PBE lehti EKO 012021 sv

1 2021

Eko

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING OCH NU DÅ, PATRICK WACKSTRÖM

MIKROPRODUKTION, VIND & SOL

Energirådet Patrick Wackström går i pension från Borgå Energi

Mikroelproduktion intresserar allt fler med egnahemshus och stuga

SÅ HÄR FÅR DU STUGAN I SOMMARSKICK Tips med vilka det går raskt att sätta stugan i sommarskick

1/2021 Eko 1

Genom att välja

miljövänlig energi bryr vi oss tillsammans om kommande generationer

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR UTSLÄPPSFRI www.pbe.fi info@pbe.fi

Eko I DETTA NUMMER

13

8

MIKROPRODUKTION, VIND & SOL

18

25 26

5 NYHETER Ett historiskt verksamhetsår, värmeackumulatorprojektet framskrider 8 OCH NU DÅ, PATRICK WACKSTRÖM!?

Energirådet Patrick Wackström går i höst som 63-åring i pension.

13 TÄNKER DU SKAFFA ETT MIKROKRAFTVERK Mikroelproduktion intresserar allt fler med egnahemshus och stuga.

22 SAMARBETSPARTNER Digibyrån Bureau Little, Nylands Nätbyggnad Ab

16 BYGGARENS MINNESLISTA

26 ÅRETS TITELIDROTTARE Tävlingscyklist som studerar till idrottslärare.

28 ELENS VÄG

11 HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL

18 BORGÅBO Konstnär från London gör unika smycken i Borgå

12 NÄSTAN FYRA DECENNIER Merja Wilkman lämnar bakom sig en 36 år lång, obruten yrkeskarriär i Borgå Energi.

20 SÅ HÄR FÅR DU STUGAN I SOMMARSKICK Tips, med vilka det går fort att sätta stugan i sommarskick.

29 BETJÄNINGEN FÖRBÄTTRAS Kundsystemet förnyades.

1/2021 Eko 3

LEDAREN

PROAKTIV I STÄLLET FÖR REAKTIV

Borgå Energi -bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95 06101 Borgå tel. 019 661 411 www.pbe.fi info@pbe.fi

4 Eko 1/2021

ningarna för utnyttjande av geotermisk värme i regional fjärrvärmeproduktion. Det kan bli följande betydande steg på vårt bolags gröna produktionsstig.

Ett av många tidigare sådana steg togs för drygt tio år sedan då vi tog sikte på Norge för att där skaffa el producerad med förnybar vattenkraft. Det var ett fördomsfritt beslut av bolagets styrelse att investera i egen elproduktion utanför landets gränser. Till vår glädje kan vi notera att det lönat sig.

Jag är övertygad om att det också i fortsättningen skall gå att finna en lämplig kombination strategiskt öga, mod och fördomsfrihet, men också realism. Sommarens kommunval kommer att ha sin egen betydelse för styrelsens sammansättning i Borgå Energi under den följande mandatperioden.

Patrick Wackström energiråd, verkställande direktör

BILD: ANETTE SUNDSTRÖM

Fjolåret var – som jag redan hunnit konstatera i årsberättelsen – annorlunda på grund av coronaepidemin, och samtidigt var året av många orsaker historiskt. Vi gjorde alla tiders resultat och inledde förverkligandet av ett utvecklingsprogram för fjärrvärmeproduktionen, som ur ett historiskt perspektiv sett är stort för bolaget.

Och bolaget fyllde 120 år, inte att förglömma. Det finns inte många energibolag i Finland, som kan se tillbaka på en lika lång verksamhet.

Med undantag för att vår personal i stor utsträckning gick över till distansarbete hade epidemin sist och slutligen ändå inte så stor inverkan på bolagets verksamhet, som gav ett rekordresultat fastän det exceptionellt varma vädret minskade försäljningen av både el och fjärrvärme.

Tiderna vi lever i är alltjämt historiska för bolaget. En ny verkställande direktör tar i höst över tillsammans med en ny ekonomi- och förvaltningsdirektör då jag och Merja Wilkman går i pension. De nya direktörerna får tillsammans med en engagerad och yrkeskunnig personal hand om ett bolag, som i alla avseenden är i gott skick.

Utmaningar kommer det inte att råda brist på. Energibranschen befinner sig i ständig omvandling. Det gäller att vara på alerten och kunna agera proaktivt i stället för reaktivt. Ett litet bolag som vårt är lyckligtvis snabbt och smidigt när det behövs, till skillnad från exempelvis bolag i börsstorleksklass.

Vad beträffar miljövärden och miljöhänsyn, som kommer att bli allt viktigare i energibranschen, har vi redan länge dugt som exempel åt många företag i branschen.

Vår fasta avsikt är att vara en föregångare också i fortsättningen. Det är målsättningen med vårt omfattande utvecklings- och investeringsprogram för värmeproduktionen. Strävan är att minska de fossila bränslenas redan nu mycket ringa andel i produktionen.

Jag väntar med intresse på att det geotermiska forskningsprojektet skall inledas. Vi deltar i det tillsammans med flera andra energibolag i syfte att utreda förutsätt-

Chefredaktör Ella Kaasinen Redaktörer Patrick Wackström Rolf Gabrielsson Maarit Gabrielsson Maria Käki Nita Torni Seppo Iisalo

Layout Sherpa Ombrytning Creative Peak Tryckeri Painotalo Plus Digital Oy Upplaga 30 000 stycken

NYHETER

BILD: BJÖRN BEFRING

SV Vattenkraft Ab på uppköp i Norge Borgå Energis till 33 procent ägda SV Vatenkraft Ab har ökat sitt vattenkraftsinnehav i Norge genom att köpa vattenkraftsbolaget Befring Kraft AS och dess år 2003 i bruk tagna 22,5 GWh:s småskaliga vattenkraftverk.

Kraftverket har två turbiner, som drivs med vattenkraft från Europas största fastlandsglaciär Jostedalsbreen. Bara ca tre kilometer från Befring finns Stardalen Krafts 50 GWh:s vattenkraftverk, som också det övergår i SV Vattenkrafts ägo ännu under vårens lopp. Stardalen får sin vattenkraft från samma glaciär.

Befring-kraftverkets intagsdamm.

Flyttelefonen betjänar Då du flyttar kan du lätt och behändigt genom att ringa Borgå Energis flyttelefon, tfn. 019 661 4230, försäkra dig om att du genast har ström på din nya adress.

Flyttelefonen betjänar på finska och svenska från måndag till fredag kl. 8-18.

Lönar sig att utnyttja!

Nya anskaffningar Finska Kraft Ab, som delvis ägs av Borgå Energi Ab, har köpt elanskaffningsbolaget Kaakon Energias ägoandelar i tre elproduktionsbolag, Puhuri Oy, Kanteleen Voima Oy och SV Vattenkraft Ab. Köpet ger Finska Kraft 6 MW vindkraft i en befintlig anläggning och 17 MW i en anläggning, som håller på att byggas, samt 8 GVh/a vattenkraftsproduktion.

I och med affären växer Finska Krafts andel också i NordFuel-projektet, ett bioraffinaderiprojekt, i vilket man utnyttjar Kanteleen Voimas kraftverkskonstruktioner i Haapavesi. Kraftverket är inte för närvarande i drift.

Kanteleen Voima är ett elproduktions-

bolag, som ägs av privata och kommunalt ägda små och medelstora energibolag. Dess dotterbolag Puhuri Oy bygger vindparker och producerar vindel åt sina ägare, SV Vattenkraft Ab, som helt ägs av Finska Kraft, har en betydande ägoandel i en norsk vattenkraftsproducent samt två pågående egna vattenkraftverksbyggen i Norge.

Ta i bruk elnätets avgiftsfria textmeddelande­­ tjänsten om avbrott Vi skickar dig orsaken till avbrottet och den uppskattade avbrottstiden.

Mera information: pbe.fi/avbrottsvakt/

INDUSTRINS ELSKATT SJÖNK Elkostnaderna sjönk vid årsskiftet för många företags del då elskatten sänktes till EU:s miniminivå i skatteklass 2.

Lägre skatt betalas för el, som används inom industrin, i maskinsalar, i gruvsektorn samt i yrkesmässig växthusodling. Dessutom sjönk elskatten inom lantbruket till skat-

teklass 2, vilket berättigar till retroaktiv skattekreditering.

– Våra kunder behöver inte göra någonting, förändringen beaktas automatiskt i faktureringen, berättar Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander.

ETT NATURLIGT EKOLOGISKT VAL Utsläppsfri och förnybar energi

1/2021 Eko 5

NYHETER

BORGÅ ELNÄT HÖJER INTE ÖVERFÖRINGSTAXORNA UNDER ÅR 2021

Visste du att vi justerat våra elöverföringstaxor senast i september 2018. Då var höjningen ca 5 %. Borgå Elnät Ab har inte heller för avsikt att vare sig höja eller sänka överföringsprisen under år 2021.

Som bolag investerar vi årligen 6-7 miljoner euro i förbättringar av

elnätet. Redan nu består vårt elnät till 44 procent av jordkablar och jämfört med år 2010 har nätet vuxit med ca 200 kilometer. Dessutom reparerar vi i medeltal 100 kilometer av elnätet årligen. Borgå Elnäts elöverföringspris ligger nationellt ungefär på mittnivå.

ETT HISTORISKT VERKSAMHETSÅR TEXTI: ROLF GABRIELSSON || BILD: NIKO LAURILA

Verksamhetsåret 2020 var i många avseenden exceptionellt för Borgå Energi -bolagen. Koncernen fyllde 120 år i september och gjorde sitt genom tiderna bästa resultat och startade ett omfattande utvecklingsprogram för fjärrvärmeproduktionen.

Koncernens vinst före skatter och bokslutsdispositioner var 28,0 miljoner euro, det vill säga 21,9 miljoner euro större än år 2019. I affärsvinsten ingår dotterbolaget Borgå Elnät Ab:s resultat på 4,4 miljoner euro samt vinsten från den till CapMan Infra sålda fjärrvärmeverksamheten i Lovisa.

Försäljningsvinsten kommer att användas till finansiering av det omfattan-

6 Eko 1/2021

de produktionsutvecklingsprogrammet 2020+. Med programmet strävar Borgå Energi efter att ytterligare minska de fossila bränslenas redan nu mycket ringa andel i fjärrvärmeproduktionen.

Programmet omfattar ett värmelager, en värmepumpanläggning, ett geotermiskt forskningsprojekt, en ny pannanläggning i Tolkis och nya naturgaspannor i anläggningen i Harabacka. Förverkligandet av programmet inleddes sommaren 2020 med byggstart på en stor fjärrvärmeackumulator i anslutning till värmecentralen på Gnistvägen i Vårberga.

Koncernens omsättning uppgick år 2020 till 68,0 miljoner euro (72,1 år 2019), varav 27,0 miljoner (27,8) kom från elnätsaffärsverksamheten. Speciellt det

sällsynt varma vädret och eventuellt Covid-19-pandemin avspeglar sig i både moder- och dotterbolagets minskade omsättning. Elförsäljningen var ca 10 procent mindre än år 2019. Fjärrvärmeförbrukningen var likaså omkring 10 procent mindre än föregående år.

Ifjol var närapå 96 procent av Borgå Energis elanskaffning producerad med vattenkraft, fyra procent med biomassa och 0,3 procent med vind- och solkraft. I Norge äger Borgå Energi ca 60 GWh/a lokal, certifierad vattenkraft.

Investeringarna var år 2020 ca 20,3 miljoner euro, det vill säga något större än föregående år. Liksom då utgjordes största delen, det vill säga 8,0 miljoner euro av Borgå Elnäts jordkabel- och andra distributionsnätinvesteringar. Under året lades ca 80 kilometer jordkabel ner i marken på olika håll i bolagets eldistributionsområde.

Ungefär 44 procent av elnätet består nu av jordkablar och andelen kommer fram till år 2028 att ökas till 60 procent. Elnätet är ca 3 600 km långt och bolaget har längs det 36 200 kunder.

Borgå Elnät Ab hör numera till de stora eldistributörerna i landet efter att företagsklustern i Sköldvik år 2019 blev kund hos bolaget.

De ekonomiska och ekologiska mål som ägaren ställt för energikoncernen, uppnåddes. Åt ägaren, Borgå stad utbetalas ca 2,7 milj.€ i avkastning.

Koncernen hade år 2020 sammanlagt 71 anställda, varav 12 personer av Borgå Elnät.

Byggandet av ett fjärrvärmelager i anslutning till värmecentralen på Gnistvägen i Vårberga, som inleddes ifjol somras, har framskridit tidtabellsenligt. Det cisternformade lagret nådde takhöjden på 40 meter i april, och i höst är det meningen att det skall vara färdigt att tas i bruk.

Lagret med en diameter på ca 20 meter kan förliknas vid ett värmebatteri och rymmer ungefär 10 000 kubikmeter fjärrvärmevatten. När efterfrågan på värme är mindre lagras hett fjärrvärmevatten i

batteriet för att tas i bruk när efterfrågan är större.

Fyllt har batteriet ett energiinnehåll på drygt 300 MWh, som med ett uttag med 30 MW:s effekt räcker för 10 timmars inmatning i fjärrvärmenätet.

Värmelagret är en del av Borgå Energis utvecklings- och investeringsprogram för fjärrvärmeproduktionen under de närmaste åren. Programmet går på över 40 miljoner euro, varav fjärrvärmelagrets andel är drygt två miljoner.

BILD: ANSA PRODUCTION

VÄRMEBATTERIPROJEKTET FRAMSKRIDER

Måns Holmberg börjar i höst sin tjänst som VD Borgå Energis styrelse valde på sitt möte den 31.3.2021 bland över 40 ansökningar Måns Holmberg till bolagets verkställande direktör efter energirådet Patrick Wackström, som lämnar posten för att gå i pension.

Måns Holmberg är en 49-årig ekonomiemagister från Helsingfors med gedigen erfarenhet inom energibranschen. Han är för tillfället anställd inom Fortum Abp med ansvar för investerarrelationer och finansiell kommunikation.

Holmberg inleder sitt arbete i Borgå Energi den 1.10.2021. De första månaderna jobbar han i par med Patrick Wackström för att övergången till den ansvarsfulla posten som verkställande direktör

skall ske smidigt.

Måns Holmberg säger sig vara entusiastisk över att få komma till Borgå Energi.

– Jag ser fram emot att få vidareutveckla bolaget tillsammans med ledningen, styrelsen, ägaren och alla anställda.

Med många år i branschen vet jag hur viktigt det är för ett energibolag att arbeta aktivt för en bättre framtid.

Enligt Holmberg är Borgå Energis gröna profil en klar styrka för bolaget.

1/2021 Eko 7

Och nu då,

Patrick Wackström!?

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: ANETTE SUNDSTRÖM, KRISTOFFER ÅBERG

8 Eko 1/2021

S

EFTER 36 ÅR I BORGÅ ENERGIS TJÄNST, VARAV DE SENASTE 15 ÅREN SOM BOLAGETS

S

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR, LÄMNAR ENERGIRÅDET PATRICK WACKSTRÖM ÖVER STAFETTPINNEN ÅT MÅNS HOLMBERG FÖR ATT SJÄLV SOM 63-ÅRING GÅ I PENSION VID ÅRSSKIFTET.

Så vad skall energiproffset efter det ägna sig åt?

– Att resa, äta god mat, golfa och cykla samt umgås med familjen, svarar Patrick Wackström spontant, och tillägger eftertänksamt att han också räknar med att få mera tid att filosofera om livets mening, om varifrån han kommer och vart han är på väg, något som med åren börjat intressera honom mer och mer.

Vägkost för det fick han av sin mor, söndagsskollärarinnan Leila Wackström.

– Vi hade söndagsskola hemma, och av mamma fick jag med mig tankar om vad som är viktigt i livet.

I ungdomen var det idrotten som upptog det mesta av hans tid. Och även om också friidrott, skidning, bandy och ishockey fanns med i bilden var det ändå en gren som tidigt gick framom de andra, tävlingscykling. Är man som Patrick Wackström född och uppvuxen i tävlingscyklisternas Renum i dåvarande Borgå landskommun föll det sig naturligt också för honom att framförallt kanalisera sitt idrottsintresse till tävlingscyklingen, i synnerhet som pappa Ole hade skördat lagrar i den sporten. Det fanns att brås på.

Brodern Sixten ägnade sig också åt samma sport. Tillsammans deltog de i många

tävlingar både i Finland och utomlands.

Också tillsammans med en annan känd Renumcyklist, Harry Hannus.

Framgångarna uteblev inte heller. Efter att ha deltagit i sin första cykeltävling som tioåring år 1968 tog Patrick Wackström sitt första FM-guld år 1973. Det var i klassen pojkar 15 år i tempoåkning, 20 kilometer.

Sammanlagt blev det under hans tävlingskarriär 33 olika FM-guld.

Internationellt tog Wackström ett nordiskt mästerskap i 100 km lagtempo och var bland de tjugo bästa i VM i lagtempo åren 1977-1985. Den största internationella framgången var en sjundeplacering i 100 km lagtempo i OS 1980 i Moskva.

Bland alla tävlingsframgångar rankar han segern i Borgåloppet år 1979 och sitt första landsvägs FM 1980 i Borgå högst, – Att vinna Borgåloppet var svårare än att vinna FM. En tävling i Åbo år 1981 har etsat sig speciellt in i hans minne. Han vann och brodern Sixten kom trea och med sig på prispallen fick de pappa Ole, som en hedersbetygelse för hans många framgångar.

Klarälvsloppet år 1984 i Sverige tar emellertid enligt Patrick Wackström priset som det finaste han upplevt under sin tävlings-

karriär. Inte för att det var någon stor tävling och inte för att han skulle ha varit särskilt framgångsrik där. Förklaringen är en annan.

– Tävlingsledningen kallade mig till sig under det pågående etapploppet för att meddela att jag var far till en frisk flicka. Vår förstfödda, dottern Agneta hade kommit till världen något i förtid så pappa hann inte med till födseln. Det fanns ju inga mobiltelefoner på den tiden, så det tog sin tid innan nyheter hann fram. Det här är nog det jag skattar högst under tävlingskarriären.

Tävlingsframgångarna hade inte passerat oförmärkta, en internationell proffskarriär fanns inom räckhåll, men Wackström insåg tidigt att det finns ett liv också efter tävlandet. Han hade skaffat sig ett jobb och börjat studera. Tävlingscyklandet fick bli.

– Det är det jag försökt poängtera för dagens tävlingscyklister, att man skall ha en dröm, sedan skall det vara business as usual och slutligen bör det finnas en reservplan den dag man inte längre tävlar.

Patrick Wackström tävlade i Akilles grönvita färger. I dag är han hedersmedlem i den anrika idrottsföreningen och ordförande för stödföreningen för Akilles Green Team.

Andra utmärkelser har han också fått.

Den rätt sällsynta energirådstiteln, som han

1/2021 Eko 9

PATRICK WACKSTRÖM Född och uppvuxen: i Renum i dåvarande Borgå lk Bor: i Jackarby i Borgå Familj: Hustru Birgitta, dottern Agneta och sonen Andreas med hustru Charlotta samt deras barn Olivia (4) och Matheo (2) Utbildning: ingenjör från Tekniska läroverket i Helsingfors 1993 Anställningar: Loval Kymi-Strömberg Oy, metodplanerare 1982-1985, Borgå Energi Ab, nätbyggnadschef 1985-1995, Borgånejdens El Ab, vd 1995-2006, Syd-Finska Kraft Ab, vd 2000-2006, Borgå Energi Ab, vd 2006Hobbyn: golf, cykling, resor och filosofering kring livets mening

förlänades för ett par år sedan, ser han som höjdpunkten i yrkeskarriären, som började med en anställning som metodplanerare på Loval Kymi-Strömberg Ab för nästan 40 år sedan. Med den anställningen tog han samtidigt steget in i energibranschen, där han skulle komma att utföra sitt livsverk. Det var nämligen elmotstånd, som Lovisaföretaget tillverkade.

Med sig från Lovisa fick han processtänkande.

– Det har jag sedan dess tillämpat hela tiden, och hållit i minnet att en process är lika stark som den svagaste länken i processen. Som ledare med många bollar i luften skall man också kunna skilja på det som är viktigt och det som är mindre viktigt.

Enligt Wackström handlar ledarskap också mycket om psykologi, om att förstå att det finns en orsak till att människor gör som de gör.

– För det mesta är människor rationella, och när de inte är det gäller det att förstå att det finns en orsak till det, som man bör ta reda på.

Redan efter ett par år i Lovisa, kom han 1985 till Borgå Energi Ab som chef för verkstjänst och senare nätbyggschef (eller rättare sagt till Borgå stads energiverk, bolagiseringen skedde senare). Den uppgiften skötte han fram till år 1995 då han utnämndes till verkställande direktör för Borgå Energis dåvarande dotterbolag Borgånejdens El Ab. Vid det laget hade Patrick Wackström också blivit klar med sina studier vid Tek-

10 Eko 1/2021

niska läroverket i Helsingfors, därifrån han utexaminerades som ingenjör. Vid sidan av VD-ansvaret i dotterbolaget fick han år 2000 också motsvarande ansvar i Syd-Finska Kraft Ab. Bägge utmynnade år 2006 i valet av honom till verkställande direktör för Borgå Energi Ab. Och där har han trivts, inte sökt sig någon annanstans och inte heller nappat på de värvningsförsök som gjorts.

– Jag har under årens lopp fått nya uppgifter att växa med, vilket varit motiverande och givande.

Uppgifterna har inte inskränkt sig till Borgå Energi. Wackström har också haft och har alltjämt styrelseposter i både finländska och norska energibolag. Borgå Energi är aktionär i Finska Kraft Ab och SV Vattenkraft Ab, som för sina delägares räkning skaffar el från bland annat vattenkraftverk i Norge. Wackström sitter med i styrelserna för ett antal norska vattenkraftsbolag, i några av dem som ordförande.

– När det inte funnits möjligheter att bygga ut vattenkraften i hemlandet började vi i början på 2010-talet rikta blickarna mot Norge, där det fanns och finns möjligheter att skaffa produktionsandelar i mindre vattenkraftverk. Det har visat sig vara lyckade satsningar. Borgå Energi skaffar i dag en betydande andel av sin el i Norge.

Förtroendeuppdrag har inte saknats på annat håll heller. Patrick Wackström har suttit med i Finlands Näringsliv EK:s fullmäktige efter många år som fullmäktigesuppleant, idag representerar han Finsk Energiindustri i EK:s valkommitté. I Finsk Energiindustri r.f. är han ordförande för valkommittén efter en mandatperiod som styrelseledamot och ordförandeskap i några av föreningens utskott. Och sist men inte minst är han föreningens representant i Eurelectric och dess Customers & Retail Services Committee i Bryssel.

Det har blivit en hel del med åren, hur går det med styrelse- och förtroendeuppdragen nu då du går i pension?

– Största delen är arbetsrelaterade så dem lämnar jag nog i och med pensioneringen, sedan har jag några lokala styrelseuppdrag, som jag säkert fortsätter med.

Har du några råd att ge din efterträdare på VD-posten i Borgå Energi?

– Kanske det, som jag brukat påminna om i olika sammanhang, nämligen att man skall komma ihåg, vilka som är bolagets moralis-

ka ägare. Det är de, som betalt anslutningsavgifterna på 35 miljoner euro i vår balans, att jämföra med aktiekapitalet på 0,5 miljoner, som tecknats av Borgå stad som bolagets enda juridiska ägare. Om man gör sitt jobb så att de moraliska ägarna har det bra så behöver man inte bry sig om så mycket annat.

Patrick Wackström minns vad hans företrädare, Roy Granroth sade vid deras vd-skifte.

– Roy konstaterade att han väl egentligen borde komma med några ord på vägen, men nöjde sig med att ge mig nycklarna med uppmaningen att ta väl hand om dem.

I bakgrunden fanns det faktum att det var Granroth som anställt Wackström. De två hade jobbat samman i över 20 år och kände varandra och varandras tänkesätt utan och innan.

När du i tiden kom till dåvarande Borgå stads energiverk, hur skiljde sig verksamheten från dagens verksamhet?

– På många sätt, framförallt förstås för att det då var en kommunal verksamhet och inte som nu en aktiebolagsverksamhet, låt vara med en kommun som hundraprocentig ägare. Och verksamheten var ju begränsad till Borgå stads ca 15 kvadratkilometer stora område att jämföra med dagens ca 600 kvadratkilometer stora verksamhetsområde.

I politiska kretsar har det tidvis varit tal om att sälja bolaget, som säkert hade varit ett intressant köpobjekt för någon större aktör i branschen. Enligt Wackström har det ändå inte under hans vd-år varit någonting som på allvar diskuterats.

Någonting vi inte vet om personen Patrick Wackström?

– Jag har varit jätteblyg som ung, fått jobba en hel del med det och lärt mig att man får, och skall vara ödmjuk, men inte låta sig förödmjukas.

Alla vet kanske inte heller att han tycker om att spela schack.

– Jag spelade i unga år varje söndag två, tre timmar tillsammans med mina morbröder. Det har jag också haft direkt nytta av i yrkeslivet, att leda ett företag är ju som ett strategiskt schackspel, där det gäller att planera många drag framåt.

Sig själv karaktäriserar han som logiskt rationell med ett hjärta, som alltid klappat för Borgå.

– Mest har jag alltid krävt av mig själv.

HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL

MOT KOLNEUTRALITET Det händer och sker också annat i Bryssel än sådant som är relaterat till coronaepidemin. Även beslut fattas. I slutet på april lyckades till exempel EU-instituten komma överens om EU:s miljölag. Enligt överenskommelsen sätts målet för utsläppsminskningen år 2030 till ca 57 procent, vilket är en kompromiss. På olika håll och i olika länder har kraven rört sig mellan 50 och 60 procent. Hittills har målet varit 40 procent mindre utsläpp än år 1990.

Med tanke på att utgångspunkten i EU:s miljölag är kolneutralitet senast år 2050 är det viktigt att man nådde enighet om nivån på det mellanliggande målet, som länge stötts och blötts. Finlands eget mål är ambitiösare, kolneutralitet redan år 2035. Och vårt eget bolag säljer ju redan enbart kolneutral värme och el producerade med förnybara energikällor.

Om det intressebevakningsarbete jag själv gör för Finsk Energiindustri rf:s räkning i Bryssel på elhandelns slutanvändarområde finns just nu inget mera betydelsefullt att berätta.

Fastän det inte direkt hör till mitt eget intressebevakningsområde noterade jag med intresse att kommissionens energiavdelning fört fram energieffektiviteten som det främsta kriteriet för EU:s klimatmål. Enligt avdelningens enhetschef Paula Pinho bör Europa massivt öka mängden el producerad med förnybara energikällor för att kunna uppnå 2030 års utsläppsminskningsmål. Och elens andel av den totala energins slutanvändning bör i stort sett fördubblas.

Minst lika intressant i kontext med det föregående – och också annars – är EU-kommis-

sionens forskningscentrum JRC:s (Joint Research Center) färska rapport. Enligt den är klimatutsläppen från kärnkraftsproducerad el jämförbara med utsläppen från el producerad med vatten- och vindkraft.

Finsk Energiindustri rf har helt riktigt konstaterat att sålunda borde ansvarsfullt producerad kärnkraft inkluderas i klassificeringssystemet för hållbar finansiering. Jag citerar Energiindustrins sakkunniga på området, Taina Wilhelms.

– Rapporten visar att kärnkraften stöder uppnåendet av miljömålen och inte är desto skadligare för människans hälsa och inte heller för miljön än andra energiproduktionsformer i klassificeringssystemet.

Det är inte svårt att förutse att slutsatserna i rapporten kommer att diskuteras livligt och också ifrågasättas. I synnerhet som det i rapporten också konstateras att inte heller väl genomförd lagring och slutdeponering av använt kärnbränsle utgör någon nämnvärd fara för människors hälsa eller för miljön.

Rapporten publiceras lämpligt i och med att Olkiluoto 3:an äntligen börjar vara klar att sättas i drift. Kärnkraftverkets produktion kommer att täcka 14 procent av elbehovet i vårt land, utan koldioxidutsläpp. Samtidigt ökar den utsläppsfria elproduktionens andelen till 90 procent.

Kunde man drista sig att tala om något slags klimatgärning?

Patrick Wackström energiråd, verkställande direktör

1/2021 Eko 11

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: NIKO LAURILA

MERJA WILKMAN (född HONKANEN) Född, uppvuxen och bosatt: i Borgå Utbildning: ekonomiemagister från Tammerfors universitet 1984 Anställningar: SLO Mäntsälän Metalli 1.1.1985-30.6.1985, Borgå Energi Ab (först Borgå stads energiverk) 1985Familj: make Kari, två fullvuxna barn Ville och Elina med maka respektive make samt deras barn Alvar och Lukas

Nästan fyra decennier samma arbetsgivare När Merja Wilkman i slutet på året går i pension har hon bakom sig en 36 år lång, obruten arbetskarriär i Borgå Energis tjänst. Förutom att det börjar vara ovanligt med så här långa arbetsförhållanden hos en och samma arbetsgivare är det också anmärkningsvärt att hon från första början skött samma arbetsuppgifter – ekonomi och förvaltning, först med chef- och sedan direktörstitel och ansvar. De senaste åren har hon dessutom officiellt varit verkställande direktörens ersättare.

M

– Min CV är faktiskt kort. Innan jag kom till Borgå Energi jobbade jag en liten tid på SLO Mäntsälän Metalli och under studietiden hade jag flera sommarjobb, men det här var först min andra arbetsplats efter att jag blivit klar med mina studier, och flera har det inte heller sedan blivit.

– Jag har trivts, arbetet har varit mycket omväxlande eftersom energibranschen utvecklats så kraftigt. Utmaningar har det också funnits gott om, men det är just de som gör arbetet så intressant.

Borgåbon Merja Wilkman studerade till ekonomiemagister och var redan då hon sökte anställning på Borgå stads energiverk intresserad av hur energi produceras.

– Visst ville jag också att arbetsplatsen skulle finnas i Borgå för att slippa offra fritid på resor till och från jobbet. I dag är ju situationen en annan då man kan jobba på distans.

Energiverket hade år 1985 en anställning ledig som ekonomichef och då en väninna

12 Eko 1/2021

tipsade Wilkman om saken och berättade att där fanns en trevlig arbetsplats lämnade hon in sin ansökan och blev vald.

– Förutom att branschen intresserade och jag slapp arbetspendlandet var det också en annan sak som bidrog till mitt intresse, min morfar hade jobbat hela sitt liv på Syd-Finska Kraft. Det fanns således en koppling. Miljömedveten var jag också redan då och i Borgå Energi har miljömedvetenheten ju funnits högt på dagordningen långt innan man i större utsträckning ens började prata om saken. Arbetsplatsen har alltså också såtillvida varit i min smak.

Mycket annorlunda jämfört med i dag var den ändå i början, konstaterar Wilkman.

– För det första var Borgå stads energiverk mycket mindre än Borgå Energi Ab, som det sedermera bolagiserades till. Verksamhetsutrymmena i kontorsbyggnaden på Mannerheimgatan delade vi med vattenverket.

– Och några datorer fanns det till exempel

inte på den tiden, bara två terminaler kopplade till stadens datamaskin. Till dem hade vi turlistor, vem som fick använda dem och när.

Efter det har utvecklingen emellertid varit snabb och fört med sig mycket intressant.

Som exempel nämner Wilkman bolagiseringen, de nya energiproduktionsformerna såsom vind- och solkraft samt de betydande tilläggsanskaffningarna av vattenkraft.

– Utöver bolagiseringsarrangemangen har Syd-Finska Kraft -affären, biovärmekraftverksbygget i Tolkis och investeringsarrangemangen i anslutning till det samt, nu senast försäljningen av fjärrvärmeaffärsverksamheten i Lovisa varit höjdpunkter i min egen jobbkarriär.

Enligt Wilkman återstår det att se vad framtiden för med sig för Borgå Energi.

– Säkert blir det förändringar, men bolagets produktionskoncept, elanskaffningen och nätverksamheten är sådana styrkor att jag vågar förutspå framgångsrika år för bolaget också i fortsättningen. Åt sin efterträdare har hon ett klart råd – följ hela tiden med utvecklingen i energibranschen!

Själv tänker Merja Wilkman använda den tid, som pensioneringen ger henne, åt sin motions- och läshobby samt framförallt åt barnbarnen och åt att följa med deras uppväxt.

– Vi har med min man Kari två små barnbarn.

TEXT: NITA TORNI || BILDER: NIKO LAURILA, SHUTTERSTOCK

MIKROPRODUKTION, SOL & VIND

Har du tänkt skaffa ett

MIKROKRAFTVERK? Mikroproduktion av el intresserar allt fler, som bor i egnahemshus eller har ett fritidsviste. En mikroproducent dämpar klimatförändringen, ökar självförsörjningen och sparar elkostnader.

M

Med mikroproduktion avses en på förbrukningsstället till lågspänningsnätet kopplad elproduktionsanläggning, med vilken avsikten är att producera el för eget bruk. Anläggningen kan också vara kopplad till eldistributionsnätet. Det vanligaste är att el mikroproduceras med sol eller vind, men också mikrovatten- och gaskraftverk blir allmännare.

Mikroproduktion med användning av förnybara energikällor dämpar klimatförändringen. Därför strävar också det internationella energirådet IEA, Europeiska unionen och den finska staten efter att främja en ökad mikroproduktion. Europaparlamentet har bland annat antagit en re-

solution, enligt vilken mikroproduktion bör vara en central del av den framtida elproduktionen.

Lönsammast är mikroproduktion då all el produceras för eget bruk. Det ligger därför också i kundens intresse att mikrokraftverket dimensioneras rätt. En alltför stor anläggning kan föra med sig skattskyldighet eller rent av förhindra en koppling till nätet.

Funderar man på att skaffa ett mikrokraftverk lönar det sig att från första början vara i kontakt med Borgå Energi – där får man värdefulla råd och instruktioner, som är till hjälp vid förverkligandet av projektet.

MIKROPRODUKTION LÖNAR SIG BÄST, DÅ MAN ANVÄNDER ALL PRODUCERAD EL SJÄLV.

1/2021 Eko 13

MIKROPRODUKTION, SOL & VIND

SOLENERGI ÄR ETT UTMÄRKT ALTERNATIV BLAND DE FÖRNYBARA ENERGIFORMERNA.

MILJÖVÄNLIG SOLENERGI Solenergi är en förnybar naturresurs, som finns i nästan obegränsad omfattning. Energi producerad av solen absorberas på en timme i stort sett lika mycket i jordens markyta och atmosfären, som vi som mänsklighet förbrukar under ett år.

Solljuset består av ljuspartiklar, det vill säga fotoner, som då de träffar en solpanel absorberas av panelens elektriskt ledande material. Ur fotonerna lösgörs elektroner, som skapar ström i solcellerna. Solelektricitet är ett direkt utnyttjande av solens strålenergi med hjälp av solpaneler eller solfångare.

Solenergi är ett utmärkt alternativ bland de förnybara energiformerna eftersom dess

miljöpåverkan är ringa jämfört med många andra elproduktionsformer. Produktionens miljöpåverkan hänför sig i huvudsak till produktionen av de metaller, som behövs i panelerna och deras tillräcklighet, samt återvinningen av paneler som tagits ur bruk.

Mikroproduktion av solelektricitet är också lokalt miljövänlig eftersom man ofta kan använda existerande ytor i produktionen.

Med solpaneler produceras el och med solfångare värmeenergi. Den största nyttan av solenergin får man med rätt dimensionerade mikrokraftverk, som har rätt placerade paneler/fångare. Energi tillvaratagen med solfångare kan användas till att exempelvis värma varmvatten för hushållsbruk.

Använder man solenergi ökar man sin självförsörjning och minskar sitt koldiox-

Intresserar en titelsolpanel?

Vi hyr ut solpaneler åt våra kunder för en fast månadsavgift på 3,90 €.

Den energi, som panelen producerar, krediteras i din elfaktura!

Läs mera: https://pbe.fi/sv/elektricitet/var-grona-energi/sol-och-vindel/

14 Eko 1/2021

idavtryck och sina levnadskostnader. Fastän det är möjligt att sälja el, som blir över efter eget bruk, åt det lokala elbolaget har man den största ekonomiska nyttan av mikroproducerad el i egen användning.

Solenergipotentialen är störst i mars-oktober, men nytta har man av cellerna året runt.

De bästa produktionsförhållandena är – tvärtemot vad man allmänt tror – svala och soliga: vårt svala klimat förbättrar solpanelernas verkningsgrad då de inte blir för varma.

Nettoberäkning som faktureringsgrund Borgå Energi tar i bruk en nettoberäkning i faktureringen av de kunder med mikroproduktion, som både förbrukar och säljer elenergi. I praktiken kommer det här att gälla mikroproducenter av både sol- och vindel.

Förändringen baserar sig på en förordning utfärdad av regeringen, som trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt den skall en intern nettoberäkning av elförbrukningen och -produktionen per balansavräkningsperiod genomföras senast den 1 januari 2023 som en tjänst tillhandahållen av Datahub-enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln.

En distributionsnätsinnehavare kan emellertid redan före det själv ordna med nettoberäkning i sitt distributionsnät. Det är precis vad Borgå Energis nätbolag tän-

Intresserar en egen vindkraftsandel?

Vi hyr ut vindkraftsandelar åt våra kunder för en fast månadsavgift på 3,90 €. Den energi, som andelen producerar, krediteras i din elfaktura! Läs mera: https://pbe.fi/sv/elektricitet/var-grona-energi/sol-ochvindel/

Tilläggsuppgifter: https://pbe.fi/sv/ elnat/solenergi/mikroproduktion/

ker göra, berättar Borgå Elnäts verkställande direktör Magnus Nylander.

– Vi börjar skapa ett system för det här i år med siktet inställt på att vi skall ha det i bruk senaste om ett år. När uppdateringen av vårt kundsystem är klar börjar vi bygga ett nettoberäkningssystem.

Balansavräkningsperioden är en timme lång. All el, som under den tiden köps respektive säljs, läggs till grund för en nettoberäkning, som resulterar i antingen ett nettoköp eller -försäljning oberoende av i vilken riktning elen tillfälligt rört sig.

Om det till exempel under en och samma timme köpts totalt 4 kilowattimmar el och sålts 2 kilowattimmar är nettot 2 kilowattimmar elköp. Och enligt det faktureras kunden.

Förbrukning och produktion registreras också i fortsättningen med en timmes noggrannhet, men i faktureringen går man över till timnetto, som enligt den nya förordningen skall gagna mikroproducenter.

MIKROVINDKRAFT ÄR FÖRNYBAR NÄRENERGI

verk placerat på en blåsig plats är energiekonomiskt ett bra alternativ för egen energiproduktion. Vindkraft kan på samma sätt som solenergi användas för att till exempel ladda ackumulatorer, för uppvärmning av varmvatten eller direkt för hushållsenergibehov.

Ett vindkraftverk är ett synligt och utrymmeskrävande element i omgivningen, också i mikroproduktion, eftersom anläggningen måste vara tillräckligt stor och rätt placerad för att den skall ha tillräcklig verkningsgrad. Vindkraftens miljöpåverkan har därför att göra med ljud, förändring av landskapsbilden, blinkeffekter och eventuella olägenheter, som förorsakas djurvärlden, till exempel fåglar. Överväger man att skaffa vindkraft bör man först vara i kontakt med det lokala elnätsbolaget samt byggnadsmyndigheten i den egna kommunen för att klarlägga lovärendena, eftersom det till exempel på ett detaljplaneområde kan vara svårt att få bygglov för ett vindkraftverk. Det är all idé att också i förväg diskutera ett miljöpåverkande projekt med grannarna, även om lovförfarandet inte skulle förutsätta det.

I Finland blåser det särskilt under vintermånaderna och vi har gott om kust- och havsområden, som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Det går också att bygga vindkraft inne i landet om förhållandena är gynnsamma. Vindkraften har blivit ett alternativ som energikälla också i små hus och i sommarstugor.

Vindkraftverkens funktion bygger på omvandling av vindens rörelseenergi till elektricitet med hjälp av till exempel rotorblad och en generator, som drivs av vinden. Eftersom vindförhållandena varierar kraftigt räcker det inte nödvändigtvis med vindkraft som enda energikälla. Det går ändå att med den effektivt komplettera utnyttjande av andra energiformer och på det sättet minska sina egna elförbrukningskostnader.

De mikrovindkraftverk som används i mikrovindkraftsproduktion har en nominell effekt på mindre än 50 kW. Ett mikrovindkraft-

1/2021 Eko 15

Bra att veta om byggprojekt TEXT: NITA TORNI || ILLUSTRATION: JUKKA PYLVÄS

Borgå Energi hjälper byggare i frågor av många slag, som har med el och värme att göra.

– Vi rekommenderar att man tar kontakt med oss redan då ett byggprojekt planeras, råder Borgå Energis tekniska försäljare Berndt Hjelt.

– Vår personal vet förstås allt om kopplingar till elnätet och hur man beställer fjärrvärme, men vi har dessutom de senaste rönen om hur man förbättrar energieffektiviteten.

ANSLUTNINGENS STORLEK OCH KOSTNADER För bedömning av anslutningens storlek lönar det sig att vända sig till en yrkeskunnig elplanerare.

Hen låter mäta anslutningen och sköter om ritningar och andra erforderliga dokument. Grundregeln är att kabeldragningen till tomtgränsen ingår i anslutningspriset. Kunden svarar för kabel- och kabeldragningskostnaderna från tomtgränsen till stället, där elcentralen kommer att placeras samt för anskaffningen av elcentral.

När elanslutningen beställts hjälper Borgå Energis kundtjänst med valet av elavtalsprodukt. Borgå Energis EKOenergi är ett utmärkt val för den som söker ett ekologiskt alternativ.

16 Eko 1/2021

BYGGARENS MINNESLISTA FÖRE ANSÖKAN OM BYGGLOV Kontakta Borgå Energi redan då planeringen inleds.

Det säkerställer att du får el och eventuell fjärrvärme i rätt tid. Borgå Energi ger råd, information om leveranstider samt kostnadsförslag för såväl el som värme.

Tänk på elektrifieringsbehov och uppvärmningssätt.

Dina val påverkar boendekomfort och -kostnader nu och i framtiden.

Låt göra en el- och VVV-plan.

Med moderna system får man energieffektiva, fjärrstyrbara helhetslösningar, som optimerar el- och värmeförbrukning.

NÄR BYGGLOV SKAFFATS Gör anslutnings- och leveransavtal och se till att det finns el i byggskedet.

Begär entreprenadofferter och välj el- och värmeentreprenör.

Försäkra dig om att entreprenörerna har erforderlig kompetens och rätt att utföra de beställda arbetena.

Försäkra dig om att det inte finns underjordiska kablar på grävningsområdet.

Du kan kontrollera den lokala situationen på adressen Kaivulupa.fi.

På privata fastigheters områden får man vanligen kabelinformation av fastighetsinnehavaren.

Kom ihåg jordningselektrod och fjärrvärmens stigningsvinkel.

Kräv före inflyttningen idrifttagningskontroll för både el och fjärrvärme samt användningsinstruktioner.

Arkivera användningsinstruktioner, protokoll och ritningar.

Det är bra att hålla användningsinstruktionerna lätt tillgängliga, det gör korrekt användning, underhåll och service av apparater och system enklare.

I Kokon har snökanonerna fått ge plats för terrängcyklar. Oy Kokon Sport Ab:s företagare Niklas Blomander visar upp en av de elterrängcyklar man kan hyra.

På vintern slalomskidor och snowboards

PÅ SOMMAREN CYKLAR Det var liv och rörelse i skidpisterna i Kokon i vintras då snörikedomen lockade rikligt med utförsåkare till platsen. Coronabergränsningarna drog sitt strå till stacken då man på familjehåll ville ha utomhusaktiviteter. Nu när vintersäsongen är förbi fortsätter verksamheten i Kokon med de aktiviteter, som Bike Park -cykelparken har att erbjuda.

O

Oy Kokon Sport Ab:s Niklas Blomander berättar att Kokon Bike Park nu är öppen för sjunde gången.

– Vi utvecklar och förnyar varje år banan för att bibehålla intresset.

Ankarhissen för cyklisten upp. Ankaret fästs bakom sadelstolpen med cyklisten i sadeln.

Hissbiljetter kan köpas för två timmar, hela dagen eller ett veckoslut. Cykelparken är öppen fem dagar i veckan, ti-ons-to klockan 17-21 och lö-sö klockan 12-16.

TEXT OCH BILD: MAARIT GABRIELSSON

Blomander understryker att cyklingens popularitet skjuter i höjden. Cyklarna rycks nästan ur händerna på sportaffärerna.

– Vilket betyder att också vi får nya kunder.

– Vi ger vid behov vägledning och i sommar kommer vi att ordna kurser, men förstås kan man också få personlig vägledning om så önskas.

– Cyklar finns också att hyra på ort och ställe. Utbudet består av terrängcyklar av olika slag.

Oy Kokon Sport Ab är Borgå Energis

kund. Snökanonerna behöver mycket ström.

Niklas Blomander säger att de är nöjda med den betjäning energibolaget ger.

– Vi har fortsatt kundförhållandet eftersom vi alltid får den betjäning vi behöver.

Om det blir problem fixas de genast.

1/2021 Eko 17

BORGÅBO TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: ANNELE

UNIKA SMYCKEN görs i Borgå av konstnär från London Borgå lockar med sin dragkraft intressanta människor att välja den idylliska småstaden till sin nya hemstad.

S

Så gick det också för Iina Annele Rantala och hennes pojkvän Ethan Welch, då de i början på året packade sina tillhörigheter i London och flyttade till Finland – och Borgå.

Iina Annele (28) är smyckeskonstnär. De unika Annele-smycken, som hon designar, har väckt uppmärksamhet på Vogue-tidningarnas sidor i Frankrike och USA. Hennes smycken har beställts av bland annat den världsberömda sångerskan Katy Perry och den svenska sångerskan Zara Larsson.

Smyckena designar och tillverkar Iina Annele själv. Inspiration hämtar hon i den finländska naturen, dess skogsbär, blommor.

Materialen hon arbetar med är förgyllt silver, Swarovskis kristall och glaspärlor.

VOGUE BLEV INTRESSERAD

När hon studerade kosmetikkemi vid London College of Fashion träffade hon Ethan, som är hemma från London.

– Det sade bara klick, han är kreativt ”tokig” som jag själv.

Den kreativa tokigheten ledde till att de två efter en månad, för ett år sedan hittade sig i smyckesbranschen som smyckestillverkare.

– Jag blev oerhört entusiastisk, ville köpa alla pärlor och kristaller, säger Iina Annele med ett skratt.

Smyckena väckte genast intresse och det gick inte mera än en månad innan Vogue i Paris tog in ett smycke på sina sidor.

– Det var helt fantastiskt. Jag får ännu

18 Eko 1/2021

gåshud bara jag tänker på det.

Hon berömmer de marknadsföringsmöjligheter Instagram ger.

– Sidorna säljer redan i sig självt. Bland annat stylister letar där efter nya trender och varumärken.

Iina Annele berättar att de i London fokuserade på internationell marknadsföring och att de nu, som ett finländskt varumärke vill utnyttja möjligheterna också i Finland.

– Trendi-tidningen har redan tagit smycken för fotografering.

hur pengarna räcker, behärskar allt det här fantastiskt bra, berömmer Iina Annele.

– Mina bokföringsföräldrar i Esbo har visserligen hand om vårt företags bokföring och de har varit till stor hjälp.

Företaget sysselsätter en utomstående person, som gör smycken hemma. På kontoret i London finns två anställda.

Beträffande miljövärdena konstaterar Ii-

na Annele att man i företaget följer principerna för hållbar utveckling.

– Allt är handgjort, hållbart mode. Vi har strävat efter att beställa materialen från sådana företag, som själva tillverkar sina egna produkter. Glaspärlorna kommer till exempel från Tjeckien, där glastillverkningen har långa anor.

BORGÅ KOM IN I BILDEN

På frågan hur Borgå passar in i allt detta svarar Iina Annele med ett ord, brexit.

– Brexit gjorde att leveranserna från Storbritannien blev långsammare. Dessutom kom det tullavgifter, som höjer smyckenas pris oproportionerligt mycket.

– Vi kom fram till lösningen att vi utöver kontoret i London också bör ha ett kontor i EU. Flyttbeslutet fattades snabbt, småskrattar Iina Annele.

– Vi ville till Finland, hem. Jag kommer från Esbo och har bott också i Berghäll i Helsingfors.

– Jag tänkte att när vårt varumärke är färgstarkt så passar färgstarka Borgå det väl.

Enligt Iina Annele lämpar sig Borgå också bra med tanke på deras livssituation. Staden är trygg, inspirerande och idyllisk.

Kombinerade bostads- och arbetsutrymmen hittade de intill Gamla stan, på Prästgatan.

– Vi promenerar ofta med Ethan i Gamla stan efter arbetsdagens slut. Här finns väldigt mycket att se och förundra sig över, små butiker, restauranger… och hela miljön är alldeles underbar.

SMYCKEN A OCH O

Iina Annele berättar att hon gjort smycken redan från barnsben.

– Smycken är A och O för mig. Min mor skulle sucka om du frågade henne om mitt smyckesintresse.

Före studierna arbetade Iina Annele tio år som modell i modellagenturen Paparazzi och då hade hon inte tid att göra smycken.

Modelljobbet fick emellertid i sin tur bli då studierna förde henne till London, där hon träffade Ethan och smyckena kom in i deras gemensamma liv.

– Ethan sköter marknadsföringen, nätförsäljningen, postningen och ringer till miljoner ställen. Han gör också beräkningar om

FAKTA Annele Limited grundades i juni 2020 i London Grundare: Iina Annele Rantala och Ethan Welch Varumärke: Annele Företagets webbplats: annele.world Instagram: instagram@anneleworld Annele-smyckenas pris: 100-350 euro

1/2021 Eko 19

TEXT: NITA TORNI || BILD: SHUTTERSTOCK

Mot högsäsong på sommarstugan

SÅ HÄR FÅR DU STUGAN I SOMMARSKICK Kolla här vad som är viktigast att komma ihåg, så får du snabbt stugan i sommarskick och kan börja njuta av stugsäsongen fortare än du anar!

20 Eko 1/2021

Innan du åker till stugan

Höj temperaturen i stugan i god tid innan du åker dit om stugan har ett fjärrstyrt uppvärmningssystem. Stugan värms energieffektivt upp om den värms upp med mindre el under en längre tid.

an När du kommer till stug

Gjorde du upp en lista i slutet av föregående säsong över sådant, som borde fixas eller kompletteras på stugan i sommar? Nu är det dags att ta fram listan! Köp till exempel den torrskaffning som saknas, fyll på stugans medicinskåp och gör en noggrannare reparationsplan för saker, som du tänkt att behöver repareras.

VÄDRING OCH UPPVÄRMNING Vädra stugan väl. Kontrollera eldstädernas, brandmurarnas och skorstenarnas skick och börja försiktigt värma upp stugan med eldstäderna. Fukten försvinner snabbare om du vädrar under uppvärmningens gång. Kom ihåg att kontrollera att brandlarmet fungerar och se till att det finns reservbatterier, brandfilt och brandsläckare i stugan.

ANSLUT EL OCH VATTEN, KONTROLLERA UPPVÄRMNINGEN Om du har en fjärravläsbar elmätare och elen varit avstängd under vintersäsongen kan du från mätaren koppla på elen igen. Justera sedan temperaturen så att den passar regelbunden vistelse i stugan.

Sätt på kylskåpet genast då du kommer till stugan så att du kan fylla det så fort som möjligt.

Håll mat, som behöver förvaras kallt, i en sluten kylväska tills kylskåpet har nått rätt temperatur.

Kontrollera att vattnet rinner normalt och att rören är i skick om du har rinnande vatten på stugan. Om du har sommarvatten med pump, se då till att både pumpen och slangen är i skick och fungerar som de skall. Kontrollera brunnens skick och dricksvattnets kvalitet. Det är bra att kolla vattenkvaliteten med några års mellanrum och speciellt om du märker förändringar i vattnets smak, lukt eller färg.

INTRESSERAD AV MIKROPRODUKTION? SOL- ELLER VINDKRAFT KAN VARA ETT ENERGIALTERNATIV OCKSÅ FÖR DIG OCH DIN STUGA!

VÅRSTÄDNING AV STUGAN Damma mattor utomhus, borsta bort löst skräp, torka av ytor med en fuktig trasa och vädra sängkläderna. Dammsugning rekommenderas inte eftersom damm från dammsugaren kan sprida för människorna farlig sorkfeber. Använd gummihandskar och desinfektionsmedel då du rengör ytor. Inspektera och rengör bastuvattenkärlen och tvätta bastulavarna.

KONTROLLERA STUGAN OCKSÅ FRÅN UTSIDAN Gå runt stugan och gården och kontrollera att det inte uppstått skador på till exempel tak eller andra yttre konstruktioner under vintern. Snö eller vind kan ha fällt träd eller gjort att de inte längre står ordentligt rotade. Kalla på en skogshuggare om det finns fallna eller lutande träd, speciellt om de fallit eller lutar mot byggnader eller över elledningar. Kontrollera också att bryggan och andra fasta gårdskonstruktioner är i skick.

INSPEKTERA OCH TESTA ELEKTRISK UTRUSTNING Om det används mer elektrisk utrustning i stugan än tidigare kan elnätet överbelastas, vilket till exempel visar sig i form av att säkringar går. Kalla i så fall en elektriker till platsen för att få stugans nätkapacitet uppgraderad så att du kan använda både smarta mobila enheter och hushållsmaskiner utan bekymmer.

GÅRDSSKÖTSEL Rengör stugans stuprännor från löv som samlats i dem under vintern. Ta bort fallna grenar och kratta bort resten av löven från gården.

Kalka eventuell gräsmatta och sprid rätt gödsel i trädgården om du har en sådan på stugan. Rengör och olja sommarmöblerna, sjösätt båten och njut: sommaren får komma!

KOM IHÅG SOTNINGEN: OM ELDSTÄDERNA ANVÄNDS FORTLÖPANDE, LÖNAR DET SIG ATT LÅTA SOTA DEM TILL OCH MED EN GÅNG I ÅRET!

1/2021 Eko 21

SAMARBETSPARTNERS

FÖR DIGIBYRÅN är storlek inget värde i sig Bureau Little, som grundades år 2015, är en liten och flink digibyrå, som hjälper sina kunder med att utveckla deras affärsverksamhet på nätet. Ett team på åtta personer med en mångsidig kompetensarsenal har samarbetat med Borgå Energi allt sedan år 2016.

B

TEXT: NITA TORNI || BILD: BUREAU LITTLE

Bureau Littles grundare, Jan Lydman och Richard Hagert vet vilka tillväxtstoryn man kan bygga i företagsverksamheten.

Deras bakgrund finns i ett företag, som växte från en butik med några begåvningar till en organisation med över hundra anställda. För Bureau Little har målsättningarna från första början varit andra: att växa är inget värde i sig, utan man vill hålla verksamheten i händerna på ett litet kompetent team och på det sättet hålla verksamheten flink, smidig och nära kunderna. ”För oss är det viktigt att förstå kundens affärsverksamhet och de verkliga behoven i projektens bakgrund. Vi siktar på längre

22 Eko 1/2021

kundförhållanden och på att vårt kunnande skall ge våra kunder ett reellt kommersiellt mervärde”, konstaterar Jan. MÅNGSIDIGT KUNNANDE

Bureau Littles styrka är ett erfaret, kunnigt team. ”Vårt tekniska kunnande är den spets, med vilken vi skiljer oss från till exempel reklambyråer”, fortsätter Jan. ”Dessutom har vi ett mycket starkt projektkunnande, ett innehållsproduktivt och visuellt designkunnande samt ett strategikunnande – genom att kombinera dessa kan vi erbjuda våra kunder stöd egentligen för behov som behov”.

Tillsammans med Borgå Energi har Bu-

reau Little samarbetat sedan år 2016. Teamet bistår bolagets anställda med bland annat teknisk utveckling av webbplatsen samt med innehållsproduktion. Äldre konsulten, delägaren Nita Torni är ett bra exempel på teamets kompetensräckvidd. ”Utöver strategisk konsultation får jag göra mycket jordnära saker, mycket nära våra kunder. Att producera innehåll är till exempel skapande arbete och en bra motvikt till mera teoretisk planering”.

SMIDIGT ÄNDA FRAM

På grund av coronasituationen har det för många företag varit aktuellt att utveckla af-

SAMARBETSPARTNERS

färsverksamheten och i synnerhet att föra försäljningen online. Tröskeln att ta det avgörande steget har sjunkit. ”Med många kunder har det gjorts även stora utvecklingsprojekt för online-verksamhetens del eller till exempel tagits den elektroniska kommunikationen och marknadsföringen till nästa nivå, så för oss har de exceptionella förhållandena synts positivt i arbetssituationen”, kommenterar Richard. ”Vi har många Borgåkunder, som vi samarbetat med redan länge. Nästan hela vårt gäng är tvåspråkigt, så allt funkar smidigt på vardera inhemska utöver engelskan. I allmänhet säger våra kunder att det är trevligt och okomplicerat att jobba med oss, och det är den bästa feedbacken för oss!”

Vi bygger FRAMTIDENS ELNÄT Uudenmaan Verkonrakennus Oy – Nylands Nätbyggnad Ab betjänar energibolag, städer och kommuner samt småkunder med uppgifter av många olika slag, som kräver elektrisk fackkunskap.

Bolaget, som till hälften ägs av Borgå Energi och till hälften av Kervo Energi, grundades år 2017.

TEXT: NITA TORNI || BILDER: NYLANDS NÄTBYGGNAD AB

Även Little valde EKOenergi När Bureau Little grundades år 2015 funderade man på byrån också på miljöfrågor. Man ville göra någonting mera än bara sortera sopor och elavtalet identifierades snabbt som någonting, med vilket byrågänget lätt kunde påverka sitt eget koldioxidavtryck.

Eftersom man fritt kan välja elleverantör kan varje elkonsument värdera miljövänlighetsaspekten i sitt val. Det gjorde man också på Little. Bland de alternativ som stod till buds befanns Borgå Energis EKOenergi vara det intressantaste. Den alltjämt i dag progressiva elprodukten tilltalade Littles grundare bland annat för att ingen på marknaden aktivt erbjöd någon motsvarande ekoelprodukt, som uppfyller miljökriterier på hög nivå. På Little såg man från första början ett värde i att inte bara vara ekologiska utan också banbrytare.

Verkställande direktör Richard Hagert summerar hela teamets tankar så här: ”För oss är EKOenergi ett inspirerande alternativ och, efter att vi tittat närmare på det, ett självklart val”.

S

Som en följd av de krav på vädersäkrade elnät, som myndigheterna ställt på nätbolagen, pågår det en kabelläggningsboom i Finland. De investeringar, som görs i näten, beräknas i princip ha en livslängd på rent av över 50 år. De nät, som nu utvecklas, är således de facto framtidens elnät. Det finns alltså behov av kompetenta aktörer, för det finns till exempel fortfarande gott om luftledningar.

Uudenmaan Verkonrakennus Oy – Nylands Nätbyggnad Ab (NNB) fokuserar på byggande av elnät, men utför i praktiken alla slags elarbeten utomhus, allt från luftledningar, apparaturer, transformatorer och ka-

1/2021 Eko 23

ända upp i de norra delarna av Finland eller på Åland”.

SOLID KOMPETENSBAKGRUND

belnät till tomtcentraler och vägguttag för privathushåll. Bolaget sköter också belysningsnät och akuta felreparationer. ”Vår målsättning är att som en lokal och pålitlig aktör producera kostnadseffektiva och högklassiga installationstjänster. Våra nätbolagskunder kan lita på att vi utför vårt arbete med hög kvalitet också i deras slutkunders, det vill säga elkonsumenternas ögon”, berättar NNB:s verkställande direktör Kaj Ljungberg.

FLEXIBILITETSKRÄVANDE BRANSCH

Då man jobbar med elnät krävs det fackkunskap, snabb reaktionsförmåga och flexibilitet. Att anpassa sig till snabbt föränder-

liga situationer är en del av vardagen för bolag, som bygger, reparerar och utvecklar elnät. Det har man vant sig vid också i NNB. ”Åt lokala nätbolag tillhandahåller vi jour- och felreparationstjänster 24/7, vilka behövs för upprätthållandet av en störningsfri eldistribution. Det uppstår därför ofta ändringsbehov i planerna för dagen, som det gäller att snabbt kunna reagera på”, konstaterar Ljungberg.

Reparationsuppdrag bortom närområdena ger sitt eget tillskott till vardagen. ”Vi deltar i säkerställandet av eldistributionen också på riksnivå, och utför vid behov bland annat reparationer på nät, som tung snö eller stormvindar skadat,

Byggare!

Har du kommit ihåg att i kaivulupa.fi -tjänsten kontrollera var det går underjordiska ledningar på det område, där det skall grävas?

Genom att kontrollera kan du planera ditt arbete effektivt och undvika skador och förseningar.

24 Eko 1/2021

Fastän bolaget inte ännu nått någon hög ålder är dess kompetensbakgrund solid. Där finns ju ägarnas under mer än 100 år insamlade erfarenhets-, kunskaps- och färdighetskapital. Då bolaget grundades övergick både Borgå Energis och Kervo Energis proffsmontörer i NNB:s tjänst. Ljungberg litar på sitt 45 branschproffs starka team. ”Pålitlighet, snabbhet och fackkunskap är våra trumfkort. I allt vad vi gör accentueras de värden, som styr vår verksamhet, nämligen arbetarskydd, miljöhänsyn, kundorientering och flexibilitet. Med ett aktivt deltagande, genom att bry sig om och slutföra det vi åtagit oss samt genom att fortlöpande förnya oss försäkrar vi oss om att företaget bibehåller sin marknadsställning och konkurrenskraft”.

NÄRA OCH FRUKTBART SAMARBETE

Som underleverantör sköter NNB för Borgå Energis räkning bland annat elnätsreparationer, jordkabelarbeten och underhåll av gatubelysning. Samarbetet har varit nära ända sedan NNB:s grundande. Ljungberg tror att det välfungerande samarbetet har sin förklaring i en öppen och förtrolig atmosfär samt i varderas förståelse för varandras affärsverksamhet. ”Med det här i matsäcken har vi enligt vår mening nått den eftersträvansvärda win/win-situation, som garanterar ett fruktbart samarbete”.

Våren aktiverar byggandet

- det gör vi också!

Du hittar information om projekt i ditt grannskap och Borgå Elnäts hela verksamhetsområde på vår projektkarta www.pbe.fi/projektkarta/.

I projektinformationen på kartan hittar du t.ex. projekttyp, arbetsschema och kontaktpersoner.

Kotojärvi herrgårds karaktärsbyggnad med torn syns på långt håll från sjön.

Herrgården ligger i ett idylliskt landsbygdslandskap vid sjön med samma namn i Lövkoski by (Laukkoski) i Borgnäs.

K

Karaktärsbyggnaden är från år 1892. Det var kollegieassessorn Emil A. Kjöllerfeldt med hustru Anna (född Sinebrychoff), som lät bygga den.

Anna blev änka år 1904 och skötte herrgården fram till sin död år 1918.

Sedermera har gården i decennier varit i samma släkts ägo. År 1993 köptes den av Pirjo och Björn Fredriksson. Det blev inledningen på ett skede, i vilket herrgårdsområdet utvecklades och Borgnäs började bli känd som annat än en stillsam landsbygdskommun.

– Björn hade drömt om en lantgård, men i stället blev det en herrgård i dåligt skick, konstaterar Pirjo Fredriksson.

– Om man vetat vad man gav sig in på, hade man nog inte vågat sig på det.

Lantgårdsdröm BLEV GAMMAL HERRGÅRD TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILD: ANETTE SUNDSTRÖM

OSVIKLIG STILKÄNSLA

Paret Fredriksson bor själv i karaktärsbyggnaden, som de två genom åren renoverat med pietet. Också herrgårdens övriga byggnader och gårdsområdet har med reparationer och god skötsel fåtts i ett skick som anstår en helhet av det här slaget samtidigt som man velat vårda dess värdefulla historia.

Björn Fredriksson gick ett halvt år efter herrgårdsköpet i pension från en bankkarriär och fick mera tid för renoveringsarbetet. Till att börja med sattes fokus på karaktärsbyggnaden.

Pirjo Fredriksson jobbade före sin pensionering som modeskapare inom ramen för sitt eget varumärke Positive. Hon hade affärsutrymmen i Helsingfors i Brunnsparken och på Georgsgatan.

Hennes osvikliga stilkänsla syns tydligt i inredningen i karaktärshusets vackra rum.

– Det var inte möjligt att närmare tänka på vad allt som skulle göras. Jag har sagt att någonting sådant här kan man inte köpa, om man inte är antingen rik eller har 10 på skolbetyget i handarbete. Vi har båda 10.

BRÖLLOPSFEST I STALLBYGGNADEN

I häststallbyggnaden, som hör till herrgården, har ett utrymme på 160 kvadratmeter

renoverats till en festlokal.

– Det är redan 20 år sedan det gjordes.

Byggnaden var i rätt hemskt skick.

Men hur det kom sig så fick man en förfrågan om utrymmen för en bröllopsfest.

– Bröllopet hölls och Mennään naimisiin -tidningen skulle ta in en artikel om det. Tidningens chefredaktör ringde upp och frågade om vi ville hyra ut utrymmena också i fortsättningen. Vi funderade ett tag och beslöt att, varför inte. När tidningen sedan utkom började telefonen ringa, berättar Pirjo Fredriksson.

MOTION, NATUR OCH BOENDE

Kotojärvi Golf, som bröts ut av herrgårdens marker, grundades år 1997. I den varierande terrängen finns en 18- respektive 9-håls bana. Det finns också restaurang- och cafétjänster på området.

I dag ägs Kotojärvi Golf i huvudsak av Fredrikssons. Spela kan man utan delägarskap eller medlemsavgift.

De gamla byggnaderna på herrgårdsområdet är i paret Fredrikssons ägo och har iståndsatts för året runt boende.

För drygt tio år sedan sålde de inemot ett tjugotal tomter för egnahemshus på området som hör till herrgården. De charmiga tomterna har bebyggts med hus som faller in i stilen på området.

I närheten av infarten till golfbanorna finns också små fritidsstugor.

– Vi har sålt tomtmarken åt bebyggaren och har ingen andel i dem, konstaterar Pirjo Fredriksson.

På det natursköna Kotojärvis närområde finns många möjligheter för utomhusaktiviteter, bland annat cykelrutter, natur- och motionsstigar samt badstränder.

Borgnäs kommun har ökat utbudet genom att bygga motionstrappor.

NÖJDA KUNDER

Björn och Pirjo Fredriksson är med Kotojärvi gårds område, golfbaneverksamheten och två lägenheter i Lappland Borgå Energis kunder, och nöjda sådana.

– Visst kommer det erbjudanden från andra bolag, men vi har inte ansett det finnas orsak att byta.

1/2021 Eko 25

ÅRETS TITELIDROTTSMAN

Tävlingscyklist som studerar till idrottslärare Jesper Lindahl, som hör till Akilles cykelsektions Green Team, har valts till Årets titelidrottsman av Borgå Energi. Han säger sig vara tacksam för valet och det stöd det innebär.

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA

D

– Det är ett betydande stöd för en studerande.

Träningsläger, tävlingsresor och utrustning kostar. Cykeln är en dyr anskaffning och billiga är inte heller de reservdelar som behövs.

Jesper började med terrängcykling tillsammans med kompisarna i högstadieåldern. När entusiasmen växte blev cykelorientering nästa steg, en gren, i vilken han tävlade på ungdomslandslagsnivå.

– Några år senare satsade jag på en ordentlig landsvägscykel och som tjugoåring började jag tävla.

Jesper Lindahl studerar till idrottslärare på universitet i Jyväskylä, där han också för närvarande bor.

26 Eko 1/2021

I träningsläger har han vanligen i huvudsak deltagit på eget initiativ.

– På grund av studierna har jag inte kunnat delta i gemensamma läger tillsammans med de andra i teamet, men på julferierna har jag varit på träningsläger i bland annat Spanien, på Mallorca och Gran Canaria. Undantaget är dessa coronatider. Nu får man lov att hålla sig i Finland och träna här.

Jesper är hemma från Borgå och han poängterar den egna föreningens Akilles och dess cykelsektions betydelse.

– På tävlingarna får man hjälp av serviceteamet. Föreningen sköter vid behov också tävlings- och träningsresor och via för-

eningen har man också tillgång till ett bra stödnätverk samt teamkompisarnas stöd.

Den unga cyklistbegåvningen tycker om att träna inför tävlingar.

– Man får minnen och erfarenheter, ser olika orter och landskap.

Han trivs på långa träningspass.

– Det är trevligt att som omväxling cykla i terrängen på sandvägar, stigar och på landsvägar.

Jesper konditionscyklar inomhus 4-5 gånger i veckan på vintern och utomhus 6-7 gånger i veckan på sommaren. Det blir 50-100 km basträning och ca 150 kilometer på de längre passen.

Vi stöder lokal kultur

JESPER LINDHOLMS PLACERINGAR 2018 Landsvägscykling: U23 FM 6 Ålder: 23 år Född: 9.6.1997 i Borgå Tillbringat barndomen och ungdomen: i Borgå Familj: mor, far och 20 år gammal syster, sheltiehunden Nocco Bor nu: i Jyväskylä Studerar: idrottspedagogik i Jyväskylä universitet Hör till: Akilles Green Team -cykelteam

Han gillar också skidning.

– Den här vintern skidade jag alla spår i Borgå.

Att bli proffs är hans dröm, men han ser det inte som något självändamål.

– Jag har ändå realistiska mål, måste först nå den inhemska toppen.

Beträffande den kommande säsongens tävlingar konstaterar Jesper att mycket beror på coronasituationen. Det skulle finnas tävlingar i Finland om coronan bara det tillåter. Till exempel Borgåloppet i juni samt FM-tävlingarna är enligt hans egen åsikt de viktigaste.

Kari Myyryläinen är Akilles Green Team -cykellagets huvudtränare.

Cykelorientering: Guld i ungdoms-VM (stafett 2017) Guld och silver i ungdoms EM (stafett 2015 och 2017) 6 st. FM-guld, 5 st. andra FM-medaljer 2019 XCO U23 FM-guld Landsvägs U23 FM 5 Rosendahl GP 2 Höstetapperna, 3 etappen, tredje 2020 Rosendahl GP 2 och Kymiring GP 4

Årets titelidrottare Jesper Lindahl och Borgå Energis vd, energirådet Patrick Wackström samt Akilles cykelsektions ordförande och Green Teams lagledare Ari Långsjö.

Jesper Lindahl passar enligt Borgå Energis verkställande direktör, energirådet Patrick Wackström den profil, som han var ute efter för bolagets titelcyklist.

– Jag försöker också via min egen jubileumsfond motivera begåvade unga idrottare så att de skulle ha en plan B, då deras tävlingskarriär en dag slutar helt eller då den på grund av ändrade livsförhållanden blir en hobby.

– Vi stöder Jesper via Akilles cykelsektion så att han har en viss summa pengar till sitt förfogande för träning.

Wackström understryker att Borgå Energi i enlighet med sina värden stöder lokal, andlig och lekamlig kultur.

Som producent av grön energi har Borgå Energi Ab senaste år inlett samarbete med Borgå Akilles cykelsektion.

Sektionen har grundat Akilles Green Team -laget.

Idén är att kraftigt ta ställning för en begränsning av klimatförändringen. Cykling är ett av de mest ekologiska sätten att ta sig från en plats till en annan.

Själv en gång framgångsrik tävlingscyklist ger Wackström Jesper och andra unga utövare av den här sporten som levnadsregel att man för det första skall ha en dröm, för det andra en plan, som krafter och färdigheter räcker till för, och för det tredje en reservplan om allt inte går som planerat.

Energirådet Wackström är hedersmedlem i Akilles och ordförande för stödgruppen för Akilles Green Team.

Han konstaterar att det är hans sätt att visa sektionen tacksamhet för det som föreningen i tiden satsat på honom som tävlingscyklist.

Ari Långsjö, som är ordförande för Akilles cykelsektion och lagledare för Akilles Green Team, bedömer att Borgå Energis andliga och ekonomiska stöd har en enorm betydelse för unga Borgåidrottare i olika grenar, vilka siktar på toppen.

– Green Teamet är i själva verket vd:n Wackströms idé förankrad i Borgå Energis affärsverksamhetsstrategi.

1/2021 Eko 27

ELENS VÄG Har du någon gång undrat hur över­ föringen av el i vårt land riktigt fungerar?

E

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA, FINGRID

Elens väg börjar i kraftverken. De största, såsom kärnkraftverken och de stora vindkraftparkerna är kopplade till elens stamnät, som ägs av Fingrid Abp, som i sin tur ägs av finska staten och finska pensionsbolag.

Stamnätet är ryggraden i elöverföringen. Det för inte över el direkt åt förbrukarna utan det gör de till stamnätet kopplade distributionsnäten och de omkring 80 lokala distributionsnätbolagen i Finland, bland dem Borgå Elnät Ab. Ungefär 75 procent av elen går via Fingrids stamnät. Från mindre kraftverk kan elen matas direkt in i distributionsnäten utan att först matas till stamnätet.

Elöverföringens stamnät fick sin början år 1929. Det har fortlöpande utvecklats och anses idag vara ett av de bästa elöverföringssystemen i hela världen. När behovet att överföra el ytterligare kommer att öka i framtiden bör systemet ständigt hållas i skick och utvecklas att svara på de utmaningar, som till exempel övergången till förnybara energiformer för med sig.

Huvudparten av elproduktionen och i synnerhet vindkraften finns i norra Finland medan åter största delen av elförbrukningen sker i södra Finland. I framtiden behövs en elöverföringskapacitet från norr till söder, som är mångfalt större än

28 Eko 1/2021

den nuvarande.

Fingrid har meddelat att bolaget investerar två miljarder euro i stamnätet och elstationer det här decenniet, varav 550 miljoner för att förstärka förbindelserna mellan norr och söder.

Investeringsbehoven i stamnätet har snabbt ökat. Så sent som ifjol våras uppskattades det totala behovet till ca 1,4 miljarder euro. Investeringar behövs i synnerhet som en följd av att vindkraftsökningen varit kraftigare än förväntat. Det kolneutralitetsmål, som Finland ställt till år 2035, förutsätter enligt Fingrid investeringar i stamnätet på allt som allt tre miljarder euro under de följande 15 åren.

På årsnivå är Fingrids investeringar i storleksklassen 200 miljoner euro, en summa, som innefattar tiotals projekt runt om i Finland. Den klart största delen av stamnätsinvesteringarna, 70 procent, utgörs av nybyggnad, resten är grundförbättringar i det gamla nätet.

Borgå Elnät Ab och de övriga eldistributionsbolagen betalar en stamnätsöverföringsavgift åt Fingrid. Bolagen har till upp-

gift att fakturera sina kunder för den här avgiften och sedan månatligen betala den vidare åt stamnätsbolaget.

– På det här sättet deltar våra kunder årligen med ungefär 10 miljoner euro i kostnaderna för byggande och upprätthållande av stommen i elförsörjningen, berättar Borgå Elnäts verkställande direktör Magnus Nylander och tillägger att överföringsavgiften stigit märkbart de senaste åren.

Stamnätet i Finland är direkt kopplat till stamnäten i Sverige och Norge. Mellan norra Finland och norra Sverige finns en normal växelströmsförbindelse och de nordiska näten fungerar hela tiden med samma frekvens. Det finska stamnätet står dessutom i likströmsförbindelse med näten i Ryssland och Estland. Det finns en sådan förbindelse med havskabel också mellan Finland och Sverige. Överföringskapaciteten med likström är stor.

Kundsystemet förnyades TEXT: SEPPO IISALO || BILDER: SHUTTERSTOCK, KIVRA

Borgå Energi har förnyat sitt kundsystem och sin Online-tjänst. Vi frågade hur det nya systemet skiljer sig från det tidigare och vilka fördelar det har för kunderna.

Borgå Energis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen och kundrelationschef Maria Käki svarar.

Varför har systemet förnyats?

– I Finland tas ett nytt system för informationsutbyte mellan elförsäljare och elnätsbolag i bruk nästa år. Med vår systemförnyelse förbereder vi oss för ibruktagandet av det här nationella informationsutbytessystemet Datahub. Samtidigt förnyar vi vår Online-tjänst.

Och om kunden har flera förbrukningsställen hos Borgå Energi?

– Då ser hen alla uppgifter i samma tjänst, också för fjärrvärmens del. Är tjänsten svår att använda?

– Nej. Tjänsten är klar och enkel att använda. Kunden kan på ett och samma ställe kontrollera största delen av uppgifterna om sitt kundförhållande och vid behov ändra dem.

Måste man registrera sig innan man kan ta tjänsten i bruk?

– Ja. Innan man tar den nya tjänsten i bruk måste man registrera sig i Online-tjänsten genom stark identifiering till exempel med bankkoder, och skapa ny brukskod och lösenord åt sig. En elektronisk stark identifiering garanterar en tillförlitlig och datasäker användning av tjänsten.

Mer information på mittuppslaget.

Vilka förbättringar för det nya systemet med sig för kunderna och Borgå Energi?

– Med den nya Online-tjänsten kan våra kunder nu på en och samma plats kontrollera uppgifter i anslutning till både el- och värmekundförhållande. Samtidigt kan vår personal betjäna kunderna mångsidigare och bättre.

I vilka alla ärenden kan man utnyttja den nya Online-tjänsten?

– I Online-tjänsten kan man följa med sin elförbrukning, se på fakturor, kontrollera och förnya avtal samt göra flyttanmälan. I den nya Online-tjänsten ser man också användningsrapporter för både eloch fjärrvärme. Nytt är också de åskådliga illustrationerna av faktureringsuppgifter och fakturor.

Betala fakturan mobilt Grönhet, samhällsansvar, digitransaktioner =lätt klimatgärning

Borgå Energis kunder kan ta emot och betala sina fakturor mobilt med digiposttjänsten Kivra.

Genom ett byte av pappersfakturan till en elektronisk faktura minskar man samtidigt sitt eget koldioxidavtryck och gör uträttandet av vardagliga

ärenden smidigare.

– Byte av pappersfakturan till miljövänliga alternativ, såsom e-faktura eller elektronisk digiposttjänst överensstämmer med de värden, som styr vår verksamhet, konstaterar Borgå Energis ekonomi- och förvaltningsdirektör Merja Wilkman.

1/2021 Eko 29

Egna uppgifter

Avtals­ uppgifter Kolla avtal

Kolla fakturor Gör och förnya elavtal Gör flyttanmälan

Online-tjänsten förnyad Borgå Energis kundsystem har förnyats. Den nya Online-tjänsten är lätt att använda, men alla användare måste registrera sig på nytt.

Den nya Online-tjänsten kräver stark identifiering. Det sker med bankkoder eller mobilcertifikat första gången då man registrerar sig. Vid registreringen skapas en ny bruk-

30 Eko 1/2021

skod och ett nytt lösenord.

I Online-tjänsten kan du följa med din egen el- och värmeförbrukning, se på fakturor samt kontrollera och förnya avtal. Du kan också göra flyttanmälan i tjänsten.

!

Lätt, nyttigt och säkert