Stenkoll #132

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 132 • Mars 2015

Ledarskap för säker täkt – vad chefer gör och vad de tror Kompensationsåtgärder – kommer i framtiden Introduktion för täkthandläggare

VIKTIGA VÄGVAL erfarenheter från Olunda Stenindustrin i fokus

Kurs för maskinförare

Säkrare skutknackning

K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL Ansvarig utgivare Björn Strokirk

#132 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Tomas Skagerlind Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Fredrik Zetterlund, Holmgrens Åkeri, passerar in i Olundatäkten.

Transpondern som är placerad i framrutan talar om för systemet att Fredrik är en återkommande förare med koll på de säkerhetsföreskrifter som gäller.

Foto: Rickard Forsberg.

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Carl-Mikael Ahlberg, mikael@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm ECOLA DIC BE OR

L

N

Hemsida www.sbmi.se Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Övriga medverkande detta nummer: Sofia Blomgren, Eva Edberg, Rickard Forsberg, Bo Hansson och Björn Strokirk.

Vad vill du läsa om i tidningen?

Har du några tips till redaktionen?

Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2015 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

SID

40

Stenindustrin särskiljer sig från bergmaterialindustrin på flera sätt men det finns också likheter. Stenkoll besöker en systerbransch och pratar bland annat om Lean production.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 8–12 Nyhetsflödet 14 Otillåten miljöverksamhet?

Mannheimer Swar tlings Bo Hansson om turerna kring ett aktuellt fall.

16 Inspiration för produktion Maskinoperatörer och blivande arbetsledare gör klokt i att gå kursen Produktion I. Stenkoll följde med under några fullmatade dagar i skolbänken.

20 Logistiskt säkerställd Sedan ett år tillbaka har Skanskas täkt i Olunda fungerat som ett pilotprojekt i företagets arbete för säkrare täkttrafik.

24 Konsten att leda Ledarskapets betydelse för en god och inte minst säker arbetsmiljö går inte att överskatta. Men leder vi verkligen på rätt sätt och om inte?

Hur kan vi göra för att bli bättre?

28 Kompensation utgår Kompensationsåtgärder bifogas till allt fler tillståndansökningar men hur skiljer sig sådana åtgärder från exempelvis skyddsåtgärder?

Mannheimer Swar tlings Felicia Terenius vet.

30 Heldag för handläggning och tillsyn Den av SBMI föreslagna utbildningsdagen för nya täkthandläggare och ny tillsynspersonal genomfördes för allra första gången i början av februari. Stenkoll åkte till SGU i Uppsala för att lyssna och se.

35 Skut och massahantering Stenkoll kollar läget i Förbifar t Stockholm-projektet samt förhör sig om en smar t teknik för skutknackning.

36 Säkrare operatör SBMIs endagskurs Säker maskin­ operatör är tillbaka. Kursplanen har arbetats om. Kursledaren berättar om nyheterna.

38 Uppdaterade lärare När Sveriges Byggindustrier anordnade en träff för lärare från gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram presenterade SBMI sitt självstudiematerial.

40 Stenindustrin Stenkoll besöker SBMIs systerorganisation.

44 Mindre vibrationer?

Det Vinnova-understödda forskningsprojektet om markfilter för att reducera vibrationer vid sprängning har kommit en bit på väg. Hur har det gått?

46 Hallå där Tillväxt­ verkets Marie Engström Ni planerar en handbok i gruvoch täktverksamhet för landets kommuner. Vad ska den handla om?

KROSSORDET # 132

3

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Västerås Jenny Malmkvist 010-722 69 91

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm John Sjöström 010-722 81 38

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning och Utför med moderna moderna mobila mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

50 års branscherfarenhet.

Medlem i SBMI. krossekonomi_annons.indd 1

2010-05-05 15:20:01

Ledare

Viktigt vetande D et råder nog inget tvivel om värdet av god utbildning. De kurser som SBMI ordnar håller hög klass och har det senaste året varit fulltecknade.

Det är svårt eller omöjligt, även för stora företag, att ordna kurser i egen regi med samma kvalitet. Även nya täkthandläggare och ny tillsynspersonal behöver en bra kurs om täkter för att komma in i sitt arbete, men kurser för dem har länge saknats.

SBMI har under något år föreslagit SGU att ordna en sådan utbildning och vi har i samråd med länsstyrelsen i Uppsala tagit fram förslag till upplägg av en täktkurs.

SGU har nu accepterat idén, lagt till några egna frågor och i början av februari arrangerade SGU en första täktkurs. Kursen blev snabbt fulltecknad.

Reaktionerna från kursdeltagarna var positiva och vi hoppas givetvis att SGU kommer att skapa fler kurstillfällen.

”

Våra branschdagar samlar allt fler deltagare. Där får man glimtar av ny kunskap och den som därefter går in på våra medlemssidor kan få en hel del fördjupande information från några av föredragshållarna.

Vår kursverksamhet ändras bara lite år för år – kursuppläggen har funnit sin form, Men i år tillkommer en helt ny kurs: ”Säker Maskinoperatör”.

Jag hoppas att ni som läser detta kan tipsa kollegor eller underentreprenörer om att gå kursen. Många av dem brukar inte gå kurser och kanske inte spontant själva anmäler sig till den här kursen.

Hjälp till att trycka på! Det kommer att bli en mycket bra kurs den 16 mars, det vet jag redan!

FOTO: ANNA HÅLLAMS

De kunskaper om bergmaterial och vår produktionsprocess som kommer kursdeltagarna till del skapar större förståelse för vår verksamhet. I förlängningen bör det leda till, kanske inte en enklare, men förhoppningsvis en tydligare och mer likformad tillståndsprocess - något vi alla tjänar på.

Ett avsnitt under SGUs kurs byggde på SBMIs självstudiepaket. Paketet har under förra året vuxit från 36 till 38 enheter i och med att två nya enheter tillkom: att köra en kross och råd om skötsel och underhåll.

Nu återstår framför allt att sprida kännedom om denna rikhaltiga kunskapskälla så att den kommer till användning och skapar medlemsnytta.

Självstudiepaketet är endast tillgängligt för medlemmar i SBMI, med ett undantag: gymnasielärare inom Bygg och Anläggning kan årligen få ett lösenord till hemsidan för eget bruk så att de kan använda materialet i sin undervisning.

Forskning och utveckling är en annan viktig uppgift som SBMI i ökad utsträckning kommer att engagera sig i.

Stenindustrin har länge på ett föredömligt sätt formulerat sina önskemål.

SBMI har inte på samma sätt greppat branschens gemensamma behov. Därför har vi proportionellt fått mindre andel av pengarna. Därför kan något av våra projekt ha varit mer inriktat på forskares än på industrins behov.

Styrelsen har nu beslutat att SBMI ska inrätta ett Utvecklingsutskott. Det kommer ha sitt första möte den 17 mars. Jag hoppas att utskottet blir en självklar kanal för att initiera, utveckla och finna finansiärer för branschgemensamma forskningsprojekt.

Alla SBMIs utskott producerar viktig ny kunskap. Att sprida denna kunskap och skapa medlemsnytta är en av SBMIs huvuduppgifter. Det sker främst via vår hemsida som ständigt växer. På medlemssidorna finns mycket att hämta.

SBMI fick i höstas chansen att möta gymnasielärare från hela landet vid en lärarträff som Sveriges Byggindustrier anordnade. Under en timme presenterade vi vårt självstudiepaket. Det mottogs mycket positivt och några menade att inslaget var en av höjdpunkterna under de två dagarna.

Även nya täkthandläggare och ny tillsynspersonal behöver en bra kurs om täkter för att komma in i sitt arbete.

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 132

5

Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: leena.eriksson@sbmi.se

Kurser och branschdagar 16/3 Säker Maskinoperatör Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till maskinoperatörer, med fokus på mobila anläggningar.

24–25/3 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin.

16/4 Stämma och branschdag Hilton Slussen Stockholm

22/10 Branschdag Filmstaden, Umeå

8/10 Branschdag Filmstaden, Jönköping

10–11/11 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

24–25/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kurs för alla som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.

Kursen syftar till att ge förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Totalkoll med SmartPlanes • • • • •

3D- och 2D-kartering Höjddata Resultat direkt på plats Snabb volymbestämning Punktprecision på under en cm möjlig

Instant Aerial Mapping – You can do it! ”Med en upplösning på några centimeter ser du detaljerna och helheten samtidigt”

www.smartplanes.se info@smartplanes.se

-serien

L IA R E T A M IN F Å P T ÖKAD KAPACITE

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270, Calle Smedenman 0709-508271 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405, Conny Nilsson 0709-508276

Behöver du förbättra din kapacitet på finmaterial? Maskin Mekanos siktar är utvecklade för nordiska förhållanden. Med ett kraftigt slag (12mm) och relativt flack lutning (11°) får du en oöverträffad kombination av kapacitet och siktnoggrannhet även när förutsättningarna inte är optimala.

1200-serien finns i en mängd olika utföranden, med eller utan matare, band- eller vibrationsmatare , med eller utan dieselgenerator och med tvåeller tredäckade siktar. Eldriften, siktförmågan och de robusta lösningarna har de gemensamt.

Med goda finansieringslösningar och branschledande reservdelslogistik sitter det mesta på plats för en lönsam produktion.

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Vägskälet NCC Roads omorganiserar NCC Roads sektor för Stenmaterial förändrar organisationen och får en ny ledning. Även fortsättningsvis är Per Höglund Division Manager Stone Materials.

Till ny chef för svenska verksamheten utses Linn Storäng, som idag arbetar på Sandvik Mining and Construction Sverige AB. Verksamheten i Sverige delas upp i tre enheter: Entreprenad, Produktion och Försäljning.

Björn Abrahams­son, med mångårig erfarenhet från en rad chefsbefattningar inom Stenmaterial, kommer att ansvara för enheten Entreprenad.

Som chef för nyinrättade enheten Produktion utses Sara Selegran, idag arbetschef på Svevia.

Tjänsten som försäljningschef är ännu inte tillsatt. Fram till dess kommer Linn Storäng vara tillförordnad försäljningschef.

Den nya organisationen träder i kraft den 1 april.

Andreas Malm­ port tillträdde som VD för Grindex den 1 december 2014. Andreas Malmport har lång erfarenhet från gruvindustrin och kommer närmast från ABB där han var Vice President och ansvarig för ABB Mining Sweden, samt Global Head of Underground Mining inom ABB gruppen.

Han har tidigare innehaft olika ledande roller i ABB:s kraftoch automationsdivisioner som involverat marknadsföring, försäljning, och projektleveranser.

På Grindex kommer han även att direkt ansvara för marknadsföring, försäljning, distribution, teknisk support, kundservice och produktservice globalt.

Spräng säkert.

Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

Henrik Lövgren har utsetts till ny chef för Division Road services på nordisk nivå från den 1 februari 2015.

Han ersätter Jyri Salonen som nyligen tillträtt som affärsområdeschef för NCC Roads.

Henrik Lövgren började sin karriär som trainee inom NCC redan 1997, och avancerade snabbt till plats- och arbetschef inom olika områden. Han kommer närmast från rollen som sektorchef inom vägserviceverksamheten i Sverige, vilken han innehaft sedan januari 2014.

Prisexempel: VOLVO EC240B LC Köp av två kedjor inkl. bultar, muttrar och två drivk ransar

KAMPANJPRIS

41 164 :-

Ord. pris 49 444:-

Dags att byta undervagn?

Vi sänker nu pris erna samt erbjude r byte till fast pris 000 - 19 500 : 17 kr, kostnad för material tillkomm sutom 10 % er. Desrabatt på delar (ej undervagnsdelar) arbete på tillko och mmande jobb vid bytet. Gäller 2015-05-31 och t o m kan ej kombineras med andra rabatter. liga priser exkl.

Samtmoms. www.swec on.se/undervagn sdelar

GÖR LIVET ENKLARE MED NYA grävmaskinen EC220E

Bara för att arbetsmiljön är tuff, betyder det inte jobbet måste vara svårt. Den nya bandgrävaren Volvo EC220E, med sin miljövänliga Volvo Steg IV D6-motor, använder sitt bränsle mer effektivt och arbetar sig genom

SE FILMEN

varje cykel utan ansträngning. Och livet inne i hytten har också gjorts bekvämare. Ny design på användargränssnittet gör det enklare att hantera och lättare att fokusera på produktionen. Även att utföra löpande service är enklare och säkrare: alla filter är grupperade och åtkomliga från marknivå. Med en utmärkt garanti och service i världsklass på över 40 orter i landet, kommer du vara glad att du valde Volvo EC220E för jobbet. Upptäck ett nytt sätt. Besök www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 102,Fax: 0240-376 63 Normansväg Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-79965 Peter Svensson 0240-79968 Nu även med reservdelslager i Bålsta

Nyhetsflödet Innovativa reservdelar för konkrossar Sandvik Construction lanserar en nyutvecklad serie reservdelar – Parts Evolution – som förbättrar konkrossens prestanda. Här ingår hylsan till huvudaxeln, toppbussning och tryckplattor.

– Marknaden har ett behov av reservdelar som förbättrar säkerheten i samband med underhåll och som väsentligt minskar antalet driftstopp, säger Jesper Persson, VP Crusher Spare & Wear Parts, Sandvik Construction.

Den nya hylsan till huvudaxeln kan exempelvis bytas på mindre än 15 minuter. Det är 80 procent snabbare än de befintliga hylsorna på marknaden. För en konkross med en kapacitet på 250 ton per timme innebär detta snabba byte att man kan producera 310 extra ton under de 75 minuter som man sparar genom att istället använda den nya reservdelen.

Med en specialutvecklad legering har den nya toppbussningen designats för att bättre stå emot slitage. Detta innebär färre byten och upp till dubbelt så lång livslängd.

De helt nya tryckplattorna körs delvis in under tillverkningen, vilket gör att inkörningen av konkrossen blir upp till 80 procent snabbare. Samtidigt har även nya smörjspår utvecklats för att förbättra smörjningen, vilket minskar

slitage och friktion betydligt.

De nya reservdelarna kan användas för de flesta av Sandviks konkrossar, inklusive CH420, CH430, CH440, CH660 samt CS420, CS430, CS440 och CS660.

SPG har startat gummitillverkning i Norge Stockholms Plåt & Gummiperforering SPG AB har sagt upp samarbetsavtalet med Sandvik, som man under ett antal år varit återförsäljare av gummisiktmedia för.

– Tiden är mogen för oss att gå vidare med egen produktion, säger Magnus Nibelius, marknadschef på SPG AB. Konkurrensen inom siktmedia ökar hela tiden. Genom egen tillverkning kan vi erbjuda högkvalitativa produkter inom gummisiktmedia samt slitskydd till konkurrenskraftiga priser.

Hos Siktedukfabrikken AS, dotterbolag till SPG AB, har man byggt upp en komplett gummifabrik för tillverkning av gummisiktmedia samt slitskydd.

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Annons Stenkoll Ledin ver05 KH.pdf 1 10/27/2014 10:18:13 AM

“Vi producerar minst 15 ton i timmen mer med CCU:n” Hans Ledin Ledins Grus AB

www.roctim.se

Nyhetsflödet Ny hybridsikt Då transporter är dyra och nytt råmaterial har stor miljöpåverkan kommer mer återvinning av material göras i fält. Nya Terex Finlay 693+ Spaleck har siktlåda framtagen för mycket svårsiktade materiel och genom att montera denna på ett beprövat larvburet chassi kan helt nya material återvinnas i fält.

– Vi är säkra på att helt nya material kommer att kunna återvinnas de kommande åren genom denna nya teknik, säger Daniel Carlberg, Norditek.

Siktlådan har ett slag på upp till 50G mot normalt cirka 7G. Siktdukarna är tillverkade av en fet polyuretanplast.

Mattorna är slaka till skillnad från vanliga siktdukar i stål. Denna slakhet gör att mattorna får en pisksnärt vid varje uppåt-, och nedåtrörelse. Denna pisksnärt slår isär material mycket effektivt och skapar även en sträckning i varje litet hål i duken. Sträckningen gör att lera, silt, gips, slagg eller annat kletigt material släpper vid uppåt och nedåtrörelse.

Vattenkanoner från Andersen Contractor Med beteckningen Demolitor lanserar Andersen Contractor en ny generation vattenkanoner som minimerar damningsproblemen vid rivning, krossning och hantering. De är mobila och enkel drift gör att brukaren kan fokusera på annat.

Kanonerna har låg vatten- och elförbrukning i kombination med hög funktionalitet för att sprida en fin vattendimma och binda dammet i luften på bästa sätt. Användbara vid demoleringsarbeten och återvinningsverksamhet med mera.

Demolitor vattenkanoner kan utrustas med elektrisk rotation och fjärrbetjäning för enkel styrning från maskinhytten.

Metso presenterar Nordberg GP7 Metso fortsätter att utöka sitt sortiment av krossar med hög kapacitet genom att lansera Nordberg GP7, som är Metsos hittills största GP-sekundärkross. Den nya krossen har en konstant intagsöppning, brant vinkel i stödkonan och en stor variation på de effektiva slagen och är avsedd för applikationer både inom gruvdrift och inom ballastproduktion. Den kan matas via en primärkross som Nordberg C200 käftkross eller Nordberg Superior primärkross följd av en Nordberg HP6 konkross för tertiärkrossning.

BORRAR SOM DU HAR PLANERAT SmartROC T45 förlitar sig på innovativa automationslösningar för att din borrning ska gå som planerat. Det automatiserade systemet för borrstänger gör det enkelt för operatören att borra till det djup som önskas. SmartROC T45 levererar resultat du kan lita på, skift efter skift.

gästkrönika

Uttag av grus i täktsjöar En sökande har ansökt om tillstånd till utvidgad grustäktverksamhet vid två intill varandra belägna grustäkter. I båda grustäkterna sker sedan tidigare brytning såväl under som över grundvattenytan. Någon bortledning av grundvatten har inte skett och omfattas heller inte av ansökan.

FOTO: MANNHEIMER SWARTLING

Eftersom ansökan enbart avser miljöfarlig verksamhet ingav sökanden sin ansökan till miljöprövningsdelegationen (MPD). I sitt yttrande över ansökan ifrågasatte SGU om den ansökta verksamheten, till skillnad från den befintliga, inte utgör tillståndspliktig vattenverksamhet.

MPD lät i anledning härav sökanden komplettera ansökan. Kompletteringen visar att någon praktiskt mätbar påverkan på grundvattennivåerna utanför täktfastigheterna inte sker och heller inte kommer att ske. MPD beviljade tillstånd till delar av begärda uttagsvolymer. Sökanden överklagade MPDs beslut och yrkade fullt bifall till ansökan. Strax före jul kom Mark- och miljödomstolens (MMD) reaktion på överklagandet. Reaktionen kom i form av en dom, vilket indikerar att domstolen, utan att kommunicera överklagandet, avgjort själva sakfrågan.

Avvisat överklagande MMD hade emellertid inte avgjort sakfrågan utan istället avvisat överklagandet, vilket borde skett i form av ett slutligt beslut. I sina domskäl anför domstolen att sökanden inte visat att den ansökta verksamheten inte omfattar tillståndspliktig vattenverksamhet. Domstolen åberopar SGUs yttrande som stöd för att vattenverksamheten är tillståndspliktig, ett yttrande som myndigheten alltså avgett till MPD innan sökanden kompletterade sin ansökan.

En ansökan som omfattar såväl miljöfarlig verksamhet som vattenverksamhet ska inges direkt till MMD. Eftersom så inte skett kan man fråga sig varför MMD inte undanröjde MPDs beslut samtidigt som överklagandet avvisades.

Tillståndsprövningar utgör officialprövningar och tillståndsmyndigheten får införskaffa annan utredning än vad sökanden redovisar. Efter överklagande får domstol ta upp frågor till prövning utan att detta yrkats av en part.

Det märkliga i det här fallet är dock att MMD inte upplyste sökanden om att den avsåg att göra en sådan officialprövning, det vill säga att domstolen övervägde att avvisa

”

Man kan fråga sig varför MMD inte undanröjde MPDs beslut samtidigt som överklagandet avvisades.

14

KROSSORDET # 132

GÄSTKRÖNIKÖR: Bo Hansson, advokat och partner, Mannheimer Swartling

överklagandet. Så borde skett och sökanden borde samtidigt ha beretts tillfälle till ytterligare kompletteringar.

Överklagat till MÖD Sökanden har naturligtvis överklagat MMDs dom till Markoch miljööverdomstolen (MÖD) och yrkat att denna undanröjs samt att MÖD återförvisar målet till MMD för fortsatt handläggning och prövning i sak. MÖD har beviljat prövningstillstånd. Länsstyrelsen har i sitt yttrande tillstyrkt överklagandet utan någon motivering alls. MÖDs avgörande beräknas komma under våren.

Bedrivs då verksamheten vidare i täkterna under tiden?

Nej, verksamheten ligger nere tills vidare. Skälet till detta är att det är straffbart att bedriva tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd och MMD har ju slagit fast att vattenverksamheten är tillståndspliktig. Sökanden vill inte bli polisanmäld för bedrivande av otillåten miljöverksamhet, som sådan verksamhet rubriceras.

Den fråga som då infinner sig är om det utgör en brotts-

lig handling att bedriva vattenverksamheten vidare i avvaktan på att MÖD överprövar MMDs ställningstagande?

MMDs avgörande har ju inte vunnit laga kraft. En hovrättsdom ger en fingervisning om vad svaret är på den frågan.

Sinad borra Hovrättsdomen rör en teknisk chef som var ansvarig för den allmänna vattenförsörjningen i kommunen. En borra (borrad grundvattensbrunn) hade sinat och den tekniske chefens företrädare hade låtit slå en ny borra precis intill den gamla. Den gamla borran hade erforderligt tillstånd.

Ett teknikkonsultföretag hade utrett konsekvenserna av den nya borran och kommit fram till att konsekvenserna för motstående intressen var identiska som för den tillståndsprövade borran. Bedömningen gjordes att ersättningsborran inte krävde ett eget tillstånd enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen förelade emellertid kommunen att söka tillstånd. Kommunen överklagade föreläggandet, såväl till

MMD som MÖD. Medan länsstyrelsens föreläggande överprövades var den nya borran i fortsatt drift. Först när föreläggandet vann laga kraft stängdes den av. Hovrätten anser att den tekniske chefen gjort sig skyldig till brott. Att det var oklart om den nya borran krävde en egen tillståndsprövning var inte en befriande omständighet och heller inte att borran stängdes av omedelbart efter det att föreläggandet vunnit laga kraft.

Det är tydligen relativt vanligt med grustäkter där uttag sker ur täktsjöar utan att sådana har tillstånd även för vattenverksamhet. MMD har nu slagit fast att sådan verksamhet kan utgöra tillståndspliktig vattenverksamhet. Det är därmed i nuläget oklart om sådan verksamhet typiskt sett utgör tillståndspliktig vattenverksamhet. Innebär det att de verksamhetsutövare som bedriver sådan drift utan tillstånd för vattenverksamhet kan bedriva otillåten miljöverksamhet utan att vara medvetna om det?

Vi ser fram emot att MÖD klargör tillståndsfrågan.

Produktionssprängning i bergtäkter sedan 1979

www.kellve.com

Har du frågor om bergsprängning, eller ett projekt som du vill diskutera, kontakta oss för ett personligt möte.

Klas Vogler eller Jan Johansson.

Voglers Sverige AB, voglers@voglers.se

produktion I

Täktpersonal i skolbänken Nyttan av att tillgodogöra sig de senaste rönen i den bransch man är verksam kan knappast överskattas. Går det dessutom att komplettera detta med en uppfräschning av redan inlärd kunskap och även en inblick i de tekniska framstegen så är mycket vunnet. SBMIs fyradagarskurs Produktion I tar ett helhetsgrepp riktat mot maskin­ operatörer och blivande arbetsledare. Stenkoll vill också veta mer.

TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

U

rban Norlin har varit ansvarig för SBMIs utbildningsinsats Produktion 1 i närmare 25 år men påstår att även han lär sig nya saker varje gång. Kanske inte så underligt i en bransch där framsteg görs nästan dagligen trots att uppdraget förblivit detsamma sedan man började hacka i berget – losshålla materialet, förädla det och sälja det. Den historiska tillbakablicken är han synnerligen lämplig att presentera, med ett helt arbetsliv i bergmaterialindustrin. Snart väntar pensionen, säger han, men än står det vd för Åkerigrus i Sundsvall på Urban Norlins visitkort.

– Den här kursen är en av de saker

16

KROSSORDET # 132

som gör att jag fortfarande tycker att det är så roligt. Deltagarna är både vetgiriga och oerhört kunniga vilket gör att även jag lär mig saker hela ti-

Kursledaren Urban Norlin.

den. Fast det är klart, lär man sig inte nåt här då är man nog både blind och döv.

Han menar att ett viktigt syfte med kursen är att deltagarna, som oftast har någon form av arbetsledande befattning och kanske inte alltid varit ute i verksamheten och arbetat på detaljnivå, ska förstå hur betydelsefull varje kugge i maskineriet är. Därför är kursprogrammet brett upplagt med ordentliga genomgångar inom alla moment, inte minst när det gäller de maskiner som arbetar i täkten.

Mycket handlar om hur man driver och underhåller det som utför det tunga arbetet – avgörande kunskaper när man som ledare ska styra

Magnus Klinte, produktionsledare NCC Roads Södra Sandby Vilka är dina arbetsuppgifter?

– Min uppgift är att se till att allt fungerar, från det att vi spränger till att vi levererar material till våra kunder. Helt enkelt hålla koll på hela processen.

”

De flesta som kommer hit har redan mycket kunskap, men det är alltid saker som fattas. Vårt mål är att erbjuda den kunskapen.

arbete och fastställa rutiner som gör att människor trivs och utvecklas på sin arbetsplats. Det sistnämnda inte minst viktigt för att få rätt resultat att skriva på sista raden i redovisningen, det vill säga om företaget är framgångsrikt eller inte.

– Att företagen skickar sina medarbetare till den här kursen visar att de satsar på sin personal. Och det tror jag är oerhört viktigt att känna som anställd. Alla känner sig nog inte uppmärksammade på sin arbetsplats.

Likasinnade Urban Norlin menar också att det är betydelsefullt för kursdeltagarna att träffa likasinnade från andra platser

Urban Norlin och kunna utbyta erfarenheter och diskutera problem som uppstått på jobbet. Många små enkla knep går inte att läsa sig till i instruktionsböckerna.

– I vissa fall tror jag hela kursen betalar sig på nån liten grej, skrattar han. Ett knep de lärt sig här som gör att en maskin inte går sönder och därmed sparar pengar åt företaget.

Han är övertygad om att även den som aldrig arbetat som maskinförare eller krossmaskinist behöver veta hur arbetet utförs på bästa sätt.

– Som platschef ska man känna till vad ens killar och tjejer sysslar med, vilka problem som kan uppstå och hur man löser dem. Jag menar, det

Hur hamnade du i branschen?

– Jag gick fordonsteknisk utbildning och började sedan jobba för Svedala, som sedan blev Sandvik.

Huvudsakligen som servicekille och eftermarknadssäljare. På NCC har jag varit i två år. Jag trivs väldigt bra, det är en föränderlig bransch med många olika arbetsuppgifter vilket gör jobbet omväxlande. Jag känner att jag kan påverka mycket.

Varför går du kursen?

– Egentligen var planen att jag skulle gå Produktion 2, och är väl fortfarande, så Produktion 1 är en bra start (skratt). Visst tycker jag att jag kan en hel del men jag känner att jag lär mig nya saker hela tiden, det finns alltid något att plocka upp längs vägen. Man kan hela tiden bli bättre.

Hur ser du på framtiden för branschen?

– Sten behövs, helt enkelt. Jobbet kommer att finnas kvar. Om jag ska sia om framtiden så tror jag att vi kommer gå mer och mer mot fasta anläggningar istället för mobila, åtminstone söder om Dalälven, bland annat beroende på dieselbeskattningen och att underhållet blir enklare.

KROSSORDET # 132

17

produktion I

går inte att driva en fabrik som tillverkar livsmedel om du aldrig har lagat mat.

Inte bara maskiner Naturligtvis handlar kursen inte enbart om maskiner, även om produktionsprocessen ges ordentligt med utrymme. I en arbetsledares arbetsbeskrivning ingår att känna till det mesta som har med verksamheten att göra. Därför talas det mycket om angränsande ämnen som miljö och säkerhet, bland annat ägnas en eftermiddag åt sprängning och en kväll viks för att diskutera grannkontakter.

De senaste landvinningarna ur teknisk synpunkt förmedlas under punkten produktnyheter där tillverkare bjudits in för att visa vad som är på gång inom respektive område.

– Sammantaget tycker jag att vi lyckas ge mycket kunskap och många idéer på kort tid, avslutar Urban Norlin. De flesta som kommer hit har redan mycket kunskap men det är alltid saker som fattas. Vårt mål är att erbjuda den kunskapen.

SBMIs KURS PRODUKTION I vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.

Kursen ger en grundläggande maskinkännedom och kunskaper i produktionsteknik för de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

Kursplan: Användarens krav på bergmaterial Produktionsteknik Borrning, sprängning, dolhantering Praktisk maskinhantering Maskinkännedom Reparation och underhåll Vägningsteknik Miljökrav Kursen avslutas med skriftligt prov och intyg erhålls efter genomförd kurs.

18

KROSSORDET # 132

Helene Sahlgren, platschef Svevias täkter i Skaraborg

Jarmo Koivuniemi, produktions­ chef LKAB Berg & Betong

Vilka är dina arbetsuppgifter?

– Jag planerar produktionen och ser till att vi uppfyller villkoren i våra tillstånd. Bland annat, förstås.

Vilka är dina arbetsuppgifter?

– Jag ska helt enkelt försöka ha ett fågelperspektiv över våra processer och leda arbetet.

Hur hamnade du i branschen?

– Jag jobbade på sjön men klagade vid köksbordet hemma en kväll.

Pappa tyckte jag var gnällig och pekade på en grävskopa som syntes genom fönstret. "Byt jobb då", sa han. Dagen efter kollade jag upp och tjatade in mig på en utbildning på anläggningsmaskiner. På den vägen är det, kan man säga. När jag väl lärt mig köra maskiner blev jag nyfiken på allt det andra. Jag gillar att jobba i branschen, utvecklingsmöjligheterna är stora och det finns oerhört mycket jag vill lära mig.

Hur hamnade du i branschen?

– Jag kommer från gruvan där jag bland annat varit servicechef på underhålls- och maskinsidan.

Efter en omorganisation hamnade jag på kross-sidan, det är en ny utmaning. Förr var en sten en sten liksom (skratt). Jag trivs, jobbet är fritt under eget ansvar till stor del.

Varför går du kursen?

– Dels för att få nån slags dokumentation över mina kunskaper men dels också för att jag vill lära mig mer processteknik. Jag är vetgirig och gillar mekaniska grejer, på fritiden skruvar jag på bilar och motorcyklar i garaget (skratt). Jag tycker det är grymt intressant att veta vad som händer när man ökar slaglängden på en sikt.

Hur ser du på framtiden för branschen?

– Jag tror att vi kommer att få större konkurrens med fler aktörer och att den som är framgångsrik i teknikracet har en klar fördel. Processerna blir alltmer automatiserade.

Varför går du kursen?

– Företaget har ett krav som säger att vi ska gå kursen, men för egen del så vill jag skaffa mig en större bild över hela krossverksamheten. Jag är ganska grön just inom det här området så jag ser fram emot att lära mig mycket.

Hur ser du på framtiden för branschen?

– Uppe i Kiruna så handlar det mesta om att vi ska flytta staden men vi har även några nya etableringar på gång. Hur branschen i övrigt ser ut har jag ännu inte hunnit skaffa mig någon uppfattning. Men bergmaterial kommer alltid att behövas.

JONSSON L 5500

- en ny mobil efterkross med Sandvik CH550 konkross

NYHET!

Kontakta oss för mer information!

Tel 0660-731 00 – info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

s채ker t채kttrafik

V채lkommen till en s채ker arbetsplats

20

KROSSORDET # 132

För snart två år sedan sjösatte Skanska ett stort säkerhetsprojekt med syfte att skapa en tryggare arbetsmiljö för både anställda och kunder. Satsningen, som bland annat har gjorts i Olunda bergtäkt norr om Stockholm, har gett många positiva effekter och nya lärdomar. Nu ska systemet implementeras i flera av Skanskas anläggningar.

– Det var inte så att det slarvades mycket förut, men det behövdes ett bättre tankesätt, säger Per Lampinen, projektingenjör i Olundatäkten.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND FOTO: RICKARD FORSBERG

Naturligtvis råder det mobilknappningsförbud i maskiner och andra fordon medan de kör inom området.

Likaså finns det en fartbegränsning på 20 kilometer i timmen och total uppmärksamhet på skyltning och körvägar gäller.

Ändå är det väldigt få som har reagerat negativt på de skärpta säkerhetsreglerna.

– En del tycker det är bökigt första gången. Men vi har fått väldigt få negativa reaktioner, säger Per Lampinen.

Obligatorisk introduktion

Trafikstyrning

Säkerhetsreglerna introduceras för chaufförer och övriga besökare i ett dokument som alla måste ta del av och skriva under vid inpassagen.

– Alla som ska uppehålla sig på Skanskas bygg- och anläggningsarbetsplatser ska ta del av säkerhetsintroduktionen och är det någon som ändå inte följer reglerna så blir det först en muntlig varning, sedan en skriftlig varning och slutligen avvisas personen från området.

– Om det är någon som struntar i våra bestämmelser så får de helt enkelt inte komma hit mer. Då tar vi bort behörigheten, vilket har hänt ett par gånger och det är naturligtvis inte kul att bli tvungen att åka tillbaka och berätta en sådan sak för sin chef.

En stor del av "Säker Logistik" handlar om trafikstyrning och det har lett till tydligare och bättre in- och utpasseringskontroller, men även till att trafiken enkelriktas där det är möjligt

FOTO: TOMAS SKAGERLIND

B

akgrunden till förändringsarbetet var den tragiska dödsolyckan i Vällstatäkten 2012 som visade att Skanskas täkter inte var så säkra som man internt hade upplevt. En utredning tillsattes som i sin tur ledde till ett åtgärdsprogram där det första steget innebar olika typer av tester och projekt som rörde säkerheten på 21 prioriterade anläggningar.

I Olundatäkten testas ett in- och ut­ passeringssystem inför implementering i övriga anläggningar. Syftet är egentligen inte att uppfinna något nytt utan istället att skärpa tillsynen så att besökarna verkligen följer de regler som funnits sedan tidigare.

– Vi ställer krav på att alla som uppehåller sig på våra arbetsplatser följer Skanskas allmänna säkerhetsregler samt de som finns specifikt för våra täkter, säger Per Lampinen. Alla som vistas i området ska till exempel alltid använda sin personliga skyddsutrustning. Alltså hjälm, skyddsglasögon, handskar, skyddsskor och varselväst.

Per Lampinen

”

Om det är någon som struntar i våra bestämmelser så får de helt enkelt inte komma hit mer. Då tar vi bort behörigheten.

Per Lampinen

KROSSORDET # 132

21

säker täkttrafik

FOTO: TOMAS SKAGERLIND

– Det nya in- och utpasseringsrummet fungerar som vi tänkt, säger Per Lampinen.

Klas Holmesson

”

och att döda vinklar och skymd sikt byggs bort. Dessutom är de olika körfilerna skilda åt genom barriärer.

– Vi har byggt om så att vi med tydlig skyltning och nedfällda bommar kan styra in trafiken i enkelriktade leder.

De som återkommer till Olunda flera dagar i veckan för att hämta material använder ett transpondersystem som öppnar och stänger bommen per automatik. Övriga besökare tilldelas

Vi har byggt om så att vi med tydlig skyltning och nedfällda bommar kan styra in trafiken i enkelriktade leder.

Klas Holmesson

22

KROSSORDET # 132

en tillfällig kod för passeringen.

Klas Holmesson, teknisk specialist på Skanska Asfalt och Betong, är bland annat ansvarig för att ta fram tekniska lösningar för inpassering och även arbetssätt för att hantera åkare och andra som ska in på anläggningen.

– Med det nya systemet vet personalen exakt vilka som befinner sig på anläggningen och min uppfattning är att även chaufförerna har uppskattat de nya rutinerna. Vi befarade att de skulle uppleva att det var besvärligt, men de förstår att det här gäller deras säkerhet, säger Klas Holmesson.

Vad är det som inte har fungerat?

– Det finns mer att göra på den tekniska delen. Vi behöver ett bättre systemstöd eftersom det blir för mycket handpåläggning i dag, när besökarna nu skriver in sig i ett manuellt system, fortsätter Klas Holmesson.

Björn Eliasson, produktionschef för Skanskas bergtäkter i Vällsta och

i Olunda, tycker också att ”Säker logistik”-projektet har varit lyckat.

– I dag har vi bra koll på vilka som åker in och ut ur anläggningen. Tidigare ställde vi inte alls samma krav på besökarna. Det kunde till exempel komma en reparatör som skulle serva en borrvagn utan att skriva in sig, vilket gjorde att personalen kunde stänga och åka hem för dagen och därmed lämna den här personen inlåst, säger Björn Eliasson.

– En del av våra besökare blev lite sura i början och tyckte att det var bättre tidigare. Men de flesta är positiva eftersom de inser att det gäller deras egen säkerhet. Är ert arbete med Säker logistik något som hela branschen kommer att ha nytta av?

– SBMI har följt vårt arbete och det har bland annat resulterat i checklistan ”Säker täkttrafik” från SBMI. Jag ser det inte som att vi konkurrerar med andra när det gäller säkerheten,

L ÄS ME MEDLEMS R PÅ SIDORNA , SBMI.SE

Ett transpondersystem lyfter bommen för återkommande besökare.

utan vi kan tänka oss att dela med oss av våra nya erfarenheter, säger Klas Holmesson.

Implementeras i Sverige I första hand ska nu systemen implementeras på Skanskas övriga anläggningar.

– Det arbetet är igång men eftersom det rör sig om ett hundratal anläggningar i Sverige, så är det ett stort arbete som väntar.

maskinförare och chaufförer skriva in sig med sina ID06-kort och i kompetensdatabasen kan vi då se direkt vilken typ av kompetens och utbildning de har. För det kan vara bra för oss att veta om en person som ska in och svetsa verkligen är utbildad för heta arbeten och så vidare. Vi har inte kommit så långt än, men det vi har gjort nu är i alla fall ett första steg, säger Björn Eliasson.

Ordning och reda Vad har varit problematiskt?

– Det här innebär ett nytt sätt att arbeta på och det kräver många rörelser och fler personella resurser, vilket har gjort att det blivit krävande för personalen. Åtminstone i början. Men det är sådant som går att åtgärda och framförallt har vi har också lärt oss mycket, säger Björn Eliasson.

Inom en snar framtid hoppas Skanska på att det ska finnas ett digitalt system som är kopplat till ID06.

– Då kan elektriker, hantverkare,

Och Per Lampinen håller med om att det behövs en del nya tekniska lösningar för att de nya systemen ska kunna fungera effektivt i praktiken.

– Vi behöver bland annat bättre systemstöd. Framförallt när det gäller den information vi har om våra underentreprenörer. I dag har vi alla uppgifter om behörigheter och kontaktuppgifter till anhöriga i olika pärmar, vilket är tidsödande eftersom det rör sig om flera hundra personer. Det här måste vi få in i ett datasystem så

att det dessutom blir rikstäckande.

För Per Lampinen handlar ”Säker logistik-projektet” till stor del om att ha ordning och reda.

– Har man koll på saker och ting så blir det också lättare att jobba, så känns det med hela projektet. Det är jättekul att få ha varit med om det här och det har verkligen varit lärorikt. Arbetet har fått oss att tänka ett varv till.

”

I dag har vi bra koll på vilka som åker in och ut ur anläggningen.

Tidigare ställde vi inte alls samma krav på besökarna.

Björn Eliasson

KROSSORDET # 132

23

Ledarskap för säkerhet

24

KROSSORDET # 132

ledarskap för säkerhet

Vad chefen gör (och vad chefen borde göra) KTH-doktoranden Simon Elvnäs har väckt uppmärksamhet med sitt forskningsprojekt kring arbetsledande beteenden hos chefer. I april föreläser han om resultaten under SBMIs branschdag i Stockholm men Stenkoll vill nyfiket veta mer redan nu.

TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

I

studierna, som Simon Elvnäs och hans medarbetare arbetat med i flera år, har man låtit chefer i vitt skilda branscher bli filmade när de utför vad de anser är arbetsledande uppgifter. Samtidigt har de fått uppskatta vilka typer av arbetsledande beteenden de har ägnat sig åt. När Simon Elvnäs och hans team kodat filmerna enligt vilka sådana arbetsledande beteenden som faktiskt bevisligen utförts så visar det sig vara stor diskrepans mellan vad en chef upplever sig göra och vad denne faktiskt gör.

– Vi är faktiskt i stor utsträckning omedvetna om hur vi interagerar med varandra, säger Simon Elvnäs.

När vi visar filmerna brukar vi få kommentarer i stil med "jag vet vad jag tänkte i den situationen men ser att jag inte uttrycker det" eller "jag minns ju att jag sa det men nu ser jag att jag faktiskt inte säger det".

Simon Elvnäs menar att ledarskap ibland verkar pågå på insidan av människor, ibland mer än vad som faktiskt kommer ut. En människas

upplevelse av en situation registrerar både de inre och yttre händelserna, problemet är att de inre inte syns för mottagaren.

Effektiv eller effektfull Ett exempel handlar om återkoppling, något så gott som alla medarbetare upplever att de har ett stort behov av och som chefer ofta berömmer sig om att vara bra på. När cheferna i en förstudie själva fick skatta vad de gör när de arbetsleder tycker de att runt 40 procent av tiden läggs på just återkoppling till medarbetarna. Simon Elvnäs filmade material visar en annan sanning, mellan noll och två procent är den korrekta siffran.

– Min uppfattning är att svenska chefer inte gör det de egentligen borde göra, för verksamhetens bästa, utan istället det de tänker och känner att de borde göra. Det råder inga tvivel om de är effektiva, de får mycket gjort, kalendern är fulltecknad och de är ständigt på språng men blir effekten den önskade? Därför anser jag att det är viktigt att skilja på effektiv

och effektfull. Effektfull är man när ens arbetsledande beteende gör medarbetarna bättre och mer självständiga i sitt arbete. Medarbetarnas behov ska styra, inte dina egna tankar och känslor.

Rätt saker Simon Elvnäs menar att ledarskap inte handlar om att göra många saker utan om att göra rätt saker. Därför är det lika viktigt att prata om vad chefer inte ska göra som vad de ska göra.

– Jag försöker få chefer och ledare att fråga sina medarbetare vilka behov de har när det gäller möten, dokumentation, kompetensutveckling, uppmärksamhet och så vidare. Som chef ska man reflektera över med-

”

Simon Elvnäs

Medarbetarnas behov ska styra, inte dina egna tankar och känslor.

Simon Elvnäs

KROSSORDET # 132

25

– Ambitionen är att skapa en verktygslåda för chefer, säger Simon Elvnäs.

arbetarens behov. Men det är viktigt att även tänka från andra hållet, en medarbetare bör också reflektera över chefens behov. När båda parter är medvetna om den andras behov är mycket vunnet. En motiverad medarbetare känner sig mer delaktig, har större engagemang och är mer produktiv.

Tankar och känslor Hjärnan och tankarna påverkar en människas känslor och styr därmed i hög grad vad de gör. Därför måste man som ledare nå sina medarbetares tankar och känslor för att kunna styra, påverka och leda deras beteende.

Simon Elvnäs exemplifierar med ett exempel ur bergmaterialbranschen, en verksamhet som fokuserar mycket på säkerhet: – Ska vi motivera människor till att följa våra rutiner och arbeta mer säkert på arbetsplatsen så kommer det avgöras av hur de tänker kring varför

chefen säger till dem att de ska arbeta säkert och det kommer att styras av hur de känner i relation till det.

Känns det inte positivt och tänker de inte positivt så kommer de förmodligen inte göra det de ska.

Målsättningen med Simon Elvnäs forskning är att öka effekten av arbetsledning och i slutänden skapa en verktygslåda för chefer.

– Helt enkelt hur man ska bete sig för att få människor att göra som man vill. Med bättre ledare skapar du en säkrare arbetsplats med högre produktivitet och högre kvalitet. Säkerheten ökar och medarbetarna blir nöjdare. Sjuktalen minskar vilket leder till kostnadsbesparingar. Totalt sett får du en generell kompetenshöjning som ökar ditt anseende och din professionalitet. De företag som lyckas implementera de här tankarna kommer att ha en konkurrensfördel i framtiden.

SIMON ELVNÄS TIPS TILL LEDARE Börja resonera, exempelvis i ledningsgruppen, om vad vi gör för mycket av idag och vad vi gör för lite av idag.

Om vi gjorde mer av det vi gör för lite av, vad skulle vi få för effekt?

Hur medvetna är vi om våra medarbetares behov av oss ledare?

Hur medvetna är våra medarbetare om våra behov som ledare?

Hur bra är vi på att hantera den relationen?

Vad måste vi börja göra som vi inte gör idag och vad måste vi sluta göra för att avhjälpa våra brister och nå vår potential?

Man kan komma långt bara genom att resonera kring de här frågorna.

ledarskap för säkerhet

”Ledningen måste vara förebilder i säkerhetsarbetet" Ett företags ledning måste ha ett verkligt engagemang och tydligt prioritera säkerhetsfrågorna. Det menar beteendevetaren och psykologen Lena Kecklund med lång erfarenhet av säkerhetsar­ bete inom industri- och transportsektorn. En väl utvecklad säker­ hetskultur och ett systematiskt arbete i säkerhetsfrågorna mins­ kar riskerna på arbetsplatsen.

Säkerhetsarbete är lönsamt Lena Kecklund betonar vikten av att prioritera säkerhetsarbetet som nummer ett, till och med före kärnverksamhet och produktion. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan säkerhet och lönsamhet.

– Det lönar sig att arbeta säkert i det långa loppet. Ett företag som nonchalerar risker och inte arbetar systematiskt kan möjligtvis vinna fördelar kortsiktigt. Men ett undermåligt säkerhetsarbete leder till att olyckor inträffar med produktionsförluster

som följd. För att inte tala om vad det gör med företagets rykte och rekryteringsförmåga.

Hon jämför med att gå mot "röd gubbe". Den som ständigt gör Lena Kecklund detta vinner tid och når sitt mål fortare men den dag olyckan är framme är de tidigare "vinsterna" noll och intet värda.

FOTO: MTO

Lena Kecklund är grundare av företaget MTO Säkerhet, där akronymen står för människa-teknik-organisation, och har arbetat med säkerhetsfrågor sedan 1987. Utgångspunkten i arbetet är att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap och metodik i olika verksamheter och miljöer.

Hon har lång erfarenhet från olycksutredningar och en faktor som ofta återkommer är att högsta ledningen inte är engagerad i företagets säkerhetsfrågor. Dessutom är säkerhetsfrågor inte tydligt prioriterade och reflekteras inte i organisationens värdegrund, verksamhetsstyrning, mål och policydokument.

Ett exempel kan vara att den funktion på företaget som har ansvar för verksamhetens säkerhet inte har de ekonomiska resurserna för att kunna utföra ett fullgott säkerhetsarbete.

– Det är A och O helt enkelt, säger hon. Ledningen ska fungera som förebilder och det ska synas att den är engagerad. Det är extremt viktigt eftersom attityder och normer sprider sig neråt i organisationen.

Hur skapa säkerhetskultur?

Det är oerhört viktigt att ledningen kommunicerar att säkerhetsarbetet måste tas på allvar och dessutom föregår med gott exempel. Om ledningen ses slarva med att följa reglerna skapas ingen förståelse på arbetsplatsen.

För att kunna påverka en individs beteende måste ledande personer själva agera riktigt. En kultur är summan av värderingar, normer, kompetenser och beteenden hos människor i en organisation.

– För att kunna påverka dessa faktorer krävs också att de som ska påverkas förstår varför det är viktigt att följa en regel, säger Lena Kecklund.

Först när man förstår varför till exempel ett förbud finns kan en samsyn på arbetsplatsen skapas och en beteendeförändring kan ske.

-Av samma orsak ska man inte införa regler i onödan. Kan du inte visa varför en regel behövs så kommer ingen att följa den.

”

Ledningen ska fungera som förebilder och det ska synas att den är engagerad.

Lena Kecklund

KROSSORDET # 132

27

Kompensationsåtgärder

Förlorade värden kan kompenseras Skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder är två vanliga begrepp när det gäller tillstånd enligt miljöbalken, men vad är det egentligen för skillnad mellan dessa?

Och hur blir kompensationsåtgärder en del av en tillståndsansökan? Felicia Terenius, advokat i Mannheimer Swartlings miljörättsgrupp, reder ut begreppen.

TEXT: NICLAS KINDVALL

”

Det är viktigt att man ligger i framkant och tar med sig de här frågorna från början när man arbetar med sin miljökonsekvens­ beskrivning.

Felicia Terenius

28

KROSSORDET # 132

naturligtvis vissa värden förlorade, säger Felicia Terenius. Om marken innehåller värdefull natur kan naturvärdena på en annan plats ökas genom ekologisk kompensation, för att på så sätt helt eller delvis uppväga den totala förlusten som verksamheten medför. Helst ska kompensationen då ske på en plats som inte ligger alltför långt från platsen för verksamheten.

– Skillnaden mellan skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder är som sagt inte helt skarp, men man kan generellt säga att skyddsåtgärder har en förebyggande inriktning medan kompensationsåtgärder ersätter de värden som ändå går förlorade. Kompensationen kan se olika ut, allt utifrån vad som är möjligt och skäligt i det enskilda fallet. Kompensationsåtgärder kan dock inte ersätta skyddsåtgärder, där sådana är möjliga att vidta.

Modeller kan fungera Hur värderar man då en förlust av naturvärden för att kunna kompensera korrekt?

– Det finns modeller som kan fungera i vissa fall, exempelvis kan man bedöma antalet etablerade individer om det handlar om en viss art som vistas inom ett område. Kompensation kan då ske genom att man skapar nya livsmiljöer för arter som påverkas. Om till exempel en våtmark där fåglar vistas går förlorad, kan en

FOTO: MANNHEIMER SWARTLING

F

örst och främst: det är svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är en skyddsåtgärd och vad som är en kompensationsåtgärd. Det är dock klart att skäliga skyddsåtgärder alltid ska utföras för att förebygga, förhindra eller motverka den skada som en verksamhet, exempelvis en bergtäkt, förväntas orsaka. Kompensationsåtgärder syftar däremot till att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten trots vidtagna skyddsåtgärder medför. Kompensationsåtgärder måste heller inte alltid göras i direkt anslutning till ett verksamhetsområde, utan kan utföras på annan plats i syfte att begränsa nettoförlusten av naturvärden.

– När man tar mark i anspråk för till exempel en täktverksamhet går

Felicia Terenius annan våtmark restaureras för att ta över dess funktion. Även när det handlar om värdefull skogsmark eller rekreationsområden är det inte endast arealen som är avgörande utan även områdets funktion. Om värdefull skogsmark tas i anspråk kan man höja värdet på en annan mindre värdefull skogsmark genom olika åtgärder som syftar till att ge bättre förutsättningar för biologisk mångfald.

Felicia Terenius påpekar också att det inte finns något absolut krav på hur omfattande kompensationsåtgärderna behöver vara, så länge det är fråga om en kompensation som inte är obligatorisk. En uppkommen skada behöver i ett sådant fall inte nödvändigtvis bli kompenserad fullt ut utan tillståndsmyndigheten får avgöra omfattningen efter en skälighetsbedömning.

NYA MC 110 EVO:

HÖGSTA PRESTANDA OCH EFFEKTIVITET NÄR DEN ÄR SOM BÄST.

ROAD AND MINERAL TECHNOLOGIES

Alvesta 0472-100 91 Göteborg 031-748 31 31 Frövi 0581-80 400 www.wirtgen.se www.wirtgen-group.com

I vissa fall finns dock ett obligatoriskt krav på att kompensationsåtgärder måste vidtas för att ett tillstånd ska kunna meddelas. Detta gäller exempelvis för en verksamhet som medför otillåten påverkan på ett Natura 2000-område. I det fallet krävs dessutom regeringens tillstånd för att verksamheten ska komma till stånd. Då är kompensationsåtgärderna tvingande och ska även fullt ut kompensera uppkommen skada.

Allt vanligare Miljöbalkens bestämmelser om kompensationsåtgärder är inte nya, men Felicia Terenius menar att frågorna har fått ett ökat fokus vid prövningar av tillstånd och dispens enligt miljöbalken under senare år. Det blir vanligare att en verksamhetsutövare på eget initiativ föreslår kompensationsåtgärder redan vid tillståndsansökan.

En särskild fråga är om positiva effekter av planerade kompensationsåtgärder på samma sätt som skyddsåtgärder ska vägas in i bedömningen om en verksamhet ska tillåtas. Det finns exempel i praxis där effekten av kompensationsåtgärder har räknats med i bedömningen av verksamhetens totala påverkan, och då har gränsdragningen mellan skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder inte lika stor betydelse.

Börja i tid Rådet till verksamhetsutövare som vill föreslå kompensationsåtgärder i sin tillståndsansökan är att vara ute i god tid.

– Det är viktigt att man ligger i framkant och tar med sig de här frågorna från början när man arbetar med sin miljökonsekvensbeskrivning, säger Felicia Terenius. Det krävs ett omfattande utredningsarbete för att visa att det man föreslår innebär en verklig kompensation. Det är också viktigt att få god tid på sig att lösa andra praktiska och juridiska frågor, som åtkomst till den mark där kompensationsåtgärderna planeras att utföras.

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer.

Kontakta oss!

Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

täkthandläggarutbildning

Kunskap för förståelse och rationell handläggning En grundläggande orientering i bergmaterialindustrin för täkthandläggare och tillsynspersonal har länge efterfrågats. För att råda bot på detta arrangerades i början av februari en provkurs med 40 platser, vilken omedelbart blev fulltecknad. Stenkoll var på plats.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SOFIA BLOMGREN

S

BMI har tidigare föreslagit SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, att planera en sådan kurs och SBMI har även i samarbete med länsstyrelsen i Uppsala tagit fram förslag till upplägg av kursen.

Dessutom har frågan ventilerats i SGUs Bergmaterialråd, vars syfte är att stimulera diskussioner mellan företag och myndigheter i viktiga frå-

”

Vi ska tillhandahålla geologisk information till samhällets nytta.

30

KROSSORDET # 132

Karin Grånäs

gor som rör användningen av bergmaterial i samhället.

I rådet representeras bergmaterialbranschen av SBMI liksom av företrädare från flera stora företag medan myndighetssidan förutom SGU bland andra räknar in Trafikverket, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Boverket bland medlemmarna.

Upplägg enligt uppdrag SGUs Karin Grånäs, arrangör av dagen tillsammans med Anna Hedenström, poängterar att upplägget rimmar väl med SGUs regeringsuppdrag.

– Vi ska tillhandahålla geologisk information till samhällets nytta, säger hon. Och i det här fallet förmedlas kunskap till dem som har nytta av det i sitt arbete.

En ytterligare anledning till att man såväl från bransch som tillsynsmyndigheter upplever att ökad kunskap är nödvändig är att länsstyrelser och kommuner har stor omsättning av personal inom området.

– Ett av målen är att ge deltagarna en bra grund att stå på och göra så att de känner sig tryggare i sin yrkesroll, menar Karin Grånäs. Självklart är det omöjligt att lära sig allt genast men vi kan peka på var mer information finns att hämta och hur man bär sig åt för att hitta det man söker.

Efter att deltagarna hälsats välkomna inledde Karin Grånäs dagens program med punkten "Täkten i samhället" där hon drog bakgrund och historik kring täktverksamhet i Sverige samt de lagar och förordningar

Karin Grånäs

Mattias Göransson

Kristian Schoning

som tillkommit längs vägen, inte minst när det gäller naturgrus och de miljömål riksdagen antog i början av 2000-talet.

Tillgången på lämpligt material överensstämmer inte alltid med var de största behoven finns och kommer att finnas, rent geografiskt.

Väl genomarbetade materialförsörjningsplaner underlättar bedömningen om var nya täkter eller utvidgade redan befintliga verksamheter är lämpliga. SGU har berggrundskartor som redogör för hur Sveriges berggrund ser ut, ett viktigt verktyg och en avgörande parameter när en försörjningsplan utreds.

är för täktverksamhet. Bland annat anser SGU att det i tätbefolkade områden bör pekas ut områden som lämpliga i bergmaterialförsörjningssyfte och att dessa eventuellt ska förklaras som riksintressen och skyddas – allt för att den nödvändiga tillgången till ballast inte ska försvåras i framtiden.

Med tanke på att åtgången är tio ton bergmaterial per person och år så är frågan av strategisk betydelse för Sveriges samhällsutveckling. Som hjälpmedel i arbetet har SGU tagit fram en "värderos", en grafisk metod för att underlätta beslutet om en ny täkts lämplighet.

Kulkvarnsvärden och kornform SGU:s Mattias Göransson intog sedan scenen för att gå djupare, såväl i själva frågan som i berggrunden. Framförallt redogjorde han för de parametrar som är viktiga för utvinningen av ballastmaterial, bergets kvalitet helt enkelt och vilka egenskaper som efterfrågas för olika användningsområden. Vilka bergarter lämpar sig för exempelvis väg- eller huskonstruktion? Trafikverk och Boverk ställer krav som måste uppfyllas.

Mattias Göransson inledde sin föredragning med att redogöra för de testmetoder som används för att avgöra en produkts kapacitet och användning; kulkvarnsvärde och MicroDeval för att avgöra abrasionen, det vill säga motståndet mot nötning, och Los Angeles-värdet som skvallrar om fragmenteringsegenskaper.

Därpå förde Göransson publiken ner på mikroskopisk nivå och förklarade bergets mineralogi och textur liksom vikten av kornstorlek och kornform. Glimmer och alkasilikareaktivitet är exempel på ytterligare ämnen som behandlades innan de grundläggande geologiska termerna ansågs vara förklarade.

Vikten av försörjningsplan Karin Grånäs återtog scenen, denna gång tillsammans med Kristian Schoning, även han från SGU, för att tala om materialförsörjning. I takt med att antalet täkter i landet blivit färre men större i omfattning är det viktigt att det på såväl nationell som regional nivå planeras för framtiden.

Skyddad försörjning Andra parametrar kan vara exempelvis skyddsområden och kommunala översiktsplaner liksom grundvattenförekomster.

Enkelt uttryckt kan man säga att behovet av material kombinerat med de geologiska förutsättningarna på platsen, balanserat mot de värden som eventuellt behöver skyddas i området, ger en bild av hur lämplig ett område

Bergets väg till färdig produkt På var sida om dagens lunch visades en film för kursdeltagarna. Inledningsvis den grundläggande filmen om processen från sprängning till färdig produkt från SBMIs självstudieprogram och efter lunch en film om vibrationer.

Kvalitet m.a.p. betong Tillgänglighet

Kvalitet m.a.p. väg

Transportsätt

Geologisk tillgänglighet

Transportavstånd

Naturvärde

Blåberget Skärberget

Damning

Kulturvärde

Buller

Friluftsvärde

Bebyggelse

Biologiskt mångfald Ytvatten

Grundvatten

KROSSORDET # 132

31

Rickard Stenebo, Enköpings kommun Vad är dina arbetsuppgifter?

– Jag har precis börjat jobba med täkttillsyn.

Vi försöker ha flera handläggare som arbetar tillsammans för att minska sårbarheten.

Varför går du täkthandläggarutbildningen?

– Jag har jobbat med grustäkter tidigare men vill lära mig mer om just bergtäkter eftersom jag inte haft det som tillsynsområde tidigare. Det är viktigt att ha ordentlig grundkunskap.

Romana Vanickova, Nyköpings kommun Vad är dina arbetsuppgifter?

– Jag är miljö- och hälsoskyddshand-

Björn Holm

32

KROSSORDET # 131

Björn Holm fanns på plats för att besvara frågor och förklara det som möjligtvis behövde ett förtydligande.

Holm förklarade också begrepp som gränsvärde, riktvärde och begränsningsvärde och de överskridanden som tillåts, något som också diskute-

läggare och i det arbetet ingår täkter, deponier, masshantering och förorenad mark.

Varför går du täkthandläggarutbildningen?

– Framförallt så ger den mig fördjupad kunskap. Vi har nyligen fått in en ansökan om en ny täkt, som även handlar om hanteringen av entreprenadberg, och jag hoppas få några av mina frågor besvarade.

Dessutom är jag intresserad av frågor kring vattenverksamhet.

Ann Norberg, Västerås stad Vad är dina arbetsuppgifter?

– Jag arbetar som täkthandläggare.

Varför går du täkthandläggarutbildningen?

– Jag vill lära mig mer om de rent praktiska aspekterna och bli mer insatt i hur verksamheten fungerar för att bli bättre i mitt jobb. Sedan tycker jag att det är jättebra att det finns en allmän kurs i ämnet.

rades av Naturvårdsverkets representanter i en egen film.

Oönskade ljud Från vibrationer till buller är steget måhända inte långt, icke heller på SGUs utbildningsdag. ÅFs Paul Appelqvist ledsagade deltagarna genom bullerproblematik och decibeltal med säker hand.

En stor del av den efterföljande diskussionen handlade om hur och var man mäter ljudnivåer och vilka mätintervall man kan kräva av en verksamhetsutövare.

Slutsatsen tycktes vara att en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall men att det är bättre att mäta en gång för mycket än en gång för lite och att öppenhet och information från verksamhetsutövarens sida alltid är önskvärd. Eller som Paul Appelqvist konstaterade med ett leende: "En bra dialog med de kringboende sänker ljudet med åtskilliga decibel".

Efter att Pia Persson Holmberg från

Fredrik Svanberg, Länsstyrelsen Uppsala län Vad är dina arbetsuppgifter?

– Bland annat prövningar om miljöfarlig verksamhet, jag jobbar mycket med frågorna kring förorenade områden.

Varför går du täkthandläggarutbildningen?

– För mig så handlar det om grundläggande kunskap, jag har inte jobbat så länge inom det här området och jag vill ha en bas att stå på när jag arbetar vidare.

Carl Lagerblad, Varbergs kommun Vad är dina arbetsuppgifter?

– Under 2015 vikarierar jag för en mammaledig kollega när det gäller just täkttillsyn. Sedan får vi se vad som händer.

Länsstyrelsen i Uppsala pratat om miljökonsekvenser och tillståndsvillkor (se separat artikel) skiftade fokus mot naturvärden.

Morgan Johansson, Onsala biologkonsult, redogjorde för sitt arbete och de slutsatser som kan dras när det gäller täktverksamhet och dess påverkan på den biologiska mångfalden i ett område, före och efter drift.

Dagen avslutades med att SGUs Björn Holgersson höll ett anförande om de grundvattenaspekter som behöver beaktas när en bergtäkt är i drift eller har sökt tillstånd.

Givande diskussion Dagen efter deltog ett antal deltagare i en utflykt till bergtäkten vid Arlanda flygplats för ett studiebesök och ytterligare förkovran i skarp miljö.

Bland annat delades Arlandakrossens täkttillstånd ut till deltagarna och det blev en givande diskussion kring flera punkter.

SGUs Karin Grånäs tycker att gensvaret från deltagarna blev positivt ef-

täkthandläggarutbildning

Varför går du täkthandläggarutbildningen?

– Området är ganska nytt för mig så det känns viktigt att vara med här, inte minst så vill jag skaffa mig kunskap som gör att jag kan föra vettiga resonemang med de som driver täkterna och förstå deras synpunkter på ett bra sätt.

Kajsa Edbom, Karlskoga kommun Vad är dina arbetsuppgifter?

– Jag jobbar inom många olika områden, ett av dem är täkttillsyn.

Varför går du täkthandläggarutbildningen?

– Det här är den första utbildningen jag fått vetskap om så självklart känns det viktigt att vara med. Målet är förstås att jag ska kunna utföra min tillsyn på ett sätt som stämmer överens med hur andra gör.

ter de två dagarna. En utvärdering ska sammanställas men redan nu konstaterar hon att det finns ett behov av en utbildning och att den med all sannolikhet kommer att genomföras fler gånger.

– Vi har redan fått in synpunkter på hur kursen skulle kunna bli ännu bättre, bland annat framfördes önskemål om att diskutera exempelvis ett "case" i mindre grupper.

– Formen för kursen kommer vi att arbeta vidare med, bland annat med hjälp av utvärderingen, men det råder inget tvivel om att det här initiativet var efterlängtat, säger Karin Grånäs. Det märkte vi inte minst på mängden intresseanmälningar, många fick inte plats den här gången.

Hon är övertygad om att utbildning är en viktig väg till ökad kunskap i alla aspekter av bergmaterialfrågan, både på producentsidan och bland dem som har som uppgift att lämna tillstånd och utöva tillsyn.

– Det blir ett bättre samtal, bättre ansökningar och snabbare behandlingar av dessa.

Kunskap ger ökad förståelse och ökad förståelse leder i sin tur till ett bättre samtalsklimat och, helt enkelt, i förlängningen till ett bättre utfört arbete på alla sidor.

"Viktigt att motivera tillståndsvillkor" En bergtäkt är per definition ett ingrepp i naturen och medför negativa konsekvenser för miljön. Men den är också i allra högsta grad nödvändig för Sveriges utveckling och samhällsbyggnad. För tillståndsgivande instanser och tillsynsmyndigheter är det därför viktigt att göra rätt bedömningar och medverka till ett rättvist och transparent system.

Pia Persson Holmberg är miljöskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Uppsala län och dessutom sakkunnig i Miljöprövningsdelegationen. Under SGUs täkthandläggarutbildning talade hon om möjliga negativa miljökonsekvenser av en täktverksamhet och vad som kan göras för att begränsa dessa, både när det gäller de villkor som stipuleras i ett tillstånd och vad som utöver detta kan göras av näringsidkaren. Hon menar att tillståndens utformning är ett av de viktiga verktyg som underlättar arbetet för alla.

– Ett villkor är ju riktat mot både verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheter. Den ena ska följa vad som sägs i villkoren och den andra ska se till att de efterlevs, säger Pia Persson Holmberg.

Enhetlighet önskvärt För att underlätta det arbetet, för både den som driver täkten och den som kontrollerar verksamheten, är det önskvärt om villkoren i ett tillstånd är så enhetliga som möjligt, oavsett var i landet en täkt planeras.

I Sveriges miljöprövningsdelegationer pågår ett arbete som syftar till det, berättar Pia Persson Holmberg. Det finns mycket att vinna med ett mer likartat arbetssätt.

– Man får ta med i beräkningen att inte allting kan bedömas likartat, få täkter är likadana men givetvis job-

”

Man får ta med i beräkningen att inte allting kan bedömas likartat.

Pia Persson Holmberg

Pia Persson Holmberg bar vi för att komma så långt som möjligt i den frågan.

Motiverade villkor En ytterligare viktig detalj är enligt Pia Persson Holmberg att de villkor som sätts åtföljs av en tydlig motivering.

– Jag anser att det är jätteviktigt med bra motiveringar. Dessa fungerar också som en kvalitetssäkring för oss, kan vi inte motivera en begränsning så ska den kanske helt enkelt inte finnas med i tillståndet. Det är absolut min personliga åsikt.

Dessutom ser hon gärna att verksamhetsutövaren själv ger förslag till rimliga villkor, hon upplever att när så sker är det oftast väl underbyggda nivåer som förs fram.

– Jag tycker att just det fungerar bättre och bättre, SBMI har arbetat hårt för att hjälpa medlemsföretagen att lämna bättre ansökningar.

KROSSORDET # 132

33

Delar till transportörer, elevatorer & siktar. Över 50 års yrkeserfarenhet av bulkmaterialhantering.

Ackrediterat väg- och geotekniskt laboratorium

Rullar (plåt & plast) och rullställ

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

- Analyser av vägmaterial samt betongballast - Analyser av geotekniska material - Utför CE-märkning på ballastmaterial - Packningskontroller på dammbyggnationer - Försurningspotential på sulfidjordar

Geologi Bandavskrapare: Plogar, Avskraparbalkar, Finskrapor, Trumskrapor mm.

- Utför mineralogiska analyser - Utför petrografiska analyser - Bestämning av gammastrålning och radon - Borrkärnekartering - MKB undersökningar

Geofysik, seismik & georadar Gummisiktduk, sållgaller och pressvetsade galler

PilthCon AB, Skara info@pilthcon.se

Elevatorskopor, plåt och plast samt svetsade

tel. 0511-290 00 www.pilthcon.se

Seismiska mätningar används för att kartlägga djup till berg och klarar mycket stora jorddjup. Georadarmätningar används för att bestämma jordlagerföljder, djup till berg, nedgrävda föremål mm. Metoden med hög detaljeringsgrad används främst på undersökningsdjup < 5 – 7 meter.

BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi konstruerar användarvänliga bandvågar till de flesta leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer…med precision.

Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 2 000 sålda, flera kommunikationsmöjligheter.

OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning.

”Har du hört talas om en vågdator som tänker åt dig och som loggar alla händelser och har pekskärm?”

Lugn – den kommer snart!

Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

MRM Konsult AB Box 63, 971 03 Luleå Gammelstadsv. 5 972 41 Luleå Tel. 0920-604 68 Telefax 0920-604 74 www.mrm.se

Nyhetsflödet

Än är inte massorna i hamn Bengt Niklasson berättar att det inte varit fråga om någon renodlad offentlig upphandling utan snarare en förhandling med de intressenter som anmält sig villiga att köpa massorna. En av de frågor som återstår att han-

tera är de mottagningshamnar som entreprenörerna behöver använda för att lossa massorna efter sjötransport.

– Mottagningsplatserna har ännu inte något miljötillstånd, säger Bengt Niklasson. Osäkerheten gäller inte huruvida tillstånd kommer lämnas utan snarare om vilka villkor som kommer att ställas,

ILLUSTRATION: TRAFIKVERKET

Trafikverket räknar med en försäljningsvolym om 20 miljoner ton varav hälften, 10 miljoner ton, ska fraktas ut sjövägen.

framförallt när det gäller bullervärden och tider för verksamheten.

Trafikverket har liknande frågor att ta itu med, domen gällande utskeppningshamnen på Lovön utföll till Trafikverkets fördel men verket kommer ändå att överklaga eftersom man inte är nöjd med just de villkor kring buller och tider som meddelats.

FOTO: GEOSIGMA

Efter positiva domar i Mark- och Miljödomstolen i december befin­ ner sig arbetet med att upphandla mottagare till de bergmassor som ska transporteras sjövägen från Förbifart Stockholm i slutfa­ sen. Än återstår dock mycket arbete menar GeoSigmas Bengt Nik­ lasson som för Trafikverkets räkning länge arbetat med projektet.

Bengt Niklasson

Mottagningshamnar Bengt Niklasson berättar att det i nuläget finns fyra intressenter som arbetar aktivt för att kunna ta emot massorna som skeppats ut, av dessa har två eller tre lämnat in tillståndsansökningar i höstas. Därför kommer det att dröja fram till sommaren innan någon vet hur det har gått. Under tiden fortsätter Trafikverket att arbeta med att stärka de farleder där massorna kommer att transporteras.

– Vi kompletterar utmärkningen, bland annat med lysprickar för mörkernavigering, gör ytterligare sjömätningar och utför fartygssimuleringar för att se vilka svårigheter som kan uppstå.

TEXT: NICLAS KINDVALL

Smart sätt att knacka skut För att undvika stenkast är de översta 1–2 meterna av borrhålen oladdade vilket också innebär att det överst i salvan blir en hel del skut. Detta faktum utnyttjar XR Bergkross.

– Efter en sprängning på 40–50 tusen ton så vill vi alltid ha dit en maskin som knackar över direkt på salvan, innan vi kommer dit med mobilkrossen, berättar Lennart Kron.

Det skut som sedan kommer fram i krossprocessen måste naturligtvis flyttas.

– Därför är det bra om man kan spränga växelvis på två pallar. Då flyt-

tar vi skuten till pallväggen där vi ska spränga nästa gång och knackar dem precis innan vi spränger. Då hamnar det underst i nästa salva. Efter sprängning av den nya salvan tar vi upp maskinen som får knacka skut överst i salvan innan vi flyttar krossen dit.

Systemet har fungerat bra men kräver naturligtvis att förutsättningarna medger att taktiken fungerar.

– Så är det naturligtvis inte alltid, skrattar Lennart Kron. Men när det fungerar så sparar vi tid och minimerar riskerna.

SBMIs Kross- och Arbetsmiljöut-

FOTO: RICKARD FORSBERG

Skutknackning innebär alltid risker, när den sker i närheten av annat arbete som exempelvis krossning. Om det finns sprängämne kvar i något skut, kan människor och maskiner skadas även på ganska långa avstånd. XR Bergkross arbetar därför för att minimera risker­ na och samtidigt effektivisera processen så ofta det är möjligt.

skott har tagit fram en rekommendation för skutknackning, som ligger på SBMIs hemsida.

L ÄS MER O M SKUTKNA CKNING PÅ SBMI.S E

TEXT: NICLAS KINDVALL

KROSSORDET # 132

35

säker maskinoperatör

Inställning och attityd När SBMI i mitten av mars återigen anordnar kursen Säker maskinoperatör gör man det i omarbetad form. Fokus ligger på att hjälpa operatörerna att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö åt sig själva. Kursledaren Hans-Erik Lundholm förklarar upplägget.

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

36

KROSSORDET # 131

för säkert arbete E gna och andras erfarenheter från fältet kombinerat med gruppdiskussioner är några av recepten för att deltagarna i kursen Säker maskinoperatör ska vara än säkrare operatörer efter avslutad utbildning än de var dessförinnan.

Arbetsmiljöingenjören Hans-Erik Lundholm, med lång erfarenhet av arbetsmiljöarbete från byggbranschen och från Skanska, har för SBMIs räkning planerat en dag som syftar till att lyfta deltagarnas blickar.

– Vi vill att maskinoperatörerna ska förstå sin egen roll i arbetsmiljöarbetet där de jobbar. De ska veta vad som styr arbetsmiljön och lära sig att inte ta onödiga risker.

– I vissa fall kan det handla om att ändra attityden till sin egen säkerhet, att tänka sig för innan man utför riskfyllda moment. Det finns en hel del farliga moment för operatörerna som i värsta fall kan få allvarliga konsekvenser, särskilt om man är ensam på sin arbetsplats vilket är fallet för en del operatörer.

Hur är kursen upplagd?

– En viktig bit är att identifiera de risker som finns och diskutera dem i grupper. Här kan jag bidra med mina egna erfarenheter av olyckor och tillbud från arbetslivet. Vi pratar om varför saker händer och hur man kan minimera risken för att det ska gå snett.

– Vad hade kunnat göras för att ett tillbud eller en olycka aldrig skulle kunnat inträffa? Hur arbetar man systematiskt för att bygga bort risker, oavsett om det handlar om tekniska lösningar eller attityder och rutiner?

– Vi pratar givetvis också om vad som styr arbetsmiljön och tittar på de lagar och föreskrifter som gäller. Sedan är det också viktigt att klargöra vem eller vilka som bär ansvaret, i ju-

ridisk mening men också i mer filosofiskt hänseende; vad kan man som operatör göra för att den egna arbetssituationen ska bli säkrare?

– Alla på en arbetsplats bär naturligtvis ansvaret för säkerheten men jag vill ändå lite grann koppla tillbaka det till operatören, om inte denne gör platschefer och skyddsombud uppmärksamma på risker som upptäcks i vardagen, vem ska göra det då?

Hans-Erik Lundholm

Fler moment?

– Vi talar också om service och underhåll av maskinerna, som vi vet är mer olycksdrabbade arbetsmoment.

Vi diskuterar vikten av att skapa rutiner för kontroll av maskinerna och deras funktion. Dessutom innehåller kursen en orientering kring miljöpåverkan, täkttillstånd och regelverk.

SÄKER MASKINOPERATÖR vänder sig till maskinoperatörer, med fokus på mobila anläggningar, med målet att öka kunskapen om risker, sätt att hitta, värdera och åtgärda risker och sätt att involvera alla i säkerhetsarbetet. Miljötillstånd och vikten av att följa dem belyses liksom värdet av goda relationer med grannarna.

Ur innehållet: • Har vi en säker arbetsmiljö?

Händelser i våra täkter, arbetsskadestatistik • Vilka risker har vi i våra täkter?

• Vilka regler styr arbetsmiljön och varför?

Arbetsmiljölagen. Gällande AFS:ar för täkter. Branschregler. Företagets egna regler.

• Våra roller i säkerhetsarbetet på arbetsplatsen. Arbetsgivaren, platschefen, arbetsledaren, medarbetaren, skyddsombudet.

• Hur skall vi arbeta för att nå våra mål. Skyddsronder, riskinventering, riskbedömning, arbetsberedning • Underhåll och service skapar bra arbetsmiljö • Bergmaterialproduktion kräver miljötillstånd. Miljöpåverkan: vad tillåter täkttillstånd och regelverk – vems ansvar?

KROSSORDET # 132

37

lärarträff

Lärande för lärare När Sveriges Byggindustrier i samverkan med Trafikverket och Svenska Teknik & Designföretagen bjöd in lärare från gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram var SBMIs självstudiematerial en av punkterna som väckte stort intresse.

– Självklart är det viktigt att lärarna får reda på vilka läromedel som finns att tillgå, säger Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning inom BI. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE OCH DAVID MAGNUSSON

S

trax innan jul bjöd Sveriges Byggindustrier (BI) in lärare verksamma inom gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram, inriktning mark och anläggning, till en träff på Långholmen i Stockholm. Uppslutningen var god och responsen nästan översvallande, menar Lars Tullstedt som organiserade dagen.

– Syftet var att stödja dessa lärare i deras yrke, de är ofta ensamma om sin inriktning på en skola och saknar ofta kontakt med lärare från andra skolor. Målet är att de ska kunna forma ett eget nätverk för att hjälpa varandra att driva utvecklingen inom inriktningen. Självklart vill vi alla gärna att utbildningen ska bli mer attraktiv och i slutänden bidra till att höja utbildningsnivån och att vi får bättre medarbetare i våra branscher.

Utveckla personal i branschen

Lars Tullstedt

38

KROSSORDET # 132

Lars Tullstedt menar att det är vanligt i anläggningsverksamheten att yrkesarbetare är direktrekryterade men att det finns ett önskemål om att fler ska ha relevant utbildning, för högre kvalitet och minskade risker på arbetsplatserna. Lärarna i sin tur behöver forum där de kan diskutera viktiga frågor som hur man bäst utbildar eleverna och hur bedömningen av elever säkerställs kvalitetsmässigt. Att stödja utbildningssidan är inte minst viktigt ur perspektivet att det inom många branscher väntar omfattande pensionsavgångar och att medelåldern på arbetsstyrkan är högre på anläggningssidan än exempelvis inom husbyggnad.

Lärare på Långholmen.

Studiebesök och arbetsmiljö Dagen innehöll ett flertal punkter, bland annat fick lärarna en föredragning om arbetsmiljö och dessutom tillfälle att besöka det pågående arbetet med Citybanan. SBMI var inbjudna och passade på att tipsa om det självstudiematerial, i form av pdf-filer och informativa filmer, som SBMI arbetat fram och som finns på SBMIs speciella utbildningshemsida. Mottagandet upplevde Lars Tullstedt som mycket positivt.

– Många av jobben finns i nära anknytning till den sfär SBMI representerar och där har man definitivt nytta av relevant utbildning. För oss och för lärarna är det bra att ha ett samarbete med SBMI och för SBMI i sin tur är det bra att få in en fot i skolan.

KIA – KOMPETENSFÖRSÖRJNING INOM ANLÄGGNINGSBRANSCHEN Nätverket KIA arbetar främst med att öka intresset för anläggning/ infrastruktur hos studerande och på så sätt säkra den framtida kompetensförsörjningen till anläggningsbranschen. Branschen har redan idag brist på utbildad arbetskraft med kompetens inom anläggning. Detta gäller alla nivåer ; från yrkesutbildningen i gymnasiet till civilingenjörer och forskare.

Arbetet i KIA sker i första hand regionalt och i nära samverkan med regionens skolor med anläggningsinriktad utbildning. Det finns också en stödjande nationell arbetsgrupp som bidrar med informationsmaterial och skapar forum för erfarenhetsutbyte mellan de regionala arbetsgrupperna.

Nätverket KIA bildades 2008 av Trafikverket samt Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Byggindustrier.

sirius förskrapa

9900

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

mycket gott resultat efter

Bandavskrapare i slitstark ett års test i skarpt läge! polyuretan med individuella segment monterade i en löstagbar kassett.

Varje segment är lätt att plocka bort vid byte och rengöring. Infästningen är patentsökt. Vår unika fjäderarm ser till att rätt tryck mot bandet upprätthålls, vilket förenklar service och minskar underhållsbehovet.

Finns för B-B 400 – B-B 1600.

nya katalogen ute nu!

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

Hör av dig till oss så skickar vi den till dig.

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

WEIGHIN T

PO

W

ER

Vill du veta mer om SMART vägning?

Kontakta oss!

ER

SCA

LE

G

SMA R

Tänk vägning - Tänk SMART - Tänk Tamtron

W HEEL LO

AD

Power -

Scalex markvåg -

Nu utrustad med SMART www.tamtron.se

Hög precision Många tillbehör Snabb installation

Stenidustrin omfattar ett femtiotal stenbrott i Sverige.

Ju större desto bättre Där bergmaterialindustrin är en av landets absolut största branscher är stenindustrin en av de mindre. Råvaran är densamma men slutprodukterna skiljer sig åt. Det finns dock flera likheter, några exempel är tillståndsförfarande och CE-märkning. Stenkoll hoppar från en sten till nästa för att hälsa på en släkting.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: SVERIGES STENINDUSTRIFÖRBUND

S Kai Marklin

40

KROSSORDET # 132

veriges Stenindustriförbund bildades 1938 och är en sammanslutning av företag i naturstensbranschen. Medlemmarna är företag i alla led från brytning till försäljning och montering av naturstensprodukter liksom konsulter och leverantörer till branschen.

– Man kan säga att våra medlemmar verkar i tre olika kategorier, be-

rättar ordföranden Kai Marklin. De två största kategorierna består av företag som bryter natursten och sedan de som förädlar och tillverkar naturstensprodukter. Den tredje kategorin är medlemmar som arbetar med montering av natursten men de är ganska få i vårt förbund, bygg- och anläggningsbranschen sköter mycket av det jobbet.

Stenindustrin omsätter 1,2–1,3 miljarder kronor årligen och runt 1 200 människor är anställda i industrins företag.

– Totalt har vi ett femtiotal stenbrott i landet där vi bryter runt sjuttio stensorter, fortsätter Kai Marklin.

I stort sett fungerar det som så att inledningsvis sprängs ett primärblock på flera tusen kubikmeter ut ur ber-

stenindustrin

FOTO: PELLE PIXEL

FOTO: SARA SÖDERGÅRD

FOTO: SARA SÖDERGÅRD

Råhuggning.

Hägghult stenbrott.

för stenindustrin get, detta bearbetas sedan till sekundärblock som transporteras till en närliggande huggplan varpå de arbetas ner till handelsblock, ofta 2x2x2 meter i storlek.

Svensk kvalitet efterfrågad För att losshålla ett primärblock ur en pall borrar man både vertikala och horisontella spränghål som laddas varsamt för att lösgöra blocket och flytta ut det från det omkringliggande berget. Ofta kombinerar man sprängning med linsågning för att skada materialet så lite som möjligt. Ändå är det bara upp mot cirka trettio procent av råvaran som går att använda till natursten, resterande del används

som vattenbyggnadssten eller förädlas vidare genom krossning.

– Av det vi bryter går ungefär nittio procent på export, säger Kai Marklin.

Svensk sten är efterfrågad utomlands, mycket beroende på att den är väldigt bra men också för att vi är noga i kvalitetskontrollen.

En del av den exporterade stenen importeras sedan tillbaka till Sverige som färdiga produkter, förädling sker förstås även här men i vissa fall är det mer effektivt att låta förädlingsprocessen ske någon annanstans.

– Vi har väldigt bra sten i landet och något som vi är väldigt stolta över är vårt stenkartotek där vi dokumenterar alla 70 stensorterna på exakt

samma sätt, bland annat med gps-koordinater – något vi är ensamma om i världen. Kartoteket låter arkitekter och beställare jämföra egenskaper för olika sorter samtidigt som dokumentationen säkerställer att alla våra produkter är spårbara tillbaka till källan.

Gator och torg Det dominerande användningsområdet för natursten är utomhus, ofta i offentliga miljöer. Runt åttio procent av de naturstensprodukter som säljs i Sverige används till sådant som gatsten, kantsten, trappor och murar i utomhusmiljö. Användningen av natursten till gravstenar, tidigare ett stort användningsområde, har mins-

KROSSORDET # 132

41

stenindustrin

FOTO: RIKSBANKEN

FOTO: EMMABODA GRANIT.

Flammad Vångagranit.

Riksbankens fasad av svensk diabas. kat markant eftersom det nu inte är lika självklart med enskilda gravar som förr i tiden.

– Att så stor del av våra produkter används på det sättet betyder förstås att landets kommuner är stora och viktiga kunder. Där konkurrerar vi

”

Vi arbetar för att svenska kommuner ska ställa samma etiska och sociala krav när de upp­handlar sten – oavsett om den är svensk eller kinesisk.

Kai Marklin

42

KROSSORDET # 132

med utländska tillverkare, framförallt från Kina.

kommuner som börjar arbeta på det här sättet.

Etiska och sociala krav

Samarbete i stenfrågor

Enligt Kai Marklin är kinesisk gatsten så gott som alltid billigare än den svenska, åtminstone initialt. Men räknar man lite längre och med fler parametrar så menar han att den svenska stenen borde vara ett självklart val.

En livsscykelanalys från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som räknat fram att svensk sten är ett hållbarare alternativ än både kinesisk sten och markbetong. Både ur ett fysiskt perspektiv och när man räknar med faktorer som klimatpåverkan vid tillverkning och transport.

– Vi arbetar också för att svenska kommuner ska ställa samma etiska och sociala krav när de upphandlar sten – oavsett om den är svensk eller kinesisk, säger Kai Marklin. Vi säger "köp gärna sten från andra länder men ställ samma krav som ni gör på de svenska tillverkarna".

En enkät som Stenindustriförbundet nyligen tillställde alla svenska kommuner visade att knappt hälften av den tredjedel som svarade på enkäten har, eller diskuterar att införa, etiska och sociala krav i upphandlingsförfarandet.

– Det går sakta men vi har gjort den här undersökningen några gånger och för varje år är det fler och fler

Stenindustrin och bergmaterialindustrin samarbetar i flera viktiga frågor; produktionsprocessen skiljer sig åt mellan branscherna men det finns många gemensamma beröringspunkter.

– Lagstiftningen ser likadan ut liksom tillståndsprocessen, berättar Mariette Karlsson, miljöansvarig och leankoordinator på Emmaboda Granit och dessutom knuten till Stenindustriförbundet på deltid där hon har hand om brytningsfrågor.

– Vi utbyter information och tar hjälp av varandra i vissa frågor. Bland annat träffas vi i nätverket Bergsam och vi söker ibland forskningspengar gemensamt i vissa MinBas-projekt.

För oss är det jättebra och jag tycker samarbetet fungerar utmärkt.

Hon påpekar att det finns många gemensamma områden där branscherna kan dra nytta av varandras kunskap, exempelvis frågor som rör buller, vibrationer och damning från täkter.

– Miljö- och säkerhetsfrågor är sådant som diskuteras. Det finns många likheter mellan våra verksamheter.

– Även om bergmaterialindustrin tittar på kulkvarnsvärden och vi letar efter sprickfria berg, skrattar hon.

lean produktion

Långt framme med Lean production Emmaboda Granit har sedan flera år med framgång arbetat enligt Lean productionfilosofi i organisationen. Genom ett ständigt förbättringsarbete i alla led säkerställer man att kunden får det den efterfrågar samtidigt som man minimerar resursslöseri.

E

nkelt beskrivet kan Lean production sägas vara ett system för att upptäcka och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte är av värde för slutkunden. Systemet syftar till att förenkla enligt principen "mer värde för mindre arbete" och har sitt ursprung i tankar formulerade av den amerikanske ingenjören Frederick Winslow Taylor i början av det förra seklet. Henry Ford vidareutvecklade sedan tankegodset i sin löpande bandprincip för biltillverkning och japanska Toyota kan sägas vara det företag som introducerade Lean production i modern tid.

– Vi försöker förbättra i alla delar av processen och det arbetet pågår hela tiden, berättar Mariette Karlsson. Kunden är hela tiden i fokus och tanken är att alla förändringar som sker ska

FOTO: EMMABODA GRANIT

Mariette Karlsson

göras med kundens bästa för ögonen.

En produktionsprocess enligt Lean production-filosofin ska löpa utan långa ställtider eller onödiga arbetsmoment, det handlar om att göra saker i rätt tid och att inte överarbeta.

– När man börjar titta på sin process på det här sättet så hittar man alltid saker som går att förbättra.

Förbättringarna leder i sin tur till att man upptäcker andra saker som behöver åtgärdas. Så det är ett tidskrävande arbete men det måste få ta tid.

Eliminera flaskhalsar Lean production handlar också om att hitta flaskhalsar i produktionen, moment som gör att arbetet avstannar eller tar onödigt lång tid. En eliminerad flaskhals leder dock ofta till att dröjsmålet uppstår någon annanstans och därför är det viktigt att hela tiden fortsätta utveckla konceptet och lösa problem.

Den kritik som ibland riktas mot Lean production handlar ofta om målsättningen att undvika slöseri leder till att medarbetarens behov ställs på undantag. Mariette Karlsson menar dock att systemet, rätt utfört, leder till en bättre arbetsmiljö.

– Vi jobbar mycket med ordning och reda på arbetsplatsen. Ska du ha en skiftnyckel så ska du veta exakt var den finns för att slippa stress. Det blir en trevligare arbetsplats och därmed värdeskapande för personalen.

Hon poängterar också att det är mycket viktigt att involvera hela företaget i arbetet, från vd och ut i organisationen, annars misslyckas man. Al-

NÅGRA CENTRALA KONCEPT INOM LEAN PRODUCTION • Basera beslut på långsiktigt tänkande även då det sker på bekostnad av kor tsiktiga finansiella mål.

• Skapa kontinuerliga processflöden för att föra upp problem till ytan.

• Jämna ut arbetsbelastningen.

• Skapa en kultur där processer stoppas för att reda ut problem.

• Använd bara pålitlig, väl beprövad teknik som passar medarbetare och processer.

• Se till att ledningen känner verksamheten på djupet, lever enligt företagets filosofi och lär andra att göra det.

• Utveckla människor och arbetslag som följer företagets filosofi.

• Respektera par tners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre.

• Bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra.

Källa: Jeffrey Liker

las kunskap måste tas tillvara för att man ska lyckas.

Projekt stött av Vinnova Lean production ingår som en del av MinBas-projektet "Effektiv och uthållig naturstensproduktion" där de deltagande företagen i naturstensbranschen utbildas i filosofin.

– Det är ett projekt på 3,5 år som syftar på att vi ska kunna behålla vår konkurrenskraft och dessutom utvecklas vidare, berättar Mariette Karlsson. Så småningom ska projektet utmynna i en rapport men vi informerar löpande och utbildar på våra branschdagar. Lean production är en viktig del i det projektet.

KROSSORDET # 132

43

vibration

Hoppfullt för projekt med markfilter När sprängningar utfördes under vatten i Norrköpings hamn för fyra år sedan upptäckte bergsprängningsföretaget Voglers ett nytt sätt att reducera vibrationer på. Ett forskningsprojekt startades därför nyligen av Swerock med syfte att undersöka om metodiken med markfilter kan användas i andra sammanhang, exempelvis för att dämpa vibrationerna vid sprängning i bergtäkter. De inledande resultaten är hoppingivande.

TEXT: TOMAS SKAGERLIND FOTO: PRIVAT OCH VOGLERS

I

”

projektets inledningsfas visade det sig att det redan gjorts liknande undersökningar med sprängningar på markytan i Frankrike, men då i jord. Avsikten var att testa om det går att avskärma bebodda delar av markytan vid jordbävningar (så kallad ”seismic cloak”), vilket det gjorde. Däremot hade inga undersökningar tidigare gjorts om det gick att använda metoden för att reducera vibrationerna vid sprängning i berg. Metoden går ut på att ett markfilter borras i närheten av den byggnad som ska skyddas eller där sprängladdningen ska detonera.

Filtret består av två (eller flera) rader hål som sedan fylls med exempelvis luftfyllda och förslutna pvc-rör. När man spränger dämpar filtret vibrationerna.

– Resultaten från Norrköpings hamn visade att det går att reducera vibra-

Försöken visar att filtret har en tydlig effekt. Effekten var frekvensberoende och repeterbarheten var mycket bra.

Monica Soldinger Almefelt

44

KROSSORDET # 132

tioner med hjälp av den här metoden och mycket tyder på att den även är användbar för bergmaterialindustrins aktörer, säger projektledare Monica Soldinger Almefelt på Swerock.

SBUF finansierar Forskningsprojektet, som finansieras av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), startades i mars förra året. Sprängningarna har hittills ägt rum i Swerocks täkt Styvinge och utöver SBUFs bidrag finansieras projektet i form av egeninsatser från Swerock/PEAB, NCC och Voglers. I projektet deltar även Chalmers, BEF, Migmatit Geologisk konsultbyrå, Akustikverkstan, Impakt Geofysik, LTH, KTH, Nitro Consult och Skanska.

Under Bergsprängardagarna i slutet av januari i år presenterade Pontus Thorsson från Chalmers en första rap-

port om försöken i Styvinge. Och det sammanfattade beskedet var då att resultatet såg mycket lovande ut.

– Nu är vi visserligen inte helt klara med forskningsprojektet, men vi kan redan nu konstatera att filtret har effekt eftersom det gav runt en halvering av vibrationshastigheten vertikalt, och även stora reduceringar i andra riktningar. Svängningshastigheten i vertikalled är det man brukar mäta i kontrollprogram för bergtäkter, fortsätter Monica Soldinger Almefelt.

– Vågutbredningshastigheten är lägre i jord jämfört med i berg. Filtret har en tydlig och förbluffande bra effekt när det gäller att reducera vibrationer, så det vi vet nu är att metodiken fungerar vid anläggningsarbeten.

Men när det gäller bergtäkterna så är vi inte riktigt klara än. Men det känns minst sagt hoppfullt.

Tvåradigt och treradigt De inledande försöken gjordes på filter med två respektive tre hålrader.

Vibrationerna mättes triaxiellt med mätare tre meter före filtret, tre meter efter filtret samt sju meter efter filtret. I de försöken skedde sprängningarna med enkelskott och relativt nära filtret (26 meter) och mätningar gjordes vid flera sprängningar.

– Försöken visar att filtret har en tydlig effekt. Effekten var frekvensberoende och repeterbarheten var mycket bra, framhåller Monica

vinjett

Försöken med markfilter för att dämpa vibrationer vid sprängning är ännu inte avslutade men de inledande resultaten lovar gott.

Soldinger Almefelt.

Nästa steg i projektet blir mätningar vid nästa fullskalesprängning i Styvinge bergtäkt. Precis som förra gången kommer då nio mätare att användas. Rören i filtret kontrolleras så att det inte är vatten i dem och om det behövs så blåser man ur dem med borrvagn och kompressor.

– Vi vill till exempel ta reda på om det fungerar med flera sprängningar med korta mellanrum, och med en cirka 20 meter hög pall då filterhålen är sex meter djupa. Vad som händer efter fullskaleförsöket beror på resultatet, så det bestäms först då försöket är gjort.

Vilka effekter tror ni att dessa studier kommer att få på marknaden i stort?

– Det är också lite för tidigt att säga men det vi vet är att metoden kan minska markvibrationerna i jord, vilket kommer att innebära stora fördelar vid anläggningsarbeten i bebygg-

da områden. Bland annat för att det kommer att gå att få ner produktionstiden vid ett arbete, eftersom det går att spränga närmare inpå byggnader.

De inledande försöken visar också att filtret har effekt i berg.

Fler täktförsök Projektgruppen planerar också att borra ytterligare ett filter i en annan täkt för att kontrollera att filtret även fungerar under andra geologiska förhållanden.

– Filtret ska då konstrueras på samma sätt som i Styvinge, men det räcker förmodligen att göra försök med två hålrader då även detta gav bra resultat.

KROSSORDET # 132

45

Hallå där Maria Engström, Tillväxtverket

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: PRIVAT

”

Ni fick i september 2013 i uppdrag av den dåvarande regeringen att framställa en handbok för kommuner om gruvoch täktsatsningar?

– Just det, bakgrunden är den nya mineralstrategi som antogs i juni samma år. Stora gruvetableringar får naturligtvis effekter på samhället och kommunerna ställs inför stora utmaningar i samband med det, till exempel när det gäller infrastruktur, transporter, bostäder och kompetensförsörjning.

Genom intervjuerna har SMBI bidragit med sina erfarenheter om kommunernas kunskap och hantering rörande täktverksamhet.

Maria Engström

46

KROSSORDET # 132

Vad är målet med handboken?

– Den ska ge en översiktlig sammanfattning över prövnings- och tillståndsprocesserna för gruv- och täktverksamheter och peka på var det går att hitta mer underlag och information. I handboken behandlas också hur kommunen genom sin översiktsplanering kan arbeta strategiskt och långsiktigt för att främja en hållbar näringslivsutveckling.

– En viktig uppgift är också att ge exempel och lyfta fram erfarenheter och kunskap om tidigare besluts- och dialogprocesser i olika kommuner som har jobbat med de här frågorna.

Hur har ni närmat er ämnet?

– Vi har samarbetat med Naturvårdsverket och Sametinget samt telefonintervjuat flera kommuner vilket har resulterat i att vi fått fram några nyckelord. Samverkan och dialog, acceptans och långsiktig hållbarhet är de nyckelfraser som fått styra hur vi lagt upp arbetet.

– Man kan säga att ambitionen är att uppfylla tre kriterier. Först och främst handlar det om att förtydliga och med det menas att klargöra roller och ansvar kopplat till de olika besluts- och tillståndsprocesserna. Kommuner och myndigheter som arbetar med gruv- och täktfrågor pekar på att det finns behov av ökad kunskap om var och när kommuner behöver och kan agera.

– Nästa mål är att synliggöra, det vill säga samla erfarenheter och möjligheter från kommuner med just erfarenhet av gruv- och täktverksamhet men också synliggöra behovet av kompetens och resurser i den egna organisationen.

– Slutligen att förstärka genom att ge exempel på dialog och samverkansmetoder för att ge kommuner inspiration och förslag på verktyg att arbeta med.

Hur har SBMI kunnat medverka till arbetet med handboken?

– SMBI har delat med sig av underlag om branschen och de har deltagit i våra intervjuer som är centrala för innehållet i handboken. Genom intervjuerna har SMBI bidragit med sina erfarenheter om kommunernas kunskap och hantering rörande täktverksamhet.

– De har också gjort oss uppmärksamma på väsentliga skillnader kring behov och förutsättningar mellan gruv- och täktetableringar.

– Tillväxtverket har fått ny kunskap kring vilka nya områden som branschen undersöker och följer för att kunna säkerställa exempelvis ballasttillgången på lång sikt.

– För Tillväxtverket är det viktigt att kunna få föra en direkt dialog med näringslivet, till exempel branschorganisationer som SMBI, och vi uppskattar när människor tar sig tid att samverka med oss.

SBMIs kommentar Det är lätt att se de olägenheter som en ny täkt kan medföra i form av täktområdet och lokalt ökad lastbilstrafik. Fördelarna däremot är inte lika uppenbara.

SBMI har i sitt bidrag till boken summerat vilka fördelar det även finns med en ny täkt. Dels skapar täkten ökad konkurrens, dels kortar den transporterna och därmed minskar totalt sett transporter, utsläpp och kostnader.

Handboken ska ut till kommunerna i maj i år. Slutrapporten lämnas in till Näringsdepartementet i mars 2016 då såväl handbok som hur den tagits emot och använts ute i verksamheten kommer att redovisas.

En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför designar och tillverkar vi våra pumpar för att ge bästa resultat i form av lång drifttid, minimalt behov av övervakning och minskade kostnader i reservdelar och underhåll.

För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för. www.grindex.se • marketing@grindex.com

! r e t yhe

N

CMI-WIFI

Typ 2R

Elektroniskt riktinstrument Nu med fjärrdisplay För montering på radiostyrningen Ökad flexibilitet och produktivitet

Elektroniskt riktinstrument För hyttlösa borriggar Inbyggt sikte God läsbarhet, 25mm höga siffror Ingen kärvande mekanik

tel. 0221-84770 www.transtronic.se info@transtronic.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm