Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 142 • Mars 2017

Effektivt lagarbete – besök hos MPD i Falun Tema säkerhet – idéer för framtiden Extra oljerening – sparar maskiner och miljö

NYA PERSPEKTIV Täktplanering med stöd av drönare Praktikanter i täkter

Simulerad drift

Säker hjullastarförare


K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL Ansvarig utgivare Björn Strokirk

#142 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Täktplanering med hjälp av drönare. Läs mer på sidan 32. Foto: Rickard Forsberg

40

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm   

ECOLA DIC BE OR

L

N

Hemsida www.sbmi.se Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Mar tin Johansson, Johan A Lundberg, Hans Lundgren och Björn Strokirk. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2017 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in­ tressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Storbritannien utvinner runt 30 miljoner ton havssand om året. SGU har utrett förutsättningarna för marin täktverksamhet längs de svenska kusterna. SID

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7–8 Nyhetsflödet 10 Lokala eller regionala effekter? Vad är en lämplig lokalisering av en bergtäkt? Mar tin Johansson är numrets gästkrönikör. 12 Praktik i täkter SBMI arbetar för att ta fram ett utbildningspaket som ska locka unga studerande till bergmaterial­ branschen. 16 Väl fungerande MPD Länsstyrelsen i Dalarna och dess miljöprövningsdelegation, MPD, har uppmärksammats för sin ef­ fektiva miljöprövning av täkter. Stenkoll gör ett besök för att ta reda på hur man arbetar.

22 Säkerheten först Skanska ligger i framkant när det gäller arbetsmiljö och säkerhet. 28 Filter för renare olja Off line-filter minskar slitaget och ökar driftsäkerheten. Dessutom ger det miljömässiga och ekonomiska fördelar. 30 Välj rätt skopa Det är viktigt att definiera arbets­ uppgifterna när man ska välja skopa.

36 Entreprenadberg Trafikverkets stora projekt som Förbifar t Stockholm och hög­ hastighetsbanan Göteborg – Borås genererar stora mängder berg. Var t tar entreprenadberget vägen? 40 Havssand SGU har utrett förutsättningarna för utvinning i Sverige.

32 Täkten från ovan Många täkter dras med dåliga struk­ turlösningar. Täktplanering med drö­ nare kan vara lösningen.

44 Ny SBMI-film SBMI och TakeOff producerar dialogfilmen Säker hjullastarföra­ re som ska motivera och inspi­ rera till ökat säkerhetsmedve­ tande.

34 Krossa på webben Med hjälp av en webbaserad platt­ form är det nu möjligt för operatö­ rer att i den dagliga driften analyse­ ra produktionen i täkter och kross­ anläggningar.

46 Samling i Stockholm Vårens branschdag äger rum i Stockholm den 6 april. Läs mer om programmet som fokuserar på arbetsmiljö, säkerhet och framtidens industri.

KROSSORDET # 142

3


n e n o ti k u d o r p r ö f ft ly Ett S 1203 är en tredäckad sikt som lämpar sig särskilt väl för sortering av beläggningsmaterial. Sikten kan matas med 160-180 ton/h 0/16 för splitting till exempelvis 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 med godkända kurvor. Med de höga stödbenen blir det lätt att hålla rent och snyggt runt maskinen. Siktstationen har också nyutvecklade integrerade, hydrauliskt fällbara, trappor och kraftiga, säkra gångbanor för en trygg arbetsmiljö. Och naturligtvis eldrift för bästa driftsekonomi. S 1203 är utrustad med Vibro Block, ett nytt och unikt system som gör att siktens kraftiga slag stannar där det hör hemma och inte går vidare ut i chassit. Det ger hela maskinen en gång som är mjukare än hos en frisvängande sikt, men utan att kompromissa med kapaciteten. Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

Högtryck i byggandet – vad kostar uteblivna täkter?

S

GU kom nyligen ut med skriften ”Sand, Grus och Krossberg 2015”. Det är som vanligt en mycket informativ skrift, där SGU på sidorna 24–27 bedömer behovet av ballast de kommande åren. Bilden är entydig – behovet av ballast ökar. Hur klarar vi det? Till synes utan problem: det är bara att köra mil efter mil med tunga lastbilar från fjärran täkter och terminaler så ska ni se att bergmaterialet kommer fram i tid. Vägslitage? Trängsel? Trafikrisker? Kostnader? Miljöutsläpp? Diffusa problem som ingen äger. Martin Johansson argumenterar, på sidorna 10–11 i detta nummer av Stenkoll, för behovet av helhetssyn när nya täkter ska prövas. Nyttan är regional medan olägenheten är lokal. Kan vi bli bättre på att beskriva miljövinsten med nya täkter? Jag hoppas det. På SBMIs hemsida finns sedan några år en räknemodul för miljöeffekter av lastbilstransporter. Men även om vi blir bättre på det kommer många ansökningar om täkter och terminaler att få avslag – med rätta. Alla täkter är inte tillräckligt väl placerade.

Men vilka lägen är acceptabla och vilka är det inte? När inte ens våra mest erfarana täktspecialister vid stora advokat- och konsultbyråer kan ge en god prognos om det är värt att satsa 1–1,5 miljoner kronor på en ansökan, då är det något som är fel. Miljöprövningen är oförutsägbar menar de. Det kostar även samhället stora belopp när länsstyrelserna handlägger ansökningar som inte beviljas. Alla vore betjänta av en mer förutsägbar miljöprövning, vilket inte har ett dugg att göra med om miljökraven är mer eller mindre hårda – bara att de är förutsägbara. Färre ansökningar som avslås skulle även

minska de långa handläggningstiderna. Länsstyrelserna har mycket att göra och SBMI har flera gånger uppvaktat departementen om att länsstyrelserna måste få mer resurser och att duktiga handläggare måste kunna få bättre betalt. Det är en stor förlust när erfarna handläggare lämnar länsstyrelsen för att få en mer marknadsmässig lön.

= 480) som försämringen åren 2004–2014 kostar samhället om alla ansökningar beviljades. Alla ärenden beviljas inte, men det handlar ändå om betydande samhällskostnader som längre handläggningstider medför. Mer resurser kan minska problemet liksom mer samverkan.

Handläggningstider är långa och ökar över tid. Konsultfiman Ramböll har på uppdrag av Svenskt Näringsliv mätt handläggningstid för tillståndprövning av B-ärenden, där tillstånd för täkter och vindkraftverk utgör merparten.

Länsstyrelser arbetar olika effektivt. Falun har blivit mycket effektiva sedan de börjat tillämpa Lean-processen, hävdar våra medlemmar – se reportaget på sidorna 16–21. Detta bekräftas av Skogforsk som har gjort en intressant genomlysning av läget i Norrlandslänen. Utredningen finns på Skogforsks hemsida. Resurser så att skickliga handläggare stannar och erfarenhetsutbyte där goda arbetssätt kan identifieras och spridas, skulle kunna korta ledtiderna för tillståndsprövningen. Ökad samverkan om någon MPD får en stor ärendebalans bör också övervägas.

Kan vi bli bättre på att beskriva miljövinsten med nya täkter?

År 2004–2007 var den genomsnittliga ledtiden 50 veckor. År 2007–2010 var den 56 veckor. År 2011–2014 var den 66 veckor. Det innebär handläggningstiden har ökat nästan fyra månader. I en C-uppsats från Umeå Universitet 2003, "Nybrytning eller långa transportavstånd?", uppskattades att extra miljöutsläpp samt ökat vägslitage, buller och olyckor kostar knappt 0,2 miljoner kronor om en medelstor täkt kommer i drift en månad senare. Att materialet tranporteras längre ger också direkta ekonomiska konsekvenser som är av samma storleksordning. Totalt blir det nästan 0,4 miljoner per månad. Det sägs att det beslutas om cirka 300– 400 täkter per år vid landets länsstyrelser. Skulle vi räkna på fyra månader och på 0,4 miljoner per månad så blir merkostnaden knappt 500 miljoner per år (4 x 0,4 x 300

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 142

5


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: joakim.heise@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2017 14–15 mars Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och admi­ nistrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. FULLBOKAD. För anmälan till väntelista kontakta SBMI. 6 april Årsstämma och branschdag Stockholm, Svenskt Näringslivs Hus 5 oktober Branschdag Jönköping, Filmstaden 19 oktober Branschdag Umeå, Filmstaden

Vårens upplaga av Grundkurs i bergmaterialindustrin är fullbokad. Kursen ges även den 7–8 november. 7–8 november Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

21–22 november Produktkunskap, kvalitets­ säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upp­

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkrare att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

w w w.norab.com

handling av bergmaterial. Kurspro­ grammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegen­ skaper hos bergmaterial, kvalitets­ säkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.


Nyhetsflödet Ny konkross från Sandvik Sandviks CS550, som lanseras på CONEXPO-CON/ AGG-mässan i Las Vegas 7–11 mars, är en andrastegskross för applikationer på upp till 700–750 ton. Sandvik beskriver krossen som en tillförlitlig högreducerande arbetshäst med hög kapacitet för sekundärkrossning. Enligt företaget uppnår CS550 upp till 25 procent högre reduktion jämfört med liknande typer av krossar, vilket möjliggör en effektivare process redan i det andra steget så att det tredje steget avlastas. Dessutom minskas retur till krossen med upp till 50 procent utan minskad produktion av högvärdiga produkter. – Sandvik CS550 har ett stort intag som matchar förkrossen, med möjlighet att producera stora volymer, ge en hög reduktionsgrad och en utmärkt form på slutprodukten, säger Martin Johansson, Lifecycle Manager för kon- och spindelkrossar hos Sandvik Mining and Rock Technology.

UTFÖR ENTREPRENADKROSSNING MED MODERNA MOBILA OCH STATIONÄRA KROSSVERK Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se


Nyhetsflödet Stadsvänlig serie krossar från Metso Den mobila krosserien Metso Lokotrack Urban kan tack vare bullerskydd och minskat utsläpp av damm minimera effekterna för människor som bor och arbetar runt byggarbetsplatser, skriver Metso i ett pressmeddelande. – Vi har utvecklat en ny lösning för att göra det möjligt att genomföra krossverksamhet i de hårdast reglerade stadsmiljöerna, säger Jouni Hulttinen, Product manager, Lokotrack mobila krossverk, på Metso. Att få miljötillstånd för krossning i tätbefolkat område är mycket svårt. Lokotrack Urban har en hög krosseffekt. Samtidigt minimeras dess påverkan på närboende och de som arbetar intill anläggningen.

Metso menar att den bullerskyddade Lokotrack Urban LT106 sänker skyddsavståndet med upp till 60 procent. Ljudnivån på 23–25 meters avstånd från en vanlig kross har man på 9–11 meter från denna kross. – Våra testresultat är imponerande, fortsätter Hulttinen. Naturligtvis måste man komma ihåg att processljud också är mycket beroende av annan utrustning som används i anläggningen. Lokotrack Urban är också utrustat med ett system för dammskydd. Dammet kanaliseras och stannar inne i det mobila krossverket och genom ett spraysystem med vatten under högtryck absorberas de flesta dammpartiklarna från luften.

Norditek lanserar Terex Finlays största För att möta trenden med allt större mobila krossar väljer Norditek att lansera en grovsorterare som kan direktkopplas med en käftkross eller konkross i det stora segmentet. Grovsorteraren Terex Finlay 893 har en kapacitet på upp till 1000 ton/timmen, den väger 50 ton och siktytan omfattar totalt 21 kvm fördelade på två plan.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

KLEEMANN – Maximal prestanda och effektivitet www.wirtgen-group.com/sweden

Alvesta Tel: 0472 – 100 91

Göteborg Tel: 031 – 748 31 31

Nora Tel: 0581 – 80 400


Personligt och professionellt hela vägen

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henrik Gustavsson, 070-732 76 86, och Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang kan nu tecknas, hör av er för information! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!” Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se


gästkrönika

Framtidens bergtäkter – och frågan om platsval

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) förutspår i sin rapport”Grus, sand och krossberg 2015” (2016:3) att mer än hundra miljoner ton sten, sand och grus per år måste brytas och transporteras fram till våra byggplatser för att möta behovet av byggmaterial i Sveriges tillväxtregioner under de kommande decennierna.

O

FOTO: MANNHEIMER SWARTLING

vanstående skulle innebära en ökning av ballastproduktionen med 60–70 procent jämfört med medelvärdet för perioden 2000–2015, till en omfattning som vi inte har haft i Sverige sedan början på 1970-talet. Samtidigt ser förutsättningarna idag helt annorlunda ut än de gjorde då vi i Sverige senast hade en motsvarande efterfrågan på ballastmaterial. Under de senaste 30 åren har det skett en utveckling mot allt färre, men större, täkter. Det innebär att transportavståndet för ballastmaterial till slutanvändarna har ökat. Redan idag är uppskattningsvis var fjärde lastbil i Stockholms län en ballasttransport och utvecklingen går, enligt SGU, mot ökade transportavstånd. SGU beskriver därför det förväntade ökade behovet som en enorm utmaning för miljön och våra transportsystem.

Lämplig lokalisering

Detta leder till frågan vad som är en lämplig lokalisering av en bergtäkt. Frågan kan förväntas aktualiseras vid flera framtida tillståndsprövningar av nya – och kanske även befintliga – täktverksamheter i våra storstadsregioner. Utgångspunkten enligt 2 kap 6 § miljöbalken är att platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Vid tillståndsprövningar av nya täkter har tyngdpunkten i praktiken kommit att ligga på de omedelbara, lokala miljöeffekterna, framför allt i förhållande till närboende. Buller och vibrationer i förhållande till bostäder har därför blivit begränsande faktorer vid valet av plats som många gånger omöjliggör en täktetablering i närheten av större tätorter. Utan att generalisera alltför mycket kan man säga att

Vilka faktorer ska i framtiden vara styrande för bedömningen av vad som är en lämplig plats för bergtäktsverksamhet?

10

KROSSORDET # 142

GÄSTKRÖNIKÖR: Martin Johansson, advokat, Mannheimer Swartling

det traditionellt har funnits, och säkert fortfarande finns, en uppfattning att täktverksamheter ska bedrivas på platser där det finns få, eller helst inga, närboende som kan bli störda. En sådan inställning är dock problematisk. Den har bidragit till en utveckling där relativt oexploaterade områden i stället har kommit att utsättas för betydande störningar och miljöpåverkan. Andra konsekvenser är ökade transportavstånd med ökad klimatpåverkan och minskad trafiksäkerhet, framför allt vintertid, som följd.

Bergtäkter riksintresse? Det finns dock andra bestämmelser i miljöbalken som borde ges betydelse vid lokaliseringsprövningen. Enligt 3 kap 7 § miljöbalken ska områden som innehåller värdefulla ämnen eller material så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa. Områ-


Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå

Redan idag är uppskatt­ ningsvis var fjärde lastbil i Stockholms län en ballast­ transport och utvecklingen går mot ökade transport­ avstånd.

den som är av riksintresse för dessa ändamål ska skyddas mot sådana åtgärder. Dessa bestämmelser ska tillämpas både inom ramen för kommunernas översiktsplanering och vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Områden med viktiga bergförekomster kan visserligen användas för ändamål som inte hindrar eller påtagligt försvårar en framtida utvinning, men däremot bör till exempel nya bostadsområden inte tillåtas alltför nära sådana platser. Bestämmelsen har i praktiken inte fått något större genomslag när det gäller bergtäkter. Det finns till exempel ytterst få bergförekomster i närheten av våra storstadsregioner som har ansetts vara av riksintresse. Samtidigt framgår det av Mark- och miljööverdomstolens rättspraxis att viktiga bergförekomster mycket väl kan anses vara av riksintresse (se MÖD 2006:49).

Framtida frågor Vilka faktorer ska i framtiden vara styrande för bedömningen av vad som är en lämplig plats för bergtäktsverksamhet? Ska störningarna för närboende utgöra en begränsning för framtida täktetableringar på samma sätt som idag? Eller är intresset av att minska trafikbelastningen och utsläppen från transporter viktigare ur ett samhällsperspektiv? Vi kan förvänta oss att dessa frågor kommer att ställas på sin spets i framtida tillståndsprövningar. SGU drar i sin rapport slutsatsen att det, bland annat mot bakgrund av miljömålet Begränsad klimatpåverkan, kommer att krävas att fler bergtäkter placeras på ur transportsynpunkt gynnsamma platser. Myndigheten konstaterar dock att det idag finns ett flertal hinder mot detta. I praktiken kommer det att krävas att berörda kommuner anvisar lämpliga platser i sina översiktsplaner. Ett sätt att påverka denna utveckling från branschens sida skulle kunna vara att verka för att SGU pekar ut lämpliga bergförekomster i Sveriges tillväxtregioner som riksintressen enligt 3 kap 7 § miljöbalken.

Anm: SGU:s rapport kan hämtas från www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2016/november.

Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Kunskap på webben På SBMIs hemsida finns mängder av handböcker och andra nyttiga dokument att läsa eller ladda ner.

www.sbmi.se

bergsskolan

en liten högskola med stor potential

materialteknik, inriktning metallurgi & Berg och anläggning

för dig som är redo för nya utmaningar Högskoleutbildningar  uppdragsutbildningar för företag forskning & utveckling

info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se


Introduktion till

12

KROSSORDET # 142


utbildning

täktindustrin Många duktiga platschefer närmar sig pensions­åldern. Tillflödet av nya krafter har länge varit ganska litet. På något sätt behöver bergmaterialbranschen bli mer känd och synlig. Praktik i täkter kan vara ett bra sätt att komma i kontakt med fler unga. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 142

13


utbildning

S

BMI har sedan tidigare ett omfattande studiematerial, i form av filmer och pdf-dokument, som riktar sig till nyanställda maskinoperatörer, som kanske kan hantera en grävmaskin men som saknar kunskaper om att arbeta i en täkt. Detta material kan även användas mot en målgrupp där det kan vara intressant att söka framtidens platschefer – elever vid högskolans treåriga utbildning med inriktning samhällsbyggnad. Det saknas dock fortfarande ett självstudiematerial som är än mer inriktat på denna målgrupp och som gör att deras praktiktid blir givande och meningsfull. I skrivande stund på­ går därför ett projekt för att ta fram ett studiematerial som är enkelt att använda för de som stiftar bekantskap med industrin för första gången.

Erfaren referensgrupp FOTO: ENVIX

Eva Johansson

Eva Johansson på miljökonsultföretaget Envix Nord AB i Umeå är ansvarig och har till sin hjälp en referensgrupp med Jan Bida, MinFo, Per Murén, NCC, Pär Johnning, NCC och Pär Bur-

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 6 APRIL EN lin, Svevia. Eva Johansson har tidigare bland annat genomfört utredningar och kartläggningar för MinBaS I och har en bakgrund inom Luleås tekniska universitet. Ett av syftena med utbildningsmaterialet är att ge studenterna en känsla för hur det fungerar i verksamheten, en möjlighet att ta ställning till om arbetet kan vara passande för individen. Att fånga intresset, helt enkelt. – Vi tror också att företagen kan dra nytta av introduktionen, säger Eva Johansson. Man kan få upp ögonen för personer som visar framfötterna, studenter att hålla ögonen på, som har rätt ambitioner och ett intresse för branschen.

Riktar sig mot treåriga linjer Bergmaterialbranschen har länge varit osynlig på de flesta tekniska högskolor i landet med inriktning samhällsbyggande. Att man siktar på den treåriga, och inte den femåriga utbildningen, beror på att chansen att de som går treårig linje fortsätter i bergmaterialbranschen erfaren-

hetsmässigt har varit större jämfört med de som går hela civilingenjörsprogrammet. – De som studerar på de längre programmen har ofta siktet inställt på andra positioner i bergmaterialbranschen eller på annat håll. Vi riktar oss inte till den gruppen i det här fallet. En premiss man tagit i beaktande vid utformningen är att ansvariga för industrins arbetsplatser sällan har möjlighet att lägga mycket tid på att ta hand om praktiserande studenter. Materialet kommer därför att i hög grad vara självinstruerande, där eleven söker kunskap till stora delar på egen hand. – Vi vill minimera arbetsinsatsen för den eller de som blir handledare på plats, i täkten. En idé som diskuteras är att som komplement erbjuda någon form av mentorskap där rutinerade och erfarna människor i branschen kan fungera som stöd över internet, exempelvis via Skype-samtal eller liknande.

Hoppas på genomslag

”Nödvändigt för hela branschen” FOTO: SVEVIA

Pär Burlin

14

KROSSORDET # 142

Svevias arbetschef för norra Sverige, Pär Burlin, är övertygad om att det studiematerial som nu tas fram kommer att tas emot väl av industrin. – Jag upplever att vi i hela branschen har börjat inse att något sådant här är nödvändigt för att komma vidare. Till stor del handlar det om att höja nivån. Dels för oss som arbetsgivare, att kunna visa vad vi faktiskt kan erbjuda, och dels för studenterna som ges chansen att visa upp sina personliga egenskaper och sin ambition. Han bekräftar att tidigare "praktikantprojekt" tyvärr ofta har blivit mer av en belastning för täktpersonalen än den introduktion och inspiration de är tänkta att fungera som. – Det är den krassa verkligheten. Men jag är övertygad om att det här upplägget istället kommer att bli ett bra verktyg för oss när vi ska rekrytera. Pär Burlin menar också att det finns stora chanser att studiematerialet också öppnar dörren för ökad mångfald på arbetsplatserna i branschen. – Jag är säker på att när vi får ett bra material att jobba med så kommer hela branschen ställa upp och göra allt för att det ska fungera. Rekrytering är en prioriterad fråga för alla företag inom bergmaterialindustrin.

Målet är även att erbjudandet om praktik – självstudier i täkt – ska bli mer och mer populärt bland studenter från år till år därför att de som gjort praktiken berättar om hur givande det har varit. Det får inte bli som när Bergsskolans rektor skulle praktisera åtta veckor i ett stålverk; han fick bara måla trappräcken eftersom inget annat erbjöds på den tiden. Exakt hur studiematerialet kommer att utformas är det ännu för tidigt att sia om. Utgångspunkten i nuläget är ett kompendium för 4+4 dagar i täkt, inklusive studievägledning för handledare i täkt och för eventuella mentorer. – Målsättningen är att kunna presentera ett internt dokument för utvärdering under våren och ett pilotprojekt under sommaren, berättar Eva Johansson. LTU har visat intresse för att fungera som huvudlärosäte men ännu är det för tidigt att säga något definitivt.


www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge


mpd

16

KROSSORDET # 142


Effektivt lagarbete – när MPD Falun prövar täktansökan Länsstyrelsen i Dalarna och dess miljöprövningsdelegation, MPD, har uppmärksammats för sin effektiva miljöprövning av täktansökan, bland annat i en rapport från Skogforsk som publicerades 2016. Stenkoll har besökt länsstyrelsen i Falun för att höra hur de jobbar. TEXT OCH FOTO: JOHAN A. LUNDBERG ILLUSTRATION: EVA EDBERG

M

iljöprövning av täkter görs numera av miljöprövningsdelegationer vid tolv av landets länsstyrelser. Delegationen vid länsstyrelsen i Falun prövar täkter och annan miljöfarlig verksamhet i Dalarnas och Gävleborgs län. – De tre senaste åren har länsstyrelsen handlagt och delegationen prövat och beslutat i drygt hundra ärenden per år. Av dessa har cirka en fjärdedel varit täkter, säger Johan Hjerpe som är sakkunnig och samordningsansvarig för miljöprövningsfunktionen vid länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Enligt Skogforsks rapport ”Projekt Bergtäkt – potentialer till kortare ledtider i miljöprövningen”, som publicerades 2016, har MPD Falun utvecklat ”intressanta arbetssätt” för en effektiv prövningsprocess. – Vårt mål är att prövningen ska ta max 180 dagar från det att ansökan

och miljökonsekvensbeskrivning är komplett. Det har vi klarat i alla täktärenden under senare år, konstaterar Johan Hjerpe.

Prövning av täkter – lagarbete Vad är det då för intressanta arbetssätt som MPD Falun utvecklat för att prövningen av täktverksamhet ska fungera effektivt? Ja, enklast torde det kunna sammanfattas med ett ord: teamwork. Alla som är inblandande i ett ärendes handläggning och beslut, handläggare, sakkunniga och ordföranden i miljöprövningsdelegationen, samråder och samverkar under hela prövningsprocessen. – Vi har täta möten och jobbar väldigt prestigelöst. När det dyker upp frågor och problem under beredningen träffas vi och diskuterar för att hitta en lösning så fort det går. Det är viktigt för att hålla tempot uppe, säger Lars A. Andersson.

Han är expert på miljörätt vid länsstyrelsens juridiska avdelning, och blev i maj 2016 förordnad av regeringen att vara ordförande i miljöprövningsdelegationen i Dalarna. Ett väldigt roligt uppdrag, tycker han. – Roligt, ansvarsfullt och intressant eftersom miljöbalken, som vi prövar ärendena mot, är lite som en gummisnodd. Man kan tänja den runt nästan vad som helst bara man tar i ordentligt. Men balken ska främja hållbar utveckling. Det är kompassen man får

De tre senaste åren har länsstyrelsen handlagt och delegationen prövat och beslutat i drygt hundra ärenden per år. Johan Hjerpe

KROSSORDET # 142

17


mpd

Mötet vid Leantavlan är obligatoriskt. Statusen på samtliga ärenden som är under prövning eller föremål för samråd gås igenom. På bilden syns fr. v: Eva Staffansson, handläggare vindkraft m m och sakkunnig, Sedigheh Abodollahi, handläggare täkter, Marie Ernström, handläggare vindkraft, avloppsreningsverk m m och sakkunnig, Erik Sundqvist handläggare industri, Karin Almqvist (skymd), handläggare industri m m, Johan Hjerpe, chef för prövningsfunktionen och sakkunnig.

följa när paragraferna är så vida att man kan läsa in väldigt mycket i dem.

Kompetens är guld värd

Lars A. Andersson

Lars A. Andersson menar att han är lite för ny i uppdraget som MPD-ordförande för att kunna ta åt sig äran av att prövningen av täkter fungerar effektivare i Dalarna än på många andra håll. – Som ordförande i MPD är jag visserligen tratten som alla beslut ska passera igenom. Jag får inte vara för

Den främsta förklaringen till den effektiva processen ligger i det stora kunnande som finns hos länsstyrel­sens handläggare och sakkunniga.

18

KROSSORDET # 142

Lars A. Andersson

omständlig och långsam. Men den främsta förklaringen till den effektiva processen ligger i det stora kunnande som finns hos länsstyrelsens handläggare och sakkunniga. Kompetensen, erfarenheten och skickligheten hos dem är helt avgörande för att processen ska flyta på och vi kan fatta väl avvägda beslut. Johan Hjerpe är benägen att hålla med. Han konstaterar att miljöprövningsfunktionen har medarbetare som har kompetens och mångårig erfarenhet av täktärenden. En av dem är Sedigheh Abdollahi. Hon är biolog, jobbade på Stora Enso innan hon började på länsstyrelsens miljöskyddsenhet 2006 där hon bland annat arbetade med frågor som rörde kemikaliehantering och förorenad mark. 2012 började hon som handläggare vid miljöprövningsfunktionen och sedan några år bereder hon i princip

alla ansökningar om täktverksamhet i Dalarnas och Gävleborgs län som kommer in till myndigheten. – Jag tycker täktverksamhet är intressant, säger hon.

Aktiv handläggning Som handläggare ska hon bland annat se till att ärendena är kompletta när de kommer in eller begära in kompletteringar om de inte är det. Hon ska se till att ansökningarna kungörs och skickas ut på remiss till berörda parter, att svar kommer in och att verksamhetsutövare får möjlighet att bemöta remissinstanserna. Ofta har hon många pågående ärenden samtidigt att hantera. – Jag försöker jobba aktivt med alla ärenden. Jag bevakar att kompletteringar, remissvar och bemötanden kommer in i tid. Jag har alla viktiga datum registrerade i min kalender och visar det sig att svarstiderna inte


mpd

respekteras tar jag omedelbart kontakt via telefon eller mejl. Det brukar fungera bra. Många verksamhetsut­ övare och remissinstanser känner mig vid det här laget, säger hon. Hon konstaterar att det är viktigt att vara aktiv och styra ärendegången för att ledtiderna ska hållas. – Jag vill inte att ärenden ska staplas på hög, det är bara stressande.

Problem löses direkt I Sedighehs jobb som handläggare ingår även att skriva förslag till beslut i varje prövningsärende. Under senare år har miljöprövningsdelegationerna i Sverige gemensamt utarbetat övergripande ”mallar” för hur beslut ska vara utformade så att de blir mer likartade över hela landet. Sedigheh och miljösakkunniga i Falun har också utarbetat rutiner för täktärenden som fungerar som stöd i deras arbete. Men eftersom alla täktärenden är unika dyker det ofta upp olika frågor som behöver diskuteras för att hon ska komma vidare med beslutsskrivandet. Sedigheh delar tjänsterum med Eva Staffansson. Hon är civilingenjör med en bakgrund i både myndighetsvärlden och näringslivet. 2009 började hon på länsstyrelsen i Dalarna som handläggare av täktärenden. I dag bereder hon främst stora och tidsödande vindkraftärenden, men fungerar i många fall som sakkunnig i de täktärenden som Sedigheh Abdollahi handlägger. – Vi har en lagom bred glugg i skärmen som skiljer våra skrivbord. Genom den bollar vi många frågor när de dyker upp säger Sedigheh med ett skratt. Eva Staffansson nickar instämmande: – Som handläggare är det viktigt att man känner att man vågar fråga om råd och få hjälp när man behöver det. Annars finns risken att man fastnar i funderingar och inte kommer vidare. Men det behöver vi inte riskera här. Det finns en bred erfarenhet och kompetens i prövningsgruppen att ösa ur.

– Miljöprövningen av täkter fungerar effektivt eftersom vi har kompetenta och erfarna medarbetare som jobbar som ett lag, säger Johan Hjerpe, som är samordningsansvarig för miljöprövningsfunktionen. Sedigheh konstaterar exempelvis att några handläggare i gruppen har en kommunal bakgrund och bland annat har jobbat med tillsyn av täktverksamhet. – Deras synpunkter kan vara mycket värdefulla när man funderar på vad som är rimliga villkor att ställa. De villkor man ställer på verksamhetsutövare måste ju kunna följas upp i verkligheten också, säger hon. Bred kompetens och korta kontaktvägar bidrar till en effektiv bered-

nings- och prövningsprocess av täktärenden hos myndigheten. – Vi har ett starkt fokus på ledtider som alla är överens om. Vi prioriterar ärendehanteringen, säger Johan Hjerpe.

Samling vid Leantavlan Det märks inte minst när Stenkoll kommer på besök. Det är måndag morgon och handläggare och sakkunniga som är i tjänst sitter församlade på Johan Hjerpes rum för möte.

KROSSORDET # 142

19


mpd

Sedigheh Abdollahi (t. v. ) är specialiserad täkthandläggare vid länsstyrelsen i Dalarna. Rumskollegan Eva Staffansson är miljösakkunnig i täktärenden i Miljöprövningsdelegationen.

På mötet ska läget i alla pågående prövnings- och samrådsärenden gås igenom. Löper ärendena som de ska? Har det dykt upp problem som behöver diskuteras? Är det någon som har svårt att hinna med och behöver avlastning? På en leantavla på väggen finns allt visualiserat: vem som är handläggare respektive sakkunnig för varje ärende och i vilken fas ärendet är – om det är under komplettering eller kungjort och ute på remiss, om ansvarig handläggare kan börja utforma förslag till beslut eller om

Som handläggare är det viktigt att man känner att man vågar fråga om råd och få hjälp när man behöver det.

20

KROSSORDET # 142

Eva Staffansson

ärendet är överlämnat till MPD för beslut.

Inblick i varandras ärenden Sedigheh Abdollahi har tio pågående ärenden markerade på tavlan. Hon berättar bland annat att hon skrivit förslag till beslut i två ärenden som hon lämnat vidare för granskning till kollegan Eva Staffansson, som är miljösakkunnig för dessa ärenden. – Jag har tittat igenom förslagen och tycker de ser bra ut. Om vi hinner ta upp dem för beslut i Miljöprövningsdelegationen på torsdag är dock osäkert. Den nya vindkraftparken Fageråsen i Malung-Sälens kommun ligger före i kön, säger Eva. Sedigheh Abdollahi berättar vidare att hon börjat skriva förslag till beslut i ett annat täktärende som Johan Hjerpe är sakkunnig för. – Jag har dock vissa frågor och funderingar som jag behöver bolla med Johan och Lars. Vi har ett möte inbokat i morgon. Då vill jag också stäm-

ma av om du tycker att vi kan kungöra och skicka ut ansökan om att få öppna täkt i Vålåberget på remiss, säger hon. När ”tavelmötet” är slut och medarbetarna lämnat rummet konstaterar Johan Hjerpe att genomgången framför Leantavlan är viktig av flera skäl. – Det är bra att alla får en inblick i varandras ärenden och en helhetsbild av verksamheten. Vi är en grupp och ska jobba som en grupp. Då blir vi effektiva. Tavlan hjälper till att visualisera arbetssituationen. För mig fyller tavlan en viktig funktion när jag ska fördela ärenden på olika handläggare och sakkunniga. Om någon är hårt belastad kan vi försöka omfördela ärenden. Det har hänt, säger han.

Koll på juridiken Varje torsdag eftermiddag har miljöprövningsdelegationen en stående sammanträdestid. – Det är då vi brukar fatta besluten


i de ärenden vi prövat. Det är bra att vi har en eftermiddag avsatt för det innebär att vi har tid att gå igenom och diskutera innehållet i besluten en sista gång, säger Lars A. Andersson. Han konstaterar att en av hans viktigaste uppgifter är att granska besluten ur juridisk synpunkt. Men också att fortlöpande informera handläggare och sakkunniga om nya EU-direktiv eller nya domar i mark- och miljödomstolarna som har betydelse för miljöprövningen. – Det brukar jag ta upp på våra måndagsmöten.

Besökt 25 kommuner Johan Hjerpe konstaterar att miljöprövningsfunktionen hos länsstyrelsen i Dalarna även vidtagit andra åtgärder för att i möjligaste mån säkerställa en effektiv prövningsprocess. – Vi har besökt samtliga kommuner i Gävleborgs och Dalarnas län, totalt 25 stycken. Kommunerna är ju viktiga remissinstanser vid miljöprövning av verksamheter och även

tillsynsmyndighet för många verksamheter. Vi har presenterat oss och informerat om hur vi jobbar. Det tror vi är viktigt för att skapa ömsesidig respekt och bra samarbetsklimat som i slutänden bäddar för en effektivare prövningsprocess.

Splittrat samrådsansvar ett aber Sedan länsstyrelsen i Dalarna fick ansvar för tillståndsprövning även av täkter i Gävleborgs län 2012 har myndigheten även utvecklat samarbetsrutiner med länsstyrelsen i Gävleborg, som enligt lag fortfarande är samrådsmyndighet för miljöfarliga verksamheter i det egna länet. – Vi får meddelande om när det är samrådsärenden på gång så att vi kan lämna synpunkter till länsstyrelsen i Gävleborg. Handlar det om större projekt försöker vi också vara med som åhörare på själva samrådet, säger Johan Hjerpe. Även om samarbetet med länsstyrelsen i Gävleborg fungerar bra tycker han dock att det är principiellt fel att ansvaret för samråd och prövning är splittrat.

– En effektiv miljöprövning grundläggs i stor utsträckning redan i samrådsfasen, säger han.

Svår ekvation Däremot är han nöjd med att varken han eller övriga sakkunniga vid prövningsfunktionen behöver yttra sig i större ärenden, s k A-verksamheter, som prövas av Miljödomstolen. – Jag vet att vi har kollegor som behöver ägna mycket tid åt sådana yttranden. Här i Dalarna är det medarbetarna på miljöskyddsenhetens tillsynsfunktion som har det ansvaret. Det innebär att vi helt kan fokusera på våra prövningsärenden. Johan Hjerpe konstaterar slutligen att kravet på effektiv handläggning och kravet på myndigheter att underlätta för företagen kolliderar med det faktum att den lagstiftning och det regelverk som styr prövningsverksamheten blir allt mer komplex. – Det där är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Men vi kämpar på…


säkerhet

Stenkoll på säkerheten

22

KROSSORDET # 142


– vi besöker Skanska Skanska är ett av de företag i branschen som arbetar allra mest intensivt för säkrare arbetsplatser. I skrivande stund driver man ett flertal projekt inom olika områden. Stenkoll är nyfiken på några av dessa. I Stenkoll har vi tidigare berättat om hur Skanska både arbetar med ny teknik som dolsäkra rutor och med strukturellt säkerhetstänkande. Ett exempel på det sistnämnda är artikeln om inpasseringssystemet i Olundatäkten, en satsning inom projektet "Säker logistik". Samtliga delprojekt bildar en helhet som har sin bakgrund i det stora säkerhetsprojekt som initierades för knappt fyra år sedan. På de följande sidorna tittar vi lite extra på hur Skanska arbetar med tre definierade risker. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 142

23


säkerhet

Säker parkering Branschen har upplevt flera incidenter där parkerade obemannade hjullastare rullat iväg. Därför har Volvo tillsammans med Skanska tagit fram en prototyp till framtida tillvalsutrustning för parkeringsbroms som ska förhindra detta.

P

rototypen är en konstruktion med en säkerhetsbrytare som i nedfällt läge aktiverar fordonets parkeringsbroms. Brytaren är monterad vid förarstolen på ett sådant sätt att föraren tvingas fälla ner den för att ta sig ur hjullastaren. Det går alltså inte att lämna fordonet utan att det är säkert parkerat. När föraren sedan ska återgå till arbetet behöver denne åter fälla upp brytaren för att kunna avaktivera par-

Hjullastare som rullar iväg är en känd risk i branschen och det ska bli spännande att se hur den här funktionen tas emot.

Magnus Reuterwall

keringsbromsen. – Prototypen monterades nyligen på en hjullastare i en av Skanskas anläggningar, berättar Mikael Nordell, produktspecialist på Swecon som representerar Volvos program av gula maskiner. Men jag vill verkligen poängtera att detta är en konceptstudie som kommer att utvärderas ordentligt innan vi går vidare. Skanskas Magnus Reuterwall ser fram emot resultaten. – Hjullastare som rullar iväg är en känd risk i branschen, säger han, och det ska bli spännande att se hur den här funktionen tas emot. Magnus Reuterwall är ordförande i SBMIs Krossutskott där man sedan länge arbetat för säkrare maskiner. Bland annat har man tagit fram ett förslag till kravspecifikation kallad "Säkra maskiner" där en av punkterna handlar om just problemet med rul�-

SBMIs dokument "Säkra maskiner", som förutom gula maskiner även behandlar kros­ sar, finns att ladda ner från SBMIs hemsida under rubriken Info/ Råd/Handböcker.

Säkrare maskiner i berg-

och grustäkter

Krossutskottet inom SBMI har länge arbetat för att finna tekniska lösningar risker för människa eller på olika miljö. Resultatet av detta arbete summeras i bifogat dokument. Dokumentet vänder sig till alla medlemsföretag och i företag som ansvarar för inköp av maskiner – i SBMIs som är underentreprenörer i täkter. Målet är att de vid varje inköpstillfälle ska ställa krav på nya maskiner enligt punkter som tas upp i dokumentet, de så att risker i täkter minskas. företag gemensamt ska driva Målet är även att på utvecklingen av det som text: framtida önskemål. kommenteras med kursiv Dokumentet publiceras på SBMIs hemsida och kommer någon punkt har ändrats. Med cirka 4-5 års mellanrum löpande att uppdateras när översyn av hela dokumentet. görs en mer grundligt Teknikutveckling kommer att ge nya möjligheter att till rimlig kostnad förbättra säkerheten i täkt. Redan när denna första version av dokumentet genomförs olyckor att minska markant. kommer dock risken för Dokumentet beskriver en god säkerhetsnivå på maskiner. Dokumentet har granskats och godkänts av SBMIs styrelse den 6 april 2016. Styrelsen ställer sig bakom dokumentet och vill att det varje maskininköp. snarast blir vägledande vid Stockholm 28 juni 2016

Björn Strokirk, VD

SVERIGES BERGMATE RIALINDUS

TRI

Tel 08-762 62 25 • kansliet@sbmi.se • www.sbmi.se Box 55684, SE-102 15 Stockholm • Besöksadress: Storgatan

19

lande obemannade hjullastare. – SBMI, liksom Skanska, ställer höga krav och det är förstås till viss del deras förtjänst att vi tagit fram den här prototypen, säger Mikael Nordell. Tanken är att detta är en utrustning som kommer att vara enkel att eftermontera på flera av Volvos hjullastarmodeller. Men först en ordentlig utvärdering.

FOTO: SWECON

24

KROSSORDET # 142


0370-140 55 | krosskonsult.se

Kristofer Almén, Uthyrning Service

Mats Remnelid, Eftermarknad

Där det händer Genom korta beslutsvägar, nära engagerat samarbete och djup kunskap har vi lärt oss att det är där det händer slaget står när det gäller krossning- och sorteringsutrustning. Genom mer än 45 års erfarenhet har vi byggt upp en bred serviceorganisation och en stor uthyrningsflotta. Vår moderna anläggning rymmer en rejäl verkstad med ett stort urval reservdelar på hyllan. Allt i ett utmärkt geografiskt läge! Vi vet att ett nära samarbete är lika viktigt vid ert dagliga arbete som när vi drar upp riktlinjerna för en effektiv ombyggnation av en stationär krossanläggning. Vi sätter alltid säkerheten främst. Innan vi börjar jobba. Vi är helt enkelt med – där det händer.

Försäljning

Uthyrning Service

Eftermarknad

A NDR E A S A L MÉ N, V D

K RIS T OF E R A L MÉ N

M AT S R E MNE L ID

070-626 01 22 andreas @ krosskonsult.se

070-618 01 22 kristofer @ krosskonsult.se

070-619 01 22 mats.r @ krosskonsult.se


säkerhet

Säkra transportörer

ON NTATI GEN E S E R P DA NSCH A R B IL PÅ 6 APR

Bandtransportörer har tidigare ofta lämnats utan att ingreppsskydd har satts tillbaka. – När vi tittade på hela segmentet av maskiner märkte vi att många av dessa var helt oskyddade, berättar Johan Nordin. Detta gällde förstås även bandtransportörer där vi historiskt haft några riktigt otäcka olyckor. En viktig del av arbetet bestod av att definiera vilka säkerhetskrav företaget på egen hand skulle ställa på maskinerna i verksamheten. – Naturligtvis fungerar arbetsmiljölagstiftningen som grund i det jobbet, fortsätter Johan Nordin. En central del av den handlar om att förebygga

FOTO: MIKAELA ANDERSSON

När Skanska nu ser över säkerheten kring sina bandtransportörer har man utgått från ett an­ vändarperspektiv, i motsats till det produktions­ perspektiv som kanske ofta får råda. Slutsatsen lyder: det är inte gott nog att bara skydda mot de farligaste riskerna. Med projektet "Säker till­ verkning" har man tagit ett större grepp.

olyckor och bygga bort risker. Därefter gick vi vidare och tittade på de maskindirektiv som gäller i fråga om vilken standard transportörerna ska håll. Skanska upptäckte att standarden inte ställde så höga krav som man själva tyckte behövdes.

Säkert arbete på höjd

Fallolyckor är en av de vanligaste kategorierna av arbetsplatsolyckor i bran­ schen. Skanska arbetar på bred front för att hitta sätt att bygga bort riskerna. Där det inte är möjligt försöker man att hitta rätt fallskyddsutrustning till rätt arbetsuppgifter. FOTO: PROCURATOR

Riskerna för fall från höjd i en bergtäkt kan lite grovt delas in i två kategorier. Dels handlar det om arbete som måste utföras på viss höjd, exempelvis vid inspektioner och reparationer av maskiner, och dels rör det sig om inmätning och borrning uppe på bergpall. ProMikael Neiner duktspecialisten inom fallskydd Mikael Neiner, från fallskyddsföretaget Procurator som Skanska samarbetar med, menar att när det gäller den andra kategorin, arbete uppe på bergpall, handlar det om olika varianter av personligt fallskydd exempelvis rep med replås och fallskyddsblock. Skanskas arbetsmiljöutvecklare Marie Sandberg: – Vi har testat flera sätt att förankra utrustningen, bland annat en form av "galge" som kan fästas i borrade hål eller i en stålvajer som spänns upp på en meter höjd som en form av ”löplina”. – Från den fallskyddssele man har på sig går rep med replås och man släpper själv ut så mycket lina man behöver ha för att kunna arbeta, förklarar Mikael Neiner.

26

KROSSORDET # 142

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 6 APRIL EN

Han fortsätter: – När det sedan handlar om arbete uppe på en kross eller liknande försöker vi alltid föreslå plattformar, räcken, trappor eller liknande. Men tyvärr så är det inte alltid möjligt att bygga sådana. Då handlar det istället om att använda personlig fallskyddsutrustning och att det finns infästningspunkter där personalen kan säkra sig under arbetet. Skanska arbetar också med ”rätt arbetsmiljöval” vid inköp och användning av stegar och bockar som finns ute i verksamheten. Man tittar dessutom på möjligheten att jobba med skylift eller liknande. – Vi försöker att på varje anläggning se över behovet och om det är möjligt att ha en skylift på arbetsplatsen, eller åtminstone nära till att hyra, säger Marie Sandberg. – Att förebygga fall och hitta rätt varianter av fallskydd är ett pågående arbete och det återstår mycket att göra framöver, för att hitta lösningar som medarbetarna känner fungerar i det dagliga arbetet, avslutar hon.

– De största riskerna finns vid bandens båda ändtrummor men vi tyckte inte det var gott nog att bara skydda mot de farligaste riskerna. Det finns risker utmed hela transportbandets längd.

Skydda hela Skanska valde att sätta en gemensam standard för hela företaget; hela transportbandet skulle skyddas. – Naturligtvis innebar detta en del begränsningar, konstaterar Johan Nordin. Med sådana lösningar förlorar man till viss del överblicken och man har inte samma möjlighet att göra enklare reparationer. Skanska valde dock att se begränsningarna som nödvändiga konsekvenser av den säkerhetsnivå man bestämt skulle råda. – I hög grad försöker vi hindra tillträde till rörliga delar där klämrisker finns, vilket i det här fallet är i princip hela bandet. Exempelvis genom grindar som när de öppnas automatiskt stoppar bandet. Nu vill Skanska också försöka driva på mot utvecklingen av en ny standard för bandtransportörer. – CE-märkningen innebär att en maskin uppfyller grundläggande säkerhetskrav, vilket medger en viss risknivå, avslutar Johan Nordin. Vi tycker inte att det ska finnas ett sådant utrymme och vill tillsammans med övriga i branschen påverka för en bättre och säkrare standard.


IFE System, Åsenvägen 9C, 553 31 Jönköping – Tel: 036-12 92 00 – E-mail: info@ife-system.se – Hemsida www.ife-system.se

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Produktionssprängning i bergtäkter sedan 1979

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Har du frågor om bergsprängning, eller ett projekt som du vill diskutera, kontakta oss för ett personligt möte. Klas Vogler eller Jan Johansson. Voglers Sverige AB, voglers@voglers.se


teknik

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 6 APRIL EN

Renare olja med off line-filter Ren olja i systemet minskar slitaget på maskinerna och ökar driftsäkerheten. För att inte tala om de miljömässiga och ekonomiska fördelarna. Stenkoll tittar närmare på off line-filter. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SANDVIK

N

ormalt sett filtreras olja internt i maskinerna, oavsett om vi talar om krossar eller hjullastare. Flödet är konstant högt och filtreringen är på grund av detta inte alltid så effektiv som är önskvärt. Och trots tätningar av olika slag är det i princip omöjligt att hindra damm från att ta sig in i

När det gäller konkrossar rekommenderar vi kontinuerlig filtrering.

28

KROSSORDET # 142

Andreas Christoffersson

systemen. En lösning är att koppla på ett off line-filter som tack vare ett betydligt långsammare flöde är mycket effektivt vid rening av oljan. Ett sådant filter fungerar som en separat "njure" som i lugn och ro säkerställer bästa möjliga kvalitet på den viktiga oljan. Det finns många olika filterlösningar på marknaden, både temporära extrafiltreringar där man kopplar in ett flyttbart off line-filter som renar oljetanken under en viss tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och permanent monterade filter som kontinuerligt renar oljan på en maskin med hög belastning. Stenkoll har pratat med Sandvik som sedan 2010 har erbjudit permanenta off line-filter som tillval till sina konkrossar och som planerar att införa lösningen som standard. – I nuläget finns filtren som tillval och så kallat "retro-fit kit" till våra krossar, berättar Sandviks Andreas Christoffersson. Anledningen till att vi började erbjuda detta var ett ökat fokus på tillförlitlighet, miljö och hälsa. Dessutom sjunker driftskostnaderna.

Lägre hastighet Han berättar att trots att krossarna har ett internt övertryckssystem så är det svårt att undvika att damm tar sig in, särskilt i en så utsatt miljö som i täktbranschen. Slitna damm- och lucktätningar, liksom den manuella

hanteringen vid exempelvis oljebyte släpper genom oönskade partiklar. Genom maskinens interna filter flödar oljan med stor hastighet, hela tankvolymen omsätts i många fall på bara några minuter. Ett off line-filter befinner sig inte i huvudflödet utan omsätter all maskinens olja på i normalfallet ett par timmar. Filtreringen är finare och resultatet blir en betydligt renare olja. – När det gäller konkrossar rekommenderar vi kontinuerlig filtrering, säger Andreas Christoffersson. Enligt Sandvik är fördelarna med denna typ av filtrering flera, bland annat: • Minskat slitage på kross- och tankkomponenter • Minskad oljekostnad • Minskad oljehantering vilket innebär vinster för både miljö och hälsa.

Nöjda användare NCCs anläggning Ramnaslätt utanför Borås är en av täkterna som använder systemet. I somras installerades ett off line-filter på företagets tertiära konkross H6000 för tester. – Rent okulärt så ser vi en markant skillnad på oljan, berättar produktionsledaren Magnus Andersson. Vi har ännu inte fått resultaten från inlämnade oljeprov men är övertygade om att de kommer visa det vi redan tycker att vi vet. Han berättar att det räcker med att


NCCs anläggning i Ramnaslätt installerade sitt första off line-filter i somras och är mycket nöjda med funktionen.

öppna krossen för att märka nyttan. – Den är mycket renare än tidigare, mindre smuts som sliter på maskinen. Oljetemperaturen är också lägre och jämnare eftersom kylarna inte är igensatta av smuts. På sikt kommer våra driftskostnader sjunka ordentligt.

Fem år utan oljebyte Resultatet betydde att Ramnaslätt installerade filter på två ytterligare krossar. Även hos Skanska i Önnestad utanför Kristianstad, där man för fem år sedan installerade ett filter på en Sandvik CH440 med 400 liter olja i tanken, ser man fördelarna. – Vi har inte bytt olja sedan dess,

säger Richard Svensson. Och inte heller har vi bytt det filter som sitter inne i maskinen, det har räckt med att byta i off line-filtret varje år. Han intygar också att krossen är renare inuti sedan installationen. – Smörjoljan blir inte så varm som tidigare och det är inget vatten i oljan, vilket kan ställa till problem med kondens när det är kallt ute. Richard Svensson fortsätter: – Investeringskostnaden är definitivt avklarad. Och jag är övertygad om att slitaget på maskinen har minskat ordentligt. – Vi på Sandvik har valt att satsa på en lösning som är väletablerad inom offshore- och vinindustrin, avslutar Andreas Christoffersson. Det

är en extremt finfiltrerande teknik som förutom partiklar också filtrerar bort vatten och oxidationsrester. Men naturligtvis finns det många off line-lösningar på marknaden. Jag rekommenderar alla, oavsett vilket varumärke man använder, att titta närmare på den här tekniken.

FAKTA Off line-filter kan även användas växelvis till flera olika maskiner i samma täkt. Filtret gör stor nytta även om det bara renar oljan en gång i veckan. Motsvarande rening finns nu även att tillgå för gula maski­ ner och för andra krossar.

KROSSORDET # 142

29


teknik

Något att sätta tänderna i

Platschefen förutsätts vara en tusenkonstnär som kan allt från miljöjuridik och arbetsmiljöfrågor till geologi och maskiner. Till hjälp och vägledning vad gäller val av skopa har Stenkoll talat med Rondellen Maskins Christian Sahl. Hur bör resonemanget föras när det är dags att byta verktyg? TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: EMA

D

Christian Sahl

30

KROSSORDET # 142

en allra viktigaste frågan för potentiella skopjägare är vilket arbete maskinen och skopan ska utföra. Optimal bredd, höjd och längd påverkas förstås av vilket material som ska grävas ut. Sedan tillkommer detaljer som maskinvikt, vilket fäste som används, tandsystemets utförande med mera. Varje förare har sin egen åsikt och sina speciella krav då berg och mark har skiftande egenskaper. Ett bergmaterial beter sig olika på olika platser helt enkelt, något som varje erfaren bergsprängare kan intyga. Oavsett arbetsnytta och utförande, liksom vilket varumärke och vilken

modell som väljs, så är det viktigaste att skopan är optimerad för ändamålet. Att den fungerar och ger det bästa ekonomiska utfallet i slutänden. Vad bör man alltså tänka på när man som maskinägare utvärderar en skopas värde och beständighet? – Att jämföra två skopor med samma volymmått och sedan genast jämföra priset är lite för enkelt, säger Christian Sahl. En köpare måste också väga in vilken materialkvalitet och vilken dimension i stålet som används. Han berättar att man vanligen mäter stålets hårdhet i enheten brinell.

Exempelvis ett "450 stål" eller ett "500 stål". Christian Sahl menar att en köpare alltid ska fråga sig varför den ska använda en viss stålsort. – Ståltillverkarnas produkter har vissa tekniska egenskaper som skiljer dem åt, även om två produkter initialt verkar vara av samma kvalitet. Det är viktigt att fråga sin skopleverantör vilket stål som används och vad skillnaden är jämfört med andra varianter. Vad tjänar man på just den här stålkvaliteten?

Styrka respektive hårdhet Ett enkelt sätt att jämföra mätvärden mellan olika varianter är att fråga efter volymenheten och skopans tomvikt. – Hur mycket skopan väger ger kunden en indikation om stabiliteten i konstruktionen, säger Christian Sahl. Hur mycket stål betalar man för? Ett starkare stål innebär att dimensionerna kan minskas i tillverkningen, vikten minskas vilket ökar nyttolasten. – Utmärkt, givetvis. Om man inte har gått för långt i dimensionsminskning med risken att få en instabil konstruktion i skopstrukturen. Ett hårdare stål än normalt i botten av skopan, på bekostnad av tjockleken, kan betyda att livslängden är konstant men effekten kan bli att botten bågnar eller sviktar när skopan trycks mot berget. – Det är förstås oerhört irriterande att skaffa en skopa som inte klarar de krafter som den utsätts för, fastslår


Många parametrar behöver begrundas när det är dags att välja ny skopa.

Christian Sahl. Alltså bör man inte nöja sig med att köpa en lätt skopa eftersom den faktiskt kan vara alldeles för lätt. Han förklarar att alla stål har samma densitet oavsett styrkan och att alla stål sviktar vid yttre lastpåverkan. Men det är maskinkraften och stålets styrka som avgör om det blir en deformation av stålet eller inte. Ett starkt stål kan svikta som en fjäder utan att bli permanent deformerat. Styrka mäts i enheten megapascal medan stålets hårdhet mäts i brinell, som nämnts ovan. Det är viktigt att inte blanda ihop begreppen. En förenklad tumregel är att dividera styrkan (MPa) med tre och därefter jämföra med brinell-talet.

är det viktigt att tillverkaren har bearbetat stången så att en riktig fogberedning finns mellan de material som ska sammanfogas. Christian Sahl menar att det alltför ofta förekommer bristfälliga fogberedningar på denna punkt, med utmattningssprickor som konsekvens, vilket i slutänden betyder att skopan tillbringar onödig tid i verkstaden. – Det är inte svårt att svetsa höghållfasta stål idag men det krävs att man förstår skillnaden mellan ordinärt stål och höghållfast. Kraven på förvärmning är större eftersom höghållfasta stål är mer känsliga för vätesprickor och utmattning. Att det finns en god svetshygien i verkstaden som svetsar skopor är också viktigt.

Svetsen nästa steg

Ta hjälp av leverantör

När köparen väl har förstått vilka stålegenskaper som tillverkaren använder sig av i sin konstruktion så bör denne titta på svetskvaliteten. – Den känsligaste punkten är ofta fästet. Ett snabbfäste (S-fäste) är en punkt som ofta utsätts för utmattningssprickor i svetsförbandet mellan rundstången och gaveln. Därför

Därefter bör svetsarna i konstruktionen skärskådas. – Jämför och lär dig hur en svets med dålig penetration ser ut, alltså en så kallad kallsvets. Förstå vad porer innebär, syns de vid ytan med blotta ögat så finns de inuti svetsen också. Han menar att svetskunskaperna i Sverige generellt har blivit sämre i

takt med att mycket av tillverkningen flyttat ut ur landet. Sedan varvsindustrin försvann har också en hel yrkeskår blivit kraftigt reducerad. I exempelvis Polen, där både varvsindustri och tillverkningsindustri finns kvar, har det vuxit fram en stolt yrkeskår av svetsare. Att se skillnaden på bra och dåliga svetsar kräver inte att man är utbildad svetsare och ett vant öga ser bättre än ett ovant. Christian Sahl avslutar med ett gott råd: – Lär dig mer och ta hjälp av din leverantör. Rätt utförande och rätt tänk från början ger dig ett fantastiskt bra och hållbart verktyg till din maskin.

FAKTA Skandinaviska förhållanden med besvärlig mark och hår t slitage gör att det ställs högre krav på skopan än i övriga Europa. Få maskintillverkare gör sig besvär att leverera ma­ skiner med skopor tillverkade i övriga Europa eller Asien. Istället tar man hem maskinen utan skopa och utrustar den lokalt med en skopa tillverkad i Sverige eller Norge.

Annons Stenkoll feb_2017 Plain Roctim ver01 JS.pdf 1 2/13/2017 4:19:59 PM

10 års erfarenhet av att öka produktion och driftsäkerhet i krossprocesser.  Automation  HMI/Scada-system  Styr din anläggning från surfplatta

www.roctim.se | info@roctim.se | +46 703 149224


teknik

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 6 APRIL EN

Täkt från ovan

Branschen har sedan flera år använt drönare eller fjärrstyrda flygplan för att skaffa sig överblick. Hittills kanske främst för att mäta volymen på upplag och materialhögar samt vid sprängning för att försäkra sig om att farligt område är utrymt. Efter salvan kan man på film upptäcka kast och eventuella fel som kan ge dolor. Metoden kan också vara ett verktyg för framtida täktplanering. TEXT: NICLAS KINDVALL

Pilotprojekt

Voglers har inlett diskussioner om att starta ett pilotprojekt tillsammans med NCC där man ska utvärdera me-

Vi har två anställda vars huvuduppgift är att flyga drönare, göra inmätningar och planera för sprängning.

32

KROSSORDET # 142

Jan Johansson

FOTO: VOGLERS. VOGLERS HAR SPRIDNINGSTILLSTÅND FÖR BILDEN.

E

tt företag som på senaste tiden börjat arbeta alltmer med drönare är bergsprängningsföretaget Voglers. – Det är förstås i sin linda än så länge, säger Voglers Jan Johansson, men vi ser en enorm potential, både i det korta och i det längre perspektivet. Han betonar vikten av att tänka till när en täkt ska planeras och menar att det i vissa fall skulle vara möjligt att utarbeta en plan för hela täktens livslängd. – Vi som sprängare påverkas mycket av hur man funderat när det gäller brytriktningar till exempel, fortsätter han. Ibland kan faktiskt vissa riktningar vara direkt olämpliga. Jan Johansson menar att mycket i en täkt kan planeras långt i förväg: brytriktningar, materialupplag, avbaningsmassor, transportvägar. Det går att göra oerhört stora vinster, både ekonomiskt och ur logistisk synvinkel. Många täkter dras idag med dåliga strukturlösningar som kostar extra transporttid och drivmedel. Med bättre tredimensionell visualisering kan man enklare undvika detta i framtiden.

Täktplanering vid NCCs bergtäkt i Stenungssund. Inlagda täktgränser: Rött. Inmätt salva: Rött. Borrplan nästa salva: Rosa. Numrerade rektanglar: Planerade brytningar. toden. Samtidigt använder man metoden sedan en tid tillbaka för eget bruk. – Vi har två anställda vars huvuduppgift är att flyga drönare, göra inmätningar och planera för sprängning. Han menar att täktplanering med hjälp av drönare kan vara en framtida produkt för företaget, även om flera av beställarna redan har mycket av tekniken "inhouse". En möjlig invändning mot metoden skulle kunna vara problemen med tillstånd för fotografering från drönare, som debatterades livligt under förra året. – Det kommer nya direktiv hela tiden, säger Jan Johansson. Det förbud

som infördes blev sedermera upphävt medan man under en period öppnade upp för yrkesfolk att flyga. Han ser dock inga större problem inför framtiden. – Skulle det krävas tillstånd så får vi väl helt enkelt skaffa oss sådana. Vi vill ju kunna filma våra salvor i alla fall, inte minst med tanke på den förhöjda säkerhet som en översikt med drönare ger. Tidigare har det ofta skett med kamera i marknivå, med risk för att utrustningen går sönder. Det ger heller inte samma överblick över ett större område. – Möjligheterna är jättestora och jag tror att vi kommer se mer av den här tekniken framöver.


ingreppsskydd

för din säkerhet Nöjda kunder både i Sverige och Europa!

Med många sålda ingreppsskydd höjer vi säkerheten på arbetsplatser runt om i världen. Förhindra enkelt risken för personskador runt transportörerna med ett lättmonterat ingreppsskydd som eliminerar klämrisken vid returrullarna. Finns för B-B 500 - 1200. vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

www.kellve.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35


teknik

Krossa på nätet

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 6 APRIL EN

Tack vare en webbaserad plattform är det nu möjligt för operatörer att i den dagliga driften analysera produktionen i täkter och krossanläggningar. Företagen kan också se hur miljön påverkas när berg krossas till säljbara produkter. TEXT: HANS LUNDGREN BILDER: CHALMERS

E

rik Hulthén, docent på institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har forskat om bergmaterialindustrins processer sedan 2004. För sju år sedan presenterade han sin doktorsavhandling där han redovisade hur krossanläggningar kan utvecklas för att ge en effektivare produktion. Tekniken, som bygger på simuleringar där matematiska modeller används, kan förutsäga hur olika

FOTO: ANNA HÅLLAMS

Vi gjorde en massa modeller på Chalmers men blev frustrerade över att ballast­företagen inte riktigt tog till sig vår teknik. 34

KROSSORDET # 142

Erik Hulthén

beteenden i processen, från sprängning till färdig produkt, förändras. Det gör det möjligt att hitta brister och optimera processer utan att störa den riktiga produktionen. Nu har hans forskargrupp gått vidare med nästa steg. – Vi gjorde en massa modeller på Chalmers men blev frustrerade över att ballastföretagen inte riktigt tog till sig vår teknik, berättar Erik Hulthén. Vi hade utvecklat simuleringsprogram men de ställde höga krav på användarna. Teamet tvingades tänka om och beslutade att behålla simulatorn på Chalmers och låta företagen utnyttja den via nätet. Anläggningen kopplas in virtuellt. Operatörerna ute på företagen loggar in via internet och ser en bild över hur den egna arbetsplatsen körs. De kan sedan simulera olika åtgärder och förändringar i till exempel krossar och transportband. De förändringar som görs syns direkt i den egna anläggningen och företagen kan se hur de påverkar produktiviteten. Informationen är specifik för respektive anläggning och kan användas i daglig drift.

Bättre ekonomi och miljö Projektet väntas ge goda effekter i form av ökad produktivitet, bättre resursutnyttjande, lägre energiförbrukning, ökat processutbyte och mindre spill. Den totala kostnadsbesparingen beräknar forskarna att kunna bli upp till 20 procent.

Men den nya tekniken ger ytterligare möjligheter, inte bara insikter om eventuella produktionsvinster. Simuleringsplattformen har fått ett tillägg som ger möjlighet att bedöma hur miljön påverkas genom en livscykelanalys (LCA). – Här ser man effekterna av hur styrningen av anläggningen och produktionsförändringar påverkar miljön, exempelvis genom ökad eller minskad bränsleförbrukning. Det är helt unikt, säger Erik Hulthén. Målet är att minska bergmaterialindustrins miljöpåverkan genom att mäta, visa och diskutera vilken effekt olika produkter och maskiner får på miljön. Producenterna får ett gemensamt sätt att genom LCA att förhålla sig till miljön och kan jämföra sina anläggningar. Data om respektive anläggningar kan matas in och köras i simuleringen. Varje anläggning får ett verktyg för att kunna minska miljöstörningar och på köpet synliggöra det för sina kunder. Erik Hulthén tror att det får allt större betydelse i framtiden. Ska till exempel Trafikverket göra en upphandling kan man premiera företag som har låg miljöpåverkan.

Användarvänligt Användarna gör allt detta på hemmaplan, via nätet. Det finns alltid en tröskel för att komma igång men tekniken går lätt att lära sig, menar Erik Hulthén. Han tänker sig att varje


platschef på respektive anläggning ska köra systemet. Vissa är tekniskt intresserade medan andra är mer administratörer och den senare gruppen kan delegera arbetet till andra på anläggningen. I tre år har Erik Hulthén tillsammans med två doktorander, två forskarkollegor och en tekniker arbetat med att förfina metoden. Den webba-

serade operatörsmiljön har Chalmers utvecklat tillsammans med SBMI. – Nu kan vi släppa ut den till användarna. Vi hoppas att de fem företagen som ingår i programmet vill jobba med det och inom ett par år ska ha genomfört det på alla sina anläggningar i landet.

FAKTA Chalmers-projektet har genomför ts med stöd av VINNOVA (programmet MinBaS Innovation), Minf (Föreningen Mineralteknisk Forskning) och SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond). Fem företag medverkar i projektet: Swerock, Skanska, NCC, Jehanders och LKAB. Även gruv- och mineral­ industrin är intresserade av tekniken.

KROSSORDET # 142

35


infrastruktur

Snart skeppas massorna ut Bygget av Förbifart Stockholm är i gång längs större delen av sträckningen och det är sedan länge klart vilka entreprenörer som vunnit upphandlingarna om tunnelberget. Stenkoll har frågat Trafikverkets Bengt Niklasson om tidsplanen och förhört sig om framtida projekt i regionen. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO/ILLUSTRATIONER: TRAFIKVERKET

N

är Stenkoll senast talade med Bengt Niklasson, i november 2015, var nästan alla upphandlingar gällande mottagandet av bergmassor slutförda. Däremot hade inte alla tillstånd fallit på plats när det handlade om utskeppningshamnarna. Nu är det dock fritt fram att börja leve-

Om vi börjar söderifrån så är kajen vid Sätra varv på plats men ännu inte i drift.

Bengt Niklasson

rera. Uppskattningsvis 20 miljoner ton entreprenadberg kommer de närmaste åren att tas ut i projektet Förbifart Stockholm. Runt hälften av detta kommer att transporteras sjövägen. – Om vi börjar söderifrån så är kajen vid Sätra varv på plats men ännu inte i drift, berättar Bengt Niklasson. Berget skeppas därifrån till Skanskas kajanläggning i Slagsta som står färdig. Transporterna kommer att inledas under sensommaren, mycket preliminärt i augusti. Skanska har även sedan tidigare kontrakterats att ta emot massorna från Skärholmenentreprenaden som transporteras på väg, företrädesvis till

anläggningen i Eriksberg. Vidare norrut har det italienska konsortiet LSAB vunnit entreprenaden om att bygga bergtunnlarna under Lovön liksom Trafikverkets två tillfälliga hamnar. Det rör sig om pontonhamnar som byggs på annat håll och som planeras att vara på plats och driftsatta i augusti.

Löten och Toresta på gång Lovöns bergmassor tas om hand av Jehander och NCC. – På den södra sidan är det Jehander som tar emot entreprenad­berget vid företagets nya mottagningshamn i Löten, säger Bengt Niklasson. Den är under byggnation och förväntas vara

Drygt 18 av Förbifart Stockholms totala sträcka om 21 kilometer kommer att gå i tunnel, delvis på drygt 60 meters djup.

36

KROSSORDET # 142


FLER KOMMANDE PROJEKT I STOCKHOLMS-­ REGIONEN

Tunnelbaneutbyggnaden I nuläget projekteras de nya linjerna och man räknar med godkända planer och tillstånd under 2018. Nuvarande planer omfattar två mil tunnel i berg. Tunnel för ledningsnät Svenska Kraftnät planerar en tunnel för ledningsnät mellan Danderyd och Skanstull. Tunneln kommer inte att sprängas fram utan borras med tun­ nelborrmaskin. 15 km avloppstunnel Käppalaförbundet består av elva kom­ muner som bland annat driver re­ ningsverket Käppala på Lidingö. Man planerar att bygga en avloppstunnel från Svinninge till Täby kyrkby där den ansluter till befintlig bergtunnel som leder hela vägen till Lidingö.

färdig runt månadsskiftet augusti/september. – Från Norra Lovön tar NCC emot berget vid en tillfällig hamn i Toresta. Projektet Förbifart Stockholm har pågått sedan 2006 men det är först nu, drygt tio år senare, som arbetena längs hela sträckan skjutit fart ordentligt. – Helt plötsligt, skrattar Bengt Niklasson. Nu känns det verkligen att det händer saker hela tiden.

Förbifart Stockholm beräknas generera 20 miljoner ton entreprenadberg, cirka hälften kommer under de närmaste åren att transporteras sjövägen.


infrastruktur

Berg från Västsverige I projektet Förbifart Stockholm säljer Trafikverket allt utsprängt berg på marknaden. När man så småningom börjar bygga höghastighetsbanan mellan Göteborg och Borås väljer man däremot troligen att behålla de massor som kan användas i produktionen. Trots det räknar Urban Åkesson, specialist på bergteknik på Trafikverket, att runt 7–8 miljoner kubikmeter kommer att finnas till försäljning. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO/ILLUSTRATIONER: TRAFIKVERKET

ALINGSÅS

KUNGÄLV

LERUM Mot Stockholm

GÖTEBORG

BORÅS LANDVETTER

ALMEDAL

BANAN

LL KUST

KUST TI

40

BOLLEBYGD

40

MÖLNDAL MÖLNLYCKE

VISKAFORS

Grått=Utredningsområde

KUNGSBACKA

KINNA © Lantmäteriet, Geodatasamverkan

0

1,5

3

4,5

6

7,5 km

Skala (A3):

S Urban Åkesson

38

Datum: 2015-03

1:200 000 C

Höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Borås beräknas generera ett överskott om 7–8 miljoner kubikmeter entreprenadberg. I skrivande stund utreds möjliga sträckningar.

KROSSORDET # 142

edan 2014 har Trafikverket planerat inför byggandet av en dubbelspårig järnväg för höghastighetståg mellan Göteborg och Borås. Sträckan är en av de mest trafikerade i Västsverige och den nuvarande enkelspåriga järnvägen räcker inte till. Dubbelspåret, som möjliggör hastigheter på upp till 320 km/h förkortar restiden mellan de båda städerna och öppnar upp

för fler avgångar. 2026 beräknas den nya banan stå färdig och inkluderar då en underjordisk station vid Landvetter flygplats. I nuläget är finansieringen klar för sträckan mellan Mölnlycke och Bollebygd. Beslut om de övriga etapperna väntas till sommaren. – Vi arbetar i tre etapper, bekräftar Urban Åkesson, den första sträckan är mellan Göteborg och Mölnlycke.

Där har det gjorts en lokaliseringsutredning, två korridorer är aktuella och ute på remiss. Etapp nummer två är fortsättningen mellan Mölnlycke och Bollebygd där Trafikverket just nu arbetar med att ta fram järnvägsplan, systemhandling och MKB. Den tredje etappen sträcker sig mellan Bollebygd och slutmålet Borås, även där pågår en lokaliseringsutredning.


Vilka exakta sträckningar som än väljs till slut så står det klart att vi kommer ha ett stort överskott av berg. Urban Åkesson

– Oavsett vilka exakta sträckningar som än väljs till slut så står det klart att vi kommer ha ett stort överskott av berg, säger Urban Åkesson. Vi räknar med 7–8 miljoner kubikmeter eftersom ungefär två av sträckans sex mil behöver gå i tunnlar.

Vill uppmuntra Han berättar att Trafikverkets tanke är att allt berg som behövs för byggnationen ska vara "eget" och att överskottet sedan ska bjudas ut på marknaden, även om man ännu inte vet vilket förfarande som ska användas vid försäljningen. – Det finns en tanke om att uppmuntra entreprenörer att tillverka betong av vårt berg. Hur det i så fall ska ske vet vi ännu inte, vi har inte ställt några sådana krav tidigare eller haft någon form av bonus som morot. Han fortsätter: – Men varför skulle man inte kunna ställa upp ett mobilt krossverk och en betongstation i linjen? Så görs ju med allt övrigt bergmaterial som behövs i våra infrastrukturprojekt. Dessutom bidrar vi då till att uppfylla miljömålet om vatten av god kvalitet genom att begränsa användningen av naturgrus i betong.

100 PROCENT ÅTERVUNNET BERG Den 57 kilometer långa järnvägstunneln under Gotthard­ passet i Schweiz, som invigdes i juni förra året, är världens hittills längsta. Det tog 17 år och kostade 100 miljarder kronor att bygga tunneln som på sin "djupaste" sträcka hade hela 2400 meter berg ovanför sig. Redan tidigt i projektet bestämdes att inget bergmaterial fick tillföras projektet, all betong tillverkades av krossat berg, grus och sand från tunnelborrningen. Allt berg duger dock inte till betong och mer kvaificerad betong ställer högre krav på berget.


marin sand

Under ytan – havssand kan vara framtiden

Fyra områden i Sverige är tänkbara för utvinning av marin sand och grus. Platser som är miljömässigt och ekonomiskt hållbara alternativ till naturgrus. Stenkoll har läst den utredning som SGU har gjort på uppdrag av regeringen. TEXT: HANS LUNDGREN FOTO: BMAPA – BRITISH MARINE AGGREGATES PRODUCERS ASSOCIATION

I

många andra länder pågår en omfattande verksamhet i marina sandtäkter. Men vilka förutsättningar finns det att utvinna sand och grus från havet längs den svenska kusten? SGU har tillsammans med HaV (Havs- och vattenmyndigheten) utrett frågan. SGU konstaterar inledningsvis att uttag av naturgrus från land ska minska, i huvudsak för att säkra vårt grundvatten. I många fall kan krossat berg användas istället. Men där detta blir dyrt, kräver mycket energi eller genererar mycket restprodukter är den marina sanden ett alternativ, exempelvis till gjuterisand eller finare fraktioner i betong. Hur mycket sand kan utvinnas från havet? 2015 användes 10,8 miljoner ton naturgrus i Sverige och SGU bedömer att i framtiden kan sand och grus från havet utgöra 1–2,5 miljoner ton per år. Enligt SGU finns det tre regioner i Sverige där havssand åtminstone delvis kan ersätta naturgrus från land. Det handlar om Stockholm-Mälarda-

Uttag bör ske i områden som ligger så långt från kusten att risken för ökad stranderosion är försumbar.

40

KROSSORDET # 142

len, sydvästra Skåne och GöteborgVästra Götalandsregionen – kustnära trakter som förbrukar mycket naturgrus men har små tillgångar av det på land. Dessa är också de mest expansiva regionerna i landet, där byggsektorn väntas fortsätta växa. Här finns också hamnar som har möjlighet att ta emot, förvara samt förädla sand och grus från havet. Materialet kan sedan transporteras vidare med lastbil.

Miljömässigt hållbart Allt detta gör att SGU bedömer att i dessa regioner kan havssand bli ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart alternativ till naturgrus. SGU har mätt, tagit prover och gjort observationer på havsbottnen för att bedöma var det är mest lämpligt med marina sandtäkter. Uttag bör ske i områden som ligger så långt från kusten att risken för ökad stranderosion är försumbar. Grunda, biologiskt känsliga, kustnära bottnar bör undvikas. Utifrån dessa undersökningar föreslår SGU fyra områden där sanduttag kan påbörjas i mindre skala: Sandflyttan, Sandhammar Bank och Klippbanken i södra Östersjön samt Svalan och Falkens Grund i Bottenviken. I dessa områden är det miljömässigt hållbart att utvinna havssand och materialet är också av rätt kvalitet, vad gäller kornstorlek och mineralinnehåll. Ekosystem och den biologiska

mångfalden kommer sannolikt inte att påverkas av ett uttag. En eventuell verksamhet måste dock följas med noggranna kontroller, påpekar SGU. Även i vissa delar av Salvorev, nordost om Gotland och Östra banken i Bottenhavet är det hållbart att ta upp sand och grus. Men dessa områden ligger inom Natura 2000-områden vilket kräver mer omfattande processer för tillstånd.

Minimal påverkan Utredningen konstaterar att till skillnad från det landbaserade naturgruset, som ger en bestående påverkan på landskapet, kan uttag av havssand sannolikt göras på ett sätt som minimerar påverkan på havsbotten – om


det sker på lämpligt sätt och i lämpliga områden. Havsbottnarna kan återhämta sig naturligt genom vågor och strömmar. SGU förordar att sanden ska hämtas från botten genom släpmuddring, för att undvika djuphålor. Men miljöeffekterna av sandtäkter i havet beror i hög grad på lokala förhållanden och är ännu inte väl kända i svenska vatten. SGU föreslår därför att ett första steg för att utvinna havssand är att göra ett uttag om cirka 300 000 ton vartannat eller vart tredje år, för att studera effekterna och se hur snabbt havsbotten återhämtar sig. Uttaget bör göras vid ett tillfälle under en lämplig tid på året för att minska ris-

ken för påverkan på yrkesfisket. Om havsmiljön återhämtar sig och det inte blir några skador på ekosystemet av ett sådant uttag kan man gå vidare och ta ut större mängder sand och grus. Ett uttag på 500 000 ton havssand per år skulle utgöra 10–15 procent av naturgrusanvändningen i Skåne, Mälardalen-Stockholm och Göteborgsregionen.

Konkurrenskraftigt Blir det då lönsamt att ta upp havssand? Ja, enligt utredningen visar internationella erfarenheter att kostnaderna för utvinning och transport till hamnar, lossning och förädling, kan konkurrera med marknadspriser för naturgrus på land.

FAKTA Marina sandtäkter finns i 11 av 20 länder som rappor­ terar till ICES (Internationella havsforskningsrådet). Sam­ manlagt togs 116 miljoner ton upp från havet under 2015. Mängden varierar från år till år, några trender kan inte skönjas, uttaget beror på behovet vid stora byggprojekt, främst i Nederländerna. Störst andel av ballast från havet har Nederländerna, 19 procent av den egna produktionen 2014, totalt 43,3 miljoner ton (Mton), Därefter följer Storbritannien 29,8 Mton, USA 15,8 Mton och Danmark 11,6 Mton.

Kostnaderna beror framför allt på avstånd och transport från täkten till hamnen. Vid avstånd kortare än 10 mil är kostnaden fullt jämförbar med

KROSSORDET # 142

41


marin sand

Storbritannien är ett av de europeiska länder som utvinner stora mängder havssand för användning i anläggningsindustrin.

havssand

Marina möjligheter

FAKTA: ANSÖKAN OM UTVINNING Förutom sedvanlig miljöprövning kräver utvinningen av marin sand en godkänd ansökan enligt kontinentalsockel­ lagen (1966:314).

42

KROSSORDET # 142

Att utnyttja sand från havsbotten är en av de möjligheter som står takt med att det landbaserade till buds i naturgruset fasas ut. Här i Sverige har vi inte skilt mycket praktisk särerfarenhet i ämnet, till skillnad från exempelvis och Storbritannien där Holland havssand i betydligt större utsträckning betraktas en råvara bland andra. som Men kanske blir det ändring på den punkten, just går ett projekt för att nu påundersöka förutsättning arna.

ten är kartlagd. SGU rekommenderar därför en marinekologisk kartläggning av dessa områden.

Växande intresse Ärenden som rör uttag av havssand är inte vanliga i Sverige, men intresset växer, från kommuner och näringsliv. Enligt SGUs utredning importeras 30 000–60 000 ton marin sand per år från Danmark till Göteborg av svenska NCC Industry. Marin sand importeras även via lastbil över Öresundsbron från Danmark som en del i materialförsörjningen för Skåneregionen. Havssand kan användas i anläggningsindustrin men även för att reparera skador efter stranderosion. Ystads kommun gavs tillstånd 2011 att under tio år vid fyra tillfällen ta ut 340 000 kubikmeter sand, grus och sten från Sandhammar Bank.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN OCH BMAPA

N

är Ystads kommun sökte tillstånd för utvinning av havssand, i syfte att ersätta den sand som erosionen stulit från kommunens stränder, valde man att samarbeta med konsultfirman Sweco. SBMI såg möjligheten att lära mer och anlitade Swecos Olof Persson för att kartlägga förutsätt-

ningarna kring sanduttag längs Sveriges kuststräckor – hans arbete närmar sig sitt slut och presenterades i stora drag på SBMIs branschdag i mitten av april. – Potentialen är stor, klargör Olof Persson direkt. Behovet av sand och grus är fortsatt stort medan man samtidigt vill minska uttaget av landbase-

Brittisk forskning visar att miljö­ konsekvenserna kan hållas lokala och att de dessutom är relativt kortvariga. Olof Persson

24

KROSSORDET # 133

rat naturgrus. Formellt finns det inga hinder för uttag. Stötestenen är som i så många fall de eventuella miljökonsekvenserna av utvinningen men Olof Persson menar att de, med rätt kartläggning och teknik, kan minimeras. Att helt undvika påverkan är naturligtvis omöjligt men gjort på rätt sätt ger utvinningen av havssand samhällsekonomiska fördelar som vida överskuggar denna påverkan. – Brittisk forskning visar att miljökonsekvenserna kan hållas lokala och att de dessutom är relativt kortvariga, säger han.

Dubbel lagstiftning

I Ystadsfallet fick man först miljötillstånd enligt miljöbalken men däremot ett nej enligt kontinentalsockel-

lagen, där SGU hänsköt ärendet till regeringsrätten – vilket SGU kan göra om man anser att den aktuella täk-

FOTO: SWECO

naturgrus och billigare än krossat berg, oavsett storlek på fartyget som tar upp sanden och transportsätt. Är intresset dessutom stort för en övergång från landgrus till marin sand kan en höjning av naturgrusskatten bli ett styrmedel för att göra havssanden än mer konkurrenskraftig. Utöver de områden som SGU pekar ut som lämpliga kan det finnas andra områden längs den svenska kusten med stora sandavlagringar där det kan vara möjligt med marina täkter. Endast 25 procent av svensk havsbot-

ten är av större omfattning eller kan medföra betydande skadeverkningar.

I slutänden valde dock SGU att ge tillstånd. – Det blev en lite konstig situation med två miljöprövningar, berättar Olof Persson. Dock ställer sig SGU i nuläget positiva till marin täktverksamhet, särskilt med tanke på regeringens miljömål om kraftigt minskade naturgrusuttag på land.

Två sätt att utvinna

Generellt används två typer av teknik för att hämta sand från botten; den första är släpmuddring där fartyget i långsam hastighet "dammsuger" upp material. – Med den metoden så täcker man ett ganska stort område och lämnar ef-

ter sig 1­3 meter breda och en halv meter djupa spår, berättar Olof Persson. Vid den andra metoden, sticksugning, står fartyget stilla och suger upp sand genom något som kan lik-

nas vid ett sugrör.

Mudderfartyget Magni R utvann havssand i Ystadprojektet.

– Resultatet blir en djupare grop och det kan finnas risk för att syrebrist uppstår i gropen efter detta. Den första metoden är att föredra när det

KROSSORDET # 133

25

LÄS MER OM UTVINNING

av havssand och om hur man arbetar i Storbritannien i Stenkoll #133

Slutligen konstaterar SGUs Johan Nyberg i ett pressmeddelande att det fortfarande återstår många steg innan utvinning av havssand kan bli aktuellt. – För varje projekt måste detaljerade biologiska, geologiska, fysiska och marinarkeologiska undersökningar alltid genomföras på plats först. All utvinning måste också noga miljöprövas.


STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Kim Svitzer 010-722 90 05

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter

MRM erbjuder helhetslösningar för bergmaterialindustrin under täktens hela livscykel. Från förstudier inför öppnande av nya täkter till förslag på markanvändning i täktens slutskede. Under löpande drift hjälper vi till med tjänster för produktions-, kvalitets- och miljökontroll. VI HJÄLPER DIG MED:

OBE ROE NDE SPECIALISTE R INOM BE RG OCH BALL AST

Vi är din täktpartner

• Tillståndsansökningar och anmälningar enligt miljöbalken.

• Utbildning i geologi, bergmaterial, provtagning, egenkontroll och miljöbalken.

• Kontakt med tillsynsmyndigheter. • Bestämning av jordmassor med markradar, t ex inför en avrymning.

• Ta fram en egenkontroll som uppfyller miljöbalkens krav samt hålla egenkontrollen aktuell genom kontinuerlig uppdatering.

• Uppskattning av mängd brytvärt berg och dess kvalitet.

• Miljöprovtagning och kontroll i fält, exempel grundvattenrör.

• Geotekniska och hydrogeologiska utredningar.

• Bevaka och informera om nyheter i miljöbalken som rör din verksamhet samt hjälpa till med bedömningar om hur den påverkas av dessa.

• Produktionsprovtagning och materialkontroll av ackrediterat väg- och geotekniklaboratorium. • Geologiska tjänster inklusive fullständig petrografi av ballast.

• Granska nya kemikalier innan de börjar användas. • Upprätta årsrapport och miljörapport.

• Materialanalyser för kvartshalt och asbestkontroll.

• Bevakning, rådgivning och information inom miljöområdet.

• Strålningsmätning av berg och ballastupplag.

• Förslag på efterbehandling.

Kontaktperson: Rickard Sundvall, 0920 - 604 70 E G E T L A B O R A T O R I U M , A C K R E D I T E R A D AV S W E D A C


PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 6 APRIL EN

Tystnad, tagning SBMI var tidigt ute med att satsa på film i utbildnings- och informationssyfte. Just nu pågår planeringen för en ny produktion med namnet Säker hjullastarförare. Samarbetspartnern TakeOff berättar om arbetet och förklarar vad man måste tänka på för att nå ut brett. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO:TAKEOFF

TAKEOFF TakeOff grundades 1983 och är baserat i Örebro. Verksamheten fokuserar på beställningsfilm åt kunder inom näringsliv, myndigheter och organisationer.

44

KROSSORDET # 142

FOTO:NICLAS KINDVALL

S

BMI har i ett antal år arbetat tillsammans med TakeOff, ett av Sveriges äldsta produktionsbolag när det gäller beställningsfilm med både tydlig avsändare och definierad målgrupp. Samarbetet har bland annat resulterat i det filmade utbildningsmaterial som medlemmarna kan ta del av på SBMIs hemsida liksom flera andra produktioner och intervjufilmer, varav många har visats på SBMIs branschdagar. – Vi är väldigt glada över förtroendet, säger Jonas Moberg, vd för TakeOff. Dessutom är det extra inspirerande att arbeta med en så framstående branschorganisation. SBMI ligger verk­ ligen i framkant. Det ligger en hel del tankearbete bakom varje minut färdig film, berät-

tar han vidare. Syftet med filmerna är att nå ut, att anpassa materialet till målgruppen för att åstadkomma en effekt.

Mjuka frågor Arbetet med det aktuella projektet, Säker hjullastarförare, är just nu i ett inledande stadie. TakeOff har varit i kontakt med sakkunniga på några av SBMIs medlemsföretag för att säkerställa att viktig input finns med redan i manusarbetet. Tidigare filmer har i allmänhet haft en ganska handfast kunskap som man vill förmedla till maskinoperatörer som nyss har börjat jobba i en täkt. Det kan handla om hur man skyddar sig mot kvartsdamm, konsekvenser om någon i täkten bryter mot miljövillkor eller goda råd för underhåll och service. Den nya filmen ska mer interaktivt fungera som stöd för diskussioner om ”mjuka frågor”; värderingar och prioriteringar. – Det handlar om att genom film informera och motivera, menar Jonas Moberg. Filmerna ska förmedla

Jonas Moberg information, men de ska också fungera motiverande, de flesta i branschen vet förstås vilka regler och arbetssätt som gäller men några kanske inte alltid följer dessa. Då är det viktigt att vi fångar upp intresset och gör en film som tilltalar även dem. – Det är jättespännande arbete, vår gemensamma målsättning är att nå målgruppen, få dem att känna igen sig och engagera sig i ämnet. Det känns jättebra att få vara med och göra nytta tillsammans med SBMI.


SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR!

Nu även motorer, lager, Nu även motorer, lager, växlar, remmar mm. växlar, remmar mm.

Störningsfri drift för optimerad tillgänglighet

Scandinavian Crusher Partner AB Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se www.scpartner.se •• info@scpartner.se info@scpartner.se

www.lutze-conveying.com

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Nu även med reservdelslager i Bålsta


BRANSCH DA 6 APRIL G

Förra året lockade SBMIs branschdag i Stockholm drygt 200 deltagare.

Arbetsmiljö, säkerhet och framtidens industri Om bara en månad är det återigen dags för bergmaterialindustrins årliga årsstämma och branschdag, den här gången i Industrisalen i Näringslivets Hus på Östermalm i Stockholm. Precis som brukligt bjuds det på ett omfattande program med medlemsnyttan i fokus. Vårens branschdag har två huvudrubriker på schemat. Dels flera presentationer på båda sidor om lunch med temat "Arbetsmiljö och säkerhet" och dels en titt i kristallkulan under vinjetten "Framtida personal- och materialförsörjning". Självklart kommer det också att finnas utrymme för mingel med branschkollegor och några koppar kaffe. Läs mer om dagen och om hur du anmäler dig på sbmi.se

46

KROSSORDET # 142

PROGRAM:

Arbetsmiljö och säkerhet

Kommer gränsvärdet för kvar ts skärpas? Kan erfarenhetsvärlden ge underlag för riskbedömning av kvar ts? Vad gäller – hur kolla att man har rätt filter? Effektiv dammbekämpning – finns det något som fungerar jämnt? Ingreppsskydd – hur fungerar maskinsäkerhet i praktiken? Arbete på höjd – arbetar du på ett säker t sätt? Inpasseringskontroll – hur löser man kontrollen på smidigaste sätt? Kursen Säker hjullastarförare – för säkrare täkter

Framtida personal- och materialförsörjning

Hur hitta framtidens platschef? – Ny utbildning med praktik i täkter Hur stor t blir behovet av ballast 2018–2020? Kan täkter planeras smar tare med hjälp av drönare? Hur kan man optimera sin anläggning? Helkross till betong – när fungerar vilket berg? Kan betongåtervinning bana väg för annan återvinning? Hur ska vi kunna öppna terminaler i storstadsområden? SBMIs hemsida – en guldgruva vid täktansökan, för utbildning, m.m.


Volvo ec480e bandgrävmaskin

gör mer för mindre

Volvo Construction Equipments grävmaskiner har konstruerats för hållbarhet och ger den perfekta kombinationen av styrka och stabilitet för att hantera högre belastningar under tuffast möjliga förhållanden. Volvo EC480E är en kraftfull och effektiv produktionsmaskin som är utformad för att minska bränsleförbrukningen och öka produktiviteten. Med avancerad teknik som Volvos unika ECO-läge och ett nytt elhydrauliskt reglersystem ger EC480E förbättrad bränsleekonomi. Oavsett var den arbetar så ger den 50 ton tunga grävmaskinen överlägsen grävprestanda, utmärkt bränsleeffektivitet och snabba cykeltider för maximal avkastning på investeringen. Ta reda på hur EC480E gör mer för mindre. Kontakta din närmaste Sweconsäljare idag, eller besök www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Uppnå lägsta möjliga hållbara kostnad med Metsos LCS-avtal för ballastindustrin. Eftersom varje sten räknas. Det är så vi gör skillnad, Metso Way. En investering i ny utrustning kan verkligen löna sig. Samtidigt ställer de initiala kostnaderna stora krav. Hur kan din nya utrustning fungera så effektivt som möjligt och dessutom få din totalkostnad att minska? Metso, med vår globala expertis och lokala närvaro kan vi hjälpa dig att nå dina mål. Metso erbjuder livscykel-avtal för ballastindustrin med fokus på underhåll, leveranskedja och processförbättring. Våra skräddarsydda LCS-avtal hjälper dig att uppnå optimal produktionskvalitet och lägsta hållbara kostnad för din drift, samtidigt som säkerheten aldrig äventyras. Metso kan erbjuda finansiella lösningar som leasingoch hyresavtal vilket gör det lättare för dig att investera i utrustingen. LCS-avtal hjälper dig att investera i din framtid redan idag. En slutprodukt med kvalitet är din prioritet, vi garanterar service med kvalitet. Läs mer på metso.com/LifeCycleServices #TheMetsoWay

# 142  
# 142  
Advertisement