Page 1

K ro s s o r d e t En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 122 • Mars 2013

Dolor och krossimulering på schemat Realtidsoptimering av konkrossar ”Lämpligaste plats” – ett luddigt begrepp Fler användningsområden för stenmjöl

Produkt eller avfall? Entreprenadbergets status är en tvistefråga Nya krav på CE-märkning

Öppen täkt ska ge ökad förståelse

Den viktiga vattenfrågan


Off-line-filter minskar slitaget på din kross!

27/54

27/108

Bevisat effektiv filtrering med off-line-filter

Filter som gör underverk för oljan och förlänger livet på din kross! Krossar används ofta i en dammig miljö, vilket kan orsaka stark nedsmutsning av smörjoljan. Ett rent smörjningssystem ökar livslängden på din kross och oljetankskomponenter och förhindrar stillestånd i krossningsprocessen. Med off-line-filter kapar du kostnaderna för underhåll och ökar produktiviteten. Dessutom gör du en insats för miljön! FÖRDELAR MED OFF-LINE-FILTER ■ ■ ■ ■ ■ ■

Minskad stilleståndstid Längre serviceintervall Ökad livslängd på kross och oljetankskomponenter Ökad livslängd på olje- och inlinefilter Lägre kostnader för olja - inköp, service och avfallshantering Ren olja i hela smörjningssystemet

Oljan före och efter rening med off-line-filter

För mer information och beställning kontakta Anna Göthed 070-666 90 38 Orderdesk 026-26 21 71 Mikael Sirenius 070-616 26 73 orderdesk.se.construction@sandvik.com

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB 811 81 SANDVIKEN TEL 026-26 20 00

www.construction.sandvik.com


K ro s s o r d e t

foto: xxxx

Krossordet Stenkoll

#122 Innehåll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild NCC är ett av de företag som har varit involverade i arbetet med Citytunneln i Stockholm. Läs mer på sidan 36. Foto: Micke Lundström Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Johan A. Lundberg, Mikael Lundholm, Carina Tyskbo. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2013 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

sid

46

Öppen täkt. Att bjuda in närboende och andra nyfikna är ett bra sätt att informera om bergmaterialbranschens betydelse för samhället.

5 Ledaren Några inledande ord från Björn Storkirk, vd på SBMI. 6 Anslagstavlan och Nyhetsflödet 10 Den viktiga vattenfrågan SBMI har producerat en checklista för täktansökan. Följer man den så minskar risken att ansökan i onödan blir ett vattenmål. 14 Regelförändring – var god dröj Vår gästkrönikör Mikael Lundholm, advokat på Fröberg & Lundholm Advokatbyrå, anser att tillståndsprocessen tar alldeles för lång tid. 16 Realtidsoptimering av krossar Erik Hulthén vid Chalmers har specialiserat sig på forskning och

utveckling av styrning av krossar för ökat produktutbyte. Chalmers rankas i dag som världens främsta inom detta område. 23 Krossimulering och dolor på schemat SBMIs utbildning Produktion 1 har numera två nya moment. Avsnitten om dolor och datasimulering av krossar väcker Stenkolls nyfikenhet. 26 Bevisat bäst Täktansökningar kan falla på grund av att den sökande inte kunnat uppvisa "lämpligaste plats" för lokaliseringen. Två aktuella domar medför problem för branschen. 34 Fler användningsområden för stenmjöl Vissa bergar ter ger mer stenmjöl än kunderna vill köpa. Men med rätt behandling kan man skapa nya värdefulla produkter.

36 Tunnelberget – produkt eller avfall? Arbetet med det stora byggprojektet Förbifar t Stockholm ska snar t sätta igång. Men hur ska det berg som sprängs ut ur de blivande tunnlarna klassas? 43 Nya krav på CE-märkning Den 1 juli träder EU:s nya byggproduktförordning i kraft. Den föreskriver att byggprodukter som omfattas av europastandarden ska vara CE-märkta. 46 Öppen täkt ska ge ökad förståelse Vad gör bergmaterialindustrin egentligen? Öppen täkt är ett sätt att träffa täktens grannar och skapa ökad förståelse för verksamheten.

krossordet # 122

3


Ls 902

Ls 903

GNING G Ä L N A IN D I S L A RA FLASKH A V N E T IK S E T IN T LÅ

Har du investerat stora summor i din mobila flotta; krossar, grävmaskiner och hjullastare? Gör inte det alltför vanliga misstaget att låta det slutliga och mest avgörande steget i din anläggning utgöras av en undermålig sikt. Det är ju ändå slutprodukten du kan ta betalt för. Maskin Mekanos 900-program har den lönsammaste kombinationen av effektiva siktar, låga driftskostnader och hög tillförlitlighet. Sorteringsverken finns i sex olika versioner med lite olika inriktningar, beroende på dina behov. Men med det viktigaste gemensamt. Maskin Mekano har utvecklat och byggt entreprenadmaskiner i mer än 30 år och har förfinat de mobila lösningarna mer än någon annan. Till exempel är alla utlastningstransportörer fullt integrerade, inga lösa delar, inget veckande eller vridande av mattorna. Uppställningstiden är under 15 minuter för samtliga modeller. Eldrift ser vi som en självklarhet. Lösningarna i 900-serien är så väl genomarbetade att vi nu som enda leverantör kan erbjuda 3 års garanti.

NU 3 ÅRS

För mer info ring: Conny Nilsson 0709-508276, Calle Smedenman 0709-508271 Daniel Smedenman 0709-508270, Erik Hörnmark 0709-504330

GARANTI

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

Går det att finna bästa platsen?

Domstolarnas beslut är en tolkning av en av miljöbalkens allmänna hänsynsregler, lokaliseringsprincipen, som föreskriver att man ska välja plats för verksamheten där ändamålet ska kunna uppnås med ”minsta intrång och olägenhet”. Denna hänsynsregel gäller” i den utsträckning det inte kan anses orimligt” att uppfylla den. Det rimliga vore att länsstyrelsen och MPD istället gjorde en bedömning av om täktens nytta övervägde den

Lagstiftning som ger utrymme för godtyckliga bedömningar ger tyvärr större risk för att man av slentrian och prestige håller fast vid egna tolkningar”

störning och de risker man kan befara att den skulle komma att medföra. En täkt närmare en större stad skulle med ett sådant synsätt tillåtas ha något större påverkan på omgivningen, än en täkt som låg längre bort, då den minskar vägtransporterna mer, vilket innebär en större miljönytta.

sågverk eller fabriker uppstår aldrig frågan om verksamheten verkligen ”behövs”. Lagstiftning som ger utrymme för godtyckliga bedömningar ger tyvärr större risk för att man av slentrian och prestige håller fast vid egna tolkningar.

En sådan vägning av störning mot nytta skulle helst göras lika i alla län, med stöd av tydlig domstolspraxis – vad krävs för att en plats ska vara tillräckligt bra, med tanke på motstående intressen i form av natur och kulturvärden samt störningar för närboende? Tidigare har täktansökningar även avslagits med motivet att det går att försörja marknaden från befintliga täkter och att den nya täkten inte behövs. Jag hoppas att Miljööverdomstolens beslut 2003 ändrade på det (se MÖD 2003:108). Sanningen skulle annars vara att alla nya täkter är ”onödiga”. Skulle man hårdra resonemanget och strunta i transportkostnader, miljöbelastning från lastbilar, vägslitage, trafikrisker och trängsel i storstäder så skulle 20 jättetäkter kunna förse hela Sverige med allt bergmaterial som behövs. Varje ny täkt därutöver skulle i så fall vara ”onödig”.

Tacka vet jag tydlig begriplig lagstiftning som man med hjälp av rättspraxis entydigt kan förstå, där inte enskilda handläggares välvilja eller antipati alternativt okunnighet om branschen påverkar tillståndsgivning eller villkor.

Men en sund konkurrens förutsätter att flera företag kan leverera likvärdiga varor. En strikt tillämpning av ett behovskriterium kan medföra att konkurrensen sätts ur spel. Nya täkter ger kunderna bättre och/eller billigare ballast. Det är så man vinner marknadsandelar. Behovsprövningen blir med nödvändighet godtycklig – någon matematisk formel som kan beräkna vad som är ”lagom” konkurrens finns inte. Vid prövning enligt miljöbalken av andra verksamheter t ex nya gruvor,

Foto: Anna Hållams

I

två domar har Mark- och Miljödomstolen respektive Miljööverdomstolen avslagit täktansökningar med hänvisning till att sökande inte klarlagt att det är den ”lämpligaste” respektive inte visat sig utgöra ”bästa lokalisering” av sökt verksamhet. Ni kan läsa mer om detta på sid 26–33 i detta nummer av Stenkoll. Men går det att visa att den plats man ansöker om täkttillstånd för är den bästa platsen? Det framstår som lika orimligt som att hitta den friskaste människan i Sverige. Man kan hitta många människor som inte har en enda sjukskrivningsdag på tio år, som har bra fysik och vars far- och morföräldrar alla blivit mycket gamla, men vem är friskast?

Björn Strokirk, vd SBMI

krossordet # 122

5


Anslagstavlan

Vägskälet

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Missa inte SBMIs Branschdag den 11 april på Berns i Stockholm! Viktiga datum i höst: Grundkurs Bergmaterialindustrin 5–6 november 2013 Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 14 oktober 2013. Kursen vänder sig till nyanställd personal i bergmaterialindustrin och ger en bred introduktion om geologi, produktion och användning av våra produkter. Personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och kommuner är givetvis också välkomna.

Produktkunskap, kvalitetssäkring och ENstandarder 19–20 november 2013 Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 28 oktober 2013. Kursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursen tar upp provtagning och provningsmetoder, kvalitetssäkring och CE-märkning med mera. Se även www.sbmi.se

Höstens branschdagar: – 10 oktober på Filmstaden i Jönköping – 24 oktober på Folkets Hus i Umeå

Anders Elfner har anställts som vice vd för Svevia. Han är civilingenjör från KTH och har bred erfarenhet från ledande befattningar i branschen. Han har bland annat varit vice vd i Peab, och vd för Skanska Sverige. Svevias vd Torbjörn Torell kommenterar: – Jag är mycket nöjd med denna strategiskt viktiga rekrytering. Tjänsten som vice vd är ny och Anders Elfner, som ingår i koncernledningen, kommer bland annat att fokusera på Svevias långsiktiga tillväxt.

Anders Gustafsson har utsetts till ny chef för division Beläggning i Svevia. Han har lång erfarenhet från ledande befattningar inom NCC, närmast kommer han från NCC Roads och en position som avdelningschef. – Jag är glad över förtroendet och för mig är det en ny utmaning att som divisionschef för Beläggning få möjlighet att vara med och utveckla Svevia, säger Anders Gustafsson.

NCC har gjort två personalförändringar, dels Johan Mohlin (bilden), Roads Nord, som blir platschef för Kross Norrbotten och dels Björn Falkenby, Roads Sydväst, som numera tituleras platschef Tagene.

Anmäl er på sbmi.se eller eposta till: kansliet@sbmi.se

Nyhetsflödet Nyexpandering i Sverige Maskintillverkaren Liebherr satsar 50 miljoner kronor i en ny anläggning i Västerås, utmed E18 och Hässlö flygplats, för att stärka närvaron och fortsätta tillväxten i Sverige. Investeringen omfattar 25 000 kvadratmeter mark, huvudkontor, utbildningscenter samt en utrustnings- och serviceanläggning. Anläggningen väntas stå klar i slutet av 2013.

Ett av världens mest hållbara företag Atlas Copco utsågs i januari återigen till ett av världens mest hållbara företag i den årliga listan Global 100. Listan, som presenterades vid World Economic Forum i Davos, Schweiz, rankar företag som visar att de ökar produktiviteten och samtidigt förbrukar mindre resurser. Atlas Copco är rankat på 18:e plats, högst bland alla svenska företag.

6

krossordet # 122

Skanska och Sandvik i samarbete Sandvik Construction har ingått ett samarbetsavtal med Skanska Maskin AB i Linnarhult gällande service på Sandviks ovanjordsriggar för bergborrning i Göteborgsområdet. – Vi har haft svag täckning gällande fältservice i Göteborgsområdet och är därför väldigt glada att kunna presentera denna lösning. Skanska Maskin AB är både väletablerat i området och har de rätta resurserna för att kunna möta våra kunders behov, bland annat en stor fullutrustad verkstad i Linnarhult samt flera fältservicebussar, säger Johan Widigson, servicechef på Sandvik Construction i Sverige.

Bergteknikpris till innovativ projektledare Utmärkelsen Atlas Copcos Bergteknikpris 2012 tilldelades Kjell-Åke Averstad, projektledare för Citybanan på Trafikverket. Motiveringen lyder: ”Genom sitt engagemang, nytänkande och ansvarstagande skapar Kjell-Åke Averstad förtroende för ett fortsatt kompetent bergbyggande i Sverige.” Priset, som är på 100 000 kronor, utgörs av två delar, varav en är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik i Sverige vid högskola/universitet eller företagsoberoende institution där resultaten skall vara offentliga. Syftet med priset är att stimulera svensk bergteknisk forskning att befästa Sveriges världsledande roll inom bergbrytning. Mottagaren, som informeras före den officiella utnämningen, skall vid senare tillfälle kunna tala om hur han eller hon vill fördela donationen. Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som disponeras fritt av mottagaren.


smart och ekonomisk. nya volvo med eco-läge. Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 500 personer på fler än 40 serviceställen och runt 200 mobila enheter i landet. + ECO-läge Volvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleeffektivitet utan prestandaförlust.

+ Bättre bränsleeffektivitet Volvo D6 steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger upp till 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortare cykeltider för förbättrad prestanda.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

stannar Volvoskraftfulla, kraftfulla, bränsleeffektiva bränsleeffektiva och Det Det stannar inteinte vidvidVolvos och miljövänliga miljövänligaD-serie-bandgrävare. D-serie-bandgrävare.Med oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 Din ett Volvo är dessutom specificerad och utrustad efter dina önskemål av vår Sweconpersonal, mobila ovanpå det, så serservicenätverk vi till att du och din över verksamhet får den på support utbildad avenheter Volvo. Med ett oslagbart med 500 personer fler änoch 40omtanke orter ni behöver. Håll dig mobila uppdaterad om ovanpå Swecondet, ochså Volvos och får www. i landet och runt 200 enheter ser viutbud till attpåduwww.swecon.se och din verksamhet denfacebook.com/swecon. support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad på www.facebook.com/swecon.

+ CareTrack som standard Alla Volvo grävmaskiner är utrustade med telematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.


Nyhetsflödet Historiskt bränsleskifte minimerar utsläppen från asfaltverk NCC Roads har hittat ett sätt att tillverka asfalt med minimala koldioxidutsläpp. Om Nordens alla asfaltverk börjar eldas med träpellets istället för olja, kan branschens koldioxidutsläpp minska med motsvarande 217 000 bilars utsläpp per år. – Det är naturligtvis en minskad klimatpåverkan som har sporrat oss och som gör att vi nu tar steget och börjar använda förnyelsebart bränsle i asfalttillverkningen. Träpellets är dessutom en närproducerad och förnybar råvara, säger Göran Landgren, affärsområdeschef på NCC Roads.

En viktig fördel med träpellets är att den går att använda i stor skala, utan att påverka produktionen av livsmedel. Konkurrensen om odlingsyta för matproduktion är annars ett vanligt problem vid biobränsleproduk-

tion. Råvaran finns dessutom på nära håll, vilket gör att NCC och branschen på sikt kan undvika långa transporter ifrån oljeproducerande länder.

I dag tillverkas totalt 21 miljoner ton varmasfalt i Norden årligen, varav NCC står för ungefär en tredjedel. För NCC skulle det innebära en reduktion av utsläppen i tillverkningsprocessen med 154 000 ton CO2 per år, vilket motsvarar utsläppen från 73 000 bilar årligen. Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren kommer ytterligare asfaltverk att driftsättas i Sverige. NCC har redan flera gröna lösningar inom asfalt, bland annat återvinning och lägre temperaturer vid tillverkning. Träpellets är ytterligare ett steg

mot den långsiktiga målsättningen att bli en utsläppsfri asfaltproducent.

Problemfri avvattning sedan 1960

Grindex AB • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • marketing@grindex.com

8

krossordet # 122


Regeringens nya mineralstrategi I slutet av februari presenterade regeringen den nya nationella mineralstrategin, vars huvudsyfte är att främja gruv- och mineralindustrin. Det är ett viktigt dokument som kan leda till förbättrad återvinning av ballast, bättre grepp om entreprenadberg, bättre planering av materialflöden i storstadsområden, ökad tyngd i regionala materialförsörjningsplaner och vägledning för täkter i känsliga lägen. – Jag hoppas att de goda avsikterna kan förverkligas, säger SBMIs vd Björn Strokirk. I några länder har Mineralstrategin blivit en hyllvärmare, men regering föreslår att ett råd, som leds av näringsministern, ska stödja genomförandet. Det tycker jag låter riktigt bra. Kompetensförsörjningen lyfts fram i strategin och på forskningsnivån får Vinnova ökat fokus på gruv- och mineralnäringen. Även det internationella samarbetet betonas i mineralstrategin.

Volvo Construction satsar stort på Bauma 2013 Världens största anläggningsmässa, Bauma i München den 15–21 april, börjar ta form. Och en av de företag som gör en storsatsning på mässan är Volvo Construction Equipment då de i år tar med sig sitt ”Från berggrund-till-väg”-koncept till mässan. Volvos inomhusmonter kommer att bestå av 2 288 kvadratmeter utställningsyta och ytan på utomhusområdet kommer att vara 7 410 kvadratmeter stort. Här kommer bolaget bland annat att visa upp nya produkter, som till exempel grävmaskiner, asfaltläggare och demoleringsgrävmaskinen EC480D. Dessutom visar Volvo upp ett omfattande urval av verktyg för bolagets C-serie med kompaktlastare och en ny hydraulhammare för grävlastare och kompakta grävmaskiner. Pat Olney, bolagets president, kommer också att närvara vid en internationell presskonferens under showen, vid vilken han kommer att belysa handelsvillkoren, presentera nya produkter och skissera företagets framtida planer.

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 023-78 39 61

Kalmar Mats Waern 0480-44 39 15

Västerås Jenny Malmkvist 021-40 37 92

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Stockholm John Sjöström 08-688 67 18

Piteå Magnus Hedlund 0911-185 23

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Stockholm Per Johansson 08-688 64 08

Örebro Karolina Wettermark 019-17 89 33


miljösamverkan

L äs mer o m miljödom a r på medlems sidorna , sbmi.se

Den viktiga vattenfrågan

SBMI har producerat en rykande färsk lathund för verksamhetsutövare. Innehållet handlar om hur man kan undvika att få sin täkttillståndsansökan förvandlad till ett vattenmål. – Man kan inte undersöka sig bort från ett vattenärende men sökande kan undvika osäkerhet om de är ordentligt förberedda, säger Göran Risberg som är hydrogeolog och avdelningschef för Mark- och grundvatten på SGU, Sveriges geologiska undersökning. Text: Carina Tyskbo illustration: Eva Edberg

Göran Risberg har bistått SBMI med underlag till ett nytt informationsdokument för att hjälpa verksamhetsutövare, där syftet är att man redan i täkttillståndsansökan ska redovisa verksamhetens inverkan på vattenförhållanden. På så sätt kan bolaget undvika att tvingas söka tillstånd för vattenverksamhet där det egentligen inte borde behövas. – SGU:s starka sida är från mark­ ytan och neråt. Vi kommer in i processen när ansökan kommer in och när länsstyrelsen eller Miljödomstolen skickar ärendet till oss för synpunkter. Då tittar vi på bergtäkten och på de underlag som ligger till grund där, samt eventuell påverkan på grundvattnet. Bryter man under grundvattenytan och det finns biologiska skyddsvärden eller vattenförsörjning runt om, måste man ha på fötterna för att det inte ska bli påverkan. Vad innebär det när en täktansökan blir ett vattenmål? – Det har att göra med instanserna man kommer till och vad de trycker på. SGU är ingen beslutande myndighet utan en remissinstans. Det står

10

krossordet # 122

Länsstyrelsen eller Miljödomstolen fritt att fatta besluten, vi hanterar alla ärenden på samma sätt. – Vi är verkligen positiva till att undersökningarna genomförs. Man kan inte undersöka sig bort från ett vattenärende, ibland blir det ett vattenärende ändå beroende på förutsättningarna som råder på platsen och trots att undersökningen är hel-

täckande. Men man kan undvika mycket osäkerhet som sökande om man är förberedd. Hur kan osäkerheten se ut? – Man är otydlig i sin ansökan, skriver till exempel att man ska pumpa ut vatten men inte vart det ska ta vägen. Man uppger inte att grundvattnet kommer att påverkas och hur. Ökar antalet vattenmål? – Antalet expertutlåtanden från oss har ökat markant de senaste åren. Från 20 stycken år 2010 till 115 utlåtanden under 2012. Antalet rena vattenärenden har däremot legat ganska konstant eller minskat. SGU som myndighet har varit väldigt tydliga med att bergtäkter är att föredra framför brytning av sand och grus och ökningen av ansökningar hänger nog delvis ihop med detta. Oavsett om det blir ett vattenärende eller ej kommer det vanligtvis till SGU.

Göran Risberg är hydrogeolog och avdelningschefför Mark- och grundvatten på SGU.

SGU rekommenderar verksamhetsutövare att anlita en hydrogeolog när en ansökan ska tas fram. Varför? – Med en hydrogeolog till sin hjälp kommer man snabbare att kunna


producera en ansökan med högre kvalitet. Det kostar inte heller mycket i förhållande till vad det kan spara in i form av tid, arbete och kanske även pengar. En hydrogeolog är betydligt billigare än en jurist som en första instans. Och man har mycket mer på fötterna om man skulle få skadeståndskrav. – Hydrogeologen kan hjälpa bolaget att se vilket påverkansområdet är, det vill säga det område som blir påverkat av att man till exempel orsakar en grundvattenavsänkning, eller var det som skulle kunna läcka ut tar vägen. Hur kan branschen träna sig i att undvika vattenmål? – Från SGU:s sida kan vi inte sätta oss in i hur branschen jobbar, det kan ni allra bäst själva.

SBMI:s kursdagar där vi nyligen medverkat, var ett väldigt bra initiativ. Och det nya informationsdokumentet ger en god bild av hur man kan bli skickligare. Men jag tycker också att branschen ska ta fram de goda exemplen, inte bara peka på när det går fel. Visa på företag som har lyckats, där ärendet gått igenom – hur gjorde de? – Man kan också fundera på om branschaktörer skulle ha ett ramavtal med konsulter, något som skulle vara enkelt att upphandla. – Täktärenden ligger egentligen hos Naturvårdsverket, de är tillsynsmyndighet. Men som miljömålsmyndighet tar vi upp frågeställningar och har nu till exempel ett projekt som heter ”Låna en geolog”. Det riktar sig främst till den offentliga sidan men även i viss mån till konsulter och bolag.

Lathund med goda råd Informationsbladet ”Vattenmål eller inte – det kan hänga på ansökan” finns att läsa på SBMIs medlemssida www.sbmi.se. Det är är en lathund som är ska hjälpa verksamhetsutövare att redan i täkttillståndsansökan redovisa verksamhetens inverkan på vattenförhållanden. Den innehåller bland annat en checklista och goda råd och målet med lathunden är att verksamhetsutövaren i ansökan ska kunna lämna uppgifter av tillräcklig kvalitet om vattenförhållandena, för att myndigheten ska kunna avgöra om verksamhetsutövaren också behöver söka tillstånd för vattenverksamhet. I många fall har en planerad täkt inte sådan påverkan på vattnet i närområdet att ett tillstånd för vattenverksamhet behövs. krossordet # 122


”Onödigt fokus på en fråga som inte har betydelse” – Min uppfattning är att det har blivit ett omotiverat fokus på om ett täktärende innehåller delar som kan utgöra vattenverksamhet respektive miljöfarlig verksamhet. Den inställningen tycks delvis grundas på en missuppfattning och på okunskap om de juridiska bestämmelserna. Det säger advokat Agnes Larfeldt Alvén, på Zetterwalls Advokatbyrå. – Vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11:e kapitel definieras som vissa specifika åtgärder, bland annat bortledning av grundvatten. Att en verksamhet påverkar grund- eller ytvatten innebär dock inte att den definieras som vattenverksamhet, vilket verkar vara en utbredd missuppfattning, fortsätter hon.

samhällsekonomisk nytta som ska tillämpas. – Länsstyrelserna kan alltså inte hänvisa till juridiken och säga att en verksamhet ska prövas av mark- och miljödomstolen som ett vattenmål – bara med hänvisning till att täkten

Så säger miljöbalken

Hydrogeologisk utredning Syftet med miljöbalken när den kom 1999 var att åstadkomma en "prövning enligt balken". Det skulle minska skillnaden mellan vattenmål enligt 11:e kapitlet, respektive mål om miljöfarlig verksamhet enligt 9:e kapitlet. Reglerna gäller också vid prövningen av miljökonsekvenserna av verksamheten, det vill säga de allmänna hänsynsreglerna enligt 2:a kapitlet. Vid en prövning enligt 9:e kapitlet ska därför även konsekvenserna för yt- och grundvatten beskrivas och bedömas precis lika utförligt som för andra intressen. Om det finns ett behov ska man även göra en hydrogeologisk utredning. Skulle "bortledning" av grundvatten krävas är detta en vattenverksamhet som ska prövas av mark- och miljödomstolen. Men i denna prövning är det faktiskt samma hänsynsregler som gäller för bedömningen av verksamhetens miljöpåverkan. I ett vattenmål finns dock även vissa bestämmelser om rådighet och

12

krossordet # 122

Advokat  Agnes Larfeldt  Alvén, på Zetterwalls Advokatbyrå. påverkar grundvattnet. Och verksamhetsutövarna kan inte heller hävda att påverkan på grundvattnet inte ska ingå i prövningen hos länsstyrelsen. De måste förse länsstyrelsen med tillräcklig information så att prövningen kan göras. – Det kan tyckas att det är en onödigt komplicerad ordning och täktärenden kan ibland skapa svåra gränsdragningsfrågor. Men i sak är det samma bestämmelser som ska til�lämpas för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Oavsett om det handlar om ett fall för 9:e eller 11:e kapitlet. Jag kan tycka att det har blivit onödigt fokus på en juridisk fråga som inte har någon direkt betydelse ur miljösynpunkt.

Det finns många paragrafer i miljöbalken som rör vatten. Här räknar vi upp några av de viktigaste när det gäller materialtäkter. De skrivningar som finns i Miljöbalkens 11 kapitel 2 § säger att med vattenverksamhet avses 1. Uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bor tledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. Bor tledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. Tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). Tyvärr är det inte helt klar t vad som avses med ”anläggningar” och om en bergtäkt räknas som en anläggning. I Miljöbalkens 11 kapitel 6 § står det att: 1. en vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. I Miljöbalkens 11 kapitel 12 § står det slutligen att det inte behövs tillstånd enligt Miljöbalken om det är uppenbar t att vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena varken skadar allmänna eller enskilda intressen. Då behövs heller ingen anmälan enligt 11 kapitlet 9 a §.


Trygga din produktion med CRUSH Care

Serviceavtal för din kross eller sikt • Schemalagd service ger säkrare produktion och minskad risk för avbrott • Utökad garanti och inspektionsprotokoll med rekommenderade åtgärder • All service utförs av certifierad servicetekniker från Atlas Copco • Enbart Atlas Copco originalreservdelar används • Lägre total servicekostnad


miljöjuridik

Regelförenkling – var Bland oss som arbetar med tillståndsärenden, antingen som konsulter eller som verksamhetsutövare, finns det ofta en frustration över hur lång tid det kan ta att få ett tillstånd. Om saken är okontroversiell och någon större oenighet inte råder om vilka villkor som bör gälla måste då processen verkligen ta ett halvår eller ett år?

D

e flesta ser problematiken med detta och statsmakterna gör med jämna mellanrum olika försök med regelförenkling och enklare och effektivare system. Ändå lyckas man inte. Se till exempel Miljödepartements förslag i höstas om att reformera MKB-förfarandet (M2012/2031/f). Vad är orsaken till detta? En viktig faktor är naturligtvis att det finns starka motstående intressen, ofta representerade av miljömyndigheter och miljöorganisationer. Även om dessa kanske inte av princip är motståndare till förenklingar och mindre byråkrati så säger de kategoriskt nej till varje lagändring som skulle kunna uppfattas som en sänkt ambitionsnivå på miljöområdet. Man retirerar inte från vunnen terräng. Den politiska arenan förefaller också vara sådan att varje lagreform, för att inte vara politiskt självmord, måste presenteras och i vart fall ge intryck av att lagstiftningens skärps. Detta leder ibland till motstridiga och ganska underhållande formuleringar i lagförarbetena (se till exempel den senaste reformen av strandskyddsbestämmelserna). Men det gagnar knappast ambitionen att åstadkomma en tydlig och begriplig lagstiftning.

gästkrönikör: Mikael Lundholm, advokat och delägare i Fröberg & Lundholm Advokatbyrå. En byrå specialiserad på mark- och miljörätt.

Miljöproblemen ser annorlunda ut

För att lyckas måste man klarna sikten och inte låta lagen präglas för mycket av den ständigt pågående miljöpolitiska kampen. Sanningen är att även miljövården tjänar på tydliga, förutsebara regler där lika fall behandlas lika. En annan faktor som försvårar reformarbetet är EU:s lagstiftning. Nu är det nog inte så att EU-direktiven i sig är huvudorsaken utan snarare det sätt på vilket vi valt att införliva reglerna i vår egen lag. Ambitionen att vara bäst i klassen gör att Sverige sällan ber om undantag med hänsyn till vårt lands speciella geografiska och naturliga förutsättningar. Det finns skillnader mellan Nederländerna och Sverige

När man talar om att förkorta vägen till ett tillståndsbeslut glömmer man ofta bort att beslutet kan överklagas i flera steg.

14

krossordet # 122

som gör att miljöproblemen ser olika ut och kan motivera olika prioriteringar. Utöver denna från miljösynpunkt, i vart fall vissa delar, kanske omotiverat höga ambitionsnivå har Sverige en tendens att överimplementera reglerna. Om EU sjösätter ett system med långtgående MKB-krav för stora och ingripande projekt blir den administrativa bördan tung om vi nationellt utvidgar tillämpningsområdet till att omfatta tämligen små projekt. Detta kan vi inte skylla på EU. Det är lovvärt att Miljödepartementet nu försöker rätta till detta.

En nationell miljölagstiftning Det finns dock en rent lagteknisk komplikation knuten till EU-rätten som inte gör saken lättare. EU:s miljölagstiftning sett för sig bygger förvisso på en egen systematiskt struktur där saker hänger ihop på ett någorlunda genomtänkt sett. Det finns dock som alltid vad det gäller lagstiftning brister och egendomligheter. I Sverige har vi en miljölagstiftning uppbyggd kring miljöbalken. Den är också någorlunda strukturerad om än inte perfekt. Utmaningen uppkommer när lagstiftaren skall


god dröj smälta ihop dessa två något ofullkomliga system till ett – det blir sällan riktigt bra. Det kan inte skyllas på de utredningar och tjänstemän på regeringskansliet som arbetar med frågan. Uppgiften är sannolikt omöjlig. Demokrati- och rättsäkerhetsskäl kräver egentligen att lagstiftningen ska vara begriplig för medborgarna. Miljöbalken som den ser ut idag uppfyller knappast detta krav. Hur kan man lösa saken? Som medlem i EU kan vi naturligtvis inte ignorera EU:s miljölagstiftning. Frågan är dock om vi måste klänga oss fast vid vårt eget system. Jag tror på sikt, helst innan miljölagstiftningen imploderar, att vi måste ha en nationell miljölagstiftning som är en spegling av EU:s rent strukturellt – detta behöver inte betyda att kravnivån sänks. Det finns andra faktorer som försvårar vägen till en snabbare tillståndsprocess men som man knappast vare sig kan eller bör göra något åt. Både enskilda berörda och miljöorganisationers berättigade intresse av insyn och medverkan i tillståndsprocesser kräver naturligtvis att processen anpassas efter detta.

Det finns en naivitet och övertro på att miljöorganisationer i alla dess former och uttryck alltid agerar ansvarsfullt och rättrådigt. Det finns en uppenbar risk för att systemet missbrukas och att överklagandeinstrumentet används för att helt enkelt svälta ut företag och verksamheter som väckt miljörörelsens misshag.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Siktar

Värmeskåp

Beslutet kan överklagas Jag kan ibland uppleva att dagens system med först ett tidigt samråd med enskilda berörda, därefter utökat samråd med berörd allmänhet (vilket inkluderar samma personer en gång till) upplevs som förvirrande. Det händer att de närmast berörda grannarna engagerar sig i dessa tidiga skeden men sedan tappar intresset eller inte förstår att det är över själva tillståndsansökan de borde yttra sig. När man talar om att förkorta vägen till ett tillståndsbeslut glömmer man ofta bort att beslutet kan överklagas i flera steg och den tid, ibland åratal, som handläggningen tar i överinstanserna. Förutom de som faktiskt berörs av verksamheten, t.ex. grannar, har sedan länge även miljöorganisationer rätt att överklaga. Kraven på en miljöorganisation för att få överklaga vad gäller antalet medlemmar eller hur länge föreningen funnits sänks hela tiden. Nu gäller att man ska ha 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd. Någon lokal anknytning krävs inte. Därför kan friluftsorganisationer från Bohuslän överklaga strandskyddsdispenser på östkusten samtidigt som de som bor i området inte ens tillfrågas – de anses inte representera det allmänna intresset.

Vågar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se


teknik i framkant

Realtidsoptimering av krossar

att m채ta 채r att veta

16

krossordet # 122


Cirka 80 procent av det bergmaterial som används i svenskt samhällbyggande är maskinellt krossat berg, framställt i bergtäkter eller separata krossanläggningar. Ett faktum som har skapat ett behov av forskning kring hur bergmaterialindustrin kan utveckla krossprocessen och effektivisera produktionen av krossprodukter. Text: Johan A. Lundberg och Tomas Skagerlind foto: Johan A. Lundberg

krossordet # 120

17


Spränga? Ta med oss från start. METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrationsövervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljökonsekvensbeskrivning samt trafik- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Analys Prognos Mätning Uppföljning GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

18

krossordet # 122

www.norab.se


V

id Chalmers Tekniska högskola i Göteborg finns forskargruppen Chalmers Rock Processing Systems (CRPS). De har specialiserat sig på forskning och utveckling av bergmaterialindustrins produktionsprocess och klassas i dag som den främsta i världen inom sitt område. En av gruppens medlemmar är Erik Hulthén som har bedrivit forskning om bergmaterialindustrins processer sedan 2004. För nio år sedan inledde han doktorandprojektet Realtidsoptimering av krossanläggningar som år 2010 resulterade i en doktorsavhandling. Projektet ledde också fram till utvecklingen av en unik teknik som gör det möjligt att styra konkrossar och få maskinerna att producera mer

sten av den kornstorlek som tillverkaren önskar. – I projektet har vi kunnat redovisa förbättringar av produktutfallet med mellan 3,5 och 18 procent, säger Erik Hulthén.

Förfinad produktion Tekniken bygger på att datorer analyserar produktionen av olika sorteringar och kontinuerligt justerar krossens inställningar efter de olika produktflödena: styrning i realtid. Tekniken har rönt stor uppmärksamhet internationellt samt i närbesläktade näringsgrenar som mineral- och gruvindustrin där konkrossar också används för fragmentering av berg. I Sverige är Sand & Grus AB Jehander föregångare när det gäller att ta

i bruk denna nyutvecklade teknik för realtidsoptimering av konkrossar. Hösten 2012 hade företaget infört realtidsoptimering vid nio krossanläggningar i Sverige. En av dessa är Kålleredstäkten i Mölndals kommun, som är en av Göteborgregionens största bergtäkter med ett dagbrott som upptar en yta på cirka 45 hektar. I anläggningen produceras bland annat järnvägsmakadam samt asfalt och vägbyggnadsmaterial. Den årliga produktionen uppgår till cirka 1,2 miljoner ton. – I Kållered har Jehander investerat cirka 3–4 miljoner kronor i hårdoch mjukvara för att realtidsoptimera produktionen av bergmaterial. Vi tror på den här tekniken, som har stora möjligheter att vidareutvecklas och förfina produktionen av bergmate-

Precisionen ökar när datorerna styr krossprocessen. Operatörens roll förändras så att hon eller han kan fokusera på vad maskinerna ska producera istället för hur de ska producera.

Tekniken bygger på att datorer analyserar produktionen av olika sorteringar och kontinuerligt justerar krossens inställningar efter de olika produktflödena: styrning i realtid. krossordet # 122

19


teknik i framkant

rial ytterligare, säger Niklas Osvaldsson, regionchef hos Jehander i västra Sverige. Han konstaterar att optimeringstekniken gör särskilt stor nytta i en täkt som Kålleredstäkten där bergkvaliteten är skiftande. – Systemet innebär att krossen kan ta hänsyn till bergkvaliteten och anpassa bearbetningen efter den, säger han.

Har nått längst i världen

Teknologie doktor Erik Hulthén, har i sitt doktorandprojekt utvecklat ett avancerat system för styrning av konkrossar i realtid.

Niklas Osvaldsson ser många fördelar med realtidsoptimering. Bland annat en mer effektiv produktion, visualiserad produktionsprocess, minskat slitage på produktionsutrustningen tack vare bättre inställningar, färre stillestånd, ett mer effektivt resursutnyttjande av råvaran berg samt lättare att rekrytera kompetens till en bransch som använder moderna produktionsmetoder.

– För alla andra industrier är det en självklarhet att producera det man vill producera. Om Volvo vill bygga en V70 kommer det ut en V70 och inte en V50. Men produktionen av bergmaterial är inte lika lätt att styra. – Forskarna vid Chalmers som har nått längst i världen inom detta område, hjälper oss dock att bli effektivare producenter och gå i samma riktning. Här i Kållered har vi inte gjort en fullskalig utvärdering av tekniken, men bedömningen är att vi har lyckats förbättra produktutfallet från konkrossarna med mellan 5 och 10 procent.

Styrna produktionsbortfallet Maskinell krossning av berg har förekommit sedan första hälften av 1800-talet, då användning av bergkross i vägarna kom i bruk och de första stenkrossarna utvecklades. Och trots att krossarnas funktionssätt har

förbättrats är det fortfarande svårt att mer exakt styra produktionsutfallet och få krossen att producera mer stenmaterial av önskade kornstorlekar. Att det är svårt att styra produktutfallet från en krossmaskin beror bland annat på att egenskaperna hos det råmaterial som ska fragmenteras kan variera. Hittills har det också varit omöjligt att anpassa och förändra krossens funktionssätt till varierande produktionsförutsättningar under pågående drift.

Förädlat material En maskinparameter som har betydelse för produktionsresultat från en kross är inställningen av spalten, det vill säga avståndet mellan krosskonan och manteln. En felaktigt inställd spalt kan minska produktionen av önskade kornstorlekar och öka produktionen av oönskade kornstorfoto: anna hållams

I projektet har vi kunnat redovisa förbättringar av produktutfallet med mellan 3,5 och 18 procent. Erik Hulthén


Systemet innebär att krossen kan ta hänsyn till bergkvaliteten och anpassa bearbetningen efter den.

lekar i det förädlade materialet. En annan viktig parameter för kornstorleksfördelningen i ett krossat material är excentervarvtalet med vilket krosskonan arbetar inne i krossen. Ju högre varvtalet är desto fler kompressioner utsätts bergmaterialet för under genomloppstiden i krossen. Att justera varvtalet på en kross i drift har hittills varit en omständlig procedur. Av det skälet har konkrossar i de flesta fall körts med ett fast varvtal, ofta standardvarvtalet, under maskinens hela livslängd.

Steglös reglering Det finns dock teknik (frekvensomformare) för att steglöst kunna reglera varvtal på en kross som är i arbete. Det är dock först under senare årtionden som denna teknik gått ner i pris tillräckligt mycket för att de ska kunna vara lönsamt för bergmaterialindustrin att applicera den i sina processer.

Erik Hulthén har i sitt doktorandprojekt konstaterat att produktutfallet från krossmaskinerna kontinuerligt måste kunna mätas för att det ska vara möjligt att förbättra krossprocessen och optimera inställningen av spalt och varvtal i realtid. ”Att mäta är att veta” har varit hans motto genom hela projektet.

Förflytta materialmängder Ett sätt att mäta produktutfallet från en kross är att efter siktning väga materialflödet på de olika transportbanden som förflyttar materialet inom anläggningen. Bandvågar är dock relativt dyra i inköp och Erik Hulthén har därför utvecklat en mätmetod som bara kostar en sjundedel av vad en bandvåg kostar. Med denna metod beräknas produktutfallet genom att mäta den effekt som transportbandens elmotorer behöver för att förflytta materialmängder. Metoden har testats vid Kållered-

stäkten och visat sig ge tillräckligt god exakthet, för att kunna användas som styrinstrument i processoptimerande syfte. I dag används denna teknik på mer än 60 olika bandtransportörer.

Niklas Osvaldsson

Niklas Osvaldsson, regionchef för Jehander i västra Sverige, har samarbetat med forskarna från Chalmers i projektet Realtidsoptimering av konkrossar.

Optimerad inställning Inom ramen för doktorandprojektet har Erik Hulthén även utvecklat den mjukvara som behövs för att analysera produktutfallet och optimera inställningen av krossens spalt och excentervarvtal i realtid. Vid tester av mjukvaran noterades förbättringar av produktionsutfallet med mellan 4 och 18 procent på konkrossar med automatisk realtidsstyrning.

krossordet # 122

21


Norditek AB

090 - 71 22 00

www.norditek.se

info@norditek.se

Din leverantĂśr av slitgods & reservdelar

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com


utbildning & rekrytering

Ett klassrum med egen kross

Chalmersdoktoranden Gauti Asbjörnsson har programmerat krossimulatorn. Ett i viss mån revolutionerande projekt, menar Gautis handledare Erik Hulthén (till höger på bilden).

SBMI:s utbildning Produktion I har utökats med två nya moment. Från och med i år står såväl dolor som krossimulering på schemat. Stenkoll gör ett nedslag bland vetgiriga kursdeltagare. Text & foto: Niclas Kindvall

P

roduktion I är i första hand som en kurs för krossförare, maskinister och annan produktionspersonal. Dessutom fungerar den också som förberedande kurs inför Produktion II som mest riktar sig mot arbets- och produktionsledare. SBMI:s tekniske chef Jan Bida är mycket nöjd med de nya momenten i kursprogrammet.

– När det gäller dolor är det naturligtvis inte bara sprängarna som måste ha kunskapen, säger han. Det är bra för all personal att känna igen och kunna hantera de situationer som uppstår när det finns odetonerat sprängämne på arbetsplatsen. Det här har varit efterfrågat länge. Delmomentets föreläsare, Voglers Jan Johansson (ordförande i BEF), har lång erfarenhet av att lära ut i ämnet

och menar att det ofta finns brister i kunskaperna ute i täkterna. – Inom BEF, Bergsprängnings Entreprenörernas Förening, som vi som företag tillhör, har vi länge haft säkerhet och arbetsmiljö om en av de stora punkterna i vårt arbete. Och jag har i flera år åkt runt bland våra kunder i täkterna och pratat om dolor. Han berättar att systerorganisationerna BEF och SBMI en tid talat krossordet # 122

23


utbildning & rekrytering

När kursdeltagarna själva får berätta: om att få med dolproblematiken i kursprogrammet och i januari var det premiär inför förväntansfulla kursdeltagare. – Vi har anpassat det material jag använt tidigare och vi kommer att

David Lindström, NCC Roads, jobbar med mobila verk i Södra Sandby-täkten. – Jag är här för att lära mig lite mer och bli än mer insatt i produktionen. I förrgår fick vi mycket matnyttig information om dolor. Jag känner verkligen att när kursen är slut så har jag med mig många nya kunskaper hem.

Vi har anpassat det material jag använt tidigare och vi kommer att fortsätta utveckla det här momentet.” Jan Johansson

Sören Anderberg, Sydsten, processoperatör. – Jag är mycket intresserad av kursmomentet om krossimulering. Klar t man har hyfsad koll på det mesta sedan innan men på kursen får man en djupare insikt. Dessutom är det roligt att höra diskussionerna i olika ämnen och få en inblick i hur kollegorna på andra företag arbetar.

Jonas Nilsson, Swerock, ny som platschef i Skåne. – Jag är ny på posten och ska gå både Produktion I och Produktion II för att få den kompetens som krävs för mitt jobb. Min bakgrund är inom försäljning av betong och nu kommer jag närmare materialets ursprung. Kursen har varit väldigt givande hittills och jag är verkligen intresserad av krossteknik med allt vad det innebär.

24

krossordet # 120

fortsätta utveckla det här momentet. Premiären tycker han fungerade utmärkt. – Det kändes bra och nyttigt. Påfallande ofta är det många som inte känner till de lagar och föreskrifter som gäller just dolor och jag tycker det är viktigt att branschen skaffar sig mer kunskap. Det handlar ju faktiskt om att man ska kunna komma hem från sitt arbete utan att ha råkat ut för en olycka.

Träna styrning Den andra nyheten i Produktion I handlar om krossimulering, i grunden ett Chalmersprojekt där en simulerad anläggning bland annat ger operatörerna möjlighet att träna styrning av krossar utan att eventuella


misstag påverkar produktionen. Chalmersdoktoranden Gauti Asbjörnsson har byggt simulatorn: – Jag började för två och ett halvt år sedan med projektet och nu har vi kommit en bra bit på väg. Målet är förstås att komma så nära verkligheten som det överhuvudtaget går.

Dynamisk simulering Tidigare simulatorer har bara kunnat köras statiskt. Det fina i kråksången med den nya simulatorn är att man nu kan simulera produktionen dynamiskt, det vill säga i förändra förutsättningarna och variera inställningarna och snabbt se resultatet. – Det här är ett verktyg som kan användas i många olika sammanhang. Processoptimering är ett av

dem liksom operatörsträning. Det blir tillåtet att göra fel utan att förstöra hela processen vilket är en stor fördel. Händer något kan vi bara starta om och undersöka var någonstans det felade.

Trial and error Gauti Asbjörnssons handledare Erik Hulthén menar att den nya simulatorn i viss mån är revolutionerande: – Vi är inte riktigt där än men snart kommer vi att kunna göra riktiga träningsscenarier där vi på ett bekvämt sätt kan belysa olika problem och lära kursdeltagarna mer. Asbjörnsson håller med: – Nästa steg är att varje operatör har en egen dator uppkopplad mot simulatorn och kan träna på att opti-

mera processen. Det blir en trial-anderror-träning som jag tror kommer att vara väldigt lärorik. Jan Bida är även han övertygad om att projektet kommer att bli oerhört betydelsefullt för bergmaterialindustrin. – Tidigare har vi varit tvungna att utbilda på plats och det är varken tids- eller kostnadseffektivt. Det här är bara början, simulatorn kommer att utvecklas ytterligare och tanken är självklart att kunna köra en avancerad anläggning i klassrummet, som om det var i verkligheten. Den populära kursen Produktion I ges nästa gång i januari 2014.

Håll koll med Smartplanes • 3D och 2D-fotokarta • Höjddata • Resultat direkt på plats

Instant Aerial Mapping – You can do it! www.smartplanes.se info@smartplanes.se

”Med en upplösning på några centimeter ser du detaljerna och helheten samtidigt”

krossordet # 122

25


Täktansökningar som inte går igenom på grund av att bolaget inte har kunnat uppvisa ”lämpligaste plats” för lokaliseringen har visat sig vara ett nytt problem för branschen. Ett färskt exempel på ett sådant fall är i Skrike i Västernorrlands län.

26

krossordet # 122


Två aktuella domar i Mark- och Miljödomstolen respektive Mark- och Miljööverdomstolen visar på ett för branschen knivigt dilemma. Täktansökningar som faller på grund av att bolaget inte kunnat uppvisa ”lämpligaste plats” för lokaliseringen. Något som har skapat besvikelse men också frågor. Text: Carina Tyskbo ILLUSTRATIONER: EVA EDBERG

Bra, bättre, lämpligast? – när begreppen fäller

H

ur ska bolagen, politiker och beslutsfattare kunna gå åt samma håll i den viktiga frågan om att ersätta naturgrus med bergmaterial? Och hur ska Miljöbalkens formuleringar egentligen tolkas? Stenkoll bad Tove Andersson, advokat och miljörättsexpert på Wistrand Advokatbyrå, att utifrån miljöprövningsperspektiv titta på de båda domarna Skrike i Västernorrlands län och Kammarberget i Hallands län. Domarna är intressanta vad gäller den övergripande prövningen. Vilka intressen ska ha företräde och vad ska de facto beaktas? Hon menar att det generellt ställs högre krav på en lokaliseringsutredning ju större motstående intresse det finns och hur ifrågasatt en lokalisering är. – Klart är att det ställs höga krav vid höga bevarandevärden, det blir något av ett specialfall. Överlag kan man också konstatera att transporter här har getts lägre dignitet än i vissa andra sammanhang, säger Tove Andersson.

Tove Andersson, advokat och miljörättsexpert på Wistrand Advokatbyrå.

Både Kammarberget och Skrike har en hel del motstående intressen. I fallet Skrike ser man att det i en avvägning kan vara möjligt att acceptera något längre transporter än annars. Det blir närmast en typ av specialfall när det finns höga bevarandevärden. Naturgrus ska om möjligt ersättas med annat material. Men vad innebär det för möjligheterna att etablera sig på nya platser om flera lokaliseringar underkänns? Visar det sig att man inte kan få tillstånd på lämpliga platser krävs reflektion kring om lagstiftningen fungerar. – Kanske vi i det läget skulle behöva en energi- och resursbalk som komplettering till miljöbalken? säger Tove Andersson.

Överlag kan man också konstatera att transporter här har getts lägre dignitet än i vissa andra sammanhang.” Tove Andersson krossordet # 122

27


De juridiska ombudens kommentarer: Bo Hansson, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå Är formuleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering? – Platsvalsregeln i Miljöbalken säger i princip att man ska nå ändamålet med minsta olägenhet och skada. Tillståndsmyndigheten avgör. För att visa att man uppfyller platsvalsregeln kan man till exempel använda sig av kommunala planer och en utförlig alternativredovisning. Ju mer kontroversiell lokaliseringen är desto större krav ställs på sökandens bevisning. Att etablera en verksamhet på en ny plats är vanligtvis mer kontroversiellt än att fortsätta verksamheten på en plats som redan tagits i anspråk. – I Sverige har kommunerna planmonopol. Att kunna åberopa en relativt sett färsk översiktsplan till stöd för sin lokalisering väger därför tungt vid bedömning av om platsvalsregeln är uppfylld. Tyngre än alternativredovisningen som alltid kan tolkas på olika sätt.


Kan du säga något om fallet Kammarberget, där du var ombud. Varför fick inte företaget igenom sin täktansökan? – Kammarberget är en utmärkt lokalisering för en bergtäkt med tanke på exempelvis bergkvalitet och transportavstånd. I närheten av Kammarberget finns dock en rad riksintressen för naturvård och friluftsliv. Dessa motstående intressen bevakas mer intensivt av våra statliga myndigheter än täktintresset. – Kungsbacka kommun har i sin översiktsplan inte pekat ut Kammarberget som en lämplig plats för en bergtäkt. Därmed har de inte tagit striden med länsstyrelsen om lämpligaste markanvändning. Trots en mycket omsorgsfull alternativredovisning ansågs vi därför inte ha visat att platsvalsregeln var uppfylld.

www.kellve.com

Upplever du domslutet som felaktigt? – Domstolens bedömning är inte fel bara för att det avviker ifrån den egna bedömningen. Jag är naturligtvis besviken över att vi inte nådde ända fram. Vår alternativredovisning visade att vi effektivt kunde mildra konsekvenserna vid Kammarberget genom utformningen och de försiktighetsåtgärder vi förslagit. För alternativen gick det inte att vidta samma åtgärder eftersom transporterna då skulle innebära mycket större problem för de närboende. Det är alltså enklare att anpassa täkten för att minimera omgivningspåverkan jämfört med att minimera påverkan från transporterna – vilket vi också lyfte fram i vårt överklagande. – Mark- och miljööverdomstolen valde dock att inte meddela prövningstillstånd, så hur ledamöterna

där resonerade lär vi aldrig få veta. Vad tror du krävs för att det ska bli lättare att få tillstånd till nya täkter? – Kommuner måste aktivt arbeta in var de nya bergtäkterna ska ligga i sina översiktsplaner. De måste ta den striden även om det kan vara politiskt obekvämt. SGU och andra statliga myndigheter måste också delta

Jag är naturligtvis besviken över att vi inte nådde ända fram. Bo Hansson


regelverk foto: svevia

Det händer att täktansökningar inte går igenom eftersom bolaget inte har kunnat uppvisa ”lämpligaste plats” för lokaliseringen. Men hur kan man egentligen hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering?

aktivt i arbetet med var de nya täkterna ska ligga, inte bara förklara att de föreslagna platserna duger alternativt inte duger. – Läggs ansvaret helt över på branschen lär vi inte få se så många nya bergtäkter med korta transporter till avsättningsområdena. Detta kommer att leda till sämre luftkvalitet och till att det blir dyrare att bygga – konsekvenser som enskilda individer inte behöver ta ansvaret för men som i princip alla förlorar på. Vilken roll har bolagen som ansöker – kan de bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?” – Det finns gränser för vad täktexploatören kan visa på egen hand. Vilka undersökningar har man i praktiken möjlighet att utföra på olika platser för att bedöma bergkvalitet också vidare? Våra politiska mål begränsar möjligheten att använda grustäkter.

30

krossordet # 122

– Jag saknar politiska ställningstaganden om hur viktigt det är att de bergtäkter som ska leverera helkrossmaterial för att ersätta gruset ligger där det byggs, det vill säga tätortsnära. – Man kan jämföra med vindkraften. Där har regeringar och riksdag uttalat att det är ett angeläget allmänt intresse att den byggs ut i stor skala. Energimyndigheten har fått extra anslag för att peka ut platser som är av riksintresse för vindkraften. Extra pengar finns att söka för de kommuner som uppdaterar sina översiktsplaner med var i kommunen som vindkraften ska byggas. – På motsvarande sätt måste myndigheter och politiker våga peka med hela handen: HÄR ska de nya bergtäkterna ligga.


Anders Linnerborg, Zetterwalls Advokatbyrå Är formuleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering? – I lokaliseringsbestämmelsen i Miljöbalken kapitel 2 ska platsen vara lämplig. Om man ska säga lämpligast riskerar man att det bästa blir det godas fiende. Många gånger gör man en lite väl snäv bedömning. Man isolerar konflikten kring platsens värden, till exempel vatten och geologi, och glömmer den kedja av indirekta effekter som inte bara påverkar den plats där verksamheten bedrivs utan också omgivningen och omvärlden. Bedrivs inte verksamheten där kommer den att bedrivas någon annanstans. – Det finns dock andra regler som styr lokaliseringsutredningar. Tittar man på lämpligaste användningen utifrån fyndigheten, bör det ha stor betydelse. Frågan är hur omfattande jämförelsen ska vara utifrån andra aspekter. Kan du säga något om fallet Skrike, där du var ombud. Varför fick inte företaget igenom sin täktansökan? – Den planerade täkten var placerad i anslutning till ett område med höga natur- och friluftsvärden, Skuleskogens nationalpark, varav delar även är utpekat som Natura 2000-område. Länsstyrelsen, Naturvårdsverket med flera mobiliserade ett jättemotstånd – nationalpark och världs-

arv är tunga komponenter. Dessutom var det fråga om förhållandevis lite material. Jag tror inte att man hade fått tillstånd även om sökanden hade redovisat lämpligaste alternativa lokalisering. Domstolen hade ändå dömt till naturvärdenas fördel. – Transporterna kom inte till uttryck klockrent i Skrikefallet, den ökning av transporter som skulle uppkomma räckte inte för att kompensera för de motståendes intressen på platsen. Domstolen tryckte på de alternativa lokaliseringarna. Det fanns ett antal ställen som skulle ge längre transporter men som sökanden avfärdade, också på grund av att berggrunden var sämre där. Vad tror du krävs för att det ska bli lättare att få tillstånd till nya täkter? – Beslutfattare vill så långt det går utnyttja befintliga platser, att man inte ska ta i anspråk jungfrulig mark. En helt ny täkt med begränsade materialvolymer kan bli svår att få tillstånd till när man väger nytta mot miljöpåverkan. En ny täkt som får större betydelse för materialförsörjningen kan ha bättre förutsättningar att få tillstånd.

Vilken roll har bolagen som ansöker – kan de bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?” Jag tror framför allt att bolagen måste se eventuella hinder tidigare och vara noga med att gå fram med ”rätt” alternativ. Det blir allt svårare att ta striden mot stora, uppenbara, allmänna och enskilda intressen. Tror du att det här domslutet kan påverka framtida täktansökningar? – Möjligen måste sökanden tidigt i processen försöka se hinder och eventuellt avfärda vissa alternativ. Inte särskilt många täkter ligger invid nationalparker, så fallet var speciellt. Även om en del formuleringar i domen kan vara oroande kommer man inte att särskilt ofta att kunna peka på Skrikefallet i rättstillämpningen.

På nästa sida: branschens och domstolens kommentarer.

Har tonen skärpts hos beslutsfattaren? – Det är nog på flera plan en skärpning om man ser till praxis. Inte minst gäller det för naturgrus. Förhoppningen var att man hade insett att behovet av bergballast ökar.

Jag tror inte att man hade fått tillstånd även om sökanden hade redovisat lämpligaste alternativa lokalisering. Domstolen hade ändå dömt till naturvärdenas fördel. Anders Linnerborg krossordet # 122

31


regelverk

Branschens kommentar: Sara Selegran, Svevia Är formuleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering? – Det är redan svårt att etablera nya bergtäkter. Efter Mark- och miljööverdomstolens avgörande känns det som om det läggs en enormt stor bevisbörda på verksamhetsutövaren

Sara Selegran

att visa på bästa plats. Inte ens möjlig plats, utan bästa. – Det här kommer att bli ett framtida nålsöga från branschen och en otroligt viktig fråga för SBMI att fokusera på. Det som blir extra svårt är att vi inte får någon vägledning i målet om vilka kriterier som bör vä-

ga tyngst vid platsval för ”minsta intrång” och hur branschen bör tänka. Vilken roll generellt har bolagen som ansöker – kan ni bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?” – Lokaliseringar av bergtäkter är komplext och viktigt. Man måste lokalisera där marken har den kvalitet som matchar marknadens efterfrågan på produkter. Vi styrs redan från början av materialets-, berggrundens beskaffenhet och kan inte ta vilket berg som helst. – Utöver det styrs vi i lokaliseringsutredningen naturligtvis av närheten till bostäder, naturvård, kulturvård, rennäring, rörligt friluftsliv med mera. Det är också viktigt att lätt kunna transportera ut materialet till avsättningsområdet på bra utfartsvägar utan stort störningsmoment. Har tonen skärpts hos beslutsfattaren? – Jag måste säga att det har blivit en markant skärpning i tolkningen av bästa plats. Självfallet visar man alltid på en bra och möjlig plats, men den bästa? Och inom hur många mils radie? Utöver Länsstyrelsen och Naturvårdsverket ifrågasatte ingen

– närboende, allmänhet – den föreslagna lokaliseringen. – Värt att nämna är även att Naturvårdverket ansåg det som okej att materialet istället kördes in till området, det vill säga måste dras långa sträckor på allmänt vägnät. Det var en förvånande argumentation i målet som går stick i stäv med övriga miljömässiga konsekvenser. – Ett antal naturgrusstäkter ska stänga till förmån för bergtäkter. Men Mark- och miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen går inte hand i hand med miljömålen. Avslag som det här gör det svårt för verksamhetsutövaren att gå i den riktning som lagstiftaren pekar ut. Tror du att det här domslutet kan påverka framtida täktansökningar? – Ja, detta är ju praxisbildande, en vägledning för täktetableringar med förutsättningar som liknar denna. Ingen startar en sådan här process för ros skull, massor av arbete med kontroll av marknad och ekonomiska underlag ligger bakom. Det som nog måste till framöver är att myndigheter eller någon annan än verksamhetsutövaren pekar ut platser och områden som är ”de bästa”.

Domstolens kommentar: Göran Stenman, rådman vid Mark- och Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. – Kammarberget var ett speciellt mål. Den sökta lokaliseringen låg så till att det fanns riksintressen och andra skyddsintressen i närområdet. Det fanns andra tänkbara lokaliseringar varav en eller två som framstod som ungefärligen lika bra men skulle bli något dyrare för bolagen. Så vitt vi kunde förstå hade man valt Kammarberget på grund av de lägsta kostnaderna, tittade man på andra parametrar var de i stort jämförbara. Men de andra platserna hade inte samma skyddsintressen, även

32

krossordet # 122

om Bo Hansson visade att man kunde mildra påverkan. – Vad gäller lämpligheten så har man å ena sidan samhällets och den enskilde verksamhetsutövarens behov av material. Å andra sidan Miljöbalkens olika bestämmelser, inte minst 3:e och 4:e kapitlet. Lokalisering kräver mycket riktigt att man ska välja bästa plats men vägningen i varje enskilt fall kan vara svår. I fallet Kammarberget tyckte vi inte att bolaget hade valt bästa plats. – Alla är intresserade av att branschen övergår från grus till berg. För att underlätta för bolagen skulle det vara bra om kommunerna bättre kan vara med och peka ut var tänkbara lokaliseringar kan ligga. Därför borde det göras en inventering av de olika parametrarna: Var finns berg av

Göran Stenman tillräckligt god kvalitet, och var finns bergstillgångarna i områden där man kan tillåta en täkt? Inventering, redovisning, planering ska ske på länsstyrelsenivå – de känner sitt län och ett län är betydligt större än en kommun.


BERGSSKOLAN

Utbildning inom berg och metall sedan 1830

Anlita Krosskonsult!

Högskoleingenjör - Berg och anläggningsteknik Högskoleingenjör - Underhållsteknik (på distans) Högskoletekniker - Berg- och anläggningsteknik Högskoletekniker - Metall och verkstadsindustri Basår

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk. Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

läs mer på bergskolan.se En del av Skandinaviens nordligaste tekniska universitet Forskning & utbildning i världsklass Luleå tekniska universitet

Sweden_120x194_Ads_ NO X Text.pdf 3 19/10/2012 14:48:18

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

MAXAM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service: En helhetslösning som bygger på 140 års innovation och erfarenhet. Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter. Global Product Finder

Initiation Systems

Electronic Systems

Packaged Explosives

Bulk Explosives

MAXAM Sverige • AB Sörmons Grusgrop P.L. 89 02 • 65346 Karlstad Sweden • Tel: +46 (0) 54 53 53 10 • email: contact.se@maxam.net • www.maxam.net


teknik i framkant

Fler användningsområden för torrt siktat stenmjöl Vissa bergarter ger mer stenmjöl än kunderna vill köpa. Men Pär Johnning har visat att med rätt behandling kan man skapa nya värden och till och med sälja den stora hög med stenmjöl som man redan har. Text: Tomas Skagerlind och björn strokirk foto: Anna Hållams och Mogensen

I NCC Roads krossanläggning i Stenungsund växte högen av 0/2 material (stenmjöl med 0 till 2 mm:s kornstorlek) år för år. – Kommunens tillsynsman började se det som ett kvittblivningsproblem och en deponi, säger Pär Johnning, platschef i täkten, och själv fick jag varje år skriva ner värdet på materialet som hade kostat en hel del att producera.

Delar finmaterialet i tre storlekssorteringar

Pär Johnning, NCC.

Lösningen blev att förädla materialet i flera steg medan det fortfarande var torrt. Utgående från ett torrt kubiserat 0/2 material vindsiktar man bort ”svansen” 0/0,5 där mycket av det fria glimret återfinns och fillern 0/0,063. Kvar blir ett skapligt betonggrus med bara 1,5 procent fritt glimmer. Med god koll på ingående komponenter kan man redan nu proportionera fram rätt siktkurva. Till betongändamål återför man idag 10 procent av mellansorteringen 0/0,5, vilket

fungerar väl trots glimmer, och ungefär en procent filler. – Glimmer i betong är tydligen en komplex historia. I tunna skikt av flytspackel på golv, tycks glimmerflaken lägga sig horisontellt och bidra till att ”armera” spacklet. Det finns inga enkla sanningar, säger Johnning. Betong skapas som bekant av cement, ballast och vatten. Betongindustrin vill ha stabila konstanta förhållanden och de väljer ett ”naturfuktat” material som legat några månader i regn och väta. Därmed håller det hela tiden samma fukthalt.

Mer uppdelade sorteringar Efter vindsiktning är dock materialet torrt, vilket är en poäng för asfalten – våta avskiljningsmetoder innebär att man får kvar en viss mängd fukt: minst 6 till 7 procent. För att fungera i asfalt måste man först torka materialet och det kostar en liter olja per procent och ton. Med dagens oljepris blir det nästan 100 kronor per ton för torkningen. Pär Johnning menar att man bör sikta stenmjölet ytter-

Glimmer i betong är tydligen en komplex historia. I tunna skikt av flytspackel på golv, tycks glimmerflaken lägga sig horisontellt och bidra till att ”armera” spacklet. Pär Johnning

34

krossordet # 122


ligare. Han utgår från hur mycket mer man kan få betalt för att dela upp 0/16 i kortare sorteringar 0/2, 2/5, 5/8, 8/11 och 11/16: en siktkostnad på cirka 10–15 kronor per ton ger en betydligt större värdeökning. Han drar slutsatsen att även finmaterialet bör förädlas. Den vindsiktade mellansorteringen 0/0,5 används redan som fogsand vid plattläggning där man vill få helt täta fogar som inte ger utrymme för ogräsfrön. Här kanske man

Kort om Mogensens siktar: Siktarna bygger på ett patent från 1946 där man med större lutning på siktplanet och tunt med påmatat material (ingen bädd) minskar risker för pluggning och får stor kapacitet. De har en linjär eller elliptisk vibrationsrörelse där par tiklar av rätt storlek snabbt passerar igenom siktduken. Siktarna vänder sig till en bred kundkrets som kan indelas i tre lika stora segment: Mineral – främst sand och kalk, Foder – främst pellets och foderråvara före malning (man spara kvarnarna genom att inte mala i onödan) samt Övrigt – främst gruvberg (sållar gråberg från malm), järnmalmspellets, råvaror till smältverk och konstgödsel. Siktarna sägs ge kor ta driftstopp även vid svåra driftförhållanden. De är byggda för avskiljning från ca 0,1 till 30 mm, men klarar styckestorlekar upp till ca 50 mm. De tillverkas med ett till fem siktdäck. De kan även levereras med elektronisk fjärrövervakning mot siktduksbrott.

kan nå en mer miljömedveten kundkrets som inte vill använda RoundUp. Med mer uppdelade sorteringar kan nya kunder nås. – För att bredda kundkretsen ytterligare borde vi dela materialet ännu mer, säger Johnning. Försök med Mogensens specialsiktar (typ SEL1056 med fem siktdäck) visar att det låter sig göras. Man har i Mogensens laboratorium delat 0,5/2 i fyra ”korta” steg. En förutsättning för att kunna sikta exakt med så ”korta” storleksintervall är att NCC har vindsiktat bort den fina filler som normalt sätter igen en finmaskig sikt.

Mogensen-SEL är en långdäckad specialsikt av Sizermodell med linjära vibrationsrörelser som ger en skonsam och effektiv siktning. Den är främst avsedd för avskiljningar från cirka 0,1–30 mm och klarar en påmatad styckesstorlek upp till ungefär 50 mm.

Konkurrenskraftigt pris Efter denna uppdelning kan man kanske skapa bra golfbanesand, filtersand och mycket annat. Även mellansorteringen bör kunna delas vidare på ett värdeskapande sätt i små partiklar och större glimmerflak. Det finns en marknad för båda produkterna. – Det vi får då blir produkter som måste hanteras torrt, till exempel i slutna plastsäckar eller i silos. Troligen får maskintillverkare ta fram ny utrustning som kan automatisera en sådan process om priset ska bli konkurrenskraftigt. Ett ursprungsmaterial som rentav saknade köpare – och därmed i värsta fall skulle ha skapat en kostnad när det deponeras – har i så fall blivit värdefullt för de nya kunderna och lönsamt för producenten.

krossordet # 122

35


entreprenadberg

Produkt eller avfall – entreprenadbergets status är en tvistefråga Enligt planerna ska arbetet med det jätte­ lika infrastrukturprojektet Förbifart Stockholm inledas i slutet av innevarande år. Byggstarten förutsätter att alla nödvändiga ansökningar om tillstånd då passerat de juridiska instanserna. Just nu ligger flera mål hos Mark- och miljödomstolen i Nacka. En av tvistefrågorna är hur det berg som sprängs ut ur de blivande tunnlarna ska klassas – som en produkt eller ett avfall? Text: Niclas Kindvall

Foto: Micke Lundström

Illustration: Eva Edberg

36

krossordet # 120


krossordet # 120

37


entreprenadberg

Illustration: Trafikverket

Eva-Britt Eklöf Petrusson

Förbifart Stockholm är ett av de genom tiderna största infrastrukturprojekten i Sverige och består av drygt 21 kilometer väg, varav 18 kilometer i tunnel. Trafikverket räknar med att byggtiden sträcker sig tio år från det första spadtaget. Mängden berg som ska sprängas ut ur de blivande tunnlarna uppges uppgå till omkring 20 miljoner ton – material som måste transporteras bort och så småningom användas till andra ändamål.

För att massornas påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt, och för att minimera belastningen på vägnätet, ska tre hamnar byggas, dels en vid Sätra varv i Norsborg och dels två stycken på Lovön. En stötesten i de pågående målen i Mark- och miljödomstolen i Nacka rör hur det bortsprängda entreprenadberget ska klassas. Trafikverket hävdar att massorna är en biprodukt medan remissinstansen Naturvårdsverket menar att entreprenadberget inte kan sägas

De entreprenörer som i slutänden tar emot massor klassade som avfall behöver också ha tillstånd för detta.

38

krossordet # 122

Eva-Britt Eklöf Petrusson

vara annat än avfall och att tillstånd för den hanteringen i så fall behöver sökas.

Inte enkelt SBMI har låtit WSP Environmentals miljöjurist Eva-Britt Eklöf Petrusson titta närmare på frågan. – Det är naturligtvis inte alldeles enkelt. Naturvårdsverkets ståndpunkt grundar sig på miljöbalkens bestämmelser som i sin tur bygger på EU:s avfallsdirektiv där det framgår att varje material som innehavaren avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med anses utgöra avfall. – Det finns dock undantagsbestämmelser. Ett ämne eller ett föremål kan också utgöra en biprodukt – i motsats till avfall – om tre kriterier är uppfyllda. Om materialet har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyf-


tet inte är att producera materialet, om materialet kan användas direkt utan någon direkt bearbetning och om materialet kommer att fortsätta användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning.

Inte en biprodukt Naturvårdsverket menar att avfallsdefinitionen är uppfylld och att inga undantagsregler är tillämpliga. Verket säger också att entreprenadberget inte kan sägas vara en biprodukt efter-

som den inte uppkommer genom en "tillverkningsprocess". Trafikverket å sin sida menar att bergmassorna inte utgör avfall utan en biprodukt som kommer att användas som vägbyggnadsmaterial i såväl Förbifart Stockholm som i andra projekt. Den återstående andelen entreprenadberg kommer att bjudas ut till försäljning på den öppna marknaden. – Om berget kommer att klassas som avfall medför det att det kan krävas ytterligare miljöprövningar till exempel när det blir fråga om mellanlagring av avfall, något som Trafikver-

En ny standard för remtransmissioner

ket naturligtvis vill försöka undvika om det är möjligt, säger Eva-Britt Eklöf Petrusson. – De entreprenörer som i slutänden tar emot massor klassade som avfall behöver också ha tillstånd för detta. Sedan när materialet används för exempelvis vägbyggnation kan det också krävas en prövning eftersom det blir fråga om att använda avfall för anläggningsändamål.

20 miljoner ton entreprenadberg ska sprängas ut under byggandet av Förbifart Stockholm.

Miljöpåverkan Att 20 miljoner ton entreprenadberg kommer att medföra miljöpåver-

Excellent Minerals Solutions

GEMEX®

Belt Tensioning System Minska produktionsbortfallet beroende på problem med remtransmissioner. Gemex® beprövade system hjälper dig att på några minuter byta remmar utan uppriktning av remskivor på viktiga applikationer i din maskinpark. Korrekta förutsättningar ger ökade produktionsresultat. Därför är det inte oväntat att Gemex® systemet blivit standard hos många processindustrier över hela världen. För mer information vänligen kontakta oss: www.gemex.se 0970 – 644 00 GEMEX is a registered trademark of Gema Industri AB. Weir is a registered trademark of Weir Engineering Services Ltd.

Copyright © 2013 Weir Minerals Europe Limited. All rights reserved.

krossordet # 122

39


entreprenadberg

Arbetet med Citybanan under Stockholm har gett många viktiga erfarenheter när det snart är dags att sjösätta nästa stora infrastrukturprojekt.


Vad är Förbifart Stockholm? Trafikverket bygger en ny väg för E4 väster om Stockholm. Förbifar t Stockholm är drygt 21 km lång varav cirka 18 km i tunnel. Vägen ansluter till ytvägnätet via sex trafikplatser. Restiden för hela sträckan beräknas uppgå till knappt 15 minuter. Vägen byggs i nära samarbete med fem direkt berörda kommuner samt SL, Storstockholms Lokaltrafik.

foto: niclas kindvall

Fakta Förbifart Stockholm

Varför byggs Förbifart Stockholm? Leden binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar känsligheten för störningar i Stockholms trafiksystem. Tid och kostnad? Byggstar t planeras till slutet av 2013 och beräknas vara färdig cirka tio år senare. Budgeten omfattar cirka 28 miljarder kronor räknat i 2009 års prisnivå. Förbifar t Stockholm finansieras till 80 procent via trängselskatter och till 20 procent med statliga medel. Ingen trängselskatt planeras utgå på sträckan. Bakgrund? Diskussionerna om en förbifar t väster om Stockholm har pågått under många år och ett fler tal alternativ har utretts. I Vägverkets ställningstagande till vägutredningen för nordsydliga förbindelser hösten 2006 förordades alternativet Förbifar t Stockholm och 2008 lämnades Förbifar t Stockholm till regeringen för tillåtlighetsprövning. Regeringen medgav tillåtlighet i september 2009.

kan, bland annat till följd av transporter är det ingen som ifrågasätter, motsättningarna gäller klassningen och vad den i så fall får för konsekvenser, särskilt vid stora infrastrukturprojekt.

Avfallsdom innebär kostnader Utöver tillstånd och kontroller medför också en eventuell dom där berget klassas som avfall att det kan tillkomma kostnader i form av beskattningen av avfall. I förlängningen kan detta innebära att Trafikverket inte kan hitta entreprenörer som är villiga att

ta emot materialet. Trafikverket ska senast den 31 mars inkomma med kompletteringar till Mark- och miljödomstolen och då också bemöta Naturvårdsverkets synpunkter. NCC Roads är en av de entreprenörer som kan bli inblandade i hanteringen av det entreprenadberg som ska sprängas och borras ut. Leif Pettersson, arbetschef Region Öst, säger sig inte ens våga tänka på konsekvenserna om bergmassorna skulle bli klassade som avfall. – Jag kan inte se det på det viset. För mig är detta en produkt som

Leif Pettersson, arbetschef Region Öst.

Som bransch spelar det ingen roll hur hårt vi arbetar med de övriga miljöaspekterna om det sedan visar sig att vi måste transportera alldeles för långt. Leif Pettersson

Illustration: Trafikverket

krossordet # 120

41


är värdefull och jag tror på en bra lösning. Det måste helt enkelt fungera, för miljöns skull. Leif Pettersson pekar också på andra problem som måste lösas innan 20 miljoner ton ska transporteras iväg: – Det är oerhört viktigt att logistiken kring hela den här hanteringen fungerar optimalt. I min värld skulle entreprenadberget transporteras korta avstånd, till lokala terminaler – ungefär som ett slags handelsplatser – för att där bearbetas och säljas. Transporterna är en stor bov i sammanhanget. Som bransch spelar det ingen roll hur hårt vi arbetar med de övriga miljöaspekterna om det sedan visar sig att vi måste transportera alldeles för långt. I och med att grustäkterna håller på att fasas ut – en utveckling Leif

Pettersson helt och fullt står bakom – menar han att det är oerhört betydelsefullt att återvinna så mycket material som det överhuvudtaget går. – Vi måste hitta lokala platser där vi kan ta emot och bearbeta massorna på bästa sätt. Enligt Leif Pettersson finns det en del negativa aspekter med entreprenadberg, framförallt att det ibland kan vara svårt att garantera kvaliteten – massorna kan vara blandade från olika platser med skilda geologiska egenskaper. Men det finns också lösningar. – Vi använder helt enkelt inte entreprenadberg till exempelvis asfalt och betong där kraven är höga, det finns andra användningsområden. Sammanfattningsvis är materialet väldigt värdefullt.

Fakta Förbifart Stockholm Störningar på miljön? Miljöbalken stipulerar att miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, alltid ska finnas med när Trafikverkets planer prövas av regeringen. Syftet med en sådan är att identifiera och beskriva vilka effekter som trafikleden kan medföra på människor och miljö, det vill säga hur vi hushållar med mark, vatten, råvaror och energi både under byggskedet och när leden är klar. Det står klar t att störningar i närmiljön inte kan undvikas. Tillfälliga störningar som buller från sprängningar och borrning samt ökade transpor ter med bergmassor och material kommer att uppstå. Provisoriska hamnar, transpor tvägar och etableringsytor innebär också intrång och miljöstörningar. Förebyggande åtgärder och olika insatser kommer att vidtas både där människor bor och där miljön är särskilt känslig för att minimera störningarna. I och med att trafikleden huvudsakligen går i tunnlar kommer störningar under byggtiden framförallt att utgöras av sprängningsarbeten. Enskilda fastigheter bedöms påverkas av sprängningsarbetena under 6–8 månader. Mycket är dock beroende på grundläggningen av fastigheten, vilket djup tunneln ligger på, bergets kvalitet samt avståndet till arbetena. Entreprenader? Totalt beräknas runt femtio olika entreprenader i olika storlekar upphandlas, såväl totalentreprenader som utförandeentreprenader. Ersättningsformerna för dessa kommer att variera – från löpande räkning till fasta priser.

Illustration: Trafikverket

Förbifart Stockholm på ritbordet.

42

krossordet # 122


arbetsmiljö

Nya krav på CE-märkning Den 1 juli i år träder EU:s nya Byggproduktförordning i kraft. Förordningen stipulerar att alla byggprodukter som omfattas av Europastandarden ska vara CE-märkta, på samma sätt som till exempel elprodukter, maskiner, och bilar måste CE-märkas redan idag. Stenkoll ber SBMIs tekniske chef Jan Bida reda ut vad detta betyder för branschen. Text: Niclas Kindvall

För vilka produkter gäller kraven? – De gäller för byggprodukter, i vårt fall ballast av bergkross eller naturgrus, som säljs ute på marknaden och som sorterar under de europastandarder som gäller. Merparten av det som branschen tillverkar och säljer ska CE-märkas, till exempel ballast för betong, ballast till asfalt, ballast till bärlager 0/32 mm och 0/45, spårballast 32/63, med mera. Finns det undantag? – Det finns naturligtvis utrymme att fortsätta tillverka och sälja icke CE-märkta bergmaterialprodukter om

foto: joakim heise

V

ad är bakgrunden till märkningen? – Först och främst har CE-märkningen inte varit obligatorisk i Sverige tidigare, trots att den varit det i de flesta andra europeiska länder. Märkningen har sitt ursprung i de europastandarder som implementerades 2004. CE-märkning är ett juridiskt begrepp som betyder att produkterna är tillverkade enligt de standarder som sorterar under produktionsdirektiven. Sedan kan til�läggas att även tidigare har Lagen om offentlig upphandling krävt att CEmärkta produkter ska väljas om det alternativet finns och då handlar det förstås om beställare som exempelvis kommuner, landsting, Trafikverket och Försvarsmakten.

L äs me medlems r på sidorna , sbmi.se

dessa inte sorterar under europastandarden. Kravet gäller till exempel inte för sandningssand, förstärkningslager grövre än 0/90 mm eller vattenbyggnadssten. Hur ser SBMI på CE-märkt ballast? – Sedan 2004 har SBMI propagerat för frivillig CE-märkning, det har varit lyckosamt. Därmed kan vi säga att det mesta av jobbet redan är gjort!

Så för övervägande delen av SBMIs medlemmar är de nya lagarna välkomna? – Ja, framförallt ur konkurrenssynpunkt! Det kostar pengar att CE-märka sina produkter, ungefär en krona per ton produkt. Ett medelpris på 60– 70 kr/ton ute på anläggningarna och en vinstmarginal på 10–15 % ger vid handen att av vinsten på 7–10 kr/ton går en krona till märkningen. De

Jan Bida, teknisk chef SBMI.

krossordet # 122

43


arbetsmiljö

Välkommen dom i Växjö

som tidigare valt att inte CE-märka sina produkter tvingas anpassa sig till de nya kraven, de som frivilligt implementerat den här processen är redan på banan. Hur gör man då för att certifiera sina produkter? – Först och främst behöver man utbilda sin personal i europastandarder och provningsmetodiken. Till exempel genom att gå SBMIs kurs i ämnet. Därefter anlitar man något av certifieringsorganen som exempelvis NORDCERT. Det man certifierar är själva produktionsanläggningen, det vill säga täkten/krossanläggningen. Dessutom behöver man en prestandadeklaration för varje produkt som är CE-märkt. SBMI arbetar med att ta fram en mall för detta.

Trots att CE-märkning inte blir obligatoriskt förrän den 1 juli i år så har kravet även tidigare funnits med i Lagen om offentlig upphandling. I december föll en viktig dom då Förvaltningsdomstolen i Växjö biföll ett överklagande från ett av SBMIs medlemsföretag, Gustav R. Johansson AB – ett av alldeles för få exempel på överklaganden tycker SBMIs tekniske chef Jan Bida. Text: niclas kindvall

B

Det finns flera olika typer av märkning, bland annat Sys4 och 2+, vad innebär de olika märkningarna? – Ballast till asfalt, ballast till betong, bärlager och makadamballast till järnväg kräver att CE-märkning görs med hjälp av ett certifieringsorgan (system 2+) medan andra ballastprodukter bland annat förstärkningslager max. 0/90, vattenbyggnadssten, ballast till bruk med mera, kan CE-märkas med egen kontroll (system 4).

akgrunden är en offentlig upphandling i Ljungby kommun gällande grus och stenmaterial. Två företag gick vidare till slutavgörandet, ett av dem var företaget Gustav R. Johansson AB men det vinnande anbudet tillhörde konkurrenten. I sin överklagan framförde Gustav R. Johansson AB att konkurrenten vid tillfället för anbudstidens utgång inte kunde leverera CE-märkt material, något som Ljungby kommun enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) är skyldig att beakta. Ljungby kommun bestred överklagandet men Förvaltningsrätten

Viktig dom i Växjö.

Först och främst behöver man utbilda sin personal i europastandarder och provningsmetodiken. Jan Bida

44

krossordet # 122


www.pjjonsson.se

Vi förstärker med enservicetekniker servicetekniker dömde till Gustav R. Johanssons fördel med motiveringen att "i målet är ostridigt att [konkurrenten] vid tidpunkten for anbudsutvärderingen saknade CE-märkning. [Konkurrenten] kan därför inte anses uppfylla ett obligatoriskt skall-krav och borde därför diskvalificerats och inte tagits med i anbudsutvärderingen. Ansökan om överprövning ska därför bifallas på så sätt att ny utvärdering ska göras där anbudet från [konkurrenten] diskvalificeras och inte tas med i utvärderingen". SBMIs Jan Bida kommenterar domen: – Äntligen! Domen betyder mycket. Finns det produkter som är CE-märkta ska beställaren i en offentlig upphandling välja dessa. Sedan 2004 finns det många liknande fall som borde ha överklagats. Han har dock förståelse för att så inte alltid blir fallet. – Det är klart att man från branschens sida inte alltid vill stöta sig med en stor beställare, exempelvis en kommun. Vi kan inte kräva att till exempel en platschef på en liten ort varje gång ska ta strid mot kommunen. Däremot uppmanar jag alltid till dialog och att man uppmärksammar en offentlig beställare på att denne faktiskt enligt LOU har en skyldighet att välja CE-märkt material. Förvaltningsdomstolens beslut är nu överklagat till Kammarrätten. SBMI hoppas att man även där är väl påläst på LOU.

Sedan 2004 finns det många liknande fall som borde ha överklagats. Jan Bida

Vi hälsar Ulf Hansson välkommen till Jonssons. Ulf kommer främst att arbeta ute på fältet. Kontakta honom gärna på tel 070-731 45 22.

Planerar ni service, reparationer eller underhåll ? Kontakta Stefan Mähler! Tel 073-075 48 58 reservdelsförsäljning och support Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86


Populär dag på Ramnaslätt.

L äs me medlems r på sidorna , sbmi.se

Öppna portar för ökad förståelse

Vad gör bergmaterialindustrin egentligen? Att branschen bryter berg och att materialet är viktigt för samhällets infrastrukturprojekt vet nog de allra flesta men få utom de närmast berörda har någon större kunskap. Öppen täkt är ett sätt att visa verksamheten och bidra till ökad förståelse. Text: Niclas Kindvall foto: NCC Roads

NCC Roads bergtäkt Ramnaslätt, fyra kilometer från Borås, genomförde under förra året flera aktiviteter för att informera och stilla besökarnas nyfikenhet. En av dessa aktiviteter var en dag med öppen täkt – ett initiativ som bara gav positiva erfarenheter enligt försäljningsansvariga Ulrika Ahlfors: – Vi är väldigt nöjda med hur dagen blev. Det är ju naturligtvis svårt att veta innan hur många som kommer till täkten men vi hade runt 600 besökare och det är vi nöjda med.

FAKTA

Goda – gör såmöten här!

I SBMI:s skrift Goda möten som går att hitta på medlemssidorna på www.sbmi.se finns många tips om just Öppen täkt liksom fler matnyttiga råd om samverkan mellan arbetsplats och allmänhet. Där finns också en del stödmaterial i form av affischunderlag som förklarar nyttan av täkten: vad materialet används till, lite om miljö och om våra ambitioner. 1

46

krossordet # 122

Varför beslutade ni er för att ha en dag med öppen täkt? – Dels har vi uppmärksammat att SBMI skickat ut uppmaningar om att det här är ett bra sätt att presentera verksamheten och dels vill vi gärna visa upp vår anläggning. Vi är stolta över den. Ibland finns det en negativ inställning till vår bransch, att det bullrar och förstör miljön och då är det extra viktigt att faktiskt visa vad vi gör, hur mycket vi jobbar med miljöfrågorna och hur stor den allmänna nyttan är av vårt arbete. Kändes det som att ni nådde fram med ert budskap? – Absolut! De som jobbar i vår verksamhet vet förstås vad vi sysslar med men det är viktigt att visa och informera även andra om vad vi faktiskt gör. Det är många som har frågor kring vårt arbete och då känns det bra att kunna ge svaren och dessutom bidra till en positivare bild av

hela branschen. Vi fick goda vitsord från våra besökare. Hur hade ni planerat dagen? – Vi hade ett utställningsområde där man kunde se vissa av våra maskiner och till och med klättra omkring på dem. Där fanns också en tipspromenad för både vuxna och barn, korvgrillning förstås och utdelning av reflexer. Vi var många på plats för att svara på de frågor som besökarna hade. Vår utgångspunkt var att besökaren skulle ha roligt och det allra mest lyckade var nog vår guidade busstur runt hela området, där var det kö från öppning till stängning för att få en plats på bussen. Kan du rekommendera andra företag i branschen att också arrangera sådana här dagar? – Helt klart! Vi tycker att dagen blev jättelyckad och planerar redan fler liknande initiativ.


Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. krossekonomi_annons.indd 1

BEHÖVER NI BANDVÅG?

Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se Vi anpassar våra vågdon speciellt för den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.  Eftermarknad Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet. Våra reservdelar är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs.  Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 1 900 sålda, flera kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning. Hör av Er för mer information om våra bandvågar!  

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se



Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

2010-05-05 15:20:01


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Stenkoll #122  
Stenkoll #122  

Tidningnen Stenkoll

Advertisement