PBE lehti EKO 012023 sv

1 2023

Eko

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING

JERE RIIKONEN OCH ÖSTERSJÖN

Havsanalytikern har tillbringat omkring tre år av sitt liv på Östersjön

JUKOLA MED BORGÅMÅTT

Finlands största årliga idrottsevenemang löps i Ebboskogarna 17–18.6.2023

ALTERNATIVA AVTAL FÖR OLIKA BEHOV

Vill du dra nytta av prisfluktuationer eller föredrar du stabilitet? Är ditt hem eluppvärmt eller har du fjärrvärme?

5 NYHETER

Kraftledningsprojekt Borgå-Hattula-Sannäs

6 HUR GICK VINTERN?

Vi frågade tre Borgåbor hur de löste energiprisökningen i sitt eget hushåll

10 STORT ANSVAR

Benny Broman sköter

Borgå Energis elanskaffning

11 VAD DÅ, NORD POOL?

12 OLKILUOTO 3

Kärnkraftverket Olkiluoto 3 är effektmässigt Finlands största elproduktionsenhet

I DETTA NUMMER

13 VINDEN GER BORGÅ ENERGI

MER OCH MER ELEKTRICITET Produktionen i Puhuris vindparker mer än fördubblades

14 ALTERNATIVA AVTAL FÖR OLIKA BEHOV

Borgå Energis ansvarsfulla elprodukter för hushåll

15 ELPRISKOMPENSATIONERNA BETALDA

16 JERE RIIKONEN OCH ÖSTERSJÖN Havsanalytikern har tillbringat omkring tre år av sitt liv på Östersjön

20 JUKOLA MED BORGÅMÅTT

Finlands största årliga idrottsevenemang löps i Ebboskogarna 17–18.6.2023

23 ALINA HAR GEIST

Alina deltar i Special Olympics -sommarspelen i Berlin

24 ETT ENERGIFYLLT LIV

Byggchef Rolf Malmberg går i sommar i pension

26 PBE UTVECKLAR

Mångsidigare värmeproduktion med värmepumpar och elpannor

28 LÄGESRAPPORT

Geovärmeprojektet

Mångsidigare fjärrvärmeproduktion

Nu med facit på hand kan vi konstatera att vi alla domedagsprofetior till trots klarade det svåra året 2022 med äran i behåll.

Vintern blev betydligt mildare och marknadspriset på el betydligt lägre än alla höstens indikationer. Den befarade elbristen blev inte heller av – ett stort tack till er, våra kära kunder, som aktivt hjälpte till genom att spara el under vintern.

Under och efter krisen har vi försökt leva upp till vårt goda renommé som ett lokalt ansvarskännande bolag.

Inte heller vi är immuna mot prisutvecklingen på elmarknaden, och även vi tvingades höja våra priser, men vi gjorde det betydligt senare och betydligt mindre än de flesta av våra konkurrenter.

Då marknadspriserna gått ner under början av år 2023 sänkte vi våra priser den 1.4. Vi ville också göra något gott för de få av våra kunder, som slöt tidsbundna avtal vid den allra värsta tidpunkten ifjol, och beslöt därför att dela på kostnaderna med dem. Vårt bud var att vi står för resten om kunden betalar 3 cent extra på ett nytt tidsbundet avtal.

Början av år 2023 har varit väldigt ovanlig. Så gott som alla risker i elförsäljningen har förverkligats till vår fördel samtidigt, vilket innebär att bolagets resultat för årets första tre månader är exceptionellt starkt. I och med det beslöt vi att göra ytterligare en prissänkning, bara en månad efter den förra, det vill säga från och med den 1.5. Samtidigt introducerade vi en differentierad prissättning mellan sommar och vinter för våra kunder med tills vidare ikraftvarande Original-elavtal.

Vi fortsätter att utveckla vårt elnät och vid årsskiftet var jordkabelandelen redan uppe i drygt 50 procent. Nyttan med ett mera vädersäkrat nät syns redan klart i en förbättrad leveranssäkerhet, avbrotten är färre och kortare. Hattulastrandens nya elcentral, som tas i bruk senare i år, är också den en investering i allt bättre leveranssäkerhet.

Vi vidareutvecklar även kontinuerligt vår fjärrvärmeverksamhet mot en mera mångsidig värmeproduktion. Beslut har fattats om en investering i värmepumpar i anslutning till biovärmekraftverket i Tolkis. Dessutom förelig-

ger ett principbeslut om investering i två elpannor, en i anslutning till värmeackumulatorn i Vårberga och en i anslutning till värmecentralen i Harabacka.

Och i maj 2023 meddelade vi att vi tillsammans med Neste beslutat utreda möjligheterna att utnyttja förnybar värme från Nestes planerade anläggning för produktion av grönt väte som en del av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion. Genom att bredda värmeproduktionen och delvis ersätta produktion baserad på förbränning med andra former för värmeproduktion, minskar vi vårt bränsleberoende och stärker vår förmåga att dra nytt av varierande marknadspriser på energi.

Även om vintern, som vi lämnat bakom oss, blev mildare än befarat säger det inget om de kommande vintrarna. Vi har också fortfarande en energikris, även om den inte är lika kritisk som ifjol höstas. Europa är också alltjämt beroende av gas, Finland har fortfarande begränsad tillgång till energiflis och elsystemet kan vara under stress speciellt under kalla vindstilla perioder, eller ifall det uppstår problem med något av de större kraftverken i Finland.

Men nu är det dags att önska alla en trevlig sommar!

Chefredaktör

Ella Kaasinen

Redaktörer

Päivi Ahvonen

Rolf Gabrielsson

Maarit Gabrielsson

Reija Kokkola

Nita Torni

Layout Creative Peak

Tryckeri

PunaMusta

Upplaga 31 000 exemplar

Papper

UPM PrePersonal 90 g

UPM Fine 170 g

Eko-tidningen produceras så miljövänligt som möjligt. Trycksaken är kolneutral och den träråvara som använts ansvarsfullt producerad.

Måns Holmberg verkställande direktör

Kraftledningsprojekt Borgå-Hattula-Sannäs

Borgå Elnät genomför i samarbete med Kymmenedalens Elnät och

Fingrid ett betydande 110 kilovolts (kV) kraftledningsprojekt.

Projektet förbättrar elleveranssäkerheten för omkring 12 000 kunder, och i Borgå i synnerhet i centrumområdet.

Byggandet av kraftledningarna har spjälkts upp i två separata projekt: Stadshagen-Hattula-delen, som genomförs i samarbete med Kymmenedalens Elnät Ab, samt Stadshagen-Sannäs-delen, som genomförs i samarbete med Fingrid Abp.

Kymmenedalens Elnät bygger kraftledningsförbindelsen från Fingrids 110 kV-elstation i Borgå till Askola. För Borgå Elnäts del sammanhänger projektet med den 110 kV-kraftledning, som skall byggs mellan Hornhattula och Sannäs. Kraftledningen har en total längd på 2,8 km och kostar totalt ca 1,5 miljoner euro. I projektet pågår för närvarande den slutliga utformningen av planen för genomförandet.

Meningen är att ledningen skall byggas under åren 2024-2025.

Med den ledningsandel, som skall byggas tillsammans med Fingrid, förbättras leveranssäkerheten i synnerhet i elstationerna i Vårberga och Grännäs. Kraftledningens totallängd är 5,8 km och totalkostnad

Hattulastrandens nya elstation

börjar bli färdig

Borgå Elnät Ab:s nya elstation på Hattulastranden färdigställs i juni. Den nya elstationen ersätter den gamla, på 1970-talet byggda elstationen och stärker eldistributionen och -leveranssäkerheten i centrala Borgå med omnejd.

För närvarande läggs sista handen vid elkopplingar och interiörer. Den gamla stationens ledningar flyttas och kopplas till den nya. Under sommaren kommer slutligen ännu exteriöra arbeten att slutföras samt gårdsområdet att göras färdigt.

Rejlers Finland Ab har svarat för planeringen av elstationen och också fungerat

ca 3,0 miljoner euro. Fingrid ansöker för närvarande om inlösningslov för den planerade ledningsdelen. Byggstart tidigast hösten 2024.

som byggkonsult. Byggnadsbyrån Nousiainen Ab svarar för byggandet av ställverket och huvudtransformatorbyggnaden samt gårdsområdet och inhägnaden inklusive planeringen. Sähkölandia Ab är entreprenör för mellanspänningsställverket.

I planeringen av Hattulastrandens elstation har man fäst speciell uppmärksamhet vid anpassningen av anläggningen till miljön, som i general- och landskapsplanen definieras som sceniskt värdefull. Byggnaderna och det sammanbindande staketet bildar en klar och tydlig helhet, som förenhetligar landskapsbilden och kompletterar det befintliga och kommande byggnadsbeståndet på området. Pauliina Aho från arkitektbyrån Virkkunen & Co Ab har stått för den arkitektoniska planeringen.

BILD: LANTMÄTERIVERKETS TERRÄNGDATABAS 04/2023

Nu värms huset med luft-vattenvärmepump, en värmande öppen spis i sten samt en liten gjutjärnsspis.

Hur gick vintern?

På hösten var de höga elpriserna ett omtalat ämne i Finland. Det fick många konsumenter att se över sin egen el- och energikonsumtion.

Vi frågade tre Borgåbor hur de klarade sig över vintern och hur de löste energiprisökningen i sitt eget hushåll.

Vilka insikter har de nått och vilka nya energibesparingsknep har de lärt sig. Så här svarade Annika Weckman, Mikko Kataja och Hanne Kauppinen.

TEXT: PÄIVI AHVONEN, REIJA KOKKOLA || BILDER: ARTO WIIKARI

ANNIKA WECKMAN

Många bäckar små

Annika Weckman bor i Borgå i Pellinge skärgård nära sin pappas barndomshem. Huset får sin el från en liten solpanel. Överloppselen säljer hon till Borgå Energi.

Huset är ursprungligen byggt som fritidsbostad 2008. Innan det renoverades 20172018 var det ett hus utan många bekvämligheter.

ENERGISNÅLA LÖSNINGAR

När Annika Weckman beslöt sig för att bygga om huset till heltidsboende, bekantade hon sig med Borgå stads krav på nybyggen.

– När man gör förändringar i byggnaden som ökar ytan med 30 % och möjliggör heltidsboende krävs vissa energilösningar, säger hon.

Ett sätt att öka energieffektiviteten var att byta ut det gamla husets fönster mot nya täta. Det tyckte Weckman var synd, för de gamla fönstren var vackra.

– Det var ändå en vettig och energieffektiv lösning. Vi gav de gamla fönstren vidare i stället för att slänga dem.

Nu värms huset med luft-vattenvärmepump, en värmande öppen spis i sten samt en liten gjutjärnsspis som snabbt går att värma upp. Husets energiklassificering är nu B, alltså det nästbästa. Weckman har deltagit i energibesparingsprojektet Kiihdyttämö, så hon hade redan kunskap om energifrågor före förra vintern.

– Jag har alltid varit intresserad av energifrågor, säger hon.

FÖRBEREDD FÖR ELAVBROTT

Vintern 2021 installerades en liten, 10-cellig solpanel på gården som producerar en del av husets energibehov. Överloppselen säljer Weckman till Borgå Energi.

Även om huset renoverats för att spara el, beslöt Weckman i slutet av 2022 att delta i Finlands energisparkampanj.

– Jag började minska energiförbrukningen nästan överallt där det bara gick.

EKOLOGISKT OCH TRYGGT

Weckman och hennes man jobbar båda på distans hemifrån, så de har värmt huset med hjälp av spisen både morgon och kväll. I samband med renoveringen installerades också en gasspis i köket, vilket gav en trygghetskänsla då det blev tal om energikris.

– Då talades det ju om eventuella långa elavbrott.

En annan sak som ökade trygghetskänslan var att Weckman byggde ett utedass på gården. Om vattenpumpen slutat fungera på grund av elavbrott, hade man inte kunnat använda toaletten inomhus. Utedasset som komposterare är annars också i linje med Weckmans ekologiska tänkesätt.

Eftersom hon bor ganska avlägset har hon ännu funderat på en möjlig lösning i fall det blir elavbrott.

– Ett aggregat skulle vara bra att ha!

Inbesparningar med små medel

Mikko Kataja tänker

fortsättningsvis följa med börspriset på el.

Mikko Kataja bor med sin fru Johanna i Hammars, Borgå, i ett 250 m2 stort egnahemshus från 1949.

När det började talas om energikris räknade Kataja att hans månatliga elräkning skulle bli över 2 000 euro. Som tur hade de åtta år tidigare bytt ut oljeuppvärmningen mot en luft-vattenvärmepump.

– Luft-vattenvärmepumpen är mycket effektiv. Vi har också moderniserat fönstren.

Förra sommaren beställde Kataja en spiskassett till den öppna spisen, och den installerades i grevens tid i november. Genom att elda med mindre drag ökar man värmen i huset med flera grader.

Luft-vattenvärmepumpen är mycket effektiv.

MIKKO KATAJA

MIKKO KATAJA

Paret Kataja sänkte också temperaturen i rummen med några grader, från 21 grader till 19. Med spisen kunde man sedan få tilläggsvärme vid behov.

– Man vänjer sig överraskande snabbt vid svalare inomhustemperatur, poängterar Kataja.

Huset är stort för två personer, så under krisvintern bodde paret bara i husets mellersta våning. Isoleringen kring rören i källaren har tagits bort, så rören värmer källaren även på vintern.

– På vintern var det bara 15-16 grader i övervåningen då vi inte bodde där. Nu när det blivit varmare ute sover vi i sovrummet på övervåningen, berättar Kataja.

DUSCHA SENARE

Han säger också att han aktivt följer med priset på börselen. Det har lönat sig, eftersom den månatliga elräkningen, över-

Inga halvfulla tvättmaskiner

Hanne Kauppinen och hennes barn vande sig vid ett svalare hem. De minskade också på bastubadandet.

Borgåbon Hanne Kauppinens 200 m2 stora egnahemshus värms upp med fjärrvärme. Dessutom använder de sig också av två luftvärmepumpar. Hon bor i huset tillsammans med sina två barn och en hund, och de motionerar alla aktivt. Precis som i de flesta barnfamiljer är tvättmaskinen i flitig användning.

– Jag tvättar aldrig halvfulla maskiner. Å andra sidan kan man inte tumma på byktvättandet eller användningen av varmvatten, grubblar Kauppinen.

Däremot började familjen minska elförbrukningen genom att bada bastu mer sällan och att släcka onödig belysning. Även julbelysningen installerades med timer. De blev noggrannare med allt som förbrukade el och följde med läget med hjälp av en energiförbrukningsmätare. Kauppinen lärde också barnen vikten av att spara el under energikrisen.

– Det var inte fråga om några konstigheter. Vi var bara noggrannare med lite av allt,

men vi begränsade inte sådant man inte kan pruta på. Vi sparade där vi kunde, berättar Kauppinen.

Familjen hade tidigare varit van vid ett ganska varmt hus. När det blev prat om skyhöga elräkningar sänkte de inomhustemperaturen med en grad. Det blev också en liten inbesparing, utan att livskvaliteten försämrades.

– Vi hade redan i några år vant oss vid lite svalare temperatur. Före energikrisvintern sade jag nog åt

föringsavgiften borträknat, var 140-150 euro förra vintern – trots att huset är stort och båtrenoveringen slukade extra el.

Sedan dess har det blivit en vana att se över elkonsumtionen.

– Jag följer aktivt med börspriset på el. Det lönar sig att fundera på när man gör vad. Det är vettigt att duscha eller starta tvättmaskinen en timme senare om man sparar hälften av priset, säger Kataja.

Han har märkt att det faktiskt går att justera elförbrukningen med vissa knep.

– Sex cent per kilowattimme är vår gräns, då kan vi leva som förut. Om den gränsen överskrids, blir det dyrare, konstaterar Kataja.

barnen att vi kanske blir tvungna att sänka temperaturen ytterligare. Det är bara att klä på mera kläder, minns Kauppinen.

På hösten diskuterades också eventuella elavbrott, och Kauppinen förberedde sig genom att skaffa laddbara lampor och powerbank.

– Men nu är sommaren snart här och vi kan pusta ut av lättnad.

Vi får hoppas att det är över nu! ler Kauppinen.

När det blev prat om skyhöga elräkningar sänkte vi inomhustemperaturen med en grad.

HANNE KAUPPINEN

Det är vettigt att duscha eller starta tvättmaskinen en timme senare om man sparar hälften av priset.

Vi stöder lokal idrott, kultur och annan ansvarsfull verksamhet i Borgåtrakten med

Vi främjar välfärden aktivt och mångsidigt på vårt eget verksamhetsområde. Vi accelererar den gröna omställningen ansvarsfullt med hänsyn till miljövärdena i allt vi gör.

Vårt årliga antal sponsringsobjekt och partnerskap är begränsat.

Ansökningar lämnas in på våra hemsidor. Ansökningstiderna går ut den 31.7 och 15.1.

www.pbe.fi/sponsorering sponsorointi@pbe.fi

Stort ansvar

Med titeln elhandelschef sköter Benny Broman Borgå Energis elanskaffning och riskhantering, ansvarar med andra ord för att bolaget kan leverera el åt kunderna till det i elavtalet utlovade priset.

BBorgå Energi har egen elproduktion och elandelsproduktion, som tillsammans täcker hälften av elleveransbehovet. Resten upphandlar bolaget på partielmarknaden.

För Benny Broman innebär det här att fortlöpande hålla ögonen noggrant på försäljnings- och produktionspriser samt mängder, och att aktivt följa med marknadsprisutvecklingen.

– Elhandel är förknippad med stora risker. Det beror på elprisets stora fluktuationer, som i sin tur beror på förhållandet mellan efterfrågan och utbud. Det har vi minsann fått känna av de senaste tiderna, konstaterar Broman.

På längre sikt beror prisfluktuationerna på hydrobalansen i Norden, priserna på bränsle och utsläppsrättigheter samt den förbrukningspåverkande ekonomiska situationen. På kort sikt (spot-pris) är det fråga om det tillfälliga förhållandet mellan utbud och efterfrågan.

Enligt Broman förorsakar den växande mängden vind- och solkraft stora priskast på marknadsbörsen från en dag till en annan.

– På basen av de köp- och säljbud, som lämnats till elbörsen Nord Pool, räknas timpris ut för följande dygn, vilka meddelas klockan 13 finsk tid. De är de pris som Borgå Energis börselkunder betalar plus bolagets försäljningsmarginal.

Broman påminner om att det också förekommer stora prisskillnader mellan olika om-

råden. Till åtskillnad från de övriga nordiska länderna har Finland bara ett prisområde, Sverige har fyra, Norge fem och Danmark två.

– Om det fanns tillräckligt med överföringskapacitet, det vill säga kablar, skulle priset vara det samma på alla områden, som hör till Nord Pool-marknaden. Men då det här inte är fallet tvingas man kanske på något delområde i något land emellanåt producera el på ett dyrt sätt. Å andra sidan kan det här så kallade områdespriset sjunka till rent av en negativ nivå om produktionen på ifrågavarande område råkar vara större än efterfrågan.

Stora risker driver upp priserna så som senaste vinter visade, påminner Broman.

– När vi gjorde upp budgeten för år 2023 var såväl derivatpriserna (marknadspriserna) som prisestimaten, vilka analysbolagen tillhandahåller, rekordhöga.

Derivatpriserna utgörs av köp- och säljerbjudanden och ger det så kallade marknadspriset. När derivatpriset stiger högt stiger också kundpriserna. Elsäljaren kan inte ta risken och sälja utan prissäkring.

När det gäller Borgå Energis kunder med fastprissatta elavtal skyddar sig bolaget mot marknadspriskast, det vill säga garderar sig mot att priserna kan stiga till och med kraftigt under avtalsperioden.

Det här gör Broman som en del av sin krishanteringsuppgift genom att i bolagets namn skaffa futurer eller derivatavtal. Med

dem försäkrar sig bolaget om att vid en viss tid i framtiden få marknadsel till i avtalsögonblicket överenskommet pris.

– Även om man lyckas med prisskyddandet kvarstår risker för säljaren, såsom produktions-, volym-, balans- och profilrisker. Senaste vinter lyckades vi väl i produktionen och med prisskyddandet, och det blev heller inte någon lång kall väderperiod.

Borgå Energi klarade sig med måttligare kundprishöjningar än de flesta av sina konkurrenter.

– Ett stort tack för det tillkommer också alla fantastiska samarbetspartners, avslutar Broman.

Benny Broman har Borgå Energis elanskaffnings- och riskhanteringstrådar i sin hand.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN, SHUTTERSTOCK

Vad då, Nord Pool?

Nord Pool, eller rättare sagt Nord Pool Spot AS, är en elbörs i aktiebolagsform, som i år firar 30-årsjubileum.

Sammanlagt 360 företag i 20 länder, bland dem de nordiska och de baltiska länderna, idkar handel på Nord Pool, Europas största elbörs, vars huvudkontor finns i Norge i Oslo.

Nord Pool ägs av Euronext (66 %) och TSO Holding (34 %).

Euronext är ett i Holland registrerat börsbolag. Till TSO Holdings ägare hör bland annat Sveriges stamnätsbolag Svenska kraftnät, Norges stamnätsbolag Stanett och Danmarks stamnätsbolag Energinet.

Ända till slutet på fjolåret fanns också det finländska stamnätsbolaget Fingrid Abp bland ägarna. Den sista oktober sålde bolaget sina aktier i TSO Holding till det i börsen i Vilnius i Litauen registrerade litauiska stamnätsbolaget Litgrid.

– Elbörsverksamheten i Europa är konkurrensutsatt affärsverksamt. Som ett naturligt monopol är det inte förenligt med Fingrids strategi att äga sådan affärsverksamhet. Den här transaktionen avslutar den år 2019 inledda processen att helt lösgöra sig från ägandet i elbörsen, konstaterade Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen om bolagets beslut att avstå från sin ägoandel i Nord Pool.

År 2022 salufördes sammanlagt 1 077,35 TWh el på Nord Pool -börsen, det vill säga 12 procent mer än året innan. Medelpriset i de nordiska länderna var 135,86 euro/MWh.

Den kommande

vintern

Elpriset har kommit ned från den höga nivån senaste vinter. Situationen är vad den kommande vintern beträffar avsevärt bättre.

Priserna på kol och gas, som har stor inverkan på elpriset i Centraleuropa och vilket i sin tur inverkar på elpriset i Norden, har sjunkit.

Dessutom är gaslagernivåerna avsevärt högre än senaste år. Hydrobalansen i Norden är relativt normal och elproduktionskapaciteten har ökat särskilt i Finland. De genomsnittliga säljprisestimaten för de kommande åren rör sig enligt Broman kring 10 c/kWh (moms 0 %).

– Men som vi tidigare konstaterade är priskasten kraftiga och situationen kan snabbt förändras.

Nord Pools handelsdatacenter.

Olkiluoto 3 EN AV HÖRNSTENARNA I DEN INHEMSKA ELPRODUKTIONEN

Kärnkraftverket Olkiluoto 3 är effektmässigt Finlands största elproduktionsenhet. Kraftverket producerar i genomsnitt ungefär 15 procent av den el som förbrukas i Finland. Med den inhemska elproduktionen upprätthålls elsjälvförsörjning, och den har också inverkan på den samnordiska elmarknaden.

OOlkiluoto 3 är världens tredje effektivaste kärnkraftsenhet och den största enskilda kraftverksenheten i det nordiska elsystemet. Den 12 TWh mängd el, som enheten producerar per år, räcker till exempel för laddning av 3,6 miljoner elbilar.

I och med att den regelbundna elproduktionen kommit i gång i anläggningen växer den utsläppsfria elproduktionen i Finland till över 90 procent. Dessutom minskar produktionen i Olkiluoto 3 Finlands elimport med ca 60 procent.

DECENNIELÅNGT PROJEKT

Statsrådet beviljade bygglov för Olkiluoto 3 -projektet år 2005. Drifttillstånd gavs i mars 2019, och det gäller till slutet av år 2038. Anläggningsenheten kopplades till det nationella stamelnätet i mars 2022, och efter en tids provdrift inleddes den regelbundna elpro-

duktionen i april 2023. Redan på grund av sin storleksklass kommer anläggningen att vara en av hörnstenarna i den inhemska elproduktionen åtminstone de följande 15 åren.

STABILITET ÅT ELMARKNADEN

Eftersom Olkiluoto 3 märkbart ökar elproduktionen i Finland, minskar behovet av elimport, och el finns tidvis också för export. Det betyder säkrare eltillgång och ett jämnare energipris på hela det nordiska elmarknadsområdet.

Även om priset på el i slutändan alltid bestäms på basen av efterfrågan och utbud, och fastän till exempel vindförhållandena inverkar på den tillbudsstående mängden förnybar energi, är en så här betydande ökning av väderoberoende produktionskapacitet ägnad att stabilisera marknaden och säkra ett rimligt elpris långt in i framtiden.

Mer förnybar

energiproduktion

med intäkterna

Kärnkraften är en del av Borgå Energis produktionsportfölj: Finska Kraft Ab, där Borgå Energi är delägare, har andelar i alla kärnkraftsenheter i Olkiluoto, också i Olkiluototrean. Inemot 70 procent i produktionsportföljen är förnybara produktionsformer, och produktionen är närapå 100-procentigt utsläppsfri. Intäkterna från elförsäljningen använder Borgå Energi bland annat till anskaffning, utveckling och byggande av mer förnybar egen energiproduktion.

Källor: TVO, Fingrid, Arbets- och näringsministeriet

TEXT: NITA TORNI || BILD: TVO

ger Borgå Energi mer och mer elektricitet

Produktionen i Puhuris vindparker mer än fördubblades

Självförsörjningsgraden i Borgå Energis elanskaffning torde i år stiga till 50 procent. Det är framför allt en ökad vindkraftsproduktion som gör det möjligt.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: ELLA KAASINEN

En del av vindkraften får Borgå Energi från vindkraftsbolaget Puhuri Ab:s produktion. Borgå Energi äger 20 procent av Finlands Kraft Ab, som är Puhuris största ägare. Egen vindkraftsproduktion har Borgå Energi inte.

Av den vindel Borgå Energi skaffar åt sina kunder är redan ungefär en femtedel egen vindkraftsel.

– År 2022 var ett bra år för Puhuri. Produktionen i de vindparker vi driver mer än fördubblades jämfört med föregående år, berättar Puhuris verkställande direktör Antti Vilkuna

Vindparkerna producerade ungefär 420 GWh el under år 2022. Det motsvarar den årliga elförbrukningen i drygt 20 000 eluppvärmda småhus.

I år har produktionskapaciteten ökat i och med mottagandet av två nya vindparker i slutet på februari, Keso vindpark i Haapavesi, som består av sju kraftverk, och Kaukanen vindpark i Kannus bestående av åtta kraftverk. Tillsammans producerar de över 250 GWh utsläppsfri el per år.

Avsikten är att under det här året få flera projekt investeringsbeslutsfärdiga. Projekten omfattar totalt mer än 20 kraftverk.

Enligt Energiindustri r.f:s årliga energistatistik förbrukades det i Finland i fjol 82 TWh el, varav 11 545 GWh, eller 14,1 procent med vindkraft.

Vinden

Spot

Alternativa avtal för olika behov

Elanvändarna har många alternativ när det gäller val av elavtal och valbara elavtalsprodukter till dem.

Konsumenten kan välja till exempel ett tidsbundet eller tillsvidareavtal och en allmän el- eller tidselprodukt. Vilken som passar vem bäst, beror på många saker.

TEXT: NITA TORNI || BILD: SHUTTERSTOCK

VVill du dra nytta av prisfluktuationer eller föredrar du stabilitet? Är ditt hem eluppvärmt eller har du fjärrvärme? Har du möjlighet att dra nytta av nattel? Hur viktigt är ett ekologiskt elproduktionssätt för dig? Svaren på dessa frågor kan hjälpa dig att hitta den bästa elavtalstypen och -produkten just för dig.

För en elanvändare, som har möjlighet att schemalägga elförbrukningstoppar till nattetid, kan en tidselprodukt, där elpriset bestämts separat för dag- och nattetid, vara lämplig. Tidselen är populär till exempel i eluppvärmda egnahemshus, där man förutom värmelagrande uppvärmning till exempel kan ställa in en varmvattenberedare för uppvärmning av bruksvatten under de billigare natteltimmarna.

För dem, som värdesätter stabilitet och förutsägbarhet, kan den bästa typen av av-

tal vara ett tidsbundet elavtal. I ett tidsbundet avtal är priserna och övriga avtalsvillkor de samma under hela avtalsperioden, vanligtvis 12 eller 24 månader, och fluktuationer i marknadspriset på el medför inga överraskningar – på gott och ont. Om marknadspriset sjunker avsevärt under avtalets löptid kan det fasta priset vara irriterande, men å andra sidan, i situationer där marknadspriset stiger kraftigt, kan valet visa sig vara mycket lönsamt.

De som väljer ett tillsvidareavtal drar nytta av flexibiliteten i avtalstypen. Om man vill kan man alltid ändra avtalet till ett annat inom uppsägningstiden, till exempel om tidsbundna avtal erbjuds till ett lågt pris eller om elbolaget lanserar nya elprodukter, som passar en bättre. I avtal som gäller tills vidare kan elpriset variera – elbolagen har rätt att ändra de priser som gäller tills vida-

re, genom att meddela ändringarna en månad innan de träder i kraft.

Om du är intresserad av att följa med elpriset och dra nytta av låga marknadspriser, kan ett tills vidare gällande börselavtal, som följer marknadspriserna, vara ett bra val. På elbörsen Nord Pool ändras spotpriset på el varje timme och variationen mellan timmarna kan vara stor. Genom att följa prisprognoserna kan man styra elanvändningen till lågkostnadstimmar och därmed uppnå besparingar i energikostnaderna.

Ekovärden kan också vara det viktigaste kriteriet vid valet av elprodukt. De som betonar miljövärden väljer ett elbolag som säljer produkter, vilka bevisligen är hållbart producerade.

BORGÅ

Elpriskompensationerna betalda

Borgå Energis Wind- och EKO-elavtalsprodukter kan för närvarande köpas med ett tidsbundet avtal på 12 eller 24 månader. Produktfamiljens Klimatsmart-produkt kan på Borgå Elnäts område köpas med tillsvidare- eller tidsbundet avtal. I prissättningen av tillsvidaregällande Original-elavtalsprodukter tillämpas två prisperioder per år: sommarpriset gäller 1.4–31.10 och vinterpriset 1.11-31.3. Priserna uppdateras automatiskt.

Borgå Energis börselprodukter, PBE Q och Spot, kan köpas med ett tillsvidareavtal. PBE Q är en elprodukt, som följer marknadspriserna och vars priser ändras 4 gånger om året enligt marknadspriset på respektive prisrevisionsdag. Spot-produktens försäljningspris baserar sig på marknadspriset på elbörsen Nord Pool, till vilket läggs en leveransavgift på 0,41 c/kWh.

Utöver energiavgiften uppbärs en månatlig grundavgift som varierar från produkt till produkt, samt mervärdesskatt.

Elpriskompensationen har automatiskt beaktats i de av Borgå Energis stödberättigade

elförsäljningskunders räkningar, som förfaller till betalning i maj.

TEXT: ELLA KAASINEN

Åt våra kunder betalades elpriskompensationerna i huvudsak i en rat. Ifall totalsumman i din kompensation är större än summan i majmånads räkning, flyttas den överstigande delen av kompensationen automatiskt över till följande räkning. Om du har tre månaders faktureringsintervall får du automatiskt kompensationen i följande räkning i enlighet med din faktureringsintervall.

Kompensationen baserar sig på lagen om temporär retroaktiv elpriskompensation, som riksdagen godkände den 27.2.2023, och som enligt Arbets- och näringsministeriets meddelande trädde i kraft den 6.3.2023.

Retroaktiv elpriskompensation betalas per eldriftställe åt de konsumentkunder, vilkas elenergipris enligt elförsäljningsavtalet varit högre än 10 c/kWh inklusive mervärdesskatt, och åt kunder med ett elförsäljningsavtal baserat på börspriset (så kallad börsel) i november-december och/eller i januari år 2023. Kompensationen betalas automatiskt åt därtill berättigade konsumenter i form av en av elåterförsäljaren gjord kreditering i elenergiräkningen. Elpriskompensationens självrisk är 90 euro/månad. För den andel av det totalt betalda elenergipriset, som överstiger självrisken, betalas 50 procent i elpriskompensation, dock högst 700 euro per månad. Den på basen av januari månads elenergiräkning beräknade kompensationen erläggs till dubbelt belopp så att den kalkylmässigt betalas för två månader. För elöverföringen betalas ingen kompensation.

Ifall ditt elförsäljningsavtal upphört på grund av byte av elförsäljare, men om du alltjämt har ett ikraftvarande avtal om elöverföring till samma driftställe, kompenserar vi stödet i dina följande elnätstjänsteräkningar.

Om de avtal, som elpriskompensationen baserar sig på, upphört i sin helhet, skickar vi en kreditfaktura med anvisningar om meddelande av kontonummer.

Ytterligare information på Arbets- och näringsministeriets sidor samt våra hemsidor: www.pbe.fi/elpriskompensation

Havsanalytiker Jere Riikonen har tillbringat uppskattningsvis cirka tre år på Östersjön genom att delta i havsforskningsfartyget Arandas expeditioner.

Jere Riikonen och ÖSTERSJÖN

FFartyget Aranda ägs av finska staten och has om hand av Finlands miljöcentral. Arandas uppgiftsområde utgörs i första hand av Östersjön samt vid behov av de arktiska haven. Fartyget har gjort två expeditioner till Antarktis.

– Jag har simmat i Stilla oceanen, doppat tårna i Ishavet, seglat på Atlanten och flutit

på ytan i Döda havet, men mina bästa minnen har jag ändå från Östersjön, havsanalytiker Jere Riikonen berättär.

OCKSÅ VRAK FÖREMÅL FÖR FORSKNING

– Jag inledde mitt havsforskningsarbete redan före sekelskiftet på Havsforsknings-

institutet och ända sedan år 2009 har jag arbetat som havsanalytiker med Östersjöforskning på Finlands miljöcentral.

– Det har blivit en del expeditioner på Östersjön också med ryska och tyska forskningsfartyg samt vid kusten med olika slags båtar och färjor samt på isfält med helikopter.

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN

– Huvudfokusen i mitt forskningsarbete har legat på fastställande av skadliga ämnen i sediment och fiskar samt på kemisk uppföljning av havsvattnet i Östersjön, berättar Riikonen.

– De intressantaste expeditionerna har gällt undersökning av krigstida krigsfartygsoch ubåtsvrak. Det bubblar alltjämt ut olja i havet från vraken och tillsammans med kustbevakningen och miljöförvaltningen planeras en tömning av vrakens tankar.

VACKER OCH KARG MILJÖ

– Havsmiljön är vacker och karg. Under årens lopp har jag sett otaliga vackra soluppgångar och solnedgångar, men bara en gång den blåa blixten då solen sjunker bortom horisonten.

Riikonen konstaterar att han å andra sidan ute på ett stormigt hav ångrat att han åkt med.

– Då man är sjösjuk i flera dagar och redan kastar upp grönt bleknar alla romantiska föreställningar om idylliska seglatser.

– Själv har jag varit med då det blåst 33 m/s i byarna, men somliga äldre kollegor i rent av orkanvindar på upp till 43 m/s. Jag har läst om dessa orkaner i Arandas gamla loggböcker, var kaptenen antecknat att ”vinden moj-

VEM?

JERE RIIKONEN

HEMORT: Borgå, Hornhattula

ÅLDER: 48 år

FAMILJ: sjukskötarhustru och två döttrar, 15 respektive 18 år

JOBB: havsanalytiker på Finlands miljöcentral med Östersjöforskning som arbetsuppgift

FÖRTROENDEUPPDRAG:

Regionfullmäktigeledamot i Östra Nyland, stadsfullmäktigeledamot i Borgå, ordförande i direktionen för Borgå

Vatten, medlem i Skärgårdsdelegationen, medlem i EU:s havspolitiska utskott

nade till storm”. Efter den expeditionen hade många forskare vägrat gå ombord på fartyget igen.

– Havet är speciellt, stundom kan vågorna på Östersjön vara 15 meter höga och ibland på vintern har isen lagt sig glasklar och bryts med ett klingande ljud då fartyget forcear sig fram.

– Min unikaste maritima upplevelse är från Bottenvikens isfält, där helikoptern lämnade

mig och min assistent.

– Helikoptern flög till en isbrytare för att tanka och vi stannade kvar på isen för att ta vattenprover. Då kändes det ensamt och det slog mig att vad om helikoptern inte kommer tillbaka eller störtar på vägen. Vem vet, att vi är där? Minst 60 kilometer isfält i alla riktningar och isvallar samt eventuella sprickor man kan falla i, småler Jere Riikonen vid minnet av hur det kändes då.

ÖSTERSJÖN känner inga landsgränser

– Miljöproblemen i Östersjön är gränsöverskridande. Havet känner inga gränser. Det är gemensamt. Därför behövs internationellt samarbete och normer, som alla kuststater förbinder sig till, säger havsanalytikern, Borgåbon Jere Riikonen.

Å

År 1974 grundades Helsingforskommissionen (Helcom), det vill säga kommissionen för skydd av Östersjön. Dess uppgift är att skydda Östersjön från alla föroreningar med hjälp av ett samarbete regeringarna emellan. Östersjöns alla kuststater hör till Helcom, berättar Jere Riikonen

– Östersjön är i praktiken EU:s innanhav och därför har en plan på EU-nivå utarbetats, en strategi för Östersjön, som styr all maritim verksamhet med beaktande av ekonomi, trafik och miljö.

– Finland har dessutom satt upp egna nationella mål för förbättring av Östersjöns miljö samt för forskning och utnyttjande av havet.

FRAMSTEG

Östersjöns tillstånd är allvarligt, men framsteg har gjorts, fortsätter Riikonen.

– Övergödningen i Östersjön har inte kunnat stoppas på en balanserad nivå. Utsläppen av näringsämnen till vattendragen måste alltjämt minskas.

– Det som också är besvärligt är att det från en lång tid finns ett överskott på näringsämnen, det vill säga fosfor- och kväveföreningar i havsvattnet och i bottensedimenten, förklarar han.

– I syrefria förhållanden löses de gamla näringsämnena på havsbottnen upp igen i vattnet, förorsakande en inre näringsämnesbelastning och den vägen en ökad algbildning och ökad grumlighet.

Riikonen konstaterar att Östersjön regelbundet skulle behöva tyngre salt vatten genom de danska sunden längs bottnen för att den inre belastningen skulle upphöra.

– Det finns inga lösningar för den inre belastningens del. Östersjön är en egendomlig bräckvattenbassäng och det är svårt att förbättra vattenomloppet med mänskliga medel.

– Någon har skämtsamt sagt att också det här vattenbytesproblemet skulle lösa sig om Danmark muddrades bort, skrattar Riikonen.

GRÄNSÖVERSKRIDANDE MILJÖPOLITIK

– Men man skall också komma ihåg att det med den gränsöverskridande gemensamma miljöpolitiken även uppnåtts betydande resultat, fortsätter Riikonen.

– Mängden tungmetaller i havet har till exempel minskat då man övergått till blyfri bensin och då kvicksilver inte längre används i pappersindustrins processer.

Miljögifter, sådana som dioxiner påträffas i mindre utsträckning i fiskar i Östersjön och strömming kan ätas utan begränsningar. Utsläppen av näringsämnen till vattendragen måste alltjämt minskas.

– Dräneringen av träsk har minskat och som en följd av det förs inte kvicksilver på samma sätt som tidigare till vattendragen.

Nedskräpning av haven har förbjudits med internationella avtal och oljeutsläpp från fartyg är ett minne blott till följd av övervakning och sanktioner. Miljögifter, sådana som dioxiner påträffas i mindre utsträckning i fiskar i Östersjön och strömming kan ätas utan begränsningar.

– Behandlingen av samhällsavloppsvatten har förbättrats i Finland samt i St. Petersburgområdet, och mängderna näringsämnen har minskat, över 90 procent av fosforn återvinns till exempel redan. Dessutom krävs det numera att fartygs och båtars avfallsvatten tas om hand i land.

Riikonen berättar att det satts upp stränga gränser för svavel- och kväveoxid i fartygens rökgaser och det här har inneburit ett betydande språng framåt för den finländska varvsindustrin i och med att det blivit nödvändigt att utveckla fartygsmotorer med låga utsläpp, bland annat LNG-motorer.

ÅTGÄRDER MED EGNA MILJÖVAL

– Listan över framsteg kunde göras längre, men redan de här exemplen visar att Östersjöns miljöfrågor också till vissa delar utvecklats i positiv riktning, sammanfattar Riikonen.

– Varje individ kan förstås med egna miljöval dra sitt strå till stacken vattendragen till fromma, vilket sedan, när ett stort antal människor gör det, får stora multiplikatoreffekter.

HAR GJORTS

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILD: SHUTTERSTOCK

JUKOLA MED BORGÅMÅTT

Porvoo Borgå Jukola

LÖPS I EBBOSKOGARNA 17–18.6.2023

Jukolakavlen är både Finlands största årliga

idrottsevenemang och världens största orienteringsstafett.

Evenemanget ordnas varje år någonstans i Finland och samlar

cirka 20 000 tävlande från hela världen. Också Borga Energi

är aktivt med i årets stafettevenemang.

DDen första Jukolakavlen löptes 1949. Porvoo Borgå Jukola, som ordnas i mitten av juni, blir den 74:e i ordningen. Förra gången Jukola ordnades i Östra Nyland var för över 25 år sedan.

Evenemangets tävlingscentrum byggs upp i byn Ebbo i Borgå och orienteringen sker i skogarna söder om Ebbo. Stafetten arrangeras av Kaukametsäläiset rf, och Orienteringsklubben Trian r.f. är i år lokal arrangör. För OK Trian är evenemanget en stor satsning: planeringen av samarbetet inleddes redan år 2014, och tillsammans med heltidsanställd personal produceras evenemanget av cirka 1 700 frivilliga.

Nästan 1 700 lag har anmält sig till Jukolakavlen, som löps nattetid. Stafettlagen har sju medlemmar och längden på stafettsträckorna varierar mellan 7 och 15 kilometer. Nuförtiden kan både män och kvinnor delta i Jukola.

IDEOLOGIER OCH VÄRDERINGAR EN VIKTIG DEL AV TRADITIONEN

Kaukametsäläiset r.f.:s viktigaste uppgift är att se till att Jukolakavlen ordnas, att den ordnas högklassigt och att arrangemangen upprätthåller andan i Aleksis Kivis Sju bröder. Traditionsenligt förmedlar stafetten ett

budskap, i vilket Kaukametsäläiset hedrar en aktuell gemenskap eller grupp, eller uppmärksammar något, som de anser vara viktigt. Budskapet läses av det vinnande lagets ankare efter målgången. År 2022 riktades budskapet till den 100-åriga bobollen och 2021 till det unika i den arktiska naturen.

I Jukolakavlen får man välmående genom att röra sig i naturen. Respekt för naturen är således en naturlig del av Jukolas utvecklande verksamhet. Projektet Kolsmart Jukola, som kommer att spela en stor roll i årets evenemang, syftar till att minska koldioxidavtrycket från massevenemang. För första

TEXT: NITA TORNI || BILEDR: JUKOLAN VIESTI, OK TRIAN, MAARIT GABRIELSSON

gången kommer Jukolas koldioxidavtryck att räknas ut, och en modell för att lätta det, lämplig för massevenemang, att skapas.

MED I ETT UNIKT EVENEMANG

Borgå Energi har långa traditioner när det gäller att stöda lokal idrott och kultur. Utifrån bolagets värderingar har tre fokusområden definierats för stödverksamheten. För ett grönt energibolag är miljö och verksamhetsansvarsfullhet viktiga kriterier. Barn och unga representerar framtiden, följaktligen riktas en stor del av stödet till ungdomsverksamhet. Genom att fokusera på lokala projekt är Borgå Energi starkt engagerat i att bygga, utveckla och upprätthålla livskraften i sin hemstad. Mot denna bakgrund är det ett naturligt val för Borgå Energi att stöda Jukolakavlen.

– Miljövärden och ansvarsfullhet har alltid varit viktiga för oss, och därför stöder vi gärna Jukola, som har likadana värderingar. Att röra sig i naturen passar bra in i vårt tänkande, säger Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg

STARK SYNERGI

Som en av evenemangets huvudsamarbetspartners får Borgå Energi stor synlighet bland annat på tävlingsdräkter, evenemangskanaler och -området. Bland annat kommer Borgå Energi att vara värd för en stafettsträcka och tillsammans med sin partner IOTOI bygga en lounge på evenemangsområdet, där gästerna kan diskutera med representanter för bolaget.

– När vi väljer samarbetspartner lyfter vi fram viktiga lokala aktörer, som delar våra värderingar. Med Borgå Energi delar vi

DEN ALLRA FÖRSTA SKOGSARENAN

Jukolahelgen inleds fredagen den 16.6.2023 med historiens första skogsarenaevenemang (Metsäareena-tapahtuma). Jukolakavlen ordnar arenan i samarbete med Finlands Orienteringsförbund, och evenemanget fokuserar på ansvarsfullhet och kolsmarthet via teman som

cirkulär ekonomi, hållbar företagsverksamhet och socialt ansvar. Ämnena presenteras av Timo Ritakallio, välkänd orienterare och verkställande direktör för OP Gruppen, Tuuli Kaskinen, verkställande direktör för Climate Leadership Coalition och Mika Anttonen, Porvoo Borgå Jukolas beskyddare, företagare inom energibranschen och företagsdirektör. Efter presentationerna deltar Borgå Energi och IOTOI i en paneldiskussion med temat ”Energibolag och företag i samhällets energiomställning”. Evenemanget riktas till Jukolakavlens partnerföretags intressentgrupper.

KOLSMART JUKOLA

Huvudmålet med projektet Kolsmart Jukola är att i anslutning till Porvoo Borgå Jukola utveckla och testa en inlärnings- och verksamhetsmodell för massevene-

mang, som lämnar minsta möjliga koldioxidavtryck. Projektet genomförs tillsammans med företag och samarbetspartners involverade i evenemangsproduktion. Posintra, OK Trian och Aalto-universitetet är projektansvariga. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Genom att fokusera på lokala projekt är

bland annat värderingarna ansvarsfullhet och gemenskaplighet, och vårt tema i år, kolsmarthet, ökade ytterligare Borgå Energis betydelse som partner. Borgå Energi har gett oss både kunnande och kunskap, och vårt samarbete är mycket mångdimensionellt, berättar Jari Johansson, som ansvarar för Porvoo Borgå Jukolas partner- och marknadsföringsfrågor samt för projektet Kolsmart Jukola och som redan länge varit aktiv i OK Trian.

– Projektet Kolsmart Jukola har också fått vår egen organisation att agera på nya sätt. Borgå Energi har gett oss utmärkt sparring och nya kontakter, med vars hjälp vi gör den här idrottsgrenen ännu miljövänligare.

Ebbo Venlat deltar i den 45:e Venlakavlen

I samband med Jukolakavlen löps även Venlakavlen, som är enbart avsedd för damer. Till stafetten, som löps på dagtid på lördagen, har över 1 500 lag anmält sig.

VENLAKAVLEN

lördagen den 17.6.2023 med början kl. 14:00

JUKOLAKAVLEN lördagen den 17.6.2023 med början kl. 23:00

SMIDIGT TILL

HÄNDELSERNAS CENTRUM!

Läs anvisningarna: www.jukola.com/2023/ankomst

I Venlakavlen har laget fyra medlemmar, och längden på sträckorna är 5–8 kilometer. Ebbos eget lag, Ebbo Venlat, deltar i stafetten för första gången. Laget består av (i bilden) Marianne Nordström, Miranda Hanska, Petra Bärlund-Hämäläinen och Johanna Koskivaara. Borgå Energi gjorde det möjligt för laget att träna under vintersäsongen: du kan läsa en serie artiklar om lagmedlemmarna på vår hemsida!

ALINA HAR GEIST

A

Alina Skog är en glad och förtjusande ung fröken. I maj i fjol vann hon som yngsta deltagare finska mästerskapet i tillämpad judo i klassen SN-48.

Segerraden fortsatte och i början på det här året tog hon hem silvret i en tävling i Pajulahti.

I april arrangerades tillämpade parajudotävlingar i idrottshallen i Borgå, och också där placerade hon sig som tvåa.

Den 17-25 juni ordnas Special Olympics -sommarvärldsmästerskapstävlingar i Tyskland och Alina står inför stora utmaningar när hon den 10 juni styr kosan till Berlin.

– Hon är där en vecka före öppningen av tävlingarna, som går av stapeln på Olympiastadion i Berlin, berättar hennes far Anders Skog

En stor stödgrupp åker med Alina, det vill säga hela familjen, pappa Anders, mamma Jenny och lillebröderna Aron och Elvin samt en vänfamilj.

– En vecka före tävlingarna ordnas förkval i två dagar till tio olika tävlingsgrupper.

Efter det blir det paus i två dagar innan de egentliga tävlingarna inleds.

Utöver judo håller Alina också på med simning. Hon simmar i den grupp för specialsimmare, som Borgå stad upprätthåller.

– Alina är säkert den snabbaste simmaren i vår familj, konstaterar Anders.

Han har inrett ett litet gym i anslutning till bilgaraget, där hela familjen tränar. Att lyfta vikter går som en dans också för Alina.

Enligt henne är kompisarna och att få träna det bästa med judon.

– Onni är en av mina bästa kompisar, också han simmar.

TRÄNAR MED LILLBRORSAN

Alina är den lättaste i sin tävlingsklass. Skillnaden till följande är över tio kilo.

– Eftersom Alina är lätt och graciös har det i synnerhet den senaste tiden varit en utmaning i judoträningarna i Borgå att många av dem hon tränar med är stora killar.

– Det är vanligen bra om man får en motståndare i samma storlek.

Hela familjen backar upp Alina. Från vänster mamma Jenny, bakom Alina Aron, bredvid henne Elvin och pappa Anders.

Borgå Energi stöder Alinas deltagande i Special Olympics -sommarspelen. Man kan följa med Alinas träning och förberedelser till exempel på hennes Instagram-konto @athlete_alinaskog. Vi önskar Alina en fin tävlingsresa och framgång i tävlingarna!

Också lillbrorsan Aron, 12, tränar och i honom har Alina en bra träningskompis.

– Ingen irriterar lika mycket som lillbrorsan. Alina tycker om att däcka sina motståndare och med lillbrorsan får hon extra krafter, säger Anders Skog med ett skratt.

Alinas veckoträningsprogram består av judoträning tre gånger, simning och gymträning.

Alina fick sin första kontakt med judo år 2014 då Borgåklubben Porvoon Shirokawa presenterade grenen på torget i Borgå. Det gav gnistan.

Anu Stör är Alinas coach. Hon är Judoförbundets Muksujudo-instruktör och -utbildare och verkar också som Special Olympics-grencoach, och åker även hon med till Tyskland.

– Nog försöker vi alla hjälpa och backa upp Alina så mycket som möjligt, hela familjen försöker sporra henne att göra sitt bästa, konstaterar mor Jenny.

Alina Skog, som bor i Estbacka i Borgå, har som utövare av tillämpad judo redan blivit en kändis i sin hemstad.

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN

Anders Skog har själv idrottat som ung och vet hur viktigt det är att träna.

– Alina vill aldrig missa ett träningspass, i synnerhet inte nu när hon fick möjligheten att delta i olympiaden.

– Elvin och Aron idrottar också, Aron utöver judon bandy och Elvin friidrott, handboll och bandy.

Tävlingarna i Berlin samlar 7 000 – 8 000 deltagare och dessutom ett stort antal stödpersoner.

– Det kommer att bli fullsatt på olympiastadion. Tävlingarna pågår i en vecka och Alina kommer således att vara där två veckor i ett sträck. Vi får inte se henne under den tiden. Kanske ändå om huvudcoachen ger lov. Annars är hon i tävlingsbyn.

Men det är inte första gången hon är borta hemifrån. I fjol höstas var hon på läger i Schweiz, där hon också deltog i tävlingar.

Före tävlingarna i Berlin hann hon ännu med en motsvarande resa till Lindesberg i Sverige i en vecka.

Alina åker i väg till de kommande utmaningarna vid gott mod och med siktet inställt på guld eller silver.

– Sedan är det kul att komma tillbaka hem igen, konstaterar hon glatt.

– Jag vill klara mig bra så att jag kvalificerar mig till följande världsmästarskapstävlingar.

De arrangeras om fyra år i Australien.

ETT ENERGIFYLLT LIV

Borgå Elnät Ab:s byggchef

Rolf Malmberg går i sommar i pension och lämnar efter sig en lång karriär i moderbolaget

Borgå Energi Ab:s och föregångaren Borgå Elverks tjänst.

VEM?

ALINA SKOG

ÅLDER: 17 år

FAMILJ: pappa Anders, mamma Jenny, bröderna

Aron 12 år och Elvin 9 år

samt familjens Australiska

Labradoodle-hund Cosmo

BOR: i Estbacka i Borgå

GÅR I SKOLA: i Lyceiparkens

skola (LyPa) på nionde klassen

GREN: judo, Porvoon Shirokawa

HOBBYN: utöver judo, simning

II decennier har Rolf Malmberg haft många olika arbetsuppgifter och bevittnat den stora förändring som energibranschen genomgått.

Han inledde sin arbetskarriär för 40 år sedan med en tillfällig anställning på Borgå stads dåvarande energiverk.

Då verket ett år senare hade en tjänst som eltekniker ledig, sökte Malmberg tjänsten och fick den.

– Arbetet var mångsidigt, jag hade planeringsuppgifter och gjorde upp anställningsavtal, kompletterade bristfälliga ledningskartor, vikarierade installationsinspektören, utförde jordningsmätningar i terrängen och så vidare, räknar han upp.

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILD: ELLA KAASINEN

– Yngve Lindqvist var min förman de första åren, senare Gösta Andelin

Malmberg berättar att han till en början satt i ritkontoret och sedermera delade arbetsrum med Patrick Wackström, som senare blev Borgå Energis verkställande direktör.

– Kontoret på Mannerheimgatan var ganska trångt, eftersom Borgå Vatten, dåvarande Vattenverket fanns i samma utrymmen.

I och med den tekniska utvecklingen började Malmberg så småningom för hand föra över stadens hela elnät i ett datasystem.

– Det var i slutet på 1980-talet. Före det var jag tvungen att gå igenom hela elnätet och kontrollera bland annat alla ledningstyper och säkringsstorlekar.

– Arbetet var ganska tidskrävande. Uppgifterna matades in i datasystemet för hand med ett alfanumeriskt system, som Nixdorf Computer tagit fram. På den tiden fanns det inte ännu digitala kartor, vi hade åtminstone inga sådana.

FÖRÄNDRINGENS VINDAR

Då energiverket under Roy Granroths ledning bolagiserades år 1991 förändrades

VEM?

ROLF MALMBERG

FÖDD: 11.3.1959 i Lovisa

UTBILDNING: eltekniker

FAMILJ: hustru Dorita, specialskötare/barnmorska, numera pensionär, sönerna Fredrik 33 år och Johan 28 år, vilka bägge bor i Åbo

BOR: i Borgå

ARBETSKARRIÄR: började den 16.3.1983 på Borgå stads dåvarande energiverk, där han med olika uppgifter fortsatt fram till pensioneringen i sommar. Under tiden har energiverket utvecklats till den energibolagskoncern det i dag är. Det är från koncernbolaget Borgå Elnät Ab Malmberg går i pension.

VIKTIGAST I LIVET: familjen och arbetet

HOBBYN: Sportdykning, som han den senaste tiden hållit på med tillsammans med sin yngre son, som är havsbiolog. Motorcykelåkning tillsammans med hustrun, har en Harley Davidson V-Rod. Modellbåtsbygge.

Malmbergs arbetsuppgifter och han blev arbetsledare med ansvar för drift och underhåll. Han basade för några montörer.

År 1995 fördelades verksamheten på tre dotterbolag och Malmberg fick igen ny titel, installationschef på Borgå Elnät Ab, vars verkställande direktör Göran Ahlskog var.

Borgå Energi hade köpt Sydfinska Krafts (SFK) elnät och vattenkraftverk i Borgå landskommun, Pernå och Borgnäs och beslöt att alla montörer och arbetsledningen flyttar till Hattula, där SFK haft sina verksamhetsutrymmen.

– Vid den tiden gick Borgå stad och Borgå landskommun samman, vilket ledde till att det fanns gott om installationsjobb då det gjordes arrangemang och flyttningar i stadens fastigheter.

– Som mest hade vi nästan tio montörer, som gjorde installationer och byggde datanät i kontor, skolor, daghem och andra ställen. Vi hade också hand om trafikljusen i staden.

Malmberg drar sig till minnes att den första julbelysningen kom till på deras initiativ på Mannerheimgatan och Biskopsgatan.

– Till julen 1996 inför stadens 650-årsjubileum utökades julbelysningen till det nuvarande området.

År 2000 omorganiserades energikoncernen och Borgå Elnät fusionerades med moderbolaget.

Malmberg ansvarade fortfarande för installationsverksamheten som på 2000-talet också omfattade byggande av fibernät och WLAN-stationer för bolagets Internetverksamhet PBEZone, som sedermera år 2008 såldes.

FORTSATTA FÖRÄNDRINGAR

Då Magnus Nylander år 2005 efterträdde pensionerade Göran Ahlskog som verkställande direktör blev Malmberg arbetschef.

Han stannade kvar som byggchef på Borgå Elnät, då nätbyggnadsverksamheten våren 2017 flyttades över till Nylands Nätbyggnad Ab, som samägs av Borgå Energi och Keravan Energia.

– Till mina uppgifter har hört alla större arbetsbeställningar, inklusive utveckling, övervakning och den finansiella delen av projekten.

– För några år sedan genomförde vi en ”generationsväxling” och jag har den sista tiden fungerat som seniorrådgivare och gjort olika utredningar samt också varit något av en mentor.

ETT NYTT SKEDE I LIVET

Rolf Malmberg säger sig gå i pension vid gott mod.

– Jag har huvudsakligen bara goda minnen från dessa årtionden.

Han har uppskattat att han på Borgå Elnät fått vara med i olika arbetsuppgifter och fått fatta självständiga beslut.

Som en höjdpunkt nämner han att han fick delta i skapandet av en ny verksamhetsmodell år 2017, då byggnads- och underhållsverksamheten outsourcades.

Han säger att han kommer att sakna sina arbetskamrater, men som en energisk person kommer tiden inte att bli lång för honom.

– När man bor i ett egnahemshus finns det alltid någonting som behöver göras. Och nu börjar ju också mc-säsongen igen.

Jag har huvudsakligen bara goda minnen från dessa årtionden.

PBE UTVECKLAR

Mångsidigare värmeproduktion MED VÄRMEPUMPAR OCH ELPANNOR

Planer finns också på att utnyttja förnybar värme, som eventuellt kan fås av Neste.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: ANSSI VUOHELAINEN

BBorgå Energi är i färd med att diversifiera sin produktion av fjärrvärme. Samtidigt minskar förbränningen av trä. Som ett första steg byggs en värmepumpanläggning med en eleffekt på 2 MW i Tolkis i anslutning till biovärmekraftverket. Dessutom investerar bolaget i två elpannor på 10 MW var.

Vidare har Borgå Energi med Neste kommit överens om att utreda möjligheten att som fjärrvärmekälla använda förnybar värme från den anläggning för produktion av grönt väte, som Neste planerar att bygga i Sköldvik.

– Beslutet att diversifiera produktionen hänger intimt samman med behovet att ersätta värmeproduktionen i den äldre av de två kraftverken i Tolkis, som närmar sig slutet på sin livslängd, förklarar Borgå Energis chef för värme och produktion, Ari Raunio.

I stället för att i sinom tid ersätta det gamla el- och värmeproducerande kraftverket med

en anläggning som enbart med träbränsle endast producerar värme – vilket tidigare varit tanken – går man nu in för en helhet bestående av en värmepumpanläggning och två elpannor, eventuellt kompletterad med förnybar värme från Sköldvik.

– Genom att ersätta värmeproduktion baserad på förbränning med de här nya produktionsformerna minskar vi vårt bränsleberoende och stärker vår förmåga att dra nytta av varierande marknadspriser på energi, konstaterar Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg

Bränsleberoendet har också en prisaspekt.

– Priset på flis har nära nog fördubblats på drygt ett år, och med nya produktionslösningar strävar vi också efter att minska det tryck på kundpriserna, som produktionskostnaderna förorsakar, säger Raunio.

Förverkligade ersätter de nya värmeproduktionsformerna nästan helt den produk-

tionskapacitet på 38 MW, som försvinner med nedläggningen av det gamla kraftverket.

Raunio påpekar att de nya produktionsformerna inte har någon inverkan på hur grön Borgå Energis fjärrvärmeproduktion är.

– Den är redan nu nästan till 100 procent förnybar.

Enligt Raunio torde värmepumpinvesteringen på ca 4 miljoner euro fås i mål under nästa år.

– Meningen är att komma i gång med förberedande arbeten redan i sommar i samband med underhållsstoppet i kraftverken. Driftklar blir den ändå knappast ännu till värmesäsongen 2023–2024.

Värmepumpanläggningen kommer att utnyttja mottagen spillvärme. Med värmepumpar sänks returvattentemperaturen, vilket i sin tur också effektiverar värmeåtervinningen ur kraftverkets rökgaser.

För elpannornas del inleds upphandlingsprocessen den närmaste tiden. Euromässigt utgör de en betydligt mindre investering än värmepumpanläggningen. Någon exakt tidtabell för genomförandet av investeringen finns än så länge inte.

– Många energibolag investerar i dessa tider i elpannor, vilket kan förlänga leveranstidtabeller, säger Raunio.

Den ena av elpannorna byggs i anslutning till värmeackumulatorn på Gnistvägen i Vårberga, den andra i anslutning till anläggningen i Harabacka, som härförleden konverterades med två gaspannor för enbart värmeproduktion.

Möjligheten att i Borgå Energis fjärrvärmeproduktion utnyttja spillvärme från produktionsanläggningarna i Sköldvik har utretts också tidigare, flera gånger.

– Problemet har varit de praktiska svårigheterna att göra det, och kostnaderna, när det är fråga om att återanvända spillvärme från existerande anläggningar i drift. Det har visat sig att det skulle vara ändamålsenligare och förmånligare att beakta värmeåtervinningen redan i det skede då nya anläggningar byggs, berättar Raunio.

Om Nestes planer på att bygga en anläggning för produktion av grönt väte blir av är förutsättningarna för en fungerande återvinning av förnybar värme sålunda nu bättre.

– Produktion av förnybart väte med elektrolys ger betydande mängder förnybar värme som biprodukt och jag är glad att vi bestämt att i gott samarbete med Neste utreda möjligheten att utnyttja den här förny-

Funktionsmässigt kan en elpanna kopplad till fjärrvärmenätet jämföras med en vattenkokare. Vattnet cirkulerar i två nivåer, i den övre delen värms vattnet upp och leds därifrån till den nedre delen, där det avger värme till vattnet i fjärrvärmenätet via en värmeväxlare. Därefter leds vattnet tillbaka till den övre delen i pannan, där det igen värms upp.

bara värmen till förmån för våra Borgåkunder, konstaterar Måns Holmberg.

Den preliminära planen går ut på att längs en undervattensrörledning leda råvärme från Sköldvik till kraftverksområdet i Tolkis. Rörledningen är ungefär 4,6 km lång, varav undervattensavsnittet ca 2,5 km, vilket skulle vara den längsta undervattensfjärrvärmeledningen i Finland. Med värmepumpar skulle råvärmens temperatur höjas till en för fjärrvärmenätet lämplig nivå.

Enligt Ari Raunio kommer man i utredningsarbetet bland annat att kartlägga havsbottnen och dess sediment.

– Där finns till exempel vattenrörledningar och kablar, som måste beaktas.

Neste har meddelat att väteprojektet är inne i basplaneringsskedet. Målsättningen

är enligt bolaget att bygga en elektrolysator för produktion av inmatningsmaterial till produktionsprocesserna i Borgåraffinaderiet. Det gröna vätet skulle ersätta det nu med fossila råvaror producerade vätet.

– Vårt projekt är ett av de största i europeiska raffinaderier pågående utvecklingsprojekten för grönt väte, och stöder Neste målsättning att uppnå kolneutralitet till år 2035, och göra Borgåraffinaderiet till Europas mest ansvarsfulla före år 2030, säger direktör Markku Korvenranta på Nestes Oljeprodukter-affärsdivision.

– Vi är glada att tillsammans med Borgå Energi kunna inleda en gemensam förstudie om utnyttjande av den förnybara värme, som uppstår i väteproduktionen.

Våren aktiverar byggandet

Du hittar information om projekt i ditt grannskap och Borgå Elnäts hela verksamhetsområde på vår projektkarta

www.pbe.fi/projektkarta/.

I projektinformationen på kartan hittar du t.ex. projekttyp, arbetsschema och kontaktpersoner.

Värmeväxlare

Fjärrvärmenät

Elpanna

Värmeväxlare

Kund

LÄGESRAPPORT

Geovärmeprojektet

Det geovärmebrunnsprojekt, som Borgå Energi och 14 andra energibolag i forskningssyfte startade i Tarastenjärvi i Tammerfors sommaren 2021, har avbrutits. I borrningen nådde man ett djup på 2,3 kilometer.

På det djupet mötte man ett enormt stenbrott i berggrunden, som tog 300–400 kubikmeter vatten att fylla. För att kunna fortsätta att borra borde stenbrottsstället rörläggas. På konsortiet Stadsvärme (Kaupunkilämpö), som bolagen bildat, uppges att pilotfasen fokuserade på borrningen och att man beslutat avbryta borrningen efter 31 borrningsdagar eftersom ingen rörläggning budgeterats.

– Brunnens diameter på 2,2 kilometers djup är 12 tum och i och med det är brunnnen den största med vattenhammarmetod borrade brunnen i Europa. Att fortsätta borra skulle leda till att den ursprungliga budgeten överskrids. I det här skedet är en rörläggning av brunnen överraskande dyr, men meningen är att göra den i ett senare

skede. Det ansågs nu som ett bättre alternativ att gå vidare genom att först noggrant utvärdera en eventuell fortsättning, berättar direktör Jukka Joronen på Tammerfors Elverk, som hör till konsortiet.

– Det finns två alternativ för fortsättningen, att ta den nuvarande brunnen i drift för att få erfarenheter av geovärmeproduktion, eller att borra vidare i samarbete med borrtillverkaren. Att undersöka, planera och komma överens om finansiering tar tid, så alldeles i den närmaste framtiden är inga nya skeden att vänta på geovärmebyggarbetsplatsen.

Borgå Energis utvecklingschef Jukka Rouhiainen påminner om att målsättningen enligt den ursprungliga planen var en ca 6 kilometer djup brunn, där temperaturen är högre än på det djup man nu nått.

Tanken har varit att de bolag, som deltar i forskningsprojektet, vart och ett på sitt håll i sinom tid skulle fatta beslut om en eventuell geovärmeborrning på sina egna respektive fjärrvärmedistributionsområden.

– Det återstår att se om projektet ger tillräckligt med information för beslutsfattande till exempel hos oss, funderar Rouhiainen.

Fördelarna med geovärmen är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstid. Den förorsakar inga transportkostnader och det finns en färdig

kundkrets för den i städer med omfattande fjärrvärmenät.

I Finland är det regionala skillnader mellan möjligheterna att tillgodogöra sig geotermisk energi. Geovärmepotentialen och den bästa teknologin får man endast reda på med hjälp av pilotbrunnar.

Vi skrev om geovärme i nummer 2/2021 av vår kundtidning. Stadsvärme-konsortiets projektsida: www.kaupunkilämpö.fi

Byggare!

kaivulupa.fi

Har du kommit ihåg att i -tjänsten kontrollera var det går underjordiska ledningar på det område, där det skall grävas?

Genom att kontrollera kan du planera ditt arbete effektivt och undvika skador och förseningar.

Bilden visar den borrningsvagn som använts i geovärmeprojektet.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: TAMMERFORS ELVERK