Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 143 • Maj 2017

Så når du kommunpolitikerna – deras egna råd till SBMI Chalmers forskning – simulering ger bättre krossar Behovet av ballast – efterfrågan ökar

FÖRARLÖS OCH FOSSILFRI Batteridriven automation i täkt testas

Inpasseringskontroll

Vårens branschdag

SBMIs hemsida


EN SUPERHJÄLTE BLAND KROSSAR FÅ UT MER I VARJE KROSSTEG.

Nya Sandvik CS550 är en flexibel konkross med stor kapacitet och avancerade funktioner för automation och underhåll. Med upp till 25 procent högre reduktion jämfört med liknande typer av krossar, och minskad retur till krossen med upp till 50 procent, får man en effektivare process redan i det andra steget. En verklig superhjälte till kross som gör det möjligt att producera stora volymer, ge en hög reduktionsgrad och en utmärkt form på slutprodukten.* * Testresultat och beräkningar ska betraktas som resultat uppnådda under särskilda och kontrollerade villkor. Dessa testresultat och beräkningar ska inte behandlas som specifikationer och Sandvik garanterar, intygar eller representerar inte testresultat eller beräkningar under några andra omständigheter.

CONSTRUCTION.SANDVIK.COM/CS550


K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

INNEHÅLL

FOTO: NICLAS KINDVALL

KROSSORDET STENKOLL

#143

Redaktör Niclas Kindvall

Reporter Hans Lundgren

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

44

Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Läs mer om Electric Site på sidorna 12–14 Foto: Volvo Construction Equipment Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2017

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Camilla Husebye Becker, Rickard Forsberg och Björn Strokirk. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2017 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in­ tressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger har god inblick i bergmaterialindustrin. Bland annat har han arbetat på fem olika länsstyrelser under årens lopp.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7–8 Nyhetsflödet 10 Åtalad för miljöbrott? Fröberg & Lundholms Camilla Husabye Becker om skyldigheten att rappor tera tillbud kontra skyddet mot självangivelse. 12 Electric Site Volvos och Skanskas utvecklings­ projekt för framtidens elektrifie­ rade och automatiserade täkter. 17 Säkra inpassager Byggbranschens identifierings­ system ID06 har många funktio­ ner som skulle passa även i berg­ materialindustrins täkter, så att de som kan täktens säkerhetsregler enkelt ska kunna passera in i täkten.

20 Behovet av ballast Produktionen av ballast kommer att stiga till nivåer som inte nåtts de se­ naste 40 åren. Det spår SGU som analyserat behovet av ballast på kor t och lång sikt. 24 Samling i Stockholm Vårens branschdag fokuserade på arbetsmiljö och framtida personaloch materialförsörjning. 33 Simulerade krossar Framtidens krossar kan komma att utvärderas i vir tuella prototyper. 36 Helkross till betong Enkla tester kan utvärdera olika krossmaterials lämplighet för betongtillverkning. 38 Reviderade standarder Vid årsskiftet förväntas en översyn av standarderna för ballastprodukter vara färdig.

40 Mindre buller Ytterligare en SBMI-film har lanserats. Denna gång handlar det om Best Practice för buller­ dämpning. 42 Tips från politiker Hur når branschen fram till beslutsfattarna? Tre politiker ger SBMI goda råd. 44 Björn Risinger Stenkoll intervjuar Naturvårds­ verkets generaldirektör om hans syn på bergmaterialbranschen. 48 Guldgruva på nätet På SBMIs hemsida samlas många dokument och handböcker. I detta nummer av Stenkoll vägleds besökaren till material om dammbekämpning.

KROSSORDET # 143

3


n e n o ti k u d o r p r ö f ft ly Ett S 1203 är en tredäckad sikt som lämpar sig särskilt väl för sortering av beläggningsmaterial. Sikten kan matas med 160-180 ton/h 0/16 för splitting till exempelvis 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 med godkända kurvor. Med de höga stödbenen blir det lätt att hålla rent och snyggt runt maskinen. Siktstationen har också nyutvecklade integrerade, hydrauliskt fällbara, trappor och kraftiga, säkra gångbanor för en trygg arbetsmiljö. Och naturligtvis eldrift för bästa driftsekonomi. S 1203 är utrustad med Vibro Block, ett nytt och unikt system som gör att siktens kraftiga slag stannar där det hör hemma och inte går vidare ut i chassit. Det ger hela maskinen en gång som är mjukare än hos en frisvängande sikt, men utan att kompromissa med kapaciteten. Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

En växande bransch – utan nya medarbetare?

B

ranschens producerande företag har under många år ”slimmat” sina organisationer och försökt att klara pensionsavgångar utan att behöva nyrekrytera. Det märks till exempel på de utvecklingsprojekt som drivs nu med stöd av Vinnova. Det är svårt att hitta medverkande från medlemsföretagen, vilket inte var fallet för 15 år sedan när MinBaS I pågick.

Klarar vi kommande pensionsavgångar? Eller går det inte att slimma mer? I så fall måste både platschefer och maskinoperatörer ersättas och i en expanderande bransch behövs fler medarbetare. Branschföreningen ME har startar utbildningar och ordnar företagsanpassade kurser för att få fram fler maskinförare. Där kan sökande göra kompetensprov eller komplettera sitt yrkesbevis. ME:s mål är att inom två år ha tolv centra igång runt om i Sverige. Vi får nog hålla oss framme om någon av deras elever ska söka sig till vår bransch. Dessutom behövs fler platschefer. Vid höstens branschdag var en av frågorna: ”Hur kan vi hitta och utveckla framtidens platschef ?” Den första delen av frågan fick vi en försmak av vid vårens branschdag. Där presenterades SBMIs stora satsning på att ta fram ett studiematerial för högskolan. En f d universitetslektor utarbetar nu ett kursmaterial, som ska samverka med SBMIs 40 foldrar och filmer för maskinoperatörer, som finns på vår hemsida. Målet är att ge en förståelse för både produktion och användning av bergmaterial. Studenten varvar praktik med att studera den teoretiska kurslitteraturen och de 40 filmerna. Praktiken bli fyra dagar i två omgångar med minst en vecka emellan. Examinationen består av inlämningsuppgifter. Vi vänder oss till treårig linje vid Samhällsbyggnadsprogrammet, som tidigare hette ”Väg och vatten”. Vi tror att det treåriga högskoleprogrammet har studenter som

mycket väl kan fortsätta arbeta i täkter. Erfarenheten är att många som går det femåriga civilingjörsprogrammet – även om de lockas att börja jobba i en täkt – lämnar täkterna efter några år. De är också välkomna att läsa kursen, men det är inte främst dem vi vänder oss till. Vi har presenterat våra tidiga tankar för ett dussin högskolor med positivt eller mycket positivt resultat och ett halvdussin ytterligare högskolor kan i framtiden kontaktas. Idag är branschen mycket okänd. Kursens främsta uppgift är att många ska komma ut i täkter och bilda sig en uppfattning om det kan vara intressant att börja arbeta där eller

Det är onekligen en hel del som en platschef förväntas klara av.

inte. Att vistas flera dagar i en täkt ger studenten en känsla för vår bransch. Dessutom får företagen en möjlighet att lära känna studenten och kan knyta en närmare kontakt – t ex via examensarbete – om det är en positiv kontakt, eller avstå om bekantskapen inte gav mersmak. Sommarpraktiken i täkt utformas lite som ett ”självstudiebesök”. Studenterna ska på ett meningsfullt sätt ta reda på ett antal frågor, utan att ligga platschefen till last mer än nödvändigt.

Orkar företagen ta emot praktikanter? Styrelsen menade att vi måste orka. Hur ska vi annars kunna sköta vår verksamhet i framtiden? Vi kan inte fortsätta som hittills. Givetvis är det inte en fullärd person som avslutar praktiken. Men en receptiv person tar till sig det som behövs under de första åren i täkt. Inställningen är viktigare än en lång utbildning.

Det är onekligen en hel del som en platschef förväntas klara av. Olika företag har organiserat sig på olika sätt, men Krossutskottet summerade i höstas några av platschefens arbetsuppgifter: • Producera och leverera enligt plan för (volym och kvalitet) • Planera och följa upp produktion, kvalitet och logistik • Planera och genomföra service och underhåll samt investeringar • Personalansvar samt rekrytering • Arbetsmiljöansvar • Tillstånds- och miljöansvar • Ekonomiskt ansvar med rapportering • Ansvar för ”anbud”, försäljning och kundrelationer. Några platschefer går i pension kommande år och byggandet har tagit ny fart. SGU bedömer att behovet av bergmaterial närmar sig de nivåer som gällde under rekordåren på 1960-talet – se sid 20. Frågan hur vi ska hitta och utveckla framtidens platschef är grannlaga och något branschen bör arbeta mer med de kommande åren – delvis enskilt, delvis branschgemensamt.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 143

5


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: joakim.heise@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2017–2018 bergtäkter och krossanläggningar. Utbildningen syftar till att ge grund­ läggande kunskaper i maskinkän­ nedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse om arbets­ miljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

5/10 Branschdag Jönköping, Filmstaden 19/10 Branschdag Umeå, Filmstaden 7–8/11 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

9–10/1 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och admi­ nistrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. 21–22/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som ar­ betar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge

6–8/2 Produktion II, del 1 Radisson Blu Arlandia Oömma kläder. Flera av SBMIs kurser inkluderar spännande studiebesök.

deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergma­ terial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

2018

8–11/1 Produktion I Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkrare att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

w w w.norab.com

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer el­ ler motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i berg­ materialindustrin eller motsvarande. 20–22/2 Produktion II, del 2 Radisson Blu Arlandia


Nyhetsflödet SBMI uppvaktade Civildepartementet I början av april besökte en delegation från SBMI Civildepartementet i syfte att lyfta frågan om länsstyrelsernas långa handläggningstider i täktärenden. SBMIs vd Björn Strokirk hade sällskap av Samhällsutskottets Marie Berglund och Katarina van Berlekom vid mötet med statssekreterare Anneli Roswall Ljunggren och Zumbat Sarkis, samordnare för länsstyrelsens miljöprövning. Några av de frågor som SBMI tog upp var skillnaden mellan olika länsstyrelser, både när det gäller handläggningstid och förmågan att behålla kompetent personal, och den förra regeringens inriktningsbeslut att ett komplett ärende ska beslutas inom sex månader. Det sistnämnda ledde i vissa fall till tveksamma ytterligare kompletteringar. SBMI passade på att ge Civildepartementet ett särtryck av artikeln om Faluns miljöprövnings­ delegation från förra numret av Stenkoll som ett gott exempel på en effektiv miljöprövning.

Katarina van Berlekom, Björn Strokirk och Marie Berglund utanför regeringskansliet.

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Logga in på smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om kalibreringar, produktion, effektivitet och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt, hör av er för information! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!” Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se


Nyhetsflödet Nya produkter från Fredheim Fredheim Maskin lanserade nyligen en förkross och en dammreduceringskanon från Keestrack. Förkrossen B6 Saturno har 2-stegsgrizzly och finns även som elektrisk hybridmaskin, som minskar bränsleförbrukningen med upp till 25 %. Dessutom presenterar man en dammreduceringskanon med ett flöde om 200 kubik per timme som kastar materialet upp till 45 meter. Kanonen har fjärrstyrning och kan pendla mellan 15–360 grader.

Specifikationer B6 Saturno förkross:

SBMIs nye ordförande Gustaf W   erner.

Werner tar över ordförandeklubban Under SBMIs årsstämma, som föregick branschdagen den 6 april, efterträddes NCCs Kenneth Johansson av Skanskas Gustaf Werner som SBMIs styrelseordförande. Kenneth Johansson sitter dock kvar i styrelsen.

SBMIs styrelse 2017–2018 Gustaf Werner, Skanska, ordförande Jonas Johansson, Nybrogrus, vice ordförande Pär Åström, Jehander Pär Börjesson, Arvikaåkarnas Grus Magnus Ericsson, Swerock Anders Gustafsson, Svevia Michael Haddleton, ABT-bolagen Kenneth Johansson, NCC Industry Erica Nobel, Advokatfirman Delphi Björn Strokirk, sekreterare

PRO

• ”Heavy duty” förkross 27 ton • Ingående material max 800 mm • Vibrerande matare 4.390 mm med 2-stegsgrizzly 2.200 x 1.080 mm • Matningsöppning 1.100 x 900 mm • C.S.S min. – max. 100 – 210 mm • Kapacitet upp till 450 ton/timme • Matarenheten kan transporteras separat • Matar på 6 m3 • Smart sekventiell autostart/stopp från fjärr • Hydraulisk spaltjustering som förhindrar igensättning

Specifikationer dammreduceringskanon: • Luftflöde 32.000 m3/h • Kastar 40–45 meter • Svängning 15–360 grader • Justerbar vertikal vinkel -10–55 grader • Vattenflöde 60 liter/minut – 20 ba • Integrerat filtersystem • Rostfri stålring med 30 munstycken och snabbkopplingar • Låg ljudnivå • Vattenavstängningsventil med tryckvakt som säkerhetsanordning


18-20 MAJ

KEESTRACK H4 Hybrid Konkross Intag: 50-185 mm Styrenhet: ASRI Krossenhet: H4-CH430 Sikt: 3 däcks hängsikt med retur Fraktioner: 3 färdiga Kapacitet: 100-225 ton/h Drift: Hybriddrift (eldrift) Vikt: 48-50 ton Garanti: 3 år/2000 h FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

Personligt och professionellt hela vägen

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henrik Gustavsson, 070-732 76 86, och Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80


gästkrönika

Bör en platschef kunna åtalsanmälas för miljöbrott? Miljörätten innehåller en skyldighet att rapportera tillbud och avvikelser till tillsynsmyndigheten. Hur förhåller sig detta till skyddet mot självangivelse? Camilla Husebye Becker, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå, resonerar i ämnet.

N

umera är det vanligare att ett felande företag åläggs företagsbot än att någon hålls personligt ansvarig för miljöbrott. Om ett brott har begåtts inom ramen för verksamheten i ett företag kan straffansvar utkrävas av personer i företagets ledning, om de har brustit i tillsyn och kontroll över verksamheten. Detta följer av principerna om företagaransvaret, där tanken är att ansvaret ska ligga hos den eller de som har de bästa möjligheterna att motverka lagöverträdelser inom verksamheten till följd av hur den leds, kontrolleras och organiseras. I regel kan ledningen i ett större företag inte själv ha kontroll över den dagliga verksamheten. Istället delegeras arbetsuppgifter i organisationen. För att en delegation ska kunna medföra ett straffansvar för den som mottagit delegationen krävs att det finns ett behov av delegation, men också att den som har fått delegationen har tillräcklig kompetens och har fått de instruktioner som behövs. Personen måste ha tillräckliga beslutsbefogenheter, faktiska möjligheter och ekonomiska resurser för att vidta de åtgärder som behövs. Det bör vidare framgå vem som ansvarar för att de bestämmelser som gäller för verksamheten följs och inte minst måste detta stå klart för den som har mottagit delegationen. Det krävs också att delegationen har tillämpats i praktiken: Om en överordnad person har ingripit, faller ansvaret tillbaka på denne, även om det finns någon längre ner i organisationen som ansvaret formellt har delegerats till.

Det finns ingen principiell begränsning för hur långt ned i kedjan ansvar kan delegeras, om bara förutsättningarna ovan är uppfyllda. Förutsatt att alla dessa omständigheter är för handen kan alltså en platschef åtalas för ett brott. Detta har också skett i ett flertal fall.

Om en överordnad person ingripit faller ansvaret över på denne.

10

KROSSORDET # 143

GÄSTKRÖNIKÖR: Camilla Husebye Becker, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

En formellt korrekt delegation behöver dock inte innebära att företagsledningens ansvar har upphört. Om ledningen inte har ingripit trots att den känt till eller borde ha känt till att arbetet inte sköttes riktigt kan den ändå hållas ansvarig. Inte sällan förekommer att både platschef och verkställande direktör åtalas.

Att en platschef kan åtalsanmälas enligt gällande rätt är klarlagt. Principerna om företagaransvar är inte lagfästa, utan har utvecklats i rättspraxis och juridisk doktrin. Regeringen har bedömt att det inte heller behövs någon lagstiftning på området (se prop. 2005/06:59 s. 56) – någon ändring av rättsläget den vägen är alltså inte att vänta. Huruvida en platschef bör kunna åtalsanmälas är därför i dagsläget närmast en fråga för företagets interna policy och delegation: I vilken utsträckning ska ansvar delegeras


Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Även om platschefen kan åtalas är det vanligare att åklagare väcker åtal för miljöbrott mot företaget.

bort från ledningen och hur långt ned i kedjan kan anses vara acceptabelt? Även om platschef kan åtalas är det vanligare att åklagare väcker åtal för miljöbrott mot företaget, det vill säga den juridiska personen. Men en juridisk person kan enligt svensk rätt inte begå brott eller straffas. Det är då istället de gärningar som exempelvis en platschef eller annan ställföreträdare för företaget har begått som läggs till grund för talan. Istället för straff utdöms till exempel företagsbot enligt 36 kap. 7 § brottsbalken eller miljösanktionsavgift enligt 30 kap. miljöbalken.

Miljörätten innehåller en skyldighet att rapportera tillbud och avvikelser till tillsynsmyndigheten. För vissa miljö­ farliga verksamheter ska det årligen ges in en miljörapport, där avvikelser och driftsstörningar ska framgå. Att undanhålla uppgifter är straffbart. Hur förhåller sig detta till skyddet mot självangivelse? Artikel 6 i Europakonventionen, om rätten till en rättvis rättegång, innefattar att den som anklagas för brott inte är skyldig att belasta sig själv med erkännande med mera. Europadomstolen har ansett att anklagelse om brott finns när en behörig myndighet har underrättat någon om anklagelsen om brott eller när myndigheterna har agerat på en misstanke. Däremot gäller inte skyddet innan misstanke har uppkommit. Det går alltså inte att låta bli att lämna uppgifter som kan medföra att det uppkommer misstanke om brott. Först om myndigheten till exempel anmäler brottsmisstanken har den misstänkte rätt att förhålla sig passiv och behöver inte lämna ytterligare uppgifter som kan tala till dennes nackdel. Men det är långt ifrån säkert att det som rapporterats, exempelvis ett mätresultat, håller för ett åtal. Mätosäkerhet i kombination med hur villkoren i ett tillstånd har utformats medför ofta att det som i förstone ser ut som en överträdelse i själva verket inte är det.

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Enkel storsäckshantering Fyll! Lagra! SNABBA leveranser av storsäckar. Även med tryck.

Tel 073-613 25 40, 0413-55 87 87 johan@kamab.com www.kamab.com

ingreppsskydd för din säkerhet Nöjda kunder både i Sverige och Europa! Höj säkerheten på arbetsplatsen. Förhindra enkelt risken för personskador med ett lättmonterat ingreppsskydd som eliminerar klämrisken vid returrullarna. Finns för B-B 500 - 1200.

huv för bandtäckning

Enkla och lättmonterade skydd för transportbanden Fungerar både som dammkapsling, snö-, regn- och vindskydd över transportbandet. Huven är självbärande, så inga stödbågar behöver monteras på transportören.

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se


electric site

Elektrisk framtid Sedan 2015 har Volvo, tillsammans med flera andra aktörer, drivit projektet Electric Site. Under vägen har man gjort flera framsteg men också tvingats tänka om på några områden. Stenkoll besöker Eskilstuna för att få veta hur en elektrifierad och automatiserad täkt kan fungera i framtiden. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT

I

en av Volvo Construction Equipments verkstäder står hybridhjullastaren LX01 tillsammans med den självkörande dumpern HX01. Den sistnämnda ska strax ut på ytterligare en körning i Volvos eget inhägnade testområde strax utanför Eskilstuna. De båda maskinerna är vitala delar i Electric Site-projektet, som inledningsvis till största delen handlade om elektrifiering men där automation med tiden tagit allt större plats. Volvo konstaterar att för att nå maximala effekter, och därmed största möjliga besparingar såväl ekonomiskt som miljömässigt, krävs att man tar ett större grepp och funderar över hur man driver hela täkten. Inte bara varifrån maskinerna får sin energi­försörjning.

När man tittar på vår bransch så har det inte hänt så jättemycket, det fungerar i stora drag på samma sätt som det gjort i många år. Johan Sjöberg

12

KROSSORDET # 143

Men vi börjar från början. – Vi ser helt klart ett teknikskifte framför oss, säger Johan Sjöberg, teknisk specialist inom site automation på Volvo. Han jämför med teknikskiften som andra industrier gjort tidigare. – Ta till exempel hamnindustrin som i början av 1900-talet inte var särskilt effektiv. Allt gods som skulle skeppas hade olika storlekar och det fanns inga system som effektiviserade lastningen. Vilket gjorde att ett fartyg tillbringade väldigt mycket tid vid kaj istället för att faktiskt transportera lasten till destinationen. Det stora teknikskiftet i hamnindustrin kom när man beslutade sig för att standardisera. Numera lastas den överväldigande majoriteten av allt gods i standardiserade containers som med hjälp av genomtänkta logistiska system placeras på rätt fartyg. Allt för att tiden ett fartyg ligger i hamn ska vara kortast möjliga.

Tankar och tekniksprång Johan Sjöberg menar att täktindustrin nu är redo för ett liknande teknikskifte. – När man tittar på vår bransch så har det inte hänt så jättemycket, det

Johan Sjöberg fungerar i stora drag på samma sätt som det gjort i många år. Han menar att flera saker samspelar och möjliggör ett tankemässigt och tekniskt språng. – Dels tittar vi mer och mer på hur vi arbetar, gör vi verkligen rätt saker på rätt sätt? Och dels så påverkas vi alla förstås av omvärlden. Vi ser på tv och läser tidningar, om självkörande bilar och liknande. Den marknad som vi riktar oss till har börjat intressera


HX01-prototypen lastar 2,5 gånger sin egen vikt.

sig för de här frågorna på ett helt annat sätt än tidigare. Electric Site var från början ett projekt med stort fokus på elektrifiering. – Vi gjorde en förstudie tillsammans med Skanska och upptäckte då att vi inte kunde nå den grad av elektrifiering vi siktade på utan att också automatisera. Vilket i sin tur ledde till att vi behövde involvera hela arbetsplatsens flöden.

Jämnt flöde bäst I förstudien arbetade Volvo, efter flera studiebesök, med en modell av en typisk täkt där en grävare matar en mobil primär­ kross och det krossade materialet sedan lastas på truckar och körs till sekundär­krossen. I exemplet leder olika produktionskapacitet på krossarna och hur truckarna körs till att mycket material släpps ner på marken direkt under primärkrossen och sedan flyttas till mellanlager. För en täkt som producerar 1–1,5 miljoner ton material om året betyder det att man förbrukar runt en halv miljon liter diesel årligen. Det optimala vore förstås att i stället skapa ett flöde från berg till färdig produkt med så få stopp och mellanlager som möjligt. Något som dessutom skulle spara både pengar och miljö. – I det skedet gick vi in i det skarpa pro-

Enligt Volvos kalkyler minskar täkten i det nedre exemplet koldioxidutsläppen fram till sekundärkrossen med 95 % och den totala driftkostnaden med 25 %.

KROSSORDET # 143

13


electric site

Hybridhjullastaren LX01 och den elektriska dumpern HX01 är radarparet i Electric Site.

jektet Electric Site, berättar Johan Sjöberg. Inledningsvis tittade vi på hur vi skulle kunna elektrifiera transporterna men det visade sig att om vi skulle ersätta truckarna med elektrifierade lastbilar med samma kapacitet skulle dessa dels behöva köra nonstop hela dagen och dels skulle det krävas runt femton ton batterier ombord. En tanke var då att ha mindre batterier på lastbilarna och ladda oftare, kanske vid varje varv mellan primäroch sekundärkross, men även då skulle batteriet ta stor plats och dessutom kräva laddning på hög effekt för att inte bli stående för länge vid laddningsstationen. Något som förutom ökad energiåtgång också skulle ställa höga krav på det anslutande nätet. Nästa steg blev att räkna på mindre

Vi kom helt enkelt fram till slutsatsen att tran­ sporterna behöver vara autonoma, alltså förarlösa, för att vi skulle kunna nå de vinster vi letade efter. Johan Sjöberg

14

KROSSORDET # 143

men fler lastbilar som laddades ofta med mindre effekt. Fler bilar kräver dock fler förare med följden att personalkostnaderna blev för stora. – Vi kom helt enkelt fram till slutsatsen att transporterna behöver vara autonoma, alltså förarlösa, för att vi skulle kunna nå de vinster vi letade efter.

Demoprojekt 2018 Lösningen blev ett system med små dumpers som går fram och tillbaka mellan primär- och sekundärkross. De har relativt små batterier som laddas ofta och kan lasta 2,5 gånger sin egen vikt. Förutom att elektrifiera transporterna i täkten innebär Electric Site också att grävare och primärkross ansluts med sladd till elnätet. Totalt räknar man med att kunna minska koldioxidutsläppen fram till sekundärkrossen med 95 %, de sista procenten beror på att man ännu inte hittat ett sätt att elektrifiera hjullastaren fullt ut. – Den används på så många olika sätt i täkten så där har vi just nu valt att även ha en liten dieselmotor som slår på när batteriet är slut, innan den kan plug in-laddas. Volvos kalkyler visar att den totala

kostnaden för att driva täkten minskas med 25 %. – Dessutom tillkommer miljöaspekten, säger Johan Sjöberg. Kostnaden blir lägre, miljöpåverkan blir väsentligt lägre, det bullrar mindre. Kanske leder allt sammantaget till möjligheten att bedriva verksamheten på platser där man tidigare inte fått tillstånd. Nästa hållpunkt för Electric Site är en demonstration på en av Skanskas bergtäkter i Västsverige. Demonstrationen pågår under 10 veckor. – Inga beslut är ännu tagna om vad som händer efter det, avslutar Johan Sjöberg. Men mottagandet från våra kunder och andra intresserade har hittills varit väldigt positivt och det motiverar oss att fortsätta utveckla de här tankarna.

ELECTRIC SITE Forskningsprojektet inleddes 2015 och pågår fram till hösten 2018. Budget: 200 miljoner kronor Samarbetspartners: Volvo Construction Equipment Skanska Energimyndigheten Linköpings universitet Mälardalens högskola


www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge


EvoWash™ sandtvättanläggning ger oöverträffad kontroll av slambegränsningar, vilket reducerar förlusten av godkända små partiklar i reningsbassänger eller under vattenrening.

Maximal avvattning Maximal slitstyrka Sandkorn som uppfyller kraven Enkelt underhåll

cdeglobal.com

CDE Global

@cdeglobal


inpasseringskontroll

Säkra inpassager I skrivande stund pågår flera utvecklingsprojekt inom byggbranschens ID06. Systemet har många förespråkare, bland annat rekommenderar SBMIs styrelse sina medlemmar att titta närmare på hur det skulle kunna användas i täktbranschen. TEXT: NICLAS KINDVALL

U

strins kunder – byggbranschen – använder på så gott som alla sina arbetsplatser. – Arbetsplatsen avgör helt enkelt vem som kommer in i täkten, berättar Björn Sjöstrand från ID06. Täkten kan till exempel kräva att den person

som vill ha tillträde har genomgått en viss utbildning och har det kunnande som behövs för att vistas på platsen. Denna utbildning kan dokumenteras av i ID06 Kompetensdatabas där intyg och kompetensbevis kan registreras, så sker redan med byggbranFOTO: RICKARD FORSBERG

FOTO: ID06

nder de senaste åren har branschen arbetat hårt för att förbättra säkerheten på sina arbetsplatser. Ett av de områden som diskuterats allra flitigast är hur man på bästa sätt kan säkerställa att de människor som befinner sig i täkten har de kunskaper som krävs för att kunna utföra sitt arbete utan risk för sig själva eller andra. Det kan till exempel handla om åkare som hämtar eller lämnar material. Flera täkter använder en transponderlösning som låter betrodda åkeriföretag passera förbi bommarna utan att behöva anmäla sig vid grinden. Det finns dock en nackdel med det systemet; Täktägaren vet vilket företag som arbetar i täkten men inte om just den person som kör lastbilen har tagit del av säkerhetsrutinerna. ID06-systemet skulle kunna vara lösningen på det problemet och bli det första steget mot en branschstandard för säker inpassering. ID06 är dessutom det system som täktindu-

Det ska räcka att hålla upp sitt kort mot sidorutan för att bommarna ska lyftas.

Björn Sjöstrand

KROSSORDET # 143

17


inpasseringskontroll

FOTO: SVERIGES BYGGINDUSTRIER

schens webbaserade utbildning "En säker arbetsplats". Den som genomgår kursen får efter eget samtycke sitt utbildningsbevis registrerat i ID06 Kompetensdatabas.

Ny kortstandard Ett av ID06 pågående projekt är arbetet med en ny kortstandard. Den nya standarden, som just nu utvecklas, ska ha betydligt fler funktioner än den tidigare. Bland annat utreds en funktion för distansavläsning via UHF-chip, något som skulle fungera utmärkt för yrkesgrupper som lastbilschaufförer i täktbranschen. Det är samma teknik som används i Vasaloppet och i löpartävlingar för att registrera när olika tävlande passerar en viss plats. – System kommer i så fall att förenkla passage i många fall, särskilt för personal i fordon, säger Björn Sjöstrand. Det ska räcka att den behörige

håller upp sitt kort mot sidorutan för att bommarna ska lyftas. Innan det nya korten släpps på marknaden behövs ytterligare tester göras. Bland annat behöver ID06 säkerställa att bakåtkompatibiliteten fungerar. Alltså att äldre typer av läsare kan kommunicera med det nya ID06-kortet och att UHF-teknologin

fungerar tillfredställande. – Väldigt viktigt naturligtvis, säger Sjöstrand. Vi kan inte begära att alla kunder ska byta ut sina befintliga läsare för att vi byter kortstandard. Utefter vad testerna ger och kompabiliteten med äldre läsare så tror vi de första ID06-korten kommer finnas till försäljning mot slutet av året.

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Kim Svitzer 010-722 90 05

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter


W

FAKTA ID06

Ursprunget var behovet av obligatorisk registrering i personalliggare för att försvåra för obehöriga att vistas på arbetsplatsen. Därmed stärks den sunda konkurrensen och säkerheten ökar. ID06 är ett konkurrensneutralt system som inte säljer några produk­ ter (kort, personalliggare, utbildningar), utan ackrediterar leverantö­ rer som i sin tur säljer produkter och tjänster på en fri marknad. Genom ackreditering av leverantörerna säkerställs att personuppgif­ ter hanteras på ett korrekt sätt enligt PUL (Personuppgiftslagen) och att kraven enligt lagen om elektroniska personalliggare uppfylls. ID06-systemet är uppbyggt av flera delar som tillsammans skapar tryggare och säkrare arbetsplatser: • Ett personligt ID06-kor t som • Ett centralt spärregister för är obligatoriskt för alla som vis­ högsta möjliga säkerhet och tas på en ID06-ansluten bygg­ tillgänglighet. arbetsplats. • ID06 förs vidare i entreprenad­ • Läsarutrustning och/eller mo­ avtalen via Allmänna bestäm­ bilappar för in- och utregistre­ melser. ring i byggarbetsplatsens per­ • ID06 möjliggör för hela byggsonalliggare. Alla registreringar och anläggningsbranschen att krypteras och har spårbara använda ett gemensamt system. loggar. • En databas för yrkesrelaterade • Elektroniskt system för per­ utbildningsbevis – ID06 Kom­ sonalliggare som uppfyller lag­ petensdatabas kraven från 1 januari 2016.

Maskinuthyrning

&

Entreprenadtillbehör Fraktfritt vid köp av entreprenadtillbehör fram till midsommar! ANGE KOD: STENKOLL Följ oss på

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Nu även med reservdelslager i Bålsta


framtida materialförsörjning

Behovet av ballast Produktionen av ballast kommer att stiga till nivåer som inte nåtts de senaste 40 åren. Det spår SGU (Sveriges geologiska undersökning) som analyserat behovet av ballast på kort och lång sikt. TEXT: HANS LUNDGREN ILLUSTRATION: EVA EDBERG

U FOTO: RICKARD FORSBERG

nder 2015 ökade ballastproduktionen i landet med åtta miljoner miljon ton till 85 miljoner ton. Det visar SGUs genomgång. – Det var startpunkten på en ökning som kommer att accelerera allt mer framöver. Det troliga scenariot på längre sikt är att produktionen sedan kommer att plana ut – men på en hög nivå, säger Kristian Schoning, statsgeolog på SGU. Enligt SGUs bedömningar kommer ballastbehovet de närmaste fem åren att ligga på i storleksordningen 100–110 miljoner ton per år. Och på

Det troliga scenariot på längre sikt är att produktionen sedan kommer att plana ut – men på en hög nivå. Kristian Schoning

20

KROSSORDET # 143

sikt ser behovet också högt ut. Det handlar om nivåer som inte uppnåtts sedan miljonprogrammets dagar på 1960- och 70-talen. Produktionen av ballast har annars varierat över tid. Frånsett enstaka toppar vissa år har Sverige aldrig haft en så långvarig produktionsökning.

Följer konjunkturen Användningen av ballast följer produktionen inom bygg och anläggning. Och här är konjunkturen stark. Investeringsbehovet i bostäder och anläggningar samt en ökad befolkning talar för att behovet av ballast kommer att vara högt. SGU bygger sina prognoser på bland andra SCBs Byggproduktionsindex och statistik över bostadsbyggandet. Men också på egna uppgifter tillbaka i tiden över ballastproduktion per invånare med mera. – Prognosen på längre sikt är för-


KROSSORDET # 143

21


framtida materialförsörjning

FOTO: KJELL LUNDIN EXPLICARE

Bildtext

stås osäker. Det kommer en lågkonjunktur, men vi vet inte när, säger Kristian Schoning. Bostadsbyggandet är på en rekordhög nivå. Byggandet av flerbostadshus är nu på den högsta nivån sedan slutet av miljonprogrammet. I år väntas 67 000 nya bostäder byggas och Boverket beräknar att Sverige behöver drygt 70 000 nya bostäder per år fram till 2025. Ska detta kunna genomföras måste leveranserna av ballast öka till minst 120 miljoner ton per år. Lägg därtill nya vägar och annan

För att ta fram materialet på ett miljövänligt sätt, utan stora transport­kostnader, måste ballast­produktion och täkter finnas med i samhälls­planeringen. Kristian Schoning

22

KROSSORDET # 143

infrastruktur som är på gång framför allt i storstadsregionerna, vilket bidrar till ett stort ballastbehov i framtiden.

Behov synliggörs inte Frågan är hur det ökade behovet av material ska mötas? – Vi har goda, naturliga förutsättningar i Sverige. Men för att ta fram materialet på ett miljövänligt sätt utan stora transportkostnader måste ballastproduktion och täkter finnas med i samhällsplaneringen. Det sker inte alltid idag. Man kan inte köra material långa sträckor på grund av dyra transporter. Det är särskilt viktigt i de expansiva regionerna, som Mälardalen, Göteborg och Skåne. Man pratar mycket om hållbart byggande och hållbara städer, men behovet av materialförsörjning synliggörs inte i planeringen, menar Kristian Schoning. – Politiker är inte riktigt medvetna om vikten av frågan. Det är hård konkurrens om markanvändningen,

framför allt i storstadsområdena och man måste ta hänsyn till sådant som rekreations- och naturvärden. Därför är det så viktigt att ballastförsörjning finns med i analys och planering i ett tidigt skede.

Värna om befintliga täkter SGU pekar på fyra områden för att möta framtidens ballastbehov: • Befintliga täkter • Nya täkter • Resurshushållning • Återvinning. Det som utmärker de trettio senaste årens utveckling är att antalet täkter har minskat. I gengäld är det färre men större täkter som producerar mer. Framför allt minskar antalet mindre naturgrustäkter och sedan något år tillbaka finns det fler bergtäkter som har tillstånd än naturgrustäkter. – Värna om befintliga täkter, så att de kan drivas långsiktigt. Det kan behövas nya täkter för andra behov, men var kan man ta materialet? Det måste


Behovet av ballast på längre sikt ser även det högt ut

Användningen av ballast följer produktionen inom bygg och anläggning

SGU förutspår att behovet av ballast kommer att öka även på lång sikt.

prövas ur miljö- och transportskäl, men också geologiskt – allt material passar inte överallt. Jag vet inte om det kommer att bli fler nya täkter. Men det blir säkert fler som är riktigt stora – om de får tillstånd att bygga ut. Resurshållning och återvinning är väl utvecklat i Sverige, enligt Kristian Schoning. Allt större mängder bergmaterial bryts direkt på plats i samband med vägbyggen och tunnelarbeten. Sverige är bra på att ta vara på entreprenadberg, men det räcker inte för att täcka kommande behov. – De stora anläggningar som är på gång i Stockholm genererar stora mängder bergmaterial. Här kan mycket återanvändas till andra områden, säger Kristian Schoning. SGU ser inte naturgrus som en del

i en hållbar utveckling. Bara som en liten del i en materialförsörjning där det inte finns ersättningsmaterial.

Marin konflikt En aktuell utredning som SGU, tillsammans med HaV (Havs- och vatten­ myndigheten) gjort på uppdrag av regeringen har undersökt möjligheten att ta ut havssand som alternativ. (Se Stenkoll nr 142.) Utredningen visade på några regioner och områden där sand från havet skulle kunna tas upp. Men här kan en utvinning hamna i konflikt med miljöintressen. Mer detaljerade under­sökningar över förhållandena i de områden som är identifierade som lämpliga krävs i fall sandutvinning planeras.

80 % ÄR KROSSAT BERG I SGUs statistik kan man se hur mycket ballast som har levererats varje år sedan 1984. Då var naturgrus det vanligaste materialet och utgjorde ungefär 80 procent av ballastproduktionen. Idag är förhållandet det omvända, mer än 80 procent utgörs av krossat berg. Leveranser av naturgrus är på samma nivå som föregåen­ de år, 10,8 miljoner ton, men då den totala mängden bal­ last ökat så har andelen naturgrus minskat till 13 procent jämför t med 14 procent för 2014. Mängden leveranser av krossat berg ökade till 72 miljoner ton, en ökning med 7,5 miljoner ton jämför t med 2014. Ballastbrytningen ökar mest i Stockholms län. Den totala mängden har ökat med över fyra miljoner ton, en procen­ tuell ökning på 56 procent från 2014.

Annons Stenkoll april_2017 Plain Roctim ver01 JS.pdf 1 4/18/2017 9:59:29 AM

10 års erfarenhet av att öka produktion och driftsäkerhet i krossprocesser.  Automation  HMI/Scada-system  Styr din anläggning från surfplatta

www.roctim.se | info@roctim.se | +46 703 149 224


vinjett branschdag

Arbetsmiljö, personal Som brukligt slöt bergmaterialindustrins företrädare upp i det närmaste mangrant när det var dags för årets första branschdag i Stockholm. Fler än 260 anmälda deltagare skvallrade om stort intresse för seminariets huvudrubriker; Arbetsmiljö och säkerhet samt Framtida personal- och materialförsörjning. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: RICKARD FORSBERG

24

KROSSORDET # 143

I

ndustrisalen i Näringslivets Hus på Storgatan i Stockholm fick denna vår utgöra skådeplats för konferensen men redan utanför dess dörrar rådde full aktivitet på morgonkvisten. Ett flertal utställare visade upp sina produkter för minglande branschrepresentanter medan det serverades frukostsmörgåsar och kaffe. När klockan klämtade var det dock dags att hitta en sittplats i den så gott som fullsatta Industrisalen. SBMIs vd Björn Strokirk inledde dagens program med att hälsa alla välkomna till en dag som förhoppningsvis


FULLSTÄNDIGA PRESENTATIONER Många av presentationerna under branschdagen innehåller dolda bilder som av tidsskäl inte visa­ des från scenen. De fullständiga presentationerna, inklusive dolda bilder, finns dagen efter varje kon­ ferens upplagda på sbmi.se under rubriken Konferensdokumentation. På samma plats finns också inom en månad ett utförligt referat av hela dagen.

Gustaf Werner

ALLA NER E S E PR NTATIO å p hittar du rna på d me lemssido E SBMI.S

och material skulle bjuda på mycken ny kunskap. Därefter presenterade han två välkända herrar, dock denna gång i nya positioner i branschföreningen. Först och främst avtackades NCCs Kenneth Johansson för sju framgångsrika år som ordförande i SBMIs styrelse. Under dennes tid vid rodret har SBMIs medlemsantal vuxit med femtio procent och många nya aktiviteter har introducerats. Plats på scen därefter för Gustaf Werner, Skanska, som i och med morgonens årsstämma tog över Kenneth Johanssons position.

Gustaf Werner tackade för förtroendet från medlemmarna och tackade även han Kenneth för gott ledarskap, glad att denne finns kvar i styrelsen även framöver.

Utrymningsvägar och hedersdiplom Den nya ordförandens första förmaningar innehöll som brukligt information om utrymningsvägar, samt en påpekan om vikten av att bransch­ dagen förblir en konkurrensneutral tillställning där priser och liknande inte får diskuteras.

Detta gäller även för efterföljande middag. Därefter var det dags att utdela diplom, blommor och en flaska vin för utomordentliga insatser för SBMIs räkning under året som gått. NCCs Marie Berglund uppmärksammades för sina bidrag till branschen som helhet, bland annat för arbetet för kortare handläggningstider och för sina uppskattade insatser som moderator under branschdagarna. Dagens första tema löd helt enkelt kvarts och den första presentatören i ämnet, Arbetsmiljöverkets Gustaf

KROSSORDET # 143

25


vinjett branschdag

Björn Strokirk och Marie Berglund

Bäck, redogjorde för det förslag om att inkludera respirabelt kvartsdamm i EUs cancer och mutagendirektiv (CMD). En sådan inkludering kommer, om den genomförs, att leda till ytterligare krav på branschen jämfört med de som finns i nuläget. Gustaf Bäck talade också om det förslag om sänkt gränsvärde, från nuvarande 0,1 mg/kubikmeter luft till 0,05 mg/kubikmeter luft, som kan bli verklighet framöver. Swerocks Johanna Nydelius tog över stafettpinnen i kvartsfrågan, hennes presentation handlade om möjligheten att använda referensmätningar som underlag för riskbedömningar.

Bra underlag finns Mätningar finns nu för maskinförare i kvartsrika täkter, mätta i torrt vä-

Gustaf Bäck

26

KROSSORDET # 143

Johanna Nydelius

Johanna Nydelius presen­tation handlade om möjligheten att använda referensmätningar som underlag för riskbedömningar.

der, som visar att moderna maskiner som underhålls väl ger en god förarmiljö under 20 procent av nivågränsvärdet. En förmån för alla SBMI-medlemmar är att man via hemsidans medlemsdel kan ta fram och hänvisa till dessa i riskbedömning för täkten. Man slipper således att göra egna mätningar. Man ska dock minnas att uppgifterna endast är relevanta för arbetsplatser där maskinförarna sitter i täta och rena hytter, att maskinerna har rätt filter som byts med korrekta intervall och inte körs med öppet fönster eller öppen dörr. Även vågkontor planeras att bli föremål för typmätningar under 2017. "Riskbedöm och åtgärda" löd Johanna Nydelius råd, det finns flera sätt att bekämpa det damm som ofrånkomligen uppkommer på bergmaterialbranschens arbetsplatser. De allra farligaste partiklarna när det gäller respirabelt kvartsdamm är mindre än 2,5 mikron, de syns endast i mikroskop och kan ta sig ned i lungornas alveoler där de kapslas in

och bildar ärrvävnad. Större partiklar faller relativt fort till marken medan de mindre kan stanna kvar i luften under lång tid.

Bildar luftkudde Stora vattendroppar bildar en luftkudde framför sig som knuffar undan små partiklar, men ytterst små vattendroppar kan blöta ner respirabelt damm och få det att falla till marken. Dessutom har så små vattendroppar fler fördelar; det blöter inte ner materialet så att det blir svårt att sikta och i täkter som saknar vatten kan man klara en hel dags drift med en mindre vattentank. Presentationen avslutades med att en film som SBMI nyligen färdigställt visades. Filmen innehåller många tips till platschefen och visar flera sätt att effektivt motverka dammspridning i täkten. SBMIs medlemmar har tillgång till filmen på sbmi.se genom att navigera via menyvalet Info/Råd/Handböcker till underrubriken Arbetsmiljö och risker. På samma plats finns även den ny-


ALLA NER PRESENTATIO å p u d hittar rna på d e m lemssido E S I. SBM

Niklas Osvaldsson

producerade skriften Dammbekämpning i täkter och på vägar – Vägledning för platschefer samt en sammanställning av goda råd rörande dammbekämpning från MinBaS-projekten.

Mer damm i luften och oljan Efter filmvisningen övertog Swerocks Niklas Osvaldsson ansvaret på scenen. Osvaldsson hade tittat närmare på de filter som behövs för att minska dammet, framförallt i hyttmiljön. Det finns bra filter, inledde han, men märkningen kunde vara tydligare och kanske är det även si och så med kunskapen kring hur man kontrollerar eller byter filter. Niklas kunde meddela att SBMI veckan före hade kommit överens med filtertillverkare att man i fortsättningen ska gravera in

vinjett

Anders Olsson

i klartext ”SILIKA” på filterramen, så att misstag ska kunna undvikas. Ibland måste maskinföraren lämna sin rena miljö och gå ut i dammet. Vid underhållsarbete, utanför maskinerna, i utsatta miljöer ska ansiktsmask användas. Då är det viktigt att man har en mask som sluter tätt. Niklas visade en liten mätare som bör användas för att kontrollera detta. Näst på tur stod CC Jensens Anders Olsson med en presentation som handlade om hur branschen, enligt Olsson, kan spara pengar och miljö med hjälp av off line-filter som renar oljan betydligt effektivare än maskinens inbyggda filter. Ett off line-filter fungerar som en extern "njure" som kan filtrera bort oönskade partiklar. När det gäller krossar är det, trots ett internt över-

Anders Olssons presen­ tation handlade om hur branschen, enligt Olsson, kan spara pengar och miljö med hjälp av off line-filter.

tryckssystem, svårt att undvika att damm tar sig in speciellt i en så utsatt miljö som täktbranschen. Damm och partiklar sliter sedan hårt på maskinens komponenter vilket leder till stopp och kortare livslängd. Ämnet off line-filter behandlades utförligt i förra numret av Stenkoll, läs mer på sidorna 28–29 i Stenkoll #142. Ytterligare en nyproducerad SBMIfilm stod näst på programmet. Denna gång handlade det om bullerdämpning. Läs mer om filmen på sidan 40.

Ingreppsskydd måste finnas

Filmen om dammbekämpning finns på SBMIs hemsida.

Betyder CE-märkningen att en maskin är säker? Egentligen nej, menade nästa person i talarstolen, Skanskas Johan Nordin, som inbjudits för att tala om ingreppsskydd och maskinsäkerhet i praktiken. Att en maskin är CE-märkt betyder egentligen bara att maskintillverkaren erbjuder en produkt som uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i Maskindirektivet, fortsatte han.

KROSSORDET # 143

27


vinjett branschdag

Johan Nordin

Mikael Neiner

Lyssna på verksam­heten och hitta de lösningar som passar bäst för varje enskild arbetsplats. Johan Nordin

Vad som avgör en maskins "säkerhetsnivå" är helt enkelt hur vi använder den i verkligheten. Skanskas tankar kring ingreppsskydd ingår i ett större arbete som adresserar säkerheten i alla delar av täkten. Och grundbulten i det arbetet består av att det sätt på vilket maskinen används måste styra hur säkerheten ska utformas. En lösning är att helt enkelt hindra tillträde till farliga delar. Ska underhåll utföras och en grind öppnas så stannar helt enkelt maskinen. En helt säker metodik kan tyckas, men den innebär också svårigheter för reparatörerna. Hur ska man se vad som är tokigt när maskinen står stilla? En lösning som Skanska tittar på i det fallet är att införa ett tvåhandsgrepp för att kunna köra ett transportband trots att man står nära de rörliga delarna. Med båda händerna på reglagen kan personalen följa bandet och se till exempel en sned matta men inte utsätta sig själv för fara.

28

KROSSORDET # 143

Släpper denne något av reglagen stannar maskinen omedelbart. Johan Nordin menade att Skanskas arbete med ingreppsskydd i hög grad har varit platsspecifikt. Learning by doing har varit melodin och personal på plats är oftast de som vet mest och har de bästa idéerna. Lyssna på verksamheten och hitta de lösningar som passar bäst för varje enskild arbetsplats, löd det avslutande rådet.

Lunch och säkra höjder Därmed var det dags att sträcka på benen och i sakta mak promenera till lunchen, där det bjöds på inkokt lax med allehanda tillbehör. Kaffet och kakan intogs på stående fot utanför Industrisalen och minglande bransch-

företrädare gavs chansen att hälsa på de kollegor som ännu inte hunnits med under en späckad förmiddag. Utfodrade och belåtna intog de sedan sina platser för en eftermiddag som åtminstone inledningsvis fortsatte på det inslagna spåret – säkerhet. Procurators Mikael Neiner fanns på plats för att berätta om hur man arbetar säkert ett stycke upp från marken, vare sig det gäller uppe på maskiner eller längs en pallkant. Där det finns risk för fall krävs i de flesta fall någon form av fallskydd.

Hindrar tillträde Som alltid i säkerhetsfrågor bör arbetet styras av ett noga uttänkt flöde. Risk- och behovsanalyser resulterar i

Det interaktiva studiematerialet Säker Hjullastarförare belyser potentiellt farliga situationer i vardagen.


vinjett

Björn Sjöstrand

adekvat utbildning och fallskyddsutrustning, den sistnämnda behöver dessutom underhåll och kontroll. Han visade flera olika typer av säkerhetsutrustning i tre kategorier. Inledningsvis fallskydd som til�låter fall men fångar upp personen i fråga, exempelvis block eller falldämparlinor. Därefter stödutrustning som tillåter personalen att arbeta utan att vara tvungen att hålla i sig. Slutligen fallförhindrande utrustning som hindrar tillträde till riskområden. Den sistnämnda kategorin representerades bland annat av förankringspunkter att borra ner i berget för att med hjälp av stödutrustning stoppa arbetare nära pallkanten att nå det farliga området. Om det är möjligt – bygg bort problem och risker, menade Mikael Neiner.

Säker trafik och säkra förare Under de senaste åren har branschen alltmer börjat fundera på hur den organiserar sina arbetsplatser för säkrare trafiklösningar. Flera stora företag arbetar intensivt för att hitta bra flöden och dessutom se till att de som besöker täkten har den kunskap som krävs. Olika former av inpasseringskontroll har testats på flera platser men det finns ännu ingen branschstandard. En sådan skulle kunna vara ID06 – ett identifieringssystem med

många fördelar som dessutom rekommenderas av SBMIs styrelse. ID06 representant Björn Sjöstrand besökte branschdagen och berättade mer om framtida planer. Läs separat artikel om ID06 på sidorna 17–18 i detta nummer av Stenkoll. Efter att Björn Sjöstrand lämnat scenen var det återigen dags för filmvisning. Denna gång handlade det om ett interaktivt utbildningsmaterial som SBMI i skrivande stund producerar med namnet Säker hjullastar­ förare. Med hjälp av ett antal korta filmer belyses olika situationer i en hjullastarförares vardag, där föraren kan göra olika val utifrån filmade situationer. Filmerna ställer frågor utifrån situationer som kan uppstå, till exempel "på vilket sätt utsätter föraren i den här filmen andra för fara?". Efter ett kort stopp för reflektion illustreras faran och ett säkrare förfarande demonstreras. SBMIs material beräknas vara färdigt till hösten. SBMI välkomnar dessutom förslag från medlemmarna på viktiga risker att illustrera och diskutera vid utbildningsmöten i täkterna.

Framtidens platschefer sökes När sista filmrutan tonat ut var det hög tid att byta ämne. Med säkerhetsblocket lagt till handlingarna

Pär Burlin

Pär Burlin infor­merade om ytterligare en utbild­ nings­insats i SBMIs regi. Denna gång med syftet att hitta framtidens platschefer. vändes istället blickarna mot framtiden. Först ut i pulpeten var Svevias Pär Burlin som informerade deltagarna om ytterligare en utbildningsinsats i SBMIs regi. Denna gång handlade det om det utbildningsmaterial som håller på att tas fram med syftet att hitta framtidens platschefer. Just den frågan debatterades ivrigt i panelsamtal under höstens branschdagar. Ett av problemen branschen dras med är att alltför få vet hur industrin fungerar och vilka karriärmöjligheter som erbjuds. För att råda bot på detta har SBMI initierat ett utbildningsprogram där stor vikt läggs på praktik i täkter – för att studenterna ska ges en ordentlig inblick i vad arbetet innebär och samtidigt ge arbetsgivaren möjlighet att avgöra vilka personer det kan vara värt att hålla ett extra öga på. Stenkoll skrev utförligt om projektet i förra numret, sidorna 12–14 i Stenkoll #142.

KROSSORDET # 143

29


vinjett branschdag

Kristian Schoning

Jan Johansson

Pär Burlin avslutade sitt föredrag med att visa en film där högskolestudenter och lärare på KTH frågades ut om vad de visste om branschen. Tyvärr är kunskaperna små, bergmaterialindustrin behöver bli mer synlig för att kunna rekrytera rätt personal för framtiden. SBMIs praktikantsatsning är ett viktigt steg av flera för att försöka åstadkomma detta. Dessutom behövs kursmaterial som ger baskunskaper om bergmaterialindustrin och hantering av ballast i bygg- och anläggningsindustrin. Behovet av fler platschefer accentueras av allt högre takt i bostadsbyggandet och kraftiga satsningar på infrastruktur som gör att ballast-

Vad vet högskolan om branschen?

30

KROSSORDET # 143

behovet i landet blir större under kommande år. Det förutspådde SGUs Kristian Schoning i sin presentation. Läs mer om SGUs syn på framtiden på sidorna 20–23 i detta nummer av Stenkoll.

Översikt från ovan Voglers Jan Johansson, som avlöste Kristian Schoning på scenen, inledde med att påpeka att "vi sprängare känner oss lite utanför ibland". "Det är alltid nåt skit i vägen nånstans", fortsatte han till publikens skratt. Skämt åsido, Johanssons föredrag handlade om vikten av att planera täktverksamheten ordentligt och de vinster detta kan medföra. Ett myck-

et bra sätt, enligt Jan Johansson, är att planera med hjälp av drönare. Med bra överblick och fågelperspektiv på arbetsplatsen kan framtida sprängningar, placeringen av material och trafiklogistiken detaljplaneras. Har man sett många täkter kan man bättre se möjligheter och kommande svårigheter än en platschef som ärver en dålig planering och sällan får tid för egen eftertanke. Det gäller att planera flera år framåt, kanske till och med för täktens hela livslängd. Stenkoll pratade med Jan Johansson i ämnet på sidan 32 i förra numret.

Koll på kross Efter sprängfrågorna tog branschdagen nästa steg i processen och fokuserade på krossen. Först ut var Chalmers Erik Hulthén som presenterade sitt arbete med att utarbeta modeller och dataprogram för simulering och optimering av krossanläggningar. Läs mer om Erik Hulthéns simuleringsprocesser på sidorna 34–35 i Stenkoll #142 och om fler spännande Chalmers-projekt i detta nummer på sidorna 33–35. Helkross till betong – när fungerar vilket berg? Så löd rubriken för Cementas Niklas Johanssons presentation. Läs mer om helkross till betong i den separata artikeln på sidan 36 och på SBMIs hemsida.


vinjett

Björn Strokirk

ALLA NER PRESENTATIO hittar du på å rna p medlemssido SBMI.SE

medlemsnytta att använda i det dagliga arbetet. Björn Strokirk guidade branschdagsbesökarna genom hemsidans olika delar och berättade också att man nu arbetar för att lyfta innehållet från olika branschdagar till de avdelningar på ”stora sidan” info/råd/ handböcker där respektive fråga berörs. Dessutom kommer varje nummer av Stenkoll att fokusera på ett speciellt område och lista dokument av olika slag som är relevanta för området. Se sidorna 48–50 i detta nummer av tidningen där frågan om dammbekämpning får en bred introduktion. Erik Hulthén

Skadefri och hälsosam Guldgruva på nätet Som näst sista nummer denna branschdag berättade Björn Strokirk om den veritabla guldgruva som SBMIs hemsida utgör. Några delar av hemsidan, liksom vissa dokument, rapporter och handböcker, är öppna för alla besökare. Detta eftersom det är viktigt att myndigheter som granskar medlemmarnas ansökningar har tillgång till samma beräkningsmodul, sammanställning av rättsfall, med mera som sökande har. Den övervägande delen av all information är dock förbehållna SBMIs inloggade medlemmar, en exklusiv

Dagens sista uppträdande på Industrisalens scen stod Skanskas Marie-Louise Lorsell för. Hon hade blivit inbjuden för att tala om Skanskas omfattande arbete kring företagets kultur och struktur med mål att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser. Projektet heter IFE, där akronymen står för Individ, Förebild och Engagemang. Genom att påverka den interna kulturen och strukturen vill man genomföra en kulturförändring där Skanskas värderingsmodell ska få större genomslag och medverka till inkluderande arbetsplatser där man jobbar säkert – eller inte alls. Företaget ska präglas av omtanke

Marie-Louise Lorsell

Björn Strokirk guidade branschdagsbesökarna genom SBMIs hemsidas olika delar.

och engagemang, oavsett det är egna anställda eller underentreprenörer som arbetar i Skanskas regi. IFE handlar om att ta ansvar, från företagsledningen och hela vägen ner till varje enskild anställds ansvar gentemot sig själv och sina arbetskamrater. Marie-Louise Lorsell avslutade med att ge flera tips på hur man kan arbeta med dessa oerhört viktiga frågor i sitt eget företag.

Tack och hej Därmed var vårens stora sammankomst för bergmaterialindustrin avslutad och SBMIs vd Björn Strokirk tackade för uppmärksamheten och alla föreläsares ansträngningar under dagen. Förhoppningsvis gav dagen publiken ny kunskap och nya idéer, att omsätta under våren och sommaren.

KROSSORDET # 143

31


0370-140 55 | krosskonsult.se

Kristofer Almén, Uthyrning Service

Mats Remnelid, Eftermarknad

Där det händer Genom korta beslutsvägar, nära engagerat samarbete och djup kunskap har vi lärt oss att det är där det händer slaget står när det gäller krossning- och sorteringsutrustning. Genom mer än 45 års erfarenhet har vi byggt upp en bred serviceorganisation och en stor uthyrningsflotta. Vår moderna anläggning rymmer en rejäl verkstad med ett stort urval reservdelar på hyllan. Allt i ett utmärkt geografiskt läge! Vi vet att ett nära samarbete är lika viktigt vid ert dagliga arbete som när vi drar upp riktlinjerna för en effektiv ombyggnation av en stationär krossanläggning. Vi sätter alltid säkerheten främst. Innan vi börjar jobba. Vi är helt enkelt med – där det händer.

Försäljning

Uthyrning Service

Eftermarknad

A NDR E A S A L MÉ N, V D

K RIS T OF E R A L MÉ N

M AT S R E MNE L ID

070-626 01 22 andreas @ krosskonsult.se

070-618 01 22 kristofer @ krosskonsult.se

070-619 01 22 mats.r @ krosskonsult.se


forskning

Johannes Quists forskning om krossar har lett till en ökad grundförståelse om hur de fungerar.

Simulerad sönderdelning Framtidens krossar kan komma att utvärderas i virtuella prototyper. Forskningen gör det nu möjligt att simulera hur enskilda stenar sönder­delas och att förutsäga energiåtgång och slitage. Till nytta för ballastbranschen och maskintillverkare. TEXT: HANS LUNDGREN FOTO OCH ILLUSTRATION: CHALMERS

H

ur rör sig bergmaterial och hur sönderdelas det i krossar? Det är något som Johannes Quist, doktorand vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har svaren på. I sin forskning har han med hjälp av matematiska modeller simulerat hur det går till. Med metoden DEM (Diskret elementmetod) kan man i detaljnivå studera hur varje enskild partikel, i detta fall sten, beter

KROSSORDET # 143

33


forskning

Förutom simuleringar och tester i laboratorier har Johannes Quist besökt ett flertal gruv- och ballastanläggningar runtom i världen. sig och interagerar med resten av stenarna och maskinen. – Eftersom varje enskild partikel kan beskrivas matematiskt kan vi också studera det totala bulkbeteendet. Det gör att vi kan beräkna kraften på maskindetaljer i krossen, vilket i sin tur innebär att man kan bedöma effektbehov och slitage, förklarar Johannes.

Förstå och optimera

Simuleringen begränsas av mängden partiklar som kan simuleras. Det finaste materialet är därför svårt att få med. I väldigt många problemställningar i ballastindustrin så räcker oftast 50 000–1 000 000 partiklar för

Den här tekniken gör det möjligt att bygga virtuella prototyper, för att testa olika lösningar redan på koncept- och produkt­ planeringsstadiet. Johannes Quist

34

KROSSORDET # 143

att utvärdera vad som sker, enligt Johannes. Resultatet av forskningen gör det alltså möjligt att förstå och optimera krossarna. Ett långsiktigt mål för honom är att tekniken ska användas vid utvecklingen av framtidens krossar. – Idag behövs en fysisk prototyp för att testa en ny kross. Det kan kosta åtskilliga miljoner. Den här tekniken gör det möjligt att bygga virtuella prototyper, för att testa olika lösningar redan på koncept- och produktplaneringsstadiet hos maskintillverkare. Detta till betydligt lägre kostnader. Man kan då studera exempelvis tio olika principer innan den första verkliga prototypen byggs, vilket ger ingenjören värdefull information om prestanda i ett tidigt skede. Detta reducerar risken vid exempelvis konceptval och gör det möjligt med nya lösningar där risken idag anses vara för stor, enligt Johannes Quist.

Snabb simulering En simulering kan ta flera dagar om man modellerar bergmaterialet extremt noggrant. Men det kan det vara värt, menar han, om man exempelvis vill kartlägga den grundläggande or-

saken till ett problem. Vill man testa några olika lösningar och få en bild över det ungefärliga beteendet kan det gå betydligt snabbare, men ändå ge mycket information. En simulering kan då göras på 10–15 minuter. I sin doktorsavhandling har Johannes riktat in sig framför allt på två olika maskintyper: konkrossar och HPGR-maskiner (High Pressure Grinding Rolls). Men även VSI-krossar, som används i bergmaterialindustrin, har studerats med den nya metoden.

Matningen känslig Den nya forskningen kring dessa maskiner har också lett till en ökad grundförståelse om hur de fungerar, vilket kan vara till nytta för berg­ materialbranschen. – Om jag skulle ha byggt en ny anläggning i dag hade jag använt den här metoden för att studera olika punkter i processen. Vi har till exempel sett att matningen av konkrossen, när materialet ska flöda ner, är viktig. Den processen är känsligare än vad vi tidigare insett. Materialet ska vara jämnt fördelat och inte segregerat. Simulering är ett kraftfullt verktyg för


att säkerställa att matningen är bra, i befintliga anläggningar, men även i nya framtida installationer. Simuleringsmetoden ser Johannes främst som något som i första hand är riktat mot maskintillverkarna, men indirekt blir det till nytta för hela bergmaterialindustrin – om maskinerna som används på anläggningarna förbättras. En stor del av Johannes Quists forskning har gått ut på simulering och testning i laboratorier. Men han har också gjort studier och besökt ett flertal gruv- och ballastanläggningar runtom i världen. Den 5 maj i år lade han fram sin avhandling på Chalmers.

Johannes Quist har med hjälp av matematiska metoder simulerat hur bergmaterial sönderdelas i en kross.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Störningsfri drift för optimerad tillgänglighet Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

www.lutze-conveying.com


teknik

Betong med krossballast I takt med att naturgruset fasas ut blir det allt viktigare att hitta rätt krossballast för betongtillverkning. Cementas Niklas Johansson tipsar om relativt enkla sätt att utvärdera ett materials lämplighet. TEXT: NICLAS KINDVALL

D FOTO: RICKARD FORSBERG

et Vinnova-stödda projekt där Niklas Johansson är projektledare är en til�lämpad fortsättning på det avslutade projektet "Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial". I det tidigare projektet var ett av syftena att undersöka möjligheterna att producera en 0/4-sortering via VSI-krossning och vindsiktning för att använda i betong. Man valde dessutom att inte räkna med några ekonomiska faktorer vid betongframställningen. Den nya studien är inriktad på praktiska tillämpningar och heter "Betongproportionering med ballast". – Vi har arbetat mycket med att hitta enkla sätt för ballasttillverkarna

Materialets kornform och siktkurva är två viktiga egenskaper som avgör dess lämplighet vid betongtillverkning.

36

KROSSORDET # 143

Niklas Johansson

att utvärdera sina produkter. Låt oss säga att du har slut på ditt naturgrus och har tre tänkbara täkter att välja krossballast från. Vilket material har bäst egenskaper för betongtillverkning? Han poängterar att de testmetoder projektet jobbat med är första gallringar eller grova uppskattningar, tester som är kostnadseffektiva och inte särskilt tidskrävande.

Flera faktorer avgör Materialets kornform och siktkurva är två viktiga egenskaper som avgör dess lämplighet vid betongtillverkning. När det gäller siktkurvan handlar det om att undvika överrepresentation i någon eller några fraktioner. Tester visar att VSI-krossad ballast har en jämnare siktkurva än en konkrossad även om fillerhalten är något högre. – En ojämn kurva betyder att betongen lättare faller sönder och dessutom blir känsligare för separation, menar Johansson. När det kommer till kornform har självklart materialets flisighet betydelse. I ett flisigt material hakar kor-

nen mekaniskt i varandra vilket ger betongen sämre flytförmåga. – Man kan enkelt bedöma detta genom att göra tester, antingen med lös packning eller flödeskon eller båda metoderna. Men det är viktigt att använda snäva fraktioner för att inte siktkurvans fördelning ska ges för stor betydelse.

Kräver oftast mer vatten En ytterligare faktor att hålla reda på är ballastens vattenbehov, inte minst viktigt eftersom ett större vattenbehov innebär ett större behov av cement och flyttillsatsmedel. – Vi testade betonggrus från 15 olika betongfabriker i Sverige varav nio var naturgrus, fem VSI-krossade grus och ett konkrossat grus. Vi utvärderade vattenbehovet genom bruksförsök där vi blandade cement, vatten och det aktuella grusmaterialet, med ett vct på 0,58. Brukets utflyt testades med Hägermannkon.


FOTO: ISTOCKPHOTO

Bulk Material Handling Solutions

www.kellve.com

SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR! Niklas Johansson berättar att testerna visade att naturgrusen generellt har betydligt bättre utflyt än den krossade ballasten. Vattenbehovet, och därmed behovet av cementpasta, är generellt större hos krossat material. Man kan även fånga upp problematiska krossade material via vattenbehovstestet, där till exempel glimmer orsakar problem. Parallella betongförsök med flyttillsatsmedel för önskad konsistens, bekräftade i stort vattenbehovet från utflytstesterna.

Dyrare och sämre för miljön Med relativt enkla prov kan betongindustrin alltså avgöra vilka krossmaterial det är värt att gå vidare med, menar Niklas Johansson. Han menar också att vattenbehovsmetoden skulle fungera alldeles utmärkt som kvalitetskontroll hos ballasttillverkarna. – Jag tycker nog att vattenbehovet är den viktigaste faktorn. Om du har ett material som kräver mycket vatten så ökar behovet av cement och då blir det betydligt dyrare att tillverka betong. Dessutom ökar koldioxidavtrycket så det är också en miljöfråga. Vinnova-projektet "Betongproportionering med ballast" ska redovisas efter sommaren.

Träffa oss i monter 1977

Nu även motorer, lager, växlar, remmar mm. Emelie 0722-77 22 77 Micke 0738-20 06 50 Johnny 0768-09 77 00

Scandinavian Crusher Partner AB Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35

www.scpartner.se • info@scpartner.se


EN-standarder

Reviderade standarder Ballastbranschen har snabbt anpassat sig till kraven på CE-märkning och prestandadeklarationer enligt EU-reglerna. Det menar Jan Bida, tidigare teknisk chef på SBMI, numera forskningsdirektör på MinFo och ordförande i tekniska kommittén för ballaststandardisering SIS/TK 187. TEXT: HANS LUNDGREN

B

yggproduktförordningen, ofta kallad CPR efter den engelska titeln (Construction Products Regulation), infördes 1 juli 2013. Den ersatte det tidigare byggproduktdirektivet. I Sverige blev den största förändringen att byggprodukter, däribland ballast, ska vara CEmärkta och att det ska finnas en prestandadeklaration för varje produkt. För byggprodukter gäller att det är obligatoriskt med CE-märkning för allt som omfattas av en europeisk,

FOTO: SBMI

harmoniserad standard. På samma sätt som gäller för elprodukter, maskiner med flera. Inom ballastområdet finns produktstandarder (åtta stycken) och standarder för provningsmetoder (35 stycken, varav ett 20-tal används i Sverige). Produktstandarder beskriver vilka krav som en viss produkt eller ett visst material ska uppfylla för ett visst användningsområde. Metodstandard är en standardiserad testmetod för att bestämma eller verifiera egenskaperna hos en produkt eller ett material. – Produktstandarder är ett likartat sätt att tekniskt beskriva egenskaperna i hela Europa. Det innebär ingen likriktning av produkten utan är ett standardiserat sätt för teknisk beskrivning för att underlätta fri handel, förklarar Jan Bida.

Ny standard till årskiftet

FAKTA Boverket har sanktionsmöjligheter mot företag som inte gör det de ska enligt det europeiska regelverket. Verket kan utföra föreläggande med vite om en produkt inte har CE-märkts. Rättar inte företaget till detta kan det bli för­ bud att sälja produkten. Det kan också bli böter vid oakt­ samhet eller uppsåt vid över trädelse av bestämmelserna om CE-märkning. Byggsanktionsavgift kan utkrävas för pro­ dukter som saknar prestandadeklaration när sådan krävs enligt regelverket.

38

KROSSORDET # 143

Europastandardisering av ballastprodukter finns för betong, asfalt, väg och anläggning, järnväg, vattenbyggnadssten, bruk och lättballast. Separat finns det bland annat produktstandarder för betong och asfaltbeläggningar. Det finns dock bergmaterialprodukter som inte omfattas av en europeisk standard, till exempel sandningssand och förstärkningslager grövre än 0/90 mm. Europastandarder för ballast har funnits sedan 2004 och lagen om offentlig upphandling har sedan tidigare ställt krav på att standardiserade och CE-märkta produkter ska väljas i första hand vid offentlig upphandling av myndigheter, exempelvis Trafikverket. Det som tillkom 2013 är kravet på obligatorisk CE-märkning

och prestandadeklaration för alla byggprodukter som omfattas av Europastandard. Nu pågår en översyn av standarderna för ballastprodukter som väntas vara klar vid årsskiftet. Den nya revisionen innebär inga stora förändringar, utan mer tekniska skillnader på detaljnivå. Viktiga nyheter i de reviderade produktstandarderna är: • Gemensamma kategoritabeller. • Separat standard för utvärdering av överensstämmelse med FPC (den så kallade tillverkningskontrollen). • Omfattningen (även ballast från industriella restprodukter behandlas utförligt i ny bilaga). • Naturgrus 0/8 mm för betongballast får en egen graderingskategori; toleranskrav i en bilaga. • Kulkvarnsvärden An 5 (nu gäller An 7) får deklareras (ballast för asfaltmassor). För en del bergmaterielprodukter som sorterar under europeiska standarder kan tillverkaren själv i egen regi certifiera produkterna. Märkning i egen regi kallas system 4 och gäller till exempel för vissa fyllnadsmassor, F-lager upp till 0/90 mm och vattenbyggnadssten. För andra produkter, anläggningar som producerar ballast till asfalt, betong, bärlager och spårballast, gäller certifiering enligt det så kallade system 2+. Det innebär att det måste göras av ett fristående certifieringsorgan, exempelvis NORDCERT, som ska godkänna att anläggningen tillverkar produkter utifrån god kvalitet och säkerhet.


SBMI har mallar Han tycker att ballastbranschen snabbt har anpassat sig till de nya kraven – det har blivit rutin, säger Jan Bida. Via medlemskapet i SBMI har företagen tillgång till mallar för prestandeklaration och information om standarder och CE-märkning. SBMI har satsat mycket på utbildning för personal och konsulter kring de nya reglerna samt CE-märkningen av produkter. Boverket har till uppgift att utföra tillsyn, eller marknadskontroll. Detta innebär att Boverket är kontrollmyndighet och ska granska att företagen

lever upp till kraven på CE-märkning och prestandadeklarationer. För ett par år sedan genomfördes en marknadskontroll av ballast, när 17 aktörer besöktes. De standarder som omfattades av kontrollen var ballast för asfalt, väg och anläggning samt betong. Branschen fick då ett gott betyg överlag, i varje fall den del som Bo­ verket kontrollerade. Ballastbranschen har tagit till sig informationen om Bygg­produktförordningen och förstått systemet med prestandadeklaration och CE-märkning, sammanfattar Boverket. Jan Bida skulle gärna se att Boverket blir hårdare i sin tillsyn av företag som bryter mot kravet att CE-märka. – Det kan finnas mindre tillverkare

Det blir en osund konkurrens om inte alla följer reglerna.

Jan Bida

som inte bryr sig om CE-märkning. Det borde beivras, men jag har aldrig hört att det har förekommit. Många företag har investerat stora summor i att utbilda personal om de nya reglerna. Det blir en osund konkurrens om inte alla följer reglerna.

FOTO:SBMI

– Man certifierar själva produktionsanläggningen, det vill säga täkten eller krossanläggningen, säger Jan Bida.


Buller på film SBMIs nyproducerade film om bullerdämpning tar ett samlat grepp om bullerkällorna i, och i närheten av, täkten. En genomtänkt strategi kring bullerfrågorna kan öka möjligheterna till tillstånd nära tättbebyggda områden. Dessutom förbättras både relationen till närboende och arbetsmiljön för personalen. TEXT: NICLAS KINDVALL

T

äktindustrin bullrar. Losshållning, krossning, lastning och transporter är några av de moment som ger upphov till ibland alltför störande ljud. Men det finns sätt att minska bullret. Teknikutvecklingen går ständigt framåt. Värdet av en god kommunikation ska heller inte underskattas, en bra dialog med de närboende sägs kunna minska den upplevda störningen lika mycket som om bullret minskades med 10 dB. SBMIs film Bullerdämpning, som finns att se på hemsidans medlemsspecifika del, redogör för de allra senaste rönen inom området.

BULLERDÄMPNING Se SBMIs film om bullerdämpning på sbmi.se. Navigera via huvudmenyns Info/Råd/Handböcker till fliken Täkttillstånd, Miljö, Tillsyn. Observera att innehållet i sin helhet är ex­ klusivt för SBMIs medlemmar. Kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli för frågor om medlemskap och inloggning.

40

KROSSORDET # 143

• Borrning

• Lastning

Flera leverantörer erbjuder ljuddämparkit till borriggarna, en åtgärd som utan att påverka kapaciteten minskar bullret med uppemot 10–12 dB; viktigt främst vid borrning på förstapall.

Liksom i fallet med krossens matartråg orsakas stora delar av bullret när material faller ner på lastbilens flak. Även här kan gummiklädnad reducera buller avsevärt. Dessutom förlänger man på så sätt maskinens livslängd och förbättrar förarmiljön väsentligt.

• Skutknackning Förutom den uppenbara risken för stenkastning från hydraulhammarens spett bullrar det under arbetet. Det finns flera lösningar som kapslar in spettet, bland annat en budgetlösning med ett monterat däck runt utrustningen och ett mer avancerat med hydraulisk gummikjol. Den sistnämnda uppges kunna minska bullret med 4 dB.

• Krossning och siktning Gummiklädda matartråg i krossen minskar buller och förbättrar maskinens livslängd. Gummiklädda siktdukar fungerar på samma sätt. En ytterligare metod är att stänga inne ljudet, både genom att bygga in utrustningen eller välja maskiner med inbyggda bullerdämpande funktioner.

• Transporter När det gäller transporter är bullerboven i dramat ofta vägarnas beskaffenhet. Bra underhållna vägar, i täkten liksom till och från arbetsplatsen, minskar bullret från tomma kassettflak markant.

• Kommunikation En bra dialog med grannarna kan ha väldigt stor betydelse för acceptansen av verksamheten. Bjud in, berätta om åtgärderna som vidtas för att minska störningar och lyssna på synpunkter. En god kommunikation ökar chansen till nya eller förlängda tillstånd nära tättbebyggt område.


Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

DAMMBINDNING MED SVENSTILLVERKADE DAMMKANONER ”KONTAKTA OSS FÖR MER INFORMATION”

AMAS Svenska AB, Kvartsgatan 8, Enköping www.amas.se, info@amas.se, 0171-48 74 00

Tel: 0371-150 35


politiker tipsar

Tydliggör nyttan! I takt med ökade satsningar på bostäder och infrastruktur ökar också ballastbehovet. Från nuvarande cirka 85 miljoner ton årligen till över 110 miljoner ton inom de närmaste fem åren, enligt SGUs beräkningar. Men hur ska branschen få politiker och beslutsfattare att förstå samhällsnyttan och därmed möjliggöra för fler tätortsnära täkter och terminaler? TEXT: NICLAS KINDVALL

S

Claes Thunblad

amhällsnyttan av bra och prisvärt bergmaterial är obestridlig. Det vet alla som är det minsta insatta i bergmaterialindustrin. Utan bergmaterial inget byggande och därmed ingen samhällsutveckling. Trots dessa faktum möter branschen ofta hårt motstånd när den söker nya eller förlängda tillstånd, dels från allmänheten, dels påfallande ofta från politiker och beslutsfattare. SBMI har intervjuat politiker i kommun, landsting och riksdag för att försöka hitta bättre tillvägagångssätt i dialogen. – Jag har personligen aldrig blivit uppvaktad av någon från branschen, berättar exempelvis Claes Thunblad (s), kommunstyrelsens ordförande i Järfälla kommun. – Däremot har jag var och varannan dag besök av representanter från byggbranschen som vill berätta om sina projekt.

Upplys och förklara

Leif Nysmed

42

KROSSORDET # 143

Att bergmaterialindustrin uppenbarligen inte i tillräckligt hög grad lyckas synliggöra sig själv och sina produkter i ett bredare perspektiv är bara ett av de problem som behöver adresseras. Den allmänna uppfattningen bland de politiker som SBMI talat med är att kunskapsnivån om bergmaterial även bland landets alla beslutsfattare generellt är låg. – Jag tror att inte att verksamheten uppfattas som den mest positiva bland politiker generellt, säger riksdagsledamoten Leif Nysmed (s).

Till stor del beror detta på okunskap, menar han, och fortsätter: – Det jag vet om industrin idag och hur viktig den är för samhället, det visste jag inte tidigare. Gustav Hemming (c), miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd i Stockholms län, håller med: – I kommunikationen är det viktigt för branschen att poängtera just samhällsnyttan och varför verksamheten borde vara viktig för de berörda politikerna.

Gustav Hemming

POLITIKERNAS BÄSTA TIPS TILL BRANSCHEN • Hitta ett forum där ni kan informera ledande politiker från alla par tier om pla­ nerade verksamheter. Undvik att bara de i maktposition sitter inne med kun­ skaperna. • Utgå inte från att verksamheten har ett egenvärde, poängtera varför den bor­ de vara viktig för politikerna. • Kommunicera det som är intressant för båda par ter, betona behovet av ballast för infrastruktur och bostäder. • Påvisa miljöpåverkan om en täkt ligger ett par kommuner bor t eller i ett annat län. På vilket sätt minskar lokaliseringen den totala trafiken i kommunen eller regionen? • Ge politikerna bra svar att använda när medborgarna ifrågasätter etableringen. • Visa vilka andra värden som kan skapas efter avslutad verksamhet, till nytta för medborgarna? Exempelvis vägar som finns kvar eller nya nyttjandeområden. • Arbeta hår t för att minska störningar och miljöpåverkan. • Erbjud politiker och medborgare att besöka verksamheten. Förklara betydelsen av täkten, vad som görs för att minska störningar och hur ni arbetar med sä­ kerhetsfrågorna.


INKLINATOR® CMI-WIFI

CMI Masterenhet med inbyggd WIFI för användning tillsammans med fjärrdisplay. Fjärrdisplayen är en smartphone med CMI WIFI-appen installerad som monteras antingen på riggen eller på riggens radiostyrning. Med CMI WIFI-appen kan användaren både se och spara (option) borrdata såsom vinklar, längd och borrsjunkning kontinuerligt.

Ökad flexibilitet = ökad produktivitet

Transtronic AB S-731 24 Köping, Sweden Phone +46 221 84 770

www.transtronic.se

Koppla upp vågar och maskiner. Se produktion, utlastning, stopp och flaskhalsar i realtid. Quarry Coach hjäper er att se över ert behov och komma med effektiva lösningar.

Quarry Coach Run your site better

VI ÄR MED ER HELA VÄGEN!

coach@quarrycoach.se

010-456 80 00

INTRODUKTIONS KAMPANJ

3D DRÖNAR SKANNING MED LAGERRAPPORT FÖR ENDAST

Safety

Accuracy

Productivity

Reporting

Environment

KR. 12 000,-


intervju

”Bergmaterialindustrin har Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger har god inblick i bergmaterialindustrin, bland annat har han arbetat på fem olika länsstyrelser under årens lopp. Stenkoll möter en makthavare som med glimten i ögat säger att han har gått från fältbiolog till byråkrat under sin långa karriär. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: NATURVÅRDSVERKET

Vad är Naturvårdsverkets, och därmed ditt, uppdrag? – Naturvårdsverket är regeringens centrala miljömyndighet. Vi är drygt 500 personer som arbetar här, med en lång rad olika miljöfrågor. Naturvårdsverket samverkar med väldigt många andra och i väldigt stor utsträckning har vi en samlande och pådrivande roll, gentemot andra nationella myndigheter och gentemot länsstyrelser och kommuner. Vårt uppdrag är att bygga ett smart och samlat miljöarbete i hela landet och mitt ansvar är att se till att detta görs på ett effektivt sätt. Allt med syftet att vi ska nå de svenska miljömålen.

Ett passande uppdrag för dig personligen, med tanke på att du inledde din karriär i Fältbiologerna? – Haha, ja, det kanske man kan säga. Men Fältbiologerna är ju en ungdomsorganisation där man går i pension vid 23 års ålder. Naturintresset finns förstås kvar men numera är jag nog mer en duktig byråkrat än aktiv

Vårt uppdrag är att bygga ett smart och samlat miljöarbete i hela landet. 44

KROSSORDET # 14

Björn Risinger

fågeskådare även om jag nyfiket följer våren och alla arter som flyttar in. Vad har du för erfarenheter av bergmaterialindustrin sen tidigare? – En hel del erfarenheter, helt klart. Jag har jobbat på fem olika länsstyrelser genom åren, bland annat som täkthandläggare. Dessutom hade jag ansvar för de täktrelaterade frågorna i tidigare positioner som avdelningschef på Naturvårdsverket så jag har haft mycket kontakt med branschen. Dina tidiga intryck? – Det fanns ju såklart ett litet motsatsförhållande att fäktas med, det måste man vara medveten om. Men jag tror att samarbetet fungerat rätt så bra över åren. Det var ju till och med så att vi hade ett gemensamt pris under en period – Grus- och naturvårdspriset – som årligen delades ut till bästa efterbehandling. Har din syn på branschen förändrats sedan dess? – Framförallt menar jag att industrin har blivit mer professionell och mer insatt i miljölagstiftningen. Dessutom tar man större ansvar för sina egna verksamheter och de miljöproblem de orsakar än när jag började jobba med de här frågorna. Många av företagen var betydligt


blivit mer professionell”

BJÖRN RISINGER Befattning: Generaldirektör för Naturvårdsverket sedan 1:a oktober 2015 Utbildning: Fil kand från biologlinjen och geovetarlinjen vid Lunds universitet Tidigare uppdrag: Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten, 2011–2015 Länsöverdirektör, Länsstyrelsen i Skåne län, 2008–2010 Direktör, chef för naturresursavdelningen, Naturvårds­ verket, 2000–2008 Direktör, chef för miljörättsavdel­ ningen, Naturvårdsverket, 1999–2000 Miljö- och planeringsdirektör, chef för miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1998–1999 Miljövårdsdirektör, chef för Miljövårdsenheten, senare Miljöenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1995– 1998 Biträdande miljövårdsdirektör, chef för naturvårds­ funktionen och miljöskyddsfunktionen, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1994–1995 Tf ekonomichef, Länsstyrelsen i Dalarnas län, jan 1994 – sep 1994 Avdelningsdirektör miljövårdsenheten, senare biträdande miljövårdsdirektör chef för naturvårds­ funktionen, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1990–1994

KROSSORDET # 143

45


intervju

mindre än nu och hade inte egen kompetens i många frågor. Jag upplever att man inser när man behöver ta in miljö­expertis, till exempel i prövningsfrågor, efterbehandlingsfrågor och andra typer av miljöfrågor. Har Naturvårdsverkets syn på branschens värde för samhället förändrats genom åren? – Det är svårt för mig att svara på det men jag tror att Naturvårdsverket under lång tid har haft insikten om att vi behöver både naturgrus och bergmaterial för samhällets bästa. Det handlar istället om att vi ska se till att täkterna inte hamnar på fel ställen med tanke på buller, med tanke på naturvärden och andra parametrar. Hur tycker du att samarbetet och dialogen med branschföreningen SBMI fungerar? – Jag upplever att kontakterna fungerar på ett bra sätt och att SBMI har goda ingångar till oss, vet vem de ska prata med och så vidare. Vi försöker öppna för dialog i samband med

PIGG FEMTIOÅRING Naturvårdsverket, som bildades 1967 och därmed fyller femtio år, sor terar under Miljödepar tementet och är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Arbetet ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och strategierna för att nå målen ska vara vägledande i arbetet. Naturvårdsverkets huvuduppgifter: • Vägleda andra centrala, regionala och lokala myndigheter i miljö- och tillsynsfrågor • Driva mål och ärenden i domstolar och följa hur miljöbalken utvecklas • Föreslå ändringar i lagstiftningen och andra miljöpolitiska styrmedel • Övervaka och rappor tera om tillståndet i miljön • Initiera forskning och tillhandahålla kunskap • Fördela medel för skötsel av skyddade områden, kommunernas klimatinvesteringsprogram och efterbehandling och återställ­ ning av förorenad mark • Skydda mark • Svara för frågor om jakt och vilt • Svara för avfallsfrågor

att vi till exempel har stora regeringsuppdrag eller i samband med att vi utvecklar lagstiftningen på ett eller annat sätt, ofta är det ju på regeringens uppdrag. Dessutom försöker vi också ge möjligheter till inblick när vi deltar för regeringens räkning i EUförhandlingar i Bryssel. Upplever du att ni får gehör hos SBMI för era förslag? – Ja, det är min uppfattning. Det är ju förstås ett lite ojämnt förhållande, vi är ju trots allt med och fattar beslut som sen branschen ska finna sig i.

Det är förstås viktigt att företagen är väl förberedda och har en god miljöambition i samband med prövningar. Björn Risinger

Många inom SBMI upplever lagstiftningen som otydlig och rättstillämpningen som oförutsägbar. Hur kan Naturvårdsverket medverka till en mer rättsäker miljöprövning? – Vi har ju bland annat alldeles nyss drivit ett stort miljöbalksprojekt där vi har samlat in synpunkter för att se hur vi kan förbättra tillämpningen av miljöbalken. En annan av våra insatser, som vi gör i det löpande arbetet, är att vi jobbar med nationell vägledning på olika sätt, vi vägleder länsstyrelser och kommuner om lämplig hantering av de bestämmelser vi har. Dessutom händer det att vi själva också går in i enskilda prövningsärenden, antingen som expert eller som part.

Det sistnämnda syftar också till att vi ska få praxis och prejudikat så att det ska bli lättare att se hur olika regler ska tillämpas. Det sägs ibland att länder utan egna naturresurser och som är tättbefolkade, exempelvis Holland och Danmark, är mer pragmatiska och lösningsorienterade för att få till återvinning och kretslopp.Tror du vi kan lära av dem, eller har vi en mer fyrkantig rättstradition? – Jag tror inte att man kan säga att vi generellt har en mer fyrkantig rättstradition utan det här är frågor som hanteras i alla europeiska länder, med lite olika förutsättningar. Alla länder försöker förstås se till att man följer de EU-regelverk som finns men därtill har man ju egna nationella bestämmelser som det gäller att uppnå också. Vad är ditt bästa råd till SBMI och till föreningens medlemmar? – Mitt råd är att de ska se till att ha tillgång till kompetens, antingen i det egna företaget eller genom att anlita duktiga konsulter. Det är förstås viktigt att företagen är väl förberedda och har en god miljöambition i samband med prövningar. Det är väl mitt bästa råd.


25 år med kvalitet -alt til pukkverk

Vi har siktar som kan ta ut 0,063mm och 0,125mm från dina fractioner Ta kontakt för mer information runt våra Binder Bivitec - fines removal siktar

Vi kan redusera din filler andel utan tvättning eller vindsikting!! Andreas Arnesen +47 95 25 58 16, andreas@scandiamaskin.no Scandia Maskin AS Tel (+47) 32 21 00 50

post@scandiamaskin.no

www.scandiamaskin.no

Stenkoll, Bivitec.indd 1

27.04.2017 11:56:32

MRM öppnar på Söder Nu öppnar vi ett nytt och nära laboratorium i Stockholm, centralt och smidigt beläget på Södermalm. Laboratoriet kommer redan från start att bemannas av branschledande medarbetare med hög kompetens och lång erfarenhet. Vi är stolta över att, bland många olika tjänster, kunna erbjuda både CRS- och skjuvförsök.

Varmt välkommen förbi för att se vilka vi är och vad vi kan göra.

Laboratoriet ligger på Tavastgatan 34, 118 24 Stockholm. Vi öppnar i juni. Läs mer om våra tjänster, laboratorium och erfarenheter på mrm.se Vi på MRM är specialister inom geoteknik, miljöteknik, geologi och geofysik. I vårt ackrediterade laboratorium utför vi geotekniska analyser samt analyser på ballastmaterial till vägar, järnvägar och betong. 08-764 46 66 • www.mrm.se


sbmi.se

– allt om dammbekämpning FOTO: TAKEOFF

Dammbekämpning SBMIs medlemmar har länge arbetat med att försöka begränsa dammspridningen på sina arbetsplatser. En viktig fråga, särskilt med tanke på risken för respirabelt kvartsdamm och myndigheternas allt hårdare krav. Under senare tid har frågan diskuterats flitigt, bland annat på föreningens branschdagar, och detta har lett till produktionen av handledningar och filmer i ämnet. Stenkoll presenterar på de följande sidorna dokumentation rörande damm och dammbekämpning som finns att tillgå på hemsidan.

SBMIs hemsidas huvudsakliga syfte är att fungera som en kunskapsbank för medlemmarna. Inloggade medlemmar ges där möjligheten att ladda ner och läsa de handböcker, råd och andra viktiga dokument som SBMI har låtit ta fram. Dessutom samlas alla presentationer och filmer från branschdagarna på hemsidan. Stenkoll gör i några nummer ett nedslag och vägleder med information inom ett avgränsat område.

E

I.S NAVIGERA PÅ SBM

e­ ent finns under huvudm De flesta viktiga dokum n ette vinj der Un . ker böc nyns rubrik Info/Råd/Hand en an, tem d sär skilda finns fler a avdelningar me användaren håller mus­ när nas öpp eny erm und . Man kan också klicka pekaren över menyvalet böcker var på underav­ direkt på Info/Råd/Hand ter as i vänstermenyn. sen pre n delningar na äve menyval, som Tidningen I huvudmenyn finns fler det omfattande själv­ Stenkoll och en länk till I tagit fram. SBM som ial studiemater

48

KROSSORDET # 143


Dokument och handledningar

Presentationer

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Arbetsmiljö, Risker

Presentationerna från SBMIs branschdagar är i pdfformat och kompletteras av den sammanställning av branschdagen där man kan läsa ett noggrant referat av vad varje talare sade från scenen. Sammanställningen laddas upp på sidan cirka en månad efter respektive branschdag. Det är vanligt att presentationerna innehåller fler bilder än vad som visades på plats, eftersom varje talare har en begränsad tid för sitt föredrag.

Så minskas risker i arbetsmiljön

Dammbekämpning i täkter –

Arbetsgivaren är skyldig att systematiskt undersöka och bedöma riskerna för att någon på arbetsplatsen drabbas av ohälsa eller olycka och att åtgärda riskerna. Systematiken innefattar fyra steg:

erfarenheter från MinBaS

Undersökning: När risker inventeras ska skyddsombudet vara med och helst även personal som arbetar med de arbeten som undersöks t ex lastning, krossning, upplagshantering, utlastning, eller i verkstaden. Ett bra stöd för riskinventering finns i bilaga 1.

Detta är en sammanställning av kunskap som tagits fram av MinBaS-projekten och från statliga myndigheter om hur verksamheter kan arbeta för att minska problemen med damning. Syftet är att göra dessa kunskaper och erfarenheter tillgängliga på ett informativt och lättöverskådligt sätt, för att på så sätt maximera nyttan för aktörer i branschen.

Bedömning: Risker kan värderas genom att bedöma sannolikhet och konsekvens:

Texten innehåller även en del allmän information om damm som kan ge en bra kunskapsbakgrund.

Konsekvens (dagar avser sjukskrivningsdagar)

Texten tar upp damning och hur det går att förhindra utifrån vilka processer som ger upphov till damm och lämpliga åtgärder där. Texten beskriver också i lite djupare detalj ett antal metoder att bekämpa damm i ett särskilt avsnitt.

Liten

Måttlig

Stor

Mycket stor

1

2

3

4

1

1

2

3

4

5

< 20 dagar

2

2

4

6

8

10

> 20 dagar

3

3

6

9

12

15

Men för livet

4

4

8

12

16

20

Dödsfall

5

5

10

15

20

25

Här beskrivs också vägdamm bara i korthet. Dammbekämpning av vägar behandlas i en annan skrift. 


Sannolikhet Ytterst liten

Liten skada

Med damm menas i detta sammanhang störande ”synligt” damm. I denna broschyr behandlas inte medicinska aspekter vid inandning av mycket fina partiklar.

5

Vad som är liten eller stor sannolikhet kan bedömas enligt följande: 1 – Ytterst liten sannolikhet: 1 gång på 100 år 2 – Liten sannolikhet: 1 gång på 10 år 3 – Måttlig sannolikhet: 1 gång per år 4 – Stor sannolikhet: 1 gång per månad 5 – Mycket stor sannolikhet: 1 gång per dag Sannolikhet gånger konsekvens blir ett riskindex: se siffrorna med fet text ovan, t ex 3 x 2 = 6. Rött och gult är allvarliga risker. Grönt markerar mindre risk (”annan risk” i bilaga 2). Åtgärd: Arbetsgivaren ska snarast planera åtgärder för att minimera allvarliga risker som noteras vid skyddsrond eller som någon påtalar. Bedöms risken vara mycket allvarlig, dvs röd ovan, får arbetet inte utföras förrän risken är åtgärdad eller reducerad, medan andra risker kan hanteras efter hand.

DAMMBEKÄMPNING I TÄKTER OCH PÅ VÄGAR

För risker som markerats med rött och gult måste en skriftlig handlingsplan upprättas där det till varje åtgärd kopplas ansvarig och datum för när åtgärden ska vara genomförd. Annan risk som markeras med grönt ska åtgärdas vid lämpligt tillfälle, men utan krav på en tidsatt handlingsplan. Annan risk som inte åtgärdats bör omprövas vid varje ny riskinventering.

Dammbekämpning i täkter och på vägar – vägledning för platschefer

Risker, åtgärder, ansvarig, tid när åtgärd ska vara klar, resultat och risk efter åtgärd noteras i bilaga 2.

Sida 1

– EN VÄGLEDNING FÖR PLATSCHEFER OM METODER OCH LEVERANTÖRER

Kontroll: Har de åtgärder som genomförts fått önskad effekt eller inte – och har de skapat nya risker? Behövs nya åtgärder?

Systematiskt arbetsmiljöarbete - introduktion till riskbedömning inklusive bilagor och blanketter

Dammbekämpning i täkter – erfarenheter fråm MinBaS

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Säkra maskiner Hyttfilter WLO Användningsom råde: Filtertyp grad nr. Säljkod Filtrerings benäm ning Reservdels EN 779:2002 klassF5 Svensk benäm ning Eng. VOE 15052786 Std. m alanvändning Pre-filter ördelatdam m EN 779:2002 klassF8 Nor För-filter platserm ed m ycketfinf Std. VOE 11703980 Std. Krossanläggningarm m , Std.Filter EN 1822 klassH13 Standardfilter odör/lukt Std. VOE 11705485 W L45022 ippar,platserm ed stark ilter(asbest-) Asbestos EN 779:2002 klassF8 Sopt L45010 W Extrautrustning HEPA-f 11444259 VOE Pon Equipment Carbon filter er Extrautrustning Kol-filt

Cat

Säkrare maskiner i berg- och grustäkter Krossutskottet inom SBMI har länge arbetat för att finna tekniska lösningar på olika risker för människa eller miljö. Resultatet av detta arbete summeras i bifogat dokument.

Std. Std. Extrautrustnin g Extrautrustnin g Extrautrustnin g Extrautrustnin g

Dokumentet vänder sig till alla som ansvarar för inköp av maskiner – i SBMIs medlemsföretag och i företag som är underentreprenörer i täkter. Målet är att de vid varje inköpstillfälle ska ställa krav på nya maskiner enligt de punkter som tas upp i dokumentet, så att risker i täkter minskas. Målet är även att företag gemensamt ska driva på utvecklingen av det som kommenteras med kursiv text: framtida önskemål.

Filtertyp Svensk benämning

Dokumentet publiceras på SBMIs hemsida och kommer löpande att uppdateras när någon punkt har ändrats. Med cirka 4-5 års mellanrum görs en mer grundligt översyn av hela dokumentet. Teknikutveckling kommer att ge nya möjligheter att till rimlig kostnad förbättra säkerheten i täkt. Redan när denna första version av dokumentet genomförs kommer dock risken för olyckor att minska markant. Dokumentet beskriver en god säkerhetsnivå på maskiner. Dokumentet har granskats och godkänts av SBMIs styrelse den 6 april 2016. Styrelsen ställer sig bakom dokumentet och vill att det snarast blir vägledande vid varje maskininköp. Stockholm 28 juni 2016

Björn Strokirk, VD

Filtertyp Svensk benämning Innerfilter Ytterfilter Innerfilter Ytterfilter Hepa filter med fläkt Kolfilter

Hyttfilter 926M-938M Eng. benämning Air filter Cab Air filter Cab Pre cleaner Respa Carbon filter

Reservdelsnr. 365-7606 353-5058 VDE1608RS VDE1607RS 423-7157 ?

Eng. benämning

Reservdelsnr.

kiner Swecon Anläggningsmas Equipment

AB –

Ytterfilter Innerfilter Ytterfilter ljare av Volvo rad återförsäHepa auktoriseExtrautrustnin filter med g fläkt Extrautrustnin Kolfilter, inner g

Specifikation hyttfilter Swecon

SBMI-klassad maskin

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI

Tel 08-762 62 25 • kansliet@sbmi.se • www.sbmi.se Box 55684, SE-102 15 Stockholm • Besöksadress: Storgatan 19

Användningsområde Normal användning Krossanläggning, gruvor Krossanläggning, gruvor Krossanläggning, platser med mycket finfördelat damm

2017 VÅR – Branschdag i Stockholm Gustaf Bäck Arbetsmiljöverket – Sänkt gränsvärde för kvarts? Johanna Nydelius Swerock – Referensmätningar för riskbedömning av kvarts Niklas Osvaldsson Swerock – Rätt hyttfilter 2016 HÖST – Branschdagar i Umeå och Jönköping Agneta Jangenfeldt och Martin Forsgren Arbetsmiljöverket – Tillsyn Arbete med berg 2016 VÅR – Branschdag i Stockholm Per Murén NCC – Förbättrad dammbekämpning på mobila krossar Film från branschdagen – Mobil dammbekämpningsutrustning Per Axelsson PAX Miljöpartner – SBMIs typmätningar Gustaf Bäck Arbetsmiljöverket – Arbetsmiljöverkets tillsynsprojekt, vad gav sanktionsavgift?

Hyttfilter 950M-982M

Std. Innerfilter Air filter Cab 290-2287 er) eller Kol-filt väljer HEPA Std. man inte Ytterfilter Air filter Cab 353-5058 Standard-filter (om Extrautrustnin Innerfilter VDE1593RS g Extrautrustnin g

Filtreringsgrad ? ? EN779;2002 F9 EN779;2002 F9 HEPA ?

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

Construction

Pre cleaner Respa Carbon filter

VDE1592RG VDE1640RS VDE1592RG 416-8461 348-2432

Filtreringsgrad ? ? EN779;2002 F9 EN779;2002 F9 EN149; F9 EN149; F9 HEPA ?

Användningsområde Normal användning Krossanläggning, gruvor Krossanläggning, gruvor Krossanläggning, gruvor, Sophantering

Hyttfilter 988K

Specifikation hyttfilter Pon

2015 VÅR – Branschdag i Stockholm Jens Åhman Arbetsmiljöverket – Nya förskrifter om kvarts Per Murén NCC – Damning kom Konsekvenser om kvarts

mer in i CMD

in i CMD? mmer om kvarts kommer Vilka ytterligare krav tillko en exponering • Register över exponerade arbetstagare som utsätts för föra register över ‒ Enligt CMD ska arbetsgivaren . som kan innebära risk för ohälsa ttad exponering. innehålla uppmätt eller uppska ‒ Registret ska bland annat

• Substitution

det går att ‒ Utredning för att visa om exponering.

Filmer

ss använda en annan produkt/proce

som ger lägre

SBMI da för dammklass H damm behöver vara avsed

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Arbetsmiljö, Risker

• Dammsugare för kvarts (High hazard) Stockholm

av CMD framkallande – indirekt effekt icering av kvarts som cancer ‒ På grund av klassif 2016-04-07 till maskindirektivet för dammsugare - kopplad ‒ Harmoniserad standard

Damning

Referensmätningar kvarts - stendamm Per Murén NCC Industry

Sveriges SVERIGESBergmaterialindustri BERGMATERIALINDUSTRI

Damning ett problem

Dammbekämpning

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Säkra maskiner

ökningar?

inför framtida täktans

le technology” BAT

Krav på ”Best availab – teknikfråga, rimliga

ns anseende

kostnader, bransche

Täckta flak

KROSSORDET # 143

49


sbmi.se

DAMMBEKÄMPNING

– i Stenkoll

INLOGGNING OCH FRÅGOR

Genom åren har Stenkoll vid flera tillfällen haft anledning att uppmärksamma dammfrågorna. Det har handlat både om fördjupning efter SBMIs branschda­ gar och om enskilda artiklar. I nummer 1 2016 togs ett större grepp i ämnet. Stenkoll finns även som webbtidning och besökaren hittar respektive tidning genom att välja Tidningen Stenkoll i huvudmenyn och sedan klicka på önskad utgåva. Tidningen öppnas i ett nytt fönster för läsning på skärm.

Tillgång till de lösenordsskyddade delarna av SBMIs hemsida ingår i medlemskapet. För frågor kring hemsidan och inloggning, kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli.

nya föreskrifter tema damm

# 133 • Maj

maskiner Framtidens tallkulan – en titt i kris ningar Referensmät kvarts ft om – ny föreskri e schsamarbet UEPG – bran på Europanivå

ter i marina täk Stor potential ingar riskinventer

chdag Välbesökt brans

En tidning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts, med beteckningen AFS 1992:16 som skvallrar om att den faktiskt har 23 år på nacken, kommer snart att pensioneras. Den nya versionen som tar plats i författningssamlingen är betydligt modernare, verket har lyssnat på remissinstanserna och öppnar nu upp för referensmätningar. Något som inte minst bergmaterialbranschen välkomnar.

kvartshalter utan i stället se till att alla som arbetar i en riskfylld miljö är ordentligt skyddade.

TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

A

rbetsmiljöverkets författningssamling består av ett åttiotal "afsar", som de ibland vanvördigt kalllas, varav ett drygt tiotal direkt berör bergmaterialindustrin. I särklass äldst av dessa är föreskrifterna om kvarts och i slutet av maj är det dags att skicka en ny version till tryck. – Vi ser över våra förskrifter med en viss regelbundenhet, berättar enhetschefen Jens Åhman. Och det vi frågar oss är framförallt om de är ef-

fektiva och om de reglerar det vi vill att de ska reglera? Nu är det hög tid att modernisera utgåvan som handlar om kvarts. Vi vill att de nya föreskrifterna ligger mer i linje med den intilliggande AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. AFS 1992:16 var främst skriven för stationära anläggningar och hade absoluta mätkrav, med olika intervall beroende på hur nära gränsvärdet man legat i tidigare mätningar. Låg man över halva gränsvärdet krävdes

Vårt främsta mål är att hjälpa till att skapa en tydlig struktur i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

20

Jens Åhman

till exempel årliga mätningar. Kraven på mätningar låg inledningsvis kvar även i den nya föreskriften.

Dokumentation nödvändig Kravet på att arbetsgivaren ska bedöma riskerna och vilka som kan exponeras har blivit tydligare. Dessutom ska ett åtgärdsprogram tas fram när eventuella risker identifierats och hela förloppet ska dokumenteras. Inte för Arbetsmiljöverkets skull, berättar Jens Åhman, utan för att finnas tillgänglig för varje arbetstagare på varje arbetsplats. Exponeringsrisken kan bedömas på flera sätt, exempelvis genom egna mätningar eller genom mätningar som någon annan gjort vid förhållanden som går att jämföra. Det sistnämnda benämns referensmätningar och är något som branschen efterfrågade i sina remissvar. – Referensmätningar är en möjlighet för branschen att samla sig i frågan och skapa en bra arbetsmiljö-

Kritik mot första utkastet När det första föreskriftsförslaget skickades ut på remiss möttes det av hård kritik från berörda branscher. Bland annat pekade man på stora administrativa kostnader utan mätbar nytta. – Vi förstod att föreskrifter där alla aktörer tvingas mäta inte var rätt väg att gå, säger Jens Åhman. Vi lyssnade på kritiken och skiftade fokus. Vårt främsta mål är att hjälpa till att skapa en tydlig struktur i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Föreskrifterna ska hjälpa arbetsgivaren att uppnå det. De nya föreskrifterna fokuserar på de förebyggande arbetet och att tillräckliga åtgärder vidtas från början. – Helt i linje med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, påpekar Jens Åhman. Vi bestämde oss för att inte lägga lika mycket kraft på faktiska

kultur på sina arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets mål är att förhindra att människor drabbas av ohälsa. Och det bästa sättet vi kan göra det på är att hjälpa arbetsgivaren att skapa en bra och säker arbetsplats. – Undersökningar visar att varje krona som satsas på arbetsmiljöarbete ger 2–4 kronor i utdelning. Det säger allt, tycker jag.

FAKTA KVARTS Kvar ts (Kristallin kiseloxid) är ett av de vanligaste mineralerna i naturen. De farliga par tiklarna syns inte för blotta ögat. Exponering för respirabelt kvar tsdamm kan orsaka stendammlunga (silikos) som ökar risken för lungcancer. Par tiklarna fastnar i lungvävnaden och kapslas in vilket minskar lungfunktionen. Det tar 10–30 år att utveckla silikos och tidiga stadier av sjukdomen är svåra att upptäcka.

KROSSORDET # 133

Att branschen länge arbetat med att försöka begränsa damm på sina arbetsplatser är knappast någon nyhet. Inte heller att myndigheterna ställer allt hårdare krav på verksamheterna, inte minst med tanke på risken med respirabelt kvartsdamm. Stenkoll har pratat med NCCs Per Murén om utvecklingen på dammbekämpningsområdet samt med Per Axelsson, PAX Miljöpartner, om referensmätningar.

lindustri

# 138 • Maj

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

D

et finns tre tydliga incitament för att minska dammet i bergmaterialindustrins täkter. Det första har ett tydligt arbetsmiljöfokus, personalen i täkterna bör naturligtvis så långt som det överhuvudtaget är möjligt skyddas från farliga partiklar. Det andra incitamentet handlar om omgivningen, ofta stipulerar i täktvillkoren att verksamhetsutövaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa damm, det kan till exempel handla om vägarna till och från täkten. Det är också viktigt ur industrins synvinkel att arbetsplatserna är välskötta och rena för ett gott rykte bland grannar och i samhället i stort. Slutligen innebär damm också att utrustning och maskiner drabbas, slitaget är större i en dammig miljö, vilket innebär kostnader för branschen. – Industrin har alltid jobbat med att få bukt med

framtiden?

da SBMIs nya hemsi

es Bergmateria

Minska dammet

2016

SÄKRARE SÖK

21

Är dolhundar

från Sverig

# 137 • Mars

Tema Buller dämpas – så kan det pning Dammbekäm – i nytt fokus

KROSSORDET # 133

En tidning

tri

re Koll på tillverka – senaste nytt

mhet eller inte? Vattenverksa

Stenkoll #133, sidorna 20–23 Intervjuer med Arbetsmiljöverkets Jens Åhman, Thomas Blomgren från NCC och SBMIs Arbetsmiljöutskott samt NCCs Per Murén.

från Sverig

lindus es Bergmateria

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ålägger arbetsgivaren att bedöma risken för exponering av kvartsdamm.

DET

SVENSK HAVSSAND? Så gör du bra

2015

Hitta rätt med

SBMI fyller

SGU

30

Arbetsmiljöverkets granskning av bergindustrin visar på brister framför allt i kvartsföreskriftens krav på bedömningar av risker och dokumentation av åtgärder. Det konstaterar Fredrik Hedlund, sektionschef på Arbetsmiljöverket i Umeå, och nationell projektledare för tillsynsinsatsen ”Arbete med berg”, efter att drygt 300 arbetsplatser hittills har inspekterats. TEXT: HANS LUNDGREN

– Vi gör inspektionerna mot bakgrund av den nya föreskriften om kvarts. Det var nödvändigt att i samband med de nya reglerna ta fram ett tillsynsprojekt. Med tillsynen vill vi agera proaktivt och studera arbetsgivarnas förebyggande arbete, men också se hur verksamheterna anammat föreskriften, förklarar Fredrik Hedlund. I tillsynsprojektet ska 24 av Arbetsmiljöverkets inspektörer besöka cirka 540 arbetsplatser runtom i landet. I början av april var 325 av dessa avklarade. Till det kommer runt 270 uppföljningsbesök, som inspektörerna gör där man upptäcker brister vid det första tillfället. Totalt handlar det alltså om cirka 810 inspektioner som ska göras, på både små och stora företag.

e riggar Nya dämpad are – avsevärt tyst lan Sevesoanmä larna – nu finns mal Spara energi täkter – klimatsmarta

UR TEMPORÄR NAT

Slut i höst

Fredrik Hedlund

några år fauna frodas Där flora och chdag Vårens brans

Quarr y Life

Award

Projektet inleddes i november i fjol och ska avslutas i oktober 2016. Vanligen brukar det finnas saker att rätta till på 30–50 procent av arbetsplatserna. – Det som än så länge sticker ut sett

Det finns fog för en tillsynsinsats också med tanke på att branschen är mer olycksdrabbad än andra.

kt om kvarts Tillsynsproje 38

Fredrik Hedlund

hittills av tillsynen, är framför allt brister när det handlar om kvartsföreskriftens paragrafer kring riskbedömning och dokumentation av åtgärder, men också begränsning av dammspridning, rengöring, andningsskydd, rutiner för underhåll samt hanterings- och skyddsinstruktioner, säger Fredrik Hedlund.

Varken KOL eller stendammslunga kan botas. Därför är det så viktigt att se till att halterna av damm i luften är låga. Det är den enda riktigt säkra metoden för att förhindra att sjukdomarna uppkommer på grund av bergdamm. Särskilt gäller det när halten av kvarts i berget är hög, skriver forskarna i kunskapsöversikten.

Framför allt ovan jord

Inte bara damm

Utöver brister kring reglerna i kvartsföreskriften har Arbetsmiljöverkets tillsynsprojekt också resulterat i att krav har ställts på det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett flertal paragrafer. Arbetsmiljöverket har valt ett antal näringsgrenar som arbetar med bergbearbetning och hanterar kvartshaltigt material. Det är gruvindustrin och tunnelarbete men framför allt verksamheter ovan jord som täkter, betongstationer, stenhuggerier och krossning. Sedan 2 november i fjol gäller nya regler om stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2). Runt 80 000 personer beräknas vara exponerade för kvartsdamm i sitt yrke, yrkesgrupper som maskinoperatörer vid stenkrossar, tunnelborrning, stenhuggare med flera. De som jobbar med bergarbete löper en ökad risk för att drabbas av stendammslunga och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), enligt en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket.

Men tillsynsprojektet handlar inte bara om det hälsofarliga stendammet. Arbetsmiljöverkets inspektörer undersöker också hur arbetsplatserna hanterar risker med olycksfall. – Det finns fog för en tillsynsinsats också med tanke på att branschen är mer olycksdrabbad än andra, säger Fredrik Hedlund. Bergshantering är en farlig bransch. Genomsnittet för arbetsolyckor i samband med bergshantering är 11 per 1 000 sysselsatta, mot snittet för samtliga branscher 7 per 1 000 sysselsatta. Ras eller fall är den vanligaste olycksorsaken bland män och fallolyckor den vanligaste olycksorsaken bland kvinnor. Åtta dödolyckor inträffade under åren 2010–2014. De vanligaste händelserna var att den förolyckade påkördes eller klämdes. Av undersökningen Arbetsmiljön 2013 framgår att över hälften av de sysselsatta inom bergshantering upplevde att de utsattes för buller och kyla mer än en fjärdedel av arbetstiden. Det är en dubbelt så hög andel jämfört med

Per Axelsson

bildtext genomsnittet för samtliga branscher. Det är också vanligare att anställda som arbetar med bergshantering utsätts för damm, arbetar med vibrerande handverktyg och i vriden ställning. Vad är det viktigaste en arbetsgivare i bergmaterialbranschen bör tänka på? – Det kanske låter som en klyscha. men det gäller att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: undersök, bedöm och åtgärda risker. Det är grunden i allt. Vare sig det handlar om olyckor, tillbud eller farorna med kvartsarbetet. Jobba förebyggande mot kvartsdammet. Kartlägg riskerna med arbetet redan innan det börjar. Ett exempel på förebyggande arbete är att välja en metod som gör att inget kvartsdamm bildas. Vattenbegjut materialet för att binda dammet eller använd utsug för att få bort dammet. Ibland är det också nödvändigt med andningsskydd eller annan personlig skyddsutrustning. – Vår förhoppning är att vår insats får företagen att arbeta utifrån föreskriften på ett bra sätt och också att olyckorna och tillbuden i branschen ska minska, säger Fredrik Hedlund. Arbetsmiljöverket kan utdöma sanktionsavgifter för eventuellt försumliga arbetsgivare som inte lever upp till reglerna om kvarts. De kan dömas ut bland annat när det saknas fullständig skriftlig dokumentation

av riskbedömning och val av åtgärder för att minska riskerna. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. Än så länge har dock Arbetsmiljöverket inte fattat några beslut om sanktionsavgifter, uppger Fredrik Hedlund och fortsätter: – I stort sett sköter sig bergmaterialindustrin bra men vi tycker det är angeläget att kontrollera dessa områden, bland annat utifrån olycksrisken inom branschen.

På SBMIs hemsida till hösten Per Axelsson, PAX Miljöpartner, arbetar för närvarande med att för SBMIs räkning utarbeta dokumentation gällande referensmätningar för riskbedömning och åtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket öppnade för möjligheten att använda referensmätningar i föreskriften AFS 2015:2 från november 2015. Tanken är att företag i branschen ska kunna använda mätningar från andra arbetsplatser än den egna, givet att förutsättningarna och arbetsuppgifterna är jämförbara. – Jag har fått in en hel del mätrapporter från medlemsföretagen så det ser bra ut, säger Per Axelsson samtidigt som han påpekar att SBMI behöver fler. Mätrapporter från alla olika typer av arbeten i täkterna är önskvärda, men vid första etappen i referensmätningsprojektet fokuseras på fordons-/

Jag ser framför mig ett material bestående av generella råd om referensmätningar kombinerat med hur SBMI föreslår att man ska tolka dem.

Stenkoll #138, sidorna 38–40 Genomgång av Arbetsmiljöverkets tillsynsprojekt samt artikel om KrossKonsults mobila dammbekämpningsutrustning.

Per Axelsson

maskinförare samt arbete i vågkontoret. – Jag ser framför mig ett material bestående av generella råd om referensmätningar kombinerat med hur SBMI föreslår att man ska tolka dem, avslutar Per Axelsson. Därtill ett arkiv som medlemmarna kan använda för att ta fram mätningar som går att applicera på egna förhållanden och arbetsuppgifter.

Fler råd SBMI arbetar även med råd om dammreducerande teknik och kommer på olika sätt att stötta medlemmarnas arbete för en riskfri arbetsmiljö. Ett litet exempel är att i samverkan med tillverkare av gula maskiner säkra att rätt sorts filter renar hyttventilationen och att det byts med rätt intervall. En märkning kan underlätta: ”Filter mot kvartsdamm installerat den …/… 20…..”. Med rätt skötsel av maskinerna får förarna en god arbetsmiljö.

KROSSORDET # 138 KROSSORDET # 138

39

DAMMBEKÄMPNING

– i självstudiematerialet För något år sedan producerade SBMI ett omfattande självstudiematerial för nyanställda eller blivande krossmaskinister, lastmaskinsförare och reparatörer. Materialet består dels av pdf-dokument och dels av korta instruktionsfilmer. Flera av dokumenten och filmerna berör dammproblematiken. Hela materialet är lösenordsskyddat. A16. DAMMBEKÄMPNING

A16. DAMMBEKÄMPNING

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI – SBMI.SE/UTBILDNING

A16. DAMMBEKÄMPNING

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI

– SBMI.SE/UTBILDNING SVERIGES BERGMATERIALINDU

A16

tagit bort delar av filtret för att de tyckte att det var besvärligt att andas genom. Det är inte acceptabelt och utsätter individen för onödig risk. Det är viktigt att ha rent i hytten. När föraren sätter sig virvlar det damm som finns i hytten upp i luften. Det blir sedan hängande i luften i hytten hela dagen, eftersom partiklarna är så lätta. Övertryck i hytten gör själva hytten till en bra miljö. Ett sätt att minska exponeringen är att genom service och underhåll arbeta med att undvika oplanerade stopp. Personal som måste ge sig in bland transportband och siktar kan exponeras för damm, och även utsätta sig för andra fysiska risker.

STRI – SBMI.SE/UTBILDNIN

G

FRÅGOR 1. Ge tre exempel på allvarliga hälsorisker med damm. 2. Varför är det viktigt att redan från början skydda sig mot damm?

C6

3. Ge exempel på tekniska system som kan minska risken med damm.

4. Ge exempel på mekaniska system som kan minska risken med damm. 5. Vad är den lägsta godtagbara nivån på person­ lig skyddsutrustning mot damm? Ett sätt att minska spridningen av damm är att kapsla in 6. Varför är det viktigt band och andra dammkällor. att ha rent i hytten? Det går att minska mängden 7. Varför bör man arbeta för att undvika oplanera­ Att bespruta med vatten är ett damm genom ett bra sätt att minska damning. antal åtgärder de stopp? i täkten. Här är några exempel: Tekniska och mekaniska system

KVARTSDAMM EN VIKTIG ARBETSMILJÖFRÅGA

dammbekämpning

A16 Dammbekämpning

kan minska risken • Använda en bandskrapa på transportband Risken för damm kan minimerasen både med tekniska • Vattna gårvägar Det finns många sätt att minska riskerna med damm. Det och upplag täkt ger upphov till damm. • Täckta bandsystem och genom att personalen på olika sätt undviker Produktionen i en arbetsmiljöproblem, att exponera sig. Det finns olika tekniska lösningar för att • Täckta fordonsflak ifrån. Dammet är ett inte att komma i närheten vara krav på halvmask och krav på tilluft frånluft damm, bland annat dammuppsamling, bevatt­ • Vattna av boroch eller bekämpa de som duscha bilar (efter utvägningen) vara ett problem för och det kani maskinhytter. • Däckbad damm­för fordonen göra mycket för att minska gåräratt • Salta vägar Silikos en ärrbildning i lungan. Det göri att täkten. Men det PERSONAL SOM ARBETAR I ett problem •själva Använda silos för att kan damm Ibland fungerar sämre. vara Den som drabbas blir allt lagra produkter problemen.lungan arna. DAMMIGA MILJÖER SKA HA anläggning •avDammtätning ner smutsar ar i övergångar lättare andfådd, och blir till slut andfådd bara att mellan maskiner täkten genom att dammet • Ha PERSONLIG sitta still. Det leder också till större påfrestningar påbevattning med dysor i bandändarSKYDDSUTRUSTNING. • Använda vattenkanon Att kapsla in bandupplag minskar dammspridningen. för attslitaget dränka påinmaskiner hjärta och blodkärl. Silikos utvecklas under väldigt spräng­ Stendamm kan leda till allvarliga hälsoproblem. bättre säkerhet samt minskar ochsalvan Det allvarbekämpa på individen attberoende lång tid, upp till 40 på ning, vattendimma samt branschens elektrostatiska system. ”Vatten” förår, dessutom ligaste hälsoproblemen förbättrar Det •och Ha är silikos, eller stendammslunga, en tratt över utrustningar. Det finns ett stort antal metoder och högen med finmaterial anlägg­ eftersjukdomsförloppet KOL, obstruktiv exponeringen. Detanpassas långsamma gör kan vara rent vatten, olikaoch typer av Kroniskt skum, eller andra lungsjukdom. måste • Elektrostatisk dammning, men metoden dammbekämpning inginnan deanseende. dammbekämpn att drabbade kanavhinna gå i pension • utvecklar Dammsugareblandningar. De fyller alla funktionen att binda damm. Däckbad ningen. De positiva effekterna för fordonen tvättar fordonensDet trivsel högre att frånockså mekaniska anseende, Därför är detgerviktigt redan från början finns metoderäratt Ett problem branschens kOL däck attminska det ofta dammar mer när det är kallt. är att det ökarsilikosen. damm och minskar Silikos mängdenoch damm. hälsoproblem. De blötlagda allvarligt ett Den som vill skydda sig. spridningen av damm, attgår kapsla in band vatten och andra Det att använda är potentiellt veta mer om metoder som ner till ungefär -10° C genom Stendamm fordonen blöter också för som är berörd damm­ ner i täkten, vilket personal ytterligare att den bekämpning gör dammkällor, tätade kåpor lock.vattentanken. De tekniska syste­ attoch damm värma läsa en rapport Riskerna med kan Men rören måste blåsas rena minskar mängden damm. som damm­ branschen att och En år, däcktvätt femte tog vart fordonen framen i industriutveck Riskfaktorer menför är generellt dyra menmed effektiva, medan de meka­ hälsokontroll tryckluft lingsprogramm får göra innan de lämnar anläggningen är den och frysskyddsmedel måste tillsättas varje et som MinBaS. är kvarts gör att Det är eniguide år. Det de drar med mäts sigmen till Flera faktorer påverkar risken för damm: ärvarje billigare gör anläggningen svåråtkomligare. gång tekniska vattnet nivåerna täktenniska lösningar. av. Rapporten hand stängs mindre damm utanför anläggningen. finns Kvartsdamm ger i första att beståndsdelen. ner på www.minfo.s • Kvartshalten i berget. farligasteladda e underDet diskuteras tekniker för att kunna bespruta i MinBaS I ochtvå kallare hälsoproblem: 1.5. • Råmaterialet – vissa bergarter ger ifrån sig upphov mer till projekt miljöer, genom exempelvis uppvärmda munstycken, uppa • Silikos, eller stendammslung partiklar än andra. värmda slangar, automatisk tömning av systemet inför lungsjukdom. • Olika produkttyper dammar olika mycket. • KOL, Kroniskt obstruktiv natten och vätskor som sänker fryspunkten för vattnet. • Arbetssättet. Den som sitter i manöverhytten är att uppta sjukdom där lungornas förmåga en är KOL oftast väl skyddad, men kan bli exponerad för att Skyddstänkande försämras. succesivt t är viktigt syre och lämna ifrån sig koldioxid hon eller han går ut för att åtgärda något, exempelvis att arbetsplat­ som arbetar i dammiga miljöer ska ha förhindraPersonal försöker man att personviktigt Det är ha att en stor sten fastnat i anläggningen. liganställda skyddsutrustning. inte går ska de En andningsmask ger det bästa ser blir dammiga. Om det regler • Utrustning somproduktionen inte fungerar skyddet. ger är helt anpas­ täkt inte Denkan i eneller lägsta godtagbara nivån är en halvmask. Exempel på sådana effektiv skyddsutrustning. komma ifrån att lem. Det går inte attsad för sitt ändamål. Ett filtrerande munskydd är inte acceptabelt är ett arbetsmiljöprob upphov till damm. Dammet för dessa • Underhåll och reparationer, då stora mängder damm ändamål. Detsidär viktigt att använda masken korrekt. Det finns många olika tekniska lösningar för att bekämpa 1/4 Personal som arbetar i dammiga miljöerdamm. ska ha personlig kan frigöras. Det finns skräckexempel på personal skyddsutrustning. En andningsmask som tagit hål på ger det bästa skyddet. masken för att kunna ha en cigarett i A16. DAmmbekämpning hålet, och som A16. DAMMBEKÄMPNING

A16. DAMMBEKÄMPNING A16. DAMMBEKÄMPNING

HANTERINGEN AV KVARTS leder till att det bildas partiklar som är så små att de kan tränga djupt ner i lungorna och skada dem. Det är ett nygammalt arbetsmiljöproblem som alla täkter måste hantera. Kvarts är ett mineral som ingår i de allra flesta av Sveriges bergarter. Det damm som uppstår när man spränger, krossar eller siktar berg innehåller därför nästan alltid kvartspartiklar.

De minsta av dessa partiklar kallas respirabla vilket innebär att de kan tränga ner och fastna längst ner i lungorna. Respirabla kvartspartiklar syns inte och kan sväva många många timmar i luften. De är så små att de kan finnas kvar i luften långt efter att det synliga dammet sjunkit till marken.

C6 Kvartsdamm – en viktig arbetsmiljöfråga

Den gräns som gäller är högst 0,1mg/m 3. Den grundar sig på en sammanvägd bedömning av hälsoriskerna och vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt att göra. Det kan finnas skäl att åtgärder för att minska exponeringen genomföra även när mätningarna visar att halten är under 0,1mg/m 3. C6. KVARTSDAMM –

SID 2/4

Det är viktigt att som maskinförare hålla rent i sin hytt, och inte låta den bli dammig.

EN VIKTIG ARBETSMILJÖFRÅGA SID 1/4

SID 4/4

KROSSORDET # 143

Förhållanden som ökar risken Det finns stora skillnader i hur känsliga olika människor är för ett ämne. Det gäller även kvartsdamm, och vissa förhållanden ökar de hälsomässiga riskerna. Exempelvis har rökare som exponerats för kvartsdamm lättare att utveckla silikos än icke-rökare. De har också en högre risk att utveckla lungcancer. Ett annat exempel är att en person som är andfådd drar ner mer luft i lungorna, exempelvis den som utför

Kvarts kan skada lungorna Att regelbundet andas in respirabla kvartspartiklar kan på sikt ge upphov till lungskador, bland annat den obotliga sjukdomen silikos, stendammslunga. För att förhindra att medarbetare riskerar att skadas har Arbetsmiljöverk et satt en gräns för högsta godtagbara halt av respirabelt kvarts i inandningsluften på en arbetsplats.

SID 3/4

50

31

Stenkoll #137, sidorna 30–35 Temaartikel om utvecklingen på dammbekämpningsområdet samt om SBMIs arbete med att ta fram referensmätningar.

Kampen mot det farliga dammet

2016

KROSSORDET # 137

KROSSORDET # 137

60 år

tillsyn

K RO S S O R

från Sverig

tri

UPPDRAG:

K RO S S O R

K RO S S O R En tidning

lindus es Bergmateria

DET

DET

FOTO: NCC

Produktiva kvartssamtal om kvarts


Anmäl ditt intresse idag på www.swecon.se/utbildning

LÖNSAMMA UTBILDNINGAR GÖR SOM TUSENTALS ANDRA MASKINFÖRARE, ARBETSLEDARE, LÄRARE OCH ENTREPRENÖRER

Swecons instruktörer erbjuder riktade utbildningar på Volvo Construction Equipments alla produkter efter önskemål. Vidare finns förarutbildningar och instruktörsutbildningar för lokala instruktörer, produktspecialister och säljare, utbildningar för lärare och anläggningsingenjörer. Kurserna kan genomföras på plats hos kunden eller i Swecons utbildningslokaler i Eskilstuna. Eco Operator Genom att planera arbetet smartare och köra mer sparsamt – utan att minska produktiviteten – kan bränslekostnaderna minskas med upp till 25 procent. Eco Operator finns anpassad för tre segment: anläggning, industri och produktion. Dessutom har vi ett särskilt utbildningsmaterial för timmerhantering.

Tre dagar, tre produkter Den här utbildningen vänder sig främst till instruktörer och lärare. Våra produktspecialister går igenom teknik, redskap, sparsam körning och mycket mer. På plats finns även experter från Volvo Construction Equipment samt utvalda leverantörer av redskap.

Coachning, körteknik Du tycker att du planerar ditt arbete och kör sparsamt. Kanske har du redan gått vår utbildning Eco Operator? Men ibland är det lätt att glömma och istället falla in i gamla beteendemönster. Med vår skräddarsydda förarcoachning hjälper vi dig att komma på rätt spår igen, för att bibehålla eller öka produktiviteten och lönsamheten.

Ägande och drift För arbetsledare och företagsledning. Maskinkostnaden är mycket mer än den månadsvisa avbetalningen. Företagets ledning kan påverka flera kostnadsdrivande faktorer. Hur man konkret förbättrar lönsamheten genom bland annat fler produktiva maskintimmar samt när det gäller underhåll och bränsleförbrukning.

Simulatorutbildning Simulatorträning, lämplig för exempelvis fortbildning av maskinister samt introduktion av säsongsanställda. En billig och effektiv träning som ger en god grund för fortsatt arbete i maskin. Vi har simulatorer för hjullastare, dumper och grävmaskin, inklusive högrivning och sortering.

Grundläggande förarutbildning Erfarenhet är bra, men gårdagens kunskap är inte alltid användbar tillsammans med dagens teknik. För att göra maskininvesteringen maximalt lönsam, krävs det mer av föraren. Vi har utbildningar för hjullastare, grävmaskin samt dumper. Vi har även förarutbildning för asfaltläggare och väghyvel, vilket vi är ensamma om i Sverige.

SWECON UTBILDNING Martin Karlsson - Utbildare och anläggningsingenjör • Telefon: 010 - 556 98 13 • mobil: 072 - 554 88 25 e-post: martin.karlsson@swecon.com • www.swecon.se/utbildning

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Vill du öka tillgängligheten med 10%? Det är så vi gör stor skillnad, Metso Way. Metso MX™ konkross är framtagen på patenterad Multi-Actionkrossteknik som bygger på en kombination av hydraulisk kolv och roterande överdel i en enda kross. Den nya krossen tar ett jättekliv vad gäller lönsamhet, sänker driftskostnaden med 10% och möjliggör 10% högre tillgänglighet jämfört med traditionella konkrossar. Läs mer på www.metso.com/mx #TheMetsoWay

Stenkoll nr2 2017 web  
Stenkoll nr2 2017 web  
Advertisement