Anna Stefánsdóttir.
Pelle Gustafson.
Nyheter från PRISS-projektet Som stöd i det kontinuerliga arbetet för att hindra protesinfektioner har rekommendationerna angående riskfaktorer och optimering, antibiotikaprofylax, operationsmiljö, och uppföljning och infektionsregistrering uppdaterats. Uppföljningsmöten planeras runt om i landet under våren 2016. Anna Stefánsdóttir
Överläkare, med dr, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus.
Pelle Gustafson
A
tt förebygga infektioner är ett uppdrag som aldrig kan avslutas. Som stöd i det fortsatta arbetet togs rekommendationer (best practices) fram inom 4 viktiga områden. Dessa har under hösten 2015 reviderats och går att hämta från Löfs hemsida, http://lof.se/patientsakerhet/vara-projekt/ priss/. Dokumentet om riskfaktorer och optimering har bearbetats och innehåller nu 10 konkreta rekommendationer, en sammanfattning av den evidens som går att finna i litteraturen för varje enskilt ämne samt många nya referenser. Vad gäller antibiotikaprofylax rekommenderas som tidigare tre doser cloxacillin 2g som standardprofylax. Det diskuterades om högre dos skulle ges till kraftigt överviktiga patienter men i avsaknad av evidens ges inte en konkret rekommendation. Dokumentet om operationsmiljö innehåller förutom rekommendationer en bra översikt om operationsmiljöns betydelse för uppkomsten av infektioner, och de olika faktorer som tillsammans avgör den mikrobiologiska renheten på salen. I dokumentet om uppföljning och infektionsregistrering poängteras som tidigare behovet av en aktiv kontakt med patienten för att fånga upp tidiga protesinfektioner, och att varje enhet bör ha en egen infektions och komplikationsregistrering. Under våren 2016 planeras uppföljningsmöten runt om i landet och inbjudan har gått till alla verksamhetschefer. Här ges möjlighet för både nya och gamla medarbetare
Chefläkare, docent, Löf
inom alla berörda professioner att ta del av nyheter samt varandras erfarenheter, och förhoppningsvis få inspiration och nya idéer. Anmälningstiden gick ut i januari men än finns möjlighet att vara med och anmälan görs med e-post till priss@lof.se. Löf står för resekostnad för 2 personer från varje klinik. För att kunna utvärdera effekten av PRISS var det viktigt att få fram så exakta uppgifter som möjligt om den verkliga infektionsfrekvensen efter proteskirurgi. Därför gjordes en studie av knappt 50 000 primära höftplastiker utförda i Sverige under åren 2005 - 2008, dvs innan PRISS drog igång. För att fånga även de patienter som enbart behandlades med antibiotika och de som inte rapporterats till registret gjordes en samkörning med läkemedelsregistret och resultaten publicerades i Infection Control and Hospital Epidemiology (Viktor Lindgren et al., 2014; 35(12): 1491–6 ). En upprepning av studien är på gång och kommer att inkludera höftprotesoperationer utförda efter PRISS och knäproteser både före och efter PRISS. För att kunna genomföra dessa studier krävs engagemang från klinikerna, vilka till hösten får en lista över patienter som kan ha haft en infektion för validering. Kontaktpersoner för studierna är från höftprotesregistret Viktor Lindgren (viktor.lindgren@ karolinska.se) och från knäprotesregistret Anna Stefánsdóttir (anna.stefansdottir@med.lu.se).
PRISS-projektet är en del av Löfs skadeförebyggande arbete. Under åren 2009 till 2012 deltog samtliga enheter som utför primär höft- och knäproteskirurgi i projektet, som på ett tvärprofessionellt sätt involverade ett stort antal medarbetare. Att helt sätta stopp för protesinfektioner ansågs inte realistiskt – trots det något kaxiga namnet PRotesrelaterade Infektioner Ska Stoppas, och det mål som sattes var att halvera förekomsten av djup infektion efter primär höft- och knäproteskirurgi.
Ortopediskt Magasin 1/2016
45