Årsberättelse 2011

Årsberättelse 2011

Sveriges Bergmaterialindustri

1

Föreningen banar ny väg År 2011 har varit ett mycket bra år för SBMI. Vi har med oss alla större företag i branschen och representerar nu cirka 70 procent av allt producerat material.

Vi har även haft en god tillströmning av nya konsulter och leverantörer som ser ett värde i att delta i våra välbesökta branschdagar och föreningens andra arrangemang.

Tillströmningen till våra kurser och branschdagar har varit mycket god. Vår nya tidning Stenkoll läses av många.

Skriften är utarbetad i samarbete med expertis inom och utom branschen. Den visar vad vi i dag vill leva upp till, och vad vi alla bör kunna kräva av branschens företag.

Under 2012 kommer några täktärenden upp till Mark- och Miljööverdomstolen för praxissättning.

Sådana domar kommer givetvis att refereras i den uppdaterade version av skriften som alltid finns tillgänglig på SBMIs hemsida.

Förhoppningsvis ska skriften underlätta en samsyn mellan våra företag och myndigheter. Använd er gärna av den och åberopa den i era ansökningar! År 2011 har kännetecknats av hög aktivitet i de traditionella områden där SBMI varit verksamma. Året har även kännetecknats av några nya initiativ.

Styrelsen beslutade i början av året att vi ska foku­se­ ra på ytterligare ett viktigt område, nämligen frågan om en sund och etisk bransch fri från konkurrenshämmande aktiviteter, mutor och bestickning.

Fotot på omslaget är taget av Julia Persson.

Syftet är att i dialog med tillverkare ta fram ett tilläggspaket – en SBMI-klassad maskin – där vissa vitala delar är starkare och mer hållbart utformade och där en del skaderisker har byggts bort. Målet är lågt fast pris på detta tillägg, lägre ju fler som efterfrågar förbättringarna.

”...hög aktivitet och nya initiativ.”

Vi har i början av 2011 gett ut skriften ”Enhetliga rimliga villkor för täktverksamhet” för att vi proaktivt ska kunna forma de villkor som vi anser är rimliga för vår verksamhet.

2

tet främst fokuserat på drifterfarenheter och uppföljning av fel som inte hänförs till normalt slitage, samt säkerhetsfrågor.

En arbetsgrupp inom styrelsen har tagit fram förslag till hur ett inslag i kursen Produktion II kan utformas. Styrelsen har även beslutat att vi i likhet med flera av våra europeiska systerorganisationer ska inleda våra större konferenser med att påpeka dagens spelregler.

I januari 2011 hade den nya Krossgruppen sitt första stormöte. De arbetar med viktiga frågor där samverkan kan göra skillnad. Under året har arbe-

Krossgruppen arbetar även med frågor om utbildning av fram­ tidens maskinoperatörer. I samverkan med gymnasier som utbildar anläggningsförare vill vi erbjuda möjligheter till fördjupning i krossteknik för elever i årskurs tre.

Krossgruppen arbetar med att ta fram ett bra introduktionspaket för dessa gymnasieelever, men även för äldre nyanställda som redan kan köra gräv­ maskin och andra anläggningsfordon. Med rätt introduktion kommer de snabbare att kunna arbeta säkert och med god kvalitet.

Jag har nu haft förmånen att få vara SBMIs ordförande i nästan två år. Vår styrelse och våra utskott är välbesatta med kompetenta och duktiga medlemmar. Kunskapen i utskotten är gedigen inte minst genom att vi har med representanter från konsultbransch och högskola.

Jag vill tacka kansliet med Björn, Joakim, Jan och Leena för att ni gör ett fantastiskt bra jobb. Stort tack till ledamöter i styrelse och utskott som utöver ert vanliga värv även tar en ökad arbetsbelastning för föreningen. Ni gör en stor insats för branschen.

Tack alla medlemmar som troget betalar medlemsavgiften och stöttar föreningen. Jag kan garantera att den som är aktiv kan få stor valuta för sina pengar. Nu går vi alla ut och talar om hur bra vi är så att vi får med fler medlemmar i SBMI. Tack för 2011!

Kenneth Johansson, Styrelsens ordförande

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Org. nr 802001-2566

Förvaltningsberättelse för år 2011 På sid 8–14 summeras de viktigaste externa händelserna 2011.

Styrelse och kansli: Under 2011 har ordnats en årsstämma och sju styrelsemöten varav två telefonmöten.

Tekniska utskottet och Samhällsutskottet har vardera haft fyra möten – båda med två telefonkonferenser och två möten på SBMIs kansli i Stockholm. Programutskottet har haft fyra möten över telefon. Under året har ett Krossutskott bildats som har haft ett möte. Föreningen har inte haft några anställda.

Under året har SBMI deltagit i ett möte i UEPG, två möten i SGUs råd och fyra möten i Bergsam.

Vid föreningsstämman den 5 maj omvaldes samtliga de i styrelsen som var föremål för omval.

Styrelsen 2010–2011: Stående: Urban Norlin, Ilja Berkenbos, Per Åström, Björn Strokirk (vd), Jan Ericson, Jarl Westin. Sittande: Jonas Johansson (vice ordf), Per Åkerman, Henrik Lövgren, Kenneth Johansson (ordf).

Medlemsvärvning: Nya medlemmar har främst kommit till SBMI som följd av att branschdagar och kurser bedömts vara värdefulla. Under 2011 fick SBMI tre nya medlems­ företag. Föreningen hade vid utgången av året 108 med­ lemsföretag (102 föregående år) varav 46 (38) i leverantörs- och konsultsektionen.

Administration: Föreningen SBMI har gemensam administration med sitt helägda servicebolag Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB, där kansliets personal har sin anställning: vd och projektledare 100 procent samt sekreterare 85 procent – varav uthyrning skett drygt hälften av tiden till SPCI på samma våningsplan. Dessutom har en teknisk chef varit engagerad på konsultbas under året.

Föreningens ekonomi: På följande sidor redovisas resultat- och balansräkning för föreningen SBMI, dit medlemsavgiften (10 procent) går. Övriga 90 procent av avgiften (serviceavgiften) går till servicebolaget SBMI AB. Styrelsen föreslår att disponibelt kapital om 4 940 145 (4 816 158 år 2010) kronor i föreningen balanseras i ny räkning.

Koncernredovisning upprättas inte i årsredovisningen.

Omsättningen i föreningen inklusive servicebolaget SBMI AB uppgick till 7 857 kkr (7 457 år 2010). SBMI AB gjorde ett resultat efter skatt på 217 kkr (47 kkr).

Eget kapital för förening och SBMI AB tillsammans uppgår till kkr 5 204 kkr (4 863 år 2010).

3

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Sveriges Bergmaterialindustri Org. nr 802001-2566 802001-2566

3(7)

Resultaträkning Belopp i kr Medlemsintäkter

Not

2011-01-012011-12-31

2010-01-012010-12-31

1

553 175 553 175

555 565 555 565

-509 581 43 594

-580 871 -25 306

108 562 – 152 156

6 4 394 525 4 369 225

152 156 -28 169

4 369 225 4(7) –

123 987

4 369 225

Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat från försäljning av näringsbetingade aktier Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Sveriges Bergmaterialindustri Skatt på årets resultat 802001-2566 Årets resultat

4

5

Balansräkning Balansräkning Belopp i kr

Not

2011-12-31

2010-12-31

TILLGÅNGAR Belopp i kr

Not

2011-12-31

2010-12-31

6

100 000 35 000 100 000 135 000 35 000

100 000 35 000 100 000 135 35 000

135 000

135 000

1 730 561 – 1 730 561 531 – 89 605 531 1 820 697 89 605 13 820 000 697 000

4 604 785 25 941 4 604 785 421 25 941 – 421 4 631 147 – 4 631 50 147 011

34000 820 000 697 4 820 697

50 158 011 4 681 4 681 158

4 955 697 4 955 697

4 816 158 4 816 158

446 933 4 369 225 123 987 4 940 145

446 870 63 4 369 225 4 816 158

4 940 145

4 816 158

15 552 15 552

– –

4 955 697

4 816 158

2011-12-31

2010-12-31

Inga

Inga

Inga

Inga

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Aktier i Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB Finansiella anläggningstillgångar Aktier i MinBas AB Aktier i Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB Summa anläggningstillgångar Aktier i MinBas AB

6

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag Kortfristiga fordringar Skattefordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar

SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Vinst eller förlust föregående år Årets resultat

Summa eget kapital Kortfristiga skulder Skatteskulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

8

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser

4

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Sveriges Bergmaterialindustri Org. nr 802001-2566 802001-2566

5(7)

Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges.

Allmänna redovisningsprinciper

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Ingen koncernredovisning upprättas enligt undantagsregel.

Värderingsprinciper m m

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Noter Not 1 Medlemsintäkter

Alla medlemsintäkter avser aktiva medlemmar.

Not 2 Anställda och personalkostnader

Bolaget har ej haft några anställda under verksamhetsåret. Ersättningar till styrelsen har ej utgått.

Not 3 Övriga externa kostnader Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms Övriga externa kostnader Summa

2011-01-012011-12-31

2010-01-012010-12-31

386 930 122 651 509 581

491 244 89 627 580 871

Föreningen äger 100% av Sveriges Bergmaterialindustrier SBMI AB, org nr 556789-5726 med säte i Stockholm. Köpta tjänster avser 10% av kostnad för personal med lokaler och kontorskostnader för den del av SBMI AB:s personal som arbetar med Sveriges Bergmaterialindustri, samt redovisning och revision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader för föreningsveksamhet och styrelse.

Revisionsarvode debiteras SBMI AB.

Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader

2011-01-012011-12-31 109 221 111 -770 108 562

Ränteintäkter, övriga Ränteintäkter, skattekonto Sveriges Bergmaterialindustri Räntekostnader, övriga 802001-2566 Summa

Not 5 Skatt på årets resultat

2010-01-012010-12-31 – 6 6(7) – 6

2011-01-01– 2011-12-31

2010-01-01– 2010-12-31

28 169

–

28 169

–

–

–

28 169

–

2011-12-31

2010-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden/aktier: – Vid årets början

135 000

135 000

Redovisat värde vid årets slut

135 000

135 000

Årets inkomstskatt

Total redovisad skattekostnad

Not 6 Andelar i koncern- och intressebolag

Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncern- och intressebolag Företag/org nr/säte Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB org nr 556789-5726, Stockholm MinBas AB org nr 556513-9275, Stockholm

Antal andelar

i%

Redovisat värde

100

100

100 000

350

33

35 000 135 000

Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB är dotterföretag till föreningen.

350 st aktier i MinBas AB à nominellt värde 100 kr, bokfört värde 35 000 kr.

4 000 aktier i Betong och Ballast Administration (BBA) AB à nominellt värde 10 kr, bokfört värde 20 000 kr avyttrades 2010.

Not 7 Fordringar hos koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden: – Vid årets början

5 2011-12-31

2010-12-31

4 604 785

–

135 000 Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB är dotterföretag till föreningen.

350 st aktier i MinBas AB à nominellt värde 100 kr, bokfört värde 35 000 kr.

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI 4 000 aktier i Betong och Ballast Administration (BBA) AB à nominellt värde 10 kr, bokfört värde 20 000 kr Org. nr 802001-2566 avyttrades 2010.

Not 7 Fordringar hos koncernföretag

2011-12-31

2010-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden: – Vid årets början – Tillkommande fordringar – Avgående fordringar

4 604 785 – -2 874 224

– 4 604 785 –

Redovisat värde vid årets slut

1 730 561

4 604 785

Not 8 Eget kapital

6

2011-12-31

2010-12-31

Eget kapital vid årets ingång Årets resultat

4 816 158 123 987

446 933 4 369 225

Eget kapital vid årets utgång

4 940 145

4 816 158

Året som gått Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, företräder medlemmarnas gemensamma intressen i samhället. Det gör SBMI till lägre kostnad och med större tyngd än om varje företag var för sig skulle bevaka sina intressen. Verksamheten bedrivs inom tre programområden:

Programområde 1 – Samhällsdialog Mål: Att öka medlemsföretagens handlingsutrymme och tillgång till personal

När krossberg ersätter sand Enligt nya 6b § i Miljöbalken 9 kap får täkt för naturgrus” inte komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material”.

Flera av SBMIs medlemmar har medverkat i den grupp som SGU satt samman för att belysa i vilka sammanhang det tekniskt är lätt att ersätta naturgrus med bergkross (t ex som vägbyggnadsmaterial). De belyser även när det kan vara möjligt, men det beror på vilket berg man har att utgå från (t ex i betong) och där det ännu inte finns sådana möjligheter (specialsand).

Gruppen hade ett färdigt förslag framme till våren 2011 och i augusti gav SGU ut den första versionen av ” Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus”.

SBMI har även försökt att belysa vad ”ekonomiskt rimligt” innebär i praktiken.

Något enkelt och rakt svar på den frågan är inte möjligt att få, men SBMI har framfört en möjlig tolkning till Miljödepartementets rättsenhet.

Närboendes oro för sprängningar Vibrationer i samband med sprängning i bergtäkter skapar oro bland många av täktens grannar, inte minst när täkten etableras. Många oroas fullt förståeligt för att deras största investering någonsin, huset de bor i, ska minska i värde till följd av vibrationsskador.

Myndigheterna har valt att bemöta denna oro med successivt sänkta begränsningsvärden som förutom att de med god marginal tar hänsyn till vad husen tål, även tar hänsyn till ”mänsklig komfort”.

I ett ambitiöst projekt har gruvindustrin och SBMI med stöd av MinBaS belyst frågan. Slutresultatet är en relativt omfattande rapport som inte är helt lättillgänglig, varför den troligen inte kommer att läsas av närboende till täkter i någon stor utsträckning.

Kvar står behovet av lättillgänglig bra information för täktens grannar. SBMI har därför träffat Boverket och Naturvårdsverket under 2011.

Besök hos Naturvårdsverket. Mette Svejgaard och SBMI anser att oro ger Ingrid Johansson Horner flankerar SBMIs vd. en minskad livskvalitet.

SBMI anser att det är ett i grunden kommunikativt problem som många länsstyrelser förgäves har försökt bemöta med allt lägre nivåer på tillåten vibration. Tyvärr har detta inte lugnat särskilt många.

All erfarenhet talar för att kommunikativa problem bör lösas med kommunikativa åtgärder. Men det saknas tyvärr ett begripligt informationsmaterial som kan ge närboende kunskaper om stort och smått, säkerhetsmarginaler mot skador, med mera.

Boverket tog frågan till sig och har lyssnat med länsstyrelserna som bekräftat behovet. Naturvårdsverket menar dock att frågan faller under deras ansvarsområde.

Av resursskäl har man ännu inte kunnat ta fram ett sådant informationsmaterial, men man överväger att eventuellt göra det under 2012. Informationen kommer i så fall

Krossberg eller sand? SGU har utrett de tekniska förutsättningarna.

7

Regeringen lyssnade till SBMI och det blev till slut 12 länsstyrelser som får ansvar för miljöprövningen.

även att spridas via länsstyrelserna i deras kontakter med allmänheten. Alternativt kan materialet ges ut av länsstyrelserna.

gar och praxis, samt tips och råd hur man kan göra för att leva upp till lagens krav – se medlemssidorna på www.sbmi.se.

Ny MPD-indelning Regeringen föreslog i propositionen 2009/10:215 att prövningen av ansökan om tillstånd till mindre miljöfarliga verksamheter, s.k. B-verksamheter, bör kon­cent­reras till sju länsstyrelser. Målet med denna förändring var att skapa en mer koncentrerad och effektiv prövning och förhoppningsvis även en ökad rätts­ säkerhet.

En version som summerar grundkraven, men som saknar dessa tips och råd, har 2009 tagits fram inom ramen för MinBaS (www.sbmi.se). Flera länsstyrelser hänvisar nu till denna skrift på sina hemsidor.

Efter inkomna remisssynpunkter föreslog regeringen i Budgetpropositionen för 2012 att MPD skulle koncentreras till 11 eller 12 länsstyrelser. SBMI tillskrev då Miljödepartementet och framhöll att den stora enhet som skulle bildas av de fyra länen Dalarnas-, Gävleborgs-, Värmlands och Örebro län hellre borde delas i två MPDenheter. Regeringen lyssnade till SBMI och flera andra som framfört samma sak, och det blev till slut de 12 prövningsenheter som framgår av kartan intill.

SBMI har även tillskrivit depratementet och påpekat att den långa utdragna beslutsprocessen har gjort att några län, som ska förlora eller inledningsvis riskerade att förlora ansvaret för miljöprövningen, i stort sett har upphört att bereda täktansökningar. Kön av ansökningar, som redan tidigare var alltför lång, har nu snabbt vuxit.

K HANDBO

SKA N SOM FÖR DE 3.0 Version

OM ANSÖKA

TÄKTTIL

MATERIA ES BERG SVERIG 5 2010-04-1

LINDU

LSTÅND

STRI

SBMI:s Täkthandbok har uppdaterats under året.

8

SBMI kräver att regeringen tillför extra medel, åtminstone tillfälligt, så att de 12 länsstyrelserna kan arbeta sig ner genom ansökningshögarna.

För att på längre sikt säkra tillräckliga resurser föreslår SBMI att täktavgifterna bör gå till ett eget avgiftskonto hos länsstyrelserna så att en ev. kommande höjning av avgiften ger underlag för större resurser hos länsstyrelsen.

Praxis för täktansökan SBMI har under 2008 låtit ta fram en Täkthandbok med vägledning för täktansökningar. Denna består av grundkrav på en ansökan som definieras genom la-

Under året har Täkthandboken och Grundkrav uppdaterats.

Mer likartade täktvillkor De flesta som bedriver täktverksamhet önskar en snabb och effektiv hantering av tillstånds- och tillsynsfrågor samtidigt som de inte alltid hinner ta till sig de förändringar av lagar och regler som sker löpande. Myndigheterna å sin sida har en stor arbetsbörda och ska göra kvalificerade prövningar som omfattar många motstående intressen.

SBMI har försökt att öka kvaliteten på medlemmarnas MKB och ansöknings­ handlingar genom att ta fram en Täkthandbok, så att ”allt” ska komma med och i en enkel överblickbar ordning.

SBMI har mötts av positiva reaktioner och många menar att detta har varit ett bra initiativ.

En viktig fråga är också vilka villkor som sökanden yrkar på och med vilka motiv.

Här kan naturligtvis lokala förhållanden spela in, till exempel närhet till känslig bebyggelse som kräver extra hänsyn.

Men i det stora flertalet fall, där det inte finns sådana lokala begränsningar, bör sökande kunna åberopa det dokument ”Rimliga enhetliga villkor för täktverksamhet” som SBMIs Samhällsutskott har färdigställt under 2011. Där ägnas mycket uppmärksamhet åt bl a vilka värden för buller och vibrationer som skall anses rimliga med hänsyn till både ekonomi och miljö.

Med detta dokument bör en konstruktiv dialog med myndigheterna underlättas som stöder en mer enhetlig bedömning över hela landet. Dokumentet ska utvecklas, där mer fullödig motivering krävs, och anpassas till rådande rättspraxis när denna förändras.

Under 2012 kommer Mark- och miljööverdomstolen att pröva och sätta prejudikat i några täktärenden, som blir betydelsefulla för framtidens verksamhetsförutsättningar. Resultatet kommer refereras i nästa utgåva av skriften.

Länsstyrelsen i Jämtland besöks: Hans Olsson Reaxcer, Björn Strokirk SBMI, landshövding Britt Bohlin, Richard Lindsköld Svevia.

Sittande: länsrådet Bengt-Åke Strömkvist och Marina Wallén Mattson.

På sikt ska dokumentet förhoppningsvis leda till en smidigare handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden och en ökad rättssäkerhet när det gäller vilka avvägningar som bör göras i samband med utformning av villkor och kontrollprogram.

Konkurrens på lika villkor SBMI har påtalat flera exempel på verksamheter som bedrivs utan de krav och avgifter och tillsyn som vanliga producenter måste betala. Ett exempel är en kommun som bygger ut sin hamn och för detta ändamål har öppnat en så kallad husbehovstäkt på en fastighet som tillhör en annan juridisk person än hamnen. Detta strider mot principen för husbehovstäkter.

SBMI har påtalat detta för Miljöåklagaren, som meddelade att man fann anledning att ta sig an ärendet.

I ett annat fall där SBMI påtalade att naturgrusbrytning pågår utan täkttillstånd – i stor skala med försäljning till öppna marknaden – menade länsstyrelsen att verksamheten skulle ses som en del i efterbehandlingen av tidigare täktverksamhet.

Enhetliga miljömål I det miljömål som rör naturgrus talas om att naturgrus bara får tas ut ”för oundgängliga behov”. SBMI föreslår miljöministern att målet anpassas till den formulering som används i gällande lag, Miljöbalken 9 kap 6b §. Där skriver man att tillstånd till täkt för naturgrus inte får ges när det är ”tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material”.

Det är viktigt att Miljöbalken och Miljömålen använder samma begrepp. Därför bör regeringen föreslå riksdagen att använda motsvarande begrepp även i miljömålet.

Möte med länsstyrelser Jämtland: Täkthandläggning i Jämtland, som tidigare varit osedvanligt snabb, har på grund av personalbrist försämrats och

kön av ansökningar har under 2011 ökat markant.

SBMI tog upp frågan i ett möte med landshövding, länsråd och den nya enhetschefen. I och med att handläggningen från 1 juni 2012 flyttas till Västernorrland har det givetvis varit svårt att rekrytera nya handläggare till Jämtland. SBMI har dock tryckt på länsstyrelsen för att finna en rimlig övergångslösning.

Västerbotten: SBMI träffade länsråd och miljöchefen för att diskutera bland annat den vägledning som Miljödomstolars domslut innebär för alla parter, liksom hur villkorsuppfyllelse ska kontrolleras.

Länsstyrelsen ligger lägst i Sverige i tillåtlig vibration. SBMI beskrev de olägenheter detta kan medföra både för producent och närboende och påpekade att man med god kommunikation avsevärt kan minska närboendes upplevda störning vid sprängning.

SBMI tog även upp problemen med kommuner som trots höga tillsynstaxor inte utför någon märkbar tillsyn. SBMI begär att länsstyrelsen tar tillbaka tillsynen från sådana kommuner. Det är inte acceptabelt att behöva betala dyrt utan att få något tillbaka.

Verka för ökad satsning på industrinära forskning SBMI har under året aktivt medverkat i Svenskt Näringslivs arbete för att ta fram ett gemensamt inspel till den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

SBMI står helt bakom detta inspel och framhåller i ett eget tillägg att regeringen 9

bör öka incitamenten för rörlighet mellan högskola och näringsliv liksom incitamenten för samverkan.

Tidigare forskningsministern Tobias Krantz har lett arbetet med Svenskt Näringslivs inspel till den kommande forskningspropositionen.

SBMI menar att man genom satsningar på utveckling i företag, till exempel i ett MinBaS Innovation i samverkan med högskolor, kan öka medvetenheten om värdet av forskning och utveckling i näringslivet och värdet av forskarutbildade personer.

Ett framtida MinBaS Innovation är beroende av att det finns medel för industrinära problembaserad forskning och utveckling. Tyvärr tycks ansvariga politiker mer prioritera inomvetenskaplig excellens och nyfikenhetsforskning.

Positivt är dock det starka stöd som SGU uttrycker för ett framtida MinBaS Innovation och att även Vinnova har uttryckt sitt intresse.

Utveckla relationer med departementen SBMI har under året haft möten med Miljö-, Närings-, Social- och Finansdepartementet. SBMI har diskuterat branschens förutsättningar för att bedriva en effektiv täktverksamhet. Vi har särskilt framhållit bristen på handläggarresurser på länsstyrelserna och de problem som långa handläggningstider medför. Med tanke på länsstyrelsernas allt knappare tilldelning

av anslag vore det en fördel om täktavgifterna kunde samlas på ett avgiftskonto som kommer verksamheten till del.

Med Näringsdepartementet diskuterades även framtidens förutsättningar för industrirelevant forskning, utveckling och innovation.

Med Miljödepartementet diskuterades frågor om täktvillkor, vad som är ”ekonomiskt rimligt” (se ovan) samt frågan rättsstatus om någon annan än tillståndshavaren är exploatör.

Vårda relationerna med myndigheter SBMI har vid olika tillfällen träffat Sveri­ges Geologiska Undersökning, SGU, under det gångna året. Diskussionerna med SGU berörde frågor om naturgrusbrytning och grundvatten, kraven på alternativredovis­ ning, arbetet med materialförsörjningspla­ ner, riksintressefrågan, SMP-rapporte­ringen och tillgången till data från denna databas, framtida konfe­renssamverkan och SGU:s syn på havssand.

Under året har SGU beslutat att klyva Mineralresursrådet där SBMI har medverkat och inrätta ett råd för gruvfrågor och ett Bergmaterialråd, där man kommer att ha mer fokus på våra frågor.

SBMI träffade Naturvårdsverket i oktober för att skapa kontakt med den nya perso­nal som arbetar med våra frågor och diskutera frågor rörande information till allmänheten om sprängning, vibrationer och närboendes oro.

SBMI tog även upp två förslag till regelförenkling: enklare SMP-rapportering och utökat förslag till område som inte behöver efterbehandlas. Vad gäller SMPrapporteringen tog SBMI även upp den olägenhet som uppstått då SGU inte får tillgång till data från SMP-portalen.

Sprida och underhålla läromedel SBMI har producerat boken Berg för byggande. Boken och utbildningshäftet Bergmaterial, som är en kortare version av boken, används i gymnasieskolan på de program där bergmaterialhantering ingår i kursplanen och i Bergskolans kurser.

Dialog med SGU i Uppsala.

10

SBMI har under året arbetat med att få fram utbildning av framtidens maskin­ operatörer. Dels vill SBMI att de som går på gymnasiets Bygg- och Anläggningstekniska linje, inriktning Maskinförare, ska kunna gå en kurs med inriktning kross­teknik under vårterminen i årskurs tre. Dels hoppas SBMI kunna ta fram en vecko­lång introduktionsutbildning för vuxna som anställts med uppgift att även sköta krossen och som kan köra anläggningsmaskiner (t ex har kört grävmaskin).

Remisser och miljödomar SBMI har under året i remissvar yttrat sig över Havsplaneutredningens betänkande, där SBMI betonar att lagen om havsplane­ring måste utformas så att brytvärda förekomster av havssand kan göras tillgängliga för framtida utvinning.

I ett remissyttrande till Arbetsmiljöverkets ”Förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden” påpekar SBMI att den risk för cancer som eventuellt kan spåras i verkets litteraturstudie, endast tycks före­ komma vid exponeringar som är mer än 30–50 gånger högre än gällande gränsvärde. Det finns inget underlag att anta att den som underskrider gällande gränsvärde löper någon förhöjd cancerrisk.

SBMI har även lämnat synpunkter på SGU:s förslag till ”Ersättningsmaterial för

naturgrus – kunskaps­sammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus” och Utbildningsdepartementets kommande forskningsproposition.

Intressanta miljödomar från Mark- och Miljödomstolen har publicerats på SBMIs hemsida. Under 2012 väntas beslut i överliggande instans, som är den entydigt prejudikatsättande. Även dessa kommer publiceras.

Tillhandhålla informationsmaterial SBMI har nytryckt en del av det informationsmaterial som producerats för att underlätta medlemmarnas kommunikation med närboende och berörd kommun: en folder som belyser nyttan av bergmaterial och ett bildspel om vår verksamhet samt tre korta videofilmer. Dessutom har SBMI givit ut två nummer av tidningen Stenkoll under året. Stenkoll tar upp aktuella frågor inom branschen för att skapa intresse och sprida information. Stenkoll växel­ verkar även med SBMIs hemsida när mer information finns att läsa på den öppna delen eller på medlemssidorna.

Stenkoll sprids i drygt 2 200 ex till medlemmar, myndigheter, länsstyrelsernas handläggare, MPD-sakkunniga, kom­ muners tillsynsansvariga, politiker och departement.

Stenkoll kom med två nummer året.

Folder som belyser nyttan med verksamheten och möjlighe­­terna i en efter­behandlad täkt.

11

Programområde 2 – Teknikutveckling Mål: att höja kvaliteten och värdet på branschens produkter samt att göra produktionen mer kostnadseffektiv och bättre miljöanpassad.

Verksamhetsplanens aktiviteter: Genom MinBaS stödja och stimulera forskning Utvecklingsprogrammet MinBaS har drivits av bergmaterial-, industrimineraloch natur­stensbranscherna. Här deltar SBMIs med­lemmar aktivt i styrningen av hela program­met samt i styrgrupper för område 1 (Produk­tion), område 2 (Produkter) och område 3 (Miljö – hållbar utveckling). Under 2011 har programmet avslutats. Alla färdiga rapporter och dokumentation från MinBaS dagar 2008, 2009 och 2011 finns tillgängliga på hemsidan www.minfo.se.

Per Murén, NCC Roads har tilldelats “Årets Insats” av SBMI för bland annat arbetet med MinBaS Innovation.

Arbete fortsätter för att ta fram ett nytt program under arbetsnamnet MinBaS Innovation. MinBaS kommer att söka medel från Vinnova till ett nytt projekt ”Hållbar produktion av finkorniga produkter från bergmaterial” i samverkan med betongindustrin.

Europastandarder Efter en lång process ska fem års revision av de reviderade produktstandarderna ut på en slutremiss och därefter omröstning innan de kan börja gälla. SBMI har aktivt deltagit i arbetet och har bl. a fått gehör för kravet på mängdrelaterad provning parallellt med tidsbaserad i de nya förslagen till produktstandard för asfalt- och betongballast, obunden ballast. Ballastutskottet håller för närvarande på att ta fram metoder för mottagningskontroll och provtagning på väg som kommer att gälla för Trafikverkets vägupphandlingar.

Medverka i SIS/TK 497 ”Avgivning av farliga ämnen…”

Tre möten har hållits. Viktigaste frågan har varit avgivning av gammastrålning från betongballast i husstommar. SBMI samarbetar med Svensk Betong i denna

12

fråga: SBMI har avgett remissvar avseende införande av BSS-direktivet (strålning) tillsammans med Svensk Betong.

SBMI har gett medlemmarna råd vid mätning i berg och materialupplag, samt uppmanat dem med hög gammastrålning att inte använda den till betong, utan finna annan avsättning för denna.

Medverka i SIS/TK 187 ”Ballast” Under året har arbetet fokuserat på fem års översyner av Europastandarder, översyn av vissa provningsmetoder samt avgivning av farliga ämnen. I förlängningen av översynen arbetar man långsiktigt med framtagning av en ny produktionskontrollstandard som kommer att sätta upp riktlinjer för certifieringsarbete, bl.a första typprovning och produktionskontroll med användning av statistiska metoder.

En temporär produktionskontrollstandard kommer att gå ut på remiss och omröstning under våren tillsammans med reviderade produktstandarder.

SBMI har hållit i tre möten som ordförande. Det är viktigt att industrin genom SBMI är engagerad i detta arbete och inte överlåter det till forskare och myndighetsanställda. Normer och standarder måste anpassas till praktiska behov och det tekniskt och ekonomiskt rimliga.

Sprida EN-standarder Den CD som togs fram för några år sedan har uppskattats mycket. Arbete har påbörjats med en ny version i och med de större förändringar som är på gång.

Bevaka frågan tekniskt om använd­ ningsområden för naturgrus och kross SBMI har deltagit med sakkunniga från NCC, Swerock och Jehander i den grupp som SGU tillsatt för att utreda vilka behov

Den europeiska branschorganisationen UEPG ordnar två utskottsmöten varje år för de fyra utskotten.

som är ”oundgängliga”. Frågan belystes även tekniskt i MinBaS II. I början av 2011 förelåg ett förslag från SGU om vilka användningsområden som kan anses acceptabla och under vilka omständigheter.

SBMI har även vid flera tillfällen varit i kontakt med de som ansvarar för nya AMA Anläggning 2010 och sett till att man inte där föreskriver naturgrus till fel användningsområden, t ex rörgravsfyllning, som varit fallet i tidigare AMA. Delta i arbetet inom europeiska branschorganet UEPG SBMI har ökat sitt engagemang i arbetsmiljöfrågan. SBMI har studerat det material som UEPG och Stor­britan­niens organisation MPA tagit fram. Intressanta och relevanta delar av det omfattande materialet har översatts. Även inom tekniska kommittén och miljö­ kommittén deltar SBMI och arbetsgruppen för biologisk mångfald.

Medverka till bättre krossar Krossgruppen inom SBMI som bildades under 2010 har under 2011 blivit ett eget utskott: Krossutskottet. Under året har arbetet främst fokuserat på drifterfarenheter och uppföljning av fel som inte hänförs till normalt slitage, samt säkerhetsfrågor.

Målet har varit att skapa ett brett underlag för dialog med tillverkare av krossar.

SBMI vill framföra medlemmarnas samlade önskemål om högre person- och driftsäkerhet i framtida krossar och om förbättringar i befintliga. Tanken är att man till en måttlig extra kostnad (lägre ju fler som efterfrågar förbättringarna) ska kunna beställa en SBMI-klassad maskin, där vissa vitala delar är starkare och mer hållbart utformade och där en del skaderisker har byggts bort.

återkommande felen i styrsystem och mekanik och att öka tillgängligheten på serviceexpertis hos tillverkarna.

Under början av året har en grupp elever från avgångsklassen på Chalmers Teknik och Design gjort en förutsättningslös studie av mobilkrossar. De kom fram till 24 intressanta problemområden, varav de valde att fokusera på nödstopp.

De fann att nödstopp ofta krånglar och att stenar kan ramla från banden och utlösa linstopp. Ibland finns det inte nödstopp överhuvudtaget där det skall finnas.

De är inte heller alltid lättåtkomliga och placerade där olyckorna faktiskt sker.

Gruppen från Chalmers föreslog att man ska utveckla ett mobilt nödstopp som enkelt aktiveras så att maskinen stoppas och larm skickas till kolleger, arbetsledning eller ansluten larmcentral.

Flera olika tillverkare av mobilt nödstopp och maskinstopp har utvärderats.

NCC gick vidare med en ansökan om utvecklingsstöd till SBUF som beviljade 95 000 kronor för att ta fram underlag för en prototyp. Detta projekt slutfördes i december 2011, då man konstaterade att lämplig utrustning finns på marknaden, men att man möjligen hellre bör satsa på ett kompletterande maskinstopp än att ersätta befintligt nödstopp med ett mobilt nödstopp.

I början av 2012 beviljade så SBUF stöd för att utveckla installationsförutsättningar och aktivt följa upp och sprida resultatet av de prototyptester som nu planeras.

SBMIs Krossgrupp har under året fokuserat på uppföljning av driftserfarenheter och säkerhetsfrågor.

Även servicefrågan kommer att diskuteras med tillverkarna. Högre kvalitet på komponenter kanske kan minska antalet fel, men inte eliminera dem helt. Det gäller därför att hitta nya sätt att åtgärda de 13

Programområde 3 – Bransch- och föreningsutveckling Mål: att förbättra kunskapen om produktion och användning av berg­material

Verksamhetsplanens aktiviteter:

SBMIs PR-handbok i tre delar.

Genomföra kurser för medlemsföre­ tagen, deras kunder, myndigheter och andra intressenter, men utan tillträde för branschföretag som inte är medlemmar Under året har följande kurser genomförts: Produktion I, Produktion II, Bergsprängning för beställare, Grundkurs, Produktkunskap samt i samverkan med Nordcert: Informationsdag Ballast.

Kurserna var välfyllda. I januari 2011 genom­fördes en företagsanpassad kurs i Norrbotten som var en komprimerad sammanslagning av Produktion I och Produktkunskap.

Sprida MinBaS-resultaten inom SBMI För att sprida resultat av det viktigaste från MinBaS i en lättillgänglig form har programpunkter under årets bransch­ dagar tagit upp frågor som vindsiktning, efterbehandling av täkter, energisnåla täkter, realtidsoptimering av krossar och nya EU-standarder.

Branschdag i Jönköping oktober 2011.

14

Artiklar i tidningen Stenkoll har också på olika sätt belyst MinBaS-projekt, liksom några populariserade summeringar på SBMIs medlemssida på webben.

Internet har löpande använts som en kommunikations­kanal och hemsidans utseende och funktion har förnyats.

Stödja medlemsföretagens verksamhet genom att exklusivt via hemsidan tillhandahålla handböcker och information SBMI har sedan något år via hemsidan publicerat en Täkthandbok och en handbok om PR (goda möten), samt stödmaterial för Öppen täkt (del av PR-handboken) och aktuella miljödomar.

Där finns också KrossOrdet och EU-nyheter, en ökande informationsmängd om arbetsmiljö och de förfrågningar om leveranser som riktas till SBMI. Dokumentationen från SBMIs branschdagar ger de medlemmar som var där möjlighet att repetera och summera det som sades, medan de som inte var där kan ta del av kunskaper från branschdagarna.

Sveriges Bergmaterialindustri ska främja bergmaterialindustrins utveckling och öka förståelsen för dess betydelse i samhället.

Hur medlemmarna uppträder och handlar är av vital betydelse för synen på och respekten för branschen.

Förutom att följa samhällets lagar och regelverk, t ex att efterleva villkor i erhållna tillstånd – innebär ett medlemskap i Sveriges Bergmaterialindustri att företaget efter bästa förmåga åtar sig att:

Medlemsmatrikel, kurskatalog och Års­ berättelse har även producerats 2011.

Inom arbetsmiljöområdet: informera, inspirera och driva på utvecklingen En arbetsmiljögrupp med representanter från de större medlemsföretagen har haft fyra möten. Ett första steg för gruppen har varit att medverka i utvecklandet av hemsidans arbetsmiljödelar. Genom kursen Säker Maskinoperatör har SBMI satt ökat fokus på arbetsmiljö­frågan.

Uppträda med god affärsetik och inte samarbeta med oseriösa underentreprenörer, leverantörer eller kunder.

•

Medverka till att de anställda ges möjlighet till utveckling i arbetet.

•

Följa föreningens stadgar och beslut.

Kursprogram 2012

Grundläggande värderingar för medlemmar i Sveriges Bergmaterialindustri antagna av årsstämman i Stockholm den 27 april 2001

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Swedish Aggregates Producers Association

Nytt fokusområde: Etik Även om vår bransch har blivit avsevärt ”renare” de senaste 20-30 åren så har samtidigt omvärldens krav skärpts och dess tolerans för överträdelser minskat.

Affärsriskerna om någon gör fel har blivit allt större.

SBMIs styrelse beslutade därför att försöka vidareutveckla branschens arbetssätt och därmed anseende. Det handlar om att skapa en moralisk kompass hos alla att navigera utifrån. God etik bör väga tyngre än kortsiktig vinning. Det handlar dels om egna aktiviteter, dels om att skapa en ”verktygslåda för medlemmarna” som främjar etiska värderingar och arbetssätt.

ges Bergm

nr 110

aterialindu

stri

Februari 2011

15 Stockholm

säkerhetsmargi nalerna är mot skador och annat man undrar över.

SBMI har under man en tre sidor hösten skrivit samlång lättfattlig tion om vibratio informaner och luftstöt samband med våg i sprängn SBMI anser dock ingar. bättre om myndig att det vore betydligt liknande inform heterna tog fram ett ationsmaterial. viktigt inte bara Det är vad som sägs utan även vem som är avsända Som nämnts i flera tidigare re. Myndigheter nummer av högre trovärd KrossOrdet, ighet än vi i täktbra har arbetar SBMI Banverkets och för att Vägverkets totala ingen ska öka SBMI nschen anslagen till underh regerder för drift, kostna- Nitro genom vd och medlemmen . underhåll och nybyggnad av åll och Consult besökte investeringar infrastruktur. har historiskt därför i januari motsvarat en Boverket för Tillsammans att intressera procent BNP. De planera med tio organis dem för problemet och diskute inom Svenskt de statliga åtgärde av ationer Näringsliv har transportsystem ra möjliga lösning rna i Vi fick förmån vi under et hösten låtit WSP ar. en att fortsatt låg och 2010–2021 innebär en chefer och present träffa tre ansvariga sjunkande andel om svensk infrastrarbeta fram en rapport av BNP. era vårt ärende.

Globaliserings en internationell uktur i en historisk och De tog frågan rådet framhå ller att en utbyggnad och till sig och komme jämförelse. der vintern att modernisering Rapporten ”Infrast lyssna med länsstyr r unav den fysiska infrastr rukturens roll om de också ukturen är av omvandling och elserna har noterat den central delse för att öka tillväxt – behove för oro som hållig strategi Sveriges konkur bety- SBMI beskrev och t av ut” är nu Låt oss hoppas renskraft. så om länsstyrelserna att deras långsik från SBMIs hemsid klart och kan hämtas fall ser ett behov i får tiga av ett lättbegr gehör hos regerin råd informationsm visar hur Sverige a www.sbmi.se. Den gen i framtid aterial med myndigipligt under de senaste en. som avsändare. varit bland de heter länder som satsat 20 åren Oro för sprängning Västeuropa på Om länsstyrelserna minst i ar Många som bor underhåll av svarar ja komme infrastr Boverket i samråd i närheten av och att nyinves en bergtäkt i drift oroas över teringar i infrastr uktur med Naturvårdsver r att överväg under alla år att deras största uktur ket utom ring någonsin, investe- materia a om ett sådant inform huset de bor klart under genomstvå sedan 1980 legat ationsl ska tas fram i, ska skadas vid sprängningar och hur det i nittet i dessa ska utformas. i så fall länder.

Det grundläggande Tanken är att större bland de täkten. Oron är ännu problem det i första hand ska spridas blivande grannar varit att politike et har planerad täkt. via länsstyrelserna r har priorite Oro ger en sänkt na till en kontakter med rat kortsiktiga ekonomiska allmänhet i samban i deras litet. livskvamål, medan man samråd inför viktig del av basen d med låtit en täktansökan.

Problemet infrastrukturen för långsiktig tillväxt, bottnar i brist , få förfalla.

Under ett semina på information, rium den 9 presenterade Svenskt Näring februari främst trovärd sliv rapporig ten i riksdagen information. med Det från WSP. Rappor hjälp av författarna saknas tyvärr ten rekommenderar beökade satsnin Juli 2011 gar på nya vägar gripligt inform aoch järnvägar så att samhäl tionsmaterial lsekonoBergmaterialindustri miskt lönsam som Från projekt ma somSveriges ligger utanför kan ge närboende regeringens ”Nationella Plan” kunskaper om till 2021 kan byggas och mer pengar till stort underhåll – Sverige och smått fungera även bör vintertid. vad gäller vibrationer, hur stora Forskningspropositionen Anders Hallberg från SGU gick Under nästa år kommer en forskningsigenom listan över och en innovationsproposition. Den styr farliga ämnen enligt den kommande inriktningen på statens Naturvårdsverkets satsningar. Totalt satsar Sverige mycket klassning för det på forskning: 3,6 % av BNP varav svenska berget och staten satsar 0,9 % eller 30 miljarder kom fram till den per år vilket inte är särskilt mycket i en märkliga ”saninternationell jämförelse. ningen” att en stor IQ Samhällsbyggnad har beräknat del av den svenska att om samhällsbyggnadssektorn, som berggrunden enligt svarar för 8 % av BNP, skulle ha propordenna definition är tionell andel av de statliga satsningarna ett miljöhot. Han så skulle 2,3 miljarder kronor satsas per gav inte mycket för år. Deras analys visar att statens riktade en del av de gränser satsningar uppgår till runt 240 miljoner som har satts. vilket är nästan en faktor tio mindre än Därefter talade vad storleken kan motivera.

Michael HermansAv den övriga statliga satsningen går son om ”Sprängning en eller ett par procent till industrinära på ett säkert sätt”, och problembaserad forskning och och Katarina van innovation. Resten går till högskolevärlBerlekom om hur den, varifrån utbytet med näringslivet är vibrationer upplevs relativt litet (Chalmers är ett lysande undantag). Högskolan har dessutom haft Jan Mikaelsson tog initiativ till konferensen Berg och Grus för av närboende.

Mikaels kloka råd svårt att hinna göra av med de medel 17 år sedan och är fortfarande en drivande kraft. har förekommit på de får på ett vettigt sätt: enligt DN den SBMIs branschdagar, men Katarinas 10/2 2011 ligger hela 12 miljarder till Konferensen Berg och Grus i Oskarssummering av förra årets omfattande forskning på hög i våra universitet. hamn genomfördes 19 maj i nära samstudie har inte presenterats vid någon Om vi ska få möjlighet att starta ett arbete mellan Linnéuniversitetet, SBMI konferens. Den visar att 8 mm/s, mätt nytt MinBaS-program, så måste det och SSF. triaxiellt, bör gälla som riktvärde för finnas pengar hos relevanta institutioDagen första tema var vatten. Dosprängningar, baserat på europastandard ner. SBMI kommer därför att verka för cent Per-Olof Johansson berättade om och internationella studier. att mer pengar slussas till myndigheter möjligheter att samordna naturgrusutAvslutningsvis presenterade SBMI och och stiftelser av typ Vinnova, som har vinning och uttag av grundvatten ur Stenindustriförbundet SBMIs arbete för till uppgift att stöda industriell innovanaturgrusförekomster. Göran Risberg ”Enhetliga rimliga villkor för täktverktion, och till forskningsinstitut där SP från SGU gav sin syn på samma tema samhet”. Konferensen var välbesökt och återfinns. och satte täkter i större sammanhang av Årets Almedalsvecka kommer att ha hot mot de svenska dricksvattentäkterna deltagarna verkade mycket nöjda med fokus på detta för SBMIs del och det (hoten är främst bekämpningsmedel och programmet, som innehöll ytterligare några punkter. är även en viktig uppgift under hösten nitrater från jordbruket). fram till november, då vårt underlag bör Oskar Karlsson från GeoPro gav en Branschdagar i höst ha nått departementet. mycket intressant inblick i hur man Målet är att kunna fortsätta det samkan reducera utsläppen av kväve från Höstens branschdagar är inplanerade till täkter, om vattenprover visar att det är den 20 oktober i Jönköping och den 27 arbete som pågått inom MinBas I och II i ett nytt MinBaS Innovation. ett problem. oktober i Umeå.

Box 55684, 102

Från Sveri

Snökaos i trafiken

Ericsson

Föredrag från branschdagarna ger också uppslag till reportage i tidningen Stenkoll.

Ordet

KROSS

Bergmaterialindustri,

Sprida information under branschdagar Programutskottet har bidragit till att forma några välbesökta branschdagar: den 5 maj i Stockholm i samband med stämman hade 136 anmälda, medan höstens branschdagar samlade 169 i Jönköping och 78 i Umeå. De efterföljande enkäterna visade att mötes­deltagarna var mycket nöjda.

Avsändare: Sveriges

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Swedish Aggregates Producers Association Box 55684, 102 15 Stockholm Besöksadress: Storgatan 19 Telefon 08-762 62 25 Kansliet@sbmi.se www.sbmi.se

nr 112

Berg och Grus 19 maj i Oskarshamn

Avsändare: Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Svensk Bergs- & Brukstidning har publicerat reportage bl a baserat på material från SBMI.

Ta till vara möjligheter att skapa nya värden vid efterbehandling av täkt.

•

Foto: Kerstin

Informera medlemmar och intressenter genom Internet, KrossOrdet, m m Internet har löpande använts som en kommunikationskanal och hemsidans utseende och funktion har förnyats. Tre nummer av KrossOrdet gavs ut under året. SBMIs egen tidning Stenkoll kom under året ut med två utgåvor. Dessa sprids till betydligt fler intressenter än KrossOrdet och går också till länsstyrelser, andra myndigheter och departement.

Utnyttja resurser på ett kokt och värdeskapande sätt och inte eftersätta kvalitetskrav.

•

Foto: Boel Ferm

SBMI har med ett enkätverktyg som möjliggör följt upp och inhämtat av synpunkter från konferensdeltagare.

Tillgodose krav på god arbetsmiljö och yttre miljö.

•

CM Gruppen AB, Bromma 2011

Ny bild

Flisigt eller rundat?

I kursen Praktisk maskinhantering studeras resultatet av olika driftlägen på krossen.

•

Fem nummer av KrossOrdet har kommit under året, tre medlemsblad och två KrossOrdet Stenkoll (se sid 11).

Branschdagarna är viktiga för att locka nya och informera befintliga medlemmar.

Bilder från SBMIs bransch­d ag i Jönköping.

15

ORGANISATION OCH LEDAMÖTER 2011/2012 Stämma

Styrelse

100 medlemsföretag Kenneth Johansson, NCC Roads, ordf* Jonas Johansson, Nybrogrus, v ordf* Jan Ericsson, Swerock* Ilja Berkenbos, Schweden Splitt Henrik Lövgren, Svevia Urban Norlin, Åkerigrus Jarl Westin, Krossekonomi Per Åkerman, Skanska Pär Åström, Sand & Grus Jehander Björn Strokirk, sekr* * Styrelsens arbetsutskott

Kansli

Björn Strokirk, vd Joakim Heise, proj. led.

Leena Eriksson, sekr Jan Bida, tekn. chef, konsult

Samhällsutskottet

Tekniska utskottet

Susanne Björklund, ordf Torbjörn Andersson Katarina van Berlekom Eva-Britt Eklöf Sonja Grauwald Boman Ulf Kjellén Stefan Klingberg Lennart Lindberg Gustaf Magnusson Anna Persson Sara Selegran Niklas Skoog Monika Soldinger Sven Wallman Björn Strokirk, sekr

Pär Johnning, ordf Peter Andersson Jan Bida Emilie Bosson Magnus Busk Magnus Evertsson Erik Hulthén Per Murén Niclas Pettersson Monica Soldinger Henrik Westin Björn Strokirk, sekr

Programutskottet Björn Abrahamsson Björn Holm Bengt Nilsson Niklas Skoog Nicklas Stenqvist Lennart Sundin Björn Strokirk Joakim Heise, sekr

Krossutskottet Magnus Reuterwall, ordf Pär Burlin Jonas Johansson Pär Johnning Fredrik Karlsson Lennart Kron Mats Svensson Jarl Westin Björn Strokirk Joakim Heise, sekr

SBMIs medverkan i organisationer och arbetsgrupper Bergsam

SGUs råd för Samhällsplanering

Bergsprängningskommittén

Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling, styrelse

Geologins Dag, styrelse

Svenskt Näringsliv, styrelse

MinBaS AB, styrelse

Svenskt Närlingslivs vd-grupp

Nordcerts Tekniska Råd Ballast Nordiska Sten & Grusindustriförbundet SGUs Mineralresursråd

Swedish Standards Institute, SIS – Europastandardisering Union Européenne des Producteurs de Granulats, UEPG

Sveriges Bergmaterialindustri Box 55684, 102 15 Stockholm Tel 08-762 62 25, kansliet@sbmi.se, www.sbmi.se 16

Explicare 2012

Nordcert, styrelse