6 minute read
Att förstå sin omvärld bättre
Att förstå sin omvärld bättre
Det är inte alltid så lätt att vara meteorolog. Att spå i väder och göra prognoser. Trots tillgång till datorer och satelliter vet vi att det blir fel väderprognos ibland. I arbetslivet är vi, chefer och medarbetare, en typ av metrologer som spår framtiden för oss själva, företaget och marknaden. Vad är egentligen en bra prognos? En som talar om hur det skall bli eller en som säger det vi vill höra?
Frågar man butiken i city kommer de att säga att molnigt och skurar är bra väder, för då kommer människor och handlar. De väljer bort badstranden. Frågar man kajakuthyraren svarar han att lätt vind och soligt är det optimala vädret. Vi har således olika ”Det krävs ett helt nytt sätt uppfattningar om vad som är ”bra väder”, att tänka för att lösa de då vi i första hand tänker på det som gyn- problem vi skapat med det nar vår egen verksamhet eller helt enkelt gamla sättet att tänka.” vår kropp och själ. Arbetslivet har sitt eget Albert Einstein väder. Tidspress, högkonjunktur, lågkonjunktur, omorganisation, byte av chef, Nya kunder, missade kontrakt, gamla kunder, orderingång och deadlines är alla ett slags väder som ändras över tid och är önskat eller oönskat i stunden. Trots det måste vi förhålla oss till företagets väder på något sätt.
Vi har en samhällstrend att inte göra som vi blir tillsagda.. Det var inte så länge sedan man gjorde som doktorn sade och så var det inte mer med det. Det fanns en tid när vi skulle göra vad som helst i vår planering för att hålla en läkartid. Vi kunde bokstavligen vända upp och ned på vardagen för att komma i tid. Idag gör vi inte det, vi ändrar inte bara tiden, vi ändrar läkare och plats, allt för att det skall passa oss själva. Förr ställde många av oss gärna upp som ungdomstränare i fotboll eller någon annan idrott. Vi lovade bort varje måndag och torsdag för hela säsongen. Lite vinterträning ovanpå det var inte heller det något problem. Idag ser inte våra liv ut så att det längre är möjligt. Vi vill gärna ställa upp men utifrån ett mer flexibelt schema.
Väl hemma i soffan rutade vi in våra liv efter tv-tablån. Var det en fin sommarkväll med solnedgång gick vi ändå inomhus för att se Allsången på Skansen. Nu sitter vi kvar tills solen gått ned och temperaturen sjunkit bortom bekvämlighetens horisont, och streamar istället programmet i efterhand. Den yngre generationen är uppväxta i den här kulturen och vi äldre säger att de är bortskämda och curlade. Sanningen är dock den att det är så vårt samhälle ser ut och att nya förändringar hela tiden kommer. Det är en trend och det som sker säger oss alla något om vad vi behöver tänka på för att fungera både idag och imorgon. Vårt sätt att leda och organisera vårt arbete måste hänga med i den här utvecklingen, och vi måste konstruktivt kunna samtala om den annars hamnar vi på efterkälken eller ställer till det för oss själva.
Vem väljer vem?
Ett av de mer allvarliga problemen för företag idag är att många medarbetare väljer sin chef eller vilket företag de vill arbeta på. Det är ett tyst val och ligger på ett mentalt plan. Ledarskap är att låta sig påverkas av någon och följa denne. Vi kan se att framför allt talanger, noga studerar om chefen är en resurs för mig och min utveckling eller inte.
Har chefen förmåga och möjlighet att leda är det positivt, har denne inte det söker jag mig någon annanstans. Idag är det många fler som vet sitt värde, eller i vart fall funderar över det. Mitt värde som person och medarbetare vägs sedan mot vad jag själv får tillbaka. Tas min potential tillvara och får jag utmaningar så att jag kan växa? Många är de chefer som inte riktigt förstår vad som pågår, och vi skulle vilja uppmana alla chefer att fundera på vad de måste göra för att själva bli valda.
För att du och ni som företag skall attrahera de medarbetare ni behöver för att kunna lyckas med det ni tänkt er, då behöver er mjukvara i företaget var tillräckligt utvecklad. På så sätt är mjukvara en hårdvara.
Särskilt allvarlig blir situationen om medarbetaren valt bort sin chef men väljer att stanna i företaget. Om så är fallet kan det uppstå en del lustiga fenomen, handlingar och beteenden. När människan bestämt sig för att överleva blir hon även duktig på att ”spela spelet” eller ”acceptera det olämpliga”. Ett problem med det är att ärlighet och öppenhet får stryka på foten, två saker som är livsviktiga i all mänsklig samverkan.
Missar jag tåget?
Tåget är en metafor för mänsklig utveckling, och en del inte bara håller på att missa tåget, de försöker hindra det från att avgå. Det som sker är att samhället är inne i ett paradigmskifte, enligt framtidsanalytikern Troed Troedsson (www.troed.com). Med det menas bl.a. Att vi förändrar vissa av våra mönster för samverkan. Det som igår var viktigt och svårt, är imorgon inte det på samma sätt. I början på 1900-talet var man kompetent och efterfrågad om man var stor och stark. Var man liten och klen klarade man inte av arbetet i hamnen där tunga säckar med exempelvis mjöl skulle lossas för hand. I energiparadigmet låg man före om man hade tillgång till just energi och kraft. När människan sedan utvecklade maskiner som kunde göra arbetet både bättre och snabbare till en lägre kostnad, var tillgången på energi inte en konkurrensfördel längre. Vi förflyttades till kunskapsparadigmet. Den som hade mest kunskap och information hade övertaget och därmed konkurrensfördelarna. Universiteten blev fler och snart hade alla orter i Sverige någon form av högskola. Hade du en examen och en titel kunde du känna dig rätt säker i tillvaron. Sedan hände något. En civilingenjör i Indien kunde utföra mitt arbete till en lägre kostnad, när jag dessutom låg och sov. Kunskapsfördelen blev inte lika tydlig längre. Dessutom gick utvecklingen snabbare och snabbare, så formen för att lära sig saker, exempelvis gå sex år på Universitetet, blev hopplöst långsam och otidsenlig. När kunskap inte längre var en konkurrensfördel förflyttade sig människan och samhället in i förståelseparadigmet. Där är vi nu, även om inte alla riktigt har sett det än. Kunskap är fortfarande viktigt, men vad som är ännu mer viktigt är förmågan att sammanställa eller sammansmälta all kunskap till något bra som kanske ännu inte existerar eller har prövats.
Det är den här förmågan som kallas för förståelse. Det är i förståelsen för det ännu än inte upptäckta som konkurrensfördelarna kommer att ligga. Innovation är ett populärt modeord. Innovation kan skapas om man släpper lös den kraften i ett företag genom att ta tillvara det som kommer fram. Innovation är inget som skapas uppifrån via en ledning som talar om vad det är. Innovation växer fram i en motivation att skapa för ett specifikt syfte, det är inget man kan få genom att gå en kurs eller följa en policy uppifrån. En klok person sade till mig en gång att utan spaning, ingen aning. Gå gärna på spaning i just din omvärld, vilka trender kan du se som påverkar ditt företag och er bransch? Hur påverkar det du ser på kort respektive lång sikt? Vad behöver då du och ni i företaget tänka på?
