7
Världsröstdagen 2021 16 april
Rösten och rummet Världsröstdagen firades i år med tre evenemang i Sverige: ”Rösten och Rummet”, ”Att läka trasiga tonårsröster” (SSTPF), och ”The linguistic and extra-linguistic purposes of dialectal and voice varietes” på Stockholms universitet. Alla föreläsningarna streamades och ”Rösten och Rummet” finns fortfarande tillgänglig på Youtube via länken:
https://www.youtube.com/watch?v=bHKO6_Pi1qw Presentatör och sammanhållande länk på evenemanget ”Rösten och Rummet” var Sten Ternström, som också talade om skillnaden mellan ens egen och andras upplevelse av den egna rösten. Olle Persson inledde med att beskriva hur det känns och fungerar att sjunga i olika rum med olika akustik och ”svar”. Akustiken kan påverka tempot och göra att man måste ändra i stunden om man inte har hunnit förbereda. Jonas Christensson tog istället med oss ut i skogen, som tvärtemot vad man skulle kunna tro, reflekterar ljudet på ett förmånligt sätt, framför allt vid tal. Det har att göra med att vår hörsel fungerar bäst utomhus. Hur reagerar ansträngda stämband? Stellan Hertegård förklarade vad som händer när vi anstränger rösten och upplever att vi blir rösttrötta. Vi kan träna rösten till mer uthållighet, men all träning måste ske med måtta och hänsyn till individuella förutsättningar.
Viveka Lyberg-Åhlanders presentation behandlade hur lärarens röst påverkar den som lyssnar. Skolsalar är sällan byggda för att göra det lättare för läraren att höras, samtidigt som läraren måste (och vill) göra sig hörd över eventuella störande ljud i rummet. Många lärare har röstproblem, och det leder i sin tur till att många elever sämre uppfattar vad läraren säger. De tycker det är krångligare att lyssna till en hes röst. Barn i klassrum med dålig akustik drabbas i sitt lärande, och det påverkar mest de barnen som skulle behöva stöd. Lärarens röst och röstklang är alltså viktig. I sus och brus. Ljudmiljön på förskolan Anita McAllister tillsammans med Maria Södersten har mätt bullernivåerna på förskolor och försökt få reda på hur barnen upplever sin ljudmiljö. Att den är bullrig är väl känt, men den påverkar också barnens röster, så att grundtonen kan bli sänkt, och en sänkt grundton kan vara tecken på svullnade stämband. Problemen förvärras av dålig rumsakustik och bullrande fläktsystem. Åslög Rosén intervjuade dramatenskådespelerskan Julia Dufvenius om hur hon arbetar med inläsning av ljudböcker. Julia: ”Jag har läst in ljudböcker i ungefär tjugo år. Hemma har jag byggt min egen ljudstudio där jag gör mina inläsningar. Studion är inredd för att jag ska känna att jag mår bra i den, fast den är liten. De få saker som finns där tycker jag om. Man måste tänka på både röstergonomi och röstekonomi, men jag har en bra teknik och orkar väldigt länge. Jag tar paus ofta och dricker vatten mellan varje kapitel. Det jag läser in behandlas i efterhand och eventuell efterklang läggs in, det är inget som jag behöver tänka på.” Hannes Meidal: ”Jag tycker tycker stora scenen på dramaten är så oerhört välfungerande akustiskt. Man kan tala tyst, men inte på alla ställen på scenen. Som lyssnare är det jättebra att sitta långt bak nära en vägg. Scenografi och riktning påverkar ofta hörbarheten i salongen. För varje produktion byggs ett nytt rum i rummet som man måste förhålla sig till. Scenografen har en viktig roll och borde ha bättre akustiska kunskaper. Akustik och synintryck hänger också samman. Kyrkor kan vara mardrömslika att tala i, särskilt om de är väldigt stora. Jag älskar att läsa lyrik, gärna i
