Stenkoll #133

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 133 • Maj 2015

Framtidens maskiner – en titt i kristallkulan Referensmätningar – ny föreskrift om kvarts UEPG – branschsamarbete på Europanivå

SVENSK HAVSSAND? Stor potential i marina täkter

Så gör du bra riskinventeringar

Välbesökt branschdag

Vattenverksamhet eller inte?

K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL Ansvarig utgivare Björn Strokirk

#133 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Tomas Skagerlind Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild I Storbritannien har marina täkter ända sedan 1950-talet försörjt en betydande del av det totala behovet av sand och grus. Foto: British Marine Aggregates Producers Association.

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

SID

36

Fokus på sprängning. Under branschdagen presenterades SBMIs ny Spränggrupp med målet att skapa bredd kring losshållning och bergsäkerhet.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan och Vägskälet

Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm

8 Nyhetsflödet

Hemsida www.sbmi.se

10 Rättssäkerhet eller lotteri?

Anders Linnerborg från Setterwalls om svårigheten att beviljas prövningstillstånd.

ECOLA DIC BE OR

L

N

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Carl-Mikael Ahlberg, mikael@annonshuset.se

Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Övriga medverkande detta nummer: Sofia Blomgren, Eva Edberg, Anders Linnerborg och Björn Strokirk.

Vad vill du läsa om i tidningen?

Har du några tips till redaktionen?

Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

12 Framtidens maskiner Det enda vi vet om framtiden är att vi inte vet hur den kommer att bli. Stenkoll försöker ändå skönja mönster med hjälp av tillverkare, användare och forskare.

Under 2015 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

17 Rätt underlag om vatten SGUs checklista om tillståndspliktig vattenverksamhet är ett utmärkt verktyg för sökanden, med det förtydligande som nu finns.

20 Remiss gav resultat I november träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvar ts i kraft. SBMI var tidigt i förslagsprocessen kritisk, men är efter remissförfarandet helt nöjd. Möjligheten att använda referensmätningar betyder mer nytta och mindre mätande.

24 Under ytan I teorin kan en stor del av betongens materialbehov tillfredsställas med havssand, något som är vanligt i övriga Europa. En översikt av läget visar att det inte finns några formella hinder.

28 Samling vid scenen SBMIs branschdag på Hilton i Stockholm i mitten av april innebar ett nytt prydligt publikrekord. Åhörarna bjöds på en fullmatad dag med fokus på teknik.

38 Var finns riskerna?

SBMIs Arbetsmiljöutskott har en tid arbetat med att ta fram ett dokument som underlättar de lagstadgade riskinventeringarna. Materialet är nu färdigt och byggs kring en riskmatris och en omfattande riskför teckning.

40 Europa på besök Den europeiska bergmaterialindustrins paraplyorganisation UEPG höll sina vårmöten i Stockholm. Stenkoll fanns givetvis på plats för att ta reda på vad som är på gång i den stora världen.

44 Nästa generation Branschen behöver nyanställa, främst med inriktning på arbete i lastmaskiner och krossar i täkter.

En utexaminerad student från utbildningarna i Filipstad och Wilhelmina kan räkna med anställning men söker sig tillräckligt många till bergmaterialindustrin?

46 Hallå där Arbetsmiljöverkets Martin Forsgren Hur fungerar samarbetet med SBMI och vilka frågor är extra aktuella just nu?

KROSSORDET # 133

3

-serien

L IA R E T A M IN F Å P T E ÖKAD KAPACIT

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270, Calle Smedenman 0709-508271 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405, Conny Nilsson 0709-508276

Behöver du förbättra din kapacitet på finmaterial? Maskin Mekanos siktar är utvecklade för nordiska förhållanden. Med ett kraftigt slag (12mm) och relativt flack lutning (11°) får du en oöverträffad kombination av kapacitet och siktnoggrannhet även när förutsättningarna inte är optimala.

1200-serien finns i en mängd olika utföranden, med eller utan matare, band- eller vibrationsmatare , med eller utan dieselgenerator och med tvåeller tredäckade siktar. Eldriften, siktförmågan och de robusta lösningarna har de gemensamt.

Med goda finansieringslösningar och branschledande reservdelslogistik sitter det mesta på plats för en lönsam produktion.

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Ledare

Samverkan med myndigheter

S

Lagen är beslutad och nu är frågan om SBMI framgångsrikt kan hävda att den tid, då mer är 10 ton sprängämne finns i berget tills salvan skjuts, är så kort att det av den anledningen inte är relevant att klassa täkten som Sevesoanläggning. Här hoppas jag på ett bra samarbete med MSB och att insiktsfulla domstolar formar en bra rättspraxis.

Alternativet är att man spränger flera salvor som alla är mindre än 10 ton, vilket innebär fler störningstillfällen för de närboende och högre kostnad för verksamhetsutövaren.

Med Arbetsmiljöverket har vi också ett mycket gott samarbete. De presenterar snart en mer ändamålsenlig föreskrift om kvarts där konstruktiva samtal med flera branscher har påverkat slutresultatet.

SBMIs arbete för säkrare maskiner kommer också att diskuteras med Arbetsmiljöverket.

I skrivande stund väntar vi på Arbetsmiljöverkets synpunkter på den modell för systematiskt arbetsmiljöarbete som SBMI har sammanställt. Den bygger på att man identifierar risker med hjälp av en checklista, värderar dessa och gör en tidsatt åtgärdsplan för att minska riskerna, samt att varje medarbetare gör en egen snabbanalys när nya arbetsuppgifter ska utföras.

SBMI arbetar även på en ”plan B” om täkter klassas som Sevesoanläggningar. I så fall ska vi ta fram en bra vägledning och checklista för tillståndssökande, och få denna förankrad hos myndigheter som hanterar frågan. Var och en ska inte behöva göra egna tolkningar av vad som krävs – det gör vi tillsammans.

Samverkan är även ledordet för de kontakter SBMI har med maskintillverkarna. SBMI har nu tagit fram en specifikation för den som beställer nya maskiner. Vi hoppas att SBMIs medlemmar ska använda sig av den så att nya maskiner blir säkrare och bättre än dagens maskiner.

Men nu är det dags att knyta kontakt med ett annat statligt verk: MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. SBMI besökte dem i förra veckan tillsammans med BEF och KCEM. Orsaken var att täkter med över 10 ton sprängmedel i salvan kanske blir klassade som Sevesoanläggningar, trots att bergtäkter är undantagna i Sevesodirektivet. Riksdagen antog i förra veckan en lag om Seveso­anläggningar som börjar gälla den 1 juni. Tyvärr var inte SBMI med i remissomgången innan propositionen lades.

Det är beklagligt. SBMI är en etablerad remissinstans i Miljödepartementet och även på Närings- och Finansdepartementet, men detta lagförslag kom från andra departement. Hade vi varit tillfrågade under remisstiden förra året så hade vi haft chans att påverka lagförslaget.

Kan SBMI få maskiner att samverka? Frågan uppkom under branschdagen den 16 april då framtidens maskiner diskuterades. Kan man skapa ett enhetligt sätt att kommunicera mellan olika maskiner så att alla ”talar samma språk”?

SBMI kommer att undersöka detta. Möjliga fördelar är mer automatiserade och säkrare maskinsystem, samt bättre ”ordning och reda” på produktion, kvalitet och miljö, vilket blir god medlemsnytta för alla i SBMI. FOTO: ANNA HÅLLAMS

”

BMI är en allt mer tillfrågad remissinstans för departementen och vi har i olika projekt medverkat till myndigheters vägledningar.

Under branschdagen den 16 april berättade SGU:s GD Lena Söderberg om den checklista för vattenverksamhet som SGU tog fram i dialog med SBMI. Det har nu visat sig att den har lett till feltolkningar och därför har SBMI tagit fram ett förtydligande i samråd med SGU. Tillsammans når vi bättre resultat.

Var och en ska inte behöva göra egna tolkningar av vad som krävs – det gör vi tillsammans.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 133

5

Anslagstavlan

Vägskälet

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: leena.eriksson@sbmi.se

Kurser och branschdagar 5/10 Säker maskinoperatör Linköping, Swerock

Kursen vänder sig till maskinoperatörer, med fokus på mobila anläggningar. Kursen ökar insikten om risker i täkt och ger kunskap om säkra arbetssätt och de regelverk som styr verksamheten.

8/10 Branschdag Jönköping, Filmstaden 22/10 Branschdag Umeå, Filmstaden

Grundkursen ges nästa gång i november.

10–11/11 Grundkurs i bergmaterial­industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggnings­verk­ samhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin.

24–25/11 Produktkunskap, kvalitets­ säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kurs för alla som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.

Kursen syftar till att ge förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Ronnie Smittsarve är nyanställd inom verksamhetsutveckling i Swerock Region Mellersta. Ronnie inledde efter tekniskt gymnasium sin karriär i bergmaterial­branschen som kross/hjullastarmaskinist på Gotland. Därefter blev det båten till fastlandet där han arbetade som produktionsansvarig maskinist i en grustäkt utanför Stockholm.

Under de senaste fem åren har han jobbat som försäljningschef och arbetschef i branschen.

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 102,Fax: 0240-376 63 Normansväg Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-79965 Peter Svensson 0240-79968 Nu även med reservdelslager i Bålsta

Komplett sortiment av

siktmedia Försäljning: Lars Bjärsholm 070-811 82 97

Niklas Rickan 070-872 33 30

ment av siktmedia

7

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

Vår historia och tradition gör att vi kan allt är möjligt . tillverka hantverksmässiga produkter av högsta kvalitet – med all den Oavsett hur våra kunders behov service som våra kunder är i behov av.

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar Vi är övertygade om att allt är möjligt. som fungerar.

Oavsett hur våra

Peterson & Duhr

kunders behov

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar På är vi som fungerar. nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi På svara är vi upp mot kundens behov när det gäller nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara service, priser och snabba leveranser.

Peterson & Duhr

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara Försäljning: Niklas Rickan 070-8723330

Lars Bjärsholm 070-8118297

upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

bäst.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

rson-duhr.se Tel: 0371-150 35 www.peterson-duhr.se Tel: 0371-150 35

Nyhetsflödet Mobilt sorteringsverk med Doublescreen Det senaste tillskottet till Sandviks sortiment av mobila verk i premiumsegmentet, QA441, har uppgraderats och kommer med flera av produktförbättringarna från större, tredäckade QA451. Både driften och effektiviteten har förbättrats och underhållet har förenklats.

QA441 har en ny kontrolldisplay i färg med stegvis uppstart via kommandoknappar för att förenkla driften. Dessutom har inmatningstratten och matardrivsystemet uppdaterats för att effektivisera krossningen. Operatörens säkerhet och kontroll över maskinen har förbättrats genom nya eller förbättrade funktioner, som hydraulisk siktseparation, nya skyddsräcken kring gångbanorna, en nydesignad stege, optimerade drivrutiner samt en hydraulisk manövrering av transportbandet. Fjärrkontroll som standard och ett uppgraderat elsystem bidrar också till ökad säkerhet och kontroll.

Den patenterade tekniken som QA441

bygger på använder sig av två höghastighetssiktar som arbetar oberoende av varandra.

Den första sikten tar effektivt bort finmaterialet, medan den andra sikten säkerställer renheten i slutfraktionerna.

Sandviks QA441 lämpar sig även mycket väl för sortering av bland annat järnmalm, matjord, återvinningsmassor, mineraler, sand och grus.

Ny hydraulhammare från Furukawa Furukawas nya serie hydraulhammare FXJ har flera patenterade nyheter som förbättrar prestandan avsevärt, minskar underhåll och stillestånd, ger en jämnare gång, överlägsen styrka och hög tillförlitlighet. Ett bredare hydraulisk flödesområde möjliggör att varje hammare kan användas på en rad olika bärare, detta ger minskade investeringar och ökat nyttjande.

Nya FXJ-hammaren har monoblockdesign, vilket innebär att den är konstruerad utan genomgående bultar. Detta ger en mycket starkare och mer motståndskraftig hammare. Cylindern och det som kallas nedredel

sitter ihop i ett enda stycke och hammaren blir mer kompakt och mer kraftfull.

Kilarna som håller spettet har fått en helt ny design med ökad anslagsyta som jämnar ut kraften och ökar livslängden. Kolvarna i den nya serien har dessutom större kontaktyta vid slag mot spettet.

Furukawas nya hydraulhammare är konstruerad utan genomgående bultar.

023-790 560 | www.Lifa.se

Besök oss på Borr- & Sprängmässan den 28-29 maj, och i monter 621 på MaskinExpo, 28-30 maj.

Ny teknik väger under hela lyftet Tamtrons nya givare Tamtron Power SMART, som lanserades i mars för hjullastarvågar och som lanseras senare under 2015 för grävmaskinsvågar, ökar produktiviteten och tillåter mer flexibla arbetssätt. Vanligtvis sker vägning vid ett fast läge och begränsningen vid denna typ av vägning är uppenbar – om vikten inte är stabil vid detta läge avvisas vägningen och skopan måste sänkas igen.

SMART väger istället under hela lyftet. Ojämna markytor är inga problem eftersom vägningen inte är begränsad till ett visst läge. Detta minskar antalet felaktiga vägningar, sparar chauffören tid och förbättrar verksamhetens produktivitet.

Tamtrons SMART är mycket enkel att installera och maskinen är tillbaka i arbete efter bara en dag – installation och kalibrering görs normalt på samma dag. SMART finns tillgänglig för alla olika typer av lastare och maskiner och installation kräver minimala ingrepp på maskinen. Tekniken har testats noggrant under verkliga och olika utmanande arbetsförhållanden.

Tamtrons SMART är enkel att installera och kalibrera.

JONSSON L 5500

- en ny mobil efterkross med Sandvik CH550 konkross

NYHET!

Kontakta oss för mer information!

Tel 0660-731 00 – info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

gästkrönika

Prövningstillstånd – rättssä Sedan november 2008 gäller att det i samtliga mål i allmän domstol krävs prövningstillstånd (”PT”) för att få ett överklagande av en tingsrättsdom prövat av hovrätt. I samband med reformen förändrades tillståndsgrunderna och regleringen kring PT-förfarandet i syfte att göra prövningen mer generös, bland annat infördes något som kallas granskningsdispens.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

En allmän uppfattning är nog att det kanske inte blev så generöst som var tänkt. Några år efter reformen kunde det konstateras att ändringsfrekvensen av tingsrättsdomar generellt hade minskat betydligt.

HD har härefter i två domar från 2011 tagit Mark- och miljööverdomstolen i örat och ansett att de skulle ha meddelat PT i fall där så inte skett och med en tydlig markering att detta ska ske i högre utsträckning. HD menade att Mark- och miljööverdomstolen har ett betydande ansvar för prejudikatbildningen inom miljörättens område både genom egna avgöranden och genom att möjliggöra en prövning i Högsta domstolen. Det är dock alltjämt mycket svårt att få upp mål till hovrätten.

Ett skott i bössan För verksamhetsutövare i täktbranschen är detta naturligtvis besvärande på flera sätt. Vattenfrågorna har inneburit att allt fler mål kan behöva påbörjas med Mark- och miljödomstol som första instans. Risken är då att man som sökande bara har ”ett skott i bössan”. Blir det fel i första instans och PT nekas är det alltså kört.

Som verksamhetsutövare blir man tvungen att förhålla sig till denna svårighet och agera därefter. Vetskapen om att Mark- och miljödomstolen kan vara sista instans innebär med nödvändighet att sökanden måste vara mer foglig och tillmötesgående för att säkra sitt tillstånd.

Frågan blir ju inte om man ska få tillstånd utan bara hur. Man måste kanske välja sina stridsfrågor mer noggrant och kohandla lite med remissmyndigheterna. Kanske krävs lite mer utredning och lite fler försiktighetsmått.

Kanske innebär det också att man om möjligt måste vara proaktiv med att lösa konflikter med myndigheter och närboende innan de blir en fråga i domstolen.

Den viktigaste frågan kanske ändå är om det går att påverka möjligheten att få PT om det nu måste till. Någon garanti finns ju aldrig, men erfarenhetsmässigt så finns det några saker att tänka på.

”

Välj dispensgrund noga – att trycka på allt som man är missnöjd med blir sällan bra.

10

KROSSORDET # 133

GÄSTKRÖNIKÖR: Anders Linnerborg, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå

Det viktiga och relevanta du har att framföra måste synas tydligt.

Det finns exempel där VU har gått in med ett överklagande klockan 16.45 en fredag eftermiddag och fått avslag på sin PT-ansökan måndag klockan 10 efter föredragning. Då kan man konstatera att domstolen inte kan ha hunnit fördjupa sig nämnvärt i klagandens problem. Inlagan kan i detta fall inte ha gjort så stort intryck på läsaren, vilket lett rakt till papperskorgen. Hur ska du göra för att överklagandet ska lysa klart i den grå högen av inlagor?

• Välj dispensgrund noga – att trycka på allt som man är missnöjd med som grund för PT, blir sällan bra. Då är risken i stället att det viktiga försvinner i ett allmänt brus av missnöje. Säkerligen är vissa frågor mer gångbara som PT-grund än andra.

• Skriv kort och koncist – den stackare som ska föredra målet kommer att tröttna och lägga skriften i papperskorgen om den är för lång. Hur mycket man än tycker att man vill framföra gäller att ”less is more”. Fångar

äkerhet eller lotteri?

www.roxx.se

du inte läsaren redan på första sidan är det förmodligen kört.

• Bifoga rättsutlåtande eller motsvarande – ett utlåtande om den fråga som du lyfter upp kan vara ett sätt att få PT-ansökan att synas i bruset. Det kan göra att värdet av prövningen framgår tydligare eller vad som är kontroversiellt i domen. Det kan också vara ett yttrande från branschförening eller myndighet om den aktuella frågan om detta går att utverka. SBMI medverkade nyligen till ett sådant yttrande med viss framgång.

• Visa på spretande praxis – kan du visa att det finns motstridiga avgöranden rörande en viss fråga och att detta är ett problem, är detta ett starkt argument att få PT. Meningen är ju att VU ska kunna ha handlingsdirigerande avgöranden som ledstjärna för verksamheten.

• Begär muntlig förhandling i PT-frågan – bestämmelsen i miljöbalken 23 kap 6 § gäller även PT-frågan och möjligheten att visa varför din fråga är viktig att ta upp kan naturligtvis öka om du får argumentera inför domstolen.

Denna möjlighet ska kanske inte missbrukas, då domstolen kan tycka att detta tär onödigt på dess tid och resurser, men om det är nödvändigt så.

Justitierådet Stefan Lindskog har i olika sammanhang lämnat sina viktigaste råd för att öka möjligheten till PT. Viktigast anser han är att lyfta fram och fokusera på en enda prejudikatfråga, att absolut inte argumentera för att man har rätt – och att undvika att åberopa bevisning. Att åberopa bevisning i sin överklagandeinlaga är som att be om ”ej PT” menar Lindskog.

Ett alternativ som man kanske bör peka på i detta sammanhang är att man av tidsskäl också måste väga in möjligheten att, i stället för att överklaga, börja om från början och ansöka på nytt. Har man kört in i en återvändsgränd ska man kanske fundera över att göra något drastiskt annorlunda i stället. Ett överklagande tar också tid och kan, oavsett om PT meddelas, som bekant sluta på mer än ett sätt.

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

SPG Y-länk Tre olika modeller!

ra

Ult

ht

Lig

ht

uty

vy D

Hea

Lig

PU-duk

Komplett tillbehörsprogram

utbud Gå in på www.spgab.se och se vårt are. sälj våra eller kontakta någon av

Siktmedia 2014 185x125mm.indd 1

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

2014-04-16 15:05

Framtidens

12

KROSSORDET # 133

framtidens maskiner

maskiner

– vad efterfrågar branschen?

Vi vet förstås ännu inte hur framtidens maskiner kommer att se ut och vara beskaffade. Den tekniska utvecklingen sker i rasande takt och leverantörerna introducerar ständigt nya lösningar och produkter. Men hur vill vi att framtidens maskiner ska fungera? En stor portion av bergmaterialindustrins branschdag ägnades åt frågan.

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

S

vävande gula maskiner? Elektromagnetiska fält som transportband? Fjärrstyrning av helt automatiserade täkter?

Det är naturligtvis inte särskilt svårt att måla upp fantasirika bilder av hur det kanske ser ut i branschen om 30 år. Lite krångligare är det att försöka förutspå framtiden utifrån nuläget och den forskning som bedrivs i olika fält.

SBMI hade inför branschdagen bett representanter för såväl leverantörs- som beställarsidan att skåda lite närmare i sina kristallkulor och komma med både kvalificerade förutsägelser och önskemål.

Flera faktorer spelar in när framtidens teknik skapas, leverantörernas egen forskning och utveckling är en av dessa. Kanske viktigare ändå är vad beställarsidan efterfrågar och, i vissa fall, kräver – både ur produktionsoch säkerhetsperspektiv. Det senare en av de frågor som SBMIs Krossutskott arbetat allra hårdast med de senaste åren.

och säkerhetsfokus. Att världen går mot en ökad automation i arbetet har påståtts länge, nu talar mycket för att vi i framtiden kommer att få se hela flottor av maskiner som arbetar förar- eller maskinistlöst. Inom vissa industrier är det redan verklighet, exempelvis i gruvdrift i otillgängliga områden där det kan vara svårt att hitta arbetskraft. Ökad professionalism driver också på utvecklingen, enligt Evertsson. Beställarna blir bättre och bättre på att ställa krav på produkterna vilket leder till att tillverkarna måste erbjuda högre och högre kvalitet.

Slutligen gör ett ständigt ökande säkerhetsfokus att större vikt än tidigare läggs på just de frågorna. Framtidens tillverkare måste vara medvetna om vad deras kunder efterfrågar och

”

Säkert och automatiskt

Vad måste då beaktas när vi försöker avgöra vad framtidens kunder vill ha?

Chalmersprofessorn Magnus Evertsson bidrog med en trendspaning där några av nyckelorden löd automation, professionalitet

Framtidens tillverkare måste vara medvetna om vad deras kunder efterfrågar och kunna leverera enligt detta för att inte bli förlorare i den hårda konkurrensen.

KROSSORDET # 133

13

framtidens maskiner

terlyste en enkel lösning från tillverkarsidan. Frågan är inte minst viktig med tanke på att damm mer och mer blir en faktor att räkna med vid tillståndsansökan. Stenqvist ville också slå ett slag för högre kvalitet, han menade sig vara villig att betala mer för produkter som håller längre och som producerar bättre material. En produktionslinje som faktiskt producerar det material som efterfrågas, utan en massa filler, är önskvärd. Här handlar det om att tänka större än en ny spindelkross, menade han. Det behövs nya idéer, varför inte fundera över laserlösningar, det finns sådana i stenindustrin.

kunna leverera enligt detta för att inte bli förlorare i den hårda konkurrensen.

Detta vill vi ha!

Efter att Volvos Håkan Gustafsson, Atlas Bo-Göran Johansson och Sandviks Sven-Henrik Norman i tur och ordning berättat om hur deras företag ser på framtiden och hur man arbetar för att utveckla produktivare och säkrare produkter arrangerades en paneldiskussion där representanter från beställarsidan specificerade sina önskemål gentemot leverantörerna.

NCCs Pär Johnning inledde med att beställa en säkrare maskin för skutslagning, kanske måste en ny lösning till på hur man knackar skut. Han efterfrågade också säkrare hjullastare.

Till exempel ska en sådan inte kunna börja rulla av sig själv. Dessutom är

”

Dessutom är det verkligen dags att man löser säkerheten runt maskinen, föraren ska kunna ha bättre uppsikt över vad som rör sig i närheten, på alla sidor.

14

KROSSORDET # 133

det verkligen dags att man löser säkerheten runt maskinen, föraren ska kunna ha bättre uppsikt över vad som rör sig i närheten, på alla sidor. Tekniken finns redan, menade Johnning, bland annat i personbilsindustrin.

När kommer den till vår bransch? En sista önskan var teknik för att säkert kunna borra hål för andra- och tredjepall utan att behöva täcka av syltan.

Fjärruppkopplad support?

Skanskas Johan Olander vill att byte av siktmedia ska kunna ske på ett säkrare sätt och refererade till en fallolycka som resulterade i ett brutet ben. Fortfarande känner vi att vi måste anpassa även nya maskiner för att säkert kunna utföra så enkla åtgärder, menade han. Ett bättre sätt att byta konor och mantlar efterfrågade Olander dessutom. Går det inte att ta fram lyfthjälpmedel som går att använda på flera sorters maskiner?

Faran är annars att det tillverkas egna varianter och därmed bygger in risker. Han efterfrågade också en bättre supportfunktion för maskinfel, varför inte kunna fjärruppkoppla och lösa problem i stället för att kalla en tekniker till platsen, vilket tar lång tid och orsakar produktionsbortfall. Den tekniken finns redan för lastbilar.

Maskiner med kvalitet Svevias Nicklas Stenqvist resonerade kring dammproblemet där han ef-

Bergmaterialindustrin i framtiden Beställarnas önskemål är tydliga, man vill ha produktivare och säkrare maskiner. I vissa fall handlar det om förbättringar av produkter som redan finns, i andra om att tänka nytt och utveckla helt nya lösningar. Ett ökat allmänt säkerhetsfokus gör att framtidens maskiner behöver anpassas efter helt nya krav men produktionskapacitet och kvaliteten på det som produceras fortsätter att vara viktiga parametrar för branschen. Dialogen mellan tillverkare och beställare, bland annat genom arbetet i SBMIs Krossutskott, är en förutsättning för att bergmaterialindustrin ska kunna se framtiden an med tillförsikt.

På SBMIs medlemssidor finns presentationer från branschdagen. Där kommer snart också ett referat från hela paneldiskussionen, inklusive de svar som leverantörerna gav på beställarnas önskemål, att finnas tillgängligt.

driv & vändtrummor till era transportörer

”Kan material transporteras kan det också vägas”

trumma med keramikbeläggning

BANDVÅGAR FRÅN FLINTAB

trumma med x-mönstrat gummi

snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

• • • • • •

Bandvågar för alla material och transportörer Robusta och högkvalitativa produkter Minimalt underhåll och lång livslängd Enkla installationer Hög noggrannhet och stort användningsområde Rikstäckande serviceorganisation

Vill du veta mer?

Ring oss på 036-31 42 00

www.flintab.se

HAR NI KOLL PÅ FLÖDET? Vi konstruerar användarvänliga bandvågar till de flesta leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer…med precision.

Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 2 000 sålda, flera kommunikationsmöjligheter.

OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning.

”Visste du att vår nya vågdator tänker åt dig, kan logga alla händelser och har touchskärm?”

Den ser ut såhär och börjar säljas snart.

Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

www.kellve.com

Träffa oss på MaskinExpo 28-30 maj Monter 301

Destroyer 10.11 Frontier

Hantverksvägen 8 Kontakta:

.

746 40 BÅLSTA

Håkan Björk

.

Tomas Boklund

.

.

Tel 0171 501 56

Tel 070 527 44 16

.

hakan@fredheim-maskin.se

Tel 070 333 85 05

.

boklund@fredheim-maskin.se

- Krossar och sorterar alla förekommande massor - Se mer på www.fredheim-maskin.se

tillståndsansökan

”SGUs checklista är ett utmärkt verktyg för sökanden” Att myndigheter och remissinstanser i fler och fler fall lyft frågan om tillståndspliktig vattenverksamhet i samband med täktansökningar har skapat osäkerhet på vissa håll i bergmaterialbranschen.

SGUs nya checklista i ärendet har dessutom spätt på farhågorna.

WSPs Patrik Lissel menar dock att det inte finns någon större anledning till oro.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: NIINA SALMÉN/NATURFÖRETAGET

KROSSORDET # 133

17

tillståndsansökan

”

en planerad bergtäkt inte medför tillståndspliktig vattenverksamhet.

Till exempel borrningar även utanför det tänkta täktområdet, kanske på fastigheter där marken behöver skogas av och vägar byggas för att borrutrustningen ska komma fram.

Ett både dyrt och tidskrävande arbete i så fall.

Framförallt ser jag checklistans första punkt som väldigt viktig. Där talar man om helheten och om att det går att göra bedöm­ ningar om utrednings­ behovet baserat på översiktliga studier.

B

Lättare ansökan

Patrik Lissel

ergtäktverksamhet medför ofta att man arbetar sig ned under grundvattenytan och effekten blir därmed att verksamhetsutövaren leder bort grundvatten. Något som enligt Miljöbalkens elfte kapitel är att betrakta som vattenverksamhet, vilket i vissa fall kräver tillstånd. Historiskt sett har dock få tillståndsansökningar beaktat just den parametern.

– Dels så tror jag att man arbetat som man alltid gjort, av hävd och vana helt enkelt, säger Patrik Lissel. Och dels så tror jag att man lutat sig mot den undantagsbestämmelse som finns i det elfte kapitlet

och som säger att vattenverksamheten inte är tillståndspliktig om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas.

I takt med att det från myndighetshåll skett en viss "uppryckning" i frågan så menar Patrik Lissel att branschen behöver inse att vattenverksamhet utan tillstånd ibland kan vara ett ordentligt risktagande. Remissinstanserna har i sina yttranden i flera fall ifrågasatt om inte tillstånd för vattenverksamhet krävs.

– Det räcker egentligen att någon tycker att det bedrivs en tillståndspliktig vattenverksamhet för att denna per automatik måste prövas, menar Patrik Lissel. Om det finns två olika uppfattningar så är det inte längre uppenbart (12 § 11 kap miljöbalken). Utan tillstånd finns alltid en risk att verksamheten stoppas. Verksamhetsutövaren ska därför ha ett bra underlag för sin bedömning om att det inte rör sig om en tillståndspliktig vattenverksamhet.

Oro i branschen

Täktsjö i Ledinge.

18

KROSSORDET # 133

I SGUs checklista finns ett starkt fokus på frågor kopplade till grundvattenbortledning och de effekter som detta kan medföra. Från branschen finns en oro att checklistan kommer att tolkas som att det generellt krävs omfattande fältundersökningar för att visa att

Patrik Lissel menar att det inte finns någon grund till oro i frågan. Åtminstone inte med utgångspunkt i SGUs checklista som han istället framhåller som ett utmärkt hjälpmedel för den sökande.

– Jag tycker att den är väldigt bra och föredömligt kort och koncis.

SGU har lagt ut den på sin hemsida och jag tror de har gjort det för att hjälpa branschen att beakta de här frågorna. Framförallt ser jag checklistans första punkt som väldigt viktig. Där talar man om helheten och om att det går att göra bedömningar om utredningsbehovet baserat på översiktliga studier. Denna bedömning kan i allt väsentligt göras utan några djuplodande fältundersökningar. Ett första steg är därför att genomföra och redovisa ett grundligt inventeringsarbete. Saknas motstående intressen som kan skadas är det inte tillståndspliktig vattenverksamhet.

Han menar också att om det framkommer att motstående intressen finns, så finns det även ofta goda möjligheter att göra enklare kompletterande fältundersökningar inom den tänkta täktytan.

Först i ett tredje steg anser han det vara aktuellt att utöka undersökningsområdet till andra fastigheter och i det fallet detta behövs så handlar det snarare om att skaffa underlag för en tillståndsansökan för vattenverksamhet – inte att påvisa att tillstånd inte krävs.

– Min slutsats blir att SGUs checklista är ett jättebra verktyg i arbetet med en täktansökan och man får hoppas att remissinstanserna resonerar på samma sätt som jag. Jag tror också att checklistan kan bidra till en samsyn mellan alla intressen genom hela processen.

NYA MC 110 EVO:

Anlita Krosskonsult!

HÖGSTA PRESTANDA OCH EFFEKTIVITET NÄR DEN ÄR SOM BÄST.

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer.

ROAD AND MINERAL TECHNOLOGIES

Alvesta 0472-100 91 Göteborg 031-748 31 31 Frövi 0581-80 400 www.wirtgen.se

Kontakta oss!

Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

www.wirtgen-group.com

Tänk vägning - Tänk SMART - Tänk Tamtron

Scalex markvåg Hög precision Många tillbehör Snabb installation

Vill du veta mer om SMART vägning?

Kontakta oss!

Michael Karlsson Säljare, Norr

www.tamtron.se

nya föreskrifter

Produktiva kvartssamtal om kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts, med beteckningen AFS 1992:16 som skvallrar om att den faktiskt har 23 år på nacken, kommer snart att pensioneras. Den nya versionen som tar plats i författningssamlingen är betydligt modernare, verket har lyssnat på remissinstanserna och öppnar nu upp för referensmätningar. Något som inte minst bergmaterialbranschen välkomnar.

TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

A

”

rbetsmiljöverkets författningssamling består av ett åttiotal "afsar", som de ibland vanvördigt kal�las, varav ett drygt tiotal direkt berör bergmaterialindustrin. I särklass äldst av dessa är föreskrifterna om kvarts och i slutet av maj är det dags att skicka en ny version till tryck.

– Vi ser över våra förskrifter med en viss regelbundenhet, berättar enhetschefen Jens Åhman. Och det vi frågar oss är framförallt om de är ef-

Vårt främsta mål är att hjälpa till att skapa en tydlig struktur i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

20

KROSSORDET # 133

Jens Åhman

fektiva och om de reglerar det vi vill att de ska reglera? Nu är det hög tid att modernisera utgåvan som handlar om kvarts. Vi vill att de nya föreskrifterna ligger mer i linje med den intilliggande AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker.

AFS 1992:16 var främst skriven för stationära anläggningar och hade absoluta mätkrav, med olika intervall beroende på hur nära gränsvärdet man legat i tidigare mätningar. Låg man över halva gränsvärdet krävdes

till exempel årliga mätningar. Kraven på mätningar låg inledningsvis kvar även i den nya föreskriften.

Kritik mot första utkastet När det första föreskriftsförslaget skickades ut på remiss möttes det av hård kritik från berörda branscher.

Bland annat pekade man på stora administrativa kostnader utan mätbar nytta.

– Vi förstod att föreskrifter där alla aktörer tvingas mäta inte var rätt väg att gå, säger Jens Åhman. Vi lyssnade på kritiken och skiftade fokus. Vårt främsta mål är att hjälpa till att skapa en tydlig struktur i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Föreskrifterna ska hjälpa arbetsgivaren att uppnå det.

De nya föreskrifterna fokuserar på de förebyggande arbetet och att tillräckliga åtgärder vidtas från början.

– Helt i linje med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, påpekar Jens Åhman. Vi bestämde oss för att inte lägga lika mycket kraft på faktiska

FOTO: NCC

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ålägger arbetsgivaren att bedöma risken för exponering av kvartsdamm.

kvartshalter utan i stället se till att alla som arbetar i en riskfylld miljö är ordentligt skyddade.

Dokumentation nödvändig Kravet på att arbetsgivaren ska bedöma riskerna och vilka som kan exponeras har blivit tydligare. Dessutom ska ett åtgärdsprogram tas fram när eventuella risker identifierats och hela förloppet ska dokumenteras. Inte för Arbetsmiljöverkets skull, berättar Jens Åhman, utan för att finnas tillgänglig för varje arbetstagare på varje arbetsplats.

Exponeringsrisken kan bedömas på flera sätt, exempelvis genom egna mätningar eller genom mätningar som någon annan gjort vid förhållanden som går att jämföra. Det sistnämnda benämns referensmätningar och är något som branschen efterfrågade i sina remissvar.

– Referensmätningar är en möjlighet för branschen att samla sig i frågan och skapa en bra arbetsmiljö-

kultur på sina arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets mål är att förhindra att människor drabbas av ohälsa. Och det bästa sättet vi kan göra det på är att hjälpa arbetsgivaren att skapa en bra och säker arbetsplats.

– Undersökningar visar att varje krona som satsas på arbetsmiljöarbete ger 2–4 kronor i utdelning. Det säger allt, tycker jag.

FAKTA KVARTS Kvar ts (Kristallin kiseloxid) är ett av de vanligaste mineralerna i naturen. De farliga par tiklarna syns inte för blotta ögat.

Exponering för respirabelt kvar tsdamm kan orsaka stendammlunga (silikos) som ökar risken för lungcancer.

Par tiklarna fastnar i lungvävnaden och kapslas in vilket minskar lungfunktionen.

Det tar 10–30 år att utveckla silikos och tidiga stadier av sjukdomen är svåra att upptäcka.

KROSSORDET # 133

21

nya föreskrifter

”En av våra viktigaste frågor just nu” Bergmaterialindustrin som bransch ställer sig väldigt positiv till att referensmätningar införs som begrepp i Arbetsmiljöverkets föreskrift om kvarts. NCC Roads Thomas Blomgren är medlem av SBMIs Arbetsmiljöutskott och en varm förespråkare av metoden.

A

Personburen utrustning för dammätning.

rbetsmiljöverkets nya föreskrift om kvarts är visserligen ännu inte beslutad, några formaliteter återstår, bland annat ett samråd och därefter generaldirektörens högtidliga undertecknande, men allt talar för att den version som nu föreligger också blir den alldeles snart gällande. Arbetsmiljöutskottets Thomas Blomgren tycker att remissarbetet har fungerat bra, han menar att referensmätningar är rätt väg att gå.

– Det är bra att branschen inte behöver göra mätningar vid varje tillfälle och anläggning och i stället kan fokusera på risker och åtgärder. Tidigare upplevdes att många mätningar gjordes i onödan.

Däremot påpekar han att det nya

sättet att arbeta absolut inte får betyda att säkerheten äventyras, i stället måste det bli tvärtom.

– För oss i SBMIs Arbetsmiljöutskott kommer det här att bli en av de absolut viktigaste frågorna att arbeta med. Nu är det upp till oss, tillsammans med hela branschen naturligtvis, att få till fungerande rutiner för hur vi på bästa sätt möter de nya föreskrifterna.

Enligt Thomas Blomgren handlar det om att definiera vad som är likvärdiga förhållanden, där tidigare uppmätta referensvärden kan användas i riskbedömningsarbetet. Han nämner typ av berg, typ av maskiner, hur krossanläggningen är uppbyggd och hur upplagen ser ut som exempel på faktorer som kan vara viktiga vid

bedömningen.

– Arbetsmiljöverket har sagt att de kommer med riktlinjer kring referensmätningar och det välkomnar vi naturligtvis.

Data finns

FOTO: BARTLOMIEJ NATANEK

Mycket data från tidigare mätningar finns redan och väntar på att bli systematiserade. Företagen i branschen har där en kunskapskälla att ösa ur och som kommer bli till stor hjälp i framtiden.

– I säkerhetsarbetet jobbar vi självklart över företagsgränserna, det är ett område där konkurrens inte får råda. Vi vinner oerhört mycket på att lära av varandra, fastslår Thomas Blomgren.

Liksom Arbetsmiljöverkets Jens Åhman propagerar han för ett systematiskt arbetsmiljöarbete där riskbedömning av olika arbetsmoment alltid utgör grunden till de åtgärder som sedan vidtas.

– Inom SBMIs Arbetsmiljöutskott kommer vi att arbeta för att ta fram riktlinjer och hjälpmedel som hela branschen sedan kan dra nytta av, avslutar Thomas Blomgren.

FAKTA Mätning av exposition för respirabelt kvar ts sker genom att arbetstagaren bär med sig en mätutrustning med en liten fläkt och ett filter som fångar in det damm som passerar filtret under en dag. I laboratorium mäter man halten av par tiklar som fastnat i filtret.

22

KROSSORDET # 133

Dammbekämpning i praktiken Att det dammar på och runt bergmaterialindustrins arbetsplatser är en naturlig och ofrånkomlig del av verksamheten. Dammbekämpning är därför en viktig fråga, inte bara med tanke på risken för respirabelt kvartsdamm. Stenkoll har pratat med bergmaterialnestorn Per Murén, NCC, om vilka metoder som fungerar.

Vilka sätt att bekämpa damm finns i nuläget?

– Först och främst vill jag påpeka att det arbetas mycket med dammbekämpningsfrågan på olika håll i branschen. Det finns flera bra tekniker och jag är övertygad om att ännu fler kommer att utvecklas i framtiden. Damm är helt klart en prioriterad fråga.

– När det gäller de metoder vi har att tillgå nu så är vatten den naturligaste och vanligaste. Både när det gäller att minska dammet i täkterna och på vägarna till och från arbetsplatserna. En förutsättning är dock att man har bra tillgång till vatten och dessutom mycket vatten. När det exempelvis gäller vägar som dammar så går det åt mycket vatten, å andra sidan visar undersökningar som KTHforskare och Trafikverket gjort att vägdamm inte transporteras särskilt långt. Femtio till sjuttiofem meter från vägkanten kan man oftast inte mäta upp något damm alls.

Vatten inne i täkterna?

– Det fungerar på samma sätt där, att vattnet binder dammet och får

det att sjunka till marken. Särskilt effektivt är det i de fall man kan spruta finfördelat vatten.

– En variant är också att tillsätta ett skumbildande medel till vattnet och det är bland annat en effektiv metod direkt i krossen. Skummet följer då med materialet hela vägen genom krossprocessen och längs transportband till upplaget.

– Man får heller inte glömma att även om säkerheten för de anställda kommer först så sliter damm hårt på maskinerna, där finns ytterligare ett incitament till att se över sin dammbekämpning.

Finns det några problem med vattenmetoden?

– Förutom att det krävs ganska stora mängder så blir det naturligtvis ganska problematiskt under vintertid. Det behövs tekniska lösningar så att vatten och slangar inte fryser och det jobbas faktiskt för att hitta sådana containerlösningar. Dammproblemet är tidvis större på vintern eftersom luftfuktigheten är betydligt lägre.

Fler metoder?

– Man kommer långt med vanligt bondförnuft, till exempel intäckning av transportband, tak över finmaterialhögarna och olika former av mekaniska avskärmningar, särskilt runt finmaterial. En spännande men ännu oprövad lösning är så kallade luftknivar som används inom gruvindustrin, framförallt i USA och Australien. Med hjälp av sådana kan man se till att

damm inte följer med transportbanden vidare ut i täkten.

Per Murén

Vilka typer av personliga skyddsutrustningar finns det, kanske framför allt med tanke på kvartsdammrisken?

– Naturligtvis är det viktigt med filterutrustning när personal rör sig på vissa ställen där det finns risker för exponering. Liksom att de maskiner som finns är utrustade med ventilerade hytter med övertryck. Här går utvecklingen snabbt framåt mot bättre produkter och lösningar.

Annons Stenkoll NCC ver01 KH.pdf 1 4/17/2015 2:59:00 PM

“Sen vi installerade CCU:n har vi ökat vår produktion med 20%”

Ronny Karlsson NCC Roads AB

Marina möjligheter Att utnyttja sand från havsbotten är en av de möjligheter som står till buds i takt med att det landbaserade naturgruset fasas ut. Här i Sverige har vi inte särskilt mycket praktisk erfarenhet i ämnet, till skillnad från exempelvis Holland och Storbritannien där havssand i betydligt större utsträckning betraktas som en råvara bland andra. Men kanske blir det ändring på den punkten, just nu pågår ett projekt för att undersöka förutsättningarna.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN OCH BMAPA

N

”

är Ystads kommun sökte tillstånd för utvinning av havssand, i syfte att ersätta den sand som erosionen stulit från kommunens stränder, valde man att samarbeta med konsultfirman Sweco. SBMI såg möjligheten att lära mer och anlitade Swecos Olof Persson för att kartlägga förutsätt-

Brittisk forskning visar att miljö­ konsekvenserna kan hållas lokala och att de dessutom är relativt kortvariga.

Olof Persson

24

KROSSORDET # 133

ningarna kring sanduttag längs Sveriges kuststräckor – hans arbete närmar sig sitt slut och presenterades i stora drag på SBMIs branschdag i mitten av april.

– Potentialen är stor, klargör Olof Persson direkt. Behovet av sand och grus är fortsatt stort medan man samtidigt vill minska uttaget av landbase-

rat naturgrus. Formellt finns det inga hinder för uttag.

Stötestenen är som i så många fall de eventuella miljökonsekvenserna av utvinningen men Olof Persson menar att de, med rätt kartläggning och teknik, kan minimeras. Att helt undvika påverkan är naturligtvis omöjligt men gjort på rätt sätt ger utvinningen av havssand samhällsekonomiska fördelar som vida överskuggar denna påverkan.

– Brittisk forskning visar att miljökonsekvenserna kan hållas lokala och att de dessutom är relativt kortvariga, säger han.

Dubbel lagstiftning I Ystadsfallet fick man först miljötillstånd enligt miljöbalken men däremot ett nej enligt kontinentalsockellagen, där SGU hänsköt ärendet till regeringsrätten – vilket SGU kan göra om man anser att den aktuella täk-

havssand

FOTO: SWECO

ten är av större omfattning eller kan medföra betydande skadeverkningar.

I slutänden valde dock SGU att ge tillstånd.

– Det blev en lite konstig situation med två miljöprövningar, berättar Olof Persson. Dock ställer sig SGU i nuläget positiva till marin täktverksamhet, särskilt med tanke på regeringens miljömål om kraftigt minskade naturgrusuttag på land.

Mudderfartyget Magni R utvann havssand i Ystadprojektet.

Två sätt att utvinna Generellt används två typer av teknik för att hämta sand från botten; den första är släpmuddring där fartyget i långsam hastighet "dammsuger" upp material.

– Med den metoden så täcker man ett ganska stort område och lämnar ef-

ter sig 1-3 meter breda och en halv meter djupa spår, berättar Olof Persson.

Vid den andra metoden, sticksugning, står fartyget stilla och suger upp sand genom något som kan lik-

nas vid ett sugrör.

– Resultatet blir en djupare grop och det kan finnas risk för att syrebrist uppstår i gropen efter detta. Den första metoden är att föredra när det

KROSSORDET # 133

25

havssand

Från barlast I Storbritannien har den marina täktverksamheten sedan 1950-talet försörjt en betydande del av det totala behovet av sand och grus, man räknar med att runt tjugo procent av det som används för olika ändamål kommer från havsbotten.

Marin sand ersätter i nuläget motsvarande femtio täkter på land och i framtiden kan det bli ännu fler, åtminstone enligt Mark Russel på British Marine Aggregates Producers Association.

finns tillräckligt stora ytor att hämta material från.

Kartläggningsbehov Olof Persson menar att uttag av havssand inte är särskilt tekniskt komplicerat. Däremot blir det en utmaning att kartlägga havsbottnen längs våra kuster för att hitta optimala platser för marin täktverksamhet – både när det gäller möjligheten till uttag och miljökonsekvenserna.

– Framförallt så vill man hitta så kallade ackumulationsbottnar, där naturlig transport av sediment och strömmar bidrar till att återställandet går snabbare. Samtidigt är det viktigt att också beakta biologiska faktorer, att till exempel ta reda på var viktiga lekbottnar för fisk finns.

Inga formella hinder Olof Persson tror inte att det dröjer särskilt länge innan någon aktör söker tillstånd för marin täktverksamhet.

Och då inte endast för att återställa eroderade stränder, som i Ystadfallet, utan också för ballastanvändning.

– I andra länder är det ett vedertaget sätt att arbeta och det är nog bara en tidsfråga innan det blir det här i Sverige också.

”

Brittiska producenter hämtar årligen närmare sexton miljoner ton material från havsbotten, det mesta för egen användning men man lossar också i storleksordning fem miljoner ton i andra europeiska hamnar. Mark Russel berättar att industrin har utvecklats i snabb takt de senaste trettio åren men att "dredging", som är det engelska ordet för verksamheten, har en lång tradition.

– Redan på 1700-talet hämtades sand från sandbankarna, ofta för att användas som barlast på skepp. Bland annat i HMS Victory som var Nelsons flaggskepp i slaget vid Trafalgar och som fortfarande är sjödugligt. För ungefär hundra år sedan, i slutet av 1800-talet, började man även använda materialet i konstruktionssyfte och

Om man ska tala i resurstermer så finns det stora resurser i havet medan det är knappare på land.

26

KROSSORDET # 133

Mark Russel

från 1950-talet blev det allt vanligare.

Det är dock de senaste trettio åren som industrin har utvecklats ordentligt.

En anledning till att marin täktverksamhet är på ordentlig frammarsch i Storbritannien är att landbaserat naturgrus blir allt svårare att komma över. Dels för att förekomsten är mindre än i exempelvis Sverige, dels för att det liksom här finns regeringsdirektiv om att minska uttaget. I vissa delar av öriket är det även svårt att hitta rätt kvalitet. Mark Russel berättar att när det gäller London och sydöstra England är havssandens andel av den totala användningen för konstruktion närmare en tredjedel.

– Det finns många fördelar med marin ballast, säger han. Förutom det uppenbara, att den kan ersätta täkter på land, så är den också bra rent transportmässigt. Den fraktas med båt och kan lossas på många platser längs kusterna. Och det är ofta där stora infrastruktursatsningar och byggen finns.

Miljöaspekten Mark Russel tycker att industrin med åren möter större förståelse från myndigheter och organisationer. Han upplever att man kan visa att det

till ballast

finns bra sätt att bedriva verksamheten med så lite miljöpåverkan som möjligt – något som möjliggjorts genom att industrin själv tagit initiativ och satsat stora summor på forskning.

– Miljöfrågorna måste hela tiden beaktas och tas på allvar, påpekar han. Men tack vare det jobb som vi själva lagt ned och tack vare att staten satsat på stora forskningsprojekt inom hela bergmaterialindustrin så har vi en bättre position än vi tidigare haft. Vi kan visa att vi tar miljöfrågorna på allvar och att vi påverkar mindre än många har befarat.

Ljus framtid De brittiska producenterna kan alltså se framtiden an med tillförsikt, särskilt med tanke på att många tillstånd nyligen förnyats. En nödvändighet, enligt Mark Russel. För att företagen ska våga investera, stora delar av flottan börja bli ålderstigen och måste snart bytas ut, krävs att tillståndsfrågan är löst för viss tid framåt.

– Om man ska tala i resurstermer så finns det stora resurser i havet medan det är knappare på land. Den marina sektorn kommer åtminstone inte att bli mindre, om jag ska uttrycka mig försiktigt.

MARIN TÄKTVERKSAMHET I STORBRITANNIEN Branschen förfogar över 27 far tyg och sysselsätter 640 människor, varav 500 arbetar till havs.

Marin sand och grus hämtas från 70 täkttillstånd utanför Englands och Wales kuster.

Ett typiskt far tyg kan leverera motsvarande 250 stycken 20-tons-lastbilar.

Källa: British Marine Aggregates Producers Association, BMAPA, är en del av Mineral Products Association (motsvarande SBMI).

KROSSORDET # 133

27

branschdagen

ALLA NER PRESENTATIO hittar du på å rna p medlemssido SBMI.SE

Teknik i fokus Våren kommer med bergmaterialindustrins branschdag. Eller är det möjligen tvärtom? I vilket fall som helst är det alltid denna aprildag vi lägger snö och is bakom oss för att istället se framåt. Något som branschdagens programmakare verkligen tagit fasta på, deltagarna fick sig till livs de senaste nyheterna och dessutom spaningar mot framtiden.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN

S

BMIs vd Björn Strokirk inledde som brukligt med att hälsa alla delegater hjärtligt välkomna till branschdagen och kunde också, även det nästan en tradition, meddela ett nytt publikrekord. Drygt 235 anmälda visar än en gång att SBMIs branschdag är ett viktigt forum för kunskaper och nätverkande. Han berättade också att de presentationer som presenteras från scenen i Hiltons auditorium i många fall endast är top-

28

KROSSORDET # 133

pen av isberget. Många dolda bilder i powerpoint-presentationerna finns tillgängliga när man laddar ner hela dokumentet från hemsidan. Ett utförligt referat kommer också att finnas där ungefär en månad efter att branschdagen avslutats.

Sund konkurrens Ytterligare en återkommande öppningsprocedur stundade, ordförande Kenneth Johanssons erinrande om

den gällande konkurrenslagstiftningen som stipulerar att priser och marknader inte får diskuteras i detta sammanhang.

Därefter ville SBMI uppmärksamma några medlemmar som bedömts ha gjort framstående insatser för föreningen. Plats på scen för Michael Haddleton från ABT-bolagen, som belönades för att ha hjälpt Krossutskottet i arbetet med att ta fram kravspecifikationer för säkra maskiner och

Michael Haddleton och Urban Norlin Åkerigrus Urban Norlin som hållit i SBMIs utbildning Produktion I i mer än tio år. Båda förärades diplom, blommor och present.

Generaldirektör om utveckling Förste ordinarie talare och den som fick äran att hålla inledningsanförandet och därmed sparka i gång hela branschdagen var SGUs generaldirektör Lena Söderberg. Rubriken för hennes presentation löd "Samverkan för genomslag" och med det menas att myndigheter och näringsliv kan dra nytta av varandras kunskaper inom olika områden.

SGUs övergripande mål är en hållbar utveckling där Sveriges behov av råvaror kan tillfredsställas på bästa möjliga sätt. Lena Söderberg påpekade att de samlade åhörarna representerar en industri som i hög grad ligger till grund för samhällsutvecklingen i hela landet.

Hon menade att en viktig del i SGUs arbete är att stimulera forskning och utveckling, exempelvis genom att försöka påverka de finansiärer som finns. Vinnova är ett sådant exempel liksom EU. Söderberg poängterade att

Kenneth Johansson insatsen för att få fram EU-pengar till olika projekt är en av SGUs viktigaste uppgifter. En annan är arbetet med att hjälpa landets länsstyrelser att ta fram materialförsörjningsplaner.

Samverkan med branschen är både nödvändig och önskvärd menade Söderberg avslutningsvis och exemplifierade med hur SGU och SBMI samarbetar i olika frågor. SGU tar gärna emot tankar på hur man som myndighet kan hjälpa branschen.

Framtidens maskiner Med det sagt var det dags att ge sig i kast med dagens första stora tema.

Under vinjetten "Framtidens maskiner – 2016 och 2026" gjordes ett försök att beskriva såväl nuläge som nästa steg i den teknikutveckling som ständigt pågår.

De föreläsare som ombetts att ge sina tankar i ämnet hade hämtats från såväl tillverkare av denna teknik som användarsidans producenter av bergmaterial. Dessutom spanade Chalmersprofessorn Magnus Evertsson efter trender som anger den framtida riktningen.

Blocket inleddes med att Volvos

”

Lena Söderberg

En viktig del i SGUs arbete är att stimulera forskning och utveck­ ling, exempelvis genom att försöka påverka de finansiärer som finns.

Lena Söderberg

KROSSORDET # 133

29

branschdagen

FERAT L ÄS RE EN C H DAG SS N A R FRÅN B .SE MEDLEM I PÅ SBM IDOR S

Sven-Henrik Norman

30

KROSSORDET # 133

Håkan Gustavsson

Bo-Göran Johansson

Magnus Evertsson

Håkan Gustafsson, Atlas Bo-Göran Johansson och Sandviks Sven-Henrik Norman fick berätta om de kommande nyheterna i respektive företags artikelkatalog liksom om vad som skådades i kristallkulorna på huvudkontoren.

Magnus Evertsson tog vid och visade vilka trender han ser i sitt arbete både utomlands och här hemma.

Temat avslutades med en paneldiskussion där NCCs Pär Johnning, Skanskas Johan Olander och Svevias Nicklas Stenqvist förde fram önskemål om framtida produkter och hjälpmedel.

Tillverkartrion och Evertsson fanns givetvis med för att, i den mån det gick, ge svar på tal. Läs mer om framtidens maskiner på sidorna 14–16.

Bensträckare och näring

kan påverka produktionen i rätt riktning. Administrationen är nämligen allas ansvar, menade Wesley. Ytterligare fördelar med systemet inkluderar bland annat bra verktyg för uppföljning av produktionsresultat nedbrutet i korta tidsintervall och smarta sätt att hålla koll på provresultat från labbet.

Efter paneldiskussionen infogades en lunchpaus där branschdagsdeltagarna serverades varmrökt lax och därefter den obligatoriska kaffekoppen till minglet under rasten. Koskällan klämtade dock när det var dags att återigen placera sig i auditoriet, många fler ämnen väntade.

Först på plan efter lunchen var Sandahls Johan Wesley som berättade hur hans företag digitalt arbetade med täktadministrationen. Ett webbaserat system för ordning och reda har ersatt pärmhögarna och Johan Wesley talade sig varm för den delaktighet hos personalen som det nya systemet resulterat i. Delaktighet gör att de anställda tar större ansvar och

Marina täkter och massförädling Näst på tur stod Swecos Olof Persson som för SBMIs räkning undersökt möjligheterna till marin täktverksamhet i Sverige. Ett ovanligt sätt att arbeta i Sverige men desto vanligare i övriga Europa.

Några formella hinder finns egent-

Johan Wesley

Olof Persson

ligen inte även om några delar i processen skiljer sig från hur det fungerar på land. Havssand skulle kunna vara en viktig pusselbit i den framtida materialförsörjningen. Läs mer på sidorna 26–29. Är schaktmassor ett avfall? Nåväl, det beror nog i hög grad på vem man frågar. WSPs Magnus Dalenstam gjorde sitt bästa för att reda ut begreppen i denna för branschen så viktiga fråga.

Naturvårdsverket anser i så gott som samtliga fall att schaktmassor är ett avfall, något som det med bransch­ ögon ibland kan vara svårt att fördra.

I de allra flesta fall kan massorna ses som resurser som ger positiva effekter för samhället, till exempel i form av minskade transporter, minskat resursslöseri och en minskad avfallsmängd som hamnar i deponi. Dessutom kan de vara en god källa till intäkter för en täkt.

sor för anläggningsändamål på annan plats än där de uppkommit initialt?

Svaret på den frågan är ett rungande ja! Men det krävs att några kriterier är uppfyllda. Användandet ska ha ett tydligt syfte som kan motiveras, användandet ska vara definierat i tid och rum och användandet får inte öka föroreningsbelastningen på platsen. Anmälan eller tillstånd behövs i vissa fall.

Magnus Dalenstam avslutade genom att ge exempel på hur man kan återanvända massor och redogjorde

för vilka initiativ som initierats på olika håll. WSP arbetar för närvarande med att sammanställa en lathund för återvinning av icke förorenade massor. Denna kommer att finnas tillgänglig exklusivt för SBMIs medlemmar. Även Olof Persson gör ett PM om havssand som kommer att läggas på SBMIs lösenordsskyddade hemsida i maj.

Magnus Dalestam

Stefan Rubensson

Underhållande historielektion Det tidigare departementsrådet Stefan Rubensson tog därefter plats på

Uppfyllda kriterier Det finns dock en hel del lagstiftning att förhålla sig till när man arbetar med schaktmassor, något som ofta upplevs göra arbetet krångligt. Till och med till den grad att någon väljer att deponera massorna, fastän man tycker att återvinning är en mycket viktig fråga.

Kan man då använda schaktmas-

KROSSORDET # 133

31

branschdagen

Nils Alesund

”

Nils Alesund berättade att kommunerna har stor frihet att sätta sina egna taxor, dock ska självkostnadsprincipen råda. scenen med pondus och humor. Föreläsningen kretsade kring skapandet av Miljöbalken, ett arbete där Rubensson var inblandad.

Miljöbalkens tillkomst visade sig vara en ganska krånglig historia där juridik och politik försökte gå hand i hand men inte alltid lyckades med det. Rubenssons hågkomster från denna period lockade i många fall till skratt och gav en inblick i hur komplicerat det kan vara när ny lagstiftning kommer till, inte minst när flera ibland vitt skilda frågor ska samlas under samma paraply.

Skäliga avgifter?

I samma ämne, fast snarare i tillämpningshänseende, tog mångårige tillsynsexperten Nils Alesund kommandot över presentationsdatorn. Med lång erfarenhet av kommunal tillsyn och ett antal år på SKL är han synnerligen lämpad att prata om tillsynsavgifternas eventuella skälighet. Inter-

32

KROSSORDET # 133

vjuad av Björn Strokirk svarade han på frågan om de kraftiga höjningar av tillsynstaxor som skett på senare tid.

Han berättade att kommunerna har stor frihet att sätta sina egna taxor, dock ska självkostnadsprincipen råda.

I klartext betyder det att pengar från täkttillsyn inte får finansiera barnomsorgen men det är svårt att uppnå millimeterrättvisa.

Alesund är medveten om de problem som ibland kan uppstå och framhöll Rättviks kommun som en möjlig förebild. Där har man sedan 2011 arbetat fram en modell som bygger på en låg grundavgift och sedan faktisk timdebitering, ett system som fungerar bra. Om detta system används är många problem lösta, menade Nils Alesund.

Vad kan då SBMI göra? Nils Alesund menade att det SBMI redan planerar, det vill säga gå samman med andra branscher i samma bryderier och uppvakta SKL, är helt rätt väg

att gå. Livsmedelsbranschen och besöksbranschen är två exempel med liknande problem och ju fler man är desto mer kan man påverka.

Explosiv grupp SBMIs nyinrättade spränggrupp är ett nytt initiativ och fanns givetvis på plats under branschdagen i form av Skanskas Jonas Jonsson, NCCs Martin Malmsten och Voglers Jan Johansson.

De presenterade sig själva och berättade om det arbete som den nyinrättade konstellationen har framför sig.

Fredrik Eklind, som också tillhör gruppen, var förhindrad att komma.

Läs mer om SBMIs spränggrupp på sidan 10.

Jan Johansson släppte inte ifrån sig mikrofonen frivilligt efter spränggruppens presentation utan ville informera om EUs nya direktiv för att förhindra olyckor främst inom kemikalieindustri – Seveso. Direktivet riskerar att ställa till problem för bergmaterialindustrin i och med att sprängladdningar om mer än tio ton medför att exempelvis en täkt definieras som en Seveso-anläggning.

Detta i sin tur medför anmälningsplikt och ökad administration. Tio tons laddning är inte ovanligt i branschen.

BEF (Bergsprängningsentreprenö-

Pär Burlin

rernas förening) och SBMI kommer tillsammans att uppvakta Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap för att möjligen hitta en väg att hantera problemet.

Björn Strokirk nickade instämmande och tackade spränggruppen. Han påpekade också att SBMI länge tänkt samla kunskap i en grupp av denna dignitet och att det verkligen känns bra att den nu finns.

Kvarts, kvartsdamm och damm

SBMI-klassad maskin

En stor fråga för branschen är givetvis säkerhetsarbetet när det gäller kvartsdamm. Nya föreskrifter är på gång och Arbetsmiljöverkets Jens Åhman fanns på plats för att berätta mer om dessa. Beslut väntas tas den 21:a maj och i sådant fall träder den nya "afsen" i kraft i november.

Obligatoriska mätkrav finns inte längre med i föreskrifterna utan fokus har skiftats mot väl dokumente-

rade riskbedömningar och åtgärdsprogram. Läs mer om Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter på sidorna 22-24.

SBMI planerar att utveckla ett underlag för sådana riskbedömningar, baserat på typmätningar, som kommer att finnas tillgängligt exklusivt för medlemmarna.

I anslutning till Jens Åhmans genomgång passade det utmärkt att NCCs Per Murén fick vända sig mot åhörarna och berätta om utvecklingen inom dammbekämpningssektorn.

Svevias Pär Burlin var kallad att redogöra för det förslag till kravspecifikation vid inköp av maskiner som SBMIs Krossutskott tagit fram lagom till branschdagen. Dokumentet är ett av resultaten av det arbete som Krossutskottet gjort sedan man hösten 2010 hade sitt första möte.

En brittisk lista användes som utgångspunkt och denna har sedan bantats och arbetats om. Kravspecifikationen indelas i krossar och gula maskiner med utförliga instruktioner om vad SBMI anser bör vara krav respektive önskvärd utrustning.

Pär Burlin lämnade scenen och Björn Strokirk meddelade att nu var det dags för kaffe och kaka. En höjning av blodsockernivån, medelst kladdkaka, var önskvärd innan branschdagen fortsatte.

Jens Åhman

Per Murén

KROSSORDET # 133

33

branschdagen

Lena Kecklund

Björn Strokirk och Marie Berglund var dagens moderatorer

Bortsett från att kvartsdamm är en mycket viktig hälsofråga, är damm vid täktarbete i många fall också en olägenhet, oavsett den eventuella kvartshalten. Damm försvårar arbetet och sliter på maskinerna inuti täkten och orsakar understundom problem för de kringboende. Vatten är ett effektivt sätt att lösa åtminstone delar av problemet men det finns fler varianter. Läs mer om dammbekämpning på sidan 25.

Säker logistik Filmdags på Hilton! Stenkoll har i flera nummer skrivit om Skanskas projekt "Säker logistik" för bättre täkttrafik, senast i nummer 130. Nu finns initiativet också på film och branschdagsdeltagarna fick agera

”

premiärpublik när Skanska berättade om hur man i Olundatäkten utanför Stockholm arbetar för att skapa en säkrare arbetsplats.

Täktens trafikflöde är numera ordentligt uppstyrd, i de flesta fall enkelriktad, och att man har infört ett inpasseringssystem där alla nya besökare får en säkerhetsintroduktion innan de tillåts komma in. Vägarna är väl underhållna och tydligt utmärkta.

Vana chaufförer passerar in och ut ur täkten med hjälp av ett transpondersystem som bekräftar att de genomgått introduktionen. Tre chaufförer som intervjuades var mycket positiva till förändringarna i Olunda.

Privatkunder hänvisas till en lastningsplats och ombeds vänta i bilen medan materialet hämtas och lastas på.

Skanskas Gustaf Werner kommenterade filmen med att många av de lärdomar man dragit av Olunda nu kommer att implementeras även i andra täkter.

34

KROSSORDET # 133

Skanskas Gustaf Werner kommenterade filmen med att många av de lärdomar man dragit av Olunda nu kommer att implementeras även i andra täkter. Han var dock noga med att poängtera att Olunda-projektet endast är en start och att man inte får sluta jobba med att säkra trafiken i täkterna.

Olyckors anatomi Näst sist på scenen var Lena Kecklund från MTO, Människa Teknik Organisation, som Stenkolls läsare stiftade bekantskap med i förra numret av tidningen. Hennes presentation hade rubriken "Varför inträffar olyckor? – Är det människan eller organisationen som brister?".

Lena Kecklunds företag arbetar

Simon Elvnäs

med riskanalyser, säkerhetsstyrning och säkerhetskultur men även med olycks- och incidentutredningar. Att en olycka inträffar beror ofta på en serie olyckliga händelser som samverkar, men tittar man närmare på dessa händelser så upptäcker man ofta att slumpen har mindre med saken att göra än vad det verkade inledningsvis.

Ett systemsäkerhetsperspektiv på verksamheten och odlandet av en säkerhetskultur gör olyckan mindre sannolik. A och O i detta arbete är ledningens engagemang, där alla från högsta instans och nedåt är delaktiga i säkerhetsarbetet. Ett genomtänkt sådant ger individen de verktyg den behöver för att arbeta säkert, exempelvis rätt utbildning, rätt rutiner och rätt säkerhetsutrustning.

Utan engagemang och bra ledningssystem riskerar man att hamna i en situation där regler påtvingas medarbetarna utan att de vet varför de är viktiga och därmed inte följer dem.

Mera film Mellan dagens två sista talare passade SBMI på att uppmärksamma det självstudiepaket som finns tillgängligt på hemsidan. Hur slussa in nyanställda på ett säkert sätt? löd ansatsen och en del av svaret är naturligtvis filmerna och dokumenten i självstudiepaketet

”

Elvnäs slutsats är att chefer inte gör det de borde göra, för verksamhetens bästa, utan istället det de känner att de borde göra. som heltäckande beskriver arbetet inom bergmaterialindustrin. Den filmsnutt som åhörarna fick se gav exempel på alla olika delar av studiematerialet, från produktionsteknik över kvalitetssäkring till säkerhetstänkande. Dessutom återupptas kursen "Säker maskinoperatör" i höst med ett nytt och mer praktiskt inriktat fokus.

Varför gör chefen så? Även dagens sista talare Simon Elvnäs från KTH figurerade i förra numret av Stenkoll. Elvnäs berättade om sin forskning kring vad chefer gör – och vad de tror att de gör. I forskningsprojektet har Elvnäs grupp filmat ledare när de leder, eller åtminstone när de tror att de leder.

Resultatet visar att det som ledarna tror att de gör mest av, exempelvis återkopplar till sina medarbetare, i själva verket förekommer väldigt sparsamt. Elvnäs slutsats är att chefer inte gör det de borde göra, för verksamhetens bästa, utan istället det de känner att de borde göra.

Målsättningen med forskningsprojektet är att ta fram en verktygslåda för chefer – hur man på bästa sätt kan öka effekten av sin arbetsledning.

Bättre ledare ger bättre och säkrare arbetsplatser vilket i förlängningen leder till högre produktivitet och högre kvalitet.

Tack för idag, slut för idag En lång och informationstung dag var därmed till ända och delegaterna från bergmaterialindustrins alla hörn defilerade ut från Hiltons auditorium. Somliga på väg till kvällens middag, andra styrde mot hemmet.

Samtliga dock förhoppningsvis med ny kunskap i bagaget och kanske ett par spännande idéer att fundera på i den vardagliga verksamheten. Dagens presentationer, inklusive fördjupande dolda bilder, kom sedan ut på SBMIs medlemssida redan dagen därpå, medan det kommer dröja några veckor innan det referat som alltid görs från branschdagarna finns att läsa på medlemssidan.

KROSSORDET # 133

35

Grupparbete i laddat ämne Under branschdagen i mitten av april presenterade sig SBMIs Spränggrupp för första gång­ en. Gruppen är en expertgrupp i de frågor som är specifika för bergsprängning i täkter och arbetsmiljön kring denna hantering. En av Spränggruppens ambitioner är att kunna presen­ tera en skrift med råd till platschefer redan i juni.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN

Jan Johansson, Jonas Jonsson och Martin Malmsten från SBMIs Spränggrupp.

SBMI har länge jobbat för att få till stånd en arbetsgrupp med fokus på sprängfrågor. En sådan har saknats och målet är nu att skapa bredd kring losshållning och bergsäkerhet. Det finns mycket kunskap ute i branschens företag men också många frågor.

– Dessa handlar mycket om arbetsmiljöfrågor men många undrar också kring det tekniska och praktiska, berättar Skanskas Jonas Jonsson som är en av fyra medlemmar i gruppen.

Spränggruppens medlemmar, förutom Jonas Jonsson, deltar också Martin Malmsten, NCC, Fredrik Eklind, Jehander och Voglers Jan Johansson, har tittat närmare på de risker som sprängningen medför och tagit fram en åtgärdslista.

– Vi har alla samma fokus, och det är att lyfta och förmedla kunskapen inom området, säger Jonas Jonsson.

Vi drar lärdomar av varandra och diskuterar saker som hänt. Branschen

behöver samverka kring dessa frågor och det är jättebra att SBMI lyckats få fram en grupp.

En skrift blir två Gruppen har utgått från en tidigare skrift i ämnet, ”Sprängning i Bergtäkter”, som man nu omarbetar och modifierar.

– Den tidigare skriften är föråldrad, både när det gäller bilder och text. Vi tänker dela upp materialet i två delar och dessutom göra det mer lätthanterligt.

Den första delen, som man planerar att färdigställa snart, är inriktad på allmänna råd till platschefen. Uppföljaren går mer på djupet och diskuterar sprängning på detaljnivå.

– Vi hoppas naturligtvis att det Spränggruppen kommer fram till ska vara till nytta för alla SBMI-medlemmar, säger Jonas Jonsson.

Fortsättning följer Gruppens arbete upphör inte när dessa skrifter är klara. Det kommer ständigt nya frågor som rör berg och sprängning och som behöver bearbetas av en kompetent grupp. Styrelsen ser gärna att gruppen blir en permanent resurs.

RAT E F E R L ÄS GEN A D H C RANS B M SN E Å L R D F E .SE M I M B S PÅ SIDOR

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

36

KROSSORDET # 133

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Fyra röster från Branschdagen Elisabeth Wer­ ner, advokat, Setterwalls advokatbyrå Varför går du på SBMIs branschdag?

– En anledning är att jag vill hålla mig uppdaterad om vad som händer i branschen. En annan såklart för att mingla runt och träffa likasinnade för att utbyta kunskap och erfarenheter.

Något ämne som var speciellt intressant denna gång?

– Eftersom jag själv sysslar med juridik så följde jag Olof Perssons föredrag om utvinning av havssand med stort intresse. Tidigare branschdagar har haft mer juridik på programmet. Denna gång var det mer fokus på teknik och produktion, men jag tycker också att de ämnena är intressanta för mig. Det är alltid bra att skapa sig en bild av helheten.

Ralf Hansson, Försäljnings­ chef Västsveri­ ge, Jehander Varför går du på SBMIs branschdag?

– För kunskap om branschen helt enkelt.

Det är intressant att få se bortom sin egen vardag och det företag man själv arbetar i. Och det gäller nyheter från både leverantörer och myndigheter.

Något ämne som var speciellt intressant denna gång?

– Jag gillade Lena Kecklunds presentation om MTO – Människa, Teknik, Organisation och hur delarna hänger ihop när man tänker ur ett säkerhetsperspektiv. Egentligen är det något som vi alla vet men det skadar inte att bli påmind. Sedan tycker jag att det är väldigt bra att SBMI lyfter fram den kompetens som finns i medlemsföretagen, till

exempel i Krossutskottet och Spränggruppen, vi hjälper alla till att påverka branschens framtid.

Jenny Malm­ kvist, projekt­ ledare, WSP Sverige Varför går du på SBMIs branschdag?

– Jag jobbar som konsult och därför är det viktigt att jag får träffa mina kunder. Dessutom behöver jag hänga med i vad som händer i branschen och följa teknikutvecklingen.

Något ämne som var speciellt intressant denna gång?

– Simon Elvnäs föredrag om ledarskap var en mycket intressant presentation och en ny infallsvinkel.

Sam Jedselius, områdeschef produktion Mellansverige, Skanska Varför går du på SBMIs branschdag?

– Dels för att träffa kunder, kollegor och konkurrenter.

SBMIs branschdag är en jättebra samlingspunkt. Dels också för att det alltid är många bra föreläsningar, jag håller mig uppdaterad och det dyker alltid upp något nytt.

Något ämne som var speciellt intressant denna gång?

– Årets branschdag var en av de bättre jag varit på. Jag gillade särskilt de ämnen som ligger mig närmast, avsnittet och paneldiskussionen om framtidens maskiner var mycket intressanta.

Hallå där SBMI Ännu en branschdag att lägga till handlingarna. Vad har arrangörerna för kommentarer?

– Generellt konstaterar vi att det flöt på bra och att deltagarna verkar nöjda med upplägget. Svaren på den enkät vi skickat ut skvallrar om att vi ligger på en konstant hög nöjd-nivå och det är förstås jätteroligt.

Några andra slutsatser att dra av enkäten?

– Totalt sett ger deltagarna våra föreläsare höga betyg. Helhetsintrycket är att detta förmodligen var en av de bästa branschdagar vi arrangerat. Sedan strävar vi förstås alltid efter att bli än bättre, en synpunkt från enkäten är att det ibland kan bli väl långa "sittningar", kanske ska vi införa någon form av gymnastik i bänkraderna emellanåt för att skaka loss kropp och knopp lite.

– En ytterligare poäng är att hela 71 procent svarar att de känner till SBMIs checklista för säker täkttrafik och 75 procent tycker att plastkortet "Tänk efter före" som visades upp på branschdagen är ett bra komplement i säkerhetsarbetet. Det är så klart väldigt glädjande siffror.

En lyckad branschdag helt enkelt?

– Helt klart, enkäten är entydig. Branschdagen är en medlemsförmån och där ges information som kan vara svår att få tag i annars. Vi är väldigt glada att så många väljer att komma och vi hoppas att än fler ska utnyttja sitt medlemsskap och gå på framtida branschdagar.

riskinventering

Tänk efter före!

Tänk efter förebedöma !

Varje arbetsgivare är skyldig att undersöka arbetsmiljön och Fall från hö Halka/snu jd bbla Klämrisk riskerna på arbetsplatsen. Så även naturligtvis inom Öbergmaterialgonskada Skadligt buller/vi bratione t att kom där branschen, en industri med ett flertal riskmomentSvOårskoch många r mun yddad m icera askin Elstöt företag arbetar strategiskt med säkerhetskulturen. SBMIs Arbets­ Högt tr Kvävning yck /drunkni ng Brand/ex plosio miljöutskott drar sitt strå till stacken och har samlat dokument Värme/ky n la Kvartsda mm Farliga äm ne som tillsammans utgör en lathund för riskhantering. n/ ke Tunga ly mikalier ft elle TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN

M

”

ed utgångspunkt i en riskförteckning som NCC tagit fram har SBMIs Arbetsmiljöutskott arbetat en tid med att sammanställa material för att hjälpa företagen i branschen med inventeringsarbetet.

NCCs förteckning är ett fjorton sidor långt dokument där risker delats in i områden och arbetsmoment. Till varje definierad risk kopplas en uppskattning av vad som kan gå fel i just det arbetsmomentet liksom självklart förslag på lämpliga åtgärder och rutiner. Swerocks Susanne Björklund är ordförande för Arbetsmiljöutskottet och en av dem som jobbat med materialet: – Grunden för allt arbetsmiljöarbete är att veta vilka risker som finns.

Den lagstadgade riskbedömningen är

Den lagstadgade risk­ bedömningen är kanske inte så komplicerad men naturligtvis är det bra om man kan få lite hjälp i det arbetet.

Susanne Björklund

38

KROSSORDET # 133

Vassa ka r svår hantering nter/skä rskador Trafik Fa llande st en/förem ål ...

Tänk efter före!

Många ol

yckor intr äffar när någon gö r något ny tt eller ov t ex i sam ant, band med underhål och repara l tion. Chec klistan på det här ko rtet är av sedd att göra di g uppmär ksam på sådana risker.

kanske inte så komplicerad men naturligtvis är det bra om man kan få lite hjälp i det arbetet.

Målgruppen Susanne Björklund påpekar att den stora målgruppen för Arbetsmiljöutskottets arbete med riskhantering är de lite mindre företagen i branschen även om de stora aktörerna, som redan jobbar strategiskt med frågan, också kan dra nytta av materialet.

– Vi är överens i gruppen om att dela med oss. Inom säkerhetsområdet

ska det inte råda konkurrens.

Jehanders Michael Jonasson, även han medlem av SBMIs Arbetsmiljöutskott, håller med: – Om det finns någonting som branschen är överens om så är det

4

T illst ånd f ör e nt re pre nör at t ut f öra arbe t e i t äkt

Så värderar vi arbetsmiljörisker

T äkt e ns nam n:

Varje arbetsgivare är skyldig att systematiskt undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen och bedöma riskerna för att någon ska drabbas av ohälsa eller en olycka. Vid sådana undersökningar ska skyddsombud vara med och om möjligt även personal som arbetar med de riskmoment som undersöks t ex de som arbetar med lastning – framkörning, förkrosslinje, efterkrosslinje, upplagshantering och utlastning, eller i verkstaden.

Ett bra stöd i en sådan riskinventering är den lista som NCC har tagit fram med exempel på arbetsmiljörisker och åtgärder för att minska eller eliminera riskerna (se bilaga 1).

Arbetsgivaren ska snarast planlägga åtgärder för att minimera allvarliga risker som framkommer vid skyddsrond eller som skyddsombud eller medarbetare påtalar.

Bedöms risken vara mycket allvarlig (röd nedan) får arbetsmomentet inte utföras förrän risken är åtgärdad eller reducerad, medan andra risker kan hanteras på ett mer planerat sätt.

För risker markerat med rött och gult nedan måste en skriftlig handlingsplan upprättas där det till varje åtgärd kopplas ansvarig och datum för när åtgärden ska vara genomförd.

Annan risk som upptäcks ska noteras och åtgärdas (blå) vid lämpligt tillfälle, men har inte krav på en skriftlig handlingsplan, medan försumbar risk (grön) lämpligen omprövas vid varje ny riskinventering.

I matrisen nedan är färgade siffror produkten av Sannolikhet x Konsekvens (t ex 3 x 4=12).

Rött och gult markerar allvarlig risk, blått och grönt markerar ringa (”annan”) risk.

Konsekvens sjukskrivning Liten skada

Index 1

< 20 dagar

2

>20 dagar

3

Men för livet

4

Dödsfall

5

Sannolikhet

Ytterst liten

Liten

1

2

3

4

5

2

4

6

8

10

3

6

9

12

15

4

8

12

16

20

5

10

15

20

25

1

2

Måttlig

3

Stor

4

Mycket stor

5

Vad är liten eller stor sannolikhet kan bedömas enligt följande: 1 – Ytterst liten sannolikhet: 1 gång på 100 år 2 – Liten sannolikhet: 1 gång på 10 år 3 – Måttlig sannolikhet: 1 gång per år 4 – Stor sannolikhet: 1 gång per månad 5 – Mycket stor sannolikhet: 1 gång per dag Risker noteras på blanketten från Arbetsmiljöverket (bilaga 2).

De l 1

Exempel på arbetsmiljörisker som inom bergmaterialindustrin

Innan arbe t e st art ar

Underentreprenör:

Datum:___/___ 20__

Tid:

Namn på ansvarig för arbetet:

Ergonomi/arbetskomfort.

A rbe t suppgif t : Är maskinisolering nödvändig? ( bryt & lås)

Ja

Nej

Har alla hos ent reprenören f åt t int rodukt ion t ill arbet splat sen?

Ja

Nej

Behöver skydd demont eras?

Ja

Nej

Krävs f ler arbet st illst ånd?

Ja

Nej

Är ent reprenörens personal ut bildad f ör uppgif t en?

Ja

Nej

Har riskbedömning f ör arbet suppgif t en kommunicerat s?

Ja

Nej

Kan produkt ion pågå när arbet et ut f örs?

Ja

Nej

Är arbet splat sen synad t illsammans med ent reprenören?

Ja

Nej

stress. Individuella om kommande jobb kan förebygga bra planering samt information förekomma besvärpå En som kanupp vid medarbetarsamtal och vid regelbundna Stressrelaterade arbetsmiljörisker Exempel stressproblem och vantrivsel fångas i riskbedömning. pga. hög press, bedömas och föras in inom hälsokontroller. användas vid hanteras skall riskerna + bergmaterialindustrin yrkesarbetare skyddsutrustning skall farliga kemiska ämnen skall vara tablad skall följas, personlig mycket Om hälsorisker.

2013-10-02 och behållare tjänstemän, Kemiska Anvisningar i säkerhetsdautrustning skall finnas tillgänglig. Dunkar övertid. behov och första hjälpen Exempel på arbetsmiljörisker som kan förekomma l. uppmärkta. material Medarbetarsamta Putta inom bergmaterialindustrin långt.

Psykisk ohälsa. backar för Sexuella trakasserier. får ej eller bom att förare ej tillräcklig. Överhäng upplagt material att genom skjutplatsen. vidpå tippen är Observera sprickor akt på Säkerställ besiktning.l. GeTillse innan risk lutningen med att Medarbetarsamta Analysera ner 2013-10-02 stenar lösa för störta Risk att ohälsa.

Risk Psykisk lastmaskin.

Efterbesiktning. kant med får ske till arbetsplatsen. över avgör över kant. återgång Kränkande Exempel på arbetsmiljörisker som kan förekomma när Tippning sprängarbas maskin. förekomma. särbehandling. omedelbart skall personer Påverkade inom bergmaterialindustrin skall vad man och är absolut sprängmedel ser ut och drogeri riskbedömn om hurförbjudet. och ingen. arbetsplatsen vid av alkohol samtlig Intagpersonal Informera av mellan arbetsgivaren Risk för personskador.

Vibrationer i Risk Vibrationsdämparna kontrolleras vidoch maskinservice. åtgärder vidför vibrationsskador. på grund dola av kommunikation Olyckor som avgörTa hjälp av Sprängning risker En god Kontakta sprängarbas berg. i utsprängt arbetsplatsen.

Alkohol och droger. från sprängämne upptäcker manavlägsnas droger. med göra om Specificera alkohol 2013-10-02 maskinhytt. med personal. att störta ner kan Risk påverkad lastning lastning, knackning och upp problem om och och godkänner för att fånga efter salvan sprängsten är viktig besiktigar arbetstagarna åtgärd. Sprängarbas Anläggning av vägar maskin. krossning. finns). ingen. All personal skall ha erforderlig för krossproduktion. n (alkomätare till arbetsledaren detta meddelar ochoch personalfunktione åtgärder i riskbedömn årligen.n.Kontroll av Brand i maskin. och planer Risk för rökskador och Löpandeske tillsyn service av maskin.

Brandskyddsbesiktning Specificera risker och a vid årligen. med lagstiftninge ensamt kvälls- eller nattetid i enlighet kroppsskad av diesel. brandsläckare Exempel på för arbetsmiljörisker som kan förekomma samt risk antändning för nedfallande användas.

Risk utrustning och reparationsoch underhållsarbete får inte utföras utbildning finnas vid ensamarbete.

Avverkning av skog Service-, med mottagare av stenar. att inte få hjälp vid arbete Risk bäras och vad arbetet omsamtal grävmaskinist Telefon skall informerar inom bergmaterialindustrin Sprängarbas Ensamarbete leda särskilt skall utan ochSprängarbas vidåg och Risk för detonation Roterande maskindelar Hela rena handskar som gerarbete. etttillstånd. bra vid montering av borrkrona.

Var aktsam. av dola.Risk för klämskador motorkedjes med en olycka.

Rensning bestämmas. utrustad Ta skall vara uppringning Grävmaskin förskall utföras. tidgrepp arbetet skall förklarar behovhur i samt Vid består av spräng pågrävning aldrig bort ingreppsskydd. röjsåg. riskområdet.

Borrning inom finnas får personal 2013-10-02 förstärkt botten. Ingen obehörig skyddsglas tändmedel. och/eller Exempel på arbetsmiljörisker som kanoch förekomma Borrning av första För nära avstånd till front Mät fronten med laserutrustning.

Använd täckning samt ändring avavtäckning borr- eller påbörjas. sprängplan användas. skall Mobilt skydd Brist på hjälp larmutrustning.

Kontrollera att det innan går att få kontakt med någon annan lokalisering stenkast vidi händelse raden. Ensamarbete. kan orsaka vid behov.Ha med lämplig slänters Kontrollera inom bergmaterialindustrin Avbaning eller via telefon/ välterarbetet av olycka. kommunikationsradio. Bestäm ev. tid för uppringning. sprängning.

Maskinenunder Avtäckning berg. åker ut för alternativt Skrotning Kemikaliehantering.

Kemiska hälsorisker.

Om farliga kemiska ämnen hanteras skall riskerna bedömas och föras in2013-10-02 i riskbedömning.

Borrning begränsad borrning i Anlägg Besiktning och skall analys efterpersonlig sprängning, och utmarkering vid in med ronder. täktslänt. på Risk arbetsmiljörisker som kan förekomma Borrning på lutandei Exempel Maskinen lutarför mot säkra tillfartsvägar.

Förankra maskinen vidavspärrning arbete sluttningar med hjälp av vidMät Kontroll pallkanten. nära på Anvisningar i säkerhetsdatablad följas, skyddsutrustning skall användas vid dola. arbete vid på bergkant. används nära Säkerhetslina och för fall vid arbete sylta.fronten. kvarvarande GPS-utrustning och notera i dollista respektive arbetsplats.

Noggrann avsyning innan skrotning. underlag mot Risk att Risk maskinens haspel och bergdubb.

Manuell a används inom fronten. bergmaterialindustrin behov och första hjälpen utrustning skall finnas tillgänglig.

Dunkar och behållare skall vara Säkerhetslin vid sten. bergkant nedfallande sprängämne. påbörjas.

Vid tveksamhet skall borrplatsen rensas. över borrning Fall maskinen välter eller maskin uppmärkta. utanför Fallrisk.

Fall från bergkant vid lek Stängsel skall sättas upp om det finns risk att personer kan falla över kanten.

Arbete och rapportering om fynd arbete utanför maskin. åker nedför täktslänt. kan användas. kontroll 2013-10-02 maskinen på Nedfallsskydd löpande avstånd. om lämpligt eller vandring längs med e skall bedömer Sprängarbas till personal Risk för nedfallande maskin.

Information Lagerhållning avmed Skrotning Vid fynd av sprängämn Risk för samverkande Uppmätning av borrhål vad gäller lutning, djupejoch rakhet.

Besiktning borrade hål innan försiktighet. även galler.

TippningHålavvikelse. över kant.

Risk att störta ner med Säkerställ genom upplagt material bom att förare backar för långt.

Puttaavmaterial Allmän täkten. el eller förarhytter, dade sprängmed sten.

Splitterskyd Odetonerat vid sprängning. samt mätning behov. e. sprängmedel maskin. laddning med lastmaskin.

Tillse av atthålavvikelse lutningen påvid tippen är tillräcklig. Överhäng får arig ej tillkallas. sylta.över kantladdning, av sprängämn sprängansv Avtäckning och som kvar Rullbaneförråd.

Tippoch klämrisk.

Avståndet mellan rullarna tätas med fleravbrytas rullar.

Denna sammanställning ger Fall exempel på arbetsmiljörisker vid arbete inom finns verksamhet stenmaterial.

Exempel på åtgärder eller omedelbart arbete innan det påbörjas. förekomma. arbetet Planera Fallrisk. från bergkant vid Håll minst 2 meters säkerhetsavstånd från stuffkant.

Använd vid behov fallskyddssele. pallbockar. godkända Använd fallrisk, Klämrisk, fordon. av detonerar.av personal Klämskador. för klämskador vid på arbetsplatsen Utbildning riskerna vid borraggregat.

ServiceRisk rutiner som kan behöva vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall tas ocksåom upp.

Sammanställningen arbete. föremål. nedfallande hantering av stenmaterial.

Rullbaneförråd. på rullar. Det Gå påattrullarna.

Täta rullbanorna. beskriver inteAnläggning alla risker som kan förekomma arbete med är väsentligt när ni gör ermellan egen riskbedömning av vägar Risk attvid störta ner Halkrisk med Specificera risker ochInte åtgärder i riskbedömningen. borrutrustning. tänker efter vilka risker som finns på fall ermaskin. arbetsplats. endast som är aktuellt den egna g fallskyddskall och planer Fallrisk.

Risk för vid arbete påI riskbedömningen Använd (räcke eller sådant fallskyddssele).

Endastför kortvariga och lättare arbete från 14 Losshållnin Knackning, arbetsplatsen tas upp. över 2 meters höjd. Förbereda stege.nde Använd godkända stegar som är uppställda så att stabilitet säkras. Vid arbete från (14) laser. ej ivarselkläder titta ha Fallskador.

Fallrisk vid arbete utanför används vid arbete nära bergkant.

Hjälm, och ochskall In och utlastning av Risk för klämoch Fallskyddsutrustning kommunikation mellan lastmaskinist och sprängarbas.

Håll ögonkontakt. skutslagning på Avverkning av skog Risk för kroppsskada vid Specificera risker och åtgärder i riskbedömningen.

Allperson personal erforderlig skylift skall utrustningen varaGod godkänd och personalen ha utbildning. aldrig Sikta hörselkåpor. använder arbete Personalen hörselskador. förundersöka maskin. skyddsskor skall ianvändas. ögonskada.

Risk 2013-10-02/Arbetsmiljö fallskador vid inlastning r och skyddsskor skall för arbetsförhållanden Risk Buller.med Enligt arbetsmiljölagstiftningensprängmedel. är arbetsgivaren skyldig att regelbundet och bedöma riskerna för arbete utbildning och utrustning enlighet med lagstiftningen. av front vid behov. Hjälm, varselkläde Uppmätning användasMaskinen av sprängmedel. skall ohälsa och olycksfall När ändringar i verksamheten planeras, skall man också bedöma om ändringarna medför risker. motorkedjesåg trustning är utrustad med skyddsnät för Obehöriga tar sig ini arbetet. på Påkörningsrisk, fallrisk, Informationstavlor skall vara uppsatta vid infarten.

Vid behov stängsel och bom/grind som upprätthålls.

Fallskyddsu och upprättas laser. medoch Säkerhetsavstånd flisor. stenar, Buller. vid obehöriga arbete i att Använd hörselskydd med och tillräcklig dämpning.

Kontrollera maskinernas bullerskydd. Håll Sprättande fall, för Stenkast.

Risk Riskerna i arbetsplatsens arbetsprocesser gåsHörselskador igenom och bedöms gemensamt av arbetsledning yrkesarbetare.

Hänsyn arbetsplatsen. klämrisk. röjsåg. hindrar komma in. halkrisk, borrplan. används.

3 (14) Skyddsglasögon rutor.hanteras Utsättning miljö.av dörr Explosion.

Risk för antändning av stängd.

Sprängämnen med försiktighet.

Inga föremål som kan orsaka gnistbildning ska skall tas till kända arbetsskador och tillbud ochbullrande Arbetsmiljöverkets författningar inom aktuella områden.

Riskbedömningen skall sprängämnen. finnas vidvid förråden.

Separat förvaring ochlöpande tändhattar.

Avbaning dokumenteras skriftligt på blankett ”Checklista riskbedömning arbetsmiljö”.

Vid envia systemtillsyn enligt AFS 2001:1 kan av sprängmedel kontroll och rapportering om fynd Privata kunder.

Påkörningsrisk.

Privata kunder informeras skyltar infarten.

Ingen privatperson får ge sig in iom täkten personal tillutomhus.

Information försiktighet. i och utanför Risk fördola. hälsovådligt Andningsskydd skaAllmän användas vidSBMI dammande arbete Håll stängd Explosionsrisk.

Kvarvarande sprängämne skall arbetet av till Arbetsmiljöverket viljaDamm seberg. detta dokument.

Avtäckning Maskinen välter eller Kontrollera slänters lokalisering innan avtäckning påbörjas.

Vid fynd utan att först meddela sig till personalen.

Se vidare checklista Säker Täkttrafik. krav. dörr ett alltid förarhytter Splitterskyddade sprängämne. av etsmiljö hytt. TillseAnvänd damm. hytt. att hytt tät är städad att ventilationsfilter till hytt finns ochVädra underhålls.

Risk för skador via vid förtäring, klädsel,och skyddsglasögon och skyddshandskar. lokalen väl innan arbetet 2013-10-02/Arb alternativt åker ut Giftigt för tillkallas. och sprängansvarig avbrytas omedelbart Regelbundna hälsokontroller samt information. kontakt eller inandning inandning kontakt påbörjas. utbildad ochskall personal utföraoch arbetsuppgifter med täktslänt.

Kontakta er arbetsmiljöansvarig eller arbetsmiljöingenjör om ni harsamt frågor om riskbedömning eller hjälp ibehörig utförandet av vidfår Avsaknad av personlig Personskador.

Informationsskyltar ”Välkommen till enEndast säkerbehöver arbetsplats” sättas upp infarter med hud. ställen. Personalsprängämne.

Skyddsutrustning medtages.

Se säkerhetsdatablad. denskyddsutrustning. egna riskbedömningen. av gaser från på lämpliga skall få information om arbetsplatsens skyddsregler.

Oljedimma. av Vid behov bör eventuella tätas. Kontroll vid ronder. sprängämnen.

8 (14) Arbete utanför maskin Fall överInandning bergkant vid Säkerhetslina används vid arbete läckor nära bergkant. oljepartiklar. arbete utanför maskin.

Risker på grund av Påkörningsrisk, Följ SBMI checklista Säker Täkttrafik. Föreskriven utbildning/körkort. Fordon får ej 2013-10-02/Arbetsmiljö trafik på arbetsplatsen. kollisioner, risk att köra transportera fler personer än vad de är avsedda för. Bälte skall användas. Föremål och Dammavsug på Odetonerat Sugutrustningen påAllmän borr-säkrade. Återställ sugeffekt snarast.

Avtäckning sylta.av vägen. sprängmedel försiktighet.

Information till personal om löpande kontroll och rapportering om fynd gods skall vara maskinen är igensatt borrmaskin. finns kvar som av sprängämne. Splitterskyddade förarhytter, även galler. Vid fynd av sprängämne skall eller ur funktion.

5 (14) detonerar. arbetet omedelbart avbrytas och sprängansvarig tillkallas.

Halkrisk på vägar och Halkolyckor, Halkbekämpning.

2013-10-02/Arbetsmiljö planer. trafikolyckor.

Losshållning Dikeskörning vid Dikeskörning.

Snöröjning, halkbekämpning och plogkäppar.

Förberedande 4 (14) infartsvägar. arbete 2013-10-02/Arbetsmiljö Uppmätning av front Risk för ögonskada.

Sikta aldrig på person och titta ej i laser.

Arbete med el. laser.

Risker med el.

Ingrepp sker av behörig elektriker. Elinstallation kontrolleras löpande och vid ronder. med Regelbundna elbesiktningar. skall användas vid behov. Hjälm, varselkläder och skyddsskor skall Utsättning av borrplan.

Risk för fall, halkrisk, Fallskyddsutrustning

Psykosocialt Stress.

Brandfarliga ämnen Tillträdessvårigheter Buller Vibrationer: hand/arm *Heta arbeten *Slutet utrymme Damm Lyftutrustning Elrisk *Arbete på höjd Manuell hantering Vattenskyddsrisker Fordon I rörelse Väderrisk (åska) Kemiska risker Annan skada på miljön Hydrauliska risker *Oskyddade kanter Avgaser Annat, vänligen ange vad Bara arbeten angivna ovan får genomföras.

Annat arbete måste föregås av nytt arbetstillstånd efter översyn av arbetsplatsen.

Tillstånd är lämnat med utgångspunkt att alla säkerhetshöjande åtgärder är vidtagna.

Bil 1

En riskbe döm ning m åst e läm nas av e nt re pre nöre n oav se t t de t t a t illst ånds om f at t ning.

Riskbe döm ninge n ska bif ogas de nna blanke t t .

Riskre duce rande åt gärde r ska v idt as v id be hov .

Mot t age t av e nt re pre nör

Del 2

Under pågående arbete – se nästa sida

Del 3

Efter att arbetet har avslutats

Allt arbete är avslutat och alla verktyg och material är bortplockade.

Alla demonterade skydd är åter på plats och fungerar.

Resultatet av arbetet är testat och anläggning/utrustning fungerar som den ska.

Alla fel och brister är rapporterade till ansvarig arbetsledare.

Sam t liga åt gärde r är kont rolle rade av ansv arig arbe t sle dare .

Datum/tid: Signatur, entreprenör: Ansvarig arbetsledare: Ent re pre nade n ut f örde s: Mycket bra

Bra

Acceptabelt

Dåligt

Risker

Undermåligt

Damm.

Riskområde – Arbetsmoment

V id dåligt e lle r unde rm åligt , kont akt a plat sche f / sam ordningsansv arig.

Åtgärder

Risk för damning vid torr

Upplag och transportvägar bevattnas vid behov. Personalen använder personlig

från upplag, Inbyggnad av stenmjölupplag. Löpande kontroll samt vid ronder.

Vad kan gåväderlek fel Exempel påskyddsutrustning. åtgärder och rutiner 2013-10-02/Arbetsmiljö planer och

2013-10-02/Arbetsmiljö

2 (14) 1 (14)

DAGLIG UPPFÖLJNING AV TILLSTÅNDET

SBMIs riskmatris

Checklista för underentreprenörer

Riskförteckning för bergmaterialindustrin

att inte konkurrera på arbetsmiljösidan. Vi har gemensamma risker med tunga material som ska grävas fram, sprängas, krossas och transporteras.

Om då de stora kan bistå de lite mindre är det bara bra.

plan med åtgärder, ansvarig och tidplan noteras.

Slutligen har SBMIs Arbetsmiljöutskott också tagit fram ett stöd för den enskilde medarbetaren i form av ett laminerat "Tänk efter före!"-kort. Även detta är en checklista i fickformat att bära med sig under arbetsdagen som en påminnelse över var risker kan finnas när man gör nya arbeten som kanske inte finns med i täktens riskinventering, till exempel i samband med reparation.

Tanken är att "Tänk efter före!"kortet dels ska hjälpa den enskilde arbetstagaren att minimera sina egna risker, dels vara ett stöd för att upptäcka risker att informera arbetsledningen om.

– Vår bransch är ingen ofarlig verksamhet, avslutar Michael Jonasson.

Om alla tänker efter före så har vi kommit en bra bit på väg mot säkrare arbetsplatser.

Riskmatrisen

Ytterligare bilagor Till grunddokumentet hör också en blankett benämnd "Tillstånd för entreprenör att utföra arbete i täkt", som är tänkt att vara till hjälp i kontakten med underentreprenörer vars uppdrag ofta kan vara mer riskfyllda än täktens rutinarbeten.

– Platschefen är också oftast samordningsansvarig, säger Susanne Björklund. Blanketten fungerar som en checklista och säkrar att ingenting faller mellan stolarna.

FOTO: PRIVAT

Grunddokumentet i SBMIs material utgörs av en värderingsmatris där riskfaktorn är produkten av sannolikhet gånger konsekvens.

Sannolikheten går från ytterst liten, det vill säga 1 gång på 100 år, som värderas till ett, till högsta sannolikhet 1 gång per dag, då den värderas till fem. På samma sätt går konsekvensen från liten blessyr, en etta, till dödsfall, som är en femma.

Om riskfaktorn är hög är risken allvarlig och kräver omedelbara åtgärder. Om den är försumbar kan den stå på en observationslista. I spannet däremellan krävs en tidsatt åtgärdsplan.

– Åtgärderna kan vara av olika art, säger Susanne Björklund. Det kan vara fysiska åtgärder som avspärrningar och skydd men också organisatoriska som till exempel bättre schemaläggning och instruktioner eller regler om att arbetet inte får utföras ensam. Åtgärderna noteras i Arbetsmiljöverkets blankett för systematiskt arbetsmiljöarbete där även handlings-

3 (14)

vägar.

Allmänna risker 2013-10-02/Arbetsmiljö

Del 2

2013-10-02

2013-10-02

Kemikaliehantering.

Risker märkta med * kräver arbetstillstånd

Ut f ärdat av plat sche f / sam ordni ngsansv arig

kan förekomma

kan förekomma arbetsmiljörisker som utformning.

ExempeSel på över och åtgärda vid behov arbetsplatsernas Risk för bergmaterialindustrin belastningsskador.inom

”

Om det finns någon­ting som branschen är överens om så är det att inte konkurrera på arbetsmiljösidan.

Michael Jonasson

Michael Jonasson

KROSSORDET # 133

39

UEPG

Europeisk kraftsamling på svensk mark UEPG är paraplyorganisationen för SBMI och de övriga europeiska branschorganisationerna inom bergmaterialindustrin. I mitten av mars träffades UEPGs fyra kommittéer för möten på konferensanläggningen Piperska muren i Stockholm. Stenkoll fick en pratstund med generalsekreteraren Dirk Fincke.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN

”

Vilka frågor anser du är de viktigaste för UEPG i nuläget?

– Under 2015 prioriterar vi arbetet inom tre områden. Dels återvinningsfrågor enligt det nya "Circular Economy Package", dels utvärderingar av de båda Natura 2000-direktiven – kal�lade "Natura 2000 Fitness Checks" och

Det problematiska med diskussionerna kring det som kallas "circular economy" är missuppfattningen att återvunnet material kan lösa alla problem.

Dirk Fincke

40

KROSSORDET # 133

slutligen översynen av EUs direktiv om säker arbetsmiljö och hälsa.

Vad är "Circular Economy Package"?

– Det handlar om återvinning.

Först och främst vill jag framhålla att vår industri utan tvekan stöder återanvändning och återvinning av material, våra företag arbetar för en hållbar råvaruförsörjning genom att på alla sätt spara energi och vatten och undvika restprodukter. Det problematiska med diskussionerna kring det som kallas "circular economy" är missuppfattningen att återvunnet material kan lösa alla problem.

– Våra data visar att även en nittioprocentig återvinning endast täcker tjugo procent av det totala bergmaterialbehovet. Tekniskt sett är det möjligt att nå hundraprocentig återvinning men allt fler myndigheter, forskare och icke-statliga organisationer bekräftar att en sådan inte alltid är

Dirk Fincke önskvärd och att jungfruligt material fortfarande behövs. Man får heller inte glömma att återvinningsarbetet är beroende av att det finns lämpliga material att återvinna, exempelvis när man river tidigare konstruktio-

ner. I många fall är det bättre att låta materialet stanna kvar i existerande byggnader och infrastruktur som återanvänds eller renoveras.

Natura 2000-direktiven?

– "Fitness checks" är omfattande utvärderingar av de regelverk som styr dels fågeldirektivet från 1979 och dels livsmiljödirektivet från 1992. Fung-

erar dessa som tänkt? Resultatet från utvärderingarna kommer att fungera som grund för slutsatser kring hur direktiven fungerar och även användas i diskussionen kring hur regelverken bör se ut i framtiden. Vi märker att regelverken tolkas på olika sätt i olika länder, till och med i olika regioner, och vi är övertygade om att det finns utrymme för förbättringar när det gäller implementeringen av Natura 2000-direktiven.

– UEPG välkomnade Europakommissionens vägledande dokument som rörde Natura 2000 och icke energiutvinnande industri men problemet är att nationella och regionala myndigheter fortfarande refererar till lagligt bindande formuleringar i direktiven och hur dessa tolkas. Europakommissionens vägledning är antingen inte tillräckligt välkänd eller avfärdad som icke lagligt bindande.

– UEPG och dess medlemmar ar-

KROSSORDET # 133

41

UEPG

betar just nu med att identifiera såväl stora problem som goda exempel när det gäller Natura 2000-områden.

Vi har här en möjlighet att visa att bergmaterialutvinning och skyddade områden kan fungera sida vid sida och att täkter kan bidra till höga na-

turvärden. Tio medlemsstater har valts ut för att inom ramen för dessa "fitness checks" analyseras på djupet.

Sverige är enda skandinaviska land bland dessa tio och vi ser gärna att SBMI får en nyckelroll i detta arbete.

Spräng säkert.

Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

Och slutligen?

– Vårt tredje fokusområde under året är Europakommissionens pågående översyn av de 24 arbetsmiljöoch säkerhetsdirektiven. En dansk konsultbyrå har anlitats för att stödja Europakommissionen i arbetet och syftet är att säkerställa att EUs regelverk är relevant, sammanhållet och effektivt liksom att utvärdera regelverket i ljuset av ny vetenskaplig forskning inom olika områden.

– UEPG har blivit utvalt av Europakommissionen som en av nyckelintressenterna i arbetet och under våra möten i Stockholm informerades våra medlemsländers hälsa- och säkerhetsexperter om hur arbetet fortskrider och uppmanades att influera arbetet på nationell nivå. Resultatet av översynen kommer i slutänden avgöra om direktiven behöver revideras.

Vari finns UEPGs största styrkor? Är det organisationens storlek och tyngd eller den kompetens som medlemmarna tillsammans besitter?

Monica Solding­ er Almefelt, Swerock, med­ lem av UEPG Technical Com­ mittee och UEPG Environ­ mental Com­ mittee

– UEPGs styrka är dess medlemmar, det vill säga SBMI och de andra medlemsorganisationerna i Europa, den samlade kunskap och expertis som finns i hela organisationen, alla konstruktiva idéer och lösningar på komplexa politiska och tekniska problem. En av de allra viktigaste uppgifterna vi har i Bryssel är att placera rätt expert i rätt EU-arbetsgrupp vid rätt tillfälle för att säkerställa en rimlig politik och lagstiftning som möjliggör för aktörerna i bergmaterialindustrin att arbeta på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt.

– UEPG arbetar ständigt med att bygga upp och bibehålla nätverk inom EU, vi följer noga utvecklingen inom våra områden och vi arbetar med genomtänkt pr och kommunikation både externt och internt. I allt detta arbete är vi beroende av att våra medlemsorganisationers aktiva stöd. SBMI ger oss det stödet, ett exempel är att det svenska nätverket i Bryssel visade sig vara oerhört betydelsefullt under arbetet med gruvavfallsdirektivet för några år sedan.

”

UEPG arbetar ständigt med att bygga upp och bibehålla nätverk inom EU.

Vad har vi i Sverige för nytta av det arbete som utförs inom UEPG? – UEPG ger oss möjligheten att utbyta information och erfarenhet med andra länder när det gäller exempelvis hälsa och säkerhet, miljö, ekonomi och teknik. Vissa länder ligger före Sverige inom olika områden, några exempel är biologisk mångfald och återvinning. Här kan vi lära mycket av andra.

Varför är det viktigt att vi i Sverige följer med i vad som händer på europanivå?

– Kort sagt kan man säga att UEPG har ungefär samma funktion gentemot EU som SBMI har gentemot svenska myndigheter. SBMI tillvaratar medlemsföretagens gemensamma intressen i förhållande till svenska myndigheter och UEPG gör det i EU. Detta är ju mycket viktigt eftersom svensk lagstiftning till stor del styrs av EU, och då beslut om direktiv och förordningar fattats på EU-nivå är det ju för sent att ändra dem när de kommit så långt att de ska börja användas i Sverige. Europastandarderna är ju också EU-gemensamma.

Du är medlem av UEPG Technical Committee och UEPG Environmental Committee. Vilka miljöfrågor anser du har störst betydelse för SBMIs medlemmar?

– Arbetet med nya ”MKB-direktivet” har varit mycket viktigt. UEPG har lagt ner ett mycket omfattande arbete i den här processen vilket har gett ett bra resultat. Den nu antagna texten ger bättre balans mellan miljökrav och den administrativa börda som läggs på industrin, jämfört med det tidigare förslaget.

– Biologisk mångfald kommer dess­ utom att ges ökat fokus genom det nya ”MKB-direktivet” (blir krav att beskriva i MKB). Här bedriver UEPG ett omfattande arbete, både internt i arbetsgruppen och i samarbete med olika myndigheter och organisationer (exempelvis har man givit ut en handbok i samarbete med bland andra IUCN, världens största globala miljöorganisation).

Genom UEPGs ”Sustainable development awards” samlas goda exempel in från hela Europa, och läggs ut på UEPGs hemsida. UEPG har även tagit fram förslag till indikatorer för biologisk mångfald. Detta kommer att vara till stor hjälp då det nya direktivet implementerats i Sverige.

Thomas Blom­ gren, NCC Ro­ ads, medlem av UEPG Health and SafetyCommittee.

Vad har vi i Sverige för nytta av det arbete som utförs inom UEPG? – Det är dels en möjlighet för oss att påverka de beslut som tas på EUnivå, dels en möjlighet att dela erfarenheter och initiativ mellan de olika medlemsländerna.

Varför är det viktigt att vi i Sverige följer med i vad som händer på europanivå?

– Det är viktigt för att vi skall kunna påverka och förbereda oss för de beslut som tas på europanivå.

Du är medlem av UEPG Health and Safety-Committee. Vilka frågor där anser du har störst betydelse för SBMIs medlemmar?

– Den pågående revideringen av cancerdirektivet och om respirabel kvarts skall inkluderas där eller inte, utvärderingen av andra arbetsmiljödirektiv och arbetet med att förebygga ohälsa och olyckor i branschen.

Dirk Fincke

KROSSORDET # 133

43

rekrytering

Sökes: Framtidens medarbetare Många av SBMI:s medlemsföretag behöver nyanställa, främst med inriktning på arbete i lastmaskiner och krossar i täkter. Men det är svårt att hitta personal med passande utbildning och med rätt inställning till arbetet.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND ILLUSTRATION: EVA EDBERG

D

en eftergymnasiala utbildningen för den kommande generationen inom bergmaterialindustrin finns främst på två platser i landet. På Bergsskolan i Filipstad finns det såväl en tvåårig teknikerutbildning som en treårig ingenjörsinriktning och Vilhelmina LärCentrum har en tvåårig yrkeshögskoleutbildning för blivande processtekniker. Nyexaminerade från båda skolorna har väldigt goda chanser till anställning och många får till och med jobb redan innan utbildningstiden är slut.

I Vilhelmina gick den senaste kullen processtekniker ut förra året, så

44

KROSSORDET # 133

just nu ligger utbildningen på is.

– Jag hoppas att vi ska kunna starta igen med en ny grupp i oktober, men ansökningstiden går inte ut förrän i juni så det är för tidigt att säga om vi får in tillräckligt med ansökningar, säger Birger Gustafsson, utbildningsledare på Vilhelmina LärCentrum.

– Vi ska ta ett beslut efter att ansökningstiden är slut och vi vill gärna ha in runt 40 ansökningar till våra 25 platser, så att vi kan göra ett urval. De två första åren har vi haft fulla klasser.

Attraktiva elever Utbildningen till processtekniker startades för tre år och riktar sig både till de som vill bli maskinister och de som i framtiden kommer att arbeta som exempelvis arbetsledare. Det har visat sig att eleverna är mycket attraktiva på arbetsmarknaden.

– Många har fått jobb redan under utbildningen och de som har gått ut har gjort det med bra betyg. Vilket naturligtvis är positivt, men det är också ett bekymmer eftersom det på flera sätt inte är bra att det försvinner folk långt innan examinationen. Inte minst för deras egen skull eftersom de slutar med en halvfärdig utbildning och många av dem har också tagit studielån helt i onödan.

Enligt Birger Gustafsson ligger inte svårigheten i att utbildningen är okänd för den breda massan, Vilhelmina LärCentrum har satsat en hel del på marknadsföring. Istället anser han att det stora problemet är branschen själv.

– Det är tråkigt att företagen inte kan vänta på att eleverna ska bli färdigutbildade. Dessutom var tanken med den här utbildningen att skolan skulle vidareutbilda personal från företagen i branschen, men det är inte många som redan är anställda som söker sig hit. Företagen har väl svårt att släppa i väg folk för att läsa vidare.

Säkrar anställning Även studenterna på Bergsskolan är attraktiva på arbetsmarknaden. Så gott som alla studenter som genomför utbildningen säkrar en anställning i branschen. Just nu är totalt 40 studenter på väg mot examen.

– Vi har en högskoleingenjörsutbildning i berg- och anläggningsteknik på 180 poäng samt en utbildning för bergsskoletekniker på 120 poäng, berättar Alf Westerlund på Bergsskolan.

I skrivandets stund är ansökningstiden till höstens kurser inte slut, så

Alf Westerlund vet inte hur stora de kommande grupperna kommer att bli.

– Hittills tycker jag det ser ut som det gjorde för ett år sedan och då fyllde vi alla våra platser.

VILHELMINA LÄRCENTRUM

Processtekniker – inriktning krossning, väg och beläggning Utbildningens längd är på sammanlagt 74 veckor från kursstar t och utbildningen genomförs med ett distansupplägg bestående av när träffar cirka en vecka per månad kombinerat med distansträffar, via videokonferens eller internetbaserad utbildningsplattform.

Mer information samt ansökningshandlingar finns att hämta på hemsida: www.vilhelmina.se/larcentrum.

Så intresset för era utbildningar är stort?

– Ja, och det har ökat en del de senaste åren, men det beror också på konjunktursvängningarna hur många som söker. Till hösten kan vi ta in 35 på den treåriga utbildningen och 20 på den tvååriga, berättar Alf Westerlund.

”

BERGSSKOLAN I FILIPSTAD

Många har fått jobb redan under utbild­ ningen och de som har gått ut har gjort det med bra betyg.

Birger Gustafsson

Berg- och anläggningsteknik – högskoleingenjör (180 högskolepoäng) Denna treåriga utbildning kan leda till många olika befattningar i industrin. Några exempel är planerare, arbetsledare, inköpare, försäljare, produktionschef och teknikchef inom gruv-, mineral- och anläggningsindustrin samt stenindustrin.

Utbildningen ger även behörighet till fördjupade studier i ett tekniskt masterprogram vid Luleå tekniska universitet.

Berg- och anläggningsindustri – bergsskoletekniker (120 högskolepoäng) Utbildningen ger den generella kompetens som efterfrågas för kvalificerade arbeten i industrin. Den som väljer denna utbildning blir kvalificerad operatör, produktionstekniker eller arbetsledare inom gruv-, berg- och anläggnings- eller industrimineralsektorn.

Utbildningen är framtagen i samarbete med näringslivet och vänder sig både till elever som kommer direkt från gymnasiet och till de som är yrkesverksamma och vill höja sin kompetens.

KROSSORDET # 133

45

Hallå där Martin Forsgren – Arbetsmiljöverket i Umeå TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE

Hur upplever du att samarbetet med SBMI fungerar?

– Det är ett bra samarbete där SBMI och bergmaterialbranschen gör ett stort jobb för att medverka till en säkrare arbetsmiljö. Ett exempel som förtjänar att nämnas är att SBMI är drivande i att ta fram material och dokument som hjälper branschen att bedriva ett bättre säkerhetsarbete, bland annat när det gäller arbetsmiljörisker inom bergmaterialindustrin.

Du är ofta med på branschdagar och andra träffar för att informera och föra fram Arbetsmiljöverkets synpunkter. Vilken respons får du från bergmaterialbranschen?

– Jag upplever att dialogen är uppskattad och jag får mycket återkoppling. Vad jag förstår är "myndighetsdelen" av de här träffarna mycket välkomna. Det är viktigt för båda parter att information om lagstiftning och föreskrifter når ut och att nya frågor diskuteras.

Vilka frågor är extra aktuella just nu och var finns utmaningarna?

– En stor fråga är givetvis de nya föreskrifterna om kvarts som jag varit med och jobbat fram och som är planerade att gälla från november i år. Just nu arbetar jag mycket med en Nationell inspektionsaktivitet, Arbete i berg som kommer att påbörjas i höst och pågå under 2016.

Bergmaterialindustrin är en komplex verksamhet där många människor är inblandade på olika sätt och där hanteringen av materialet ofta är förenad med risker.

– När det gäller just kvartsdamm så finns det problematik som inte är alldeles enkel att komma till rätta med, ett exempel är vinterkrossning då det kan vara svårt att vattna för att minska dammet. Ett annat är att fler än de anställda i täkten kan exponeras för kvartsdamm, som last-

46

KROSSORDET # 133

bilschaufförer som sällan har de hyttfilter som klarar kvarts monterade på sin lastbilar.

Någon annan fråga som är extra aktuell?

– Hm, ja, det handlar förstås också mycket om maskinsäkerhet. Ett problem är när ny utrustning kombineras med äldre utrustning och den problematik kring CE-märkningen som kan uppstå. Det kan gälla sådant som serviceplattformar och ordentliga fallskydd. Även säkert arbete på höga höjder är självklart en prioriterad fråga. Kring detta upplever jag att SBMI gör ett viktigt jobb som lägger mycket arbete på att få fram säkrare anläggningar, bland annat genom checklistor och goda råd till både inköparna i företagen och gentemot tillverkarna.

Hur upplever du att arbetsmiljöarbetet generellt i branschen har förändrats över tid?

– Det är ett helt annat fokus nu än

”

En stor fråga är givetvis de nya kvarts­före­skrifterna som är planerade att börja gälla från november i år. det varit tidigare. Arbetsmiljöarbetet har utvecklats och min uppfattning är att det finns en större medvetenhet i hela branschen liksom en förståelse för vikten av att arbeta strategiskt, till exempel med riskbedömningar och preventiva åtgärder. Jag har jobbat som arbetsmiljöinspektör sedan 2002 och upplever stor skillnad jämfört med när jag började. Samtidigt måste man vara medveten om att man aldrig blir färdig och att man alltid kan bli ännu bättre och säkrare.

Nytt anläggningsprojekt?

Ta med oss från start.

I alla bygg- och anläggningsprojekt sker påverkan och förändringar i den omgivande miljön. För att du ska kunna utföra ditt arbete säkert och utan oönskad påverkan på omgivningen, hjälper Metron Miljökonsult dig med våra tjänster under alla moment i projektet till en optimal kostnad.

Metron Miljökonsult är ett oberoende konsultföretag inriktat på mark- och anläggningsteknik. Vi utför tekniska utredningar med fokus på vibrationer. Våra utredningar är konkreta med klara ställningstaganden om orsakssamband finns eller inte.

Metron Miljökonsult har kontor i Göteborg, Falun och Sundsvall och vi arbetar över hela landet.

Läs mer om våra tjänster på www.metron.se/tjanster

www.metron.se • info@metron.se • Göteborg 031-800420 • Sundsvall 060-157460 • Falun 023-22150 metron_annons_150416.indd 1

2015-04-16 20.02

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Västerås Jenny Malmkvist 010-722 69 91

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm John Sjöström 010-722 81 38

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm