Röstläget november 2021

R ö s t L äge t

Tidskrift för medlemmar i förbundet Röstforum – november 2021 Årgång 29

Glimtar från Riksstämman 2021 Med näsa för sång (eller röst)?

3

Allt om World Voice Day 16 April

7

Johan Sundberg Iwa Sörenson

För sångkonstens främjande Claes Wettebrandt

13

Hänförande sångkonst (recension) 5

Claes Wettebrandt

Riksstämma 2021 - den digitala 9 Årets riksstämma från Malmö

Sing with me now Anna Hiltunen

Redaktören har ordet (2) – Snack 6/10 (2) – Riksstämman 2022 (18)

16

1

Ny layout!

Det är med stor glädje och iver och lite nervöst som jag axlar käre Hans Lindens roll som formgivare för Röstläget. Tiden har varit knapp för detta nummer och materialet omfattande så se detta som ett första utkast. Målet är en så lättläst och tilltalande tidning som möjligt med lust och luft. Jag ska försöka att stötta Iwa så mycket som möjligt med tips och artiklar mm.

Gör det du också!

Hans Linden skålar

Interaktiv digital tidning

Dock så kommer den digitala tidningen att se annorlunda ut än den tryckta, framför allt av kostnadskäl.

Fyrfärgstryck och storlek kostar.

Inte minst portot är en stor utgift idag. Så välj digitalt!

Den digitala kommer dessutom att vara interaktiv, dvs att när du trycker på en länk eller epostadress så öppnas ett nytt brev eller en sida i din webbläsare. Vi går samtidigt över till att använda tjänsten Issuu för en fin läsupplevelse. Klicka på den brutna fyrkanten nertill längst till höger så får du fullskärm. Mycket nöje!

Sociala medier

De sociala medierna, som Facebook och Instagram, spelar en allt större roll för vårt informationsflöde.

Logga in och prenumerera så missar du inget.

Vi höjer en skål för Hans Linden och uttrycker vårt varmaste Tack för allt ­fantastiskt arbete för Röstforum och inte minst Röstläget som du bidragit med och förhoppningsvis fortsätter med. SKÅL!

Röstläget

Login för att läsa Röstläget på hemsidan användarnamn: blomster lösenord: spraket

www.rostforum.se

Sten

RÖSTFORUMs Förbundsstyrelse

Laura Enflo, Tyresö, ordförande ordfriks@rostforum.se Kristina Lund, Uppsala, vice ordförande kristina.lund@smi.se Anne Johansson, Göteborg, kassör kassorriks@rostforum.se Lene Rosendahl, Jönköping, sekreterare lene.rosendahl.lr@gmail.com Lotta Lindqvist, Stockholm, ledamot lottarotti@gmail.com Maria Palmqvist, Falkenberg, ledamot mariapqvist@gmail.com David Åkesson, Sölvesborg, sociala medier david.akesson@utb.karlshamn.se Örjan Gotensjö, Stockholm info@vokalkraft.nu Sabina Wixner, Hudiksvall, sociala medier, info@logopedhuset.se Röstläget årgång 29 - oktober 2021 – Tidskrift för Röstforum Riks som utkommer 2 gånger årligen.

Röstforum Riks plusgirokonto är 449 41 58-1 Deadline för manus till Röstläget är 15 januari resp. 1 sep ember.

Upplaga 250 ex. (ISSN 1103-3983) Huvudredaktör: Iwa Sörenson, Högbergsgatan 26 B 116 20 Stockholm, 08-643 96 62, tipsa@rostforum.se Grafisk form: Sten Dereman, 070-65-25 75 86, rostlaget@rostforum.se

Tryckt på 120 g papper hos Abris Tryckeri Jonas Abrahamsson Mastgatan 24, 462 55 Vänersborg mobil 070-657 80 00

2

Redaktören har ordet 18 oktober 2021

För ett par dagar sedan fick jag ett besked som gjorde att jag kunde slänga den färdiga texten jag hade skrivit till den här spalten. I den efterlyste jag en layoutare, fullt medveten om att texten bara skulle tryckas ifall en sådan finns till hands.

Nu finns det det: Sten Dereman kommer att ta över Hans Lindens arbete. Att arbeta med Hans har varit väldigt roligt på alla sätt. I början gjorde jag en del misstag, bl.a. trodde jag på idén att skicka filer med e-post, men det visade sig vara en dålig idé – saker och ting kunde försvinna i den namnlösa cyberrymden. Med tiden blev det bättre och jag blev hyfsat väl vän med tekniken. Och Hans har varit oändligt tålmodig!

Så, käre läsare, även om det här numret av tidningen är i senaste laget, så finns det i alla fall, och antingen du läser Röstläget på skärmen eller som papperstidning så har vi överlevt krisen.

Snart kan vi träffas igen, och mitt eget sociala underskott har hunnit växa sig stort under ett och ett halvt år, även om jag i sanningens namn har träffat både vänner och elever med viss försiktighet. Men snart kan vi ses på SNACK och andra evenemang, och slippa umgås enbart över skärmen.

I våras var årsmötet digitalt. Så var också Vibratoseminariet i samarbete med Dagmar Gustafsons Elever, även om vi som medverkade fick träffa varandra utspridda i ett stort rum.

STOCKHOLM

Snack 6/10 Röstforum Stockholm höll ett SNACK 6/10 i Kulturfyrens nya vackra lokaler på Svartmannagatan 6G i Gamla Stan. Att återigen få ses och samtala kring Rösten, livet och pandemin, över ett glas vin och smörgås, för att sedan höra Olle Skölds föreläsning kring sitt arbete ”Röstens register och hur de fungerar i ­praktiken” var uppskattat. Många olika sångarljud beskrevs av Olle utifrån hans tankar kring register.

Olle Sköld har en lång karriär som yrkesverksam klassisk sångare och har under mer än 25 år undervisat sångare under olika former. Hans föreläsning gick även ut via Zoom och vi hade en skara som närvarade på distans.

Maria Lindberg Kransmo

Efter föreläsningen följde en liten diskussionsstund. Kvällen avslutades med att vi alla tog oss hem genom Gamla Stans smala gator och man kan inte undvika att höra historiens vingslag när vinden viskar i gränderna.

Om väggar kunde tala!

Maria Lindberg Kransmo

Höstens nummer innehåller material från årsmötet och Världsröstdagen samt övriga artiklar och recensioner.

Men tidningen är ju inte bara något som görs av ett fåtal – helst vill jag att den ska kännas som en gemensam angelägenhet. Jag vet att jag är förutsägbart tjatig, men ändå! Berätta för oss vad du gör, vad du tänker, och vad du tycker är särskilt viktigt både i din röstprofession och i ett helhetsperspektiv. Formen är fri. Det kan vara i dagboksform, i brevform, som artikel, som notis, som debattartikel, som recension eller en liten betraktelse. Allt är välkommet!

Iwa

Sångarhjärnan och vibratot Ett samarbete mellan Röstforum och Dagmar Gustafsons Elever ägde rum den 9 maj och sändes digitalt.

En något förkortad version ligger på Youtube https://youtu.be/PN2QiGNec68

3

MED NÄSA FÖR SÅNG (eller RÖST?)

Näsan har varit ett särskilt seglivat stridsäpple bland sångpedagoger.

Några menar att passagen till näsan alltid ska vara helt stängd när man sjunger icke-nasala vokaler och konsonanter, andra anser att passagen ska vara lite lagom på glänt så att ”klangen spelar i näsan”, ska ha ”nasal kvalitet”, men absolut inte låta nasaliserad. Var ligger då sanningen och trycker?

Det var på SMAC 83, eller Stockholm Music Acoustics Conference, som jag först stötte på ­näsanhängarna. Det var i skepnad av en energisk och allmänt r­ espekterad pedagog, Torben Stig Nielsen. Han var sångpedagog vid det Kongelige Musikkonservatorium i Köpenhamn och menade att näsans roll absolut måste utredas experimentellt. Sorgligt nog rycktes han bort alldeles för tidigt i en bilolycka.

Hans mantel axlades emellertid efter några år av hans kolleger, Pehr Birch med kolleger och foniatern Svend Prytz i Köpenhamn.

Vi videofilmade velumpassagen med en fiberoptik som vi stack in i 18 professionella sångarnäsor som sjöng ”ponto, panta, pinti” på olika tonhöjder. För /n/ måste ju passagen vara öppen, dvs velum nedfälld och öppna en stor velumglänta, och för /t/ måste den vara stängd.

Filmerna visade därför tydligt hur passagen öppnades och stängdes. För att få säkra data mätte vi också luftflödet genom näsan med en delad andningsmask som hade en flödesmätare för luftflödet från näsan och en annan för flödet genom munnen.

Flertalet sångare sjöng faktiskt med en liten velumglänta på vokalerna i orden bod och bad, men sällan på vokalen blid. Och gläntan hade alldeles olika form.

Bild 1 visar också några prov, typ skeva leenden, rund och trång, lång och smal. Det här ställde den väl­ bekanta frågan ”Varför gör dom på detta viset?”

Brian Gill är en eftersökt sångpedagog i USA och ­andra länder. Han tillhör velumpåglänt-lägret och hans elever är duktiga på att viljemässigt kan styra graden av velumöppning. Ett gäng av hans elever sjöng en vokalsvit med velumpassagen stängd, med liten velumglänta och med vidöppen passage. Vi spelade in luftflödet från näsa och mun, som vi återigen ­registrerade med en delad andningsmask. Flödesmätningarna visade att de gjorde som de hade blivit tillsagda och vi jämförde klangerna för de tre ­betingelser­na vidöppen, litenglänta och noll glänta.

Bild 1. De övre bilderna visar var näshålorna finns sett i profil och framifrån. De undre bilderna visar foton, tagna med fiberoptik i näsan, av velumgläntan hos professionella operasångare.

De uppbådade en pyts med forsknings­anslag och bad mig att stiga ombord.

Näslandskapet är kuperat och rymmer många intrikata detaljer, som man kan se på bilden ovan. Där finns sex bihålor, käkhålorna just under ögonhålorna, pannhålorna en trappa upp bakom ögonbrynen. Längst bak i näsan, rakt upp ovanför mjuka gommen velum och bakre svalgväggens förlängning uppåt sitter de båda sfenoidalhålorna. De bidrar alla till näsans akustiska egenskaper. Den lägsta och viktigaste resonansen ligger nånstans mellan 300 Hz och 800 Hz (ungefär ettstruket Ess och tvåstruket G). Hålorna uppträder som korrupta tullare i skurkstater. De konfiskerar sina egna favoriter, som är den egna privata resonansfrekvensen, Den släpper de aldrig förbi.

Bild 2. Vad händer med spektrum om man gläntar lite på velum?

Bilden visar hur ljudstyrkan hos hela spektrum, hos de lägre och hos de högre deltonerna ändrades, när sångare sjön en vokalsekvens med trång och vidöppen velumglänta istället för med stängd passage.

Som bild 2 visar, kan en lagom trång velumglänta lyfta fram de högre deltonerna i spektrum, som man behöver för att göra sin stämma hörd i konkurrens med ett starkt ackompanjemang. Ett annat sätt att nå den effekten är att sjunga starkare, med högre lufttryck i lungorna, men det är ju avgjort jobbigare för stämband liksom för resten av kroppen. Så näsglänta verkade vara ett exempel på röstekonomi.

Men man måste ju fråga sig om detta verkligen var hela sanningen. Kanske Brians elever gjorde något annat också, och det var i själva verket det som gav den här klangeffekten? Alltså: rensa ut alla osäkerhetsfaktorer och ta reda på vad enbart en velumglänta kan göra åt röstklangen.

Det var utgångspunkten för nya experiment som jag gjorde tillsammans med foniatern Miriam ­Havel i München. Vi fick tillgång till tredimensionella ­modeller av ansatsrören för fem vokaler och en lika tredimensionell modell av en näsa. Sen kopplade vi ihop dem med olika trånga rörstumpar, som alltså föreställde velumgläntor i olika storlekar. På stämbandplatsen smetade vi fast en hörtelefon och tätade med modell-lera och så körde vi ett tonsvep från låg till hög frekvens. Mikrofonen satte vi vid läppöppningen och den registrerade hur bra det gick för olika frekvenser att nå dit.

Bild 3. Ansatsrörets ljudtransportförmåga, mätt på en 3D-modell av en näsa. De små dikena i den prickade kurvan vid 500 Hz och strax ovanför 2400 Hz uppkommer genomm näsans lägsta resonans respektive ena käkhålans resonans. De syns bara när velumgläntan är vid.

Bild 3 visar resultatet för vokalen båt. Man ser att en trång näsglänta gav en väldigt kraftig höjning av frekvenser över 2000 Hz. Det gör också en vidöppen glänta, men den filar samtidigt ner första resonans­ toppens spetsighet, och det gör att vokalen låter nasal.

Så ­resultatet talar för att det faktiskt var den trånga velumgläntan som förstärkte de deltonerna i högfrekvensområdet hos Brians elever.

Slutsatsen pekar alltså på att vi röstvänner kan vara glada och tacksamma för att vi har en så fin sak som näsan. Den kan hjälpa oss att få fram de högre deltonerna, som gör att rösten kan höras bättre i konkurrens med andra ljud. Kanske dags att forma en ideell förening: NÄSANS VÄNNER! Johan Sundberg Referenser Birch P, Gümoes B, Stavad H, Prytz S, Björkner E, Sundberg J (2002) Velum behavior in professional classic operatic singing”, Journal of Voice 16:1, 61-71. Gill BP, Lee J, Lã MB, Sundberg J (2020) Spectrum effects of a velopharyngeal opening in singing, Journal of Voice 34:3, 346−351.

Havel M, Sundberg J, Traser L, Burdumy M, Echternach M. (2021) Effects of nasalization on vocal tract response curve. Journal of Voice early on the internet.

4

5

Röstvän

Här finns plats för din annons, ­eller om du känner någon som vill ­annonsera. Välkommen in med en färdig PDF eller en text om du vill att vi gör en annons åt dig. Du får naturligtvis korrektur ­innan.

Varje annonsbidrag som vi får in gör att vi kan fortsätta utveckla ­tidningen utan att behöva höja vår medlemsavgift.

Redaktionen vill samtidigt passa på att önska er alla en fröjdefull Jul och ett Gott Nytt Röstår.

en n o i s n e c Re Hänförande sångkonst I egenskap av sångtränare och sångforskare är jag medlem i SSTPF, Svenska sångoch talpedagogförbundet, där jag även gästföreläst om objektiv sångparameter­ analys och äldre tiders stora sångare med mera. I det sammanhanget kom jag att lära känna Jacqueline Delman som varit både ordförande och sekreterare i ­förbundet.

Jacqueline Delman I förra numret av ”Röstläget” finns en ­annons från Jacqueline om en nyutgiven dubbel-cd som kan beställas ­direkt från henne själv via e-postadressen jacquelinedelman@gmail.com Självklart blev jag nyfiken av flera skäl. Jag drog mig till minnes att ­Jacqueline berättat att hon hade arkiverat en rad olika inspelningar som gjorts under hennes karriär, såväl den internationella som svenska. Jag hade också tidigare med glädje noterat att hon liksom jag har ett stort intresse för och höga tankar om äldre tiders stora sångare och sångerskor.

Därför var det självklart för mig att beställa ett exemplar av skivan och i samband med det även diskutera något om dess tillkomst och sångkonsten som sådan. Jacqueline, som nyligen fyllt 90 år, är fortfarande ­aktiv som sångpedagog och säger med prestigelös ödmjukhet att hon vill framhålla traditionerna hon ärvt från sina tidigare lärare Mark Raphael i ­London och Gennaro Barra i Milano vilka båda inspirerat henne och gett henne en teknik som håller än i dag.

Engelska i Sverige

Jacqueline föddes i England. Hon utbildade sig först till pianist och därefter till sångerska. Hon flyttade till Sverige 1960. Mellan 1951 och 1978 producerades tio skivor med henne varav flera på det legendariska skivbolaget Bis. Jag planerar att försöka införskaffa dem alla.

Den senaste och nyutgivna dubbel-cd:n kommer således mer än 40 år efter den näst senaste och innehåller tidigare outgivna radio- och tv-inspelningar från 1950–1970-talet. Urvalet har gjorts med musikalisk och sånglig prioritering vilket jag är mycket tacksam över trots att ljudkvaliteten skulle ha kunnat vara bättre. Dock är den tillräckligt bra för att det utan problem ska vara möjligt att ta till sig Jacquelines oemotståndligt vackra sång.

Ni vet den där rösten man hör i huvudet som hindrar en från att göra dumma saker!

Den hör inte jag ...!

Jag erkänner gärna utan omsvep att jag var aningen nervös när jag skulle lyssna på cd-skivan allra första gången. Jag visste ju att det skulle vara mig främmande att skriva om skivan om den inte hade obestridlig musikalisk och sånglig kvalitet. Med anledning av mina emotionella sångliga rötter i den äldre tidens sångtraditioner, som ungefärligen omfattar tiden fram till och med 1950-talet, undrade jag om Jacqueline möjligen skulle vara att hänföra till den äldre tidens sångerskor trots att hon verkat och verkar i modernare tid. Det är med stor glädje jag konstaterar att hon tveklöst förtjänar att kallas en äldre tids sångerska och dessutom en av de stora sopranerna bland den äldre tidens sångerskor!

Sångteknik

Sångtekniskt balanserar Jacqueline kontinuerligt det subglottiska trycket (lufttrycket från lungorna mot stämbanden) med stämbandsspänningen vilket flertalet sångare och sångerskor inom alla genrer behärskade mer eller mindre bra förr i tiden. Det innebär typiskt dels att dynamikfel genom oförmåga att styra tonstyrkan sällan blir ett problem, dels att det blir avsevärt lättare att styra tonhöjden snabbt och med precision. Därmed kan det bli en konsekvens av ett medvetet tonkonstnärligt val hur och när tonhöjder etableras. Denna i korthet beskrivna sång­ tekniska förmåga handlar om tekniska förutsättningar för att ”sjunga bra”.

Musikaliteten

Att sjunga bra handlar dock mer än teknik om interpretation och musikalitet. Det är när det ­gäller musikaliteten som Jacqueline ­ faktiskt i det närmaste chockar ­ mig med sitt enastående och djupt rörande uttryck samtidigt som tekniken fungerar precis som god sångteknik enligt mig bör f­ ungera.

Sångteknikens huvudsyfte är för mig inte att dra uppmärksamhet till sig utan att möjliggöra för musiken och det djupa musikaliska budskapet att beröra lyssnaren ­allra längst in i själen.

Kombinationen av att jag kände Jacqueline lite sedan tidigare, att jag aldrig hört henne sjunga eller hört någon kommentera hur hon sjunger eller har sjungit och hennes tonkonstnärliga mästerskap – både vad gäller tekniken och det ­musikaliska uttrycket – bidrog till de känsloflödestårar av glädje som jag fällde redan vid den ­ allra första lyssningen på en av inspelningarna.

O mio babbino caro

Jag valde Puccinis överjordiskt vackra aria ”O mio babbino caro” som första stycke att lyssna på.

Jag minns inte hur många alternativa versioner av den jag hört tidigare men det är många. Min favorit­ version är Jacqueline Delmans på denna cd. Den som inte har ett hjärta av sten måste beröras djupt av kombinationen av hennes underbara frasering och starka emotionellt sanna uttryck. Inspelningen har gjorts live i en tagning och jag noterar att tajmning och ­frasering är mindre sammanhållen i början för att senare växa fram som en helgjuten underbar helhet där varje ton går rakt in i hjärtat.

Tyvärr är ljudkvaliteten på just detta stycke mindre bra men inte sämre än att musiken kan komma igenom på ett fungerande sätt. Vad gäller det sångliga uttrycket är det också värt att notera att Jacqueline sjunger påtagligt rent vilket som bekant inte alltid är fallet och från 1950-talet och framåt typiskt har blivit mindre vanligt. Med detta menar jag inte att en oren ton med nödvändighet diskvalificerar en hel fras eller en hel sång. Däremot har strävan efter den ungefärligen rätta tonhöjden och förmågan att någorlunda väl nå den betydelse för hur vi som lyssnare upplever sången och det musikaliska uttrycket som helhet. Även om olika sångare, sångerskor och lyssnare har olika upplösning på sina respektive tonhöjdsgehör har jag aldrig hört talas om någon som skulle vilja ändra på tonhöjden hos någon som sjunger förhållandevis rent och kontrollerat vad gäller tonhöjden.

Om skivorna

På den första skivan är opera och operett i fokus och det är den jag uppskattar mest – inte av formella genreskäl även om jag trots allt

6

a­nser att romantisk opera tillhör den högsta formen av sångkonst för maximalt emotionellt rörande musikupplevelser. Men jag uppskattar även den andra skivan som har en mer blandad repertoar.

Lång karriär

Jacqueline Delman har alltså haft en lång och framgångsrik karriär som operasångerska framför allt i England men också i Sverige. Hon har också varit verksam som sångpedagog, vilket hon fortfarande är.

Hur det är möjligt att någon som sjunger så enastående uttrycksfullt och musikaliskt insiktsfullt som Jacqueline inte har blivit mer uppmärksammad och omtalad säger möjligen mer om musikbranschen än om Jacquelines sätt att sjunga.

När jag frågade henne om detta sa hon att hon medvetet har prioriterat familjen framför karriären, ­vilket torde ha spelat roll.

Stark rekommendation

Avslutningsvis rekommenderar jag förbehållslöst Jacqueline Delmans skiva ”From my archives” till alla musikälskare. Operaälskare som lyssnar på moderna sångare och sångerskor kan här på en och samma gång få en riktigt stark och rörande musikupplevelse och en introduktion till en svunnen tid när sångkonsten enligt många med mig var på en helt annan nivå än nu för tiden – detta trots att ­Jacqueline Delman rent tidsmässigt snarare är modern.

Claes Wettebrandt

7

Världsröstdagen 2021 16 april

Rösten och rummet Världsröstdagen firades i år med tre evenemang i Sverige: ”Rösten och Rummet”, ”Att läka trasiga tonårsröster” (SSTPF), och ”The linguistic and extra-linguistic purposes of dialectal and voice varietes” på Stockholms universitet. Alla föreläsningarna streamades och ”Rösten och Rummet” finns fort­farande tillgänglig på Youtube via länken:

https://www.youtube.com/watch?v=bHKO6_Pi1qw Presentatör och sammanhållande länk på evenemanget ”Rösten och Rummet” var Sten Ternström, som också talade om skillnaden mellan ens egen och ­andras upplevelse av den egna rösten.

Olle Persson inledde med att beskriva hur det känns och fungerar att sjunga i olika rum med olika akustik och ”svar”. Akustiken kan påverka tempot och göra att man måste ändra i stunden om man inte har hunnit förbereda. Jonas Christensson tog istället med oss ut i skogen, som tvärtemot vad man skulle kunna tro, reflekterar ljudet på ett förmånligt sätt, framför allt vid tal. Det har att göra med att vår hörsel fungerar bäst utomhus.

Hur reagerar ansträngda stämband?

Stellan Hertegård förklarade vad som händer när vi anstränger rösten och upplever att vi blir rösttrötta. Vi kan träna rösten till mer uthållighet, men all träning måste ske med måtta och hänsyn till individuella förutsättningar.

Viveka Lyberg-Åhlanders presentation behandlade hur lärarens röst påverkar den som lyssnar. Skolsalar är sällan byggda för att göra det lättare för läraren att höras, samtidigt som läraren måste (och vill) göra sig hörd över eventuella störande ljud i rummet. Många lärare har röstproblem, och det leder i sin tur till att många elever sämre uppfattar vad läraren säger. De tycker det är krångligare att lyssna till en hes röst. Barn i klassrum med dålig akustik drabbas i sitt lärande, och det påverkar mest de barnen som skulle behöva stöd. Lärarens röst och röstklang är alltså viktig.

I sus och brus. Ljudmiljön på förskolan Anita McAllister tillsammans med Maria Södersten har mätt bullernivåerna på förskolor och försökt få reda på hur barnen upplever sin ljudmiljö. Att den är bullrig är väl känt, men den påverkar också barnens röster, så att grundtonen kan bli sänkt, och en sänkt grundton kan vara tecken på svullnade stämband.

Problemen förvärras av dålig rumsakustik och bullrande fläktsystem. Åslög Rosén intervjuade dramatenskådespelerskan Julia Dufvenius om hur hon arbetar med inläsning av ljudböcker.

Julia: ”Jag har läst in ljudböcker i ungefär tjugo år. Hemma har jag byggt min egen ljudstudio där jag gör mina inläsningar. Studion är inredd för att jag ska känna att jag mår bra i den, fast den är liten. De få saker som finns där tycker jag om. Man måste tänka på både röstergonomi och röstekonomi, men jag har en bra teknik och orkar väldigt länge. Jag tar paus ofta och dricker vatten mellan varje kapitel. Det jag läser in behandlas i efterhand och eventuell efterklang läggs in, det är inget som jag behöver tänka på.”

Hannes Meidal: ”Jag tycker tycker stora scenen på dramaten är så oerhört väl­fungerande akustiskt. Man kan tala tyst, men inte på alla ställen på scenen. Som lyssnare är det jättebra att sitta långt bak nära en vägg. Scenografi och riktning påverkar ofta hörbarheten i salongen. För varje produktion byggs ett nytt rum i rummet som man måste förhålla sig till.

Scenografen har en viktig roll och borde ha bättre akustiska kunskaper. Akustik och synintryck hänger också samman.

Kyrkor kan vara mardrömslika att tala i, särskilt om de är väldigt stora. Jag älskar att läsa lyrik, gärna i

kyrkor, man det är inte lätt. Jag vill alltid veta vad det är för rum jag ska läsa i. Vissa dikter kan vara nästan ­omöjliga. Under pandemin läste vi ibland utomhus under balkonger på äldreboende, och även där var förutsättningarna oerhört olika.

Rummet har så stor betydelse så att man borde ta hänsyn till vilket rum man skall spela i när man planerar en produktion. Man måste ta mer hänsyn till ­akustiken. Jag vill också poängtera att när man vet vad man verkligen vill säja med en replik är det lättare att göra sig hörd.”

Mats Nilsson

Körsång i olika rum ”Under fem år jobbade jag i Sidney. Operahuset i Sidney är en publikmagnet, men akustiken har aldrig varit speciellt lyckad. Det är en väldigt stor sal. Ovanför orkestern har man satt upp ”badringar” för att ­förbättra akustiken, eftersom det var problem med obalans i instrumentgrupperna. Men nu har man rivit och ska bygga nytt.

I Sidney finns också Sidney Town Hall med förträfflig

akustik, inte minst för kör. Men salen drar inte lika mycket publik. Tredje salen är City Recital Hall, som lite liknar Berwaldhallan men med bättre akustik.

Ett citat fritt efter Eric Ericson lyder. ”Att sjunga i en dålig akustik är nog som för en fisk att simma i ett akvarium utan vatten.” Akustiken påverkar både publiken och körsångare, med konsekvenser för trivsel och förmåga att prestera.

Målet är att det känns lätt att sjunga och man hör varandra väl i kören.

Kör-/orkestersituationen är speciell. Man har ofta lite reptid och träffar dirigenten under kort tid. Nya

8

uppställningsvillkor kan det bli också med raka rader där man hör varandra sämre. Under min kormästar­ period i Göteborg hade vi repeterat Rachmaninov ”The Bells” och vi var väl förberedda, tyckte jag, Vid vårt första möte med dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij kom han in i rummet, pekade på mig och sa: ”You conduct!”. Jag tyckte det gick ganska bra. Efter ungefär tjugo minuter försvann han och sedan fick jag höra av ledningen att han inte var nöjd med vår insats.

Så jag ringde upp honom, frågade vad som var problemet, och då sa han. ”Everything! Intonation, balance, everything!”

Nästa dag hade vi repetition. Jag hade självklart inte sagt något till kören utan vi började. Efter två takter bröt han, gick fram till dem och sa ”Seven times as strong!”. Jag gick fram till dem och sa: ”Skrik!” Det lät förfärligt och han var nöjd. Det här var en ovanlig upplevelse.

I Göteborgs konserthus när man står på pulten hörs orkestern väldigt starkt och kören hörs svagt. Går man ut i salongen blir det en helt annan balans. Man måste få kören att lita på att de hörs och sjunger fint.

Ofta placerade man kören långt fram förr i tiden. När Bach gjorde Matteuspassionen gjorde han det med en sångare i varje stämma, och de stod långt fram och sjöng alla körstämmorna och alla solon.

Man måste också välja tempo efter akustik och också repertoar som passar. I en sal med lång efterklang kan man förlänga generalpauser och ibland andningar.

Man måste också kompensera med starkare och tydligare konsonanter när efterklangen är lång.

I en torr akustik kan man i gengäld förlänga klangen och artikulera efter akustiken. Man får se upp så att inte stavelser försvinner. Slutligen är körens placering viktig, både i rummet och inbördes. Man får experimentera sig fram till den bästa placeringen, ­ ­kanske sitta längre isär eller flytta närmare en vägg.

Man får testa och använda rummet på bästa sätt!

Sammanfattat av Iwa Sörenson

Missade du vårt firande av Världsröstdagen 2020?

Här finns hela symposiet att titta på i efterhand

https://youtu.be/bHKO6_Pi1qw

9

Rapport från den digitala Rikss Susanna Hiltunen Johan Sundberg

Elisabeth Andersson Rösträtt - sång på barns villkor

Fred Klintman & Alice Jönsson Elinor Fryklund och Sara Wilén Sven Kristersson med föreställningen ”Galendansaren” Susanne Hedin

Stort tack till Elinor Fryklund och Sara Wilén s Bakom kulisserna har även Joakim Klüft, Susanne Ronner Larsson, An

10

stämman i Malmö 2021 i bilder

Ann-Sofi Härstedt Gänget bakom kulisserna

Röstforums logga Pontus Wiegert

för dig som älskar allt med rösten!

Möt oss på Facebook Röstforum Riks Instagram rostforum_riks

www.rostforum.se

Malmö Operas barnkör Sara Wilén Released Gospel Choir Ellinor Fryklund Karin Bäckström

som agerade moderatorer och presentatörer. nna Hiltunen och David Åkesson jobbat hårt för att få allt att fungera.

11

från r e M

Världsröstdagen 2021 Stockholms Universitet

Röstforum Väst har fått en ny styrelse: Åsa Winald, Särö, ordförande Inger Faritzon, Strömstad, kassör Ida MacGregor, Göteborg Klara Öjerot, Göteborg En digital frågestund med foniater Hans Dotevall belyste skilda frågor, såsom reflux, covid och heshet, samt de vanligaste röstproblemen hos sångare. Inte helt oväntat handlar det ofta om överbelastning under en längre tid. Att träning och uppvärmning hjälper vet man, men det är också viktigt att komma ihåg att nedvärmning är lika viktigt som uppvärmning. En annan sak att vara medveten om är också olika läkemedels påverkan på rösten.

Under hösten och våren kommer satsningen på barnrösten specifikt att fortsätta, så detta blir något att återkomma till framöver.

”The linguistic and extra-linguistic purposes of ­dialectal and voice varietes” Det tredje seminariet belyste dubbning inom film, där det är viktigt att de som dubbar tar hänsyn till originalrösternas kvaliteter, eventuella dialekter, ­sociolekter och sätt att tala som berättar något särskilt om ­personen i fråga. Presentatör var Luca Riccardelli, som har en masterexamen från La Sapienza-universitetet i Rom. Förekomsten av språkliga varianter som (regionala) dialekter, sociolekter och röstkvaliteter i filmer fyller flera funktioner, allt från placering inom en realistisk miljö, till att framhäva karaktärsdrag och även ha en komisk funktion. Väsentliga problem kan uppstå när en film dubbas. De problemen är främst relaterade till bevarande eller kulturell överföring av de språkliga och utomlingvistiska ändamålen som dialektala sorter tjänar. Luca Riccardelli gav en kort analys av de v­ iktigaste kritiska aspekterna av dubbning, samt en översikt över de vanligaste strategierna för över­ sättning och anpassning av filmer i Italien och Sverige. 

STOCKHOLM

Avtackning

Röstforum Stockholm har avtackat Per Nygren och Margareta Thalén för deras arbete med att bygga och administrera Röstforum Stockholm under många år. Eldsjälar som dessa är ryggraden i vår förening och från djupet av våra strupar utropar vi ett Tusenfalt TACK! Våra gåvor är en Per Nygren symbol för vår tacksamhet.

Luca Riccardelli har en master i lingvistik från La Sapienza-universitetet i Rom. Han är specialiserad på historisk lingvistik och dialektologi, och skrev sin master om älvdalska. Luca talar bland annat svenska, engelska och tyska och ger denna presentation inom ramen för sin språklärarpraktik vid Språkstudion och Romanska och klassiska institutionen.

Margareta Thalén utsågs också som Hedersmedlem i Röstforum för sitt mångåriga arbete för hela föreningen.

Maria Lindberg Kransmo

Margareta Thalén

Luca Ricardelli

12

Medlemsträff Röstforum Sydost på Kulturskolan i Växjö

En solig höstdag i slutet av oktober var det äntligen dags för medlemsträff med Röstforum Sydost. Den första fysiska träffen på två år. Som vi hade längtat och så härligt det var att få träffa styrelsemedlemmar och några av våra inbjudna medlemmar!

På förmiddagen hade vi äran att gästas av EwaMaria Roos, logonom, f.d. skådespelare och naturläkare. Hon fanns med oss digitalt från hemmet i Stockholm. EwaMaria började med att berätta om sig själv och sin bakgrund. Hur hon, efter att ha jobbat som skådespelare, började intressera sig alltmer för röstträning, kommunikation och retorik.

Och där låg också fokus på detta digitala möte med EwaMaria. Det blev snabbt en dialog där vi fick chans att ställa frågor och filosofera kring olika svårigheter och utmaningar i jobbet med att röstcoacha. T.ex. hur påverkas vi i vår kommunikation när vi inte talar vårt modersmål?

Gör det skillnad i mottagandet av vårt budskap?

EwaMaria gav också tips på hur man på ett bra sätt inleder t.ex. en föreläsning. Hur fångar vi åhörarna? ”Retorisk lasso” var ett begrepp som hon nämnde, vilket vi också fick chans att diskutera kring. Det kändes som att dessa diskussioner hade kunnat fortgå i många timmar.

Vi hoppas få chans att fortsätta dialogen med EwaMaria vid ett annat tillfälle.

Röstyoga är en form för uppvärmning av rösten som blir alltmer en del av vår, vi professionella röstanvändares, vardag.

Efter lunch blev det ett annat fokus. Då var det dags att välkomna Elisabeth Andersson som rest från Malmö för att vara med oss denna dag och hålla ett pass i Röstyoga. Elisabeth är sångpedagog och utbildad i HoliYoga Röst, som är en speciell röstyoga utarbetad av Ulrica Liavor, körpedagog och yogainstruktör.

Vi spred ut oss i rummet på varsin yogamatta och Elisabeth körde igång yogapasset. I olika enkla yogaställningar fick vi utforska vår inre röst och vibrationer i kroppen. Röstyogan beskrivs som en ”kravlös och samtidigt kraftfull metod där andningen och ljudvågorna kan bli som en inre massage och hjälp att släppa spänningar, stress och smärta.”

Efter passet blev det tid för reflektion. En av deltagarna uttryckte att ”nu kommer jag värma upp rösten med hjälp av hundens position varje dag”.

Någon annan nämnde att det är häftigt att känna fortsatt vibration i kroppen efter sångmeditationen, som vi också provade på i yoga­passet.

Vi pratade också om spänningar i kroppen, kopplat till t.ex. stress - hur det kan påverka röstapparaten. Det blev några lugna, sköna timmar med inriktning på den inre rösten och med intressant reflektion efteråt.

Allt paketerat i trygg guidning av Elisabeth.

Johanna Kraft

David Åkesson i förbundsstyrelsen tillsammans med övriga medlemmar i RöstForum SydOst lyssnar intresserat på EwaMaria Roos föredrag via cyberrymden – ett inslag i tillvaron som alldeles säkert kommer att finnas kvar i vår verksamhet i framtiden.

Intresserad av RÖSTEN?

Den 4, 11 och 18 December, kommer Filipa Lã (Portugal), Brian Gill (USA) och Johan Sundberg (Sweden) att köra en intensiv kurs online. ”Demystifying Your Voice” & Translating Science to Practice!

De hoppas att ses på zoom!!

Registrera dig på: https://gillmindfulvoicetraining.com/ december-2021/

13 Claes Wettebrandt är sångtränare och rösttränare samt rektor, forskare och en av huvudlärarna vid Studio Blue som är ett kompetenscenter inom musik, musikproduktion och ljudteknik. Han var tidigare ledamot i Röstforums förbundsstyrelse men avgick på grund av tidsbrist i förhoppning om att återkommande kunna bidra med artiklar till ”Röstläget” under huvudrubriken ”För sångkonstens främjande”.

För sångkonstens främjande INTRODUKTION TILL EN OBJEKTIV SÅNGPARAMETERANALYS – del 1 I enlighet med min tidigare uttryckta förhoppning kommer här första delen av en artikel med de två huvud­spåren objektiv sångparameteranalys och ljudnivåkriget. Områdena har mer med varandra att göra än det kanske kan verka beroende på att när musik manifesteras som ljud utgörs den av kvantifierbara parametrar. Det förhåller sig således inte som vissa musiker och hifi-intresserade verkar tro, att musiken respektive dess fysikaliska ljudmässiga uppen­barelse skulle vara två disparata företeelser. Tvärtom så är ­musik som manifesteras som ljud ingenting annat än just ljud. Däremot finns det en rad försvårande omständigheter kring hur vi som människor uppfattar inspelad musik när den spelas upp och vi lyssnar till den.

Det finns flera olika sätt att förklara egenskaperna hos det ljud som når våra öron och kroppar vid musiklyssning vare sig det är fråga om liveframföranden eller uppspelning av musikproduktioner. En analysmodell jag tagit fram baseras på följande fyra delområden:

1. Musiken

2. Inspelningskedjan

3. Fonogrammet

4. Musikanläggningen 1. Musiken Musiken i detta sammanhang syftar framför allt på kompositionen; sättningen såväl i fråga om med­ verkande instrument/röster som vilka specifika toner de medverkande instrumenten/rösterna bidrar med; det musikaliska arrangemanget vilket tangerar och delvis överlappar sättningen; de specifika fysiska instrumenten inklusive röstinstrumenten; interpretationen och de mer eller mindre medvetna musikerinsatserna; akustiken vid inspelningen inklusive tillagt simulerat reverb.

2. Inspelningskedjan Inspelningskedjan i detta sammanhang utgörs av allt från hanteringen av använd ljudteknisk utrustning inklusive eventuell processering; mikrofoner; mikrofonkablar; mikrofonförstärkare och övrig elektronik före inspelningsmediet inklusive A/D-omvandlaren vid digitalinspelning; inspelningsmedium.

3. Fonogrammet Ett fonogram är en ljudbärare som kan utgöras av en rad olika format. Vid digitalinspelning är det en digital kod som lagras vilken beskriver en analog signal i form av en växelspänning vilken senare i bästa fall kan återskapas som ljud i form av tryckvariationer relativt atmosfärlufttrycket inom systemspecifikationens frekvensområde. I detta sammanhang är det också rimligt att till fonogrammet inräkna överföringen från original­master till produktionsmaster inklusive eventuell – läs nästan alltid förekommande – processering vid mastring; det fysiska fonogrammet i form av exempelvis lp-skivor, kompaktkassetter, cd-skivor, dvd-skivor, Blu-ray-skivor, linjärt kodade eller snålkodade filer med flera; fonogrammets eventuella degenerering.

4. Musikanläggningen Musikanläggningen omfattar all ljudteknisk utrustning som informationen från fonogrammet passerar innan den blir akustiskt ljud, inklusive lyssningsrummets akustiska förutsättningar. (Hörlurslyssning fungerar annorlunda än högtalarlyssning vilket jag inte går närmare in på av utrymmesskäl.) De viktigaste delarna av musikanläggningen utgörs av D/A-omvandlaren (en omvandlare som omvandlar digital kod till en analog elektrisk signal vilken senare omvandlas till ljud i högtalare eller hörlurar); skiv­spelaren inklusive nålmikrofon och tonarm; bandspelaren; för­ förstärkaren; effektförstärkaren; högtalarna; kablar och kontakter; lyssningsrummets akustik inklusive dess möblering och högtalarnas placering; anläggningens installation.

Gör ett tankeexperiment eller verkligt dito När vi lyssnar på uppspelad musik finns det en stark tendens till att det vi uppfattar som ”själva musiken” dominerar vårt intryck framför den rent tekniska ljudkvaliteten. Till ”själva musiken” i detta sammanhang kan även inräknas det vi brukar benämna som sound och klangfärg; två snarlika begrepp som det är svårt att entydigt definiera och vilka kan anses ha en nyansskillnad. Gör ett tankeexperiment eller verkligt dito att lyssna på en specifik inspelning av musik du känner väl till i en mobiltelefon med dess inbyggda

högtalare, en enkel hifi-anläggning i ett ordinärt vardagsrum respektive det mest förnämliga ljudsystem du har tillgång till. Reflektera sedan över hur du upp­ fattade ”själva musiken”. Det typiska utfallet brukar vara att musiken upplevs snarlikt oberoende av de skilda förut­sättningarna för återgivning. Detta är på både gott och ont.

Här kan det finnas skäl att särskilja människor från varandra beroende på vilken sida om fonogrammet de befinner sig. Den som endast vill lyssna på musik och kanske inte heller har något djupare intresse för varken musiken som konstart eller ljudtekniken som förutsättning för att kunna lyssna på musik­inspelningar, har det relativt lätt. Den musik som upplevs vara bra eller dålig och som upplevs låta bra eller illa är per definition precis så bra eller dålig som denne typ av lyssnare vid varje tillfälle tycker. Vi som däremot befinner oss på andra sidan fonogrammet och intresserar oss för musiken som konstart har det betydligt svårare men samtidigt, högst antagligen, vansinnigt mycket roligare.

Vare sig vi personligen vill spela eller sjunga vid inspelningar eller ej har vi som musiker, sångare, musikforskare och pedagoger behov av att förstå denna komplexa och mångfasetterade samverkansväv mellan musik och ljudteknik på psykoakustisk grund (psykoakustik – läran om hur människan tolkar ljud). Det är inte ovanligt att musiker är ointresserade av ljud­ kvalitet och ljudteknik. Somliga kan till och med kokettera med hur usla musikanläggningar de har med hänvisning till att de lyssnar på musiken och inte på ljudet alternativt att de kompenserar det dåliga ljudet genom att föreställa sig hur det borde låta. Det sistnämnda kan delvis stämma eftersom det i viss mån är möjligt för oss som lyssnare, såväl bland musiker som andra, att föreställa oss hur något ”borde låta” och därmed i viss utsträckning också låter trots att det i verkligheten inte gör det.

Vad vi egentligen hör och hur vi kan förstå det Som musiker, sångare och sångerskor kan det vara rimligt att vi ur ett perspektiv har ett motsatt önskemål i förhållande till dem som bara vill lyssna på musik utan att fördjupa sig närmare i den. För att utvecklas och förstå vad vi själva och andra musikaliskt a­ ktiva personer gör behöver vi genomskåda de vanligen omedvetna förskönanden som våra lyssnande hjärnor sysslar med när vi lyssnar. Som tonkonstnärer gagnas vi inte av någon låt gå-mentalitet som ständigt bort­ förklarar falska toner, orytmiska anslag, dynamikfel och allmänt mindre lyckad interpretation. I stället kan

14

vi gagnas av förståelse för musikens faktiska egen­ skaper och även önskvärda dito som den skulle kunna ha men inte har; alltså skillnaden mellan målbild och ­resultat.

Oklar terminologi försvårar kommunikationen Som professor Johan Sundberg framhållit finns det inom förekommande sångterminologi många oklarheter och skilda definitioner. Detsamma gäller i vidare mening i fråga om beskrivningar av hur ljud upplevs låta eller borde låta. För att kommunikation om dylikt ska fungera behöver vi därför se till att vi i har en g­ emensam förståelse för begrepp och uttryck vilket kan vara svårare än det verkar.

Inom musikpedagogik i vid mening har det före­ kommit och förekommer alltjämt en hög grad av ­subjektiva värdeuttryck där lärare och elev i bästa fall med tiden kan utveckla något slags samförstånd.

Här finns en parallell till hifi-världens subjektiva ut­ värderingar av ljudteknisk utrustning vilken ibland jämförs med vinprovarspråk. Detta problem, såväl inom musikpedagogik som hifi, torde bero på att det finns vissa principiella likheter mellan vår upp­levelse av hur vin smakar respektive vår upplevelse av hur musik framförs eller hur ljudapparater förmedlar ­ musik­upplevelser till oss.

Problemet är att den som sjunger eller spelar på ett specifikt sätt behöver så mycket kunskap som möjligt om skillnaden mellan vad som görs och vad som borde göras. Ju högre grad av subjektivism och vinprovningsperspektiv desto större blir risken för att de faktiska och obestridliga parametrarna som behöver påverkas kommer att missförstås.

Möjligheter och risker med musikprogram Merparten av vår tids ljudproduktioner inom alla områden görs med musikprogram vilka ger möjligheter att förändra och på en rad olika sätt bearbeta det som spelas in. Det som kan förändras och bearbetas är såväl musikaliska som ljudtekniska aspekter av det in­ spelade. Dessa aspekter kan dessutom vara både tangerande och i vissa fall överlappande. O ­ mfattningen av det som kan förändras är extremt stor. Med tid och kunskap kan flertalet mer eller mindre usla sånginsatser och instrumentalinsatser ”räddas” genom ­”felrättning”. För den som förstår hur de musikaliska parametrarna fungerar är dessa möjligheter av godo.

Problemet är dock att musikalisk kvalitet inte är omvänt proportionell mot frånvaron av fel. Annorlunda uttryckt uppstår varken starka musikaliska uttryck ­eller ens musikalisk kvalitet per automatik bara för att specifika fel rättas i musikprogram.

15

Det finns en specifik risk för missförstånd med musik­ program därför att vår perceptuella tolkning av tonhöjder, tajmning, frasering och egentligen allt som rör det musikaliska uttrycket, inte är proportionell mot förenklat beskrivna kvantifieringar av musikens parametrar. En ytterligare komplicerande faktor i ­ sammanhanget är att många som arbetar med musik och musikproduktion saknar närmare kännedom om sin egen gehörsmässiga upplösning och förståelse för musikparametrarnas faktiska samverkan.

Det är som det är Ibland kan det till synes meningslösa påståendet ”det är som det är” vara befogat att använda i musikaliska och ljudtekniska sammanhang eftersom en ­specifik sånginsats eller annan musikalisk insats utgörs av summan av de samverkande parametrarna som ger upphov till densamma. Varken mer eller mindre!

Utöver dessa p ­arametrar saknas övriga påverkans­ faktorer – vilket inte ska tolkas som ett argument emot musikens potentiella andlighet utan vidskepelse vilken många med mig kan uppleva och bekräfta e­ xistensen av.

Med de perspektiv och förutsättningar jag tagit upp i denna första del av denna artikel har jag uppmärksammat att klingande musik är ljud, att vi människor typiskt hör och uppfattar ljud delvis annorlunda än det är, att hörbar ljudmässig påverkan också påverkar klingande musik om än inte på något lätt beskrivbart sätt.

Ljudnivåkriget Ljudnivåkriget innebär ljudteknisk förändring av slutmixat programmaterial i syfte att förändra ljudet så att det ska låta starkare vid en given volyminställning.

Utöver högre ljudnivå medför sådan ljudförändring också en rad negativa konsekvenser som förvränger det musikaliska uttrycket och försämrar den ­tekniska ljudkvaliteten. Hur och varför samt hur detta hänger ihop med möjligheten att utveckla förståelse för ­objektiv sångparameteranalys planerar jag att återkomma till i del två av denna artikel.­ Claes Wettebrandt

Om ”det är som det är” inom sångkonsten uppstår den befogade följdfrågan: hur är det? För att besvara den frågan så utförligt som den förtjänar att besvaras krävs objektiv sångparameteranalys.

Ljudande sång och musik är ljud Vare sig vi lyssnar till ett akustiskt liveframförande utan stöd av ljudteknisk utrustning eller en uppspelad musikproduktion är det ljud som når våra öron och kroppar det vi som upplevande mottagare exponeras för. Detta oberoende av vad vi förstår, kan analysera eller tycker om det vi hör. Det intryck vi får av den klingande musiken vi exponeras för beror inte bara på musiken och allt som påverkat dess fysiska uppen­ barelse som ljud. Våra intryck påverkas också i hög grad av vår egen emotionella mottaglighet för musik, dels i allmänhet och dels specifikt för just denna m ­ usik vid just detta tillfälle. Som professor emeritus Alf ­Gabrielsson brukar framhålla så kan musik k­ nappast ­anses existera utan social kontext.

Med tidigare nämnda mångfasetterade påverkansfaktorer – inklusive individuella skillnader i fråga om kunskap, gehör, perceptionsgränser och intresse – går möjligheten att tillägna sig förståelse för och kunskap om objektiv sångpareteranalys via en omfattande och tidskrävande lärandeprocess.

Röstläget

Login för att läsa Röstläget på hemsidan användarnamn: blomster lösenord: spraket

www.rostforum.se

Sing with me now föreläsning 23/5-21 – Anna Hiltunen

Riksstämma 2021

Redan Aristoteles lär ha sagt att ”Sång är människans största glädje”. Sång plus glädje = Sångglädje, det är bl.a. det jag fokuserar på i mina böcker. Sångglädje i kombination med livsbejakande texter, stämsång, musikaliskt sväng och musikaliskt uttryck.

Varför har jag gjort dessa böcker?

Idén växte fram under min tid som gymnasielärare på ett musikestetiskt program. Jag var mentor till eleverna och det blev mycket prat om Livet, och jag försökte peppa och vara en ­positiv vuxen förebild.

Anna Hiltunen Jag undervisade både i sång och körsång och ville samarbeta med mina kollegor som undervisade i gehörsoch musiklära och ensemble. Eleverna behövde alltså dels ha koll på sin sångröst och dels på treklanger och kunna hitta dessa toner snabbt och dels kunna göra egna stämmor till ensemblelåtarna.

16

ballad och gospel osv representerat. Texterna är på svenska och engelska.

Under denna tid hade jag många studenter från musikhögskolan som gjorde sin långpraktik hos mig. De uppskattade också dessa övningar och jag skrev ner ackord och text lite snabbt och gav dem det. Övningarna spreds och började användas av andra. Till slut var det någon som sa: Gör en bok! Så jag gjorde det.

Jag startade ett eget bokförlag och försäljningen satte igång. Den första boken började sin resa ut i S­ verige till körledare, kyrkomusiker, sångpedagoger och ­musiklärare.

Men sen då – det har ju kommit fler böcker?

Sen bytte jag jobb. Efter ca 20 år i skolans värld återvände jag till att arbeta som kyrkomusiker. (S:t Petri kyrka i Klippan, ni vet det där fina mästerverket ritat av Sigurd Lewerentz 1966.)

Då fick jag bl.a. leda en gospelkör. En härlig kör som nu fick vara testpatrull när bok nr 2 och 3 kom till. För så är det ju - livet inspirerar.

Jag undrade om jag skulle kunna kombinera allt detta: värdegrundsarbete, uppsjungning/uppvärmning, stämsång och musikaliskt sväng. Så började det. Mina gymnasieungdomar blev min första testpatrull.

Fortfarande positiva texter, mycket pepp om att inte ge upp och att allting kommer att ordna sig. Vi använde till och med några övningar som allsång i kyrkan, bl.a. på konfirmation och på våra stora gospelmässor. ­Härligt! Hela kyrkan sjöng och blev uppsjungen på­ ­köpet, eftersom vi så klart höjde med ett halvt tonsteg allt ­eftersom.

Vad hände då? Blev det nån skillnad när vi jobbade med mina sångövningar?

Försäljningen fortsatte nu av alla TRE böcker och jag fick mycket positiv respons av mina kunder, vilket jag är tacksam över. Och jag hade en glad kör som älskade att sjunga mina ord och toner.

Ja, det tyckte vi alla. För det första, eleverna älskade att sjunga övningarna. Det var ju något nytt! Vi la till rytminstrument, vi delade in oss i grupper och sjöng mot varandra, de tittade plötsligt på varandra och sjöng TILL varandra. Eleverna jobbade spontant med uttryck eftersom de gestaltade texterna, utan att jag behövde säga något. De sjöng så taket lyfte.

Ja, eleverna blev mästare på treklanger, de kunde byta stämmor med varandra och fick praktisk gehörsträning samtidigt! Och just det där att det höjs med ett halvt tonsteg hela tiden, gjorde ju att rösterna t­ ränades utan att de tänkte på det. Texterna var enkla och ­positiva och fastnande lätt.

Jag komponerade i olika stilar, eftersom det ingick i kurserna. Så det finns visa, musikal, reggae, jazz, pop,

Finns det något ”det där lilla extra” med mina ­övningar?

Både ungdomarna och mina vuxenkörer har berättat att de där melodislingorna och texterna kunde ploppa upp i huvudet lite när som. Orden, som kunde vara trösterika eller allmänt glada, letade sig in i hjärtat.

Kanske när de var ute och promenerade eller skalade potatis eller nåt annat, då kunde fraserna komma. Det gjorde mig extra glad eftersom det positiva budskapet då lever vidare, även utanför körövningen. DET är ”det lilla extra” - en bonus - och det var det jag ville och hoppades när jag skrev övningarna, att mina körmedlemmar skulle träna sin sångröst men också höra sig själv uttala ett helt gäng positiva ord…

17

Kom det fler böcker?

Ja. Tre st. Bytte nämligen jobb igen. Grundskola och kulturskola innebär barnkörer, mellanstadiekörer och högstadiekörer. Jag funderade återigen på hur jag ­skulle kunna jag få mina elever/körer att bli upp­ sjungna, sjunga med hela kroppen och samtidigt förmedla ett positivt budskap om att vi ska vara snälla mot v­ arandra och inte ge upp?

Bok nr 4. (förskolan till åk 3) Nu fokus på melodi, snälla texter och pigga rörelsesånger. Den boken har jag nog sålt mest utav. Bara svensk text. Texterna i bok 4 5och 6 fortsätter att handla om: att du duger, du får vara dig själv, låt ingen bestämma över dig, var snäll mot varandra och se varandra, säg hej. Men det finns också t.ex. en luciasång och en ­annan övning med text om att vara glad som en lax!

Hur ser man ut när man är glad som en lax? Barnen vet.

Bok nr 5 åk 4–6. Jag utgick från läroplanen i musik och försökte logga in på olika mål. Stämmor, d ­ ynamik, sväng, call/response osv. Svenska och engelska. Skrev någon enkel stämma.

Vilka köper böckerna?

Musiklärare på grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor, högre musikaliska utbildningar, kulturskolor och kyrkomusiker och andra körledare. De finns i hela Sverige, från norr till söder. Det gläder mig. Började sälja 2014.

Det finns böcker för alla åldersgrupper – från yngsta barnkören till vuxenkören. Vissa av sångerna kan man till och med sjunga tillsammans över åldersgrupperna.

Vad var det nu Aristoteles sa?

”Sång är människans största glädje”.

Detta är ETT sätt att jobba med sång, det finns ­jättemånga andra bra idéer men det är det är så här jag jobbar, och jag delar gärna detta med er. Jag ­hoppas att ni blev nyfikna på materialet och vill veta mer och kanske prova att arbeta med det.

Bok nr 6 åk 7–9. Klar i mars -21. Svenska och ­engelska.

Stämmor. Passar så klart även äldre tonåringar i ­g ymnasieåldern.

Pedagogiska tips

Mina övningar kan kännas som refränger, med en enkel melodi där alla kan sjunga med, och det finns mängder av möjligt upplägg kring övningarna. Min tanke är att även den mest sångovane ska våga ta ton, eller delta i övningen. Du kan jobba med en övning i flera v­ eckor, på olika sätt. Ibland räcker det kanske med att lära ut melodin, en annan gång har du lite mer sångvana sångare framför dig och då kan du ­jobba med uttryck, stämmor, dynamik osv... Mina egna barnkörer älskar att värma upp med 2–3 övningar från Barnens bok nr 4. De står i en ring på golvet och sjunger, hittar på ­rörelser, tittar på varandra med snälla ögon och får ett mindre gympapass på köpet. Ett bra ­kom-i-gång-pass!

Jag ger alltid pedagogiska tips inför varje övning i böckerna. Mina övningar kan ses som ett komplement till andra sångtekniska övningar.

Varje övning är ca 8–12 takter och är utskriven med melodi, stämmor och ackord i alla tonartshöjningar över ett helt uppslag i boken. Just detta blev mina musik­högskolestudenter extra glada över.

Bonus för dig som pianist är att du blir en mästare på att transponera.

Var köper man böckerna?

Genom mig och mitt bokförlag.

Mejla annakhiltunen@gmail.com Jag är utbildad på musikhögskolan i Malmö, har j­ obbat inom alla skolformer, med musikteater och musikal, som kyrkomusiker, har och har haft olika uppdrag på musikhögskolan i Malmö och är även frilansande föreläsare kring mina böcker.

Anna Hiltunen

18

Riksstämma 2022 – Stockholm 21 - 22 maj 2022

Kungliga Musikhögskolan Valhallavägen 105, Stockholm

Nya KMH Campus

Varmt välkomna till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för Röstforums Riksstämma 2022.

Boka redan nu in datumet 21-22 maj för att ses och träffa likasinnade under vad vi hoppas pandemifria former. Som vanligt kommer det att vara intressanta föreläsningar, olika workshops och tillfällen att träffas och prata, skratta och ­njuta av att vara tillsammans igen. Program är inte färdigställt i skrivande stund, men vi värper på intressanta ä­ mnen och föredragshållare.

Frågor! riksstamma@rostforum.se

Vi ses i Stockholm, i maj-solens värme får vi hoppas.

Sångaren och notbilden Något om hur sångare tolkade noterna under det sena 1700-talet och om vad vi kan göra idag En bok av

Iwa Sörenson von Gertten Inbunden Boken kan köpas online Pris hos Bokus och Adlibris: 189 kr

BOKUS

ADLIBRIS

Hösthälsningar från Röstforum Stockholm

One world – many voices

Den 16 april varje år firas Världsröstdagen - World Voice Day - över hela världen.

Från Nya Zeeland till Hawaii. Sverige deltar sedan 2013.

World Voice Day är dagen i april då fokus sätts på rösten, detta vårt vikigaste instrument för kommunikation. Över hela världen många hundra evenemang, föreläsningar, konserter.

I Sverige uppmärksammar vi detta med Världsröstdagen.

Mycket kommer då att hända.

Följ det bl a på webbplatsen för Världsröstdagen

http://wvd.forts.se Frågor? Tips? Skriv till worldvoiceday@gmail.com