Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 127 • Mars 2014

Fokus på bandtransportörer Händerna på ratten – SBMI rekommenderar mobilförbud Riktat ljud varnar för backande fordon

FULL TÄCKNING – så skyddar du din last

Stor guide till sbmi.se • Stenkoll går på kurs • Tre medlemmar om skärpta avgaskrav


Svårslagen stabilitet och täckarea

En vändpunkt för ovanjordsborrning En unik svängbar överdel för största möjliga täckarea. Den senaste motortekniken för kraft och reducerad bränsleförbrukning. Första klass konstruktion med tanke på säkerhet. Bästa komfort för operatören. Utmärkt noggrannhet med TIM3D navigeringssystem*. Klarar att borra alla hålstorlekar mellan 51 och 127 millimeter, även i de mest krävande förhållanden. Det är just det som Sandvik DX-serie riggar för topphammarborrning handlar om. *Finns som tillval

mc.sandvik.com/se

Scanna koden och hör vad Jimmy Grääs med flera uppskattar hos Sandvik DX


K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

FOTO: MICHAELA ANDERSSON

KROSSORDET STENKOLL

#127 INNEHÅLL

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB

SID

Omslagsbild Foto: Ängsgården Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz, fredrik.d@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Edita Västra Aros

Bandtransportören har hittills fört en undanskymd tillvaro i täktens maskinpark. Fram till nu. Kellve och Metso erbjuder en ny tolkning av begreppet "grus i maskineriet". 5 Ledaren Täkthandläggning i fokus: kor tare handläggning och mer enhetlig rättstillämpning är regeringens mål. 6 Anslagstavlan och Vägskälet 8–13 Nyhetsflödet

Övriga medverkande detta nummer: Michaela Andersson, Tove Andersson, Eva Edberg, Klara Sinnerstad och Carina Tyskbo. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2014 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

40

14 Avtalat buller? Gästkrönikören Tove Andersson från Wistrand Advokatbyrå ser möjligheter i nytt lagförslag. 16 Risker tydliggörs Finska Rudus Safety Park arbetar för säkrare arbetsplatser genom att visa upp "worst practice". 18 Gula maskiner Stenkoll har frågat SBMIs tre medlemmar som säljer gula maskiner hur de ser på framtiden och samverkan med SBMI.

22 Öppet brev SBMI uppmanar sina medlemmar att införa mobilförbud. Allt för en säkrare täkttrafik. 26 Branschens klassrum Grundkursen i bergmaterialproduktion blandar teori och praktik. Stenkoll tillbringar två dagar i skolbänken.

34 Hemma hos SBMI SBMIs webbplats samlar dokument som hjälper dig i ditt arbete. Presentationer från senaste branschdagen? Senaste instruktionsfilmen i e-learningprojektet? Hitta det du behöver med hjälp av vår guide.

30 Riktat ljud varnar bäst Ett nytt säkerhetspaket för hjullastare ska minska risken för olyckor. Bland annat introducerar man ett så kallat "white noise", ett riktat väsande ljud som gör det möjligt att bättre riktningsbestämma var maskinen arbetar.

38 Täck materialet Den som kör med finmaterial som yr ner bakom lastbilen kan bli av med körkor tet. Och åkeriet kan tvingas betala stenskott och omlackning vare sig man har orsakat skada eller haft en lycksökare bakom lastbilen. En täckande gardin löser problemet.

32 Nya idéer välkomnas Cementa och Jehander bjuder in till tävling för biologisk mångfald. Ett upprop mot högskolor och universitet ska frammana projekt att jobba vidare med.

46 Mjukare körning Projektet EcoOperator har hittills utbildat runt 600 förare. Urban Gustafsson förklarar hur man kan spara både pengar och miljö.

KROSSORDET # 127

3


N E D Ö L F A R O T S R Ö F T IK KAPACITETSS Maskin Mekanos affärsidé är att skapa Mobil Produktivitet. Med det menar vi kapacitet, driftsäkerhet och användarvänlighet i en mobil förpackning. Som Maskin Mekano användare har du vetskapen om att du kan sortera förstklassigt material med hög kapacitet. Men du ska också känna tryggheten att maskinen gör sitt jobb dag efter dag och att supporten och reservdelsförsörjningen alltid är lättillgänglig. Dessutom är vår ambition att utveckla maskiner där du i den dagliga driften ska känna att det fungerar, att de olika tekniska lösningarna är utformade med omsorg. Att de underlättar vardagen och är lättanvända samtidigt som de är säkra och tillförlitliga.

Kraven på ökad kapacitet med bibehållen kvalitet på det producerade materialet ökar hela tiden i takt med att krossarnas prestanda förbättras. Den nya S 1803 svarar upp mot kraven och är framtagen för att hantera påmatade flöden av 0/16 på över 200 ton/h för fraktionering till t ex 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 med konsekventa och godkända kurvor. S 1803 är en stor maskin. Det är lätt att tro, och kanske till och med att acceptera, att en sådan maskin blir klumpig och otymplig. På den punkten kommer S 1803 att överraska dig. Våra ingenjörer har tagit fram en rad innovativa lösningar som tillsammans gör maskinen förbluffande lättjobbad. Det är dags för ett nytt kapitel i historien om Mobil Produktivitet.

Försäljning: Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270 Service: Conny Nilsson 0709-508276, Tomas Tärneberg 0705-887623

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

Bättre flyt i täkthandläggningen

S

BMI har arbetat om Täkthandboken i syfte att medlemmarna ska kunna lämna in mer kompletta och lättlästa täktansökningar. Målet är att underlätta länsstyrelsernas arbete och därmed bidra till kortare handläggningstider. Även regeringen vill se kortare handläggningstider. I sitt regleringsbrev till länsstyrelserna för 2014 ställer regeringen krav på att de ska redovisa både vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna och resultatet av åtgärderna i form av total handläggningstid för miljöprövningen 2013 och 2014. SBMI hoppas att denna redovisning ska öka erfarenhetsutbytet mellan länsstyrelserna. Effektiva arbetssätt i de olika delarna av handläggningen bör bli allmänt til�lämpade.

Dock är mallens status oklar. Några MPD har valt att avstå från att tillämpa den, medan de flesta tycks använda den när inget talar emot att den följs. Villkoren blir mer lika i dessa län. Kan nästa steg bli en mer likartad bedömning när förutsättningarna är likartade? Det är inte bra att inte ens en rutinerad sökande kan bedöma om tillstånd kommer att beviljas eller avslås, fastän allt underlag finns framme. Vad är ”Good enough”? Varje prövningsmyndighet fattar självständigt sina beslut, men det vore önskvärt om besluten blev mer förutsägbara. Nu bedöms likartade förhållanden olika i olika län. Det behövs mer dialog om detta. SBMI hoppas kunna fortsätta det positiva erfarenhetsutbytet med länsstyrelserna. Vi vill göra vad vi kan för att underlätta ansökningsprocessen. Och SBMI fortsätter att arbeta för att lösa den huvudsakliga orsaken till att handläggning och beslut drar ut på tiden, nämligen resursbrist hos Länsstyrelserna. Staten måste tillskjuta mer pengar till denna samhällsviktiga funktion. FOTO: ANNA HÅLLAMS

Regeringen har även uppmärksammat behovet av en mer enhetlig rättstillämpning. Därför har länsstyrelserna tagit fram ett beslutsstöd i form av en generell mall för tillståndsbeslut. Också det är mycket positivt, även om mallen innehåller en del villkorsformuleringar som kan diskuteras. Vissa villkor har inte en helt rättssäker utformning eftersom det är oklart när villkoret faktiskt har uppfyllts. Det gäller till exempel krav på insynsskydd, dammbekämpning och parkering av fordon. ”Parkering … får endast ske på yta som är särskilt iordningställd för att förhindra spridning av oljespill”. Parkering definieras av trafikförordningen som att stanna av annan orsak än att lasta eller lossa gods. Får man lämna en grävmaskin på salvan under frukostrasten? Smärre justeringar av mallen vore med andra ord på sin plats, men som helhet är mallen ett mycket lovvärt initiativ.

Täkthandboken innehåller nu även förslag till villkor och yrkanden som sökanden kan föreslå. Dessa anknyter i stor utsträckning till länsstyrelsernas mall.

SBMI hoppas kunna fortsätta det positiva erfarenhetsutbytet med länsstyrelserna. Björn Strokirk, vd SBMI


Anslagstavlan

Vägskälet

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Kurser och branschdagar 2014 13/3 Bergsprängning för beställare Radisson Blu Arlandia, Arlanda. Kurs för arbetsledare, produktionschefer, inköpare och projektörer. 18–19/3 Grundkurs i bergmaterialindustrin Radisson Blu Arlandia, Arlanda. Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. 24–26/3 Produktion II, del 2 Radisson Blu Arlandia, Arlanda. Kurs för arbetsledare, platschefer, produktionschefer med helsttre års praktisk erfarenhet. 10/4 Årsstämma och branschdag SBMIs branschdag brukar samla 150-200 personer i Stockholm och Jönköping. Konferensen är öppen för SBMIs medlemmar och myndighetspersoner inom till exempel länsstyrelser, kommuner och statliga verk. Är du inte medlem? Kontakta oss gärna för mer information om hur det går till att bli medlem. 9/10 SBMIs Branschdag på Filmstaden i Jönköping 23/10 SBMIs Branschdag på Filmstaden i Umeå 4–5/11 Grundkurs i bergmaterialindustrin Radisson Blu Arlandia, Arlanda. Se mer info ovan 18–19/3. 24–25/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia, Arlanda.

Den 1 januari tillträdde Mikael Graffman tjänsten som vd och koncernchef för ABT Bolagen. Mikael kommer närmast från en tjänst som vd för NCC Property Development AB. Dessförinnan var Mikael verksam inom Skanska, senast som vd för Skanska Nya Hem. Tidigare var han under många år regionchef för Skanska Asfalt och Betong.

Jörg Miethke är ny försäljningsdirektör för Liebherr i Sverige och i Norge, stationerad på Liebherrs huvudkontor i Västerås. Jörg har ett mångårigt förflutet inom Liebherrs tyska organisation.

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

Vid årsskiftet genomförde NCC Roads en stor omorganisation där Norden har delats in i de tre divisionerna – stenmaterial, asfalt och vägservice. Under sektorchefen Björn Abrahamssons ledning finns nu fem geografiskt organiserade arbetschefsgrupper samt ytterligare två arbetschefsgrupper. Sektorchef för Stenmaterial Sverige är som sagt Björn Abrahamsson och under sig har han följande arbetschefer: Nord Bengt Nilsson, Öst Ronnie Smittsarve och Per Samuelsson, Mitt Fredrik Wånehed, Syd Kristoffer Stasina, Väst Richard Jörgensen, Mobila krossar Tomas Gustavsson Losshållning & Stora Projekt Jakob Lidén och Martin Malmsten.


Med Metsos Lokotrack sänker du din bränslekostnad

Vid krossning har bränslekostnaden blivit en stor utgift som hela tiden bara ökar. Idag räknas varje sparad liter. När Metso konstruerade den nya Lokotrackserien tittade vi speciellt på hur man kunde utveckla bränsleekonomin. Vi har förbättrat hydrauliksystemet, optimerat storleken på svänghjulen samt valt en energisnål Cat dieselmotor som energikälla. Fältrapporter visar på betydande bränslebesparing med Metsos Lokotrack. Kontakta våra säljare inom krossning och sortering så berättar vi mer hur du kan sänka din bränslekostnad med våra energisnåla mobila krossar. Metso Minerals (Sweden) AB, info.minerals.se@metso.com, www.metso.com

metso.com


Nyhetsflödet Mobil transportör Norditek saluför en av de längsta mobila larvgående transportören på marknaden, Telestack TCL 1031. Längden på transportören är hela 31 meter och stackningskapaciteten är stor. Det går nämligen att lagra 8 000 ton utan ett enda lyft med någon hjullastare eller flytt av någon producerande kross eller sikt. Som tillval går det att välja radial stackläggning och utöka kapaciteten till 21 000 ton utan att transportören behöver flyttas en enda gång. Med TCL 1031 går det att stacklägga 1000 ton/h och med en materialstorlek upp till 250 mm. Minstingen TCL 431 har en kapacitet på 400 ton/h och mellanversion TCL 631 har en kapacitet på 600 ton/h.

Satellitbaserad riggnavigering I förra numret av Stenkoll (3 2014) publicerades tyvärr en av nyhetsnotiserna med fel bild. Notisen handlade om Sandvik som har lanserat version två av sitt 3D-navigeringssystem för topphammarriggar i DX-serien, TIM3D V2. Vi ber om ursäkt för detta och publicerar istället rätt bild på TIM3D V2 här ovan.

LA I B O M S G K R E E T I B D & R S O U N R G R Ö F T P E C N O K


smart och ekonomisk. nya volvo med eco-läge. Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 500 personer på fler än 40 serviceställen och runt 200 mobila enheter i landet. + ECO-läge Volvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleeffektivitet utan prestandaförlust.

+ Bättre bränsleeffektivitet Volvo D6 steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger upp till 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortare cykeltider för förbättrad prestanda.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

stannar Volvoskraftfulla, kraftfulla, bränsleeffektiva bränsleeffektiva och Det Det stannar inteinte vidvidVolvos och miljövänliga miljövänligaD-serie-bandgrävare. D-serie-bandgrävare.Med oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 Din ett Volvo är dessutom specificerad och utrustad efter dina önskemål av vår Sweconpersonal, mobila ovanpå det, så serservicenätverk vi till att du och din över verksamhet får den på support utbildad avenheter Volvo. Med ett oslagbart med 500 personer fler änoch 40omtanke orter ni behöver. Håll dig mobila uppdaterad om ovanpå Swecondet, ochså Volvos och får www. i landet och runt 200 enheter ser viutbud till attpåduwww.swecon.se och din verksamhet denfacebook.com/swecon. support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad på www.facebook.com/swecon.

+ CareTrack som standard Alla Volvo grävmaskiner är utrustade med telematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.


www.kellve.com


Nyhetsflödet BERGSSKOLAN Utbildning inom berg och metall sedan 1830

Smidigt sorteringsverk Efterfrågan på att sortera material redan ute på arbetsplatsen ökar. Anledningarna är miljömässiga, logistiska och ekonomiska. Därför lanserar Maskin Mekano ett helt nytt sorteringsverk. Modellen heter Lv 100 T2. Lv 100 T2 blir en lillebror till storsäljaren Lv 302. Lv 100 T2 klarar fortfarande alla typer av material, men är lättare att ställa om och kan matas även av mindre lastmaskiner.

Sorteringsverket är uppbyggt på en lastväxlarram med bandmatare, sikt och två utlastningstransportörer. Drivningen sker med den inbyggda dieselgeneratorn. Särskild uppmärksamhet har getts momenten som är förknippade med skifte av sållnät. Tekniskt kännetecknas maskinen av låg ilastningshöjd (2,5 m), liten dieselförbrukningen (3 l/h) och smidiga sållbyten (5–10 min).

Ny! n Högskoleingenjör - Materialteknik, inriktning metallurgi n

n

n

n

n

Utökat antal hammare

Annons Roctim Stenkoll 140214.pdf 1 2014-02-14 15:18:29

Spaltautomatik - Förbättrar krossprocesser

• Överlägset maskinskydd • Enkel att använda • Lågt pris • Snabb installation www.roctim.se

Högskoleingenjör - Underhållsteknik (på distans) Högskoletekniker - Berg- och anläggningsteknik Högskoletekniker - Metall och verkstadsindustri Basår

läs mer på bergskolan.se

Rammer har utökat sitt sortiment i den mindre serien för kunder med bärare i segmentet mellan 0,8 till 13 ton. De tre nya storlekarna inom Rammer Small Range är 255, 355 och 455. Storleken 455 kompletterar Rammers serie för bärare mellan 2,7 och 5,2 ton och hammaren är speciellt utvecklad för att möta de höga kraven inom maskinuthyrningsbranschen. De nya modellerna 255, 355 och 455 har en arbetsvikt på 110 kilo, 150 kilo respektive 230 kilo och samtliga är utvecklade för att passa flest möjliga bärare

Crusher Control Unit, CCU från 118 000 SEK exkl. moms

Högskoleingenjör - Berg- och anläggningsteknik

Kontakta kristoffer.hofling@roctim.com • 0703-149224

Bergsskolan - en del av Luleå tekniska universitet


NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Västerås Jenny Malmkvist 010-722 69 91

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm John Sjöström 010-722 81 38

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm Per Johansson 010-722 81 45

Örebro Karolina Wettermark 010-722 76 99

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 300 kontor och 15 000 medarbetare i 35 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35


JONSSON

SIKT & MATARE För stationära och mobila anläggningar

0/ 32, ob eh an dla d. K0 00 32 eE N1 324 2 = kro ssb erg

Bega årsm

Artikelregistret – en viktig del av e-handeln I den standard för anläggningstransporter och maskintjänster som Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard, BEAst, tagit fram är ett standardiserat artikelregister för ballast en viktig beståndsdel. SBMI har utformat det register som nu gäller för ballastprodukter. Registret baseras till största del på Europastandarder och produkterna beskrivs i ett lättbegripligt och enhetligt system. De artikelbenämningar som ingår i registret är helt enkelt en förutsättning för att branschen ska kunna anamma den standard som BEAst utvecklat och som går under namnet NeC, Nordic eConstruction. Ett standardiserat artikelnummer måste finnas för att den elektroniska kommunikationen ska fungera mellan köpare, åkerier och leverantörer. Staffan Ahrgren, IT-ansvarig hos Mellansvenska Logistiktransporter förklarar: – Så gott som alla företag har sina egna artikelnummer och det gör naturligtvis att kommunikationen vid en beställning inte alltid fungerar optimalt. När vi får en beställning från ett företag och vi i vår tur lägger en order vid en täkt så är det viktigt att alla länkar i kedjan förstår. – Med en standardiserad benämning säkerställer vi att det inte blir några missförstånd kring exakt vilket Staffan Ahrgren. material som efterfrågas.

Registret fungerar som tolk

Jonsson matare finns från den minsta mataren JF0826, 2x2 kW till den största mataren som är JF1450, 2x13 kW.

Jonsson siktar, JS finns från den minsta JS0610/1, 0,45 kW, till den största sikten som är JS1840/3, 2x13 kW.

Det är här den nya standarden är tänkt att räta ut alla frågetecken. Varje inblandat företag kan, om det så önskar, behålla sitt eget sätt att benämna en produkt och låta SBMIs artikelregister fungera som en tolk gentemot nästa länk i kedjan. Staffan Ahrgren är övertygad om att det nya registret, rätt använt, kommer att underlätta arbetet på många sätt. – Det kan bli hur bra som helst! Utmaningen blir att få med alla på den här resan. Ju fler som börja använda registret desto mer stöd kommer att byggas in i datasystemen. I en digital värld måste vi alla uttrycka oss exakt.

Dokumenten Artikelbeskrivning och Artikelregister för ballast finns för nedladdning på SBMIs hemsida.

DOKUMEN TEN FINNS PÅ SBMI.SE

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Tel: 0660-731 00

Tel 06 F


miljöjuridik

Avtala om buller – nya förutsättningar? I bullersamordningsutredningens delbetänkande ”Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet” (SOU 2013:57) finns ett kort avsnitt om avtalslösningar. Det kan konstateras att det finns stöd för att redan idag – upp till en viss gräns – avtala med grannar som berörs av buller från till exempel en täktverksamhet. Utredningen – som behandlar flertalet frågor – har bland annat haft i uppdrag att på ett grundläggande plan beskriva och analysera om det går att införa en möjlighet för fastighetsägare att genom avtal tolerera ett visst buller från en verksamhet på en annan fastighet. Slutsatsen i betänkandet är att det med stöd av jordabalken redan i dag finns en möjlighet att ingå frivilliga avtal som innebär att en tjänande fastighet ska tolerera visst buller från en härskande fastighet. Ett sådant avtal kan skrivas in som servitut i fastighetsregistret och vara giltigt upp till gränsen för vad som utgör en olägenhet för människors hälsa. Det är enligt utredningen däremot inte lämpligt att införa en möjlighet att, med undantag från vad som gäller enligt miljöbalken, ingå avtal som innebär att boende ska tolerera buller som går över gränsen för vad som utgör en olägenhet för människors hälsa.

Det finns en gräns

Utredningen har gjort sin hemläxa och hittat stöd i både juridisk litteratur och i rättspraxis för att ett så kallat bullerservitut kan användas. Det är i sig glädjande att detta klarläggs från utredningens sida. Den riktigt intressanta och springande punkten är emellertid när avtalsmöjligheterna kan sägas ”ta stopp”, det vill säga vad är taket för det som det går att avtala om? Det anges inledande i betänkandet i den här delen att

Utredningen har gjort sin hemläxa och hittat stöd i både juridisk litteratur och i rättspraxis för att ett så kallat bullerservitut kan användas.

14

KROSSORDET # 127

GÄSTKRÖNIKÖR: Tove Andersson, advokat och delägare, Wistrand Advokatbyrås miljö- och energiavdelning

det visserligen råder avtalsfrihet, men att avtalet inte bör hindra ett tillsynsingripande enligt miljöbalken om bullret överskrider ett gällande riktvärde för buller. Möjligen är det dock inte fullt ut så utredningen avsett att läget ska tolkas. Det hänvisas bland annat till ett avgörande från Hovrätten över Skåne och Blekinge (mål ÖÄ 2235-07), där den aktuella domstolen som servitut godtog ett avtal med tillåtande av buller som inte innebar ett påtagligt överskridande av det gällande riktvärde 70 dB(A) för flygtrafik.

Hälsan får inte hotas Utredningen anser att det inte går att dra så långtgående slutsats att det enligt gällande praxis skulle godtas att som servitut skriva in avtal som innebär att buller godtas som överskrider maxvärdet på sådant sätt att det utgör olägen-


het för människors hälsa. Det får dock noteras att Hovrättsfallet i Skåne ger stöd för att gällande riktvärden, i vart fall i någon utsträckning, med stöd av avtal enligt jordabalken kan överstigas. Frågan är då relationen till just miljöbalken.

Krav på åtgärder Även bestämmelserna i miljöbalken har emellertid varit föremål för utredningens granskning. I den delen konstateras att det inte heller enligt miljöbalken finns något hinder mot att ingå avtal om bullerservitut, så länge inte bullret bedöms överstiga vad som utgör en olägenhet för människors hälsa. Skulle det ändå vara så att bullret medför en störning som bedöms medföra en olägenhet för människors hälsa finns det enligt utredningen inget hinder mot att en miljötillsynsmyndighet ställer de krav på den bullrande verksamheten som behövs för att fö-

Det som utredningen ut­talat i den här delen blir med andra ord av intresse för praktisk tillämpning redan idag.

Anlita Krosskonsult!

rebygga olägenheten. Stöd för ett sådant resonemang har utredningen hämtat från ett avgörande från Miljööverdomstolen (MÖD 2003:103), där en förlikning inte påverkade bedömningen av vilka skyddsåtgärder som skulle vara skäliga att vidta.

Intressant för alla täkter Sammanfattningsvis är det positivt att bullerservitut lyfts fram som något som är möjligt att använda sig av enligt gällande lagstiftning. Vad som kan anses utgöra den övre gränsen för vad som går att avtala om, det vill säga vad som utgör en olägenhet för människors hälsa, kan förutsättas bli en fråga för den fortsatta rättstillämpningen. Nu väntas lagrådsremissen avseende utredningens samlade förslag inom kort. I delen om avtalslösningar föreslås i delbetänk­andet inga lagändringar. Det som utredningen uttalat i den här delen blir med andra ord av intresse för praktisk tillämpning redan idag, om det inte görs några andra uttalanden i lagrådsremissen. Detta är av intresse för alla aktörer som bedriver bulleralstrande verksamhet; inte minst inom täktbranschen.

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk. Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

KROSSORDET # 127

15


UEPG

Det är meningen att du som besökare ska bli lite rädd eftersom kunskapen då verkligen fastnar.

Rudus gör allt fel – för Genom att visa upp allvarliga misstag och situationer som gått fullständigt fel, men i många fall kunnat undvikas, utbildar Rudus Safety Park anställda inom bergmaterialindustrin. I höstas prisades anläggningen av den europeiska paraplyorganisationen UEPG för "Best Practice" inom kategorin Hälsa och Säkerhet. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: RUDUS

R

udus Safety Park, som är belägen strax väster om Helsingfors, nära orten Espoo, är i hög grad ett samarbetsprojekt. Visserligen står finländska bergmaterialjätten Rudus bakom

UEPGs MOTIVERING: Rudus, det finska dotterbolaget till CRH-koncernen, tilldelas utmärkelsen Health & Safety Best Practice Award för ett utomordentligt och inspirerande initiativ att förbättra säkerheten på arbetsplatser genom sin exemplariska säkerhetspark vid Amössou, nära Espoo utanför Helsingfors. Delegater från UEPG var mycket imponerade vid ett besök i juni. Parken levandegör säkerhetsfrågorna genom att visa upp verkliga farliga situationer som verkligen fastnar hos besökaren. Rudus Safety Park finansieras och används av 23 företag inom anläggnings- och försäkringsbranscherna, vilket säkerställer att ribban höjs inom säkerhetsarbete över hela Finland. Parken används även för träning av sökhundar för eftersökning av människor vid industriolyckor.

parken, men ett tjugotal stora företag inom anläggnings- och försäkringsbranschen har bidragit, bland dem flera med omfattande verksamhet i Sverige. Några exempel är Skanska, NCC, Sandvik och Nordkalk. Huvudtanken är att angripa säkerhetsrisker genom att tillämpa något som enklast kan förklaras med konceptet "worst practice". Rudus Safety Park visar arbetsplatsolyckor med hjälp av dockor, därpå diskuterar utbildade instruktörer hur olyckan hade kunnat undvikas med de besökande. – Tack vare att situationerna är verklighetsbaserade och dessutom känns sanna så är vi övertygade om att Rudus Safety Park är ett viktigt verktyg när det gäller att förändra attityder, säger Kari Lohva, säkerhetsansvarig på Rudus.

Rudus använder ett enkelt system för att hjälpa besökaren förstå en situation, man har klätt de dockor som gör fel i blå overaller medan de som agerar korrekt belönats med gula kläder.

Spelar på känslor Kari Lohva berättar att man med avsikt väljer att ordentligt dramatisera en situation och att de olyckor som spelas upp ofta är rejält skrämmande. Allt för att tvinga besökarna att tänka till ordentligt. Dessa brukar i sin tur ofta dela med sig av sina egna "nära ögat"-upplevelser från arbetsplatserna och tillsammans kan man då belysa situationer och fundera över hur man borde agerat för att undvika risker. – Visst, vi spelar på känslor, det är meningen att du som besökare ska


Skydden är där för att användas. En besöksgrupp får lära sig hur man säkert använder en cirkelsåg.

att alla ska tänka rätt bli lite rädd eftersom kunskapen då verkligen fastnar och finns kvar när du återvänder till din egen arbetsplats. Sedan Rudus Safety Park stod färdig 2009 har man fortsatt förbättra anläggningen och därmed också säkerheten i branschen. Det finns det siffror som visar, parken har helt klart bidragit till att olycksfrekvensen minskat på Rudus arbetsplatser,

intygar Kari Lohva. Utmärkelsen från UEPG är ett kvitto på att man arbetar på rätt sätt.

SVENSKA UTMÄRKELSER VID UEPG AWARDS

Stolt säkerhetschef

UEPG Award tilldelades: Sand & Grus AB Jehander Operational Best Practice and Process Innovation Award för arbetet med realtidsoptimerade krossar i samarbete med Chalmers.

– Vi är jätteglada och stolta över det här priset, avslutar Kari Lohva. – Men det viktigaste är självklart att fortsätta förbättra säkerheten där vi arbetar. Rudus Safety Park är ett viktigt verktyg i det jobbet.

UEPG Certificate tilldelades: Rådasand AB Cer tificate of Environmental Best Practice for Water Recycling för arbetet i Lidköping där man installerat en vattenreningsanläggning som processar vatten i fyra steg. Sand & Grus AB Jehander Cer tificate for Local Community Par tnership för samarbetet med Spor tfiskeklubben Pliggen på Munsö utanför Stockholm.

En hjullastare är en tung maskin och olyckan är lätt framme om man inte är uppmärksam.

Sand & Grus AB Jehander Cer tificate for Biodiversity för arbetet med biologisk mångfald i Kålleredstäkten utanför Göteborg. Rångedala Grus AB Cer tificate of Health & Safety Best Practice för arbetet med mobila maskinstopp i samarbete med Chalmers.


medlemsfokus

StenKOLL på medlemmen Vi bad tre medlemmar med olika lång erfarenhet av SBMI att tycka till i frågor som rör bland annat branschsamverkan, serviceerbjudande och skärpta avgaskrav. Svaren visar på stolta aktörer, taggade för omställningar såväl inom arbetsmiljö som inom energifrågor. TEXTER: CARINA TYSKBO FOTO: PON EQUIPMENT

Sveriges första hybridgrävmaskin Caterpillar 336EL H från Pon Equipment. Maskinen kan alstra och lagra energi som kan återanvändas. På så sätt minskas bränsleförbrukningen med minst 10–15 procent, vilket leder till minskat koldioxidutsläpp och lägre miljöpåverkan. FOTO: PON EQUIPMENT

Kristian Johansson, Pon Equipment AB Vilka är de viktigaste frågorna vad gäller arbetsmiljö och säkerhet som ni vill framhålla för era maskiner?

18

KROSSORDET # 127

– Pon Equipment AB är återförsäljare för Caterpillar i Sverige, Norge, Danmark och Holland. Arbetsmiljöfrågor är väldigt viktiga för oss. Först och främst följer vi den svenska och internationella lagstiftningen kring emissioner och så vidare, men även de arbetsplatsrelaterade krav som finns. Säkerhet är ytterligare ett perspektiv. Synen på säkerhet kan skifta mellan kunderna men vi vill vara med och påverka kunden åt rätt håll. Alla våra maskiner och deras utrustning ska vara testade och CE-certifierade. Hur ser ni på samverkan med större maskinanvändare för att förbättra kommande modeller, till exempel via SBMIs Krossutskott?

– Vi har bara varit medlemmar sedan årsskiftet och har inte någon erfarenhet av samverkan än. Men när det gäller till exempel dolskydd för grävmaskiner finns en norm som utarbetats av Arbetsmiljöverket. Den har dock aldrig testats och är svävande, eftersom det finns stora tolkningsmöjligheter. Därför är det väldigt positivt att SBMI tagit tag i frågan och drivit fram en standard. När fler är överens på marknaden är det lättare att vara enhetlig. Vilka serviceåtaganden och garantier erbjuder ni era kunder? – Vi erbjuder ett grundpaket och det är upp till kunden vad de väljer. 80 procent av samtliga maskinaffärer


FOTO: LIEBHERR

går in under serviceavtal. Då får kunden en automatisk förlängd garanti till 6 000 timmar eller 48 månader, mot normalfallets 2 000 timmar. För kunder med drift året om alla dagar i veckan och dygnet runt erbjuder vi specialanpassat serviceavtal, till exempel servicegaranti och komponentrenoveringar för att säkerställa drift. Med jourverksamheten är vi rätt ensamma i branschen, tror jag.

När finns den teknikutveckling som nu introduceras i bilar, som till exempel eldrift och hybrider, i branschens gula maskiner? – Caterpillars kunder kan välja mellan hybrid eller standard. Vi har tre separata koncept där samtliga finns på marknaden. I spår 1 finns en dieselmotordriven bandtraktorlösning med en generator som i sin tur driver två elmotorer. Spår 2 handlar om att lagra energi. Här finns en grävmaskin som när man svängbromsar ackumulerar energi i ackumuleringstanken, som sedan frigörs när man ska starta svängrörelsen igen. Spår 3 är en hybriddrivlina, där det bästa från två olika växellådstyper placerats i en. Beroende på var du är i applikationen och skophanteringen kombineras energin på det bästa sättet. Dessa tre spår är helt transparenta för föraren, du kan köra utan utbildning. Sätter man sig sedan in i systemen finns än mer att hämta.

Jörg Miethe framför den mobila hjulgrävaren 914 Compact. Med anpassad hytt och ovanligt kort bakkropp blir svängförhållanden smidiga, vilket gör att maskinen passar även i trängre utrymmen. En specialutvecklad maskinhantering har bidragit till 30 – 40 procent lägre bränslekostnad.

FOTO: KLARA SINNERSTAD

Hur möter ni de nya skärpta avgaskraven 2014? – Hela Caterpillars sortiment, som säljs till länder inom EU inklusive Norge, kommer utan undantag att omfattas av de nya avgaskraven. Även på motorer över 560 kW går vi upp på steg 4, för att visa att vi vill ta ansvar för hela motorkedjan.

I personliga samtal försöker vi hitta rätt entreprenör för varje situation.

maskinen har vi flera alternativ för infästning och maskinskydd, i synnerhet om maskinen körs på extrema platser.

Jörg Miethke, Liebherr Vilka är de viktigaste frågorna vad gäller arbetsmiljö och säkerhet som ni vill framhålla för era maskiner? – Liebherrs maskiner är anpassade för Sverige och det svenska regelverket. Säkra maskiner är en stor fråga för oss. Vi har massor av alternativ för företaget och personalen, till exempel olika slags säten, en övertryckshytt och specialskydd av hytten. De flesta alternativen är direkt tillgängliga från fabrik. Liebherr har också ett kameraoch varningssystem som gör förarens arbetsplats säker och bekväm. För

Hur ser ni på samverkan med större maskinanvändare för att förbättra kommande modeller, till exempel via SBMIs Krossutskott? – Vi är alltid öppna för att få nya idéer och intryck. Förarna är de viktigaste vi har för att få en återkoppling på våra maskiner. Vilka serviceåtaganden och garantier erbjuder ni era kunder? – Varje kund har unika behov och vi kan erbjuda paket för alla smaker. Vi vill inte att kunderna ska betala för saker som de inte behöver. I personliga samtal försöker vi hitta

KROSSORDET # 127

19


FOTO: SWECON

medlemsfokus

Swecons nya L220H med steg 4-motor, lanserades på Conexpo i Las Vegas i början av mars.

FOTO: ANNA HÅLLAMS

rätt entreprenör för varje situation. Vi fokuserar på långsiktigt partnerskap och att försöka ge våra kunder bästa möjliga support även i svåra situationer. Ofta får vi höra att vi är för dyra. Men det är bara det första intrycket. Vår filosofi bygger på ett partnerskap, att ge och ta. I slutet av beräkningen vill vi alltid komma fram till en ekonomiskt hållbar lösning för våra kunder. Detta bekräftas också av alla långvariga Liebherr-kunder. Hur möter ni de nya skärpta avgaskraven 2014? – Vi har olika system för olika typer av maskiner. Vissa maskiner kommer att presenteras i år, för andra har vi tillfälliga lösningar fram till dess att de utvecklats färdigt och kan visas under 2015. Liebherr kommer att följa all nödvändiga regler och vi blir nog ett av de första bolagen som kommer med den nya linjen av maskiner under nästa år. När finns den teknikutveckling som nu introduceras i bilar, som till exempel eldrift och hybrider, i branschens gula maskiner? – Vi har några prototyper i drift just nu, de visades bland annat på Bauma-mässan. Men vårt systerbolag för bandgående kranar har redan en maskin tillgänglig. Vi står i nära kontakt med Liebherrs övriga divisioner och kan dra nytta av deras resultat. För tillfället är våra idéer ännu topphemliga.

20

KROSSORDET # 127

Robert Nilsson, Swecon Vilka är de viktigaste frågorna vad gäller arbetsmiljö och säkerhet som ni vill framhålla för era maskiner? – Volvo strävar alltid efter att ha förarens säkerhet och arbetsmiljö i fokus när man tar fram nya maskiner. Men även säkerheten runt maskinen är mycket viktig. Hytterna har övertryck som hindrar damm från att komma in. Förutom originalhyttfilter erbjuds Hepafilter, asbetsfilter och kolfilter. Luften som redan finns i hytten filtreras också. Eftersom maskinerna är utrustade med partikelfilter i avgasreningen utsätts inte omgivningen för cancerogena sotpartiklar. – Svenska förare gör ofta långa arbetspass i hytten och då erbjuder Volvo den bästa förarstolen med luftfjädring och värme, en viktig aspekt för förarmiljön. Vi på Swecon tittar också på olika typer av tekniska hjälpmedel för att uppmärksamma föraren eller personer runt maskinen på om det

finns risk för incidenter. Bland annat med backradar, kameror, ultraljudsensorer, backtuta och blixtljus. Hur ser ni på samverkan med större maskinanvändare för att förbättra kommande modeller, till exempel via SBMIs Krossutskott? – Swecon har en ständig dialog med kunderna för att få veta vad som förväntas av oss och vår maskinleverantör Volvo. Vi är medlem i olika branschföreningar och försöker samla fakta och önskemål i alla typer av kundforum. Dessutom bjuds kunder och förare in att medverka vid kundkliniker som Volvo anordnar. Volvo är väldigt lyhörda för kundsynpunkter och Sverige är en prioriterad marknad eftersom här finns kunderna med högst krav och önskemål i världen. Jag sitter mellan kund och tillverkare och närheten till Volvo är viktig liksom möjligheten att påverka i för kunden viktiga frågor. Jag och Swecon får större gehör hos Volvo

FAKTA ADBLUE AdBlue, är en vätska som innehåller Urea, urinämne. Det används till moderna dieselmotorer för att minska utsläppen av skadliga kväveoxider till de allt lägre nivåer som dikteras i lagkraven. Adblue är giftfri och säker att hantera både ur hälso- och miljösynpunkt. Tankas 100 liter diesel, måste 3–7 procent Adblue tankas parallellt. I oktober 2014 krävs detta på maskiner på 56 kW–130 KW. KÄLLA: SWECON


medlemsfokus

när vi har SBMI bakom oss. Vilka serviceåtaganden och garantier erbjuder ni? – Normal Volvo-garanti är ett år eller 2 500 timmar. Vid tecknande av treårigt serviceavtal får man även år två i garanti. Hur möter ni de nya skärpta avgaskraven 2014? – Våra produkter uppfyller gällande avgaskrav, Steg 4 (130–560 kW) och Volvo har lanseringsplanen framme för de kommande kraven på mindre motorstarka motorer. Swecon har också säkerställt att vi har de produkter framme som krävs av de nya steg 4-motorerna, bland annat finns AdBlue* på våra servicepunkter och på reservdelshyllorna runtom i Sverige. Våra servicetekniker utbildas i ny teknik för att få så korta stillestånd som möjligt. Nästa motoreffektsnivå (56– 130 KW) för steg 4 kommer i oktober 2014 och även då är Volvo framme med rätt steg 4-motor. När finns den teknikutveckling som

Tillåtna utsläpp från större entreprenadmaskiner: källa: www.dieselnet.com/standrads/eu/nonroad.php

0,5

Partiklar PM g/kWh

Före 1999

0,4

STEG 1: Krav 1999

0,3 0,2 0,1

STEG 3a:

STEG 2:

Krav 2006–2007

Krav 2003–2004

STEG 4: Krav 2014

2

nu introduceras i bilar, som till exempel eldrift och hybrider, i branschens gula maskiner? – Inom Volvo AB forskas det ständigt för att kunna ta fram ny teknik och lösningar som sänker bränsleåtgången och därmed emissionerna. Re-

4

6

NO g/kWh

8

10

dan i dag är sotutsläppen väldigt låga, nästan 0 ppm, eftersom Volvo använder partikelfilter. Volvo testar ständigt nya bränslen och har konceptmaskiner ute på prov runtom i världen för att utvärdera olika lösningar. I dag kan vi inte erbjuda någon hybrid.

3

ILLUSTRATION: SWECON


22

KROSSORDET # 127


säkrare täkttrafik

Ingen mobil när du är mobil Den 1 december förra året gjordes en justering i Trafikförordningen som vållat en del huvudbry hos rättsvårdande myndigheter. Ändringen gäller användandet av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning och syftet är förstås att minska risken för olyckor i trafiken. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

F

öreträdare för bergmaterialindustrin menar dock att den nya lagen är alltför tandlös och nu rekommenderas SBMIs medlemsföretag att införa striktare restriktioner på sina arbetsplatser. I den paragraf som regeringen justerade står numera att läsa att en förare får "ägna sig åt användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet".

SBMI rekommenderar Vad som i sammanhanget bedöms som menligt är dock enligt många oklart. Såväl poliser som åklagare har vid flera tillfällen i media menat att lagen är svårtydd. Var dras gränsen

och hur uppnår man en tillförlitlig bevisning för ett eventuellt brott? Inom ramen för arbetet med säker täkttrafik har bergmaterialbranschen följt debatten. – Det här är förstås en fråga som diskuterats mycket inom branschen men vi har velat avvakta den nya lagen, säger Johan Carlsson, VSM Entreprenad och medlem av SBMIs Krossutskott.

Luddig paragraf Strax innan jul skickade SBMI därför ut ett brev till de producerande medlemsföretagen där föreningens styrelse rekommenderar ett förbud mot användandet av mobiltelefoner och datorer i fordon som är i rörelse i täkter.

– Vi tror att en del, eller kanske rentav många, av de tillbud som sker på våra arbetsplatser beror på användandet av mobiltelefoner, fortsätter Johan Carlsson.

Vi tror att en del, eller kanske rentav många, av de tillbud som sker på våra arbets­ platser beror på använd­ andet av mobiltelefoner. Johan Carlsson

KROSSORDET # 127

23


säkrare täkttrafik

FOTO: TOMAS SKAGERLIND

TRAFIKFÖRORDNINGEN • Från den 1 december skärptes kraven när det gäller användandet av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning i fordon. • En förare får endast "ägna sig åt användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet". • Exempel på användande som kan störa föraren är att skicka sms, knappa in adresser på en gps eller surfa på telefonen. • Transpor tstyrelsen ska dessutom redovisa en långsiktig åtgärdsplan till Näringsdepar tementet senast den 1 april 2014.

SBMIs FÖRSLAG • Styrelsen rekommenderar SBMIs medlemsföretag att gemensamt införa förbud mot att hantera mobiltelefon och dator i fordon som är i rörelse i täkter. • Att ta emot kor ta samtal när fordonet är i rörelse kan dock tillåtas om mobilen är utrustad med "hands-free" och det kan ske utan risk. Med ”kor ta” menas samtal om högst en minut. • När man själv ringer upp eller använder dator måste fordonet stå stilla och fordonet ska stå stilla under hela samtalet. • Förbudet bör införas snarast.

Markus Broström, VSM Entreprenad Exemplariskt! Fordonet ska stå stilla när man talar i telefon.

– Och då menar jag inte bara att det är risk för att någon ska skadas utan även att maskiner och material går sönder. Vi hanterar tunga grejer och det vet man ju själv att koncentrationen sviktar om man samtidigt till exempel ska svara på ett sms.

Fordonet ska stå still Med rekommendationen hoppas SBMI att medlemmarna gemensamt angriper problematiken. Man menar att korta samtal, i längd under en minut, kan tas emot om föraren är utrustad med "hands-free" och att samtalet kan ske utan risk. När det gäller längre samtal eller när föraren själv ringer upp, ska skicka eller svara på sms eller använder datatjänster, oavsett om det är på mobilen eller en dator, så ska fordonet stå parkerat.

24

KROSSORDET # 127

– SBMI är ingen myndighet men vi hoppas verkligen att rekommendationen ska slå igenom på alla arbetsplatser, säger Johan Carlsson. På täkter som VSM råder över har vi redan infört de här reglerna.

Tydliga riktlinjer Han berättar att företaget försöker vara extremt tydligt med vilka riktlinjer som gäller: – Vi har gått ut med detta i våra interna månadsblad och vi har låtit trycka upp klistermärken som informerar. Det handlar om att försöka få till stånd en attitydförändring. Johan Carlsson menar att hittills har det gått ganska smärtfritt att få personalen att anamma förbudet. – Klart att det kan vara lite jobbigt till en början men min uppfattning är

SBMI är ingen myn­ dighet men vi hoppas verkligen att rekommen­ da­tionen ska slå igenom på alla arbetsplatser. att reglerna följs. Och märker vi att de inte gör det så har vi rätt att upprätta en skriftlig erinran. – Det här är en väldigt enkel men också väldigt viktig åtgärd, avslutar han. Kan vi få med oss branschen så har vi vunnit mycket. Och skapat förutsättningar för ännu säkrare täkttrafik på våra arbetsplatser.

Johan Carlsson


Din leverantörav avslitgods slitgods&&reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 102,Fax: 0240-376 63 Normansväg Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

delphi.se

Öppna. Proaktiva. Framtidsinriktade. Vårt team av miljörättsjurister har en djup och bred kunskap inom miljörätt och de branscher där miljörätten är av stor betydelse. Vi hjälper dagligen våra klienter med ansökningar om miljötillstånd, efterbehandling av förorenade områden, miljömässigt ansvarstagande, tillsynsfrågor och andra miljörättsliga frågor i den löpande verksamheten. En stor del av arbetet inkluderar även förvärv.

130918-Stenkoll.indd 1

2013-09-26 12:43:49


utbildning

På rätt kurs med SBMI

L ÄS MER O M SBMIs KU RSER PÅ SBMI.S E

Vad är bergmaterialindustrin och vad gör den? Kanske en omöjlig fråga att besvara med tanke på hur många olika verksamheter som ryms i branschen, men grundförutsättningarna för arbetet är ändå i stort sett gemensamma, oavsett yrkesroll. Stenkoll sätter sig längst bak i klassrummet, väger lite på stolen och lyssnar uppmärksamt. TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

K

Klassrum pratar lagrum.

26

KROSSORDET # 127

an jag lära mig allt om bergmaterial och dess användningsområden på två dagar? Svaret är nej. Men kan jag skaffa mig de baskunskaper som gör att jag bättre förstår hur en industri som årligen producerar 80 miljoner ton material fungerar? Definitivt! För nykomlingar i branschen och för personal som kanske främst har administrativa uppgifter är SBMIs grundkurs ett utmärkt startpaket. Dessutom lockar utbildningen också vetgiriga från verksamheter angränsande till branschen; exempelvis anställda hos myndigheter som till vardags på olika sätt kommer i kontakt med bergmaterialindustrin eller personer som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen. – Det här är en inledande utbildning, berättar kursledaren och tillika SBMIs tekniske chef Jan Bida. Med

grundkursen vänder vi oss i första hand till dem som inte har bergmaterialbakgrund och vår ambition är att ge dem grunderna, någonting att stå på och använda sig av i arbetet. Kursplanen är förankrad i fem huvudsakliga områden och inleds med en genomgång av geologins grunder där det redogörs för olika bergarter och om hur de bildades och fortfarande bildas, om än i väldigt långsam takt.

olika användningsområden och slutligen resoneras kring försäljning och leverans av varorna. SBMIs grundkurs omsätter också skolbänkens teori med verklighetens praktik. Den andra dagens förmiddag inleds med ett studiebesök på en närliggande bergtäkt med tillhörande asfaltsverk. Det är ett viktigt moment där kursdeltagarna med egna ögon får se och känna på det som blivit undervisat i klassrummet.

Miljöfrågorna viktiga

Opartisk undervisning

Det följande avsnittet behandlar produktionstekniken. Hur fungerar det egentligen? Vilka tekniker används och vilka maskiner är nödvändiga för ett effektivt arbete? Steg tre i kursplanen diskuterar miljöfrågorna – oerhört viktiga för branschens trovärdighet och framtid. Därpå avhandlas ballastprodukternas

Jan Bida understryker att man är noga med att inte ge en ensidig bild av verksamheten: – Jag önskar att vi kunde ha ännu fler deltagare från myndigheter och organisationer, alltså de som är satta att granska vår verksamhet. Jag tror att det skulle bidra till en mer nyanserad bild av vad vi arbetar med. – Vi är mycket noga med att inte vara partiska, självklart tycker vi att det som vi gör är väldigt viktigt men vi vill belysa alla sidor av branschen. Han är mycket nöjd med att kursen lockar exempelvis kommunala miljöinspektörer. – De ställer ofta väldigt relevanta frågor och ger oss möjligheten att föra ett viktigt resonemang. Dialogen är central i vår verksamhet. I SBMIs kursutbud ingår också flera fortsättnings- och specialkurser riktade mot olika kompetenser inom bergmaterialindustrin.


Studiebesöket förvandlar teori till praktik.

KURSPLAN SBMIs GRUNDKURS

Deltagaren har ordet:

Ballastgeologins grunder Vilket råmaterial krävs för att tillverka ballast som motsvarar kraven?

vatten, energi och råvaror i samband med planering och ärendeprövning. Det dyker ständigt upp nya frågeställningar och det finns stora möjligheter att skapa specialkompetens.

Produktionsteknik Hur tillverkas ballast? - Borrning och sprängning - Lastning/transpor t - Krossning och siktning - Återvinning Bergmaterialindustrin och miljön Hur får man täkttillstånd? - Miljökonsekvenser av täktverksamhet - Lagar och regelverk Samhällskontakter/Information Efterbehandling av täkter Ballastprodukter Hur används ballastprodukter? Vilka egenskaper erfordras? Hur verifieras och beskrivs dessa egenskaper? Europastandardisering av ballast och CEmärkning Försäljning och Leverans Upphandlingsmetoder och standardkontrakt Leverans och leveranskontroll

Varför ville du gå SBMIs grundkurs? – I kursen behandlas grundläggande kunskaper inom täktverksamhet. Oavsett arbetsroll är det viktigt att ha förståelse för alla processer inom täktverksamheten. Det ökar förståelsen för andras arbete och man får en helhetssyn på verksamheten.

Tuija Hazenoot Hanski, NCC Roads Teknisk specialist Råvaruförsörjning. Huvudsakligen arbetar jag med tillståndsärenden och med miljöfrågor i täkt- och återvinningsverksamhet. Vad är speciellt med att arbeta i bergmaterialindustrin? – Det är oerhört roligt att vara med under hela täktprocessen; från tillståndsansökan till återställning. Vid täktverksamhet skall hänsyn tas till miljö, natur- och kulturvärden liksom till hushållning med mark,

Vad lärde du dig under kursen? – Kursen var en bra blandning av teori och praktiska frågor. Jag fick en inblick i sådant som jag inte kommer i kontakt med i mitt dagliga arbete. Hur ser du på framtiden inom ditt yrke? – Inom bergtäkt- och miljöområdet sker det ständigt nya saker som leder till nya utmaningar. Det bästa med mitt arbete är att det är så varierande, det blir aldrig tråkigt. Jag får arbeta med det som intresserar mig mest – natur, miljö, samhälle och teknik.

KROSSORDET # 127

27


utbildning

Anna Munktell Flarup, Norrköpings Kommun Miljö- och hälsoskyddsinspektör på Byggoch miljökontoret med tillsyn av miljöfarliga verksamheter, exempelvis täkter. Vad är speciellt med att arbeta gentemot bergmaterialindustrin? – Från min infallsvinkel som miljöoch hälsoskyddsinspektör är alla branscher olika, så även bergmaterialindustrin! Varför ville du gå SBMIs grundkurs? – Jag ville höra branschfolk prata om sin bransch, bland annat ur ett miljöperspektiv, och få större insyn i hur branschen fungerar för att kunna bedriva ett bättre tillsynsarbete. Ju bättre kunskaper man har om en verksamhet, desto lättare är det att ställa bra och relevanta frågor och diskutera olika miljöproblem och lösningar på dem!

Vad lärde du dig under kursen? – Jag tyckte att det som gav mest var att få träffa människor som verkar inom branschen och få lära mig mer om det praktiska arbetet på en täkt. Jag fick en större förståelse för hur processerna fungerar i praktiken. Jag fick också en större insikt i de "logistiska" problemen kring bergmaterialindustrin. Att täkterna måste ligga nära avsättningsområdet och att det kan vara svårt att hitta "rätt plats" på grund av bullerproblematik, kvalitet på berg, logistiklösningar etc. Hur ser du på framtiden i ditt yrke? – I mitt arbete ser jag att "grunden" för miljöbalkens huvudsyfte är väl lagd. Nu gäller det att fortsätta arbeta efter de allmänna hänsynsreglerna för att höja miljöribban ännu mer. Detta görs nog bäst om de statliga verken, branschen och tillsynssidan hjälps åt. Återanvändning av bergmaterial är spännande!

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se


Gunnar Helander, WSP Uppdragsledare. Mina arbetsuppgifter består till stor del av att ta fram och sammanställa ansökningshandlingar enligt 9 kap. Miljöbalken för olika typer av verksamheter, bland annat täkter och deponier. Vad är speciellt med att arbeta i bergmaterialindustrin? – Som konsult arbetar man med många olika typer av täktuppdrag. Trots att det är samma bransch är förutsättningarna för varje täkt väldigt olika. Ibland kan buller vara en avgörande fråga för om täktverksamheten ska til�låtas medan i en annan täkt kan det vara påverkan på naturmiljön eller vatten. Detta gör jobbet väldigt varierande och spännande. Varför ville du gå SBMIs grundkurs? – Jag ville lära mig mer om själva produktionstekniken och vilka möjligheter som finns att framställa olika material. I mitt jobb är själva produktionen inte det centrala utan fokus ligger istället på vilka miljökonsekvenser verksamheten har. Därför var det mycket intressant att gå kursen. Vad lärde du dig under kursen? – Det var mycket nytt om hur olika ballastprodukter kan tas fram på bästa vis. Ett annat område som jag inte fördjupat mig inom tidigare var CE-märkningen av ballast. Hur ser du på framtiden i ditt yrke? – Jag tycker mycket bra om mitt jobb och hoppas att branschen fortsätter att utvecklas framåt. En av de största utmaningarna är att få fram tillstånd till täkter i lägen med bra bergkvalitet och där efterfrågan är stor, samtidigt som konsekvenserna för människors hälsa och miljö är så små som möjligt.

Deltagarna i SBMIs grundkurs får syna täktens maskiner på nära håll.

En ny standard för remtransmissioner

Excellent Minerals Solutions

GEMEX®

Belt Tensioning System Minska produktionsbortfallet beroende på problem med remtransmissioner. Gemex® beprövade system hjälper dig att på några minuter byta remmar utan uppriktning av remskivor på viktiga applikationer i din maskinpark. Korrekta förutsättningar ger ökade produktionsresultat. Därför är det inte oväntat att Gemex® systemet blivit standard hos många processindustrier över hela världen. För mer information vänligen kontakta oss: www.gemex.se 0970 – 644 00 GEMEX is a registered trademark of Gema Industri AB. Weir is a registered trademark of Weir Engineering Services Ltd.

Copyright © 2013 Weir Minerals Europe Limited. All rights reserved.


ny teknik

Smart oljud varnar för backande fordon I en bransch som bergmaterialindustrin, med dess tunga maskiner och ofta bullriga miljöer, är självklart säkerheten högt prioriterad. På flera håll, både på producentsidan och bland branschens leverantörer, pågår utvecklingsprojekt för att trygga trafiken på arbetsplatserna. Ett av dem är ett säkerhetssystem för hjullastare som lanseras inom kort. TEXT: NICLAS KINDVALL

FOTO: MICHAELA ANDERSSON

A

tt backande tunga fordon är en allvarlig säkerhetsrisk kommer inte som en överraskning för någon i bergmaterialbranschen, och frågan aktualiserades ytterligare för några år sedan när flera allvarliga olyckor och olyckstillbud rapporterades in. Många av branschens aktörer insåg att det var hög tid att initiera en diskussion om vad industrin kan göra för att öka tryggheten. SBMI tog kontakt med sin medlem Swecon, återförsäljare för Volvos maskiner i Sverige, och framförde ett antal förslag till vad som borde göras.

SBMI drivande

När något kommer för nära en backande maskin ska det tuta ordentligt samtidigt som en bild dyker upp på förarens skärm. Rober t Nilsson

30

KROSSORDET # 127

– Vi bestämde tillsammans att nu fick det vara nog med de här olyckorna och började fundera på hur vi skulle kunna göra en hjullastare betydligt säkrare för alla på arbetsplatsen, i synnerhet när den backar, berättar Robert Nilsson, chef för säljsupport på Swecon. Vi kontaktade våra leverantörer och SBMI hade flera förslag efter ett besök på en mässa i England. Swecon utrustade en maskin med "så mycket utrustning vi kunde", berättar Robert Nilsson vidare. Maskinen återinträdde sedan i aktiv tjänst

i Skanskas regi, fullmatad med till exempel radarsensorer och kameror.

Välj det mest effektiva – Så småningom utkristalliserades vilka funktioner som faktiskt gör mest nytta. Så det har varit en hel del "trial and error" under resans gång. Viktigast under arbetet har varit att hitta ett system som varnar både med ljud och bild, med tillräcklig volym och visuell tydlighet. – Vi märkte att högtalaren i maskinen varnade för tyst så då monterade vi en extra högtalare i förarhytten, säger Robert Nilsson. När något kommer för nära en backande maskin ska det tuta ordentligt samtidigt som en bild dyker upp på förarens skärm. Swecons system varnar alltså både föraren och de som finns i närheten.

Ljud som inte stör En annan nyhet som SBMI föreslog var en bättre ljudsignal utanför fordonet. Nu innehåller säkerhetspaketet ett varningssystem med ett så kallat "white noise" – ett riktat "väsande" ljud som ger flera fördelar. – De tester vi gjort visar att man uppmärksammar det här ljudet omedelbart och dessutom från vilken riktning det kommer. Man förstår direkt


FOTO: VOLVO

Ny utrustning ska göra området runt en arbetande hjullastare tryggare. var den backande maskinen arbetar. En ytterligare bonus är ett det riktade ljudet är geografiskt begränsat, det stör inte omgivningen på samma sätt som det traditionella tutandet vi är vana vid att höra från backande fordon. – Några hundra meter från hjullastaren hör man knappt ljudet, bra för arbetsmiljön men självklart också för de som bor nära en arbetsplats. Swecon färdigställer i skrivande stund sitt säkerhetspaket som kommer att kunna beställas vid nyleveranser, möjligheten finns också att komplettera sina äldre maskiner med den nya tekniken.

FAKTA SÄKERHETSSYSTEM: SBMIs medlemmar får en viss rabatt på följande: • radarpaketet med två sensorer bak • ny bildskärm och extra högtalare i hytten • yttre ”väsande” backtuta (gladare grannar). Priset är drygt 41 500 kr, monterat och klar t.

Systemet övervakar alla sidor av fordonet. – Vi håller på att lägga de sista pusselbitarna, berättar Robert Nilsson. Förhoppningsvis kan vi snart presentera ett attraktivt erbjudande till alla SBMIs medlemmar.

Delar till transportörer, elevatorer & siktar

Press-svetsade mangangaller & gummisiktduk

PilthCon AB

Huvar

Sk.-Åsaka, Tyskagården 1, SE-532 96 Skara,

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

tel. 0511-29000,

Plogar, omställbara till annan bandbredd

info@pilthcon.se,

www.pilthcon.se


biologisk m책ngfald

32

KROSSORDET # 127


Unga forskare sökes När Cementa och Jehander utlyser en forskningstävling på temat biologisk mångfald, riktad till högskole- och universitetsstuderande, är det kunskap, nyfikenhet och engagemang som efterfrågas. Men tävlingen är också ett sätt för företagen att visa att man tar miljöfrågorna på allvar. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Långsiktigt arbete Emmas kollega, Stefanie Kaufmann från HeidelbergCements huvudkontor i Tyskland, håller med: – Det öppna landskap som våra täkter skapar erbjuder både växt- och djurarter nya möjligheter genom nya habitat och minskad konkurrens, och det vill vi ta vara på. Studier har visat att rätt skötta täkter kan öka den biologiska mångfalden på platsen. – Det är väldigt viktigt att vi är öppna med vår verksamhet, att vi informerar och visar att vi arbetar långsiktigt med miljöfrågorna. Det är också

viktigt för oss att ha en god relation till våra grannar och genom den här typen av projekt har vi möjlighet att förklara hur vår industri har en plats i samhället samtidigt som vi tar vårt ansvar.

FOTO: HEIDELBERGCEMENT

T

he Quarry Life Award, tävlingens fullständiga namn, initierades för två år sedan och är ett globalt initiativ från HeidelbergCement-koncernen. Redan då deltog studenter från hela 18 länder. I år hoppas man nå än fler. – Vår verksamhet och materialbrytning innebär per definition att vi gör ett ingrepp i naturen, berättar Emma Sjöberg, kommunikatör på HeidelbergCement Northern Europe och koordinator för regionala deltävlingen. Det kan vi inte ändra på men däremot kan vi också leta efter, och arbeta för, positiva effekter på miljön och den biologiska mångfalden. Emma Sjöberg påpekar att med rätt planering och bra metoder kan man göra uttag i naturen som är varsamma mot flora och fauna. De negativa konsekvenserna blir mindre och i vissa fall kan man till och med öka den biologiska mångfalden. – Som företag måste vi ta ansvar, säger hon. Den här tävlingen är en del i det ansvaret.

Hoppas väcka intresse Det första skedet i The Quarry Life Award har redan inletts och består i att upprätta kontakt med högskolor och universitet för att väcka intresset hos studenterna. Man söker sig främst till studerande med inriktning på biologi, ekologi eller landskapsarkitektur. Senast den 1 mars ska projektansökningarna vara inlämnade och sedan viks våren och sommaren åt praktiskt arbete för de utvalda. I Sverige står Cementas tre kalkstensbrott i Degerhamn, Skövde och Slite till förfogande liksom två av Jehanders täkter i Stockholm och Göteborg. – Vi hoppas hitta en handfull projekt i Sverige och Norge, berättar Emma Sjöberg. Både sådana av praktisk karaktär som utför ett konkret arbete vid täkten, men också mer visionära inslag som kan fungera som inspiration och lägga grunden för kommande handlingsplaner.

Lära av varann I september ska slutrapporterna vara inlämnade och projekten kommer därefter utvärderas, såväl på regional nivå som koncernnivå. De bästa tilldelas prispengar – 5 000 Euro är den regionala prissumman och internationellt kan beloppet nå 30 000 Euro. – Nu arbetar vi för att hitta intressanta och relevanta projekt, både att starta upp direkt och sådant som kan

Emma Sjöberg och Stefanie Kaufmann. ge oss verktyg på längre sikt, menar Emma Sjöberg. Vi är övertygade om att det här är ett bra sätt att få till en värdefull kunskapsöverföring åt båda håll – vi kan lära oss av den akademiska världen och de kan förhoppningsvis lära sig något av oss.

Nu arbetar vi för att hitta intressanta och relevanta projekt, både att starta upp direkt och sådant som kan ge oss verktyg på längre sikt. Emma Sjöberg

KROSSORDET # 127

33


SBMIs hemsida

smbi.se – så funkar hemsidan! Sedan de tre bokstäverna www etsade sig fast i våra medvetenden under 1990-talet är många av oss fast förvissade om att stora delar av världens samlade informationsmängd existerar ett knapptryck bort. Så är det naturligtvis inte, internet är ett fantastiskt redskap men för att kunna navigera till rätt plats vid rätt tillfälle krävs kunskap. Den bästa informationen är helt enkelt den som man faktiskt hittar. Stenkoll agerar guide bland flikar och dokument på SBMIs hemsida. TEXT: NICLAS KINDVALL

2

3 7 1 4 5 6 8

34

KROSSORDET # 127


Sveriges Bergmaterialindustris hemsida www.sbmi.se består, enkelt beskrivet, av tre huvudkomponenter – den publika sidan, öppen och tillgänglig för alla besökare, e-learning – utbildning i form av dokument och instruktiva filmer, samt medlemsmenyn, riktad mot SBMIs medlemmar. För att nå medlemsmenyn och e-learning krävs inloggning.

Publika sbmi.se Förutom nyheter och artiklar bjuder SBMIs publika sida på mycket matnyttigt för den som söker information om bergmaterialindustrin. De flesta undersidor nås via menyn till vänster. Stenkoll presenterar några av de viktigaste. Det är dock värt mödan att undersöka även de övriga. 1) Under rubriken KALENDARIE listas de viktigaste datumen framöver. Det kan handla om kurser i SBMIs regi, branschdagar och andra viktiga händelser i branschen. 2) Mer information om de kurser som SBMI erbjuder nås genom att klicka på KURSER i menyn. 3) Vad innebär det att vara medlem i SBMI? Klicka på MEDLEMSKAP och hitta all information. Via en undermeny kan även besökaren läsa varför man bör bli medlem, se vilka medlemsavgifter som gäller samt föreningens stadgar.

4) Genom att klicka på INDEX ges du möjligheten att ladda ner SBMIs Bergmaterialindex. Detta är ett kostnadsindex för att minska riskerna vid långa leveranskontrakt. SBMI har gett SCB uppdraget att ta fram detta index.

7) TIDNINGEN STENKOLL finns givetvis på SBMIs hemsida. Aktuellt nummer liksom tidigare utgåvor går enkelt att läsa på skärmen.

5) Alternativet BRANSCH­STATISTIK precis under bjuder på information för den som är nyfiken på bergmaterialindustrins omfattning. 6) Rubriken NOLLALTERNATIVET erbjuder dels ett bildspel om nollalternativet, dels en beräkningskalkyl som SBMI tagit fram. I korta drag handlar det om att beräkna den ekonomiska samhällsnyttan av en ny täkt jämfört med kostnaden för ett uteblivet täkttillstånd.

2013 års utgåvor av tidningen Stenkoll.

Nollalternativet ny täkt: Förutsättning för genom lägre kostnader r kortare transporte tet kvali e eller högr Nollalternativet: högre

- kostnad äkna nyttan? ber Kan ma- n en under drift miljöbelastning Lokalt sår i natur - olycksrisk

Det svåra- vägslitage a ra exakt hur mång

terialindustri

Sveriges Bergma

Avgö sparas tonkilometer som per fordonsslag

Det enkla lometer Värdera varje tonkikg CO Summa kronor och

2

llen: Exkluderat i mode samt NOx, SOx, kolväten sel risker och ev träng vägslitage, buller,

terialindustri

Sveriges Bergma

ing

llen-inmatn Beräkningsmode  Antal årston  Avstånd  Fordonstyp lig (3-axlig, 4-ax med/utan släp, eller dragbil med tipptrailer)

8) SBMIs system för produktkodning av ballastmaterial är en av nyheterna på hemsidan. Under rubriken ARTIKEL­BESKRIVNING/REGISTER finns både, just det, en artikelbeskrivning och ett artikelregister för nedladdning. Med en enhetlig artikelbeskrivning underlättas e-handel med ballast.

WSP:s modell

terialindustri

Sveriges Bergma

3

Gula fält fylls i

terialindustri

Sveriges Bergma

4

KROSSORDET # 127

35


SBMIs hemsida

Inloggad – extra allt för SBMIs medlemmar

SBMIs e-learningprojekt, som man når genom e-learningsknappen och därefter loggar in, initierades under hösten 2012 och knappt ett år senare fanns de första delarna av konceptet på plats. Denna del av hemsidan fylls på kontinuerligt. Bakgrunden var att bergmaterialbranschen står inför problem när det gäller kompetensförsörjningen, mestadels på grund av att många äldre medarbetare går i pension samtidigt som gymnasieutbildningarna inte täcker det behov branschen har. Materialet på hemsidan vänder sig i första hand till nya maskinförare i täkt, men även till de som hanterar industrins material inom till exempel vägbyggnad ska kunna lära sig mer. Materialet är självstudiematerial för exempelvis en nyanställd 30-åring som har kört en del grävmaskin och grävt ut för husgrunder, men som inte kan någonting alls om bergmaterial och täkter. Hemsidan kan även vara kursmaterial till de gymnasieskolor som vill skapa en yrkesutgång för exempelvis krossmaskinister. SBMIs e-learning består av dels dokument i pdf-format, uppdelat i fem huvudsakliga områden, dels instruktionsfilmer. Ett trettiotal filmer och lika många pdf-filer finns på plats. Dessutom en sökfunktion så att besökaren enkelt kan hitta de pdf:er eller filmer hon eller han är intresserad av.

A1

ARBETSGIVAREN HAR EN skyldig het att se till att platsen är säker arbetsatt arbeta på. Det innebär att all utrustn ska vara säker. Men ing det innebär också att de anställda både ska ha utrustn ing och kompetens att arbeta säkert. Här kommer den anställdes ansvar in: den anställde är skyldig att följa säkerhetsföreskrifter , använda säkerh rustning, och allmän etsutt arbeta på ett sådant sätt att riskerna minimeras, både för sig själv och för sina medarb etare.

2500

finns personal som Inom bergmaterialindustrin gifter. En anställd utför många olika arbetsupp arbetsuppgifter. utför ofta flera av dessa

2000 1500 1000 500 Medarbetare som jobbar i täkterna

Medarbetare som jobbar med transporter av bergmaterial

Ledning, försäljning och administration av transporterna

lindustrin är hög. Därför Medelåldern inom bergmateria många nya medarbetare kommer industrin att behöva behöver företagen det närmaste decenniet. Dessutom med i teknikutveckling och ny kompetens för att hänga på effektivitet och hållbar för att möta de ökande kraven medför också att nya cklingen produktion. Teknikutve och att variationen i arbetet arbetsuppgifter tillkommer, ökar ännu mer.

• Krossmaskinist • Grävmaskinist • Hjullastarförare • Truckförare • Lastbilschaufförer • Bergsprängare • Säljare • Kontorspersonal • Reparatörer

Vid riskbedömningar ska arbetsgivaren ta hänsyn till anställda och lärlingar som kan vara särskilt känsliga eller vara särskilt utsatta för hälsorisker eller olycksfall. Det kan gälla exempelv is gravida eller ammand e, arbetstagare med allergier eller andra medicins ka tillstånd, eller minderåriga. När en arbetstagare meddelar att hon är gravid eller ammar ska arbetsgivaren så snart som möjligt genomföra en individue ll riskbedömning av miljön där den gravida arbetseller ammande är sysselsatt . Om arbete bedrivs när det är mörkt så ska det finnas tillräcklig belysning . Belysningen ska sitta i belysningsmaster, som är placerade så att det inte blir skugga någon ska arbeta. där

• Förare • Laboranter • Produktionschefer • Miljöledare • Kvalitetsledare • Platschefer • Företagsledare • Specialister inom olika områden

SID 1/2

A1. MÅNGA YRKEN OCH

Nödstopp Det ska finnas nödstopp som kan stanna hela anläggningen. De ska finnas i manöverhytter, på elcentraler

VARIERANDE ARBETE

C2. FÖREBYGGA

(11) Rubriken FILMER bjuder på ett bildspel om bergmaterialindustrin samt flera korta instruktionsfilmer producerade av MPA, Mineral Products Association.

Om arbete bedrivs när det är mörkt räcklig belysning så ska det finnas till­ .

och på andra lämpliga platser. Ett nödstopp ska vara låsbart. Det ska dessutom på varje bandtransportör nödstopp som stoppar finnas respektive band.

NDE DEL 1/2

SID 1/4

INTE BARA MEDLEMMAR Anställda vid något av SBMIs medlemsföretag kan registrera sig på hemsidan och få inloggningsuppgifter men även den som undervisar inom bergmaterialindustrin kan komma i fråga för att främja undervisningen.

36

10) EU-NYHETER innehåller nyhetsbrevet EU Insight från UEPG (den europeiska branschorganisationen European Aggregates Association).

FÖREBYGGANDE DEL 1/2

som jobbar ca 2 500 medarbetare BRANSCHEN HAR I DAG arbetar med kommer ca 500 som i själva täkterna. Till det e ca 2 500 administration. Ytterligar ledning, försäljning och ca 500 som er av bergmaterial, samt arbetar med transport ation av försäljning och administr arbetar med ledning, rial­ lagt syssel sätter bergmate transporterna. Samman  medarbetare. industrin alltså ca 6 000

Ledning, försäljning och administration

9) Under menyvalet KROSSORDET finns samtliga Krossord (SBMIs nyhetsbrev) och Stenkoll som pdf för nerladdning.

C2

MÅNGA YRKEN OCH VARIERANDE ARBETE

0

Som inloggad på sbmi.se når du viktiga dokument och presentationer som hjälper dig i ditt arbete. SBMIs skrifter finns samlade i medlemsmenyn liksom andra viktiga dokument som rör allt som har med verksamheten att göra. Här hittar du också exempel på hur man kan uttrycka sig i kontakten med våra olika myndigheter. Dessutom referat från SBMIs branschdagar, komplett med alla föreläsares presentationer. En guldgruva för den vetgirige, helt enkelt. Stenkoll visar var du ska leta!

KROSSORDET # 127


9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 12) Under ARBETSMILJÖ presenteras aktuella artiklar och filmer inom området och, som undermenyval, en regelbank med relevanta föreskrifter från Arbetsmiljöverket. 13) REKRYTERING innehåller en film, inspelad vid Upplandsbrogymnasiet, och en lista med alla gymnasieskolor med bygg- och fordonsprogram. 14) HANDBÖCKER OCH MALLAR är en mycket användbar del av sbmi.se. Här samlar SBMI användbara mallar, dokument och vägledningar av vitt skilda slag. Några exempel är de olika prestandadeklarationsmallarna, Täkthandboken 4.0, vägledning vid täktansökan om grundvatten samt SBMIs skrifter Massmedia, Effektiv kommunikation och Goda möten.

15) Rubriken MILJÖDOMAR samlar domstolsutslag i några principiellt viktiga mål samt aktuella artiklar i ämnet. 16) Under menyvalet ATT BESTÄLLA finns exempelvis årsberättelse och medlemsmatrikel för nerladdning liksom möjligheten att beställa SBMIs skrifter i tryckt form. 17) Våra handlingsregler är en lång lista under menyvalet ETIK, enkel att ladda ner och bearbeta så att den passar ditt företags situation och verksamhet. Dessutom finns här en sammanställning av den genomförda etikundersökningen 2012 samt artiklar i ämnet. 18) KONFERENSDOKUMENTATION är precis som det låter, nämligen presentationer och filmer från SBMIs branschdagar jämte ett referat från varje tillfälle.

19) Den som funderar på att arrangera en ÖPPEN TÄKT gör klokt i att surfa hit. Här finns exempel på brev till närboende och politiker liksom tips och presentationer. Allt du behöver för att vara förberedd.

20) BYGGPRODUKTFÖRORDNINGEN (CPR) ersatte Byggproduktdirektivet den 1 juli 2013 och stipulerar bland annat att alla varor som omfattas av EN-standard ska CE-märkas. Här finns information och mall för prestandadeklaration.

KROSSORDET # 127

37


säkra transporter

Säkrad last är säker last

Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, sägs det. En sådan svag länk inom transportsektorn har länge varit frågan om lastsäkring. Branschen börjar dock upptäcka vilka nya lösningar som finns tillgängliga, smarta system som används med framgång i andra länder. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ÄNGSGÅRDEN

A

tt framgångsrikt täcka över sin last innan man beger sig ut på vägen handlar inte enbart om att säkerställa att allt på flaket finns med hela vägen till destinationen, utan är också en viktig arbetsmiljöfråga. Det var i den änden det började för Ängsgården System, som nu levererar flera sorters lösningar designade för att göra arbetet säkrare och enklare. – En av förarna, i det åkeri vi också

38

KROSSORDET # 127

driver, föll och skadade sig allvarligt, berättar Peter Selander, en av ägarna till familjeföretaget i Lindesberg i Västmanland. – Då förstod vi att vi måste göra något åt det arbetsmomentet, fortsätter han och räknar upp flera risker med det traditionella sättet att täcka en transport. Tidigare har man oftast, om alls, säkrat sin last med hjälp av nät eller presenningar men utan en genom-

tänkt metod för genomförandet. Eftersom en förare då oftast blir tvungen att klättra upp på flaket så uppstår en hel del risker.

Enkel och säker täckning – Dels handlar det väldigt ofta om höga höjder på dåliga stegar, risken att skada sig ordentligt vid ett fall är överhängande. Och dels handlar det om vad som finns på flaket. Det värsta jag hört talas om är förare som


Vi tog kontakt med fabriken i England och sedan dess har vi arbetat tillsammans för att ta fram de produkter vi har idag.

PullCover-systemet för containers med handhavande från marknivå. Detta system har justerbar bredd på infästningen och extruderad fjäderstång för snabba, enkla nät- eller presenningsbyten.

Ängsgårdens T3 är ett helautomatiskt kapellsystem för 2-3-4-axliga tipp- och schaktbilar som styrs från en knapp i hytten eller via fjärrkontroll. En skyddad montering mot framstammen minimerar risken för att systemet deformeras av hjullastare eller grävmaskiner.

trampat på kanyler när de kört återvinningsmaterial men vanligare är att de skär sig på krossat glas eller andra vassa saker.

Samarbetet med det brittiska företaget har lett till att Ängsgården nu kan erbjuda säkringssystem anpassade till svenskt klimat och svenska vägar, något som dock krävt ett ordentligt utvecklingsarbete. – Tack vare att vi har ett åkeri har vi kunnat testa grejerna ordentligt, berättar Peter Selander. Nu vet vi att de fungerar som de ska, var i Sverige de än ska användas.

Fick napp i Chicago 2007, vid ett besök på den årliga återvinningsmässan i Chicago, hittade Ängsgården det de sökte. Ett system som skulle kunna fungera även under svenska förhållanden, med långa vintrar och svåra väderleksförhållanden. – Vi tog kontakt med fabriken i England och sedan dess har vi arbetat tillsammans för att ta fram de produkter vi har idag, minns Peter Selander. Han medger att det är en smula underligt att man i Sverige inte tidigare sökt eller hittat de lösningar som kan förenkla inom området. – Vi berömmer oss själva med att vara föregångare inom många områden, och det är vi väl i vissa fall också, men lastsäkring har varit ett svart hål. Det har inte hänt mycket genom åren. I Storbritannien har man haft fokus på frågan i tjugotalet år och i USA minst lika länge enligt Selander.

”Vi måste nog göra något” När en förare från Berges Schakt och Transport blev av med körkortet började Johan Berge fundera på varför svenska bilar så sällan har täckta flak. – Utomlands så är det standard. Varje gång vi köper ett flak eller en trailer så är en "gardin" redan påmonterad. Jag kan inte svara varför det inte fungerar så här. Han berättar om incidenten: – Min förare hade varit på Skanska i Moraberg och hämtat stenmjöl men tyvärr var deras bevattningsanläggning ur funktion. Han blev sedan stoppad av polisen på väg till Årsta, dömd till vårdslöshet i trafik och av med körkortet i en månad. Tack och lov kunde han ta den månaden på sin semester – men ändå. Johan Berge menar att det finns ytterligare fördelar med att täcka lasten. – Det är definitivt så att många bilister tar chansen och skyller exempelvis ett stenskott på någon av våra bilar. Det har hänt att jag fått det samtalet fast jag vet att bilen varit tom. Ett annat känt exempel är att ägare till gamla risiga bilar ibland lägger sig bakom en lastbil där det yr lite finmaterial för att få åkeriet att bekosta en omlackering. – Oavsett vilket är det dags att börja fundera på att täcka alla laster, säger Johan Berge.

Bra respons Återkopplingen från de egna chaufförerna var positiv och Ängsgården investerade i symaskiner och svetsrobotar för att kunna vara konkurrenskraftiga. Företaget erbjuder såväl elektriska system som sådana som rullas på med handkraft. Genomgående är dock att de ska vara lätta att använda och underhålla. – Vi märker att intresset ökar och snart presenterar vi en ny lösning, helautomatisk med hydrauliska "armar" som lägger på täckduken över containers på lastväxlarfordon. Det ska bli väldigt spännande!

PullCover är en enkel, billig kapell-lösning för tipp-, kran- och schaktbilar. Enkel att montera och kräver minimalt underhåll. Gardinen sitter skyddad vid framstammen och dras med handkraft ut från marknivå vid behov.

KROSSORDET # 127

39


FOTO: METSO

Säkerhet på löpande band Tekniska landvinningar och förändrade arbetssätt har sedan länge samverkat för att öka såväl effektivitet som säkerhet inom bergmaterialindustrin. Men där sådant som krossar och tunga hjullastare ständigt utvecklats mot högre kapacitet och ökad trygghet så har bandtransportörerna hittills inte hängt med. Nu är det dock dags att förändra även inom detta område och fästa större vikt vid de band som forslar arbetsplatsens produkter från punkt A till punkt B. TEXT: NICLAS KINDVALL

40

KROSSORDET # 127


säkerhet

N

är man tittar på ett fotografi av en bandtransportör verksam i en täkt idag och jämför med hur det såg ut för ett antal decennier sedan är det ibland bara de blekta färgerna som avslöjar vilken av bilderna som är äldst. Men gör på samma sätt med andra delar av den utrustning som förekommer på bergmaterialindustrins arbetsplatser och det är betydligt lättare att se hur utvecklingen har gått framåt. Maskinerna har blivit effektivare, miljövänligare och framförallt säkrare.

FOTO: METSO

L ÄS MER O M A R B E TS M ILJÖ PÅ SBMI.S E

– Tyvärr så tror jag att kunden lägger förhållandevis lite tid när det gäller inköp av en transportör, säger Kellves Leif Ivansson. Åtminstone om man jämför med när det gäller upphandlingen av andra maskiner.

Enkel men farlig maskin Ofta uppfattar man en transportör som en ganska enkel maskin, fortsätter Ivansson. Han påpekar också att man sällan tänker på transportören när den väl står monterad och lugnt rullar fram materialet. Inte som när

en kross går på högvarv och drar uppmärksamheten till sig. Cecilia Åkesson, Metso, är också medveten om att bandtransportörerna inte har samma status som andra maskiner. Hon menar att detta är något som måste förändras. – Även om de största farorna i en täkt kan sägas vara tunga lastmaskiner, för att inte tala om sprängningsarbete, så sker ändå alldeles för många olyckor med transportörer, flera dessutom med dödlig utgång. – En bandtransportör ser kanske

KROSSORDET # 127

41


FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Vid Jehanders terminal i Ulvsunda har man nyligen installerat en ny bandtransportör med utpräglat säkerhetstänk. rätt harmlös ut, det går inte så förskräckligt fort, men skulle man till exempel råka fastna med handen så går det fort och kraften är oerhörd.

Åtgärda äldre transportörer Såväl Ivansson som Åkesson intygar att det fortfarande rullar maskiner med 30–40 år på nacken ute i de svenska täkterna. Och visst går det att säkerhetsanpassa även dessa trotjänare,

TÄNK EFTER FÖRE Några tips när det är dags att köpa eller komplettera sina transportörer • Var finns det klämrisker? (Sidoskydd och ingreppsskydd) • Fallrisken? (Säkerställ att gångbanor och plattformar är tillräckliga och att räcken inte är sönderrostade, även inifrån) • Risk för fallande delar? (Hur sitter rullarna fast om axeln slits ut? Sparklister på gångbanor? Nät för materialspill?) • Fungerande nödstopp? (Främst vid äldre anläggningar) • Ljud och ljussignaler? (Finns behov? Fungerar det?) Dessutom: Vid investering i ny anläggning bör man säkerställa (och värdera) att service och underhåll kan göras utan risk och till och med utan skylift etc. KÄLLA: LEIF IVANSSON, KELLVE

42

KROSSORDET # 127

något som dock inte alltid görs. – Svårt att säga vad det beror på, säger Leif Ivansson. Självklart är det, som i så mycket annat, en kostnadsfråga. En annan aspekt som i vissa fall kan uppfattas krånglig är att en maskin som byggs om, till exempel förlängs eller tillförs komponenter, måste dokumenteras och riskbedömas samt ibland också CE-märkas på nytt. Men riskanalys måste göras även för äldre utrustning, så skillnaden är inte stor.

Vi ligger efter I massaindustrin och gruvnäringen är man betydligt bättre på att säkra sina bandtransportörer, menar Ivansson. På den punkten ligger bergmaterialindustrin efter. Men han påpekar också att branschen sakta men säkert börjar få upp ögonen för den här frågan. – De flesta stora anläggningar har ett bra tänk medan frågan inte är högprioriterad i de lite mindre bergtäkterna. Cecilia Åkesson, som jobbar globalt

med säkerhet för Metso, har ytterligare en vinkel: – Sverige ligger helt klart efter! På andra platser har man kommit betydligt längre, till exempel i Brasilien där man mer och mer börjar täcka över transportörerna helt och hållet. I andra länder som USA och Australien har man också ett annat säkerhetstänk. Hon är övertygad om att de svenska arbetsplatserna så småningom kommer ha bättre och säkrare transportörer. Frågan är bara när? – Vi är på väg dit, säger Cecilia Åkesson. På Metso jobbar vi hårt på att utveckla våra säkerhetsprodukter och trots en lång "startsträcka" så tycker jag att vi får mer och mer respons från kunderna. I korta drag går det att dela upp säkerhetsaspekten i två delar. Dels handlar det om att leverantörerna måste leverera säkerhetsanordningar som utför det de är satta att göra, men som inte i onödan komplicerar handhavande, underhåll och eventuella


säkerhet

Risker och skydd kring transportörer: INGREPPSKYDD

LÖSA DELAR

• Rörliga delar – ett fler tal modeller av skydd finns, se till att de är lätta att sätta tillbaka efter underhåll • Finns risk att komma i kläm vid ett eventuellt fall eller snedsteg?

• Finns skydd om delar lossnar? (till exempel rullar)

MÅNGA FARLIGA PUNKTER • Drivtrumma • Vändtrumma • Andra trummor • Pålastningszon • Mellan rullar och band

PLATTFORMAR, GÅNGBANOR • Fallrisk – finns räcke? • Halkrisk – kan spill och snö ge halka? • Snubbelrisk – inventera och åtgärda: kvarglömda verktyg, lösa delar, ojämnheter

NÖDSTOPP – kontrollera funktionen! • Bör även mobilt maskinstopp installeras?

BÄRANDE KONSTRUKTION

• Damning (stenlunga) – finns behov av utsug? • Ljudnivå (omlastningar) – vid behov, klä in stup med slitgummi • Fallande material/spill – kontrollera tätningar och omlastningspunkter • Finns risk för rullande material på band?

• CE märkning? Är maskinen ombyggd nyligen? • Utför t enl. EN 1090 om utrustningen faller under byggproduktdirektivet • Ytbehandling? Kontrollera rostangrepp, även invändigt i rör och handledare

ILLUSTRATION: KELLVE

TRANSPORTERAT MATERIAL

ROTATIONSVAKT – kontrollera funktionen! (varmgång när bandet har fastnat kan orsaka brand)

Användarvänliga skydd – Det perfekta skyddet är varken för vekt eller för tungt, menar Cecilia

Åkesson. Det ska vara så enkelt som möjligt att underhålla och reparera maskinen utan att för den skull kompromissa med säkerheten. Leif Ivansson är inne på samma spår: – Det skydd som man skruvar bort och sedan inte sätter tillbaka är inte värt någonting, konstaterar han lakoniskt. Användarvänlighe-

FOTO: METSO

FOTO: METSO

reparationer. Efter underhåll ska det exempelvis vara enkelt att sätta tillbaka skyddet på dess plats. Dels handlar det, som alltid, om den mänskliga faktorn. Om en förändring i synsätt och en hälsosam respekt för maskinen.

En bra bandskrapa skyddar från skador och ökar bandets livslängd.

KROSSORDET # 127

43


säkerhet

FOTO: MICHAELA ANDERSSON

ten måste stå i fokus. Bägge påpekar att underhållet är mycket viktigt och dessutom en central komponent i hela säkerhetsarbetet, oavsett om det gäller en transportör eller en annan del av maskinparken. En väl rengjord och servad maskin är säkrare och har längre livslängd.

Alla tillsammans När det sedan gäller synsätt och respekt finns det också en del att jobba med. Att personalen har rätt attityd och är inläst på maskinen är förstås grundläggande. En bra ledningsgrupp ger sina medarbetare möjligheten att tillgodogöra sig kunskaper som ökar säkerheten. Ytterligare åtgärder som förbättrar arbetsklimatet är en fungerande förslagsverksamhet, planerade städningar av transportörer och rutiner för rapportering av tillbud och olyckor liksom uppföljning.

Sist men inte minst är det viktigt att kunden ställer krav på tillverkaren vid en nyinvestering och inte glömmer bort säkerhetsperspektivet i kravbilden.

Tydligt utmärkta nödstopp är ett måste.

FOTO: KELLVE

En säker bandtransportör minskar risken för olyckor, men ska ändå vara enkel att underhålla.


Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Välkommen att besöka oss på Underhållsmässan i Göteborg 11 - 14 mars. Vendigs monter A01:12. Skriv ut din biljett för fri entré. Mer info på www.underhall.se.

®

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

Vi kan kross och sortering! Nyinkommet begagnat:

2 stycken EDGE TS6548 Mobilt transportband på larv Radiostyrd, Kapacitet: 650 ton/tim Längd: 19,3 m Bredd: 1200 mm

Industri & Process ”Kan material transporteras kan det också vägas” Bandvågar från Flintab • Bandvågar för alla material och transportörer. • Robusta och högkvalitativa produkter. • Minimalt underhåll och lång livslängd. • Enkla installationer. • Hög noggrannhet och stort användningsområde. • Rikstäckande serviceorganisation.

tfn 036-31 42 00

Tveka inte att kontakta oss: Bo Holmquist 0708-16 30 90

bo.holmquist@krossia.se

Lars-Gunnar Ström 0708-16 30 39

lars-gunnar.strom@krossia.se

Krossia AB • Norra Kolonnvägen 18 191 46 Sollentuna • www.krossia.se

info@flintab.se

www.flintab.se


EcoOperator styrs vidare mot nya mål För ett par år sedan skrev Stenkoll om EcoOperator, ett utbildningsprogram från Volvo Construction Equipment i samarbete med Swecon. Programmet ger förare av anläggningsmaskiner praktiska och teoretiska kunskaper som gör dem säkrare, effektivare och mer miljömedvetna. Stenkoll kontaktade ansvarige Urban Gustafsson för en avstämning. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: TOMAS SKAGERLIND

Hur har det gått med EcoOperatorutbildningen så här långt? – Mycket bra. Omkring 600 personer har utbildats sedan starten 2010. Vi gör kontinuerligt en uppföljning på alla utbildningar vi driver. Resultaten är intressanta: Hur många ton har jag kört jämfört med de antal liter bränsle som gått åt? De siffror vi fått fram i täkterna är relevanta. De pekar mot fem procents besparing sex månader efter kursen.

– Om man kan minska tomgångstiden på en Volvo A35F med 10 procent kan besparingen bli så hög som 50 000 kronor per år, enligt Urban Gustafsson.

VAD SPARAR EN FÖRARE MED EN ÅRSARBETSTID PÅ 2 500 TIMMAR? Bränslebesparing drift: Cirka 7 750 liter x 11 kronor = 80–90 000 kronor Total besparing tomgång: Cirka 250 timmar x 290 kronor, drygt 70 000 kronor (bränsle 45 kronor, service 25 kronor och värdeminskning 220 kronor). Total besparing drygt 150 000 kronor Miljöeffekt: Cirka 24 ton mindre CO2-utsläpp. (1 liter diesel skapar 2,63 kilo CO2 vid förbränning.)

46

KROSSORDET # 127

Vad ser du som det största problemet när det gäller körningen? – Körningen blir mjukare och mer bränslesnål efter kursen, men tomgångskörningen är fortfarande ett centralt problem för branschen, här rinner pengarna ut. Ofta handlar det om invanda beteenden och missuppfattningar kring hur man hanterar sin maskin. För tjugofem år sedan var det nödvändigt att varmköra maskiner innan arbetet startade, med dagens moderna teknik värms hydraulik och transmission först när maskinen körs, vilket gör varmkörning helt överflödig. Att istället använda en dieselvärmare som drar cirka två deciliter diesel per timme under raster eller vid andra avbrott i arbetet, ger en stor besparing. Hur mycket kostar tomgångskörningen? – För tomgångskörning finns minst tre kända kostnader, bränsleförbrukning, servicekostnad och värdeminskning. Under en timmes tomgångskörning drar en 40 tons hjullastare fyrafem liter diesel, servicekostnaden är cirka 25-30 kronor. Värdeminskningen för maskinen beror på motorns gångtid och där är det ingen skillnad mellan

tomgångstid och tid i fullt arbete. En timmes tomgångstid kan sänka värdet med 220 kronor. Det blir totalt cirka 300 kronor. För de flesta är detta en stor aha-upplevelse. Får ni någon hjälp från myndighetshåll att driva denna fråga? – Staten är en viktig aktör men i miljökraven betonas främst NOX-utsläpp och sotpartiklar. För att sänka dessa nivåer måste man tillföra mer bränsle till motorn, vilket då ökar utsläppen av CO2. Myndigheterna har visserligen börjat prata bränsleförbrukning, men kunskaperna om entreprenadbranschen finns bara hos några få personer på Trafikverket. Hur påverkas branschen av att detta fokus saknas? – Så länge myndigheterna inte ställer krav skjuter man över problemet på entreprenörerna. Vem vill i framtiden investera i miljöriktiga maskiner? I vår bransch finns ingen morot i form av konkurrensfördelar vid uthyrning av maskiner. Jämför till exempel med de skattelättnader man får om man kör miljövänliga personbilar. Branschen vill tänka grönt men premieras inte för det. Jag möter en stor irritation från entreprenörer kring denna fråga. Finns det några möjligheter till utveckling av konceptet EcoOperator? – Jag bedömer att cirka hälften av effekten av en EcoOperator-kurs har försvunnit efter ett par år. Dels kommer det in nya förare i täkten, dels sjunker frågan undan bland de förare som gått kursen, eftersom ledningen inte följer upp och belönar gott beteende. Jag funderar på att ta kurserna vidare mot den administrativa delen av företagen. Då skulle fokus inte ligga på maskinerna utan på alla värden runt produktionen, till exempel logistik och kommunikation till de anställda av hur mycket man har sparat. Det skulle vara nyttigt för branschen att ha tillgång till en sådan utbildning. Då skulle man se bättre långtidseffekter. Bristen på intresse och uppföljning från ledningens sida minskar värdet av våra kurser, även om de betalar sig rätt fort ändå.


BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer. Eftermarknad - Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet. Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 2 000 sålda, flera kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning. Vi kan nu även erbjuda kompletta styrsystem för betongstationer. Berätta om ditt behov, så tittar vi på en lösning. Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Power at work

I generationer har vi tillverkat utrustning att passa för de tuffaste miljöerna. Vi har kraftfulla maskiner med hög prestanda och driftsäkerhet och våra mobila krossar och siktar är inget undantag. Byggda för att leverera råstyrka, hög produktivitet och kvalitet, gör dessa maskiner även det tyngsta jobbet enkelt att hantera. Få mer styrka på jobbet med Powercrusher-utrustning från Atlas Copco. Läs mer på www.powercrusher.com

Stenkoll #127  
Stenkoll #127  

Stenkoll

Advertisement