bladderbar-3-2015 by Samverkan112

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 3 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

Åreambulansen – trauma i vinterlandskap

Övning på allvar – stor samverkansövning i Upplands-väsby www.s112.se

Nya dockor

Ökad verklighetskänsla

samverkan 112 nr 3 2015 1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

FOUR.C MOBILE

MOBILT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM UTVECKLAT MED RAKEL-ANVÄNDARE, FÖR RAKEL-ANVÄNDARE.  Ta emot uppdrag

och information från SOS Alarm AB eller egen ledningscentral direkt på skärmen.

 Kör direkt till

bifogade koordinater med den integrerade navigatorn.

 Bekräfta genomfört

moment via virtuella statusknappar, som också kan generera autoförfaranden.

www.celab.se/fourc

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

ledare

nationellt upprop Ända sedan Fri väg-dispenserna försvann och kravet på C-körkort infördes i mitten av 1990-talet har en nationell utbildning för utryckningsförare, som lagkrav, diskuterats. Alla försök har tyvärr misslyckats trots att det finns en stor efterfrågan på ett sådant lagkrav hos utryckningsförarna själva och hos inblandade myndigheter. Under dessa tjugo år som frågan diskuterats har tusentals människor skadats, och ett 30-tal har dödats, i olyckor där blåljusfordon har varit inblandade.

sveriges riksdag har ett stort ansvar Trafikutskottet i Sveriges Riksdag har under samma period berett och avslagit ett antal motioner, som berört frågor om lagkrav och ett särskilt kompetensbevis för utryckningsförare. Två exempel på Trafikutskottets motivering till avslag: – "Utskottet menar samtidigt att utifrån den betydande satsning som görs på att stärka förarutbildningen kan det förväntas att det redan inom de närmaste åren kommer att synas goda resultat". – "Eftersom det redan görs betydande insatser för att höja kompetensen bland utryckningsförare avstyrker utskottet motionerna". Det är svårt att tolka Trafikutskottets motiveringar på något annat sätt än att vi redan gjort tillräckligt med insatser för att

utbilda landets utryckningsförare. Därför behövs det ingen ytterligar åtgärd från regering och riksdag. Slutsatsen av maktens resonemang måste bli, att om vi lägger ner våra egna lokala utbildningssatsningar, då kan Trafikutskottet och Sveriges riksdag gå in och styra upp med ett nationellt lagkrav. Snälla Trafikutskottet, det behövs ett bindande nationellt tillvägagångssätt för att styra upp allt godtycke. Det finns förstås flera goda exempel på lokala och regionala initiativ till omfattande utbildningssatsningar för utryckningsförare. Men på nationell nivå är diskrepansen för stor. Hos vissa arbetsgivare har frågan om utryckningskörning blivit lämnad åt just, godtycke.

kompetensbevis/körkort krävs För att få köra utryckningsfordon i Norge måste föraren inneha ett kompetensbevis. Beviset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i ordinarie körkort. Kompetensbevis och kod erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning. Beviset gäller därefter i fem år. För att förnya kompetensbeviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg.

Det norska kravet på utryckningsförare är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbeviset för buss- och lastbilsförare. Hur svårt kan det egentligen vara? Stöd vårt nationella upprop för kompetensbevsi/körkort åt alla utryckningsförare i Sverige. Facebook.com/Blaljuskort Avslutningsvis. Jag hoppas att Ni alla får möjlighet till en härlig semester och en go sommar nu när ljuset och värmen ska skölja över Sverige! På återseende i början av september!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2015 Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53, sven@s112.se Formgivning Johan Carlsson och Sven Åsheden www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Petter Berggren, Ulf Blomgren, Lena M Fredriksson, Mats Jonsson, Euan Morin, Marie Sjödin och Elliot Turvall Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Malmö. Tanja Nilsson Tel: 040 - 64 30 405, tanja@adviser.se

Upplaga 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Magnus Ohlsson, Fönebasen Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 3 2015

innehåll

34 26

Blodigt allvar “Vi övar för att skaffa oss ett försprång tills det blir allvar”

Ung patientkategori “Ska man bryta något ska man göra det i Åre”

Svensk kvalité Dockorna handsys i ekologiskt skinn

Redo vid nödsituationer Fjällräddarna utgörs av en grupp av 400 frivilliga personer, utbildade och utrustade av polisen

landet runt Notiser

Medidyne förädlar körtekniken Ger förbättrad utryckningskörning

Fördelar med simuleringsövningar Realistiska övningar ger fördelar

Åreambulansen Trauma i vinterlandskap

Tillbakablick Artiklar från tidigare upplagor

Magisterarbeten Nominering nr 8

Räddningstjänst i Uddevalla “Stationen är rena moraset”

Övning på blodigt allvar Stor samverkansövning

Ambulans SM i Golf Spännande besök och föreläsningar

Ny modell av S-cut Ett all-round-verktyg för alla

Nationell säkerhetsamordnare Intervju om säkerhetsfrågor

Alarm Ambulansförbundet Henrik Johansson har ordet

Rullande psykakut Nytt sätt att jobba på

ambulans 2015 28-29 april i Stockholm

Ny Småbilsambulans Avgaser blir till vatten och kväve

Dockor med verklighetskänsla Övningsdockor som hållet måttet

Fjällräddarna Redo för undsättning i fjällvärlden

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask. Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

Landet runt / Notiser

Polisen ska flyga obemannat

Kommunal räddningstjänst 2014 satser till bränder jämfört med under 2013. Antalet inrapporterade insatser till bränder i byggnader sjönk med 540 och understeg 10.000. Det var det lägsta antalet insatser till byggnadsbränder sedan nationell statistik infördes 1998. Antal insatser till bränder utanför byggnader minskade med 620 stycken.

Nu ska polisen upphandla obemannade flyg, så kallade UAS eller drönare. Flygen ska bland annat användas till att söka efter försvunna personer och övervaka större bränder.

2014 var ett regnigt år

UAS står för Unmanned Aerial System och är ett fjärrstyrt obemannat flyg som samlar in information om ett geografiskt område med hjälp av en digitalkamera. Flyget är även utrustat med sensorer och teknik för bildöverföring. Tanken är att det ska fungera som ett komplement till polisflyget.

Underlättar sök efter försvunna – De kan bland annat användas för att överblicka brottsplatser, vid övervakning av större bränder, för att hämta in information när det är stor fara för vår personal och när vi söker efter försvunna personer, säger Per Engström från Utvecklingsavdelningen på Polismyndigheten. Obemannade flyg används redan av bland annat sjöräddningen och försvaret. – Tanken är att polisen ska använda dem över hela landet men det är framförallt specialenheterna piketen, bombskyddet och nationella insatsstyrkan som kommer att ha nytta av dem, säger Per Engström.

Ska testflygas De obemannade flygen ska testflygas under slutet av 2015 och användas på prov i polisverksamheten 2016. – Nu återstår det att se över vilka regelverk vi måste ta hänsyn till. 2013 kom en ny version av kameraövervakningslagen som kan ställa till problem. Den är anpassad för fasta kameror och vi måste därför få till en regeländring för vår verksamhet. Som det är nu krävs det tillstånd varje gång vi ska filma, säger Per Engström. ■ Källa: Polisen 6

samverkan 112 nr 3 2015

Under 2014 genomförde räddningstjänsterna drygt 117 900 insatser. De största förändringarna 2014 jämfört med tidigare år handlar om färre insatser till bränder och en stor ökning av insatser till översvämning och vattenskador. Antal inrapporterade IVPA-larm, i väntan på ambulans, ökade och översteg för första gången 13 000. Det visar statistiken i MSB:s nyligen utgivna rapport Räddningstjänst i siffror 2014. Rapporten ger en översiktlig bild av räddningstjänstområdet. Den innehåller beskrivande statistik på riksnivå om den svenska kommunala räddningstjänstens insatser, bemanning och kostnader under året. De statistiska beskrivningarna är kompletterade med tematiska fördjupningar, samt större eller särskilt utmanande räddningsinsatser som ägde rum under 2014.

Färre insatser till bränder Under 2014 genomfördes 1 160 färre in-

Insatser till översvämning av vattendrag och andra vattenskador ökade med nästan 50 procent under 2014. Många av dessa inträffade i Västra Götaland och Halland under augusti och oktober.

Sjukvårdslarmen fortsätter att öka Sett till antalet genomförda räddningsinsatser de senaste tio åren är variationer i antalet insatser år från år små. En av de största förändringarna under den senaste tioårsperioden är att larm till andra uppdrag än räddningsinsatser har ökat i stor omfattning. Här är det antal inrapporterade sjukvårdslarm, så kallade IVPA-larm som ökar och 2014 översteg de för första gången 13.000. I ett antal kommuner, främst i glesbygd, är detta nu den klart dominerande larmtypen. Även om det inte rör sig om räddningsinsatser enlig lag om skydd mot olyckor väljer flertalet räddningstjänster att redovisa dem i den nationella insatsrapporten. ■ Källa: MSB

Årets Ambulanssjuksköterska 2015 Specialistsjuksköterskan Jakob Lederman, Stockholm blev årets vinnare i kategorin Årets Ambulanssjuksköterska. Priset som instiftats av Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor, Ferno Norden AB och tidningen Samverkan 112 får Lederman för att han;

”genom sitt engagerade arbete och sin humanistiska helhetssyn bidrar Jakob dagligen till en bättre ambulanssjukvård i Sverige. Genom aktivt deltagande och ihållande vilja att bidra till en starkare och bättre ambulanssjukvård inspirerar han kollegor, studenter och medborgare. Hans arbete är en viktig del i att föra utvecklingen av modern svensk ambulanssjukvård framåt”. Priset delades ut i Stockholm under konferensen Ambulans 2015. ■

Jakob Lederman föreläste under Ambulans 2015 www.s112.se

Brandfordon för ofta i olyckor ► Dessutom har synlighet på skadeplats en stor betydelse för möjligheten att arbeta säkert, exempelvis på väg.

2014 Foto: Utryckning Uppsala

En granskning som tidningen Tjugofyra7 gjort, visar 27 olyckor i Sverige de senaste fem åren. Troligtvis är det fler. Mörkertalet är stort, sannolikt mycket stort. Alla olyckor sker inte i samband med utryckningskörning, brandfordon blir även påkörda ute på skadeplats och olyckor händer på väg hem efter ett larm. Tjugofyra7 konstaterar vidare att tre troliga orsaksområden framträder: ► Många av olyckorna är singelolyckor och i flera fall har hög hastighet i förhållande till omständigheterna varit en bidragande faktor. ► Uteblivet användande av bälten har även haft en negativ påverkan.

Olofström. Brandfordon kört av vägen Smedjebacken. Brandfordon kört av vägen (två döda) Simlångsdalen. Brandfordon kört av vägen

Örebro. Brandfordon påkört av lastbil Uppsalaområdet. Brandfordon vält på väg Oskarshamn. Brandfordon vält i rondell Avesta. Brandfordon i kollision med tåg

2011

2013

2010

Strömsnäsbruk. Brandfordon kört av vägen Mellerud. Brandfordon kört av vägen (en död) Fritsla. Brandfordon kört av vägen Simrishamn. Brandfordon kolliderat med hus Lilla Edet. Brandfordon vält på väg Tranarpsbron. Brandfordon i kollision

Grimsås. Brandfordon kört av vägen Jokkmokk. Brandfordon kört av vägen Skövde. Brandfordon vält på väg

2012 Tjörn. Brandfordon kört av vägen Stockholm. Brandfordon kolliderat med hus Klippan. Brandfordon kört av vägen

Sandviken. Brandfordon kört av vägen Luleå. Brandfordon i kollision med personbil Borås. Brandfordon kört av vägen

2009 Ängelholm. Brandfordon kört av vägen Sundsvall/Timrå. Brandfordon in i viadukt Norrköping. Brandfordon i olycka Stockholm. Brandfordon påkörd av lastbil Falkenberg. Brandfordon i kollision med bil Källa: Tjugofyra7

Årets Magisteruppsats 2015 Specialistsjuksköterskorna Viktor Henriksson och Petter Major från Trollhättan blev årets vinnare i kategorin Årets Magisteruppsats 2015 för sin uppsats “Patienters upplevelser av vårdmöten när sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hänvisar till annat färdsätt – en kvalitativ studie”. Priset som instiftats av Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor, Ferno Norden AB och tidningen Samverkan 112 får Henriksson och Major,

”för att de har valt ett ämne som är relevant och oerhört viktigt ur ett patient- och samhällsperspektiv. I deras studie behandlas ett relativt outforskat område och genom att belysa betydelsen av information och bemötande i den unika prehospitala patientkontakten inhämtar författarna ny och essentiell kunskap inför framtiden”, skriver juryn

bland annat i sin motivering. ■

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen. Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

ambulanssjukvård / Reportage

ÅREAMBULANSEN – TRAUMA I VINTERLANDSKAP Text och foto: Petter Berggren

För merparten av Sveriges ambulanser utgörs larmen av medicinfall där den äldre är patient. Det omvända gäller i Åre. En ung patientkategori där trauma är mer än vardag. Den gamla devisen att man blir bra på det man gör, tycks gälla. 689, 712 eller blir det över 800 i år? En febril tankeverksamhet utspelar sig bland vårdpersonalen i Åre innan vintersäsongen gör sitt inträde. Vem ska gissa rätt i den prestigefulla vadslagningen över antalet gipsningar under vintern. ”Ska man bryta något ben ska man göra det i Åre”, är inte ett alltför ovanligt uttryck hos den nödställde pati8

samverkan 112 nr 3 2015

enten. Antalet gipsningar är imponerande och förra året bokfördes 730 gipsningar under vintersäsongen. För ambulansen i Åre är skidskador vardag. En sedvanlig fråga från anhöriga är om de får ta emot många skidskador, vilket är som att gå in i ett bibliotek och fråga om det finns böcker. I Åre registreras runt 10 miljoner skidåk på en vinter. Därför är Åre under vintern försedd med en dagambulans, som är bemannad mellan klockan 09 och 21. Det är ett stort geografiskt område som ska täckas, från Åre med omnejd genom den jämtländska fjällvärlden till Storlien och norska gränsen i väster. Jämtland är ett turistlän och det är inte ovanligt

att besökarna kan finnas långt bort från farbar väg. Detta innebär att personalen måste vara beredd att ge sig ut med bland annat fjällräddningen, vilket kan innebära långa skoterturer eller andra transportmedel under hårda prehospitala miljöer. Dock är Åreambulansen inte helt lämnad åt sitt öde. Bara 2,5 mil österut i Järpen finns en dygnsambulans, som rullar mer i Åre än vid sin hemmastation, vilket förövrigt väcker en förundran om stationsplaceringen. Men även andra stationer kommer upp titt som tätt och stöttar med logistiken. Men framförallt avlastar ambulanshelikoptern, som via Åre Hälsocentral kan www.s112.se

sekundärtransportera patienter snabbare in till Östersundssjukhus, samtidigt som markresurserna sparas i Åre. Tidvis kan det vara hektiska perioder för de gula fordonen, när byn tidvis fylls med upp mot 35 000 skidsugna och partyglada gäster. Ett typiskt larm för Åreambulansen innebär många samarbeten. Vanligen är larmorsaken en skidskada och om pistören anropar får ambulanspersonalen

vara beredd att åka upp i backen med hjälp av skoter, för att kunna vårda och smärtstilla patienten. Till sin hjälp att smärtstilla har personalen en stor arsenal läkemedel att välja att administrera nasalt, oralt, intravenöst eller som gas.

13 olika läkemedel mot smärta Akutväskan innehåller hela 13 olika läkemedel mot smärta. Men som oftast

klarar pistörerna att ta hand om den skadade och transportera ner till den väntande ambulansen. Om nödvändigt kan pistörerna reponera och lägga den eventuella frakturen i sträck. Något som bland annat ambulanspersonalen i Stockholm inte bemästrar när den eftersatta ambulanssjukvården saknar denna utrustning. Avlämningsplatsen är många gånger Åre Hälsocentral, vilket är synonymt med Vårdcentral. På Hälsocentralen finns röntgen, ultraljud men framförallt kompetens att klara sig själv. Under en dag kan de ta emot 100-140 patienter och då är det viktigt att inte omotiverat remittera in patienter till länssjukhuset i Östersund 10 mil bort. För ambulansens del slutar inte vården vid avlämningsadressen Åre Hälsocentral. Patienten följs vidare i vårdkedjan när mer sederande läkemedel kan bli aktuellt när skidkläder, skydd och pjäxor tas av. Uppföljningen blir snabb och konkret när röntgenbilderna levereras näst intill omgående. Förutseende krävs av ambulanspersonalen. Hälsocentralen har öppet 7 dagar i veckan, drop-in och det går att få tag på läkare dygnet runt. Men avsaknaden av inläggningsplatser gör att ambulanspersonalen får tänka annorlunda, detta kan bland annat innebära att välja ett smärtstillande läkemedel med kort verkningsgrad när till exempel en axelluxation reponeras. Detta för att få patienten i ett något sobert tillstånd för att kunna ta sig hem. Andra sätt att arbeta kan vara att lägga en gipsskena vid lättare frakturer, när röntgen stängt för dagen och hänvisa patienten till röntgen nästkommande dag.

Hög Kompetens

En skidarena är Åreambulansens hem.

www.s112.se

Skidåkning är en högenergisport och kanske än mer i Åre än andra svenska orter, med duktiga åkare, branta backar och stora hopp. Det finns flera larm som går under traumakriterierna, när fallen och farten är stor. Men att blint följa traumakriterierna slaviskt och åka 10 mil till Östersund utan tanke är inte logistiskt eller resursmöjligt i en glesbygdskommun, när det till exempel i en hopp-park kan vara hög frekvens av krascher. Därför blir händelseförloppet och statusen extra viktig. I år har det största hoppet varit 3 meter högt vid utgången och en ► samverkan 112 nr 3 2015

ambulanssjukvård / Reportage

platå på 15 meter som skidåkaren måste över innan landningen planeras. Det har hänt att de som hoppat kort och landat på platån har frakturerat benet på grund av feldiregerad energi. En kinematik som är viktig att förstå. Något som skidsystemet tänkt på, när man utformat första hoppat i parken störst för att avskräcka den osäkre. Utvecklingen har även varit progressiv i att tänka skadeprevention i utformningen av hopparken. Men det är inte bara olyckor från freestyleåkare. Skidskadorna har stort skadepanorama, det har varit allt från begravd i lavin till patient med fotledssmärta som försvunnit när den hårda pjäxan knäppts upp. I den skämtsamma sekvensen i filmen Sällskapsresan 2, när läkaren känner på snökvaliten och ropar efter mer gips går lite raljerande att applicera på Åreambulansen.

Bakgrund som hjälper Det finns en ökad situationsförstålse och kunskap hos personalen som jobbar på Åreambulansen. Förutom att personalen själv på sin fritid är ute i pisterna och känner terrängen väl, finns det hos ambulanspersonalen bland annat bakgrund som pistör, klättrare, lavinutbildare, guide, tävlingsåkare och examinerad skidlärare. Utbildningsmässigt är alla på Åreambulansen sjuksköterskor med specialist utbildning inom ambulanssjukvård. Jämtlands län har tidigare varit bortskämda med högutbildad personal och kravet som gällt för att jobba inom ambulansen har varit någon form av ambulansutbildning, antingen 20 veckors eller universitetets specialist utbildning inom ambulanssjukvård. Intresset utifrån att jobba vintersäsong på Åreambulansen är stort och har varit i det närmaste en omöjlighet för de som inte har haft en anställning hos Jämtlands landsting. Trots kunskapen hos ambulansfolket i Åre har de själv gjort tveksamma val i att undvika ambulansen som patient. Det har funnits personal som krossat hälen i downhill cykling och själv ramlat ihop i högläge med cykeln som stöd utanför Åre Hälsocentral. Någon annan har dragit av korsbandet, men tryckte i sig dubbeldos Alvedon och fortsatt offpiståkningen 1 000 fallhöjdsmeter ner. Värst är nog den ur personalgruppen som ramlade av en skoter och någon dag senare var tvungen att lägga pannan mot dörren när han skulle snyta sig. Detta för att omedvetet stabilisera upp den nackfraktur han hade ådragit sig. 10

samverkan 112 nr 3 2015

Förra året bokfördes 730 gipsningar under vintersäongen.

Självförsörjande I ett turistlän som Jämtland är landstingens utjämningsekonomi av betydelse. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man lite kapitalistiskt använda uttrycket självförsörjande om Åreambulansen. Det blir många kronor som debiteras de utomlänspatienter som fått ambulanssjukvård i Åre. Ambulanssjukvård är kostsamt, en transport från Åre till Östersund kostar 17 200 kronor för patientens hemlandsting. Förutom det logistiska så finns det alltså också ekonomiska faktorer att ge patienterna rätt vårdnivå. De långa avstånden tror många är en ökande faktor för att behandla patienten i hemmet eller hänvisa till annat transportsätt. Men statistiken visar annat, bland annat har ambulanserna i Östersund en procentuellt hög andel av behandling i hemmet, trots korta körtider. Totalt rör det sig om 15-17 procent i Jämtlands län som inte följer med i ambulansen. Sanningen ligger istället i att Jämtland ligger långt fram i processen att behandla

på plats. Troligen beror det på en synergism av en rad olika faktorer som bidrar till den nya vårdkulturen i ambulansen. Något som i alla fall krävs är hög kompetens hos personalen och en positiv acceptans i högre ledning. Den räddhågsne höjer rösten om patientsäkerhet för detta arbetssätt. Men ser man till Jämtlands landsting är avvikelserna små, endast 2 promille går som klagomålsärende till IVO. Mycket har hänt i Åre sedan man 1882 beslutade att lägga järnvägen söder om Åreskutan genom bondbyn Åre. En internationellt erkänd turistort såväl vinter som sommar har vuxit fram bortom lokalpolitikers fantasi. En ort som idag är Sveriges huvudstad i äventyrsupplevelser, med allt det innebär. Polisen har styrt om sina resurser mot det mer jobbfrekventa Åre. Frågan är bara när ambulansen gör likadant, en resurs dygnet runt, där patienterna finns. ■ www.s112.se

Faktaruta Ambulans, Volvo 4 WD: Arbetstider 09-21 dagligen under vintersäsong, dygn storhelger.

Smärtstillande: Fentanyl, Ketanest, Morfin, Midazolam, Rapifen, Spasmofen, Diazepam, Voltaren, Alvedon, Ketalar, Citodon, Ibumetin, Medimx

Anställda: 7 stycken ambulassjuksköterskor.

Åre: by cirka 400 meter över havet, toppen 1 420 meter över havet.

Besökare: 450 000 per år.

Vanligaste besökare, länder: Sverige, Norge, Ryssland, Finland.

Let heavy be light Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta. Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten. Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.s112.se

www.pensi.se samverkan 112 nr 3 2015

Räddningstjänst/ Reportage

”Stationen är rena moraset”

Att vara högsta chef i en räddningstjänst med ett hus där vatten kan förhindra brandkåren att hinna ut och släcka i tid, kräver sin man. I Uddevalla heter han Bernt Eriksson. Text och foto: ULF BLOMGREN

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

arriären har gått som på räls sedan 1981 och har bland annat inneburit tio år som räddningschef i Strömstad, chefskap inom SOS, lärare i räddningstjänst och en hel del annat. – Min mor brukar säga att jag tyckte om att leka med brandbilar hela tiden som barn, men det är nog inget bra svar. Kanske handlar det mer om empati och att man tycker om att hjälpa andra. – Jag var ju vanlig brandman och ambulanssjukvårdare på heltid i 15 år i Falköping från 1981. Bernt Eriksson är inne på fjärde året som räddningschef i Uddevalla. Kanske är det dags att byta upp sig igen snart. Men först tänker Bernt Eriksson försöka driva igenom något viktigt: att förse räddningskåren i Uddevalla med en ny brandstation. Och rädd för att säga som det är har han aldrig varit. – Brandstationen på Bastionsgatan i Uddevalla är rena moraset. Den är slut och måste bytas ut, säger Eriksson och visar stolparna som ska hålla upp taket så att inte de tunga brandbilarna ska ramla ner i källaren. – När det blir översvämning i hamnen ett par gånger om året, kan vi kanske inte rycka ut genaste vägen utmed Bastionsgatan som ju är full av havsvatten då. Våra bilars utryckning kan försenas menligt av att vi tvingas köra omvägar.

Ny station kostar 129 miljoner Med glimten i ögat plockar han fram skisser på en ny räddningsstation, som beräknats kosta 129 miljoner. – Vi behöver en ny placering. I dag ligger räddningsstationen fel i förhållande till staden och den är undermålig ur arbetsmiljösynpunkt, konstaterar Eriksson och verkar tämligen orädd för klarspråk till de politiker som är hans chefer.

”

orädd för klarspråk till de politiker som är hans chefer.

Brandkårshuset i Uddevalla byggdes för 53 år sedan. I dag skulle det aldrig klara en inspektion av arbetsmiljöverket, menar räddningschefen. – De moderniseringar och anpassningar som gjorts under de 50 åren har varit sparsamma. Ta bara att bilarna vuxit så de inte kommer genom dörrarna. Man måste fälla in backspeglarna för att komma in och ut ur garaget. I sinnet ser man brandbilar som rycker ut på larm och backspeglar som splittras över planen framför brandkårshuset.

– Om vi talar deltidsbrandkår så behöver vi mellan 10 -15 rekryteringar som det är just nu och då står räddningstjänsten för den utbildning som krävs. Men det är ett extraarbete med krav på att kunna inställa sig från sitt andra jobb inom några minuter. Och du är välkommen för det börjar bli allt svårare att hitta deltidsbrandmän, alltså människor som vill eller kan ställa upp så här halvideellt. Grundutbildningen till heltidsbandman är på två år efter gymnasiet. ■

Men det finns bot. Bernt Eriksson tar fram en lokaliseringsundersökning med alternativa placeringar av nästa brandstation. Han förordar själv förslaget där en ny byggnation placeras i närheten av Exercisvägen ute på fältet mitt emot gamla I17.

dela lokal med andra verksamheter – Kanske kan vi dela byggnader med polisen, hemtjänsten, ambulanstjänsten eller någon annan av samhällets serviceinstitutioner, funderar han. Men byråkratins kvarnar maler långsamt. Under Bernts fyra år som chef för räddningstjänsten (sedan en tid också för dem i Munkedal och Lysekil) har frågan om att flytta funnits med hela tiden. Vad krävs för att bli en bra brandman? – Att du måste klara vissa grundläggande fysiska tester, ha hyfsad grundkondition och vara frisk rent allmänt. Finns det någon plats för den som saknar brandutbildning?

FAKTA: BERNT ERIKSSON Ålder: Född 1959. Nuvarande position: Chef över brandmännen vid tre räddningstjänster Uddevalla, Munkedal, Lysekil. Familj: Sambon Siw och fem barn. Hobby: Radioamatör, som har inrett ett särskilt rum för detta. – Jag vet att man talar i mobiltelefoner och via data i dag. Men när det blir bekymmer med de näten kan jag fortfarande kommunicera med en radioamatör i Nepal. Favoritmiddag: Ett rejält stycke oxkött, som man lägger på grillen. Gör om tio år: Jag kanske ställer om livet för annan verksamhet inför pensionen.

Svensktillverkade räddningsdockor i realistisk vikt och funktionav absolut högsta kvalitet för övningar/simuleringar både på land och i vatten. Sök/Räddningsdockor Räddningsdockor med HLR/AED funktion Räddningsdockor med intubationsmöjlighet Vattenlivräddningsdockor Överviktsdockor Besök våran hemsida för mer information! www.svenskaraddningsprodukter.se

www.svenskaraddningsprodukter.se www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

Hjälpmedel / Reportage

S-Cut erövrar nya marknader text: Marie Sjödin

Under vintern har en ny modell av S-Cut lanserats av utvecklaren, ES Equipment AB. Det är en lite enklare modell i glasfiberarmerad plast, men med samma fina skäregenskaper som de medicintekniska modellerna. Den nya modellen är ett all-round-verktyg, tänkt att finnas i varje hem och verktygslåda. – Den är utmärkt för att skära exempelvis markduk och rep. Jag använder den även hemma i köket för att skära upp saker som plastpåsar, tejp och pappersförpackningar, säger Björn Åhlén, marknadschef på ES Equipment. Föregångaren till den nya S-Cut-modellen är de medicintekniska produkter som redan säljs för att användas av akutmottagningar, ambulans- och räddningsorganisationer. Verktyget har funnits i tio år och utvecklades ursprungligen för att rädda liv. Vid ett hjärtstopp är den tid det tar från stoppet till att defibrillering kan sättas in avgörande för utgången för patienten.

Nya marknader Redan för sju år sedan skrev vi om S-Cut och sambandet mellan den tid det tar att öppna kläder vid en olycka och utgången för den skadade, och om den tidsvinst som kan göras genom att använda en S-Cut i stället för en sax. Sedan dess har det hänt mycket, teamet bakom S-Cut har sett att verktygets skäregenskaper kan användas till mycket mer. Produkten har vidareutvecklats och nya marknader har hittats. Bland annat har en modell specifik för folk som dagligen hanterar hästar marknadsförts och sålts i några år. 14

samverkan 112 nr 3 2015

– Hästar fastnar i olika situationer och ofta skadar de sig illa när de i panik försöker ta sig loss. Med en S-Cut kan man snabbt befria en häst som fastnat i exempelvis stängseltråd eller grimskaftet utan att riskera att skära hästen eller sig själv, säger Björn Åhlén. Fler och fler hästägare inser fördelen med S-Cut och skaffar en. Många har skaffat två, en till stallet och en till transporten för att alltid ha den tillhands för eventuella nödsituationer. En ytterligare fördel med verktyget är att det inte bryter mot knivlagen. Det finns tyvärr exempel på yrkesverksamma som dömts för brott mot knivlagen då de stoppats i ett arbetsfordon som varit utrustat med en kniv. Den nya modellen har även den ett roterbart blad, en ny skäryta vrids fram när den gamla gjort sitt. Den är tillverkad i glasfiberarmerad plast och är standardfärgen är blå. Dock kan den som vill beställa ett större antal få den i valfri färg. Den går även att komplettera med en egen logotype.

Förkortad tid räddar liv ES Equipment har en vision om att alla hjärtstartarkit i framtiden innehåller en S-Cut, av samma enkla anledning som att den redan används av akutenheter. Genom att minska tiden fram till behandling kan liv räddas. Förhoppningen är att alla som går HLR-utbildning även ska få lära sig att snabbt frilägga bröstkorgen med hjälp av en S-Cut så att hjärtstartaren ska kunna användas. I flera studier har det konstaterats att vid hjärtstopp är tiden det tar från att stoppet inträffar till att behandling kan sättas in avgörande för om patienten överlever eller ej.

S-cut fakta S-Cut är en svensk uppfinning som utvecklas, marknadsförs och säljs av ES Equipment AB. S-Cut används på alla akutmottagningar i Sverige och i knappt hälften av landets ambulanser. 30-40 procent av räddningstjänsterna har utrustat sina fordon med S-Cut. En rad psykmottagningar, behandlingshem och häkten har köpt in S-Cut, bland annat för att snabbt kunna skära ner människor som försöker ta livet av sig genom hängning. S-Cut används även av Försvarets sjukvårdsenheter i utlandet samt av ambulans- och räddningsföretag i ett 20-tal länder.

www.s112.se

I den så kallade Kasinostudien (den kallas så för att den gjorts av sjukvårdsutbildad säkerhetspersonal som tagit hand om hjärtstoppstillbud på kasinon) konstateras att 74 procent av de personer som kollapsar med hjärtstopp överlever om de får defibrillation inom tre minuter efter kollapsen. Av de som får defibrillation efter mer än tre minuter efter kollaps överlever 49 procent, en siffra som sjunker dramatiskt ju längre tid som går innan behandling kan sättas in. Tiden är alltså oerhört avgörande. I en annan studie, gjord av bland andra Solveig Aune som är chef för HLR-centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg samt ledamot i HRL-rådets styrelse och Johan Herlitz, cardiolog vid SU, konstateras att den genomsnittliga tidsskillnaden för att avlägsna tre lager kläder med en S-Cut jämfört med en sax är 63 sekunder. Det finns med andra ord goda skäl att anta att människoliv skulle kunna räddas om fler hade HLR-utbildning och kunskap om hur avgörande tidsfaktorn för att frilägga bröstkorgen är vid hjärtstopp. Tragisk statistik visar att endast tio procent av patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhusen överlever.

Samhället vinner på att rädda liv

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Räddningsverket har sedan början av 1990-talet gett Karlstads Universitet i uppdrag att göra kosnadsnyttoanalyser för åtgärder som syftar till att rädda liv, egendom och miljö vid olyckor. SvenErik Frödin, projektledare för en av studierna, skriver i sitt förord att den samhällsekonomiska lönsamheten för räddningstjänster vid hjärtstopp är 40 gånger större än kostnaderna. Slutsatsen är att det är så pass motiverat att använda räddningstjänsten vid hjärtstopp att man kan säga att det är oansvarigt av samhället att inte göra det. ■

SÖRMLAND XC70 som Single Responder hämtas av Glenn Blomberg och Karl-Eric Carlsson från Nyköping

REGION HALLAND Martin Johansson hämtar ytterligare en XC70 till Region Halland

www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

ambulanssjukvård / Reportage

Sveriges enda rullande psykakut Text: Mats Jonsson FOTO: AISAB

En ambulansliknande akutbil åker ut på larm om självmordsförsök, psykoser och kriser.– Ett sätt att avstigmatisera psykiska sjukdomar, säger sköterskan Anki Björnsdotter om försöket.

är någon mår så dåligt att han eller hon misstänks vara på väg att försöka ta livet av sig är det normala att en polispatrull skickas ut. Oftast slutar det med polistransport till psykakuten inför grannar och andra vittnen. För patienter och deras anhöriga kan det vara förnedrande att i en akut sjukdomssituation behöva känna sig som en uttittad brottsling. För polisen är det en resurskrävande uppgift i utkanten av myndighetens ansvars- och kompetensområde. Och för sjukvården är det en nackdel att först i ett senare skede kunna gå in och bedöma vad som är rätt vårdnivå i det enskilda fallet.

besök väckte tankar I samband med ett besök i Sankt Petersburg för 15 år sedan började Fredrik Bengtsson, enhetschef på psykiatriska länsakuten i Stockholm, fundera över om det inte fanns något bättre sätt att jobba på. – Det visade sig att de i Ryssland hade haft psykiatriska ambulanser sedan 1965. Jag tyckte det var en intressant innovation, säger han. Efter att bland annat ha testat ett upplägg med psykiatrisköterskor som följt med polisen ut på suicidlarm, genomför nu landstinget ett tvåårigt försöksprojekt med en egen psykiatrisk akutbil bemannad med specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och ambulanssjukvårdare. 16

samverkan 112 nr 3 2015

– Ett jobb som ställer höga krav på oss att vara lösningsfokuserade och agera självständigt, säger sjuksköterskan Anki Björnsdotter om försöket med akutbil inom psykiatrin.

Bilen är en vanlig ambulans som är utrustad med fyra säten i stället för bårar och därför inte får kallas ambulans. Personalen har tillgång till patientjournaler för att kunna läsa på om patientens historik på vägen ut om personnumret då redan är känt. – Ett lyft för psykiatrin. Det här visar att psykiska sjukdomar inte är något konstigt eller något mystiskt. Det är allvarliga sjukdomar som kan vara precis lika dödliga som hjärtinfarkter, säger Fredrik Bengtsson. Anki Björnsdotter är en av fem psykiatrisjuksköterskor som turas om att bemanna akutbilen mellan klockan 15-01. – Det är inte okej att en psykiskt sjuk ska behöva åka polisbil. Det här är ett sätt att avstigmatisera psykiska sjukdomar, menar hon. Akutbilen åker på cirka fem larm per

arbetspass för att göra bedömningar och omhändertaganden på plats. Arbetssättet är unikt. Eftersom lagstiftningen ser annorlunda ut i Sverige än i de övriga länder som använder psykiatrisk ambulans i någon form kan enheten i Stockholm bara ta inspiration av andra, inte kopiera. Efter två månader på rull pågår det ständiga justeringar och finslipningar. Bland annat av utlarmningsstrukturen för att resurserna ska användas optimalt.

Bra sätt att jobba på Reaktionerna från sjuka och anhöriga stärker personalen i deras uppfattning att det här är ett mycket bra sätt att jobba på. – Vi fyller ut en gränszon mellan polis och ambulans, säger Christian Johansson, en av de handplockade ambulanssjukvårdarna som arbetar i akutbilen på www.s112.se

ungefär halvtid.Ett uppdrag kan ta allt från några minuter till flera timmar. – Om någon står på en bro, tänker hoppa och vägrar släppa räcket, då kan det ta tre timmar. I och med att det görs professionella bedömningar på plats kan fler patienter än tidigare lämnas i hemmet, vilket minskar trycket på psykakuten. Psyksjuksköterskor och ambulanssjukvårdare har under de två månader som gått fått stor respekt för varandras yrkeskunnande. – Vi har ett jättebra samarbete och lär oss mycket av varandra, säger både Anki Björnsdotter och Christian Johansson.

utvärdering ska visa lönsamhet Ibland är gränsen mellan de båda yrkesrollerna inte helt knivskarp ute på fältet. – Psykiatri är väldigt personligt. Ibland klickar patienten bäst med mig. Då får jag sköta samtalet med sjuksköterskornas stöd i bakgrunden, berättar ambulanssjukvårdaren Christian. Att det är bättre att sjuka människor tas om hand direkt på plats av professionell,

specialutbildad vårdpersonal i stället för att mötas av en polisbil framstår som självklart. Den utvärdering som ska göras innan försöksperioden går ut ska visa om det också är samhällsekonomiskt lönsamt. På plussidan i bokslutet finns framför allt tre saker: 1. Belastningen på psykakuten minskar. 2. Polisen får mer tid över för tydligare polisiära uppgifter. 3. Vanliga ambulanser frigörs för uppdrag med somatiska sjukdomar. – Det är politikerna som avgör om det här ska bli en permanent verksamhet. Men jag har personligen svårt att tro att det kan bli ett nej, säger Fredrik Bengtsson. Är psykiatrisk akutbil bara något för Stockholm eller kan det vara intressant för övriga landet? – Det kan absolut vara intressant för andra att följa efter. Tittar man på storleken är både Göteborg och Malmö definitiva kandidater. ■

"Vi fyller ut en gränszon mellan polis och ambulans", säger Christian Johansson om den rullande psykakuten.

www.s112.se

fakta, PAM Pam, psykiatrisk akut mobilitet, är det officiella namnet på ”psykiatriambulansen”. Bilen är bemannad med två specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och en ambulanssjukvårdare. Uppgiften är att göra akuta psykiatriska bedömningar och omhändertaganden på plats. Enheten dirigeras ut via SOS Alarm och är operativ mellan klockan 15-01, då behovet erfarenhetsmässigt är som störst. I norska Bergen, där man använt psykiatrisk ambulans sedan 2005, har behovet av polisstöd minskat med 80 procent. Varje vecka får polisen i Stockholms län in cirka 100 larm som involverar psykisk ohälsa.

När PAM-personalen rycker ut har de tillgång till patientjournaler i akutbilen och kan snabbt skaffa sig en bakgrund om patienten de ska hjälpa.

samverkan 112 nr 3 2015

Räddningstjänst / Reportage

Brandmännens räddningsdockor – med ökad verklighetskänsla! Text: Sven Åsheden Foto: Peter Krüger

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

Magnus Andersson och Fredrik Forsberg, båda heltidsbrandmän sedan början av 90-talet, från Räddningstjänsten Sala-Heby, tyckte att övningsdockorna för rökdykning och livräddning inte höll måttet. Det blev startskottet för företaget Svenska Räddningsprodukter som nu tillverkar räddningsdockor för en växande marknad.

nom landets Räddningstjänster genomförs dagligen olika övningar för att all personal ska veta vad som gäller och därmed vara väl förberedda när ett skarpt larm kommer. Övningsdockor av olika slag används när det finns behov av att öva så realistiskt som möjligt. Tidigare räddningsdockor var lätta, tillverkade av trä, hade handtag på ryggen och vägde runt 20 kg. -Dockorna hade dåliga likheter med en riktig människokropp. Vikten var orealistisk liksom material och viktfördelningen. Därför var det svårt att skapa verkligt realistiska och utbildningsmässigt bra situationer. Dockorna stämde helt enkelt dåligt överens med verkligheten säger Fredrik Forsberg.

-En optimal övningsdocka måste naturligtvis ha en realistisk vikt och finnas i både barn- och vuxenstorlek. Den måste klara hög värmebelastning vid rökdykarövningar, vara slitstark, bete sig som en medvetslös människa när dockan bärs på axeln eller släpas utefter golvet. Viktfördelningen måste vara så snarlik en normal människas kroppsdelar som bara är möjligt. Enligt statistiska centralbyrån är medelvikten på en svensk man 82,9 kg medan en kvinnas medelvikt är 67,4 kg berättar Fredrik vidare.

Började som ideellt arbete Nöden är uppfinningarnas moder, enligt talesättet. De båda brandmännens målsättning var solklar, att konstruera en docka som klarar höga temperaturer, kraftigt slitage, har en realistisk vikt och funktion och som inte går sönder när man sliter och drar. Första dockan tillverkade Fredrik och Magnus för hand. Från början fanns ingen tanke om att starta någon typ av näringsverksamhet. Syftet med dockan var att kunna öva livräddning på ett meningsfullt och verklighetstroget sätt. Relativt snart valde Fredrik och Magnus att ta kontakt med Tärnsjö Garveri som

har sin verksamhet i norra Uppland. Ett gammalt familjeföretag som behärskar konsten och hantverket att med sin egen vegetabiliska metod garva hudar från lokala svenska gårdar. En mycket miljövänlig metod, som företaget använt sedan 1875 för att framställa exklusiva lädervaror. Något som ytterst få garverier i världen behärskar. Mellan åren 2009 och 2013 utvecklade Tärnsjö Garveri, tillsammans med Fredrik och Magnus, ett antal olika dockprototyper för övningar både på land och i vatten. Dockmodellerna, som är svensktillverkade rakt igenom, fick under flera år utstå tuffa tester i varierande miljöer med mycket gott resultat!

Från idé till exporterande aktiebolag Det som en gång började som en idé eller snarare som en snilleblixt och som visats sig fungera på ett strålande sätt, blev till det gemensamma företaget Svenska Räddningsprodukter AB med säte i Sala. Idag ett exporterande aktiebolag, med en marknad som inte verkar bli mättad. Nya branscher upptäcker fördelar med övningsdockorna och räddningstjänst, polis, militär, sjöräddning, kriminalvård och vårdsektor lägger nu beställningar. ►

Thomas Bayerlein, försäljningschef Tärnsjö Garveri och Fredrik tittar på de små barndockorna.

www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

Räddningstjänst / Reportage

Länder som Norge, Danmark och Finland finns som kunder och nu lyfts blicken mot övriga Europa.

Många användningsområden Dockorna handsys på Tärnsjö Garveri i ett ekologiskt skinn. Fyllning och stopp-ning sker i Sala och ett antal säljare ser till att Svenska Räddningsprodukter syns på marknaden. Räddningsdockorna, som efterfrågas av en allt större marknad, har visast sig ha många användningsområden inom verksamheter som behöver öva realistiska livräddande insatser. Nämnas kan räddningstjänst, polis, försvarsmakt, kriminalvård och sjukvård. -Värt att nämnas är att första dockmodellen som gick ut för test har överlevt över 500 varma rök/ värmeövningar utan nämnvärd åverkan. Den "lever" fortfarande. Till en början fanns synpunkter på att dockorna är så förbannat tunga att släpa ut, men efterhand lärde användarna sig metoder och rutiner för att hjälpas åt. Samspelet med kollegor är mycket viktigt i skarpa lägen berättar Fredrik. Ett ingripande i en verklig och skarp livräddande insats kräver färdighet, självkänsla och förtrogenhet. Det är av yttersta vikt med praktisk träning av konkreta situationer som ger återkoppling, bekräftelse och reflektion. -Våra dockor identifiera faktorer som påverkar såväl kunskapsinhämtning, arbetssätt som lärande säger Fredrik Forsberg.

brett användningsområde Räddningsdockorna har ett mycket brett användningsområde. Allt från livräddningsmoment med värmekamera, dockan är fylld med ett stenmaterial som bibehåller kylan/värmen under en längre period, till avancerad losstagning med immobilisering, evakueringsövningar, räddningsövningar på hög höjd till lyfttekniksutbildningar inom vården. Men även för livsuppehållande inslag som att träna plötsligt hjärtstopp HLR/AED som inträffar i extrema miljöer. Det som för sex år sedan började som ideellt arbete på brandstationen i Sala har idag utvecklats till en omfattande verksamhet, både nationellt och internationellt, på en spännande marknad. Nya branscher har upptäckt fördelarna med Fredrik och Magnus docksortimentet som numera består av fyra basmodeller; Standarddocka, Räddningsdocka med HLR/AED-funktion, Vattenlivräddningsdocka och Överviktsdocka. Docktillverkningen på Tärnsjö Garveri är i full produktion. Fyllning, stoppning och individuell anpassning av dockorna sker i Sala. Och ett antal säljare ser till att Svenska Räddningsprodukter syns på marknaden. – Men vi är fortfarande heltidsbrandmän, som fått lite mer att pyssla med mellan arbetspassen avslutar Fredrik Forsberg. ■ 20

samverkan 112 nr 3 2015

Fredrik Forsberg

Äkta svenskt hantverk och ekologiskt skinn.

www.s112.se

FLEX SPLINT Enkel Flexibel Universal Räddningsdocka med HLR/AED-funktion

Inspired Safety Innovation

Denna produkt är framtagen för övningsmoment som sker under fältmässiga förhållanden där behovet finns av realistisk funktion och vikt med livsuppehållande inslag som att skapa fri luftväg och HLR med möjlighet att använda övningshjärtstartare. Dockan kan även fås med intubationsmöjlighet. • Anpassad för fältmässigt bruk. • Ledad och viktad som en riktig människa. • Längd ca 180 cm och väger ca 45 kg. • Beter sig som en medvetslös person. • Mycket slitstark docka tillverkad i miljövänligt kraftigt läder. • Dubbelsömmar runt om hela dockan samt extra förstärkningar.. • TÜV-certifierad. • Levereras med kraftig skyddsoverall samt fastmonterade stövlar. Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Nu sök er vi nya kolleg or!

Räddningsdocka Standard Denna produkt är framtagen för övningsmoment där behovet av realistisk funktion och vikt prioriteras. Räddningsdockan har ett mycket brett användningsområde, bl.a vid livräddningsmoment med värmekamera under rökdykning, avancerad losstagning med immobilisering och vid trafikolyckor för räddningstjänsten. • Ledad och viktad proportionerligt • Fungerar mycket bra vid sök med IR-kamera. • Mycket slitstark docka tillverkad i miljövänligt kraftigt läder. • Dubbelsömmar runt om hela dockan samt extra förstärkningar. • Tål mycket höga temperaturer. • Brandtestad enligt EN ISO 6941 samt FAR 25.853b.

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården?

• TÜV-certifierad. • Längd: ca 180cm • Vikter: 40-45-50-55-60-65-67,4-70-75-77-80-82,9-85-90 kg

www.s112.se

regiongavleborg.se/ambulans

samverkan 112 nr 3 2015

UTRYCKNINGSKÖRNING / Reportage

Medidyne förädlar körtekniken God körkvalitet, ökad säkerhet, fördelaktiga drifts- och underhållskostnader och ett gott miljösamvete är bara några positiva faktorer med en ZOLL Road Safety installation. Text: Sven åsheden

Foto: John Thorner

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

rots att bilkörning är en stor del av ambulansjobbet är själva körutbildningen oftast en liten del i jämförelse med andra utbildningar. Bilkörningen är dessutom ett område som sällan diskuteras i någon större utsträckning trots att det många gånger finns behov av att diskutera såväl bilkörning i allmänhet som utryckningskörning i synnerhet. Ibland upplever kanske du som ambulanskollega en bristande fordonskontroll i vissa situationer. Din enda möjligheten att snabbt påverka körningen, är att förklara för föraren hur körningen upplevs. – Men det är oftast svårt eftersom det är ett riktigt känsligt ämne. Kritiken kan tas emot på ”fel” sätt. Föraren går i försvar eller blir irriterad och därför låter säkert de flesta bli att säga något, man ”tiger” säger Anders Killberg. I bakgrunden finns alltid en olustig oro för att kollegan tar illa vid sig, liksom ängslan för att i efterhand få höra obekväma sanningar om sig själv. Kännetecknande för en duktig förare är inte bara att hen kan manövrera sitt fordon bättre än normalföraren utan också förstår, värdesätter och accepterar de värderingar som gäller för god, effektiv och säker utryckningskörning. Men inte minst tillit och trygghet för kollegan.

tillåter uppdateringar och registreringar utan fysisk kontakt med enheten. Kan ske via en skräddarsydd lösning i molnet.

påverka arbetsmiljön Ambulanspersonalens arbetsmiljö består till stor del av att färdas i ambulansen. Arbetsmiljön förändras med väglaget, vädret, trafiksituationen och hastigheten. Arbetsmiljön spelar alltid en roll för att personalen ska känna sig trygg, utföra ett bra arbete och ha möjlighet att skapa en bra vårdmiljö för patienten. Varje ambulansuppdrag innebär en ny utmaning. En stor del av arbetsmiljön går att påverka medan andra delar är betydligt svårare att påverka. Körbeteende och for-

Anders Killberg och Mikael Lidén framför Medidynes moderna kontorslokaler i Ängelholm. Foto: Sven Åsheden

Nytt hjälpmedel

medidyne och zoll

- ZOLL Road Safety är en väl beprövad lösning som på ett smart och hörbart (smattrande ljud) sätt ökar förarens medvetenhet och minskar en aggressiv körning. Systemet övervakar körprestanda och ger feedback i realtid säger Anders Killberg och tillägger. - Omedelbar feedback gör att blåljusföraren kan korrigera sitt körbeteende på direkten. Road Safety är ett digitalt proaktivt CE-märkt övervakningssystemet för blåljusförare och utryckningsfordon. Idag används systemet i cirka 10 000 utryckningsfordon runtom i USA och Europa. Boxen installeras i fordonet och konfigureras för att samla in data på en mängd olika parametrar som till exempel: hastighet, kurvtagning, acceleration, inbromsning, blinkers, säkerhetsbälten, motorvarvtal och fordonsdiagnos m.m. Med rapporter och loggar på administratörskonsolen är det lätt att, när som helst, undersöka och spåra förarnas beteenden ända ned på individnivå. Systemet

Medidyne Sverige startade sin verksamheten 2006 och ingår som en del i en nordisk företagsgrupp, med verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Moderbolaget som bland annat sköter lager, ekonomi, ordermottagning ligger i Danmark. Mikael Liden är Medidynes VD i Sverige och idag leder Mikael ett företag med god lönsamhet och åtta anställda. Främsta anledningen till Mikaels framgång är en stark känsla och intuition för vad som är eller kommer att bli starka och bra varumärken. Men också en värdefull bakgrund från ambulanssjukvård i Halland och Skåne under mitten av 90-talet. Medidyne har idag ett 15-tal agenturer, där Zoll är den mest omfattande och största framgångsfaktorn. 2014 var superföretagen fler än någonsin i Sverige. 442 vinstgivande och snabbväxande företag kvalade in till Veckans Affärers exklusiva lista över Sveriges mest framgångsrika bolag. VA:s lista motsvarade mindre än en

www.s112.se

donsmanövrar är i hög grad påverkbara. – Personlig integritet är ett viktigt begrepp. Dagens teknik möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer påträngande och detaljrik information om den enskilda individen. Informationsinsamlandet med Road Safety får/ska inte uppfattas som att “Storebror ser dig” utan som ett “socialt” stöd för patient, personal och arbetsgivare förtydligar Mikael Lidén och fortsätter. – Road Safety bidrar även till att minska fordonens underhållskostnader. Att minimera aggressiv körning spar bromsar, däck, motor och växellåda men innebär också en bättre bränsleekonomi.

procent av de cirka 50 000 svenska företag som omsätter mer än 10 miljoner kronor per år. Medidyne var ett av dessa superföretag. 2012 fick Zoll en ny ägare. Det japanska företaget Asahi Kasei, med 30 000 anställda, köpte Zoll för 2,21 miljarder dollar vilket i dagsläget motsvarar cirka 18,3 miljarder SEK. – Köpet innebär att Zoll blivit mer kapitalstarkt och kan fortsätta satsa på forskning och utveckling inom hjärtstoppsområdet, med ännu större resurser. Ett långsiktigt japanskt ägande är till stor gagn för oss i form av fler framtida innovativa produkter säger Mikael Lidén. ■

FAKTA: medidyne Omsättning: 41, 3 miljoner (2014) Omsättningstillväxt: 36,4 % Soliditet: 44,3 %

samverkan 112 nr 3 2015

tillbakablick / Samverkan 112 - 2005 NR 1 - 2005

Larmstormen mer än vad SOS Alarm klarade av Orkanen Gudruns härjningar i Kronoberg satte inte bara det småländska trävirket på riktigt hårda hållfasthetsprov. Den stora anstormningen av larmsamtal, i kombination med att telenätet sviktade på grund av elavbrott och ledningsfel, gjorde stormdygnet den 8–9 januari 2005 till en svår prövning. – Vi svarade på drygt 10 000 larm under stormdygnet. Men hur många som vi aldrig lyckades svara på, det vet jag faktiskt inte, summerar Växjöcentralens platschef Bertil Axelsson. För allmänheten betydde det att ett samtal till 112 under stormdygnet kunde mötas av upptagetton, spärrton eller att inget svar kom överhuvudtaget. – Hur många som blev utan svar vet jag inte, det går inte att ta reda på. Men det var många. – Men ändå… Lyckligtvis känner jag inte till ett enda fall då man har stått helt utan den hjälp man har behövt, säger Bertil Axelsson.

Stormdygnet blev en svår prövning för centralen. Orkanvindarna, den omfattande trädfällningen, elavbrotten och olyckorna som följde i ovädrets spår gjorde att larmen flöt in i en strid ström. Ytterligare ett problem för Växjöcentralen var att få in mer personal. Den omfattande trädfällningen gjorde att vägarna snabbt blev oframkomliga och att den personal som är bosatt utanför Växjö inte kunde ta sig in till stan. – Därför fick vi slita hårdare på den personal som vi hade på plats än vad som är riktigt bra, säger han. – Det är tur att man kan samverka under sådana här omständigheter, summerar han. Andra exempel på samverkan är hur räddningstjänsten vid vissa larm fick

Foto: SOS Alarm

följa med under ambulansutryckningar för att röja bort nedfallna träd. SOS Alarm försökte också med räddningstjänstens hjälp röja väg för att få in fler operatörer till larmcentralen, ett försök som dock fick avbrytas på grund av den omfattande trädfällningen. ■ Text: Mats Thorner

NR 1 - 2005

När själavårdaren rycker ut…

Mats Löwing är prästen som med glimten i ögat kör med målad bil. Den gamla amazonen, prästbilen, drar till sig massor av positiv uppmärksamhet.

Text: Mats Thorner Foto: John Thorner

– Humor är ofta en god genväg till allvar och djup… Mats Löwing, präst i Åsle utanför Falköping, är själavårdaren som åker i målad bil. Med ”PRÄST” målat på den gamla Amazonens sidor skapas associationer som väcker mycket road uppskattning – men som också har ingredienser av allvar.

samverkan 112 nr 3 2015

Hans speciella sätt att vara och hans humanistiska syn på livet, religionen och människorna gjorde till och med att Sveriges Television producerade en dokumentärfilm om honom. I bakgrunden lurar också en passion för gamla bilar…Bilen, en tvådörrars, treväxlad Volvo Amazon av 1966 års

”snikmodell” behövde lite kärleksfull omvårdnad. Lacken var dålig och skärmarna rostiga och Mats Löwing köpte plastskärmar som var vita. Effekten var uppenbar: Den svartmålade bilen med vita skärmar gav bums associationer till äldre tiders polisbilar. ■

www.s112.se

NR 2 - 2005 Text: Mats Thorner Foto: John Thorner

R&D Spandex är.

Reflexite När du behöver synas Vi kan reflex

Tullen genomskådar containertrafiken

Alltid samma goda kundservice

Vad finns i containern, har containern dolda utrymmen, finns det anledning att titta närmare på innehållet…? Tullverkets två skannerbilar gör kontrollarbetet med lastbils- och containertrafiken in och ut ur Sverige effektivare. De liknar nog inget annat i fordonsväg, Tullverkets två skannerbilar som har tagits i bruk i hamnarna i Göteborg och Trelleborg och som är kapabla att röntga hela lastbilsekipage och containrar. För omkring 16 miljoner kr styck har Tullen fått detta arbetsverktyg som underlättar det praktiska arbetet med kontroller. ■

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

NR 3 - 2005 Text: Kristin Karlsson, Liverpool Foto: Londons Ambulansservice

Cykelambulans snabbast på plats

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

SÖDERHAMN XC70 som hämtas av (från höger) Hans-Erik Svärdström, Thomas Hildingsson och Max Centervall.

I snitt kan det inträffa sex hjärtstilleståndsolyckor per vecka på Heathrows flygplats utanför London.

Heathrows två cykelambulanser har funnits på plats i snart 10 månader och har redan ryckt ut på 350 uppdrag. I snitt tar terminal 4 emot cirka 120 akutsamtal per månad med resultat att cirka 120 ambulanser måste kallas till platsen. Men tack vare cykelambulansen har bara 40 ambulanser kallats till Heathrow, alla andra olyckor har personalen på cykelambulansen klarat av själv, direkt på plats. ■ www.s112.se

LINDESBERG Hans-Allan överlämnar två XC70 till Lindesberg. Hämtas av Anders Råhlén och Lars-Erik Bergström

samverkan 112 nr 3 2015

samverkan / Reportage Räddningstjänst

övning – på blodigt allvar Text och foto: Mats Jonsson

Räddningstjänsten rycker ut på ett rutinartat automatlarm från en skola. Då bryter helvetet loss. En serie skott avlossas. I korridorerna ligger döda och svårt skadade elever. Den här gången är det övning. Men brandmän, poliser och sjukvårdare vet att nästa gång kan det bokstavligen vara blodigt allvar. Därför måste samarbetet bara fungera.

otalt 120 personer deltar i den stora samverkansövningen som hålls i nedlagda Klockbackaskolan i Upplands-Väsby. Ingen vet vad som ska hända när utryckningspersonal från hela Stockholms län samlas vid närliggande Hammarby kyrka. Stämningen är därför lätt spänd fast det bara ska övas. När automatlarmet går rycker räddningstjänsten ut på något som först ser ut att bli ett rutinuppdrag. Men när brandmännen kommer fram och konstaterar att det

ryker i en korridor, hör de pistolskott avlossas inne i skolan och förtvivlade elever som skriker på hjälp. Övningsledning och observatörer följer med stort intresse hur brandmännen agerar i det första, kaosartade momentet och hur sedan samspelet fungerar när flera olika myndigheter hastigt kastas in i ett samarbete under så extremt dramatiska och krävande förhållanden som en skolmassaker. – Vi övar för att skaffa oss försprång tills det blir allvar. Då har vi inte råd att

Rädda elever rusar ut ur skolan.

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

Polismannen Göran Jeverud tar hand om en skottskadad tjej medan brandmän och ambulanspersonal jobbar med att rädda andra elever efter den fingerade skolmassakern i Klockbackaskolan.

börja diskutera vad vi ska göra. Då måste det bara klaffa, säger polisinspektör Peter Bjurén i övningsledningen. – Tränar vi tillräckligt mycket tillsammans tjänar vi tid när det blir skarpt läge. Och tjänar vi tid så tjänar vi liv, tillägger han.

Stort allvar Gymnasieungdomarna som spelar döda, skadade eller chockade elever går in i sina roller med mycket stort allvar och blir förtvivlade när hjälpen dröjer. – Det kändes som att allting tog väldigt lång tid, säger rökskadade Hampus Johansson sedan han till sist blivit utburen efter en och en halv timme inne i skolan. Brandmännen som är först på plats agerar helt enligt instruktionsboken. De tar med sig några av de skottskadade ungdomarna, skyndar sig att sätta sig i säkerhet och larmar efter förstärkning. www.s112.se

– Vi hörde fem-tio skott avlossas, rapporterar Peter Eriksson i första räddningsstyrkan på plats. När de första poliserna går in i byggnaden reagerar flera av de svårt skadade eleverna på att poliserna kliver över deras kroppar i stället för att se efter hur de mår och sätta igång med livräddning. – Helt rätt. Första styrkan ska säkra byggnaden innan den gör någonting annat, säger Edward Docherty, polisens insatschef.

Skjuter vilt Gärningsmannen visar sig vara Arne, en före detta elev på skolan som i ett desperat tillstånd nu gått in med pistol och molotovcocktail och börjat skjuta vilt omkring sig. Arne konfronteras snabbt av polisen. Han gör ett misslyckat försök att ta sitt eget liv.

Arne fråntas pistolen och förses med handfängsel. – Poliserna agerade professionellt i en komplex situation. Allting gick väldigt snabbt när de väl upptäckte mig, säger Mattias Selggren, civilanställd vid Uppsalapolisen, som spelar Arne. Några elever är döda, andra svårt skadade. På en balkong utanför en rökfylld korridor ligger tre elever som skriker på hjälp. När gärningsmannen är oskadliggjord dröjer det innan sjukvårdare dyker upp. Poliserna får ägna sig åt att rädda liv i stället för att fortsätta säkra byggnaden. – Frustrerande, är ett ord som flera poliser använder efteråt om sina känslor kring att de får ägna mycket tid åt stoppa blödningar och göra andra livräddande insatser i stället för att fortsätta säkra byggnaden genom att leta efter eventuella ► samverkan 112 nr 3 2015

samverkan / Reportage Räddningstjänst

medgärningsmän som hade kunnat utgöra ett hot. Polismannen Göran Jeverud börjar oväntat prata om Therese Alshammar med en skottskadad tjej som placerats på den tillfälliga uppsamlingsplatsen i väntan på ambulansfärd till sjukhuset. – Det handlar om att motivera henne och få henne att tänka på något annat än hur ont hon har. Man får ta till det första man kommer på. I det här fallet frågade jag vad föräldrarna jobbade med och fick veta att de är siminstruktörer, förklarar Göran.

Rörigt i början De samverkande myndigheterna ska efteråt tillsammans utvärdera vad som gick bra och vad som borde ha gjorts annorlunda. – Personalen på plats gjorde det bra. De vågade kliva över yrkesgränserna för att hjälpa varandra. Det är bra så länge man inte tappar fokus på sitt eget ansvarsområde. Det är ju bland annat därför vi övar samverkan, säger Peter Bjurén. Mindre nöjd är han med att framryckningen till platsen tog så lång tid. – Jag vill inte peka ut någon särskild enhet. Men de som kom fram först fick jobba själva väldigt länge. Det är en styrningsfråga. Sjukvårdsledaren Thomas Wikner tycker att det kändes rörigt i början men anser att strukturen snabbt blev allt bättre och tydligare. – Det är viktigt att öva tillsammans på det här sättet. Nu är det väldigt sällan det händer så här stora saker. Men någon gång inträffar det och då är det bra om vi känner varandra. ■

Ambulansen och polisen får träna på att samarbeta. Nästa gång kan det vara skarpt läge.

Ett 30-tal ambulanser, brandbilar och polisbilar samt två helikoptrar finns på plats när polis, räddningstjänst och sjukvård övar samverkan.

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

”Mycket har fungerat bra men vissa saker kan göras bättre”, konstaterar Peter Bjurén i övningsledningen.

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: info@svedbrosmide.se

www.s112.se

www.sve dbro smi de. se

Polisinspektör Peter Bjurén

samverkan 112 nr 3 2015

ambulanssjukvård / Reportage

Sverige saknar nationell säkerhetssamordnare för ambulanssjukvården Samverkan 112 har samtalat kring säkerhetsfrågor med Henrik Johansson, som för fram tanken att instifta en nationell säkerhetssamordnare för ambulanssjukvården. Text: Sven åsheden

Alarm Ambulansförbundet arbetar sedan ett antal år aktivt med säkerhetsfrågorna. Man har bland annat föreslagit taktiska sjukvårdsenheter samt säkerhetsutbildningar och skyddsutrustning för ambulanspersonalen. Hur definiera Alarm Ambulansförbundet säkerhet?

– I grund och botten har all personal ett ansvar för säkerheten, vilket har sin grund kloka och väl genomförda riskbedömningar, som avgörs efter varje yrke och dess särart. Allt säkerhetsarbete måste vila i systematiska bedömningar och väl genomarbetade riskanalyser, vilka baseras på verklig kapacitet hos de enheter som är satta att svara för en viss uppgift. – Inom det militära råder doktrinen: rätt tid, rätt plats och rätt utrustning. Inom ambulanssjukvården är det svårt att identifiera en klar värdegrunden och särpräglad yrkesidentifikation. Måttot att hedra sig själv genom att sköta sig, vakta över sin kunskap, fysik och kräva övning är något som behöver få genomslag. Hur ser ni på säkerheten för personal inom ambulanssjukvården?

– Det måste arbetas mer regelbundet och systematiskt strukturerat med säkerhet. Vi ser stora behov av utbildning och rutiner. De som leder säkerhetsarbete måste ges rimliga förutsättningar samt ha erforderlig kompetens för uppgiften. – Säkerhetsansvariga måste ha en objektiv syn och vara orienterade i diverse regelverk. En operativ erfarenhet av säkerhetsarbete är av stor betydelse. – Avsaknaden av övning och frånvaron av tester är i sig en grogrund för ökade säkerhetsrisker ur ett individuellt, kollegialt 30

samverkan 112 nr 3 2015

och självklart patientsäkerhetsperspektiv. – Rörande trafiksäkerheten måste ett körkort för alla utryckningsförare realiseras. Idag är det för stora diskrepanser. – Vissa landsting anlitar expertis och genomför återkommande utbildning för utryckningsförare, när andra nöjer sig med interna utbildningar på några få dagar. Det har blivit en fråga lämnad för godtycke. Hur ser ni på ambulanschefernas säkerhetskunskap idag?

– Generellt sett upplever vi att det ofta blir känslomässiga beslut. Chefer i en stark hierarki måste lysa uppåt och vara starka och tydliga nedåt. Känslomässiga beslut som baseras på chefers obeslutsamhet eller okunskap får konsekvenser. Många gånger upplever jag en skrämmande naivitet i chefsleden. Är frågorna om säkerheten för ambulanspersonal överdrivna?

– Se på Storbrittanien och Frankrike, vi ligger ca fem respektive sju år bakom dessa nationers säkerhetsprioriteringar. Svaret är att frågorna är högaktuella. – Ambulansen saknar ofta reglementen och en tydlig befälsstruktur. Polis och brand har yttre befäl för att alla ska veta vem som ska göra vad och vem som bestämmer. Här måste lagstiftaren ta sitt ansvar och skapa tydliga regelverk för ambulanssjukvården. – När vi granskat ambulanssjukvården identifierar vi några huvudområden där reformering måste ske: ■ Personlig medvetenhet och säkerhet (samverkan och flaggning av farliga adresser) ■ Relevanta tester, regelbunden övning och en beredskap värd namnet (ambu-

lanser måste alltid finnas i beredskap i händelse av större olyckor) ■ Den personliga säkerheten får aldrig underordnas besparingar eller gåpåaranda från arbetsgivare. ■ Följsamheten av regelverk kring särskild sjukvårdsledning och övning måste regel. De som underlåter sig att inte efterleva reglerna måste få erfara kraftfulla konsekvenser. ■ Fordonsflottan håller på sina håll i landet riktigt låg nivå. Detsamma gäller utbildningarna av utryckningsförare. Här måste det till ändringar i svensk lag. ■ Samhällsavgörande beredskap måste vara möjlig att granska. När vi granskar exempelvis säkerhetsorganisationer möts vi ofta av stängda dörrar hos de bolagiserade och vinstdrivande bolagen. Regioner och landsting som upphandlat ambulanssjukvård har ingen uppföljning som kvantitativt går att granska. Vad anser ni om drog- och alkoholtester?

– Vi ska ha en nolltolerans mot allt vad alkohol- och droger heter. – Det är enligt mig en självklarhet att all personal regelbundet och rättssäkert ska testas av oberoende aktör. Även chefer och administrativ personal bör testas. Hur kan fackförbunden påverka beslutsfattare avseende säkerhetsfrågorna?

– Dels genom att synliggöra uppenbara felaktigheter. Vi kan även hjälpa till att få ordning på säkerhetsarbetet och delge information om utvecklingen i vår ambulansomvärld. Det finns rika erfarenheter från andra länder. www.s112.se

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet 5 års Garanti

Foto: Mats Jonsson

Vad säger ni om fystester inom ambulanssjukvården?

Kan ni peka ut något föredöme på säkerhetsområdet?

- Militären, räddningstjänsten, polisen, flyget och sjöfarten har åtminstone en struktur och ett grundkrav i sin verksamhet. Det finns, eller fanns åtminstone en minimistandard tidigare. När vi utrett ambulanssjukvården i dessa avsnitt är det skrämmande resultat. På sina håll anser vi att det är en kravlös verksamhet. Det måste till sunt förnuft och en verklighetsförankring Hur ser er plan ut?

- Vi ser fram mot att träffa fler aktörer i branschen och diskutera säkerhet och öka medvetenheten i alla led. Vi vill hjälpa till att styra upp säkerhetsarbetet och skapa en tydlig nationell standard. Alarm Ambulansförbundet kommer besöka såväl huvudmän, vårdgivare och personal för att skapa kraftsamling i säkerhetsfrågorna. Till säkerhetsområdet hör också att beivra trakasserier och andra former av otillbörliga påtryckningar. ■

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

– Arbetar man inom segmentet ambulanssjukvård ska man vara redo. Regelbundna nationella tester måste införas och baseras på de verkliga utmaningar som möter personalen. Detta medför att all personal ska beredas avsatt tid för träning. – Diametralt till det ämne vi nu diskuterar är faktorn; ekonomiska förutsättningar. Vi tror säkerhet, övning och beredskap är bland det första som tas bort när ekonomin sviktar. Detta sker många gånger mot bättre vetande då ekonomifunktionen sitter på långt avstånd från den operativa verksamheten. Det vi brukar benämna “kamrermentalitet”. – Säkerhet är egentligen enkelt, men det kostar pengar. Dess motsats blir dock så mycket dyrare i längden.

KIRUNA Kenneth Pekkari och Fredrik Johansson är startklara för den 175 mil långa hemresan till Kiruna.

LULEÅ Stefan Andersson har 140 mil hem till Luleå.

samverkan 112 nr 3 2015

Ambulans 2015 / Konferens

Text: Sven åsheden

isdagen den 28 april var det premiär för Ambulans 2015 i en för ändamålet mycket lämplig konferensanläggning i Upplands Väsby, mellan Arlanda och Stockholms City. Hotellet förfogar över 320 sovrum för drygt 700 gäster, möteslokaler och en mässhall på 3 000 kvm. Bakom det lyckade arrangemanget, med cirka 550 deltagare och ett 40-tal utställare, stod Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Umeå Congress. Kongressen blev en succé. Ambulanspersonal från hela Sverige fick möjlighet att träffa sina nordiska kollegor. Erfarenheter och framtidsvisioner delades på ett smakfullt sätt. Det var tydligt att konferensen fungerade som bränsle, för att driva på utvecklingsarbetet, och hålla uppe motivationen att vilja förändra och förbättra svensk ambulanssjukvård. Sagt om konferensen den 28-29 april ” – Tack för en utomordentligt bra konferens!” ” – En mycket välregisserad och intressant konferensidé!” ” – Väldigt inspirerande dagar!

Vinnare i olika tävlingskategorier: •

Kvalitets-HLR (QCPR by Laerdal): Håkan Kerrén, ambulanssjukvården Helsingborg. 93,11 %

•

S-CUT Challenge: Morgan Olsson, ambulanssjukvården Ljusdal. 28,35 sekunder

•

Årets magisteruppsats: Viktor Henriksson och Petter Major, ambulanssjukvården Trollhättan

•

Årets ambulanssjuksköterska 2015: Jakob Lederman, ambulanssjukvården Stockholm

Två glada och överaskade vinnare

Sjuksköterskorna Peter Jonasson, Ängelholm och Michael Thomasson, Sölvesborg vann varsin kongressbiljett i Samverkan 112 tävling.

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR. Och väljer Physio-Control för att göra det. BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM DATAGRANSKNING OCH ANALYS MONITOR/DEFIBRILLATOR DEFIBRILLATOR/MONITOR

www.physio-control.se Tfn: 0770-870 120

E-mail: info.nordic@physio-control.com

EURO-LANS

Vi bygger och inreder säkra och funktionella arbetsplatser med fokus på användare, patient och inre säkerhet.

0457-45 06 00 150608_NV_Annons_Halvsida_Allmän_Ambulans.indd 1

www.s112.se

eurolans.se 2015-06-08 11:41:24

samverkan 112 nr 3 2015

Fjällräddning / Reportage

Fjällräddarna

Alltid redo för undsättning i fjällvärlden text: Elliot Turvall FOTO: polisen

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

När det går en lavin eller när någon behöver akut hjälp i fjällvärlden, rycker ”Fjällräddarna” ut för att undsätta dem som har hamnat i en nödsituation. Fjällräddarna utgörs av en grupp av 400 frivilliga personer, utbildade och utrustade av polisen.

tterst är polisen ansvarig för alla räddningsinsatser i hela landet. I fjällvärlden tar polisen emellertid hjälp av de så kallade ”Fjällräddarna”, ungefär 400 civilpersoner med mycket god lokalkännedom och passande utbildning för räddningsinsatser. De senare är stationerade vid ett trettiotal enheter i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna, där varje enhet ansvarar för ett avgränsat geografiskt område.

lokalsinne är vikitgt Alla fjällräddare har gedigen natur- och skotervana och bor permanent på den ort som deras enhet utgår ifrån. God lokalkännedom är mycket viktig, då denna kan vara avgörande i ett krisläge. Fjällräddarna är mellan 18 och 65 år gamla, har god hälsa och kondition samt är behöriga att köra skoter. De genomgår en grundutbildning hos polisen i terräng-, snö- och lavinkunskap, sjukdomslära samt radiokommunikation och godkänns sedan av polisen för att ingå i en fjällräddargrupp. – Den som rekryteras får genomgå en 52 timmar lång grundutbildning för att därefter förordnas som fjällräddare, berättar Hans Nylund, länssamordnare för fjällräddningen i Dalarna. Varje år kallas också alla fjällräddare i mitt län till två heldagsövningar, en sommar- och en vinterövning, där vi tränar alla moment som en fjällräddare ska kunna hantera. Förutom dessa övningsdagar har vi i Dalarna även två repetitionskvällar varje år inför vintersäsongen, där vi bland annat ser till att alla fjällräddare får avlägga prov (certifiering) inför våra instruktörer, för att på så sätt visa att de på rätt sätt kan hantera den utrustning vi förfogar över. – Fjällräddningen fungerar ungefär som deltidsbrandkårer, förklarar Peter Borg, länssamordnare för fjällräddningen i Jämtland. Fjällräddarna är män och kvinnor i olika åldrar, som arbetar ute i byarna inom till exempel turistnäringen, på skidanläggningar eller kör lastbil, men när de får ett larm, avbryter de allt och rycker ut.

En specialenhet inom Fjällräddarna är ansvarig för undsättning i grottor.

Fjällräddarna är redo att komma till undsättning oavsett väder.

En skadad person transporteras vidare liggande på en vagn efter en sexhjuling.

Polisen utrustar Fjällräddarna utrustas av polisen med bland annat speciell uniform, radio, hjälm med headset och lavinsond. De har dessutom färdselrätt, det vill säga rätt att åka skoter i trakter där det normalt är förbjudet. De måste dock ta särskild hänsyn till djur och natur i området. När fjällräddarna rycker ut, ofta på skoter, sker det under ledning av en räddningsledare från ► www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

Fjällräddning / Reportage

polisen eller en erfaren insatsledare från fjällräddningen. Exempel på insatser är att undsätta personer som försvunnit i laviner, människor som behöver räddas från klippavsatser eller grottor samt vandrare som gått vilse, skadats eller blivit sjuka ute på fjället. – Antalet uppdrag för fjällräddarna varierar mycket, både mellan olika geografiska områden och under olika delar av året, berättar Borg. Från det att snön smälter, kring maj månad, är det stiltje fram till vandringssäsongen, som inleds i juli. Den pågår till den första snön faller i oktober. Sedan är det lugnt fram till jul, då det är skidföre. Därefter pågår vintersäsongen i ungefär ett halvår. – Tidigare var det många utryckningar där fjällräddarna letade efter människor som gått vilse på fjället eller inte kommit fram i tid, men tack vare mobiltelefoner, gps och att de flesta håller sig till utmärkta leder, är det inte längre så, säger Borg. Nuförtiden handlar istället de flesta fall om lindrigare skador, som gör att vandrare eller skidåkare inte kan ta sig tillbaka själva. Det är ofta skidåkare som ramlat och slagit sig eller vandrare som trampat snett (och på grund av smärtor i ett knä eller en fotled inte kan klara sig hem på egen hand) som kallar på fjällräddarna, som då kommer till undsättning.

– Exempel på insatser är att undsätta personer som försvunnit i laviner, människor som behöver räddas från klippavsatser eller grottor samt vandrare som gått vilse, skadats eller blivit sjuka ute på fjället.

Skoterolyckor blir allt vanligare Roine Norström, länssamordnare för fjällräddningen i Norrbotten, poängterar en annan sorts utryckningar som blivit vanligare, i takt med snöskoterns tillkomst: – Idag tar sig folk med skoter långt in i fjällvärlden med ibland tveksam utrustning. Körningar utanför leder med toppkörningar och lek i allmänhet gör att rena trafikolyckor sker med svårt skadade som följd. Laviner utlöses och skoterförare hamnar i dessa. Det är alltför vanligt med akuta behandlingar och hämtningar. Lavinfaran har gjort att vi i Abisko/Björkliden/Riksgränsen har en speciell akut lavingrupp som så snabbt som möjligt ska kunna vara på plats vid en olycka. Statistiken säger att femton minuter är den tid man har på sig för att gräva fram en levande person som hamnat under snön. ■

– Samarbetet mellan de olika fjällräddarna är avgörande.

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

SWEDEN

Inbjudan till Resuscitation Academy!

Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Seattle och Svenska HLR-rådet nöjet att bjuda in till den andra nationella ”Resuscitation Academy Sweden” 17-18 november 2015.

Målsättning

Målgrupp

Deltagarna ska uppmuntras i att implementera och driva projekt inom sin egen organisation och region i syfte att förbättra omhändertagandet vid hjärtstopp och därmed öka överlevnaden.

Vi vänder oss till nyckelpersoner som har möjlighet och vill implementera nya strategier och kunskaper inom sin organisation, som till exempel:

Kursen ges under två dagar på Södersjukhuset i Stockholm. Resa och logi bekostas av deltagaren. Kursavgiften är 1 250 kr (exkl. moms) och inkluderar för- och em kaffe, lunch samt kursmiddag dag ett.

► Verksamhetschefer och vårdutvecklare inom ambulanssjukvård och akutsjukvård. ► Ambulansläkare och medicinskt ansvariga (MLA) ► Räddningschefer eller sjukvårdsansvariga inom räddningstjänst och polis. ► Personer med nyckelfunktioner som har stort mandat att fatta beslut inom sin organisation.

Erkänt duktiga föreläsare som: Sten Rubertsson, Johan Herlitz, Jacob Hollenberg, Jo Kramer-Johansen, Per Nordberg, Helge Myklebust, Mattias Ringh, Hans Friberg och Theresa Mariero Olasveengen.

Sista anmälningsdag 2 oktober 2015 Anmälan sker på Svenska HLR rådets hemsida: www.hlr.nu

Under ”Centrala utbildningar”

Specificera noggrant vilken funktion du har inom din organisation! Antalet deltagare är begränsat och ett urval kommer att ske efter funktion och regional hänsyn. Mer information om kursen lämnas av kursansvariga: thomas.hermansson@sodersjukhuset.se ● anders.backman@sodersjukhuset.se ● leif.svensson@ki.se Se även Hjärtstoppscentrum hemsida: www.hjartstoppscentrum.se www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

ambulanssjukvård / Reportage

Bättre övning

– med patienter som simulerar Vid utbildning till ambulanssjuksköterska är praktiken ett mycket viktigt moment. Men svårt – det är väldigt olika vad studenterna hinner vara med om under sina åtta veckors praktik. På Högskolan i Borås har detta lösts med hjälp av simulerade fall och patienter. Text och foto: Lena M Fredriksson

ögskoleverket har ställt krav på att kvaliteten på all verksamhetsförlagd utbildning, alltså praktik, ska höjas. Inom en del områden är detta lättare sagt än gjort. Till exempel ambulanssjukvård – eftersom den inte kan planeras går det inte att i förväg veta vilka fall de som praktiserar får vara med om under utryckningar som de följer med på. – Ambulanssjukvård är ett så otroligt brett fält, säger Christer Axelsson, biträdande professor vid sjuksköterskeutbildningen på Högskolan i Borås och ambulanssjuksköterska i Göteborg. Jag har jobbat med ambulanssjukvård sedan 1982 och vet att det tar flera år innan man börjar greppa alla variationer. Det är alltså väldigt svårt att skapa verksamhetsförlagd utbildning som ger tillräckligt bra övning, men när utbildningen är slut ska ju studenterna ut och jobba självständigt.

Realistiska övningar För att ge studenterna verklighetsbaserade erfarenheter av olika fall har ett projekt skapats där man med hjälp av simulering kan låta studenterna öva på den typ av fall man tycker att de behöver öva på. – En fördel med det här projektet är att de får träna på hela vårdkedjan. Att ta emot larmet, tolka informationen, få med rätt utrustning, möta patienten och skapa förtroende, göra undersökningar och få svar på dem och till sist göra en bedömning och gå vidare utifrån den. Eftersom projektet är ett samarbete mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Högskolan i Borås simuleras hela vårdkedjan, ända in till sjukhusavdelningen. 38

samverkan 112 nr 3 2015

Det går till så att studenterna får ett larm, som de åker ut på i en lånad ambulans (tydligt uppmärkt med skyltar som visar att det är en utbildningsambulans). Två studenter åker tillsammans, och får agera Vårdare 1 respektive Vårdare 2 vid vartannat larm. De rycker ut på larmet och tar sig till den adress som angivits. På plats får de ta hand om patienten, en volontär som ställer upp som skådespelare. Patienten har i förväg fått instruktioner om vilka symtom som gäller och hur hen ska agera. Christer Axelsson håller sig hela tiden i närheten för att iaktta studenternas agerande och även för att påverka de värden som de får ta del av. Studenterna har med sig en väska av typen Lifepack, fylld med utrustning: för syremätning, blodtrycksmätning, EKG och defibrillering, till exempel. – Utrustningen ser ut och verkar vara exakt som vanlig utrustning, men i stället för att mäta på riktigt är den kopplad till en Ipad som jag har med mig. Därifrån anges parametrar som blodtryck, EKGkurvor och temperatur, utifrån vilka insatser studenterna gör och vad det här ”fallet” ska råka ut för. Vi har förprogrammerat ett basutbud av fall i programvaran som jag brukar utgå ifrån, men jag kan också ändra i variablerna under fallet.

Såg utrustning på mässa Christer Axelsson fick upp ögonen för den här simuleringsutrustningen, som heter Advanced Life Simulation (ALSi) på en mässa för några år sedan och har nu använt den i ett treårigt projekt vid

Högskolan i Borås. Nu är projektet snart slut, men alla inblandade är positiva till att permanenta verksamheten. Det hela hänger på finansieringen, och beslut fattas inom kort. – Vi är mycket nöjda med resultatet av projektet, säger han. Vi har utvecklat konceptet en del under projektets gång, och har kommit fram till väldigt bra simuleringar som ger oerhört bra övningar för studenterna. Det kostar ju en del pengar, för vi behöver vara två handledare med vid varje övning, men jag tror det är värt det eftersom studenterna lär sig. Utrustningen kostar omkring 60 000 kronor, vilket dock är mycket mindre än en övningsdocka, som kostar 300 000 – 400 000 kronor.

Fördelar med simuleringsövningarna Studenterna får träna på fall under så verkliga omständigheter som möjligt. De jobbar tillsammans två och två (”peer learning”) och kan diskutera sinsemellan utifrån sin egen kunskapsnivå. Därmed kan de utvecklas med hjälp av varandra, samtidigt som båda får ta stort ansvar och inte hamna i skymundan bakom de ordinarie ambulanssjuksköterskorna i ett skarpt läge. Allt studenterna gör klockas och dokumenteras i programmet, så att det kan tas upp vid utvärdering och reflektion med handledarna efteråt. Denna typ av lärande hjälper studenterna att förstå innebörden av livsvärldsperspektivet, alltså att patientens upplevelse av sjukdom och hälsa utgår från individens eget perspektiv, ett vetenskapligt perspektiv som starkt betonas i sjukvårdsutbildningar. ■ www.s112.se

KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

En kvinna har blivit akut dålig på biblioteket. Ambulans har tillkallats. Ett fall som skulle kunna vara på riktigt, men här är det simulering och övning för sjuksköterskestudenter. ”Patienten” Margaretha Askengren (vanligtvis anställd vid Högskolan i Borås) undersöks och tas om hand av sjuksköterskestudenterna Viktoria Eckerlid och Joeri Verheul.

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Christer Axelsson är biträdande professor vid Högskolan i Borås, men arbetar också sedan många år inom ambulansverksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han ser många fördelar med att studenterna får arbeta med simulerade ambulansfall.

www.s112.se

KALIX Torbjörn Resin och Karl-Gustaf Forss från Kalix hämtar sin nya XC-70 Ambulans. 150 mil hem.

HALLAND Hans-Allan överlämnar en XC70 till Urban Holm, som tar över ambulansförsäljningen med början den 1/9.

samverkan 112 nr 3 2015

magisterarbeten / Nominering nr 2 - 2015

god vård - på lika villkor Författarna Jonas Andersson och Torkel Liljekvist har läst till ambulanssjuksköterskor på Umeå Universitet och står bakom nominering nummer två till årets magisteruppsats. Deras uppsats ”Ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen” är en intervjustudie med tio deltagare fördelat på två geografiskt skilda ambulansstationer i Sverige.

ppsatsen avhandlar ett väldigt aktuellt ämne inom Svensk ambulanssjukvård där bakomliggande forskning saknas, något författarna även påtalar då de haft svårt att hitta tidigare studier utförda inom ämnet riktade specifikt mot ambulanspersonal. Med en utgångspunkt från den trafikolycka som drabbade ambulanspersonal i Västra Götalandsregionen 2012 tar man sats och fördjupar sig i hur vi som profession har möjlighet till återhämtning mellan pass, mellan uppdrag och i hur vi håller oss alerta och skärpta under dygnsnattpass för att garantera ”god vård på lika villkor”. Resultatet av denna magisteruppsats visar att de viktigaste faktorerna för återhämtning sker genom måltider och socialt umgänge under dagpass samt att nattetid ges möjlighet till sömn i ostörd miljö. Tidigare stressforskning visar att långa vakna perioder, sömnbrist, trötthet och nattarbete alla har en negativ inverkan på arbetstagarens prestationsförmåga. En deltagare i uppsatsen ger en väldigt målande bild av hur det kan kännas då återhämtningen är bristfällig under ett

samverkan 112 nr 3 2015

långt arbetspass; ”.. patienterna i slutet på dagen får… samma vård men inte samma omvårdnad..” En studie utförd på sjuksköterskor i USA, arbetande på sjukhus, visade att arbetspass längre än 12,5 timme, där tillfredställande chans till återhämtning inte gavs, tredubblade risken för misstag i arbetsutförandet. Ambulanssjukvård kommer alltid att bedrivas nattetid och då det inte finns möjlighet i att styra arbetstyngden på sitt arbetspass blir påverkbara faktorer för återhämtning av största vikt. Här belyser författarna faktorer så som att komma utvilad till jobbet, att personal ges chans till att vila i ostörd miljö samt att personal som behöver stöd i form av tex kamratstöd faktiskt erbjuds denna möjlighet. Långvarig exponering till stress i form av bristande stöd från kollegor och icke tillfredsställande arbetsvillkor har i en holländsk studie visat sig vara en riskfaktor för att ambulanspersonal drabbas av trötthetssyndrom och PTSD. Med resultatet av denna magisteruppsats vill författarna väcka en diskussion och öka kunskapen om ”yrkesrelaterad återhämtning”. Detta har de lyckats med och genom att utföra studien på två geografiskt vilt skilda platser i vårt avlånga land belyser författarna även att åsikter om hur arbetspass skall utformas och bedrivas på säkrast sätt skiljer sig åt beroende på vart i Sverige vi arbetar. Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor vill gratulera författarna till ett väl utfört arbete och önskar dem bägge lycka till i sin framtida yrkesroll som ambulanssjuksköterskor!

Känner du till ett arbete som du tycker förtjänar att nomineras till ”årets magisteruppsats”? Tveka inte med att höra av dig till oss på RAS!

Euan Morin, styrelseledamot Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

www.s112.se

Ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen

Personal inom ambulanssjukvård utsätts dagligen för stress och hög arbetsbelastning. Detta leder till ökad risk för hälsoproblem och riskerar som kan påverka omvårdnaden. Textsammanfattning: sven åsheden

Varför har ni valt att göra en studie om just ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen?

– Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen berättar Jonas och Torkel.

Förutsättningar för återhämtning Utformning av arbetspass Deltagare i tätort upplevde att det inte alltid fanns tillräcklig tid för återhämtningen under långa nattpass. ”...passlängden kan ibland vara för lång… under ett långt nattpass, med patientbedömningar, bårbärning och bilkörning är det inte realistiskt att det skall fungera alla gånger.” Detta var inte en allmän uppfattning hos deltagarna. Det framstod en skillnad mellan glesbygdsstationer och de som låg i tätort. Flera av de intervjuade på glesbygd beskrev att de är tröttare efter införande av delade dygn än tidigare då de hade dygnstjänstgöring. Ute på glesbygden fanns fördelar med dygnspassen. Några av glesbygdsstationerna i undersökningsområdena hade enkel väg upp till 2,5 timmars resväg mellan sjukhus och ambulansstation. Om de fick ett uppdrag strax innan de skulle gå av sitt pass kunde det innebära flera timmars övertid. Timmar som då togs www.s112.se

från tid i hemmet som skulle använts till vila och återhämtning. ”Får du en körning vid fel tidpunkt går mycket av din återhämtning som du ska vara hemma till att ta sig tillbaka till stationen. Och så ska du hit nästa dag igen.” Samma problem kunde uppstå på ambulansstationerna i de norra delarna av landet där det kunde ske akuta uppdrag från ett sjukhus till ett annat sjukhus med specialistkompetens, detta kunde innebära uppdrag på uppemot 40 mils resväg enkel väg som då ledde till förskjuten återhämtning. Inom verksamhet med dygnstjänstgöring upplevde personalen att det var viktigt att inte förlägga dygnstjänstgöring på platser med hög belastning nattetid.

Resurser På ambulansstationerna fanns överlag någon form av möjlighet till fysisk träning, logement eller vilorum för återhämtning. För att optimera återhämtningen utan en utökning av arbetsstyrkan, uppgav deltagarna att arbetsgivaren kunde skapa bättre förutsättningar för återhämtning på ambulansstationen. ”...det förekommer vilorum där kollegor och andra rör sig och man blir liksomstörd när man får möjlighet att vila. Det är just det här med att ha avskilt ostörda miljöer där man får vara ensam… // …sköna soffor, fåtöljer som man verkligen kan sätta sig ner och ta igen sig i nu när

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjuk- vård. Umeå Universitet. D-uppsats: Examensarbete, 15 hp. Författare: Jonas Andersson, Torkel Liljekvist Handledare: Anna Söderberg, Universitetslektor, senior vid Institutionen för omvård- nad, Umeå Universitet

skiften är så långa… // … man skulle kunna fånga återhämtningen bättre genom att man ser till att personalen trivs…” Den personal som hade tillgång till jourrum nyttjade dessa i hög grad. Som resurser sågs inte bara tillgång till platser att träna, äta, vila ut och föra samtal. Det nämndes också att det saknades schemalagd tid för kompetensutveckling. De flesta stationer hade sporadiskt återkommande kurser och utbildningar, men deltagare i studien saknade någon form av mer frekvent återkommande schemalagd utbildningstid, där man i ett kliniskträningscenter regelbundet kunde träna och uppdatera sin omvårdnads- och medicinska kompetens. ► samverkan 112 nr 1 2015

magisterarbeten / Nominering nr 2 - 2015

”Jag ser det som att den tiden att kunna avsätta, då personal, för att kunna göra det, den finns inte om det skulle vara pågående, aktivt tjänstgörande personal. Det är väl mer att man skulle ta det som planerad utbildningstid då.”

Möjlighet att planera Möjlighet att planera ses som en förutsättning. Men p.g.a. att ambulansen är en beredskapsorganisation saknas som regel denna möjlighet. Avsaknad av möjligheten att planera arbetsdagen anges frekvent som en omständighet som försämrar återhämtning. Deltagarna kunde i stort sett aldrig veta hur lång tid det var till nästa uppdrag, detta tvingade personalen att finna strategier för att utnyttja tiden. Flera av de intervjuade påpekade att de alltid försöker ta till vara på var minut och anger även detta som ett tips till annan personal: Ta vara på egentiden. När man har chansen tar men den. ”Jag skulle aldrig riskera o sätta mig // vaken. Bara för jag inte vet när nästa körning kommer, utan då är det bättre med mikropaus, än ingen alls.” Men svårigheten att planera kunde även leda till inadekvat vila och återhämtning. T.ex. kunde personalen i fråga avstå från att börja värma sin mat för det att hen trodde att det snart skulle komma en ny körning. Genom detta kunde det bli 35 minuter ”på soffan” i stället för mat, som vederbörande egentligen hade störst behov av. Nattetid sågs risken för detta som mindre. Alla intervjuade uppgav att de nattetid sökte ostörd vila och/eller sömn, och således upplevde det som den viktigaste faktorn för bra vila och återhämtning nattetid.

Rutiner Flera av de intervjuade beskrev att det finns rutiner och riktlinjer för framför allt psykisk återhämtning. Både från det mer enkla användandet av kamratstödjare till att ambulansen ställs av och att präst eller psykolog inkallas. På vissa orter beskrevs att möjligheterna till debriefing är olika beroende på tid på dygnet, det upplevdes lättare att få stöd dagtid. ”…dagtid har vi chef, schemaläggare som tar folk ur tjänst och fixar... nattetid är det mycket svårare… på natten får man bara ta sig igenom hur man än tycker att det är.” Behovet av debriefing var också olika. Ett par av de intervjuade hade inte arbetat så lång tid att behovet ännu har uppstått. De som däremot arbetat i många år 42

samverkan 112 nr 3 2015

beskrev att debriefing behövs mindre frekvent ju mer man jobbat. De upplevde att erfarenhet och trygghet i yrkesrollen ger ett skydd och minskat behov av debriefing. På grund av att man sällan använde sig av debriefing, fanns det också en osäkerhet i hur bra riktlinjerna skulle fungera om behovet uppstod. ”…då kan man ju ringa till ambulanschef i beredskap också så. Sen vet jag ju inte om… öh… han // kommer ut. För han har väl antagligen ingen jour.” En av de intervjuade berättade om en avsaknad av rutiner och att det varit svårt att få hjälp med psykisk återhämtning. ”…jag vet flera fall nu som kollegor har sagt till mig att det var ingen som hörde av sig. AIB brydde sig inte.”

Omständigheter som ger återhämtning Förberedande vila De som arbetade hela dygn uppgav att de tidigt under arbetspasset prioriterade vila för att därigenom kunna vara bättre förberedd om det skulle bli flera uppdrag under resterande del av dygnet. Flera av deltagarna uppgav att bra vila innan arbetspasset var tillräckligt för arbete under dag- eller nattskift. ”Har man haft en god nattsömn innan ett arbetspass har jag aldrig under min karriär upplevt körningen dagtid som riskabel…”

Reflektion och samtal Gränsen mellan Reflektion/samtal och Socialt umgänge kan vara något oklar. Tanken bakom de två subkategorierna är att Reflektion/samtal berör det professionella samtalet med kamratstöd och debriefing där personal bearbetar upplevelser. Socialt umgänge samlar ihop allmänna samtal, arbetsrelaterade eller inte.

Avslappning Deltagare upplevde att möjligheten till reflektion och samtal var viktigt för den psykiska återhämtningen efter ett uppdrag. Denna återhämtning kunde ske mellan körningar utan att personalen hunnit till ambulansstationen. Om inte ett nytt uppdrag skickades ut redan när ambulansen började återgå mot ambulansstationen ansågs färden tillbaka vara värdefull tid för vila, sömn, samtal och reflektion. ”…vi har ju 1 till 1,5 timme på vägen hem som vi har möjlighet och då sitter man naturligtvis och pratar om det har varit något jobbigt.” Det sociala umgänget spelade en central

roll i återhämtningen och efter det att äta lunch ansågs det det sociala umgänget vara den viktigaste återhämtningen dagtid. Det sociala umgänget återkom i flera aktiviteter som nämns som vila och återhämtning. När det t.ex. åts lunch kunde personalen göra det tillsammans och de fick inte bara ätit utan även pratat och socialiserat. De flesta av deltagarna berättade att återhämtning ofta innebar att man bara satt och pratade och tog det lugnt. Vid dygntjänstgöring på en ambulansstation med mindre belastning där man oftast bara är två personer på arbetsplatsen beskrev en deltagare återhämtningen dagtid som en möjlighet att få längre återhämtning. ”…chans att kunna ha en längre återhämtning… man sitter i soffan, tar en kopp kaffe… tittar på tv eller sitter och småpratar…” Ett återkommande ämne var tiden som spenderades i bilen på väg tillbaka till stationen som upplevdes som återhämtning. Framför allt lades det fram av de som arbetade på glesbygdsstationer. Man kunde även utnyttja tiden medan kollegan skrev färdigt journalen till avslappning genom att bara sitta ner och inte göra något alls. Andra möjligheter till avslappning beskrevs som att göra bisysslor som inte hade direkt koppling till arbetet. ”...jag har varit utanför station i den friska luften… underhåll på något vis, man kanske tvättar ambulansen, tvättar arbetskläder eller gör något annat jobbrelaterat men inte vårdrelaterat, just för att rensa tankarna…”

Träning Fysisk aktivitet inkluderade också socialt umgänge och kunde fungera som återhämtning framför allt dagtid om tid fanns. ”...det kan vara så aktivt som att jag byter om och tränar eller att det bara blir pingis den korta stund man har…” Flera av de deltagare som har arbetat längre tid inom ambulanssjukvården berättade att det längre tillbaka i tiden var vanligt att man hade ett gemensamt träningspass i början av arbetspasset. De beskrev att det var fasta träningstider på morgonen och/eller kvällen. T.ex. fotboll på måndagar, innebandy på tisdagar osv. Men allt eftersom arbetsbelastningen ökat har detta fått prioriteras bort.

Basala behov Ambulanspersonalen som intervjuades upplevde att mat var den viktigaste återhämtningen dagtid och ostörd vila och sömn den viktigaste återhämtningen nattetid. www.s112.se

Nattetid valde de flesta av de intervjuade att vara ensamma och att försöka bädda ner sig i en säng. “...det viktigaste är maten, att få i sig käk… // ...Nattetid brukar jag försöka lägga omkull mig, vila eller sova...” Annars höll de sig vakna med hjälp av olika metoder. ”...är man på tur sitter man… // ...äter något… dricker lite vatten eller baddar mig i ansiktet…”

Omständigheter som försämrar återhämtning Arbetsbelastning Personalen på ambulansstationerna där man arbetar dag- eller nattpass upplevde, att de mellan uppdragen, under sitt arbetspass hade svårt att hitta tid för återhämtning för att belastningen ofta var hög. ”...det är för mycket ärenden på respektive bil... // ...jag upplever en förändring mot att uppdragen löser varandra, så tiden för återhämtning har blivit mindre och mindre… // ...tror inte att det går att planera in återhämtning… // ...det enda som hjälper är mer resurser… // ...höga krav på ambulansen och en hög nyttjandegrad, då tömmer man snabbt ut sitt energiförråd.”

Den höga belastningen upplevdes påverka personalens utförda arbete och hur man sedan utför sina arbetsuppgifter. Deltagarna upplevde att mer och mer uppgifter ska utföras prehospitalt. Att arbeta flera timmar i sträck utan möjlighet till återhämtning beskrevs som tröttande. Deltagarna ansåg att de fortfarande har sinne nog att använda sin kompetens, men att allt går långsammare. Det upplevdes av deltagare att ambulansen får utföra moment som inte upplevdes relevanta för det akuta omhändertagandet. ”...känns som att utvecklingen går mer till att ambulansen gör akutens jobb… // ...det blir så många moment så det blir nästan slarvigt för att man skall hinna med…” Personal med dygnstjänstgöring upplevde att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, när belastningen var hög krävdes mer stimulerande fall för att bibehålla hög koncentrationsnivå. ”...har man dygnstjänstgöring och uppdrag hela dagen… så ska det ju till något extra ordinärt som fångar ens emotionella sida för att man skall kunna ge mer till patienten, för man blir trött som efter en vanlig arbetsdag… // ...ännu svårare på natten om det inte är väldigt befogat… mer formell med patienterna på obekväm arbetstid om

det varit en hektisk dag.” Det påtalades också att styrning och fördelningen av resurser skulle kunna lätta belastningen och således frigöra tid för vila. Något som deltagare i studien ansåg låg på en högre organisatorisk nivå. ”Överbelastningarna. Alltså, vi är ju för få bilar i (tätorten) för och klara av det. Och kan man då kanske styra ner bilar norrifrån eller få hjälp av (en annan tätort) så hade det kunnat underlätta.”

Arbetsklimat Vid frågan om det finns något ytterligare att tillägga svarade ett par av deltagarna att man inte ska behöva känna skam och skuld för att man blundar öppet inför sina kollegor och tjänstemän på stationen. Det efterlystes att det förs samtal på arbetsplatsen dels om vad som är accepterat eller inte, samt att det finns tydliga riktlinjer. Även att det som står i riktlinjerna blir accepterat hos samtliga kollegor. Deltagarna ser också ett behov av att administrativ personal blir mer insatt i vad det innebär att ha en beredskapstjänst. ”…jag tycker att man inte ska få på näsan av en kollega, om man nu känner och upplever att: Fasen, jag är trött nu! Jag behöver ha det här. //

►

Teckning: Lars Duvander

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

magisterarbeten / Nominering nr 2 - 2015

Man sitter helt öppet för allmänheten. Inför tjänstemän som går fram och tillbaka i korridoren. Tittar snett på en: Jaha han har lagt en tidning över ansiktet! Och så ska man behöva känna skuld och skam för att: Fan, jag behöver vila 10 minuter för jag är trött.” Tidigare beskrevs hur behovet av psykisk återhämtning kan variera ut från arbetserfarenhet. De som har stor erfarenhet kan ha ett mindre behov än de som har liten erfarenhet. Detta kan göra att de med liten erfarenhet, av olika orsaker inte alltid får den hjälp de tycker att de är i behov av. De som har stor erfarenhet kanske inte ser behovet hos kollegan med liten erfarenhet. Den mindre erfarna vill försöka smälta in och vara ”macho”, och därför inte åberopa hjälp som de med större erfarenhet klarar sig utan. ”…situationer som är jobbiga för mig. Men för alla andra på skiftet som varit med om det 20-30 gånger så är det inte så jobbigt… det här ska man på något vis klara av. Den machokulturen finns fortfarande kvar inom yrket…

Bristande förutsättningar Möjligheterna till psykisk återhämtning ansågs av deltagare vara olika beroende på tidpunkt på dygnet. I ärenden som upplevdes psykiskt påfrestande men ända ansågs vara normala påtalades bristande förutsättningar för återhämtning nattetid. ”…man ska ju komma ihåg att det kan ju vara första gången för mig eller för den jag åker med…man kan ha en dialog på stationen… // …på natten… finns ingen att prata med… det är bara att lägga sig.” Deltagare från samma ambulansstation påtalade brist på utrymme och att tillgängliga resurser inte gav bra förutsättningar för vila och återhämtning. De beskrev små utrymmen, att folk låg lite varstans och att det inte gick att komma undan. ”Det finns ingenstans att ta vägen! Det har ju hänt att jag har gått in och satt mig i ambulansen bak. För jag känner att här, här har jag 10 minuter.” Problemet var avsaknaden av jourrum, och om det hade funnits jourrum hade det också lättat trycket på övriga utrymmen. Personalen hade inga enskilda utrymmen utan var i stället hänvisade till kök, mötesrum och vardagsrum. Dessa bristande förutsättningar upplevdes hindra vila och återhämtning. Bland bristande förutsättningar uppgavs tidsbristen som en orsak till försämrad återhämtning oavsett om det fanns goda 44

samverkan 112 nr 3 2015

förutsättningar för återhämtning på ambulansstationen.

Konsekvenser av bristande återhämtning Upplevda obehag Bristande återhämtning kunde leda till att ambulanspersonal upplevde obehag. Hög arbetsbelastning beskrevs kunna leda till trötthet och ångestlik rädsla att bli störd i sin återhämtning för de som jobbar dygn. ”...hög belastning under dagen… kan vara jobbigt nattetid… då kan man känna att man fått nog och vill vila några timmar, kan få rädsla att bli väckt… då har man fått en inre stress, tänk om det tjuter igen då blir det jättintejobbigt… // ...man kan känna att man är väldigt trött och skulle behöva vila… men det har inte gått ut över någon patient.” För de som arbetade dagar eller nätter ska de egna resurserna inte räcka lika länge. Några deltagare kände att de kan klara arbetspassets fysiska påfrestningar bra, bara de har haft en bra dag eller natt innan de började sitt arbetspass, men uppgav att andra kunde klara detta sämre. De beskrev att de antingen själva har upplevt, eller hos kollegor, sett bland annat trötthet, kort stubin, trögtänkthet och/eller att de blir lättretliga. ”Jag kanske har lagt märke till att… andra har som du nämnde en kortare stubin så att… rätt… lättretlig så… För att man kanske är trött och inte har fått sin vila.” Påverkad patientsäkerhet/trafiksäkerhet Det upplevdes av flera deltagare svårt att få återhämtning på ambulansstationer med hög belastning och där förutsättningarna var begränsande för återhämtning. Under dagtid upplevdes arbetsbelastningen ha störst påverkan på återhämtningen. Under natten påverkade arbetspassens längd och arbetsbelastningen ambulanspersonalens upplevelse av återhämtning. Nattetid upplevdes bristande återhämtning kunna leda till negativ påverkan på både omvårdnad, behandling och bilkörning. ”…det är ständigt flöde av patienter… lunchen kan försenas… du fattar inte samma beslut som du gjort om du hade varit nytankad och liksom lite energiboostad… // …omvårdnadsbiten kan jag uppleva blir påverkad, för att man blir mer irriterad… // …de i slutet på dagen får… samma vård men inte samma omvårdnad… // …de långa nattpassen vi har, om du hela tiden försöker att återhämta dig och blir störd. Då är man inte trevlig som person och man är inte god som sjuksköterska anser jag… // …man gör bara det som krävs…”

Under långa transporter där personalen saknade möjlighet att byta förare på grund av att kollegan inte hade rätt medicinska kompetens eller rätt fordonsbehörighet upplevdes risker i trafiksäkerheten. ”…nicka till gör många både privata chaufförer men även inom yrkestrafik och ambulansen är inget undantag… // …viktiga att hålla avstånden korta ur trafiksäkerhetssynpunkt… // … transporter som är jättelånga då ser man till att de som kör bilen har samma kompetens… så kan man switcha och båda kan göra samma arbetsuppgifter… prio 1 på långa avstånd 25-30 mil, då är trafiksäkerheten ett överhängande problem.” Tröttheten upplevdes påverka bilkörningen i allra högsta grad. Att vara pigg och skärpt upplevdes viktigt. En deltagare beskrev sina upplevelser av begränsad återhämtning under ett nattpass. ”...hjärnan fungerar inte lika fort när man tänker på patienter, vad det kan vara, tänk på vilka symtom… och sedan slår mig tanken att den där sega hjärnan skall sitta och köra bilen som väger 5 ton i mycket högre hastigheter än vad de andra har ute på vägarna och vara lika bright men det är man ju inte. Utan, framförallt natten… om det blir många timmar utan fika eller uppehåll då är det mycket värre för då blir man ju trött.”

SLUTSATSER Resultatet av studien visade att ambulanspersonal upplevde att den viktigaste återhämtningen sker genom sömn, måltider och socialt umgänge. Förutsättningar för vila och återhämtning hade en fundamental roll. Neumans systemmodell för stresshantering visar på att det förekommer omständigheter som begränsar ambulanspersonalens möjligheter till återhämtning mellan uppdragen. Framför allt upplevdes det vara brist på adekvat krishantering, dåligt kollegialt stöd samt hög arbetsbelastning vilket medförde kort tid för återhämtning. Detta kan leda till försämrad omvårdnad, behandling och risk för negativa hälsoeffekter. Under arbetet med studien har författarna haft svårigheter att hitta relevant bakgrundslitteratur med anledning att det inte funnits vetenskapliga artiklar som belyser valt området i tillräcklig omfattning. Detta visar på behovet av studier inom ämnesområdet. ■

www.s112.se

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: - Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system - Du bygger insidan själv - Framtagen med Ambulanspersonal - Ergonomiskt förbättrat bärsystem - Generösare utrymme, bättre planerad - Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

ambulanssjukvård / Reportage

Ambulans SM i Golf 2015 Sista anmälningsdag är den 20 juli, därefter förhöjd avgift fram till “stängningsdags” den 10 augusti.

Text och foto: Sven åsheden

Stolt sponsor

samverkan 112 nr 3 2015

Kenneth “Kea” Andersson och klubbchef Anders Johansson

www.s112.se

Carlskrona GK är Sveriges 3:e äldsta klubb, bildad redan 1906, men det var först 1955 som verksamheten hamnade mitt ute i den vackra Blekingska skärgården på Almö. – Vi ser verkligen fram emot den andra SMfajten här på vackra Carlskrona Golfklubb. Tävlingsformen blir precis som i fjol slaggolf, som spelas individuellt i en damklass och två herrklasser. I år får vi även besök, och en föreläsning av Torsten Hansson, som ingår i ledarteamet för Sveriges OS-trupp, är headcoach och mental coach åt Henrik Stensson och Peter Hansson, berättar en entusiastisk Kenneth “Kea” Andersson, ordförande i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och tillika arrangemangsansvarig. – Carlskrona Golfklubb bjuder alltid sina besökare på en utmanande 18-hålsbana med en fantastisk havsutsikt över Blekinges skärgård. Varmt välkomna till två spännande golfdagar hälsar klubbchef Anders Johansson. I skrivande stund har tävlingen 30 anmälda från hela Sverige. ■

www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

samverkan / Reportage

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

Ansvaret är vårt

Hur enig är svensk fackföreningsrörelse på ambulansarenan? Hur eniga är ambulanspersonalen? Dessa två frågor har länge ägnat mig stor tankeverksamhet och jag har ännu inte lyckats formulera de möjliga svaren, förutom att under allvarlig självprövning konstatera att det både bland fackförbund och ambulanspersonal råder oenighet i en rad frågor. Inslag av auktoritetstro, revirtänkande, medlöperi och vassa armbågar går inte att bortse från. Jag tillhör ett frihetligt sinnat fackförbund som titt som tätt sticker ut hakan i frågor som vi finner angelägna att få rätsida på. Det här med oenighet i olika frågor är i sig inget hinder för fackligt arbete, det är något naturligt. När oenighet uppstår finns den demokratiska principen till vår hjälp, vilken innebär att bland annat jag lojalt får infoga mig till beslut som emellanåt står i strid med min personliga mening. Alternativet kan i de fall där man anser ett vägval helt moraliskt felaktigt och farligt vara att reservera sig, eller i föreningsfrihetens namn, helt sonika lämna förbundet.

samverkan 112 nr 3 2015

I grund och botten handlar mycket inom arbetslivet om att göra rätt från början, stålsätta sig och stå på sig. Där spelar fackförbund och intresseorganisationer en viktig roll. Jag möter inte sällan kollegor som fört pennan till pappret till anställningsvillkor och löner, som den anställde ganska snart vill förändra. Detta gäller särskilt nyutbildade personer som söker sin första ambulanstjänst, som därtill under lång tid burits av viljan att förverkliga en yrkesdröm, vilket i sig är mänskligt och ofta vilar i en beundransvärd strävan att få göra skillnad. Det utgör också en av förutsättningarna för att komma in på arbetsmarknaden, det vill säga viljan att arbeta. Arbetsgivarna känner väl till de psykologiska bakgrundsfaktorerna på avtalsområdet. Arbetsgivarna är inte sena att skräddarsy sin rekrytering för att möta potentiella arbetstagares vilja att realisera det de ägnat år av studier för. Väl vid anställningsintervju sker sällan någon kritisk granskning och djupdykning i anställningsavtalens villkor och rådande kollektivavtal. En penna förs till ett papper och sedan är partsförhållandet ett faktum. För den arbetssökande individen kan det förstås också betyda bröd på bordet. Redan här intar arbetstagaren en ekonomisk behovsställning till arbetsgivaren. Detta blir särskilt tydligt i ekonomiskt tuffa tider. ALARM-Ambulansförbundet vill i en kommande kampanj med namnet “Ansvaret är vårt” frammana mer kritisk granskning innan avtal om en anställning. Det finns goda exempel, bland annat den

fristående studentmanifestationen 24. Förbundet vill ge redskap för att individer redan från början lyckas sluta bra avtal. Det går i alla lägen att göra bindande tilläggsskrivningar i anställningsavtal. Låt oss säga att arbetssökande A söker en tjänst vid ambulansen i Stockholm city och erbjuds densamma. Arbetssökande A lägger fram följande i en avtalsförhandling: ■ A omfattas inte av jour utan erhåller full lön för all tid vid arbetsplatsen ■ A är fast stationerad vid citystation Stockholm ■ A äger rätt att ta ut 20 timmar betalt arbetstid för ämnesstudier per år Liknande avtalsskrivningar som ovan finns, och vi anser att arbetstagare i ökad omfattning bör sträva efter genuina individuella bindande avtal, så det blir så bra som möjligt från början. När det gäller kollektivavtalen har fackföreningsrörelsen en mycket viktig uppgift framför sig. Nuvarande kollektivavtal för ambulansbranschen är både otidsenliga och i grunden konstruerade för branscher som i liten grad kan jämföras med arbete vid ambulansen. Här måste vi som fackförbund värna vår särart, vilket ger hängivenhet och motstånd mot försämringar och nedrustning. Vi lyssnar på varandra, lär av varandra och viktigast av allt; Vi bryr oss om varandra. Med vänlig hälsning Henrik Johansson

Förbundsordförande

www.s112.se

Betald annonsplats

Vi Ă¤r fackfĂśrbundet med 100 % ambulanspersonal www.s112.se

samverkan 112 nr 3 2015

AmbulansSJUKVÅRD / Marknadsnyhet

ny småbilsambulans Premiärvisas under FLISA i Uddevalla den 15-17 september.

Text: Sven åsheden 3D Bilder: Nordic Vehicle Conversion AB

– EUROLANS nya småbilsambulans, en Mercedes Benz Vito 119 Blue TEC, är smart. Den är snygg. Den är bränslesnål. Den är fyrhjulsdriven men har samma instegshöjd som 2 WD. Den har personbilskomfort och 190 hk mot tidigare 164 hk. Och den kommer att ha en lastkapacitet på 600 kg. Mercedes har höjt totalvikten från 3.050 kg till 3.200 kg säger Tomas Michelsberg, utvecklingschef på Nordic Vehicle Conversion AB i Blekingska Backaryd. – Nya Viton har service- och reparationsavtal upp till 40 000 mil eller 5 år. Den har säkerhetssystem som dubbla airbags, sidvindsassistans etc. och den är krocktestad enligt EN 1789. Byggnationen är kostnadseffektiv med minimala ingrepp i grundfordonet. Och den har en ergonomisk och attraktiv interiör framtagen i samråd med kund, tillägger Tomas Michelsberg.

skadliga avgaser blir till vatten och kväve Tack vare BlueTEC-tekniken uppfylls den stränga Euro 6-utsläppsklassen redan idag. Med hjälp av selektiv katalytisk reduktion omvandlar tekniken skadliga kväveoxider i avgaserna till vatten och kväve. Serviceintervallen beräknas på individuell basis tack vare en inbyggd ASSYST dator, som tar en mängd olika servicefaktorer i beaktande. Chassit som är galvaniserat gör att Mercedes erbjuder en 12-årig rostskyddsgaranti. ■ 50

samverkan 112 nr 3 2015

www.s112.se

SWEDEN

Inbjudan till Resuscitation Academy!

Målsättning

Målgrupp

Deltagarna ska uppmuntras i att implementera och driva projekt inom sin egen organisation och region i syfte att förbättra omhändertagandet vid hjärtstopp och därmed öka överlevnaden.

Vi vänder oss till nyckelpersoner som har möjlighet och vill implementera nya strategier och kunskaper inom sin organisation, som till exempel:

Erkänt duktiga föreläsare som: Sten Rubertsson, Johan Herlitz, Jacob Hollenberg, Jo Kramer-Johansen, Per Nordberg, Helge Myklebust, Mattias Ringh, Hans Friberg och Theresa Mariero Olasveengen.

Sista anmälningsdag 2 oktober 2015 Anmälan sker på Svenska HLR rådets hemsida: www.hlr.nu

Under ”Centrala utbildningar”

samverkan 112 nr 1 2015

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme. Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav. Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn. Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta. Mot ﬂammande eld. Vet du? Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.