Borgå Energis kundtjänst satsar på flerkanalbetjäning
TILLSAMMANS MOT EN RENARE FRAMTID
Borgå Energi och Finska Kraft bygger en hållbar morgondag
ENERGISEKTORN LEVER I TIDEN
Förnybara produktionsformer har fått ett berömligt fotfäste
Vi har redan installerat 10 000 smarta elmätare!
Minneslista för mätarbytet på sida fem.
www.pbe.fi
info@pbe.fi
5 MINNESLISTA FÖR MÄTARBYTET
6 MÄNNISKONÄRA OCH STRESSFRI KUNDTJÄNST
Johanna Kortetjärvi utvecklar
Borgå Energis kundtjänstupplevelse tillsammans med sitt kunniga team
9 EN ÄNNU BÄTTRE ONLINE-TJÄNST!
10 ÄR DU INTRESSERAD AV CO2-UTSLÄPPSFRITT PRODUCERAD EL?
Hitta det elavtal som passar dig bäst
10 ELBÖRSEN ÖVERGÅR TILL 15 MINUTERS PRISSÄTTNINGSPERIODER
Eko
11 TILLSAMMANS
MOT EN RENARE FRAMTID
Borgå Energi och Finska Kraft bygger en hållbar morgondag
15 KOLUMN
Räcker elen till när datas hunger växer?
16 ENERGISEKTORN
LEVER I TIDEN
Förnybara produktionsformer har fått ett berömligt fotfäste
19 HÅLLBARHET
På jakt efter en mer hållbar livsstil
20 SPONSORERING
Tolkis unga brandkårister lär sig hjälpa – och växer för livet
22 ”MEST TROVÄRDIGA UPPVÄRMNINGSSÄTTET”
Borgåföretagaren Antti Soivio utnyttjar Borgå Energis fjärrvärme i flera fastigheter han äger
24 HEMFÖRRÅDET I SKICK
Så förbereder du dig på elavbrott
25 NYHETER
- Den nya värmepumpanläggningen i Tolkis blev klar
- Grännäs och Veckoski elstationer i användning igen
26 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ TAPETEN UNDER CLEAN WORLD PORVOO
26 LÖPNINGSKURSEN GAV ENERGI TILL HÖSTEN
I DETTA NUMMER
Läs mer om vår ansvarsfullhet: pbe.fi/ansvar
ÅRATAL AV ARBETE BÄR FRUKT FÖR BORGÅBORNA OCH MILJÖN
På Borgå Energi har vi redan i årtionden målmedvetet jobbat för att minska utsläppen. Som energibolag har vi en viktig roll vad gäller att stävja klimatförändringen. Vi tror att det arbete vi gör också är betydelsefullt för att vårt bolag ska vara framgångsrikt och det enda sättet att trygga konkurrenskraftigt prissatt el och värme för våra kunder. Vårt arbete bär frukt och vi kan ärligt konstatera att vi redan nu är ett av de mest miljöansvarstagande energibolagen i Finland. Det här är resultatet av ett långsiktigt utvecklingsarbete och har inte uppnåtts på ett ögonblick.
Under årens lopp har vi kört ner vår elproduktion som ger koldioxidutsläpp och ökat vår koldioxidsutsläppsfria elproduktion via vårt delägarskap i bolaget Finska Kraft. Samtidigt har det här märkbart ökat vår självförsörjningsgrad för elproduktionen under 2020-talet, från under 30 procent till över 50 procent.
All el vi säljer är CO2-utsläppsfritt producerad nordisk vind-, vatten-, bio-, sol- och kärnkraft. År 2024 var andelen förnybara bränslen i vår fjärrvärmeproduktion 97,6 procent. Våra specifika utsläpp är väldigt låga: elens 1,0 gCO2/kWh och värmens 6,2 gCO2/kWh. De motsvarande nationella medeltalen som Finsk Energiindustri publicerade för 2024 var 24 gCO2 i elproduktionen och 72 gCO2/kWh i värmeproduktionen.
Vi tog våra första steg mot vårt bolags gröna omställning redan i årtusendets början när vårt gamla kraftverk övergick till att endast använda flis. Det följande stora steget var att ta i bruk vårt nya biokraftverk 2013, vilket ytterligare minskade våra utsläpp. Som bäst har vi flera olika projekt på gång, vilka gör vår fjärrvärmeproduktion mera mångsidig, minskar våra utsläpp ännu mer och förbereder oss på att avsluta produktionen i vårt gamla biokraftverk som togs i bruk 1979. Vi har byggt en ny värmepumpanläggning i Tolkis som har tagits i bruk i år. Anläggningen kommer att effektivera vår fjärrvärmeproduktion och förbättra våra möjligheter att ta emot spillvärme. Våren 2026 blir vår nya energicentral i samarbete med Ensto klar. Där levererar vi nedkylning till Ensto och utnyttjar spillvärme från deras fabrik i vårt fjärrvärmenät. Dessutom blir den första av våra två
kommande elpannor klar nästa år. Med hjälp av dem kan vi utnyttja de stundvis låga elpriserna samt producera fjärrvärme. Den värmeackumulator vi tog i bruk 2022 hjälper balansera det här allt mångsidigare fjärrvärmesystemet. Samtidigt minskar den användningen av reservkraft och därmed också utsläppen.
Vi beaktar miljön även ur ett bredare perspektiv än den egna verksamheten och är medvetna om att vi är en betydande aktör då det kommer till att uppnå stadens klimatmål. Samtidigt vill vi hjälpa våra kunder konsumera el på ett smart och energieffektivt sätt. Därför förstärker vi elnätet och är bland de första som byter ut elmätarna till följande generation mätare, för att göra det lättare för våra kunder att följa med och styra sin elförbrukning.
Borgå Energi har redan länge fokuserat på att minska sina utsläpp. Vi har kommit långt och det är dags att ta följande steg genom att framöver se bredare på alla dimensioner av hållbarhet. Vårt mål är att vara en föregångare inom hållbarhet och säkra vår framgång också under de kommande årtiondena – för Borgåbornas och miljöns väl.
Måns Holmberg Verkställande direktör
Chefredaktör
Ella Kaasinen
Redaktörer
Maarit Gabrielsson, Rolf Gabrielsson, Annastiina Levola, Fredrika Sundén, Nita Torni
Layout Creative Peak
Pärmbild
Ella Kaasinen
JUSSI RATILAINEN
Tryckeri PunaMusta
Upplaga 42 750 exemplar
Papper
Berga Classic 90 g UPM Fine 170 g Eko-tidningen produceras så miljövänligt som möjligt. Trycksaken är kolneutral och den träråvara som använts ansvarsfullt producerad.
MINNESLISTA för mätarbytet
De gamla elmätarna byts i rask takt till nya smarta elmätare på Borgå Elnäts område. Fram till slutet av 2025 byter vår samarbetspartner Eltels
montörer områdesvis totalt cirka 40 000 mätare.
Har du ännu mätarbytet framför dig? Ta tillvara de viktigaste tipsen från minneslistan för att försäkra dig om att bytet går smidigt!
Eltel skickar en bytestid per brev till dig när bytet av din elmätare närmar sig. Bekräfta eller flyttat den föreslagna tiden i Eltels serviceportal pbe.mittarinvaihto.fi – inloggningsinstruktionerna finns i brevet.
Exempelvis i höghus är mätarna oftast i husbolagets tekniska utrymme, vilket betyder att du inte behöver göra något. Då får du ett sms om bytestiden på dagen för mätarbytet.
Var på plats och säkra tillgång till mätaren
Om mätaren finns inne i bostaden eller annars bakom lås behöver du se till att en vuxen person är på plats under bytet. Om mätaren är utomhus eller i husbolagets tekniska utrymme (höghus) behöver du inte vara hemma eftersom montören inte kommer in i bostaden.
Se också till att det är fri passage till mätaren, till exempel genom att skotta bort snö framför den på vintern!
1 5 4 3 2 6
Förbered dig på elavbrott
Installationen räcker oftast cirka 5–20 minuter och orsakar ett kortvarigt elavbrott på några minuter.
Bekanta dig med mätarläsningsinstruktionerna
Efter installationen får du mätarläsningsinstruktioner. Det lönar sig att bekanta sig med dem noggrannt. De hittas också på vår webbplats: pbe.fi/mätarläsningsinstruktion
Kundtjänsten hjälper i störningssituationer
Ta kontakt med Eltels kundtjänst, tel. (09) 6181 5210, ifall det uppstår problem med eldistributionen eller mätarens funktioner efter installationen.
Efter installationen får du en responsförfrågan. Vänligen notera att svaren på den är anonyma, vilket betyder att det alltid lönar sig att göra felanmälningar direkt till Eltels kundtjänst!
Beställ aktivering av HAN-porten
Den nya smarta mätaren har en hemautomationsanslutning, eller en sk. HAN-port. Till den kan man koppla en tredje parts läsapparat och optimera elförbrukningen med hjälp av den. Det här förutsätter att du har tillgång till mätaren.
HAN-porten är inte aktiv i samband med mätarbytet, utan Borgå Elnät aktiverar den separat på begäran av kunden. Du kan beställa aktivering av HAN-porten på nätet efter att den nya mätaren har installerats: pbe.fi/hanport
Vi har redan installerat 10 000 smarta elmätare!
Läs mer och kolla när det är din tur: pbe.fi/mätarbyte
Tidsbokningen gick smidigt och installationen var så snabb att man knappt märkte den. Stort tack för ett prydligt och snabbt utfört arbete!
En glad ung man bytte mätaren och svarade på alla mina frågor. Alla var vänliga och hjälpsamma. Tack för fin service!
Det gick som en dans! Montören var ett superbra proffs, hade ett trevligt bemötande och arbetet blev snabbt gjort.
Allt gick bättre än bra, lysande prestation!
Välorganiserat och -informerat, tack!
Människonära och stressfri KUNDTJÄNST
Johanna Kortetjärvi utvecklar Borgå Energis
kundtjänstupplevelse tillsammans med sitt kunniga team.
AAtt utveckla kundupplevelsen ligger nära hjärtat för Johanna Kortetjärvi som började jobba som teamledare för Borgå Energis kundtjänst och fakturering för ett år sedan.
– Kundtjänsten har en otroligt viktig roll: Den är företagets visitkort, ansikte och röst utåt. När man verkar inom kundkontaktytan krävs inte bara fingertoppskänsla och reaktions och lösningsförmåga, utan också en bred förståelse om nästan allt som händer i den ständigt föränderliga branschen –och ibland också utanför den, konstaterar Johanna med ett leende.
– Det finns lika många frågor som frågeställare.
Behovet av kundtjänst varierar mycket. Det kan uppstå rusning i kundtjänsten speciellt i början av veckorna och i månadsskiftena. Teamet upplever att det har lyckats då det kan koncentrera sig på att betjäna kunden utan stress och utgående från kundens behov.
BORGÅ ENERGIS KUNDTJÄNSTKANALER
Besökskundtjänst
Tolkis hamnväg 3 mån.–ons. kl. 9–16
TEXT: NITA TORNI || BILDER: ELLA KAASINEN
– Vi kan bara erbjuda utmärkta kundmöten då helheten är under kontroll. Till exempel har förändringarna i prissättningsperioderna för börselen som trädde i kraft i början av oktober krävt att hela teamet snabbt tar till sig en ny sak ur många synvinklar: Vi måste kunna öppna upp för kunden hur förändringen påverkar såväl faktureringen som användningen av den nya Onlinetjänsten.
utnyttja sina tidigare kunskaper från olika verksamhetsmiljöer på ett mångsidigt sätt på Borgå Energi.
Borgå Energis NPS* är 84, vilket är ett utmärkt resultat!
*NPS = Net Promoter Score alltså rekommendationsindex.
Talet kan variera mellan -100 och +100.
– Människor är min passion – jag tycker människans sinne och beteende är väldigt intressant: Hur sinnet fungerar och får människan att bete sig på ett speciellt sätt, hur personligheter kommer överens sinsemellan och så vidare. En av de viktigaste värderingarna för mig själv är att göra gott, och i chefsjobbet har jag en möjlighet att förverkliga den på många olika sätt ända från individnivån.
MÄNNISKAN ÄR I CENTRUM AV ALLT
Innan Johanna kom till Borgå Energi jobbade hon bland annat på FPA och Ensto, och hon har också erfarenhet från hotell och restaurangbranschen. Johanna har kunnat
Telefonkundtjänst
(019) 661 4230
mån.–tors. kl. 9–17 fre. kl. 9–15
Flyttelefonen (019) 661 4230
mån.–fre. kl. 8–18
E-post
asiakaspalvelu@pbe.fi
Chattjänst
pbe.fi
mån.–fre. kl. 8–17
Faktureringsärenden
/MyRopo (09) 2315 0468
mån.–fre. kl. 8–20 lör. kl. 10–15
Notera DE NYA ÖPPETTIDERNA för besökskunder!
“Den föränderliga världen förutsätter konstant anpassning och att lära sig nya saker”, säger Johanna Kortetjärvi.
– Jag älskar logiska, vettigt fungerande helheter, effektiva processer där kvalitet och smidighet går hand i hand. I min arbetsroll har jag utmärkta möjligheter att påverka det här tillsammans med teamet, berättar Johanna.
KUNDTJÄNSTKANALER I UTVECKLING
Borgå Energis kundnöjdhet är på en hög nivå. Kunderna uppskattar det lokala, tvåspråkigheten och hur tillgängliga tjänsterna är.
– Just nu önskar kunderna mycket elektronisk självbetjäning. Människor vill sköta sina ärenden själva oberoende av tid och plats, vilket förutsätter att vi bygger tydliga servicestigar och lättanvända självbetjäningskanaler. Den nya Onlinetjänsten som lanserades i oktober har utvecklats så att den betjänar kunderna möjligast heltäckande, förklarar Johanna.
– Det är härligt så aktiva våra kunder är. Redan då vi lanserade den nya tjänsten fick vi mycket respons, kommentarer och värdefull information om användarupplevelsen, och utgående från dem kan vi beakta rätt saker när vi vidareutvecklar tjänsten.
Borgå Energis kundtjänst har satsat på flerkanalbetjäning.
– Man kan kontakta oss per telefon, epost, chatt eller genom att besöka kontoret. Om man vill får man alltid betjäning av en människa, för en människa. Det här är inte längre en självklarhet i dagens läge, påminner Johanna.
– Vi vill bevara det mänskliga greppet och människonärheten, fastän vi antagligen också i något skede undersöker hur till exempel artificiell intelligens kan hjälpa vårt team. Själv tror jag att de äkta mötenas betydelse och slagkraft bara ökar, och att de till och med är en konkurrensfördel i framtiden. Särskilt många mer komplicerade frågor går enklare att lösa så att säga “live”. Kundtjänsten utvecklas utgående från strategin, värderingarna och kundresponsen, och hela teamet är ivrigt med och bygger den bästa möjliga kundupplevelsen. – Topproffs jobbar i vårt kundbetjänings och faktureringsteam. Gängets iver och engagemang vad gäller att utveckla det vi gör är väldigt fint. Man får verkligen energi av teamarbete!
NATUR OCH KULTUR FÖR KROPP OCH SJÄL
På sin fritid har aktiva Johanna bland annat kultur och motion som hobbyer, och njuter speciellt av att följa med natur och fåg
lar. Det är trevligt att göra i den landsbygdsmiljö bortom gatubelysningen där Johanna bor.
Hon har mycket att göra i den egna trädgården och att titta och lyssna på i de närliggande skogarna året runt.
– Jag tycker om naturen: blommor, växter, surrande insekter och fjärilar, himlens färger och moln. Naturen piggar upp, ger själsfrid och inspirerar. På vår egen gård finns det åtminstone nötter för fåglar och ekorrar året runt, och det är intressant att följa med dem. På vintern är det lättare att få syn på fåglar än på sommaren – på den egna gården har Pontus och jag spanat in så gott som alla fågelarter som häckar i Finland på vintern och jag är ganska stolt över det.
– Jag for också med i vår arbetsgemenskaps löpningskurs och fick ett härligt tillläggslyft till löpningen via den. Det är fantastisk motion vid sidan om gymnastik på den egna gården.
Energiska Johanna tycker om rörliga situationer och problemlösning.
VEM?
Johanna Kortetjärvi
Bor: i landsbygdens lugn, bortom gatubelysningen
Familj: partnern Pontus
Fritidspassioner: promenader, löpning och varierande hemmaträning, lyssna på musik på hög volym, olika kulturevenemang, vara ute i naturen och den friska luften, sommarsäsongens trädgårdsskötsel och njuta av fågelkvitter – under vintersäsongen snöarbeten och att följa med fåglarnas vintersysslor
Jobb: teamledare för Borgå Energis kundtjänst och fakturering
En ännu bättre Online-tjänst!
I oktober tog Borgå Energi i bruk en ny Online-tjänst som ger bättre möjligheter att följa upp energianvändningen och sköta avtal.
För att ta den nya tjänsten i användning krävs omregistrering och stark identifiering med bankeller mobil-ID.
TJÄNSTEN ERBJUDER BLAND ANNAT:
• Detaljerad energiuppföljning – Om du redan har en ny smart elmätare kan du se din förbrukning med 15 minuters noggrannhet. Du kan också se toppeffekten för din elförbrukning om du vill.
• Info om fakturor – Du får en tydlig överblick över dina fakturor och deras betalningsstatus.
• Avtalshantering – Du kan enkelt och smidigt ingå nya elavtal eller uppdatera befintliga avtal.
• Börspriser – Nu syns också börspriserna i Onlinetjänsten.
Tjänsten är tillgänglig dygnet runt, året om, så att du kan hantera dina ärenden på ett bekvämt sätt när det passar dig bäst.
Fick du syn på en trasig gatlampa?
Berätta om den för oss på webben!
Borgå Elnät ansvarar för gatubelysningen i Borgå stad och Borgnäs kommun.
Efter att vi mottagit anmälan repareras gatubelysningen inom cirka tre veckor i stadens centrum och tätorter. Reparationstiden på andra områden är cirka fem veckor.
På vintern kan jobbet gå långsammare och under reparationen kan belysningen vara på också dagtid.
På felanmälningskartan ser du vilka fel vi redan fått anmälningar om – och enkelt göra din egen anmälan:
www.pbe.fi/gatlyktsanmälan
BRA ATT NOTERA
Olika förbruknings- och kostnadsuppgifter har sina egna sidor i den nya Online-tjänsten. I avsnittet ”Rapportering av energiförbrukning” kan du se förbrukningsuppgifterna för elöverföring, elförsäljning eller fjärrvärme separat, beroende på dina avtal.
Mer information från kundtjänsten! tel. 019-661 4230
asiakaspalvelu@pbe.fi
Hitta det elavtal som passar dig bäst! Är du intresserad av CO2-utsläppsfritt producerad el?
Att välja elavtal kan kännas komplicerat, men ingen fara: Vi hjälper dig!
Oavsett om du är en vän av stabilitet, uppskattar flexibilitet eller håller ett öga på elpriset, hittar du ett avtal som motsvarar dina behov i vårt urval. Vi presenterar tre olika avtalsformer och hjälper dig hitta det alternativ som passar just dig.
1
Tidsbundet avtal
• Elpriset är det samma under hela avtalsperioden.
• Stabil och bekymmersfri: Variationer i marknadspriset påverkar inte tidsbundna avtal.
• Avtalet är i kraft för viss tid, till exempel 12 eller 24 månader, och kan inte sägas upp under den tiden.
3
2 Börselavtal
Avtal som är i kraft tillsvidare
• Ett flexibelt alternativ som passar de flesta elkonsumenter.
• Vi meddelar om prisändringar en månad innan de träder i kraft.
• Avtalet kan bytas ut inom ramen för uppsägningstiden på 14 dygn.
• Elpriset bildas av spotpriset som byts med 15 minuters mellanrum på Nord Pool-elbörsen samt en leveransavgift.
• Du kan spara på kostnaderna genom att styra elförbrukningen till förmånliga kvarter.
• Avtalet är i kraft tillsvidare och kan sägas upp inom ramen för uppsägningstiden på 14 dygn.
Välj med gott samvete – all el vi säljer är nämligen CO2-utsläppsfritt producerad! Du kan välja mellan Klimatsmart-avtal, Wind-avtal som produceras med inhemsk vindkraft samt EKOenergi-avtal som certifieras av Finlands naturskyddsförbund.
Se avtalen och välj det alternativ som passar dig bäst! pbe.fi/elavtal
Elbörsen övergår till 15 minuters prissättningsperioder
Hela den europeiska elmarknaden övergick till en 15 minuters handels- och mätperiod i oktober. Samtidigt uppdaterades också prissättningen för Borgå Energis Spot-börselavtal så att de motsvarar den nya mätperioden.
Den nya tätare mätperioden stöder elsystemets anpassning till variationerna i energiproduktionen och -förbrukningen samt gör elprisbildningen mer noggrann. På lång sikt gör förändringen det möjligt att utveckla en gemensam europeisk elmarknad.
Förändringen möjliggör också att man kan följa med och planera den egna elförbrukningen noggrannare än förr: De nya smarta elmätarna ger möjligheten att dra nytta av olika smarta hemautomationsfunktioner som kan användas för att styra till exempel laddning av elbilar eller golvvärme till tider då elen är billigare.
Tillsammans mot en renare framtid
Borgå Energi och Finska Kraft bygger en hållbar morgondag.
TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN OCH FINSKA KRAFT
AAv den el Borgå Energi säljer produceras endast en liten del i bolagets egna anläggningar – i vattenkraftverket i Strömsberg och i de två biokraftverken i Tolkis. Nästan hälften (46,8 procent) kommer via Finska Kraft och resten köps på elmarknaden.
Finska Kraft har därmed en viktig roll i Borgå Energis verksamhet och vice versa: Borgå Energi är bolagets största delägare med sin ägarandel på 20 procent. Totalt har Finska Kraft 17 lokala och regionala energibolag som aktionärer.
Finska Kraft fungerar enligt den så kallade Mankalaprincipen, vilket innebär att bolaget inte eftersträvar vinst utan producerar el till självkostnadspris för sina ägare. Elen anskaffas via dotterbolaget SV Vesivoima och delägda Puhuri. Dessutom har Finska Kraft, via Pohjolan Voima, andelar i Industrins Krafts kärnkraftverk Olkiluoto 1, 2 och 3 samt i Haapavesi värmekraftverk.
som få då förutsåg. Vi lyckades dra nytta av perioder när mindre vattenkraftverk var till salu i samband med generationsskiften, berättar Saijonmaa.
– Även om vår norska portfölj inte är den största i landet, är den obestridligen av högre kvalitet jämförd med andra liknande i andra aktörers ögon. Det beror i praktiken på att alla våra anläggningar är relativt nya och stora i en småskalig vattenkraftsmiljö – en riktig påse kronjuveler.
Vi följer med marknaden, identifierar trender och erbjuder möjligheter som är vettigare att förverkliga tillsammans än var för sig.
Enligt Finska Krafts verkställande direktör Pekka Saijonmaa är bolaget framför allt en samarbetsplattform.
– Man kan se oss som ägarbolagens gemensamma elmarknadsavdelning. Vi följer med marknaden, identifierar trender och erbjuder möjligheter som är vettigare att förverkliga tillsammans än var för sig.
SMART DIVERSIFIERING I ELPRODUKTIONEN
Genom Finska Kraft kan delägarna sprida sina elanskaffningar. I stället för att ett enskilt bolag skulle binda sig till en viss teknologi eller produktionsform får de tillgång till en mångsidig produktionsmix via Finska Kraft.
– Tillsammans kan vi delta i större investeringar med ett större urval teknologier –vattenkraft, vindkraft och annan verksamhet som stöder den gröna omställningen, sammanfattar Saijonmaa.
I Norge har Finska Kraft till exempel åtta vattenkraftverk och dessutom rättigheter i flera andra anläggningar. De producerar cirka 230 GWh el per år. Borgå Energi hade en nyckelroll när de första norska investeringarna gjordes 2011.
– Vår timing byggde på uppfattningen att marknaden skulle utvecklas i en riktning
– Vi siktar på att ytterligare öka vår portfölj i Norge och deltar just nu i tre projekt av samma storleksklass som de tidigare investeringarna.
NY LANDVINNING I SVERIGE
I januari tecknade Finska Kraft ett elleveransavtal med Statkraft som ägs av norska staten och är Europas största producent av förnybar energi.
– Avtalet kombinerar vattenkraft och vindkraft i en balanserad mix – 50 procent av vardera, säger Saijonmaa.
Han betonar att avtalet inte bara ger el utan också värdefull erfarenhet av den svenska marknaden, dess spelregler och praxis.
– Det kan på sikt öppna dörrar för nya investeringar.
Hur är det med andra länder?
– Danmark, Baltikum och övriga Europa är intressanta marknader men vår expansion beror på vad delägarna vill. Vissa vill fokusera på Finland, andra tänker i ett vidare perspektiv. Vår uppgift är att erbjuda alternativ, säger Saijonmaa.
PRODUKTIONEN BESTÄMMER TAKTEN NU OCH I FRAMTIDEN
Traditionellt har produktionen av el följt efterfrågan och alltid gett motsvarande mängd el. Det var möjligt så länge kraftverken i huvudsak använde fossila bränslen.
– I takt med den gröna omställningen har många traditionella anläggningar stängts och den väderberoende produktionen ökat, vilket vänt upp och ner på det hela. Produktionen styrs inte längre enbart av efterfrågan utan också i allt högre grad av vädret. Resultatet är kraftigt ökade prisvariationer, förklarar Saijonmaa.
– Prissvängningarna är i grunden bara en signal till konsumenterna om när det finns gott om el och när det inte finns. Det gör tidsstyrning av elanvändning, lagring och topproduktion allt värdefullare, och här finns en potential till stora inbesparingar eller intäkter både på hushållsnivå och med industrins måttstock mätt.
Medelpriset på el i Finland är förmånligt, framför allt tack vare vindkraften. Jämfört
VEM?
Pekka Saijonmaa
Född: 1984 i Esbo
Tillbringat ungdomen: i Esbo
Studier: Otnäs / Bali
Bor: i Bastvik, Esbo
Familj: Två söner, åtta och tio år
Tidigare jobb:
Pöyry Management Consulting, Finska Kraft
Tänkespråk: Seriöst, men inte alltför allvarligt
Intressen: Mångsidig motion, golf och aktivt engagemang i barnens idrott
med Centraleuropa är elen här ungefär hälften billigare. Enligt Saijonmaa ser den förmånligare prismiljön ut att bestå också i framtiden på grund av den betydande potentialen att bygga mer landbaserad vindkraft.
– I kombination med ett relativt stabilt politiskt klimat och ett starkt elnät skapar det här utmärkta förutsättningar att locka industri och ny aktivitet till Finland. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det här
en enorm möjlighet och vi borde göra så mycket som möjligt för att främja den. På Finska Kraft ser vi det som vår mission att bana väg för det tillsammans.
Saijonmaa konstaterar att elpriset i Finland redan är så lågt att nya produktionsinvesteringar inte startas.
– Lite tillspetsat kan man säga att vi finländare borde vara glada om elpriset skulle stiga från den nuvarande nivån.
FINSKA KRAFT AB
Ägare: 17 kommunalt och privat ägda små och medelstora energibolag
Innehav: I Norge 230 GWh/år i åtta vattenkraftverk, i Sverige 101 GWh/år i vatten- och vindkraft, i Finland 650 GWh/år i sex vindparker, 575 GWh/år i tre kärnkraftverk, 50 GWh/år i en CHP-anläggning.
Tiotals vatten-, vind- och solkraftverksprojekt i utvecklingsskede
– Det skulle vara ett tecken på ökad konsumtion, det vill säga ökad aktivitet, och ha en positiv inverkan på nationalekonomin. Då blir också förutsättningarna för nya produktionsinvesteringar bättre och skapar förutsättningar för ökad aktivitet också i fortsättningen.
FEMFALDIG PRODUKTIONSKAPACITET
Under de senaste sju åren har Finska Krafts produktionsportfölj vuxit femfaldigt.
– Våra sannolikhetsvägda produktionsprognoser visar att den mängd el som anskaffas via bolaget kan bli tio gånger större jämfört med den historiska nivån innan decenniets slut, säger Saijonmaa.
– En väsentlig fråga parallellt med en ökning av kapaciteten är hur vi kan få ut så mycket som möjligt av det vi har. Det har att göra med underhåll, elhandel, flexibilitet och systemeffektivitet. Allt det här kräver resurser och kompetens för att Finska
Kraft ska kunna fungera som ett samarbetsnav för sina ägare.
BORGÅ ENERGI – EN AKTIV ÄGARE
Borgå Energi har från första början varit Finska Krafts största enskilda ägare. Enligt Saijonmaa är samarbetet nära och konstruktivt.
– Borgå Energi har spelat en viktig roll i många projekt. Bolaget har en mångsidig portfölj och en klar syn på vad diversifiering i praktiken kan innebära.
Han nämner särskilt bolagets nu pensionerade verkställande direktör Patrick Wackströms insats när Finska Kraft tog steget in på den norska vattenkraftsmarknaden.
VÄGEN TILL BRANSCHEN OCH LIVET UTANFÖR
Pekka Saijonmaas väg till energibranschen började i Tekniska högskolan och dåvarande Pöyry där han jobbade med elmarknadsmodellering vid sidan av studierna.
– Jag blev kvar där i drygt åtta år efter studierna på heltid. Kärleken till branschen föddes under den första perioden.
Till Finska Kraft kom han 2016 som utvecklingschef och utnämndes till vd 2023.
– Jag har alltid ivrigt följt med elmarknaden och fascinerats av dess mångfacetterade natur. Att förstå komplexiteten under ytan hjälper oss att förstå vad den gröna omställningen i praktiken innebär och hur vi som bolag kan påverka den.
Privat är Pekka Saijonmaa tvåbarnsfar och aktiv som tränare i sina söners hockeyoch fotbollslag. Under studietiden tillbringade han även en oförglömlig utbytestermin på Bali.
– Mer för surfandet än för energin, tillstår han.
Och jo – han är släkt med Arja Saijonmaa – Pappas kusin, säger han med ett skratt.
Räcker elen till när datas hunger växer?
Elen räcker till i Finland – det kan vi förlita oss på. Trots att det i rubriker uttrycks oro för ökad elförbrukning, särskilt när datacenter byggs i allt snabbare takt, finns det ingen anledning till det. Helhetsläget är stabilt, försäkrar man på sakkunnigt håll.
Den finländska elproduktionen är till stor del utsläppsfri och tillväxtpotentialen är stor – inte minst för vindkraftens del. Faktum är att vi redan vid flera tillfällen varit nettoexportörer till andra länder.
Men när elförbrukningen växer inställer sig en ny och hittills mindre uppmärksammad fråga: Räcker elnätets överföringskapacitet till?
Datacenter förbrukar mycket el lokalt, och sådana både planeras och byggs som bäst runtom i landet – ofta där elen är billig, grön och tillgänglig. Det kan betyda områden där det nuvarande elnätet inte nödvändigtvis är dimensionerat för stora nya konsumenters behov. Elens tillräcklighet handlar alltså inte bara om produktion, utan också om distribution och överföring.
En utbyggnad av överföringskapaciteten är därför en kritisk del av energiinfrastrukturen. Det kräver investeringar och framför allt framförhållning. Stamnät och regionala nät byggs inte över en natt –
tillståndsprocesser och byggprojekt tar år. Samtidigt kan datacenterinvesteringar avancera rent av på bara några månader. Allt det här betyder att man i planeringen av elinfra ska ha blicken starkt fokuserad på framtiden och vara i stånd att förutse var behoven kommer att finnas om 10–20 år.
Samtidigt behöver man ta fram nya flexibilitetslösningar i förbrukningen, decentraliserad produktion och lagring. Framtidens elsystem är alltmer dynamiskt – ett nät där energi rör sig i flera riktningar, ändrar form och anpassar sig efter behov. Man talar om förbrukningsflexibilitet, efterfrågestyrning och nya teknologier.
Så jo – elen räcker nog till för data, bilar, hem och industri. Men för att den också ska nå fram i rätt tid och till rätt plats krävs en planmässig utveckling av överföringsnätet, nära samarbete mellan energi- och datacenteraktörer och samhälle – samt mod att investera i framtiden redan nu.
Elen tar inte slut. Men det gäller att se till att den inte heller fastnar på vägen.
Rolf Gabrielsson
KOLUMN
Mot en hållbar framtid tillsammans
ENERGISEKTORN lever i tiden
Många föreställningar om energiproduktion har skrotats i och med klimatförändringen:
Det går att ge upp kol, och Finland är ett beaktansvärt objekt både för vind- och solkraft.
TEXT: NITA TORNI || BILD: ELLA KAASINEN || BILDSÄTTNING: SHUTTERSTOCK
EEnergisektorn har kommit långt efter Kyotoavtalet från mer än 30 år tillbaka. Att ge upp fossila bränslen, vilket då såg ut att vara en dyr utmaning, är i praktiken redan verklighet: Numera produceras bara under 5 procent av elen så att det uppstår utsläpp
under produktionen. Förnybara produktionsformer har fått ett berömligt fotfäste: En av Europas största vindparker byggs i Finland och det görs också lönsamma solenergiinvesteringar i vårt land.
– Min uppfattning är att användningen av fossila bränslen i Finland upphör innan 2050. I bakgrunden finns nog målet att vi i framtiden kan göra alla de saker vi gör nu men fossilfritt. Och det ser inte alls omöjligt ut längre, säger Tuuli Kaskinen som är verkställande direktör för Climate Leadership Coalition (CLC).
Bakom brytningstiden ligger särskilt utsläppsprissättningen som har drivit förändringen mot rena lösningar. Samtidigt har det skett en märkbar teknologisk utveckling.
VÄXANDE ENERGIBEHOV
Utsläppen från energisektorn har sjunkit snabbt i Finland. Samtidigt uppstår fortfarande betydande utsläpp i trafiken och industrins processer. Det växande energibehovet är en annan utmaning som ligger framför oss. – Vi borde fördubbla elproduktionen eftersom el är det sätt på vilket processer kan göras mer koldioxidsnåla. Exempelvis spelar elektrifieringen av trafiken och indus
trins processer vid sidan om det en stor roll. Alla finländska energibolag har sin roll i fråga om att utöka den rena elproduktionen, konstaterar Kaskinen.
Energiinvesteringarna ser ut att riktas särskilt mot vindkraft men också solkraft och småskalig kärnkraft. Energibolaget Helen har målat upp bilden av att dess småskaliga kärnkraftverk kan vara i användning redan i början av 2030talet. Läget är mer komplicerat vad gäller traditionell kärnkraft: Ett projekt i den här stora storleksklassen lyckas inte bara med hjälp av kommersiella aktörer.
– Mycket beror också på hur snabbt och i vilken omfattning olika ackumulatorer blir en aktiv del av energisystemet, det vill säga hur snabbt man lyckas skapa en sådan intelligens där att ackumulatorerna alstrar el av sig själva och säljer el till nätet när en viss prisgräns överskrids.
GLOBAL SLAGKRAFT
För stunden är särskilt den nordiska energiindustrin en väldigt central motor för att föra klimatåtgärder framåt och har till och med föreslagit striktare utsläppsminskningar än 90 procent fram till 2040. Aktörer inom sek
torn har sin roll när det kommer till att lösa den globala klimatkrisen eftersom vi har kunnandet och processerna i skick.
– Vanligtvis har finländska energibolag ansvarat för energiproduktion för en specifik grupp inom vissa geografiska områden. Uppdraget har varit att producera el och värme som är rimligt prissatt, utsläppsfri, ständigt tillgänglig och störningsfri. Men traditionellt har vi inte tänkt på att sälja de här lysande lösningarna internationellt. Förstås ligger faktum att en stor del av energibolagen har ägare inom den offentliga sektorn i bakgrunden där. Vi skulle också kunna utmana sektorn lite eftersom vi faktiskt har lösningar det finns efterfrågan på och som det skulle löna sig att exportera utomlands, poängterar Kaskinen.
– Vi skulle kunna ta exempel av Danmark där det finns flera teknologileverantörer som har byggt Danmarks modell för energiexport. Värmeförråd och integrationer med industrin hör till exempel på globalt märkbara innovationer.
– Borgå Energi har länge satsat på att minska på utsläppen och att öka mängden ny, koldioxidutsläppsfri produktion. Som lokal aktör har vi närmast hållit oss i hemlandet men under de senaste dryga tio åren har vi också styrt mot Norge, där vi är delägare i åtta småskaliga vattenkraftverk via Finska Kraft, säger Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg
Väteekonomin kommer – eller?
Väteekonomin har förutspåtts omvälva energisektorn, men den största ivern för att främja vätgasprojekt verkar ändå ha avtagit.
– Det finns egentligen flera orsaker till nuläget. Den första är att priset på ren vätgas inte har sjunkit tillräckligt snabbt. Den andra är flaskhalsen inom energiproduktionen, alltså mängden energiproduktion borde utökas märkbart för att kunna tillverka fossilfri vätgas med hjälp av ren elektricitet. Dessutom borde det ännu finnas efterfrågan, alltså det behövs till exempel tillräckligt många anläggningar som producerar grönt stål och skulle använda fossilfri vätgas i stor skala. Inkomstbildningen för all de här bitarna i värdekedjan måste först bli vettig innan vätgasen blir det så kallade “nya normala” till exempel inom industrin, säger Tuuli Kaskinen som bakgrund.
– Den positiva prisutvecklingen vad gäller elbilar har skett snabbt, vilket också påverkar då det ser ut att bli den vinnande teknologin. Men vad gäller vätgas handlar det också om säkerhet. Att ha vätgas i sin tank är tillsvidare en så pass dyr operation att det inte nödvändigtvis lönar sig ännu på privatbilismens nivå. Men vätgas behövs säkert i den tunga trafiken och logistiken.
Finlands första produktionsanläggning för fossilfri vätgas inledde sin verksamhet i Harjavalta i februari.
Vi stöder lokal
idrott, kultur och annan ansvarsfull verksamhet i Borgåtrakten med tyngdpunkt på barn och unga.
www.pbe.fi/sponsorering sponsorointi@pbe.fi
Ansökningstiden
går ut den 31.1.2026. Ansökningar lämnas in på våra webbplats www.pbe.fi/sponsorering
Vårt årliga antal sponsringsobjekt och partnerskap är begränsat.
Projektkarta / Byte av elmätare
Så här känner du igen montören
Borgnäs
SIBBO
2025 2025-2026 2026 2027
Noggrannare tidtabeller och områden:
pbe.fi/projektkarta
TÄNKT SKAFFA KYLLUFTVÄRMEPUMP?
Utrustningserbjudande åt våra fjärrvärmekunder!
Det är viktigt för oss att våra kunder känner sig trygga och kan lita på att våra montörer är ute i rätt ärende.
Du känner igen våra montörer på deras arbetskläder och bil samt id-brickan de visar upp när de anländer till installationsplatsen.
Vår montör har:
• En officiell id-bricka med Eltels logo
• Kläder med Eltels logo
• En bil med Eltels och Borgå Energis tejpning
• Vid behov kan montören också visa upp sin arbetsorder där det framkommer i vilket område montören jobbar under dagen i fråga.
Se en videopresentation om den nya mätaren!
pbe.fi/mätarläsningsinstruktion
Via oss kan du som vår fjärrvärmekund skaffa en energieffektiv luftvärmepump för nedkylning av märket Bosch
Climate Class 8101i inklusive installation.
Alla Bosch-luftvärmepumpar köpta och installerade av oss har full 6-årsgaranti!
Läs mer på vår webbplats på adressen: pbe.fi/luftvärmepump
LOVISA
HÅLLBARHET
På jakt efter en mer hållbar livsstil
År 2025 har visat att vi på många sätt lever ett avgörande årtionde. Vi vet att vartenda av de senaste tio åren har varit mäthistoriens varmaste, vilket påverkar allt liv på jorden och ofrånkomligen leder till en bredare förändring. Allt fler människor vill trygga framtiden och måna om välbefinnandet genom att leta efter mer hållbara sätt att leva och verka med de planetariska gränserna i beaktande.
Vår naturliga vilja att överleva och vår intelligens att kunna lösa också komplicerade utmaningar för att uppnå gemensamma mål stöder det här. Var och en av oss kan påverka i våra egna gemenskaper på det sätt vi upplever är bäst. Jag vågar påstå att en del av lösningen och ansvarstagandet också är att stanna upp och fundera på om vårt nuvarande levnadssätt och våra val på riktigt motsvarar våra egna värderingar. Det nuvarande västerländska samhället som baserar sig på gränslös tillväxt, konsumtion och individualism uppmuntrar inte direkt till att stanna upp och vara nöjd med det man har, men är den nuvarande modellen över huvud taget hållbar? Enligt en gammal visdom blir man rik i den stund då man lyckas bestämma vad som är tillräckligt.
MILJÖRISKERNA STYR FRAMTIDEN
Sammanfattningen Global Risks Report 2025 från Världens ekonomiforum listar de fyra största riskerna på lång sikt och de har alla koppling till miljön: extrema väderförhållanden, naturens allt fattigare mångfald och kollaps av ekosystem, stora förändringar i jordklotets system samt brist på naturresurser (WEF 2025).
Jordklotets medeltemperatur har stigit med cirka 1,4 grader jämfört med den förindustriella tiden. Den kritiska temperaturgränsen för klimatförändringen, också bekant från Parisavtalet, anses var 1,5 grader. Forskarsamfundet är överens om att människan i hög grad orsakat uppvärmningen.
Samtidigt varnar forskare för att den kritiska gränsen för uppvärmning av jordklotet på +1,5 grader Celsius håller på att överstigas och att korallreven dör (The Global Tipping Points Report 2025). Trots det lever hoppet. Enligt Europeiska miljöbyrån är Finlands luftkvalitet bland de bästa i Europa, växer andelen förnybar energi och lokala skyddsprojekt ökar med fart (European Environment Agency 2025). Vi har orsak till oro men också till hoppfullhet och aktion. Varje handling är betydelsefull i dessa tider. Motion är medicin.
VÅRA HANDLINGAR OCH VAL PÅVERKAR
Beroende på räkningssätt är genomsnittsfinländarens koldioxidavtryck cirka 8–10 ton (CO2ekv) vilket är en stor siffra internationellt (Syke 2024). World Resources Institute (WRI) utredde vilka vardagliga val som mest effektivt minskar utsläppen. De största effekterna kommer från rörelse, boende och mat. Sitra och Jyväskylän yliopisto räknade för egen del ut finländarnas genomsnittliga ekologiska fotspår för första gången. Det ekologiska fotspåret är en mätare som beskriver vilken effekt våra handlingar har på naturens mångfald och den skada det orsakar naturen. Enligt utredningen kan medelmedborgaren minska sitt ekologiska fotspår märkbart genom kostförändringar, som att byta ut en del av måltiderna till växtbaserade eller veganska, genom att välja cykeln och/eller kollektivtrafik i stället för bilen samt genom mer rimlig konsumtion av saker och tjänster – exempelvis genom att utnyttja tjänster inom delningsekonomi eller helt enkelt låna eller hyra i stället för att köpa åt sig själv. Det är trots allt klart att också individen lättare skulle göra mer hållbara val med hjälp av starkare ekonomisk styrning och reglering. I väntan på de här instrumenten har vi själva mer ansvar – men också valmöjligheter.
DET LOKALA ÄR ANSVARSFULLHET SOM BÄST
Hållbara val handlar inte om att avstå utan om att upprätthålla och vilja skydda vår egen livsmiljö, skogar och vattendrag. Ett gott liv kräver inte allt. I stället för att resa med flyg
kan vi stanna närmare hemmet. När vi favoriserar tjänster i vårt eget område och närmat stannar den spenderade euron kvar i lokal användning och det uppstår något gott som bär längre än ett enskilt inköp. Samtidigt stärker vi den lokala livskraften. I stället för att köpa nytt kan vi låna eller låta reparera gammalt. I energiärenden kan vi välja förnybar eller CO2utsläppsfritt producerad energi samt dra nytta av förbrukningsuppföljning.
Övergången från att sträva mot att uppnå en livsnivå till ett förstärka livskvaliteten sparar ofta också vår egen tid och energi, och då blir det mer tid över för familj och vänner, att röra sig i naturen eller varför inte kulturupplevelser på hemorten.
MOT HÅLLBARA LÖSNINGAR MED SAMARBETE
Teknologin har sin roll under vår resa mot en kolfattig framtid men samarbetet mellan företag, den offentliga sektorn och medborgarna är ännu mer avgörande. Vi kan inte förändra allt ensamma men tillsammans är vi starkare. Människan är både orsaken och lösningen.
Jag uppmuntrar oss alla att fungera som vägvisare i vår egen vardag och öppet berätta om våra val. Samtidigt stöder vi också andras val på vägen mot ett mer hållbart koldioxid och ekologiskt fotavtryck i en föränderlig värld.
De nuvarande och kommande generationernas välbefinnande är beroende av de beslut vi fattar både lokalt och internationellt i dag. Vi kan inte påverka allt men vi kan påverka vår attityd. Kanske ett mer hållbart liv framför allt handlar om att återupptäcka ett gott liv och tillfredsställelse samtidigt som vi beaktar och tryggar framtiden? Låt oss trygga vårt unika liv och vår natur och sprida det goda vidare när vi kan.
Annastiina Levola Hållbarhetsspecialist
Isabella
i skyddsutrustning före övningarna.
SPONSORERING
Tolkis unga brandkårister
lär sig hjälpa – och växer för livet
I Tolkis, nära centrala Borgå, samlas en grupp ungdomar med en ovanlig hobby varje måndagskväll. De klär sig i skyddsutrustning, övar släckning, första hjälp och hur man ringer ett nödsamtal –och framför allt lär de sig att hjälpa andra.
TEXT OCH BILDER: MAARIT GABRIELSSON
– Ungdomarna är verkligen entusiastiska och glada till mods när de kommer hit. Övningarna är mångsidiga: släckningsuppgifter, första hjälp och andra praktiska övningar, berättar Sandra Lönnfors, ledare för ungdomsverksamheten vid Tolkis FBK, med värme.
Ungdomsavdelningen har varit en del av Tolkis frivilliga brandkår sedan 1977. Brandkåren grundades redan 1898, och ett pojkkompani startade 1959. I dag deltar omkring 30 ungdomar i åldern 8–17 år. Hela kåren har cirka hundra medlemmar.
– Vi har både pojkar och flickor, ganska jämnt fördelat. De flesta kommer från Tolkis, men också från närliggande områden, till exempel från Emsalö, berättar Sandra.
STARK KOMPETENS OCH VIKTIGA FÄRDIGHETER
Ungdomarna samlas på brandstationen varje måndag klockan 17.30–19. Verksamheten ger mycket mer än bara brandkårskunnande.
– Under övningarna lär man sig färdigheter som verkligen är till nytta. Om det till exempel uppstår en liten brand hemma eller om någon ramlar i parken, så vet de här ungdomarna hur de ska agera och kan hjälpa, säger Sandra stolt.
Cira Ådahl har genomgått räddningsverksamhetens grundkurs. I framtiden vill hon arbeta inom räddningsväsendet som räddare eller förstavårdare.
Aaron Stråhlman (t.v.),
Lönnfors, Saga Ådahl, Vera Ekholm och Kristian Sopanen klädda
– Det här ger ungdomarna samhörighet, vänskapsband och livskunskap, säger
Sandra Lönnfors, ledare för ungdomsverksamheten vid Tolkis FBK.
Ungdomsavdelningen handlar inte bara om utbildning – den betyder också gemenskap.
EN TRADITION SOM GÅR I ARV
Sandra vet vad hon talar om – hon gick själv med som tioåring, ivrig och nyfiken.
– Min mamma var också brandkårist och deltog i ungdomsavdelningens verksamhet.
Nu fortsätter mina tre barn på samma väg. Det känns fint att se hur traditionen lever vidare.
Hennes äldsta dotter Isabella, 13 år, har redan varit med i fem år.
– Det är roligt här. Man får vänner, säger hon blygt men bestämt.
Också 14åriga Saga Ådahl har varit med sedan hon var åtta.
– Jag har två riktigt goda vänner här. Det är roligt att vara en del av den här gruppen, berättar hon.
Hennes syster Cira Ådahl, 17, har redan kommit långt – hon har genomgått räddningsverksamhetens grundkurs som man kan gå innan man blivit myndig.
– Det här är en viktig del av mitt liv. Jag vill kanske jobba inom räddningsväsendet i framtiden – som räddare eller förstavårdare. Den här hobbyn ger en bra grund för det.
EN GEMENSKAP SOM FOSTRAR
Ungdomsverksamheten är mer än bara en hobby – den är också en plats för tillväxt. Ungdomarna lär sig ansvar, samarbete och att agera när det är allvar. Samtidigt blir de en del av en gemenskap som hjälper när hjälp behövs.
Sandra sammanfattar det träffsäkert:
– När det finns ungdomsverksamhet, visar det att man är förankrad i det levande livet.
SPONSORERING
Borgå
Energi stöder barn och ungas aktiva vardag
Hållbarhet är en av Borgå Energis centrala värderingar. Vi vill vara ett lokalt ansvarsfullt energibolag och främja välbefinnandet på vårt eget område i Borgåtrakten. Det här gör vi genom att stöda idrott, kultur och annan ansvarsfull verksamhet i märkbar omfattning.
Tyngdpunkten för vårt stöd ligger på verksamhet som främjar barn och ungas välbefinnande och aktivitet. Vårt stöd kan sökas av lokala sällskap, föreningar och projekt i Borgåtrakten. Ansökan sker elektroniskt via vår webbplats: pbe.fi/sponsorering
Vi har en begränsad mängd sponsringsobjekt och samarbetskap årligen. Vi väljer några sällskap och föreningar som huvudsamarbetspartner och gör långsiktigt samarbete med dem.
Vår lokala frivilliga brandkår Tolkis FBK är ett exempel på sådan verksamhet vi stöder årligen. FBK har en viktig uppgift exempelvis vad gäller att rensa bort fallna träd efter stormar, vilket underlättar Borgå Elnäts reparationsarbeten då montörerna kan röra sig utan hinder i terrängen.
Utöver det här stöder vi årligen enskilda aktörer inom idrott, kultur eller annan ansvarsfull verksamhet som siktar på att aktivera barn och unga.
Vi strävar efter att dela med oss av det goda till möjligast många. Därför riktar vi i första hand vårt stöd till lagidrott eller större grupper och stöder hobbyverksamhet vid sidan av tävlingsidrott. I regel stöder vi inte privatpersoner.
Du minns väl ansökningstiderna?
De ansökningar som lämnas in senast 31.1 behandlar vi i februari-mars
De ansökningar som lämnas in senast 31.7 behandlar vi i augusti-september
Läs mer och sök:
Företagare, fastighetsmäklare
Antti Soivio om fjärrvärme:
Mest trovärdiga uppvärmningssättet
Då priset på gas steg kraftigt började
Borgåföretagaren Antti Soivio leta efter ett mer pålitligt uppvärmningssätt och svaret låg nära till hands. Borgå Energis fjärrvärme visade sig vara ett enkelt och säkert alternativ.
BBorgåföretagaren och fastighetsmäklaren
Antti Soivio utnyttjar Borgå Energis fjärrvärme i flera fastigheter han äger.
Den senaste av dem finns på Ölstens industriområde i Borgå, där fjärrvärmenätet utvidgades inför uppvärmningssäsongen 2023–2024. Soivio är Borgå Energis första fjärrvärmekund på området.
– Priset och tillgången på gas förändrades då Ryssland inledde sitt anfallskrig i februari 2022. Plötsligt steg gaspriset till skyarna, berättar Soivio.
– Då kontaktade jag Borgå Energi och sa att det lönar sig att satsa på Ölstensområdet eftersom många andra också hade behov av att byta uppvärmningssätt.
Han berättar att uppvärmning med gas som dyrast kostade nästan fyra euro per kvadratmeter då man vanligtvis talar om ungefär en euro per kvadratmeter.
ANDRA ALTERNATIV ÖVERTYGADE INTE
Antti Soivio utredde också andra alternativ vid sidan om fjärrvärme, som till exempel jordvärme och en vattenluftvärmepump. Enligt honom var beslutet enkelt att fatta
då Borgå Energi erbjöd fjärrvärme som ett alternativ.
– Installationsavgifterna för jordvärme var väldigt dyra och vattenluftvärmepumpen övertygade inte riktigt. Förstås hade vi också färdigt ett uppvärmningsnätverk som fungerade för fjärrvärme där.
– Fjärrvärme är ett enkelt, säkert och välfungerande alternativ. Har man behov av tappvarmvatten så följer det bekvämt med.
FJÄRRVÄRME I FLERA FASTIGHETER
Antti Soivio utnyttjar fjärrvärme också i andra fastigheter han äger, som till exempel Tegelmagasinet i Borgå centrum där Porvoon Paahtimo Bar & Café verkar. Det var Soivios första fastighet i Borgå och där installerades fjärrvärme 2001.
År 2005 köpte han Huktis depå av Borgå stad.
– Där byggde vi 15 bostäder, och där fanns ett stort behov av tappvatten och förstås uppvärmning. Det var självklart att ta fjärrvärme dit.
Sedan dess har Soivio också köpt Etolas gamla trähus i hörnet av Mannerheimgatan
Antti Soivio använder fjärrvärme i flera av de fastigheter han äger i Borgå.
och Linnankoskigatan. Där fanns redan färdigt installerad fjärrvärme.
– Jag har också cirka 26 hallar på 30 kvadratmeter på Verkstadsmekanikervägen.
Där fanns eluppvärmning sedan tidigare men om rören hade funnits färdigt hade jag säkert tagit fjärrvärme dit också.
”FJÄRRVÄRME VÄLDIGT BRA FÖR NYBYGGEN”
Antti Soivio fungerar också som fastighetsmäklare. Han berättar att frågor om uppvärmningen och brukskostnader över lag hör till de första potentiella köpare ställer. För vem skulle du rekommendera fjärrvärme?
– Det är ett väldigt bra alternativ till nybyggen och sannolikt billigare än jordvärme i fråga om installationskostnader. Fjärrvärme är det mest trovärdiga uppvärmningssättet: I kundens ögon är luftvärmepumpar, elektriska fläktar och element inte alltid nödvändigtvis något vidare.
– Det är väldigt enkelt speciellt om man har behov av tappvarmvatten eftersom det inte behövs separata varmvattenberedare eller pannor.
TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILDER: FREDRIKA SUNDÉN OCH ANSSI VUOHELAINEN
Antti Soivio lyfter upp två huvudsakliga orsaker till att han tycker Borgå Energis fjärrvärme är ett bra alternativ.
– Den första är att pengarna sist och slutligen landar i stadens kassa. Om man köper uppvärmningen av någon annan kommer det till nytta för invånare i andra kommuner, men nu går pengarna till serviceproduktion i Borgå.
– Den andra är att så gott som allt flis som används för att producera värme i Tolkis biokraftverk kommer från den lokala företagaren Reijo Wuorio, fortsätter Soivio. Det är värdefullt i sig att pengarna rör sig bland oss och att produktionen är lokal.
Nyttorna med Borgå Energis fjärrvärme
• Borgå Energis fjärrvärme är kvalitativ närvärme. Den produceras i vårt eget biokraftverk i Tolkis i Borgå.
• Vår fjärrvärmeproduktion baserar sig nästan helt på förnybara bränslen och tillvaratagen värme.
• Som första energibolag i Finland fick Borgå Energi EKOenergi-märkning också för sin fjärrvärme.
• Fjärrvärme är ett bekymmerslöst och hållbart alternativ på lång sikt.
• Installationskostnaderna är låga och fjärrvärme ökar värdet på din fastighet.
• Fjärrvärme är effektivt i alla väderförhållanden.
Läs mer om fjärrvärme: www.pbe.fi/fjärrvärme
BILDSÄTTNING: SHUTTERSTOCK
Följ vår feltjänst! www.pbe.fi/feltjänster
• Kolla elnätets eller fjärrvärmens distributionsläge • Felanmälan om distributionsläge, också träd som fallit över linjen • Felanmälan om gatubelysningsfel • Ta i bruk elnätets avbrottstjänst • Läs felmeddelanden
HEMFÖRRÅDET I SKICK
Så förbereder du dig på elavbrott
Elavbrott som beror på stormar eller snötäcke kan överraska den här tiden på året.
Genom att förbereda sig klarar man ändå också av överraskande störningar.
MYNDIGHETERNAS BEREDSKAPS
INFORMATION:
72tuntia.fi suomi.fi/beredskap varmuudenvuoksi.fi
Att förutse störningssituationer är svårt. Borgå Elnät följer med väderprognoser och höjer sin beredskapsnivå vid behov, till exempel genom att öka sina felreparationsresurser inför stormar.
Borgå Elnäts viktigaste uppgift under ett elavbrott är att se till att avbrotten blir så kortvariga som möjligt, oberoende av förhållandena. Nätbolaget utför de reparationsarbeten som behövs utan att pruta på säkerheten: För att de ska kunna jobba tryggt och effektivt under ett långvarigt avbrott förutsätts att montörerna får tillräcklig vila.
Till elnätets ansvar hör också att informera kunderna. Du kan hålla dig själv ajour genom att följa våra feltjänster: pbe.fi/elnätetsfeltjänster
HUSHÅLLETS ANSVAR:
VAR FÖRBEREDD FÖR 72 TIMMAR
Vi har ändå alla vår egen roll och med små metoder kan du säkerställa att du är trygg och bekväm också under ett elavbrott. Myndigheterna rekommenderar att hushållen förbereder sig på att klara sig självständigt i minst 72 timmar i störningsoch krissituationer. Hemförrådet, alltså en tillräcklig mängd mat, dryck och redskap, spelar en nyckelroll.
Innan stormen lönar det sig att koppla loss känsliga elapparater och skydda mo-
dem, speciellt under åskväder. Håll hemmets elapparater i skick och avverka farliga, murknande träd på gården med hjälp av ett proffs i god tid.
TA HAND OM DIG SJÄLV OCH DINA NÄRSTÅENDE
Stäng av elapparater och disk- och tvättmaskinernas kranar under avbrottet. Öppna inte frysen; Den hålls frusen i flera timmar. Koppla inte på alla apparater på en gång när strömmen kommer tillbaka eftersom en plötslig belastningstopp kan bryta strömmen på nytt.
Vattentillförseln kan fungera till en början under elavbrottet, men på grund av översvämningsrisken ska du inte tappa vatten i avloppet fastän det skulle komma från kranen. Undvik också att duscha och spola toaletten.
På vintern kyls hemmet ner snabbt. Reservera tillräckligt med varma kläder och täcken, stäng dörrar och fönster och använd eldstaden i mån av möjlighet.
Ta också hand om dina närstående och evakuera vid behov. De som är beroende av ständig eltillförsel, som till exempel dialyspatienter och rörelsehindrade personer, behöver mest omsorg. Ring det allmänna nödnumret 112 i akuta farosituationer.
I HEMFÖRRÅDET ÄR DET ÅTMINSTONE BRA ATT HA:
• en batteridriven radio
• fick- och/eller pannlampor samt reservbatterier och –proppar
• ljus och redskap för att göra upp eld samt brännved om du har en eldstad
• mat med lång hållbarhet och flaskvatten samt mat för familjens husdjur
• kärl med lock för att förvara vatten samt redskap för grundläggande hygien som våtservetter, toalettpapper och skräppåsar
• en tillräcklig mängd mediciner för åtminstone tre dygns behov
• första hjälpen-väska och försläckningsutrustning
• laddare till mobilen och andra apparater samt laddade reservströmkällor
• en UPS-apparat (Uninterrupted Power Source, avbrottsfri strömförsörjning) till din dator så att den inte slocknar mitt i något viktigt
• en liten mängd kontanter
• minst en fjärdedels tank med bränsle till bilen
TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILD: SHUTTERSTOCK
Den nya värmepumpanläggningen i Tolkis blev klar
Borgå Energis efterlängtade
värmepumpanläggning i Tolkis blev klar och togs i bruk under hösten 2025.
Värmepumpanläggning utnyttjar fjärrvärme från returvattnet från Borgå centrum. När värmepumparna har sänkt returvattnets temperatur, skickas värmen som tas tillvara tillbaka ut i fjärrvärmenätet. Samtidigt får kraftverket svalare returvatten vilket effektiverar tillvaratagandet av värme från rökgaserna.
Anläggningen finns i en cirka 800 kvadratmeter stor elementhall. Borgå Energi började bygga den intill biokraftverken i Tolkis våren 2024.
Borgå Energi beställde anläggningen av den spanska ingenjörsbyrån Araner hösten 2023. Värdet på investeringen är närmare sju miljoner euro. Araner levererade de fyra värmepumparna, som väger cirka 20 ton eller ungefär lika mycket som 10 större personbilar var, till Tolkis i februari.
I oktober besökte Araners representanter Javier Taberna, Samuel Giménes och Esther Arribas Tolkis för att utbilda personalen vid värme och produktion samt delta i provkörningar och tester vid anläggningen.
Den nya värmepumpanläggningen är ett av de första stegen Borgå Energi tar
Grännäs och Veckoski elstationer i användning igen
Saneringen av 110 kV:s ställverkena vid Grännäs och Veckoski elstationer som Borgå Elnät utförde under sommaren har blivit klara.
Saneringen av Grännäs och Veckoski elstationer blev klar under den tidiga hösten och båda elstationerna togs i bruk på nytt i början av september. I och med att elstationerna togs i bruk normaliserades också eldistributionen på områdena i fråga.
I samband med saneringarna förnyade Borgå Elnät föråldrade, upp till 40–50 år gamla komponenter som nått slutet av sin livstid. Målet var att förbättra leveranssäkerheten och förbereda sig på framtida behov.
Elstationerna var inte i användning under saneringsarbetena och ersattes därför med andra elstationer och tillfälliga kopplingar. Av den här orsaken uppstod
mot att bredda fjärrvärmeproduktionen. Målet är att minska andelen produktion som baserar sig på förbränning samt ersätta det gamla biokraftverket som är i slutet av sin livstid.
avbrottskänslighet på ett större område än normalt, särskilt under försommaren då flyttfåglar flockades på åkrarna och trasslade in sig i elledningarna.
Borgå Elnät tackar sina kunder för tålamodet under saneringsarbetena!
Hållbar utveckling på tapeten under Clean World Porvoo
Evenemanget Clean World Porvoo samlade åter föregångarna inom hållbar utveckling och klimatarbete på Konstfabriken i Borgå i oktober – nu redan för sjätte gången.
Det utvidgade evenemanget flyttade i år till den större Avanti-salen i Konstfabriken.
Deltagarna följde med både på plats och via en stream.
Temana i år var energi, boende, grön omställning och återvinning. De många intressanta anförandena bjöd på konkreta och inspirerande exempel på olika innovationer och lösningar inom ramen för hållbar utveckling, både ur företagens och medborgarnas synvinkel.
Clean World Porvoo är ett evenemang som är gratis och öppet för alla. Tidningen Uusimaa och Borgå stad är arrangörer.
En del av deltagarna i löpningskursen på Hammars idrottsplan före sluttestet.
Kunde du inte delta? Se inspelningen!
uusimaa.fi/cwp
Borgå Energi har från början varit en av evenemangets stolta huvudsamarbetspartner, så också i år.
I sitt tal berättade Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg om hur bolaget konkret har förverkligat den gröna omställningen. Hit hör bland annat de projekt som syftar till att bredda fjärrvärmeproduktionen som pågår som bäst, till exempel värmepumpanläggningen som nyligen blev färdig. Vi berättar om den på sidan 25 i tidningen.
Miljö- och klimatminister Sari Multala (Saml.) öppnade evenemanget och stadsdirektör Jani Pitkäniemi framförde Borgås hälsningar i sitt välkomsttal.
Årets CWP bjöd också på anföranden av bland annat av Mikaela AhlnäsMäkeläinen, enhetschef vid ABB Borgå, Marjut Sandsjoe, verkställande direktör för Borgå Hem, samt Vesa Heikkonen verkställande direktör för Rosk’n Roll.
Deltagarna i Borgå Energis löpningskurs fick svettas och tillbringa tid tillsammans i åtta veckor under hösten. Avslutningen för löpningskursen var i slutet av oktober.
I sitt anförande berättade Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg vad bolaget gör för att bli en föregångare inom hållbarhet.
Sammanlagt tio Borgå energiare i varierande uppsättning deltog i en löpningskurs under ledning av den personliga tränaren Linda Weckström från Borgå i september och oktober.
Deltagarna hade sin första träff på Hammars idrottsplan i början av september och fick då en genomgång av korrekt löpningsteknik och gjorde olika övningar. Deltagarna sprang också en runda på 1,6 kilometer mot klockan, och de flesta förbättrade sin egen tid i sluttestet på samma sträcka under kursens sista träff ett par månader senare.
Till en början var vädret soligt och varmt men allt eftersom hösten framskred blev sjönk temperaturerna och kvällarna blev mörka. Gruppen sprang ändå oberoende av väderlek, och en gång tränade den en timme i ösregnet.
Under hösten fick deltagarna pröva på olika typer av löpning, bland annat stiglöpning på Jonasbacken och muskelkonditionsliknande trappträning i trapporna på Borgbacken. På Ånäs sandplan blev det olika typer av språng och skutt.
Löpningskursens avslutning firades den näst sista veckan i oktober. Då gick löparna och ut och åt tillsammans efter det sista träningspasset.
