OM 3 2011

Ortopediskt VETENSKAP

och fest i skärgårdsfagra

Karlskrona

Årets avhandling - delades på två

SOF får ny ordförande

Ortopediskt

Redaktion

Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.

Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/år 2011 vecka 13, 23, 40 och 52.

Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare:

Professor Olle Svensson, Ortopedkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå, tel 090-785 00 00, fax 090-13 74 55, e-post olle. svensson@orthop.umu.se

Redaktion:

Docent Anders Wykman, Ortopedkliniken, Helsingborgs lasarett, tel 042-406 10 57, fax 042406 24 06, e-post anders.wykman@skane.se

Fackredaktör Börje Ohlsson, 0417-310 26. epost: borje@ortopedisktmagasin.se

Ortopedingenjör Magnus Lilja, SOIF, Gjuterigatan 9, 553 18 Jönköping, tel 070-667 06 76 e-post m.lilja@ossur.com

Specialistläkare Karin Bernhoff, Ortopedkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, tel 018611 00 00, fax 018-50 94 27, epost karin.bernhoff@gmail.com

Redaktionsadress:

Ortopediskt Magasin, Box 89, 273 22 Tomelilla, 0417-310 26, fax 0417-312 61. e-post: borje@ortopedisktmagasin.se

Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se Hemsida SOF: www.ortopedi.se

Manuskript och annonser skickas till redaktionsadressen ovan.

Prenumeration (ej SOIF) SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post sofkansli@ortopedi. se.

Prenumeration:

4 nr 150:– per år för medlemmar. Övriga 200:– per år.

Annonspriser:

För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser: Mikael Törneman, tel 073-22 93 222, epost mikael@ortopedisktmagasin.se. Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning. Lämning av annonsmaterial senast tre veckor innan respektive utgivning. Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt. Upplaga: 2.000 ex.

Tryck:

Centraltryckeriet, Ystad. Nr. 3 2011. ISSN 0349-733X

Instruktionskurser

lockade många i Karlskrona. FOTO: Börje Ohlsson.

ledaren Olle och Pompe 5

vetenskapligt i Karlskrona Rapport från Ortopediveckan 6

en ordförande i tiden Li Felländer-Tsai ny SOF-ordförande

vad har vi råd med?

Medarbetare i detta nr:

Olle Svensson, olle.svensson@orthop.umu.se Magnus Karlsson, magnus.karlsson@med.lu.se Mats Molt, mats.molt@skane.se Börje Ohlsson, borje@ortopedisktmagasin.se Li Felländer-Tsai, li.tsai@ ki.se Gunilla Göthe, sofkansli@ortopedi.se Karin Bernhoff, karin.bernhoff@gmail.com Kent Fall, kent. fall@simris.nu Anders Wykman, anders.wykman@skane.se Gustav Trehn, gustav.trehn@jll.se Camilla Bergh, camilla.m.bergh@vgregion.se Åke Karlbom, ake.karlbom@hsf.gotland.se Per Wretenberg, per. wretenberg@karolinska.se Johan Kärrholm, johan.karrholm@vgregion.se

Toul 300 är vårt instrumentbord med integrerat laminärflöde för effektivt skydd av instrument och utrustning under uppdukning och hela operationstiden.

Toul 400 är vår mobila enhet för effektivt skydd av sårområdet.

”Med hjälp av tekniken från Toul kan vi öka antalet operationer med 50 % och samtidigt minska risken för postoperativa infektioner”

Carina Fröberg, operationssjuksköterska och sektionsledare, Ortopedkliniken, Gävle Sjukhus

Vinn värdefull operationstid genom att använda dig av ett instrumentbord med inbyggt ultrarent luftflöde.

Med Toul 300 Instrumentbord kan du duka upp i förväg under säkra hygieniska förhållanden och minimera ställtiden mellan operationerna.

Vi garanterar ultraren luftmiljö* med ≤ 5 cfu/m3 luft i kritiska målområden, såsom i sårområde och över instrument under uppdukning och hela operationstiden. Samtidigt bidrar tekniken till att öka antalet hepafiltrerande luftväxlingar och reducera partikelhalten i hela operationssalen.

* definition av ultraren luft och gällande krav vid ”rena operationer” är <10 cfu/m3 luft (cfu = colony forming units, dvs, bakteriebärande partiklar)

D

Lathunden noveau

Av Olle Svensson

en 5:e upplagan lanserades vid ortopediveckan i Karlskrona, uppfräschad och förnyad både till form och innehåll. En pdf-fil finns på www.ortopedi.se för nedladdning. Tryckta exemplar kan beställas från kansliet via hemsidan. Det finns också, som bekant, en ”näthund” som emellertid inte ännu är uppdaterad. Lathunden har jag självsvåldigt per capsulam döpt till Pompe.

Egentligen är det märkligt att det fortfarande finns brister i ICD-10-registreringen, eftersom det är reglerat i lag och som grädde på moset är högeligen lönsamt att registrera rätt. (Eder korrespondent drager sig till minnes ett meningsutbyte på en Academy-session, där professor Johan Kärrholm yttrade: ”Why do you do things wrong? It´s just as easy to do it right”. Tyvärr kommer jag inte ihåg svaret. Herr Kärrholm kan kanske upplysa OM:s läsekrets.)

Resonemanget om huruledes man ska registrera utvecklas vidare i Lathunden. Många enheter förlorar, som sagt, miljoner för att registreringen är ofullständig. Men det finns ytterligare en aspekt som borde väga lika tungt eller tyngre än lagar och pengar, nämligen yrkesstolthet och det intresse för att utveckla ortopedin som besjälar oss, vilket inte minst framgår av detta nummer av OM. Tänk vilken entusiasm och glädje som kommer loss på ortopediveckan!

Alla som sysslar med försäkringsärenden och anmälningar vet att standarden på våra journaler är, låt oss säga, en smula variabel. Majoriteten av de Terrabytes som registreras i datajournalerna är inte betydelsebärande, utan snarare utfyllnad; kanske kan man likna det vid ”junk DNA” det vill säga den största delen av arvsmassan som man inte begriper. Men ”junk DNA” har förmodligen en funktion att hålla isär generna och därigenom skapa lite ordning. Det har inte logorrén i journaltexten. Pröva själv någon gång och ta en ordinär journal, skriv ut några sidor och ta en gulpenna och markera de ord som verkligen förmedlar information, ta sedan en rödpenna och markera all information som upprepas gång på gång i onödan.

En orsak är kanske att vi inte lär oss hur man ska rapportera patientfall. För denna illustra läsekrets behöver man väl knappast nämna ordet SBAR. Den som inte vet kan googla SKL & SBAR. När John Lennon sköts i Central Park rapporterade ambulanspersonalen till ledningscentralen: ”male caucasian, shotgun wound, no vital signs”.

Grunden för att vi ska kunna registrera komplikationer och vårdskador är de ord som klistrar på våra patienter. För att diagnoser, bidiagnoser, operationer mm ska kunna registreras krävs att doktorn nämner det i journalen. Man ska som läkare inte slå upp koden - det är inte rätt använd kompetens - utan det räcker att man dikterar vad som hänt ”postoperativ sårinfektion, pneumoni, förvirring”. Då kan det omvandlas till användbara koder som i sin tur kan extraheras och analyseras. Läkarsekreteraren får själv ej lägga till diagnoser, även om de är uppenbara av sammanhanget.

På vår enhet har vi fått i uppdrag att reducera antalet vårdskador med 50%. 50%? Förvisso mycket angeläget. Men vad är en vårdskada och hur många är de? Här måste man göra enkla operationella definitioner. Varför inte börja med de postoperativa infektionerna? Kom ihåg Kärrholms visdomsord. En enkel men robust användning av komplikationskoderna - även i öppenvården - skulle ge mer kunskap än de mest sofistikerade 5-sidiga komplikationsformulär som ändå inte kommer att bli ifyllda i någon större utsträckning.

SOF kommer att under våren i samarbete med Patientförsäkringen och SoS driva en-dagars-utbildningar för registrerare och sekreterare där Pompe kommer att bli den givne centralgestalten. Anmälningsblankett kommer snart i vårt nyhetsbrev. För läkarna kommer vi att ha 30-minuters utbildning på nätet, ett enkelt core curriculum: det är i allt väsentligt en språkfråga: “When I use a word,” Humpty Dumpty said, in rather a scornful tone, “it means just what I choose it to meanneither more nor less.”

Som en uppmjukning för vårens övningar föreslår jag att ni på era enheter studerar Pompe, diskuterar igenom vad som är viktigast hos er och börjar med en konsekvent registrering. Det är en baggis - nåja nästan bara en baggis - att ur databaserna ta fram fortlöpande statistik på reoperationer, återinläggningar, senare vård på andra kliniker, antibiotikakonsumtion mm. Då skulle vi lätt kunna få ett användbart styrmedel för att minska vårdskadorna, förmodligen mer än 50%, kanske rentutav 53,654%?

För övrigt anser både Pompe och jag att de ortopediska registren bör slås samman!

OLLe OCH POMPe SvenSSOn

Ortopediveckan i Karlskrona: Vetenskap och fest i härlig

Karlskrona bjöd sista veckan i augusti under den traditionella Ortopediveckan sommarkvällar i skärgårdsmiljö. Organisatoriskt visade sig dock blekingekliniken socialt som vetenskapligt program. Organisationskommittén, under ledning berg, hade med sina styrkor lyckats förvandla Telenor Arena på gamla KA2:s militärområde till ett fullödigt konferenscentrum där c:a 1500 deltagare under en veckas tid bjöds på vetenskap, god mat och lyckad social samvaro. Gruppen lyckades till och med avstyra ett hotande kaos när strömmen till anläggningen några timmar före konferensens start plötsligt försvann. Vid den skarpsinniga frågan från lokalpressen hur man upptäckte problemet svarade generalen ärligt: ”allt blev mörkt”. Efter någon timme med bleka ansikten hittades felet och efter detta fungerade tekniken klanderfritt.

härlig skärgårdsmiljö

Ortopediveckan på sol, regn, blåst, dimma, kyla, fuktig värme och fantastiska senblekingekliniken endast från sin soliga sida med ett välordnat och givande såväl ledning av mötesgeneral Ronny Lövdahl och verksamhetschef Håkan FriKA2:s samvaro. till Vid

...och när det blev mörkt sade Ronny: “Varde

Strax innan Ortopediveckan skulle starta i Telenor Arena försvann all ström. Paniken var hotande nära, men mötesgeneralen Ronny Lövdahl var situationen vuxen. Lyckligtvis hittades transformatorfelet precis i tid, minuterna innan den första programpunkten.

Av Magnus Karlsson

Framtiden för svensk ortopedi måste bedömas som lovande. Man kan som seniorexaminator konstatera att våra yngre kollegors ortopedikunskaper imponerar. Efter måndagens intensiva förhör kunde SOF:s utbildningsansvariga Li Felländer-Tsai, Huddinge, från årsskiftet vald till SOF:s ordförande, konstatera att 24 yngre kollegor nu hade inhämtat godkänd ortopedexamen, en andel som motsvarar cirka hälften av alla nyutbildade.

Vid tisdagens professors- och verksamhetschefsmöte fokuserades det ytterligare på hur vi ska förbättra specialistutbildningen, inte minst då OSTRIX anslöt under senare halvan av mötet. Alla var överens om att en optimal utbild-

ning kräver stort ansvarstagande av handledarna, inte bara utbildningsläkarna. Begreppet ”microteaching” hamnade i centrum, ett begrepp som innebär en kontinuerlig stimulans till lärande vid ronder, mottagningar och operationer. Lennart Landin, Malmö, förtydligade detta där han i ett uppskattat inslag framlade att äldre kollegor bör ställa mer krav på kunskap i det dagliga arbetet och kontinuerligt stimulera till detta genom ”microteaching” i en mäster–lärlingssituation. Att ställa krav är ett sätt att visa våra förväntningar.

Två spännande symposier

Mötet inleddes med ett symposium i kata-

strofmedicin där en panel med imponerande katastrofmedicinsk erfarenhet delgav oss sina synpunkter.

Finn Warburg, Köpenhamn, visade att med dagens skydd är högenergiskador på extremiteterna de skador som tar mest resurser i anspråk. Efter omedelbart omhändertagande på skadeplatsen har man vid kriget i Afghanistan med helikopter transporterat sårade till kirurgiska enheter där man inom en timme kan inleda ”damage control”, en insats där man med fingret, packning, ballonger eller stygn stoppar blödningar och stabiliserar patientens vitala funktioner.

Begreppet ”orthopaedic damage control” innefattar nästa steg, en temporär fixering av

“Varde ljus”! Och ljuset kom tillbaka...

Symposiet om krigsskador och kastrofkirurgi blev mycket uppskattat. Här moderator Pähr engström, Karlskrona, med föreläsarna nikolaj Wofson, San Franscisco och Johan von Schreeb, Stockholm.

frakturer och mjukdelsskador, ofta med externfixation, varefter man i ett lugnare skede kan utföra den slutliga ortopediska behandlingen. Målet i den militära organisationen är att ge samma behandling som i civil miljö. Nikolaj Wolfson, San Francisco, diskuterade ”crush injury”, ett begrepp som innefattar en mekanisk krosskada medan ”crush syndrom” innefattar en systemisk påverkan som uppkommer när toxiska ämnen vid muskelnekros svämmar ut i cirkulationen. Uppskattningsvis utvecklar 30-40% av patienter med mekaniskt orsakad muskelnekros ”crush syndrome”. Fasciotomi bör inte utföras vid trycknekroser om mer än 4-6 timmar har förflutit då reperfusion i detta skede ökar risken för att toxiska ämnen svämmar ut i cirkulationen.

Johan von Schreeb opererar i Haiti, som synes under synnerligen primitiva förhållanden.

Det idrottsmedicinska symposiet hade en imponerande laguppställning, med fr. v. Ulf nordström, Örebro SK, Pär Herbertsson, Malmö FF, Leif Swärd, engelska fotbollslandslaget, Magnus Forssblad, Djurgården och Svenska Fotbollsförbundet, Crister Swenson, GAIS, Karl eriksson, AIK, samt som lagledare/moderator Buster Sandgren, Hammarby.

Behandlingen mot ”crush syndrome” innefattar hydrering med upp till 10 liter per dygn samt ställningstagandet om extremitetsbevarande kirurgi eller amputation skall genomföras.

Lägre målsättning vid katastrofer

Johan von Schreeb, kirurg på Karolinska och engagerad inom ”Läkare utan gränser”, påpekade i sitt framförande att behandlingen av civila vid katastrofer måste ske med lägre målsättning. Vid katastrofer saknas oftast de mest elementära resurserna och målet måste därför anpassas till detta. Prioriteringen av befintliga resurser bör vara strikt, kanske på bekostnad av de mest skadade. För att få en fungerande verksamhet måste man också, till skillnad från det militära omhändertagandet, söka samarbete med de resurser som finns på platsen.

Ett annat välbesökt symposium var idrottsmedicinarnas ”Doktorn, när är jag spelklar”. Buster Sandgren, Stockholm, ledde här diskussionen där en rad idrottsmedicinska fall nagelfors. Publiken fick med mentometerknappar välja en av fem diagnoser, utredningar eller behandlingsalternativ. Vid en stor andel av frågorna fördelades svaren jämnt mellan de fem alternativen och även bland auktoriteterna på podiet verkade det som om åsikterna ofta gick isär om lämpliga alternativ.

Patientgruppens höga krav samt påverkan av tränare, styrelser, ekonomi, journalister och tabellplaceringar ledde emellanåt till mer eller mindre oortodoxa behandlingsstrategier. Det gavs exempel på patienter som opererades utan etablerad diagnos, utan att man hittade något patologiskt peroperativt, men där slutresultatet ändå blev gott med spelklar idrottare med ökad kapacitet.

Som symposium var detta en utmärkt väckarklocka för att vi framöver måste satsa mer på idrottsforskning för att bli enhetliga i vår bedömning av idrottsskador och öka evidensen för använda behandlingsstrategier.

37000 européer dör årligen av vårdrelaterade infektioner

Tisdagen avslutades med ett bejublat föredrag av Gunnar Kahlmeter, Växjö, som diskuterade kriget mot resistenta bakterier. 37000 människor dör varje år i Europa som följd av vårdrelaterade infektioner, där agens i hälften av fallen är multiresistenta bakterier. Vid icke behandlingsbar staphylococcus aureus sepsis dör 77%, medan siffran är 14% om stammen kan behandlas. Resistenta staphylococcus aureus, multiresistenta tarmbakterier och behandlingsresistenta TBC-bakterier har dessutom i

det närmaste exploderat i sjukhusmiljön. Men bakterierna finns nu även i ökande omfattning utanför sjukhuset.

sprung i svensk miljö än som import från ut landet. Finns något ljus i tunneln? Nej, blev svaret! Det finns inga hoppingivande nya anti biotika, länderna i Europa har inte minskat sin antibiotikaförskrivning, även om vi i Sverige via STRAMA verkar vara inne på rätt spår, och även om man minskar användandet av anti biotika behåller bakterierna sin resistens. Det generella rådet blev att undvika sjukhusmiljö, stanna i sitt ensliga torp i Småland, utsätta sig för få kontakter och om man trots detta måste få posten av brevbäraren skall händerna spritas både före och efter.

På onsdagsmorgonen gick Yngvar Krukhaug, Bergen, på ett didaktiskt sätt igenom eviden sen för olika behandlingsstrategier av distala radiusfrakturer. ”Take home message” blev att de data vi grundar våra beslut på generellt är av undermålig kvalité, att gipsbehandling kan användas i 80 % av fallen och att det nu finns evidens för användning av volar plattfixation vid instabila AO C1 och C2 frakturer. Vid mer splittrade frakturer finns inga data som visar att volar platta är bättre än externfixation, nå got som ytterligare diskuterades vid efterföl jande symposium om indikationer för vinkel stabila plattor med Ingvar Allvin, Örebro, som moderator.

Ortopedtraumatologiska sällskapet och Svens ka skulder- och armbågssällskapet med mo derator Per-Olof Josefsson, Malmö, fortsatte med en grundlig genomgång av behandlings strategier vid traumatiska armbågsskador. Lars Adolfsson, Lindköping, underströk i sitt anförande att distala humerusfrakturer hos vuxna ofta är svårbehandlade och bör skötas av få individer som kan skaffa sig erfarenhet av frakturtypen. Frakturer bör handläggas dag tid och inte i blodtomt fält då operationerna ofta tar lång tid. Rekommendationen blev att använda två parallella plattor, en på medialoch en på lateralsidan av distala humerus, då denna teknik bättre fångar och fixerar splittra de fragment än vinkelrätt anbringade plattor. ”Triceps split” rekommenderades som frilägg ningsteknik medan olecranonosteotomi oftast bör undvikas.

Mikael etzner, varberg (ovan), föreläste om armbågsplastik, och Carl ekholm, Mölndal (nedan), om behandling av armbågsluxationer.

Knud Stenild-Christensen, Aalborg, redovisade på torsdagsmorgonen sina erfarenheter av motoriserade märgspikar vid benförlängning.

rande fram moderatorns avhandling som tydligt visar att icke operativ behandling av armbågsluxationer med maximalt tre veckors fixation är att rekommendera. Operation skall endast övervägas vid i gips instabil armbåge eller om man efter tre veckor inte har lyckats inleda mobiliseringen.

Per Olof Josefsson visade genom sina egna studier att prognosen vid caput radiifrakturer är beroende på frakturens dislokationsgrad och andelen uppkomna fragment. De flesta med denna typ av fraktur är i ett långtidsperspektiv nöjda med sin armbågsfunktion, även innefattande individer med såväl primär som

kommenderade föreläsaren kirurgi med åter ställande av anatomin vid dislocerade två-fragmentsfrakturer för att minska morbiditeten.

Mikael Etzner, Varberg, diskuterade i sitt anförande behovet av total armbågsplastik vid splittrade armbågsfrakturer som ett alternativ när osteosyntes inte ger stabilitet. Dock klargjordes att även om kort uppföljning indikerar lovande resultat, saknas det långtidsuppföljningar. Man måste också vara medveten om att protes i akutskedet fortfarande är associerad med mycket komplikationer.

Svenska skulder- och armbågssällskapet stod under mötet för ytterligare två uppskatta-

de symposier, vidareutveckling av indikationer när armbågsprotes kan vara ett behandlingsalternativ under ledning av moderator Mikael Etzner, Varberg, och ett där man under ledning av moderatorn Björn Salomonsson, Danderyd diskuterade behandling vid axelinstabilitet. Samtliga föreläsare var av inställningen att man vid den senare diagnosen måste individualisera behandlingen. Vid operativt handläggande av främre instabilitet rekommenderades operation ad modum Bankhart medan man vid >20% defekt i cavitas glenoidale som associerad skada, vid recidiv efter Bankhartoperation samt hos individer med hög riskfaktorpoäng (hög ålder, ledlaxitet, pågående elitkarriär, kontaktsporter) framförde att Bristow-Latarjettekniken bör övervägas.

Motoriserad märgspikteknik vid benförlängning och korrektion av deformiteter

Knud Stenild-Christensen, Aalborg, redovisade på torsdagsmorgonen sina erfarenheter av motoriserade märgspikar vid benförlängning. Metoden måste fortfarande anses som experimentell kirurgi då endast fem personer i Europa och Australien via firman har fått körkort att använda metoden.

Metoden introducerades 2003 och första fallpublikationen presenterades 2005, så hittills finns mycket begränsad evidens för spikens effektivitet. Teoretiskt är dock metoden spännande, med en dynamisk märgspik som via en elektrisk sändare som hålls mot huden styr distraktionen av den teleskoperande spiken. Med endast tre 90 sekundersstimuleringar per dag styr patienten distraktionen, en metod som i motsats till Illizarovtekniken inte ger upphov till smärtor. Patienterna kan även direkt belasta fullt och komplikationerna, även om de är av samma typ som vid Illizarovtekniken, är enligt Stenild färre än tidigare. Nu pågår en ytterligare utveckling av ”Fitbone spiken” där man datoriserat metoden för att erhålla ”feed back” på krafter och belastningar som uppkommer, något som sen gör att man än bättre kan styra förlängningen. Framtiden får utvisa om detta är en dagslända eller ett instrument som kommer att spridas till en större grupp ortopeder.

Icke organisk smärta hos barn – en ökande syndrombild

Vid symposiet om icke organisk smärta hos barn, ledde moderator Anna Apelqvist, Kris-

tianstad, ett multidisciplinärt symposium där man konstaterade att stressrelaterad smärta hos barn är ett tillstånd som blivit allt vanligare. Man nämnde att upp mot en tredjedel av alla barn varje vecka upplever perioder med smärta. Många kan själva koppla detta till stressrelaterade situationer.

Samtliga föredragshållare var överens om att denna patientkategori bör behandlas i team med snabbt omhändertagande för att inte stigmatisera patienten. En grundlig organisk genomgång krävs naturligtvis, men när denna är utförd bör man undvika att skicka dessa barn till en rad olika specialister för mer eller mindre exklusiva utredningar, något som bara fokusera barnen i smärtproblematiken. Rådet var att bygga upp smärtteam i varje region samt starta behandling först när föräldrarna accepterat att det inte ligger något somatiskt bakom smärtan.

Epiphysen och lovande forskning

Tre lovande yngre forskare fick även i år under Epiphysens programpunkt möjlighet att redovisa sina doktorandprojekt.

Hedvig Svensson, Malmö, berättade om behandling av den diabetiska foten och frågade

sig om det var lönt att utföra nedom fotledsamputationer vid sårbildning. Svaret blev efter genomgång av befintliga patientdata ett rungande ja.

Alicja Bojan, Göteborg, informerade om ett projekt med målet att kartlägga riskfaktorer för dislokation av glidskruven vid gammaspikning av trochantära höftfrakturer, detta genom genomgång av stora patientserier i Tyskland och vidare studier med RSA på hemmakliniken.

Emma Turesson, Lund, avslutade med sin genomgång av Höftspåren i Lund och Helsingborg. Slutmålet med dessa studier var att utvärdera om insatser med olika höftspår verkligen har förbättrat omhändertagandet av höftfrakturpatienten.

Bland all imponerande vetenskap skulle slutligen några projekt uppmärksammas. Utmärkelsen för årets bästa ortopediska avhandlingar delades mellan Ioannis Kostogiannis, Lund, för publikationen ”Is it possible to predict the outcome of an anterior cruciate ligament injury” och Ola Rolfson, Göteborg, för ”Patient–reported outcome measures and health-economic aspects of total hip arthroplasty – A study of the Swedish Hip Arthroplasty Register”.

Som mötets bästa muntliga presentation utvaldes ”Hemiplastik jämfört med icke kirurgisk behandling av dislocerade 4-fragments frakturer i proximala humerus hos äldre patienter – en randomiserad studie” (Olerud P, Ahrengardt L, Ponzer S, Saving J, Tidermark J) och som bästa poster ”Visualisering av halsryggsskador genom imaging och simulering (VIS) – ett nytt pedagogiskt instrument” (Möller H, Fahlstedt M, Courteille O, Schlickum M, Hedman L, Halldin P, J Ho, Fors U, Felländer-Tsai L, Von Holst H).

Med detta avslut och med inspirerande ord från nästa års arrangörer, Kristianstad-Hässleholmkliniken, ringande i öronen rekommenderas alla medlemmar att redan boka in vecka 36 nästa år i ytterligare en sydsvensk garnisonsstad. Vetenskaplig

Artikelförfattaren imponerades av epiphysens unga forskare, fr. v. Alicja Bojan, Göteborg, Hedvig Svensson, Malmö och emma Turesson, Lund.

En ordförande i tiden

Av Karin Bernhoff

Li Felländer-Tsai är ny ordförande i Svensk Ortopedisk Förening från 2012. En ordförande i tiden kan man säga, eftersom antalet kvinnliga ortopeder sakta men säkert stiger.

Grattis! Du är vår nästa ordförande i SOF, hur känns det?

–Fantastiskt roligt och hedrande! Jag tackar för förtroendet.

Du har ju suttit i styrelsen några år och kunnat iaktta ordföranden, har du längtat efter posten?

–Detta med ordförandeskap kom upp ganska oväntat. Jag har varit fokuserad på framför allt utbildningsfrågorna i styrelsen. Det har varit en stor glädje och en förmån att få arbeta i styrelsen. Och eftersom det är ett engagerande och stimulerande lagarbete har det inte direkt funnits någon anledning eller något tillfälle till att längta efter någon annan styrelsepost. Jag vill tacka för förtroendet och kommer att arbeta för att stärka SOF och ortopedin som specialitet.

Sover mer än fyra timmar...

Var och med vad jobbar du i vanliga fall?

–Jag är professor och överläkare i ortopedi vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Är det sant som ryktet säger att du bara sover fyra timmar per natt och därför har blivit så framgångsrik?

–”Tro intet av vad Du hör och hälften av vad Du ser”.

–Jag sover mer än fyra timmar per natt!

Har du någonsin haft ett finare uppdrag?

–Nej. Att vara ordförande för SOF är tveklöst det finaste uppdrag man kan ha som svensk ortoped!

Li Felländer-Tsai. Foto: Staffan Larsson.

Vad har du för visioner för svensk ortopedi? Vad vill du åstadkomma som ordförande?

Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat?

–Ortopedi är ju den i särklass största kirurgiska specialiteten vilket gör verksamheten mycket angelägen. Vi måste bli ännu bättre på

att rekrytera de bästa begåvningarna till ortopedin. Modern ortopedi omfattar flera folksjukdomar och innebär således ett ansvar för rörelseorganens sjukdomar där vi måste verka för att patienterna skall erbjudas evidensbaserad sjukvård av hög kvalitet.

–Här gäller det att positionera ortopedins mandat och motverka en glidning där ortopedin utvecklas till underleverantör av tekniska procedurer beställda av någon annan. Gränsen mellan olika specialiteter är ibland suddig. Det är inte säkerställt att en krympning av en moderspecialitet som t ex thoraxkirurgi där indikationsställningar och intervention shuntats till andra specialiteter på bekostnad av moderspecialiteten är alltigenom gynnsam.

Utbildning och träning en stor utmaning

–Bland våra utmaningar vill jag särskilt lyfta fram utbildnings- och träningsfrågor för både blivande kollegor och specialister.

Ökad precision i både patientselektion, operativ- och peroperativ vård samt rehabilitering måste hela tiden eftersträvas och solida vårdkedjor skapas.

–Ett ökat mandat för ortopedin inom grundutbildningen behövs också. Jag hyser inga tvivel om att ortopedin kan användas som plattform för både vetenskaplig- och professionell utveckling samt vetenskapliga arbeten inom grundutbildningen som ju utgör rekryteringsbasen för framtidens ortopeder. Vi måste redan på detta stadium öka intresset för ortopedi så att vi kan rekrytera de största talangerna till vår specialitet.

SOF en förening för alla ortopeder

Du är ju den första kvinna på posten, tankar kring det?

–Svensk ortopedisk förening är en förening för alla ortopeder, oavsett kön, genusprofil eller andra bakgrundsfaktorer. En stark och modern förening fordrar mångfald både vad gäller olika bakgrund och kompetenser. Detta är en förutsättning för att ortopedin skall kunna rekrytera och behålla de bästa begåvningarna, oavsett kön och andra bakgrundsvariabler. Detta är min utgångspunkt.

Någon oväntad talang?

–Hm, svår fråga!

KARIn BeRnHOFF redaktör Ortopediskt Magasin

Faktaruta om SOF:s nya ordförande

Li Felländer-Tsai föddes 1965 i Stockholm. Hon läste medicin vid Karolinska Institutet, tog läkarexamen 1991 och disputerade året därpå på en avhandling om hormonförändringar vid hård träning.

1996 var Li Felländer-Tsai gästforskare vid Harvard i Boston och blev samma år docent vid Karolinska Institutet. 1999 fick hon specialistkompetens i ortopedi och var 2002-2006 universitetslektor vid Karolinska Institutet. 2001 blev Li FelländerTsai chef för det nystartade Simulatorcentrum i Stockholm och KI och 2001-2005 var hon prefekt för Centrum för kirurgisk vetenskap. Sedan 2005 är hon prefekt för institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

1998 fick Li Felländer-Tsai det pris som årligen delas ut av internationella juniorhandelskammaren, “The outstanding young persons of the world” i kategorin akademiskt ledarskap. 2001 tilldelades hon Karolinska Institutets pedagogiska pris. Li Felländer-Tsai utnämndes den 1 oktober 2006 till professor i ortopedi vid Karolinska Institutet. Hon är också registerhållare och ordförande i styrgruppen för Nationella Korsbandsregistret.

Li Felländer-Tsai har de senaste åren varit studieansvarig i SOF:s styrelse. Hon efterträder Olle Svensson, professor i Umeå.

Kvinnliga ortopeders stiftelse (BGS) utlyser 2 rese/forskningsbidrag på vardera 20.000 kr

Bidraget kan sökas för yrkesmässig utveckling i form av resa för besök på annan klinik, deltagande i kurs/ konferens eller forskningsarbete inom den ortopediska specialiteten för att främja kvinnliga ortopeders fortbildning.

Ansökan inskickas till stiftelsen BGS sekreterare, Helena Brisby, per e-mail: helena. brisby@vgregion.se och ska innehålla uppgifter om sökanden i form av ett kort CV (1 sida) och vad bidraget avses att användas till (max 2 sidor).

Sökanden måste vara medlem i Svensk Ortopedisk Förening.

Bidraget överlämnas i samband med SOFs årsmöte 2012

Redovisning av erhållna bidrag görs genom rese/forskningsrapport i format som kan publiceras i OM.

Stiftelsen BGS, Kvinnliga Ortopeder i Sverige

En miljon behöver nya artroplastiker 2050

Det var bitvis skrämmande siffror som redovisades när Svenska höft- och knäföreningen höll symposium under Ortopediveckan i Karlskrona på temat ”Artroplastiker i en krympande ekonomi”.

Inte mindre än 16000 höftpatienter fick primärproteser 2009, samtidigt som 11000 patienter fick knäproteser året före. Det medför långa väntetider. Av landets alla sjukhus har 40 procent fyra månaders väntetid eller mer, det vill säga långt över vårdgarantin.

Som en konsekvens av köerna blir överbeläggningen akut. I siffror betyder det att det går 2,8 patienter på varje sjukhussäng, vilket naturligtvis medför att väntetiderna ökar.

Eftersom behovet är stort har också ett antal privata

dykt upp på scenen. I panelen, som modererades av docent Nils Hailer, Upp-

sala, representerades det privata initiativet av Gunnar Nemeth, Capio, och Ingemar Gladh, Ortho Center Stockholm AB.

Vårdtiderna styrs av ersättningen Ingemar Gladh berättade att totalersättningen

aktörer

Panelen, fr.v. nils Hailer, Uppsala, moderator, Gunnar nemeth, Capio, Johan Kärrholm, Sahlgrenska, Mats Molt, Hässleholm-Kristianstad, Göran Garellick, Höftregistret och Ingemar Gladh, Orthocenter.

ropeiska länder, kunde berätta att snittersättningen där låg på 68 000 kronor.

En förklaring till detta var att vårdtiderna överlag var betydligt längre runt om i Europa än i Sverige.

-I Frankrike är det till och med så att det är ersättningen som styr vårdtiderna, förklarade Gunnar Nemeth frankt.

Privatsjukhusen ökar alltså i Sverige, medan patienttillströmningen till universitetssjukhusen minskar.

Samtidigt är det så att privatsjukhusen har färre riskpatienter, över- eller underviktiga, rökare, med flera riskgrupper.

Medelåldern sjunker - och missnöjet ökar

Medelåldern på höftpatienter sjunker stadigt, och möjligen ökar därmed också missnöjet med vården. I varje fall är det så att 16 procent

Center, Sabbatsberg? startade fanns det en stor puckel av patienter som väntade på operation:

-I dag är den puckeln borta, och följaktligen har vi inte lika mycket att göra i dag.

Ett stort bekymmer är utbildningen:

-Vi kan inte vara handledare åt nya ortopeder med den ersättning vi får i dag, menade Ingemar Gladh.

-Det är ett problem som landstingen måste fundera på om vi inte på sikt ska tappa den kompetens som svensk ortopedi har i dag.

Minskat antal patienter gör också att resurserna krymper på universitetssjukhusen – en ond spiral som professionen måste hitta en väg bort från.

Ekonomerna styr upphandlingarnapatientsäkerheten på undantag

Samtidigt redovisades skrämmande exempel på hur landstingens upphandlingar mer och

kritisk till utvecklingen, och menar att man redan i dag ser tydliga exempel på hur pris går före kvalitet i vården.

-Vi måste vara tydliga med att patientsäkerheten går före ekonomin.

Nästan omöjligt spara mer på vårdtiden

Mats Molt, verksamhetschef på HässleholmKristianstad där nästa års Ortopedivecka avhålls, redovisade hur man arbetade på hans sjukhus med att få ned vårdtiderna som ett led i att klara ekonomin. Ett imponerande statistiskt arbete låg till grund för redovisningen. Med den framtida utveckling som siffrorna pekar på kommer problemet bara att växa –och med en vårdtid för både höfter och knän som ligger på ett snitt på drygt tre dagar går det knappast att spara in mycket mer på vårdtiderna.

Vimmel bland besökare och

Vinnare tre

Fler utställare än någonsin, förstås, som bl. a. tävlade om priset för bästa monter. Det gick för tredje året i rad till Swemac, och i klassen bästa lila monter segrade Scandinavian Air Ambulance.

Försvaret var rikt representerat, som sig bör i Karlskrona, och Lennart Hammarstrand och AnnCharlott Ljung höll ställningarna inomhus, medan deras kollegor raggade sjuksköterskor och läkare i ett tält utanför.

Självklart fanns SOF på plats, och Gunilla och Lena Göthe krängde den nya Lathunden för glatta livet. Smör i solsken!

Årets bästa avhandling: Juryn delade stipendiet

SOF:s stipendium på 100 000 kronor till årets bästa avhandling samlade glädjande nog betydligt fler ansökningar än föregående år. Och det blev en svår uppgift för juryn att avgöra vilken avhandling som skulle belönas. Så svår, faktiskt, att juryn i slutändan bestämde sig för att dela stipendiet och ge det till två lika värdiga mottagare.

Ola Rolfson och Ioannis Kostogiannis blev båda sprudlande glada när de fick beskedet under SOF:s års-

möte i Karlskrona. Bakom stipendierna ligger naturligtvis åratal av mödosamt och noggrant arbete, men en sådan här uppmärksamhet

sporrar förstås till framtida forskningsinsatser. Ola Rolfson fick stipendiet för sin avhandling ” Patient-reported Outcome Measures and

Health-economic Aspects of Total Hip Arth roplasty – a study of the Swedish Hip Arthroplasty Register”.

Kliniker landet runt bakom Olas forskning

Juryns motivering till beslutet:

” Med envishet och noggrannhet efterfrågas patienternas egna upplevelser efter genomgången höftprotesoperation ur det lilla perspektivet; ur det stora perspektivet analyseras det samhällsekonomiska värdet av våra insatser. Redan nu bidrar dessa nyvunna kunskaper till en bättre och mer kostnadseffektiv behandling av den stora patientgrupp som våra höftartrospatienter utgör.”

–Men det var nog inte bara jag som jublade, säger Ola blygsamt.

–Jag har fått hjälp med data från snart sagt alla kliniker i landet, och utan dem hade det

–Det har faktiskt blivit ett världsunikt program, som många redan haft nytta av, och min forskning har redan satt i gång 20-30 nya pro-

Ola började sin forskning redan 2005. Han nämer gärna sin mentor, Lennart Gustavsson i Kungälv, där Ola själv arbetade vid den tid-

Han vill också tacka sin handledare, Göran Garellick, som han numera också arbetar med en dag i veckan på Höftregistret.

Vad pengarna ska användas till vet han inte riktigt, även om han gärna skulle vilja besöka sin ooponent Paul Dieppe i England.

Men förmodligen går det mesta till renovering av huset, i varje fall om hustrun Johanna och de tre barnen i åldrarna 2, 5 och 8 får be-

Till Sverige för att läsa medicin - utan att förstå ett ord svenska!

Ioannis Kostogiannis blev kanske ännu mer förvånad över att få stipendiet. Och hans prestation är faktiskt smått häpnadsväckande.

1995 kom nämligen Ioannis till Lund för att läsa medicin. Det var bara det att han inte

-Visserligen var mycket på engelska, men utan svenska hade det förstås inte gått, så jag

Ioannis fick stipendiet för sin avhandling ” Is it possible to predict the outcome of an ante-

Och juryn motiverade beslutet med att han ”Samvetsgrant och metodiskt utvärderas orsaken till artrosutveckling efter korsbandsskada samt nyttan med den kirurgi vi idag har att erbjuda. Denna avhandling är ytterligare en viktig pusselbit för att finna den bästa behandlingen för dessa ofta unga patienter med höga funktionella krav: korsbandspatienterna.”

Ioannis blir litet allvarlig när vi pratar om avhandlingen:

-Det är viktig forskning för den säger något om vilka som ska behandlas, och vilka som klarar sig ändå. Och det är viktigt att hitta riskpatienterna tidigt.

Ioannis hoppas kunna fortsätta med forskningen, det brinner han för.

Och stipendiepengarna går säkert åt:

-Jag skulle gärna vilja resa, men vi får barn snart, så….

Ortopediskt Magasin gratulerar två synnerligen värdiga stipendiemottagare!

Ny styrelse i SOF

Under årsmötet delades inte bara stipendier ut. Föreningen fick dessutom en delvis ny styrelse, och förutom det också en ny ordförande (mer om det på annan plats).

Svensk Ortopedisk Förening har under 2010 ökat sitt medlemstal med 20 personer och är nu uppe i 1400 varav 220 kvinnor, 240 pensionärer, 24 företagsmedlemmar och 12 hedersmedlemmar.

SOF:s styrelse för 2012

Ordförande: Li Felländer-Tsai, nyval efter Olle Svensson

Vetenskaplig sekreterare: Magnus Karlsson

Facklig sekreterare: Birgitta Lagerqvist, omval

Skattmästare: Åke Karlbom, omval

Utbildingsansvarig: Hans Mallmin, nyval efter Li Felleänder-Tsai

Kvalitetsansvarig (SPUR): Anne Garland

ST­representant: Camilla Bergh

Stipendier till alla som sökte

Ett antal stipendier delades också ut under årsmötet.

DePuys stipendium på 30 000:- till Olof Sköldenberg, Danderyds sjukhus.

Links stipendium på 30 000:- gick också till Olof Sköldenberg.

Anatomicas stipendium på 20 000:- till Paul Gerdhem, Karolinska Universitetssjukhuset.

SOF: s resestipendium på 30 000:- delades lika mellan Maria Cöster, Länssjukhuset, Kalmar och Henrik Hedelin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal.

Faktum är att alla som sökte också tilldelades stipendium, något som också påpekades på årsmötet, med en stilla förhoppning om fler ansökningar till nästa år!

Hedersmedlemmar räddar

liv - primum, non nocere!

Av Karin Bernhoff

Att ortopedi är komplext, verksamt och potentiellt farligt, det vet våra två nya hedersmedlemmar som fick ta emot diplom och utmärkelse under SOF:s årsmöte i Karlskrona. Vår specialitet står tyvärr för en femtedel av alla ersatta vårdskador i landet, men Torbjörn Schultz och Jon Ahlberg på patientförsäkringen jobbar oförtrutet med att förbättra säkerheten för våra patienter.

Eller som Sir Cyril Chantler sade: “Medicine used to be simple, ineffective and relatively safe, -now it´s complex, effective and potentially dangerous”.

Vi har alla stött på projekt och kampanjer som de båda herrarna drivit och medverkat i. Exempel är PRISS, WHOs checklista och ”en rökfri operation”.

OM fick glädjen att träffa dessa två och ta reda på om de har fler kort i rockärmen... Gratulerar till hedersmedlemskapet! –Tack, säger båda och Torbjörn skrattar när han säger att han knappast i början av sin karriär hade trott att han skulle bli hedersmedlem

Jon Ahlberg och Torbjörn Schultz hedrades på SOF:s årsmöte i Karlskrona.

i Svensk Ortopedisk Förening.

Varför jobbar ni med det här? Vad driver er?”

–Man kan göra stor skillnad, säger Jon och berättar att han under sin tid som klinikchef på St. Görans sjukhus i Stockholm insåg att vårdskador inte bara händer av sig själva utan att han med struktur och kvalitetsmedvetenhet kunde minska antalet oönskade händelser på sin egen klinik.

–Sen träffar man så många engagerade och entusiastiska människor, vilket gör jobbet väldigt roligt, tillägger Torbjörn.

Är det inte konstigt att man som försäkringsbolag jobbar så mycket preventivt?, undrar jag. Jag menar att om det inte fanns inbrott så skulle ju inte försäkringsbolagen behöva finnas?

Men både Jon och Torbjörn menar annorlunda.

–Vanliga försäkringsbolag som t.ex Folksam jobbar ju också preventivt. Man kan ju som kund också få sänkt premie om man är skadefri, förklarar Jon.

Han tillägger dock raskt att sänkt premie inte är aktuellt för landsting som sköter sig. De spar rejält med pengar genom att undvika själva vårdskadorna.

Inte första hedersmedlemskapet

Både Jon och Torbjörn är också hedersmedlemmar i SFOG, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. De fick utmärkelsen för projektet Säker förlossningsvård som nu finns på landets alla 46 förlossningskliniker. En CPskada är ju livslång och renderar ju också stora ersättningsbelopp.

I Sverige föds cirka 200 barn med CP. 180 av dessa får troligen sin skada intrauterint, men de resterande 20 kan vi förhindra. Projektet påminner om PRISS i utformning, klinikrevi sioner, checklistor, och utbyte av erfarenheter tvärprofessionellt.

Generella brister avslöjas av PRISS

PRISS, Protesrelaterade Infektioner Skall Stop pas är landsomfattande. (Se OM nr. 4 2009. www.ortopedisktmagasin.se). Arbetet bedrivs genom självevaluering och tvärprofessionella revisioner av sjukhusen. Revisorerna är utsed da av specialitetsföreningarna. Resultaten från revisionerna är konfidentiella och ingen kan begära ut resultaten som finns på LÖF.

Men man kan se generella brister. Ett exem pel är att det är sällan sjukhus följer upp tids

intervallet mellan profylaktisk antibiotika och knivstart.

–En stor vinst med revisionerna är kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan sjukhusen, att goda exempel sprids, säger Jon.

Vilka är framgångsfaktorerna för ett patientsäkerhetsprojekt, vilka kliniker lyckas? undrar jag.

Båda funderar ett tag.

–Det gäller att ledningen bjuder in alla aktörer och har en bra strategi, säger Torbjörn. Man ser rätt snart om det kommer att fungera –Hierarkiska kliniker lyckas i allmänhet sämre, fyller Jon i.

Samarbetet med specialitetsföreningarna viktigt

Båda poängterar att samarbetet med specialitetsföreningarna är mycket viktigt, de styr till stor del projekten.

Då måste jag ju fiska lite och fråga hur det är att arbeta med ortopeder. Både Jon och Torbjörn försäkrar att de bara har goda erfarenheter av samarbetet med SOF. Det som utmärker ortopederna är att det inte sitter fast, har man beslutat om något så händer det

–Det är full fart framåt!

Vad är då på gång?

De nya korten i rockärmen är projektet ”Säker bukkirurgi” och vad som också är nytt för i år är att den tidigare kursen i patientsäker sjukvårdsledning för verksamhetschefer nu utökats till hela ledningsgrupper.

verksam som kirurg vid Serafimerlasarettet, Danderyds sjukhus, St Eriks sjukhus och verksamhetschef vid St Görans sjukhus 1990-2003

Under tiden som verksamhetschef lade han stor vikt vid kvalitetsarbete och utformade en årlig redovisning av utfallet av klinikens arbete med fokus på kvalitet och patientsäkerhet.

Sedan 2004 är han chefläkare vid Patientskadeförsäkringen LÖF med uppgift att återföra erfarenheterna från försäkringen till vården samt att på olika sätt verka för ökad patientsäkerhet.

2008 fick Jon i uppdrag av Svensk Kirurgisk Förening delta i WHO:s arbete i projektet Safe Surgery Saves Lives. Den svenska versionen av checklistan för säker kirurgi lanserades 25 mars 2009.

Andra projekt som Jon arbetar med gäller säker förlossningsvård, infektioner vid höftoch knäplastiker, säker primärvård, en rökfri operation och många fler.

CV Torbjörn Schultz

Torbjörn har arbetat i Stockholms läns landsting sedan 1975, först inom omsorgsverksamheten för psykiskt utvecklingsstörda och sedan, från och med 1988, huvudsakligen inom hälso- och sjukvårdens stabsfunktioner samt centralt i landstinget.

Torbjörn har bland annat varit kvalitetschef för hälso- och sjukvården och arbetat med verksamhets- och ledarskapsutveckling. Torbjörn arbetar sedan 2007 på Patientför

Banketten inleddes med drinkar och musik i utställningshallen.

Ortopediveckan 2011 i Karlskrona: Från barkbåt till bankett

Av Karin Bernhoff

Ortopediveckan bjöd på ett fint vetenskapligt program, men när det kom till de sociala arrangemangen satte Karlskrona nya rekord. Vädret var lite kallt och snålt och stod i stark kontrast till Karlskronaklinikens program som var varmt och generöst!

A

tt på en relativt liten ort som Karlskrona lyckas arrangera en konferens av denna storlek är ett konststycke i sig. Man byggde helt enkelt om Telenor arena för ändamålet och idrotten fick stå tillbaka denna vecka. Karlskrona kommun hade bidragit en hel del, och nyfiket hållit tummarna då det var första gången som en konferens av denna storlek hållits på orten.

Invigningsceremonin gick av stapeln efter tisdagens föreläsningar på Telenor Arena och innehöll förutom fin orkestermusik föredömligt korta tal av kommun och landsting som humoristiskt presenterade en parlör för Blekingemål. Bussar gick sedermera till det vackra Marinmuseum där tyvärr lite köbildning uppstod till de tre matstationerna. Dock var de ringlande köerna sociala vattenhål och maten

bestående av kroppkakor, ärtsoppa och sill var värd att vänta på. Ett trevligt koncept som hade fungerat fantastiskt om vädret varit bättre och gett möjlighet till utomhusvistelse.

Det stolta Marinmuseet var öppet och kunde besökas både ovan och under vattenytan. Guider och vacker musik satte guldkant på upplevelsen.

Under onsdagen kunde man iaktta och rösta

Dragspel, fiol och mandolin...

Bara glada miner vid invigningsfesten på Karlskronas stolthet, Marinmuseum. Där serverades mat från tre olika stationer, så motion erbjöds verkligen till alla, vare sig man ville ha den eller inte. Festligt och fullsatt blev det!

Åke Karlbom var mycket nöjd med förstapriset i ArtOrt, men menade att teckningarna till Lathunden smällde än högre.

För de båtsugna deltagarna erbjöds segling med Marinmuséets barkar. I en laber bris kappseglades i tre av dessa mer än 150 år gamla öppna båtar. De stora segelfartygen gick sällan in till kaj. De var stora och svåra att dra för handkraft. Dessutom var det för grunt på många ställen. Barkarna tjänade som forna tiders transportbåtar mellan hamnen och fartygen som låg ankrade på redden. I de 7-10 m långa, tvåmastade barkarna skeppades manskap, förnödenheter, boskap och krut. Med båtarna fick även manskapet lära sig att segla och i nödfall fick de tjäna som livbåtar. vi fick slita med åror, bomullssegel och hamprep under överinseende av ängsliga skeppsgossar och rejält saltstänkta debarkerade vi på ostadiga ben. Även konsten att slå rep övades (ovan).

på de vackra och spännande alster som presenterades i Art-Ort. Åke Karlbom från Visby tog hem priset även detta år, men menade i en efterföljande intervju att han är mest nöjd med att ha illustrerat den nya lathunden som delades ut i SOF-montern. ”Få konstnärer får sådan spridning på sina alster”, meddelade Åke. Ortopedmilen var i år tio km, varken kortare eller längre. En fin bana genom skog och ängar sprangs två varv av ca 40 vältränade deltagare. Det är en liten bit kvar innan detta event blir promenad för alla.

På onsdagkvällen kunde de som ville hänga med ”Pau Staun” och studera stadens pub och krogliv.

Så till banketten. Först förvandlingen av ishall till bankettsal. En Askungesaga i sig, med genial utsmyckning i form av hängande ljusslingor, svarta draperingar, vita linnedukar och en fantastisk ljussättning. Trumnumret i mörkret synkat med ljusshowen var magiskt och medryckande. Riktigt bra början, och bättre blev det! Konferencier Erik Linder gjorde flera bejublade framföranden med allt från Frank Sinatra till Gärdestad och det stod efter ett tag klart att han inte var ST-läkare på Karlskrona ortopedklinik. Det ryktet cirkulerade nämligen ett tag i lokalen och vi som inte vet mycket om melodifestivalen trodde ju på det ett tag.

Detta hade ju räckt som underhållning men efter kaffet blev det storslaget! Karlskrona kunde lika gärna ha varit New York, och Telenor Arena Metropolitan Opera! En ljud och ljusshow tog nu vid som inte lämnade någon oberörd. Opera, latinska toner, rock, allt lyckades dessa Kim och Stefan leverera och lämnade i en snygg växling över den jublande publiken till coverbandet.

Kvällen fortsatte med dans och vickning fram på småtimmarna, men då sov redaktionen som numera har familjeansvar.

KARIn BeRnHOFF redaktör Ortopediskt Magasin

Nya C-Leg®:

• Förbättrad svingfasreglering

• Optimerat snubbelskydd

• Max. kroppsvikt: 136 kg

• Extra aktivitetslägen (3:e läget)

Erfarenheter från kunder och användare spelar alltid en viktig roll vid vidareutvecklingen av C-Leg®. Resultatet är ett benprotessystem som ger tillförlitlig säkerhet i vardagen utan att göra avkall på användarens individuella behov. Utforska de nya funktionerna hos C-Leg®, till exempel förbättrad svingfasreglering och optimerat snubbelskydd. www.ottobock.com/c-leg

–Ett bra möte med bra fokus på väsentligheter.

Litet klarhet om evidensen när det gäller distala radiusfrakturer.

–Finns inget sämst!

Ett trevligt möte, men för litet rygg!

–Epiphysen var bäst.

–Sämst var nog bristen på syre (Något som fler faktiskt klagade på).

–Mycket bra möte, vi är nöjda.

Fikapauserna är bäst, då kommer kunderna!

Det var kanske litet långa köer till maten.

–Bra blandning av vetenskap och träffa kollegor. Epiphysen minns jag.

–Ortopedexamen!

–Invigningsmaten, köerna och avståndet.

–En jättebra vecka.

–Banketten (detta sades redan innan av de förhoppningsfulla damerna)!

–Avståndet och luftkonditioneringen.

Anders Hansson, eskilstuna

Helena Brisby, Göteborg

Johan Karlsson, Arthrex

Olof Wolf, Uppsala

Maria Skålebrant, Madelene Carlsson, nordic Drugs

Ny i SOF: styrelse:

Hans Mallmin tar över som studieansvarig

Av Karin Bernhoff

Nye studievägledaren Hans Mallmin är född 1951 och uppvuxen i Stockholm. Läkarexamen tog han på KI 1976. AT och FV (ST) gjorde han på Centrallarettet i Västerås Sedan 1986 arbetar han på ortopediska kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Hans Mallmin disputerade 1992 på en avhandling om distal radiusfraktur och osteoporos. Han blev docent 1995. 1999- 2010 var han ST-studierektor, och mellan 2003-2010 SPUR-inspektör. 2005-2011 lig förtroendeman Läkarförbundet. Professor Mallmin 2008.

Hej Hans Mallmin! Du är ju ny utbildningsansvarig i styrelsen. Gratulerar! Ortopediskt Magasin vill att du svarar på några små frågor som presentation.

Var jobbar du i vanliga fall? Vilket är ditt område i klinik/forskning?

–Den kliniska verksamheten bedrivs på artroplastiksektionen i Uppsala. Forskningsverksamheten inkluderar osteoporos, bentäthetsmätning och artroplastiker.

Dina meriter för uppdraget?

–Jag har ett stort intresse för utbildningsfrågor, har varit SPUR-inspektör sedan 2003, ST-studierektor sedan 1999-2010. Är nu handledare igen för en ST-läkare så jag ska gå om ST-handledarkursen.

–Jag är också sedan 2010 ansvarig för kursinnehållet i de återkommande regionala STmötena (Värmland, Örebro län, Västmanlands län, Sörmlands län, Gotland, Dalarna, Gävleborgs län och Uppsala län).

Vad har du för visioner och tankar kring ditt nya uppdrag? Ortopedexamen tillhör ju dina arbetsuppgifter, vill du utveckla/inveckla examen?

–Jag vill försöka klargöra vad Socialstyrelsen menar med kurs inom ST. Det är inte tydligt

idag. Det vore bra att stimulera kursgivare att uppfylla kraven så att alla nödvändiga moment fin ner sin kurs. Jag skulle också vilja samverka mer med studierektorer regionalt (och lokalt) för att ST ska kunna genomföras enligt so cialstyrelsens föreskrifter.

Europeiska krav i framtiden?

–Intresset för specialistexamen ska öka ytterligare, men jag tycker att man ska återgå till att vara spe cialist (med specialistbevis från Socialstyrelsen) innan man ska skriver skarpt. Specialistexamen ska genomföras med relevanta frågor med både djup, bredd och klinisk närhet. Det vore också roligt att långsiktigt styra SOFspecialistexamen mot kraven och innehållet i den europeiska spe cialistexamen.

KARIn Be redaktör Ortopediskt Magasin

Ortopedmilen - i år en mil...

Det mystiska med Ortopedmilen är att den genom åren varierat i längd - men i Karlskrona höll den faktiskt just en mil. Nåja, så när som på 50 extra meter i varje fall...

Karin Hvittfelt och Simon Östling, värdiga vinnare av Ortopedmilen. Karin kämpade länge om totalsegern, men så är hon också gammal stafettåkare i svenska skidlandslaget.

Ortopediveckan 2012 i nybyggd multiarena

Av Mats Molt

Välkommen till Kristianstad! År 1997 hade kliniken äran att anordna årsmötet, nu gör vi det igen. Varmt välkommen till Ortopediveckan 2012 i Kristianstad, med start den 3 september (vecka 36). Mötet äger rum på den nybyggda multiarenan, Kristianstad Arena.

Ortopediska kliniken HässleholmKristianstad-Ystad bedriver planerad verksamhet inom såväl sluten- som öppenvård i Hässleholm och viss planerad öppenvårdsverksamhet i Ystad. Akutverksamhet är förlagd till Kristianstad och Ystad. Kliniken är en av Sveriges tio största ortopedkliniker, baserat på antalet behandlingar, och Skandinaviens största enhet för höft- och knäledsoperationer med ledplastik.

Förberedelserna i full gång

Förberedelserna är i full gång och kliniken ser fram emot att erbjuda ett omfattande vetenskapligt program. Vi hoppas på ett stort

engagemang från specialistföreningar knutna till Svensk Ortopedisk Förening och fristående specialistföreningar.

Speakers corner

Utöver traditionella föreläsningar och symposier kommer det att finnas utrymme för oannonserade korta föredrag i form av speakers corner och debatter om brännheta och aktuella ämnen.

Förutom att förkovra dig i den ortopediska vetenskapens värld hoppas vi att du tar tillfället i akt och lär känna Kristianstad, Christians stad.

År 1614 beslutade den danske kungen Christian IV om de första spadtagen till staden

som växte fram på en tidigare obebyggd plats, nämligen Helgeåns träskområde.

Träskområdet är idag en del av Kristianstad Vattenrike, ett biosfärområde utnämnt av UNESCO, som ger dig en möjlighet att uppleva en storslagen natur ett stenkast från stadens centrum. Kristianstad har kommit att bli nordöstra Skånes handelsstad och en matglädje gör sig påtaglig bland de cirka 1600 livsmedelsföretag som finns i staden med omnejd. Kom och upplev! Passa även på att utforska resten av natursköna nordöstra Skåne.

Välkomna till Kristianstad 3-7 september 2012!

MATS MOLT Mötesgeneral och verksamhetschef

Den nybyggda multiarenan i Kristianstad blir skådeplatsen för 2012 års Ortopedivecka. FOTO: Stefan Johansson.

COPAL®

Eftersom mycket beror p revisionen

COPAL® – den nya produktlinjen för revisionsendoprotetik

Allt från samma ställe: Vare sig det rör sig om revisioner i ett eller två steg, så har COPAL® cement många användningsområden för pålitlig och individuell användning.

COPAL® G+C – dubbelt skydd och säkerhet vid revisioner i ett eller två steg

COPAL® spacem – specialcementen för framställning av temporära platshållare (spacer)

Det är trångt och svårt att ta sig fram på ett fartyg med en svårt skadad och medvetslös människa.

Dokument utifrån:

Ortopeder i piratvatten

Inte bara svenska sjömän och soldater deltog i piratjakten utanför Somalia. Ombord på ”Carlskrona” fanns också ett fullt utrustat fältsjukhus - om det värsta skulle hända. Av Åke Karlbom. Foto Combat Camera, Anna Norén, Försvarsmakten och Åke Karlbom

Under 2010 deltog Sverige i den internationella EU-flottan EUNAVFOR i Adenviken och Indiska Oceanen för att skydda matsändningar från WFP ( FN-organet World Food Program )och AMISON (African Mission in Somalia) från piratangrepp. I Mogadishu finns ca 1,5 miljoner människor på den regeringstrogna

sidan, de är helt beroende av mat-transporter sjövägen för sin försörjning eftersom gerillan har kontroll över landet runt huvudstaden. Förutom eskorter företogs ”baseline operations” d.v.s. att avskräcka, störa och försvåra piratrelaterad verksamhet i områden med mycket handelssjöfart så som leden in genom Adenviken och upp till Röda Havet för vidare

transport genom Suezkanalen.

Från mitten av april till mitten augusti fungerade HMS Carlskrona som stabsfartyg för hela EU-flottan och hade även egen helikopter med ombord. Efter sommarvila och partiellt besättningsbyte fortsatte missionen fram till mitten av november med eskorter och patrullering ned mot Tanzania.

Solnedgång över Adenviken, sed från ”Carlskrona”. nästa dag kunde en helikopter surra i luften - var det övning eller allvar?

Under den första delen av perioden tjänstgjorde Birger Bylander, ortoped från Lund, som SMO (Senior Medical Officer) ombord och avlöstes till hösten av undertecknad.

Marinens största satsning

Carlskrona var mycket väl sjukvårdsutrustad, sannolikt med den största sjukvårdsorgani-

sationen som funnits på ett svenskt marint fartyg. Rtg-utrustning och ultraljud samt basal lab-utrustning fanns ombord, likväl som blodbank med 0- blod och färskfrusen plasma. Till och med en cellsaver ! Kapacitet för 2-3 kirurgiska ingrepp per dygn av typen damage control surgery och möjlighet att intensivvårda 2-3 patienter i upp till 72 timmar fanns. Möjlighet till sekundärkirurgi inom 24

timmar. Dessutom 8 normala vårdplatser. Den sjukvårdspersonal som var med från början av missionen hade gjort ett fantastiskt arbete att bygga upp verksamheten från noll, Carlskrona hade legat i malpåse i 5 år innan hon rustades igen för Somaliamisssionen.

Sjukvårdstjänsten delas upp i två delar, dels den dagliga sjukvården med sjukmönstring varje morgon och dessutom en mycket hög

Alla utan undantag måste hugga i med alla sysslor ombord.

ÖLI så dominerades panoramat av överträningsskador eftersom alla ombord tränar intensivt varje dag, vad kan man annars göra på sin fritid ute på havet. Det lilla gymmet användes flitigt och ett varv runt däck är ca 220 m; 200 varv ett Maraton!

Dessutom en del gastro-enteriter efter hamnbesöken, man äter inte ostraffat en hamburgare köpt på gatan i Dar-es-Salaam och det kamratgäng som gick och åt buffé på etiopisk restaurang i Djibouti fick också en del efterräkningar!

Ombordtransporten svåraste uppgiften

Den andra delen av verksamheten är stridssjukvårdstjänsten som ju är orsaken till den stora satsningen på sjukvård ombord. Lyckligtvis inget som behövdes skarpt men som övades flitigt, både ombord och gentemot andra fartyg i EU-flottan. Den största utmaningen var att ta hand om och transportera en simulerat skadad patient från alla omöjliga utrymmen ombord. Trånga utrymmen, höga trösklar och branta lejdare ställer stora krav på de som tar hand om och bär medvetslösa patienter! Detta var något som övades flera gånger i veckan och engagerade stora delar av besättningen.

Plötsligt kunde också en helikopter med si-

eller franska fartyget. Då kördes övningen ända in i operationssalen med full simulerad narkos, steriltvättning och uppdukning av alla instrument.

Alla ombord, oavsett grundtjänst, deltar också i fartygstjänsten ombord. Däckstjänst 2-3 gånger per vecka, alla skurar, tvättar och spolar. Hjälper till vid angöring och losskastning, bunkrar mat och langar sopor i land, all sådan verksamhet sköttes med hjälp av langningskedjor där alla deltar som kan. Det är många ton mat vi all har burit! Dessutom så har vi hjälpt till i byssan, i tvätteriet, klippt folk, serverat vid middagar, ordnat cirkelträning, masserat onda muskler och utbildat, inte bara oss själva utan även resten av besättningen.

Fastlandssjukhusen inget att använda i krisläge

Cirka 14 dagar långa perioder till sjöss varvades med kortare stopp i hamn, då ofta med mycket arbete med bunkring men också en del annat, bl. a. så har vi från sjukvården besökt, inspekterat och rapporterat om sjukhus i Dares-Salaam, Zanzibar och Djibouti, för att se om de går att använda vid eventuellt skadeutfall ombord, så är nog inte fallet!

Naturligtvis har vi också besökt och fått se exotiska hamnar. Djibouti längst in i Adenviken har varit basen, kanske inte ett ställe som

lande har det varit att besöka Salalah i Oman, Mombasa, Seychellerna, och Dar-es-Salaam med Zanzibar utanför.

Faktaruta

Carlskrona lämnade Sverige 13 mars och återkom 5 december.

Total sträcka ca 50.000 NM, motsvarande drygt 2 varv runt ekvatorn,

280 dagar till sjöss

Bunkrat 4566 kubikmeter bränsle och 122 ton livsmedel.

270 personer har varit anställda under missionen

670 ggr har helikopter startat eller landat ombord

11 fartyg eskorterade

17859 ton förnödenheter har levererats till ca 1,4 milj nödlidande i Mogadishu

Missionen sträckte sig över 4 + 2 månader; 4 månader med EU-flottans högkvarter ombord tillsammans med helikopter. 1 månad ”operational stand down” i Djibouti med utbildning och avlösning, därefter ytterligare 2 månader med eskorttjänst i Adenviken och Indiska Oceanen. Dessutom ca 3 veckor vardera för transporterna från och till Sverige.

Ca 115 piratangrepp avbrutna av EU-styrkorna och NATO under perioden men i november 2010 är fortfarande ca 30 fartyg kapade och ca 500 personer gisslan hos pirater.

ÅKe KARLBOM

en fullständigt osannolik bild från hamnen i Djibouti.

Why is there a need for programmes like Rapid Recovery?

We are proud to announce our second annual Rapid Recovery Symposium

27 January 2012, Stockholm

Would you like...

...to shorten your lengths of stay?

...your patients to be more satisfied?

...to reduce costs in your department? ...to increase the quality of care?

The concept of “fast-track surgery” or “rapid recovery” has been tested across surgical specialities with a large success, resulting in faster recovery, improved analgesia, reduced organ dysfunction and with less medical morbidity. During this one day symposium our world renowned speakers will focus on medical outcome, clinical documentation, clinical enhancement as well as health economics

Faculty

Chairman: Prof H Kehlet, Rigshospitalet, Copenhagen

Dr H Franzén, County Hospital of Ängelholm

Dr D Houlihan-Burne, Hillingdon Hospital, London

Information and registration

Please contact Malin Kanflo at 040 669 70 52 or malin.kanflo@biomet.com.

Dr H Husted, Hvidovre Hospital, Copenhagen

Dr B Kristensen, Hvidovre Hospital, Copenhagen and more to be announced...

Fee

The delegate fee for this one day symposium with lunch inlcuded is 3000 SEK.

“Carlskrona” i Karlskrona

Av Karin Bernhoff

Karlskronamötet hade inget uttalat tema men man kunde ana en inriktning mot katastrof och internationell ortopedi. Många föreläsningar handlade om jordbävningar, elände och sjukvård under spartanska förhållanden. Mitt i detta passade försvarsmakten på att rekrytera intresserade läkare till sina olika internationella uppdrag.

Vi som passerade montern i utställ ningshallen kunde skriva upp oss för studiebesök på HMS ”Carls krona” som efter en lyckad pirat jakt i Adenviken 2010 låg i hemmahamnen. (Se ”Ortopeder i piratvatten”, Åke Karlbom)

Vi var ett 30-tal besökare som samlades vid Örlogshamnen och som efter nogsam genom räkning släpptes in genom grindarna och för att gå ombord på den stora båten.

Åke Karlbom i full örlogsmundering hälsade oss välkomna, och vi delades upp i två grupper. Den ena gruppen guidades allmänt på båten och Åke berättade mer om livet och sjukvår den ombord.

Båten var rätt mysig att gå runt på i några timmar denna kväll, men att bo tre månader i de små hytterna och snubbla runt i de branta trapporna kräver sitt psyke. Då vill det till att maten är bra och att det inte serveras någon alkohol…

Mathissen ned till operationssalen

Vi fick besöka de olika mässerna som är tydligt uppdelade efter på gradbeteckning. Vi demo krater invände lite mot detta, men fick förklarat att det hela föll sig rätt naturligt, de yngre ville ändå inte hänga bland de äldre i den murriga officersmässen.

Vi fick följa en fiktiv patients ankomst ombord till sjukavdelningen där det mest riskabla

momentet tycktes vara att i de branta trapporna förflytta en bår till nedre däck. Därefter kunde mathissen användas för patienttransport till de undre regionerna. Sjukvårdsutrustningen var komplett, men en liten operationssal, akutrum, ”Intensivvårdsenhet”, och sjukhytt. Lätt klaustrofobiska förhållanden dock. Och tänk att operera när det gungar... Åke beskrev levande hur en övning kunde gå till, och hur han försökte göra allt så realistiskt långsamt som möjligt vilket retade gallfeber på den effektiva försvarsorganisationen som

Limedic AB, box3035, 18303 Täby Tel:08-7567110 Fax:08-7326938

E-mail: info@limedic.se, sivert.lodesjo@telia.com

Ombord får även sjukvårdspersonal rycka in på litet av varje. Här sköter IvA-sjuksköterskan Karin Arrenius kommersen i markan.

tades med en presentation av försvarets olika uppdrag och möjligheterna för sjukvårdsper-

talanger som inte gick av för hackor. Mumsig sockerkaka och nybakade bullar. Kanske ett li-

HOFF redaktör Ortopediskt Magasin

The Karolinska – Stryker Trauma Fellowship 2012

Ortopedkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset utlyser ett fellowship i ortopedisk traumatologi.

Sökande: ST-läkare i slutet av sin utbildning eller nyblivna specialister i ortopedi med intresse för trauma. Tid: 2012-01-01 –2012-12-31

Finansiering: Tjänstgöringen samfinansieras mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Stryker AB och sökandes hemklinik som står för fyra månaders full lön.

Programbeskrivning: Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är Sveriges största multitrauma center. Vi tar emot 1800 svårt skadade patienter årligen, varav ca 300 med ett Injury Severity Score > 16. Sjukhuset har alla nödvändiga specialiteter som krävs för att handlägga dessa fall, inklusive neuro-, plastik-, thorax- och kärlkirurgi. Fellowshipåret är uppdelat i fyra månaders forskning med målet att skriva en traumarelaterad vetenskaplig artikel och åtta månaders klinisk tjänstgöring vid traumasektionen. Sökanden ska vara medlem av Svensk Ortopedisk Förening och ha genomgått ATLS-kurs.

Ytterligare information lämnas av professor Lars Weidenhielm, lars.weidenhielm@karolinska.se Ansökan i form av ett fritt formulerat brev av sökande samt CV skickas till sektionschef Karl-Åke Jansson, karl-ake.jansson@ karolinska.se senast 30/9 2011. Ansökan skall sändas in av sökandes verksamhetschef som därigenom godkänner delfinansiering av lön under året.

PATIENT NO.............

PRIORITY.............

SKORPIONEN HÖGG NÄR SOLDATEN

PLOCKADE UPP VAPNET.

Omedelbar svår smärta i handen. Svullnad och missfärgning inom några minuter. Ankomst traumagrupp kl 1809, andnöd och oro. MEDEVAC begärdes omedelbart. Pat sövdes, intuberades och försiktig infusion med kristalloider påbörjades. Noradrenalininfusion påbörjades. ST-sänkningar. MEDEVAC-helikopter till närliggande fältsjukhus. Två doser specifikt skorpionserum injicerades. Kl 2345 trappades noradrenalininfusionen ned och pat extuberades. Närhet till traumagrupp med kvalificerad sjukvårdsförmåga och tillgång till specifikt serum räddade både livet och handen på kapten Persdotter.

Nu söker vi läkare och sjuksköterskor som vill uppgradera sin kompetens och göra en insats. Läs mer om våra internationella uppdrag på försvarsmakten.se/jobba eller mejla oss på medrekus@mil.se VAR MED OM SÅNT DU BARA LÄST OM

vi klarade det! Årets godkända examinander efter den muntliga delen av Ortopedexamen, fr. v. erik Rydman, Södersjukhuset, Helena Gladh, Karlskrona, Mehdy Farhang, Uppsala, Kim Stranger, Södersjukhuset (som också vann den utlottade resan till AAOS i San Francisco), Peter Steer, Danderyd, Martin Paulsson, Mölndal, Per Magnusson, Helsingborg, Tarik Hamakarim, Uddevalla, Andreas Iggman, Falun, Maria eriksson, Halmstad, Alicja Bojan, Mölndal,

Georgios Tsikandylakis, Mölndal, vojtech Capek, Mölndal, Martin Friberg, värnamo, Hampus Mörner, nyköping, Peter endler, Södersjukhuset, nikolaos Kiapekos, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Tobias Jönsson, Kalmar, Gauti Freyr Sigmundsson, Karlshamn, Per Hulenvik, Mölndal, Richard Marsell, Uppsala, Rebecca nobin, Kalmar, Olof Wolf, Uppsala och Greta Snellman, Uppsala (infälld).

Rekordmånga klarade årets Ortopedexamen

Av Li Felländer-Tsai (examensfrågorna)

Hela måndagen under Ortopediveckan var ortopedkliniken i Karlskrona stängd för besök. I stället dvaldes där årets examinander, de som klarat Ortopedexamens skriftliga del, och nu skulle igenom det slutliga nålsögat, den muntliga och praktiska delen.

Det låg en förtätad stämning över ortopedklinikens väntrum, dit examinanderna släntrade in en efter en, efter väl förrättat värv. Man småpratade med varandra, tittade då och då på klockan, och försökte i största allmänhet att se så obesvärade ut som möjligt.

Men examinatorerna tog god tid på sig, nå-

got som inte direkt lade balsam på smådarriga ortpediska nerver.

Till slut stod det dock klart att 24 ortopeder, det största antalet någonsin, hade blivit godkända i 2011 års Ortopedexamen.

Det firades - ganska ordentligt, får vi hoppas - med en traditionell middag på restaurang Utkiken med en magnifik utsikt över Karlskro-

nas vackra skärgård som sträcker sig ända in i stadens centrum.

Nu väntar Ortopedexamen 2012, med muntlig del i Hässleholm-Kristianstad, där nästa års Ortopedivecka äger rum.

Lust att försöka? Här kan du testa dig på årets frågor i den skriftliga delen av Ortopedexamen!

Ortopedexamen 2011, skriftliga delen.

Inga studier ger evidens för att någon behandling är bättre än naturalförloppet

Fråga 2011-2 10p

Nämn och diskutera fem riskfaktorer för att utveckla artros i höft och knäleden.

Svar: Incidensstudier kan vara svåra att tolka då artros definieras på olika (t.ex. varierande radiologiska klassifikationer, ibland bara på basen av ledsmärta). Många studier kan också ha olika andra former bias.

Ålder

Sjukdomens incidens ökar med åldern. Vid 55 års ålder anses ca 25% av befolkningen ha någon form av artros. Vid 85 års ålder anger vissa studier att höftartros förekommer hos cirka 25% av befolkningen.

Kön

Knäledsartros är vanligare hos kvinnor än hos män. Fler kvinnor än män opereras med höftledsprotes pga. artros, men det finns studier som inte visar någon säker skillnad i förekomst av höftartros mellan könen.

Etnicitet, genetik

Förekomst av höft respektive knäledsartros varierar inom Europa.

Knäledsartros är relativt sett vanligare runt Medelhavet. I norra Europa är fördelningen mellan höft och knäledsartros mer lika.

Höftartros är mindre vanligt i en asiatisk befolkning.

Övervikt

Övervikt är en stark riskfaktor för att utveckla en symptomgivande knäledsartros. Färre studier har visat ett liknande samband mellan övervikt och höftartros och i vissa (longitudinella och populationsbaserade studier) fann man inte något sådant samband.

Ledskada

Klara evidens finns för att frakturer, ledluxationer och ledbandsskador kan ge upphov till artros.

Belastning, aktivitet

Det finns påvisat samband mellan idrott på elitnivå och artros.

Jordbrukare och jordbruksarbetare har en ökad risk att utveckla och/eller opereras piga höft/knäledsartros. Det finns inga säkra samband mellan idrott på motionsnivå och artrosutveckling.

Leddeformitet

Höftledsdysplasi, varus/valgus ställning av knäleden ökar risken att utveckla symptomgivande artros.

(bentäthet, könshormoner kan påverka, utanför frågans ram, svaret kan göras mycket fylligare men blir då nog lite förvirrande) (2p per angiven orsak)

Fråga 2011-3 5p

Beskriv Kochers armbågssnitt och vid vilka ingrepp det kan användas.

Svar: Snittet lägges 5 cm proximalt om armbågen över den laterala suprakondylära benkammen (supracondylar ridge). Benkammen följes distalt och snittet fortsätter sedan distalt till cirka 5 cm nedom caput radii. Snittet kan sedan vid behov kurveras ned över ulna.

Dissekera ned mellan triceps (dorsalt) och brachioradialis – extensor carpi radialis longus (anteriort) så att radiala epikondylen och kapseln ned över caput radii exponeras. Dela extensor carpi ulnaris från anconeus. Lös ex-

Två och två kallades examinanderna in av studieansvariga Li Felländer-Tsai för att få resultatet av den muntliga delen.

tensor communis-fästet anteriort från laterala humerusepikondylen och öppna leden. 3p

Ett lateralt Kochersnitt är ett mycket an vändbart snitt när vill explorera armbågsleden t ex vid öppen synovectomi, då fria kroppar skall borttagas, osteofyter mejslas av eller ca put radii recesseras. Snittet använde vid osteo syntes av caput radii-, epikondyl- och kondyl frakturer. Även proteskirurgi kan utföras via lateralt snitt. 2p

Fråga 2011-4 5p

Val av operationsmetod vid cervikal och baso cervikal höftfraktur.

Svar: Odislocerade cervikala frakturer

Gruppen odislocerade frakturer innefattar grupp 1 och 2 enligt Gardens klassifikation. Osteosyntes förordas internationellt i alla ål dersgrupper.

Dislocerade cervikala frakturer

Numera rekommenderas protes, hel- eller halv-, till alla Garden 3-4. Protes har visat sig signifikant bättre vad gäller funktion, smärta och livskvalitet och de som läker efter osteo syntes blir inte bättre än de protesbehandlade (ref: NOA-studiens 10-årsresultat; Leonards son et al. JBJS Br).

Osteosyntes har också sin plats hos de med dislocerad fraktur och biologisk ålder under c:a 65 års ålder men här finns inga säkra riktlinjer.

Primär artroplastik rekommenderas dessutom oavsett patientens ålder i följande fall:

1. vid reumatoid artrit

2. vid cervikalfraktur sekundär till malignitet eller annan destruktion av höftleden.

3. vid cervikal fraktur där diagnosen fördröjts mer än en vecka.

4. vid samtidig artros i den frakturerade höftleden.

Basocervikala frakturer

Ur stabilitetssynpunkt behöver dessa frakturer vanligtvis opereras som trokantära frakturer med glidskruv och kortare platta.

Fråga 2011-5 5p

En mamma söker dig med sin 6-årige pojke eftersom hon noterat att pojken är ”plattfot” och önskar hålfotsinlägg. Han är frisk och har inga subjektiva symptom av detta. Mamman är orolig.

Hur undersöker du pojken?

Vad ger du mamman för besked om din undersökning i övrigt är normal?

Vad föreslår du för åtgärd?

Svar: Ledlaxitet?

examinatorerna i arbete. Docent Anders Wykman gör professor Olle Svensson någorlunda presentabel.

Knävalgitet?

Neurologi?

Ryggstatus?

Fot-, fotledsstatus? 3p

Lugnande besked. 1p

Det finns inget skäl att ge denne symptomfrie pojke inlägg eller specialskor. Inga studier visar att detta skulle kunna ”bygga” fotvalvet eller förbättra prognosen avseende framtida besvär. 1p

Fråga 2011-6 5p

Vid akut traumatisk höftledsluxation på led utan protes är risken för associerade skador stor.

Vilka skador skall man leta efter?

Behandling?

Prognos?

Svar: Fraktur på acetabulum, fraktur på caput/ collum femoris, skador av samma sidas knäled, skada på nervus ischiadicus. 2p

Sluten reposition så fort som omständigheterna medger (ofta föreligger multipla associerade skador). Öppen reposition och fixation av eventuell acetabular fraktur. Eventuellt avlägs-

nande av fria kroppar (t ex. broskskador) via artroskop eller öppen kirurgi.

(Klara riktlinjer saknas). 1p

Risk för osteonekros utveckling i upp till mer än 50% av fallen.

Risken minskar om reposition inom 6 (- 12) timmar. Risken att utveckla posttraumatisk artros är hög (upp till 70%) och ökar vid bakre luxation samt samtidig fraktur.

Risk för allvarlig ischiadicus påverkan anges till 10-15%. Partiell återhämtning anges i hälften av fallen. 2p

Fråga 2007-7 5p

Fragilitetsfrakturer är relaterade till osteoporos och nedsatt hållfasthet i skelettet. Det finns läkemedelsbehandling som minskar risken för fraktur men hur identifierar vi vilka patienter som har störst nytta av behandlingen?

A. Beskriv DXA-metoden för att mäta bentätheten (underliggande teknologi och de två vanligaste anatomiska mätställena). 2p

B. Hur definierar WHO osteoporos? 1p

C. Nämn två kliniska skelettkomplikationer som bisfosfonatbehandling kan ge? 2p

ett gott förhållande med klinikens egna patienter är väsentligt för att få patienter att ställa upp som undersökningsobjekt en hel dag. I Karlskrona var det inga som helst problem. Här Georgios Tsikandylakis, Mölndal, i ett intensivt undersökningsskede.

Svar: A. Metoden för bentäthetsmätning är

Dual Energy X-Ray Absorptiometry. Metoden bygger på att man använder två strålningsenergier utifrån en röntgenkälla. Strålningsdosen är så pass låg att skyddsutrustning inte behövs. Mätningen görs i första hand i höft och ländrygg, där mätning av höfter betraktas som ”gold standard”.

B. Exakta värden används inte kliniskt utan i stället ett relativt värde baserat på standardavvikelser. Ett värde på SD < 2,5 (jämfört med en ung population) definierar osteoporos. (Detta värde kallas T-score.)

C. Osteonekros i mandibeln. Subtrokantär insufficiensfraktur i femur.

Fråga 2011-8 5p

Under året har man dragit tillbaka en av de mest använda s.k. ytersättningsproteser i höft från marknaden pga dåliga resultat.

A: Vilken typ av ledytor är det i denna protes?

B: Nämn 2 andra typer av ledytekombinationer som är vanliga i höftproteser

C. Diskutera fördelar och nackdelar med respektive ledytekombinationer

Svar: a) I en ytersättningsprotes är båda ledytorna av metall.

Fördelen är att det blir mycket lite slitage partiklar av en sådan led, förutsatt att protesen är insatt på rätt sätt. Man kan också göra ledskålen tunn eftersom metallen har hög hållfasthet.

Nackdelen är att om man sätter in protesen med fel vinklar får man en hög kantbelastning och högt slitage. Detta kan leda till mycket höga metallhalter i blodet och höga halter melallpartiklar runt protesen. Detta kan leda till utvecklande av pseudotumör.

b) Metall mot plast. Väl beprövat och med bra långtidsresultat. Ger på sikt ett plastslitage

som kan leda till osteolys. Detta kan man lösa genom att använda högt korsbunden plast som ger mindre slitage. Keramik mot keramik. Ger väldigt lite slitage. Kan dock ge upphov till gnisslande led och också keramikfraktur.

Fråga 2011-9 5p

Behandlingsstrategier vid postoperativ smärtlindring:

Redogör för grundmedicinering och upptrappning med olika läkemedel vid behov. Ge två olika exempel samt redogör för mekanism hos de preparat Du angivit.

Svar: Av svaret skall framgå behandlingstrappa där man vet i vilken ordning man ordinerar samt mekanismer för de alternativ som valts.

Fråga 2011-10 5p

Behandlingsstrategier vid postoperativ smärt-

lindring:

Redogör för olika typer av administreringsförfaranden vid smärtlindring samt vilka kontraindikationer som finns för de angivna metoderna.

Svar: Diskussion kring lokala blockader, LIA och morfinpumpar.

Fråga 2011-11 3p

Replantation efter traumatisk amputation i tumme/fingrar.

Indikationer?

Kontraindikationer?

Primär handläggning före omhändertagandet på specialenheten?

Svar: Tumme eller mer än två fingrar proximalt om PIP-leden.

Kortare ischemitid än 12-24 tim beronde på ålder.

Hänsyn till amputationsytornas status (slit-/ skärskada? föroreningar?).

Lägg fingret i tät plastpåse i vatten med is, endast grovrengöring av amputat och hand med fysiologisk koksaltlösning.

Fråga 2011-12 3p

Nämn sex kirurgiska metoder för att åstadkomma hudtäckning av vävnadsdefekter.

Svar: Sekundärgranulation

Underminering-mobilisering av intilliggande hud

“Vacuum”-behandling

Pinchgraft

Fritt delhudstransplantat

Fritt fullhudstransplantat

Z-plastik

Lambåsvängning

Fria lambåer

Vävnadsexpansion

Fråga 2011-13 3p

Antifibrinolytisk behandling, tex med tranexamsyra, är vanlig vid höft och knäproteskirurgi.

Hur påverkar denna behandling blödning och risken för tromboembolism?

Förutom vid överkänslighet, när bör preparatet undvikas resp dosjusteras?

Svar: Den skattade blödningen reduceras i de flesta studier med cirka 300 ml eller mer. I en metaanalys inkluderande MEDLINE, EMBASE, CINAHL och Cochrane var behovet av blodtransfusion reducerat med cirka 50% (risk reduktion = 0.52 0.42 – 0.64). 1p

Risken för tromboemboliska komplikationer påverkades ej. Medlen bör dock ej ges till patient med pågående tromboembolisk sjukdom. Reducerad dos vid njurpåverkan. 2p

Fråga 2011-14 3p

En 65-årig man med känd tidigare njurcancer söker på akuten med tilltagande gångsvårigheter och viss ryggvärk. Han opererades för sin njurcancer för 4 år sedan och har sedan enligt

journalerna varit recidivfri.

Man misstänker något patologiskt från ryggen och gör en MR som visar metastas på nivå L1 med kotkompression och misstänkt instabilitet. Vidare utredning visar inga ytterligare metastaser.

A: Nämn en klassifikation som brukar användas för att karaktärisera neurologiskt bortfall vid spinal kompression.

B: Vi operation av njurcancermetastas i allmänhet finns ens speciellt fruktad komplikation. Vilken?

Intet är som väntans tider....

Fig. 14.

C: Hur kan man förebygga den?

Svar: A: Frankels klassifikation eller annan

B: Massiv blödning.

D: Embolisering. Tranexamsyra?

Fråga 2011-15 3p

Cauda equina syndrom är känt för att kunna ge upphov till stora komplikationer om det inte diagnostiseras och åtgärdas akut.

A: Vilka är de 3 viktigaste kliniska tecknen på cauda equina syndrom

B: Många patienter har inte positivt Laseques test trots ett diskbråcksorsakat quada equina syndrom på lumbal nivå. Varför?

C: Vilken blir din första terapeutiska åtgärd på akutmottagningen.

Svar: A: Ridbyxanestesi, nedsatt analsfinkter tonus, nedsatt vattenkastnings kontroll

B: Diskbråcken som orsaka cauda equina ligger medialt och trycker i första hand på S2S4 rötterna.

C: KAD

Fråga 2011-16 3p

Nämn sex faktorer som finns innan operationen som ökar risken för postoperativ infektion vid knäproteskirurgi.

Svar:

Manligt kön, rökare, diabetiker, tidigare kirurgi, morbid övervikt, högre ASA-klass, lågt preop blodvärde. 0,5p x 6

Fråga 2011-17 3p

Kroniskt kompartmentsyndrom på underbenet.

Symtomatologi?

Hur ställer du diagnosen?

Behandling?

Svar: Symtomatologi?

Svar: Viktigaste är smärta vid ansträngning och att smärtan återkommer vid samma typ av ansträngning. Sen finns flera mer allmänna symtom som är mer svårvärderade.

Hur ställer du diagnosen?

Svar: Muskeltryckmätning!! Sen bör man göra Röntgen och scint för att utesluta/verifiera annat, men muskeltryckmätning är det som ställer diagnosen.

Behandling?

Svar: Klyvning av det compartment som har förhöjt tryck. Teknik hur man klyver kan diskuteras och även om man ska klyva övriga

compartment, men det viktiga är att man klyver det som man ställt diagnosen att det har förhöjt tryck.

Fråga 2011-18 3p

Fakta om meniskskador

Ta ställning till nedanstående 6 påståenden (0,5 p per ställningstagande). Ange vilken/ vilka som är korrekta.

a. Meniskskador kan delas in i traumatiska och degenerativa

b. Den degenerativa meniskskadan kan vara ett led i, eller det första tecknet på, artros i knäet

c. Blodflödet till menisken finns i den kapselnära delen och den proximala hälften av intilliggande meniskvävnad

d. Röntgenologiskt uppträder mer artrosförändringar efter medial än efter lateral meniskektomi

e. Diagnosisk artroskopi och den sköljning som leden då blir utsatt för (lavage) kan vara terapeutiskt gynnsam vid knäartros

f. I ett knä med klara tecken på artros/ preartros där det inte förekommer mekaniska symtom med låsningar/upphakningar eller smärtsamma knäppningar bör inte meniskektomi utföras även om MRT visar degenerativ meniskskada.

Svar: Rätt svar är a, b, f

Avseende c: Blodflödet till menisken finns i den kapselnära delen i intilliggande meniskvävnad

Avseende d: Röntgenologiskt har man visat mer förändringar efter lateral meniskektomi. Chatain F, Adeleine P, Chambat P, Neyret P; Societe Francaise d’Arthroscopie.A comparative study of medial versus lateral arthroscopic partial meniscectomy on stable knees: 10-year minimum follow-up. Arthroscopy 2003; 19(8): 842-9.)

Avseende e: Stämmer inte. Moseley JB, O’Malley K, Petersen NJ, Menke TJ, Brody BA, Kuykendall DH, Hollingsworth JC, Ashton CM, Wray NP. A controlled trial of arthroscopic surgery for osteoarthritis of the knee. N Engl J Med 2002 ; 11; 347(2): 81-8.

Fråga 2011-19 3p

Fakta om främre korsbandsskador

Ta ställning till nedanstående 6 påståenden (0,5 p per ställningstagande). Ange vilken/ vilka som är korrekta.

a. Ett knä med en instabilitet beroende på korsbandsskada har också större risk att drabbas av en sekundär meniskskada.

b. Främre korsbandsrekonstruktion skyddar mot framtida symtomgivande artrosutveckling.

c. Risken för septisk artrit vid främre korsbandsoperation är 0,5-2%.

d. I Sverige genomförs enligt svenska korsbandsregistret ca 7.000 primära korsbandsrekonstruktioner årligen.

e. Det saknas kliniskt relevant skillnad mellan män och kvinnor i funktion vid fritid och idrott efter främre korsbandsrekonstruktion.

f. Huvudindikationen för en främre korsbandsrekonstruktion är funktionell instabilitet, som beskrivs framför allt som känslan av att ”knäet ger vika/knäet ger sig i väg”.

Svar: Rätt svar är a, c, f

Avseende b: Påståendet saknar vetenskaplig grund.

Avseende d: Siffran är för hög. I Sverige genomfördes 2009 3077 primära korsbandsrekonstruktioner (www.aclregister.nu)

Avseende e: Skillnaden mellan män och kvinnor i funktion vid fritid och idrott är både statistiskt signifikant och kliniskt relevant.

Fråga 2011-20 2p

Vad är en Jones fraktur?

I vilka fall kan man överväga kirurgisk behandling?

Svar: A: Fraktur i övergången metafys-diafys metatarsale V. 1p

B: Idrottsaktiva och i övrigt friska patienter i avsaknad av kontraindikationer (framför allt kärlsjukdom) pga. risk för pseudoartros. 1p

Fråga 2011-21 2p

Hur uppkommer vanligen en primär, traumatisk höftledsluxation?

Svar: Vanligen hög energi skada (1p) (bil, MC, så kallad dashboard injury (1p) alt fotgängare som körts på av bil).

Fråga 2011-22 2p

1. Vad kallas tillståndet i bilden nedan?

2. Behandling? (Röntgen är normal)

Svar: 1. Syndaktyli

2. Ingen behandling till skillnad från fingersyndaktyli. Operation med delning av tåsyndaktyli medför stor risk för stramande ärr och

från och ej utföras. Föräldrarna skall informe ras att syndaktylin inte medför någon påverkan på förmågan att gå, springa eller att hålla på med olika idrotter, vilket är fallet.

Fråga 2011-23 2p

all riktningar. Ingen lokal ömhet över frakturen som är stabil.

Yucel är en 6-årig pojke som fallit från ett träd och ådragit sig en kraftigt dislocerad distal radius-ulna fraktur (Fig 1) som du reponerat slutet i narkos till nästan anatomiskt läge. Veckokontroll visar oförändrad god position.

Familjen skall resa till sitt tidigare hemland Turkiet på semester och du skriver remiss till vederbörande läkare där för avgipsning 6 veckor efter frakturtillfället. Vid avgipsning föreligger en tydlig deformitet med dorsalbockning och kollegan i Turkiet säger till pappan att pojken måste opereras och få vinkelställningen korrigerad, vilket man föredrar att få gjort hemma i Sverige.

Du ser Yucel på din mottagning 10 veckor efter frakturtillfället och deformiteten är tydlig, men pojken är besvärsfri. Rörelseomfånget i vänster handled är normalt och smärtfritt i

Pappan är mycket arg och upprörd, säger att handleden ser förskräcklig ut, vilket du kan hålla med om, kräver nu att pojken genast skall opereras för att rätta till det misstag som du uppenbarligen har gjort, eftersom armen ser ut som den gör. Röntgen visar läkt distal radiusulna fraktur med 23 graders dorsalbockning och 11 graders radial vinkelställning (Fig 2). Hur lägger du upp behandlingen?

Fig 1. Distal radius-ulna fraktur höger handled med 57 graders dorsalbockning.

Fig 2. Röntgen sidobild höger handled 10 veckor efter frakturtillfället. Frakturen är läkt med 23 graders dorsalbockning och 11 graders radialdeviation.

Svar: Spontan korrektion kommer att ske så länge tillväxt finns, dvs. hos pojkar till cirka 16 års ålder, detta gäller såväl dorsal- som radialvinklingen. Korrektionshastigheten är större ju större vinkelställningen är och inom två år kan man räkna med att korrektionen är av så stor omfattning att någon operation inte är motiverad .

Problemet i dessa fall är av informativ natur. Pappan skall informeras om den spontana korrektion som kommer att ske. Här krävs kunskap och karisma! Dessutom bör man göra en uppföljning med röntgen ett år efter frakturtillfället, varvid man finner en nästintill komplett normalisering av vinkelställningen, i detta fall 9 graders dorsal- och 4 graders radial vinkelställning (Fig 3 nedan). Ingendera syns exteriört och handledsfunktionen är liksom tidigare normal.

Fråga 22.

Tronskifte i Epiphysen

Av Karin Bernhoff

Epiphysens nya ordförande jobbar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg som ST-läkare i ortopedi sedan april 2008. Läkarexamen tog Camilla Bergh i januari 2006. Hon jobbade med Ortopediveckan i Göteborg och Karlskrona.

Vilka är dina hjärtefrågor och visioner för yngre ortopeder och Epifysen?

–Jag liksom många andra STläkare går enligt det nya systemet och de första börjar precis bli klara. Hur skall det bli, finns det något vi kan påverka? Det tror jag. Detta är en viktig del av ortope-

dins framtid. En fråga som styrelsen vill arbeta med är hur vi ska få tillräcklig kirurgisk erfarenhet.

De nya riktlinjerna har svagheter.

Ett exempel är att hos oss i Göteborg kan nu en tre månader lång tumörortopedplacering som ger ovärderlig kirurgisk erfarenhet bytas ut mot endast en kurs i tumörkirurgi. En annan fråga som

blivit aktuell på många ställen är att förlänga ST-utbildningen. Vi fick många bra förslag att arbeta med i Karlskrona under årsmötet som vi kommer att ta upp på vårt nästa möte i Epiphysen. Epiphysens programpunkter är ju så populära att de parallella salarna står tomma under ortopediveckan. Utvecklingsidéer eller ska ni köra vidare på samma populära koncept?

–Vi är mycket nöjda med det koncept vi har och njuter av att mötet i Karlskrona blev lyckat. Det får vi diskutera under det kommande året.

Medlemsstatistiken i SOF för just ST­läkare är lite dyster. Några idéer om hur vi ska få yngre kolleger att bli medlemmar i SOF?

–Vi har många funderingar kring detta och ett av våra förslag är att arbeta närmare studierektorerna och på så vis hitta nya ST-läkare tidigare. Detta för att kunna komma i kontakt med fler. På så vis kan de kan hitta vår hemsida.

Detta är något jag saknade när jag började min ST-utbildning och som jag tycker är viktigt att Epiphysen engagerar sig i.

KARIn BeRnHOFF redaktör Ortopediskt Magasin

100 000:…till årets bästa avhandling Guldchans!

Svensk Ortopedisk Förening har beslutat att årligen under tre års tid utse Årets Bästa

Ortopediska Avhandling. Stipendiesumma uppgår till 100 000:-. Tävlingen pågår under åren 2009, 2010 och 2011. Följande kriterier gäller för beslut:

• Stipendietagaren skall vara medlem i SOF.

• Stipendietagaren utses av styrelsen för SOF och priset delas ut i samband med årsmötet.

2011

• Stipendietagaren väljs ut bland de kandidater som med början kalenderåret 2009 under året försvarat sin avhandling och anmält den till tävlingen genom att skriva en kort sammanfattning i Ortopediskt magasin för publikation senast i nummer 2 (våren) 2011.

2012.

• Stipendiet tilldelas den person som under året skrivit den avhandling som bedöms komma att medföra störst nytta för ortopedin i framtiden.

• Stipendiet är personligt.

2012

Skicka senast den 15 april 2011 din avhandling och en kort förklaring varför just den bör bli årets bästa till: Docent Anders Wykman, Ort klin, Helsingborgs lasarett, 251 87 Helsingborg. e-post: anders.wykman@skane.se

Het debatt i För-Emot

Av Camilla Bergh och Gustav Trehn

Så är ännu en ortopedivecka lagd till handlingarna. För Epiphysens del blev den, som vanligt, en lyckad tillställning.

hanna Elofsson, som gjort mycket för att un derlätta för oss i samband med vårt årsmöte och våra programpunkter.

Epiphysens program började med vårt års möte på onsdagkvällen. Glädjande nog var re kordmånga anmälda, ett 50-tal, även om alla inte dök upp. Vi tolkar det som att Epiphysen nu börjar bli allmänt känt bland ST-läkare vil ket vi naturligtvis tycker är roligt.

Mötet hölls i de fina lokalerna på Blekinge museum. På årsmötet tackades avgående delar av styrelsen (Erica Arverud ordf, Ilka Kamrad sekr och Erik Vestberg representant i SPUR) av och nya styrelsemedlemmar valdes in inför 2012 (Hedvig Svensson, Malmö, Jesper KrausSchmitz,Visby, Fredrik Eklund, Umeå, Mari Leksell, Stockholm).

Utöver mötesformalia blev det under mötet också en bra diskussion med många deltagare som gav styrelsen flera uppslag om vad vi skall arbeta med under kommande år.

Snittar och bubbel innan mötet gjorde det hela till en ganska lättsam och trevlig sammankomst innan det med buss bar av till restaurang Utkiken. Där bjöds föreningens medlemmar

unga ortopeder, mitt i sin forskning, sina projekt. Hedvig Svensson fick oss att inse att låga amputationer är ett bra alternativ på problematiska diabetesfötter, men att man måste ha tålamod med läkningen.

Alicija Bojan talade om sin forskning som rör höftfrakturer. Vinsterna, men också problemen, med införandet av fast tracks för höftfrakturer på olika sjukhus belyste Emma Turesson i sin presentation. Mycket intressanta ämnen. Tack!

Därefter följde För och Emot, där inledningsvis Anders Ekelund och Michael Etzner, med brinnande engagemang, debatterade operation eller icke av clavikelfrakturer. Carl Ekholm och Philippe Kopolov argumenterade

är mycket positivt och Karlskrona har gjort ett mycket positivt intryck som gör att man gärna vill återvända.

Slutligen vill styrelsen skicka de allra varmaste gratulationer till de av våra medlemmar som under veckan gjorde, och blev godkända på, ortopedexamens muntliga del.

Epiphysens styrelse under 2011 består av Erica Arverud, Ilka Kamrad, Erik Vestberg, Gustav Trehn, Camilla Bergh, Kim Stranger, Anna McDowall

CAMILLA BeRGH

camilla.m.bergh@vgregion.se

GUSTAv TReHn Gustav.trehn@jll.se

Anders ekelund och Mikael etzner debatterade så att temperaturen steg i lokalen - litet allvar var det, men vänskapen bestod provet!

Ny katalog med massor av nyheter!

Beställ vår nya katalog «Bracing & Support» med många nya produkter på info.nordic@djoglobal.com eller direkt av din produktspecialist, hitta just din kontakt nedan.

Aircast Air-Stirrup II

Denna ankelortos finns nu i en ny och förbättrad variant. Den är perfekt till patienter med akuta stukningar eller postoperativt. Duplex™ Aircell systemet förbättrar cirkulationen och minskar svullnaden genom att mjölka ur ödem, snabba på läkeprocessen och bidra till en snabb rehabilitering.

DonJoy FullForce

Den är lätt, diskret och enkel att bära. Perfekt för den aktiva människan, lättare sportaktiviteter och allmänna dagliga göromål. FullForce™ nyttjar DonJoys patenterade 4-Points-of-Leverage-design och den smidiga Fourcepoint hinge-designen.

Bracing & supports

Procare Square Darco™ Orthowedge

Den nya postoperativa skon med fyrkantig tådel hjälper förband att hållas rena och erbjuder skydd efter postoperativa ingrepp och framfotstrauma.

KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST:

Johan Ström

Mobil 0706-50 91 41

Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten

Caroline Andersson

Mobil 0761-30 57 70

Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland

Helene Garpefors

Mobil 0730-43 70 20

Stockholm (söderort+norrort), Uppsala

Therese Stenlund

Mobil 0703-35 13 41

Stockholm (västerort + innerstan), Örebro

Kim Forsell

Mobil 0702-09 71 19

Västra Götaland, Halland, Kronoberg, Jönköping

Eric Florin

Mobil 0702-20 24 64

Blekinge, Kalmar, Skåne

Fortbildningskurser

För aktuell förteckning över SK-, SK-liknande samt IPULS-kurser

se www.ipuls.se! Dessa kurser publiceras med andra ord inte längre i Ortopediskt Magasin, och fr. o. m. nästa nummer försvinner den här sidan.

Det går givetvis bra att även fortsättningsvis marknadsföra sina kurser i OM, men då till normal annonspristaxa.

28 november ­ 2 december 2011

Utbildning för blivande specialister i traumatologi

Plats: Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping

Anmälan: www.lio.se/kmc

Upplysningar: Linda Johansson linda.a.johansson@lio.se

Sista anmälningsdag: 28 oktober 2011

1 ­ 3 februari 2012

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling

Plats: Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Anmälan: helene.fils@karolinska.se

Sista anmälningsdag: 15 november 2011

21­23 mars 2012

Höftprotesrevision – teori och praktik

Plats: Skåvsjöholm Kursgård, www.skavsjoholm.se

Kursledning: Doc Per Wretenberg, Prof Lars Weidenhielm, Ortopedkliniken Karolinska Sjukhuset

Kontakt: Annika Kling, annika.kling-osterlund@karolinska.se

Antal deltagare: 16

Sista anmälningsdag: 2012-02-05

22 ­ 23 mars 2012

Writing in Medical and Biomedical Research

Plats: Tylösand, Halmstad

Anmälan: alistair.kidd@medicue.se

Sista anmälningsdag: 31 januari 2012

16 – 18 april 2012

Traumaortopedi för yngre ST-läkare

Plats: Södersjukhuset, Stockholm

Kursledning: Adj prof Hans Törnkvist och Med.dr, öl Richard Blomfeldt

Kontakt: Solveig Nettelbladt solveig.nettelbladt@sodersjukhuset.se

Sista anmälningsdag: 2 mars 2012

Vill Du som kursgivare ha hjälp att granska innehåll och schema i kurser för att underlätta måluppfyllelse i linje med den nya specialistutbildningen i ortopedi?

Den nya specialistutbildningen bygger på tydliga mål som skall uppfyllas. Detta ställer högre krav på hela utbildningssystemet. Både kursgivare, studierektorer och ST-läkare arbetar därför enligt helt nya förutsättningar. SOF´s utbildningskommitté erbjuder nu hjälp att granska innehåll och schema i kurser för att underlätta måluppfyllelse av den nya specialistutbildningen. Även erfarenheter från specialistexamen i ortopedi vägs in.

Kontakt: sofkansli@ortopedi.se

LI FeLLÄnDeR-TSAI Utbildningsansvarig SOF

Under ortopediveckan i Karlskrona hände många saker, så även i kulisserna. På onsdagen träffades representanter från SOF, SOTS (Svenska Ortopedtraumatologiska Sällskapet), professor KG Thorngren samt tre representanter från socialstyrelsen. De fyra senare har utgjort projektledning för att ta fram behandlingsriktlinjer för ortopediskt trauma.

ocialstyrelsen har i flera år arbetat med att ta fram beslutsunderlag för sjukvården. Riktlinjerna riktar sig främst till sjukvårdens huvudmän och ska fungera som verktyg för prioritering. Kort förklarat går man igenom den vetenskap som finns på området för vissa behandlingar och kan då fastställa evidensgrad för dessa. Vissa behandlingar är verksamma och fungerar bra med hög evidens medan andra kanske är verkningslösa eller rent av skadliga och hamnar då i gruppen ”icke-göra”.

S SOTS/SOF ärver socialstyrelsens arbete med riktlinjer för ortopediskt trauma

Kan du lösa bildgåtan?

Dags för en ny, klurig bildgåta.

Nya riktlinjer för rörelseapparatens sjukdomar och skador väntas vara klara under hösten men riktlinjerna för ortopediskt trauma kommer då inte att vara med. Den engagerade grupp som under Professor KG Thorngrens ledning gått igenom litteratur och vetenskap har inte kunnat fastställa någon prioriteringsordning då trauma ju alltid är prioriterat. Dock vill man att det gedigna rewiew-arbetet ska komma till användning. Därför lämnas materialet nu över till SOF och SOTS för omarbetning till behandlingsstöd för oss i professionen.

Arbetsgrupp lång framme om proximal humerusfraktur

Arbetsgrupper med experter har kartlagt fyra olika skadeområden, proximal humerusfraktur, ac-lux, distal radiusfraktur, höftfraktur och ligament- och meniskskador i knäleden. SOTS och SOF kommer gemensamt att arbeta för att ta fram vetenskapligt underbyggda algoritmer för oss ortopeder. Axelgruppen bestående av Rolf Norlin, Anders Ekelund och Jan Novak ser ut att vara långt framme vad gäller proximal humerusfraktur och OM håller korpgluggarna öppna för att publicera dessa inom kort.

KARIn BeRnHOFF alltid vid pennan under Ortopediveckan

En 2½-årig pojke har ont i sitt ena knä. Han kommer på remiss från allmänläkare där det framgår att pojken under det senaste halvåret haft korta episoder med hög feber. Han har fem äldre syskon och hans föräldrar har invandrat från Främre Orienten. Akuta standardprover visar normalvärden utom en lätt anemi. Se röntgen- och MR-bild. Fortsatt handläggning? Sannolik diagnos?

Svar skickas/mailas till redaktionen senast 25 november. Bland de som svarat rätt, dras fem vinnare som får varsin armbandsklocka.

Bildgåtan i OM 2/2011. Rätt svar: Egyptisk fot. Vi har dragit fem vinnare som får varsin stilig ortopedisk armbandsklocka som present. Vinnarna är: P-E Melberg, Kristinelundskliniken, Göteborg, specialistläkare Jörgen Ohlén, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, överläkare Anders Henricsson, Falu lasarett, specialistläkare Asgeir Gudnason, Akademiska Universitetssjukhuset, Uppsala och seniormedlemmen Gunnar Hallin. GRATTIS önskar redaktionen!

Kommentar: En fot med stortån som längsta tå kallas ”egyptisk”. Bakgrunden lär vara att man på gamla egyptiska avbildningar ser stortån som längst. Detta kan bero på att de gamla egyptierna återgav människornas och gudarnas ansikten och ben rakt från sidan, i profil. Statyer av de gamla grekerna däremot visar nästan uteslutande fötter med långa pektår varför fottypen kommit att kallas ”grekisk”. En fot med lika långa tår 1-3 kallas kvadratisk.

AnDeRS WyKMAn

Våra Företagsmedlemmar

Anatomica AB

Stora Åvägen 25 436 34 ASKIM

Kontakt: Sverker Stomberg sverker.stomberg@anatomica.se www.anatomica.se

Arthrex Sverige AB Hammarby Kaj 16 120 30 STOCKHOLM

Kontakt: Johan Karlsson johan.karlsson@arthrex.se www.arthrex.se

Bayer AB, Bayer Schering Pharma Box 606 169 26 SOLNA

Kontakt: Andrea Kern Andrea.kern@bayerhealthcare.com www.

Biomet Orthopaedics AB Box 306 201 23 MALMÖ

Kontakt:Anders Hahn anders.hahn@biomet.com www.biomet.com

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 STOCKHOLM

Kontakt: Rebecka Bjerhagen rebecka.bjerhagen@boehringer-ingelheim. com www.boehringer-ingelheim.se

CeramTec

Klippan IJ 414 51 GÖTEBORG

Kontakt: Anders Hedlund a.hedlund@ceramtec.se www.ceramtec.com

De Puy

a Johnson & Johnson company 191 84 SOLLENTUNA

Kontakt: Mikael Tunedal mtunedal@its.jnj.com www.depuy.com

erimed International KB Box 5028 141 05 HUDDINGE

Kontakt: Robert Jansheden robert.jansheden@erimed.se www.erimed.se

Heraeus Medical nordic AB Box 437 191 24 SOLLENTUNA

Kontakt: Sven Caspersson sven.caspersson@heraeus.com www.heraeus-medical.com

KARL STORZ enDOSKOP SveRIGe AB Box 8013 141 08 KUNGENS KURVA

Kontakt: Pär Magnusson par.magnusson@karlstorz.se www.karlstorz.com

Link Sweden AB Box 180 184 22 ÅKERSBERGA

Kontakt: Kjell Thor kjell.thor@linksweden.se www.linksweden.se

nordic Medical Supply

Datavägen 10D 436 32 ASKIM

Kontakt: Maria Hillinge mhi@nordicmedicalsupply.com www.nordicmedicalsupply.com

ORTOTeCH

Kokbjerg 9

DK-6000 KOLDING

Kontakt: Karen Amdi ka@ortotech.com www.ortotech.com

RSA Biomedical AB Box 7972 907 19 UMEÅ

Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se

Sectra Imtec AB

Teknikringen 20 583 30 LINKÖPING

Kontakt: Ulrika Vach Ulrika.vach@sectra.se www.sectra.com

Smith & nephew AB Box 143 431 22 MÖLNDAL

Kontakt: Joachim Andersson joachim.andersson@smith-nephew.com www.smith-nephew.com

Stryker AB Box 50425 202 14 MALMÖ

Kontakt: Pehr Abrahamsson pehr.abrahamsson@stryker.com www.stryker.com

Synthes AB Korta Gatan 9 171 54 SOLNA

Kontakt: Stina Winqvist info.se@synthes.com www.synthes.com

TOUL Meditech AB Ånghammargatan 4 721 33 VÄSTERÅS

Kontakt: Tomas Hansson info@toulmeditech.com www.toulmeditech.com

Zimmer Sweden AB Gamlestadsvägen 2-4, Byggnad 22 415 02 GÖTEBORG

Kontakt: Jan Hultberg jan.hultberg@zimmer.com www.zimmer.com

Össur nordic AB Box 67 751 09 UPPSALA Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com

Nya medlemmar i SOF

Maria Törnfeldt, Norrköping, Madelene Albrektsson, Eskilstuna, Klas Buring, Scotland, Margaretha Broström, Karlskrona, Anthippi Gkavardina, Stockholm, Nils Isaksson, Nyköping, Christian Pape, Karlskrona, Pavel Pashnin, Luleå, Mårten Santesson, Uppsala, Besam Alsaedi, Skövde, Johan Bogg, Skövde, Ako Zengna, Skövde, Mårten Steen, Hässleholm, Linn Barnickel, Södertälje, Hanna Maaherra, Luleå, Marianne Flinck, Skövde, Anna Servin, Karlskrona, Magnus Larsson, Mariehamn, Marie Leksell, Stockholm. Thomas Stålarm, Örnsköldsvik, Sara Árnadóttir, Uppsala, Jan Claussen, Torsby, Fredrik Eklund, Umeå, Björn Hernefalk, Uppsala, Nikos Schizas, Uppsala, Johann Stubendorff, Malmö, Sadik Tözmal, Helsingborg, Robert Winiewski, Västerås, Lina Åkesson, Uppsala

Ytersättning -hade vi alldeles för bråttom?

Av Per Wretenberg

Vi var ganska många som trodde på konceptet med ytersättningsprotes och började använda dessa för några år sedan. Resultaten har dock i många fall varit dåliga och ASR protesen har helt dragits in från marknaden. Här följer en sammanfattning av vad som hänt, varför och hur vi nu går vidare.

BHR-protesen (Birmingham Hip Resurfacing) lanserades 1997 av konstruktören Derek McMinn och Smith & Nepew. Protesen har i sin grundform varit oförändrad sedan lanseringen och är den av ytersättningsproteserna som fungerat bäst (Figur 1). Då De Puy lanserade ASR (Anatomical Hip Resurfacing) hade företagets ingenjörer och konsulter gjort ett flertal förändringar av designen som man menande skulle förbättra resultaten jämfört med BHR. Så blev det dock inte utan protesen visade sig snabbt vara behäftad med en klart ökad komplikationsrisk och en mycket hög reoperationsfrekvens.

Indragen ytersättning

Problemen visade sig snabbt vara av sådan omfattning att De Puy i augusti 2010 drog bort den från marknaden. Man drog då inte bara bort ytrsättningsprotesen utan också det megahuvud som går att sätta på konventionella stammar och därmed också möjligheten att i vissa fall revidera

bara caputdelen. Vid framtida revisioner av ASR måste således hela protesen bytas ut även om skålen sitter väl förankrad. Anledningen till att även megahuvudet drogs in var att man i bl. a. engelska protesregistret sett att patienter primärt opererade med konventionell stam och megahuvud hade sämre resultat än ytersättningsprotesen. Den troliga orsaken till detta är att de vanliga konor som avvänds för 28 och 32 mm kulor inte klarar av de belastningar som uppkommer då man sätter på betydligt större kulor och detta gör att man

får mikrorörelser av huvudet på konan och i vissa fall ett extremt stort metallslitage.

Designproblem

Resultaten med BHR protesen är således klart bättre än för ASR och i vissa serier i paritet med konventionella höftproteser. Vad är det då som skiljer proteserna åt och som åstadkommit denna skillnad?

Det förefaller som om det är ett designproblem. För att spara mer ben gjordes ASR protesen tunnare både i skål- och caputdel. Den kle-

nare centraltappen i caputkomponenten har lett till protesfrakturer och den tunnare skålen är lättare att deformera vid inslagning. Metall-metallproteser bygger på att det är ett tunt vätskeskikt mellan de båda metallytorna och att därmed direktkontakt mellan ytorna till största delen undviks. ASR har ett mindre clearance än BHR vilket betyder att det är en tätare passform mellan skål och huvud. Detta i kombination med att ASR skålen är grundare och alltså inte täcker kulan lika mycket har visat sig ge upphov till ett ökat kantslitage vilket kan generera stora mängder metallpartiklar.

Om en deformering dessutom uppkommer vid inslagning (vilket är vanligt) ökar risken för slitage än mer. Det är på grund av ovanstående också mycket viktigt att ASR protesen sätts in rätt. Om anteversionsvinkeln på caput är för stor eller skålen sätts in för brant ökar problemen med kanslitage än mer (Figur 2).

Samma legering Vad gäller själva metallegeringen

Figur 1. BHR-protesen, oförändrad design sedan 1997.

Figur 2. Resultat av tribologoisk studie där slitaget är större för ”double heat treated” metall som finns i ASR.

har ett histologiskt karakteristiskt utseende med ackumulering av lymfocyter och metallinnehållande makrofager. Tumörerna kan växa till i storlek och bli kraftigt vävnadsdestruktiva. De ger oftast upphov till smärta men de kan också vara asyptomatiska.

Uppföljning av patienter som fått ASR-protes

Något år efter att ASR protesen

är den densamma i ASR som BHR. Cobolt-Krom-MolybdenKol blandningen har i princip varit oförändrad i decennier. Däremot har metallen hanterats olika i tillverkningsprocessen. BHR är gjuten i en seans ”as cast”. Detta ger en lite ojämn yta men när den slipats jämn under innötningsfasen är den mycket beständig mot fortsatt slitage.

De Puy använde metoden ”double heat treated”, vilket betyder att man efter gjutning hettar upp metallen ytterligare en gång. Det ger en initialt slätare yta men som det visade sig också en yta som är känsligare för slitage, viket man nu sett i tribologiska studier (Figur 3). ASR protesen har således en design som ffa. Om den sätts in fel kan ge upphov till mycket stort metallslitage.

Ökat metallslitage är starkt koppalt till utveckling av pseudotumörer. Pseudotumörerna

lanserades i Sverige och började användas här gick huvuddelen av användarna samman i en användargrupp. Vi startade ett gemensamt register med utvidgad registrering jämfört med SHPR, dit vi givetvis också rapporterat på vanligt sätt. Detta register har vi nu haft stor glädje av då det gäller den fortsatta kontrollen av patienterna. Då protesen drogs in från marknaden, i första hand på grundval av siffror från de engelska och australiensiska registren, gjorde användarna i England upp ett protokoll för den fortsatta uppföljningen. Även om vi i Sverige inte haft problemen i samma utsträckning bestämde användargruppen att vi i princip skulle följa samma protokoll. Protokollet innebär kontroll av samtliga patienter under 2011 med klinisk undersökning, CT alternativt MR för diagnostik av ev. pseudotumör samt kontroll av

LPR är en extra stabil knäortos med mycket låg vikt. Ramen som är av lätt aluminium ger hög stabilitet medialt/lateralt. Vid behov tillåter ramen en viss justering för optimal passform.

Figur 3.

metallhalter i blodet. Patienter med diagnostiserad pseudotumör bör erbjudas omgående revision även om de är asymptomatiska. Patienter med metallhalter över 7 µg/l (motsvarande en ökning med en faktor 7) men utan pseudotumör ska följas med ny CT och ny metallanalys inom ett år. Fortsätter metallhalterna att stiga bör revision övervägas. Planeringen är att nu i första hand följa alla patienter årligen i fem år och därefter kommer gruppen att avgöra hur fortsättningen ska se ut.

Tre patienter med pseudotumör

På Karolinska sjuhuset har vi opererat ca 40 patienter med ASR och vi har följt upp samtliga under våren 2011. Vi har hittat tre patienter med pseudotumör varav en var asymtomatisk. En av patienterna är redan reviderad (Figur 4a, b, c). Revisionen är på femursidan givetvis inget problem. I vårt första fall gick det även bra att få ut skålen med EX-Plant©

(Zimmer) beroende på att cupen inte satt så djupt. Acetabularsidan kommer dock säkert i många fall att bli problematisk beroende på att komponenterna är stora och ofta djupt infrästa. Vår patient hade en beskedlig pseudotumör som tömdes och där vi exciderade det vi kom åt från höftsnittet upp längs psoassenan. Man vet att metallhalterna snabbt sjunker till normala nivåer då metall-metall artikulationen tas bort. Vid uppföljningen av patienterna kunde vi konstatera att alla våra patienter hade en mycket hög aktivitetsnivå och de flesta var oerhört nöjda. Det som också gjort processen lättare gentemot patienterna är att alla våra patienter uttryckligen bett att få bli opererade med ytersättning.

Ska vi fortsätta med ytersättning?

Ja, frågan är befogad. Även om BHR i stora material fungerat betydligt bättre än ASR finns tecken som tyder på att den på medellång sikt inte är i paritet med konventionella proteser och vad som händer på längre sikt vet ju ingen. På Karolinska har vi valt att fotsätta men vi har blivit mycket strikta med patienturvalet. I princip är det bara män i 40-60 årsåldern, ofta med speciella krav, och med minst normalstort caput som är aktuella. Risken för revision är visat högre för kvinnor och för män med liten caputstorlek. Finns det då något att vinna på BHR över huvud taget? Flera välgjorda studier visar att funktionen och aktivitetsnivån är höger hos patienter med ytersättningsprotes men skillnaderna är inte stora. Kanske ska vi överväga att helt sluta?

Stegvis introduktion

Ja, i eftertankens kraka blekhet borde vi ASRanvändare nog läst Henrik Malchaus avhandling en gång till. Det är farligt att börja använda implantat som på pappret har en överlägsen design. Tyvärr har vi nu upprepat misstaget som gjorts så många gånger tidigare och det beklagar vi. I Sverige har det satts in ca 440 ASR vilket relativt sett är ett litet antal. Bara på COXA kliniken i Tammerfors har man satt in över 1000 ASR, och där har man ett digert arbete framöver med de föranstaltade kontrollerna. Det viktiga för oss i Sverige nu är att alla patienterna som fått ASR protesen informeras och följs upp enligt det noggranna protokollet som användargruppen tagit fram.

PeR WReTenBeRG docent, överläkare, sektionschef, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkommen till höstmöte

11.10.11

Konferenslokal ”Metropolitan Airbus” på Sky City, Arlanda. Programmet startar 13.00.

Fria föredrag, föreläsningar med nya rön om operationssalsventilation samt falldiskussioner.

Anmälan sker genom inbetalning av 200 skr (inkluderar eftermiddagsfika) till: Bankgiro: 357-7483 senast 30.10.

Anmälan om föredrag sker till Andreas Stark senast 30.10. andreas.stark@ds.se

Var goda och anmäl föredrag och er själva så snart som möjligt. Platsantal begränsat.

Mötet är dagen före registermötet, men dit måste ni göra separat anmälan.

Primär knäproteskirurgi – do’s and dont’s

Indikationer för knäplastik, hur gör vi, resultat, komplikationer.

SK-liknande kurs 11-16.3 2012 i Lövånger.

Kursen innehåller föreläsningar, praktiska övningar, falldiskussioner och demonstrationer.

Kursen kostar 8.000 :- och det finns 30 platser. Antagning sker i turordning efter anmälningsdatum. Ytterligare information finns på www.umu.se/dsps/ortopedi/ utbildning.

Anmälan till http://knaproteskurs2012.axaco.se. Anmälan måste ske före 10.11.2011

Kursledning Tore Dalén och Kjell Nilsson, Umeå Universitetssjukhus, 90185 Umeå

Kontaktperson: tore.dalen@orthop. umu.se

Figur 4a. Patient med bilaterala ASR-proteser.

Figur 4b. CT visar pseudotumör som sträcker sig längs psoassenan.

Figur 4c. Patienten reviderad med cementerad Marathon-cup och CLS-stam.

Lägg vikt vid din diagnos!

Changes in the lumbar Spine of Athletes From Supine to the TrueStanding Position in MRI ”Conclusion

www.scanex.se

Limedic AB, box3035, 18303 Täby

Tel:08-7567110 Fax:08-7326938

E-mail: info@limedic.se, sivert.lodesjo@telia.com

The measurement method in supine and true standing position is excellent for depicting the anatomical regions relevant for spinal canal stenosis in healthy indivuduals. Measuring the lumbar lordosis angle in both positions is an important requirement for interpreting the relevant anatomical regions. Of particular importance here is the DSCA and the SDSD”

SPINE Volume 35, Number 9, pp 1002-1007 by Frieder Mauch, MD, Christian Jung, MD, Jochen Huth and Gerhard Baur PhD.

Kapade kroppar i Helsingborg

Kapad kropp kallas en annorlunda fotoutställning på Sundstorget vid Dunkers Kulturhus i Helsingborg med bilder av kända fotografen Elisabeth Ohlson Wallin.

Med en peang klippte Björn M Persson invigningsbandet under överinseende av Wallin och Leif Axelsson, KPA.

Bakom utställningen står också Koa litionen För Amputerade (KFA) och dess drivande ordförande, Leif Axelsson, och det hela finansieras av SOL (Skandinaviska Ortopedtekniska Labora-

Det började med att Leif, som för tio år sedan drabbades av en svår blodförgiftning och

Elisabeths far hade precis blivit amputerad och hon tände snabbt på idén.

Helsingborg

Utställningsplatsen är kanske en slump, men nog ligger det en djup symbolik i att visa storformatsbilder på amputerade i all sin nakenhet framför stadens Kulturhus. Att göra handikappade synliga och delaktiga i samhället och självklart också i kulturen är nämligen utställningens yttersta syfte.

Nu vågar man visa upp sig

Ortopediskt Magasin var med när utställningen invigdes i strilande regn av Björn M Persson, f.d. överläkare och klinikchef på or-

topediska klinken, Helsingborgs lasarett.

I invigningstalet gratulerade han arrangörerna KPA och huvudfinansiären, helsingborgsföretaget SOL ( Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet), till den fina utställningen, som förtjänar all uppmärksamhet.

– För många år sedan, i USA, såg jag en dag en man med protes komma gående på trottoaren iklädd shorts.

–Det vågade man i USA då. Men det hade varit helt otänkbart att någon i Sverige skulle vågat

visa upp sig på det viset. Men nu är tiderna annorlunda och nu vågar man. Den här utställningen hoppas jag ska ytterligare bidra till ett öppnare och tolerantare samhälle.

Med en peang klippte så Björn av det symboliska blågula bandet, och utställningen var officiellt invigd.

Tre procents chans

Runt 2 500 personer amputeras årligen i Sverige och för de allra flesta innebär ingreppet dras-

tiska förändringar av livet. På en av textskyltarna, som finns till varje bild, skriver till exempel gravida Gloria Owusu, 24 år: ”Jag fick skelettcancer för fyra år sen, förutom att ta bort ena benet så opererade de också bort min ena äggstock. Den hade tagit stryk av behandlingen. Läkarna sa att jag bara hade tre procents chans att bli gravid”.

Leif berättade för OM:s utsände att han först trodde att det skulle vara svårt att få folk att ställa upp och låta sig fotograferas.

– Det var tvärtom, vi var tvung-

na att tacka nej till flera som ville vara med.

Mästerliga bilder

–Det visar att folk är stolta och inte ville gömma sina handikapp. Arrangörerna hoppas nu att

Ett nytt alternativ vid mild droppfot där lyftet enkel justeras efter användarens behov.

Fäst öglan i skon Justera lyftet

Smidig och bekväm !

utställningen ska vandra runt till flera platser i landet. Det får vi hoppas, för det är en utställning som verkligen griper tag i åskädaren.

BÖRJe OHLSSOn redaktör Ortopediskt Magasin

Nyanställd projektledare:

Ortopeder i ropet efter lyckade landsomfattande kampanjer

Av Karin Bernhoff

Tönu Saartok är nyanställd projektledare för att arbeta med Folkhälsa och Levnadsvanor. Efter flertalet lyckade landsövergripande projekt som drivits av och med ortopeder, PRISS, ”en rökfri operation”, checklista m.m., verkar ortopeder få fler och fler nationella uppdrag.

Svenska läkaresällskapet (SvLS) ska tillsammans med SOF och SFAM (Svensk Förening för Allmänmedi cin) verka för bättre levnadsvanor hos våra patienter. Man har därför beslutat att anställa en ortoped en dag i veckan som pro jektledare. Bakomliggande faktorer till beslutet kan vara att ortopedin bl. a. drivit antirökkampanjen som fått stort genomslag i landet. Vår möjlighet att påverka patienten till bättre hälsa skall belysas.

Bland ett tiotal meriterade sökande utsåg SOF:s styrelse Tönu Saartok att tillträda tjäns ten den första oktober i år.

OM fick tag i den upptagne Tönu Saartok mellan telefonsamtalen.

Vad ska man kalla dig nu, förutom medi cine doktor?

–Projektledare, kanske? Vi får se vad det blir för titel.

Vad innebär tjänsten?

–Ja, det kanske du vet bättre än jag (skratt)! Vi vet inte riktigt ännu. Det första jag ska göra är att ringa Mats Bauer (VD för SvLS) och fråga vad som förväntas av mig. Vad ska jag åstadkomma? Vem bedömer resultatet? Projektet löper troligen över ett par år.

Tönu Saartok - alltid i telefonen.

Vilka svårigheter ser du?

Erfarenhet från liknande projekt

Vad gör dig lämplig för uppdraget?

–Jag har vissa erfarenhet från liknande projekt. Jag har i SIMF:s (Svensk Idrottsmedicinsk Förening) styrelse varit med i början av arbetet att ta fram FYSS, vilket också var ett multiprofessionellt uppdrag. Nu jobbar jag inom företagshälsovård som ortoped, men har också ett engagemang i primärvård.

–Att uppdraget är lite ”luddigt” just nu. Och som du vet vill vi ortopeder kunna se resultat. Det är alltid svårt med preventivt arbete eftersom ett lyckat resultat är ju en ”Icke-händelse”, det är svårt att mäta.

En minut om hälsa vid varje konsultation

Visioner?

–Kanske att lyckas med att vi i varje konsul-

tation ägnar en minut åt hälsa och levnadsva-

–Parallellen till det jag brukar säga inom idrotten: ägna ett pass om året att prata antidopingfrågor - det lönar sig i längden. I vissa andra länder har man jobbat med liknande frågor länge och jag ska kolla lite på hur de har gjort. Jag har en del idéer.

Kul att man vill ha en ortoped

Vad är dina motiv, statusen eller pengarna? –Pengarna! Haha! Nä, men uppdraget passar väldigt bra ihop med det övriga jag gör just nu. Det finns synergieffekter. Det är också kul och lite överraskande att man vill ha en ortoped! Så detta ska bli väldigt roligt!

Jag antar att vi kommer att höra mer ifrån dig när projektet drar igång. Lycka till!

KARIn BeRnHOFF redaktör Ortopediskt Magasin

Faktaruta Tönu Saartok

Bor: I Visby

Forskning: Med.dr. KI, varit med och handlett 6 doktorander på Idrottsmedicinska sektionen

Jobbar: Just nu inte längre på Visby lasarett utan i företagshälsovård/primärvård, och projektledare på 20% för Levnadsvanor och Hälsofrågor fr.o.m första oktober i år.

Kuriosa: Lagläkare för Svenska Tennislandslaget i Davis Cup, men ”försöker” själv spela golf.

V inspalten

och andra anordningar som han använde för att behandla frakturer. Patienten skulle hållas ren och alkoholhaltiga drycker (vin) ansågs under vissa omständigheter kunna användas vid sårbehandling. Grekland var också tidigt ute med vinproduktion i Europa. Där har tillverkats vin under åtminstone 4000 år. Vinets välgörande effekt som medicin lyftes fram av Homeros och vin (förmodligen utspätt med en försvarlig del vatten) användes regelbundet vid filosofiska diskussioner inte minst av Platon. Intressant nog innehåller den mytologiska berättelsen om Dionysos flera inslag som varnar för överdriven vinkonsumtion, vilket ansågs kunna leda till mani. Enligt grekisk mytologi skall man hålla en ametist i handen för att undvika vinets mer negativa effekter. Stenens namn betyder ”ej förgiftad” .

När grekerna koloniserade stora delar av Medelhavsländerna förde de med sig vinodling till bland annat södra Italien, Frankrike och delar av Spanien. Därmed grundlades många idag välrenommerade vinområden.

Det doftar kåda...

Speciellt för Grekland är ett vitt vin med inslag av kåda, vars doft kan föra tankarna till ett tjärat båthus. Trots att den terpentindoftande tillsatsen från början lär härstamma från den

kiska ortopedkolleger som jag konsulterat angående Retsina avråder från konsumtion av detta vin på grund av risk för efterföljande ”huvudvärk och dålig matsmältning”. Detta till trots tycker jag att dagens retsinaviner kan ha sin charm om man undviker de allra billigaste. Systembolagets Kourtaki (nr 7185) är också en av de få grekiska viner som finns i det ordinarie sortimentet.

Utbildning i Frankrike

För cirka 30 år sedan övertog vinmakare som utbildats i Frankrike produktionsansvaret på vissa vingårdar. Bröderna Nico och Costa Lazaridis har var sitt företag. Nico Lazaridis är kanske vassast även om detta ju är en smaksak. Ett av hans bästa vin heter Magic Mountain. Samma namn används både för ett rött och ett vitt alternativ. Den röda är ett bordeaux liknande vin gjord på Cabernet sauvignon och Cabernet franc. Den vita varianten är gjord på Sauvignon blanc. Tyvärr finns inga av Nicos Lazaridis viner i Sverige, men är man nyfiken på grekisk Sauvignon blanc kan man testa Gerovassiliou (nr 83537).

Costa Lazaridi har varit mer framgångsrik i Sverige. Amethystos Cava (nr 74137) är gjord på Cabernet sauvignon, men den något bil ligare Amethystos tillverkad av tre olika dru

vor (Cabernet Sauvignon, Merlot och den för Grekland unika druvan Agioritiko, nr 82507) anser jag mer prisvärd. Ett riktigt intressant vin med inslag av ceder, mynta och lite oregano. Costa Lazaridis gör också ett vin vid namn Oenetria, som betyder vinlandet, vilket lär syfta på Turkiet. Det finns i två versioner varav jag provat en variant gjord på Syrah och Agioritiko. Kanske ett av de mer prisvärda grekiska viner jag smakat (pris ca 75 kr). Vinet finns på Magasin du Nord i Köpenhamn. Bra grillvin som troligen med behållning kan sparas till nästa säsong. Vinets kvalitet i förhållande till pris talar för att det skulle kunna göra succé för en importör till den svenska marknaden.

Dessutom brottas ju nu Grekland med ekonomiska problem. En sann ortoped vill stödja och räta upp. Vill man ursäkta den ibland höga prisnivån i bolagssortimentet genom att kalla det stödköp, så må väl det vara hänt.

Grekland har många ovanliga och i vissa fall för landet unika druvsorter som till exempel Agioritiko, Xynomavro och Assyrtiko, vilket gör det än mer spännande.

JOHAn KÄRRHOLM

Nu kan du förebygga tromboser effektivare1 med tablett istället för spruta1 med tablett

Xarelto är effektivare än enoxaparin och reducerar signifikant risken för en kombination av symtomatisk VTE och död efter total knä- eller höftledsplastik.1

Xarelto har lika god säkerhetsprofil som enoxaparin avseende blödning.1

Xarelto – en tablett en gång om dagen ges postoperativt, i två veckor efter total knäledsplastik och i fem veckor efter total höftledsplastik.

www.thrombosisadviser.com

Referenser : 1) Eriksson BI et al. J Bone Joint Surg Br. 2009;91:636-44.

Xarelto (rivaroxaban) är ett antikoagulantia ℞ , Ff, (B01 AX06). Indikationer: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik. Sortiment: 10 mg filmdragerade tabletter i kartong med 10, 30 och 100 tabletter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Kliniskt signifikant aktiv blödning. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Hos fl era undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén januari 2011. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

Concept Suture Passer

Simple Solutions for Complex Procedures

Simple

Intuitive one handed design provides an easy to use, time saving passing solution

Secure Active window provides secure transport and retrieval of suture

Versatile

Unique design allows suture to be passed blindly for creative stitch patterns

NMS är den ledande distributören av medicinteknisk utrustning i Nordeuropa. NMS är representerat i Danmark, Sverige, Norge, Finland, England, Irland, Skottland, Baltikum och Island.

Leading the market through Global Technology and Local Knowledge