Tidningen Pingst nr 1 2022

5

Bön för Ukraina

En tidning med uppbyggelse från Pingst – Fria församlingar i samverkan

6-7 Unga rustas att nå onådda folk

Nr 1 • 2022

Så klarade sig församlingarna TEMA Två år med coronapandemi

Mi valde livet

• I DETTA NUMMER •

Nr 1 • 2022

Foto: Noomi Lind

Så planterade vi Följ med till den multikulturella församlingen Klippan Community i Skövde.

REPORTAGE 16-19

4

Fel adress?

dras, Ska din adress än rsamling fö la kontakta din loak för ig ar sv som är an t. re ist eg sr lem med

Elise Forsberg och Tilda Gidmark

NYHETER FRÅN PINGST Efterlängtade fysiska konferenser

20

KRÖNIKA Johanna Bode

21

TRE FRÅGOR Rådslaget tar oss till Gävle

28-29

Ett av Jesu sista önskemål var att hans lärjungar skulle vara ett.

Sid 8 Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan Adress Tidningen Pingst Annonsförsäljning Box 15144 167 15 Bromma Telefon 08 – 608 96 00 E-post noomi.lind@pingst.se Frågor om adressändring 08 – 619 25 52 Tryckeri

14

tränas för att bli pionjärmissionärer.

Sid 31

Ola Tallbom Display Umeå Ola.tallbom@ display-umea.se 090-711512 V-TAB, Vimmerby

Ansvarig utgivare Redaktör Omslagsbild Grafik och layout

Daniel Alm Noomi Lind Noomi Lind Elin Garcia och Noomi Lind

FOLK I RÖRELSE

PINGST PASTOR Ledarskap i en ny tid

30

SJU FRÅGOR Möt LP:s Semias Schenberg

33

TRE FRÅGOR Hoppet lyfts under valet

34

KORSORD

Medverkande Ivar Lundgren i detta nummer Johanna Bode Martin Thörewik Daniel Alm Noomi Lind Tatta Lennartsson Lars Fridestig Ulrika Ramstrand Esaja Ekman

• LEDARE •

Lättade restriktioner men krig i Europa Nu behöver vi mer än någonsin vara bedjande och ta hand om sökande människor i vårt land, och även ta emot krigsflyktingar i våra hem.

DANIEL ALM

Föreståndare Pingst FFS

PSALM 126 SÄTTER ord på befrielsen från fångenskap och den närmast omtöcknande glädje som kännetecknade folket som blivit befriade.

Ukrainas folk kämpar för sin frihet.

Vi har levt i två år med pandemins konsekvenser och Rysslands invasion av Ukraina innebär att kriget åter härjar Europa. Det är märkligt med mänskligheten och våra planer. Vi tror oss kunna planera och bestämma men de riktigt stora påverkansfaktorerna kommer oftast helt utan vår medverkan. Pandemin är en negativ sådan faktor för att inte tala om krig, men vi har också pingstdagens andeutgjutelse som positivt exempel.

Kanske att det mest handlar om förhållningssätt för vår del. Detta att vara pingstvän är att förhålla sig till ett mirakel och vi behöver påminna oss om att Gud verkar mitt i all nöd.

JAG ÄR IMPONERAD över hur pingstförsamlingarna och våra gemensamma verksamheter kämpat på genom pandemin. Vi har haft stor nytta av vår sedan tidigare pragmatiska hållning att innehållet är viktigare än dess förpackning. Evangeliet ska ut på alla möjliga sätt. Vår karismatiska nattvardssyn innebär att vi betonar gudsnärvaron när vi delar gåvorna och därför går det alldeles utmärkt att fira nattvard även via digitala forum. Ändå vill vi inte se någon förflackning eller urvattning, risken för det är dock större i stiltje och frånvaro än när man gör sitt bästa för att upprätthålla gemenskaper och gudstjänstfiranden.

Utredningssiffror från amerikansk kristenhet visar att många kyrkor idag samlar någonstans mellan 30-50 % av de kyrkobesökare som man hade före pandemin. Genom studier som gjorts också i Sverige ser vi att det även här finns många utmaningar. Att många församlingar nått ut längre än tidigare genom digitala gudstjänster, är samtidigt positivt och det finns också många möjligheter.

Jordmånen i folksjälen kan vara annorlunda nu, mer öppen för existentiella frågor. Mottagligheten för det glada budskapet om Jesus finns där och våra församlingsgemenskaper behövs för närmiljön men också för hela samhällets omvandling. Nu behöver vi mer än någonsin vara bedjande och ta hand om sökande människor i vårt land, och även ta emot krigsflyktingar i våra hem.

OM VI ÄN FÅTT så med digitala tårar så tror jag att vi kan få se en stor fysisk skörd. Nu längtar vi efter många möten, stora och små. Vi hoppas på många aktiviteter inom kyrkväggarna och kanske ännu fler utanför.

Vi drömmer om att våra 440 församlingar ska få vara med och förmedla liv också genom att nya församlingar föds fram. Gud älskar världen genom sin församling. Nu är det tid att engagera sig och vara med i den expansion som ligger framför. ”De som sår med tårar ska skörda med jubel”. Psaltaren 126:5 3

• FOLK I RÖRELSE •

TACKA GUD!

”

När det blir kris tvingas vi vakna till och bli kreativa.

Behåll nöden för människor och fortsätt att så ordet.

30 nya planteringar av församlingar har påbörjats inom Pingst i Sverige under de tre senaste åren. Följ detta arbete på @plantering.se och på Planteringspodden.

Foto: Simeon Hagström

1000 personer, minst, var uppkopplade till Pingst Pastor.

Konferensen sändes digitalt från Scandic Infra City, Upplands Väsby den 11-12 januari.

8 behandlingsplatser för kvinnor, cirka, kommer det att finnas på LP-verksamhetens hem i Viebeck från och med i vår. Sedan tidigare finns även en avdelning för män och totalt finns 22 behandlingsplatser på Viebeck.

ANDERS SVEDSTAM är ny föreståndare i Smyrna Älvängen, samtidigt som han är kvar på 25 % som ansvarig pastor för Smyrna Göteborgs församlingsenhet Kyrka för Livet, i Partille.

MARIA GUSTIN BERGSTRÖM har gått in i en ny tjänst som pastor i Brunnsparkskyrkan, Tranås. Hon har tidigare varit pastor i Pingstkyrkan, Linköping. Maria Gustin Bergström är även sångare, kompositör och textförfattare.

CHRISTINA ”CHRISSE” JOHANSSON är numera ledare med ansvar för barn- och familjeverksamheten i Pingstkyrkan, Borås.

JOSEF HUGOSSON har lämnat sin tjänst som pastor i Landsbro Pingstförsamling för att bli pastor i Holsby Frikyrka.

Foto: Josef Maxson

Maria Flodin, pastor i Timrå Pingst, på Daniel Alms torsdagswebinar för pastorer.

GUSTAF NYSTRÖM är sedan årsskiftet ny verksamhetsledare för Pingst ung. Han efterträder därmed Johanna Bode på denna post.

Gustaf Nyström har tidigare varit ungdomspastor i Pingst Varberg och är numera, förutom tjänsten hos Pingst ung, pastor i Pingstkyrkan i Helsingborg. Där har han särskilt ansvar för församlingens sociala verksamhet. Tidigare har han även varit styrelseordförande i Pingst ung, samt engagerad i ledningen för Nyhem ung.

Gustaf Nyström bor med sin fru Emelie i Helsingborg.

BENNY GUSTAFSSON har gått in i en tjänst som pastor och evangelist i Pingst Åsenhöga - Marieholm. Han kommer närmast från en tjänst i Brunnsparkskyrkan, Tranås.

Samtidigt startar Benny Gustafsson en resande tjänst inom hela landet utifrån föreningen Evangelisten där han är föreståndare.

MONICA WERNER har börjat en tjänst som vakanspastor i Pingstkyrkan, Stöpen. Hon kommer närmast från en tjänst som pastor och föreståndare i Södertörnkyrkan, Huddinge.

ESTHER FLORES SEDMAN går in i en tjänst som kampanjstrateg på PMU. Hon har tidigare under många år arbetat som pressekreterare hos biståndsorganisationen Diakonia.

Foto: Silver Ringvee/Unsplash

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 1 • 2022

Frihetsgudinnan på Maidantorget i Kiev, Ukraina.

Bön för Ukraina i församlingarna Be för Ukraina! Den uppmaningen går ut i en tid av krig, oro och nöd. Svensk pingströrelse har starka band till systerförsamlingar i landet, som mer än någonsin behöver stöd.

UKRAINA HÖR TILL de länder som den svenska pingströrelsen har flest relationer med av alla. Ett 40-tal församlingar här har samarbeten och tät kontakt med församlingar i landet. Flera av dessa har nu startat insamlingar till behövande i Ukraina och till dem som är på flykt. ”Vi vill rikta vårt innerliga stöd och kärlek till er. Vi står tillsammans med er under denna svåra tid. Vi vill att ni ska förstå att ni inte står ensamma utan att det är många som ber för er.”

Denna hälsning skickades den 24 februari från Pingst ffs till Ukrainas pingströrelse och Biskop Mykhailo Panochko, undertecknad av Daniel Alm, föreståndare och Patrick Ölund, regionsekreterare för Eurasien.

Ett särskilt upprop gick ut om att be för Ukraina i gudstjänster runtom i landet den 27:e februari.

VIA NÄTVERKET PINGST BÖN 24/7 online finns fortsatta möjligheter att länka samman i bönevakt över hela landet för fred, säkerhet, frihet och väckelse i Ukraina, Ryssland och Europa.

– Efter två år av pandemi ser vi nu ut att gå in i en fas av ännu fler politiska och militära konflikter än tidigare. Världen skakas av instabilitet och oro.

– Mitt i detta har vi som troende en viktigare uppgift än på länge, att vara bedjande och kärleksfulla. Nu är tid att uppvärdera bönen och gemenskapen, säger Daniel Alm.

FAKTA

• Mer information om hur Pingst stöttar Ukraina och vad som händer finns på pingst.se/ukraina. Där finns också material att använda i sociala medier.

• Genom PMU:s nätverk finns möjlighet att ge stöd till drabbade människor.

Behoven är mycket stora.

Swish: 9000506 Plusgiro: 900050-6 Märk gåvan: Ukraina Läs mer på pmu.se

5

Nr 1 • 2022

I Paulus fotspår Unga rustas just nu för pionjärmission på EQUIP4Impact.

- Vi vill se en ny generation som älskar Bibeln och tar uppdraget att gå dit ingen tidigare gått på allvar, säger Lena Pommer, ledare.

Text: Tatta Lennartsson • Foto: Equip4Life och privat

VI SER ETT enormt behov och en längtan hos våra elever att få tränga in i Bibeln på djupet. De vet att Bibeln är avgörande för deras liv, men har ofta ingen aning om hur de ska närma sig den. Vi tränar eleverna i att studera Bibeln och ger dem verktyg så att de kan läsa och förstå den. Bibeln är den enda kurslitteratur vi använder under året, och eleverna läser den mer än de någonsin gjort tidigare. Det leder till att deras liv förvandlas och att de får en förnyad kärlek till Jesus och hans Ord. Det berättar Lena Pommer, som leder bibelskolan Equip4Life med säte på Cypern, tillsammans med sin man Andreas.

BAKGRUNDEN TILL att bibelskolan drog igång för fyra år sedan är att Filadelfiakyrkan i Stockholm och Pingstskolorna gick i tankar på att starta en bibelskola utanför Sverige. Cypern har under lång tid varit en hubb för mission, och det finns kompetenta lärare och erfarna missionärer från olika länder på plats. Eleverna på bibelskolan EQUIP4Life är ofta nybakade studenter och kommer framförallt från Sverige men även från andra länder. Att byta land och miljö och även bo i kollektiv på studentboende är utvecklande.

– Det händer så mycket med eleverna under året på EQUIP4Life – självklart i mötet med Bibeln, men även i mötet med människor som bor här med syfte att nå nationer. När eleverna slutar bibelskolan så finns önskan att fortsätta tränas och utvecklas i den här internationella och strategiska miljön. Därför har vi nu startat

EQUIP4Impact, en fördjupande kurs med fokus på pionjärmission. Studierna fokuserar på djupstudier i Apostlagärningarna och Paulus missionsstrategi. När Paulus och Barnabas kom till Cypern var det präglat av grekisk avgudadyrkan. De kom till ett helt onått område men deras vistelse på Cypern kom att vända upp och ner på hela ön.

– Vi tror inte att det är en slump att vi är på Cypern. Dess bibliska och missionella historia inspirerar oss. Vi ber och hoppas att EQUIP4Impact ska få träna eleverna att gå i Paulus fotspår – med påverkan på länder och nationer, säger Lena Pommer.

I år har eleverna först tränats på Cypern och sedan skickats ut i två månader. I samarbete med församlingar och IBRA har elever skickats till Kosovo, Albanien, Egypten, Swahilikusten och den norra delen av Cypern.

NORRA CYPERN ÄR helt muslimskt och där finns Elise Forsberg och Tilda Gidmark under våren.

– Vi fick privilegiet att åka till en plats där det inte finns en kyrka alls, berättar Tilda. Nu har vi varit här i tre veckor och bygger relationer med människor. Det är lätt i denna gästvänliga kultur. Exempelvis har vi kontakt med en tjej som vi pratat med om Jesus. Hon berördes djupt när vi delade de goda nyheterna med henne och började gråta. Här finns ingen turkisktalande församling. Vi lever i en helt muslimsk miljö, men det finns stora möjligheter att tala om Jesus!

• NYHETER FRÅN PINGST •

FAKTA • Bibelskolan EQUIP4Life startades för fyra år sedan, på initiativ av Filadelfiakyrkan i Stockholm och Pingstskolorna.

• Skolan har sitt säte på Cypern och eleverna skickas efter träning där ut till olika länder.

I Tanzania finns Lucas Thelin och Johan Piensoho (huvudbild och längst ner t.h.) Överst t.h. alla elever och ledarna Lena och Andreas Pommer (i ytterkanterna) på EQUIP4Impact. I mitten Elise Forsberg och Tilda Gidmark på norra Cypern.

• KRÖNIKA •

Nr 1 • 2022

Enhet som ger trovärdighet VI BRUKAR VARA angelägna att hörsamma en döende persons sista önskningar. Ett av Jesu sista önskemål var att hans lärjungar skulle ”vara ett”. Deras enhet var viktig för Jesus. Splittringar bland dem skulle minska deras trovärdighet. Ändå lade han inte enheten som en uppgift på lärjungarna. Han vände sig till Fadern och bad om hans hjälp. Kanske för att han kände lärjungarnas olika karaktärer och preferenser så väl. Kanske för att han insåg att de inte på egen hand skulle klara att bevara enigheten. Kanske för att han visste att den enhet han ville se endast skulle kunna förverkligas genom den helige Ande.

Parallellt med det enhetsarbete som bedrivs av kyrkor på det officiella planet har vi under de senaste decennierna sett en enhet av annan karaktär växa fram, en enhet som bygger på upplevd gemenskap.

Den siktar inte på att reda ut alla olikheter, innan den kan förverkligas. Den lever i den enhet som redan finns i den gemensamma tron.

DEN ENHET SOM växer fram underifrån bygger inte någon superkyrka. Den bygger kärlek, och den bygger på kärlek. Den möter ”den andre” i ödmjukhet och i en förvissning om att vi alla behöver leva i ömsesidig förlåtelse. Jag tänker att den känner större oro för bjälken i det egna ögat än för flisan i broderns öga.

Detta är en enhet som kommer. Jag tror inte den kan stoppas. Därför att Jesus själv, 8

kyrkans överhuvud, har bett Fadern att den ska förverkligas. Jag tror att den ligger i linje med Guds plan för mänskligheten: Guds rikes seger i världen. Det handlar inte om något mindre än detta. För hur ska en kyrka som strider inbördes kunna vara trovärdig när den erbjuder Guds frid till en trasig värld?

IVAR LUNDGREN Har varit journalist på DN och på Dagen, samt direktor för Läkarmissionen. Är även författare.

För hur ska en kyrka som strider inbördes kunna vara trovärdig när den erbjuder Guds frid till en trasig värld?

MEN OM MAN TROR att Gud vill alla kristnas enhet och själv ber om denna enhet, vad ska man göra med de trossyskon som tänker på helt annat sätt? Ska jag som pingstvän ha gemenskap med liberalteologer som förnekar sådant som jag tror på?

Eller med kristna som håller fast vid traditioner som är främmande för mig?

När jag arbetade på Dagen på 1960-talet kritiserade vi i spalterna en kyrklig företrädare för, som vi tyckte, obibliska ståndpunkter. Några år senare satt han och jag tillsammans i en kyrkbänk och tackade Gud för en andlig förnyelse. Den hade Gud skänkt oss utan hänsyn till våra debattpikar. Jag lärde mig då att se honom på ett annat sätt, som en broder i Kristus, trots att vi hade olika teologiska ståndpunkter.

Hemligheten var den kärlek som den helige Ande skapade i våra hjärtan.

Om vi enligt Jesu befallning ska älska våra fiender, hur mycket mer måste vi inte då älska våra syskon? Också de som tänker annorlunda än vi. Och om vi inte förmår uttrycka vår tro på samma sätt, kanske vi ändå kan visa varandra samma kärlek.

Vi har ju alla fått del av samma kärlek.

Naturliga material och genuint hantverk…

... OCH VI FINNS ALLTID HÄR FÖR DIG. Vi på Arbetsgivaralliansen är glada över att Pingst valt oss som arbetsgivarorganisation. Vi gör allt för att du som medlem ska bli starkare i din roll som arbetsgivare. Vi är experter på din bransch och tar hand om allt det jobbiga, så att du kan fokusera på din verksamhet. Är det något du undrar över är du alltid välkommen att kontakta oss på 08-545 912 00.

Vi på Lövsta Trähus vill skapa hus med genuin hemkänsla, med design som sträcker sig från det traditionellt eleganta till det djärvt moderna. Materialet till husen är valda med omsorg och känsla för kvalité. Exempelvis använder vi råspont (massivt trä) i alla inner- och ytterväggar samt i yttertak. Huset blir genuint och rustikt, en investering för flera generationer.

Välkomna till oss med dina husplaner!

Civilsamhällets arbetsgivarorganisation

• PORTRÄTTET •

Nr 1 • 2022

”Det är aldrig hopplöst” En ond spiral av övergrepp, självhat och ångest ledde Mi Karlung allt närmre döden. Men när hon mötte Gud såg hon sig själv med nya ögon och valde istället livet.

Text och foto: Noomi Lind

MI KARLUNGS berättelse är som en väg som slingrar sig fram i ett nattsvart landskap, mil efter mil, för att till sist plötsligt lysas upp av solen och den blå himlen och bli rak.

Hon ger ett lågmält och lite försiktigt intryck när vi möts vid pendeltågstationen i Södertälje, men hon är tydlig med att hon vill dela med sig av sin historia.

– Jag vill förmedla den för att visa att Gud är god. Jag är ett bevis för att det går att resa sig upp från botten och vill få andra att förstå att det aldrig är hopplöst eller för sent. Man ska aldrig ge upp.

Vi går genom centrum och fram till Pingstkyrkan, där pastor Andreas Ardenfors välkomnar oss in. I denna församling har Mi funnit en gemenskap och en ny mening i livet.

Ljudet från gatan tonas ner när Mis berättelse växer fram. Den tar sin början 1967, när hon och hennes tvillingsyster 16 månader gamla kommer som adoptivbarn från Sydkorea till en svensk familj i Salem.

Senare anländer två systrar till och så småningom även en pojke från Thailand.

Mi har en oro inom sig som barn. Hon får panikartade utbrott som föräldrarna inte vet hur de ska hantera. Kanske att de bottnar i en rotlöshet.

10

– Jag bar på en längtan efter mina biologiska föräldrar, minns Mi. Jag ville åtminstone ha namn och en bild på dem.

Men det fanns inga papper att göra efterforskningar utifrån eftersom vi hittades på gatan och togs till ett barnhem.

Tio år gammal börjar Mi spela fotboll.

Det blir en värld att fly in i och stilla oron.

Men det som borde vara sunt och stärkande för den unga flickan blir istället destruktivt, när hon från 15-årsåldern utsätts för sexuella övergrepp av sin tränare. Hon bär denna mörka hemlighet inom sig i många år utan att berätta för någon.

– På den tiden pratade man inte om sånt på samma sätt som idag, säger Mi. UPPLEVELSERNA UNDER tonårstiden sätter djupa spår och så småningom blir mörkret allt djupare. Hon börjar jobba, flyttar hemifrån och utsätts 22 år gammal för nya svåra övergrepp som hon också väljer att hemlighålla.

Ett år senare gifter sig Mi, men makens alkoholproblem leder till svartsjuka och misshandel. När de fyra år senare skiljer sig på grund av detta så rämnar tillvaron för Mi. – Jag blev 1993 för första gången inlagd för psykiatrisk vård och bara det var en

Jag satt där och det var något som bara kom, ett lugn som fyllde hela kroppen.

Nr 1 • 2022

RÖSTER OM

Mi Karlung

Gunilla Israelsson Föreståndare, LP-Ria, Järna – När vi träffades hösten 2020, tittade Mi mest ner i golvet och sa inte så mycket. Nu är hon en beslutsam kvinna som kommit till tro, är med i vår församling och får betyda mycket för andra som har det svårt. Det är stort!

Andreas Ardenfors Pastor, Pingstkyrkan Södertälje – Att få följa med en medmänniska på hennes första steg i tron borde ses som en löneförmån man har som pastor. Jag har sett i Mi’s vandring med Jesus hur ett liv kan förändras helt och fullt.

12

chock. Jag hade aldrig legat på sjukhus över huvud taget och aldrig sett hur dåligt människor kunde må.

Med sorg i blicken berättar hon om år av psykisk ohälsa där hon inte fått det stöd och den hjälp som hon behövt.

När hon är 28 år gammal träffar hon för första gången Jens. De håller ihop i två år för att sedan separera. En ny relation följer men den är destruktiv för Mi och lämnar henne ännu mer sargad inombords.

Hennes och Jens vägar korsas igen. De gifter sig 1998 och får efter ett år sonen Linus, som senare visar sig ha flera diagnoser.

Utmaningarna i vardagen tär på relationen och leder till ännu en skilsmässa. På grund av att Mi mår så dåligt blir det Jens som får huvudansvaret för sonen.

I sitt sårbara tillstånd utsätts hon åter för övergrepp.

– Allt som jag samlat på lager inombords ledde till att jag blev allt mer destruktiv mot mig själv. Jag stängde av mig mer och mer.

NÄR JENS DRABBAS av cancer 2002 och inte orkar ta hand om sonen så placeras Linus i familjehem. Men föräldrarna längtar efter sin pojke och två år senare tar Mi och Jens tillsammans upp den svåra kampen för att få tillbaka vårdnaden. De får hem honom 2005 och gifter sig då åter. Även om detta är en seger för den lilla kämpande familjen, så är striden mot den inre ångesten inte över för Mi. Hon gör ett 20-tal självmordsförsök under åren och under det sista, 2012, ligger hon i respirator i två dygn.

– Att något fick mig att gå ut ur lägenheten efter att jag tagit alla tabletter, blev min räddning. En granne hittade mig och ringde ambulans. Senare på intensiven, fick jag en känsla av att någon stod och vakade över mig.

Långa väntetider utan vård gör det svårt för Mi att komma på fötter. Hösten 2019 vill hennes vän att hon ska åka med till kontaktverksamheten LP-Ria i Hjärna.

Trots att hon först inte vill, så väljer Mi att följa med och hon lär känna föreståndaren Gunilla Israelsson.

Så småningom bjuder Gunilla med sig Mi till sin församling, Pingstkyrkan.

– Det var den sista gudstjänsten innan allt stängdes ner på grund av pandemin.

Jag kände att det var något som var annorlunda här. Något som berörde mig.

HON FÅR OCKSÅ möjlighet till stödsamtal hos en diakon i Svenska kyrkan. Mi mår fortfarande mycket dåligt och har fattat beslutet att avsluta sitt liv, men diakonen som hon besöker ser till att hon ringer jourmottagningen och dagen efter blir hon inlagd på Huddinge sjukhus.

– Där satte de vak på mig under tre veckors tid. Jag kommer inte ihåg de besök jag fick men vet att de kristna vänner som jag fått bad för mig. Och i januari förra året kände jag att nu var det dags att resa mig upp. Det var något som hände.

Mi börjar gå i en bönegrupp och besöker församlingens gudstjänster via Youtube.

– Tankarna gick fram och tillbaka. Kan jag verkligen bli kristen?

Så småningom får åtta personer i taget fira gudstjänst på plats i kyrkan. Mi upplever hur en ny värld öppnas för henne och hon grips av budskapet.

– Jag kände jag att jag var hemma. Jag satt där och det var något som bara kom, ett lugn som fyllde hela kroppen.

När pastor Andreas Ardenfors frågar om hon vill ta emot Jesus och döpa sig i maj känns svaret naturligt. Dopbassängen fylls med vatten och en liten grupp församlingsmedlemmar samt Mis make Jens, är samlade.

– Genom dopet kunde jag lägga det förflutna bakom mig och även förlåta mina förövare. Det tomrum som jag haft inom mig fylldes av Jesus och mitt självhat ersattes av inre frid. Jag känner att jag kan vända mig till Jesus med allt, be till honom och känna mig trygg, säger hon.

I FÖRSAMLINGEN har hon funnit en gemenskap som stärker och upprättar henne.

– Från det att jag steg över tröskeln till kyrkan första gången så har de kunnat se något i mig. De vågade tro på mig fastän jag och många andra redan hade gett upp.

Det stöd jag har nu från så många medlemmar här, har jag aldrig tidigare haft.

Hon beskriver Gunilla på LP-Ria som en räddande ängel i hennes liv.

– Jag är så tacksam att hon fångade upp

Foto: Noomi Lind

• PORTRÄTTET •

DET FINNS EN MENING. I församlingen fann Mi människor som vågade tro på henne trots att hon själv gett upp. Idag känner hon en mening med livet och tvekar inte att berätta för andra om hur mötet med Jesus blev hennes räddning.

mig och aldrig gav upp hoppet om mig när det var som värst.

Nu börjar hon också känna att hon själv har något att ge till andra som har det svårt.

– Genom mina erfarenheter av hur det är att leva med psykisk ohälsa och hur man bemöts, kan jag säga det som jag önskar att någon sagt till mig tidigare.

Efter alla år då hon tryckt ner svåra händelser och inte ens kunnat gråta, så tar det tid att läka. Mi går fortfarande i terapi och dagar när hon har haft det svårare än vanligt så har församlingen gått in särskilt i bön för henne.

– Idag känner jag att det finns en mening med livet, att jag är tacksam och glad för att jag lever. När det blir jobbigt så kan jag ändå hantera känslorna så att jag inte faller till botten.

FAKTA • Mi Karlung adopterades som liten från Sydkorea av ett svenskt par.

• Hon bor med sin man och sin son utanför Södertälje.

• Mi är medlem i Pingstkyrkan, Södertälje.

Det är inte är alla i familjen och släkten och av de gamla vännerna som förstår vad som har hänt i Mis liv, men hon tvekar inte att vara ärlig om sin nya tro. Hon är tränare för ett innebandylag och har skrivit om sitt livs förvandling på deras facebook. Varannan lördag är hon ute på stan och berättar om Jesus tillsammans med andra församlingsmedlemmar.

FÖR ATT LÄRA sig mer om Bibeln och livet med Jesus går Mi i en Alpha-grupp.

På LP-Ria möter hon många trasiga personer och känner att hon behövs. Hon om någon kan visa att det finns ett hopp.

– Sedan jag kom i kontakt med kyrkan så har min tillvaro förändrats drastiskt.

Jag inser att jag är ett levande mirakel för om jag inte mött Jesus så hade jag varit död idag.

13

Nr 1 • 2022

• NYHETER FRÅN PINGST •

Äntligen fysiska konferenser Nu planeras för fullt för fysiska vår- och sommarkonferenser.

Först ut är Sänd, därefter kommer Krativ, Nyhem och Lappis.

PINGST MISSION SÄND har i år temat Till varje pris och gästas av Darja Reichör, pastor inom EPP-kyrkan i Merseille och missionär.

Mats-Jan Söderberg, missionsföreståndare för Folk & Språk, medverkar också.

Det hålls seminarier samt ett sändningsmöte med hälsningar från missionärer.

Möjlighet finns också att delta digitalt.

KREATIV är en konferens för verksamma inom musik, lovsång, bild, ljud, ljus, foto, grafik, produktion, kommunikation, kodning, form, konst och annat skapande.

– Jag ser fram emot att vi ska få mötas i ett rum igen – en plats som kommer att vara en oas att vila i, ett rum som är fullt av tro och som sporrar oss till att våga mer. Det är också en verkstad där delta14

FAKTA

garna får vässa sina kreativa verktyg, säger Samuel Hector, verksamhetsansvarig.

• Pingst Mission Sänd pågår den 1-2 april i Pingstkyrkan Alingsås.

NYHEMSVECKAN har efter en lång period av pandemi i år temat För en ny tid.

– Det känns fantastiskt att återigen få bjuda in till en fysisk Nyhemsveckan. Vi hoppas att veckan fylls av mycket glädje, återseenden av vänner man inte träffat på länge och Gudsmöten för alla åldrar, säger Peter Lewin, ordförande.

• Kreativ hålls den 6-8 maj i Filadelfiakyrkan Stockholm.

LAPPLANDSVECKAN har det glädjefyllda temat Och festen började. Talare under konferensen i norr är bland andra Christian Mölk, Eleonore Gustafsson, Ulrik Josefsson, Lili-Ann Karppinen, Stefan Beimark, Daniel Alm och Erik Valier.

• Nyhemsveckan pågår den 17-26 juni i Nyhem utanför Mullsjö.

• Lapplandsveckan hålls den 3-10 juli i Husbondliden utanför Lycksele.

Foto: Lapplandsveckan

Under årets Lappis kommer mötestältet i Husbondliden åter att fyllas av människor. Bilden är tagen 2019.

Waldenströmska WaldenströmskaStudenthemmet Studenthemmet - ett ett boende boendeiiUppsala Uppsalapå påkristen kristengrund grund

Waldenströmska studenthem i i WaldenströmskaStudenthemmet Studenthemmet(WS) (WS)ärärett ettavavmånga många studenthem Uppsala. och Uppsala.Det Detägs ägsav avstiftelsen stiftelsenWaldenströmska WaldenströmskaStudenthemmet Studenthemmet och har Svenska har anor anortillbaka tillbakatill till1920-talet.

1920-talet.Bakom BakomWS WShar haralltid alltidfunnits funnits Svenska Missionskyrkan bredd är är Missionskyrkan(numera (numeraEqumeniakyrkan), Equmeniakyrkan),men menekumenisk ekumenisk bredd en studenter med en av av målsättningarna. målsättningarna.WS WSvill villvara varaenenmötesplats mötesplatsförför studenter med olika olika bakgrund bakgrundoch ocholika olikastudieinriktning, studieinriktning,påpåkristen kristengrund. grund.

Inom hemmet, som är centralt beläget i Uppsala, finns drygt Inom hemmet, som är centralt beläget i Uppsala, finns drygt 160 160 enkelrum, enkelrum,samt samtett ettmindre mindreantal antallägenheter. lägenheter.

För För mer mer information informationse sevår vårhemsida hemsida www.waldenstromska.se www.waldenstromska.se eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43. eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43.

Waldenströmska Studenthemmet Waldenströmska Studenthemmet

Nothäften

www.tomsing.se info@ tomsing.se 0582-15757 0707-575357

8 böcker

2 pussel

47 CD

4 böcker

Många CD

• REPORTAGE •

Nr 1 • 2022

”Tillsammans skapar vi en Jesuskultur” Att plantera en församling kräver övertygelse och hårt arbete, men också vila i att Gud ger frukten. Följ med till Klippan Community där människor med olika bakgrund förenas i en ny kultur byggd på Jesus.

Text och foto: Noomi Lind

SOLSKEN IN GENOM höga fönster, en fridfull känsla som samtidigt inrymmer förväntan. I en vit tegelkyrka i Skultorp utanför Skövde förbereds söndagens gudstjänst och glada hälsningsfraser på olika språk blandas när allt fler personer kommer in.

När Katherine och Fredrik Wahlström och deras medarbetare planterade församlingen Klippan Community för tre år sedan visste de inte vad som låg framför, men de litade på Gud och fortsatte att bjuda in till gemenskap varje vecka, oavsett hur många som kom.

I dag är människor i alla åldrar samlade till bön, lovsång, predikan och nattvard. Barnen träffas en trappa ner.

Temat för Katherines predikan är ”Det kristna livet är inte ett event utan en process med olika etapper.”

Budskapet är enkelt men kraftfullt, hennes framtoning lågmäld men intensiv.

Efteråt bjuds det på kaffe, smörgås och kaka. Samtalen flyter på vid långborden och ingen verkar ha bråttom hem. Liz Pettersson, evangelist i församlingen, berättar glädjestrålande att en ung man från Syrien tog emot Jesus i sitt hjärta under slutet av mötet.

NÄR LUGNET ÅTER lagt sig delar paret Wahlström sin berättelse, som börjar i Colombia 1998. Fredrik kom till Armenia tillsammans med en missionsgrupp utsänd av Baptistförsamlingen i Skövde. De skulle bygga ett barnhem i samarbete med församlingen Casa Sobre La Roca (Huset på Klippan) i Bogota, där Katherine var ungdomsledare. Den har en dotterförsamling i Armenia.

16

Hon var på besök i staden och så möttes de. Fredrik tog tjänstledigt året efter för att läsa spanska i landet och så småningom blev de ett par.

Den 10 december 1999 gifte de sig och bosatte sig i januari året efter i Sverige.

Katherine är utbildad förskollärare med inriktning på socialt arbete med högriskbarn samt familje- och KBT terapeut, men har ända sedan hon kom till tro som 19-åring haft en brinnande kallelse att verka i församling och med evangelisation. Hon blev snart pastor i Skogsrokyrkan i Skövde, först med fokus på ungdom.

– Katherine har alltid dragit människor till sig och av naturliga skäl främst spansktalande i början, säger Fredrik.

MEN 2016 KÄNDE hon att det var dags att gå vidare. Hon lämnade pastorstjänsten och paret åkte till Colombia för att söka Gud. Det som de upplevde under denna tid stämde väl med tilltal som de fått genom andra och särskilt ett, flera år tidigare, från en pastor som jobbade med tillväxt.

– Det hon sa var så specifikt att jag skrev ner det för att inte glömma det. Nu gick jag tillbaka till mina anteckningar och läste: ”Herren kommer att göra något nytt med er och han ska sända personer i er väg som hjälper er att göra det som han kallar er till.”

Hemma i Sverige igen började Katherine arbeta på en förskola och Fredrik fortsatte sin tjänst som automationsingenjör. De höll också andakter i sitt hem och blev 2018 kontaktade av en familj från Mexiko som ville börja träffa

Nr 1 • 2022

• REPORTAGE •

TILLSAMMANS I LOVSÅNG. Människor med olika kulturella bakgrunder förenas inför Guds ansikte i Klippan Community.

dem. Sedan anslöt sig allt fler familjer.

– Vi har inte själva sökt upp någon av dem utan de har alla kommit till oss precis som Gud sagt, berättar Katherine.

Gruppen växte och de började samlas i en större lokal.

Samtidigt bad de mycket. När ledare från Skövde Pingst hörde av sig lärde de känna denna församling.

– Jag upplevde starkt i mitt hjärta att detta inte var en slump. Herren ger oss gudomliga kontakter. Under min bön såg jag en dörr som skulle öppnas helt naturligt för oss, berättar Katherine.

DE ADOPTERADES SOM en dotterförsamling till Skövde Pingst och det nätverk som de fått del av betyder mycket.

– Man är väldigt utsatt i en församlingsplantering. Man kan känna sig så ensam och jobbet kan vara tungt och då behövs människor runt omkring som ger stöd, råd och styrka. Att veta att vi tillhör pingströrelsen och att det finns resurser till vår hjälp är så viktigt, säger Katherine.

För henne har den största utmaningen varit känslan av att inte vara färdig för det arbete som väntar.

– Jag har upplevt att jag inte har tillräckligt mycket erfarenhet av plantering för att veta hur jag ska göra.

Men samtidigt har jag växt i tro på att Herren är med och förser med det som behövs.

Församlingslantering är i sig något väldigt speciellt, konstaterar hon. Frukten syns inte direkt och det är lätt att förlora motivationen. Det är heller inte något glamo18

röst arbete utan det gäller att hugga i och göra allt som behövs.

– Det är mycket som hänger på en själv och man kan bli sliten fort om man inte vilar i Gud, att det är han som gör arbetet, säger hon.

TRON SÄTTS STÄNDIGT på prov i praktiken och utmaningen är att ändå fortsätta att gå i samma riktning, menar Fredrik: – Det gäller att stå fast i sin tro, för arbetet växer inte kontinuerligt utan det kan gå fram och tillbaka. Ena veckan kan det se ljust ut med många som kommer på mötet och nästa är man bara två. Prövningar kommer ju för alla församlingar, men en liten gemenskap påverkas så mycket.

Hur fungerar de då som par i detta arbete?

– Vi är olika på nästan alla sätt, säger Fredrik, och genom det kan vi också nå och förstå fler typer av människor. Katherine är väldigt varm och brinnande som person medan jag ser mer till det praktiska. ÄVEN KATHERINE betonar styrkan i att de kompletterar varandra.

– Jag ser saker och vill dit, medan Fredrik bromsar lite och får mig att tänka efter så att jag inte går för fort fram.

Han ger mig den ro som jag behöver.

De upplever att Gud särskilt lagt integration på församlingens hjärta, i ett samhälle med stora behov.

Råd om plantering Visionen är att kommunen, i takt med att de växer, ska räkna med dem i alla de utmaningar som finns – inte minst i insatser för utsatta familjer och ungdomar. ÄVEN OM DE är en multikulturell församling så hålls alla gudstjänster på svenska, för att de ska kunna nå nästa generation. Fredrik betonar vikten av ömsesidighet.

– Människor från andra kulturer ska inte bli som oss eller vi som dem utan tillsammans skapar vi en Jesuskultur, säger han.

Detta stämmer väl med vad några kvinnor svarade tidigare på frågan vad de trivs bäst med i sin församling.

De känner sig som en enda stor familj trots att de kommer från olika bakgrunder.

Eller som Serena Perez uttryckte det: – Vi har en speciell gemenskap. Fikat tar aldrig slut.

• Var övertygad om att Gud har kallat dig.

• Var uthållig. Detta är ett långsiktigt arbete.

• Ha alltid fokus på att nå nya människor.

• Koppla samman med andra som hjälper och ger dig näring.

• Var kontinuerlig – håll alltid en plats öppen dit människor kan komma.

• Släpp fram andra som får utvecklas till nya ledare.

• KRÖNIKA •

Nr 1 • 2022

Uppe på bergets topp kan vi följa hela vägen dit ATT VANDRA i och bland berg är något av det mest fascinerande jag vet. Känslan av att röra sig bland formationer som stått där tusentals år innan jag ens var påtänkt, och som kommer att stå där långt efter att jag är glömd skapar en känsla av vördnad och insikt om min egen litenhet.

Men det bästa med berg är ju ändå att man kan klättra upp på dem. Redan efter ganska kort klättring får man större utblick och när man kommer ända upp och utsikten är total så framträder helt nya perspektiv.

DÄR UPPE PÅ bergets topp förstår vi bättre hur landskapet hänger ihop och karaktären på omgivningens utmaningar.

Uppe på toppen kan vi följa vägen som lett oss upp. Vi förstår först då varför vi var tvungna att gå en omväg vid kärret.

Kanske ser vi att det hade blivit en betydligt enklare resa om vi vågat lita på den där gamla skylten vi sett.

På berget kan vi också blicka framåt och möjligtvis anar vi vårt mål i horisonten.

Men ska vi nå dit kan det vara bra att se över vilken stig som ska ta oss dit.

DET KAN OCKSÅ vara en god idé att hitta några delmål på vägen. Kanske en annan topp som vi kan ta sikte på?

Tillåt dig själv att blicka bakåt och se vad 20

som fört dig till den plats du är på idag.

Inte i första hand för att känna nostalgi över det, även om man kan få unna sig det också, men framför allt för att det får bygga vår tro.

När vi ser hur Gud har lett och hur han burit, bygger det en tro om att han ska göra det igen. Vi blir mer övertygade om att vi kan räkna med Hans omsorg och ingripande även på den fortsatta resan.

JOHANNA BODE är pastor och föreståndare i Pingst Västra Frölunda och tidigare verksamhetsledare för Pingst ung.

När vi ser hur Gud har lett och hur han burit, bygger det en tro om att han ska göra det igen.

MEN UPPE PÅ toppen kan vi också få fästa vår blick på målet, det stora hoppet om att Jesus en dag ska komma tillbaka och ställa allt till rätta. Hur Han en dag ska låta sin seger på Golgata få fullständigt genomslag.

Vi kan också få fästa vår blick på delmål i rörelsen mot detta stora mål. Vilken riktning tar vi? Vilka vill vi vara som individer, familjer och församlingar?

EN SAK VET JAG, ska man ta sig någonstans måste man också börja knata.

Vägen mot målet är sannolikt inte den enklaste. Den kommer att innehålla goda fikastunder vid vackra sjöar men med ännu större sannolikhet innehåller den kamp och frustration.

Men när vi når målet kan vi blicka tillbaka och se att det var värt varje skoskav, konflikt om kartan och kamp genom oväder.

VI

JUBLAR

LIDANDE T OCH

• TRE FRÅGOR •

VI OCH

VI

A L LT S Å

EFTERSOM

FA S T H E T INTE,

OCH TY

VI

FA S T H E T E

GUDS

OCK SÅ GER

DET

MIT T

I

VÅ R A

LIDANDEN,

TÅ L A M O D ,

KÄR

EFTERSOM

TÅ L A M O D E T FA S T H E T OCH FA S T BEDRAR OSS INTE, TY GUDS H J Ä R TA N G E N O M D E N H E L I G E A N D E , S O M H AN

HOPPET

HAR

F Ö R K L A R AT S

R ÄT T FÄ R D I G A

AV

VI

T R O,

GUD

HAR

GENOM

JESUS

FRID

VÅ R

KRISTUS. HAR

T I L LT R Ä D E NU

GENOM

VI

TILL S TÅ R

MED

HERRE OCKSÅ

DEN I,

NÅD

“HOPP FÖR DE SOM SAKNAR HOPP”

OCH VI

JUBLAR I HOPPET OM GUDS H T.S Å M E N IH NA TR E BARA I R L I GAHLELT VÄ DÅ GÅA M I T T I E AT T, V L ATRFÄ ORCDKIS S I J URBÄT AR F Ö R K LD D, M AAL E FETDE R S O M RI DVAI NFDREI N O, R H AV T R VÅ I EV T RL I DH AE NRDREET G E R NEOTM ATVÅ G U D VG E NLOAM GTÅ U, S .

AR MI S OTD MODET J E S U S TÅ L K C KSSTÅH E T E N I H OFA FM ASTH HEATR OVC H O N OFA NE T N ÅHDO P P E T L LC H D ED DPEP. T I O ÄO T I L LT RH B IE DNRU A RS TÅ O SRS II, N O T EC, HT YV I G U D S SOM V D SI VÅ R A UN EO K PÄPRE TU TOGM J UG TE I LH J U B L AKRÄ R ARA DEN E OBM NETN ÄERT. TAM N E N IG GJH H Ä R L IH SÅ MIT T I D E T, V I J U B L A R O C K FTERSOM VÅ R A L I D A N D E N , E DET GER V I V E T AT T L I D A N TÅ L A M O D E T TÅ L A M O D, FA S T H E T E N OCH F STHET FA HOPPET DET OCH H O P P. T Y GUDS BEDRAR OSS INTE, N I VÅ R A K Ä R L E K Ä R U TG J U T E DEN GENOM H J Ä R TA N

I år ser vi fram emot att äntligen få mötas under ett fysiskt Rådslag den 20-21 maj i Hedvigslundskyrkan i Gävle.

Fredagens program drar igång 13.00 och slutar ca 15.00 på lördagen. Temat för dagarna är Hopp för de som saknar hopp.

Förutom formella punkter kommer vi även att lyfta: Svensk frikyrklighet i pandemin - En studie av församlingen i corona och corona i församlingen Pingst som samhällsaktör Mer Jesus till Sverige A decade of revival

INTE

NU VI

FA S T H E T

EFTERSOM

SOM

OSS BEDRAR HOPPET DET OCH H O P P. FA S T H E T E N OCH

GUDS

NÅD

TÅ L A M O D E T

DEN

VÅ R A L I DA N DE N ,

OM

I

TILL

MIT T

TÅ L A M O D ,

HOPPET I

OCK SÅ

GER

T I L LT R Ä D E OCK SÅ

JUBLAR

JUBLAR

VI

LIDANDE T

VI VI

D E T,

HAR

AT T

I,OCH

BARA

HONOM

VET

INTE

S TÅ R

2 PIN GST.SE /RA DSL AG 202

VI

Ombud på plats – 495kr Observatör på plats – 495 kr Observatör digitalt – 250 kr För dig under 25 år – 250 kr

MEN

Anmälan öppnar den 8 april och stänger den 10 maj och du hittar den på vår hemsida. Du kan delta på olika sätt i årets Rådslag:

H Ä R L I G H E T.

ANMÄLAN

GENOM

Med ditt långa perspektiv, hur har Rådslaget utvecklats?

– För tio år sedan var årsmöteskaraktären väldigt tydlig. Sedan hölls det under en period väldigt många seminarier och jag kände att vi behövde vara med flera från församlingen för att få hela bredden. De senaste åren har programmet inte varit lika uppdelat, utan mer bestått av gemensamma samtal och seminarier. De olika verksamhetsledarna har också fått större utrymme att presentera sina fram-

LIDANDEN,

OSS

20–21/5 2022

DÅ

HONOM

Hur känns det att i år samlas fysiskt, och hos er i Gävle?

– Det känns fantastiskt!

När vi invigde vår nya kyrka för nio år sedan så var det en sådan glädje och jag har tänkt att det vore så roligt att få bjuda hem hela rörelsen hit. Nu blir det verklighet. Vår vision är att varje gävlebo ska få en rimlig chans att säga ja till Jesus. Förr använde vi nästan bara kyrkan på söndagar, nu är den öppen nästan hela tiden med så många aktiviteter samtidigt. Jag tror att det är den öppenheten, välkomnandet och värmen som deltagarna kommer att mötas av.

VÅ R A

Rådslag SOM VI

tidsplaner, vilket definitivt är en positiv utveckling. Man ser att tillsammans gör vi så mycket.

Varje gång jag åker hem så är jag lika inspirerad och önskar fortfarande att fler hade varit med. Fakta går att förmedla vidare, men inte känslan.

I

TÅ L A M O D E T

BEDRAR

H J Ä R TA N G E N O M D E N H E L I G E A N D E , S O M H A N H A R

U TG J U T E N I VÅ R A

FRIDA EGERLID JENEFELDT, livsgruppsledare i Hedvigslundskyrkan, Gävle.

MIT T

TÅ L A M O D ,

HOPPET

JUBLAR

LIDANDE T

Varje gång jag åker hem är jag lika inspirerad.

Varför är Rådslaget viktigt för dig?

– För det gemensamma och för gemenskapen. Jag har bott på olika ställen i Sverige och ser att vi har många gemensamma frågor som är viktiga att jobba med och samtala om, men relationerna vi har betyder också så mycket.

Vår församling är viktig på den lokala orten, men vi är också en del av något större. Jag har säkert varit med på tio rådslag, både som styrelseledamot och som vanlig medlem.

OCK SÅ GER

DET

U TG J U T E N I VÅ R A

Nr 1 • 2022

• TEMA •

Kyrka via skärm Vad händer med oss när vi plötsligt inte får mötas och fira gudstjänst längre? Vad har två år av pandemi gjort med församlingen och vilka lärdomar tar vi med oss in i framtiden? Det är temat i detta nummer.

Text: Noomi Lind • Foto: Lightstock

I BÖRJAN AV 2020 ökade smittspridningen av Covid-19 i snabb takt. Ändå var det få av oss som anade att två år av pandemi, med omfattande restriktioner, väntade runt hörnet. Att inget skulle bli som vanligt igen.

Ett signum för den kristna församlingen är att ha öppet och ta emot människor inte minst i svåra tider. Nu uppstod det ett helt nytt läge. Hur vi hanterat detta är ämnet för den nya forskningsrapporten Svensk frikyrklighet i pandemin - En studie av församlingen i corona och corona i församlingen, från Institutet för Pentekostala Studier.

Den bygger främst på en omfattande enkät som besvarats av 184 pastorer och aktiva medlemmar utan uppdrag i styrelse eller församlingsledning. De finns i strategiskt utvalda församlingar inom Pingst,

Evangeliska Frikyrkan, Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen. Även om pandemin varit ett grundskott mot en bärande struktur för andlig gemenskap, så slår den förnyade aktiviteten igenom i enkätsvaren, framhålls det i studien. Detta har visat på frikyrkoförsamlingarnas styrka som en självständig och levande del av civilsamhället.

HELA 93 PROCENT av församlingarna ställde om sin verksamhet på ett tydligt sätt.

– I svaren beskrivs en stor förändring av församlingarnas arbete under pandemin.

De visar också på en längtan tillbaka till en förlorad gemenskap där man kan utveckla tron tillsammans, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, som gjort en övergripande

Nr 1 • 2022

Så tyckte vi inom Pingst

• 94 % Församlingen har har haft en bra förmåga att ställa om verksamheten.

• 75 % Delaktigheten i gudstjänsten har minskat.

• 94 % Utsatta grupper i församlingen har varit särskilt utsatta.

• 43 % Församlingen har tagit särskilda initiativ för att förstärka relationen mellan människor.

• 56 % Medlemmar har delat sin tro mer under pandemin.

• 84 % Digitalisering och mer användande av sociala medier har lett till att man nått fler personer, nya människor och nya grupper.

24

analys av frikyrkolivet under pandemin.

Tron och de andliga frågorna har blivit ännu viktigare under pandemin, uppger 79 procent. Hela 85 procent tycker att församlingens ledarskap har klarat utmaningarna bra. Det är dock tydligt att relationerna blivit lidande och att redan utsatta grupper drabbats hårt. Samtdigt lyfts nya initiativ fram för att stärka relationer, uppmuntra vuxna att dela tron med barn i hemmet och ge stöd till dem som lever i ensamhet.

TVÅ TREDJEDELAR av församlingarna har börjat använda digitala och sociala medier betydligt mer för att nå nya människor.

Drygt hälften av pingstvännerna svarar att de delat sin tro mer med andra, vilket är lite fler än i de övriga samfunden. De har också engagerat sig mer i samhällsbehov som kommit under pandemin, jämfört med andra frikyrkomedlemmar.

Det finns få och små skillnader mellan pastorers och medlemmars syn på församlingen i ljuset av pandemin, men något större skillnader mellan stora och små församlingar. Exempelvis har relationerna drabbats hårdare i de stora församlingarna än i de små.

En analys av enkätsvaren inom EFK visar att de församlingar som tycker sig ha påverkats minst av pandemin är de små, som kunnat fortsätta att mötas i någon form trots restriktionerna, och de vars gemenskap sedan tidigare bygger på smågrupper som en prioriterad del av verksamheten. ”Detta väcker även frågor om hur hållbara strukturer byggs i församlingen och i människors liv,” skriver Maria Furusand, pastor i Folkungakyrkan i Stockholm och studieledare vid ALT i Stockholm.

I den lilla gruppen har man kunnat stötta varandra och växa i tro och lärjungaskap. ÖVERLAG SER de svarande positivt på framtiden och tror på en god utveckling i församlingen efter pandemin. Här är det dock viktigt att väga in att det är kyrkligt aktiva som ger denna bild, framhåller Ulrik Josefsson, prorektor på ALT och en av studiens redaktörer.

– Frågan är vilken bild de medlemmar som redan tidigare befann sig mer i pe-

riferin skulle måla upp av situationen och framtiden, säger han.

I en tid av kris har konturerna blivit tydliga av en missionell församling som sträcker sig utåt och vill nå fler, där tron är aktiv och leder till involvering, och där man är förändringsbenägna och hittar nya vägar.

– Men förändringen ligger inte i att bli någon annan utan handlar om att i en värld som förändrats radikalt så måste vi förändras för att kunna fortsätta att vara de vi är, säger Ulrik Josefsson, som analyserat synen på församlingens identitet och väg framåt.

EN PERSONLIG, nära och innerlig tro eftersträvas, men den blir aldrig individuell, utan formas tillsammans med andra och gestaltas gemensamt i mötet.

• TEMA •

Svaren visar också på en längtan tillbaka till en förlorad gemenskap där man kan utveckla tron tillsammans.

– Det är i spänningsfältet mellan det personliga och gemensamma som den frikyrkliga identitetens hjärta finns och därför blir mötet inte bara gudstjänsten eller eftermötet. Mötet i en vidare form blir så viktigt och har varit så saknat, säger Josefsson.

I ENKÄTSVAREN betonas att den andliga atmosfären i rummet aldrig kan ersättas.

Man kan också utläsa en oro för att det digitala mötet haft en passiviserande effekt.

– Om digitalisering och distans lett till att fler är betraktande konsumenter, vad händer då långsiktigt med engagemanget och delaktigheten? Detta är en av det stora och svåra utmaningarna för den post-pandemiska församlingen, framhåller han.

Risken för en ökad professionalisering där ledarskapet smalnat av och det frivilli-

ga engagemanget minskat beskrivs också.

Pastorerna verkar i många församlingar har blivit mer ensamma i både beslutsfattande och genomförande under pandemin.

När gudstjänsterna börjat sändas på Youtube eller Facebook så har församlingarna nått ut till fler och nya människor, men behovet av att vårda relationerna med de egna har lett många till att efter hand satsa mer på interaktiva redskap som Zoom och Teams.

ULRIK JOSEFSSON beskriver också hur vägarna till att ta kontakter blivit mer strukturerade, för att fånga upp medlemmar som hamnat i periferin.

Det är tydligt att gudstjänsten har fått högsta prioritet under pandemin. Anta25

Nr 1 • 2022

let medlemmar som bidragit till själva gudstjänsten har dock minskat, samtidigt som exempelvis pastorer och tekniker fått mer att göra.

– Omställningen till digitala gudstjänster var för frikyrkorna i Sverige lika snabb och omfattande som för de flesta kyrkor globalt, säger Frida Mannerfelt, präst i Svenska kyrkan och doktorand i praktisk teologi vid EHS, som studerat denna process. Precis som andra kyrkor i världen så vill man också fortsätta med det digitala och en viktig anledning är att man når ut till fler.

Henrik Åström

Den framåtanda som jag ser som väckelserörelsens signum är väldigt tydlig hos oss inom Pingst.

GUDSTJÄNSTEN HAR anpassats för att bli mer offentlig. Den har fått ett enklare språk och är ofta mer strukturerad och förberedd. Generellt ses detta som bra utveckling, värd att behålla. Predikan och solosånger är de inslag som de svarande tycker har fungerat allra bäst digitalt. Förbön, nattvard och lovsång är moment som ses som svårare att förmedla via skärm.

Känslan av att vara delaktig och engagerad i gudstjänsten har för många minskat, även om vissa församlingar hittat lösningar som de tycker ger ännu bättre interaktion än förr, beskriver Mannerfelt.

– Genom den forskning och debatt som finns om frikyrkorna sedan före pandemin kan vi se att det digitala förstärker tendenser som redan tidigare fanns. Det teologiska perspektivet ger en tolkningsram för att förklara resultatet, men också resurser inom frikyrklig spiritualitet som kan utforskas för att göra de digitala gudstjänsterna ännu bättre i framtiden framhåller hon.

VAD SÄGER DÅ STUDIEN mer specifikt om hur församlingar inom Pingst påverkats av pandemin? Att den skyndat på redan planerade förändringar märks mer här än hos de övriga samfunden.

– Den framåtanda som jag ser som väckelserörelsens signum är väldigt tydlig hos oss i Pingst. Trots svårigheter så finns det alltid möjligheter. Om vägen stängs så öppnar Gud alltid en ny dörr, säger Henrik Åström, pastor i Pingstförsamlingen i Lund och teolog,

26

som analyserat dessa svar.

– Vi ställer inte in, vi ställer om, har varit pingströrelsens devis hela vägen.

Många mindre församlingar som inte tyckt sig ha kapaciteten eller sett behovet tidigare, har plötsligt fått prioritera digitala gudstjänster och med små resurser göra sitt bästa.

Genom det digitala har församlingarna på ett helt nytt sätt tagit steget ut i samhället och blivit tillgängliga.

– Någon församling hade 70-80 deltagare på en vanlig gudstjänst och helt plötsligt hade man 700 tittare och det gav en ny stolthet och ett självförtroende att man nådde ut, säger Åström.

Det har för många känts lättare att bjuda in till en digital gudstjänst än en fysisk, och därmed dela med sig av sin tro. Under pandemin har man också ägnat mycket tid åt egen reflektion över tron och åt bön.

DET FYSISKA deltagandet minskade, men däremot inte engagemanget, framhåller Henrik Åström.

– Allt färre kunde mötas och uppgifter

• TEMA •

kanske pausades. Samtidigt kan vi se att offrandet i de flesta församlingar inte har minskat och deltagandet i digitala böneoch församlingsmöten har ökat jämfört med tidigare.

DET ÄR TYDLIGT att mer interaktiva verktyg som Zoom och Teams kommer att fortsätta att vara ett komplement i församlingsarbetet. Däremot råder det ingen tvekan om att pastorer och medlemmar inom Pingst har saknat det personliga mötet. Det finns också en tydlig oro för att människor nu har vant sig vid och föredrar ett bekvämt och flexibelt digitalt församlingsliv.

– Vår församlingssyn är ju en bubblande, levande, andefylld gemenskap där det händer något i rummet och att se det digitala som ett stort hot tror jag är överdrivet, säger Henrik Åström.

Han nämner också att han som pingstpastor är förvånad över att ingen i enkätsvaren ens berör karismatiken, de andliga gåvornas plats i den digitala gudstjänsten.

Att smågrupperna kommer att prioriteras efter pandemin är tydligt.

– Jag ser en spänning mellan att man vill dra igång och gärna utöka verksamheten för att kyrkan ska vara öppen för alla, och samtidigt vill prioritera den lilla gemenskapen som ju också tar tid.

I balansen mellan det yttre och inre behöver också formatet på gudstjänsten vägas in, menar han. Om den återfår sitt fokus på rummet och på de behov som finns där, kanske den inte längre passar lika bra att samtidigt sändas digitalt.

SAMMANTAGET SER Henrik Åström att strukturer och verksamhet har genomlysts inom Pingst under pandemin, vilket ger positiva möjligheter till utveckling och förändring. Som en röd tråd ser han tron på framtiden och en förnyad kärlek till församlingen och dess uppdrag.

– Det är hoppfullt att yttre omständigheter inte kvävt kyrkans liv. De verkar paradoxalt nog snarare ha varit upplivande.

Så gjorde vi

• Linköpings Pingstförsamling: 70 plus-fika i parken med djupa samtal och nya kontakter.

• Pingst Jönköping: Zoomkurs på persiska med lärjungaträning.

• Pingstförsamlingen i Västerbottens Mellanbygd: Digitalt valborgsfirande med livemusik, tävlingar och intervju med kommunalråd och vårtal av kulturchef.

• Åredalens pingstförsamling: Möten flyttades ut till vindskydd med familjekyrka där vuxna och barn formade gudstjänsterna ihop.

• Pingstkyrkan Karlshamn: Konstutställning i kyrkans fönster med en digital gästbok via QR-kod.

• Pingstkyrkan Örnsköldsvik: Dagliga andakter (totalt ca 650) på 1-2 minuter i sociala medier där man läste en vers och delade en tanke.

• Pingst Skellefteå: Livesända gudstjänster för alla åldrar med bibelbingo och kryss.

• Pingstkyrkan Bjurholm: Ungdomsverksamheten flyttades till biltorget där gänget med EPA-traktorer var. Det bjöds på hamburgare och nya kontakter knöts.

27

• PINGST PASTOR •

Nr 1 • 2022

Innovativt ledarskap behövs

Stabilitet, innovation, sannhet och överlåtelse var ledord under Pingst Pastor. Där gavs också goda argument för att bevara sin tro i ljuset av vetenskapen och att värna om Guds skapelse.

Text: Noomi Lind • Foto: Esaja Ekman

I DET LÄNGSTA planerades för en efterlängtad fysisk pastorskonferens i Upplands Väsby den 11-12 januari, men precis före fick den ställas om till digitalt format.

Genom starka insatser från ett 40-tal närvarande på Scandic Infra City kunde ett program laddat av hopp förmedlas och att känslan av gemenskap trotsade restriktionerna, visade gensvaret via kommentarer.

Guds vilja – vårt liv, var temat för föreståndare Daniel Alm, som talade om ledarskap utifrån fem punkter.

Det behövs ett karaktärsfast ledarskap som inte är herrar men herdar och ett arbetande ledarskap, som är överlåtet och tillgängligt, ett stabilt Pingst, både teologiskt och relationellt, samt ett innovativt Pingst där man vågar vara kreativ.

– Att vara pingstpastor är att förhålla sig till ett mirakel, Guds kraft och liv. Jag vill att vi med stabil och trygg kärna utvecklar nya sätt att vara kyrka, att nå människor.

Vi behöver vara en rörelse som investerar in i framtiden, sa Alm. Slutligen framhöll han vikten av en rörelse som älskar Jesus för världens skull, i en tid av stor utsatthet och nöd.

Under konferensen lyfte Daniel Alm också Signaler, ord av uppmuntran till mod, tro och kärlek till varandra, ämnat att sprida, läsas upp och bli till underlag för bön och framtidstro. Signaler finns att ladda ner och skriva under på pingst.se/signaler.

PÅ PLATS I SVERIGE och Upplands Väsby var även Denise Curgenven, föreståndare i God of Hope Church och ledare för Assemblies of God i Wales. Hon talade om postpandemiskt ledarskap.

– Aldrig har vi haft en sådan möjlighet som nu att sprida budskapet om hopp och frälsning, sa hon.

28

När Noa kom ut ur Arken så mötte honom en ny verklighet, framhöll Curgenven.

– Nu går vi från att bygga kyrka till att bryta ny mark, som kommer att vara bördig och mjuk att plantera i.

TRO, VETENSKAP OCH MILJÖ stod i fokus under onsdagens seminarier.

Stefan Gustavsson, direktor för Apologia, undervisade utifrån rubriken Har vetenskapen begravt Gud? Unga som lämnat sin tro anger ofta som skäl att den inte höll i ljuset av modern vetenskap, påtalade han.

– I själva verket är det så att den kristna tron i väldigt hög grad har inspirerat naturvetenskapen och att det historiskt inte alls funnits en konflikt mellan tro och vetenskap, sa Gustavsson.

Att Gud skapade universum går det inte att förhandla bort, men vår tro hänger inte på hur vi svarar på frågor om hur han gjorde och när han gjorde det. Dem ska vi våga förhålla oss olika till och diskutera, menade han.

JOHANNES WIDLUND, miljörådgivare på PMU, lyfte fram att det fortfarande ofta finns en hierarkisk uppdelning i synen på vårt uppdrag, där miljön och klimatet inte prioriteras lika högt som det andra, vilket är fel.

– Jag tror att det andliga, sociala och ekologiska är sammanflätat och allt som Guds hjärta bultar för, det ska vi också kämpa för. Det finns hopp för skapelsen som vi ska leva ut och peka på, sa Widlund.

I slutet av konferensen talade Andreas Nielsen, huvudpastor för Hillsong Church Sverige. Han framhöll att Gud inte jobbar med filter utan vill att vi ska vara sanna.

– Att erkänna sin brustenhet är en väg in till allsmäktige Gud, sa Nielsen.

• SJU FRÅGOR •

Nr 1 • 2022

Vår nyckel till framgång är det enkla budskapet om Jesus.

SEMIAS SCHENBERG, pastor i Pingst Varberg med ansvar för det sociala arbetet Second Chance, som också är ny verksamhetsledare för LP. Vem är du Semias?

– Jag är uppväxt i en liten stad på västkusten i en pastorsfamilj. Jag fick möta Jesus som 17-åring och kände att Gud ville att jag skulle jobba i församling, bli pastor och predika, och har varit i församlingstjänst sedan 1994. Det är 27 år i år. Annars är jag en glad kille som älskar familjen, församlingen och idrotten.

Hur blev LP-verksamheten en hjärtefråga för dig?

– Mina föräldrar var väldigt socialt förankrade. De hjälpte människor som hade det svårt, först som pastorspar och sedan, i början av mina tonår, som föreståndare för behandlingshem. LP har alltid varit naturligt för mig, även som pastor i församling.

– Jag ser det som ett väldigt tydligt uppdrag att ta hand om de människor som hamnat snett i livet. LP är ju en fantastisk verksamhet som har redskapen och jobbar med detta och jag har kommit in i det mer och mer, både genom 30

det jag sett under min uppväxt och som pastor.

Vad betyder dina lokala erfarenheter i denna nya övergripande tjänst?

– De senaste tio åren har vi jobbat väldigt konkret med de sociala frågorna i vår församling utifrån Second Chance, som drivs ihop med LP. Vi har bland annat inriktat oss på stödboende och möjlighet till sysselsättning. Jag har också varit regionledare inom LP. – Jag har fått en förståelse för hur människor har det och hur man kan arbeta med människor i nöd, som jag tror är jätteviktig. Det handlar ju om allt från trassel med försäkringskassan och arbetsförmedlingen till kontakter med sjukvården. Utan denna relation till enskilda individer så hade det inte varit så lätt att urskilja andra personer som passar för denna typ av arbete.

Vad ser du som din främsta uppgift?

– Att hålla ihop verksamheten och se till att den följer LP:s målinriktning, och att jobba för ett större vi inom Pingst. Vi vill vara en del av församlingsrörelsen och tror att vi har något att bidra med där. En viktig uppgift är också att utveckla arbetet utifrån den tid vi lever i och den som kommer, så att vi är up to date när det gäller behandling och uppdrag från kommunen.

Hur skulle du beskriva LP:s nyckel till framgång?

– Den är, och kommer alltid att vara, det enkla budskapet om Jesus, den enkla tron på att han kan förvandla människors liv och att vi är ute och möter människor. Vi har våra LP-kontakter och kopplar dem till professionell behandling och till församlingen. Det hör ihop allt det här.

Vi behöver fortsätta att finnas som den här rösten och kraften där vi hjälper människor och samtidigt vara på banan professionellt inom behandling.

Ni är på gång med att starta ett behandlingshem för kvinnor, hur känns det?

– Detta behov har funnits länge. Det finns många insatser för män, men inte så många för kvinnor och att blanda män och kvinnor brukar inte vara det bästa, eftersom kvinnor är utsatta på ett annat sätt än män. Därför känns detta väldigt bra. Det kommer att startas under våren på Viebeck.

Vad gör du när du inte jobbar som pastor och verksamhetsledare?

– Jag och min fru har två barn och familjelivet är viktigt. Jag har också ett hus att renovera och gillar att snickra, samt att spela tennis och golf.

• BÖCKER MED ULRIKA RAMSTRAND •

Alla mina 30 barn Thomas Ardenfors Libris förlag

• MUSIK MED MARTIN THÖREWIK •

En jourfamiljs vardag

Alltid högklassigt med Børud

Den här boken består av personliga reflektioner kring att vara familje- och jourhemsfamilj. Thomas och hans fru Sussie har 27 års erfarenhet av att öppna sitt hem för barn som behöver trygghet, kärlek och gränser. Boken bygger på Thomas dagboksanteckningar och består av 52 kapitel, ett för varje vecka. Passionen för barns väl och ve lyser fram utan att för den skull backa för att det kan vara både utmanande och knepigt mellan varven. Ett av syftena med boken är att få fler familjer att våga öppna sina hem.

Det är lika fascinerande varje gång Ole Børud gör ny musik. Oavsett om det handlar om stenhård hårdrock eller svängig funk blir det alltid högklassigt. Det sistnämnda är det som bjuds denna gång men med mer inslag av soul och blues än tidigare. Musikaliskt för det mina tankar till Jonny Lang. Oles gitarrspel, sångröst och blåsarrangemang passar klockrent ihop. Första spåret på plattan diggar jag allra mest, Love Remedy med sin härligt bluesiga soulton.

Ole Børud Soul Letters (Connection)

Grundbok i kristen tro

Rättfärdig Roine Swensson Semnos förlag

Här ger författaren, som har lång erfarenhet som förkunnare, bibellärare och församlingscoach, grundläggande undervisning om betydelsen av Jesu död och uppståndelse, om vår sanna identitet i Kristus och hur vi kan leva fria från fördömelse. Underrubriken till boken är ”Ett himmelskt liv under jordiska villkor”. Pedagogiskt och belyst med många bibelcitat visar han på grunderna i den kristna tron. Boken består av fyra kapitel, som alla avslutas med frågor att fundera över på egen hand.

Spontan och finurlig gospel

Ole Bodekull Gospel and Jazz Orchestra Tribute To Andraé Crouch (BGJO)

Alla kan följa Jesus

Vandra med de 12 Henrik Steen Sjöbergs förlag

Krävs det en viss typ av personlighet för att kunna följa Jesus? Eller kan Gud använda vem som helst? Det är några frågor som författaren svarar på genom att gå igenom vad som utmärkte de första tolv lärjungarna. Han ägnar varje lärjunge ett eget kapitel och visar på hur deras olika personlighetstyper, gåvor och bakgrunder blev tillgångar på olika sätt. Henrik Steens slutsats är att alla som vill leva nära Jesus platsar som lärjungar. En mycket pedagogisk, matnyttig och väldigt lättläst bok som jag tror kan ge fler än en läsare en aha-upplevelse.

Blekinges stolthet Bodekull Gospel and Jazz Orchestra ger sina unika versioner av sånger från Andraé Crouch’s stora sångskatt.

Deras stil skulle kunna kallas ”storbandsgospel” och de gör den på ett mycket härligt sätt. Plattan är ett levande studioalbum med all sin spontanitet och finurlighet. Av alla de fantastiska sångarna och instrumentalisterna på skivan vill jag lyfta fram sångaren Oskar Briland och hans enorma insats på It Won’t Be Long.

Starka melodier om ljuset

Skillet Dominion (Atlantic Records)

Det amerikanska bandet Skillet har med sin melodiska rock gjort sig ett välkänt namn även utanför den kristna musikscenen. Deras elfte album bjuder på Skillet’s klassiska signum: modern, catchig och tung gitarriffbaserad musik inbäddat med starka melodier och positiva texter om ljuset som alltid övervinner mörkret. Två favoritlåtar är Surviving The Game, fylld med energipackat ös och Valley of Death, en stark rockballad om att du aldrig är ensam i Dödsskuggans dal.

31

• UPPFATTAT •

Nr 1 • 2022

OJDÅ!

Afghanistan har gått om Nordkorea som det land där kristna förföljs allra mest. Detta enligt organisationen Open Doors rapport för 2022. Restriktioner till följd av Covid-19 blev i vissa länder ett nytt sätt att öka kontrollen och övervakningen. 360 miljoner kristna lever i områden med extrem förföljelse. En av sju kristna utsätts för svår förföljelse

1A KRISV 7 FÖRF TNA ÖLJS

1.Afghanistan 2.Nordkorea 3.Somalia 4.Libyen 5.Yemen 6.Eritrea 7.Nigeria 8.Pakistan 9.Iran 10.Indien

JULENS BUDSKA P En är konstant.

Han som är kärlek.

Och det är honom vi behöver förmedla bättre i ord och handling

TILL SVERIGE

MINNESVÄRT

PMU Second Hand-butiker finns det runtom i Sverige som nu ger sitt stöd till folket i Ukraina.

Kunder i butikerna uppmanas att runda upp sina köp med 20 kr som går oavkortat till nödhjälp i det krigsdrabbade landet.

Christine Viklund, Pingst omsorg och Gustaf Nyström, Pingst ung, i en debattartikel i tidningen Dagen efter SVTprogrammen Gud som haver barnen kär, om unga som farit illa i kyrkan.

32

56

För att ge mer Jesus till Sverige med media som verktyg hade Pingst en julkampanj tillsammans med församlingarna. Totalt fick annonser i print och digitalt drygt 12 miljoner exponeringar och nådde 5-7 miljoner unika personer.

presenterar:

• TRE FRÅGOR •

Vi har en röst som vi kan och ska använda.

Varför satsar Pingst på en kampanj i samband med valet?

– Hopp för de som saknar hopp, det är temat för vår valsatsning, en strof från vår framtidsbild där vi också skrivit att vi vill vara en respekterad röst i samhället.

Vi är en folkrörelse med nästan 90 000 medlemmar i hela Sverige och vi ska inte se ner på vår förmåga att påverka, vi har en röst som vi kan och ska använda.

Vad kommer att hända under denna period?

– På Pingst tar vi fram underlag som ska underlätta för församlingarna.

Vi ger tips och råd, skapar debattartiklar, mallar och material. Vi är även närvarande på flera sätt under Almedalsveckan. Under

kommande konferenser lyfter vi satsningen, i våra sociala medier kommer temat att märkas och vårt rådslag har samma tema.

Vi vill göra vad vi kan och vi vill uppmuntra församlingarna att engagera sig.

Vad kan man mer konkret som församling göra?

– Det material vi tar fram är två olika debattartiklar på temat, mallar och förslag på hur man kan hålla politikerhearings, inbjudningar, upplägg och pressmeddelanden för dessa.

Vi uppmuntrar också till förbön, dels särskilda samlingar med bön inför valet och även till att höra av sig till politiker och fråga dem om de har specifika böneämnen som de vill att vi ska lyfta.

6-8 maj 2022

Stockholm

läs mer och anmäl dig här:

. ..

SANDRA LAGESTRÅ är projektledare för en kampanj som Pingst har tillsammans med församlingarna i samband med riksdagsvalet 2022.

kreativ

• Njut av lugn och ro, vacker natur och fina strövområden i skog och mark.

kreativ.pingst.se

• Bra och trevligt boende med möjlighet till helpension eller självhushåll.

Utb bilda dig inom själavård Själavårdsutbildningen består av fyra delkurser fördelade på två terminer med start i september 2022 på June folkhögskola.

Utbildningen vänder sig till dig som har erfarenhet av själavårdande samtal i församlingen och önskar fördjupa dina kunskaper.

Mer info hittar du på vår hemsida: www.junefolkhogskola.se Intresseanmälan skickas till ingrid.svanell@junefolkhogskola.se

Lösningen i nr4 Lösningenpåpåkorsrdet korsordet i nr2020 X 20XX

Förra numrets vinnare Svea Hilding, Mariestad Daniel Höglund, Älvängen Jörgen Kalebsson, Tingsryd Mona-Lisa Sundeen, Skepplanda Maj-Len Holm, Uttran Jag vill helst ha boken:

Alla mina 30 barn, Thomas Ardenfors

Skicka rätt svar till: Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma Senast den 24 maj behöver vi ha rätt korsordslösning. Fem personer vinner varsin bok.

NAMN:_________________________________________________ ADRESS:_______________________________________________

Att vakna upp till liv, andakter

ORT:___________________________________________________

- genom yttre och inre landskap

Följ med oss till Israel - det Heliga landet

Fler resmål finns på vår hemsida 046 140590

www.exodusresor.se

info@exodusresor.se

Uppenbarelseboken Turkiet - Patmos med Owe Lindeskär

VÄLKOMMEN TILL HUSBONDLIDEN LYCKSELE I SOMMAR

19 maj Passionsspelen i Oberammergau

3 - 10 JULI

med flyg

FÖR BOKNING OCH INFO lappis.se

16/8 och 27/9 Fler resor på hemsidan 0140 37 50 95

www.kingtours.se

info@kingtours.se

#MERJESUSTILLSVERIGE

PÅSKEN 2022

TÄNK OM PÅSKEN I ÅR KAN BLI EN HÖGTID DÄR FLER FÅR HÖRA ATT DET FINNS HOPP I JESUS? DET VILL VI SE HÄNDA. LÄS MER OM HUR DU OCH DIN FÖRSAMLING KAN VARA MED. GÅ IN PÅ PINGST.SE/PASKKAMPANJ ELLER SCANNA QR-KODEN.