K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 146 • Mars 2018

Personalliggare saknades – avgift för arbete i egen täkt Hållbara entreprenader – klimatkrav från Trafikverket Säker hjullastarförare – interaktiv utbildning

SÄKRA MASKINER Annars stoppas täkten

Berggrunden digitalt

SBMIs nye VD

Täkthandboken

NÄR SLITET BLIR TILL NYTT IGEN

Du får

80-95%

SANDVIK REBORN SOLUTION – KONKROSSAR

I dessa kostnadsmedvetna tider i vår bransch är det ofta inte möjligt eller ens nödvändigt att ersätta hela krossystemet. I vår ombyggnadslösning Sandvik Reborn byter vi ut din slitna kross mot en ny, och återanvänder krossens kringutrustning. Din nya kross kommer med vår treåriga utökade garanti*, och inkluderar experttjänster på plats för att du ska kunna maximera din produktivitet.

*enligt gällande villkor

täckning på listpriset på huvudkomponenter i den utökade garantin*

ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK

K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

INNEHÅLL

FOTO: PER MURÉN

KROSSORDET STENKOLL

#146

Redaktör Niclas Kindvall

Reporter Hans Lundgren

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Foto: Rickard Forsberg Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm

Per Murén har besökt mässor i Tyskland och Storbritannien.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7–8 Vägskälet

Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2018

10 Långsam handläggning Orimliga utredningskrav är ett stor t hinder för en snabb prövning, skriver gästkrönikören Anders Linnerborg.

Övriga medverkande detta nummer: Tove Andersson, Eva Edberg, Rickard Forsberg, Anders Linnerborg och Björn Strokirk.

12 Miljökvalitetsnormer Två domar 2017 visar att vissa vattenkvalitetsfaktorer kan få försämras om de inte inverkar på biologin, skriver Tove Andersson.

Hemsida www.sbmi.se

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2018 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

20 Interaktiv förarkurs SBMIs internet-utbildning för Säkrare Hjullastarförare har provats.

38 App för överskott Loop Rocks är en digital tjänst som kopplar samman köpare och säljare av berg och schaktmassor.

24 Krav och bonuspeng Trafikverket premierar hållbara entreprenader i sina upphandlingar.

40 Rensat grus Maskinföretaget Norditek har hittat ett nytt användningsområde för en av sina vindsiktar.

26 Beräkna miljöeffekten Nu finns ett verktyg för att beräkna miljöeffekter av ballastproduktion. 28 Bergsskolan 2.0 Konkursdrabbade Bergsskolans ägarstiftelse kan räddas.

14 Byggverksamhet Att dra om en väg i täkten kan räknas som byggprojekt och kräva personalliggare.

30 Utblick Europa Per Murén har besökt flera europeiska branschmässor och delar med sig av sina iakttagelser.

16 Ny utbildning Riskbedömning, maskinsäkerhet, dokumentation och CE-märkning är några moment i SBMIs nya kurs.

34 Berggrund på nätet SGUs nya kar tvisare visar berg grunden på ett mer lättläst sätt än tidigare kar tvisare.

42 Krossmöte I januari möttes stora inköpare av krossar och tillverkare för att diskutera framtida förbättringar. 44 SBMIs nye vd Mår ten Sohlman presenteras för Stenkolls läsare. 46 Branschdag 22 mars Säkra täkter och hållbar för sörjning är dagens tema. 48 Täkthandboken Stenkoll guidar till SBMIs hem sida. I det här numret ligger fokus på Täkthandboken.

KROSSORDET # 146

MINSKA

CO2-AVTRYCKET

MED75%

Maskin Mekanos slutsiktar är designade för ansvarsfull energianvändning, vare sig du producerar på direktström eller på dieselgenerator. En liter diesel ger vid förbränning upphov till ca 3 kg CO2. En hydrauliskt driven maskin med en förbrukning på 18 l/h ger därmed varje timme upphov till 54.000 g CO2. En S 1203 förbrukar på egen generator 4,5 l/h och genererar därmed 13.500 g CO2 per timme. En minskning med hela 75%. Har du möjlighet att driva den på direktström ligger förbrukningen på 15 kWh vilket innebär ett koldioxidutsläpp på 300 g/h. En minskning på ofattbara 99% tillsammans med avsevärda besparingar i driftskostnader. För hållbar siktning. Välj Maskin Mekano. Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Ledare

Många bollar i luften

rbetsmiljöverket gjorde under förra året några inspektioner i täkter med fokus på Maskindirektivet. I några fall har man funnit att maskiner inte uppfyller gällande krav och i några fall har risker byggts bort på ett bra sätt, men åtgärderna är ofullständigt dokumenterade.

Det är dyrt när en inspektion tvingar täkten att stänga tills åtgärder är genomförda. Dessutom kan kännbara sanktionsavgifter utdömas – antingen det är nya skydd eller utförligare dokumentation som behövs. Vi har många fler inspektioner att vänta under 2018 – kanske upp mot 200 inspektioner i region öst som består av Stockholms, Sörmlands, Gotlands och Östergötlands län. Under 2019 kan det bli ännu fler inspektioner över hela Sverige.

Krav på säkerhet och dokumentation har funnits i många år, men hur de ska tolkas för krossar, siktar och andra maskiner i täkter är inte helt klart. SBMI kommer därför be Arbetsmiljöverket att fastställa en enhetlig tolkning av några frågor där tolkningarna spretar, t ex ”vad är en sammansatt maskin” och ”vad är en väsentlig ombyggnad?” – två fall då det krävs ny CEmärkning.

SBMI har därför tagit hjälp av en erfaren utbildare. Vi skapar tillsammans en kurs som bygger på en kortare del med självstudier via filmade inslag på SBMIs hemsida om regelverket och en heldag med praktikfall där kursdeltagare kan få hjälp att reda ut frågor som rör den egna täkten. Maskindirektivet är heltäckande och styr

”

Det är dyrt när en inspektion tvingar täkten att stänga. cirka 600 standarder. Andra kurser som finns idag försöker famna hela bredden av direktivet och anknutna standarder (för sågverk, livsmedel, m fl). Men en bergtäkt är i grunden en ganska enkel process. Det är bara ett tiotal standarder som är intressanta för en bergtäkt. Kursen fokuserar på dessa standarder och skräddarsys utifrån det som gäller för bergmaterialindustrin. Kursen vänder sig till personer på beslutande nivåer: platschefer, inköpare, projektledare. Men även skyddsingenjörer och arbetsmiljöansvariga är välkomna. Första kurstillfället är den 15 mars i Skövde.

Branschproblem löses därmed av SBMI och branschen gemensamt, hoppas jag, Det är så det ska vara. Gemensamt tacklar vi gemensamma frågor. Men totalt sett är kansliet, med två personer, för litet för att kunna greppa alla frågor

som det vore önskvärt att vi tog tag i, påpekade styrelsen redan i hösten 2016.

Styrelsen ville se en förstärkning av kansliet. Därför känns det mycket trevligt att nu kunna hälsa Mårten Sohlman välkommen till SBMI den 1 maj. Han har gedigen erfarenhet av att arbeta i branschorganisationer och kommer bli ett utmärkt tillskott till SBMI. Han tar över VD-rollen och jag går ner till 80 procent i tid. Jag planerar att vara mer ledig under sommarhalvåret, då det är mindre som tränger på, men att jobba full fart under övrig tid. Kansliet blir kraftfullt förstärkt och vi kommer kunna driva fler projekt och med större kraft än idag. Jag hoppas att Mårten kommer att trivas lika väl som jag har gjort i alla år sedan jag började för 11 år sedan. Jag och Joakim ser fram emot att arbeta med honom under många år framöver. Välkommen Mårten!

• FOTO: BOEL FERM

Lite skämtsamt menade någon i SBMI att ”vi har legat i skogen i husvagnar och kunnat ducka i många år. Men nu skruvas kraven åt. Våra gamla maskiner och en del nya maskiner klarar inte dagens krav.” Man kanske inte ska skämta om allvarliga saker och jag vet att alla strävar efter en säker arbetsmiljö, men det finns lite att ta tag i. Vi bör gemensamt ta fram råd hur man kan bygga bort risker runt transportörer och på andra ställen där medarbetare kan skadas – innan någon skadas.

Även med en tydlig tolkning är frågorna komplicerade och flera medlemmar har i vinter bett SBMI att skapa en kurs för hur Maskindirektivet ska tillämpas.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 146

Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: joakim.heise@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2018

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. 15/3 Branschkurs – Maskinsäkerhet & CE Gothia Science Park, Skövde

Kursen riktar sig till platschefer, area managers, skyddsombud, inköpare och företagsledare. Syftet är att ge grundläggande kännedom kring kraven i Maskindirektivet och när ny CE-märkning krävs. Utbildningen föregås av cirka 50 min teoriutbildning (film) via SBMIs hemsida, deltagarna förbereder sig på egen hand. En stor del av kursdagen ägnas sedan åt praktiska exempel.

22/3 Årsstämma och branschdag Hilton Slussen, Stockholm

FOTO: RICKARD FORSBERG

13–14/3 Grundkurs för bergmaterial industrin Radisson Blu Arlandia

4/10 Branschdag Jönköping 18/10 Branschdag Umeå 6–7/11 Grundkurs för bergmaterial industrin Radisson Blu Arlandia 20–21/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursen

SBMI samlar bergmaterialindustrin för branschdagar under våren och hösten. Vårens konferens äger rum i Stockholm medan Jönköping och Umeå står som värdar i höst.

syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Logga in på smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om kalibreringar, produktion, effektivitet och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt, hör av er för information! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!” Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Vägskälet

I mitten av november utsågs Tomas Johansson till ny chef för division Beläggning i Svevia. Han kommer närmast från posten som regionchef för Skanska Asfalt och Betong och har därmed lång erfarenhet från väg- och beTomas Johansson läggningsbranschen. – Det ska bli väldigt spännande att få möjlighet att leda den strategiska utvecklingen, dels i beläggningsverksamheten men också i Svevia som helhet, säger Tomas. I min nya roll får jag arbeta strategiskt och på längre sikt vilket jag trivs ypperligt med. Han fortsätter: – Med det långsiktiga perspektiv som min post innebär så känns det väldigt bra att vara representerad i koncernledningen och jag upplever att jag har god tillgång till vd och koncernchef. Jag trivs också väldigt bra med att rollen har så många olika delar, från utläggning av asfalt till bergtäktsfrågorna.

Angelika Bohlin är ny chef för Skanskas bergmaterialverksamhet i Sverige sedan den första december. Dessförrinnan var hon försäljningschef för Bergmaterial och har över tjugo år på olika befattningar inom Skanska. Skanska är Sveriges Angelika Bohlin största producenter av grus-, sten- och bergprodukter. – Jag kommer att fortsätta vår viktiga satsning på säkerhets- och produktionsfrågorna och samtidigt driva den tekniska utvecklingen framåt. Mina många år inom Skanska gör att jag har en bred förståelse för verksamheten och våra utmaningar. I Angelikas uppdrag ligger även att utveckla verksamheten mot Skanskas mål om klimatneutralitet 2050. – Klimatmålet är en av våra viktigaste frågor, säger hon. Satsningarna ökar för varje år. Vi och våra branschkollegor måste ta vårt ansvar.

FOTO: SKANSKA

Skanska Bergmaterial har fått ny chef FOTO: SVEVIA

Ny chef för division Beläggning i Svevia

TOTALLÖSNINGAR FÖR ERA KROSSAR Service på plats, renovering och reparation i verkstad samt reservdelar på lager

Förutom service på plats, kan Saltängen bestå kunden med renovering och reparation i vår 5000 kvm stora verkstad i Norrköping. Verkstaden är strategiskt placerad längst med E4:an och kan ta krossverk upp till 20 meter. Reservdelar är också något som alltid finns på lager. Vi erbjuder med andra ord en totallösning för era krossar. ”De utförde min service på rekordtid, under 24 h från att jag lyfte luren.” - Citat från kund. Akut samtal, inspektion, demontering, reparation och renovering i verkstad och tillbaka montering i krossverket. Detta är en vanlig dag för Saltängens krosservicearbetare. Och eftersom vi vet att stillastående kostar pengar löser vi allt, det behövs bara en kontakt.”Snabbhet är kvalité! Noggrannhet och expertis får kunden på köpet” - Robert Fransson, Krosservice.

Psst! Håll utkik efter Saltängens egenutvecklade sikt! Vill du veta mer? Kontakta oss!

011 36 11 40 | Robert Fransson: 070 65 12 469 | Kennet Lundgren : 073 50 95 500 info@smvab.se | Järngatan 25 Norrköping | www.saltangen.se

SALTÄNGEN är en flexibel fullservicepartner för krossar med tillgång till snabb och kompentent service, en verkstad för både reparation och renovering av både delar och hela krossverk samt alltid reservdelar på lager!

Hallå där Lars-Inge Larsson, ny avdelningschef för Samhällsplanering på SGU Vad gjorde du innan du började arbeta på SGU? – Jag har tidigare arbetat i den kommunala världen som teknisk chef, samhällsbyggnadschef och utvecklingschef. FOTO: SGU

Hur kan SGU främja en rationell försörjning av bergmaterial? – Samverkan med bransch och myndigheter är väldigt viktig för oss och vårt bidrag till både rationell och hållbar materialförsörjning. Vi fortsätter vårt arbete med materialförsörjningsplaner där vi också har en önskan om att länsstyrelser och regioner kunde avsätta mer tid för detta. Vi arbetar dessutom kontinuerligt med att uppdatera kartinformation om bergkvalitet för olika ändamål.

Hur kan SGUs kompetens komma fram mer i samhällsplaneringen och när rättspraxis beslutas? – SGU är en viktig remissinstans för andra myndigheter och för domstolarna i deras beslutsprocesser. Och återigen måste jag peka på vikten av samverkan mellan olika aktörer. För oss är det väldigt viktigt att samverka med både bransch och myndigheter. Vi jobbar också kontinuerligt med att uppdatera checklistor och vägledningar för att underlätta parternas arbete med tillståndsfrågor. Vi har även kursverksamhet, bland andra tillsammans med SBMI, för att sprida kunskap och information till exempelvis täkthandläggare ute i landet.

SGU SGU är den myndighet i Sverige som har till uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kor t och lång sikt. SGU har idag cirka 250 anställda varav merpar ten arbetar på huvud kontoret i Uppsala. Övriga är stationerade på kontoren i Lund, Göteborg, Stockholm, Malå och Luleå. SGU omsätter cirka 340 miljoner kronor per år.

•

A WIRTGEN GROUP COMPANY

ROBUST OCH KRAFTFULL PRESTANDA! MOBICAT MC 120 Z PRO

MOBICAT MC 120 Z PRO är den första käftkrossen i den nya PRO-serien med en imponerande stark käftkross och den största försikten i sin klass – för en maximal prestanda upp till 650 t/h! Det nya, intuitiva manöversystemet SPECTIVE stöder aktivt användaren för att få det bästa möjliga resultatet med avseende på kapacitet och produktion. Enkel att hantera med en tydlig pekskärm för den erfarne användare ner till den nyanställda lärlingen. Systemet ger en självklar bild och överblick av processen. MOBICAT MC 120 Z PRO: det intelligenta valet 2018. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

HELT OKROSSBAR RUTA Förarsäkerheten består i en 12 mm Hammerglass-ruta som är bultad fast i en tjock stålram. Systemet är FOPS-testat og testat med 3 kg TNT från 3 meters avstånd – inget behov för galler. • Driftsekonomin består i en enkelt utbytbar offerruta i 4 mm Hammerglass. Offerrutor finns numera även till hjullastare • Ramar till nästan alla grävmaskiner finns i lager Läs mer och se filmerna på www.hammerglass.se

gästkrönika

Den goda myndigheten – i tid och otid Många verksamhetsutövare brottas i dag med prövningar där önskelistan från tillstånds- och remissmyndigheter är närmast oändlig och handläggningstiden alltför lång. De synpunkter och krav som borde dyka upp redan i samrådet lämnas ofta i remissen efter kungörelsen och om inte sökanden ställer upp på myndighetens omfattande och ibland godtyckliga krav så blir ofta resultatet att prövningen går i stå.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

e ibland orimliga utredningskraven blir ett effektivt hinder för en rättssäker och snabb prövning. Om orsaken är resursbrist eller metodfel saknar egentligen betydelse för verksamhetsutövaren som har en lagenlig rätt att kräva en viss kvalitet på handläggningen. I 4 § i nuvarande förvaltningslagen kan man läsa följande: ”Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.” Bestämmelsen utvecklas i kommentaren på följande sätt: ”Den serviceskyldighet som kommer till uttryck i paragrafen innebär att myndigheterna ska lämna upplysningar och råd till enskilda om sådana bestämmelser och sådan praxis som faller inom myndighetens område. Det kan handla om allt ifrån att hjälpa till med att fylla i blanketter och upprätta en ansökan, till att – t ex genom förslag på ytterligare utredning eller komplettering av handlingarna – vägleda den enskilde till ett bättre sätt att nå önskat resultat.”

”

Dessutom följer av 7 § att varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Verksamhetsutövare som ska söka tillstånd eller på annat sätt har med länsstyrelserna att göra upplever ofta att verkligheten skiljer sig dramatiskt från de intentioner som framkommer i förvaltningslagen, även om naturligtvis lokala variationer förekommer. I stället för den service som bestämmelsen talar om förs det ofta ett skyttegravskrig där länsstyrelsen på varje sätt

Vän av ordning frågar sig – hur kunde det bli så här?

KROSSORDET # 146

GÄSTKRÖNIKÖR: Anders Linnerborg, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå

håller inne med värdefull input till sent i processen och där avsikten tycks vara att försvåra i stället för att hjälpa. Lika hopplöst verkar det vara att få förslag till beslut kommunicerade från myndigheten så som 17 § förvaltningslagen föreskriver.

Vän av ordning frågar sig – hur kunde det bli så här? Det finns ingenting i de regleringsbrev från regeringen som årligen utgår till länsstyrelserna som har givit anledning att sätta serviceskyldigheten eller skyndsam handläggning åt sidan. De mål och uppgifter som länsstyrelserna har att beakta, inklusive miljömål, skulle även tjäna på att länsstyrelsen vägleder verksamhetsutövarna på ett ärligt och konstruktivt sätt. Att prövningen ska vara rättssäker och snabb följer av unionsrätten och är en del av de grundläggande rättighe-

SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR! terna. I det nya förslag till förvaltningslag som ska träda i kraft den 1 juli 2018 kommer kraven på myndigheterna att stramas upp, med uttrycklig skyldighet att iaktta skyndsamhet i handläggningen. Går inte handläggningen fort nog kommer det att krävas av myndigheten att de meddelar att ärendet blir försenat och även anger skälet till dröjsmålet. En sökande kommer efter sex månader att kunna begära att myndigheten fattar beslut.

Länsstyrelserna har i remissen generellt motsatt sig förslaget med motiveringen att det kommer att medföra en alltför stor arbetsbörda. Hur tillämpningen rent faktiskt kommer att bli vet vi inte. Däremot är lagändringarna en tydlig signal att sökanden inte ska acceptera en långsam och rättsosäker hantering. Enda sättet att se till att länsstyrelserna lever upp till lagstiftarens intentioner blir att våga och orka ta strid i domstol för en acceptabel myndighetsutövning.

•

Slimmingevägen 118, Blentarp

Nu även motorer, Tel: +46 727-77 22 77lager, växlar, remmar mm. www.scpartner.se • info@scpartner.se

Scandinavian Crusher Partner AB

din samarbetspartner & leverantör av

Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, slitgummi och mycket mer.

rt ttar du hela vå På vendig.se hi ra vå av n go nå ta utbud. Kontak information. säljare för mer

Kellve har levererat mer än 19 000 bandtransportörer till bergmaterial industrin. Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen – från projektering till övertagande av anläggningen.

Bulk Material Handling Solutions www.kellve.com • tel 0512-300 200

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

juridisk inblick

Miljökvalitetsnormer för – är sista ordet sagt? Mark- och miljööverdomstolens två vattenkraftsdomar från april 2017 har vunnit laga kraft sedan Högsta domstolen i höstas beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Hanteringen av miljökvalitetsnormer för vatten har därmed fått nytt innehåll. Frågan är dock om sista ordet verkligen är sagt. TEXT: TOVE ANDERSSON FOTO: SETTERWALLS

Tove Andersson, advokat och delägare, Setterwalls miljörättsavdelning.

KROSSORDET # 146

anteringen av så kallade miljökvalitetsnormer för vatten har de senaste åren blivit en fråga att förhålla sig till, inte minst i miljötillståndsprövningar. Begrepp som ”kvalitetsfaktorer” och ”parametrar” har blivit verktyg som måste hanteras i processen. Regelverket är såväl tekniskt som komplicerat och utgången av den praktiska tillämpningen ofta svår att förutse. Avstampet för den nya ordningen är EU-domstolens avgörande i den så kallade ”Weser-domen” i juli 2015. Domstolen lade fast att medlemsstaterna är skyldiga att inte

lämna tillstånd till projekt som kan orsaka en försämring av status för en ytvattenförekomst eller när uppnående av god status äventyras.

Försämring som kräver undantag Begreppet ”försämring” ska enligt EU-domstolen tolkas som att en försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att försämring ska uppstå, även om det inte leder till att den sammanvägda statusen försämras. Om kvalitetsfaktorn klassificerats i den lägsta klassen ska varje försämring av kvalitetsfaktorn anses inne-

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

vatten bära en försämring av statusen. Enda möjligheten att tillåta att en verksamhet bedrivs under dessa förhållanden är att det medges undantag. För den svenska tillämpningen av Weserdomen lade Markoch miljööverdomstolen ut texten framför allt i målet gällande Näckåns Energi i september 2016. Målet kan liknas vid ett ”miljökvalitetsnormer för vatten – så funkar det”. Angreppssättet från Näckåns Energi har nu utvecklats i de två vattenkraftsdomarna i april 2017 gällande Lasele och Långbjörns kraftstationer. Målen gällde ansökan om ökad avledning av vatten. En huvudfråga var innebörden av det som uttalats i Weserdomen att om kvalitetsfaktorn befinner sig i lägsta klass ska varje försämring av kvalitetsfaktorn innebära en försämring av statusen hos ytvattenförekomsten. Kammarkollegiet och länsstyrelsen menade att varje faktisk försämring var otillåten.

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET WNEXUS Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata. TAMTRON POWER Kröningsbar, noggrann och robust våg. Utvecklad för användare med höga krav.

Stödjande och styrande kvalitetsfaktorer Sökanden pekade på att hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som det var fråga om är stödjande, medan biologiska kvalitetsfaktorer är styrande. Mark- och miljööverdomstolen uttalade bland annat följande: ”Mark- och miljööverdomstolen anser att Weserdomen inte kan tolkas så att varje faktisk försämring på parameternivå är förbjuden när ett vatten är klassat i den sämsta klassen, men för den eller de parametrar som är i sämsta klassen torde ytterligare försämring inte vara tillåten. När det som i detta fall är fråga om parametrar som bestämmer en kvalitetsfaktor som är stödjande till de styrande biologiska faktorerna måste det dock enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning vara fråga om en försämring som har en reell inverkan på biologin i den aktuella vattenförekomsten. /…/ Dessutom bör en avvägning i enlighet med försiktighetsprincipen och en rimlighetsavvägning göras när det gäller försämringar.” Domarna överklagades till Högsta domstolen, som i höstas beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Utöver hur vattenkraftsdomarna kommer att hanteras i nya prövningar i underinstans återstår i sammanhanget även att se vad som sker med regeringens promemoria Vattenmiljö och vattenkraft, som innehåller lagförslag för att säkerställa att svenska regelverket är förenligt med Weserdomen. I skrivande stund är någon lagrådsremiss inte presenterad. Det enda man kan vara säker på är sista ordet gällande hanteringen av miljökvalitetsnormer för vatten inte lär vara sagt.

•

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

sanktionsavgifter

Personalliggare krävs egna byggprojekt Ballastföretag som planerar byggprojekt, åtminstone sådana där kostnaden kan överstiga fyra basbelopp, bör tänka på skattelagstiftningens regler för byggverksamhet. Annars kan man tvingas att betala kontrollavgifter. Det framgår av ett aktuellt beslut av Skatteverket. TEXT: HANS LUNDGREN

et var i november i fjol som Skatteverket gjorde ett oannonserat besök i en terminal för återvinning söder om Stockholm. Ett av SBMIs medlemsföretag arbetade med att dra om en väg i anläggningen. Ett par anställda var sysselsatta med projektet när de fick besök av tre personer från Skatteverket. Någon anmälan om bygget hade inte gjorts till Skatteverket och på plats

kunde konstateras att det inte fanns någon personalliggare på byggarbetsplatsen. En elektronisk byggliggare ska föras om kostnaderna för byggprojektet är mer än fyra basbelopp (179 200 kronor). Så var det i det aktuella fallet och byggherren har därför inte fullgjort sin skyldighet, enligt Skatteverket. Företaget ska nu betala en kontrollavgift. Reglerna om att registrera ett bygge hos Skatteverket och tillhandahål-

FOTO: SBMI

”

Medlemsföretaget hävdar att de inte trodde att personalliggaren var nödvändig när man utförde jobb på sin egen anläggning och med egen personal.

KROSSORDET # 146

la utrustning för personalliggare är reglerad i skatteförfarandelagen (SFL 2011:1244). En tanke bakom lagstiftningen är att minska risken för svart arbetskraft på byggena.

Egen terminal, egen personal Nu drabbas alltså ett medlemsföretag i SBMI av regelverket. Företaget hävdar att de inte trodde att personalliggaren var nödvändig när man utförde jobb på sin egen anläggning och med egen personal. Men det är en missuppfattning av reglerna helt enkelt, anser Skatteverket. Egentligen är den sammanlagda avgiften för brott mot reglerna 37 500 kronor. Skatteverket ansåg dock att det fanns förmildrande omständigheter och tog hänsyn till företagets synpunkter. Avgiften blev nedsatt. Skatteverket kan nämligen i sin bedömning medge befrielse, helt eller delvis, från kontrollavgiften. Det kan till exempel ske om det beror på en felbedömning av regelverket. Företaget har just felbedömt en regel, skriver Skatteverket, men att helt befria företaget från avgiften är inte aktuellt. Och i fortsättningen måste det finnas en elektronisk personalliggare på plats om man utför byggjobb som överstiger fyra basbelopp på näringsfastigheten.

Mer än 179 200 kronor Vd:n för medlemsföretaget är besviken: – Vi motsätter oss beskedet från Skatteverket. Vi anser att byggverksamheten är en del av det dagliga arbetet på en fast anläggning, inte nå-

även för

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå

DETTA GÄLLER: PERSONALLIGGARE I BYGGBRANSCHEN Den som bedriver byggverksamhet som beräknas omfatta mer än fyra basbelopp (179 200 kronor) måste enligt lag föra en elektronisk personalliggare. Det innebär att de som är verksamma på byggarbetsplatsen varje dag måste antecknas i personalliggaren. Från och med den 1 januari 2016 ska det finnas elektroniska personalliggare på många byggarbetsplatser där byggverksamhet bedrivs. En personalliggare är en för teckning över vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen och när de har börjat och slutat varje arbetspass. Syftet med personalliggare är att motverka svar tarbete och främja en sundare konkurrens i byggbranschen.

got separat bygg- eller anläggningsarbete, säger han. Han tycker dessutom att reglerna är otydliga. – Att dra om en väg behandlar vi som en del i den ordinarie verksamheten. Det borde inte omfattas av byggreglerna. Det är något vi gör dagligdags. Han betonar att han i grunden är positiv till personalliggare och att det tas krafttag mot eventuellt svartarbete i branschen. – Men samma regler ska gälla och följas av samtliga aktörer i branschen. Det ska vara tydligt vad som gäller, vilket inte är fallet i dagsläget. Han har talat med kollegor i branschen och ingen säger att de har personalliggare, ingen har heller tvingats betala kontrollavgift till Skatteverket. – Kostnaden är inte så kännbar för oss. Det handlar mer om principen och om att få ett klarläggande om vad som gäller. Ska alla i vår bransch omfattas av krav på personalliggare? Det är viktigt att hela branschen gör på samma sätt. Att bygget måste kosta minst fyra basbelopp för att regeln ska gälla är en summa som det går ganska lätt att komma upp till.

Annons Stenkoll feb18 v1.pdf 1 2/8/2018 12:16:22 PM

•

Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

DAMMBINDNING MED SVENSKTILLVERKADE DAMMKANONER

AMAS Svenska AB Kontakta: Kvartsgatan 8 749 40 Enköping 0171-48 74 00, info@amas.se www.amas.se

Den nya spaltstyrningen - Crusher Control Unit  Trådlös styrning  Automatisk matningsreglering  Service & Support över internet

www.roctim.se | info@roctim.se | +46 703 149 224

ny kurs

Utbildning för säkrare maskinlinjer Det finns brister på många håll när det gäller kunskapen om maskinsäkerhet och CEmärkning. Nu ska kompetensen i branschen höjas genom ett stort utbildningsprojekt. TEXT: HANS LUNDGREN

FOTO: PRIVAT

”

Vi har arbetat med företag i en rad olika branscher genom åren. Vi hjälper de som tillverkar maskiner och maskinlinjer, men också konsulter och slutanvändare. Dan Assarsson

KROSSORDET # 146

rbetsmiljöverket har i sin tillsyn upptäckt brister i CEmärkning och säkerhet vid maskinlinjer i täkter (se artikel i Stenkoll #144). Kunskapen behöver förbättras, hos tillverkare, leverantörer och slutanvändare. I samarbete med företaget JL Safety AB har därför SBMI initierat en utbildning om vad som gäller. Dan Assarsson är vice VD och affärsområdesansvarig för maskinsäkerhet och CE-märkning på JL Safety AB: – Ett av SBMIs medlemsföretag tog kontakt med oss efter att Arbetsmiljöverket konstaterat brister i CEmärkning och maskinsäkerhet. Det saknades kunskaper och rutiner för att tillämpa reglerna på rätt sätt. – Vi ordnade en utbildning för företaget, bland annat om vilka krav som är tvingande och hur mycket man kan bygga om en maskin utan att den behöver CE-märkas på nytt. SBMIs VD, Björn Strokirk, hörde sedan av sig om att starta en utbildning för alla medlemsföretag, berättar Dan Assarsson.

200 inspektioner Flera kurstillfällen kommer att ordnas under våren. Samtidigt planerar Arbetsmiljöverket Region Öst att göra ett större antal inspektioner av täkter, fasta och mobila krossanläggningar, för

att motverka osund konkurrens i branschen. (Se artikel på nästa uppslag.) JL Safety har mer än 20 års erfarenhet av maskinsäkerhet, CE-märkning och riskbedömning. Företaget har arbetat med frågorna sedan 1995, när EUs direktiv om att nya maskiner ska vara CE-märkta trädde i kraft. Dan Assarsson är en av deltagarna i TK 282, den tekniska kommitté som ska ta fram standarder som harmoniserar med maskindirektivet. – Vi har arbetat med företag i en rad olika branscher genom åren. Vi hjälper de som tillverkar maskiner och maskinlinjer, men också konsulter och slutanvändare. Vi utbildar och ser till att de kommer igång med riskbedömningar så att alla kan arbeta säkert med maskinerna.

Skräddarsydd kurs 15 mars Utbildningen i SBMIs regi ska snabba på förbättringen av äldre maskiner och efterlevnaden av maskindirektivets krav. Dan Assarsson förklarar att man skräddarsyr utbildningen utifrån det som passar verksamheten i den aktuella branschen. Hur ser det ut i bergmaterialindustrin? Hur bedrivs det systematiska arbetsmiljöarbetet? Vad har myndigheterna för krav? Vad händer med CE-märkning vid ombyggnader av maskiner och maskinlinjer?

FOTO: NICLAS KINDVALL

Det senare kan bli en besvärlig fråga. Det visar inte minst de kontroller som Arbetsmiljöverket gjort. Förändringar av enskilda maskiner kan innebära att tidigare CE-märkning inte längre gäller. Vid en inspektion slog Arbetsmiljöverket ner på brister i CE-märkning och säkerhet vid en maskinlinje som hade satts ihop i en krossanläggning. Företaget hade bland annat tagit bort en dieselmotor och en tank, vilket ändrade förutsättningarna för maskinens ursprungliga märkning. Konstruktionsändringen innebär att tillverkarens certifiering av grundmaskinen inte längre var giltig. Det ledde i sin tur till att det fanns en fallrisk på över två meter från maskinens arbetsplattform – en ny risk hade skapats som inte fanns från början. Hur ser kunskapen ut i bergmaterialindustrin? – Man försöker göra sitt bästa. Men kompetensen behöver höjas. Det är gamla kulturer som ligger efter. En

bergtäkt är i grunden en ganska enkel process – råmaterial processas till andra produkter. En relativt okomplicerad produktionsteknik. – Dessutom har branschen en låg personalomsättning. Det blir lite av ”vi gör som vi alltid gjort”. Man får inte så mycket kunskap och input från andra parallella branscher, som skett inom bland annat bilindustrin, där man utvecklat sådant som robotisering, säger Dan Assarsson.

Heltäckande maskindirektiv Att lära sig om maskindirektiv och CE-märkning är ingen lätt sak, det finns exempelvis 600 standarder som harmoniserar med maskindirektivet. – Det är ett brett och komplicerat område, som omfattar mycket, berättar Dan Assarsson. Tack och lov är det bara ett tiotal standarder som är intressanta för en krossanläggning. Företagen kan behöva hjälp för att inte drunkna i textmassan. Maskindirektivet är heltäckande, följer man det

upptäcker man de flesta riskerna. En första ”pilotkurs” ordnas den 15 mars. Därefter kan mindre ändringar göras innan utbildningen kan erbjudas brett till SBMIs medlemmar. Med hjälp av SBMIs utbildning kan man sålla bort det som är ointressant för täkter och krossanläggningar. Sedan väver man ihop lagkrav och CEmärkning med systematiskt arbetsmiljöarbete och skyddsronder. – Vi har redan kört ett pilotprojekt med utbildningen för vissa medlems-

”

Regelverket kring maskinsäkerhet och CE-märkning har gällt sedan 1995.

Vi har redan kört ett pilotprojekt med utbildningen för vissa medlemsföretag för att sedan kunna skräddarsy utbildningsmaterialet. Dan Assarsson

ny kurs

”

företag för att sedan kunna skräddarsy utbildningsmaterialet. Projektet startar under våren. Utbildningen blir digital, där filmer med information läggs upp på SBMIs hemsida – en introduktionskurs för att sedan gå vidare med utbildningen. Deltagarna får också med sig material att använda på plats hemma i det egna företaget. JL Safety blir ett bollplank för att hitta rätt i materialet och kunna komma igång med riskbedömningar i det egna företaget. Utbildningen vän-

En knäckfråga är vad som ändrar förutsätt ningarna för en maskins CE-märkning.

der sig till personer på beslutande nivåer: platschefer, inköpare, projektledare. Men också till skyddsingenjörer och arbetsmiljöansvariga. – Rutiner för skyddsronder och systematiskt arbetsmiljöarbete ska samordnas med lagkraven i maskindirektivet och tillämpning av CE-märkning. Finns det redan fungerande rutiner för att kunna arbeta säkert är det bra, annars får man bygga upp ett sådant system.

ning. Däremot om man ersätter en manuell hantering med en automatiserad. Arbetsmiljöverket, som är den myn dighet som implementerat EUlag stiftningen i svenska regelverket, nämner tre kriterier för att det ska handla om väsentlig ombyggnad av en maskin och där det kan krävas en ny CE-märkning: • Större kapacitetsökning • Förändrat användningsområde

Väsentlig ombyggnad?

• Påverkan på maskinens hållfasthet eller stabilitet.

En knäckfråga är vad som ändrar förutsättningarna för en maskins CEmärkning. Reglerna anger att vid en ”väsentlig ombyggnad” krävs en ny CE-märkning. Men var går gränsen? Enligt Dan Assarsson är det inte en väsentlig ombyggnad om man flyttar ett transportband i en krossanlägg-

Sådana förändringar kan innebära nya risker i verksamheten. Därför ska också en riskbedömning göras. Detsamma gäller om man sätter ihop maskiner till en gemensam maskinlinje. Även om de enskilda maskinerna är CE-märkta krävs ett CE-märke för helheten om den har

”Jättebra initiativ” Hans Jansson, arbetsmiljö inspektör i Region Öst, som ska leda Arbetsmiljöverkets insats under året, är mycket nöjd med att branschen tar krafttag och välkomnar SBMIs utbildning. FOTO: HANS ALM

Hans Jansson

KROSSORDET # 146

– Jättebra att SBMI tar tag i detta och startar en utbildning. Behovet är stort – även om inte krossindustrin utmärker sig speciellt. Kompetensen behöver höjas i de flesta branscher, säger han. Arbetsmiljöverkets tillsyn i Region Öst, som omfattar Stockholms, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län, beräknades i skrivande stund att ha startat i februari. Om det blir en aktivitet i hela landet framöver är ännu inte beslutat. – Vi ska inspektera täkter, fasta och mobila krossanläggningar. Det är omkring tvåhundra anläggningar som är registrerade i regionen. Många företag äger ju också flera anläggningar. Det är svårt att säga hur många vi kommer att hinna med, säger Hans Jansson. Regelverket kring maskinsäkerhet och CE-märkning har gällt sedan

1995. Men det kan vara svårt att sätta sig in i alla standarder och direktiv. – Det finns en massa konsulter på området, men de har inget juridiskt ansvar. Det är upp till arbetsgivaren att se till att maskinerna är säkra och inte riskerar att skada arbetstagarna. Ett vanligt fel, enligt Hans Jansson, är att man inte gör en ny riskbedömning när man sätter ihop maskiner. Man kan ha CE-märkt en produkt som sedan kopplas ihop med annan, också CE-märkt, med ett gemensamt styrsystem. – Då får man en maskinlinje, där man måste göra en ny riskbedömning av gränssnitten mellan maskinerna. Vad kan hända? Hela maskinlinjen ska också CE-märkas. Det är vanligt att man inte känner till detta, säger han. TEXT: HANS LUNDGREN

ett gemensamt styrsystem – att de startas gemensamt eller styrs gemensamt. Att de kan stoppas gemensamt kräver dock inte ny CE-märkning När man bygger ihop flera maskiner ska också en ny dokumenterad riskbedömning ha gjorts. En hopmontering av maskiner kan innebära att nya risker uppstått. Det kan finnas skyddsräcken som har varit tillräckliga för säkerheten, men när flera maskiner förenas kanske inte räckena når hela vägen. Risken för att falla eller snubbla från en hög höjd kan ha ökat. Riskbedömningen ska ge besked om vilka förutsättningar som har förändrats.

Riskbedömning ska göras Arbetsmiljöverket har på sin webbplats information om vad som gäller för säkra maskinlinjer och CE-märk-

ning. Sätter man till exempel ihop en ny linje på en krossanläggning med maskiner och transportband där alla är CE-märkta, måste en riskbedömning av gränssnitten mellan maskinerna göras och dokumenteras. Bruksanvisningar ska ställas samman och eventuellt kompletteras. Upptäcker man brister i en CEmärkt maskin ska brukaren vända sig till leverantören för att åtgärda felen. Gör användaren en större förändring på egen hand, utan dialog med tillverkaren, kan det ses som tillverkning av en ny maskin med ändrad funktion och säkerhet. Tidigare gjorda CE-märkningar från tillverkarens sida gäller då inte längre och en ny märkning kan behöva göras.

•

5 TIPS: GÖR SÅ HÄR 1. Skaffa dig grundkunskap om maskinsäkerhet och CE 2. Se över inköpsrutiner och ställ rätt krav vid inköp av maskiner 3. Se över rutiner vid: • Montage och uppställning av maskiner (i vissa fall CE-märkning) • Ombyggnationer av maskiner och styrsystem (i vissa fall ny CEmärkning) 4. Skaffa dig enkla checklistor för skyddsronder 5. Skaffa dig rutiner (redskap) för att kunna sammanställa en teknisk fil vid CE-märkning. SBMIs utbildning ger god inblick i hur man kan hantera punkterna ovan.

Robert Andreasson och Roger Johansson på Bohus Bergsprängning AB gratuleras av Lars Eric Lindquist och Johan Swärd Transtronic AB till sina 2 installationer av Trimble DPS900 maskinstyrning.

Besök vår nya hemsida på www.transtronic.se

utbildning

Säker på jobbet SBMI har låtit ta fram en interaktiv utbildning med fokus på säkerheten och hjullastarförare och därmed även säkerheten för andra anställda och besökare i täkten. Inledningsvis kontaktades sakkunniga på några av SBMIs medlemsföretag för att säker ställa att de viktigaste frågorna behandlas i utbildningen. Ambitionen har varit att skapa ett material som fungerar som stöd för diskussioner om värderingar och prioriteringar i situationer som kan uppkomma i vardagen. Nu finns den färdiga kursen på hemsidan. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 146

BMIs kurs Säker hjullastarförare är ett interaktivt material, bestående av sjutton olika filmer med tillhörande situationer. Varje situation presenterar ett problem, som är en diskussionspunkt, för användaren att fundera på innan filmen rullar vidare. Filmerna i utbildningen beskriver vanliga situationer i vardagsarbetet och vad som är viktigt att tänka på vid varje tillfälle. Efter slutförd kurs ledsagas användaren genom ett slutprov, där denna

efter ett godkänt resultat erhåller ett intyg om genomförd utbildning. Martin Malmsten, area manager på NCC, är en av dem som redan slutfört kursen och han är positivt inställd till initiativet. – Jag har bara bra saker att säga om kursen. Eftersom jag också sitter i BEFs styrelse var jag extra nyfiken, vi har pratat mycket om att använda interaktiva kurser i vår egen utbildning. Jag tycker Säker hjullastarförare är ett mycket bra initiativ av SBMI. Interak-

tiv utbildning är ett bra och enkelt sätt att nå ut med kunskap och dessutom går den att följa upp för arbetsgivaren.

Enkelt att uppdatera Han menar att det här sättet att utbilda är ett utmärkt komplement till det traditionella sättet, där man träffas fysiskt på en lärarledd kurs. – Det ena utesluter inte det andra. Man tappar kanske lite av möjligheterna till diskussion och fördjupning men fördelarna väger över. Det går alltid att

hitta tiden för att gå en interaktiv utbildning, man kan göra den på arbetstid eller hemma efter jobbet. Jag tror mycket på kombinationen interaktiv och traditionell. Martin Malmsten påpekar också att det på ett relativt enkelt sätt går att uppdatera moment i kursen, om det behovet skulle uppstå. En ytterligare fördel är upplägget med situationsbaserade filmer. – Det blir väldigt överskådligt och lätt att överblicka.

•

KROSSORDET # 146

utbildning

Samling kring säkerhet

Smörgåstårta, mineralvatten och kaffe stod framdukat när VSM Entreprenads maskinförare samlades efter jobbet för att genomgå, och diskutera, SBMIs nya kurs. Förutom sex maskinförare fanns även affärsområdeschefen Anders Törnblom och Swerocks platschef Göran Andersson på plats. KMA- och personalchefen Angelica Lagerberg hälsade välkommen och startade i gång datorn. Kursen är upplagd enligt en modell där en film visar en situation som kan uppstå i täkten, därefter stannar filmen och en fråga ställs på skärmen. Deltagarna diskuterar situationen och ”facit” visas sedan i form av ytterligare en film. Till en början fäller deltagarna i kursen mest enstaka kommentarer men ju längre in i kursmaterialet man kommer desto fler ger

FOTO: NICLAS KINDVALL

SBMIs interaktiva kurs Säker hjul lastarförare är utmärkt för studier på egen hand. Men den inbjuder också till diskussion i större grupper. Sten koll följde med till Swerocks täkt i Gladö kvarn utanför Stockholm där VSM Entreprenad ordnade studie kväll.

VSM Entreprenads maskinförare diskuterar Bryt & lås. sig in i diskussionerna; både om det som händer på skärmen och om liknande självupplevda situationer i vardagsarbetet. I så gott som alla frågor resoneras det fram till korrekta svar, som rutinerade maskinförare finns det också mycket att tillägga och fler frågor att fundera på. Svårighetsgraden i de frågor som ställs är inte speciellt hög, och det är heller inte

meningen. En av kursens ambitioner är att påminna om det som de allra flesta redan vet och få alla att tänka till i arbetet. Hur fungerar det egentligen på vår arbetsplats? Vad kan vi göra ännu bättre? Och som en av deltagarna konstaterar med ett skratt: – Även gamla gubbar mår bra av en påminnelse ibland.

RÖSTER OM SÄKER HJULLASTARFÖRARE Sölve Westin bergtruckförare ”Jag tycker kursen är bra. För en nyanställd så fungerar den som en bra introduktion och för oss som varit med ett tag är det nyttigt med repetition. Man behöver påminnas och få chansen att fundera över vissa situationer. Vi kan ha olika uppfattningar ibland och då är det bra att prata om det. Man blir extra uppmärksam på de risker som finns.”

RSEN

HÄR HITTAR DU KU

nås via SBMIs hemsida Säker hjullastarförare tudiekurser/ lvs Sjä under huvudr ubr iken alla SBMIs tidigare så ock s finn r Hä g. E-learnin t i ber gmaterialete arb om producerade filmer branschen. Is utbildningssidor, För att få tillgång till SBM SBMIs kansli. på ise kontakta Joakim He

KROSSORDET # 146

Dennis Teir lastmaskinförare ”Diskussionen är värdefull. Särskilt när vi alla kan samlas så här, man får veta vad kollegorna tycker och vilka risker de ser i just sina arbetsuppgifter. Dessutom behöver vi alla fräscha upp kunskaperna ibland och där fungerar kursen fint. Sen borde fler använda det här materialet, bland annat chaufförerna som hämtar material här i täkten.”

Anders Törnblom affärsområdeschef ”Man får sig en tankeställare, helt klar t. Vi vet om farorna men det blir en annan grej att se dessa i kursen och sedan kunna diskutera kring detta. Sen är det kul med olika generationer maskinförare som diskuterar ur sina respektive synvinklar. De yngre kan lära mycket av de äldre, och ibland tvär tom också.”

www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

hållbarhet

Klimatkrav från Trafikverket ställer klimatkrav på sina upphandlingar av entreprenader för investeringar och underhåll. Goda lösningar premieras, lever företagen upp till kraven och mer därtill kan det också utgå en bonus. TEXT: HANS LUNDGREN

rafikverket är Sveriges största upphandlare av entreprenader. De kommande tolv åren ska 710 miljarder kronor investeras – nära 60 miljarder kronor årligen. Det gäller både nyinvesteringar och underhåll av gamla anläggningar. – Vi ställer klimatkrav på våra upphandlingar för att minska infrastrukturens klimatpåverkan. Utsläppen ska minska, det måste entreprenad-

företagen känna till, säger Sven Hunhammar, måldirektör i Trafikverket och tidigare verksam på Naturskyddsföreningen. Utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med minst 70 procent till 2030. Visionen är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Det är en utmaning som kan nås genom effektivare och elektrifierade fordon,

fossilfritt bränsle och ett transporteffektivt samhälle. Som en av tre måldirektörer har Sven Hunhammar ett övergripande ansvar för Trafikverkets arbete med de transportpolitiska målen.

Klimatneutral 2045

FOTO: TRAFIKVERKET

För Trafikverkets upphandlingar gäller att utsläppen ska minska med 15 procent fram till 2020 och med 30 procent till 2025 – jämfört med nivån 2015. – Det är ett krav som måste uppfyllas för att överhuvudtaget få en entreprenad, säger han. Trafikverkets vision är att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045. Hur entreprenaden påverkar klimatet beräknas i livscykelanalys (LCA), med en metod kallad Klimatkalkyl. Miljöpåverkan ska verifieras i en tredjepartscertifierad deklaration.

Bonus kan utgå

”

Entreprenadföretagen, där ballastbranschen ingår, är rent generellt duktiga på att följa kraven och har kunskap om vad som gäller.

KROSSORDET # 146

Sven Hunhammar

Leverantörer kan premieras för goda lösningar, som ger bättre klimatprestanda än ställda krav. Ytterligare en morot för företagen är att det kan utgå en bonus, som skrivs in i kontrakten, vid en större minskning än Trafikverkets krav. Å andra sidan kan ett vite utgå om kravet inte uppnås. – Entreprenadföretagen, där ballastbranschen ingår, är rent generellt duktiga på att följa kraven och har kunskap om vad som gäller, säger Sven Hunhammar. En viktig post för att kunna leva upp till klimatkraven är transporterna. Där pågår mycket vad gäller per-

Trafikverket sontransporter, exempelvis elbilar, för att ställa om till fossilfria transporter. Det går långsammare för godstransporterna, konstaterar Sven Hunhammar.

Kalkylprogram beräknar Enligt Trafikverkets prognos väntas det totala godstransportarbetet att öka med 50 procent fram till 2030 och majoriteten av detta kommer att ske på vägarna. I dag kör ungefär 50 000 lastbilar på vägarna och de står för 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trafikverkets klimatkrav omfattar till att börja med nya beställningar på

investeringsprojekt på över 50 miljoner kronor där entreprenaden beräknas avslutas 2020 eller senare. Trafikverket räknar klimatbelastningen ur ett livscykelperspektiv (LCA) för alla stora investeringsobjekt. Till sin hjälp har man det egna verktyget Klimatkalkyl. Det beräknar energianvändning och klimatpåverkan utifrån vilka resurser som används och utsläpp från utvinning, förädling och transporter. Den bygger på medelvärden av miljödeklarationer hos de största leverantörerna på marknaden. Klimatkalkylen är en förutsättning för att kunna ställa krav på en minskad klimatpåverkan. Kalkylen för den

färdiga anläggningen, kallad klimatdeklaration, ska visa vad som faktiskt gjorde skillnad. För externa användare finns en öppen, men begränsad, version av klimatkalkylen på trafikverket.se. Sven Hunhammar berättar mer om Trafikverkets klimatkrav i upphandlingar på SBMI:s branschdag den 22 mars.

•

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 22 MARS EN

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

hållbarhet

Digitalt verktyg beräknar miljöbelastning Ett nytt projekt ska ge ballastindustrin besked om vad en viss produkt kostar i miljöbelastning; från produktion till avveckling. Det här är branschens digitalisering, säger projektledaren Erik Hulthén. TEXT: HANS LUNDGREN

et nya verktyget bygger vidare på den simuleringsplattform som forskare vid Chalmers tagit fram (läs mer i Stenkoll # 142). Där kan man simulera olika åtgärder och förändringar i krossar, siktar etcetera. De saker som görs syns på den egna anläggningen och företagen kan direkt se hur de påverkar produktiviteten. Anläggningen kopplas in virtuellt. Operatörer ute på företagen log-

gar sedan in via Internet och ser en bild på den egna processen. Nu har forskare beviljats ett anslag från SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) för att utveckla ett LCA (livscykelanalys)-verktyg för ballastindustrin. – Många krossanläggningar vet vad de får ut av sina processer och vad produktionen kostar. Man har inte lika bra koll på livscykelanalyser, trots att både myndigheter och kunder

FOTO: PRIVAT

”

KROSSORDET # 146

Lättanvänt verktyg Tanken är att företagen nu ska få ett användbart verktyg för att berätta vilket LCA-värde produkterna på deras anläggningar har. Dessutom ger det en förståelse för hur mycket mer eller mindre miljöpåverkan en ändring av maskininställning eller arbetssätt ger. – Det blir ett sätt för företagen att beskriva för kunder, myndigheter och allmänheten hur man vill minska sin miljöpåverkan, säger Erik Hulthén. Ballastproduktion påverkar miljön på flera sätt; sprängning, krossning, transporter med mera. Det är processer som kräver energi, ibland vatten, kemikalier används, de orsakar buller, damm och vibrationer. Med den nya tekniken får varje anläggning ett verktyg för att minska miljöstörningar och kunna berätta om det för kunder och myndigheter. Exempelvis för Trafikverket som bedömer miljöpåverkan innan det gör upphandlingar av entreprenader. – En förbättrad och minskad miljöpåverkan ger större chans att få en entreprenad, säger Erik Hulthén.

Korrekta värden

En förbättrad och minskad miljöpåverkan ger större chans att få en entreprenad.

börjar ställa miljö- och klimatkrav, säger Erik Hulthén, docent vid Chalmers och ansvarig för projektet.

Erik Hulthén

Med den nya funktionen i simuleringsplattformen kan industrin beräkna vad respektive produkt har för påverkan på miljön; vid såväl produktion som användning och avveckling. Resultatet blir korrekta värden av miljöbelastningen på anläggningen.

Simulinkmodell av en krossanläggning med LCA-modul till höger i bild.

Man ska på förhand kunna berätta vad anläggningen gör och hur den påverkar miljön. Detta är branschens digitalisering, säger Erik Hulthén.

Det blir också möjligt att minska påverkan genom att simulera olika åtgärder och utvärdera effekterna, exempelvis i form av ökad eller minskad bränsleförbrukning. Syftet är att en platschef ska kunna – och vilja – använda programmet regelbundet. En del i projektet är därför att göra det så enkelt som möjligt för användarna ute på företagen. En utmaning, konstaterar Erik Hulthén. – Vi vet att modellerna fungerar, nu är det viktigt att göra användargränssnittet mer lättanvänt. Det ska kännas lätt att logga in på sin egen anläggning och kunna simulera olika åtgärder i processer och se vad det får

för effekt på LCA-värdet. Syftet är att minska påverkan på miljön och kunna tävla med konkurrenter.

Beräkna hela kedjan För att kunna göra livscykelanalyser av ballastprodukter finns det databaser som ger generella uppgifter om processer och material. Hur mycket energi det krävs för att krossa material i en anläggning har man god kontroll på, enligt Erik Hulthén. Men miljön påverkas av så mycket mer; gula maskiner, sprängning, lastning och transporter till kunder. Syftet är att kunna beräkna hela kedjan med LCA-verktyget.

– Man ska på förhand kunna berätta vad anläggningen gör och hur den påverkar miljön. Detta är branschens digitalisering, säger Erik Hulthén. Projektet har varit igång en månad och beviljats cirka 300 000 kronor i stöd. Det ska testas fram till sommaren och avslutas i oktober. Medverkande företag är NCC, Skanska och Swerock men syftet är att göra metoden tillgänglig för hela branschen. Erik Hulthén berättar mer om pro jektet på SBMIs branschdag den 22 mars.

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 22 MARS EN

•

KROSSORDET # 146

utbildning

Ny stiftelse ska rädda Bergsskolan Anrika Bergsskolan i Filipstad, grundad 1830, försattes i slutet av förra året i konkurs. Men tack vare stöttning från flera tunga företag i svensk industri ser det ut som om skolan får en ny chans. Något som välkomnas i stål-, gruv- och bergmaterialbranscherna. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: BERGSSKOLAN

”

ergsskolan i Filipstad är en viktig resurs i de svenska industriföretagens kompetensförsörjning. Såväl stålföretagen som gruvnäringen och byggindustrin efterfrågar kvalificerad och utbildad arbetskraft, något som Bergsskolan traditionellt kunnat erbjuda.

en plan för hur skolan ska räddas. Drivande i arbetet är stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. – Bergsskolan har ett stort värde för oss, liksom för flera andra branscher, säger Gert Nilson, Jernkontorets tekniske direktör. Vi ser ett ökat behov av kompetensförsörjning framöver och skolan behövs.

Få sökande

Ny inriktning

För studenterna har steget från skolbänken till arbetsplatsen inte varit särskilt långt. Just kontakten med näringslivet har varit Bergsskolans signum. Men detta har ändå inte räckt. Ett lågt söktryck de senaste två åren på gruv- och metallsidan, där intäkterna beror av antalet elever, och en lång kö till alltför få platser på tekniskt basår, ledde till så kraftigt minskade anslag att stiftelsen gick omkull. Industrin reagerade dock snabbt och nu finns

Tillsammans med Svemin – gruvnäringens branschorganisation samt flera stora industriföretag, Filipstads kommun och Luleå tekniska universitet har man dragit i gång en diskussion om hur Bergsskolan skulle kunna fungera i framtiden. – Vi stöttar bildandet av en ny stiftelse som ska driva skolan, berättar Gert Nilson. Och givetvis vill vi ha med oss även bergmaterialindustrin i det arbetet. Han menar att utbildningen som bedrivits i stora drag varit bra men att Bergsskolan behöver en delvis ny inriktning, eller åtminstone en uppdatering för att vara relevant även i framtiden. – Skolans styrka har varit det nära samarbetet med näringslivet, fortsätter han. Studenterna har snabbt kommit ut och kunnat börja jobba, direkt

Vi ser ett ökat behov av kompetensförsörjning framöver och skolan behövs.

KROSSORDET # 146

Ger t Nilsson

efter examen. Den styrkan vill vi bygga vidare på och utveckla ännu mer. – Vi diskuterar hur vi ska kunna uppgradera utbildningen och bli mer moderna. Många av de lärare som undervisat på skolan har gjort så i många år och kanske inte längre har viktig dagsaktuell kunskap från arbetsplatserna. Där finns ett glapp som behöver överbryggas, kanske med återkommande gästföreläsare från industrin.

Fokus; rätt kunskap Gert Nilson menar också att kompetenser i ekonomi och hållbarhetsfrågor blivit allt mer efterfrågat. Det räcker inte längre med att utbilda studenter i teknik, blivande ingenjörer behöver många strängar på lyran för att passa in i arbetsgivarnas kravprofiler. – Men, och det är ett viktigt men, fortsätter Gert Nilson, vi kan inte bara lägga till moment i undervisningen. Vi måste också tona ner vissa moment för att skapa plats för nya. Annars blir det lätt så att man bara lägger till saker och det kommer inte att fungera. Arbetet med att skapa framtidens Bergsskolan i Filipstad sker på tre fronter. Först och främst behöver

Förra årets avgångsstudenter på Bergsskolan. Tack vare stöttning från näringslivet ser det ut som om skolan får en ny chans, trots konkursen.

”

Skolans styrka har varit det nära samarbetet med näringslivet. Studenterna har snabbt kommit ut och kunnat börja jobba.

den nya stiftelsen bildas och komma på plats som svarar för att lokaler finns. Lika viktigt är att Bergsskolan behöver profilera sig och locka nya elever till kommande år. – Bland annat har vi hållit en presskonferens för att uppmärksamma skolan, säger Gert Nilson. Vi måste tala om att vi finns och vad vi kan erbjuda. Utöver det så pågår en diskussion

Ger t Nilsson

om utbildningens framtida innehåll. Dagens processer ska beredas plats i undervisningen och skolan ska knytas än mer till de behov som finns i industriföretagen. – Det är nu vi har chansen att skapa en skola som är relevant och som utbildar studenter med precis de kompetenser som efterfrågas.

•

BERGSSKOLAN Stiftelsen Bergsskolan i Filipstad lämnade in en konkursansökan i september förra året. Bergsskolan etablerades 1830 i samarbete med regionens näringsliv och har sedan dess utbildat högskoleingenjörer och högskoletekniker inom berg och metall. Skolan har två tydliga inriktningar ; Berg och anläggning respektive Metallurgi och materialteknik. På skolan utbildas högskoleingenjörer (tre år) och produktionstekniker (två år). Elever som saknar rätt behörighet kan inleda med ett Tekniskt basår, vilket ger platsgaranti på Bergsskolans ingenjörsprogram. Konkursansökan gäller bara själva stiftelsen, där högskoleutbildningen bedrivs. Dotterbolaget Bergsskolan Kompetensutveckling AB som bedriver uppdragsutbildning och forskning, främst åt industrin, omfattas inte av konkursansökan.

KROSSORDET # 146

utblick

Inspiration utanför Det finns mycket att lära av utlandet för ballastbranschen, inte minst genom att besöka fackmässor. Men det är få besökare från Sverige, konstaterar Per Murén, NCC, som varit på flera mässor. TEXT: HANS LUNDGREN FOTO: PER MURÉN

”

i kan lära mycket av utlandet, till exempel genom personliga kontakter med leverantörer och tillverkare. Ett annat sätt är att besöka fackmässor. Där får man en bred bild av vad som berör branschen. Det säger Per Murén, senior advisor på NCC Industry, som har besökt

Hillhead och Steinexpo ligger inom rimligt avstånd från Sverige. De är inriktade mot vår bransch och liknar vår verksamhet. Per Murén

Mässan i Hillhead äger rum i ett nedlagt kalkstensbrott.

KROSSORDET # 146

mässorna i engelska Hillhead och Steinexpo i Tyskland. Det finns flera stora internationella byggmässor, som Bauma och Intermat, men de visar inte så mycket som rör bergmaterialbranschen. Det gäller att välja de mer anpassade arrangemangen. Per Murén rekommenderar därför Hillhead och Steinexpo. På den förstnämnda, som är favoriten, har han varit tre gånger. Mässan i Tyskland besökte han ifjol. – De ligger inom rimligt avstånd från Sverige. De är inriktade mot vår bransch och liknar vår verksamhet. Normal kunskap i engelska brukar också räcka mer än väl, vilket är en fördel. Sök på nätet och läs på i förväg vad som kommer att visas, säger han.

Nyfikna blivande maskin

förare?

Steinexpo är en utpräglad maskinmässa, i höstas med dragning mot återvinning. Den handlar nästan uteslutande om berghantering och visas i ett basaltbrott med pågående brytning.

gränserna

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 22 MARS EN

Steinexpo är en utpräglad maskinmässa.

Hillhead är också en maskintung mässa men med ett bredare utbud av stödfunktioner och udda utrustningar. Den omfattar bergmaterial, asfaltoch betongtillverkning och sker i ett nedlagt kalkstensbrott. – Mycket av det man hittar på mäs�sorna känner vi till sedan tidigare. Det som rör sprängteknik, krossning av hårt berg och entreprenadmaskiner har vi redan en gedigen kunskap om i landet, från företag som Sandvik, Atlas och LKAB, säger Per Murén. Det som är mest spännande är ut-

rustning och tillverkningssteg för förädling av produkter. Sådant som inte är så vanligt i Sverige, som vindsiktning, sortering av grova fraktioner, utrustning för lagerläggning och båtlastning och teknik för återvinning. Ofta är det företag från Nordirland som ligger långt framme på dessa områden. – På mässorna kan man få uppgifter om kapacitet, priser, förutsättningar och dessutom samla på sig mängder av broschyrer och webbadresser.

”

På mässorna kan man få uppgifter om kapacitet, priser, förutsättningar och dessutom samla på sig mängder av broschyrer och webbadresser. Per Murén

KROSSORDET # 146

utblick

Per Murén rekommenderar att företagen i branschen skickar sina unga medarbetare till mässorna i Europa.

Per Murén

Mässorna ger också nya kunskaper om produkter för säkerhet och arbetsmiljö. Det är hjälpmedel i olika former, fordonssäkerhet med kameror och backvarnare, dammbekämpning, fordonstvätt, flaktäckning och skyddsutrustning. Något som Per Murén saknar är sådant som rör framtidens last- och transportutrustningar – arbetssätt, energi och ekonomi. – Det är också förvånande att man inte visar mer av det som rör miljöfrågor. Jag förväntade mig det, men det jag sett mest av är nästa års något förbättrade men vanliga maskiner. Inte mycket om framtidens maskiner med

Recycling enligt Steinexpo. alternativa bränslen. Det är traditionella förbränningsmotorer som beskrivs, inga nya skapelser.

Utveckling tar tid

RESERAPPORTER På SBMIs hemsida finns Per Muréns reserappor ter från Steinexpo 2017 och Hillhead 2016. • Nästa mässa i Hillhead, som han rekommenderar för ett besök, sker 26–28 juni 2018. Mässan är gratis. Från Sverige flyger man lättast till Manchester och tar hyrbil fem mil. Kostnaden för utlägg är maximalt 8 000 kronor per person. •Nästa Steinexpo anordnas i Homberg (nio mil norr om Frankfur t) 26–29 augusti 2020. •Per Murén summerar sin iakttagelser och lärdomar av mässor på SBMIs branschdag i vår.

KROSSORDET # 146

Ett undantag är CAT som på senaste Steinexpo visade sin lastmaskin CAT 988 med elmotor. 10–20 procent dyrare i inköp, men med markant lägre bränsleåtgång. Volvo visade upp många gula maskiner, men företagets försök med hybridlastare fanns det ingen information om. Man fick fråga bakom disk för att få reda på vad Volvo testar, berättar han. – Det sker visserligen saker på miljöområdet, men det märks inte på mässorna ännu, säger Per Murén. Det

handlar ju om tunga investeringar och utveckling tar tid. Kunderna ställer heller inga skarpa krav. Det verkar som om alla väntar ut varandra. Han rekommenderar starkt att branschen ändå satsar på att besöka mässor för att lära sig mer. – Företagen var bättre på det förut, nu skyller man på att det inte finns tid. Jag ser inte många från Sverige när jag besökt mässorna. Det finns en del utställare, men det är ont om besökare. – Jag tycker att cheferna på SBMIföretagen borde se till att skicka ut medarbetare, gärna yngre, till Hillhead. Ordna så att de får tid och råd att göra ett besök.

•

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information. www.wspgroup.se/takter

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Kim Svitzer 010-722 90 05

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med drygt 40 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

digitalt verktyg

SGUs nya kartvisare beskriver bland annat berggrundens strukturer och dess egenskaper.

Digital guide till berggrunden Nu finns en ny kartvisare som beskriver Sveriges berggrund mer detaljerat. SGU har tagit fram information som ger besked över bergets struktur och egenskaper. TEXT: HANS LUNDGREN ILLUSTRATION: EVA EDBERG

”

en nya mer detaljerade kartan över Sveriges berggrund med geologisk information är i skala från 1:50 000 till 1:250 000. Den kompletterar därmed en befintlig kartvisare som är i skala 1:1 miljon.

En fråga som kartorna kan användas för att besvara är om berget är byggbart.

KROSSORDET # 146

Den nya kartvisaren presenterar en översiktlig modell av berggrundens överyta, som det går att titta på direkt från webbläsaren – i datorn eller telefonen. Den beskriver bland annat berggrundens strukturer och dess egenskaper men också geologiska händelser som skett i enheterna. Tanken med informationen i kartvisaren är att den ska kunna fungera som ett underlag för exempelvis prospektering, planering av byggen och anläggningar, forskning och utbildning. De olika bergarternas fördelning visas utan att vara anpassade för nå-

got speciellt användningsområde. Det är möjligt att zooma in på olika geografiska platser och områden som kan vara intressanta, för att få information om det material som byggt upp enheterna. En fråga som kartorna kan användas för är att besvara om berget är byggbart.

Kartvyn Ballast För bergmaterialindustrin kan den allmänna beskrivningen i den nya kartvisaren med fördel kompletteras med kartvyn Ballast, som samlar olika typer av information

digitalt verktyg

FOTO: SGU

Stefan Bergman

från SGU som har betydelse för samhällets ballastförsörjning. Här redovisas uppgifter om naturgrus, morän, grundvattenmagasin, berg av olika kvalitet, tillståndsgivna täkter med mera. SGU presenterar här sin klassificering av berggrunden beroende på vad den ska användas till. Olika bergarter

har olika egenskaper, här finns en tolkning av vad som är lämpligt för bergmaterialindustrin. Tekniska analyser som ligger till grund för klassningen redovisas också.

Fingervisning om kvalitet Kartläggningen av den svenska berggrunden har skett sedan början av 1960-talet och bygger på observationer i fält men också tekniska analyser och geofysiska data. Kartor gjorda från 60-talet och framåt har gjorts med olika metoder och skalor. Det innebär stora skillnader i kva-

”

liteten vad gäller lägen och informationens innehåll, förklarar statsgeolog Stefan Bergman. De skillnader i metod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper. – Vi jobbar med nya tolkningar, revideringar och andra insatser för att förbättra kvaliteten. För ballastbranschen är särskilt informationen om mineralsammansättning och kornstorlek intressant, för att den ger en fingervisning om vilken kvalitet berget har, avslutar Stefan Bergman.

•

Vi jobbar med nya tolkningar, revideringar och andra insatser för att förbättra kvaliteten.

Stefan Bergman

Kartläggningen av den svenska berggrunden har pågått sedan 1960-talet.

FAKTA • En WMS-tjänst (Web Map Service) med samma uppgifter som finns i den nya kar tvisaren kommer att lanseras senare under året. Med hjälp av ett gratisprogram som laddas ner till den egna datorn kan man lägga till egna data, söka efter egenskaper hos bergar terna och kombinera olika uppgifter. • Kar tvisaren kan studeras via sgu.se

KROSSORDET # 146

MRM utför nu analyser på väg- och ballastmaterial i Stockholm Den 1:a januari öppnade MRM ytterligare ett laboratorium för analyser av väg- och ballastmaterial, centralt beläget på Södermalm i Stockholm. Laboratoriet utför i princip alla analyser som krävs för att uppfylla de krav som myndigheter ställer på väg- och ballastmaterial. Vi erbjuder en lång rad av ackrediterade metoder och våra geologer ger laboratoriet en extra dimension genom att bl.a. utföra petrografiska analyser. Servicenivån är hög och vi utför gärna er provtagning eller hämtar upp era prover. Etableringen i Stockholm ses som ett naturligt steg mot en spännande marknad. Det nya laboratoriet ligger på Tavastgatan 34, i samma lokaler som vårt geotekniklaboratorium som öppnades under 2017.

Nyfiken på vad vi har att erbjuda? Kontakta gärna vår marknadsansva rig Per Samuelsson , 076-864 04 64

Med mer än 25 års erfarenhet är MRM, med rötter i Luleå, ledande i branschen. Våra laboratorier är bemannade med erfaren personal, allt för att garantera en hög kvalitet. Dessutom får våra kunder ett stort mervärde genom att vi är oberoende och levererar snabba analyssvar. MRM utför markoch miljöundersökningar för statliga myndigheter, kommuner, företag och privatpersoner. Vi tillhandahåller mätningar, analyser, utredningar och rådgivning vid t.ex. infrastruktur-, bygg- och täktprojekt. Våra erfarenheter och kunskaper gör oss till en trygg aktör i branschen. Läs mer om våra tjänster, laboratorier och erfarenheter på mrm.se.

08-764 46 66 • www.mrm.se

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax:info@swemas.com 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

digital masshantering

Dejtingapp för bergmaterial Den digitala tjänsten Loop Rocks är i full färd med att revolutionera hanteringen av överskottsmaterial i byggbranschen. Idén är enkel – att sammankoppla säljare och köpare på ett transparent och överskådligt sätt. Tanken är att alla blir vinnare, inte minst miljön. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: LOOP ROCKS

L Carl Zide

oop Rocks startades av NCC för knappt två år sedan med ambitionen att skapa en digital plattform för en hållbar resursanvändning i byggindustrin. Undersökningar visar nämligen att bara runt 15-20 procent av bergmaterial och fyllnadsmassor återanvänds, trots att Energimyndigheten beräknar att runt 80 procent skulle gå att återanvända om det funnits ett fungerande utbytessystem. – Det är förstås ett stort slöseri och det kostar mycket pengar, säger Loop

Rocks operative chef Carl Zide. Vårt system kopplar samman tillgång och efterfrågan. Det som till stora delar betraktas som avfall uppgraderas till material och får ett nytt användningsområde. Men för att ett material ska kunna betraktas som just material istället för ett avfall krävs förstås mer än bara säljare och köpare. En ordentlig kvalitetsprövning exempelvis. – Vi har avtal med flera ledande miljökonsulter, berättar Carl Zide. Det finns inbyggt i systemet. Inget

material får säljas på Loop Rocks utan att vara miljöprövat.

Möjliggör samarbeten Tjänsten har i nuläget 8 500 användare på cirka 2 500 arbetsplatser i Sverige och fler tillkommer kontinuerligt. Bara under det senaste året har i runda tal två miljoner ton material hanterats via Loop Rocks. De flesta större byggföretag, entreprenörer och transportörer i landet finns representerade på plattformen. – Det har funnits föregångare, berättar Carl Zide. De flesta stora aktörer har gjort försök att internt matcha byggmassor mellan sina arbetsplatser. Men Loop Rocks är den första lösningen som möjliggör sam-

FAKTA

Transportavstånden blir så gott som alltid kortare när man använder återvunnet material.

KROSSORDET # 146

Loop Rocks finns för närvarande i Sverige, Finland, Danmark och Norge där man introducerades den 1 mars. All annonsering på Loop Rocks är gratis för att maximera antalet annonser och nyttan för användarna. Loop Rocks finansieras genom försäljning av tilläggstjänster : transpor ttjänster, nytt material, recyclingtjänster samt miljö- och materialtestning. I samband med att en leverantör fakturerar en kund från Loop Rocks så betalar man en försäljningskommission på 5 procent på nytt material, transpor ttjänster och recyclingtjänster samt 20 procent på miljö- och materialtestning. Det kostar inget att byta återanvänt material mellan två byggarbetsplatser.

PRESENT PÅ BRANS ATION C H DAG 22 MARS EN

arbeten mellan olika byggföretag. Och som dessutom kombinerar återanvändning, nytt material och recyclingtjänster så att användaren alltid får en match på sin annons. En av fördelarna med återvunnet material är att transportavstånden så gott som alltid blir kortare. Beräkningar visar att återvunnet bergmaterial i genomsnitt kräver 75 procent mindre transporter. Jungfruligt material kommer dock alltid att behövas, i Loop Rocks hänvisas till närmaste täkt i de fall ingen matchning finns

för återvunna massor. Carl Zide påpekar att Loop Rocks som system är helt transparent, all information är publik. Därmed konkurrerar alla företag på lika villkor och kan tryggt använda tjänsten. Han menar också att även mindre entreprenörer kan ha stor nytta av Loop Rocks. – Avstånden är viktiga, är du en mindre aktör men ligger på rätt plats och erbjuder rätt pris har du stora möjligheter att kunna konkurrera även med större aktörer.

Run your site better coach@quarrycoach.se

010-456 80 00

Accuracy

•

Koppla upp vågar och maskiner. Se produktion, utlastning, stopp och flaskhalsar i realtid. Quarry Coach hjäper er att se över ert behov och komma med effektiva lösningar.

Quarry Coach

Safety

Systemet bygger på att många partners ansluter sig, ju fler desto bättre villkor och större vinster – för både användare och miljö. Utbyggnaden pågår ständigt och snart finns alla svenska täkter representerade. – Vi är fortfarande små sett till hur mycket material som finns i omlopp men vi växer stadigt och ser förstås ljust på framtiden, menar Carl Zide och fortsätter: – Responsen har varit överväldigande i branschen. Loop Rocks är något som saknats fram till nu.

VI ÄR MED ER HELA VÄGEN!

Productivity

Reporting

Environment

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

maskiner

Siktar högt och lågt Umeåbaserade maskintillverkaren Norditek har upptäckt ett nytt användningsområde för en av företagets vindsiktar. Maskinen, som till vardags oftast används för att skilja ut sten, tegel och betong från biobränslen har visat sig fungera alldeles utmärkt för att rengöra morän och naturgrus för betongtillverkning. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: NORDITEK

”

innar, rötter och andra material i naturgrus, eller för den delen även i bergkross, ställer till problem om de skulle hamna hos betongtillverkarna eftersom de flyter upp i den färdiga betongen. Genom åren har flera försök gjorts för att på olika sätt rensa materialet men ingen metod har gett helt lyckade resultat. Några av Norditeks kunder har dock testat att vindsikta bort det som i sammanhanget ses som föroreningar. Metoden har fungerat väl, berättar Daniel Carlberg, marknadsansvarig på Norditek. – Det är helt klart en metod som är värd att uppmärksamma, menar han. Många täktägare har stora lager med material som inte går att leverera till betongtillverkning men det går alltså att sikta bort oönskade föroreningar. Särskilt med tanke på hur ont det är om grustäkter, och den pågående utfasningen av naturgruset, borde

Vi började testa detta för ungefär ett år sedan och nu är vi övertygade om att det fungerar.

KROSSORDET # 146

Daniel Carlberg

De ytliga lagren i en grustäkt är ofta förorenade av rottrådsrester. metoden vara av intresse. Många aktörer har haft svårt att tillvarata allt material i en grustäkt, framförallt de ytliga lagren som är förorenade av rottrådsrester från den vegetation som överlagrat fyndigheten. I synnerhet vid grunda täkter går en hel del material till spillo. Dessutom kan det vara aktuellt att avskilja trävirke även från bergkrossmaterial, exempelvis krossat från entreprenadberg som varit förorenat med trävirke eller rötter. Norditek har i skrivande stund två

kunder i Stockholmsregionen och en kund i Norge som använder maskinen till just detta ändamål och flera maskiner är offererade till nya användare. I övrigt har företaget ett drygt sextiotal vindsiktar på den svenska marknaden, till stor del i återvinningsbranschen.

Testat i ett år Att maskinen skulle kunna fungera för att rensa naturgrus har man vetat om ett tag, men man har inte velat kommunicera det förrän nu, efter

Norditeks vindsiktar har fått ett nytt användningsområde.

att en testperiod visat att det faktiskt fungerar. – Vi började testa detta för ungefär ett år sedan och nu är vi övertygade om att det fungerar, säger Daniel Carlberg. Responsen hos våra kunder har varit väldigt bra.

Upp till en halv meter Han menar att sikten klarar av att blåsa bort även förhållningsvis stora material. När man grävt ut gamla deponier har man utan problem lyckats skilja ut material i storlek upp till 0,5 meter. Daniel Carlberg är nyfiken på om vindsikten skulle kunna ha än fler användningsområden. – I det här fallet är det våra kunder som upptäckt möjligheten, säger han. Och det är vi givetvis glada för.

•

Före och efter. Naturgrus siktat för att avlägsna rötter och annat oönskat material.

KROSSORDET # 146

branschsamverkan

Möte för bättre maskiner På SBMIs initiativ samlades i mitten av januari företrädare för maskintillverkare och flera inköpare från medlemsföretagen. Syftet var att diskutera viktiga frågor och föra fram viktiga synpunkter inför framtiden – både från tillverkarna och från den producerande delen av branschen. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SBMI

”

ötet, som ägde rum i Sky City på Arlanda, följde en tydlig agenda. Bland många andra frågor diskuterades maskindirektivet, silikaklassningen, driftsäkerhet och service samt naturligtvis säkerhet och mer tekniska frågor. Skanskas Christian Hansson var en av dem som representerade inköpssidan. – Jag tycker absolut att den här ty-

Jag upplever att de lyssnar på oss, särskilt när vi gör en samlad insats.

Kosta Mik

pen av diskussioner är viktiga. SBMI har tagit liknande initiativ, bland annat kring säkerhetsfrågorna, tidigare men den här gången låg fokus på inköpssidan. Christian Hansson menar att det är betydelsefullt att branschen ger tillverkarna en samlad bild av de önskemål och funderingar som finns. – Alla parter handlar ju maskiner löpande och har kontakten där men jag upplever att det blir en annan tyngd när vi gör det samlat, som bransch, genom SBMI. Visst finns det olikheter i hur de olika medlemsföretagen arbetar, fortsätter Christian Hansson, men det råder samsyn i många frågor, särskilt de av övergripande karaktär:

– När det handlar om användarvänlighet, säkerhet och att maskinerna uppfyller alla krav, och helst några till, är vi överens.

Många oklarheter Diskussionen kring Maskindirektivet och CE-märkning var särskilt intressant, tycker han. – Där finns många oklarheter efter Arbetsmiljöverkets inspektioner och vi diskuterade frågan, framförallt när det gäller mobilkrossar och siktar som sätts ihop i en produktionslinje. PEABs Kosta Mik är överens med Christian Hansson om vikten av samtalen. – När vi för fram våra synpunkter som enskilt företag kanske de muttrar hos tillverkaren, skrattar han. De tycker att vi på PEAB är ett gnälligt gäng. Där har vi en enorm styrka som branschorganisation, genom SBMI har vi avsevärd tyngd och kan påverka mer.

Fokus genom SBMI Kosta Mik menar att hela entreprenadbranschen släpar efter och att SBMIs medlemsföretag kan påskynda utvecklingen. – Jag upplever att de lyssnar på oss, särskilt när vi gör en samlad insats. Tillsammans är vi helt enkelt starkare än var och en för sig. Genom SBMI sätter vi fokus på de frågor vi tycker är viktiga som producenter i branschen. Ett tiotal krossköpare diskuterade bland annat maskinsäkerhet med Metso och PJ Jonsson.

KROSSORDET # 146

•

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

STÖRNINGSFRI DRIFT FÖR OPTIMERAD TILLGÄNGLIGHET

Skakapparater

Vågar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

www.lutze-conveying.com

Siktar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Personligt och professionellt hela vägen

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86, och Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

sbmis nye vd

Vd med branschvana Mårten Sohlman tillträder som SBMIs nye vd i maj och förstärker därmed kansliet. Stenkoll träffar en sport- och musikintresserad civilingenjör med stor erfarenhet av branschorganisationer. – Det ekosystem i vilket jag jobbat under åtta år liknar helt klart det där SBMI verkar, säger han. Jag ser oerhört mycket fram emot att få vara med och utveckla SBMI. TEXT OCH FOTO: NICLAS KINDVALL

årten Sohlman tar emot Stenkoll på Storgatan 5, mittemot Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm i Stockholm. Här huserar arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen där han arbetar sedan åtta år tillbaka. Han är generalsekreterare för fyra olika branschorganisationer som ingår i det som kallas Teknikföretagens branschgrupper – en kanslifunktion och ett gemensamt servicebolag. Snart går dock flyttlasset ett hundratal meter uppåt på gatan, mot SBMI i Näringslivets Hus. Den 1 maj tillträder han officiellt sin nya roll som vd för SBMI, i praktiken blir det den 2 maj då han också firar sin 43:e födelsedag. – Ja, det passar ju alldeles utmärkt, säger han. Jag kan fira två gånger på samma dag.

Många kontaktytor

”

Flyttlass är väl ändå kanske att ta i en smula. Men Mårten Sohlman tar i alla fall med sig en sak från sin tidigare arbetsplats – erfarenheten av att arbeta med och inom branschorganisationer. – Jag hoppas och räknar med att

Jag ser också vilken styrka och kompetens som finns inom SBMI. Det ska bli spännande att få vara med och driva föreningen. 44

KROSSORDET # 146

Mår ten Sohlman

den bredd jag har när det gäller branschfrågor ska komma till nytta för SBMIs medlemmar. Mycket av det jag arbetar med till vardags liknar det SBMI gör. Han nämner att liksom hos SBMI är en av arbetsuppgifterna samarbetet med diverse myndigheter och räknar upp bland annat Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Kemikalieinspektionen och Energimyndigheten.

Där har han redan kontaktytor som kan vara viktiga i det nya jobbet. – Det är viktigt att ha en väl fungerande löpande kontakt med myndigheterna, säger han. Då kommer man tidigt med i olika processer och är med hela vägen fram till de beslut som påverkar branschen. – Generellt tycker jag att vi i Sverige är duktiga på samverkan mellan

alla aktörer, mellan näringsliv och myndigheter till exempel. Mårten menar att något som han ser fram emot är få koncentrera sig på och fördjupa sig i en enskild branschs frågor. I det nuvarande uppdraget hos Teknikföretagen representerar han flera branscher och delar sin tid mellan ibland vitt skilda utmaningar. – Jag ser också vilken styrka och kompetens som finns inom SBMI,

både på kansliet och i medlemsföretagen. Det ska bli spännande att få vara med och driva föreningen. Vilka personliga egenskaper tror du att du har som kommer att vara till nytta för SBMIs medlemmar? – Hm, för det första så är jag nog ganska pedagogisk och entusiasmerande, har lätt för att skapa ett engagemang för viktiga frågor. Både hos mig själv och förhoppningsvis hos andra. Dessutom upplever jag att jag har lätt för att sätta mig in i tekniska sammanhang och förstå specifika branschfrågor. Därifrån kan man gemensamt komma fram till vad som behöver göras och hur. Han upplever sig också som orädd i kontakter med myndigheter och beslutsfattare, något som han ibland upplever kan vara nödvändigt. Det

finns tillfällen när viktiga frågor hos enskilda företag behöver lyftas för att drivas på branschnivå. – Jag har erfarenhet av att axla och driva ärenden på ett branschplan och det hoppas jag att SBMI ska kunna dra nytta av.

Utveckla tillsammans Mårten Sohlman ser fram emot SBMIs branschdag den 22 mars då han för första gången får gå i närkamp med bergmaterialindustrins stora frågor. – Det ska bli jättekul, bekräftar han. Och dessutom ser jag fram emot att få lära känna Björn och Joakim på kansliet. Att Björn Strokirk med sin gedigna erfarenhet och sitt stora kunnande är kvar känns tryggt. Det ska bli spännande att tillsammans med Björn och Joakim, och medlemmarna, fortsätta att driva och utveckla SBMI.

•

Delar till:

MÅRTEN SOHLMAN

transportörer • elevatorer • siktar

Ålder: Jag fyller 43 år den 2 maj då jag börjar på SBMI.

•

Familj: Min sambo Elin och våra två söner som är 2 och 4 år. Bor: I ett radhus vid Drevviken i Sköndal, strax utanför centrala Stockholm. Karriär: Utbildad civilingenjör i miljöteknik. Arbetat på WSP, Lantmäteriet, Rymdbolaget, SIS och Teknikföretagen. Gillar: Jag har två stora intressen. Spor t och musik och jag sjunger gärna. Inom spor t så gillar jag det mesta men två favoriter är skidåkning och yoga. Ogillar: Orättvisor och oärlighet. Gör helst på fritiden: Just nu är det skridskosäsong så jag tar gärna en tur på isarna. Annars blir det många löprundor.

Rullar (plåt & plast) och rullställ

Läser just nu: Jag läser gärna en bra deckare emellanåt men ofta fastnar jag nog lätt i något jobbrelaterat, som en utredning eller ett remissvar.

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

4400:-

till b-b 650. Byggsats.

Ser helst på tv: Spor t och nyheter. Just nu OS i Sydkorea, gillar verkligen att titta på skidåkning. Favoritplatser i världen: Jag tycker mycket om de svenska fjällen och franska alperna. Berg, helt enkelt, det passar ju utmärkt med tanke på jobbet. Jag är också för tjust i Drevviken, där vi bor.

XP3 hårdmetallskrapa

Plogar

Elevatorskopor, plåt och plast samt svetsade

Alltid med på resan: Enkelt, tandborste och löparskor.

PilthCon AB, Skara info@pilthcon.se

tel. 0511-290 00 www.pilthcon.se

branschdag FOTO: RICKARD FORSBERG

BRANSCH DA 22 MARS G

SBMIs branschdag i Stockholm förra våren lockade drygt 250 deltagare.

Säkra täkter och hållbar försörjning Endast tre veckor återstår innan det återigen är dags för årsstämma och branschdag. Denna gång återigen i auditoriet på Hilton Slussen i Stockholm efter förra årets utflykt till Näringslivets Hus. Innehållet är dock precis lika omfattande som vid varje branschdag. TEXT: NICLAS KINDVALL

Presentationerna på vårens branschdag samlas under två huvudrubriker, inledningsvis "Säker täkt" och därefter "Hållbar ballastförsörjning". Ett dussintal programpunkter kompletteras av ett panelsamtal med fokus på teknik utvecklingen. Dessutom får även flera utställare berätta om sina nyheter. Läs mer om dagen och om hur du anmäler dig på sbmi.se

KROSSORDET # 146

•

PROGRAM

Säker täkt • Steinexpo 2017 och Hillhead 2016 – vad kan vi lära av andra länder? • Electric site – framtidens optimerade bergtäkt  • Boliden – automation ger nya möjligheter  • Panelsamtal: Utvecklingen går for t – vilken teknik finns att tillgå om 5-10 år? • Utställare berättar om nyheter • Många maskininspektioner görs i år och ännu fler nästa år! • Ombyggnad av en maskin – när krävs ny CE-märkning? • Tillverkare och SBMI samverkar för säkrare maskiner  • En arbetsmiljö med många utmaningar – vår strategi • Kvar ts och cancer – vad gäller? Hållbar ballastförsörjning • Nu ställer vi klimatkrav när vi upphandlingar  • Hur gör man för att miljödeklarera ballast och transpor ter?  • Fossilfria maskiner i täkt: nya bränslen och drivmedel  • Goda lastbilstranspor ter (täckta flak mm) • Om entreprenadberg klassas som avfall – hur gör vi då? • Bergåtervinning med Loop Rocks och nästa steg: Loop Industry

Säkra lösningar för hårda utmaningar

NCC:s berggrupp finns i hela Sverige och hjälper dig att losshålla berg i täkter, spränga för entreprenader och borra i gruvor. Tack vare en mycket erfaren personalkår, en resursstark maskinpark och våra digitala system kan du känna dig trygg med att sprängningen sker både säkert, effektivt och i tid. Nyfiken på våra uppdrag eller vill du bli en del av berggruppen? Läs mer på www.ncc.se/sprangning

Krosskontroll

Från kross till kronor Produktionsrapportering via dator, surfplatta eller telefon. Manuellt eller automatiskt från bandvågen. Flödesfördelning och mängder kan hanteras även om det inte finns våg på alla band. Information från maskinerna genom integration med Caterpillar VisionLink och Volvo CareTrack. Efter installation av vår kommunikationsutrustning tillgängliggörs information kring produktionen i realtid. Ingen hårdvara behöver bytas ut på vågdatorn då vi kan kommunicera med alla märken, allt från gammal till ny. • Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Information från ASRi • Realtidsdata • Möjlighet till GPS-uppföljning • Integrationsmöjligheter 070 - 543 50 01 | info@krossdata.se

sbmi.se – Täkttillstånd, Miljö,Tillsyn

SBMIs hemsidas huvuds

liga syfte är att fungera som en kunskapsbank för medlemmarna. Inl oggade medlemmar ges där möjligheten att lad da ner och läsa de handbö cker, råd och andra vik tiga dokument som förening en eller medlemmarn a producerat. Dessutom samlas alla presentatio ne r och filmer från brans chdagarna på hemsida n. Stenkoll gör i ett antal nummer ett nedslag oc h vägleder inom ett avgrä nsat område.

Täkttillstånd, Miljö,Tillsyn – Täkthandboken Täkthandbokens syfte är att hjälpa SBMIs medlemsföretag att lämna in tillståndsansökningar med hög kvalitet och därmed ta sitt ansvar för att ansökningsprocessen ska löpa på ett smidigt sätt. De totala handläggningstiderna bör då rimligen kunna förkortas, vilket sparar resurser för såväl myndigheter som SBMIs medlemsföretag. Förhoppningen är att Täkthandboken också bidrar till en konstruktiv dialog med länsstyrelserna om vad som krävs av en komplett ansökan med hög kvalitet – bortsett från lokala behov av kompletterande utredningar – och hur processen bör drivas för att fungera effektivt. Täkthandboken uppdateras löpande, versionen som i skrivande stund finns på SBMIs hemsida benämns version 6.0.

Täkthandboken Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Täkttillstånd, Miljö, Tillsyn HANDBOK FÖR DEN SOM SKA ANSÖKA OM TÄKTTILLSTÅND Version 6

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI 2018-01-01

I.S NAVIGERA PÅ SBM

ent finns under huvud De flesta viktiga dokum andböcker. Under vind/H /Rå Info menyns rubrik an, ingar med sär skilda tem jetten finns fler a avdeln aren håller änd anv när nas öpp en undermeny alet. Det går också att muspekaren över menyv böcker var på under and d/H /Rå gå direkt till Info as i vänstermenyn. ter avdelningarna även presen menyval, som Tidningen I huvudmenyn finns fler det omfattande själv till länk en Stenkoll och I tagit fram. studiemater ial som SBM

Täkthandboken beskriver vägen från ansökan till tillstånd. Från förstudie och samrådsprocess till de färdiga ansökningshandlingarna med miljökonsekvensbeskrivning. Därefter ledsagas läsaren genom handläggningsprocessen fram till beslut och eventuella överklaganden.

KAPITELINDELNING TÄKTHANDBOKEN • Resan från idé till pågående verksamhet • Förstudie • Samrådsprocessen • Ansökningshandlingar • Miljökonsekvensbeskrivning – en viktig del av ansökan

• Teknisk beskrivning • Den formella ansökan • Handläggningen hos länsstyrelsen/markoch miljödomstolen • Överklagande

TILL TÄKTHANDBOKEN HÖR FYRA BILAGOR MED FÖRDJUPNING Den första versionen av Täkthandboken publicerades 2008 och sedan dess har den vid upprepade tillfällen uppdaterats och kompletterats. Bland annat för att ny lagstiftning tillkommit eller prövningsmyndigheter ändrat sina ståndpunkter. I många fall beror också förändringarna av att bergmaterialindustrin som bransch arbetat intensivt och gått i bräschen i vissa frågor. Täkthandboken är en medlemsförmån och alltså endast tillgänglig för SBMIs medlemmar. Bilaga 1a, b och 2a, b är dock öppna för alla, inte bara för medlemmar, eftersom prövningsmyndigheter måste ha tillgång till dessa dokument som sökande i vissa fall har hänvisat till.

Bilaga 1a Enhetliga rimliga villkor

Bilaga 1b Vägledande domar

Bilaga 3 Sevesovägledning 1

Sevesovägledning ...................................................................................... 2 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8

Bilaga 2a Vattenmål eller inte – det kan hänga på ansökan?

Bilaga 2b Generella rekommendationer för bedömning av tillståndsplikt för vattenverksamhet vid bergtäkter

Bakgrund Översikt kring grundläggande Sevesoregler Sevesokrav som ska uppfyllas för en bergtäkt Andra Sevesofrågor som berör en bergtäkt Dokument för bergtäkt som utgör Sevesoverksamhet Råd och tips Annan information och vägledning Begrepp och definitioner

Bilagor

Exempel och mallar Seveso

Bilaga 3.1 Bilaga 3.2 Bilaga 3.3 Bilaga 3.4 Bilaga 3.5 Bilaga 3.6 Bilaga 3.7

Mall Handlingsprogram mål, policy och handlingsprinciper Manualförteckning för genomförande av handlingsprogram Mall Sevesoanmälan Mall Sevesosamråd Mall Information till allmänheten Faktaunderlag sprängämnen Mall Information till Länsstyrelsen

2 3 6 9 10 11 12 12

Bilaga 3 Sevesovägledning

Bilaga 4 Masshantering – att återanvända schaktmassor

Presentationer Presentationerna från SBMIs branschdagar är i pdf-format och visar varje föredragshållares bilder – såväl de som visades under föredraget som de dolda bilder med fördjupning som många föredrag kompletteras med. Dessa ger en djupare information än vad föredragshållaren hinner presentera under sitt föredrag. Efter cirka en månad publiceras en sammanställning av branschdagen där man kan läsa ett referat av vad varje talare sade från scenen. Varje branschdag är klickbar och leder vidare till en lista över dagens ämnen. Presentationerna är nedladdningsbara liksom referatet som finns längst ner i listan. På höstkonferenserna brukar några föredrag handla om täkttillstånd och täkttillsyn.

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation KROSSORDET # 146

sbmi.se INLOGGNING OCH FRÅGOR Tillgång till de lösenordsskyddade delarna av SBMIs hemsida ingår i medlemskapet. För frågor kring hemsidan och inloggning, kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli.

TÄKTTILLSTÅND, MILJÖ,TILLSYN

– i Stenkoll

Genom åren har Stenkoll vid flera tillfällen haft anledning att uppmärksamma delar av, eller hela, Täkthandboken. Det har handlat både om fördjupning efter SBMIs branschdagar och om enskilda artiklar. I varje nummer av Stenkoll publi ceras gästkrönikor, skrivna av jurister. Dessa handlar ofta om tillståndsfrågor. Stenkoll finns även som webbtidning och besökaren hittar respektive tidning genom att välja Tidningen Stenkoll i huvudmenyn och sedan klicka på önskad utgåva. Tidningen öppnas i ett nytt fönster för läsning på skärm.

ida SBMIs hems

Överväg konsekvenserna

”

Som verksamhetsutövare bör man dock noga överväga vilka konsekvenser utredningarna får för den planerade verksamheten. Det är verksamhetsutövaren som bestämmer ramen för tillståndsprocessen genom att avgränsa sin ansökan såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Om man under tillståndsprocessen accepterar utredningskrav som egentligen ligger utanför prövningsramen riskeras tillståndsansökan utökas på ett otillbörligt sätt. Som exempel kan omfattande utredningskrav avseende transporter

En tidning

Krav framställs som regel utan motivering av miljönyttan.

vanstående skulle innebära en ökning av ballastproduktionen med 60–70 procent jämfört med medelvärdet för perioden 2000–2015, till en omfattning som vi inte har haft i Sverige sedan början på 1970-talet. Samtidigt ser förutsättningarna idag helt annorlunda ut än de gjorde då vi i Sverige senast hade en motsvarande efterfrågan på ballastmaterial. Under de senaste 30 åren har det skett en utveckling mot allt färre, men större, täkter. Det innebär att transportavståndet för ballastmaterial till slutanvändarna har ökat. Redan idag är uppskattningsvis var fjärde lastbil i Stockholms län en ballasttransport och utvecklingen går, enligt SGU, mot ökade transportavstånd. SGU beskriver därför det förväntade ökade behovet som en enorm utmaning för miljön och våra transportsystem.

Lämplig lokalisering Detta leder till frågan vad som är en lämplig lokalisering av en bergtäkt. Frågan kan förväntas aktualiseras vid flera framtida tillståndsprövningar av nya – och kanske även befintliga – täktverksamheter i våra storstadsregioner. Utgångspunkten enligt 2 kap 6 § miljöbalken är att platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Vid tillståndsprövningar av nya täkter har tyngdpunkten i praktiken kommit att ligga på de omedelbara, lokala miljöeffekterna, framför allt i förhållande till närboende. Buller och vibrationer i förhållande till bostäder har därför blivit begränsande faktorer vid valet av plats som många gånger omöjliggör en täktetablering i närheten av större tätorter. Utan att generalisera alltför mycket kan man säga att

mpd

GÄSTKRÖNIKÖR: Christian Härdgård, advokat, Advokatfirman Delphi

internet: www.s-e-g.se

din samarbetspartner & leverantör av

du hela vårt På vendig.se hittar någon av våra utbud. Kontakta information. säljare för mer

med stöd Täktplanering

•

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

K RO S S O R En tidning

Stenkoll #135, sidorna 10–11 Gästkrönika av Christian Härdgård,Vem har behov av en bergtäkt?

från Sverig

es Bergmateria

lindustri

# 135 • Novem

ber 2015

kning Finkornig forslast till betong – för krossbal

gfald Biologisk månäntligen här – handboken en? gäller egentlig Seveso – vad

RUT ” SKUT UTAN SP re operatör Kurs för säkra

chdagar Höstens brans

Som ni märker är frågorna många och praxis ger en splittrad vägledning. Tyvärr finns det inte många avgöranden som specifikt tar upp behovsfrågan och bland de avgöranden som finns spretar bedömningen. I vissa fall ställs höga krav på behovsprövningen utan att detta motiveras eller har något egentligt stöd. Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) har i något fall uttalat att om den planerade bergtäkten anses påverka ett område med högt skyddsvärde, till exempel en nationalpark eller ett natura 2000-område, så kan högre krav ställas på behovet. MÖD anger dock inte vilka krav som ställs.

mitt arbete är jag ofta ombud i tillståndsprövningar och jag har märkt att frågan om behovet kan skapa stora problem, inte bara för den sökande utan även för de prövande myndigheterna. Behovsprövningen är till sin natur komplex och det saknas klar och tydlig vägledning från förarbeten eller praxis. När man utreder frågan om behovsprövning så ger den tyvärr upphov till fler frågor än svar. Regler om behovsprövningar för bergtäkter är på intet sätt en ny företeelse. Redan i den gamla Naturvårdslagen infördes bestämmelser kring behovsprövning 1982. Anledningen var att det framgick av praxis att det gjordes en särskild intresseavvägning där behovet av täkten vägdes mot intresset av att skydda djur- och växtliv samt miljön i övrigt. Denna bestämmelse användes vid alla typer av täkttillstånd, inte bara för bergtäkter. Bestämmelsen fördes vidare till Miljöbalken som trädde i kraft 1999. Den generella bestämmelsen om behovsprövning fanns kvar fram till 2009 då den ersattes med regler om behov av täkt avseende naturgrus, torv och matjord.

jobb för säkrare Splitterskydd

styrelsen, kommunen, SGU eller samtliga dessa myndigheter?

Lagändringen medförde således att Miljöbalken inte längre innehåller några särskilda bestämmelser om behovsprövning avseende bergtäkter. Bedömningen av behovet ska istället göras utifrån de allmänna hänsynsreglerna och dess hänvisning till hushållningsbestämmelserna, där det bland annat anges att ett markområde ska användas för det ändamål som området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Samtidigt som den särskilda bestämmelsen om behovsprövning för bergtäkter togs bort infördes det även en bestämmelse i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som anger att länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om tillstånd till täkt att lägga fram en utredning som belyser behovet av täkten. Bestämmelsen gäller för samtliga typer av täkter inklusive bergtäkter.

Frågan är då om lagändringen har medfört den avsedda förenklingen? Enligt min mening är det högst tveksamt.

Vad gäller avsättningsområdet för materialet har det i något avgörande accepterats att den sökande anger i princip hela Sverige som potentiellt avsättningsområde utan att ange några siffror. I andra fall har dock avsättningsområdet endast ansetts vara den egna och möjligtvis de angränsande kommunerna. I vissa fall där SGU har blivit tillfrågade har de hänvisat till olika nyckeltal som till exempel ballastleverans per invånare och utifrån detta försökt göra en objektiv bedömning av behovet inom ett visst geografiskt område. I andra avgöranden har SGU sagt att förutom dessa nyckeltal finns det en rad andra faktorer som kan påverka behovet, vilket gör att SGU saknar förutsättningar att ge ett entydigt svar.

GÄSTKRÖNIKÖR: Christian Härdgård, Delphi Advokatbyrå

En annan relevant fråga är hur man ska se på det faktum att det finns konkurrerande täkter inom det planerade avsättningsområdet. Konkurrensverket har yttrat sig i något ärende och anfört att behov kan anses föreligga ur konkurrenssynpunkt, det vill säga det föreligger ingen konkurrens om samtliga täkter har full avsättning på materialet.

Varför infördes det då nya bestämmelser om behovsprövningen av täkter? Enligt förarbetena till Miljöbalken ansågs det vara oklart hur avvägningen mellan behovet av materialet och intresset av att skydda naturmiljön skulle ske. Vidare ansågs reglerna i 2 kap. och 3 kap. Miljöbalken vara fullgoda vid tillståndsprövningen av täkter. Sammanfattningsvis genomfördes lagändringen för att förenkla tillståndsprövningen.

bergsskolan

en liten högskola med stor potential

Effektivt lagarbete •

Anm: SGU:s rapport kan hämtas från www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2016/november.

materialteknik, inriktning metallurgi & Berg och anläggning

för dig som är redo för nya utmaningar

Högskoleutbildningar  uppdragsutbildningar för företag forskning & utveckling

info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se

och miljökonsekvensbeskrivning är iljöprövning av täkter görs numera av miljökomplett. Det har vi klarat i alla täkprövningsdelegationer tärenden under senare år, konstaterar vid tolv av landets länsJohan Hjerpe. styrelser. Delegationen vid länsstyrelsen i Falun prövar täkter och annan Prövning av täkter – lagarbete miljöfarlig verksamhet i Dalarnas och Vad är det då för intressanta arbetsGävleborgs län. sätt som MPD Falun utvecklat för att – De tre senaste åren har länsstyrelprövningen av täktverksamhet ska sen handlagt och delegationen prövat fungera effektivt? Ja, enklast torde och beslutat i drygt hundra ärenden det kunna sammanfattas med ett ord: per år. Av dessa har cirka en fjärdedel teamwork. Alla som är inblandande i varit täkter, säger Johan Hjerpe som ett ärendes handläggning och beslut, är sakkunnig och samordningsansvahandläggare, sakkunniga och ordförig för miljöprövningsfunktionen vid randen i miljöprövningsdelegationen, länsstyrelsens miljöskyddsenhet. samråder och samverkar under hela Enligt Skogforsks rapport ”Projekt prövningsprocessen. Bergtäkt – potentialer till kortare led– Vi har täta möten och jobbar vältider i miljöprövningen”, som publidigt prestigelöst. När det dyker upp cerades 2016, har MPD Falun utveckfrågor och problem under beredninglat ”intressanta arbetssätt” för en efen träffas vi och diskuterar för att fektiv prövningsprocess. hitta en lösning så fort det går. Det är respekteras tar jag omedelbart kon– Vårt mål är att prövningen ska ta viktigt för att hålla tempot uppe, sätakt via telefon eller mejl. Det brukar max 180 dagar från det att ansökan ger Lars A. Andersson. fungera bra. Många verksamhetsutövare och remissinstanser känner mig vid det här laget, säger hon. Hon konstaterar att det är viktigt att vara aktiv och styra ärendegången för att ledtiderna ska hållas. – Jag vill inte att ärenden ska staplas på hög, det är bara stressande.

mpd

av drönare

starförare Säker hjulla 16

KROSSORDET # 142

följa när paragraferna är så vida att man kan läsa in väldigt mycket i dem.

Kompetens är guld värd

”

Berg kan rimligtvis inte anses utgöra en ändlig naturresurs som medför att det anses motiverat med en behovsprövning vid tillståndsprövningen. MÖD tar dock inte alltid hänsyn till konkurrensaspekten utan anser i vissa fall att andra parametrar ska väga tyngre. Då det enligt min mening är ganska uppenbart att de nuvarande reglerna om behovsprövning inte fungerar som det var tänkt önskar jag att regeringen särskilt utredde frågan om det behöver finnas regler för behovsprövning avseende bergtäkter. Berg kan rimligtvis inte anses utgöra en ändlig naturresurs som medför att det anses motiverat med en behovsprövning vid tillståndsprövningen.

”

Lars A. Andersson

Lars A. Andersson menar att han är lite för ny i uppdraget som MPD-ordförande för att kunna ta åt sig äran av att prövningen av täkter fungerar effektivare i Dalarna än på många andra håll. – Som ordförande i MPD är jag visserligen tratten som alla beslut ska passera igenom. Jag får inte vara för

Den främsta förklaringen till den effektiva processen ligger i det stora kunnande som finns hos länsstyrelsens handläggare och sakkunniga.

Om regeringen ändå kommer fram till att så är fallet bör de ställa sig frågan om det finns någon verksamhetsutövare som skulle inleda en tids- och kostnadskrävande tillståndsprövning av en bergtäkt utan att ha säkerställt avsättningen av materialet så att det genererar en vinst. Om det därefter fortfarande anses motiverat med en behovsprövning bör det tydligt anges vilka parametrar som ska ingå vid prövningen så att täktbranschen får ändamålsenliga och rättssäkra regler att förhålla sig till.

Han är expert på miljörätt vid länsstyrelsens juridiska avdelning, och blev i maj 2016 förordnad av regeringen att vara ordförande i miljöprövningsdelegationen i Dalarna. Ett väldigt roligt uppdrag, tycker han. – Roligt, ansvarsfullt och intressant eftersom miljöbalken, som vi prövar ärendena mot, är lite som en gummisnodd. Man kan tänja den runt nästan vad som helst bara man tar i ordentligt. Men balken ska främja hållbar utveckling. Det är kompassen man får

mpd

”

De tre senaste åren har länsstyrelsen handlagt och delegationen prövat och beslutat i drygt hundra ärenden per år. Johan Hjerpe

KROSSORDET # 142

Problem löses direkt

Mötet vid Leantavlan är obligatoriskt. Statusen på samtliga ärenden som är under prövning eller föremål för samråd gås igenom. På bilden syns fr. v: Eva Staffansson, handläggare vindkraft m m och sakkunnig, Sedigheh Abodollahi, handläggare täkter, Marie Ernström, handläggare vindkraft, avloppsreningsverk m m och sakkunnig, Erik Sundqvist handläggare industri, Karin Almqvist (skymd), handläggare industri m m, Johan Hjerpe, chef för prövningsfunktionen och sakkunnig.

Vid tillståndsprövningar av bergtäkter ingår ett moment som skiljer sig markant från tillståndsprövningar av andra miljöfarliga verksamheter, nämligen frågan om det finns ett behov av den bergtäkt som ansökan avser. Detta innebär att den sökande ska kunna styrka ett behov av täkten på den sökta platsen.

www.sbmi.se

– när MPD Falun prövar täktansökan

KROSSORDET # 142

gästkrönika

Vemhar harbehov behovav aven en bergtäkt? bergtäkt? Vem

Kunskap på webben

TEXT OCH FOTO: JOHAN A. LUNDBERG ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 144

Stenkoll #144, sidorna 10–11 Gästkrönika av Christian Härdgård, Orimliga utredningskrav vid tillståndsprövningar?

Det finns dock andra bestämmelser i miljöbalken som borde ges betydelse vid lokaliseringsprövningen. Enligt 3 kap 7 § miljöbalken ska områden som innehåller värdefulla ämnen eller material så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa. Områ-

internet: www.s-e-g.se

På SBMIs hemsida finns mängder av handböcker och andra nyttiga dokument att läsa eller ladda ner.

Vilka faktorer ska i framtiden vara styrande för bedömningen av vad som är en lämplig plats för bergtäktsverksamhet? Ska störningarna för närboende utgöra en begränsning för framtida täktetableringar på samma sätt som idag? Eller är intresset av att minska trafikbelastningen och utsläppen från transporter viktigare ur ett samhällsperspektiv? Vi kan förvänta oss att dessa frågor kommer att ställas på sin spets i framtida tillståndsprövningar. SGU drar i sin rapport slutsatsen att det, bland annat mot bakgrund av miljömålet Begränsad klimatpåverkan, kommer att krävas att fler bergtäkter placeras på ur transportsynpunkt gynnsamma platser. Myndigheten konstaterar dock att det idag finns ett flertal hinder mot detta. I praktiken kommer det att krävas att berörda kommuner anvisar lämpliga platser i sina översiktsplaner. Ett sätt att påverka denna utveckling från branschens sida skulle kunna vara att verka för att SGU pekar ut lämpliga bergförekomster i Sveriges tillväxtregioner som riksintressen enligt 3 kap 7 § miljöbalken.

drift Simulerad

r i täkter Praktikante

den som är av riksintresse för dessa ändamål ska skyddas mot sådana åtgärder. Dessa bestämmelser ska tillämpas både inom ramen för kommunernas översiktsplanering och vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Områden med viktiga bergförekomster kan visserligen användas för ändamål som inte hindrar eller påtagligt försvårar en framtida utvinning, men däremot bör till exempel nya bostadsområden inte tillåtas alltför nära sådana platser. Bestämmelsen har i praktiken inte fått något större genomslag när det gäller bergtäkter. Det finns till exempel ytterst få bergförekomster i närheten av våra storstadsregioner som har ansetts vara av riksintresse. Samtidigt framgår det av Mark- och miljööverdomstolens rättspraxis att viktiga bergförekomster mycket väl kan anses vara av riksintresse (se MÖD 2006:49).

Fax: 08-764 75 00

Länsstyrelsen i Dalarna och dess miljöprövningsdelegation, MPD, har uppmärksammats för sin effektiva miljöprövning av täktansökan, bland annat i en rapport från Skogforsk som publicerades 2016. Stenkoll har besökt länsstyrelsen i Falun för att höra hur de jobbar.

NYA PERSPEKTIV

Sammanfattningsvis – när det ställs krav på mer omfattande utredningar måste verksamhetsutövaren göra en bedömning av vilka konsekvenser utredningarna kan få för den planerade verksamheten samt, inte minst, göra en bedömning av om utredningarna är miljömässigt och ekonomiskt motiverade. Om utredningarna kan få långtgående konsekvenser samt inte kan anses miljömässigt och ekonomiskt motiverade måste verksamhetsutövaren ifrågasätta och motivera varför kraven på utredningar inte kommer att efterkommas alternativt kräva att den som ställer ett visst krav på utredning själv presenterar underlag som motbevisar de utredningar som verksamhetsutövaren har presenterat. Annars riskerar man att förlora kontrollen över avgränsningen av ansökan och prövningsramen, vilket kan leda till att det tillstånd som avsågs sökas i slutändan blev något annat.

Som nämndes inledningsvis är det verksamhetsutövaren som har bevisbördan vid tillståndsprövningar. Något som sällan diskuteras är dock om bevisbördan i vissa situationer egentligen bör ligga hos någon annan. I förarbetena

lindustri

Bergtäkter riksintresse?

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, slitgummi och mycket mer.

Är kraven motiverade?

på långa avstånd från täktverksamheten medföra att dessa transporter uppfattas som följdverksamhet, vilket i sin tur kan leda till att de allt för långtgående transporterna påverkar verksamhetens tillåtlighet eller regleras genom villkor. Ett annat exempel är att utredningskrav avseende analys av processavloppsvatten utanför verksamhetsområdet kan leda till villkor med utsläppskrav och uppföljning trots att det inte omfattas av prövningsramen eller verksamhetsutövarens rådighet. Viljan att tillmötesgå utredningskrav kan således få långtgående konsekvenser för verksamhetsutövaren, såväl i tillståndsprövningen som driften av verksamheten.

Fax: 08-764 75 00

es Bergmateria

Vilka faktorer ska i framtiden vara styrande för bedömningen av vad som är en lämplig plats för bergtäktsverksamhet?

Tema säkerhet tiden – idéer för fram ng Extra oljerenikiner och miljö – sparar mas

Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

från Sverig

”

2017 # 142 • Mars

Tel: 08-764 74 00

Redan idag är uppskattningsvis var fjärde lastbil i Stockholms län en ballasttransport och utvecklingen går mot ökade transportavstånd.

Framtida frågor GÄSTKRÖNIKÖR: Martin Johansson, advokat, Mannheimer Swartling

det traditionellt har funnits, och säkert fortfarande finns, en uppfattning att täktverksamheter ska bedrivas på platser där det finns få, eller helst inga, närboende som kan bli störda. En sådan inställning är dock problematisk. Den har bidragit till en utveckling där relativt oexploaterade områden i stället har kommit att utsättas för betydande störningar och miljöpåverkan. Andra konsekvenser är ökade transportavstånd med ökad klimatpåverkan och minskad trafiksäkerhet, framför allt vintertid, som följd.

rbete Effektivt lagaMPD i Falun – besök hos

Industriell Vägning

och kommentaren till miljöbalken anges att vissa paragrafer i 2 kap. miljöbalken innehåller formuleringar som tyder på att en bevisbörda läggs på tillståndsmyndigheten. I 2 kap. 3 § miljöbalken talas exempelvis om att det ”finns skäl att anta” att en verksamhet etc. är skadlig och i 2 kap. 4 § miljöbalken talas om att produkter m.m. ”kan befaras” medföra risker för hälsan eller för miljön. Om verksamhetsutövarens bevisbörda ska tillämpas även på dessa uttryckssätt skulle verksamhetsutövaren vara tvungen att visa att det t.ex. inte ens ”kan antas” att en verksamhet är skadlig. Bedömningen skulle på detta vis bli mycket sträng, vilket inte kan anses rimligt. Att en sådan tillämpning av beviskravet är orimlig framgår även av praxis. Mark- och miljööverdomstolen har i mål M 9233-13, den s.k. Arendaldomen, uttalat att så länge det inte finns någon utredning i målet som visar att de slutsatser och utredningar som den sökande har genomfört är felaktiga så ska sökandens utredningar och slutsatser godtas. Detta uttalande kan tas som intäkt för att väl genomförd utredning ska anses vara tillräcklig och att bevisbördan därefter ligger hos någon annan än verksamhetsutövaren.

Vem har bevisbördan?

Verksamhetsutövaren bestämmer ramen för tillståndsprocessen.

Telefon 0771 40 00 12 • www.rubberco.se

DET

en onalen i täkt Skydda pers

Flöde - Dosering - Nivå

”

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) förutspår i sin rapport”Grus, sand och krossberg 2015” (2016:3) att mer än hundra miljoner ton sten, sand och grus per år måste brytas och transporteras fram till våra byggplatser för att möta behovet av byggmaterial i Sveriges tillväxtregioner under de kommande decennierna.

DET

”

rågan är dock hur långt detta beviskrav sträcker sig? Är en verksamhetsutövare tvingad att utreda allt som tillståndsmyndigheter och remissinstanser kräver? Och finns det situationer när bevisbördan går över på någon annan än verksamhetsutövaren? Dessa frågor aktualiseras allt oftare i samband med tillståndsprövningar. Och beror enligt min mening på att tillståndsmyndigheter och remissinstanser under senare år har kommit att ställa alltmer långtgående krav på såväl antalet som omfattningen av de utredningar som aktualiseras. Inte sällan bemöts det underlag som verksamhetsutövaren presenterar skeptiskt av tillståndsmyndigheter, remissinstanser och sakägare som anses berörda av den planerade verksamheten. Verksamhetsutövaren får ofta höra att underlaget är bristfälligt och måste kompletteras med olika utredningar. Kraven framställs som regel utan någon motivering av miljönyttan med de extra utredningarna eller någon bedömning av om utredningarna kan anses vara ekonomiskt motiverade. När denna situation uppstår är det inte ovanligt att verksamhetsutövaren går med på i princip vilka utredningskrav som helst bara för att få en smidigare och snabbare prövning, det vill säga att framstå som tillmötesgående och seriös. Det är särskilt vanligt att acceptera diverse utredningar om dessa inte anses vara kostsamma i förhållande till det man kan förväntas tjäna på den ansökta verksamheten.

FOTO: DELPHI

KOLL PÅ KVARTS Ballastbrist

Transportband & transportörtillbehör • Lätta transportband Transmissioner • Plaster • Industrislang Gummiduk & gummimattor • Isolatorer Formgjorda produkter • Komponenter för virkestorkar

En huvudregel vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken är att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska visa att de så kallade hänsynsreglerna iakttas. Detta innebär att verksamhetsutövaren ska visa att den planerade verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt.

ber 2017

ikation Bättre kommuntala nät digi – framtidens aterialet Självstudiem tik i täkt prak – het Maskinsäker – kompetensens behöver höja

ar Branschdag

Industrigummileverantören

Industriell Vägning

– och frågan om platsval

K RO S S O R

DET från Sverig

# 144 • Novem

Rubber Company AB

Orimliga Orimligautredningskrav utredningskrav vid vid tillståndsprövningar? tillståndsprövningar?

K RO S S O R En tidning

tri

Framtidens bergtäkter

FOTO: MANNHEIMER SWARTLING

gästkrönika

lindus es Bergmateria

gästkrönika

Lars A. Andersson

omständlig och långsam. Men den främsta förklaringen till den effektiva processen ligger i det stora kunnande som finns hos länsstyrelsens handläggare och sakkunniga. Kompetensen, erfarenheten och skickligheten hos dem är helt avgörande för att processen ska flyta på och vi kan fatta väl avvägda beslut. Johan Hjerpe är benägen att hålla med. Han konstaterar att miljöprövningsfunktionen har medarbetare som har kompetens och mångårig erfarenhet av täktärenden. En av dem är Sedigheh Abdollahi. Hon är biolog, jobbade på Stora Enso innan hon började på länsstyrelsens miljöskyddsenhet 2006 där hon bland annat arbetade med frågor som rörde kemikaliehantering och förorenad mark. 2012 började hon som handläggare vid miljöprövningsfunktionen och sedan några år bereder hon i princip

alla ansökningar om täktverksamhet i Dalarnas och Gävleborgs län som kommer in till myndigheten. – Jag tycker täktverksamhet är intressant, säger hon.

Aktiv handläggning Som handläggare ska hon bland annat se till att ärendena är kompletta när de kommer in eller begära in kompletteringar om de inte är det. Hon ska se till att ansökningarna kungörs och skickas ut på remiss till berörda parter, att svar kommer in och att verksamhetsutövare får möjlighet att bemöta remissinstanserna. Ofta har hon många pågående ärenden samtidigt att hantera. – Jag försöker jobba aktivt med alla ärenden. Jag bevakar att kompletteringar, remissvar och bemötanden kommer in i tid. Jag har alla viktiga datum registrerade i min kalender och visar det sig att svarstiderna inte

I Sedighehs jobb som handläggare ingår även att skriva förslag till beslut i varje prövningsärende. Under senare år har miljöprövningsdelegationerna i Sverige gemensamt utarbetat övergripande ”mallar” för hur beslut ska vara utformade så att de blir mer likartade över hela landet. Sedigheh och miljösakkunniga i Falun har också utarbetat rutiner för täktärenden som fungerar som stöd i deras arbete. Men eftersom alla täktärenden är unika dyker det ofta upp olika frågor som behöver diskuteras för att hon ska komma vidare med beslutsskrivandet. Sedigheh delar tjänsterum med Eva Staffansson. Hon är civilingenjör med en bakgrund i både myndighetsvärlden och näringslivet. 2009 började hon på länsstyrelsen i Dalarna som handläggare av täktärenden. I dag bereder hon främst stora och tidsödande vindkraftärenden, men fungerar i många fall som sakkunnig i de täktärenden som Sedigheh Abdollahi handlägger. – Vi har en lagom bred glugg i skärmen som skiljer våra skrivbord. Genom den bollar vi många frågor när de dyker upp säger Sedigheh med ett skratt. Eva Staffansson nickar instämmande: – Som handläggare är det viktigt att man känner att man vågar fråga om råd och få hjälp när man behöver det. Annars finns risken att man fastnar i funderingar och inte kommer vidare. Men det behöver vi inte riskera här. Det finns en bred erfarenhet och kompetens i prövningsgruppen att ösa ur.

– Miljöprövningen av täkter fungerar effektivt eftersom vi har kompetenta och erfarna medarbetare som jobbar som ett lag, säger Johan Hjerpe, som är samordningsansvarig för miljöprövningsfunktionen. Sedigheh konstaterar exempelvis att några handläggare i gruppen har en kommunal bakgrund och bland annat har jobbat med tillsyn av täktverksamhet. – Deras synpunkter kan vara mycket värdefulla när man funderar på vad som är rimliga villkor att ställa. De villkor man ställer på verksamhetsutövare måste ju kunna följas upp i verkligheten också, säger hon. Bred kompetens och korta kontaktvägar bidrar till en effektiv bered-

nings- och prövningsprocess av täktärenden hos myndigheten. – Vi har ett starkt fokus på ledtider som alla är överens om. Vi prioriterar ärendehanteringen, säger Johan Hjerpe.

Samling vid Leantavlan Det märks inte minst när Stenkoll kommer på besök. Det är måndag morgon och handläggare och sakkunniga som är i tjänst sitter församlade på Johan Hjerpes rum för möte.

KROSSORDET # 142

Stenkoll #142 sidorna 10–11 & 20–21 Gästkrönika av Martin Johansson, Mannheimer Swartling, Framtidens bergtäkter – och frågan om platsval Artikel: Effektivt lagarbete – när MPD Falun prövar täktansökan

Framtiden får utvisa om min önskan slår in eller om vi får fortsätta att förlita oss på myndigheternas och domstolarnas något godtyckliga behovsprövningar.

Frågan är då om lagändringen har medfört den avsedda förenklingen? Enligt min mening är det högst tveksamt. Tyvärr angavs det inte vilka parametrar behovsprövningen ska innehålla i samband med förändringen. Därför finns det fortfarande många frågor kring behovsprövningen som kräver svar. Vems behov är det som ska styrkas? Är det den sökandes eller allmänhetens? Ska behovet styrkas inom ett visst geografiskt område? Om så är fallet, hur stort ska detta geografiska område vara? Är konkurrensen mellan olika aktörer något som kan vägas in? Kan det finnas anledning att ställa högre respektive lägre krav på en behovsutredning? Vilka myndigheter ska utgöra remissinstanser vid behovsprövningar – läns-

KROSSORDET # 135

Markfilter testat

TÄKTTILLSTÅND, MILJÖ,TILLSYN

– i självstudiematerialet

För något år sedan producerade SBMI ett omfattande självstudiematerial om bergmaterialbranschen. Materialet består dels av pdf-dokument och dels av korta instruktionsfilmer. Flera av dokumenten och filmerna berör täkttillstånd, miljö och täkttillsyn. Hela materialet är lösenordsskyddat. p Kontro ! Tillstå d Villkor llstånd ga Ansök i ti gram S la ro p rk d Öve kor Kontroll d Villkor n ill V tå d ls g Til tån k i tid! Överkla ga Ansö ram Samråd Kontrol llprog i tid! Villkor s troB2 n A nsök rklaga ra dA täkttillstånd d Öve tånsöka Samrå K ntrollprog ogram

rket A t Bove Boverk kverke rafikverket T Trafik U SGU E erket SGU EU rket v ve etsmiljö Arbetsmiljö rbet et rkekvt A e veTrafi Boverk rk et BUoEU fikvt e Arbe fikverk raerke B3 Bov tT Tra U erke E U heter UE Myndig t SG SGEU ö rket etSGU jöverke iljöverk

B2. SÖKA TÄKTTILLSTÅND

B1. LÄNSSTYRELSERNAS

MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONER

BEVILJAR TILLSTÅND

SVERIGES BERGMATERIALINDUS

TRI – SBMI.SE/UTBILDNING

Det är arbetsledarens ansvar att informera alla som arbetar i täkten om vilka villkor som gäller. Det är sedan de anställdas ansvar att följa reglerna.

Miljöbalken reglerar täktverksamhet De lagar som reglerar täktverksamhet ens miljöpåverkan finns från 1999 samlade i miljöbalken. Dessutom har regeringen utfärdat förordningar om hur verksamheten får bedrivas, och Naturvårdsverk et kan ge ut allmänna råd till MPD:erna. För att få tillstånd att öppna en täkt måste en entreprenör visa • att det finns ett dokumenterat

behov

av materialet • att entreprenören kan minimera miljöpåverkan LänsstyreLsernas • att alla som är berörda av täkten fått tillfälle att yttra sig miLjöprövnings att det finns en plan för att efterbehandla täkten när deLegationer • den avslutas, och att det finns ekonomiska garantier beviLjar tiLLståförnd att efterbehandling en kommer att genomföras.

Den som söker tillstånd för täktverksamhet måste dessutom bland annat

B1 Yttre miljö och drifttillstånd från samhället

B1. LÄNSSTYRELSERNAS

B1. LänsstyreLsernas

KROSSORDET # 146

4. Vad kan i värsta fall hända

som beslu-

n villkor reglerar verksamhete större eller mindre antal villkor Med tillståndet följer ett för att få fortsätta bedriva som täktägaren måste uppfylla bokstavligen avgörande verksamheten. Det är alltså de tar sitt ansvar för att följa för verksamheten att alla Ytterst är det alltid platsvillkor som ingår i tillståndet. enskilde anställde straffas chefen som är ansvarig. Den ett villkor brutits. Men bolaget inte för att ha orsakat att fall kan bolaget få tillståndet kan få dryga böter. I värsta indraget måste täkten stängas. indraget. Blir tillståndet

MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONER

miLjöprövningsdeLegationer

BeviLjar tiLLstånd

BEVILJAR TILLSTÅND

miljön eller närboende

ett stort incitament att följa verkets krav exempelvis kvalitet och miljötänkande. när det gäller Trafikverkets verksamheter låg fram till 1 april 2010 inom de separata myndigheterna Banverket och Vägver ket. Det statliga bolaget Svevia var tidigare en del av Väg verket, men är nu ett fristående statligt bolag med uppdrag att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. En av de viktigaste skrifterna Trafikverket ger ut är TRVKB 10 Obundna lager. Skriften innehåller Trafik verkets krav på material till obundna överbyggnadsla ger. Den innehåller också Trafikverkets krav på kontroll av material, nivå och bärighet för obundna lager och terrassytan i vägkonstruktio ner.

orimligt

Den som driver täkten mycket. måste det inte händer. Närboende regelbundet kontrollera att och andra berörda kan täkttillståndet. överklaga

B2 Söka täkttillstånd

månad, eller att verksamheten bara får drivas i begränsad omfattning under vissa perioder. Företaget kan också åta sig att vidta vissa åtgärder baserat på synpunkter som kommit fram vid samråden. Företaget kan ändra var vägar ska dras och bygga bullervallar eller insynsskydd. starta Företaget kan också placera en exploatör som vill saker som krossarna på en annan plats Villkor reglerar Det finns ett antal inte i men täkten för att de ska störa företag, ett ofta är så lite som möjligt. Det kan Om en täkt måste göra. Exploatören täkten uppfyller alla krav kan länsstyrelsens n, också handla om andra länsstyrelse MPD informera attatt typer av åtgärder, som att besluta börja med ge tillstånd för verksamheten. informera grannarna om alltid. Företaget måste när och organisa Med tillståndet det ska sprängas i täkten. människor följerde alltid och ett antal villkor som reglerar kommunens miljöförvaltning ska bedrivas. om varhur verksamhetens informeras Verksamhetsutövaren åläggs Villkoren att beröra. De ska kan handla om hur nästan alltid att anlägga tioner täkten kan komma en sedimentationsdamm och från täkten planerad att bli, hur transporter till dit vatten från täktbotten ligga, hur stor den ärska ske, vilka åtgärder företaget ska göra pumpas täkten är planerad att för och behövs samlas som upp. Där får partiklarna sjunka miljön och hur vägarna till botten medan vattnet den kan tänkas påverka får släppas ut allteftersom EGENKONT . ROLLEN HANDLAR OM omgivningen det renats från partiklar, täktverksamheten påverkar kväve från sprängmedlen ATT PLANERA OCH ORGANISER och andra föroreningar. Med A tiden kan verksamhetsutö MILJÖARBETET FÖR ATT varen behöva komplettera med MINSKA fler eller större dammar. med länsstyrelsen, mynRISKEN Därefter ska företaget samråda Det är arbetsledarens ansvar och personer som FÖR ONÖDIGA UTSLÄPP att informera alla som digheter, kommuner, organisationer de TILL skaLUFTEN arbetar i täkten om vilka ELLER VATTNET, ELLER täkten. I dessa samråd villkor som gäller. Det är kan komma att beröras av sedan Under ENERGIFÖR de anställdas ansvar att följa säga vad de tycker.SÄNKA reglerna. BRUKNINGEN. som vill få en möjlighet att viktigt för l, som är samråden skrivs ett samrådsprotokol ska fungatt verksamheten Kontrollprogram följer för att förhindra utsläpp och skydda grundvattnet, den fortsatta processen. För upp driver täkten har en och hur att de somkemiska Den som driver verksamheten produkter ska hanteras. De era smidigt är det viktigt ska också följa upp och kan också sätta gränsamhället. omgivande kontrollera sin verksamhet. ser för bullernivåer, positiv samverkan med det Egenkontrollen handlar om elegation, MPD, ska vibrationer, damm, utsläpp till luft och att planera och organisera Länsstyrelsens miljöprövningsdvatten och kraften miljöarbetet för att minska mot de skador på miljön i stötvågen från sprängningar. risken för onödiga utsläpp då väga behovet av material I många tillstånd finns en till luften eller vattnet, eller begränsning av arbetstitäkten och täktens tillfartsoch andra störningar som om att sänka energiförbrukn derna, för att hänsyn inte till ta stor täkten ska inverka negativt måste ingen. Tillståndet kan på livsvägar förorsakar. Länsstyrelsen kvaliteten också specificera kontrollprogram påtillstånd de som bor i närheten. Det taget inte ge , som talar om vad kan gälla att sällsynta arter, och får överhuvudarbetstiden verksamhetsutövaren regelbundet försämrar livsbetingelska vara under dagtid och måste kontrollera. inte om det finns en risk att täkten på helger. är hotad, Det Kontrollprogra somkan också sällsynt växtart tidigt stadium mmet talar om handla om att täkten ska med länsstyrelsen på ett så vad som ska mätas, serna för någon djur- eller vara stängd det är bra att prata med vilken metod, samt antal hänsyn. vissa tiderOm påMPD:n året, exempelvis möjligt.semestertiden eller som i övrigt kräver särskild mätpunkter och hur somunder i juli att orsaka stor påverkan ofta mätningarna ska göras. bedömer att täkten kommer Verksamhetsut

själv ha nytta sid av 1/3 att utföra

sid 1/2

STRI – SBMI.SE/UTBILDNING

måste företaget även göra en så kallad miljökonsekven s beskrivning, MKB, där samrådsprotok ollet ska finnas med. Det är ett dokument som sammanfattar och redovisar påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser för den planerade täkten och den verksamhet som ska bedrivas i den.

1. Räkna upp så många sätt du kan på hur ballast industrin påverkar miljön. 2. Vilket organ beslutar om tillstånd för täkter? 3. Vem är ytterst ansvarig för att villkoren i till ståndet följs?

finns berg av god Bergtäkter anläggs där det omgivningen för mycket, täkten inte stör miljön eller vill av bergmaterial. Den som och där det finns ett behov tillstånd, hos en miljöprövningsöppna en täkt måste söka ett elegationen, eller MPD, är delegation. Miljöprövningsd som beslutar om tillstånd beslutsorgan inom Länsstyrelsen dit bergmaterialtäkter räknas. verksamhet, för miljöfarlig

Täkten ska inte störa

En ansökan ska vara komplett och noggrann för att göra ansökningsprocessen så snabb och smidig som möjligt.

FRÅGOR

kunna visa att han eller hon om en täkt bryter ukt. mot villkor i tillståndet? • har nödvändiga kunskaper största industriprod för att skydda människors tillverkar landets Ballastindustrin hälsa och miljö Stenmaterialet tas upp 5. Vad heter den samling lagar där bestämmelser en miljön en hel del. om miljöpåverkan finns? • utför skyddsåtgärder för att skydda och landskapsDärför påverkar verksamhet vegetationen, djurlivetmänniskors hälsa och miljö påverkar 6. Vad måste en entreprenör ur jordskorpan, vilket visa för att få tillstånd används kemikalier • använder att öppna en täkt? denav driften urmaskinerna miljösynpunkt bästa möjliga n och bilden. I sprängninge • väljer en n kräver el Produktionetekniken miljövänlig ut i miljön. 7. Vad mer måste dessutom plats för täkten om de kommer som kan vålla skada • hushållar med naturresurservibrerar. Den miljöpåverkan stånd för täktverksamhe den som söker till och och återanvänder material. bullrar t kunna dammar, visa? ha eller annan energi. Den måste verksamheten förorsakar är tydlig. Därför som ballastindustrin tillstånd för driften. kvalitet, där

miljöprövningsdelegation det är länsstyrelsens täkter. tar om tillstånd för

Produktionen i en täkt dammar, bullrar och vibrerar. Därför måste den som driver täkten uppfylla ett antal villkor för att täkten inte ska störa miljön eller omgivningen mer än tillåtet.

B3. MYNDIGHETER

SVERIGES BERGMATERIALINDU

B2. Söka täkttillStånd

övaren kan regelbundna kontroller och

Boverket ger ut regler om byggande Boverket är den statliga myndighet som ansvarar för frågor om samhällsplaneri ng, stadsutveckling, byggande och boende samt hushållning med mark med ett antal och vattenom hen samspelarråden. Det är allt att även Boverket BergmaterialBransc n. Det betyder har stor påverkan delar av verksamhete på bergmaterialbranschen. Boverket ger ut olika regelverk myndigheter inom olika och miljöoch handböcker om byggande som kommunernas som är mer eller mindre från lokala myndigheter statliga myndigtvingande. Boverkets regler och råd samlas räddningstjänster, till i ett regel byggnadskontor och inter- byggregler dokument, och Boverkets igheter, expertmynd (ofta och r förkortat till BBR). Men verket ger även ut andra heter som länsstyrelse regler, råd och skrifter. som EU. nationella myndigheter

B3 Myndigheter

SVERIGES BERGMATERIALINDUS

TRI – SBMI.SE/UTBILDNING

men är den ”lägsta” i ordningen av myndighetsregler, där lagar kommer först, därefter förordningar och sist föreskrifterna.

ARBETSMILJÖVERKET SKA SE TILL ATT ARBETSGIVARE TILLSAMMANS MED SINA ANSTÄLLDA BEDRIVER ETT AKTIVT ARBETSMILJÖARBETE, SÅ ATT INGEN SKADAS ELLER BLIR SJUK PÅ GRUND AV ARBETET.

Föreskrifterna preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön, och kan till exempel gälla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifterna i samarbete med arbetsmarknadens parter. Till de AFS:ar som är viktigast att känna till hör: • Berg och gruvarbete AFS 2010:1 • Sprängarbete AFS 2007:1 • Byggnads och anläggningsarb ete AFS 1999:3 • Systematiskt arbetsmiljöarbe te AFS 2001:1 • Användning av arbetsutrustnin g AFS 2006:4.

Brandfarliga och explosiva ämnen – kommunen Sprängning av berg är ett riskfyllt arbete, som regleras av lagar, förordningar och

föreskrifter. Sedan första septem och ber 2012 för myndigheternas prövning är det kommunen som utfärdar verksamhet. Kostnaderna tillstånd för han stora tering och MPd genom årliga avgifter. Hur av brandfarliga och explosiva Ansökan – länsstyrelsen tillsyn av täkter finansieras varor. Tidigare sköttes som en miljöfarlig verksam hur mycket täkten producerar. detta av polisen. Det betyder En täkt räknas enligt lagen de avgifterna är beror på sannolikt att det kommer vill starta en täkt ansöka att dröja innan det utarbetats het. Därför måste den som en ny praxis. Förmodligen en täkt måste exploatören kommer det i många kommuner om tillstånd. För att få öppna att vara räddningstjäns hos en miljöprövningsde ten Arbetsmiljöv eller (ofta ett företag) söka tillstånd brandförsvarsfö ett erket övervakar rbundet som ansvarar för elegationen, eller MPD, är tillstånd och tillsyn av brandfarliga arbetsmiljöfrågor legation. Miljöprövningsd och explosiva varor. som prövar tillstånd för beslutsorgan inom länsstyrelsen, Arbetsmiljöverk et är den myndighet som bergtäkter räknas. Tidigare utövar tillsyn miljöfarlig verksamhet, dit på det vill säga vägar och järnvägar länsstyrelse. Sedan 2012 arbetsmiljöområdet, ansvarar för kontrollerar att fanns det en MPD på varje trafikverket arbetsgivarna för följer lagarna och förordningarna på 12 länsstyrelser. myndighet som ansvarar finns MPD:erna samlade när detdelar Trafikverket är den statliga gäller arbetsmiljön. ts olika Till arbetsmiljön av transportsysteme hör även arbets långsiktig planering och kommunen tidsfrågor. Det betyder sjöfart och luftfart. Trafikver att Arbetsmiljöverk tillsyn – länsstyrelsen – vägtrafik, järnvägstrafik, et ska ochtillunder verk att kontrollera attatt arbetsgivare tillsammans samt drift se byggande även förmed ansvarar sina Myndigheterna har en skyldighet ket anställda ytterst bedriverbland SGU är expertmynd Det betyder Det är länsstyrelsen somett aktivt arbetsmiljöarbe ighet för berg, jord te, såoch samheten sköts på rätt sätt. att järnvägar. håll av statliga vägar ingen skadas ellervägnätet kan och statliga blir avgrundvatten täkter. Men länsstyrelsensjuk på grund av att Trafikverket förvaltar det har ansvaret för tillsyn av annat arbetet. Sveriges geologiska undersökning, till kommunernas miljökontor. Arbetsmiljöverk gerväg. överlåta en del av ansvaret ca 10 000etmil också ut föreskrifter och SGU, är den stat miljö absolut vikti liga expertmyndigh alltid ansvaret för tillsyn av allmänna råd iDet att Trafikverket är en av de gör arbetsmiljö. ämnet et som ansvarar för frågor Kommunerna har annars Dessa föreskrifterEftersom om berg, regleras genom täkttillstånd. jord och grundvatten. Det och allmänna för bergmaterialbranschen. farlig verksamhet som inte rådaktörerna gaste brukar kallas betyder att SGU har mycket miljö AFS:ar harArbetsmil branschens bolaginformation ofta är kommunens en så stor kund(av jöverkets FörfattningsSam Det betyder att det i praktiken som är värdefull för den Trafikverket är ling). Föreskrifter ska följas, som ska söka till som utövar tillsynen för täkt stånd för en täkt. och hälsoskyddstjänstemän

erket SGU EU erket Arbetsmiljöv rket A kv kver t Trafi t Bo ket Bo k ve kverke

EU Trafi SGU EU T k t Trafikverket B

tsm overket SGU Arbe k t EU Trafikv

sid 1/3

B3. MYNDIGHETER B3. Myndigheter

B2. SÖKA TÄKTTILLSTÅND

SID 2/3 SID 2/2

SID 2/3

Performance upgrade

Delta i konversationen #loaderupgrade Lasta med färre cykler med den helt nya L260H – en Volvo 2.0 hjullastare i H-serien. Som en uppgraderad sportbil har L260H tagit L250H-konceptet till en helt ny nivå. Med ökad nyttolast och skopkapacitet kombinerat med intelligenta funktioner, inklusive uppgraderad Optishift, nästa generations lastkännande hydraulsystem och Load Assist, levererar L260H upp till 15 % bättre bränsleeffektivitet som påverkar både bränsleförbrukning och produktivitet. Läs mer om Swecons erbjudanden under vintersäsongen med bland annat kampanjpriser på LED-belysning och 25 % rabatt på slitstål. www.swecon.se/erbjudanden

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Investera i framtiden idag med Metsos finansiella lösningar inom Life Cycle Services Det är så vi gör skillnad, Metso Way.

Investering i ny utrustning kan innebära stora kostnadsfördelar på sikt men kräver noggrann övervägning av de direkta kostnaderna. Hur kan du uppnå högsta resurseffektivitet med din nya utrustning samtidigt som du minskar de finansiella riskerna? Metso erbjuder leasing- och uthyrningsalternativ, som del av Life Cycle Services, vilket gör det enkelt att investera i ny utrustning. Med våra leasingmodeller kan du bättre matcha dina kostnader med dina produktionsintäkter. Tillsammans med en Equipment Protection Services (EPS) plan, skyddas dina nya tillgångar genom utökade garantier och omfattande maskinbesiktningar på plats. EPS-programmen erbjuder också en kritisk granskning av din mobila maskinparks prestanda med hjälp av Metso Metrics Services, vårt system för fjärrstyrd övervakning och rapportering. Läs mer på metso.com/EquipmentProtectionServices #TheMetsoWay

Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Published on Mar 2, 2018

Stenkoll #146

Published on Mar 2, 2018

sbmi

Go explore