Amsterdam. Tidig morgon. Descartes står på kajen tillsammans med vännerna. Bredvid honom är tre låsta kistor, två av dem lika stora, den tredje mindre, locken och sidorna smyckade med kompassrosor. I den första kistan finns hans paltor, de få men tillräckliga. I den andra kistan finns ungdomsmanuskripten som han inte vill offentliggöra. – Inte så länge jag lever. I den tredje kistan, den mindre, med dubbla lås, finns Francine, dottern, tomrummet. – Nej, tomrummet finns inte. Testamentet är skrivet och bevittnat, skulderna reg lerade. Vännerna: – Det är som om du skulle resa till en annan värld och aldrig återvända. Kistorna hissas ombord på amiralitetsjakten. Des cartes: – Den mindre kistan ska jag ha bredvid mig! På huvudet en pälsbrämad hatt med plym. Vit hals 5
Issuu converts static files into: and more. Sign up and create your flipbook.