Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 147 • Juni 2018

Lastbil eller truck – vägval i täkten Avfallsfrågan – öppning för undantag Kvävereduktion – vilka metoder fungerar?

KOLL PÅ KVALITET Certifierade analyser Sociala medier

Branschdag

Kurs i maskinsäkerhet


NÄR SLITET BLIR TILL NYTT IGEN

Du får

80-95%

SANDVIK REBORN SOLUTION – KONKROSSAR

I dessa kostnadsmedvetna tider i vår bransch är det ofta inte möjligt eller ens nödvändigt att ersätta hela krossystemet. I vår ombyggnadslösning Sandvik Reborn byter vi ut din slitna kross mot en ny, och återanvänder krossens kringutrustning. Din nya kross kommer med vår treåriga utökade garanti*, och inkluderar experttjänster på plats för att du ska kunna maximera din produktivitet.

*enligt gällande villkor

täckning på listpriset på huvudkomponenter i den utökade garantin*

ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK


K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

FOTO: RICKARD FORSBERG

KROSSORDET STENKOLL

#147 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Reporter Hans Lundgren

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Foto: Pia Nordlander Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2018

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Rickard Forsberg, Olof Hasselberg, Sören Håkanlind, Pia Nordlander, Mår ten Sohlman och Björn Strokirk. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

27

Glad publik. Till vårens branschdag var 285 deltagare anmälda, ett nytt prydligt rekord.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7–8 Nyhetsflödet 10 Tekniska egenskaper Olof Hasselborg från Fröberg & Lundholm Advokatbyrå funderar kring några viktiga domar. 12 Framtidens teknik En av punkterna på SBMIs branschdag i mars var en paneldebatt i ett nytt format. 14 Introduktionsjobb Från den 1 maj i år gäller ett anställningsstöd – introduktionsjobb – som ersätter de tidigare.

19 Sociala medier Alla företag kan dra nytta av sociala medier. Men det gäller att veta vad man ska använda dem till.

38 CE och säkerhet I mitten av mars hölls den första kursen i SBMIs nya utbildningssatsning.

22 Kvävereduktion Är kvävehalterna egentligen ett problem i bergmaterialbranschen? Stenkoll pratar med de som vet.

40 Lastbil vs truck Kan förstärkta lastbilar komma att ersätta täktens bergtruckar?

27 Branschdagen Säkra täkter och hållbar materialförsörjning löd rubrikerna för vårens samling.

45 Certifierad kontroll Stenkoll besöker en av de verksamheter som säkerställer att bergmaterialindustrins produkter motsvarar kraven.

34 Avfall eller produkt Behandling av avfall från bergmaterial, asfalt och betong för återvinning kan undantas från tillstånd.

48 Arbetsmiljö Stenkoll guidar till SBMIs hem­ sida. I det här numret ligger fokus på arbetsmiljö.

Under 2018 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

KROSSORDET # 147

3


Hållbar siktning Nyheterna i 1500-serien, tvådäckade SH 1502 och tredäckade SH 1503, bygger vidare på Maskin Mekanos koncept av flyttbara enheter, som i produktion liknar stationära anläggningar tack vare det upphissade produktionsläget. Vibroblockkonceptet gör att vi kan fortsätta använda vårt aggressiva slag trots storleken på sikten. Detta är slutsiktar för dig med stora flöden och höga krav. Med våra siktar tar du dessutom ett stort kliv framåt när det gäller hållbarhet.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

• • • • • •

Högre kapacitet Större siktnoggrannhet Lägre driftskostnader Lägre ljudvolym Mindre CO2 avtryck Säkrare arbetsplats

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

Att bli ett med SBMI

D

en 2:a maj landade jag på vdstolen på SBMIs kansli och detta är min första ledare. Det är första gången jag får introducera och presentera Stenkoll för er läsare. Det har varit en glädjande process att lära känna tidningen och jag upplever att SBMI har en fantastisk branschtidning med djup, personlighet, kompetens och tyngd. I detta nummer kastas särskilt ljus på avfallsfrågan, reduktion av kväveutsläpp från täkter samt CE-märkning och certifierade analyser. Med en upplaga på 3 350 når vi en stor del av branschen, men här finns möjligen potential att öka upplagan ytterligare och nå ut till ännu fler. Tveka inte att tipsa personer i ditt nätverk om tidningen!

Som ny på ett jobb hamnar man i någon form av identitetsskifte. I den mån vi identifierar oss med våra jobb så byter vi liksom varumärke när vi byter jobb, och i rollen som ledare och företrädare för en branschorganisation är detta identitetsskifte om möjligt än mer påtagligt. I rollen kommer jag representera branschen, identifieras med branschen, och vara branschen. Vara SBMI. För att bli alltmer ett med SBMI jobbar jag nu successivt med att för varje dag tränga djupare in i engagemanget för branschens viktigaste frågor. Jag strävar efter att bli ett med hur stor nyttan skulle vara av att alla regioner i Sverige har en ansvarsfull bergmaterialförsörjning som står i relation till framtida bygg- och anläggningsarbeten, hur viktigt det är med en rationell, tydlig och förutsägbar hantering av tillståndsprocessen för täkter, och hur fint det skulle vara med tydliga och välformulerade End-of-waste-kriterier för asfalt och betong.

Tveka inte att berätta om dina branschutmaningar för oss.

Denna introduktion är ett intensivt, roligt och lärorikt arbete som det är ett privilegium att få genomgå. Det handlar om att lära känna SBMIs medlemsföretag och den verklighet som är er. Genom att låta mig få ta del av era perspektiv, och låta mig förstå era förutsättningar ger ni mig de bästa förutsättningarna för att göra nytta för er!

Mårten Sohlman, vd SBMI

Jag, Björn och Joakim som jobbar på SBMI, verkar mitt i branschen, men utan att själv vara en affärspart i den. Vi har en unik samordningsroll med närhet till myndigheter, regering och EU – och till andra intresseorganisationer. Genom styrelse, utskott, arbetsgrupper och branschdagar har vi många kontaktytor med SMBIs medlemmar, men dessa kontakter kan inte bli för många. Tveka inte att berätta om dina branschutmaningar för oss, och låt oss förstå era förutsättningar! Då ger ni oss på SBMI de bästa förutsättningarna i vårt arbete med att bidra med största möjliga branschnytta för Sveriges Bergmaterialindustri! Jag ser fram emot att diskutera branschens förutsättningar med många av er inom en snar framtid!

KROSSORDET # 147

5


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: joakim.heise@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2018-2019 Fullbokad! 13/6 Branschkurs – Maskinsäkerhet & CE Conventum Konferens, Örebro

6–7/11 Grundkurs för bergmaterial­industrin Radisson Blu Arlandia

Kursen riktar sig till platschefer, area managers, skyddsombud, inköpare och företagsledare. Syftet är att ge grundläggande kännedom kring kraven i Maskindirektivet och när ny CE-märkning krävs. 23/8 Branschkurs – Maskinsäkerhet & CE Radisson Blu Arlandia 4/10

Branschdag Jönköping 18/10

Branschdag

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. 20–21/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

7–10/1 2019 Produktion I Radisson Blu Arlandia

5–7/2 2019 Produktion, kvalitet och miljö – ansvarig driftsledare

8–9/1 2019 Grundkurs för bergmaterial­industrin Radisson Blu Arlandia

19–21/2 2019 Produktion, kvalitet och miljö – ansvarig driftsledare

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter och krossanläggningar. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper i maskin­ kännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse kring arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

Umeå

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul. Kontakta oss för information!

”Med smartTONNES blir mitt arbete med produktionsrapporterna så mycket lättare och mindre tidskrävande” Henrik Bäck, Swerock

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

(tidigare Produktion II) del 1 Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Kursen ger fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geo­ tekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar.

(tidigare Produktion II) del 2


Nyhetsflödet HALLÅ DÄR

Den 25 maj trädde GDPR, de nya dataskyddsreglerna inom EU, i kraft för samtliga medlemsländer. GDPR, General data protection regulation, fastställer vilka regler som gäller för all form av behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person. SBMIs arbete med GDPR har hittills gått ut på att ta fram en Fotografera av policy för hur SBMI ska hantera personuppgifter, identifiera vilQR-koden och följ ka typer av personuppgifter som förekommer inom SBMI samt länken! identifiera ändamålet med behandlingen av personuppgifterna. En slutsats av det inledande arbetet är att SBMI kommer att radera personuppgifter som bedöms som omotiverade. Dessutom har en förfrågan om samtycke skickats ut. Tveka inte att svara på denna om det inte redan är gjort. Det går också alldeles utmärkt att fotografera QR-koden här ovan med mobiltelefon och följa länken. Då kan SBMI ge bästa möjliga service även i framtiden.

Björn Strokirk, VD i nästan elva år för SBMI, vart tar du vägen nu? – Jag kommer jobba kvar på SBMI. Jag jobbar numera 80 procents tid vilket innebär fler lediga veckor per år, men 4/5 av tiden är jag inte ledig och då jobbar jag på som vanligt.

Fel århundrade

I artikeln om SGUs digitala verktyg i förra numret av Stenkoll hade det smugit sig in ett flagrant faktafel. Vi påstod nämligen att SGU började kartlägga den svenska berggrunden på 1960-talet och hamnade därmed ett sekel för sent. Naturligtvis ska rätt tidsangivelse vara 1860-talet, då SGU grundades. Om det var Tryckfels-Nisse eller Slarvfels-Nisse som var framme låter vi vara osagt och undviker att undersöka saken närmare. Tack till de läsare som påpekat fadäsen.

Vilka ansvarsområden behåller du? – Det får nya VD:n Mårten avgöra. Styrelsen har redan 2016 påpekat att vi bör förstärka kansliet. Det är för mycket att göra för två man menade styrelsen. Med Mårten har vi fått just den goda förstärkning som styrelsen har efterlyst. Nu kan vi jobba med fler områden och skapa ännu mer medlemsnytta. Hur länge kommer du jobba så? – Många år hoppas jag. Jag tycker att det är fantastiskt kul och inspirerande att jobba på SBMI och nu får jag även lite tid för mina fritidsintressen.

TOTALLÖSNINGAR FÖR ERA KROSSAR

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

PEKO Geofysik AB Mäter och besiktar

Geofysik Riskanalys Vibrationsmätning Gammastrålningsmätning www.PEKO-Geofysik.se Tel 072 532 20 99

Service på plats, renovering och reparation i verkstad samt reservdelar på lager Förutom service på plats, kan Saltängen bestå kunden med renovering och reparation i vår 5000 kvm stora verkstad i Norrköping. Verkstaden är strategiskt placerad längst med E4:an och kan ta krossverk upp till 20 meter. Reservdelar är också något som alltid finns på lager. Vi erbjuder med andra ord en totallösning för era krossar. Akut samtal, inspektion, demontering, reparation och renovering i verkstad och tillbaka montering i krossverket. Detta är en vanlig dag för Saltängens krosservicearbetare. Och eftersom vi vet att stillastående kostar pengar löser vi allt, det behövs bara en kontakt. Vill du veta mer? Kontakta oss!

Psst! Håll utkik efter Saltängens egenutvecklade sikt!

SALTÄNGEN är en flexibel fullservicepartner för krossar med tillgång till snabb och kompentent service, en verkstad för både reparation och renovering av både delar och hela krossverk samt alltid reservdelar på lager! Saltängen: 011 36 11 40 | Robert Fransson: 070 65 12 469 | Kennet Lundgren: 073 50 95 500 info@smvab.se | Järngatan 25 Norrköping | www.saltangen.se

FOTO: BOEL FERM

SBMI och GDPR


Nyhetsflödet Uppkopplad kross Fredheim Maskin lanserade i våras det nya systemet Keestrack-er och presenterade dessutom en ny kross. Keestrack-er är helt enkelt en kombination av sensorer, GPS-teknik, internet och ett användarvänligt gränssnitt som ger tillgång till all data från krossen i realtid. Det gör det enkelt att följa produktionen och få omedelbara signaler om eventuella störningar. Keestracks "kontrollrum" i skärmformat underlättar för alla som jobbar med krossarna på plats, men också för de som planerar skötsel och följer produktionen på distans. – Med Keestrack-er blir det lättare att planera in förebyggande underhåll, liksom att tidigt få signaler om och åtgärda eventuella störningar, säger Erik Olausson på Fredheim Maskin AS. Samma system används för att ge uppgifter om sådant som drifttider, krossinställningar och produktionsvolymer vilket gör det enkelt att följa och optimera produktionen. På krossen finns sensorer som övervakar drift och status, samt ger aktuell position med hjälp av GPS-mottagare. Via mobilnätet och internet kommunicerar krossen med en server och det är där som all lagring och bearbetning av data sker. Servern i sin tur kommunicerar med både krossen och de som övervakar driften.

Fredheim Maskin presenterade också det nya krossverket B7e med elektrisk drift, försörjd av ett flyttbart motorpaket eller direkt från elnätet. Motorpaketets generator drivs av en 13-liters dieselmotor från Volvo Penta. Som kross används CJ412, också känd som 1208.

Det larvburna krossverket Keestrack B7e är utmärkt för bergtäkter men också för entreprenadarbeten. Keestrack B7e är byggt med en kombination av väl tilltagen matare med tvåstegs grizzly, kross från CJ412 och avtagbart motorpaket med dieselmotor från Volvo Penta. Mataren är på åtta kubikmeter och matchar krossen. För att hålla nere vikten kan mataren lyftas av vid transport. Den kan även skjutas bakåt för att underlätta bytet av krossplattor. Krossens smörjfria transportör är som standard förlängd och försett med hydraulisk vikning. Transportören är 12,5 meter lång, 1,2 meter bred och försedd med ett XHD-band. Den totala vikten är 69 ton.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

ROBUST OCH KRAFTFULL PRESTANDA! MOBICAT MC 120 Z PRO

MOBICAT MC 120 Z PRO MOBICAT MC 120 Z PRO är den första käftkrossen i den nya PRO-serien med en imponerande stark käftkross och den största försikten i sin klass - för en maximal prestanda upp till 650 t / h! Det nya, intuitiva manöversystemet SPECTIVE stöder aktivt användaren för att få det bästa möjliga resultatet med avseende på kapacitet och produktion. Enkel att hantera med en tydlig pekskärm för den erfarne användare ner till den nyanställda lärlingen. Systemet ger en självklar bild och överblick av processen. MOBICAT MC 120 Z PRO: det intelligenta valet 2018. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com


HELT OKROSSBAR RUTA Förarsäkerheten består i en 12 mm Hammerglass-ruta som är bultad fast i en tjock stålram. Systemet är FOPS-testat og testat med 3 kg TNT från 3 meters avstånd – inget behov för galler. • Driftsekonomin består i en enkelt utbytbar offerruta i 4 mm Hammerglass. Offerrutor finns numera även till hjullastare • Ramar till nästan alla grävmaskiner finns i lager Läs mer och se filmerna på www.hammerglass.se


gästkrönika

Tekniska egenskaper avgörande i behovsfrågan Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har på senare tid meddelat ett flertal avgöranden rörande täktverksamheter. Dessa kan vara av betydelse för hur både en tillståndsansökan enligt miljöbalken bör utformas och vilka utredningar som krävs för att tillstånd ska kunna meddelas, men också för hur verksamheten i täkten får bedrivas. FOTO: FRÖBERG & LUNDHOLM ADVOKATBYRÅ

D

et finns här inte utrymme att utveckla betydelsen av dem alla, men värda att nämna är framför allt två avgöranden som rör transporter (2018-04-19 i mål nr M 10855-15 och 2018-04-18 i mål nr M 3776-17), ett avgörande om hur impulsljud ska bedömas (2018-04-16 i mål nr M 6263-17) samt ett avgörande som avsåg möjligheten att i efterhand tömma en täktsjö (2018-03-20 i mål nr M 2689-17). Medan målen M 3776-17 och M 2689-17 i första hand avsåg rena rättsfrågor handlar avgörandena i målen M 6263-17 och i ännu högre grad M 10855-15 främst om verksamhetens utformning och vilka motstående intressen som fanns att ta hänsyn till. Alla de nämnda avgörandena innehåller emellertid tydliga ställningstaganden från MÖD som klargör hur en verksamhetsutövare ska förhålla sig till de frågor som var uppe till prövning och ger därmed en tydlig vägledning för framtida prövningar.

Två andra frågor av principiell betydelse, som genom två avgöranden från MÖD meddelade den 8 december 2017 (mål nr M 2330-17 och M 7396-17) getts ytterligare klarhet, är de lokaliserings- och lämplighetsprövningar enligt 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 § miljöbalken som alltid ska göras vid prövning av miljöfarliga verksamheter. Vid prövningen av nyetablerade täkter är dessa frågor av särskild vikt. Den bedömning som ska göras kan sammanfattas enligt följande: (i) finns det ett behov av täktmaterialet och (ii) tillgodoses det behovet bäst av täkten i fråga. Det finns

En viktig utgångspunkt vid behovsbedömningen är vilken tillgång och efterfrågan som finns på materialet.

10

KROSSORDET # 147

GÄSTKRÖNIKÖR: Olof Hasselberg, advokat, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

härvid enligt MÖD ett flertal omständigheter som ska beaktas.

En viktig utgångspunkt vid behovsbedömningen är vilken tillgång och efterfrågan som finns på materialet, vilket enligt MÖD bestämmer avsättningsbehovet ”i ett något längre tidsperspektiv”. Förutom den rent matematiska beräkningen ska hänsyn även tas till det samhälleliga intresset av en fungerande konkurrensutsatt marknad, vilket innebär att efterfrågan inte nödvändigtvis måste överstiga tillgången för att det ska anses föreligga ett behov av materialet från samhällets sida. Domstolen framhåller emel-


SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR!

Avgörande i behovsfrågan är däremot materialets tekniska egenskaper och kvalitet. Slimmingevägen 118, Blentarp

lertid att en enskild verksamhetsutövares eget intresse av att kunna konkurrera på en marknad inte ska tillmätas någon betydelse.

Även om ett behov av materialet kan konstateras är nästa fråga alltså om det bäst tillgodoses av just den täkt som ska tillståndsprövas (lämplighetsbedömningen). Att materialet ska användas för sökandens eget behov och därmed medför konkurrensfördelar i form av lägre transportkostnader för bergkross från egen täkt och minskat beroende av andra bergkrossleverantörer utgör enligt MÖD inte sådana omständigheter som ska beaktas. Avgörande är däremot materialets tekniska egenskaper och kvalitet. I denna del framhåller MÖD att det är lämpligast vid en nyetablering av en täkt att etableringen avser material som kan tillgodose behovet för ett flertal användningsområden. MÖD:s slutsatser innebär inga nyheter i sig, men klargör hur bedömningarna ska gå till och tydliggör också vilka argument som domstolen anser beaktansvärda eller inte.

Nu även motorer, Tel: +46 727-77 22 77lager, växlar, remmar mm. www.scpartner.se • info@scpartner.se

Scandinavian Crusher Partner AB

din samarbetspartner & leverantör av

Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, slitgummi och mycket mer. rt ttar du hela vå På vendig.se hi ra vå av n go nå ta utbud. Kontak information. säljare för mer

Som alltid vid tillståndsprövningar är det, enligt 2 kap. 1 § miljöbalken, verksamhetsutövaren som har bevisbördan och som alltså måste kunna presentera tillräcklig utredning som visar att det både föreligger ett behov av materialet och att behovet tillgodoses bäst av just den täkt som ansökan avser. När det gällde de täkter som domstolens prövningar avsåg ansågs det visat att det förelåg ett behov i bägge fallen. Däremot fann MÖD att kvaliteten i det förra fallet inte var sådan att behovet av materialet bäst kunde tillgodoses genom just denna täkt, medan sökanden enligt domstolen i det senare fallet hade kunnat visa just det.

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se


paneldebatt

Framtidens teknik En av punkterna på SBMIs branschdag i mars var en paneldebatt i ett nytt format, där panelen fick svara på frågor inskickade via en app. Försöket blev mycket lyckat och många diskussionspunkter lyftes TEXT: KIM BERGSTRÖM OCH NICLAS KINDVALL FOTO: RICKARD FORSBERG

N

CCs Per Murén, Volvos Per-Erik Lindström och Thomas Söderkvist från Boliden satt, eller snarare stod, i panelen och bakom dem på storbildsskärmen dök de inskickade frågorna upp. De frågeställningar som från SBMIs sida var tänkta att utgöra en ram för debatten handlade främst om hur den snabba teknikutvecklingen kommer att förändra branschen framöver. Vilken teknik finns att tillgå och hur skiljer en täkt om tio år ut sig från den verksamhet som bedrivs idag?

Elektrisk framtid Per-Erik Lindström, som tidigare under förmiddagen presenterat Volvos koncept Electric Site kommenterade frågorna kring vad som kommer att driva framtidens maskiner. Han menade att framtiden med all säkerhet

är elektrisk, men påpekade också att förbränningsmotorerna kommer att finnas kvar, åtminstone under överskådlig framtid. Per-Erik Lindströms företag Volvo tror definitivt på skarpare CO2-krav framöver, och att han med tanke på sina barn och barnbarn verkligen tycker miljön är en hjärtefråga. Något som går helt i linje med hur Volvo driver hela sin verksamhet.

Ny kompetens krävs Flera inskickade punkter handlade också om automation och vad en omställning till en förarlös täktmiljö kan tänkas föra med sig. Hur kommer driften att fungera? Vilken kompetens kommer att krävas i täkten? Sannolikt kommer det att krävas ny och annan kompetens än idag, påpekade Per-Erik Lindström eftersom det är en annan process som ska hantera. Arbetsuppgifterna kommer tro-

ligen innebära mer övervakning och styrning av process än det manuella framförandet av fordon. Kanske kommer framtidens täktprocesser fjärrstyras i täkten. Han exemplifierade med gruvjätten Rio Tinto som redan kommit väldigt långt med fjärrstyrning. En tänkbar ambition i framtiden är att truckförarna styr sina fordon från utanför hytten, kanske till och med från annan ort. Förändring kommer dock inte ske över en natt, utan successivt över tid. Vad händer då med de anställda i branschen? Bolidens Thomas Söderkvist citerade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som i en artikel sagt att ”i vårt land så skyddar vi inte arbetena, vi skyddar arbetarna”. Det vill säga det ska finnas system för att ta hand om de som blir övertaliga när industriföretag rationaliserar, till exempel genom vidareutbildning. Företagens uppgift är att vara konkurrenskraftiga, påpekade Thomas Söderkvist.

Smidigare processer

Per Murén, Per-Erik Lindström och Thomas Söder­kvist resonerade kring inskickade diskussionspunkter i en dialog med branschdagens deltagare.

12

KROSSORDET # 147

Slutligen diskuterades frågan om hur tillståndsansökningarna och de följande tillstånden kan tänkas förändras framöver. NCCs Per Murén önskade att branschen, tillsammans med andra, lyckas förändra behandlingen av täktansökningar och villkor. En smidigare process, för alla inblandade, skulle betyda mycket. Täktverksamheten är ett utpräglat samhällsbehov, och utvinning och återvinning måste gå att kombinera på ett bättre sätt än hur det fungerar idag. Även om inte alla inskickade frågor fick klara svar under paneldebatten lyftes många diskussionspunkter och deltagarna kunde skaffa sig en bild över vilka frågor det funderas kring bland kollegorna i branschen.


www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge


rekrytering

Introduktionsjobb – chans För den arbetsgivare som vill anställda ungdomar, långtidsarbetslösa och nyanlända har det funnits flera former av anställningsstöd. Men administrativt krångel och svårförståeliga regler har gjort att många inte utnyttjat möjligheterna. Nu vill regeringen rensa upp i djungeln av stödformer. TEXT: HANS LUNDGREN

FOTO: SVENSKT NÄRINGSLIV

Vi har länge hävdat att anställningsstöden varit för många. Det har funnits goda skäl att slå samman allt till ett stöd.

14

KROSSORDET # 147

Patrik Karlsson

FOTO: ARBETSFÖRMEDLINGEN

N

är ett företag anställer någon som är ny på arbetsmarknaden – eller har varit borta från den länge – kan det utgå ett ekonomiskt stöd. Särskilt anställningsstöd, traineejobb och instegsjobb – de statligt subventionerade anställningsformerna har varit många och svåra att överblicka. Från den 1 maj i år gäller ett stöd – introduktionsjobb – som ersätter de övriga. Det nya stödet får en enhetlig nivå för subventioner på 80 procent, med ett tak på 20 000 kronor i månaden (se faktaruta). De som berörs är arbetssökande som deltar i Arbetsförmedlingens program, nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivarna är nöjda med förändringarna. – Vi har länge hävdat att anställningsstöden varit för många, varken Arbetsförmedlingen eller företagen har haft koll på vilken subvention som varit lämpligast, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv. Det har blivit väldigt spretigt. Det har funnits goda

skäl att slå samman allt till ett stöd. Vi välkomnar det. De sammanlagda anställningarna med stöd har sedan 2011 pendlat mellan 50  000 och 60  000 deltagare per månad. Störst är nystartsjobben. I mars i år var antalet deltagare i nystartsjobb (riktat till både långtidsarbetslösa och nyanlända) cirka 35 000. Omkring 24 000 deltog i bland annat instegsjobb (för nyanlända med uppehållstillstånd). Instegsjobb har funnits sedan 2007 med syftet att nyanlända ska komma ut på arbetsmarknaden och lära sig språket.

Taket sänks Nystartsjobben ingår inte i de nya introduktionsjobben utan kommer att finnas kvar som stödform. Taket

kommer dock att sänkas från en månadslön på 22 000 kronor till 20 000 kronor för att harmonisera med introduktionsjobben. – Det är klokt att behålla nystartsjobben. De är störst och enklast att förstå. Ett nystartsjobb är inte ett arbetsmarknadspolitiskt program, utan en rättighet för alla individer som uppfyller kvalificeringsvillkoren när de anställs av en arbetsgivare, menar Patrik Karlsson. Blir det inte förvirrande för arbetsgivarna med införandet av ännu ett nytt begrepp – introduktionsjobb? – Jo, så kan det bli. Det är nog inte lätt att hänga med. Men på sikt leder sammanslagningen till administrativa lättnader, när man väl lärt sig att det handlar om ett anställningsstöd som kallas för introduktionsjobb, säger Patrik Karlsson. Skälen till att använda subventionerade anställningar varierar. Enligt en undersökning från Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2017 uppger två tredjedelar av företagen att de velat ta ett socialt ansvar. Andra gör det för att bemöta kompetensbrist och få lägre arbetskraftskostnader initialt. Det vanligaste skälet till att arbetsgivarna inte anställt med stöd är att de inte tror att de stödberättigade har rätt kompetens. Det finns en stor okunskap om stöden – hela 23 procent av företagen som inte anställt med subventioner uppger att de inte känt till möjligheten. Det befarade krånglet hindrar också många. Nära en fjärdedel av


att hitta nya medarbetare de som inte använt stöd tror att det skulle kräva alltför mycket arbete. Den siffran ska dock jämföras med att bara 12 procent av de som utnyttjat stödformer tycker att myndighetskontakterna varit för krävande.

Utvecklas efterhand Utnyttjandet av anställningsstöd är vanligare i vissa tjänstenäringar och i hotell- och restaurangbranschen, enligt Patrik Karlsson, men han tror att även tung industri, som bergmaterialbranschen, kan ha nytta av att använda anställning med stöd. – Absolut, det finns säkert arbets-

uppgifter som inte är allt för komplicerade, som är lämpliga för målgruppen – personer med låg utbildning och låg erfarenhet. Uppgifterna måste anpassas efter utbildning och kompetensnivå men sedan utvecklas ju kunnandet allt mer efterhand. Introduktionsjobben ska kunna kombineras med utbildning, som ska utgå från individens behov. Det är dock inget absolut krav, något som varit fallet i dagens instegsjobb eller traineejobb.

Behovet stort Anställningsstöden kan alltså bidra

till att lösa kompetensbrister i företagen. Enligt årets resultat från Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät är behovet av ny personal stort bland medlemsföretagen. Men kompetensbristen ökar och allt fler företag har svårt att rekrytera. 69 procent har försökt att göra det under det senaste halvåret, en ökning med 11 procentenheter sedan förra enkäten.

Brist på rätt attityd Många arbetsgivare betonar vikten av personliga egenskaper vid rekrytering. Utöver svårigheten att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet är

Personligt och professionellt hela vägen

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86, och Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80 KROSSORDET # 147

15


rekrytering FOTO: ARBETSFÖRMEDLINGEN

FAKTA OM ANSTÄLLNINGSSTÖD

brist på personer med rätt attityd och engagemang den vanligaste orsaken till att företagen haft svårt att rekrytera. Även serviceförmåga, ansvarstagande och förmåga att arbeta självständigt värdesätts högt av företagen. Såväl faktiska som befarade språkproblem tycks vara det främsta hindret för anställning av invandrare, betydligt viktigare än bristande yrkeskunskaper eller otillräckliga kunskaper om normerna på svensk arbetsmarknad. De flesta som tar del av anställningsstöden är småföretag. Enligt en kartläggning från Arbetsförmedlingen finns inget som tyder på att lönestöden överutnyttjas på ett sätt som kan leda till en snedvriden konkurrens.

Anledningarna till att instegs­jobben inte fungerar är bland annat att regelverket är för krångligt.

16

KROSSORDET # 147

Introduktionsjobb Gäller långtidsarbetslösa som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller har fyllt 20 år och är nyanlända invandrare. Den som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan delta i jobboch utvecklingsgarantin. Som nyanländ räknas den som fått uppehållstillstånd inom de senaste tre åren. - Stödet gäller för anställning på heleller deltid, tillsvidare eller tidsbegränsat. - Arbetsgivaren kan få till upp 80 procent av lönen betald, men bara till ett visst tak. Från 1 maj 2018 gäller 80 procent av lönen upp till 20 000 kronor i månaden. Arbetsgivaren ska erbjuda stöd och handledning, men kan få ersättning för handledningen. Räkneexempel: Introduktionsjobb med en månadslön på 20 000 kronor. Total lönekostnad för arbetsgivaren (inkl soc. avg.) utan stöd: 26 284 kronor. Lönekostnad med anställningsstöd i form av introduktionsjobb: 5 257 kronor (20 % av 26 284 kr).

Nystartsjobb En arbetsgivare som anställer en person som varit arbetslös en längre tid, från sex månader, i minst ett år får arbetsgivaravgiften eller dubbla arbetsgivarav-

giften (upp till 63 procent av lönen) betald. Det är utformat som en rättighet och behovsprövas inte. Högsta möjliga bidragsgrundande månadslön är från den 1 maj densamma som i introduktionsjobben: 20 000 kronor. Räkneexempel: Nystartsjobb för en nyanländ i åldern 20– 25 år och en månadslön på 20 000 kronor. Total lönekostnad utan stöd: 26 284 kronor. Lönekostnad med stöd i form av nystartsjobb: 10 574 kronor. Lönebidrag Arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga får en stor del av lönen betald i upp till fyra år. Arbetsgivaren måste ha en plan för hur den anställde ska kunna öka sin arbetsförmåga på sikt och erbjuda stöd, utbildning och hjälpmedel. Taket för bidraget är 18 300 kronor i månaden för heltid, ändras till 19 100 kronor 2019 och 20 000 kronor 2020.

Yrkesintroduktion Anställningen är en kombination av arbete och handledning eller utbildning. På Arbetsförmedlingens hemsida kan man räkna ut vilken ersättning som utgår vid anställning av en person med anställningsstöd.


Söker du betongprovningsutrustning?

T! E H Y N

SNART I EN BERGTÄKT NÄRA DIG VI BREDDAR UTBUDET MED FURUKAWA BORRIGGAR

”När erfarenhet räknas är bara det bästa gott nog”

BETA5 - nu i ny

ergonomisk design.

Tryckpressar

Kubformar

Lufthaltsmätare

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Vibrationsmatare

IFE System AB Box 368

Siktar

SE-551 15 Jönköping

AMAS Svenska AB Kvartsgatan 8, 749 40 Enköping 0171-48 74 00 info@amas.se www.amas.se

Magnetseparatorer

Tel: 036 – 12 92 00

Kontakta oss för mer info!

Metalldetektorer

E-mail: info@ife-system.se


0370-140 55 | krosskonsult.se

Kristofer Almén, Uthyrning Service

Mats Remnelid, Eftermarknad

Där det händer Genom korta beslutsvägar, nära engagerat samarbete och djup kunskap har vi lärt oss att det är där det händer slaget står när det gäller krossning- och sorteringsutrustning. Genom mer än 45 års erfarenhet har vi byggt upp en bred serviceorganisation och en stor uthyrningsflotta. Vår moderna anläggning rymmer en rejäl verkstad med ett stort urval reservdelar på hyllan. Allt i ett utmärkt geografiskt läge! Vi vet att ett nära samarbete är lika viktigt vid ert dagliga arbete som när vi drar upp riktlinjerna för en effektiv ombyggnation av en stationär krossanläggning. Vi sätter alltid säkerheten främst. Innan vi börjar jobba. Vi är helt enkelt med – där det händer.

Försäljning

Uthyrning Service

Eftermarknad

A NDR E A S A L MÉ N, V D

K RIS T OF E R A L MÉ N

M AT S R E MNE L ID

070-626 01 22 andreas @ krosskonsult.se

070-618 01 22 kristofer @ krosskonsult.se

070-619 01 22 mats.r @ krosskonsult.se


rekrytering

Stora möjligheter med sociala medier Alla företag kan dra nytta av sociala medier. Men det gäller att veta vad man ska använda dem till. Ledningen måste tycka att det är viktigt och avsätta pengar för området. TEXT: HANS LUNDGREN

F

öretag i de flesta branscher, även bergmaterialindustrin, inser att det finns mycket att vinna på att synas i de digitala kanalerna. Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin är en del av

mångas vardag sedan flera år. Som företagare kan man använda sociala medier för omvärldsbevakning, internkommunikation, varumärkesbyggande och rekrytering för att nämna några exempel.

– Alla företag har stor nytta av sociala medier. Hur de kan använda sig av dessa beror mycket på den egna verksamheten och vilka behov som finns. Fundera på vad ni vill göra och testa er fram – för det är FOTO: ISTOCKPHOTO

KROSSORDET # 147

19


rekrytering

FOTO: SVENSKT NÄRINGSLIV

Sociala medier är jätte­viktiga för rekry­tering. Brist på arbetskraft med rätt kompetens är ett problem för många arbetsgivare. Maja Cronstedt

svårt att i förväg veta vad som funkar. Det säger Maja Cronstedt, marknadsansvarig för Svenskt Näringslivs digitala varumärken, med stor erfarenhet av att arbeta med sociala medier.

Hälften använt Ett område där sociala medier blir allt vanligare är rekrytering. En aktuell undersökning från Svenskt Näringsliv visar att hälften av företagen använt denna väg för att söka personal. För två år sedan var det 37 procent. För fyra år sedan 27 procent. Större företag använder i högre utsträckning än de mindre sociala medier vid rekrytering. De branscher som söker medarbetare med högskole- eller universitetsutbildning tenderar även att i högre utsträckning använda sociala medier i kombination med andra internettjänster som rekryteringsvägar.

Bygger varumärken För karriär och rekrytering är Linkedin det vanligaste nätverket. – Här går det att hitta lämpliga kandidater, bland annat genom olika forum och yrkesgrupper för alla möjliga branscher, säger Maja Cronstedt. Facebook är en annan metod för rekrytering, även där finns det gott om grupper för olika yrkeskategorier där jobbtips och jobbannonser kan spridas. – Sociala medier är jätteviktiga för rekrytering. Brist på arbetskraft

20

KROSSORDET # 147

med rätt kompetens är ett problem för många arbetsgivare. Det kan vara svårt att hitta rätt personal och man upplever inte alltid att man får stöd från Arbetsförmedlingen, säger Maja Cronstedt. När det gäller att bygga varumärken på nätet är Instagram en vanlig metod. Employer branding, som det brukar kallas, handlar om att arbetsgivaren ska uppfattas på ett positivt sätt av kommande, nuvarande och tidigare anställda. – Företag med ett Instagramkonto kan exempelvis lägga upp videor där anställda berättar om vad de gör på jobbet. Det är ett sätt att visa att det är en bra och attraktiv arbetsplats, där människor trivs och känner sig stolta över vad de gör. Instagram kan också användas som en ren säljkanal i marknadsföringen av egna produkter.

Låg kostnad Facebook är ändå den allra vanligaste kanalen. På plattformen finns nästan alla, i alla åldrar. – Det kostar en del i annonser och marknadsföring för att nå folk via Facebook. Det är svårt att få spridning annars. Det gäller att ringa in rätt målgrupper för de man vill nå och sedan testa sig fram. Några större summor behöver det dock inte handla om. Maja Cronstedt berättar om ett projekt där Svenskt Näringsliv sökte studentmedarbetare för skolprojekt på regionkontoren.

Man använde sig av Facebooks målgruppsverktyg och riktade sig till yngre, lämpliga personer. Resultatet blev lyckat – till en kostnad av cirka 3 000 kronor under två veckor. Att nästan alla har Facebook betyder förstås att det är viktigt att synas på plattformen. Den innebär stora möjligheter att skapa engagemang och kunna påverka i frågor som är viktiga för företagen. – Jag kan tänka mig att i en bransch som bergmaterialindustrin kan det finnas ett behov av att påverka politiker och opinionsbildare på vissa områden. Ett sätt att göra det är via Facebook men också genom Twitter, säger Maja Cronstedt.

Twittra rätt På Twitter finns många journalister och politiker. Det kräver dock stor aktivitet för att bli effektiv på Twitter – inte bara gå in ett par gånger i veckan. Företag och organisationer publicerar ofta stora nyheter som rör verksamheten på Twitter. Enskilda anställa, sådana som är experter på sitt område, kan twittra i eget namn och sprida företagets budskap. Här är det viktigt, menar Maja Cronstedt, att man skapar ett förhållningssätt inom organisationen för hur man ska få använda privata Twitterkonton.

GÖR SÅ HÄR: FEM TIPS 1. Se till att det finns en person som har ansvar för sociala medier och som kan avsätta tid för det. 2. Ledningen måste tycka att det är en viktig verksamhet för företagen och lyssna på den ansvarige. 3. Skapa en budget för annonser, bilder, programverktyg med mera. 4. Prata snabbt ihop er om en strategi, så att ni kan komma igång. Vad vill ni göra med de sociala medierna? 5. Testa er fram. Då ser ni vad som fungerar och vad som inte gör det. Här handlar det mycket om ”learning by doing”. Källa: Maja Cronstedt, Svenskt Näringsliv


Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

Robert Andreasson och Roger Johansson på Bohus Bergsprängning AB gratuleras av Lars Eric Lindquist och Johan Swärd Transtronic AB till sina 2 installationer av Trimble DPS900 maskinstyrning.

Besök vår nya hemsida på www.transtronic.se


miljö

Är kvävehalterna Mängden kväve i länsvatten från bergtäkter ligger generellt på en relativt låg nivå. Men för att kontrollera den totala kvävebelastningen under en längre tid krävs fler provtagningar av vattenflödet. TEXT: HANS LUNDGREN IILUSTRATION: EVA EDBERG

H

FOTO: PRIVAT

ur mycket kväve läcker från bergtäkter ut i vattnet? Och vilka krav är rimliga att ställa på täkters kväveutsläpp? Ballastgruppen på WSP Sverige AB har genom en enkät sammanställt data från bergtäkter i Sverige för att besvara frågorna. De stora, oönskade miljökonsekvenserna av för mycket kväve är främst övergödning. I havet, framför allt Östersjön, är detta ett av de allvarligaste hoten och orsakas framför allt av för höga halter kväve och fosfor. Svaren i WSPs enkät består av uppgifter från fler än sjutton olika bergtäkter runtom i landet. Enligt enkätsvaren ligger årsmedelhalterna av utgående kväve på låga nivåer, i snitt 4,3 milligram per liter. Det är klart under gängse tillåtna halter av kväveläckage från avloppsvatten, 10-15 milligram per liter, som Naturvårdsverket har föreskrifter om.

Liten belastning Den kvävebelastning för havet som industrin står för är dessutom liten. Enligt Havs- och vattenmyndighetens uppgifter svarar industrin för cirka

Krav på halter i utgående vatten bör vägas mot de krav som ställs på andra verksamheter, exempelvis kommunala reningsverk.

22

KROSSORDET # 147

Mats Waern

tre procent av det mänskligt tillförda kvävet till haven som omger Sverige. (Störst andel kommer från jordbruket – 53 procent). Hur stor andel av de tre procenten från industrin som täktverksamheten står för är oklart, men rimligen en mindre andel, konstaterar WSP.

Flödet viktigt När det gäller bergtäkter är det inte bara från upplagen som kväve läcker ut, utan även i samband med laddning och sprängning. För att klargöra hur stort det totala kväveläckaget från bergtäkter är behöver man inte bara uppgifter om uppmätta halter vid ett specifikt tillfälle, utan också om vattenflödet från täkten. Det senare verkar enligt WSPenkäten inte vara något som vanligtvis kontrolleras. Detta försvårar den mer exakta bedömningen av det årliga kväveutsläppet från en bergtäkt. För att få kontroll på läckaget av kväve behöver man även få kontroll på flödet. De prover som tas bör göras oftare och även kopplas till när man spränger i täkten. Då skulle man få en tydligare bild av hur mycket kväve som läcker ut, enligt WSP.

Varierande mängder Enligt enkäten görs provtagningar ofta två gånger per år, under vår och höst. Men läckaget av kväve är kopplat dels till sprängningen, dels till vattenflödet. Därför kan mängderna variera under året, med större läckage i samband med sprängning och stor nederbörd.

När det gäller uppgifter om flödet av kväveutlakning från bergtäkter är underlaget i enkäten litet. Enligt de svar som inkommit varierar mängden från respektive täkt från cirka 86 kilo till cirka 350 kilo kväve per år. Detta


ett problem?

från täkter med en årsproduktion om 350 000 till 600 000 ton berg. WSP menar i rapporten att krav på halter i utgående vatten bör vägas mot de krav som ställs på andra verksamheter, exempelvis kommunala reningsverk.

Ett av Sveriges miljökvalitetsmål är ”ingen övergödning”. Alla verksamheter som resulterar i att kväve läcker ut till omgivande mark och vattendrag ska arbeta för att minimera detta så långt det är möjligt. WSP betonar att

kraven bör ställas i proportion till hur stort läckaget är från respektive verksamhet. När det gäller täkter brukar kraven ligga på omkring fem milligram per liter, jämfört med 10–15 milligram per liter för avloppsvatten.

KROSSORDET # 147

23


miljö

– Är kväveutsläpp från täkter överhuvudtaget ett problem? frågar sig WSPs Mats Waern. Det är svårt att svara entydigt ja eller nej på den frågan. Halterna i sig är det inte, det finns inget direkt toxiskt med kväve, utan det är bidraget till den totala belastningen som skapar övergödning som är relevant.

Vad blir effekten? I det perspektivet bidrar en enskild täkt med en mycket liten del av övergödningen. – Frågan är vad som är skäligt. Hur stora summor ska en enskild täktägare satsa för att rena och minska

Ny teknik Bioreaktorn är en annan utmärkt lösning om man inte har speciellt mycket yta att tillgå. Då kan man ha bra kontroll på kväveläckage från sin

verksamhet. Det är en ganska ny teknik men man jobbar med att få ut den mer på marknaden. Ett exempel är en täkt i Småland som byggt en bioreaktor. Med hjälp av biologisk rening hoppas SBMI-medlemmen Nybrogrus kunna minska sina kväveutsläpp med 240 kilo totalkväve per år. Hittills har vattnet gått till en sedimentationsdamm och sedan vidare ut i en å. Nu ska det först passera biotanken innan det släpps vidare.

FOTO: RICKARD FORSBERG

Hallå där Jonas Johansson, Nybrogrus och vice ordförande i SBMI Varför har ni valt att bygga en bio­ reaktor? – Vi vill förstås arbeta med att minska kväveutsläppen. Dels handlar det om oss som företag men också om nyttan för hela branschen om det skulle visa sig att det här är en bra metod. Bergmaterialindustrin släpper visserligen ut en väldigt liten del kväve, om man jämför

FAKTA

LOVA står för Lokala Vattenvårdsprojekt och är en del av regeringens havsmiljöanslag, . Syftet är att stödja lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön.

KROSSORDET # 147

med till exempel jordbruket, men vi måste alla se över vår miljöpåverkan. När kan projektet utvärderas? – Vi byggde bioreaktorn förra sommaren så först behöver vi köra en helårscykel. Sedan kan vi börja jämföra med tidigare år. Är det en stor investering? – Ja, det är det förstås. Uppskattningsvis närmare en halv miljon kronor kostar projektet förutom

efterkommande arbete med provtagning osv. En del av summan har vi fått som bidrag från LOVA. Vi tycker ändå att det är värt investeringen. Ny teknik behöver testas och utvärderas. Finns det fler liknande lösningar i Sverige eller är ni ensamma om tekniken hittills? – I täktsammanhang är vi först, såvitt jag vet. LKAB i Kiruna har ett liknande projekt men då handlar det om gruvindustrin.

FOTO: JONAS JOHANSSON

Nybrogrus hoppas att med hjälp av biologisk rening minska sina kväve­utsläpp med 240 kilo per år. Tidigare har täktens dagvatten passerat en sedimentationsdamm innan det släppts ut i Hagbyån. Nu passerar det istället biotanken som konstruerats av Uppsala universitet, som också deltar i pilotprojektet. Nitratet i vattnet omvandlas med hjälp av mikroorganismer till kvävgas som släpps ut i luften.

24

kväveutsläppen med X antal kilo. Vad får det för effekt på slutrecipienten – havet? Detta tangerar snarare att vara en politisk fråga, säger Mats Waern. En vanlig lösning för att rena vatten från kväve är att bygga en damm. Men för att den ska fungera behöver den designas korrekt, planteras med växter samt underhållas en hel del. Men om den används på rätt sätt är det en bra lösning, enligt WSP.


MOTORSVETS KVM H220

ELVERK KVM V16000E

ELVERK SDMO R110C3

Reservaggregat för tillfällig strömförsörjning. Dieselelverk med en effekt på 100 kVa. Utrustad med en professionell John Deere motor.

Bensindrivet 3-fas elverk från KVM. Effekt: 16 kVa. Drivs av Vanguardmotor 2 cyl. V-blocks motor med toppventiler på hela 35 hk. Svensktillverkat.

Vår mest sålda motorsvets. Med Honda 13 hk motor, vilket gör den mycket lättstartad och tystgående. Svensktillverkat.

Vi har elverk från 10-500 kVa. Våra märken:

- Din specialist på elverk & motorsvetsar Kvänums Järn & Maskin AB Tegelbruksgatan 4 535 30 Kvänum

Tel: 0512-93055 www.kvanumsjarn.se Öppettider: Vardagar 07.00-17.00

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information. wsp.com

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Malmö Karl Andersson 010-722 91 69

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med drygt 42 000 medarbetare på 550 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.


Nyckelfärdiga Tvättanläggningar Snabb Installation. Minimal yta behövs. Maximal återvinning. Minimal miljöpåverkan. Snabb, Enkel & säker tillgänglighet.

Sand & Sten Tillverka betongsand av stenmjöl Avtäckningsmassor & Morän Återvinn Schaktmassor från byggarbetsplatser

Läs mer: cdeglobal.com

C&D avfallshanteringsanläggning, Sverige

Här kan du läsa mer Vår passion på CDE är att leverera lösningar för våtbehandling till våra kunder. Vår expertis och kunskap bevisas genom våra fallstudier. Läs mer om våra fallstudier här på cdeglobal.com/case-studies

E N N Y VÄ R L D AV R E S U R S E R


branschdag

Säkra täkter och hållbar försörjning Vårens samling i bergmaterialindustrin inleddes med ett glatt konstaterande. SBMIs Björn Strokirk hälsade alla välkomna och passade samtidigt på att berätta om ett nyslaget rekord. Fler än 285 deltagare var anmälda sig till vårens branschdag. TEXT: KIM BERGSTRÖM OCH NICLAS KINDVALL FOTO: RICKARD FORSBERG

D

ärefter tog SBMIs ordförande Gustaf Werner ordet för att som brukligt berätta om ordningsregler för att undvika samtal av konkurrenshämmande art. Ordförande Werner delade också ut SBMIs utmärkelse för Årets insats, som tilldelades Erica Nobel för hennes extraordinära insatser under 2017

i arbetet för regelförenkling och en mer enhetlig rättstillämpning. Gustaf Werner berättade också att styrelsen haft en tackceremoni på den stämma som hölls på morgonen innan branschdagen. Björn Strokirk har när detta nummer av Stenkoll publiceras lämnat över posten som VD till Mårten Sohlman, som kom-

mer från en tjänst som branschansvarig inom Teknikföretagens Branschgrupper. Björn kommer fortsätta att arbeta på SBMIs kansli, men trappar ner till kortare arbetstid. Justeringen innebär en förstärkning för kansliet, som därmed kan skapa än mer medlemsnytta. Mårten Sohlman presenterade sig

KROSSORDET # 147

27


branschdag

Mårten Sohlman och Björn Strokirk

och lät deltagarna veta att han såg fram emot att lära känna dem och branschen.

Utblick Dagens förste talare var Per Murén, som talade under rubriken Steinexpo 2017 och Hillhead 2016 – vad kan vi lära av andra länder? SBMI kommer för närvarande inte att hålla i några fler forskningsprogram liknande MinBaS, men kommer i stället bli mer aktivt för att bevaka teknikutveckling i andra länder och andra branscher (främst gruvindustrin). Per berättade om de mest intressanta inslagen vid dessa båda mässor. Läs mer om hans mässbesök i förra numret av Stenkoll (#146, sidorna 30–32).

Per Murén

universitet deltar i projektet. Utgångspunkten i projektet är att undersöka om det går att effektivisera verksamheten, och dessutom göra den säkrare. Tidigare har maskintillverkare som Volvo fokuserat mycket på bränsleeffektivitet och att uppfylla alla lagkrav, berättade Per-Erik Lindström. Detta projekt handlar istället om att ta några steg tillbaka och titta på vad som faktiskt händer i en täkt. Det produceras massor, som också flyttas runt i stor utsträckning. Går det att bedriva verksamheten i en täkt på ett

effektivare sätt? Hur mycket förluster finns det? Går det att ha en mer leaninriktad process? Ett område där Volvo och Skanska tänkt annorlunda är användningen av många små eldrivna lastbärare istället för några få stora som drivs på fossila bränslen. Resultaten från Electric Site pekar på ett minskat koldioxidutsläpp med åtminstone 90–95 procent, och Per-Erik Lindström trodde att de skulle nå 98 procents minskning. Läs mer om Electric Site i Stenkoll #143, sidorna 12–14. Kostnaden att driva en täkt med eldrivna ”självgående” ma-

Effektivare verksamhet

Nästa talare var Volvos Per-Erik Lindström som berättade om Electric Site – pilotprojektet med en helelektrisk täkt. Det är ett samarbete mellan Energimyndigheten, Volvo och Skanska. Även Mälardalens högskola, Linköpings universitet och Örebro

Går det att bedriva verksamheten i en täkt på ett effektivare sätt? Hur mycket förluster finns det? 28

KROSSORDET # 147

Gustaf  Werner

Per-Erik Lindström


Hans Jansson

skiner beräknas bli 25 procent lägre än kostnaden för en traditionell täkt.  

Autonom och automatisk Dagens tredje presentatör var Thomas Söderkvist, vice VD för Boliden, som talade om autonoma och automatiska system och de nya möjligheter det ger. Både gruv- och ballastindustrierna handlar i hög grad om att flytta massor. Thomas Söderkvist uttryckte en övertygelse om att det går att åstadkomma mycket med automatisering. Det finns bland annat stora effektivitetsvinster att hämta, vilket han gav exempel på i sin presentation. Produktionsaktiviteten i en typisk gruva idag karaktäriseras av höga toppar, och djupa dalar för skiftbyten och matraster. Automation kan överbrygga dalarna, sa han, vilket skulle betyda väldigt mycket för den totala produktionen. Autonoma fordon kan minska transportkostnaderna med hälften, minska bränsleåtgången och därmed ha en positiv inverkan även för miljön och arbetsmiljön. De kan bidra till att minska risken för olyckor med personskador (eftersom ingen människa är där) och ge möjlighet för riktig dygnet runt-drift. Redan nu drivs i stor utsträckning Garpenbergsgruvan med autonoma fordon. Stenkoll planerar att besöka Boliden för ett utför-

Dan Assarsson

ligt reportage till höstens nummer. För att knyta ihop de presentationer som dittills bjudits deltagarna stod ett panelsamtal på schemat. Föredragshållarna Per Murén, Per-Erik Lindström och Thomas Söderkvist kommenterade inspel från publiken, inskickade via en webbapplikation och presenterade på en duk bakom scenen. Läs en kort sammanfattning på sidan 12 i detta nummer av Stenkoll.

Utställarna på scen Innan det var dags för lunch bereddes utställarna Wirtgen, Maskin Mekano, Checkproof, Vendig, CDE, Krossdata, Skydda, Quarry Coach och Swescan plats för att berätta om de senaste nyheterna från respektive företag. Efter lunch fanns Hans Jansson från Arbetsmiljöverket på plats för att berätta omkommande inspektioner i bergtäkter. Som Stenkoll berättat under våren genomför Arbetsmiljöverket i år en omfattande tillsynsinsats för att inspektera ett stort antal maskiner. Insatsen fortsätter sedan 2019 med ytterligare inspektioner. Det yttersta skälet till inspektionerna är givetvis att minska antalet olyckor i branschen. De senaste dryga tio åren har det varit två dödsolyckor och 76 andra allvarliga olyckor. Ett annat skäl är att det var ett antal ärenden förra året som drabbade ett fåtal företag hårt, dessa har krävt att

myndigheten gör mer, så att alla konkurrerar på samma villkor. Därför gör nu Arbetsmiljöverket en insats över hela fältet – främst i region Öst som omfattar Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län samt Gotland. Läs mer om Arbetsmiljöverkets tillsyn i det förra numret av Stenkoll (#146, sidorna 16–18). Lämpligt nog avlöstes Hans Jansson av Dan Assarsson från JL Safety, som är kursledare för branschkursen Maskinsäkerhet & CE i SBMIs regi. Han fortsatte i samma ämne, nämligen just maskinsäkerhet och CE-märkning. Läs mer i ämnet i detta och förra numret av Stenkoll.

Samarbete Nästa punkt på dagordningen benämndes ”Tillverkare och SBMI samverkar för säkrare maskiner”. Där tog först Metsos Micael Larsson ordet, därefter Carl-Henric Gustafsson från P J Jonsson. Micael Larsson började med att ta upp sex områden som varit i fokus när de diskuterat med SBMIs Krossutskott: • Damm som hälsorisk • Damm som förstör motorer och elektronik • Säkra arbetsplattformar • Säkra lyft • Ökad livslängd i bärande delar • Minskat buller

KROSSORDET # 147

29


branschdag

Micael Larsson

Gustaf Bäck När det gäller damm som hälsorisk berättade han att Metso arbetat mycket tillsammans med det finska tekniska forskningscentrumet VTT, och har tagit fram en anläggning anpassad för täkter. Den bygger på vattendimma som pumpas ut under högt tryck genom keramiska dysor, vilket gett goda resultat i dammätningar. Metso har även arbetat med utrustning för att bekämpa damm i extrem kyla. Den har munstycken med förvärmning, som har gett utmärkta resultat i temperaturer ner till -30°C.

Damm och ökad säkerhet

Damm är även ett problem för motorer och elektronik. På detta område har Metso arbetat på ett driftsäkert luftfiltersystem för dieselmotorer. Det består av dammkapslingsskydd på transportörer, sensorer som varnar innan filtret sätts igen, förlängda insugningsrör och stora ejectorluftrenare. Micael Larsson berättade att Metso även tagit fram ett offline-filter för krossens smörjolja, som ger bättre ekonomi och säkrare drift.

När det gäller såväl säkra plattformar som säkra lyft har Metso jobbat mycket både med säkerheten och användarvänligheten.

30

KROSSORDET # 147

Carl-Henric Gustafsson När det gäller såväl säkra plattformar som säkra lyft har Metso jobbat mycket både med säkerheten och användarvänligheten. För säkra lyft av krossplattor tog Metso för några år sedan fram en lösning som bland annat består av en ny mutter, Tri nut, som både är enklare att fästa och sitter betydligt säkrare i krossplattan.

Högt tryck När det gäller buller har Metso med hjälp av avancerad bullerdämpning lyckats reducera det avstånd där bullret når en nivå lägre än 85 dBA med mer än hälften, i sin Urban LT 106. Maskinen är också utrustad med vattenspridning som under högt tryck

kan minska dammproblemet. Carl-Henric Gustafsson från P J Jonsson har arbetat tillsammans med SBMI för att ta fram lösningar som ökar säkerheten och rationaliserar underhållet på företagets maskiner. Han berättade om vad som i första hand kommit upp när de diskuterat säkerhet med SBMI och enskilda kunder. • Ett stort fokus på bättre ingreppsskydd på transportörer • Förbättrade trappor och arbetsplattformar • Separata serviceplattformar, som monteras och sedan demonteras • Bryt & lås i två steg, vilket betyder att man kan välja mellan att bryta


Publiken fick en möjlig­het att komma med inspel via ett webbgränssnitt.

Thomas Söderkvist strömmen till alla maskinens rörliga delar men lämna kvar el till exempelvis belysningen, eller att bryta all el • Fler hydraulikstyrda funktioner, som stup på siktar och plattformar som går att fälla ihop • Jonsson Control System, JCS, distanskommunikation med styrdatorer Säkerhet ska vara enkelt och naturligt för att fungera bra, påpekade han och konstaterade att det går att minska risker genom att bygga smart, men att det samtidigt är viktigt att vara medveten om att det alltid kommer att finnas risker. Därför är det vik-

tigt att ta till sig manualer och vara medveten om de risker som trots allt finns. Han påpekade också att alla P J Jonssons maskiner är eldrivna via dieselaggregat, men att de också kan utrustas för att drivas direkt av el. Efter detta fick publiken en ny möjlighet att komma med inspel, som presenterades på en stor duk på scenen. Frågan denna gång var vad som i dag är de största utmaningarna inom arbetsmiljöområdet. Därefter intog återigen Thomas Söderkvist från Boliden scenen, denna gång för att prata om Bolidens strategi för att hantera utmaningarna inom just säkerhets- och arbetsmiljöområ-

det. Boliden har varit mycket framgångsrika i sitt arbete och Stenkoll planerar en uppföljning kring Bolidens arbetsmiljöarbete i höstnumret.

Kvartsdamm i fokus Näste branschdagstalare var Gustaf Bäck från Arbetsmiljöverket, som utredde vilka bestämmelser som egentligen gäller kring kvartsdamm. EU-direktivet (2004/37/EG) om carcinogener och mutagena ämnen. Senast januari 2020 ska Sverige ha genomfört förändringar i svensk lagstiftning mot bakgrund av att respirabelt kvartsdamm numera klassas som cancerogent ämne. Det svenska gränsvärdet för respi-


branschdag

Sven Hunhammar

Gauti Asbjörnsson

rabelt kvartsdamm kommer inte ändras men några krav tillkommer. Ett sådant krav är att verksamhetsutövaren ska ha ett register över vilka som är exponerade för kvartsdamm om det kan utgöra hälsorisker. Ytterligare en sannolik konsekvens är hårdare krav på dammsugare. Dammsugare för kvartsdamm kommer troligen att behöva vara avsedda för dammklass H (High hazard), istället för som idag M (Medium hazard). 

Klimatkrav

KROSSORDET # 147

Därefter tog Swea Energis Christer Jansson över branschdagens stafettpinne med sitt föredrag om fossilfria maskiner. Det finns huvudsakligen två mer eller mindre fossilfria alternativ till diesel: HVO och RME. HVO är hydrogenerad vegetabilisk olja, och RME är rapsmetylester. HVO har bra vinteregenskaper och ger ca 90 procents sänkning av koldioxidutsläppen, men är inte biologiskt nedbrytbar. RME ger ca 70 procents sänkning av

Sven Hunhammar från Trafikverket talade om att Trafikverket nu ställer klimatkrav i sina upphandlingar och hur det fungerar i praktiken. Läs mer om detta i förra numret av Stenkoll (#146, sidorna 24–25). Även hur man miljödeklarerar ballast och transporter, ett ämne presenterat av Chalmers Gauti Asbjörnsson, behandlades i förra numret av Stenkoll (#146, sidorna 26–27).

Det finns stora miljövinster att hämta hem genom att använda rätt fordon med rätt last på rätt plats!

32

Alternativa bränslen

Mikael Andersson och Staffan Haglund

Christer Jansson

koldioxidutsläppen och är biologiskt nedbrytbar. Att RME bara sänker koldioxidutsläppen med 70 procent beror på att skördandet av rapsen fortfarande görs med dieseldriven utrustning. Det finns för- och nackdelar med båda, visade Christer Jansson. Stenkoll hoppas kunna genomlysa frågan i höstens nummer.

Rätt fordon och rätt last Näste talare var Mikael Andersson och Staffan Haglund från Märsta förenade, ett transportföretag inom


Erica Nobel

bygg- och anläggningsbranschen. De var inbjudna för att tala om hur man skapar goda lastbilstransporter. Märsta Förenade lägger exempelvis mycket energi på logistiken, bland annat för att det finns stora miljövinster att hämta hem med en effektiv logistik. Rätt fordon med rätt last på rätt plats, helt enkelt.

Återvinning Dagens näst sista presentatör var Erica Nobel från Advokatfirman Delphi. Hon menade att det förmodligen kommer

nya regler för hur det ska gå att använda massor som klassas som avfall. Det är en pågående diskussion inom och utom branschen om de stora mängder massor som finns och som av olika juridiska skäl inte är så enkla att använda. Samtidigt finns det en bred samsyn i att material ska återanvändas när det är möjligt. SBMI uppvaktade miljödepartementet i september 2017 för att diskutera avfallsdefinitionen samt tillstånds- och anmälningsfrågor. Miljödepartementet har helt klart

en förståelse för de problem som branschen lyfter, sa Erica Nobel. De kan inte lyfta bort dessa massor från avfallsdefinitionen. Däremot vill de gärna förbättra möjligheterna att återvinna massorna. Resultatet blir sannolikt bättre möjligheter för undantag. Miljöministern lämnade ett uppdrag till Naturvårdsverket i oktober 2017, där verket ska utreda vilka verksamheter som kan undantas från tillstånds- eller anmälningsplikt enligt artikel 24 i avfallsdirektivet. Läs om det senaste i frågan på sidorna 34–36 i detta nummer av Stenkoll.

Överskott matchas

Carl Zide

Carl Zide från Loop Rocks fick äran att avsluta vårens branschdag. Loop Rocks tillhandahåller en app-baserad tjänst som erbjuder en marknadsplats för försäljning av nytt material, återvinning och återanvändning. De kan exempelvis matcha överskott på massor med underskott på byggarbetsplatser. Läs mer om Loop Rocks i förra numret av Stenkoll (#146, sidorna 38–39). Därmed återstod för bergmaterialindustrins representanter att resa sig från sina platser och packa ihop sina tillhörigheter. Däribland förhoppningsvis ett rejält lass ny kunskap och kanske nya kontakter i branschen. Nästa branschdag hålls i både Jönköping och Umeå under hösten.

KROSSORDET # 147

33


återvinning

Nytt förslag i avfallsfrågan Vissa verksamheter som berör bergmaterialbranschen kan undantas från kravet om tillståndsprövning. Behandling av avfall från bergmaterial, asfalt och betong för återvinning ska i så fall omfattas av allmänna regler. Detta enligt en utredning som Naturvårdsverket nu arbetar med. TEXT: HANS LUNDGREN

N FOTO: NATURVÅRDSVERKET

aturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att redovisa vilka områden som kan vara möjliga, och lämpliga, att undanta från den tillstånds- och anmälningsplikt som anges i avfallsdirektivet från EU. Artikel 24 i direktivet säger att vissa verksamheter, till exempel återvinning av avfall, kan undantas från kravet på tillstånd. Naturvårdsverket delredovisade ett förslag till regeringen i slutet av april. Under arbetet har verket haft löpande diskussioner med branschföreträdare, bland annat SBMI. Naturvårdsverkets bedömning är att bearbetning och lagring av avfall som utgörs av jord- och bergmassor för återvinning liksom återvinning

Karin Klingspor

Vi bedömer att det är juridiskt möjligt att göra undantag från tillståndsplikten.

34

KROSSORDET # 147

Karin Klingspor

av vissa avfallsslag, som asfalt och betong, för anläggningar kan vara lämpliga att omfattas av allmänna regler framöver. Anmälan och tillståndsprövning ska då inte längre vara nödvändigt. – Det är verksamheter som vi i dagsläget tror är lämpliga ur flera synpunkter, säger Karin Klingspor, projektledare på Naturvårdsverket. Vi bedömer att det är juridiskt möjligt att göra undantag från tillståndsplikten.

Senast september 2019 – Det rör sig också ofta om likartade verksamheter som man troligtvis kan hantera genom allmänna regler, utan att behöva riskera en oacceptabel miljöpåverkan. De anläggningar som kan omfattas av undantaget är framför allt bergtäkter som tar emot, lagrar och krossar bergmassor och avfall, mobila anläggningar för krossning i anslutning till byggprojekt samt materialterminaler, avfallsanläggningar och industrier som bearbetar avfallet. Naturvårdsverket har inga uppgifter om hur många anläggningar som berörs av förslaget. När tillståndsplik-

ten ersätts av allmänna regler kan antalet komma att öka för att hålla nere transportkostnaderna. Exakt vilka typer av anläggningar, samt vilka typer och mängder av avfall, som ska omfattas ska Naturvårdsverket närmare beskriva i nästa del av uppdraget. Senast den 28 september 2019 ska man ha preciserat innehållet och kraven i de allmänna reglerna.

Inget förslag om gränser Fram till dess ska djupare analyser göras. Det finns till exempel inget i det nuvarande förslaget om gränser för hur stora mängder avfall det ska handla om. Den frågan ska avgöras när de allmänna reglerna utarbetas. Idag finns det sådana kvantitetsmässiga gränser i gällande tillstånds- och anmälningsplikt. Naturvårdsverkets bedömning om vilka verksamheter som är lämpliga för undantag kan också komma att förändras. Det kan bli aktuellt med ytterligare områden innan det slutgiltiga förslaget presenteras. När förändringarna sedan kan träda i kraft är fortfarande oklart. I förslaget gör Naturvårdsverket


ÖKA PRODUKTIONEN IN A L T E R P O S D-K S T PÅ IREK RN D ITO ON M I

P UP EROR E S AM 4 K IDIGT L TIL AMT S

TRÅDLÖS ÖVERVAKNING UNDVIK PRODUKTIONSSTOPP MED KAMERAÖVERVAKNING FÖRMEDLAD DIREKT TILL HYTTEN

SD CARD REC

RING OSS! 0663-240 780

NKM NORRLANDSKUSTENS MASKINHANDEL AB BUSSVÄGEN 2 896 32 HUSUM

www.maskinhandel.com info@maskinhandel.com


återvinning

FOTO: ISTOCKPHOTO

Återvinning är viktigt, menar SBMIs Björn Strokirk, men vill man återvinna material bör man rigga ett regelverk som främjar det.

ingen analys om huruvida något är avfall eller biprodukt. Det innehåller heller inga kriterier för ”end-of-waste” eller något om vad som avses med deponering. Naturvårdsverket har således inte utrett om den gällande ett- respektive treårsgränsen för när lagring av avfall övergår till att vara deponi bör ändras. – Vårt uppdrag från regeringen omfattar enbart avfall. Därför kommer vi

Vi har under vintern haft en löpande dialog med Naturvårdsverket och förslaget går i rätt riktning. Det skapar en positiv framtidstro för branschen.

Björn Strokirk

36

KROSSORDET # 147

inte in på de övriga delarna, förklarar Karin Klingspor. SBMIs Björn Strokirk tycker att branschen kan vara nöjd med Naturvårdsverkets förslag. – Vi har under vintern haft en löpande dialog med Naturvårdsverket och förslaget går i rätt riktning. Det skapar en positiv framtidstro för branschen, säger han. Återvinning är viktigt, menar Björn Strokirk, men vill man återvinna material bör man rigga ett regelverk som främjar det. – Så har inte fallet varit hittills. Vissa delar återstår dock att lösa, enligt SBMI. Det gäller frågor om deponiskatt, och "end-of-waste" – när upphör massor vara ett avfall och blir en produkt? Både entreprenadberg och fräsasfalt bör betraktas som biprodukter, inte avfall, enligt SBMI. Branschen vill heller inte att man låser sig fast vid gränser för hur stora

mängder av entreprenadberg som ska undantas eller hur mycket man får ha i lager.

Enkla fungerande kriterier Lagring av avfallsklassat material, exempelvis asfaltkakor och betong, innebär nämligen en risk för utövaren eftersom material som inte hunnit säljas inom tre år klassas som deponi. Då utgår en deponiskatt på 500 kronor per ton, plus stora kostnader för prövning och skyddsåtgärder enligt deponilagstiftningen. Därför är det av stor betydelse att myndigheterna tar fram enkla, fungerande kriterier för just "end-of-waste". Annars är bara halva problemet löst, enligt SBMI. Detta är områden som SBMI lyft fram i diskussionerna med Naturvårdsverket. Något man lär få fortsätta göra eftersom de inte finns med i det nuvarande förslaget.


Besök oss gärna på fredheim-maskin.se för att se fler produkter!

SVERIGEPREMIÄR!

Intag: 1200x830mm

Motor: Volvo 13l/330 kWa

Krossenhet: Sandvik CJ412 ”1208”

Drift: Hybrid (eldrift), 63 amp uttag för drift tex sorterings

Matare: 6m3 med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

Vikt: 69 ton

Sikt: 3-däcks hängsikt

Vikt: 60 ton

Intag: 215mm

Motor: Volvo 13l/500 kWa

SVERIGEPREMIÄR!

Krossenhet: Sandvik CH440 Drift: Hybrid (eldrift), Matare: 8-10m3 med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

MONTER N20

BESÖK OSS PÅ SVENSKA MASKINMÄSSAN! Sverigepremiär för flera nya maskiner.

• KEESTRACK K7E

High Performance sorteringsverk

• KEESTRACK K8E

12 m2 siktyta med flipflow

• KEESTRACK R3E Effektiv slagkross

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

Krosskontroll

Från kross till kronor Produktionsrapportering via dator, surfplatta eller telefon. Manuellt eller automatiskt från bandvågen. Flödesfördelning och mängder kan hanteras även om det inte finns våg på alla band. Information från maskinerna genom integration med Caterpillar VisionLink och Volvo CareTrack. Efter installation av vår kommunikationsutrustning tillgängliggörs information kring produktionen i realtid. Ingen hårdvara behöver bytas ut på vågdatorn då vi kan kommunicera med alla märken, allt från gammal till ny. • Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Information från ASRi • Realtidsdata • Möjlighet till GPS-uppföljning • Integrationsmöjligheter 070 - 543 50 01 | info@krossdata.se


maskinsäkerhet

Branschen stakar I mitten av mars hölls den första kursen i SBMIs nya utbildningssatsning. Den nya kursen, som går under namnet Maskinsäkerhet & CE, hölls i Skövde och Stenkoll har intervjuat kursledare och deltagare om vad som var bra och vad som behöver förbättras. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MARTIN FRICK

S

om Stenkoll skrev i årets första nummer är bakgrunden till den nya utbildningen Arbetsmiljöverkets tillsyn på flera av bergmaterialindustrins arbetsplatser. Vid flera tillfällen anmärkte AV på brister i maskinlinjer gällande säkerhet och CE-märkning. Arbetsmiljöverket aviserade dessutom tidigt i våras fler inspektioner, något som ytterligare har skyndat på utbildningssatsningen från SBMIs sida. Kursen Maskinsäkerhet & CE består av två moment. Deltagaren genomför i förväg en nätbaserad utbildning som sedan följs av den fysiska kursen som leds av Dan Assarsson, JL Safety. Kursen riktar sig till platschefer, area

managers, skyddsombud, inköpare och företagsledare med målet att ge grundläggande kunskaper om kraven i Maskindirektivet och när ny CEmärkning krävs. Dan Assarsson är nöjd med pilotkursen. – Visst finns det några moment där vi kan fila lite på detaljerna men totalt sett är jag nöjd, säger han. Jag har fått bra respons efteråt. Däremot har jag hört önskemål om fler praktiska exempel att diskutera och det tar vi förstås med oss.

Nivån måste höjas Samtidigt vet både Assarsson och bergmaterialindustrins företrädare

att kunskapsnivån måste höjas. – Jag skulle säga att branschen är där sågverksindustrin befann sig för tio år sedan. AV satte ner foten när det gällde säkerheten på sågverken, vilket utlöste en febril aktivitet. Han berättar att sågverksindustrin kraftsamlade och vidtog en mängd åtgärder. Kanske överarbetade man ibland vissa delar, funderar Assarsson. – Jag tycker inte att man ska bli skärrad och göra om samma misstag, säger han. Men ju snabbare man kommer i gång med det här nödvändiga arbetet, desto bättre och smidigare kommer det att gå.

KURSENS INNEHÅLL • Vad är CE? • Vad är direktiv och standarder? • Varför är upphandlingen så viktig? • Vad är en maskin? Vad är "väsentlig ombyggnad"? När krävs ny CEmärkning? • Hur går en riskbedömning till? • Vilka dokument förväntas jag att arkivera? • Hur planerar jag min upphandling för att undvika senare problem? • Hur tolkas de vanligaste standarderna? • Sammanfattning av rutiner för maskinsäkerhet och CE. För information om nästa kurstillfälle se sbmi.se

Kursledaren Dan Assarsson

38

KROSSORDET # 147


ut kursen

Röster från deltagare Pär Johnning, NCC – Det är ett oerhört viktigt ämne och man kan lugnt säga att vi som bransch står inför en ordentlig utmaning. Ibland när jag pratar med initierade leverantörer så säger de att det finns nog knappt någon anläggning som skulle gå genom en tillsyn utan anmärkningar. – Det jag slogs av under kursen är att det krävs väldigt mycket dokumentation vid varje förändring. Riskanalyser, checklistor och uppdaterade bruksanvisningar till exempel. Dessutom behöver man alltid ställa sig frågan om det krävs en ny CE-märkning. – Kursen som sådan var något av ett "uppvaknande" för mig. Jag tror att vi alla i branschen har stuckit huvudet i sanden. AV har nog förstått att det inte händer särskilt mycket i frågan, att vi är för dåliga på detta. – Min uppfattning är att vi i många fall kommer behöva hjälp i det här ämnet. Jag tror också att ledningarna i företagen är medvetna om att det här arbetet kommer att kosta en hel del.

– Jag saknade några saker i kursens upplägg, fler bra exempel på hur man kan jobba. Något slags "Best Practice" för platschefer är ytterligare något jag skulle vilja att branschen arbetar fram tillsammans. Kristoffer Hofling, NCC – Vi får helt enkelt rannsaka oss själva, vi har som bransch inte varit tillräckligt bra på att dokumentera våra maskinlinjer. Vi har goda intentioner men glömmer ibland att kolla i regelboken. – Kursen gav en bra överblick över vilka problem vi står inför. Kanske kan den göras ännu mer branschanpassad. – Jag tycker också att vi fick bra tips på hur man ska utforma arbetsprocesserna, saknade kanske ännu fler handgripliga tips och fler exempel. – Vi inser nog alla att något måste göras men givetvis vill vi inte göra fel saker. Därför är det en branschfråga där vi behöver enas om en väg framåt.


gula maskiner

Lastbil vs truck

Kommer förstärkta lastbilar istället för bergtruckar vara det självklara valet i täktbranschen framöver? Mycket talar för det. När det gäller kapacitet och ekonomi är lastbilen en given vinnare. Enda orosmomentet är driftsäkerheten. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SÖREN HÅKANLIND

S

werocks produktionschef Niklas Osvaldsson berättade i Stenkoll för två år sedan om hur nöjda man var efter att ha tagit beslutet att satsa på lastbilar. Då gjorde han det som företrädare för Jehander och moderbolaget HeidelbergCement. Sedan dess har Swerock tagit över ballastverksamheten i Göteborg, inklusive personal och maskiner. Konstant är dock satsningen på förstärkta

40

KROSSORDET # 147

lastbilar från Volvo. Projektet inleddes med att Kålleredstäkten 2011 köpte en lastbil ur den nyligen lanserade FMX-serien. Tre år senare, när Volvo lanserade en femaxlig modell, med ytterligare lastkapacitet, valde man att komplettera maskinparken med en sådan. Och när det gäller sådant som inköpspris, bränsleförbrukning och förarkomfort har den förstärkta lastbilen visat sig överlägsen berg-

trucksmodeller med liknande lastkapacitet. – Investeringskostnaden har varit ungefär 50 procent lägre än motsvarande bergtruck, berättar Osvaldsson.

Mindre än hälften Ännu större besparingar görs på bränslesidan där FMX-bilen förbrukar mindre än hälften så mycket drivmedel. Detta betyder förstås stora vinster för


– vem vinner? både ekonomi och miljö, inte minst viktigt då olika verksamheters miljöbelastning får allt större betydelse. – Det finns flera fördelar med att välja lastbilar, säger Niklas Osvaldsson. Våra medarbetare berömmer förarkomforten, som är överlägsen den de var vana vid i bergtruckar. Miljön i hytten är väl ljuddämpad, de sitter bra och det vibrerar inte lika kraftigt. Swerocks lastbilar är, naturligtvis, mindre än en motsvarande bergtruck vilket också har visat sig vara betydelsefullt. Övriga maskiner i täkten kan därmed vara mindre vilket leder till besparingar både ekonomiskt och miljömässigt.

En ytterligare fördel är att lastbilarna får köras på allmän väg vilket förstås underlättar när det är dags för service- och underhållsbesök på verkstaden. Niklas Osvaldsson bekräftar att förutsättningarna för att lastbilar av den typ som Swerock arbetar med ska kunna helt ersätta bergtruckar i täktbranschen är goda. Han säger att grundkalkylen, där han räknar in såväl ekonomi som effektivitet och miljöhänsyn, ser väldigt bra ut.

Femte axeln en påbyggnad Men det finns ett orosmoln. Swerock har under det senaste året haft stora problem med sin femaxliga FMX, och

det är just i den femte axeln som problemen uppstår. Den femte axeln i Swerocks lastbil är inte konstruerad av Volvo utan en så kallad påbyggnad, tillverkad och monterad av nederländska Terberg Techniek. Flak, skåp och kylanläggningar är normalt vanliga påbyggnadsdelar i lastbilsbrans-

Det finns flera fördelar med att välja lastbilar.

Niklas Osvaldsson


gula maskiner

chen men här gäller det alltså en av de fem axlarna som driver lastbilen och som ska klara av trycket från tunga laster – den femaxliga varianten av Volvo FMX har en lastkapacitet på över 40 ton. – Bilen har tillbringat väldigt mycket tid på verkstaden det senaste året, berättar arbetsledaren Stefan Witzke.

Swerock i Kållered. Förutsättningarna finns och alla kalkyler pekar på att förstärkta lastbilar från Volvo eller från andra tillverkare har en ljus framtid ute i täkt. Volvo Lastvagnar säger själva att de har gjort förändringar för att bli av med barnsjukdomarna och få till en fungerande eftermarknad. Låt oss se om de lyckats.

Krav som måste uppfyllas I dagsläget är det alltså osäkert om Volvos FMX-serie kan ersätta bergtrucken fullt ut, åtminstone hos

PLUS OCH MINUS VOLVO FMX I KÅLLERED + Lastbilen kostar ungefär hälften av vad en bergtruck med motsvarande lastkapacitet kostar. + Lastbilen förbrukar mindre än hälften så mycket bränsle. + Däck och slitdelar är betydligt billigare. + Förarkomfor ten är överlägsen jämför t med bergtruckens. + Lastbilen kan köras på allmän väg till och från verkstad, eller mellan täkter. – Driftsäkerheten när det gäller femaxlig FMX är hittills ett frågetecken.

42

KROSSORDET # 147

FOTO: VOLVO

Dennis Engberg, Niklas Osvaldsson och Stefan Witzke.

Volvo Lastvagnars PR- och informationschef Jan Strandhede kommenterar: – Vi har en snabbt växande efterfrågan på Volvo FMX inom anläggning, där fem axlar för användning inom täkt- och gruvindustrin blivit allt vanligare. – Våra kunder upplever att Volvos FMX är en lösning som ger hög produktivitet under mycket krävande förhållanden. Därför flyttade vi i slutet av förra året in hela produktionen av den femte axeln, som tidigare monterats på annan plats, till vår egen fabrik. Detta ger oss full kontroll över tillverkningen. – Vi upplever också att kunderna överlag är nöjda med bilarna, men det är viktigt att vara tydlig med att körning i extrema förhållanden kräver mycket noggrant underhåll. Där måste vi från Volvo jobba nära våra kunder, kopplat till nyttjandet. Vi är trygga med att vi har den kompetens som krävs på våra verkstäder.


Delar till:

transportörer • elevatorer • siktar •

STÖRNINGSFRI DRIFT FÖR OPTIMERAD TILLGÄNGLIGHET

XP3

Rullar (plåt & plast) och rullställ

hårdmetallskrapa

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

4400:-

till b-b 650. Byggsats. Plogar

Elevatorskopor, plåt och plast samt svetsade

PilthCon AB, Skara info@pilthcon.se

tel. 0511-290 00 www.pilthcon.se

www.lutze-conveying.com

RUN YOUR SITE BETTER Vi är med er hela vägen!

Quarry Coach

Koppla upp vågar och maskiner. Se produktion, utlastning, stopp och flaskhalsar i realtid. Quarry Coach hjäper er att se över ert behov och komma med effektiva lösningar.

Safety

Accuracy

Productivity

Reporting

coach@quarrycoach.se FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

010-456 80 00

Environment


Tomas Ă…strĂśm, Camilla Westerholm och Hampus Johansson


certifierad produktion

Asfaltskärnor redo för analys

Bäst med test Att det material som branschen producerar håller rätt kvalitet är naturligtvis synnerligen viktigt. Ballastköparna ställer höga krav som måste mötas, även över tid. Stenkoll besöker en av de verksamheter som säkerställer att berg­materialindustrins produkter motsvarar kraven. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: PIA NORDLANDER

I

Upplands Väsby utanför Stockholm har NCC Industry Region Öst sitt laboratorium. Här testas material från moderbolagets anläggningar men också från externa kunder. – Vi förhåller oss helt neutrala, säger Camilla Westerholm som är chef på labbet med ett leende. Vi producerar ingenting och vi säljer inget material. Här hos oss handlar det bara om att ta reda på vilken kvalitet det håller. Laboranten Tomas Åström, med trettio års erfarenhet av analysarbete, fyller i:

– Vi får in tusentals prover per år, mestadels jungfruligt men det blir mer och mer återvunnet material. Camilla Westerholm styr en verksamhet som utgår från kontoret och laboratoriet i Upplands Väsby. Men arbetet pågår också utanför byggnaden, ofta nattetid, då personalen är ute och testar vägbeläggningar i Stockholmsområdet. Laboratoriet är ackrediterat av Swedac som varje år kontrollerar allt från personalens kompetens till att utrustningen är kalibrerad och godkänd. – Då mäts varje maska i varje sikt,

berättar Camilla Westerholm. Tomas Åström och kollegan Hampus Johansson visar hur de siktar ballast i något som ser ut som en gigantisk indisk lunchlåda – en stapel av rostfria siktkärl. Överallt står hinkar med ballast som ska testas, alla uppmärkta med kund, anläggning och vad som ska prövas. – Här får vi fram kornstorleksfördelningen förstås, säger Tomas. Sedan går vi vidare med bergartsbestämning och olika slitagetester om det ingår i det uppdrag vi fått. Då tar vi fram kulkvarnsvärden och mikro deval-

KROSSORDET # 147

45


certifierad produktion

Vi testar oftast asfalt som är tänkt för återvinning men ibland också nya recept.

Tomas Åström

mått för nötningsmotstånd samt Los Angeles-värden för att mäta hur motståndskraftigt materialet är mot fragmentering. Är ballasten avsedd för tillverkning av betong testas också andra egenskaper, fortsätter Thomas Åström. Som halten av finmaterial och vilken kvalitet det har. – Det är extremt sällan några humushalter, alltså organiskt material, att tala om. Däremot söker vi efter klorider, salter, eftersom armeringen i betongen kan rosta om det finns för mycket av det i ballasten. Efter avslutade provningar matas testresultaten in i datorn och en ackrediterad rapport skickas till kunden. I en annan maskin visar Thomas Åström hur han testar vattenkänsligheten i en asfaltborrkärna. I maskinen pressar han en kärna som fått dra åt sig vatten och jämför sedan med värden från ett torrt prov. – Vi testar oftast asfalt som är tänkt för återvinning men ibland också nya recept.

Svårt att rekrytera Labbets yngste medarbetare Hampus Johansson tittar intresserat på. – Hampus är framtiden, säger Camilla Westerholm. Annars är det väldigt svårt att hitta nya medarbetare. Och vi behöver rekrytera till branschen. Hampus berättar att han hamnade på labbet av en ren slump men att han nu, efter två år, stormtrivs. – Jag fick jobbet genom Arbetsförmedlingen och tänkte att det kanske lät väl avancerat. Och, visst, det är mycket att lära sig men mycket av kunskaperna får jag på jobbet. Han ser sig omkring och fortsätter: – Därmed inte sagt att jag kan allt än, det är nya grejer hela tiden och det är verkligen något jag gillar med det här jobbet. Det är inte ensidigt i alla fall.

46

KROSSORDET # 147

Tomas Åström visar hur ett vattenkänslighetsprov går till. I skarpt läge används naturligtvis skydds­ utrustning.

PRESTANDADEKLARATION OCH CE-MÄRKNING När byggproduktförordningen trädde i kraft den 1 juli 2013 betydde den att CE-märkning av i princip all ballast blev obligatorisk. Material till asfalt, betong, bärlager till väg och makadamballast till järnväg omfattas av harmoniserad standard och då krävs CE-märkning och prestandadeklaration. Prestandadeklarationen är det juridiska dokumentet medan CE-märkningen är ett kvitto, bland annat på att materialet är prestandadeklarerat. De egenskaper som ska deklareras beror på vilket användningsområde ballasten har. Den enda egenskap som är obligatorisk är kornstorleksfördelningen. De relevanta processerna för att kontrollera prestanda i bergmaterialindustrin är system 2+ respektive system 4. Vad innebär då 2+ och 4? System 2+ kräver att ett externt notifierat cer tifieringsorgan varje år vidimerar och godkänner tillverkningskontrollen. Det kan till exempel handla om företagets provningsfrekvenser, provningsresultat och kvalitetssystem. Ballast till betong, bärlager i belagda vägar, asfalt och järnvägsmakadam är exempel på ballast som enligt Trafikverkets upphandlingsdokument och Boverkets föreskrifter ska vara deklarerad enligt system 2+. System 4 innebär att ett producerande företag på egen hand upprättar prestandadeklarationer och CE-märker sina produkter. Företaget har upprättat ett kvalitetssystem med kontrollplaner och signerar prestandadeklarationen för att intyga att kraven uppfylls. Ballast till slitlager och förstärkningslager är exempel på produkter som oftast deklareras enligt system 4.


Uppkopplad kross Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2 Machine Site 2 Kross 3 Kross 4

Kellve har levererat mer än 19 000 bandtransportörer till bergmaterial industrin.

Kross 5 Kross 6

Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen – från projektering till övertagande av anläggningen.

Bulk Material Handling Solutions www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

www.kellve.com • tel 0512-300 200

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax:info@swemas.com 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta


sbmi.se

Dokument och handledningar

– allt om arbetsmiljö

Sökväg: Info/Råd/Handböcker

➔ Arbetsmiljö, risker

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

Grunden för en säker arbetsplats är Systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta bygger på en återkommande process med delarna Undersöka – Bedöma risker – Åtgärda risker – Kontrollera resultatet. De första båda stegen underlättas av SBMIs mallar för att upptäcka och bedöma risker. Systematiskt arbetsmiljöarbete – Introduktion till riskbedömning inklusive bilagor. Bil 1

Exempel på arbetsmiljörisker som kan förekomma inom bergmaterialindustrin

2013-10-02 REV 2015-05-07

Så minskas risker i arbetsmiljön Arbetsgivaren är skyldig att systematiskt undersöka och bedöma riskerna för att någon på arbetsplatsen drabbas av ohälsa eller olycka och att åtgärda riskerna. Systematiken innefattar fyra steg: Undersökning: När risker inventeras ska skyddsombudet vara med och helst även personal som arbetar med de arbeten som undersöks t ex lastning, krossning, upplagshantering, utlastning, eller i verkstaden. Ett bra stöd för riskinventering finns i bilaga 1. Bedömning: Risker kan värderas genom att bedöma sannolikhet och konsekvens:

Konsekvens (dagar avser sjukskrivningsdagar)

Liten

Måttlig

Stor

4

Mycket stor

1

2

3

Liten skada

1

1

2

3

4

5

< 20 dagar

2

2

4

6

8

10

> 20 dagar

3

3

6

9

12

15

Riskinventering bör göras en till två gånger varje år eller oftare om riskerna är stora. Riskinventering bör även ske i samband med förändringar som t ex personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, samt när ny maskinell utrustning installeras eller befintliga maskiner ändras. Enligt arbetsmiljölagstiftningen är arbetsgivaren skyldig att regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. Riskerna i arbetsplatsens arbetsprocesser gås igenom och bedöms gemensamt av arbetsledning och yrkesarbetare. Hänsyn skall tas till kända arbetsskador och tillbud och Arbetsmiljöverkets författningar inom aktuella områden. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. Använd Arbetsmiljöverkets blankett (bilaga 2). Vid en systemtillsyn enligt AFS 2001:1 kan Arbetsmiljöverket vilja se detta dokument.

Sannolikhet Ytterst liten

Denna sammanställning ger exempel på arbetsmiljörisker vid arbete inom verksamhet stenmaterial. Exempel på åtgärder eller rutiner som kan behöva vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen tas också upp. Sammanställningen beskriver inte alla risker som kan förekomma vid arbete med stenmaterial. Det är väsentligt att när ni gör er egen riskbedömning tänker efter vilka risker som finns på er arbetsplats. I riskbedömningen skall endast sådant som är aktuellt för den egna arbetsplatsen tas upp.

5

Men för livet

4

4

8

12

16

20

Dödsfall

5

5

10

15

20

25

Exempel på handlingsplan Resultat av riskbedöm

2013-10-02/Arbetsmiljö

i det systematiska arbetsm

ning

Riskkällor och risker

iljöarbetet

Bil 2 Risk

Handlingsplan

Åtgärder

Efter åtgärd

Allvarlig risk

Ansvarig

Klart när

Efter åtgärd

Kontroll 1 (17)

Vad som är liten eller stor sannolikhet kan bedömas enligt följande: 1 – Ytterst liten sannolikhet: 1 gång på 100 år 2 – Liten sannolikhet: 1 gång på 10 år 3 – Måttlig sannolikhet: 1 gång per år 4 – Stor sannolikhet: 1 gång per månad 5 – Mycket stor sannolikhet: 1 gång per dag Sannolikhet gånger konsekvens blir ett riskindex: se siffrorna med fet text ovan, t ex 3 x 2 = 6. Rött och gult är allvarliga risker. Grönt markerar mindre risk (”annan risk” i bilaga 2). Åtgärd: Arbetsgivaren ska snarast planera åtgärder för att minimera allvarliga risker som noteras vid skyddsrond eller som någon påtalar. Bedöms risken vara mycket allvarlig, dvs röd ovan, får arbetet inte utföras förrän risken är åtgärdad eller reducerad, medan andra risker kan hanteras efter hand. För risker som markerats med rött och gult måste en skriftlig handlingsplan upprättas där det till varje åtgärd kopplas ansvarig och datum för när åtgärden ska vara genomförd. Annan risk som markeras med grönt ska åtgärdas vid lämpligt tillfälle, men utan krav på en tidsatt handlingsplan. Annan risk som inte åtgärdats bör omprövas vid varje ny riskinventering. Risker, åtgärder, ansvarig, tid när åtgärd ska vara klar, resultat och risk efter åtgärd noteras i bilaga 2. Kontroll: Har de åtgärder som genomförts fått önskad effekt eller inte – och har de skapat nya risker? Behövs nya åtgärder?

Bilaga 1 – Exempel på risker i täkter och åtgärder för att minska risker

Denna kolumn har SBMI

av Arbetsmiljöverket., http://www.av.se/sm/ Blanketten är framtagen systematiskt arbetsmiljöarbete: För mer information om

Bilaga 2 – Blankett för riskbedömning

Tillstånd för entreprenör att utföra arbete i täkt

Tänk efter före

Bil 3

Många olyckor inträffar när någon gör något nytt eller ovant, exempelvis i samband med underhåll och reparation. Checklistan här nedan är till för att minska sådana risker. Se även SBMIs plastkort ”Tänk efter före” och mobilappen http://checkproof.com.se Datum:

Anläggning:

Namn/initial (alla deltagare):

Uppgift (beskriv vad som ska göras):

Arbetsmiljö och risker Det systematiska arbetsmiljöarbetet är av stor vikt i täktindustrin, liksom överallt i samhället. Tydliga rutiner, kunskap, fördelning av arbetsmiljöuppgifter och samverkan på arbetsplatsen är viktigt. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet men för att det ska bli meningsfullt och effektivt måste denne samverka med arbetstagare och skyddsombud. Alla behöver hjälpas åt för att upptäcka de risker som kan finnas i arbetsmiljön.

Risk på grund av 1 Annan risk än punkterna nedan 2 Fall från höjd – snubbla/halka 3 Fallande föremål/ sten 4 Trafikrisk – maskiner/fordon 5 Tunga lyft/ svår hantering 6 Vassa kanter – skärskador 7 Värme – asfalt, lim, maskiner 8 Tryck – hydraulolja tryckluft 9 El – kablar, maskiner 10 Klämning – tunga delar 11 Kemikalier – lim bindemedel 12 Kvartsdamm 13 Ögonskada – stänk 14 Brand/explosion 15 Buller/vibration 16 Kvävning - drunkning 17 Oskyddad maskin /utrustning

Ja Beskriv risken – var konkret

Åtgärd för att minska risken

Bryt och lås

P3-Mask

Bryt och lås

Har du informerat din produktionsledare/ närmaste chef om något inte är ok? Går det att kommunicera med andra som medverkar? Vet alla vad de ska göra?

E

ent finns under huvud­ De flesta viktiga dokum andböcker. Under vind/H menyns rubrik Info/Rå r med sär skilda teman, inga eln avd a fler s jetten finn användaren håller när en undermeny öppnas . Det går också att alet nyv me r öve muspekaren ker var på under­ böc and gå direkt till Info/Råd/H ter as i vänstermenyn. avdelningarna även presen menyval, som tidningen I huvudmenyn finns fler det omfattande själv­ till Stenkoll och en länk I tagit fram. studiemater ial som SBM åtkomligt för alla, medan En del av mater ialet är ligt för medlemmar. äng en del endast är tillg

4

Innan arbetet startar

Underentreprenör:

Datum:___/___ 20__

Tid:

Namn på ansvarig för arbetet: Arbetsuppgift: Ja

Nej

Har alla hos entreprenören fått introduktion till arbetsplatsen?

Ja

Nej

Behöver skydd demonteras?

Ja

Nej

Krävs fler arbetstillstånd?

Ja

Är entreprenörens personal utbildad för uppgiften?

Ja

Nej

Har riskbedömning för arbetsuppgiften kommunicerats?

Ja

Nej

Kan produktion pågå när arbetet utförs?

Ja

Nej

Är arbetsplatsen synad tillsammans med entreprenören?

Ja

Nej

Nej

Risker märkta med * kräver arbetstillstånd Brandfarliga ämnen Tillträdessvårigheter Buller Vibrationer: hand/arm *Heta arbeten *Slutet utrymme Damm Lyftutrustning Elrisk *Arbete på höjd Manuell hantering Vattenskyddsrisker Fordon i rörelse Väderrisk (åska) Kemiska risker Annan skada på miljön Hydrauliska risker *Oskyddade kanter Avgaser Annat, vänligen ange vad Underentreprenören får bara utföra arbeten som är angivna här ovanför. Annat arbete måste föregås av nytt arbetstillstånd efter översyn av arbetsplatsen. Tillståndet är lämnat med utgångspunkt att alla säkerhetshöjande åtgärder är vidtagna. Utfärdat av platschef/samordning sansvarig Mottaget av entreprenör

Del 2

Under pågående arbete – se nästa sida

Del 3

Efter att arbetet har avslutats

En riskbedömning måste lämnas av entreprenören oavsett detta tillstånds omfattning. Riskbedömningen ska bifogas denna blankett. Riskreducerande åtgärder ska vidtas vid behov.

Allt arbete är avslutat och alla verktyg och material är bortplockade. Alla demonterade skydd är åter på plats och fungerar. Resultatet av arbetet är testat och anläggningen/utrustningen fungerar som den ska. Alla fel och brister är rapporterade till den arbetsledare som är ansvarig. Samtliga åtgärder är kontrollerade av den arbetsledare som är ansvarig. Datum/tid: Signatur, entreprenör: Ansvarig arbetsledare: Entreprenaden utfördes: Mycket bra Bra Acceptabelt Dåligt Undermåligt Vid dåligt eller undermåligt, kontakta platschefen eller den samordningsansvarige.

Ja Nej

Bilaga 3 – Tänk efter före

I.S NAVIGERA PÅ SBM

Del 1

Är maskinisolering nödvändig? (bryt & lås)

Täktens namn:

Bilaga 4 – Tillstånd för entreprenör att utföra arbete i täkt

lagt till


Film

Riskbedömning kvarts

Allvarlig olycka

Arbetsmiljöverket har särskilda blanketter för att dokumentera riskbedömning, åtgärder och medicinska kontroller, vilka SBMI rekommenderar att medlemmarna använder när det gäller kvartsdamm.

Med ett noggrant systematiskt arbetsmiljöarbete minimerar man riskerna på arbetsplatsen. Det går dock aldrig att helt skydda sig mot olyckor och incidenter. Om det värsta skulle inträffa bör man vara förberedd.

Riskbedömning av kvartsexponering och/eller kristobalitexponering

AV blankett Riskbedömning

Detta är ett exempel på hur du kan dokumentera en riskbedömning av kvarts- eller kristobalitexponering på arbetsplatsen. Individuella riskbedömningar behöver göras för personer med olika arbetsuppgifter. Under tabellen finns en förklarande text för varje rubrik. EXEMPEL PÅ UPPSTÄLLNING FÖR RISKBEDÖMNING

Arbetsmoment

Dammkällor

Driftsförhållanden

Bedömning av exponering

Riskbedömning och behov av åtgärder

Tid

Underlag

1. 2. 3.

Total exponering

Total exponeringstid

Mätvärde

Totala risken

Är åtgärder nödvändiga?

) och enligt handlingsplan onering Åtgärder (omedelbara ing och/eller kristobalitexp Individuellt anpassade för att minska kvartsexponer ering på arbetsplatsen. kvarts- och kristobalitexpon minska åtgärder som görs för att hur du kan dokumentera Detta är ett exempel på personer med olika arbetsuppgifter. åtgärder kan behövas för rubrik. förklarande text för varje Under tabellen finns en för vaLDa ÅtgärDEr EXEMPEL PÅ UPPstäLLnIng

AV blankett Åtgärder

Arbetsmoment där åtgärder behövs

Riskbedömning

Åtgärder

Ansvarig

Klart (datum)

Uppföljning/Kontroll

1. 2.

(Fickfoldern Allvarlig olycka kan även beställas från SBMIs kansli.)

!

hjälpen” redan nu - innan olyckan inträffat Ladda ner Röda Korsets mobilapp ”Första vet var första hjälpmateril finns. Säkerställ att samtliga på arbetsplatsen

Råd när en allvarlig olycka har

inträffat

socialt kontaktnät några dygn Se till att alla drabbade har ett arbetar i plats. – se checklistan. Innan de som de första Samla alla berörda på lugn och avskärmad om att alla drabbade har ett socialt nätverk täkten går hem måste man försäkra sig att de har någon telefonkedjor eller på annat sätt se till dygnen. Man kan exempelvis ordna krissamordnaren Det är en stor fördel om chefen och att kontakta också utanför arbetstid. har drabbats hårt dygnet efter olyckan. Personer som första telefon på tillgängliga kan vara hem. av händelsen bör få hjälp med transport nästa dag Bestäm när gruppen skall återses möta om företagshälsovården deltar för att Förbered för ett möte dag 2. Det är bra mötet ska alla för debriefing eller andra insatser. Vid drabbade och se om det finns behov – tankar, och man går igenom hur natten varit komma, även de som inte klarar att arbeta, som kommer dykt upp. Det är ofta dessa reaktioner som känslor, reaktioner och frågor som har Att kunna få dela dessa tankar med andra att följa de drabbade de närmsta veckorna. reaktionerna. och normalisering av är i samma situation skapar en trygghet Exempel på upplägg: gen - Information om händelseutvecklin - Besök på platsen för händelsen - Debriefingmöte/samtal m företagshälsovård - Återgång till arbetet - Uppföljning får ett personligt besök Se till att anhöriga till skadade anhöriga till i samråd med distriktschef se till att Innan dagen är slut ska ansvarig chef spekulera. företaget. Svara på alla frågor utan att skadade får ett personligt besök från Lyssna och låt samtalet ta tid. är polisen som vanligen informerar anhöriga. Vid dödsfall – samråd med polis. Det

3.

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Arbetsmiljö, risker

Dokumentera händelsen arig och bild för vidare utredning. Samordningsansv Händelsen ska dokumenteras i skrift e. Vid till stånd med hjälp av KMA/motsvarand ansvarar för att en utredning kommer ansvarar VD, i samverkan med Arbetsmiljösamt arbetsplatsolycka som inneburit dödsfall utredning och dokumentation av olycksplatsen, ingenjören för att organisera en första arbetsmiljöverkets inspektör. upprätthåller kontakten med polis och

Checklista Allvarlig arbetsplatsolycka

Film om trafikstyrning

Miljöolycka av olyckan (t ex oljeupptagande granulat) Larma 112 vid behov. Begränsa omfattningen av för utredning. men rör i övrigt inget på platsen. Spärra Allmännna kommentarer ihåg att: organisation i en stressig situation. Kom Checklistan ovan ska bidra till att skapa - Notera vilken tid saker inträffar när en arbetsuppgift är genomförd. - Fördela arbetet – med återrapportering visa . vems skulden är. Det får senare utredning framhållas Media: spekulera inte om varför eller – bör går till de drabbade/skadade/anhöriga Krishantering pågår och våra tankar ansvaret. bär som vem och hänt varför saker hellre än hastigt hopkomna teorier om

Deltagande personer och ansvariga Detta är ett exempel på hur du kan dokumentera vilka personer som ska genomgå medicinska kontroller (enligt 26 § i AFS 2015:2), vilka som har deltagit i riskbedömningen samt vem som är ansvarig för riskbedömningen.

Checklista Allvarlig olycka

Personer som ska genomgå medicinska kontroller Namn: ...................................................................................................................................... ................................................................................................................................................ ................................................................................................................................................

Fickfolder Allvarlig olycka

................................................................................................................................................ ................................................................................................................................................

AV blankett Medicinska kontroller

................................................................................................................................................

Personer som deltagit i riskbedömningen Namn: ...................................................................................................................................... ................................................................................................................................................ ................................................................................................................................................ ................................................................................................................................................ ................................................................................................................................................ ................................................................................................................................................

Ansvarig för riskbedömningen av exponering för kvartshaltigt och kristobalithaltigt damm Namn (textat): .......................................................................................................................... Underskrift:...............................................................................................................................

Film om trafikseparation

Säker täkttrafik En oreglerad täkttrafik i en täkt där många fordon är i rörelse samtidigt innebär många risker. Med en klok trafikstyrning minskas riskerna avsevärt.

Datum: .....................................................................................................................................

Säker Täkttrafik Checklista från

Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:2 ”Kvarts – stendamm i arbetsmiljön” ger arbetsgivare möjlighet att använda referensmätningar som en del av riskbedömning av exponering för kvarts/stendamm. Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under väl dokumenterade förhållanden. SBMI har tagit fram referensmätningar för typarbetet ”Maskinförare som huvudsakligen arbetar i modern och väl underhållen (däribland fungerande filterbyte) maskin/hytt med AC och bra filter (minst klass F8 eller motsvarande)”. Sida 1 av 4

Referensmätningar för maskinförare i bergtäkter - kvartsdamm Bakgrund och lagstiftning Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:2 ”Kvarts – stendamm i arbetsmiljön” ger arbetsgivare möjlighet att använda referensmätningar som en del av undersökning riskbedömning av exponering för kvarts-stendamm; ”24 § Referensmätningar får användas som underlag i riskbedömningen och för valet av åtgärder om 1. Förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts, och 2. en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till mätresultatet från referensmätningar. Referensmätningar som används som underlag för riskbedömning ska följa den tekniska utvecklingen.

Anläggning:

SBMI

Presentationer

Datum:

motivera gör riskbedömning, kryssa nej och Om lokala förhållanden reser hinder, Redan genomfört? / Går att genomföra? Klart Ja

Rekommendation

att: Undersök om det går det att ordna så mötande trafik • fordonstrafiken är enkelriktad, dvs. kan undvikas

• tvära kurvor kan undvikas 1:10. För korta • lutningen på ramper inte överstiger ramper kan 1:8 medges särskilda • behovet av att backa minimeras genom vid behov ha vändplatser. Backningsområdet bör kantskydd är tillräckligt breda: Vägarna, tillfälliga och permanenta, vägen vara 2,5 • För enfilig trafik (enkelriktad), bör gånger bredare än det bredaste fordonet.

bör vägen vara 3,5 • För tvåfilig trafik (dubbelriktad), (helst 4 gånger bredare än det bredaste fordonet vid tvära gånger bredden av det bredaste fordonet fordon som svängar). Bredden bör medge att största 1-2 meters trafikerar vägen får plats – även med snövallar. än halva högre är som finnas Vid branter bör kantskydd format så att hjuldiametern på besökande bilar och stigning innebär fordonet inte kan köra över det, vilket i kantskyddet. minst 1 på 10 och inga hål/ gupp/ hjulspår bör ha belysning Områden med potentiella trafikrisker på: • väghinder som är svåra att se • fotgängarpassager, gångvägar täkten under Om fotgängare måste röra sig inom fysiskt separerade pågående produktion bör det finnas leder för dem. för förare bör vara Parkeringar, toaletter och rastplatser på avstånd från tydligt angivna (skyltade) och belägna huvudvägar och farliga områden. av bil och En inspektionsplats för förare, där inspektion en bit ifrån det släp kan göras, bör vid behov skapas område där hjullastare normalt är verksamma. Förbud finns mot mobilanvändning

i fordon som rullar

Checklista Säker täkttrafik

Nej, på grund av , , ,

Välkommen till en säker arbetsplats!

,

, ,

upp och Här är det förbjudet att ringa skicka SMS under färd inom

,

området.

, , , , ,

,

Använd mobiltelefon med förnuft! under För inkommande mobilsamtal färd krävs hands-free.

Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under väl dokumenterade förhållanden. Förutsättningarna för att referensmätningar ska kunna användas som underlag i riskbedömningen och vid val av åtgärder är att: ➢ förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och ➢ en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till referensmätningar. Likvärdiga förhållanden förutsätter att till exempel arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning. Branschorganisationer eller flera företag inom samma typ av verksamhet kan gemensamt ta fram referensmätningar.

Kriterier för urval av referensmätningar Vid SBMIs urval av referensmätningar fokuseras på att finna och definiera olika typarbeten som vanligen förekommer inom täktverksamheter och som kan generaliseras.

Presentationerna från SBMIs branschdagar är i pdf-format och visar varje föredragshållares bilder – såväl de som visades under föredraget som de dolda bilder med fördjupning som många föredrag kompletterats med. Dessa ger en djupare information än vad föredragshållaren hinner presentera från scenen.

Skylt om mobilförbud i täkt (med text)

Varje branschdag är klickbar och leder vidare till en lista över dagens ämnen. Presentationerna är nedladdningsbara liksom referatet som finns längst ned i listan. Arbetsmiljö och risker är ämnen som ofta tas upp under SBMIs branschdagar.

Dessutom strävar vi efter att referensmätningarna genomförts och rapporterats enligt AFS 2015:7 ”Hygieniska gränsvärden”, inkluderat Bilaga 2 som visar innehållet i en mätrapport. Andra viktiga grundkriterier har varit att mätningarna utförts av kompetent utförare med kalibrerad mätutrustning/mätmetod och under representativa (torra) mätförhållanden samt att kvartsproverna har analyserats av ackrediterat laboratorium.

Sida 1 av 4

Referensmätningar för maskinförare i bergtäkter

Skylt om mobilförbud i täkt (utan text)

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

Hemsidans huvudsakliga syfte är att fungera som en kunskapsbank för medlemmarna. Inloggade medlemmar ges där möjligheten att ladda ner och läsa de handböcker, råd och andra viktiga dokument som SBMI eller medlemmarna producerat. Dessutom samlas alla presentationer och filmer från branschdagarna på hemsidan. Stenkoll gör i ett antal nummer ett nedslag och vägleder inom ett avgränsat område.

49


sbmi.se INLOGGNING OCH FRÅGOR

ARBETSMILJÖ OCH RISKER

– i Stenkoll

Tillgång till de lösenordsskyddade delarna av SBMIs hemsida ingår i medlemskapet. För frågor kring hemsidan och inloggning, kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli.

Stenkoll har vid många tillfällen haft anledning att uppmärksamma arbetsmiljö­ frågor av olika slag. Det har handlat både om fördjupning efter SBMIs bransch­ dagar och om enskilda artiklar. Arbetsmiljöfrågorna är ofta förekommande i tidningen, nedan tipsar vi om artiklar från det senaste året. Stenkoll finns även som webbtidning och besökaren hittar respektive tidning genom att välja Tidningen Stenkoll i huvudmenyn och sedan klicka på önskad utgåva. Tidningen öppnas i ett nytt fönster för läsning på skärm.

kvartsdamm

Kvartsdamm i fokus

aterialindus

tri

RDET STENKO 2018 LL #146 MARS

re saknades Personalliggate i egen täkt – avgift för arbe eprenader Hållbara entr kverket Trafi från av atkr – klim rförare Säker hjullasta dning – interaktiv utbil

K RO S S O R

Säker på Utbildning jobbet för säkrare S

täkten

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

ken Täkthandbo 20

A

KROSSORDET # 146

Vi har arbetat med företag i en rad olika branscher genom åren. Vi hjälper de som tillverkar maskiner och maskinlinjer, men också konsulter och slutanvändare.

Dan Assarsson

16

hitta tiden för att gå en interaktiv utbildning, man kan göra den på arbetstid eller hemma efter jobbet. Jag tror mycket Det på kombinationen senare kan bli eninteraktiv besvärlig fråbergtäkt är i grunden en ganska enkel och traditionell. ga. Det visar inte minst de kontroller process – råmaterial processas till anMartin påpekar gjort. också Förändatt somMalmsten Arbetsmiljöverket dra produkter. En relativt okomplicedet påringar ett relativt enkelt sätt går attinneav enskilda maskiner kan rad produktionsteknik. uppdatera i kursen, om det inte bära moment att tidigare CE-märkning – Dessutom har branschen en låg behovet skulle uppstå. En ytterligare längre gäller. personalomsättning. Det blir lite av fördel ärVid upplägget med situationsbaen inspektion slog Arbetsmil”vi gör som vi alltid gjort”. Man får seradejöverket filmer. ner på brister i CE-märkning inte så mycket kunskap och input – Det väldigtvidöverskådligt och som ochblir säkerhet en maskinlinje från andra parallella branscher, som lätt atthade överblicka. satts ihop i en krossanläggning. skett inom bland annat bilindustrin, Företaget hade bland annat tagit bort där man utvecklat sådant som robotien dieselmotor och en tank, vilket sering, säger Dan Assarsson. ändrade förutsättningarna för ma21 KROSSORDET # 146 Heltäckande maskindirektiv skinens ursprungliga märkning. KonAtt lära sig om maskindirektiv och struktionsändringen innebär att tillCE-märkning är ingen lätt sak, det verkarens certifiering av grundmaskifinns exempelvis 600 standarder som nen inte längre var giltig. Det ledde i harmoniserar med maskindirektivet. sin tur till att det fanns en fallrisk på – Det är ett brett och komplicerat över två meter från maskinens arbetsområde, som omfattar mycket, berätplattform – en ny risk hade skapats tar Dan Assarsson. Tack och lov är det som inte fanns från början. bara ett tiotal standarder som är inHur ser kunskapen ut i bergmateritressanta för en krossanläggning. Föalindustrin? retagen kan behöva hjälp för att inte – Man försöker göra sitt bästa. Men drunkna i textmassan. Maskindirekkompetensen behöver höjas. Det är tivet är heltäckande, följer man det gamla kulturer som ligger efter. En

DET

K RO S S O R

# 143 • Maj

2017

strins kunder – byggbranschen – använder på så gott som alla sina arbetsplatser. – Arbetsplatsen avgör helt enkelt vem som kommer in i täkten, berättar Björn Sjöstrand från ID06. Täkten kan till exempel kräva att den person

som vill ha tillträde har genomgått en viss utbildning och har det kunnande som behövs för att vistas på platsen. Denna utbildning kan dokumenteras av i ID06 Kompetensdatabas där intyg och kompetensbevis kan registreras, så sker redan med byggbranFOTO: RICKARD FORSBERG

rna munpolitike I Så når du kom råd till SBM – deras egna kning Chalmers fors re krossar bätt ger g – simulerin ast Behovet av ball ökar – efterfrågan FOTO: ID06

Stenkoll #143, sidorna 17–19 Artikel: Säkra inpassager

U

nder de senaste åren har branschen arbetat hårt för att förbättra säkerheten på sina arbetsplatser. Ett av de områden som diskuterats allra flitigast är hur man på bästa sätt kan säkerställa att de människor som befinner sig i täkten har de kunskaper som krävs för att kunna utföra sitt arbete utan risk för sig själva eller andra. Det kan till exempel handla om åkare som hämtar eller lämnar material. Flera täkter använder en transponderlösning som låter betrodda åkeriföretag passera förbi bommarna utan att behöva anmäla sig vid grinden. Det finns dock en nackdel med det systemet; Täktägaren vet vilket företag som arbetar i täkten men inte om just den person som kör lastbilen har tagit del av säkerhetsrutinerna. ID06-systemet skulle kunna vara lösningen på det problemet och bli det första steget mot en branschstandard för säker inpassering. ID06 är dessutom det system som täktindu-

fungerar tillfredställande. – Väldigt viktigt naturligtvis, säger Sjöstrand. Vi kan inte begära att alla kunder ska byta ut sina befintliga läsare för att vi byter kortstandard. Utefter vad testerna ger och kompabiliteten med äldre läsare så tror vi de första ID06-korten kommer finnas till försäljning mot slutet av året.

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM

Björn Sjöstrand

FRI OCH FOSSIL

KROSSORDET # 143

17

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Kim Svitzer 010-722 90 05

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

i täkt testas n automation Batteridrive

En tidning

Johan Nordin

branschen att se hur andra löser sina problem. Vi drar lärdomar av varandra, använder varandras lösningar och försöker förbättra dessa. Vi konkurrerar inte på säkerhetssidan.

Inkludera personalen

Beteenden styr

Det är dessutom viktigt att få med sig täktpersonalen i arbetet, säger Johan Nordin och fortsätter: – De förändringar vi gör vill vi göra tillsammans med våra hjullastarförare, för att ta ett exempel. De ska kunna ha en bra dag på jobbet. Jag har själv pratat med flera av våra förare som berättat om incidenter där de varit nära att köra på någon. En trafikstyrning är per definition en begränsning, säger han, men kan vi skapa en trafikmiljö där alla känner sig trygga, både våra anställda och de som besöker täkten, så har vi skapat ett värde. – Vi kanske aldrig blir färdiga med det här, säger Johan Nordin. Och kanske ska vi inte heller inte bli det. Vi har kommit ganska långt i vårt arbete men det går hela tiden att bli än bättre.

Vi menar helt enkelt att våra beteenden styrs av hur vi uppfattar oss själva, vilka värdeord vi använder för att beskriva oss. Det kan handla om attityder, om värderingar, om självkänsla och om personlighet.

KROSSORDET # 144

Det finns ett antal myter som vi tar för sanna. Till exempel att vi människor är rationella varelser.

38

Mar tin Carlström

från Sverig

es Bergmateria

lindustri

# 142 • Mars

Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter

NYA PERSPEKTIV med stöd Täktplanering

är man när och effektfull. Effektfull registrerar gör medupplevelse av en situation Elvnäs och ens arbetsledande beteende händelserna, studierna, som Simon mer självständibåde de inre och yttre med arbetarna bättre och inte syns för hans medarbetare arbetat behov problemet är att de inre chefer i ga i sitt arbete. Medarbetarnas i flera år, har man låtit tankar och mottagaren. bli filmade ska styra, inte dina egna vitt skilda branscher känslor. anser är arbetsnär de utför vad de Effektiv eller effektfull har de om återkoppledande uppgifter. Samtidigt Ett exempel handlar Rätt saker typer av arbetsalla medarbefått uppskatta vilka att ledarskap ling, något så gott som Simon Elvnäs menar har ägnat sig har ett stort beledande beteenden de många saker tare upplever att de inte handlar om att göra och hans team ofta berömmer åt. När Simon Elvnäs saker. Därför är hov av och som chefer utan om att göra rätt vilka sådana arNär cheferna i kodat filmerna enligt om vad chesig om att vara bra på. det lika viktigt att prata som faktiskt skatta vad de betsledande beteenden vad de ska göra. en förstudie själva fick det sig vara fer inte ska göra som tycker de att bevisligen utförts så visar och ledare gör när de arbetsleder – Jag försöker få chefer vad en chef läggs på just stor diskrepans mellan vilka berunt 40 procent av tiden att fråga sina medarbetare vad denne fakSiupplever sig göra och möten, doåterkoppling till medarbetarna. hov de har när det gäller visar en tiskt gör. mon Elvnäs filmade material kumentation, kompetensutveckling, utsträckning noll och två – Vi är faktiskt i stor så vidare. Som annan sanning, mellan uppmärksamhet och vi interagerar siffran. omedvetna om hur över medprocent är den korrekta chef ska man reflektera Simon Elvnäs. att svenska med varandra, säger – Min uppfattning är brukar vi få egentligen borNär vi visar filmerna chefer inte gör det de "jag vet vad bästa, utkommentarer i stil med de göra, för verksamhetens men ser och känner jag tänkte i den situationen an istället det de tänker det" eller "jag råder inga tviatt jag inte uttrycker att de borde göra. Det men nu ser jag de får mycket minns ju att jag sa det vel om de är effektiva, det". fulltecknad och att jag faktiskt inte säger gjort, kalendern är att ledarskap men blir efSimon Elvnäs menar de är ständigt på språng på insidan av Därför anser jag ibland verkar pågå fekten den önskade? än vad som på effektiv människor, ibland mer att det är viktigt att skilja En människas faktiskt kommer ut.

I

22

24

KROSSORDET # 132

KROSSORDET # 142

KROSSORDET # 142

starförare Säker hjulla

C4. RISKER MED ARBETE

TRI – SBMI.SE/UTBILDNING

SVERIGES BERGMATERIALINDUS

C4. RISKER MED ARBETE

DET ÄR LÄTT ATT BLI 4. Hur minimerar man dessa OFÖRSIKTIG risker? EFTER ATT HA JOBBAT 5. Räkna I ANLÄGGupp andra riskmoment

C3. HÅLL KOLL PÅ RISKMOMENTEN

Fallrisker

C4

Håll koll på riskmomenten

som finns i en täkt. innebär risker för klämskador. NINGEN LÄNGE OCH 6. Respektera de klämskydd Hur minskar man dessa BLIVIT andra riskmoment? som finns. Dra i de nödstoppkategori av tillbud. Det BEKANT MED ALLA MASKINER. Halkolyckor är en annan vanlig linor som finns där det arbeteriskerar alltnågon kan resultera i en Vidom att klämma sig.halka, och även ett enkelt fall Fallolyckor är vanliga i branschen. är lätt att Transportörern Det gäla är sannolikt Om någon måste klättra Därför bör arbetsgivaren det risk för fallolyckor. största källan Förare liknande. äri en in attficka personer till och eller dra åt handled som rör sig till fotstappluckor såparkeringsbrom finns nivåskillnader finns måste fickans sen. I brutenkontakt klämskador. Skadornaaruppstår bör många nyare maskihålla ögon­ vara stängda och personen anställde arbetsplattform och annat. ofta när personal mot halkrisker, och den vara fästad med ett ner dras parkeringsbrom säkerhetsbälte med ska med varandra. ler såväl slänter som stegar, arbeta förebyggande åtgärda en rulle sen automatiskt åt när växeln lina. säkerheutan med att stoppa transportören.vara försiktig när hela tiden arbeta det finns en halkrisk. Plattforläggs ur. Men det finns alltid Underhållsarbet Därför är det viktigt attDet måste e kan försedda en risk för mekaniska fel. vara ett riskmoment. händer med attfästpunkter rullarna somförbanden rullar räcken, ar, En bra säkerhetsåtgärd är och andra gångplan ska vara på fastnar. trappor ten. Stegar, arbetsplattform Då är det viktigt därför att alltid lägga skopan att stoppa transportörenmar, De ska också vara vara väl underhållna. ska i skyddsräcken. annat marken. innan och godkända och någon Om det inte är möjligt, blockera säkerhetssele halkskydd Underhållsarbete även börjar arbeta på bandrullen. annat ochriskmoment. istället hjulen. annat Försök heller aldrig snö och is, men är ettgrus Risker Gående kanbör se till att inte placera exempelvisuppstå åtgärda rena från en sten som fastnat i exempelvis på både genom rörliga sig i ett sådant läge att ett exempel maskindelar krossen, utan kan Det är ytterligare som ett intefordon är öka halkrisken. som börjar rulla kan utgöra som att stänga säkrade och genom exempelvis av anläggningen först. Andra en fara. smörjpunkter som kan exempel på riskmoment att hålla rent i täkten. varför det är viktigtvara är de regelbundna platt- och svåra att nå. på en stege. Då kan arbete mantelbytena i krossar. Säker användning av Det är bra att vara två vid Därför ska de som byter maskiner mantlar eller platta alltid inte arbetar hålla uppsikt så stegen exempelvis Flera sorters risker är förknippade den somvara Härdplaster förankrade innan minst två, och lyftstroppar, med krossar. De stelyftöglor och annat bli ska alltid vara nar krossen hanterar utgör inte skapåkörd. Stegar Hanteringen av härdplaster vara godkända. en riskfaktor, liksom rörliga säkerinnebär en stor arbetsmiljöpå dem, och det ska finnas maskindelar, elektrisk utrustning någon börjar arbeta risk. Härdplaster används en Siktlådorna är relativt vanliga och finns det oljor. där Krossarna ställen huvudsakligen för ska och andra orsaker tillhetskedjor att vara vid lejdare skärskador. försedda med korrekta skyddsanordnin limma fast krossmantlar. Härdplaster Sålldukarna är ofta gjorda En bra säkerhetsåtgärd gar. för att förhindra att av tunna metalltrådar, kan ge irritationer, Dessaallergi, skyddsanordningar får inte en hjullastare ramla. rullar att som iväg risk är att lägga frätskador kan ge otrevliga skärsår. skopan sättas ur funktion om och de är potentiellt Gummistövlar i marken. miljöfarliga. För intedet snö med gummistövlar. maskinen allra är stoppad för underhåll, Skotta aldrig mesta köps exempelvis maskin, snöig reparationer byta för säkermantel på tjänsten atten in komplett av levear, räcken, fästpunkter ger i princip inget grepp stegar, arbetsplattform

SID 2/4

SID 3/4

SID 4/4

SVERIGES BERGMATERIALINDUS TRI – SBMI.SE/UTBILDNING TRI – SBMI.SE/UTBILDNING

För att undvika farliga ”överhäng” i en slänt bör slänten inte vara för hög. Den bör inte vara högre än att maski­ nen som används når upp till krönet på slänten. Ett sätt att sköta det är att arbeta i flera terrasser. Undvik också att ta ut material för djupt in i slänten, eftersom det bidrar till att bilda branta slänter. Lösa större stenar i slänten ska tas ner för sig. Detta arbete kallas skrotning. Skrotningen bör alltid genomföras med maskin. Om skrotningen måste genomföras manuellt så ska den utföras av en person som har erfarenhet av skrotning och bergförstärknin Maskiner som används g, eller tillsammans med vid skutknackning ska enhasådan skydd. särskilda person.

Där det finns risk för Den som arbetar i en täkt ras ska området avgränsas, kommer mer eller med exempelvis mindre en lina med varningsflaggor regelbundet att arbeta från på och en varningsskylt. höjder. Det innebär givetvis också att det finns risk att falla och skada sig. Ett sådant tillfälle är arbete vid pallkanten, det vill säga den slänt

risker medeller brant där ny sten bryts. t arbete på berge VAR HELLRE

Marken ovanför slänten ska vara ordentligt avtäckt för att minska risken att det rasar ner material i slänten. Undvik att arbeta till fots i en slänt. Använd alltid rätt skyddsutrustning.

I stort sett gäller samma sak för den som arbetar i ett upplag. Risken för ras är ofta större på vintern, efter­ som tjälen kan göra att överhängen kan bli större innan de släpper. Var hellre för försiktig än ta onödiga risker. Hur ett bergmaterial fungerar när det utsätts för påverkan kan vara svårt att förutse, även för erfaren personal. Förhål­ landena kan variera med Vid skutknackning kan det sprätta stenar väder och temperatur. Tjäle i större stora som ett äpple risker finnsNär kan Dessa det finns risk för ras över 50 meter. Skutknackning ska exempelvis ras. och ge fall en bedräglig känsla av säkerhet för måste arbetsledaren därför ske på ett avskärmat område. vidta åtgärder och det finns riskerPallkanterna när är höga, och is och snö kan för att undanröja risken. det gäller överhäng. Många ha gjort dem svåra olyckor inträffar just i grustäkter. ävenEtt fall innebär fara för livet. eller mindre grad hala. på grund av felbedömninga På pallkanten finns r. Arbeta alltid säkert. ofta löst grus och kanske våta löv som ökar risken förbättra säkerheten vid att halka. Finns det risk för Branschen arbetar med att olyckor ska arbetsgiva­ att ta fram tåliga rutor för ren genomföra skyddsåtgärder FRÅGOR dolor bland annat genom , exempelvis genom att knackar skut. För att erbjuda ett bra sätta upp stängsel för att de maskiner som hindra att personer faller över i sådana rutor vara extremt 1. Vad är en dola? pallkanten, eller skyddsvallar skydd måste materialet så att fordon inte kör finns idag rutor av polykarbonat 2. Hur minimerar man över kanten. tåligt. På marknaden riskerna med dolor? iga mot slag och stötar. som är mycket motståndskraft 3. Hur minimerar man riskerna med stenkastning? är Hammerglass. Ett exempel på sådana rutor Risk för ras 4. Vilka risker finns vid finns risk att någon av arbete vid pallkanten? Sprängarna vet ofta om det Överallt där det finns bergmaterial Därför är det viktigt med 5. Vad menar man med Ett sättfinns i olika att inte exploderat. nivåer att undvika farliga ”överhäng” i rasrisk vid schaktvägladdningarna det en risk för ras. Det gäller arbe­ Pallkanterna en slänt arbeta i flera terrasser. är att och de är höga. såväl nysprängt Ettsom fall innebär mellan sprängare fara för livet.gar och från häng i upplag? Hur undviker material bra kommunikation som material i upplag och man riskerna? slänter som inte bearbetas. tar i täkten. för dolor och att sten Därdet både detrisk finns finns risk för nedfallande block och Vid skutknackning 6. Beskriv riskerna med stenar ska knackningen. stenar som faller när kastas iväg av självaområdet avgränsas på lämpligt man skutknackning och lastar sätt. Ett sätt i sprängning ficka, på dumper eller från kan varavid stenkast efter band. att avgränsa med finns alltid en risk för stenlina kvar med varningsflaggor sprängmedel somenblivit på ochi en bergtäkt sprängs Dolor är odetonerat När berget en varningssky lt. livsfara. En dola iväg vid explosionen. Det kan innebära en sprängning. Dolor Även kastning – att stenar ska kastas andra 1 500 meter i naturgrustäkte för att sprängaren rensar finns det risk för då stenar på 2–3 kilo kastats kan detonera när man ras.exempel finns Så när den från spräng­ småningom ställe), samma stenkastning blir på branten med där gruset hämtasfrån sprängstället. Riskerna pall (en andra sprängning tillräckligt med brant för att vid krossning grävs, det eller ska finnas genom att sprängarna arbetar risk för ras. sprängda stenen lastas eller måste går denatt minska arbeta också legat många år Då ningar somÄven måste som vaksam, lastarenvara pallextra täkten och arbetsledaren åtanke. Men personalen i eller skutknackning. detta imåste som fortfarande vidta åtgärder sprängämne för att undanröja sätt i samband med sprängningar. risken. ett säkert kan innehålla odetonerat på vanligt sätt att minska det nu krav från Arbetsmiljö­ Ett Block vid skutknackning. Ris­ som sitter också risk i slänten är en skarisk tas bort på ett säkert attden Stenkast kan detonera. Därför finns sådana rasrisker är spränga överdelen Finns det för mot sätt. ändå olyckor av menvidärpallkanten branten för attmåste dolor, som vid ska arbetsgivaren få enskyddas genomföra mindre brant lutning. ken är inte lika allvarlig skyddsåtgärder, exempelvis verket på att alla arbetstagare genom att sätta upp stängsel. dolor innebär. risk för stenkastning som C4.

FÖR FÖRSIKTIG ÄN TA ONÖDIGA RISKER. HUR ETT BERGMATERIAL FUNGERAR NÄR Det finns risker DET risker. UTSÄTTS innebär FÖR berget PÅVERKAN Arbetet på självA sträckor, KAN VARA flyga långa kan SVÅRT , sten ATT FÖRUTSE. för odetonerat sprängämne

C4 Risker med dolor och berg

RISKER MED ARBETE

sid 1/4

PÅ BERGET

SVERIGES BERGMATERIALINDUS

hög. Det kan sprätta stenar stora som ett äpple över 50 meter. Arbetsgivaren är skyldig att se till att skut­ knackningen kan utföras säkert, inte minst för den som knackar skutet. Hytten på maskinen som knackar skut ska ha skyddsglas. Skutknackning ska ske på ett särskilt, avskärmat område. Ingen ska gå i närheten av en maskin som knackar skut, och det bör finnas ett säkerhetsav­ stånd som är markerat på lämpligt sätt. Stenkast vid skutknackning är en risk arbetsledaren måste arbeta med att minimera.

C3

säkert. Det är lätt att ett ansvar att arbeta alla maskiner. Klämskador , skärskador bekant med och blivit och liknande i anläggningen länge Många arbetsmoment

PÅ BERGET

SVERIGES BERGMATERIALINDUS TRI – SBMI.SE/UTBILDNING TRI – SBMI.SE/UTBILDNING

C4. RISKER MED ARBETE C4. risker med arbete

PÅ BERGET

sid 1/3

PÅ BERGET

SID 3/3

på berget

SID 2/3

Simon Elvnäs

Medarbetarnas behov ska styra, inte dina egna tankar och känslor.

Stenkoll #142, sidorna 22–26 Artikel: Stenkoll på säkerheten – besök hos Skanska

du eller en kollega arbetar eller liknande. När maskinen med delar som är stoppad ska drivkraften kan vara strömförande. Ett sätt kan vara vara frånslagen, maskinen ska ha stannat att ta med nyckeln eller säkoch spärrats. ringen som styr elsystemet arbete på en elektriskt driven maskin ifråga. Alla Vid ledningar ska ska exempelvis vara skyddade mot yttre åverkan. säkringarna vara Alla elarbeten utom vissa urtagna innan någon får börja arbeta enkla servicesysslor ska utföras på maskinen. Det finns ofta hänglås att av en utbildad låsa fast arbetsbrytarenelektriker. på krossen med. Säker användning av Elinstallationer Det händer att material fastnar fordon i matarfickor och Fordon och maskiner av olika Elektriska komponenter är måste tas bort. Personal en annan riskkälla. Den som slag är en källa till olycksfår bara gå in i fickan om ser det risker. För att minimera risker en skada på en elkabel ska är absolut nödvändigt. Om omedelbart varna och skadan kring fordonen det går ska sådana problem är det viktigt att planera hur de arbetar. åtgärdas. Kontrollera att eltillförseln lösas Det är bra att vara två genom att använda pik eller annat Både förare och de som arbetar vid arbete på en stege. är bortkopplad innan instrument som på marken ska hålla god uppsikt. Transportörerna är det går att arbeta på avstånd, sannolikt största källan På så gör sätt att minimeras eller lyftkran. Om till klämskador. ken för påkörningsolyckor. person måsterisFordonen i en täkten bullrar, ochklättra in i en ficka så måste fickans det gör också krossar och vara stängda och personen siktar. Bullrettappluckor kan tillsammans vara fästad med med det damm som ofta finns göra att ett med lina. Det finns särskilda det säkerhetsbälte är svårt att förelägga märke till fotgängare. skrifter för hur detta ska Därför är det ske. Slägga eller spett får viktigt att vara extra uppmärksam i en täkt, aldrig en krossöppning när krossen i synnerhetanvändas eftersom ifordonsgår. Stora stenar trafiken och anställda till fastnat kan behöva lyftas fots kan vistassom i samma ut med kran. område. Den som kör hjullastare bör maskiner ska besiktigas ur alltid hållaAlla skopan lågt säkerhetssynpunkt för att ha bättre uppsikt. De ochpåunderhållas med jämna som arbetar marken ska mellanrum. alltid ha varselkläder för att När en maskin är stoppad synas så bra som möjligt. ska drivkraften vara Såväl frånslagen. förare som personer som rör sig tillFRÅGOR fots bör i så stor utsträckning som möjligt För att minimera r. Samtidigt försöka hålla ögonkontakt Vid allt arbete där det risker kring fordon är felhandlinga finns med mänskliga nivåskillnader det viktigt att planera varandra. Det är enda sättet finns hur fallolyckor. beror på det de riskkör föroch arbetar. Transportörernas ändrullar att vara säker1.påVilken typ psykoav De allra flesta olyckor olyckor den än att är föraren vanliga med bandbör vara försedda med har sett den som kommer gående. skydd. kläm­ mycket lättare att kontrollera Även om transportörer? fordonet har ta är den fysiska arbetsmiljön backkameror så är ögonkontakten n ett särskilt ansvar att så det är väldigt arbetsgivare väldigt2.viktig. Ge några exempel på att halka. Ett fall . Därför harlätt från en maskin hur man minimerar risker Fordonsförare ska alltid se sociala arbetsmiljön faktorn, se till kan leda till allvarliga skador, till att det inte kring den fordon. finns tillmänskliga som beror påeller och med döden. någon risk att fordonet rullar Använd arbetskängor. Tänk har också hänsyn till de 90 procenten iväg av sig 3. självt. den Räkna efterMen Ettupp sätt några olycksrisker om det går anställde att ta bort till att de följs. i samband med snönoch från se marken med en kvast. ha jobbat krossar och siktar. att skapa bra rutiner bli oförsiktig efter att

KROSSORDET # 147

KINDVALL ILLUSTRATION: TEXT & FOTO: NICLAS

av drönare

drift Simulerad

C3. HÅLL KOLL PÅ RISKMOMENTEN SVERIGES BERGMATERIALINDUS

50

med sitt forskningsprojekt Elvnäs har väckt uppmärksamhet han om resultaten under KTH-doktoranden Simon hos chefer. I april föreläser kring arbetsledande beteenden veta mer redan nu. men Stenkoll vill nyfiket SBMIs branschdag i Stockholm EVA EDBERG

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

rantören. De som arbetar i täkten behöver därför inte hantera härdplaster så ofta.

C3. HÅLL KOLL PÅ RISKMOMENTEN

(och vad chefen borde göra)

Skanska är ett av de företag i branschen som arbetar allra mest intensivt för säkrare arbetsplatser. I skrivande stund driver man ett flertal projekt inom olika områden. Stenkoll är nyfiken på några av dessa. I Stenkoll har vi tidigare berättat om hur Skanska både arbetar med ny teknik som dolsäkra rutor och med strukturellt säkerhetstänkande. Ett exempel på det sistnämnda är artikeln om inpasseringssystemet i Olundatäkten, en satsning inom projektet "Säker logistik". Samtliga delprojekt bildar en helhet som har sin bakgrund i det stora säkerhetsprojekt som initierades för knappt fyra år sedan. På de följande sidorna tittar vi lite extra på hur Skanska arbetar med tre definierade risker.

Härdplaster kan i princip även användas för att gjuta in transformatorer, elektroniska reläer och andra elektriska och elektroniska detaljer för att skydda dem mot mekanisk åverkan och mot fukt, damm och annan miljöpåverkan.

C3. Håll koll på riskmomenten

Vad chefen gör

Stenkoll Skanska Stenkoll på på säkerheten – vi besöker Skanska

2017

För några år sedan producerade SBMI ett omfattande självstudiematerial om bergmaterialbranschen. Materialet består dels av pdf-dokument och dels av korta instruktionsfilmer. Flera av dokumenten och filmerna berör arbetsmiljön. Hela materialet är lösenordsskyddat.

ska vara väl underhållna. hetssele och annat C3. HÅLL KOLL PÅ RISKMOMENTEN

ledarskap för säkerhet

Ledarskap för säkerhet

säkerhet

– i självstudiematerialet

C3 Olycksrisker allmänt

I Stenkoll #132 publicerades en ar tikel om KTHdoktoranden Simon Elvnäs och hans forskningsprojekt kring arbetsledande beteenden hos chefer, Rubriken lyder : Vad chefen gör (och vad chefen borde göra).

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

r i täkter Praktikante

C3. HÅLL KOLL PÅ RISKMOMENTEN

LÄSTIPS

KROSSORDET # 144

Tema säkerhet tiden – idéer för fram ng Extra oljerenikiner och miljö – sparar mas

ARBETSMILJÖ OCH RISKER

C3. HÅLL KOLL PÅ RISKMOMENTEN

Helt fel, menar Martin Carlström. – Ledningen behöver uppmärksamSnarare är det våra beteenden som i ma bra beteenden och ge positiv återsjälva verket styr till exempel attitykoppling. Samma sak gäller alla på der och värderingar. arbetsplatsen, tillsammans kan man – Vi måste flytta fokus från "är" till verka för att trygga beteenden smit"gör". Särskilt viktigt är detta när det tar av sig 15 på alla. Ansvaret behöver KROSSORDET # 144 handlar om säkerhet. Det finns faraxlas av många. liga beteenden som ökar riskerna för olyckor liksom det finns beteenden Uppmuntra som ökar tryggheten på arbetsplatFör att skapa en hållbar säkerhetskulsen. tur behöver hela organisationen vara överens om vilka beteenden som gör Toppstyrning fel väg skillnad och varför de är viktiga. meHan menar att det ofta finns en övernar Martin Carlström. Det är också tro från ett företags ledning om att allas ansvar att observera, påminna policies och värdegrunder på egen och uppmuntra när någon gör rätt. hand ska åstadkomma önskade förSom arbetsledare är det viktigt att ge ändringar. En ledningsgrupp bestämkonkret feedback till alla på arbetsmer hur arbetet ska utföras och meplatsen och uppmärksamma både bra nar att det räcker med att de anställoch dåliga beteenden. Lyckas man da följer givna ramar. som organisation med detta skapas – Faktum är att det vanligaste felet en kultur där människor anpassar är att ledningen hierarkiskt styr nedsina beteenden till vad som förstärks åt genom att bara fastställa regler för och uppmuntras. de anställda utan att tillräckligt noga – Ska jag ge några sista råd så följa upp resultaten. De som ska utfötycker jag att man ska börja fokura arbetet måste involveras och säkra sera på beteenden och hitta sätt att beteenden ska förstärkas. mäta dem, avslutar Martin Carlström. Martin Hagström berättar att mänFokus ska ligga på att förstärka trygniskors beteenden till stor del styrs av ga beteenden. vilka konsekvenser de får.

rbete Effektivt lagaMPD i Falun – besök hos

ida SBMIs hems

chdag Vårens brans

rganisationspsykologen Martin Carlström berättar att han ofta kallas in när frågan "varför?" ställts ett antal gånger utan att några svar uppenbarat sig. Varför fungerar inte samarbeten eller nya arbetssätt? Varför följer inte alla de instruktioner vi kommit överens om och varför lyckas vi inte förändra organisationen tillräckligt fort? – Det finns ett antal myter som vi tar för sanna, säger Martin Carlström. Till exempel att vi människor är rationella varelser, att vi kommer att förändra våra beteenden bara vi får rätt information och att vi förändrar våra beteenden genom att förändra våra attityder.

Foto: Lars Wikström

Det ska räcka att hålla upp sitt kort mot sidorutan för att bommarna ska lyftas.

skontroll Inpassering

håller upp sitt kort mot sidorutan för att bommarna ska lyftas. Innan det nya korten släpps på marknaden behövs ytterligare tester göras. Bland annat behöver ID06 säkerställa att bakåtkompatibiliteten fungerar. Alltså att äldre typer av läsare kan kommunicera med det nya ID06-kortet och att UHF-teknologin

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

” FÖRARLÖS

O

#144, sidorna 14–23, 26 & 38 Artikel: Kvartsdamm i fokus Artikel:Vägleda, varna och värna Artikel:Vägen till en säker kultur

Dan Assarsson

Ny kortstandard Ett av ID06 pågående projekt är arbetet med en ny kortstandard. Den nya standarden, som just nu utvecklas, ska ha betydligt fler funktioner än den tidigare. Bland annat utreds en funktion för distansavläsning via UHF-chip, något som skulle fungera utmärkt för yrkesgrupper som lastbilschaufförer i täktbranschen. Det är samma teknik som används i Vasaloppet och i löpartävlingar för att registrera när olika tävlande passerar en viss plats. – System kommer i så fall att förenkla passage i många fall, särskilt för personal i fordon, säger Björn Sjöstrand. Det ska räcka att den behörige

TEXT: NICLAS KINDVALL

es Bergm

Vi har redan kört ett pilotprojekt med utbildningen för vissa medlemsföretag för att sedan kunna skräddarsy utbildningsmaterialet.

schens webbaserade utbildning "En säker arbetsplats". Den som genomgår kursen får efter eget samtycke sitt utbildningsbevis registrerat i ID06 Kompetensdatabas.

I skrivande stund pågår flera utvecklingsprojekt inom byggbranschens ID06. Systemet har många förespråkare, bland annat rekommenderar SBMIs styrelse sina medlemmar att titta närmare på hur det skulle kunna användas i täktbranschen.

från Sverig

26

ida SBMIs hems

Ballastbrist

Enkelriktat Johan Nordin påpekar att man självklart försöker utarbeta trafiklösningar som kan implementeras på flera platser. – Generellt kan man säga att vi

TEXT: NICLAS KINDVALL

FOTO: TAKEOFF

strävar efter att skapa enkelriktade flöden och försöker motverka öppna planer. Oförutsägbar trafik, det vill säga när det finns möjligheter att svänga åt flera håll skapar ofta problem. Han exemplifierar med företagets anläggning i Årsta utanför Stockholm, den säkraste trafiklösningen man lyckats skapa hittills. Där råder endast enkelriktade flöden och lastning sker över barriär. Trafikslagen är helt separerade från varandra. – Just den modellen, eller åtminstone inte hela modellen, är dock svår att applicera på andra platser där det krävs helt andra system för att lyckas. Han poängterar hur värdefullt samarbetet inom SBMI är för den fortsatta utvecklingen. – Det är ett viktigt forum för oss i

Generellt kan man säga att vi strävar efter att skapa enkelriktade flöden och försöker motverka öppna planer.

en onalen i täkt Skydda pers

ar Branschdag

Så gott som alla företag månar om och arbetar för det man brukar kalla för en "säkerhetskultur". Ofta pratas det om att förändra människors beteenden för att nå framgång. Mer sällan om hur detta görs på bästa sätt.

inpasseringskontroll

Säkra inpassager

En tidning

upptäcker man de flesta riskerna. En första ”pilotkurs” ordnas den 15 mars. Därefter kan mindre ändringar göras innan utbildningen kan erbjudas brett till SBMIs medlemmar. Med hjälp av SBMIs utbildning kan man sålla bort det som är ointressant för täkter och krossanläggningar. Sedan väver man ihop lagkrav och CEmärkning med systematiskt arbetsmiljöarbete och skyddsronder. – Vi har redan kört ett pilotprojekt med utbildningen för vissa medlems-

KROSSORDET # 146

inpasseringskontroll

tri aterialindus

KOLL PÅ KVARTS

Regelverket kring maskinsäkerhet och CE-märkning har gällt sedan 1995.

FOTO: SVERIGES BYGGINDUSTRIER

#146, sidorna 16–22 Artikel: Utbildning för säkrare maskinlinjer Artikel: Säker på jobbet – SBMIs interaktiva utbildning för hjullastarförare

att motverka osund konkurrens i branrbetsmiljöverket har i sin tillschen. (Se artikel på nästa uppslag.) syn upptäckt brister i CEJL Safety har mer än 20 års erfarenmärkning och säkerhet vid het av maskinsäkerhet, CE-märkning maskinlinjer i täkter (se och riskbedömning. Företaget har artikel i Stenkoll #144). Kunskapen efter ett godkänt resultat erhåller ett tiv utbildning är ett braaroch enkelt sätt betat med frågorna sedan näroch dessutom behöver förbättras, hos tillverkare, intyg om genomfördleutbildning. att nå ut med 1995, kunskap EUs direktiv ska verantörer och slutanvändare. I samMartin Malmsten, area manager på om gåratt dennya att maskiner följa upp för arbetsgivaren. varaslutfört CE-märkta trädde i kraft. Dan arbete med företaget AB har NCC, JL är Safety en av dem som redan att uppdatera kursen en och utbildning han är positivt Assarsson inställd till är Enkelt en av deltagarna i TK därför SBMI initierat Han menar att det härska sättet att utbilinitiativet. 282, den tekniska kommitté som om vad som gäller. da är som ett utmärkt komplement till det – Jag att säga Dan Assarsson är vicehar VDbara och bra af- saker ta fram standarder harmoniserar traditionella sättet, där man träffas fyom kursen. Eftersom jag också i färsområdesansvarig för maskinsäkermedsitter maskindirektivet. siskt på en lärarledd kurs. BEFs styrelse var jag extra nyfiken, vi het och CE-märkning på JL Safety AB: – Vi har arbetat med företag i en – Det ena utesluter inte det andra. har pratat mycket om att använda in– Ett av SBMIs medlemsföretag rad olika branscher genom åren. Vi Man tappar kanske lite av möjligheterteraktiva kurser i vår egen utbildning. tog kontakt medJag osstycker efter Säker att Arbetshjälper de som tillverkar maskiner na till diskussion och fördjupning men hjullastarförare är ett miljöverket konstaterat brister i CEochInterakmaskinlinjer, men också konsulfördelarna väger över. Det går alltid att mycket bra initiativ av SBMI. märkning och maskinsäkerhet. Det ter och slutanvändare. Vi utbildar och saknades kunskaper och rutiner för ser till att de kommer igång med riskatt tillämpa reglerna på rätt sätt. bedömningar så att alla kan arbeta sä– Vi ordnade en utbildning för fökert med maskinerna. retaget, bland annat om vilka krav Skräddarsydd kurs 15 mars som är tvingande och hur mycket Utbildningen i SBMIs regi ska snabba man kan bygga om en maskin utan på förbättringen av äldre maskiner att den behöver CE-märkas på nytt. och efterlevnaden av maskindirekSBMIs VD, Björn Strokirk, hörde setivets krav. Dan Assarsson förklarar dan av sig om att starta en utbildning att man skräddarsyr utbildningen för alla medlemsföretag, berättar Dan utifrån det som passar verksamheAssarsson. ten i den aktuella branschen. Hur ser 200 inspektioner det ut i bergmaterialindustrin? Hur Flera kurstillfällen kommer att ordnas bedrivs det systematiska arbetsmiljöunder våren. Samtidigt planerar Ararbetet? Vad har myndigheterna för betsmiljöverket Region Öst att göra ett krav? Vad händer med CE-märkning större antal inspektioner av täkter, fasvid ombyggnader av maskiner och ta och mobila krossanläggningar, för maskinlinjer?

Vägen till en säker kultur

FOTO: RICKARD FORSBERG

SBMIs

TEXT: HANS LUNDGREN ILLUSTRATION: EVA EDBERGhar dessutom en fordonsblandning som är en utmaning och många risker som det har varit viktigt att definiera och försöka bygga bort. KROSSORDET # 144 Han berättar att man tidigt såg ett stort behov av att strukturera upp trafiken, i viss mån på samma sätt som görs på allmänna vägar. – Tre gånger bokstaven V, V3-principen för att låna ett uttryck från Trafikverket där bokstäverna utläses vägleda, varna och värna. Skanska försöker i viss mån efterlikna den vanliga trafikmiljön där man skiljer fordonsslagen åt och begränsar möjligheterna för dessa att komma åt varandra. – Men det är samtidigt svårt att hitta generella lösningar, det vill säga göra likadant på alla arbetsplatser. De skiljer sig ofta mycket åt och på många ställen krävs lokala lösningar.

TEXT: HANS LUNDGREN

trygg arbetsplats

J

ber 2017

ikation Bättre kommuntala nät digi – framtidens aterialet Självstudiem tik14i täkt – prak het Maskinsäker – kompetensens behöver höja

Det finns brister på många håll när det gäller kunskapen om maskinsäkerhet och CEmärkning. Nu ska kompetensen i branschen höjas genom ett stort utbildningsprojekt.

BMIs kurs Säker hjullastarförare är ett interaktivt material, bestående av sjutton olika filmer med tillhörande situationer. Varje situation presenterar ett problem, som är en diskussionspunkt, för användaren att fundera på innan filmen rullar vidare. Filmerna i utbildningen beskriver vanliga situationer i vardagsarbetet och vad som är viktigt att tänka på vid varje tillfälle. Efter slutförd kurs ledsagas användaren genom ett slutprov, där denna

# 144 • Novem

lindustri

FOTO: RICKARD FORSBERG

SBMI har låtit ta fram en interaktiv utbildning med fokus på säkerheten och hjullastarförare och därmed även säkerheten för andra anställda och besökare i täkten. Inledningsvis kontaktades sakkunniga på några av SBMIs medlemsföretag för att säkerställa att de viktigaste frågorna behandlas i utbildningen. Ambitionen har varit att skapa ett material som fungerar som stöd för diskussioner om värderingar och prioriteringar i situationer som kan uppkomma i vardagen. Nu finns den färdiga kursen på hemsidan.

FOTO: PRIVAT

n digitalt Berggrunde

nye VD

es Bergmateria

maskinlinjer

SÄKRA MASKINER pas Annars stop

från Sverig En tidning

K RO S S O R

Sveriges Bergm

ny kurs

2018

FOTO: NICLAS KINDVALL

KROSSO

från En tidning

# 146 • Mars

Vägleda, varna och värna

För drygt fyra år sedan initierade Skanska sitt stora projekt för tryggare och säkrare arbetsplatser. en del i åren dettaintensifierat har man sedan dess jobbat för att skapa säkrare trafiklösBergmaterialindustrin har underSom de senaste arbetet med att ningar i sina täktanläggningar. tar reda på hurmot långt bekämpa damm i verksamheten. Till stor del har Stenkoll detta arbete inriktats attSkanska skyddahar kommit hittills. TEXT: NICLAS KINDVALL täktpersonalen från det skadliga kvartsdammet. Även Arbetsmiljöverket har fokuserat på ohan Nordin är arbetsmiljöutfrågan, bland annat genom föreskriften Kvarts – stendamm i arbetsmiljön som publiceravecklare på Skanska Industrial Solutions (tidigare Skanska Asfalt des i slutet av 2015 och ett anslutande tillsynsprojekt som rapporterades i våras. och Betong). Han menar att det Stenkoll har vid flera tillfällen uppmärksammat delprojekt som företaget olika kallar aspekter av dammbekämpnings"Säker trafik på anläggning" är en av frågan och löpande rapporterat de om nya och gamla idéer kring hur man som företag kan största och mest utmanande delarna i hela det stora säkerhetsarbetet. arbeta. På de följande sidorna redogörs för resultatet av Arbetsmiljöverkets tillsyn, – Det är en väldigt komplex trafikdiskussionen kring gränsvärde och kring miljö, SBMIs säger han.arbete På de större anlägg- referensmätningar. ningarna kan man nästan likna intenDessutom tittar vi lite närmare på silikafilter och andningsskydd. siteten vid en motorvägskorsning. Vi

DET

K RO S S O R

DET

DET

säker täkttrafik

utbildning

23

Simon Elvnäs

KROSSORDET # 132

25


Volvo tipptruckar

OSLAGBAR PRODUKTIVITET

Swecon lanserar nu Volvos tipptruckar på den svenska marknaden. Volvos tipptruckar är konstruerade och byggda för att leverera enastående prestanda, effektivitet, tillförlitlighet och säkerhet, så att du kan transportera mer för mindre. Med en vinnande kombination av kraft, komfort och produktivitetshöjande system kan Volvos tipptruckar ge din lönsamhet en skjuts. Swecon marknadsför modellerna R70D och R100E med nyttolastkapacitet på 65 respektive 95 ton. Swecon supportar dig med service och reservdelar på 34 orter i landet - från Kiruna i norr till Staffanstorp i söder! Läs mer på www.swecon.se Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Vill du öka tillgängligheten med 10%? Det är så vi gör stor skillnad, Metso Way. Metso MX™ konkross är framtagen på patenterad Multi-Actionkrossteknik som bygger på en kombination av hydraulisk kolv och roterande överdel i en enda kross. Den nya krossen tar ett jättekliv vad gäller lönsamhet, sänker driftskostnaden med 10% och möjliggör 10% högre tillgänglighet jämfört med traditionella konkrossar. Läs mer på www.metso.com/mx #TheMetsoWay

Välkommen att besöka oss på Svenska Maskinmässan på Solvalla, Stockholm, 31 maj – 2 juni. Möt våra krossexperter i monter S:68 för att diskutera hur du kan optimera din krossanläggning.

Profile for Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Stenkoll #147  

Stenkoll #147  

Profile for sbmi
Advertisement