Ritamäki – en finngård i Lekvattnet

Ritamäki

EN FINNGÅRD I LEKVATTNET

TEXT OCH FOTO: BJÖRN NILSSON

Av den omfattande finska bebyggelsen i Värmland finns numera inte mycket kvar. Men i västra Värmland och särskilt i Lekvattnet och Östmark, finns ännu några gårdar med rökstugor av finsk typ. De bäst bevarade anläggningarna är Purala och Johola i Östmark, och Kvarntorp och Ritamäki (Ritaberg) i Lekvattnet. Av dessa är Ritamäki den mest genuina och ursprungliga. Gården är bekant för Finnskogsmagasinets läsare, men det kan kanske vara intressant att ta del av den senaste utvecklingen.

MITT I EN ÖPPNING I SKOGEN

Till Ritamäki leder ingen bilväg utan från landsvägen nere vid sjön får man gå cirka en kilometer uppför sluttningen av en bergshöjd, där ligger gården i en öppning i skogen. När man kommer fram avtecknar sig de grå byggnaderna mot himlen: rökstugan, fähuset, logen, stolpboden och bastun. Rökstugan domineras av den stora rökugnen, där röken vällde fram ur ugnsöppningen vid eldning och samlade sig under taket för att vid behov släppas ut genom en öppning i taket. Ugnen eldades på detta sätt fram till sista ägarens avflyttning 1964. I övrigt upptas stugan av några få möbler av äldre typ.

UNIK OCH MÄRKLIG BILD AV EN FINNGÅRD

Moderna inslag som vattenledning och elektricitet m.m. saknas helt. Även de övriga byggnaderna på tomten är så gott som helt orörda och innehåller gamla husgeråd och redskap. Ritamäki ger därför en unik och märklig bild av en finn-

Ö. t. h: Väggarna täljs av Erik Engkvist. Mellan stockarna ligger väggmossa. N. t. v: Slutbesiktning av Sara Bodin Olsson, Länsstyrelsen Värmland, Hans Johnsson, Erik Engkvist och hembygdsföreningens ordförande Björn Nilsson, som höll i kameran.

”Ritamäki ger därför en unik och märklig bild av en finngård så som den tett sig lite varstans i finnbygden förr i tiden.”

gård så som den tett sig lite varstans i finnbygden förr i tiden. Ritamäki hör inte till de äldsta finska anläggningarna i socknen. Hemmanet Södra Lekvattnet, där den ligger, bebyggdes först vid 1700-talets slut. De nuvarande husen på gården tillkom troligtvis på 1840-talet, uppbyggda av Olof Jansson. Gården behölls sedan av Olofs släkt och på 1960-talet var den fortfarande bebodd av fyra syskon Jansson, som tillsammans brukade den.

BYGGNADSMINNE

Efter att de sist boende, Beda och Henning Jansson, flyttat till Torsby år 1964 har Ritamäki stått öde. Gården skänktes då till Lekvattnets hembygdsförening som nu förvaltar den. Den är registrerad som byggnadsminne enligt 1960 års lag och skall bevaras för framtiden.

RENOVERING AV LADUGÅRDEN

Sommaren 2017 upptäckte vi att en takstol på ladugården hade fallit ut genom väggen och att byggnaden därför lutade betänkligt. Ladugården och taket fick en provisorisk stöttning och på grund av en haltande ekonomi fick hembygdsföreningen vänta med renoveringen till sommaren 2020. Då hade vi gjort en noggrann undersökning med hjälp av byggnadsantikvarie Hans Johnsson, Torsby. Det visade sig att väggarna var genomruttna, som det lätt blir på timmerbyggnader där man håller djur.

Fukten hade trängt in i virket inifrån. Det fanns ingen annan möjlighet än att byta ut det skadade virket, och det innebar en helt ny timmerstomme. Länsstyrelsen ställde upp med ekonomi och råd. Tak och inredning kunde bevaras.

Taket stöttades upp, väggarna uppmättes och dokumenterades noga. Timmermannen Erik Engkvist monterade ned de gamla väggarna och timrade upp en ny ladugård hemma vid sin gård i Gräsmark. När detta var färdigt på hösten 2020 togs timret ned och transporterades till Ritamäki och fogades in i de delar som var kvar av den gamla byggnaden och grunden.

Spännande, skulle det passa? Jodå, det blev smygpassning. I sommar kommer Erik att montera fönster, dörrar och inredning. Vi får en ladugård lik den gamla, men med friskt virke lagom till föreningens 100-årsjubileum 2022.