9789186183776

den mjuka, mörka rösten formulerade sig med tydlig stockholmska. ”Clara! Vad roligt. Kom in”, sa Ostrogolov och tittade upp bakom tre svarta laptops som stod uppfällda på skrivbordet. ”Stör jag?” sa Clara och klev in på kontoret. ”Stör? Inte alls”, sa han och gjorde en gest åt en besökssoffa, samtidigt som han stängde av en teve som stod påslagen. Hans röst passade inte riktigt ihop med hans övriga uppenbarelse. Rösten var mjuk och djup och skulle passat bättre på en rundlagd man. Men bara på hans handslag förstod man att han var vältränad. Det fanns något fast, något starkt och rejält över hela honom.

Han borde haft en stramare röst, tänkte Clara.

Leonid Ostrogolov var chef för SÄK-S, Utrikesdepartementets enhet för ”Internationell Säkerhet”, officiellt UD:s länk till militären och Säpo.

Han hade ryska föräldrar, eller rättare sagt ukrainska, men hade varit svensk medborgare under större delen av sitt liv även om han bott och jobbat över hela världen. Han hade varit högt uppsatt inom både Säpo och försvaret och gjort en sväng på Interpol också. Clara hade lärt känna honom under sin tid i Moskva, där han varit militärattaché, och frågade man henne var det bara ett snyggare namn för spion. Vilket på något sätt var en passande bakgrund. SÄK-S fungerade som UD:s informella underrättelse22