5 minute read
Verktyg 6 – Effektiv feedback
Verktyg 6 Effektiv feedback
Feedback är nödvändigt för att gruppen ska nå sina mål. När man pratar om klimat och stämning i grupper så är feedback ett viktigt verktyg. Antingen kan man ge och ta effektiv feedback eller så kan man det inte. Det är givetvis en skala man rör sig på, men människor man möter i arbetslivet har alltid en uppfattning om just feedback på sin arbetsplats. Ofta upplevs det att man får för lite feedback. Att ge feedback handlar inte om hur andra är utan hur du påverkas av dem, positivt och negativt. Feedback möjliggör utveckling av grupper, individer och organisationer. Feedback och måluppfyllelse hör ihop och utan återkoppling blir vi delvis blinda.
Feedback hjälper andra att förstå att de är sedda, betydelsefulla och intressanta. Verktyget feedback kan med fördel användas inom områdena samspel/samarbete, prestation, beteenden, målarbete och allt det som en person ber att få feedback på. Feedback skapar tillit om avsikterna med den är goda. Ibland används feedback för att ”platta till” någon. Oavsett om man ger feedback på rätt sätt, så är det inte feedback utan påhopp. Man kränker och förnedrar istället för att hjälpa.
Frågor som påverkar feedbackklimatet:
● Hur tycker de andra att jag fungerar i gruppen? ●
Är stämningen sådan att jag kan tala om för de andra hur jag tycker de fungerar?
Kan jag tala om hur jag känner mig och vad jag upplever?
Kan jag fråga de andra hur de upplever mig och hur jag sköter min del av arbetet?
Om man i en grupp kan ställa den här typen av frågor skapas förutsättningar för förändring och utveckling av samarbetet och därmed möjligheter att nå målet snabbare och effektivare. Syftet med feedback är att den ska hjälpa andra att fungera bättre i arbetet, i samspelet med dig och andra.
En person får genom feedback möjlighet både att utveckla ett redan fungerande beteende och att ändra ett mindre lämpligt beteende. Den som ger feedback beskriver sina reaktioner på den andras handlande. Mottagaren bestämmer själv om och i så fall hur han vill använda informationen. Att feedbacken är levererad innebär inte automatiskt att det blir en förändring. Du och andra väljer själva om det blir så.
Att ta emot feedback
Att ta emot feedback kan vara lika svårt som att ge. Feedback kan få oss att rodna och försöka negligera vår egen betydelse genom att vifta bort berömmande ord med uttryck som ”Äsch, det var väl inget”. Feedback kan också utlösa ett behov av att förklara sig eller försvara sig eftersom ens egen uppfattning om situationen ofta skiljer sig från den som avsändaren har. För att kommunikationen ska kunna hållas öppen och för att fortsatt feedback ska uppmuntras är det därför viktigt att anstränga sig att lyssna till den feedback som ges. På så sätt visar vi att feedback är välkommen även om den kan vara obehaglig, och vi visar också avsändaren att vi respekterar dennes känslor och tankar kopplat till Det kan vara halt i trappan, mitt beteende. det gäller att se upp! Att lyssna innebär i det här fallet samma sak som att vara tyst, se på personen och försöka förstå vad denne vill säga dig. Du kan ställa klarläggande frågor och du kan använda ett lyssnande kroppsspråk med nickningar och annat. När vi väl har tagit emot feebacken kan vi klargöra eventuella missförstånd.
De olika sätten att ta emot feedback kan illustreras med ”feedbacktrappan”, en ”mental trappa” eller tillstånd man kan befinna sig i. De olika stegen visar vilken inställning eller mottaglighet jag har i feedbackögonblicket. Gemensamt för de tre nedersta stegen är att om jag befinner mig där, så får feedbacken ingen verkan eftersom jag inte tar
emot den. Om jag förkastar, försvarar och förklarar så lyssnar jag inte på budskapet. Det är först på fjärde steget – Förstå, som jag är och visar mig mottaglig för feedbacken. Feedbacken har en chans att ”nå fram”.
Om feedbacken sedan leder till något, med förändrat beteende eller motsvarande är ditt eget val. Du avgör om du vill och om det ska bli något. Det är trappans femte steg och heter ”förändring”.
Att ge feedback
Om du berättar om dig själv, hur du känner dig och hur du reagerar så blir det naturligt för omgivningen att tala om för dig hur du uppfattas. Det finns oftast ett samband mellan det förtroende den enskilde visar andra och den öppenhet denne får tillbaka.
Ett annat ord för feedback är återkoppling. Det innebär att andra och omgivningen återkopplar synpunkter och annat på det jag gör i och med min omgivning. Det finns en bra form för att ge feedback som kallas ”Jag-budskap”. Metoden kallas så för att den som öppnar diskussionen utgår från sig själv och sina egna behov och ger feedback i jag-form. Jag-budskap innebär att man på ett sätt som är ärligt och rakt talar om:
Beteende: Vad jag ser, hör eller uppfattar. Känsla: Vad jag känner när jag ser det jag ser. Konsekvens: Vilka mina reaktioner blir och vad jag skulle vilja se hände istället.
Exempel: När du inte kom i tid till öppningen i morse (beteende), blev jag både stressad och arg (känsla). Jag vet inte om jag kan lita på dig i fortsättningen (konsekvens).
Jag-budskap leder som regel till att även rätt känsliga saker kan framföras utan att missförstånd uppstår. Eftersom Jag-budskapet är rensat från dolda budskap, antydningar, syftningar, diagnoser eller skuldfrågor behöver inte mottagaren känna sig hotad och inta en försvarsposition. Viktigt med feedback är att den är hjälpande, riktad mot en annan person och den uppgift eller det mål ni delar. Den ska även vara konstruktiv, och den ska leda till något. Den kan både vara positiv och
negativ. Positiv om andra vill se mer av något du gör eller är, negativ om de önskar något annat.
Feedback i praktiken
● Rikta feedback direkt till en person, gå inte omvägar. ●
