade vägar ska klara den höga belast ningen från vinterdäck i kombination med de höga trafiklasterna krävs att slitlagerytorna, oavsett om det är asfalt- eller betongvägar som av ses, är uppbyggda av högpresterande bergmaterial. Exempel på sådana material är kvartsit och porfyr där båda materialen är mycket högpresterande. Dessa är slitstarka och har ett högt motstånd mot fragmentering. Användandet av sådana material

ökar vägslitlagrets livslängd väsentligt och skapar en hållbar infrastruktur. SGU håller för närvarande på att samla in information från de bergtäkter som producerar de bättre stensor terna för asfaltsten – bergmaterial för motorvägar och motortrafikleder med höga trafikbelastningar. Den verksamhetsutövare som vill informera SGU om en täkts speciella materialegenskaper ska inte tveka att ta kontakt. SGUs frågor om specialstenballast och kon taktuppgifter finns på SBMIs hemsida.

FOTO: JAN-OLOV SVEDLUND, SGU

SGUs kriterier för bedömning om riksintre sse enligt 3 kap. 7 miljöbalken § andra

stycket

Kriterier som SGU använder vid utpekand e av riksintresse enligt miljöbalken är: 3 kap. 7 § andra stycket 1. Ämnet eller materiale t 2. ämnet eller materiale har stor betydelse för samhällets behov, t har särskilt värdefulla och egenskaper 3. området innehållan de fyndigheten av ämnet eller materiale och dokumenterat. t är väl avgränsat, undersökt Alla ovanstående kriterier ska vara uppfyllda enligt miljöbalkens för att peka ut en kapitel 3, 7 § andra fyndighet som riksintress stycket. e

Underlag för bedömn ing slitlagersten/asfaltsten av ev. framtida riksintressen för

Fyndigheter som innehåller värdefulla ämnen SGU. Det är inte eller material kan bara malmer och utpekas som riksintress industrimineralfynd riksintresse. Även e av igheter som fyndighet är lämpliga för användnin er av ballastmaterial, särskilda, högpreste kan pekas ut som ett g som t.ex. asfaltsten rande bergmaterial som riksintresse. som i körfält med mycket SGU undersöker nu trafik, kan bli utpekade möjligheterna att riksintresse för asfaltsten utpeka ytterligare bergtäkter som svaren till oss via mail. . Därför vill vi att ni besvarar nedanståe Insänd informatio nde frågor och återsände n kommer inte att r spridas vidare. 1. Geologi: Beskriv kort täktens geologi med tyngdpunkten används som asfaltsten på det materialet . Bifoga gärna den som texten som fanns ansökningshandling med i arna eller om ett annat underlag finns. 2. Materialegenskape r: För högpresterande asfaltstenatt ett stenmaterial ska kunna användas som krävs en att materialet uppfyller Los Angelesvärde, tester som Kulkvarns Prallvärde, Vidhäftni värde, ng m.m. Var vänlig tekniska egenskap redovisa ert bergmate er och bifoga provnings rials resultat för att styrka Ange gärna även andra dessa relevanta egenskap Om ert bergmaterial er för ändamålet (densitet,egenskaper. har riktigt bra materiale bifoga gärna laboratori genskaper, t.ex. kulkvarnsfärg m.m.). eresultat som bekräftar värde <5 %, detta. 3. Tillgångar av materiale t: Hur stor är den tillståndsgivna mängden utvinns för asfaltsten per år? Hur länge av ballast som är er bedömning att (t.ex. 5, 10, 20, 50 dessa tillgångar räcker år)? Vet ni om det finns tillgångar motsvaran eller ert regionala område? Har ni någon de dessa i ert lokala uppfattning om hur fall kan vara? stora dessa reserver i så 4. Strategisk lokaliserin g: Bergtäkter som är strategiskt lokalisera avsättningsorten, med möjlighet till de nära flera transportsätt Vilken är er bedömnin m.m. är viktiga för g om er bergtäkts samhället. lokalisering? På vilket strategiskt lokalisera sätt anser ni att den d? är

Ladda ned!

Röd till brunröd, relativt strökornsfattig (5–10 %) porfyr av bredvadstyp från bergtäkt söder om Bunkris.

SGUs dokument med förklaringar och frågor finns på sbmi.se Skanna QR-länken för att gå direkt till SGUs dokument på SBMIs hemsida.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information. wsp.com

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Malmö Karl Andersson 010-722 91 69

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med drygt 42 000 medarbetare på 550 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

FORSKNING

ÖKAD KOLL MED FÖRSTÄRKT VERKLIGHET I framtiden kan du få information om verksamheten i en täkt i mobilen eller genom speciella glasögon. Tekniken kallas Augmented Reality (AR), förstärkt verklighet, och har stora utvecklingsmöjligheter inom flera olika områden – inte minst inom ballastindustrin. TEXT: Hans Lundgren FOTO OCH ILLUSTRATION: Chalmers

en rapport från Chalmers Tekniska Hög skola har en grupp studenter undersökt hur den nya teknologin kan användas inom ballastindustrin – och då särskilt i täkter. Syftet med studien har varit att ta reda på hur tekniken kan göra industrin mer hållbar, ur såväl ett eko nomiskt som ekologiskt och socialt per spektiv. Rapporten bygger på litteraturstudier, intervjuer med personal inom industrin och experter på området samt ett antal studiebesök i olika täkter. – Ballastindustrin har en lång väg att gå jämfört med andra sektorer vad gäller digitalisering och ny teknik, säger Jacob Hellke, en av rapportförfattarna. Potentialen för teknisk utveckling inom området är stor. Digitaliseringen av processer och arbets moment är ett sätt att möta konkurrensen och den ökande efterfrågan. Samtidigt ställs högre krav på hållbarhet och god arbetsmiljö. Många företag investerar därför omfattande belopp i ny teknologi. Ett sådant område är visualiseringstekniken AR som är en av de stora innovationerna inom teknikvärlden. Augmented Reality, eller förstärkt verklighet, är en teknik som lägger till informa tion om verkligheten via datorgenererade sinnes 42

Förstärkt verklighet. En förman överblickar täkten och ser i realtid relevant information om fordon och maskiner.

intryck som ljud, video eller GPS-data. Den förstärkta verkligheten, som kan lik nas vid ett informationsskikt som läggs över och kompletterar "bilden" kan upp levas genom olika enheter, som exempel vis AR-glasögon eller en smartphone. Ett känt exempel från spelbranschen i det STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Den slutgiltiga rapporten presenteras den 28 maj. Bakom kandidatarbetet står studenter vid Chalmers Tekniska Högskola: Alexander Greer, Daniel Sands, Jacob Hellke, Niklas Gustafsson, Oliver Friman och Oscar Wiss, samtliga vid avdelningen för Produktutveckling vid Institutionen för Industri- och materialvetenskap. sitta vid datorn för att studera proces serna i en täkt.

sistnämnda fallet är Pokémon Go. AR går även att använda i industriellt syfte, exempelvis genom att koppla data från maskiner direkt till en app i telefo nen, alternativt AR-glasögon, i syfte att ge ytterligare information till en tekniker och operatörer. Denne behöver alltså inte STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Den nya teknologin har ännu inte fått fäste inom industrin, det har varit myck et visionärt prat om förstärkt verklighet men inte så mycket som genomförts i praktiken ännu, enligt Jacob Hellke. Resultatet från studien är att AR-tek nologin kan appliceras på flera områden inom ballastindustrin. Några exempel är säkerhet, kompetenshöjning, planering, underhåll, visualisering av landskap ef ter att verksamheten avvecklats, hante ring av målkonflikter mellan företag och samhälle. Av rapporten framgår att det finns stor potential för att förbättra ballastindu strin med den nya teknologin. AR kan lösa problem eller förbättra förhållanden på ett flertal områden. Några exempel är ökad kompetens, bättre planering och säkerhet, rätt underhåll samt hantering av målkonflikter mellan företag och samhälle t.ex. genom visualisering av landskap efter att verksamheten avveck lats. Verksamheten blir mer effektiv när beslut kan fattas med hjälp av relevanta och korrekta data. Det är förbättringar som samtidigt har en positiv inverkan på hållbarhet – ekonomi, miljö och säkerhet.

"Ballastindustrin har en lång väg att gå jämfört med andra sektorer vad gäller digitalisering och ny teknik" Jacob Hellke

– Mest användbart är AR för att visua lisera olika processer och fordons nyckel tal i realtid. Det ger en ökad förståelse för verksamheten. Många som jobbat länge i täkter och inom ballastindustrin har stora kunskaper och full koll på maskiner och fordon. Men för nyanställda tar det längre tid att lära sig. Där kan AR hjälpa till för att öka kunskapen om maskiner och processer, säger Jacob Hellke. Men det är långt kvar innan AR blivit verklighet inom ballastindustrin. För att kunna ta tillvara de möjligheter som tek niken kan ge krävs det stora investering ar, i tid, pengar och kunskapsutveckling. Det handlar om datainsamling via sen sorer, GPS-lokalisering av fordon och 3Dmodelleringar av maskiner, vilket kräver samarbete mellan tillverkare, täktägare och IT-företag. 43

SÄKERT LEDARSKAP

Eget ansvar främjar säkerhet Chefers sätt att leda har stor betydelse för säkerheten på arbetsplatser. Ett ledarskap som uppmuntrar de anställda till delaktighet och inflytande över arbetet ger den säkraste arbetsmiljön. TEXT: Hans Lundgren

et framgår av en omfattande undersökning bland svenska och danska byggnadsar betare: SveDan-projektet. Forskare från Sverige och Danmark har tillsammans studerat ett antal arbets miljöfaktorer för att se vad som främjar säkerheten. Det som satte igång studien var upp gifter från byggandet av Öresundsbron. Här kunde man jämföra olycksförekom sten mellan svenska och danska bygg nadsarbetare. Det visade sig att under uppförandet av Öresundsförbindelsen drabbades danska arbetare av betydligt fler olyckor än sina svenska kollegor – även när de arbetade tillsammans.

Några fakta om skillnaderna mellan län derna: • Arbetsolyckorna var cirka fyra gånger fler bland danskar. • 1993–2012 var antalet arbetsrelaterade dödsolyckor på hela arbetsmarknaden 12 procent högre i Danmark än i Sve rige. Skillnaden fanns kvar även efter hänsyn tagen till ålder, kön, utbildning, bransch, yrke och företagsstorlek. • Inom bygg- och anläggning var ar

betsolyckorna med dödlig utgång 45 procent högre bland danskar. Marianne Törner, forskningsledare för gruppen Säkerhet, organisation och le darskap vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet. – Vi ville förstå skillnaderna i olycks fallsfrekvens och hade ett brett an greppssätt i vår studie. Forskarna jämförde arbetsmiljölag stiftningen mellan länderna och hur den tillämpas. Man studerade också hur Arbetsmiljöverket i respektive land ar betar och hur inspektörerna tas emot av företagen. Elever på byggprogrammen fick frågor om sina attityder till olika arbetsförhållanden som påverkar säker heten, synen på sin förmåga att arbeta säkert och förväntningarna på framtida ledarskap. Ett stort antal enkäter sändes till byggnadsarbetare och platschefer intervjuades. Dessutom besökte fors karna byggarbetsplatser och ”skuggade” cheferna i deras arbete under delar av arbetsdagen. – Det var inte så att det är diametralt stora motsättningar mellan länderna. Vi är lika på många sätt men vi fann skill

nader på flera olika nivåer, säger Mari anne Törner. Ett område där skillnader upptäcktes var ledarskapet. I Sverige arbetade cheferna i högre grad med ett transformativt, in volverande, ledarskap, som syftar till en gagerade medarbetare som är villiga att själva lösa problem och inte bara utföra bestämda uppgifter som föreläggs dem. Ett ledarskap som gynnar inflytande över arbetet. I Danmark hade cheferna ett mer reak tivt och korrigerande ledarskap – det var vanligare att man sade ifrån på ett aukto ritärt sätt när någon gjort fel. I Sverige, till skillnad från i Danmark, har platscheferna ofta inlett sin karriär som yrkesarbetare. – Det ger en större respekt för yrkesar betarnas kunskap om arbetet. Deras egna erfarenheter av yrket ökade förutsätt ningarna för att arbetarna skulle involve ras i planering och beslut, vilket stärkte deras inflytande, säger Marianne Törner. Platscheferna i Sverige tillbringade också mer tid på arbetsplatserna än sina danska kollegor. De hade dessutom fler

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

PROCESSMODELLER AV INVOLVERANDE OCH DIREKTIVT SÄKERHETSLEDARSKAP Involverande och långsiktigt planerande ledarskap Delaktigt beteende, ifrågasättande av auktoriteter

Samarbete. Trygga anställningsvillkor

Regelefterlydnad och försiktighet

Marianne Törner redovisade resultatet av SveDanprojektet vid SBMIs branschdag i våras.

Direktivt ledarskap

Gemensamt överenskomna regler och planer

underställda chefer på plats – vilket gyn nade möjligheterna till direkt interaktion med de anställda. Enkäter bland byggnadsarbetarna i Sverige visade att de uppskattade möjlig heterna till delaktighet, man värderade samarbete högre och hade en positiv syn på säkerhetsklimatet på arbetsplatsen. Den egna arbetsplatsens ledarskap såg man i högre grad som delaktigt, regel orienterat och eftertänksamt. Redan på skolnivå har svenska elever en förväntan om att få bli delaktiga i planering och beslut i arbetet. De tror också mer på sin egen förmåga att på verka säkerheten. Skillnaderna gentemot de danska eleverna fanns redan innan de började på byggprogrammen. Denna inställning hade man alltså utvecklat under sin uppväxt vilket tyder på en mer allmän skillnad på samhällsnivå mellan länderna, enligt Marianne Törner. Den danska utbildningen till byggnadsarbe

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Konflikt och otrygga anställningsvillkor

Frångående av regler, ”kaxighet”

Orderlydnad (när chefen är närvarande)

Enkelriktade regler och planer

tare är också strukturerad på ett sätt som motverkar att elever på praktik ställer krav för sin egen säker het. I Danmark hade man bland elever, såväl som bland byggnadsarbetare, en mer fatalistisk syn på säkerhet. Olyckor handlade i hög grad om tur och otur eller berodde på andras beslut. Anställningsformen har också betydelse enligt forskningen. I Sverige är det vanligare med en fast anställning (82 procent) jämfört med Danmark (65 procent). Den tryggare anställningsformen skapar tillit vilket gynnar relationer och engagemang. När det gäller arbetsmiljölagstiftningen finns inga skillnader i innehållet mellan länderna. Inte så kon stigt, enligt Marianne Törner, eftersom Sverige och Danmark är med i EU som styr lagstiftningen. Dä remot hade Sverige en starkare implementering av regelverket. Redan i skolans sjunde klass involveras man i arbetsmiljöarbetet och som anställd i arbets livet engageras man också på ett mer organiserat sätt. Tillgången till regionala skyddsombud är en annan skillnad som forskarna menar spelar en viktig roll för de anställdas inflytande på arbetsmiljön.

SÄKERT LEDARSKAP

utfall

– Generellt har arbetsmiljöarbetet ett starkare stöd i Sverige redan i ett tidigt skede. Det skapar bättre förutsättningar för ökad kunskap och infly tande. I Danmark gör landets arbetsmiljöinspektörer många fler inspektioner på arbetsplatserna. Där handlar det mer om kravställande och auktoritärt förhållningssätt, jämfört med i Sverige. – Svenska inspektörer har delvis ett annat arbets sätt, mer av en stödjande funktion. Det gör att före tagen i Sverige uppskattar besöken av Arbetsmiljö verket mer än sina danska motsvarigheter, säger Marianne Törner. Sammanfattningsvis har Sverige system på olika ni våer som uppmuntrar till delaktighet, vilket gör att de anställda ges inflytande över verksamheten, både ett faktiskt och ett upplevt sådant. Då skapas goda cirklar. Om ledarskapet är invol verande och långsiktigt planerande blir de anställda delaktiga redan på ett tidigt stadium. Det ger en hö gre grad av legitimitet för regler och planer och un derlättar samarbetsklimatet på arbetsplatserna. Det i sin tur ökar ansvarstagandet för såväl kvalitet som säkerhet i arbetet. I Danmark var delaktigheten lägre med planer och regler mer enkelriktade. Arbetarna ifrågasatte inte cheferna utan lydde order – åtminstone så länge chefen tittade på. De anställda kunde annars strunta i reglerna, något som skapar konflikter. Den berömda svenska modellen, om man nu vill

kalla det så. Samarbete mellan arbetsgivare och fackförbund – och mellan chefer och medarbetare. – Det skapar människor som är engagerade och vill ta ansvar. Något som är oerhört värdefullt och som vi ska ta väl vara på, säger Marianne Törner. Några studier av svenska chefer som arbetar på danska arbetsplatser eller vice versa ingick inte i forskningen. Marianne Törner menar att ett svenskt ledarskap, på andra håll i världen, kan mötas med oförståelse till en början. Som chef kan man bli ifrå gasatt om man inte säger ifrån. Förtroende byggs istället upp successivt. – Men det finns mycket forskning som visar att ett delaktigt ledarskap är gynnsamt överallt – och inte bara för säkerheten. Regler är viktiga i en högriskverksamhet. SveDanstudien visade att ett regelorienterat ledarskap också kan vara gynnsamt, men bara när det kombi nerades med delaktighet bidrog det till ett bra säker hetsklimat. Platscheferna har alltså stor betydelse för säker heten. Det är därför viktigt att stärka deras kunskap om vilket ledarskap som främjar säkerheten. Chefer na måste förstå vikten av detta och företagen måste våga investera i cheferna, exempelvis genom utbild ningssatsningar, menar Marianne Törner. Forskaren Martin Grill, som deltagit i SveDanprojektet, arbetar nu vidare med att ta fram ett le darskapsprogram för platschefer i byggbranschen, med syftet att utveckla de beteenden som främjar säkerheten.

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN

SÄKRA BYGGET Om säkerheten i svensk och dansk byggindustri – och hur den kan förbättras

Marianne Törner • Kent Nielsen • Johnny Dyreborg • Martin Grill Regine Grytnes • Claus D Hansen • Pete Kines • Anders Pousette

? LÄS MER På Göteborgs universitets hemsida, gu.se, finns mer information att ladda ner, dels en doktorsavhandling av Martin Grill och dels den populärvetenskapliga boken ”Säkra bygget – Om säkerheten i svensk och dansk byggindustri – och hur den kan förbättras”.

"Det finns mycket forskning som visar att ett delaktigt ledarskap är gynnsamt överallt – inte bara för säkerheten."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

Kellve har levererat mer än 19 000 bandtransportörer till bergmaterial industrin. Succé för vår nya VSI-kross och våra nya multiportsrotorer som passar alla kända VSI:er på marknaden! Några av resultaten jämfört med traditionell 3-portsrotor: Avsevärt högre kapacitet, bättre kulkvarnsvärde, lägre driftskostnader, lägre fillerhalt, service-vänligare mm.

Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen – från projektering till övertagande av anläggningen.

Hör av er för mer information!

Slimmingev. 118, Blentarp Tel: +46 727-77 22 77 www.scpartner.se info@scpartner.se

Krosskontroll Från kross till kronor

Bulk Material Handling Solutions www.kellve.com • tel 0512-300 200

Få kontroll över ditt lager Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande. • Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för medlemmar av SBMI medan andra delar är åtkomliga för alla.

Sedan förra numret av Stenkoll har SBMI laddat upp nya dokument och filmer på hemsidan. I det här numret väljer vi att fokusera på arbetsmiljö och risker. Det handlar om dokument som behandlar vikten av att vara noga när man väljer ansiktsskydd för att undvika att andas in farligt kvartsdamm. Dokumentet kompletteras med en film om dammande arbete som nyligen laddades upp på hemsidan. På sbmi.se finns nu också två dokument som behandlar fallrisker – från maskiner respektive från pallkant. En ytterligare film behandlar vibrationer och de skador som kan uppstå. Under Info/Råd/Handböcker i huvudmenyn samlas merparten av SBMIs dokument och filmer. Respektive kategori nås via detta menyval och det går dessutom att navigera i vänstermenyn.

Bild: Skydda

Damning och vibrationer Så här arbetar ni andningsskydd

ANDNINGSSKYDD – så här arbetar ni med personliga andningsskydd

med personliga

om dammet förebygga och ta hand hantera. Bäst är att för att minska dammet finns det som alla täkter måste . Då åtgärder underhållsarbeten Damm är ett problem om verksamhetsutövaren genomför gäller speciellt vid på det sätt de är vid källan. Men även medarbetarna kan exponeras. Det för att använda dem att och att ha bra rutiner ändå ofta en risk för rätt andningsskydd, är det viktigt att ha för att ge rätt skydd.

på s använda att tänkt en som påverkar hur faktorer många att finns det täkter. Det damm. Går ande problem för alla medarbetarna utsätts för risker från att Damm är ett återkomm de verksamheter, ha arbeta för att minimeraDet kanske går att täcka in damman arbetsplats bäst kan är det förstahandsvalet. ändra arbetssätt? bygga bort risken de viktigaste kanske det går att Detta blad tar upp fasta filter för hytter, a andningsskydd. de ska ge rätt att personlig för tarna skydd medarbe användaren och personliga andnings Men ibland behöver som är lämpliga för tsen kan arbeta med hålla andningsskydd frågorna för hur arbetspla varen ska då tillhanda, anpassar och underhåller skydden. skyddseffekt. Arbetsgi anställda hur de använder rustning är uppgiften, utbilda gäller personlig skyddsut a till tillbud när det sätt De vanligaste orsakern på ett ändamålsenligt fyller sin funktion • att utrustningen inte rustning. har fel personlig skyddsut • att medarbetaren n ska skötas eller användas skyddsutrustninge hur den personliga tsen • dålig kunskap om och kulturen på arbetspla att använda skydd som dyra • negativ attityd till ha, men de upplevs den personliga vilka skydd man borde om de ska pyssla med • ekonomi – man vet hinner med arbetet n upplever att de inte personale – • tidspress n.   skyddsutrustninge " -1

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Arbetsmiljö, risker

DAMMANDE ARBETE – utbildningsfilm Sökväg: Info/Råd/Handböcker

➔ Arbetsmiljö, risker

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

missa inte FALLSKYDD – från maskin

etsmiljöfråga

en viktig arb

rna kan bli ver Konsekvense en bergtäkt. fallrisker, beskri av olyckor i n inventerar fallolyckor. aste typerna arbetsgivare dra det viktigt att är en av de vanlig för att förhin Fallolyckor den som faller. Därför är klig skyddsutrustning erar tillräc allvarliga för as och install För att hur de ska hanter fallolyckor. ar risken för kraftigt minsk en ska genomföra: som gar utövar ka lösnin vet hur alla er verksamhets sätt och teknis ska finnas beskri Det finns arbets a finns det ett antal åtgärd s, där det också krav enligt AFS behovsanaly säkerhetsarbete och ett minimera riskern ett en risk- och moment där singenjör. en för att och en ska göra grund är utövar ställen skydd • Verksamhets er att förebyggas. Detta Det är lätt att missa alla n med en arbets fallrisker kommatiskt arbetsmiljöarbete. att gå igenom arbetsplatse hur man bra erar dem och 2001:1, System s. Därför kan det vara kunskap är hur man minim om fallrisker, en utbildning. Tillräcklig ap fallskydd behöv kunsk klig betarna gå betarna har tillräc att låta medar skyddsutrustning. 2001:3, lig • Se till att medar dd. Det innebär ofta AFS person enligt av , Användning använder fallsky detta är ett krav AFS 2001:3 som finns. Även krav ett krav enligt och de lagar är fast ingen följer igt, och som ning. skyddsutrust betare samtid • Se till att utrustn fasta, av personlig ar flera medar det inte går att använda använda Användning g som skydd ddsutrustnin g får bara användas om är rimligt att montera och fallsky hand inte ustnin det • Välj i första lig fallskyddsutr t är så kortvarigt att ni om arbete monterad. Person hur och när a skydd, eller också ska stå . gemensamm finns, där det as minst årligen. samma skydd ustningen som fasta, gemen fallskyddsutr 365 ska utrustningen besikt kning över de EN • Gör en förtec och besikta den. Enligt ska kontrollera information. ker finns mer fallris mot a dig ADI 698 Skydd erkets skrift I arbetsmiljöv ker det gäller fallris är bort dem. När endera fallriskerna sättet att bygga behöver komma upp på hand bort är det bästa a da – och Bygg i första miljörisker så annat som medarbetarn lätta att använ andra arbets ngar som är och mobila ställni Som med alla se till att de maskiner att det finns att är ett bra sätt bra fasta ställningar eller   försedda med " -1

Fallskydd

Sökväg: Info/Råd/Handböcker

...att samtliga presentationer från branschdagen i Stockholm i april finns att ladda ner på hemsidan. Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

FALLSKYDD – från pallkant

pallkanten nserna kan bli Arbeta säkert vid i en bergtäkt. Konsekve installera tillräcklig och e typerna av olyckor fallrisker av de vanligast Fallolyckor är en är det viktigt att inventera som faller. Därför allvarliga för den att förhindra fallolyckor. skyddsutrustning för

or. Som med alla risken för fallolyck som kraftigt minskar uppstår. t och tekniska lösningar att bygga bort dem, så risken inte Det finns arbetssät ra: så är det bästa sättet etsutövaren ska genomfö andra arbetsmiljörisker ett antal åtgärder verksamh med fall finns det ett krav enligt AFS För att minimera riskerna säkerhetsarbete och är grunden för att moment där ett och Detta alys. ställen alla behovsan en Det är lätt att missa • Gör en risk- och arbetsplatsen med arbetsmiljöarbete. en poäng att gå igenom 2001:1, Systematiskt Därför kan det finnas fallskydd behövs. hur man jör. minimerar dem och man hur , arbetsskyddsingen är kunskap om fallrisker en utbildning. Tillräcklig kunskap gå tarna har tillräcklig • Se till att medarbe . Det innebär ofta att låta medarbetarna rustning. av personlig skyddsut använder fallskydd enligt AFS 2001:3, 2001:3, Användning ett krav enligt AFS Även detta är ett krav och krav som finns. gen följer de lagar • Se till att utrustnin skyddsutrustning. t, och som är fast Användning av personlig medarbetare samtidig ng som skyddar flera om det inte går att använda fasta, sutrustni fallskydd • Välj i första hand fallskyddsutrustning får bara användas inte är rimligt att montera och använda monterad. Personlig eller om arbetet är så kortvarigt att det gemensamma skydd, ni skydd. ska stå hur och när fasta, gemensamma finns, där det också årligen. sutrustningen som gen besiktas minst ng över de fallskydd • Gör en förteckni besikta den. Enligt EN 365 ska utrustnin ska kontrollera och entreprenörer ofta för dialog med externa arbeten i täkten utsättsfallskydd. Det är andra Viktigt med en bra eller lsarbeten och som utför underhål det gäller fallrisker Externa entreprenörer ofta en särskild utmaning, så även när emot entreprenören inför arbetet gör r tar för kontrolle ören och den som fallrisker. De innebär och vem som är ansvarig upphandlar entrepren kompetens som krävs viktigt att den som har det formella ansvaret ska hanteras, vilken att reda ut vem som klart hur fallrisker är viktigt för den som driver täkten och uppföljning. Det   " -1

➔ Arbetsmiljö, risker

VIBRATIONER – utbildningsfilm

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Arbetsmiljö, risker

VINJETT

Berättelsen om Olle Otur Denna påhittade lilla berättelse kan tyckas absurd men tyvärr är verkligheten lika absurd – allt som står i berättelsen kan inträffa, när som helst. TEXT: Björn Strokirk, SBMI

lle Otur är platschef i en medelstor berg täkt i X-köping. Genom åren har man där tagit emot entreprenadberg som krossats och sålts till enklare användningsområden. Ett år rivs en större betongkonstruktion i X-köping och samma år gör Trafikverket om en väg helt och hållet så att det uppstår många ton ”asfaltkakor”. Olle Otur har god kontakt med kommunens miljö inspektör. Olle lyssnar med hen innan han bestämmer sig för att ta emot den mängd betong och asfalt som riv ningar i X-köping ger upphov till.

Olle föreslår att betongen krossas så att cementen kal cinerar i de nya brottytorna. Då hårdnar betongen och koldioxid absorberas från luften. Asfalten däremot bör inte krossas förrän strax innan den ska sättas på mark naden, eftersom bitumen i så fall oxiderar och försäm ras i krossytorna. Dessutom kletar asfalten ihop med tiden så att man måste krossa om den innan man kan sälja den. Miljöinspektören håller med om att det är lämplig hantering och menar att den krossade betongen och asfaltkakorna utgör återvunna produkter som är efter frågade på marknaden, liksom entreprenadberget. Det anser Olle Otur också men en tillfällig lågkonjunktur gör att lagret av asfalt och betong blir liggande några år. Mängden asfalt och betong uppgår till mer än 50 ton. 50

Efter fyra år har den förra miljö inspektören flyttat till en annan del av Sverige och en ny miljöinspektör har börjat i X-köping. Hen menar att det inte är fråga om ett lager av åter vunna produkter utan ett avfallslager. Dessa har legat mer än tre år och därmed är det fråga om en deponi. Den nya miljöin spektören anmäler Olle Otur till miljöåklagaren som åtalar Olle för otillåten miljöverksamhet. Efter ett år läggs åtalet mot Olle ner och omvandlas till företagsbot. Skönt för Olle men illa för företaget som är i slutfasen med täktansökan för två välbelägna nya täkter. Det blir avslag för båda täkterna med hän visning till att företaget nyss har dömts för miljöbrott (otillåten miljöverksamhet). Olles företag tar ett strategiskt beslut att inte be fatta sig med betong, asfalt eller entreprenadberg eftersom tydligt regelverk saknas. Den juridiska och ekonomiska risken är för stor och den möjliga vinsten är för liten: Skatt på betong, asfalt och mottaget entreprenad berg blir 520 kronor per ton om det klassas som avfall (och krossas i mobila krossar), medan försäljning av entreprenadberg och betong bara inbringar drygt 50 kronor per ton. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 150

DINA BEHOV STYR. VI GÖR DET MÖJLIGT. Söker du en flexibel produktlösning för återvinning som ger både kontroll och produktivitet? Vi ger dig mer att välja på! Sandviks användarvänliga mobila käftkrossar, konkrossar, slagkrossar och siktar finns för all typ av återvinning och förädling av återvinningsmassor.

Våra mobila verk finns i flera olika storlekar och med olika typer av återvinnings applikationer. Möjlighet till Hybriddrift och smidiga lösningar för underhåll och service ingår. Alla nya maskiner levereras dessutom med Sandvik My Fleet Telematics som ger smart och effektiv dataövervakning för ökad kontroll och trygghet.

Kontakta oss direkt för offert och finansieringslösning. Rupert Crabtree 070616 11 03 Mikael Sirenius 070616 26 73 Lars Andersson 070616 35 26 ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Haul more with less. Minska dina kostnader – öka din lönsamhet Transport av material är tillsammans med bränsle och underhåll av fordonsflottan ett av de mest kostnadskrävande arbetsmomenten i gruvor och stenbrott. Metso Truck Body är ett gummiinfodrat flak för gruvtruckar som ger en lägre driftskostnad per lastat ton. Det elastiska gummit absorberar energin från påfrestningarna vid t ex lastning och tippning och förhindrar att 97 % av vibrationerna når chassit. Detta möjliggör konstruktionen av en lättare stomme i höghållfasthetsstål under gummibeklädnaden. Resultatet är ett 20-30 % lättare truckflak med upp till sex gånger längre livslängd jämfört med ett traditionellt stålfodrat flak. Den låga vikten bidrar dessutom till en lägre bränslekonsumtion. Metso Truck Body finns tillgängligt globalt för alla stora ”off-highwaytruck”-modeller, oavsett tillverkare, som används i gruvor och stenbrott. Flera olika gummi-infodringssalternativ garanterar kundspecifika lösningar för olika material och miljöer. Läs mer på: www.metso.com/MetsoTruckBody #Haul more with less

Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Published on May 20, 2019

Stenkoll #150

Published on May 20, 2019

sbmi

Go explore