Issuu

2021 JUBILEUM GOTTLUND 200 ÅR » sidan 16

Finnskog-

MAGASINET

RITAMÄKIS UTVECKLING » sidan 24 BLI MED TIL SIKÅA » sidan 40

Finnskogmat For bolyst og grønn turisme

» sidan 18

Det här är

FINNSKOGEN NATUR & KULTURPARK En natur- och kulturpark, eller regionalpark, är ett verktyg för samarbete i ett visst geografiskt område. En etablerad park är inte ett projekt, avtal skrivs på 10 år för att garantera det långsiktiga arbetet. Arbetet sker också nerifrån och upp genom lokala initiativ och det övergripande syftet är att stärka och utveckla områdets resurser – tillsammans. Regionalparken kan driva och initiera projekt och söka medel för utveckling i det område parken verkar. Genom parken engageras lokalbefolkningen i olika arbetsgrupper, i projekt eller kring evenemang. Man kan uttrycka det så, att en park är en ren gåva till de kommuner där parken finns, för arbetet görs av invånarna själva, i gemenskap. Det finns närmare 1000 etablerade regionalparker runt om i Europa. I Norge finns 9 parker, varav Finnskogen Natur & kulturpark är en och för övrigt Sveriges enda och även Nordens enda gränsöverskridande park. Själva ordet ”park” kan verka förvirrande. Det ska inte förväxlas med nationalpark eller andra skyddade områden, vi har anpassat oss till det europeiska begreppet. Finnskogen Natur & kulturpark är medlem i den norska paraplyorganisationen Norske Parker, som i sin tur är medlem i den europeiska parkorganisationen, Europarc federation. Målet med Finnskogen Natur & kulturpark är att stärka området, hitta möjligheter till arbetstillfällen, skapa gemenskap, samordna aktiviteter och att ena Finnskogen. På köpet får vi kanske lite framtidstro! Finnskogen Natur & kulturpark är organiserad som en ideell förening och har kontor i Svullrya, Grue Finnskog (Vekstsenter, Rotnebergsvegen 37). För närvarande utgör följande kommuner parkens ”ägare”: Torsby, Åsnes, Grue, Elverum, Våler och Kongsvinger. Parken har också närmare 40 partners. Vi har ingen stor administration, kontaktuppgifter till oss finns på hemsidan: www.finnskogen.org

FINNSKOGMAGASINET 2021

Finnskogen väntar på dig! D

et senaste 1 ½ året liknar ingenting som vi har varit med om tidigare. Stängd riksgräns, stängda besöksanläggningar, få besökande från andra länder och en stor frustration över en pandemi som inte tycks vilja ge vika. För oss i Finnskogen Natur & kulturpark är det minst sagt irriterande att den verksamhet och utveckling som tagit så bra fart, nu har behövt styras om och förändras eller sättas på paus. Vi har inte kunnat ses över gränsen i möten, konferenser eller studiebesök och vi kan inte göra gemensamma aktiviteter. Då måste vi ändå säga: tack och lov för internet och digitala lösningar! Styrelsemöten, projektgruppsmöten och partnermöten har ägt rum, fast i en annan, digital form. Det är inte samma sak som att träffas fysiskt, men det är absolut bättre än ingenting. När detta skrivs, vet vi inte hur sommaren kommer att se ut. Kan finngårdar, museer och andra besöksanläggningar hålla öppet? Är riksgränsen öppen och vågar vi träffas utan skyddsutrustning? Vi måste därför reservera oss för att de besöksmål som presenteras i årets Magasin kanske inte kommer att vara tillgängliga. Vi får följa med i vilka restriktioner som gäller vid den aktuella tiden. Men en sak är säker; när pandemin är över och gränsen åter är öppen, då finns Finnskogen där och väntar på dig! NY LEDARE Från januari 2021 har Finnskogen Natur & kulturpark en ny daglig ledare på norsk sida, Iren Carlstrøm från Kongsvinger. Iren har en gedigen bakgrund inom reseliv och marknadsföring och hon driver även Budget Hotel i Kongsvinger, som självklart är partner i parken. Välkommen Iren! Vi säger också stort och hjärtligt tack till Herdis Bragelien, som var den som

FINNSKOGMAGASINET 2021

väckte idén om Finnskogen Natur & kulturpark för mer än 10 år sedan och som arbetat med att utveckla parken sedan dess. Nu kommer inte Herdis att lämna oss helt och hållet, hon fortsätter ansvara för vissa projekt och hon ingår i redaktionen för årets FinnskogMagasin. PARKPLAN Finnskogen Natur & kulturpark har fått medel från Innlandet fylkeskommune och riksantikvaren. Detta för att dels utvärdera det arbete parken gjort sedan starten och skriva kulturmiljöprogram för Finnskogen, och dels för att påbörja arbetet med en ny Parkplan för åren 2024-2034. Som bekant är en regionalpark inte ett projekt, utan ett långsiktigt arbete med 10-åriga handlingsplaner. Denna satsning kommer definitivt att stärka Finnskogen och det arbete som bedrivs av FNK och alla samarbetspartners. För närvarande pågår ett stort arbete med Finnskogen Natur & kulturparks nya hemsida, som görs i samarbete med Norske Parker. Vi jobbar även med en ny och förbättrad hemsida för Finnskogleden och hoppas att den ska vara klar till högsäsongen. GOTTLUND & VÄRLDSARV I år är det 200 år sedan Carl Axel Gottlund vandrade på Finnskogen och gjorde storsamhället uppmärksamt på de många gånger usla förhållanden som rådde. Jubileet uppmärksammas runt omkring på olika sätt, inte minst på Torsby Finnskogscentrum i Lekvattnet. Du kan läsa mer om det på sidan 16. UNESCO har utsett den finska bastukulturen till ett immateriellt världsarv! Så spännande och bra att det uppmärksammas. Det kanske kan vara med och styrka arbetet som bedrivs för att få Finnskogen i Solør-Värmland klassat

som världsarv inom 10 år. Arbete pågår i både Sverige och Norge, med Värmlands Museum och Anno Museum som ledare av projektet. PARTNERS Finnskogen Natur & kulturpark har fått fler partners och vi närmar oss nu 40 stycken. Så bra! Det är ju bland våra partners som utveckling och idéer frodas. Där kan man gå ihop om gemensamma frågor och förslag, och där kan man arbeta tillsammans för att stärka varumärket Finnskogen och den egna verksamheten. MAGASINET Vi hoppas att det fjärde numret av FinnskogMagasinet ska vara till glädje för dig som läser det. Magasinet är bland annat ett fönster för våra partners att marknadsföra sin verksamhet. Årets nummer innehåller som vanligt en blandning av bidrag från både norsk och svensk sida. Vi riktar ett stort och hjärtligt tack till alla som bidragit med texter och bilder till årets Magasin, utan krav på ersättning. Har du något som du vill berätta om i nästa års FinnskogsMagasin? Hör av dig till oss, vi samlar redan material inför 2022. I år har tryck och layout av magasinet gjorts av RM Reklam & Tryck i Torsby och vi har haft samma höga krav på kvalité som i tidigare upplagor. FÖLJ OSS Följ gärna Finnskogen Natur & kulturpark på facebook eller hemsidan: finnskogen.org Kontakt daglig leder Iren Carlstrøm: iren@finnskogen.org Torsby och Kongsvinger i april 2021 Suzanne Palmquist & Herdis Bragelien

INNEHÅLL

FINNSKOGMAGASINET | årgång 4 | 2021

Recept – Aroniasaft

Noteringar på insidan av en skåpdörr

Litt om Finnskog-vann

Kyrkor 12 Busstur på Finnskogen

Gottlund – 200 år på Finnskogen

Finnskogmat – for bolyst og grønn turisme

Flykningruta Spiker’n

Nye informasjonstavler langs Finnskogleden

Midtsommervandring i Gravberget

Ritamäki – en finngård i Lekvattnet

Ny kurs – Skogsguide på Klarälvdalens folkhögskola

Fløytarbrakka – ved Helgedammen

Norsk Skogfinsk Museum

Ragnar Sundquist Museum – en resa in i dragspelets guldålder

6 14

Böcker/Bøker 32

Villmarksruta – grensenær langtur fra Halden til Svullrya

Røykbadstua på Nedre Øieren

Mitt Timbonäs

Sikåa – et glemt industrisamfunn

60 år i Mattila

Storhådammen i Varåa

Kranskister i Solør

Recept – Honningkjeks

Tillsammans för Finnskogen

Utgiven av Finnskogen Natur & kulturpark Sommaren 2021. Upplaga 5000 ex.

Redaktion: Herdis Bragelien och Suzanne Palmquist Grafisk produktion: Elin Dahlström, RM Reklam & Tryck Foto framsida: Rolf Magnus Grenberg I SVER CKT IG RY Foto inlaga: Se respektive artikel www.finnskogen.org

42 M

Finansierad av kommunerna Kongsvinger, Grue, Torsby, Åsnes, Våler och Elverum samt Finnskogen Natur & kulturpark och deras partners.

E IN S W E DE

Film & Upplev

FINNSKOGMAGASINET 2021

Sivs Aroniasaft 3 kg bær 600 g sukker 1 dl solbærsirup pr liter ferdig saft Glassflasker Saftkoker Vannkjele Vann FREMGANGSMÅTE Fyll opp en kjele med vann til 3 cm fra kanten. Sett saftkokebeholderen over en kjele som er mindre enn saftkokeren. Legg lagvis sukker og bær i kjelen med rist. Legg på lokk. Sett på klypen på gummislangen som skal føre saft fra kjelen. La vannet småkoke i ca. 2 timer. Ta av klypen og sett en kjele ved siden av, og la saften renne fra saftkokeren over i en mindre kjele. Når bærene er kokt ferdig, måler du opp mengde saft som er kommet. Mål opp 1 dl ferdig solbærsirup per liter ferdig saft, og rør det inn i kjelen med den varme saften. Hell så dette umiddelbart over på rengjorte glassflasker og avkjøl. Oppbevares i kjøleskap. Himmelske dråper som er nydelig både kaldt og som gløgg på kalde høst- og vinterkvelder.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Noteringar

på insidan av en skåpdörr – RIKKENBERGETS HEMBYGDSFÖRENING – TEXT OCH FOTO: DAN JONSSON

ården Därnol i Rikenberget ligger ca 1,5 km norr om Finngården Kallstan Rikkenberget. Där bodde min farfar Albert Jonsson med sin familj. Albert föddes på gården 1886 och bodde där i hela sitt liv. Han avled på gården 1953. ETT SKÅP MED HISTORIA På gården fanns ett golvskåp som var blåmålat. Min farfar Albert gjorde sporadiska anteckningar om vädret på insidan av en av skåpdörrarna. Anteckningarna

på dörren är spontant utförda utan någon kronologisk ordning. Jag har försökt att tolka vad som skrivits och har sedan skrivit av dem i den ordning de är utförda på dörrens insida. Skåpet, som är ca två meter högt, har varit placerat inomhus på gården.

” Sporadiska anteckningar ”

BORTGLÖMT I 55 ÅR I samband med att min farmor, Ida Jonsson, och hennes son Gottfrid Jonsson flyttade från Därnol i Rikenberget till ett nytt hus i Bjurberget 1955 togs skåpet med dit. Där stod det sedan i princip bortglömt i mer än 55 år. I början av 2010-talet togs skåpet sedan om hand av Alberts barnbarnsbarn, Henrik Jonsson, och skåpet finns idag kvar i Henriks familjs hus på Lorensberg i Karlstad.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Anteckningar

Den 1 maj 1927. Åkrar och ängar äro betäckta med 1 m snö samt hela marken, detta är rysliga tider att tänka på. Den 16 juli 1927. Ett skyfall på 2 timmar av åska, mellan kl. 5 och 7, den största flod man minnas.

1929 den 12 och 13 mars. 10 grader i skuggan. 1 fot snö i skog och mark den 1 maj det största yrväder som varit nämnda vinter. 1 fot snö har fallit och stora drivor. Juldagen 1929. 8 grader kallt. Annandagen ca 2 grader varmt och ca 3 tum snö intet fruset. Den 14 och 15 sep 1918, en stor snö ca 3 tum. Vintern 1931 är den svåraste som man minnas på lång tid tillbaka 2 maj ligger snön 6-7 kvart jup i skog och mark En rägnig sommar hela sommaren. Första veckan i augusti 27 grader varmt i skuggan. Den 3-9, 3 grader varmt och snön faller lika lätt som om vintern. Den 28 sept 5 grader varmt i skuggan. Ovanstående sammanställt av Dan Jonsson i februari 2021.

Måttangivelser TUM ca 25 mm FOT ca 30 cm KVART ¼ aln, 6 tum, ca 15 cm

FINNSKOGMAGASINET 2021

Figur 2

Litt om Finnskog-vann FØR VILL RÅSKAP, NÅ BEHAGELIG VERDIFULLT For ca. 10.000 år siden dundret ’’Rena-floden’’ gjennom Finnskogen til Sverige. Spor og avsetninger fra disse rå tilstandene kan vi glede oss over i dag. TEKST OG FOTO: GEIR GOFFENG

LANDSKAPSOVERSIKT Finnskoglandskapet domineres av hvordan det gamle grunnfjellet er formet gjennom flere hundre millioner år. Forkastningsrenner i fjellunderlaget hører med i dette landskapsbildet. Yngre løsmasseavsetninger bidrar til detaljutfomingen, særlig langs de lavereliggende daldrågene. Lyse gneiser, granitter og overganger mellom disse er hovedbergartene. Flere høgere koller og åser består av den mørke og tunge gabbrobergarten hyperitt. Litt misvisende, men folkelig nok, benevnt ’’svart solørgranitt’’ av lokal stei-

nindustri. I fortsettelsen her bare benevnt gabbro. Løsrevet løsmasse eller forvitringsjord fra denne bergarten er vesentlig mer plantenæringsrik enn fra de lysere bergartene. Derfor er det ikke uvanlig med godt veksterlig granskog på gabbrotoppene. Et gjennomgående daldrågsystem langs sammenhengende forkastningsrenner kan følges nordfra langs Kynna sydøstover til møte med elven Flisa fra nord. Så følger man fellesvassdraget Flisa et stykke til elva brått svinger 90° ut mot Glomma. Derfra fortsetter man dalstrukturen sydøstover oppover til pass-

punktet ved Dulpetorpet hvor Rotna starter. Dette vassdraget løper så meget slakt syd- til sydsydøstover gjennom en rekke småvann og Rotnesjøen til og forbi Svullrya og gjennom sjøen Helgen. Videre renner Rotna som mer typisk elv vel 1 mil til den krysser inn i Sverige og renner så videre forbi Torsby. Det er særlig løsavsetninger og vannforhold langs dette samlede i hovedsak sydsydøstgående dalstruktursystemet gjennom Finnskogen som omtales litt nærmere i det følgende. Flere større sjøer og daldråg mm. forøvrig følger i grove trekk også de foran omtalte strukturret-

FINNSKOGMAGASINET 2021

Figur 1

ningene i terrenget. I gjennomsnitt over Finnskogen heller terreng slakt sydover innenfor de ytre nivåene på ca. 700 - 400 og 350 - 150 m o.h. ’’RENA-FLODEN’’ - NOEN HOVEDTREKK En rest av isskjoldet fra siste istid dekket, i sluttfasen for omkring 10.000 år siden, bl.a. områdene mellom omkring Alvdal Tylldalen i nord og Solør – Finnskogen i syd. Denne restiskalotten smeltet stadig ned. Særlig sydfronten trakk seg ganske raskt nordover. De høgste høydedragene stakk etter hvert gjennom som nunataker

FINNSKOGMAGASINET 2021

før landskapet for det meste ble isfritt. I denne fasen tappet voldsomme vannmengder fra den av restiskalotten oppdemte Nedre Glomsjø, bl.a. sydover. Sjøen var flere ganger større enn Mjøsa. Mye av tapningen skjedde over terskelen til og gjennom Jutulhogget. Derfra fortsatte floden nedover Tylldalen og Rendalen (derav forslagsnavnet ’’Rena-floden’’), bl.a. gjennom Storsjøenbassenget under restiskalotten, og videre på samme vis til møtet med og opp Julussa´s dalføre. Derfra krysset floden terskelen til og ut i Rotnas dalføre, og videre langs det gjennomgående daldrågsystemet på

Finnskogen som beskrevet foran. Et tilsvarende parallelt tunnelløp fulgte Glommas dalføre til og forbi Kongsvinger. Ett blant flere stadier av denne store isbredemte sjøen i nord er skissert blåfarget omkranset i figur 1. Etter overløpet til Tylldalen er løpet videre sydover stiplet. Området fra møtet Kynna-Flisa og til Dulpetorpet er ringet inn med rødt. Et par kryss viser terskeloverløp og noen piler angir tapningspassasjer til Glommas dalføre, samt det gjennom Jutulhogget. Denne artikkelen bygger mye på egne observasjoner og detaljkartlegging innenfor den røde sirkelen. ’’RENA-FLODEN’’ GJENNOM FINNSKOGEN TIL FLISADALEN Tunnelen under restiskalotten ble etter hver fylt av sediment som ’’Rena-floden’’ rev med seg. Sammensetningen varierer, men består mye av grovt og godt rundet langtransportert materiale. I dag opptrer disse tunnelavsetningene som markerte åsrygger langs det tidligere flodløpet, illustrerende kalt rullesteinsåser. Esker er en enkel og mer typisk faglig benevnelse. Her brukes benevnelsene litt om hverandre. Dette regionale rullesteinsåssystemet er et særtrekk gjennom store deler, bl.a. sentralt i og langs flere sjøer, av denne foran definerte gjennomgående dalstrukturen på Finnskogen. Nær til sidene for sentralåsen er det også en god del sorterte løsavsetninger (glasifluvialt materiale) styrt av de forhistoriske dreneringsforholdene. Tilsvarende regionalt rullesteinsåssystem langs Glommas dalføre er for det meste skjult under yngre avsetninger, spesielt gjennom Solør. En noe mindre, men likevel markert rullesteinsås langs Flisas dalføre møter og går inn i den regionale sentraleskeren langs Kynna, der disse daldrågene møtes. En typisk og mektig utgave av denne eskeren har man omkring dette møte og videre sydover. Se bilde av nordskråningen av Kynnegga i figur 2. Selve møtet, eller ’’rullesteinsåskrysset’’, kan observeres ved toppen av åsryggen. Bare opplevelsen av dette gir fantasien stort spillerom om de krefter og forhold som herjet der for flere tusen år siden. Forvalterens beskrivelse av det her ’’Kynneggene naturreservat’’ vitner dessverre om mangel på slik forståelse og fantasi. Verneverdien trekkes der i tvil pga. den magre furuskogen ol. i området, noe som nettopp er ett blant mange uttrykk for den store geologiske verneverdien!

Figur 3

SMELTEVANNSFLODLØPET VIDERE SYDOVER FORBI VELTA Denne svære eskerformasjonen følger videre tett langs vestsiden av Flisa inntil den brått avsluttes der elva starter svingen mot vestnordvest. Særlig sammenhengende og mektig er ryggen i nedre del av denne strekningen. Det platåliknende området straks vestenfor og vesentlig høgere enn eskerryggen, i dag for det meste oppdyrket, består mye av finmaterialet besjøsilt med grovere iselvmateriale under. Altså var det der omkring også en bresjøperiode, men dels ismasseadskilt fra selve eskeren. Se snitt i bresjøsilten i figur 3. Bresjønivået korresponderte rimelig godt med canyon-overløpet til iselvløpet sydover fra Dulpetorpet. Dette kan også sees i sammenheng med nivået til et mindre smeltevannsløp som rundet østfra forbi Tyskeberget langs kanten til isbrerestene utenfor. Det samløper inn i og med hoveddreneringen forbi Dulpetorpet. Mangelen på tydelige eskerterreng forbi rett vest for Velta henger nok

sammen med at en stor flom av lokalt bresjøvann og ismasser rev vekk eskersperren da passasjen mot vest og Glommas dalføre åpnet seg. Dette påvirket nok også forholdene i områdene videre sydover mot Dulpetorpet pga. overtrykket og motbakkene i tunnelløpet dit. Selve canyon i terskeloverløpet til Rotna forteller mye spennende om den viltre vannføringen den gangen. Se figur 4. Terrenggropene etter sent smeltede dels store og tildekkede isblokker, såkalte dødisgroper eller ’’dulpene’’ved Dulpetorpet, og videre sydover i smeltevannsavsetninger, dels tett inn til sidene av sentralåsen og i dag fylt av mange sjøer, og forbi Svullrya, er jo noen fantastiske vitnesbyrd om avslutningsforholdene av siste istid. Videre sydover mot og innover i Sverige var det mer isfritt i avslutningen på denne dreneringen. Der forteller mer typisk elveterrasert terreng om de forholdene og materialleveransene til broderfolket. Forholdene forbi Svullrya har Finnskogens geofinansminister, Bjarne Korbøl, skrevet mer om.

Figur 4

Figur 8

FINNSKOGMAGASINET 2021

10 Figur 6b

Figur 5

VANN, SPESIELT GRUNNVANN I LØSMASSER Flere og til dels meget store grunnvannsmagasin fyller bunnlag av det regionale rullesteinsåssystemet gjennom Finnskogen. Et lokalt grunnvannsverk nær vestsiden av Flisa og litt nedenfor Veltabrua viste så god og stabil levering at området kunne virke interessant for hele Åsnes. Undersøkelser bekreftet at forsyningen derfra kunne henge sammen med magasin i bunnlag av den sentrale rullesteinsåsen. Øvre deler av den opprinnelige åsformasjonen var her erodert vekk av den lokale isbresjøtapningen vestover, slik at terrenget i dag opptrer som meget flatt. Et nytt sentralanlegg for grunnvannsuttak var det viktig å velge sikkert oppstrøms til rv 202 pga. konsekvenser av mulig tankbilvelt ol. langs vegen. Samtidig ville det være praktisk med nærhet til vegen. En topografisk bedømt fjellterskel nordvestover fra Veltabrua kunne muligens sperre for grunnvannstilførsel nordfra. Erfaring fra seismiske undersø-

kelse ved Kongsvinger om at sentraleskere følger djupålen i fjellunderlaget ble med georadar benyttet til lokalisering av åpning i terskelen. Brønninntak straks nedenfor sikret rikelig og god vannforsyning uten å ’’bunnskrape’’ kjempemagasinet bakenfor, tilsvarende som smart anlagt vannforsyning til Lahtis i Finland. Et enkel overflatevurdering av det tørre og ganske flate furuskogterrenget omkring uttaket ved Velta forteller altså lite om disse gunstige grunnforholdene. Se figur 5. Svullrya lokalt har også grunnvannsforsyning fra sentraleskersystemet, men der er det mer terrengtydelig. Halvveis videre sydover fra Velta til Dulpetorpet er det en grunnvannskilde, ’’Sancte Olafs Kialla’’. Tilsiget infiltreres godt gjennom mektige løsmasselag. Både kilden og stien dit er merket på fortreffelig vis. De hydrogeologiske forholdene og fantasien om hellige virkninger av kildevannet der er en stor naturopplevelse. Stor honnør til de lokale initiativdeltakerne for denne fine tilrettelegging. Kildeavrenning et annet sted lengre øst

Figur 6a

FINNSKOGMAGASINET 2021

og påvirket av mørk gabbro er av en helt annen kvalitet, men likevel naturlig uten menneskelig forurensning. Sammenlikn figurene 6a og 6b. Opplevelsesrike padleturer forbi åser og nes i de mange smale og buktende innsjøene langs vassdragene i den gjennomgående dalstrukturen på Finnskogen, var det Rena-floden som la til rette for. Disse perlene er også spennende illustrert og beskrevet både fra Kynna og Rotna i bl.a. Finnskog-magasinet fra sommeren 2019. Dette regionale rullesteinsåssystemet inneholder også teknisk meget verdifulle masseressurser. Noen uttak finnes, men i arealomfang er de meget begrenset og helhetlig slik sett uten sjenanse også for ekte naturelskere. Snitt i disse avsetningene forteller dessuten interessant om dimensjoner og innhold i dette såssystemet som Rena-floden bygde opp gjennom Finnskogen. AVRUNDING Det er så mye vakker og spennende natur og historier på og om Finnskogen, at her har jeg måtte begrense meg til noen glimt fra dette mangfoldet, selv bare om tema vann. Mye finnes jo allerede i tidligere numre av Finnskog-magasinet, og mye spennende følger sikkert etter i fremtiden. Avslutningsvis tar jeg med et mimringsbilde fra østenden av og utover Vermundsjøen, figur 7. Noen barndomsopplevelser fra mange somre deromkring kan sees i en bredere naturfaglig, kanskje også i en huldertrollsk, sammenheng? De trollske kan jo også opptre i så mange og smarte utgaver, eksempelvis som i figur 8. Den lille smeltevannselven langs isbrekanten rundt Tyskeberget mot og til Dulpetorpet korrespondere med dreneringsnivå tilsvarende forbi et tidligere sandtak ved Bakken-gårdene. Menneskene på bildet (figur 8) lekte der som guttunger under krigen. Av og til kom kyrene på gården der de ferierte veldig sent hjem fra skogsbeite. Da ble det sagt at de hadde vært en ’’hemmelig meldingstur’’ i Sverige uten å blitt oppdaget. Noen beskyttet dem? Litt av avrenningen fra svenske Medskogån, ut i og gjennom Vermundsjøen, videre til og infiltrert fra Flisa til det store grunnvannsmagasinet, er et supplement til vannforsyningen i Åsnes. Det kan være så forunderlige sammenheng mellom så mangt her inne på Finnskogen!

11 Figur 7

Kyrkor I tidigare nummer av FinnskogMagasinet har vi skrivit om kyrkorna i Gravberget, Åsnes Finnskog, Lekvattnet, Lunderseter och Östmark. I år har turen kommit till kyrkor i Nyskoga, Södra Finnskoga, Søre Osen, Tørberget och Plassen. Att besöka kyrkogårdar kan vara intressant på flera sätt. Den som är intresserad av historia, släktforskning och lokalhistoria har mycket att finna. Här finns namn, årtal och familjesammanhang som kan ge viktiga pusselbitar för att lära känna sin egen identitet och historia.

FOTO: EVA HÖGLUND

PLASSEN KIRKE, SØRE TRYSIL TEXT: JON-ARNE BYE FOTO: MARIANNE FJELLTVEIT

Søre Trysil kirke ble bygd på finnegården Grønnesets grunn ved Plassen. Den brant ned 2 juli 1904, bare 25 år etter innvielsen. Kirken var åttekantet og av laftet tømmer. Arkitekten bak kirkebygget var Jacob Wilhelm Nordan. Den nye kirken ble innviet og vigslet 17 juli 1907. Ved innvielsen skal det ha vært nær 1000 personer tilstede i kirken, som kun har 250 sitteplasser. Denne kirken er en langkirke, bygd med et nasjonalt stilpreg. I 1968 fikk kirken en ny altertavle Da ble glassmaleriet som Bjarne Rundfloen hadde laget, innviet av Sokneprest Ørnulf Henriksen. Kirken er åpen kl 13-18 alle dager i uke 26 t.o.m. uke 30. Det er vakt tilstede. Se Facebook: «Søre Trysil menighet» 12

SÖDRA FINNSKOGA KYRKA, BOGRANGEN Redan på 1720-talet restes krav på att de finskdominerade bygderna skulle avsöndras till egna församlingar och ett kungligt brev daterat den 24 februari 1826 gav Nordvärmlands finska befolkning rätt till egen kyrka och församling. Södra Finnskoga kyrka uppfördes i huvudsak under åren 1831 – 1835, men fortsatta arbeten pågick ända till slutet av 1800-talet. Kyrkan är uppförd i timmer och har en korsformad plan med västtorn. Interiört är kyrkan präglad av Karl Johanstidens ideal, med ljus färgsättning och en något stram inredningsstil. Kyrkan är brädfodrad och vitmålad. Vid en restaurering 1953 gjor-

des stora ingrepp i kyrkans planform, den södra korsarmen raserades och en sakristia och församlingslokaler inrymdes i den södra. Kyrkan tillhörde tidigare Dalby socken men ingår numera i Övre Älvdals församling. Intill kyrkan finns en minnessten över Carl Axel Gottlund. Han vandrade på Finnskogen år 1821 och han förespråkade att området norra Värmland och Solør på norska sidan skulle utgöra ett eget finskt härad med finsktalande präster i egna kyrkor. Hans födelsedag den 24 februari firas numera som Sverigefinnarnas dag.

FINNSKOGMAGASINET 2021

SØRE OSEN KIRKE TEXT OG FOTO: ØIVIND LARSEN

Da finnene kom til Osen på 1670-tallet tilhørte området Elverum kongeallmenning. Trysil ble eget sokn i 1780 og Osen ble da overført dit. Egen kirke ble oppført på Bastuåkern ved gården Skjæret på østsiden av Osensjøen, 9 km nord for Sjøenden. Ansvarlig for arbeidet var byggmester Hans Øverby. Kirken sto ferdig og ble vigslet 22 november 1882. Kirken er en tømret langkirke og har 220 sitteplasser. Altertavla er malt (1964) av trysilmaleren Bjarne Rundfloen (1920-75) og framstiller Kristus i Trysilskogen. Søre Osen er idag i et eget sokn. For omvisning kontakt Trysil kirkekontor. Åpen kirke planlegges noen dager per uke i sommer. Se Facebook: «Søre Osen kirke».

NYSKOGA KYRKA FOTO: KARLSTAD STIFT

Kyrkan uppfördes åren 1926-1927 efter ritningar av Bror Almquist. Med inspiration från äldre värmländsk kyrkobyggnadskonst har den en traditionell utformning. Kyrkan är välbevarad såväl interiört som exteriört. Kyrkorummet är i sin helhet klätt med målad panel och långhuset har ett högvälvt treklöverformat innertak. Den fasta inredningen är samtida med byggnaden. Nyskoga var ett ”centrum” för den

skogsfinska befolkningen och församlingen har vid något tillfälle haft finsktalande präst. Nyskoga var Finnskogens yngsta församling, den avsöndrades från Norra Ny på 1870-talet. Idag ingår Nyskoga i Övre Älvdals församling. En av Finnskogens mest berömda personer, Nittaho-Jussi (Johannes Johansson Oinonen 1874-1965) kom från Nyskoga och han ligger begravd på Nyskoga kyrkogård.

TØRBERGET KIRKE TEXT OG FOTO: OLE MARTIN NORDERHAUG

Før det ble gravplass på den nåværende kirkegården, fortelles det at øya i Tørbergsjøen ved enkelte tilfeller ble benyttet som midlertidig gravplass før den døde kunne gravlegges i Trysil. I årene før kirken ble bygd, foregikk gudstjenesten i Tørberget skole. Tørbergsingene innviet sin egen kirke i 1933 med Kronprinsesse Märtha og Kronprins Olav til stede. Altertavla, prekestolen, døpefonten og basunengelen ble overtatt fra Trysil Bygdetun, der de hadde blitt oppbevart etter at Trysil kirke fikk nytt inventar mot slutten av 1800-tallet. Altertavla ble laget av Johannes Skråstad på slutten av 1600-tallet. Trysling ene kjøpte den fra Elverum kirke i 1735

FINNSKOGMAGASINET 2021

for 12 riksdaler. Basunengelen er fra omtrent samme tid. Gjenstandene har vært brukt i tre kirker før de havnet i Tørberget. Både altertavla og basunengelen er nylig konservert og har en stor kulturhistorisk verdi. ÅPEN KIRKE Planlegges på lørdager i sommerferien. Se Facebook: «Tørberget kirke»

Øyeren gård

Busstur

på Finnskogen

TEKST: HERDIS BRAGELIEN FOTO: IREN CARLSTRØM

innskogen Friluftsråd arbeider for det meste med å tilrettelegge for gode og aktive friluftsopplevelser for barn og ungdom, men 24 september 2020 arrangerte Finnskogen Friluftsråd, i samarbeid med Finnskogen Natur & kulturpark, en vellykket rundtur på Finnskogen. Formålet med turen var å gi deltakerne en oversikt over mange av de «besøksperlene» vi finner på Finnskogen. På grunn av koronapandemien kunne vi dessverre ikke legge turen over til den svenske delen av Finnskogen. PÅ TUR GJENNOM FINNSKOGEN Turen startet med besøk i røykbadstua på Nedre Øieren. Der fikk vi se det ypperste av badstu- og røykeovnstradisjo-

ner. Røykebadstuen med de to ovnene med to forskjellige funksjoner er noe av det ypperste innen denne byggeskikken. Badstuen er antagelig den eneste intakte i sitt slag i hele verden. På Øyermoen besøkte vi også museet på den nedlagte butikken. Her fikk vi, i tillegg til omvisning, orientering om turstien Nordre Øiersjøen rundt. En flott 8 km rundtur på blåmerket sti. På vegen er man innom deler av Finnskogleden, en kjentmannspost på Finnskogvandreren, Lerkeskogen, minnesteinen og en gjemt geocache kan man også finne om man leter. Mange muligheter på en fin og lett tilgjengelig tur på Brandval Finnskog. Turen gikk videre langs padleelva Rotna og til Leiråker, Åsta Holths hjem på

Svullrya, der vi blant annet fikk smake på Merete Furubergs ”huldredrikk” fra Finnskogen Natur Kultur Helse Gård og fikk informasjon om lokalmatprosjektet hun leder. Terje Tønnesen i Åsta Holths Venner holdt et flott innlegg. Åsta Holth diktersti ble framhevet som en lett tilgjengelig diktersti som går fra Svullrya sentrum og opp til Leiråker med sitater fra hennes dikterliv. Besøket ble avsluttet med en omvisning i Finnskoghagen Leiråker av Torunn Nilsen Beck. GEOLOGI OG HISTORIE Underveis på bussen informerte geolog Geir Goffeng om geologien på Finnskogen og Birger Nesholen fra Norsk Skogfinsk Museum bidro med mye skogfinsk historie.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Åsta Holts hage

GRAVBERGET Turen ble avsluttet i Gravberget, der vi fikk spennende historie om Gravberget kirke av Eva Olastuen, Vi slapp inn i kirken og fikk høre kirkens historie, og ikke minst erfare at dette er en ”glad”-kirke. Hit drar folk fra hele verden for å «smis» inn i ekteskapet Dette er en spesiell kirke. Kanskje det her man kommer nærmest en syntese mellom ur-religionene? Lunsjen ble inntatt på Gravberget Gård. Her møtte vi også en produsent av honning med kvalitetsstemplet Finnskogprodukt LÆRERIKT OG HYGGELIG Vår dyktige og fantastiske sjåfør Ine Iversen i Berg Skysstasjon as brakte oss trygt gjennom hele Finnskogen med god service og oppmerksomhet rettet mot smittevern og avstand. Tusen takk til alle som bidro til en flott tur på Finnskogen - det ble en lærerik og hyggelig opplevelse på Finnskogen med mange gode besøksmålforslag. En tur som anbefales til flere.

Gravberget Gård

Gjennom bussens høyttalere fikk vi ustoppelig økt vårt kunnskapsnivå om Finnskogen med alt fra innvandringstradisjoner til geologiske forhold. Takk til alle som bidro til å gjøre dagen min perfekt! - Deltaker -

Gravberget kirke

Gammel landhandler Øyermoen

FINNSKOGMAGASINET 2021

15 Leder og omviser

Gottlund 200 ÅR PÅ FINNSKOGEN 1821 vandrade Carl Axel Gottlund på Värmlands och Solørs finnskogar, det är nu 200 år sedan. TEXT: MONICA BJÖRKLUND FOTO: LARS SJÖQVIST

enom minnesåret Carl Axel Gottlund 200 år uppmärksammar Torsby Finnskogscentrum i år de platser och personer Gottlund träffade utmed sin vandring på finnskogen 1821. Vi hedrar släktingar och de som bor på Finnskogen idag likaså alla sverigefinnar som firar sin dag på Carl Axel Gottlunds födelsedag 24 februari. Vi uppmärksammar också att Gottlund kom att stå upp för svedjefinnarna och verkade för deras självständighet och rättigheter. Carl Axel Gottlund var med och bildade den första finska föreningen i Sverige. Sverigefinnar är en av Sveriges fem minoriteter, i vilken också skogs- eller svedjefinnar ingår. Skogfinnar är sedan 1998 en av Norges nationella minoriteter. VANDRADE I FINNSKOGEN Det var mellan 19 juni och 22 december 1821 som Carl Axel Gottlund vand-

rade längs stigar och otrampade marker på Värmlands och Solörs Finnskogar. Han ville veta mer om de svedjande finnar han läst om, då han recenserade Friedrich Rühs skrift ”Finland och dess invånare”. Under resan skrev han ständigt dagbok. Han, en akademiker och prästson med studier vid både Åbo och Uppsala universitet, kom lite som en herrkarl till dessa bygder. Gottlund blev allt som oftast inbjuden i stugorna och erbjöds som gäst oftast mat och inte sällan en plats att sova. Genom sin tvåspråkighet kunde han tala med både finnar och svenskar. Han såg hur folk hade det och fick sig berättat om händelser och förhållanden på varje ställe han besökte. Det berättades bland annat om hur mark köpts och bytts, bröder som tvistat och bruksherrar som krävt fattiga torpare på mer och mer. Allt eftersom han mötte folk i bygderna såg han oförrätter och dåliga förhål-

landen. Så kom Gottlund att verka för finnarnas sak, i brev till myndigheter och genom att främja deras hemspråk. Han delade ut böcker och skrifter på finska. Han benämns ofta som ”finnskogens apostel”. Gottlund drev, inte ensam ska sägas, också bildandet av ett finskt härad beläget i gränsområdet mellan Sverige och Norge. Här skulle bara finnar bo och kyrkor skulle byggas. Långt gångna planer fanns också för byggnation på en udde på norska sidan av sjön Røgden. Planerna gick dock i stöpet. Saken drevs upp ända upp till riksdagen och till kung Karl XIV Johans bord men fick nej. Gottlunds gärning genom hans beskrivningar och anteckningar är fortsatt viktiga kulturhistoriska dokument, inte minst igenom att han dokumenterade de finska släktnamnen i skrift. Namn som endast fanns i talspråk och således inte alls i kamerala längder. Dagboksanteckningarna ger skildringar av hur folk

FINNSKOGMAGASINET 2021

levde, bodde och åt. Platser och personer namnges, vilket gör att man som läsare med Gottlunds filter kan nå verkliga personer och kanske en släkting. Det ger kulturhistoriska ögonblicksbilder av en plats just där och då.

”Dagboksanteckningarna ger skildringar av hur folk levde, bodde och åt.”

EN KAMP FÖR RÄTTIGHETER Carl Axel Gottlund ”lånade” kyrkböcker av bygdens präster och skrev där ned de finska släktnamnen. Namnen kan läsas på en minnessten belägen vid sjön Røgden, i gränslandskapet mellan Sverige och Norge. Inte långt därifrån finns platsen för den tänkta finska församlingens kyrka. Det vi ska minnas är hans kamp för rättigheter som att ha nära till kyrka, rätt till skola med mera. Gottlunds gärning äras idag av sverigefinnarna, som den 24 februari firar Sverigefinnarnas dag. De väl nedtecknade dagböckerna finns idag som original på Finska Litteratursällskapet i Helsingfors. Både dagböcker från vandringarna i Dalarnas respektive Värmlands och Solørs finnskogar finns transkriberade och utgivna även om upplagorna numer endast finns på antikvariat. Värmlands Museum gav ut Olov Olovssons transkribering och översättning av vandringen i Värmland och Solør i Värmlands Museum årsbok 1931. Vidare har Gruetunet Museum gett ut samma transkribering 1986, då även med översättning av Gottlunds chiffrerade anteckningar som bilaga. Dessa är minst sagt kontroversiella då de skildrar en beklaglig kvinnosyn. De bör beaktas i förhållande till Gottlund som person, men vad som är sanning eller skriftliga fantasier kan vi idag efter så lång tid inte utröna. Dagböcker från tidigare år finns transkriberade och bearbetade av Lars Lundin, med titeln ”Carl Axel Gottlunds dagbok 1807–1817”. De släktnamn som Gottlund tecknade ned under sin finnskogsvistelse finns sammanställda av Niclas Persson och Anna Forsbergs i ”Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna. En dokumentation 1817–1823”.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Minnesstenen

I GOTTLUNDS FOTSPÅR Under minnesåret 2021 kan du som besökare på Torsby Finnskogscentrum göra nedslag bland gårdar och händelser längs Gottlunds vandring på Värmlands och Solørs finnskogar. Du kan också följa med på en resa i Gottlunds fotspår på Torsby Finnskogcentrums sociala medier (Facebook). Här görs nedslag bland platser och gårdar han besökte tillsammans med tillbakablickar och länkar som kopplar ihop dåtid och nutid. Inslagen kan man med fördjupningar i ämnet även följa på www.varmlandsmuseum.se/ finnskogscentrum/

FINNSKOGMAGASINET 2021

Finnskogmat TEKST: MERETE FURUBERG

FOTO: ROGER NABBEN

t prosjekt med tittel «Finnskogmat – for bolyst og grønn turisme» i regi av Finnskogen Natur & Kultur Park startet opp i 2020. Grunnet korona har aktivitetene blitt sterkt forsinket, i tillegg til at vi har måttet endre noe på innholdet. Målet med prosjektet er å øke produksjon og omsetning av lokalmat på Finnskogen. Oppgaven er å bidra til nyskaping og nye matprodukter og matopplevelser i møtet mellom produsent og forbruker, samtidig som kulturarven og mattradisjonen i den skogfinske kulturen løftes. Finnskogen Andelsjordbruk skal formaliseres.

FINNSKOGMAGASINET 2021

– for bolyst og grønn turisme

MEN HVA ER EGENTLIG FINNSKOGMAT? En foreløpig beskrivelse: «Finnskogen er det spennende natur- og kulturområdet på begge sider av riksgrensa i Innlandet og Värmland. Finnskogen kalles for de dype skoger, og suset fra trekronene vil gi deg en egen ro i kropp og sinn. På Finnskogen møter du store bølgende, skogkledde åser, langstrakte myrområder og innsjøer og tjern som blinker som perler i landskapet. Det historiske bakteppet gjør dette til et ekstra spennende område for oppdagelsesturer i natur og kultur. I Finnskogene har mennesker vandret på stiene lenge før grenser og nasjoner eksisterte. Nesten overalt finnes gamle kulturminner fra den skogfinske kulturen gjennom blant annet hundrevis av stedsnavn med finsk opprinnelse. Sammen med et rikt dyreog fugleliv, gjør innslaget av kulturminner

Finnskogen til et spennende terreng å vandre i. Det er skrevet mangt et dikt, romaner og mang en sang om - eller inspirert av Finnskogene, dets historie, folk og natur. Det er mange Finnskogperler.

MEN HVOR ER FINNSKOGMATEN? Det finnes langt flere matskatter enn de mer kjente historiske rettene som motti, silppo, gjeddekaker og hillo. Et av målene i prosjektet «Finnskogmat – for bolyst og grønn turisme» er å åpne de unike smakene for kropp og sjel. Finnskogmat – med smak av de dype skogene – har en egen renhet dyrket langt fra forurensende tettsteder og bilveger. Vegetasjonsmessig er Finnskogen preget av skrinn morenejord. Skogfinnene hadde en egen evne til å rydde sine dyrkningsplasser på rett sted i forhold til sol, jordsmonn, vind og topografi. I tillegg til at disse vokseplassene gir Finnskogmaten en unik smak, tilfører matprodusentene på Finnskogen spiselig kjærlighet med mystikk og huldrekraft. SER DU FEIL? SER DU NOE SOM MANGLER? Det er uendelige muligheter. Jeg nevner noen: kan svedjerugen få en nye æra? Eller svedjenepa? Finnskogosten? Røykbadsturøykt kjøtt? Røkstuerøkt ost? Hvorfor kan vi ikke produsere svedjerugkjeks her på Finnskogen? Jeg har kjøpt svedjerugkjeks på Skarstad utenfor Kongsvinger. Kjeksen er laget i Selbu på svedjerug produsert på Brandbu av svedjerugkornene som Tvengsberget fant her på Finnskogen. Hvorfor kan vi ikke ha disse arbeidsplassene hos oss? Og når de selger trøndersodd på spann i butikkene, kan vi vel selge silpo både på en-porsjons, to-porsjons og familieporsjon spann? For å nevne noe!

”Vi vil løfte fram vår skogfinske matkultur og satse på nyutvikling av matressursene på Finnskogen!”

FINNSKOGMAGASINET 2021

Ved grenserøys nr. 90 på Baksjøberget sammen med ”lensmann” John Holgersmoen.

Flykningruta Spiker’n Spiker’n går fra Namnå i Grue til Sverige over Baksjøberget ved grenserøys nr. 90. Flyktninruta ble brukt til krigens slutt, og ble aldri oppdaget. TEKST: DNT OG HERDIS BRAGELIEN

FOTO: STEIN VIDAR LIE

uta går stort sett i skogsterreng, over åser og myrområder. Det er flere overnattingsmuligheter underveis, blant annet Bjørsjøtorpet, Grusetsætra og Konttorpet gapahuk. I tillegg kommer en rekke flotte muligheter for telting. Ruta er blåmerket med et spikersymbol. Merkingen er varierende, fra god til uoversiktlig, så bruk av kart og kompass er viktig. Spiker´n er gradert til middels vanskelig og har en lengde på 38,6 km. Underveis langs ruta kommer man til flere flotte utsiktspunkter. Den mest spektakulære utsikten får en ved Maliskjæra Naturreservat. Fra Grøsetsætra følges stien over de gamle vollene og nordover til vi kommer til skilt med pil til utsikts-

FINNSKOGMAGASINET 2021

punkt. Det er ca 100 m ned til punktet som gir fenomenal utsikt over Rotnedalen. Denne avstikkeren anbefales! Vær obs på at stien videre østover etter Grusetsætra krysser Rotna og her må det vades på to steder. EN MINNERIK TUR FOR ALLE For en del år tilbake kom to spreke og kreative lærere, Synnøve Mortensen og Stein Vidar Lie, på ideen om å ta «vår tids flyktninger» med på å gå Spiker´n. Det var til sammen 10 deltakere som deltok på fotturen. Disse var fra irakisk Kurdistan, Somalia, Thailand og Irak. Det ble en minnerik tur for alle og skapte en forståelse for at også i vår nære fortid hadde nordmenn vært på flukt fra krig i eget land.

På Hytjantorp hos Jan Storberget

Nye informasjonstavler langs Finnskogleden

il årets tursesong blir det satt opp seks nye informasjonstavler langs Finnskogleden. Disse vil du finne på Morokulien, Øyermoen, Løvhaugen, Possåsen, Gravberget og Håberget. Informasjonstavlene skal bidra til turgåere får informasjon om lokal kultur/historie og natur. Samtidig gir informasjonstavlene deg tips om hvordan du kan dele opp den 240 km lange Finnskogleden i kortere turer på 2-4 dager. Hver informasjonstavle består av tre oppslag fordelt på følgende tema: FINNSKOGLEDEN KULTUR OG NATUR På disse tavlene finner du informasjon om utvalgte kultur- og naturopplevelser som du møter langs Finnskogleden. I tillegg er viktige forfattere og andre historisk sentrale personer for Finnskogen

omtalt. Informasjonen gir til sammen en god oversikt over viktige hendelser, myter, steder og personer på Finnskogen. ROVDYR På Finnskogen finnes alle de fem store rovdyrene: Ulv, bjørn, gaupe, jerv og kongeørn. Det er derfor laget en infotavle med informasjon om disse. Du får både litt informasjon om lokale forhold og sentrale fakta om dem. INFOTAVLE MED KART OG TURFORSLAG Denne inneholder turkart 1:50 000 for den delen av området av Finnskogleden hvor infotavlen står, samt et oversiktskart over hele Finnskogleden. Hovedruten, alternativ ruter og Nasjonal sykkelrute nr. 9 Villmarksruta er tegnet inn på kartet. Du finner også nummererte

punkter som henviser til steder omtalt på Infotavlen for kultur- og natur. På hver tavle er det satt opp turforslag med naturlige knutepunkter hvor det er aktuelt å avslutte og starte turene. MER INFORMASJON Det er begrenset hva det er plass til på en informasjonstavle. Derfor vil du kan finne mer informasjon på www.finnskogleden.com og på UT.no. På Outtt.com er det turbeskrivelser og kart som kan hjelpe deg i planleggingen av turer på Finnskogleden. For deg som liker å ha noe handfast anbefales også kartboken for Finnskogleden og turkartene Finnskogen Sør, Finnskogen Midtre og Finnskogen Nord.

Ha en riktig god tur!

FINNSKOGMAGASINET 2021

Midtsommervandring i Gravberget Er du litt nysgjerrig på Finnskoghistorie? Da er dette turen for deg! TEKST: ADA BREDALEN FOTO: ADA BREDALEN OCH SOL OLASTUEN

li med på guidet vandringstur på gamle stier i Gravberget den 20 juni. Gravberget er blitt valgt av Statsforvalteren i Innlandet som Utvalgt kulturlandskap, noe som gjør denne kulturformidlingen i Gravberget mulig, og som vi håper at mange kan ha glede av. Vi kan garantere påfyll av interessant kulturhistorie, og i tillegg kan vi by på nydelige blomsterenger og storslått natur. Oppmøte og parkering på flotte Olastuen i Gravberget klokken 11. Gruppen blir ledet av lokalkjent guide. Vi starter vandringen fra Olastuen til fantastiske Gravberget Gård, og derfra vide-

FINNSKOGMAGASINET 2021

re til Halberget. Det vil bli musikalske tablåer underveis på turen, og vi avslutter med musikk og bespisning i Nedre Halberget før vi returnerer tilbake til Olastuen. Turen går i lett turterreng og er ca 8 kilometer. Arrangementet arrangeres av nyetablerte Gravberget kulturhistoriske forening og DNT Finnskogen og Omegn-Solør. PÅMELDING Begrenset mengde plasser. Førstemann til mølla! Påmelding til Sol Olastuen E-post sololastuen@gmail.com Telefon: 97958271

Ritamäki EN FINNGÅRD I LEKVATTNET TEXT OCH FOTO: BJÖRN NILSSON

v den omfattande finska bebyggelsen i Värmland finns numera inte mycket kvar. Men i västra Värmland och särskilt i Lekvattnet och Östmark, finns ännu några gårdar med rökstugor av finsk typ. De bäst bevarade anläggningarna är Purala och Johola i Östmark, och Kvarntorp och Ritamäki (Ritaberg) i Lekvattnet. Av dessa är Ritamäki den mest genuina och ursprungliga. Gården är bekant för Finnskogsmagasinets läsare, men det kan kanske vara intressant att ta del av den senaste utvecklingen. MITT I EN ÖPPNING I SKOGEN Till Ritamäki leder ingen bilväg utan från landsvägen nere vid sjön får man gå cirka en kilometer uppför sluttningen av en bergshöjd, där ligger gården i en öppning

i skogen. När man kommer fram avtecknar sig de grå byggnaderna mot himlen: rökstugan, fähuset, logen, stolpboden och bastun. Rökstugan domineras av den stora rökugnen, där röken vällde fram ur ugnsöppningen vid eldning och samlade sig under taket för att vid behov släppas ut genom en öppning i taket. Ugnen eldades på detta sätt fram till sista ägarens avflyttning 1964. I övrigt upptas stugan av några få möbler av äldre typ. UNIK OCH MÄRKLIG BILD AV EN FINNGÅRD Moderna inslag som vattenledning och elektricitet m.m. saknas helt. Även de övriga byggnaderna på tomten är så gott som helt orörda och innehåller gamla husgeråd och redskap. Ritamäki ger därför en unik och märklig bild av en finn-

FINNSKOGMAGASINET 2021

Ö. t. h: Väggarna täljs av Erik Engkvist. Mellan stockarna ligger väggmossa. N. t. v: Slutbesiktning av Sara Bodin Olsson, Länsstyrelsen Värmland, Hans Johnsson, Erik Engkvist och hembygdsföreningens ordförande Björn Nilsson, som höll i kameran.

”Ritamäki ger därför en unik och märklig bild av en finngård så som den tett sig lite varstans i finnbygden förr i tiden.”

gård så som den tett sig lite varstans i finnbygden förr i tiden. Ritamäki hör inte till de äldsta finska anläggningarna i socknen. Hemmanet Södra Lekvattnet, där den ligger, bebyggdes först vid 1700-talets slut. De nuvarande husen på gården tillkom troligtvis på 1840-talet, uppbyggda av Olof Jansson. Gården behölls sedan av Olofs släkt och på 1960-talet var den fortfarande bebodd av fyra syskon Jansson, som tillsammans brukade den. BYGGNADSMINNE Efter att de sist boende, Beda och Henning Jansson, flyttat till Torsby år 1964 har Ritamäki stått öde. Gården skänktes då till Lekvattnets hembygdsförening som nu förvaltar den. Den är registrerad som byggnadsminne enligt 1960 års lag och skall bevaras för framtiden.

FINNSKOGMAGASINET 2021

RENOVERING AV LADUGÅRDEN Sommaren 2017 upptäckte vi att en takstol på ladugården hade fallit ut genom väggen och att byggnaden därför lutade betänkligt. Ladugården och taket fick en provisorisk stöttning och på grund av en haltande ekonomi fick hembygdsföreningen vänta med renoveringen till sommaren 2020. Då hade vi gjort en noggrann undersökning med hjälp av byggnadsantikvarie Hans Johnsson, Torsby. Det visade sig att väggarna var genomruttna, som det lätt blir på timmerbyggnader där man håller djur. Fukten hade trängt in i virket inifrån. Det fanns ingen annan möjlighet än att byta ut det skadade virket, och det innebar en helt ny timmerstomme. Länsstyrelsen ställde upp med ekonomi och råd.

Tak och inredning kunde bevaras. Taket stöttades upp, väggarna uppmättes och dokumenterades noga. Timmermannen Erik Engkvist monterade ned de gamla väggarna och timrade upp en ny ladugård hemma vid sin gård i Gräsmark. När detta var färdigt på hösten 2020 togs timret ned och transporterades till Ritamäki och fogades in i de delar som var kvar av den gamla byggnaden och grunden. Spännande, skulle det passa? Jodå, det blev smygpassning. I sommar kommer Erik att montera fönster, dörrar och inredning. Vi får en ladugård lik den gamla, men med friskt virke lagom till föreningens 100-årsjubileum 2022.

Ny kurs

Skogsguide PÅ KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA I STÖLLET TEXT: LISA CARLSSON OCH CAMILLA MELLGREN TIKKA

larälvdalens folkhögskola har fått projektstöd från Europeiska Landsbygdsfonden och medel från Leader genom växtlust Värmland för att genomföra projektet Skogsliv. Skogsliv arrangeras av Klarälvdalens folkhögskola i samverkan med Värmlands museum, Finnskogscentrum, Studiefrämjandet, Karlstads Universitet, Torsby och Sunne kommun. Involverade i projektet är även Finngårdar, andra offentliga resurser, konstnärer, hantverkare, berättare och ideell sektor. SYFTE Syftet med Skogsliv är att vi under projekttiden ska samla in, bevara och förmedla nya berättelser om Finnskogens

FOTO: MARIUS ZABITIS

natur och kulturhistoria, med särskild vikt på kvinnors liv och erfarenhet kring hållbara levnadssätt. Mycket i aktivitetsplanen kring projekt Skogsliv har inte gått att genomföra på grund av pandemin. Studiecirklar och workshops som skulle samla in material och sprida kunskap har till viss del inte gått att genomföra. Därför är vi så tacksamma att vi har kunnat starta kursen Skogsliv som är en stor del av projektet.

coronasäkrade former. Kvinnoperspektivet kommet att belysas extra genom att de kvinnor som gömts i historien och som Gottlund tagit upp i sina chiffer får sin historia berättad och redovisad i en samlad utställning. 14 elever kommer att ha sin praktik ute på olika verksamheter i Finnskogen under veckorna 24, 25 och 31, 32.

Vi ses därute!

NEDSLAG I FINNSKOGEN Mellan 1 mars och 22 oktober 2021 genomförs skogsguideutbildningen under ledning av lärare Ingela Källén. Studiebesök och nedslag i Finnskogen både i nutid och dåtid har genomförts under

FINNSKOGMAGASINET 2021

Fløytarbrakka – VED HELGEDAMMEN TEKST OG FOTO: DNT FINNSKOGEN OG OMEGN

elgedammen i Grue kommune ligger ca 5 km fra Svullrya og er et flott utgangspunkt for mange aktiviteter, så som kanoturer på Rotna, rideturer i området, sykkelturer på de mange grusveiene, fisking og fotturer. Fløytarbrakka ved Helgedammen er fra den tida det var fløting i elva Rotna. Fløtingen tok slutt i 1964. Brakka er stort sett uforandret fra slik den så ut den gangen. Hytta har ett rom. I tillegg er det et stort båthus som i sin tid rommet fløterbåtene. Det går an å bade rett utenfor hytta. Det er Norsk Skogfinsk Museum og DNT Finnskogen og Omegn som står for vedlikehold. Hytta er låst med DNTs standardlås. Vann fra brønn 75 meter fra hytta. Brønnen er låst, og nøkkel henger inne i hytta. Hytta fyres med ved og det kokes på propan. Fra Fløytarbrakka går det blåmerket sti sørover over Helgendammen, følger Rotnemovegen drøyt 100 meter før man går vestover inn i sko-

FINNSKOGMAGASINET 2021

gen og krysser rovviltgjerdet. Hvis man følger blåmerkinga i to km i jevn stigning kommer man til Nordbergskjæra, her får man en fantastisk utsikt over Rotna og langt inn i Sverige. Her er det også satt opp en privat gapahuk som man er velkommen til å benytte, men vis respekt og rydd opp etter deg. Er man heldig kan man til og med se ned på rovfugl, som seiler over furutoppene under seg. Dette er et flott turmål for å spise lunsj.

”En fantastisk utsikt over Rotna og langt inn i Sverige” Fløytarbrakka ligger også 900 meter fra Finnskogen Natur Kultur Helse gård og den blåmerkede stien går gjennom gården. Mange besøkende, spesielt barnefamilier, kommer til gården for å se på dyrene og handle lokalmat.

KONTAKT Merete Furuberg (eier) Tlf. +47 90163092 finnskogen.nakuhel@gmail.com Merete organiserer kjøring av kanoer og reisende fra der de ønsker å parkere til der de ønsker å starte å padle. En rolig helgetur er å padle fra Rotnesjøen ned til Fløytarbrakka og overnatte der. Det kan også bestilles mat, eller lage mat sjøl. Neste dag padles det til svenskegrensen og bilparkeringen. Lene Margrethe Sætaberget DNT Finnskogen og Omegn Tlf. +47 90061195 finnskogen@dnt.no Finnskogen DNT er ansvarlig for utleiing av fløytarbrakka.

Norsk Skog finsk

Museum

TEKST: ANDERS JAN LARSSON FOTO: ANDREA BARESI

tter 25 års ønske og veldig mange års kamp fikk endelig Norsk Skogfinsk Museum (NSM) gjennomslag i Regjeringen og på Stortinget for et museumsbygg i Svullrya sentrum. Det ble for 2021 bevilget 5 mill. kr til planlegging, som er i gang. Etterfølgende 101,6 mill. kr vil bli bevilget til bygget, som forhåpentlig vil stå ferdig i 2023. Vi i NSM ble helt overveldet over den store responsen på arkitektkonkurransen i 2017. Det kom inn 203 utkast fra 17 land, hvilket er den fjerde største arkitektkonkurransen i Norge noensinne. Vi vet at svært mange ser fram til å se vinnerutkastet realisert. Et museumsbygg vil gjøre det mye mer spennende å besøke oss, da vi får helt andre muligheter til å fortelle deg historien

om den skogfinske innvandringen og de kulturelle særpreg skogfinnene hadde med seg, både de materielle og de immaterielle kulturuttrykkene. Vi gleder oss virkelig til å kunne presentere dette på en helt annen og bredere måte enn i dag. TO BYGGETRINN Museumsbygget har to byggetrinn. Hoveddelen er på 1676 m² og skal inneholde fast utstilling og et lokale for varierende utstillinger, museumsbutikk/ resepsjon, auditorium, bibliotek, møterom, kafeteria og kontorer, samt andre nødvendige fasiliteter for besøkende. Byggetrinn to er på 330 m² og skal inneholde magasiner. Det må privatfinansieres. Målet er å kunne bygge begge trinn samtidig. NSM har avdelinger i tre

kommuner; Grue, Kongsvinger og Åsnes. Disse, i tillegg til Innlandet fylkeskommune har lovet å bidra med midler til inventar og utstyr. STERKT ØKENDE INTERESSE På tross av dårlige muligheter per i dag for å vise noe særlig av våre samlinger, økte likevel besøket med 68% fra 2014 til 2019. Vi merker at det er en sterkt økende interesse for den skogfinske kulturen. Dette er gledelig! Etter mye undertrykkelse tidligere, ved bl.a. fornorsking av etternavn, tap av språket (skolebarna ble nektet å snakke finsk, selv i friminuttene) og påført skam fra storsamfunnet, skjulte mange tidligere sin avstamning. Dette har snudd helt de seneste tiårene. De fleste er i dag stolte av å ha skogfinske

FINNSKOGMAGASINET 2021

”Vi merker at det er en sterkt økende interesse for den skogfinske kulturen. Dette er gledelig!”

aner og dette har ført til stor interesse for slektsforskning. Så mye som 13% av den norske befolkningen kan ha skogfinske aner. Stadig flere tar gentest og finner ut at, «joda, også jeg har skogfinske aner». Mange av de som ikke finner slike, blir skuffet. Men museet er selvsagt ikke et museum bare for personer med skogfinske aner, men for alle som synes kulturelt mangfold, historie og Finnskogen er interessant og spennende. ETABLERT I 2005 Norsk Skogfinsk Museum er en stiftelse, etablert i 2005 av Finnetunet Museum, Gruetunet Museum, Austmarka Historielag og Åsnes Finnskog Historielag. Museets 2 hovedoppgaver er å ivareta stif-

FINNSKOGMAGASINET 2021

ternes samlinger og være det nasjonale museet for den skogfinske minoriteten i Norge. Mange vet ikke at skogfinnene slo seg ned i hele 40 kommuner i 8 fylker, med Telemark i vest, Østfold i sør, Hedmark i øst og Trøndelag i nord. BREDT SAMARBEID Vi i NSM er ikke bare opptatt av vårt eget museum, men også av et bredt samarbeid med andre aktører innen besøksnæringen i regionen. Norsk Skogfinsk Museum er derfor med i styret i Finnskogen Natur & Kulturpark, og er også partner i parken. Vi tror at å samarbeide og utvikle tilbudene for besøkende vil gjøre vårt distrikt ennå mer spennende, både for store og små.

ARENAENE OG ÅPNINGSTIDER På tross av corona-situasjonen, vil vi forsøke å ha noen av våre anlegg åpne også i 2021. Informasjon om besøksarenaene og åpningstider finner du på vår nettside: www.skogfinskmuseum.no

Velkommen til Norsk Skogfinsk Museum!

Y –N

T AR

R–

Ragnar Sundquist Museum EN RESA IN I DRAGSPELETS GULDÅLDER Dragspelsvirtuosen Ragnar Sundquist har nu både ett museum och en förening med bas i Lusta, Torsby. Upplevelser utöver det vanliga kan utlovas! TEXT: ROGER SNÄLL FOTO: JOHN ÖIAMO

ivet i Finnskogarna i all ära, men dragspel kan vara så mycket mer. Den 1 juli 2017 invigdes Ragnar Sundquist Museum av nestorn Bo Gäfvert, som anses vara den mest namnkunnige och ”allas vår professor” inom ämnet dragspel. Redan vid invigningen innehöll museet samlingar som aldrig skådats tidigare och besökarna kunde se ett sjuttiotal dragspel av fabrikatet Raggie Special. Sedan dess har samlingarna växt och innehåller nu drygt 150 dragspel av fabrikatet Raggie Special. MEN VEM VAR DÅ DENNE RAGNAR SUNDQUIST? Ragnar Sundquist föddes den 7 maj 1892 på Söder i Stockholm. Hans moder Maria var född i Västra Ämtervik i Värmland. Vid 19 års ålder bestämde sig Ragnar som inspirerats av sin äldre bror Hugo för att resa till Amerika. Han bokade biljett på RMS Titanic och när hans mor Maria fick höra talas om detta, bad hon honom

dock stanna hemma så att familjen kunde fira Ragnars 20-årsdag vilket han gick med på. Detta räddade troligtvis hans liv och framtida gärning. Han reste lite senare med systerfartyget RMS Olympic. Efter sin första vistelse i Amerika kom han hem som en dragspelsvirtuos och han införde en helt ny spelstil och bälgteknik till Sverige och övriga Norden. Ragnar kom att bli en stor föregångsman och stilbildare inom dragspelsmusiken. Den kände dragspelare Andrew Walter skrev: ”Ragnar Sundquist var den förste att visa och lära oss de möjligheter som det moderna dragspelet hade och är den som betytt mest för dragspelsmusikens utveckling i Sverige och övriga Norden”. RAGGIE SPECIAL 1930 startade han butik och verkstaden Amerikanska Dragspelscentralen på söder i Stockholm. Till att börja så tillverkades dragspelen i Amerika och Italien, för

att 1937 starta upp sin egen dragspelsfabrik i Stockholm där de unika spelen Raggie Special tillverkades. Där sålde han dragspel, liksom skivor (stenkakor), noter och tillbehör i den egna butiken RADARPAR OCH FÖREBILDER Ragnar Sundquist uppträdde runt om i Sverige i folkparker, radio och stora offentliga tillställningar. Han deltog även i dragspelstävlingar (som han för det mesta vann) och han gjorde sig ett namn i allt vidare kretsar. 1926 träffade Ragnar den då 19 år unge Hagforsgrabben Sven Hylén under dragspelstävlingar på Lorensbergs Cirkus i Göteborg. De blev ett radarpar och de stora förebilderna inom dragspel. De spelade in ett otal skivinspelningar och turnerade tillsammans under 10 år. Ragnar Sundquist avled 1951 och är begravd på skogskyrkogården i Stockholm. Sven Hyléns grav finns på Hagfors kyrkogård intill kapellet och är värd ett besök.

FINNSKOGMAGASINET 2021

GÖRA OCH UPPLEVA Museet är öppet efter överenskommelse årets alla dagar, och man får en personlig guide. Det går också att boka fika och lättare förtäring. I museet finns de unika Raggie Special-dragspelen som bl.a har tillhört våra mest kända och omtyckta dragspelare, som till exempel Ragnar Sundquist själv, Sven Hylén, Olle Johnny, Tollef Holm, Karl Grönstedt, Sixten Wallin, Jack Gill, Oscar Sundquist med flera. Det finns även ett femtiotal dragspel av andra fabrikat. LUSTA LOGE Alldeles intill museet ligger Lusta Loge, en loge som flyttats från Dalarna. I logen hålls konserter, kurser, dans och det är också härifrån som föreningen gör livesända radioprogram och konserter. På området finns husbils- och husvagnsparkeringar som är tillgängliga under hela barmarksperioden. Lusta Loge går att hyra för föreningsverksamhet, utbildningar, föreläsningar, musikevenemang med mera. BEVARA MUSIKKULTUREN Museets vänförening, Ragnar Sundquists Vänner, har som mål att bevara den musikkultur som Ragnar Sundquist gett upphov till och man önskar vidareföra kunskap genom olika kurser, träffar mellan musiker, men framför allt genom att spela musiken och göra den tillgänglig för en större publik. Vänföreningen samarbetar med Studiefrämjandet.

KONTAKT Ragnar Sundquist Museum Lusta 37, SE-685 32 Torsby Roger Snäll: +46(0)70 609 55 36 Christina Snäll +46(0)70 241 77 78 ragnarsundquistmuseum.se ragnarsundquistsvanner.se

FINNSKOGMAGASINET 2021

SUNDQUISTTRÄFFEN Föreningen anordnar varje år veckan efter midsommar, ett dragspelsarrangemang som kallas Sundquistträffen. Där hålls seminarier, visningar i museet, gammeldans på logen och framför allt hålls det konserter där dragspelare och musiker från den nordiska eliten uppträder. Alla är välkomna till detta arrangemang och det finns tillgång till mat och fika denna helg. Planeringen inför 2021 års Sundquistträff (30 Juni- 4 Juli) pågår för fullt, men i skrivande stund är det osäkert i vilken form det blir på grund av pandemin. Lördagen 3 Juli är huvuddagen då seminariet, konsert och gammeldans går av stapeln. Från 2021 är föreningen partner i Finnskogen Natur & kulturpark. Välkommen till Lusta och Ragnar Sundquist Museum!

Böcker/Bøker

KLARA PÅ KVARNTORP

ÅSNES KIRKESKOGER Åsnes har landets største kirkeskog – Finn Erik har skrevet bok om historien. I Norge finnes det tre kirkeskoger, og Åsnes har den største på hele 3.700 mål. Finn Erik Vermundsberget er nå aktuell med bok om historien bak skogen. Det var på 1300-tallet at en enke ved Telle gård valgte å gi en stor skogeiendom til kirkene i Åsnes. Den gangen var det vanlig at folk ga stort til kirken, i hensikt å komme greit unna skjærsilden. ”Det var moderne i tiden da at folk

ga store verdier til kirken. Hadde du gjort mye gæli kunne du kjøpe deg kortere opphold i skjærsilden. Det var også bakgrunnen for at enken ga denne skogeiendommen til kirkene i Åsnes”, sier Finn Erik Vermundsberget. I boka finnes det kart på hvor kirkeskogen ligger, men også en del spennende historie rundt hvordan kirkeskogen ble til. Det er mulig å kjøpe boka hos Norli Flisa, Joker Kjellmyra, Joker Skalbukilen og av meg, sier Vermundsberget.

FINNSKOGENS HEMMELIGHETER Sammen med Christer Nilsson driver Kjell Magne Nordvi Finnskogen Guideservice. Nå har han gitt ut bok. En 230 siders bok med gode og muntre historier fra Finnskogen, ispedd spenning og mystikk, og rikt illustrert med forfatterens egne bilder. Som forfatteren sier – det finnes mye å utforske på Finnskogen. En bok å anbefale!

Vem var Klara Persson? Många har hört berättelserna om Kvarntorps sista brukare som tidigt skaffade elektricitet och som gjorde Kvarntorp till ett populät utflyktsmål. Men vem var kvinnan Klara Persson? Varför blev hon aldrig gift? Varför hamnade hon i fängelset och hur var det att förlora en dotter? Som tur var lämnade Klara efter sig mängder med brev, dokument och bilder. I boken ”Klara på Kvarntorp” får vi följa med till en svunnen tid på Finnskogen. Vi får läsa om hennes familj och livet på Kvarntorp, om sorg och glädje, bra och sämre tider. Men framför allt om den starka kvinnan Klara Persson. Boken kryddas med flera spännande uppdiktade berättelser som är baserade på verkliga händelser. I lättlästa avsnitt med vackra illustrationer får vi följa med och träffa personerna som levde på den tiden. Boksläpp planeras på Kvarntorp efter sommaren.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Film

Upplev FINNSKOGEN SOM VÄRLDSARV Sedan en tid pågår ett arbete med att få Finnskogen på båda sidor gränsen antagen som ett UNESCO världsarv. Det är mycket som ska stämma och många kriterier som ska uppfyllas för att det ska bli verklighet. Det är inget tvivel om att gårdar och platser i Finnskogen håller världsarvsklass och nu jobbar museer och regioner på båda sidor om gränsen för att ett godkännande ska bli möjlig. Det är ett tålamodskrävande arbete men ska det bevaras i evig tid, som det heter i Världsarvskonventionen, behöver det göras ett grundligt arbete. Det går att besöka platserna redan nu. Utvalda för närvarande är de välbevarade gårdarna Ritamäki, Kvarntorp, Abborrtjärnsberg och Juhola. De tre första är öppna för besökare och till Juhola är man välkommen till exempel på Kulturhusens Dag. Vandra eller skida förbi dem alla går utmärkt året runt. De norska platserna får vi vänta lite till på. Vill man uppleva hur kulturmarkerna kring en finngård såg ut går det att besöka två välskötta naturreservat i Gräsmark; Tiskaretjärn och Kalvhöjden. Där trivs alla de numera ovanliga växter som slåttergubbe och den fridlysta fältgentianan, vilka förr var helt vanliga inslag i den skogsfinska vardagen. Med lite tur går de att se även vid de utvalda gårdarna.

FILMEN FINNSKOGEN I två år har filmaren Erik Pauser följt människor och årstider i norra Värmland. Det har blivit en entimmes-dokumentär som går att se på Torsby Finnskogscentrum i Lekvattnet i sommar. Filmen skildrar en levande skogsfinsk kultur och hur människor förhåller sig till sina platser, såväl gårdarna som skogen omkring dem. På samma plats i Lekvattnet visas utställningen Människor på skogen. Det är den sverigefinska fotografen Aija Svensson som kom till norra Värmland, blev fullkomligt bergtagen och visar nu sina möten med Finnskogen och människorna som bor här. Dessa två verk är ett led i arbetet med en världsarvsansökan för 4 gårdar i Torsby kommun och förhoppningsvis några i Norge också. Det är ett sätt att lyfta fram de kvalitéer som är så unika att de förtjänar att bli hela världens angelägenhet. Under våren har dessa två betraktelser gått att se på Norsk Skogmuseum i Elverum och i sommar finns de på Torsby Finnskogscentrum i Lekvattnet. Om du av någon anledning inte kan ta dig dit i sommar kan du hitta filmen här: varmlandsmuseum.se/finnskogen-filmen/ Den digitala boken som tagits fram till utställningen hittar du här: www.finnskogen.se

FINNSKOGMAGASINET 2021

OPPLEV KYNNA Kynna er et vassdrag og et område på Finnskogen som byr på flotte villmarksog naturopplevelser. Kynna er ideell for padleturer med kano og kajakk, men du kan også sykle langs vassdraget. I tillegg er det fine turstier og fiskemuligheter i området. Det tilbys kanoutleie, samt pakker inkludert overnatting, kano og transport. Mer informasjon: www.opplevkynna.no

Villmarksruta – GRENSENÆR LANGTUR FRA HALDEN TIL SVULLRYA TEKST OG FOTO: ØYVIND WOLD

illmarksruta er et rutenavn som er enkelt å forstå, og som skaper forventning om urørt natur, dyreliv og litt røffe forhold. Om man tar turen fra Halden i sør, kan den litt grovt deles inn i tre etapper; bygda, skogen og villmarka. Turen vil i normalt turtempo på sykkel ta fire – fem dager fra Halden til Svullrya. Som jo er vesentlig raskere enn om man skulle gått – samtidig langsomt nok til at man kommer skikkelig inn i skogens rytme og ro. Denne langturen har både monotone og attraktive elementer, og har kvaliteter som skiller den fra de andre skiltede sykkelturer i Norge. Her er noen erfaringer fra sykkelsetet, basert på en tur gjort i slutten av august 2020. LANGS HALDENKANALEN Starten fra Halden er noe brutal, med en skikkelig bratt bakke oppom Fredriksten festning, hvor det for øvrig er flott utsikt over byen. Fra Tistedalen og videre følger man Haldenvassdraget, som er en rekke avlange innsjøer forbundet med elver, sluser og kanaler. Vassdraget er to-

talt 150 km langt og var tidligere en viktig fløtnings- og ferdselsvei. I dag er det mest lystbåt- og turistbåttrafikk her, ikke minst på grunn av den unike opplevelsen med de gamle slusene. Ved Ørje er det et større slusesystem, er kanalmuseum og en rekke flotte eldre kanalbåter. Merk at Ørje er også det eneste sted underveis du finner en sports/ sykkelbutikk. SKOGETAPPE TIL AUSTMARKA Fra Rødenessjøen til Austmarka er det 110 kilometer. Denne etappen går mye gjennom et vekslende skoglandskap med flere større sjøer. Selv om man kun er noen få mil fra Oslo i luftlinje, merker man fort at man nå er utenom turistløypa. Krydder på denne strekninger er å sykle noen kilometer på den nedlagte jernbanen fra Harstadsjøen og nordover mot Stangnessjøen og Tobøl, som er en del av sykkelruta Vekterveien i Eidskog kommune. Fra Magnor til Austmarka blir det enda mindre trafikk langs veiene, og et åpent landskap med mange fine sjøer siste biten. Siste matbutikk på 60 kilometer finner du i Austmarka, her gjelder

det å fylle sykkelveskene med godsaker og kalorier! INNI I DEN STORE STILLHETEN Ved Austmarka kommer man inn i den nordlige delen av Villmarksruta. Som skiltet sykkeltur skiller den seg fra omtrent alt du finner i Norge – og i Europa. For her vil du oppleve at det er helt stille. Så stille at sanseapparatet til et bymenneske som undertegnede nesten kan bli satt ut. Hm, er det ikke noe som mangler her?! Jo, trafikkstøy, vinkelsliperhyling, ambulanse-sirener, helikopterrotorer, tyveri-sirener, kjøpesenter-musikk, alt det vanlige bybråket, mangler. De vakre og rolige omgivelsene og de brede fine grusveiene gir en syklist en sjelden mulighet til å la hjernen frikobles fra distraksjoner og få en anledning til å tenke lange tanker uten avbrudd. Det er en verdifull mental øvelse alle burde prøve. Hvor mye trenger man egentlig for å føle seg tilfreds og glad? Kanskje ikke mer enn en sykkel, en lang grusvei og luksusfølelsen av god tid og enormt med plass? Dette er fjerde gangen jeg sykler gjen-

FINNSKOGMAGASINET 2021

nom Finnskogen. Og det blir ikke siste gang. Hvorfor sykler du her, spør folk, er ikke det et område uten servicetilbud eller attraksjoner? Vel, hva er en attraksjon? For meg er det flere ting som trekker. Den «øredøvende» behagelige stillheten er nevnt. De mange brede og lettsyklede grusveiene man har for seg selv, er gull for enhver tursyklist som vil vekk fra stress. Om naturen ikke er direkte dramatisk, så er bergene høye og bratte nok til å skape kontraster og linjer i landskapet. De utallige sjøene og trolske små tjernene lyser opp i skogen og tilbyr ofte særs flotte raste- eller teltmuligheter. De milde luktene fra myr, lyng, mose og skog omslutter den som ferdes her og er noe man alltid lengter tilbake til. Å vite at det streifer ulv og bjørn i området er spennende, en slags pirrende x-faktor. De fraflyttede finneplassene gir en følelse å være steder der tiden har stått stille, det kjennes av og til som å være et sted der tiden ikke finnes – fascinerende. Størrelsen på Finnskogen er også ganske overveldende når man ferdes i sykkeltempo. Man føler seg ekstremt liten og ubetydelig i møte med denne naturen. Men det gir også en god visshet om at man har funnet en gigantisk turog natur-skatt det vil ta årevis å bli skikkelig kjent i. BILTRAFIKK Villmarksruta har generelt lite trafikk, med unntak fra strekningen Tistedalen til Trollsnestjern (10 km), og noe tungtrafikk/tømmertransport fra Setten til Skotterud (35 km). Det blir merkbart mindre trafikk fra Magnor til Austmarka, og fra Varaldsjøen gjennom Finnskogen er det i hovedsak svært liten trafikk, til dels bilfritt, et av momentene som gjør sykkelturen til noe helt spesielt. SKILTING/NAVIGERING Ruta er skiltet med nasjonale burgunder sykkelskilt merket rute 9. Skiltingen er imidlertid langt fra feilfri, og mangler i en rekke kryss. Man bør ha et kart eller et gpx-spor for å være sikker på å kunne følge ruta. Skulle du sykle feil i et kryss i Finnskogen vil du fort havne på ikke skiltede skogsbilveier, og sjelden noen å spørre om veien. Anbefalte kart her er de tre turkartene Finnskogen sør/midtre/nord, i målestokk 1:50 000. Her finner du ikke bare veinettet, men info om ubetjente hytter,

FINNSKOGMAGASINET 2021

gapahuker, utsiktspunkter, vannkilder, merkede stier, mm. STIGNINGER Ruta som helhet har i snitt litt over hundre høydemeter pr mil. Det gjør at ruta ikke er lett, men kan heller ikke kalles veldig krevende. Den er jevnt over småkupert, med et par relativt bratte stigninger. Det er en rekke halvlange slake «100-metersbakker», der du stiger rundt hundre høydemeter, og noen kortere brattere bakker, der mange sannsynligvis vil velge å trille sykkelen opp. Andre strekk, for eksempel før og etter Svullrya, gir lange partier med svært lett sykling. LOGISTIKK Mat er en av flere utfordringer for en tursyklist langs rute 9 – den heter ikke Villmarksruta uten grunn. Det kan være 50 – 100 kilometer mellom matbutikkene, som betyr at du kan sykle en hel dag uten å passere en. Vær forberedt, ha mye mat i sykkelveskene. Det er tilsvarende langt, til dels lenger, mellom kafeer og serveringssteder langs ruta. Når det gjelder overnatting har DNT Finnskogen har en rekke ubetjente hytter i området. Lebiko-hytta (210 km fra Halden langs ruta) er et uvanlig idyllisk sted som ligger bare noen hundre meters avstikker fra sykkelruta. Lebiko bør besøkes, enten man skal overnatte eller ikke. Her kan man gjerne bruke et par timer på å gå den populære 7-torpsrunden, som også går innom torp i Sverige. Ved siden av hyttene, finnes det også flere gapahuker langs Villmarksruta, varierende fra svært primitive til ganske fine. UTSTYR Siden det i praksis er nesten umulig å få service på sykkelen langs ruta, bør du ha

en sykkel i god stand før du legger ut på denne turen. Vi syklet turen på en 30girs hybridsykkel med full oppakning, men en terrengsykkel eller gravel-sykkel er også aktuell. En betydelig del av turen, ca. 140 kilometer, går på grus, noe som gjør dekkvalget viktig. Grusveiene har stor variasjon i kvalitet, og kan ha et ganske løst topplag, så jeg anbefaler grus-dekk med minst 40 mm bredde, gjerne 45 mm. Da kan man kjøre med lavere trykk og oppleve mer komfort når veien er dårlig. TUREN PASSER FOR Villmarksruta til Svullrya er ikke for alle. Den er lang, stedvis kupert, og forutsetter en viss planlegging i forhold til mat og overnatting. Den passer best for sykkelvante voksne. Men om du setter pris på vill og frisk natur og er ute etter et fleredagers sykkeleventyr godt utenom allfarvei, kan Villmarksruta være akkurat det du ser etter. Har du en el-sykkel med lang batterirekkevidde (eller har med ekstra batteri), vil turen være overkommelig også fordi som ikke har syklet mye fra før.

FAKTARUTA Grovrute: Halden – Strømfoss – Ørje – Setskog – Rømskog – Austmarka – Varaldsjøen – Øiermoen – Svullrya Digitalt kart: over rute og høydeprofil for Villmarksruta ridewithgps.com/routes/34533816 Distanse: 245 km Samlet stigning: 2700 hm Høyeste punkt: 345 moh., ved Svarttjennet Underlag: Ca 60 %asfalt, 40 % grus av ganske varierende kvalitet Vanskelighetsgrad: middels til noe krevende – men også med mange lette strekk Sesong: Ca. tidlig juni – tidlig oktober Serveringssteder: Møllerens hus Strømfoss, Bakerhuset Ørje, Finnskogen kro og motell Svullrya, m.fl Overnattingssteder: Kirkeng camping, Rømskog spa, Magnor hotell, Lebiko-hytta, Finnskogen kro og motell, m.fl.

Røykbadstua TEKST OG FOTO: PAAL ØIEREN

på Nedre Øieren

KILDER: DOKUMENTASJON AV BADSTUA PÅ NEDRE ØIEREN, BIRGER NESHOLEN. DAGBOK ÖVER MINA VANDRINGAR PÅ WERMLANDS OCH SOLÖRS FINNSKOGAR, C. A. GOTTLUND. BRANDVAL FINNSKOG FRA KONGSALMENNING TIL PRIVATEIE, HELGE ØIEREN.

SELVE BYGNINGEN Røykbadstua (savusauna) på Nedre Øieren på Øiermoen, eller bare betegnelsen “bastua” som vi kaller den her i grenda, er den eneste kjente komplett bevarte av denne spesielle bygningstypen. Det som gjør den helt unik er at bygningen har dobbel røykovn, to sammenbygde røykovner i samme rom, som viser noe av det mest avanserte som røykovnsbygninger har utviklet seg til. Til tross for at bygningen ikke er noen tradisjonell badstue sies likevel at betegnelsen “bastu” er både relevant og dekkende, selv om den har dekket flere funksjoner enn en tradisjonell badebadstue. Birger Nesholen skriver i sin dokumentasjon at det ser ut til at denne bygningstypen er “oppfunnet på Brandval Finnskog, i og med at det ikke er funnet to røykovner i samme rom på denne måten i Finland eller andre områder med røykovnsteknologi”. Med det som bakgrunn ønsket Hed-

mark fylkeskommune å markere Kulturminneåret 2009 med å sette i gang fredning av den skogfinske røykbastua. Med hjemmel i Lov om kulturminner fattet Riksantikvaren 13.7.2011 vedtak om fredning. Denne røykbadstua ble dermed det første fredningsobjektet av skogfinske kulturminner i Norge. REDNINGSAKSJON Alderen på bastua begynte å sette alvorlige og dype spor i 1950/-60- årene. Bunnstokker begynte å få råteskader, som igjen medførte at bygningen ble skjev og sigen. I 1976 tok min far, Åge, kontakt med Solør–Värmland Finnkulturforening om hjelp til å skaffe økonomiske midler til å reparere taket på bygningen. Finnkulturforeningen kontaktet Birger Nesholen som den gang arbeidet ved Gruetunet Museum. Dette var starten på ivaretakelsen av bygningen. I perioden 1985-2010 ble det gjennomført større restaureringsarbeider i flere omganger.

I 2010 ble også røykovnen fullrestaurert av røykovnsmaker Jo Husmo. Noen stokker ble skiftet ut i veggene og nytt skogfinsk nevertak ble lagt på. Nevertaket på bygningen er derfor et godt eksempel på skogfinsk taktekking som folk kan se, forstå og lære av. Alt arbeid ble utført av håndverkere igjennom Norsk Skogfinsk Museum under faglig ledelse av Birger Nesholen. ALDER UKJENT Det er tatt boreprøver for dendrokronologisk datering av veggstokker, men de er foreløpig ikke analysert. Hvem som bygde badstua den er også ukjent. Norsk Skogfinsk Museum v/Birger Nesholen antyder at den kan være fra slutten av 1890-tallet. Bygningens historie er komplisert å finne ut av. Under den siste restaureringen ble det avdekket at den er bygd av furutømmer fra kanskje tre ulike eldre bygninger. Det er funnet tegn etter gjenbruk av stokker som kan være fra røykstue, røykbadstue eller rie.

FINNSKOGMAGASINET 2021

MAGISKE SYMBOLER Tar en badstua i nærmere øyesyn vil du finne magiske symboler. Det finnes bl.a. to pentagrammer som er skåret inn i dørkarmen. Dette er symboler som har hatt stor utbredelse i skogfinsk kultur. Symbolene hadde bl.a. som funksjon å beskytte mot onde krefter.

BYGNINGENS FUNKSJONER At bygningen har vært i bruk over lang tid viser det tykke sotlaget i innertaket, men det må være for lenge, lenge siden. Mine foreldre, onkler og tante hadde sparsomt med informasjon om konkret bruk av bygningen i sin tid. Min bestefar Edvard (1869–1952) tørket korn i den store ovnen i 1920-årene. Det fortelles at kornet ble kastet inn i ovnen og at det “spratt rundt inni der”. Onkel Helge skriver i sin bok at han som liten så faren brukte den store ovnen til korntørking, og han husket at den andre ovnen ”engang ble brukt til desinfeksjon av skinnfeller”. Badstua har nok også blitt brukt til tørking og bearbeiding av lin i og med at det her finnes utstyr til nettopp dette. I dag blir den sommerstid ofte brukt til omvisning for grupper og enkelt personer. Besøk fra interesserte grupper fra hele Norden og vandrere langs Finnskogleden tar en titt innom før de går videre. I grenda blir røykbadstua også brukt til brødbaking under Øiermodagen, som arrangeres en gang i året. Ferske brød rett fra ovnen med godt smør og bringebærsyltetøy forsvinner som dugg for solen. Under åpningen ble også badstuovnen testet, og den besto sin prøve med glans. Etter ca. 5 timer med fyring av ovnen, entret en spent gjeng badstua og klatret opp på laven, med bjørkeris slik tradisjonen har vært. En lun og god varme spredte seg der oppe under taket, og svetten piplet av kroppen. Noen piskeslag med bjørkeriset over kroppen og litt vann på de varme steinene, så var det bare å nyte badet der en satt og dinglet med beina. Ellers er badstua med på å gjøre garden til et attraktivt besøksmål både for vandrere og andre besøkere sammen med gardsmuseet på stabburet, potetkjelleren og overnattingsmulighetene i fjøset. Gå gjerne inn på min hjemmeside www.oieren.no hvor du vil finne flere opplysninger om garden.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Carl Axel Gottlund ble omtales som “Finnskogens apostel”. I 2021 er det 200 år siden han gikk over disse skoger. CARL AXEL GOTTLUND Carl Axel Gottlund ble født i Finland i 1796 og omtales som “Finnskogens apostel”. Han vandret bl. a. her som 25 åring i 1821. I 2021 er det faktisk 200 år siden han gikk over disse skoger. Han skrev utførlig dagbok om de folkene og stedene han besøkte, så hans ferd over Finnskogen er godt dokumentert. Min onkel, Helge Øieren, skriver i sin bok “Brandval Finnskog fra kongsalmenning til privateie” at Gottlund var akkurat i denne badstua og badet sammen med dem som bodde her. Birger Nesholen har en annen vurdering som jeg har referert til tidligere i denne artikkelen, det med bakgrunn i når huset kan være satt opp. Men han mener også at begge to faktisk kan ha rett, noe som jeg ikke går i dybden på her. I hvertfall hadde Carl Axel Gottlund bestilt badstubad her på Nedre Øieren, og overnatting i Øvre Øieren, ca. 300 m lenger nord. Jeg tar med sitat fra hans dagbok hvor han nøye beskriver hvordan badstubadingen forløp:

“Jag var og badade där i hop med folket i gaarden. I ingen badstugång har jeg sett kvinnfolket så litet blyga. Där varo 2 flickor om 13 á 14 år, och de stodo för mig så blanka både fram och bak, som det var möjligt, de sökte ei en gång med handen skyla sig. Den äldste dottern om 21 år, var dock mera försiktig, men modern däremot ej mer än barnen.” Og han skriver videre etter at han betalte 24 shilling til eldste dattera for å vaske hunden hans, Sauko, og bad de andre jentene lyse henne med “pärten” dvs. tyribluss: “vilket de genast gjorde og sutto en lång stund nakna med eldblosset i handen, varigjenom jag fick ett gott tillfälle at obehindrat beskåda Adams döttrar like naturligt som jag själv varit i paradiset.” FINANSIERING: Total kostnad for utført arbeid inkl. materialer i 2010 er på ca. kr 750 000. De som har vært med og finansiert prosjektet er Hedmark fylkeskommune, Kulturminnefondet og Norsk Skogfinsk Museum.

Kulturminne Badstua på Nedre Øieren er den eneste bygningen hvor man i samme rom kan studere forskjellene i byggemåte på den røykovnstypen som var i bruk i røykstuer, og den røykovnstypen som er i bruk i røykbadstuer. Dette, sammen med flere andre karakteristiske skogfinske bygningselementer, gjør badstua til et av de meget verdifulle skogfinske kulturminner, både nasjonalt og i internasjonal sammenheng.

Vår bystuga Kvarna

Mitt Timbonäs TEXT OCH FOTO: ANITA ÖSTERMAN

u är inte klok! Det var det samlade omdömet från mina vänner när jag berättade att jag tänkte bosätta mig i torpet, 2,5 km uppförsbacke in i skogen utan grannar. ”Där är det ju kolmörkt! Tyst! Ingen affär! Ingen service alls!”. Och det hade de ju i och för sig rätt i. Här uppe i Timbonäs, denna bortglömda avkrok av Sunne kommun, har nästan all kommunal service avskaffats för länge sen. Jag har 22 km till närmaste affär, 4,3 km till postlådan och 2,5 km till soptunnan. Men å andra sidan har jag molnfria kvällar en stjärnhimmel som tävlar med den jag såg på södra halvklotet. Jag har ofta besök av älgar, rådjur och rävar. Förra året såg jag också ett lodjur i frihet för första gången i mitt liv. Och det bästa av allt; här är det lätt att andas och så tyst att jag kan höra mig själv tänka.

SKOGSFINNARNA Här har jag också mina rötter. Till torpet flyttade min mormor och morfar 1919 och min mamma föddes här. Deras historia är också på många sätt bygdens historia. Min mormor föddes i en rökstuga och när den brann ner fick familjen bo i en sommarladugård nästan ett helt år. Därefter flyttade de till en annan rökstuga, en av de sist bebodda i trakten. Den revs i början av 30-talet och gav plats för ett av de första ”egnahemshusen” som byggdes i Timbonäs. Både mormor och morfar härstammade från de första skogsfinnarna som slog sig ner i Gräsmark och Lekvattnet i mitten av 1600-talet. I släktträdet finns bland annat Riekinen, Leukoinen, Orainen, Kukkoinen och Luskainen. De första skogsfinnarna som kom hade ett gott liv. Tuvrågen de sådde i askan efter sina

svedjor kunde i gynnsamma fall ge upp till hundrafalt igen, och efter att den sista skörden bärgats var det gott om bete för boskapen på de övergivna svedjefallen. MISSVÄXT OCH NÖDÅR Men i takt med att arvskiften gjorde jordplättarna mindre och mindre och skogsbolagen fick ett allt större intresse av att ta över skogen så bredde fattigdomen ut sig. När det dessutom blev flera år av missväxt och nödår i mitten och slutet av 1800-talet, så var det många som gav upp. De sålde det lilla de hade och utvandrade till Amerika. Av en syskonskara på åtta var det fem i morfars familj som utvandrade. Morfar var den ende av dem som kom tillbaka. Under den stora depressionen i början av 1930-talet var det många Timbonäsbor som gjorde arbetsvandringar till

FINNSKOGMAGASINET 2021

Städdag vid Stranna, badplatsen i Kymmen

de stora skogarna och sågverken i Norrland. Andra, liksom morfar, fick en liten dagpenning genom AK-arbetena som anordnades med vägbyggen runt om i Gräsmark. Men många var de som gav upp och flyttade till andra delar av Sverige där det fanns mer jobb. HÄR FANNS NÄSTAN ALLT I mitten av 1800-talet bodde det lite drygt sexhundra personer i Timbonäs. Numer finns det ett drygt trettiotal bofasta kvar. Men desto fler är de husgrunder efter övergivna torpställen som hittas längs vandringslederna i skogen. 1988 var det några av de få kvarvarande invånarna i Timbonäs och Långnäs som satte sig ner och diskuterade hur de skulle bära sig åt för att kunna få bo kvar i trakten, och ännu hellre, hur skulle de kunna locka andra att flytta hit? De var alla överens om att här fanns nästan allt moderna människor eftertraktar. Stora orörda skogar med gott om svamp och bär, och gott om vilt. Här finns sjöar och skogstjärn med ädelfisk, gäddor och abborrar. Här finns tystnad och gemenskap. Men här finns ingen skola, förskola, affär, bank, bensinstation eller ens en liten kiosk att handla en kvällstidning i. Sen gamla Folkets Hus sålts och blivit privatbostad så fanns inte heller någon gemensam träffpunkt. BYALAGET Lösningen blev att skapa ett gemensamt byalag för innvånarna i Timbonäs och Långnäs. När man för en närmast symbolisk summa fick överta Kvarna, den lilla stugan som varit boplats åt mjölnarna som drivit en kvarn nere i Fäbroälva, så fanns också den givna mötesplatsen för diverse aktiviteter. Sedan dess har det hållits kurser i bland annat korgmålning och knivtillverkning, här har varit höstfester och slåtteröl. Luciafirande, valborgsmässofirande och födelsedagskalas. Under sommaren och i älgjaktstider har stugan varit uthyrd till turister och till ”återvändare”. Inte minst viktig har stugan varit för de olika redaktionskommittéer som i över trettio år producerat den årligen återkommande Timbonäs-Långnäs Allehanda som roat sina läsare med skrönor, berättelser om platser och personer, informerat om aktiviteter och publicerat foton från förr och nu. Lagom till lucia 2020 kom den eminenta tidskriften ut med sitt 33:e nummer. Byalaget har ock-

FINNSKOGMAGASINET 2021

så producerat två böcker; ”Vad vi minns och andra berättat om Timbonäs” och ”I Långnäs kan du hitta dina rötter”. Det finns några exemplar kvar av varje, och eventuellt intresserade köpare kan kontakta byalaget. SER FRAMÅT Även om det här året har varit kämpigt på många sätt, vi har förlorat flera av våra trognaste medlemmar och många aktiviteter har inte kunnat genomföras på grund av Corona-pandemin, så ser vi ändå framåt med tillförsikt. Visserligen blev det inte något Valborgs- eller midsommarfirande. Inte någon musikfest på Bartelstorp och ingen Finnkulturdag med torpvandring och kolbullar på festplatsen. Men vi städade badplatsen vid Stranna och har spelat boule där varje torsdagskväll under sommaren och grillat efteråt. Vi har haft en torpvandring som lockade 40 deltagare och handarbetsdamerna har fortsatt att träffas. ”Stigfinnarna” har fortsatt sitt arbete med att röja och märka upp gamla gångstigar och innan vi vet ordet av så blir det dags för den årliga blåsippsvandringen till Kullberget med den makalösa utsikten ner över sjön Kymmen.

Jag tror nog att morfar och mormor är rätt så nöjda med oss där uppe i sin himmel! ”After boule” vid Stranna Rökugnsruinen på Karbråten

FINNSKOGMAGASINET 2021

Sikåa – ET GLEMT INDUSTRISAMFUNN

TEKST: AUSTMARKA HISTORIELAG OG LISE-METTE BEKKENGEN

år du kommer til Austmarka, står det en seks meter høy spiker i rundkjøringa, denne symboliserer Sikå-spikeren. Ved Sikåa lå et gammelt industrisamfunn, Bedafors, der man i dag kan se minner etter et aktivt samfunn. MELLOM TO SJØER Mange veier fører til Sikåa som renner mellom sjøene Varalden og Møkeren. Hit kan du komme med sykkel via Dragalvika Hyttefelt, gående langs Finnskogrunden eller med bil via Varalddammen og videre nordover langs Sikåvegen til du ser en stor informasjonstavle på venstre side. En annen mulighet er å kjøre Varalddamvegen og ned på vestsiden av Sikåa helt ned til Møkeren. 30.000 FURUPLANKER På den store informasjonstavlen ved Sikåveien får vi hovedtrekkene i Bedafors 300-årige industrihistorie. Dambyggingen i elva startet i 1690-årene og de første oppgangssagene sto klare allerede i 1703. Det var ikke småtterier som ble satt i gang. Warild og Merild sager kunne skjære 30.000 furuplanker i året. Sagene gikk altså dag som natt. Mye farefullt og slitsomt arbeid ble det både for fløterne og for frakterne som rodde plankene i de

FINNSKOGMAGASINET 2021

FOTO: KNUT SØRBY OG AUSTMARKA HISTORIELAG

opp til 20 meter lange prammene, fram til Masterudlandet. SMEDBYGNINGEN Det er satt opp opplysningsskilt ved noen av plassene. Det første du kommer til gjelder Smedbygningen, en arbeiderbolig som ble satt opp i 1854. Her bodde spikersmedene med familier. I dag står kun grunnmuren og rester etter pipestokken igjen. I bygningen ble det også holdt skole for opptil 32 barn. SPIKERVERKET OG SAGMESTRENE Spikerverket, som ble anlagt i 1849, må ha vært et imponerende anlegg skal vi dømme etter de gjenstående murene. Sikåa var demmet opp her, og vannet sto et par meter høyere enn i dag. Vannet ble ledet inn til vasshjulet som løftet hammerne opp hvorfra de med stor tyngde falt ned på de glødende spikeremnene. I 1855 ble det produsert 595 kasser med spiker, kan vi lese på oppslagstavlen her. Fra spikerverket går det bru over til vestsiden av åa. Rett ovenfor spikerverket har det vært mølle fra gammelt av. Lenger nede finner vi en oppslagstavle som forteller at dette er restene etter «Høegstua». Her bodde sagmesteren med sin familie. Sagmestrene ble som regel hen-

tet fra Sverige, men også mange av de som arbeidet på stedet var svensker. Bedafors ble også kalt «Lille Sverige». SAGBRUKET Lengst nede ved utløpet av Sikåa finner vi sagmuren med den flotte buegangen. Sagbruket ble bygget av John Collett Bredesen i 1854 da han overtok industrianlegget etter John Mitander, men sagbruk har det vært i elva helt siden 1703. På 1870-tallet tok det hele slutt. Da kom de flyttbare lokomobilene med dampmaskiner, og sagene kunne anlegges på mer tilgjengelige steder enn ved fossefall. Det er blitt sagt at det bodde flere mennesker ved Sikaå enn i Kongsvinger by. Dette kan være en overdrivelse, men det er sikkert at det vokste opp et stort industrisamfunn ved elva. Det ble bygget boliger, skole og danselokale her ved elva «aust på skogen». Det er dette industrisamfunnet Austmarka ikke ønsker skal bli glemt. Derfor har man satt opp denne flotte spikeren i rundkjøringa. IKKE GÅ GLIPP AV DET Hvis du ikke har vært ved Sikåa, har du gått glipp av en natur- og kulturhistorisk opplevelse. Et av Finnskogens eldste industrianlegg er vel verdt et besøk.

60 år i

Mattila

I år är det 60 år sedan Mattila skidstuga, kallad Eerola, invigdes den 26 mars 1961. TEXT: KURT EIDE, GUNNEL AXELSSON OCH GÖRAN NILSSON FOTO: JAIME SILVA OCH STEFAN MAGNUSSON

attila är Nordvärmlands äldsta turistanläggning. En anläggning som har ökat från 8 till 212 bäddar genom åren. Det planeras dessutom för ytterligare stugor och ett nytt stugområde, Mattilamäki, håller på att slutföras. I färdigt skick finns 21 stugor i sydsluttningen mot Svarttjärn, Mustalampi. FÖRHISTORIEN I KORTA DRAG De första bebyggarna i Multtjärns hemman var Olof Rämäinen och Hendrik

Rämäinen. Den sistnämnde fick byggnadssedel på torpet 19/4 1646. Olofs änka sålde torpet till unge Per Oinonen. Han och hans far, gamle Per Oinonen, blev dödade i en uppgörelse med norrmän. Gamle Oinonens andre son Erik (1663-1737) övertog gården Alakylä. På 1730-talet delades gården mellan sonen Johan (Juha) Eriksson Oinonen som fick som sin lott Juhola. Gården är fortfarande i släkten Oinonens händer. Den an-

dre sonen Mattes Eriksson Oinonen fick Mattila. Den tredje sonen blev husbonde i Alakylä. Mattila och Alakylä var sedan i släktens ägo fram till sekelskiftet 1900 då Mattila såldes till det som sedan blev Billeruds AB. TÄVLINGAR PÅ MATTILA I snöparadiset Mattila kördes 1983 Nordens första skidtävling över maratondistansen 42 195 meter, Mattila Ski Marathon, som sedan fått många efterföljare.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Kurt Eide

Mötet med landskapet, dramatiken, kulturen, luften, tystnaden, ljuset och mörkret bjuder de naturliga förutsättningarna för en vistelse som berikar. Här skall då, nu och framtid mötas och skapa personliga perspektiv. Mattila, en plats att finna.

Kurt Eide tog orienteringen till Mattila. Det började med patrulltävlingen Dåndimpen under åren 1983-1991 som följdes av tävlingar i augusti och fortsatte med Mattila Grand Prix och nu Mattila Orienteering Meeting. På senare år har även cykel kommit med, Mattila MTB Marathon sommartid och Solsta Cykel Mattila Fatbike Marathon vintertid. Löpning har också fått sin egen tävling med Mattila Marsh Run (löpning i myr).

FINNSKOGMAGASINET 2021

VISION För drygt tre år sedan kom Bengt Fjellstedt, näringslivsutvecklare, in i bilden. Då initierades ett utvecklingsarbete och styrgruppen Mattila-X bildades av människor kopplade till Mattila. Den vision som skrevs fram lever vi nu efter. Mattila är platsen för rörelse, fysiskt och själsligt, för avkoppling och eftertanke, för möten och dialog, samtal och berättelser. Mötet med landskapet, drama-

Kvartetten som uppmärksammades vid invigningen 1961. Lorang Hansson, Hans Westman, Gerhard Johansson och Folke Henricsson.

tiken, kulturen, luften, tystnaden, ljuset och mörkret bjuder de naturliga förutsättningarna för en vistelse som berikar. Här skall då, nu och framtid mötas och skapa personliga perspektiv. “Mattila, en plats att finna”. REKORDVINTER Besöken under senaste vintern har varit par och familjer. Det plus Wi-Fi i alla stugorna har gjort att den gångna vintern har blivit en rekordvinter.

Storhådammen TEKST OG FOTO: JON ARNE BYE

enne våren har lokalavisa i Trysil og Engerdal viet stor plass for Storhådammen i Varåa og trykket flere artikler. Lokalavisa har påpekt behovet for tiltak for å sikre anlegget for fremtiden og utfordret både Trysil kommune, Innlandet fylkeskommuen og Søre Trysil Historielag. Søre Trysil Historielag tar tak i utfordringen til lokalavisa og innkaller nå til et første møte mellom de ulike aktørene.

en luke- og bjelke/settedam samtidig, er ganske uvanlig, men kan være ideelt i en formidlingssammenheng. Dammen har hele tre damkar av stein ute i elva. Slik den nå står, har den fire løp, men fem løp skal ha vært virksomme tidligere. Foruten selve dammen hører det ei smie, ei ganske stor fløtebrakke, et båthus og utedo til anlegget. Alle disse ligger på østsiden av Varå. På vestsiden ligger også to koier, en stall og en utedo.

HISTORIKK Storhådammen i Varåa er den største fløtningsdammen i Hedmark. Den er bygget av tilhogd granitt (I Trysil kalt: ”kilesten”), som i ettertid er forsterket med betong på oversiden. Dammen har både luker og såkalte setter (dvs. bjelkene i bjelkedammen). Det var opprinnelig en lukedam, men senere har deler av den blitt omgjort til en settedam. Det at dammen både er

TREKISTEDAMMEN Den første Storhådammen man kjenner fra Varåa ble bygget i ca. 1860 og var en såkalt trekistedam. Trekistedammen ble bygget noe lenger ovenfor (oppstrøms) steindammen som er der i dag. Steindammen, slik vi kjenner den i dag, ble bygget i 1911-12. Trekistedammen var ikke ødelagt da den nye steindammen ble bygget, og deler av den ble benyttet

i Varåa under bygging av den nye steindammen. Man kan fremdeles se restene etter en smal trekiste fra trekistedammen. Disse ble brukt som skådammer i den nye dammen. Utfra 50- års jubileumsskriftet for Trysilvassdragets skogeierforening 1966 kan man lese: ”Den 25. Mars 1855 ble det opprettet kontrakt mellom Ola T. Sætre og ”Almäna Flottningen på Klara älv” om leie av grunn til damfeste. I kontrakt datert Nyhuus 14 mai 1860 gir markeierne ved Storfloen på Øvre Varåa direksjonen rett til å oppføre dam på sine eiendommer. Markeierne gir også direksjonen rett til å ta tremateriale til dammens ”Opførelse og benyttelse under flødningstiden paa den maaden at damen ikke beskadiger slaatte eller høavlinger…”

FINNSKOGMAGASINET 2021

DEN NYE STEINDAMMEN Dette er den aller første Storhådammen i Varåa man vet om, og den ble bygget av tre. Men så, allerede fra 1903, ble det diskutert å gjenoppbygge Storhådammen. Den gamle trekistedammen var, da blitt ca 50 år gammel. ”Den 10 juli 1909 hadde Ola P. Sætersmoen, H Sætre, O . Nordgaard og M. Nyhuus og damoppsynsmannen Karl Regnaasen møte på Storhådammen for å avgjøre om ”hvorvidt dammen kunne ansees å være såvidt sterk, at den påtenkte nybygning af dam kan udsættes i 1á 3 år”. De konkluderte med at utbyggingen av dammen kunne utsettes i 2-3 år. ”Den nye steindammen som i dag ble bygget i 1911-12.” Det siktes her til Storhådammen i Varåa som står der i dag. (Trysilvassdragets skogeierforening 50-års jubileums festskrift 1966). HEDMARK FYLKESKOMMUNES VURDERING AV STORHÅDAMMEN Hedmark fylkeskommune har dokumentert fløteranleggene i Trysil 1 2018 og mange av dammene i Trysil er bredt omtalt i denne rapporten. I rapporten, som er ført i pennen av Michael Hundeide, skrives det: Fløtningsdammen er av optimal betydning som kulturminne. Dette er kanskje den mest interessante fløtningsdammen i Trysil. Kulturlandskapet rundt anlegget er også viktig å ivareta. Slik det nå står, er det i ferd med å gro igjen. Det holder ikke bare å ta vare på hus og damanlegg, selve kulturlandskapet rundt dammen bør også åpnes opp. «I henhold til Handlingsplan fløterinnretninger av Hedmark fylkeskommune fra 1993, betraktes Storhådammen i Varåa å være i kategorien (kategori 1) av de høyest prioriterte fløterinsinstallasjonene når det gjelder verneverdi og fremtidige restaureringstiltak. Dammen skårer høyt i henhold til samtlige av de tre verdikriteriene, dvs. Opplevelsesverdi, kunnskapsverdi og utviklingsverdi. Når det gjelder vurderingskriterier for vern, kan det argumenteres for at Storhådammen både skårer høyt når det gjelder representativitet og sjeldenhet. Dammen er representativ ved at selve

FINNSKOGMAGASINET 2021

konstruksjonen av dammen manifesterer ulike perioder i Trysils fløtningshistorie. Blant annet er dammen både eksempel på en luke- og settedam på samme tid. Det finnes også rester fra den aller første fasen av dammens historie da den var en tømmerkistedam. Dammens sjeldenhet dreier seg kanskje først og fremst om dens omfang i kraft av å være Hedmarks største fløtningsdam. Utenom Støa kanal er Storhådammen sannsynligvis det mest markante og kjente kulturminne/ kulturmiljø fra fløtinga i Trysil». VEIEN VIDERE Å sikre Storhådammen for fremtiden krever stor innsats. Det påhviler også kontinuerlig et stort ansvar for en eier å påse at dammen er tilstrekkelig sikret for besøkende. Dette vil handle om økonomi, ansvarsavklaringer og arbeidsinnsats. Søre Trysil Historielag vil på ingen måte klare et slikt arbeid på egenhånd. Det er også slik at aktivitetsnivået i frivillige organisasjoner svinger over perioder og det vil være sårbart at en liten frivillig organisasjon alene påtar seg et ansvar som organisasjonen i perioder ikke klarer å bære. På den andre siden kjenner Søre Trysil Historielag ansvaret med å forhindre at et slikt kulturminne forringes. Som Hedmark fylkeskommune påpeker så er dette et kulturminne med stor verdi og med et stort formidlings potensial for fremtiden. Søre Trysil Historielag har konkludert med at laget skal arbeide for bevaring av Storhådammen, men at arbeidet må skje i samarbeid med flere aktører. Laget har også bestemt seg for å være en initiativtaker til at sentrale parter møtes for å drøfte mulige strategier for at vi kan slå ring om Storhådammn og starte prosesser med å ivareta, dam, bygningsmasse og kulturlandskap. Første møte fant sted i slutten av juni i fjor og de innviterte er: Trysil kommune, Hedmark fylkeskommune med representanter fra kulturarvavdeling og avdeling for klima og miljø og Anno, Trysil og Engerdal. Så må vi håpe at dette er en begynnelse på en langvarig reise for Storhådammens fremtid.

Kranskister i Solør TEKST: TERJE AUDUN BREDVOLD FOTO: TERJE AUDUN BREDVOLD OG PIXABAY.COM

et hele begynte da mine kolleger viste frem en stabel med noen små kister eller kasser oppe i tårnet på Åsnes Finnskog kirke. Senere så har de dukket opp i 5 av 6 kirker i Åsnes. Det er bare på Hof Finnskog de mangler, men så er også kirken der for ung til at det skal ligge noen der. Jeg aner ikke hva de ble kalt mens de var i bruk og hvor utbredt bruken av dem har vært, men det er blitt levert inn lignende kister eller kasser til Odalstunet også. De er i flere størrelser og alle har glasslokk og er malt svarte. Ut i fra det vi har funnet av navn i disse små kistene/kassene så var de i bruk på slutten av 1800-tallet og i begynnelsen av 1900-tallet. De har vært i bruk i anledning av begravelser, det er helt sikkert og dokumenteres av tekster som ”Hvil i fred” og lignende. Svært få av dem inneholder navn, men det kan ha vært oppgitt navn som senere har blitt fjernet. En av kassene på Åsnes Finnskog vitner om gjenbruk. Trolig er den brukt minst 3 ganger.

”De var i bruk på slutten av 1800-tallet og i begynnelsen av 1900-tallet.”

KANSKJE EN FORLØPER Det kan hende at dette er en forløper til eller et tillegg til det som i dag er kranser og buketter brukt i begravelser. I så fall kan de ikke ha stått lenge ute under åpen himmel, siden ingen av dem bærer preg av dette. Jeg har snakket med en del personer, den eldste langt over 90 år, ingen kan si de har sett dem i bruk eller har hørt om dem. Det virker som om de er brukt av de fleste samfunnslag.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Sivs

Honningkjeks Honungskex – ca 20 stk 75 g smør eller laktosefritt smør 1/2 dl sukker eller sukkerfritt alternativ 1 ½ dl spelt eller glutenfritt mel 1 dl havregryn ½ ts natron svenska: ½ tsk bakpulver 1 ts vaniljesukker 1 ts kanel 4 ss honning svenska: 4 msk honung 175 grader i 12 minutter SLIK GJØR DU Rør sammen sukker og smør. Tilsett spelt, natron, vaniljesukker, kanel og honning. Rør deigen godt sammen. Legg med teskje på bakepapir med god avstand. Trykk litt flate med en gaffel. Stek ved 175 grader i ca 12 minutter. Løsne kakene mens de er varme og la de avkjøles. Oppbevares i tett boks gjerne i kjøleskap. Holdbarhet 4 uker. Sunne og gode kjeks som er kjempegodt til en kopp te, turmat og perfekt gave.

FINNSKOGMAGASINET 2021

Tillsammans för Finnskogen Det är Finnskogen Natur & kulturparks partners som utgör den verkliga drivkraften och utvecklingen på Finnskogen. Hela idén med en regionalpark bygger på engagemang från de partner som tecknar partneravtal. Genom att olika aktörer arbetar tillsammans, ökar sammanhållningen och Finnskogen växer både när det gäller kvalitet och styrka.

Vi riktar ett stort tack till alla er partner, som på så många sätt bidrar till att sätta Finnskogen på en allt större karta. I mars 2021 har Finnskogen Natur & kulturpark följande partners, 37 st! De flesta presenteras lite utförligare på följande sidor, andra har bidragit med artiklar på annan plats i magasinet.

PARTNERS: Daltveit Reiselivsutvikling DNT Finnskogen og omegn Explore Finnskogen AS Finnskogen Adventure Finnskogen Kro & Motel Finnskogens Ost & Finnskogens Ostaffär Finnskogstua Föreningen Ragnar Sundquists Vänner Galåsen Grendelag Gjesåsen Klatrepark God Respons DA Grinnemo Hallon & Honung Hoff/Åsnes Finnskog grenderåd

Joker Grue Finnskog Kongsvinger Budget Hotel Konst & Kanot, Galleri Mellanbråten Landsjøåsen Vel Lekvattnets hembygdsförening Lekvattnets hemgårdsförening Livets Krydder Lokalradioene i Innlandet Mattila Fritid AB Norsk Skogfinsk Museum Norsk Skogmuseum Osen Småbygg Outdoor Finnskogen

FINNSKOGEN ADVENTURES Finnskogen Adventures tilbyr naturopplevelser og friluftsaktiviteter i Finnskogen og området rundt, for små eller store grupper. Våre opplevelser omfatter tiurleik og elgsafari med guide, pakketurer med overnatting i Tentstile tretelt og med lokalmat fra Finnskogen, og tur langs Flykningeruta mellom Norge og Sverige. Vil du på juvvandring eller oppleve skogens ro, lære å lage mat på bål eller padle kano står våre erfarne guider klar til å gi deg en opplevelse som du vil huske.

Republikken Finnskogen Rikkenbergets hembygdsförening Studieframjandet Örebro-Värmland Skogsängan Gård, Lekvattnet Solør Värmland Finnkulturförening Søre Trysil Historielag Søre Trysil Gredeutvalg Torsby Finnskogscentrum Ungdomslaget Samhold Valeluna, Siv Henningstad Øieren Grendeforening

TEKST OG FOTO: FINNSKOGEN ADVENTURES

Vil du gi medarbeiderne dine en sommeravslutning utenom det vanlige eller konferansedeltakerne et avbrekk fra møter eller kurs kan vi skreddersy et arrangement med utendørsaktiviteter og praten rundt bålet blir høydepunktet. Opplev Finnskogens mystikk og historie på nært hold sammen med oss! MER INFORMASJON finnskogenadventures.com

FINNSKOGMAGASINET 2021

Tillsammans för Finnskogen FINNSKOGEN KRO OG MOTELL – MIDT I HJERTET AV FINNSKOGEN Vi har følgende ting: Hytter for utleie, Motellrom, Tårnsuite, helårs campingplass, Stor brukt og antikkbutikk, landhandleri, bensinstasjon, bilverksted, kro, bar og servering med plass inntil 250 personer, møterom, dyrehage, turistinformasjon m.m. Vi har auksjoner, mange markeder i løpet av året, underholdningskvelder- ja det er liv på Finnskogen kro hele året. I år åpner vi «Før i væla» fra st. Hans.et levende museum.Stedet er bygget opp i Finnskogparken, og Oddvar Neby som har i mer enn 50 år markedsført Finnskogen på mange måter har nå sørget for at det er blitt et «levende museum» . Vi har bygget det opp med: Gammelt hus som er innredet med fine gjenstander, butikk hvor du kan få kjøpt ting som er laget i

TEKST OG FOTO: FINNSKOGEN KRO OG MOTELL

smia, lys, kort, suvenirer og antikviteter, baksthus, smie museumsbygg, postkontor, kapell, små hus innredet med gamle saker, kro som serverer tradisjonsmat, «Godis-bua» med hjemmelaget godterier, dyr finner du på området, amfi hvor det er underholdning, og plasser hvor folk kan få selge lokalmat og andre ting fra «Før i Væla». ÅPNINGSTIDER Vi kommer til å ha åpent fredag-lørdag og søndag i sommer fra klokken 12 til 16. Svullrya- 2256, Grue Finnskog Telefon: 90175084 Mail: eva@finnskogen.no Hjemmeside: www.finnskogen.no

TEXT OCH FOTO: FINNSKOGENS OSTAFFÄR

FINNSKOGENS OSTAFFÄR OCH HÅKANTORP – UPPLEV ALLT FRÅN JORD TILL BORD Det finns mycket att göra i Finnskogen. Dags för en kort bensträckare? Då rekommenderar vi ett besök i vår butik ”Finnskogens Ostaffär”. Efter eller innan du njuter av kaffe med dopp kan du botanisera bland våra egentillverkade getostar, importerade ostar, hantverk eller kanske vill du handla lite annat till kvällen.

dra friluftsaktiviteter. Du kan vara bonde för en dag och uppleva livet på gården och hjälpa till med olika sysslor som finns just den dagen. Bor du i närheten och är ute efter en kvällsaktivitet för familjen kan vi erbjuda att få träffa våra getter, lära dig att mjölka och ta en kvällsfika.

HAR DU LITE MER TID? Vissa dagar erbjuder vi guidade turer där du möter dåtid, nutid och framtid under en vandring på gården och i skogen. Du får uppleva Finnskogens skafferi och djur. Njut av stillheten och avrunda med kaffe och lite mat över öppen eld. Det går även att vandra på egen hand och ta med en picknick med lokala produkter som du bokar i förväg. Kombinera gärna med ett besök på Finnskogscentrum, en av Lekvattnets finngårdar, bad eller an-

BO HOS OSS Letar du efter boende på en gård? Då erbjuder vi en mysig offgrid stuga eller en hängmatta i skogen. Välkommen!

FINNSKOGMAGASINET 2021

FINNSKOGENS OSTAFFÄR Jolanda Bleumink & Ronald Visser Håkantorp, Lekvattnet 53 68591 Torsby +46 (0)560-50910 +46 (0)70-345 61 85 info@ostaffar.se www.ostaffar.se

Tillsammans för Finnskogen FINNSKOGEN NATUR KULTUR HELSE GÅRD OMVISNING Du kan få omvisning på Finnskogen og informasjon om Finnskogens historie etter avtalt pris.

GÅRDEN Gården er en gammel finnegård, som ble ryddet på slutten av 1700 – tallet. Gården eies og drives av Merete Furuberg. Driften skjer i samspill med familien Uherek, som opprinnelig kommer fra Slovakia. De bor i et eget hus på gården.

GÅ PÅ TUR Du kan vandre på dikterstien Åsta Holth. Passere svenskegrensen, gå på ski om sommeren i Torsby Skidtunnel eller om vinteren bruke alle de profesjonelt oppkjørte skiløypene i Mattila (ca. 20 min med bil fra gården) eller du kan spenne på deg skiene og gå fra trappa. En av Norges turistforening sine stier går gjennom gården. Finnskogtoppen Velværehotell ligger like i nærheten med dagaktiviteter.

TEKST OG FOTO: FINNSKOGEN NATUR KULTUR HELSE GÅRD

PRODUKTER Vi selger produkter fra gårdens dyr og planter: Egg, geitemelk, ost og gomme, kjøtt av gris, lam og kil- ling, grønnsaker, syltetøy, te av urter, garn til ve- ving og strikking m.m.

Velkommen! BESTILLING Ring 90 16 30 92 for bestilling - og vi forteller hva mer du kan oppleve! Følg oss på Facebooksiden og hjemmesiden til Finnskogen Natur Kultur Helse Gård.

VIL DU OPPLEVE EN SMAK AV FINNSKOGEN? Vandring i fredfull og trolsk skog, med og uten guide utenfor og på merkede stier. Tjern, sjø, elv. Skogsbær, sopp, jakt og fiske. OVERNATTING I EGEN LEILIGHET Dobbeltrom og enkeltrom. Kjøkken, stue, bad. Du kan lage maten sjøl eller bestille ferdig servert gårdsmat og finnekost etter avtalt pris. Gården har høner, kaniner, sauer og lam, mjølke- geiter og kje, mohairgeiter og kje, gris og gris- unger, hester, bier, frukt, bær, grønnsaker.

JOKER – GRUE FINNSKOG Joker Grue Finnskog opplevde en meget gledelig helomvending i løpet av 2020. Vi har snudd minus til pluss. Med hardtarbeidende ansatte, dugnadsinnstilte medlemmer og stengte grenser, viser årsresultatet flere hundre tusen kroner i pluss. Dette gir oss tro på framtiden. Butikken har vært bygdas midtpunkt i 150 år, og vi skal gjøre vårt for at den skal være knutepunktet også de neste 150. Vi utforsker

TEKST: JOKER GRUE FINNSKOG

nå hvilke muligheter som ligger der, og hvilke avgjørelser vi må ta for en levende medlemsbutikk og ikke minst sosialt samlingspunkt i årene som kommer. Joker´n vil takke våre fantastiske ansatte som står i frontlinjen. Vår uvurderlige dugnadsgjeng som legger ned utallige timer, og alle våre kunder som gjør at butikken består.

Velkommen til en hyggelig handel hos Joker Grue Finnskog. Sammen går vi inn i framtiden!

FINNSKOGMAGASINET 2021

Tillsammans för Finnskogen –N YP A

GRINNEMO HALLON & HONUNG – EN SMAK AV SOMMAR HELA ÅRET VÅRA PRODUKTER Honung Rabarbersylt med kardemumma Rabarbersaft Hallonsylt och hallonsaft Jordgubbssylt och jordgubbssaft Blåbärssylt och blåbärssaft Trattkantarellchutney

I Gräsmark på svensk sida av Finnskogen ligger den idylliska platsen Grinnemo. Där har vi vår lilla gård med nordiska bin och hallon. Vi producerar honung, saft, sylt och trattkantarellchutney av lokala råvaror. Våra produkter innehåller inga tillsatser, och de varken besprutas eller gödslas med annat än ekologiskt husdjursgödsel.

VÄLKOMMEN TILL OSS! Ivar Andreas Sars Myrli Grinnemo 161 686 98 Gräsmark Tlf. +46 (0)73 076 50 22 grinnemohh@gmail.com www.grinnemohh.se

PRISADE PRODUKTER Min sambo Ulrika och jag har utvecklat och testat våra produkter under ca 4 år, för att smak och konsistens ska bli så bra som möjligt. 2019 fick vi tredje pris i «Gastronomiska mathantverk» i Karlstad för vår trattkantarellchutney. 2020 fick vi guld för vår rabarbersylt med kardemumma. Vi säljer våra varor i lokala butiker och på lokala marknader. Besök oss också i Gräsmark, där har vi även en liten loppis. TEXT OCH FOTO: GRINNEMO HALLON & HONUNG

FINNSKOGSTUA

Opplev en tur i skogen og en rotur på Skasen. Sammen med kollegaer eller slekt og venner. Finnskogstua ligger på ei halvøy med badestrand og brygge. Det er plass til 20 personer, og hele halvøya

FINNSKOGMAGASINET 2021

TEKST OG FOTO: FINNSKOGSTUA

kan leies av en gruppe med eller uten matservering. Ønsker om overnatting for et par eller to vennepar på tur har vi imøtekommet denne våren med fire rom som har egen inngang og eget bad i hvert rom. Kjøkken er tilgjengelig for alle, og det er laget fine plasser ute med mulighet for å grille og se solnedgangen speile seg i vannet. Frokostplassen er like ved vannet der endene koser seg i morgensola. UTSIKTEN Tur til gapahuken på Utsikten anbefales,

og en tur til ljørkoia Langmyrkoia hvor det er fint å innta lunsjen med utsikt over elva Rotna eller innsjøen Skasen. HYTTER Enklere hytter kan leies, Fløterkoia og Sætervollen, de ligger ved vannkanten og byr på hyggelige stunder for familien.

Velkommen til Finnskogstua! Røgdenvegen 2293, 2218 Lunderseter Telefonnummer: +47 91303661 E-post: ingrid@finnskogstua.no www.finnskogstua.no

–

Tillsammans för Finnskogen GALLERI OCH KAFÉ MELLANBRÅTEN – BOENDE MED FRUKOST OCH WORKSHOPS NIO FRAMGÅNGSRIKA ÅR Efter nio framgångsrika år med vårt lilla galleri och kafé med hembakad tårta, våfflor, bröd och kaffespecialiteter. Handgjorda alster tillverkade av naturliga material omkring oss, till exempel trä, ull, siden, halvädelsten, svamp och bär, gav oss år 2020 en oväntad paus i form av Coronapandemin. Vi använde tiden till en dröm vi länge har haft. Många gäster på vår terrass har frågat om man inte också kan övernatta hos oss. Den vackra omgivningen, utsikten över sjön, lugnet, tillgången till skogarna, fiskeparadisen och de fantastiska möjligheterna att paddla kanot runt omkring oss, väckte helt enkelt en önskan om att stanna längre! BOENDE I CIRKUSVAGN År 2020 fick vi chansen att göra denna önskan till verklighet. Detlef byggde en härlig cirkusvagn och jag inredde den på ett traditionellt och aningen utomordentligt vis. Vagnen är 5 m lång, har en 140 cm bred himmelsäng med utsikt över sjön, en induktionshäll, ett bord med stolar, en tvättskål med vattenkanna, en kamin och en liten terrass med ett

bord och stolar. En toalett finns vid huvudbyggnaden (10 m bort) och duschen finns vid bastun (5 m bort, kallvatten). Sjön, med bryggan, ligger på andra sidan den föga trafikerade vägen nedanför vår tomt, ca 30 m bort. Ni kan äta frukost på er lilla terrass, eller på kaféterrassen om ni vill. Cirkusvagnen är tänkt till 1-2 personer och frukosten ingår i priset. Hemgjord sylt, hembakat bröd och ägg från våra frigående höns hör också till.

TEXT OCH FOTO: GALLERI OCH KAFÉ MELLANBRÅTEN

Det lönar sig att övernatta hos oss. Kom gärna hit och känn den speciella Lekvattnet-andan. Hjärtligt välkomna önskar Sabine och Detlef!

VANDRING Ni kan vandra 7-Torpsleden och besöka Ritamäki eller Torsby Finnskogscentrum. Vandra vidare till Skogsängan med sin lilla gårdsbutik eller till Finnskogens Ostaffär med sina getost-specialiteter. Det går också att titta på när en ny kanot skapas i Detlefs verkstad. WORKSHOPS Delta i någon av våra workshops som vi erbjuder: Tova din egen väst eller något mindre (barn kan också delta), dreja din egen skål eller skulptur, svarva din egen tallrik eller måla en sidenhalsduk. Mycket är möjligt. Alltihop här i Lekvattnet!

ÖPPETTIDER Om allt blir bättre med pandemin har vi öppet 24 juni – 05 september. Galleri och kafé Torsdag - Söndag 12.00-18.00 Workshops Måndag, tisdag, onsdag efter överenskommelse, det är bara att ringa! GALLERI & KAFÉ MELLANBRÅTEN Sabine och Detlef Schulz Lekvattnet 26 68591 Torsby 0046730586584 konstochkanot@googlemail.com swedenarts.jimdo.com

FINNSKOGMAGASINET 2021

Tillsammans för Finnskogen KONGSVINGER BUDGET HOTEL – PERFEKT FOR EN OPPLEVELSESRIK BASEFERIE Finnskogen er stor og magisk, og byr på mange spennende natur- og kulturopplevelser. Oppdag Finnskogen med Kongsvinger som base. Her kan du bo på Kongsvinger Budget Hotel, med moderne og komfortable rom til gode budsjettpriser.

TEKST OG FOTO: KONGSVINGER BUDGET HOTEL

Velkommen til oss! Telefon: +47 62 20 35 35 booking@kongsvingerbudgethotel.no www.kongsvingerbudgethotel.no

OM HOTELLET Vi er et smarthotell med kodelåser, som gir deg fleksibel og automatisk inn- og utsjekk. Våre 24 rom er i moderne stil, har behagelige senger, bad med dusj, TV med 18 kanaler og WIFI. Gratis kaffe/te i vår hyggelige lounge og kjøleskap på alle rom. PERFEKT UTGANGSPUNKT Kongsvinger er en av byportalene til Finnskogen, og er også et perfekt utgangspunkt for mange gode opplevelser i Kongsvinger og grensetraktene, eller om du er på gjennomreise.

–N Y

VALELUNA MATKULTUR Er du glad i natur og matkultur? Da kan Valeluna være noe for deg. Valeluna ligger ved den vakre sjøen Homsjøen i Lundersæter. Den gamle plassen har vært i min familie i flere generasjoner. Jeg er opptatt av å ta vare på den verdifulle matkulturen og formidle dette videre til neste generasjoner. Her har jeg min bigård. Honningbiene er livsviktige for vår matproduksjon. Valeluna er stedet for inspirasjon og matglede. Nyt den rene og friske luften. Den unike og uberørte naturen i Finnskogen gir magiske opplevelser som gjør godt for kropp og sjel. • • •

TEKST OG FOTO: SIV HENNINGSTAD

VELKOMMEN TIL SJARMERENDE VALELUNA! Valeluna Siv Henningstad Partner Finnskogen Natur & kulturpark 2218 Lundersæter Tlf.0047 92036994 siv.henningstad@sivshus.com lunderseter.blogspot.com

Bakedag på takke Bier og honning Matkultur

FINNSKOGMAGASINET 2021

–

Tillsammans för Finnskogen LOKALRADIOENE I INNLANDET – NORSK LOKALRADIO PÅ FINNSKOGEN På norsk side av grensen har de norske lokalradioene god dekning på både FM og DAB. Lokalradioene i Innlandet AS driver fire radiokanaler med blant annet Finnskogen som nedslagsfelt. Dette er Radio Kongsvinger, SolørRadioen, ElverumsRadioen og TrysilRadioen. Alle radiokanalene har egne lokale nyhetssendinger, og i tillegg kan man følge med på nyhetsbildet i Innlandet fylke. Lokalradioene har ofte reportasjer og nyheter fra Finnskogen, og gir lytterne et type innhold ingen annen norsk radiokanal kan gi. Etter at de nasjonale radiokanalene i Norge ikke lenger ville sende på FM i 2017, er det kun lokalradioene som kan lyttes på gjennom FM-båndet i Norge. I tillegg har lokalradioene bygget ut sitt eget DAB-nett, som fortsatt er under utbygging. Blant annet jobbes det med å etablere en ny DAB-sender på Grue

NORSK SKOGMUSEUM

–N YP A

VELKOMMEN TIL NORSK SKOGMUSEUM! Hos oss kan hele familien lære om jakt, fangst, fiske, skog, skogbruk og skogindustri. Vi har god plass, både ute og inne. Glomdalsmuseet, som ligger rett over elva, er inkludert i billetten. Velkommen til et trygt og interessant museumsbesøk i Elverum – hele året!

–N YP A TEKST OG FOTO: LOKALRADIOENE I INNLANDET

TEKST OG FOTO: NORSK SKOGMUSEUM

–

Finnskog det kommende året. Finnskogen er viktig for Lokalradioene i Innlandet, både innholdsmessig og dekningsmessig. Mange som bor på Finnskogen følger daglig med på lokalradioen sin.

LOKALRADIOENE I INNLANDET AS Bjørn-Martin Brandett, Redaktør Telefon 977 60 082 radioene.no VÅRE LYTTERFREKVENSER: Radio Kongsvinger: FM 100.8, 102.7, 104.4, 105.6 SolørRadioen: FM 101.2, 105.1 ElverumsRadioen: FM 88.2, 99.3 TrysilRadioen: FM 103.7 Alle kanaler er også tilgjengelig via DAB og Internett.

–

OSEN SMÅBYGG Osen Småbygg er et lite firma som startet med boder, annekser og garasjer sommeren 2013. Vi vil levere over hele Sørog Midt-Norge. Alle bygg tilpasses utseende til hyttene der vi leverer. Vi leverer også til privathus. Vårt mål er å bli størst på oppsetting av disse byggene.

–N YP A

TEKST OG FOTO: OSEN SMÅBYGG

KONTAKT Daglig leder Lars Erik Kjelsrud Tlf: 473 44 230 Mail: lars-erik@osensmabygg.no osensmabygg.no

skogmus.no annomuseum.no

FINNSKOGMAGASINET 2021

–

Tillsammans för Finnskogen OUTDOOR FINNSKOGEN «NEVERSKOMILA» Nå kan du få prøve tradisjonelle neversko på vandring med Outdoor Finnskogen! De gamle skogfinnene var allsidige i sitt håndverk, og benyttet neversløyd til å lage mange nyttegjenstander, inkludert flettede neversko! Nå kan du få erfare hvordan det er å gå med slike sko på tur! «Neverskomila» som guidet vandring får sin debut våren 2021, med gjester fra Finnskogtoppen. Finnskogtoppen har blitt en god samarbeidspartner av Outdoor Finnskogen. Ei neverskomil ble regnet for å være ca. 16 km lang, den distansen neverskoene tålte før de måtte bøtes på, eller bli byttet ut med nye. Vandringene i Outdoor Finnskogens regi vil som regel være kortere, så vi er sikre på å komme helskodd i mål…

TEKST OG FOTO: KNUT EGIL BEKKEVOLD

AKTIVITETER Tradisjonelt friluftsliv, naturopplevelsens kvaliteter og skogfinsk kultur er en rød tråd gjennom aktivitetene. Kurs og guidede turer med kano og SUP kommer til å være sentrale aktivitetstilbud også denne sommersesongen, i tillegg til at vi jobber med å utvikle vår friluftslivscamp på småbruket Steinreisberget (Lunderseter).

KONTAKT: Du kan lese mer om oss på nettsiden, og følg oss gjerne på sosiale medier. post@outdoorfinnskogen.com Tlf: (+47) 95175196 outdoorfinnskogen.com

NEVERFLETTING Vi satser også på å holde kurs i neverfletting i løpet av sommerhalvåret.

LIVETS KRYDDER – MER ENN EN BUTIKK TEKST OG FOTO: LIVETS KRYDDER

EN FRODIG ”BAZAR Vi ønsker velkommen til en frodig ”bazar”, og kan by på mangfoldig utvalg av unike dameklær for den bevisste dame. Stort utvalg i smykker og belter og noe sko. Vi fører merker som ”E”, My Soul, Mariedal, Boheme, Circle Angel, Elvira, Aino m.m. Gaveartikler fra bl.a. Bjørn Wiinblad, Kay Bojesen, Magnor glassverk, Klart glass, Klippan, Sika design, Bengt og Lotta og mye mer. Kaffe, te, krydder, oljer fra Cemo. Spennnede gaveartikler fra Sør-Afrika har vi også. Vi satser på kvalitetsvarer og mest naturlige stoffer som lin, bomull, viskose og ull.

FINNSKOGMAGASINET 2021

GLADJAZZ I HAGEN På sommeren kan vi tilby en kopp kaffe og is servert i hagen. Vi vil arrangere gladjazz i hagen - følg med på nettsida.

Livets krydder - mer enn en butikk, unn deg opplevelsen! Hjertelig velkommen! KONTAKT Livets krydder Reiargutua 2, 2260 Kirkenær (nær Skaslien gjestgiveri) Tlf. 95796818. Mer info: nettsida og Facebook. livetskrydder.com

Tillsammans för Finnskogen RIKKENBERGETS HEMBYGDSFÖRENING BYN Byn Rikenberget ligger i Torsby kommun, ca 3 km nordväst om Bjurberget, ca 8 km från norska gränsen och ca 60 km norr om Torsby. Byn består av minst 8 torp/ gårdar av vilka 7 st var bebodda så sent som på 1960-talet. Gårdarna från söder är: Jolbärsfallet, Skräddartorpet, Kallstan, Dalen (Skomakarn), Backen, Därner, Kallestorpet och Därnol. Vid Därner och Kallestorpet finns inga byggnader kvar. BERGET Berget Rikenberget utgörs av en bergskedja bestående av 4 berg/åsar. Den högsta toppen, Nobbora, är 567 m.ö.h. Rikenbergets sluttningar har en rik flora tack vare att berget har inslag av hyperit. Här växer bl.a blåsippor, tibast och Sveriges nordligaste vilt växande lindar. Intill rökstugan växer den sällsynta svampen Sumpjordtunga. GÅRDEN På gården Kallstan har Rikkenbergets hembygdsförening sin verksamhet.

TEXT OCH FOTO: RIKKENBERGETS HEMBYGDSFÖRENING

Gården kallas ”Finngården Kallstan Rikkenberget” och består av 7 byggnader. Den viktigaste byggnaden på gården är rökstugan och den fungerar som navet i hembygdsföreningens verksamhet. Andra byggnader på gården är skogsarbetarbostaden kallad ”Algots stuga”, logen som är sammanbyggd med ladugården, undantagsstugan, mindre hölada, sommarladugård samt skogskojan. När man besöker gården får man en uppfattning om ättlingarna till skogsfinnarna och deras liv och verksamhet. MER INFORMATION För mera information om årets verksamhet, öppettider och program på Rikkenbergets Hembygdsförening och Finngården Kallstan: hembygd.se/rikkenberget

Alla hälsas välkomna till Finngården Kallstan Rikkenberget!

SOMMAREN 2021 Planeringen för sommarprogrammet 2021 pågår med vissa restriktioner på grund av pågående pandemi. Vid en någolunda normal sommar så ser programmet ut som följer: VÅFFLOR, KAFFE & LOPPIS Servering av våfflor och kaffe samt loppis. Varje lördag-söndag med start 26 juni t.o.m. 29 augusti. FRILUFTSGUDTJÄNST Lördag 26 juni (midsommardagen), deltagarna bjuds sedvanligt på kyrkkaffe. RÖKSTUGANS DAG Lördag 3 juli, med blomstervandring, rök i rökstugan, kolbulle, enkel underhållning mm. FINNGÅRDENS DAG Lördag 14 augusti, servering av motti och fläsk, enkel underhållning mm. EXTRAÖPPET Vi har även funderingar på att ha extraöppet en vecka i juli, kanske med en musikafton. Vi hoppas att pandemin avtar och att gränsen mot Norge kan öppnas, vi saknar norrmännen och längtar efter besök från broderlandet!

FINNSKOGMAGASINET 2021

Tillsammans för Finnskogen SOLØR-VÄRMLAND FINNKULTURFÖRENING

TEXT OCH FOTO: SOLØR-VÄRMLAND FINNKULTURFÖRENING

FÖRENINGEN Kristi Himmelsfärdshelgen 1957 hölls ett förberedande möte på Hotell Björnidet i Torsby där 22 personer från två nordiska länder enades om att bilda en förening vars syfte var att bevara kulturen från, och utveckla samarbetet med, ett tredje nordiskt land. Först i juni 1958 hölls det första konstituerande mötet på Finnetunet i Svullrya där bl.a. följande programförklaring antogs;

för alla som är intresserade. Så snart det går arrangerar vi också en ny bussresa till Finland där vi besöker olika resmål med anknytning till de skogsfinska släkterna som kom till våra trakter.

Solør-Värmland Finnkulturförening är en sammanslutning som vill främja vänskap och samarbete mellan de skandinaviska finnskogarna. Den vill verka för bevarande av den gemensamma finnkultur som finns i dessa bygder. Den vill främja samarbetet med utvandringsorderna i Finland genom anordnande av resor till dessa orter och mottaga och arrangera liknande besök från Finland inom föreningens verksamhetsområde. Den vill verka för utväxling av medborgare från respektive länder för längre och kortare vistelse hos stamfränder.

ARRANGEMANG Sextiotre år senare försöker medlemmarna fortfarande leva upp till programförklaringen. Visserligen har den pågående pandemin medfört stängda gränser och restriktioner för olika arrangemang, men så snart eländet är över så är vi beredda att återuppta normal aktivitet igen. Då kan vi återigen träffas för musikunderhållning på föreningens finngård Purala vid Röjdåfors. Kanske vara med om en vandring över Moldusen till vår andra finngård, Abborrtjärnsberg. Eller delta i bussrundturen ”Bli kjent med finnskogen” som ordnas vid Finnskogdagene i Svullrya den andra helgen i juli. Där kan man också handla litteratur vid föreningens bokbord och T-tröjor med de skogsfinska släktnamnen tryckta över bröstet. Vill man bara diskutera släkt och kulturarv eller DNA-testning med föreningens medlemmar så finns kunniga sådana alltid på plats. Medlemstidningen ”Finnkultur” fortsätter att utkomma med fyra nummer per år och facebook-sidan är tillgänglig

KONTAKT SVERIGE: Niclas Persson Tenhuinen E-post: klemmetan@telia.com KONTAKT NORGE: Jan Myhrvold E-post: jan@fennia.nu

Nr. 4 - 2020 44. årgang

Røykovnen står fremdeles i Mattila Foto: Birger Nesho . Se mer på side len. 37.

BLI MEDLEM Medlemsavgift: 250 kr/år Norge: bankkonto 1830 20 60874 Sverige: BG 5280-0299 Uppge namn, adress och e-mail vid betalning.

Finska släktn amn i mellersta Sverig e och Norge del 15

FINNSKOGDAGENE 2021 Finnskogdagene 2020 gikk fløyten pga pandemien. Regjeringen i republikken beklager dette på det sterkeste, men gir ikke opp! Årets Finnskogdager skal gå av stabe-

FINNSKOGMAGASINET 2021

En Veteläinen forteller

–N YP A TEKST OG FOTO: REPUBLIKKEN FINNSKOGEN

len første helga i september, den 3.- 5.september, og vi planlegger som om koronaen gjør det mulig. Så får vi krysse fingrene! finnskogdagene.no

–

Tillsammans för Finnskogen SKOGSÄNGAN GÅRD – DEN LILLA GÅRDEN PÅ FINNSKOGEN Du kanske vill komma bort från vardagen, stressa ner och bara vara här och nu. Du bokar en av våra stugor med lite olika storlekar med plats för bara dig eller hela familjen. Du känner lugnet och harmonin som infinner sig när du kommer hit till oss, och du upplever Finnskogen på nära håll. Här finns alltid något att uppleva under årets alla månader. Känn den härliga doften på våren när jorden tinar och värms upp av solens strålar. Sitt mot en solvarm vägg med en bok. Botanisera och se alla träd och blommor vakna, djuren som föds, bin och humlor som börjar flyga. Skogsbada, vandra, bada i tjärnen eller sjön, ta en tur i båt eller kanot. Varför inte följa med på safari för att se några vilda djur. Eller varför inte känna kylan och blåsten komma på hösten, kryp in och tänd en eld i spisen för att känna värmen. Laga en god gryta av allt som har skördats under sommaren och hösten som du kan köpa i vår gårdsbutik.

Vi utökar dessutom odlingen under sommaren 2021. På vintern finns det fina längdskidsspår i omgivningen. Du kan boka en skotersafari med guide eller ta med din egen skoter för att åka på skoterlederna i anslutning till gården. Eller varför inte bada i den vedeldade bastun, slappna av i relaxen och njuta av utsikten.

TEXT OCH FOTO: SKOGSÄNGAN GÅRD

VÄLKOMMEN TILL OSS! Skogsängan Gård, Lekvattnet Anette & Janne Back Olsson Anette +46 (0)70 511 87 13 Janne +46 (0)70 511 87 14 info@skogsangan.se www.skogsangan.se Följ oss gärna på facebook eller instagram

STUDIEFRÄMJANDET ÖREBRO-VÄRMLAND TEXT OCH FOTO: STUDIEFRÄMJANDET ÖREBRO-VÄRMLAND

Studiefrämjandet är ett av Sveriges 10 studieförbund och det tredje största. Vi finns i hela Sverige. Studiefrämjandet är politiskt och religiöst obundet och vi arbetar inom flera ämnesområden, bland annat jakt, fiske, fågel, hund, hantverk, dans, teater, odling, spelkultur, musik och hållbarhet. Vårt kontor i Torsby har också Finnskogen som sitt speciella område och flera föreningar, partner och andra har haft studiecirklar kring finnkulturen i samarbete med Studiefrämjandet. Avdelningen Örebro-Värmland är partner i FNK sedan 2015.

HAR DU LUST ATT FÖRDJUPA DIG INOM NÅGOT? Det krävs endast tre personer för att kunna starta en studiecirkel och många cirklar går att genomföra digitalt. Folkbildningens pedagogik går ut på att man lär av varandra, tillsammans, något som gör det lätt att vara med i en studiecirkel. VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA OSS SÅ FÅR DU VETA MER! På vår hemsida finns kontaktuppgifter till våra lokalkontor, bl a i Torsby och Arvika. studieframjandet.se/varmland

FINNSKOGMAGASINET 2021

Tillsammans för Finnskogen TORSBY FINNSKOGSCENTRUM – DET SKOGSFINSKA KULTURARVET I FOKUS Den som passerar Lekvattnet kan knappast missa den iögonfallande byggnaden med de enorma trädstammarna på fasaden, som tornar upp mot himlen. Torsby Finnskogscentrum är centralt beläget i den tidigare skolan. Byggnaden har efter ombyggnationen 2014 uppmärksammats och inspirerat internationellt. Sedan dess har besökare strömmat hit. EN KNUTPUNKT I FINNSKOGEN På Torsby Finnskogscentrum möter du en bit unik nordisk historia och många fängslande människoöden. I flera utställningar belyses arvet efter svedjefinnarna men också andra grupper som bodde i och formade det gränslösa nordiska skogslandskapet. Varje år besöker hemvändare, finnskogsättlingar, ortsbor och nyfikna norrmän, svenskar och finnar finnskogscentrum som har blivit en knutpunkt för finnskogsturister och fritidsforskare som vill ta sig vidare ut på finnskogen.

FINNSKOGMAGASINET 2021

TEXT: TORSBY FINNSKOGSCENTRUM FOTO: AIJA SVENSSON OCH TORSBY FINNSKOGSCENTRUM

HITTA RÄTT – I LANDSKAPET, ARKIVET OCH DATABASERNA Här kan du få guidning och kunskap som leder dig vidare ut till de många platser i landskapet som svedjefinnarna gjorde till sina i början på 1600-talet. Kom tillbaka, ta en fika, låna gratis Wifi och ladda din mobil eller sök efter mer kunskap i arkivet och databaserna. Här finns en mängd historiska foton, litteratur och specifika fakta kring gårdar som funnits i området. ÅRETS SOMMARUTSTÄLLNING I sommarens utställning ”Människor på skogen” får vi möta människor som lever och verkar här idag och ges smakprov på hur livet på finnskogen ser ut. Fotografierna är tagna av den sverigefinska dokumentärfotografen Aija Svensson som fångades av en vardag långt ifrån konsumtionskulturen.

NYHET! VANDRA MED GUIDE En nyhet för sommaren 2021 är vandringar med guide längs 7-torpsleden och till finngårdarna Ritamäki och Karmenkynna. Läs mer och boka guidad vandring på: varmlandsmuseum.se/finnskogscentrum

GUIDNING TILL FINNSKOGEN I MOBILEN Vandrar du hellre på egen hand finns flera guider till finngårdarna och Finnskogcentrum att ta del av genom appen Värmlands Museum. Den är gratis och finns att ladda ner där appar finns.

Obs! HEMLAGAD REKLAM Bara för dig.

Vasserudskolan 2021

Vasserudskolan 1941

Din lanthandel inom reklam. RM Reklam & Tryck är en familjeägd reklambyrå belägen i den före detta Vasserudskolan 3 kilometer norr om Torsby, Värmland. Det är vi som har fått äran att producera FinnskogMagasinet 2021. Vi jobbar med kunder från hela Sverige och hjälper dig med hela processen från idé till färdig produkt. Även norska kunder är varmt välkomna! Företaget har idag två anställda; Peter och Elin Dahlström. Vi jobbar alltid för att hitta kreativa idéer som ska ge ett effektfullt reklambudskap för våra kunder, oavsett om du tänker stort eller småskaligt. Några av våra huvudområden är tryck, webb, design, layout och skyltar. Vi har även gjort flertalet böcker, bland annat hembygdsböcker. Välkommen att höra av dig så kan vi säkert hjälpa dig med dina önskemål!

RMSHOP.SE Under våren 2021 lanserade vi vår nya webbshop. Just nu hittar du flera typer av produkter där. Vi säljer bland annat boxskyltar, dressyrskyltar, varningsskyltar och dekaler. Du hittar också våra självkopierande blanketter i shoppen, omåttligt populära hos både stora och små företagare! rmshop.se

rmreklam.se

info@rmreklam.se

0560-134 80

rmreklam

rmreklam.se