Ortopedisk Magasin nr 3 2018

Ortopediskt magasin

nummer 3/2018 grundad 1979 Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.

Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/år; vecka 12, 24, 41 och 52.

Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare: Professor Magnus Karlsson, Ordförande Svensk Ortopedisk Förening Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post: sofkansli@ortopedi.se Redaktion: Redaktör: Specialistläkare Erik Lind, e-post: redaktionen@ortopedi.se Redaktionschef: Linda Linnskog Rudh, 0707-46 70 47, e-post: redaktionen@ortopedi.se Manuskript skickas till e-postadressen ovan.

Redaktionsadress: Ortopediskt Magasin, SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post: sofkansli@ortopedi.se.

Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se Prenumeration: 4 nr 150:- per år för medlemmar. Övriga 250:- per år i Sverige. Övriga länder: 280:- per år.

Prenumeration SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post: sofkansli@ortopedi.se Prenumeration SOIF, e-post: sekreterare@soif.se Annonser: För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser: Erik Lind, i första hand e-post: annons@ortopedi.se.

Telefon: 08-550 390 50 vid brådskande ärenden.

Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning.

Lämning av annonsmaterial senast tre veckor innan respektive utgivning.

Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.

Upplaga: 2.000 ex.

Tryck: Billes, Göteborg. Nr 3, 2018. ISSN 0349-733X. Omslagsbild: Den glada lilla killen på omslaget heter Mons Rösch och var i särklass den yngste deltagaren på SOF i Karlstad. Mons mamma Maija Rösch är ST-läkare på Ortopeden och pappa Jonas Rösch är ST-läkare på Barn på Centralsjukhuset i Karlstad.

Foto: Peter Chakraborty.

Ortopediskt Magasin 4/2017

7

Ledare MAGNUS KARLSSON

Lång, het sommar Den svenska sommaren 2018

Den klassiska filmtiteln “Lång Het Sommar”, hämtad från filmen 1958 med bl.a. Paul Newman och Joanne Woodward, skulle lika väl kunna beskriva sommaren som gick. Sommaren 2018 kommer av många bli ihågkommen som sommaren där det svenska VM-laget i fotboll, utan fixstjärnor, väckte minnen från VM-laget som 1994 ”grävde guld i USA”. Men de flesta kommer även minnas sommaren 2018 som en period med extrem torka, rekordvärme, missväxt och brinnande skogar. Ja, det har legat en apokalyptisk känsla över den glödande solen på en ständigt molnfri himmel. Sedan 1900-talets början har medeltemperaturen höjts med nästan en grad. De närmaste 20 åren beräknas den stiga med lika mycket till. I dag är väl allt fler överens om att detta beror på vår miljöpåverkan som lett till en växthuseffekt, något som väcker oroande frågor hur framtiden ska gestalta sig för våra barn.

Och värmen medför även omedelbara problem. Inte bara för bönderna och djurbesättningarna. Sålunda kunde vi den 29 juni läsa i Expressen att det är ont om koldioxid i stora delar av Europa, med farhågor att bristen ska slå mot produktionen av läsk och öl i Norden och Storbritannien. På grund av bristsituationen deklarerade det svenska gasföretaget Aga “force majeure”. Den hotande bristen på kylda drycker skulle alltså bero på vädret!

Utredningen ”Träning ger färdighet”

Under våra ledigheter dök det även upp problem för sjukvården.

Och detta utöver de årliga återkommande överbeläggningsproblemen. I min förra ledarspalt i OM, diskuterades den statliga utredningen »Träning ger färdighet« (SOU 2015:98). I november 2015 blev man färdig med betänkandet. Förslaget processades sedan på regeringskansliet, där den slutligen landade i propositionen ”En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården”. Denna proposition antogs av riksdagen den 8 mars i år, för att ersätta systemet med rikssjukvård och den nationella nivåstruktureringen av cancervården. Man kom då fram till att vid omhändertagandet av den högspecialiserade vården, bör omkring 5% av alla diagnoser och sjukdomar centraliseras. Minst två och max 5 sjukhus i Sverige ska ansvara för ovanliga och komplexa fall. Centraliseringsbeslutet är alltså taget. Det kan vi inte påverka.

4 Ortopediskt Magasin 3/2018

Målet med förslaget rörande kirurgiska åkommor är att verksamheten på de ställen som får tummen upp ska uppnå större operativ volym. Den förändring som föreslås kräver dock eftertanke. Vad innebär volym och vilka risker, för i dag fungerande verksamheter, kan centralisering medföra? I SOF har vi därför tidigt flaggat för att vi inom professionen vill vara med och genomlysa dessa frågor, detta för att skaffa ett stabilt underlag vid beslut om framtida uppdelning av vården.

SVT:s program ”Dokument inifrån”

Efter två program i SVT1 ändrades debattnivån. De skäl och de bakgrundsfakta som redovisades i SVT:s ”Dokument inifrån”, när programmet i två avsnitt 2/5 och 9/5 granskade utredningsbetänkandet, redovisade skrämmande brister. Frågan förvandlades då till sjukvårdens nu kanske hetaste potatis. Väl i nivå med den kritik som NKS erhåller. Professor Måns Rosens utredning och konklusioner fick tung och nedgörande kritik, såväl rörande hur data tolkats, bristen på utvärdering av sekundära effekter av centralisering, samt negligeringen av hur akutkompetensen på mindre ställen ska bibehållas.

Synpunkter Svenskt Kirurgiskt Råd

Även inom Svenskt Kirurgisk Råd (SKR), ett nätverk bestående av samtliga opererande professionsföreningar och Svensk förening för anestesi och intensivvård, växte oron. Därför samlades rådet strax före semestrarna för en gemensam debattartikel, där SKR underströk att patientsäkerheten alltid måste ha högsta prioritet. SKR är inte omedvetna om att det finns ett samband mellan ”volym” och kvalitet (http:// www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/05/Selektiv-nivastrukturering-av-svensk-kirurgi-behovs/ och https://www. dagensmedicin.se/artiklar/2018/05/31/koncentration-av-kirurgi-vid-aggstockscancer-raddar-liv/). ”Volym” är dock bara en av flera viktiga parametrar av betydelse för patientnyttan.

Hur ”volym” beräknas är också av central betydelse. En sådan värdering kräver professionernas kunskap för att bli korrekt.

Att enbart räkna diagnos- och operationskoder ger en missvisande bild. Lika viktigt, som att kunna utföra ett ingrepp med hög kvalitet, är att kunna besluta om och hur en operation ska utföras.

Innehåll

Denna kompetens måste tas med i diskussionerna om ”volym”, för att patienterna ska kunna erbjudas rätt vårdinsatser.

Påverkan på klinisk verksamhet

Beräkningarna i SOU 2015:98, avseende genom nivåstrukturering 500 sparade liv per år, bör ifrågasättas. Centraliseringar medför risk för påverkan av akutsjukvårdens kvalitet. Hur ska den operativa bredden bibehållas på mindre ställen, om ett stort antal ingrepp försvinner? Kan en centralisering medföra försämrad akutsjukvård med ökad mortalitet som följd? Utvärdering av effekter på akutsjukvården borde därför ingå i centraliseringsutredningen.

Koncentration av tung cancerkirurgi, utan att tillräckliga operationsresurser säkrats, har medfört längre väntetider och undanträngningseffekter för andra patientgrupper. En tydlig effekt på redan genomförd centralisering är försämrad tillgänglighet.

Samarbeten mellan specialiteter kommer också att påverkas av en centraliseringsprocess. Som ett exempel kan nämnas cancerutredningar inom standardiserade vårdförlopp (SVF). Även dylika effekter bör belysas.

Med det underlag till centraliseringsbeslutet som SVT redovisade, föreligger misstankar att beslut inom landsting, regioner och Socialstyrelsen kan ha tagits med bristfälliga underlag. Innan nya beslut fattas, bör dessa farhågor undanskaffas, så att en ogenomtänkt nivåstrukturering inte medför förlust av fler liv än de som eventuellt kan vinnas med centralisering.

Påverkan på utbildning

Den redan utförda centraliseringen har även fått konsekvenser för utbildningen. En otillräckligt genomarbetad nivåstrukturering riskerar att medföra ytterligare påverkan på utbildningssituationen. Hur ska den långsiktiga kompetensförsörjningen inom ett flertal professioner inom den peri-operativa vården ske, om bredden försvinner. SKR förordar därför även risk- och konsekvensanalys avseende utbildningseffekterna, innan ytterligare centraliseringsbeslut fattas.

Nationella programområden och kunskapsstyrning

Från och med 2018-07-01 träder en ny lagstiftning i kraft.

Socialstyrelsen kommer då ansvara för ”nationellt högspecialiserad vård”. Socialstyrelsen avser då använda de av landsting och regioner utsedda ”Nationella programområdena” inom ”Kunskapsstyrning”, trots att dessa utsetts för andra uppdrag än nivåstrukturering. I flera av dessa programområden saknas kompetens från berörda opererande specialiteter, men även inom anestesi och intensivvård. Vi ställer oss därför tveksamma till om dessa programråd kan ge Socialstyrelsens generaldirektör bästa möjliga underlag för beslut avseende nationell nivåstrukturering

Erbjudande från Svenskt Kirurgiskt Råd

Svensk hälso- och sjukvård håller enligt internationella studier hög klass. Den fortsatta nivåstruktureringen bör därför föregås av en nationell utredning innefattande risk- och konsekvensanalys av akutsjukvården och andra för helheten viktiga samband.

Vi bör i dagens trängda sjukvård inte riskera att en otillräcklig belysning av centraliseringen raserar väl fungerande enheter. Via SKR erbjuder samtliga ingående professioner därför Socialstyrelsen, och ansvariga för landstingens och regionernas kunskapsstyrning, samarbete med att nominera lämpliga personer, med kompetens och professionell legitimitet, för att säkra kvaliteten i det fortsatta arbetet i programråd och sakkunniggrupper. Vi har ju alla ett gemensamt mål. Att med förnuftig centralisering skapa en genomtänkt grund för förbättrad svensk hälso- och sjukvård.

nr.3 4 Ledare 7-41 Tema: Ortopediveckan i Karlstad

- Får man göra som man vill - om patientsäkerhet - E-hälsa - Främre korsbandsskada - Precisionsortopedi - Det finns ingen gräns - patientberättelse - Implantatassocierade infektioner - Fotsession - Ortopedmilen - Öppning av Ortopediveckan - Banketten - Sponsorerna - Ortopedexamen - Intervju med Ortopediveckans fotograf - Epiphysen på Ortopediveckan - Årsmötet, årets avhandling och ny hedersledamot - Professors- och verksamhetschefsmötet - Tankar efter Ortopediveckan - Välkommen til Norrköping 2019

42 Ny ortopedisk lärobok får pris 43 Recension av den prisade läroboken 44 NOF i Reykjavik 45 EFORT i Barcelona 46 Studiebesök på Royal Derby Hospital 47 Till minne av Erland Lysell 48 SOF-nytt 50 Fallskador hos äldre 51 SOF:s nya medlemmar 52 SOIF-nytt 54 Pelles säkerhetshörna 56 Pompe

Magnus Karlsson

ansvarig utgivare och ordförande Svensk Ortopedisk Förening

58 Vinspalten Ortopediskt Magasin 3/2018

5

APTUSŽ Ulna Shortening System 2.5 Rotation-proof with guided compression Precise and finely adjustable saw guide (2 – 8 mm) Controlled compression by using the spindle Osteotomy performed with the plate in position due to a recess on the plate

www.anatomica.se

www.medartis.com

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

Tema:

Ortopediveckan i Karlstad

Möteslokalen Karlstad CCC

“Ack Värmeland du sköna, du härliga land”, vill man smått utbrista efter årets Ortopedivecka i Karlstad. Det här är sannerligen ett SOF-möte vi kommer att minnas med välbehag!

Ortopediveckan 2018, med temat “Ortopedi i framtiden” serverade ett både brett och djupt program.

Det var dessutom ett möte som tillgodosåg flera olika yrkeskategorier inom ortopedin. Totalt blev det 1000 personer som deltog i Ortopediveckan 2018 - mäktigt!

I år tog Ortopediveckan lite extra sikte på de yngre kollegorna; ST-läkare och nyblivna specialister. Genom Ortopedexamen, kurser som uppfyller delmål i ST samt med handfasta, praktiskt inriktade kurser underströks den ambitionen. Med nya programinslag som bilddiagnostik och e-hälsa ville man dessutom ta mötet in i den digitaliserade framtiden.

Veckan gav stora möjligheter att knyta kontakter med både svenska och utländska föreläsare och deltagare, både under vetenskaplig programtid men även under kvällstid där ett rikt socialt program stod till buds.

Ett stort och varmt tack till Karlstadsarrangörerna som verkligen lyckades med konststycket att sätta ihop en Ortopedivecka som hade extra allt!

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

FÅR MAN GÖRA SOM MAN VILL?

Fr.v. Per Wretenberg, Birgitta Lagerkvist, Richard Wallensten, och Ewald Ornstein.

Med professor Per Wretenberg som moderator borrade Richard Wallensten, Birgitta Lagerkvist och Ewald Ornstein djupt i frågan under en session på SOF i Karlstad.

pektiv, men framförallt för den enskilda patienten. Vi måste rimligen bli bättre på att kontrollera och styra vården efter den evidens som faktiskt finns. Varför opereras 90% av axelfrakturerna på Danderyd med protes medan Kalmar endast protes-ersätter 10%?

sköterskorna att det var det andra knäet som skulle artroskoperas.

å de ekonomiska ramarna för sjukvården blir smalare och kraven på evidensbaserad vård hela tiden ökar måste man ställa frågan om en enskild ortoped får göra som han/hon vill då det gäller behandlingar av patienter.

Richard Wallensten, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset menar att han under sina 51 år som läkare aldrig har känt att han inte har fått göra som han vill. Betyder det då att yrket är oreglerat. Nej, självklart inte. Juridiken och lagarna finns, men de ger tolkningsutrymme.

Men hon hade en bra verksamhetschef och chefläkare. De hjälpte henne under utredningen, som kom fram till att patienten hade tillfogats en vårdskada.

D

De senaste två åren har det funnits flera uppmärksammade situationer i ortoped-Sverige där man kraftigt kan ifrågasätta var gränsen går. Det rör sig om ”Skövdefallet” där man använt externfixation på ett sätt som IVO kritiserat. Dessutom ”fallet Elisabethsjukhuset” där en enskild ortoped utfört ett stort antal höftartroskopier, som väckt frågor.

Båda dessa fall har beklagligt nog resulterat i vårdskador. Med detta som bakgrund är det rimligt att fundera över vad man som enskild ortoped får göra i sin yrkesutövning och detta var enligt Per Wretenberg bakgrunden till symposiet. Han menade att vi nu måste börja ta denna fråga på största allvar, dels ur ett samhälles ekonomiskt pers8 Ortopediskt Magasin 3/2018

Kommunikationen är fundamental, säger Richard Wallensten. Röntgenronden är ett bra forum för intern kontroll, medan myndigheter och lagar utgör den externa kontrollen. Han gick igenom de lagar och myndigheter som reglerar läkarens verksamhet. Se ruta.

Birgitta Lagerkvist, chefläkare på Hallands sjukhus, delade med sig av en tidig erfarenhet. I början av sin läkarbana blev hon Lex Maria-anmäld efter att ha artroskoperat en patient i fel knä.

Som alltid när det går riktigt illa så var det fel i fler steg. Rätt knä var markerat från början, men i och med ett sköterskebyte och en operation som Birgitta gjorde emellan uppfattade de nya

– Jag dubbelkollade inte utan opererade fel knä. Hela ansvaret var mitt och väldigt mycket brast hos mig, säger Birgitta.

– Anmälan är en liten del, den har egentligen inget egenvärde. Det är utredningen som är det viktiga och de stora varför-frågorna. Vad kan vi göra för att minimera risken för att det ska hända igen, säger Brigitta.

Det här är den typen av fel som alla läkare kan göra, dvs. något går fel i processen. När detta inträffar finns kontrollsystem som är till för att i första hand utreda varför det hände och hur man ska agera för att det inte ska hända igen.

Birgitta betonar vikten av att ha ett klinikforum som tar upp olika fall och visar på de goda exemplen. Det är viktigt att dela med sig och våga. Bäst är när man visar att man själv också gör fel, hur detta har hanterats och vad man gjort för att minimera risken att det händer igen.

Birgitta menar att ett större problem är riskindivider på en klinik, alltså kollegor som inte följer de riktlinjer för behandling som finns. Hur ska en sådan kollega hanteras?

Tyvärr är det inte ovanligt att chefer på olika nivåer har svårt att hantera riskindivider, vilket i förlängningen betyder att individen får ”hålla på” med sina behandlingsmetoder, även om man vet att det inte är rätt.

Birgitta, som även har varit verksamhetschef, berättade om en situation som hon fick hantera. Det rörde sig om en ortoped som bedrev behandling helt utanför ramen ”vetenskap och beprövad erfarenhet” och som hon kände att hon måste stoppa. När hon gick igenom journalerna (som senare granskats av LÖF) såg hon ett stort antal vårdskador. Hon häpnade inför det faktum att kollegan fått hålla på ostört så länge. Det var en extremt jobbig situation att ta tag i och reda ut missförhållandena i, något som den tidigare chefen således backat från.

Situationen som Birgitta beskriver visar på att tydligt dilemma. Det är lättare att låta det fortgå än att ta tag i problemet. Den kollega som hon agerade mot blev senare avstängd och ett stort antal vårdskador bekräftades av LÖF. – Det finns inom läkarkåren en skyddande kultur, som tyvärr kan bli väldigt skadlig för våra patienter menar Birgitta. Hon betonade också vikten av att alla medarbetare känner till att man alltid kan kontakta chefläkaren vid en här typen av problematik. Chefläkaren är verksamhetens stöd, och det är ofta lättare för honom/henne att agera i en sådan här situation, eftersom chefläkaren är mer oberoende.

också upp till kraven för traumasjukhus kategori 1.

Varför visade då Ewald på detta? Jo, han menar att i en verksamhet under stark utveckling får man inte glömma bort att hantera enskilda individer.

Det är individerna som bygger upp helheten och särskilt i en verksamhet i förändring blir detta tydligt. Han redogjorde för en modell för att analysera om en enskild individs verksamhet faller utanför ramarna, och om en sådan situation identifieras, hur man då kan sätta in en åtgärdsplan. Han menade att när man agerar på detta sätt och i rimlig tid, blir man förvånad över hur positivt det tas emot av medarbetaren.

Det viktiga är att man poängterar att man gör det både för kollegans och verksamhetens skull. Ewald Ornstein var också mycket tydlig med att framhålla att verksamhetschefen har fullt mandat att bestämma vilken behandling som får och bör ges, och vilken som inte ska användas. Åtgärdsplan för kollegor som behöver styras upp: – – – – –

Fortbildning under handledning Uppdatering till modern ortopedi Omdömesträning Facklig information Kommunikationsplan

Symposiet avslutades med en allmän diskussion och det framkom i auditoriet en vilja att jobba vidare med frågan ”Vad får en ortoped göra?”. Under hösten startar också ett stort nationellt projekt i syfte att få fram mer tydliga riktlinjer för evidensbaserade behandlingsstrategier och krav på att följa dessa.

Hälso- och sjukvårdslagen från 2017 Den säger att man ska ge säker och ändamålsenlig vård som dessutom ska utföras evidensbaserat. Resurser ska disponeras så effektivt som möjligt och ansvaret ligger hos verksamhetschefen samt att de anställda läkarna ska lyda. Lagen säger att det krävs uppsåt och det är extremt ovanligt att man åtalas.

Patientlagen från 2014 Hanterar Culpa (skuld). Man ska som läkare ge patienten information om risker, vilket då ger ett informerat samtycke. Utomlands får patienter alltid skriva på papper, vilket är en tung administrativ börda för läkarna.

Så har vi det inte i Sverige.

Patientsäkerhetslagen från 2010, även kallad Kvacksalverilagen Ska förebygga vårdskador. Enligt patiensäkerhetslagen är man skyldig att arbeta patientsäkert. Man har en utredningsskyldighet och måste arbeta med att identifiera risker.

Patientskadelagen från 1996 Tar upp vad en vårdskada är och vad som ersätts. Ingen skuldprövning.

MYNDIGHETER SOM SYNAR HUR LAGARNA EFTERLEVS IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg Hit anmäls fel i vården. IVO utreder och kommer med kritik. Ärenden gäller en enskild individ, men man tittar också på arbetsplatsen som helhet. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig.

HSAN, Hälso & Sjukvårdens Ansvarsnämnd IVO anmäler vidare till HSAN som kan utfärda erinran eller varning.

HSAN har hand om legitimering och prövotid.

Under sessionen fick vi även lyssna till Ewald Ornstein, verksamhetschef vid ortopediska kliniken på Region Örebro län. Han tillträde samtidigt som Per Wretenberg och deras uppgift var tydligt preciserad av politikerna i länet. De utarbetade en plan för att:

SoS, Socialstyrelsen Allmänna råd och föreskrifter.

– Få igång den kliniska forskningen – Lösa tillgängligheten – Förbättra kvaliteten Tillgängligheten som var i botten på Sverigestatistiken 2016 är löst och Region Örebro Län uppfyller nu vårdgarantin på tre månader och man opererar också ett stort antal utomläns patienter. Man har också en etablerad och stabil forskning med ett flertal doktorander och en testbäddsverksamhet med industrisamarbeten. Man lever nu

FÖLJANDE FYRA LAGAR REGLERAR LÄKARENS VERKSAMHET

PRIORITERINGSRÅDET

Linda Linnskog Rudh

Redaktionschef Ortopediskt Magasin

För att undvika att nya implantat och metoder börjar användas utan tillräcklig evidens finns Prioriteringsrådet. Läkaren skickar in en beskrivning av vad han/hon vill göra.

Rådet kan avslå ansökan och istället initiera en forskningsserie för ett ordnat införande på sikt.

Ortopediskt Magasin 3/2018 9

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

E-HÄLSA Trots lite olust inför fenomen som olika former av virtuella patientmöten och online-doktorer valde jag att gå utanför min bekvämlighetszon och uppdatera mig i e-hälsa.

P

LEIF DAHLBERG.

PATRIK SUNDSTRÖM.

atrik Sundström, e-hälsostrateg, SKL, och professor Leif Dahlberg, Lund, var engagerade föreläsare. Patrik inledde med positiva uppgifter om den ökande medellivslängden. Denna kan dock beräknas öka behovet av sjukvård, något som uppskattas kräva en skattehöjning med 13 kr/100 kr fram till 2050! Därefter beskrev han de senaste årens explosionsartade teknikutveckling inom IT. En utveckling som helt ritat om kartan för hela branscher, såsom telekom – smarta telefoner och plattor, e-tidningar (nu även ACTA) och e-böcker, musik som Spotify, och postorderförsäljning t ex AliBaba och Amazone.

Exemplen är otaliga. Allt detta har skett på mindre än tio år. Utvecklingen har stor potential att påverka även sjukvården. Efterfrågan på sjukvård kommer att förändras: När? Omedelbart; Var? Där jag befinner mig; Hur? Via smarta telefoner. Det innebär be-

10 Ortopediskt Magasin 3/2018

Foto: Istock.

sparingsmöjligheter men kommer med stor sannolikhet att förändra våra arbetsvillkor som doktorer och sjukvårdspersonal.

Omedelbara impulser av alla de slag kan idag tillfredsställas genom olika ”appar” på telefonen. Betänk hur ofta nedböjda huvuden ses blicka ned på telefoner. Tekniken som kan omdana även vår verksamhet finns, t ex elektronisk patientjournal och ”Läs Din journal på nätet”, men än har den inte slagit till med full kraft inom hälso- och sjukvården. Redan nu finns online-läkare beredda att ge omedelbar tillgänglighet till medicinsk konsultation utan fysiskt patientmöte. Den konsultationen är dock inte gratis. Inte för patienten och ännu mindre för skattebetalarna och kvaliteten är obekant.

Men patienterna efterfrågar denna tillgänglighet (96% nöjda) kanhända enligt devisen: ”Hellre fort och fel än långsamt och rätt”(?). Sedan kan professionen/vårdgivarna/skattebetalarna ha olika uppfattningar om och hur dessa behov ska tillfredsställas. Kvar står dock att nuvarande tillgänglighet är otillräcklig.

Beräkningar från USA visar att de kroniska sjukdomarna tar 80% av sjukvårdsresurserna. E-hälsa kan och erbjuder redan möjligheter för patienter att bli bättre informerade, mer delaktiga, och ansvarstagande för den egna hälsan. Leif Dahlberg berättade om att livslånga kroniska sjukdomar såsom diabetes, metabolt syndrom, hypertoni och artros är exempel där detta utnyttjas. Rätt använda appar kan t ex förflytta upp till 60% av diabetes typ 2-patienter till normoglukemi.

Capio har online-läkare, Capio Go (250 kr/konsultation), och driver många vårdcentraler, enligt uppgift hälften av alla vårdcentraler i Skåneregion, har egna laboratorier, använder patientbesök till att beräkna algoritmer för att effektivisera vården med trolig avsikt att styra sina patienter till egna vårdinrättningar/sjukhus för kirurgi. Capio Go vann Dagens Medicins ”Digital vårdförnyare”-pris 2018, se https://capio.se/ capio-go/.

IT kommer att påverka hälso- och sjukvården dramatiskt och ändra vårt sätt arbeta, oklart hur. Läkare kommer i framtiden att få se sitt informationsövertag minska då facklitteratur och tidskrifter relativt billigt blir tillgängliga via smarttelefoner och alla kan bli sin egen doktor. Vissa typer av arbetsuppgifter kommer att försvinna, andra tillkomma. Här finns de klassiska begreppen hot och möjligheter, både för patienter och sjukvårdspersonal/doktorer. Men det kommer bli annorlunda.

Kommer de offentliga arbetsgivarna i SKL i framtiden kunna konkurrera med de kommersiella intressenterna med att erbjuda tillgänglig vård med hög kvalitet till en för skattebetalarna acceptabel kostnad? Hur kommer vår framtida arbetsmarknad se ut?

Hans Mallmin

Professor Akademiska sjukhuset, Uppsala

Som ortoped kommer du finnas nära våra soldater eller vara en viktig del i ett operationslag på en camp.

Foto: Anna Norén/Försvarsmakten.

VÅRA SOLDATER OCH SJÖMÄN HAR RÄTT TILL KVALIFICERAD SJUKVÅRD. NU SÖKERVAR VI BLAND ANNAT KIRURGER OAVSETT DE BEFINNER SIG. Varje soldat och sjöman är beredd att ge det yttersta, sitt eget liv. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt.

Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag.

Som ortoped arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats.

Vi söker dig som är eller snart blir specialist i ortopedi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med en god fysik och vara beredd att tjänstgöra nationellt eller internationellt under en begränsad tid vid ett förband. Du behöver inte ha en tidigare militär utbildning – du får den utbildning du behöver. Även kvalificerade medicinska utbildningar.

Frågor? Du kan ringa oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se.

Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Tjänster läggs ut löpande på forsvarsmakten.se/ledigajobb.

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

MODERNT OMHÄNDERTAGANDE VID

FRÄMRE KORSBANDSSKADA En aktiv patient med krav på god knäfunktion som söker med hemartros efter ett knätrauma ska utredas för att klarlägga orsaken till hemartrosen.

D

etta blev slutsatsen vid ett välbesökt symposium om modernt omhändertagande vid knädistorsion och främre korsbandsskada.

Hemartros i knäleden är ett tecken på en allvarlig knäskada, den vanligaste orsaken till hemartros är en skada på det främre korsbandet och därefter kommer luxation av patella. Ett pågående doktorandprojekt (Osama Omar, SÖS, Stockholm) på LÖF data visar att dessa patienter ofta behandlas styvmoderligt med konsekvensen att patienten drabbas av nya vikningsepisoder och undvikbara följdskador på menisk och brosk vilket medför merinvaliditet.

Det redogjordes för lokala rutiner på olika sjukhus för att fånga upp dessa patienter. På Södersjukhuset och Capio Artro Clinic görs en subakut MRT och därefter tidig bedömning av specialist i ortopedi med intresse artroskopi och idrottsskador. Detta motiveras med att patienten snabbt får en korrekt diagnos och att behandlingen tidigt kan inriktas mot de skador som noteras samt att onödiga diagnostiska artroskopier undviks.

I Stockholm är tillgången till MRT god och Anders Stålman visade en utvärdering av ett vårdprogram på Karolinska Sjukhuset, Huddinge där tidig MRT gjorde att fler patienter fick korrekt diagnos, tre gånger snabbare samt att en aktiv handläggning bättre fångade upp patienterna med en allvarlig knäskada. KaIle Eriksson menar

12 Ortopediskt Magasin 3/2018

att ”rätt från början” ger en bättre patientsäkerhet.

I Skåne, Karlstad och Göteborg är tillgången till MRT sämre. I Göteborg har man som rutin att alla patienter med hemartros och/eller misstänkt laxitet samt låsningproblem bokas till ett tidigt återbesök på idrottssektionen alternativt först triageras av sjukgymnast.

På Skånes Universitetssjukhus uppskattar man att det kommer 120 knädistorsioner per månad vilket motsvarar 411/100000 invånare och år.

De med hemartros bokas till idrottssektionen på ett tidigt återbesök, vilket motsvarar ca 50%. Bedömningen bygger i stor utsträckning på anamnes och status, MRT utförs inte rutinmässigt.

I Karlstad har en ”knädispensär” startats där knän med hemartros och blank röntgen bokas till korsbandskirurg inom 2-3 veckor. Såsom i Malmö baseras bedömningen i hög utsträckning på anamnes och status och MRT utförs sällan i akutskedet.

Anders Stålman fortsatte med en föreläsning om mer generellt synsätt på modernt omhändertagande vid en främre korsbandsskada. Tonvikten var vikten av en aktiv handläggning av dessa patienter för att utröna vilka som kan behöva en rekonstruktion. Här är ett gott samarbete med duktiga sjukgymnaster av stort värde. Det är viktigt att med god rehab, information och ibland rekonstruktion undvika ytterligare vikningsepisoder. Risken för följdskador på menisk och brosk är annars stor. En meniskresektion är den enskilt viktigaste prediktorn för artros efter en främre korsbandsskada och det finns även belägg för att påstå att risken för artros är mycket liten vid solitär korsbandsskada utan meniskskada.

Det är även av stor vikt att bevara menisken vid kirurgi. Det är allvarligt att det finns stora regionala skillnader i hur många menisker som sys, på flera ställen 0% och andra upp emot 25%.

En menisk läker bättre om den sys i samma seans som korsbandsrekonstruktionen vilket bör beaktas.

Forskning av Dr Riccardo Cristiani på Karolinska och Artro Clinic visar att meniskresektion vid korsbandsskada eller rekonstruktion medför ökad postoperativ laxitet och att menisksutur återställer laxitet jämförbart med en icke meniskresecerad patient.

Frågan om vem som ska ha en ACLrekonstruktion är komplex och beror på aktivitetsgrad, upplevd instabilitet samt motivation och livssituation. Något enkelt svar kan inte ges och någon säker algoritm för att välja rätt patienter existerar ej.

I det svenska korsbandsregistret noteras att det i snitt är knappt 400 dagar mellan skada och rekonstruktion.

Det får anses tveksamt om detta är förenat med ett bra omhändertagande.

Utdrag ur Capio Artro Clinics lokala databas visar att om rekonstruktionen görs >12 månader efter skadan är förekomsten av brosk- och meniskskada mer än fördubblad samt att dessa patienter med kronisk korsbandsinsufficiens inte får lika bra sagitell stabilitet mätt med KT1000 postoperativt. Artro clinics data visar vidare att postoperativ muskelfunktion (biodex, enbenshopp) försämras med tiden mellan skada och rekonstruktion.

Slutsatsen är att vi måste bli bättre på att identifiera de patienter som behöver en korsbandsrekonstruktion och göra rekonstruktionen tidigare. Sist

berördes frågan om graftval vid rekonstruktionen. I Sverige utförs över 90% av korsbandsrekonstruktionerna med hamstringsgraft. Det finns gott om studier som visar ökad revisionsrisk vid rekonstruktion med hamstring jämfört med patellarsenegraft och Dr Cristiani vid Artro Clinic visar att hamstringsgraft är en stark riskfaktor för bestående laxitet efter rekonstruktionen.

I korsbandsregistret kan noteras att bara en tredjedel av klinikerna i Sverige alls använder patellarsenegraft vid primär rekonstruktion samt att endast två kliniken gör mer än 10 primära rekonstruktioner med patellarsena. Det finns starka belägg för att vi i högre utsträckning ska överväga patellarsenegraft hos vissa patientgrupper såsom de med identiferad högre risk för re-ruptur; unga patienter, kvinnor, hög aktivitetsnivå i pivoterande idrott.

En knädistorsion med hemartros indikerar en allvarlig knäskada och det är viktigt med en aktiv handläggning för att undvika följdskador. MRT ger en snabb diagnos men tillgången till MRT varierar i landet och viktigare är att patienten får en tidig bedömning av en ortopedkollega med intresse och erfarenhet av denna patientgrupp. Vi måste vara mer aktiva i vår handläggning av dessa patienter och bli bättre på att identifiera de som behöver en korsbandsrekonstruktion.

Menisker ska bevaras i större utsträckning och i Sverige bör en större andel av våra patienter sannolikt rekonstrueras med patellarsenegraft eller möjligen quadricepssenegraft.

Medverkande:

Karl Eriksson Paul Neuman Kristian Samuelsson Magnus Forssberg Anders Stålman

Anders Stålman

Med Dr. Överläkare Capio Artro Clinic, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning

En ny delförening bildad på SOF

Foto: Anna Pappas.

Under SOF-mötet i Karlstad togs beslut om att bilda Svenska Artroskopiföreningen. Visserligen har artroskopi som operationsteknik alltid haft en viktig plats inom ortopedin i Sverige och under SOF-dagarna, men ett samlat organ har inte funnits tidigare.

Truike Thien, som arbetar till vardags på Capio Lundby i Göteborg, har blivit utsedd till den första ordförande till Artroskopiföreningen. Med stöd av ett flertal kända namn inom den svenska ortopedin har hon fått i uppgift att starta upp och organisera föreningen som siktar på att bli en delförening inom SOF. Svenska Artroskopiföreningens styrelse: Truike Thien, Ordförande Mikael Sansone, Vice-Ordförande Magnus Forssblad, Kassör Paul Neuman, Sekreterare Utöver dessa finns en handfull suppleanter: Matts Brittberg, Kalle Eriksson, Håkan Gauffin, Jón Karlsson och Magnus Ödquist.

Föreningen har som avsikt att vara en gemensam röst inom SOF för allt relaterat till den artroskopiska åtgärden av diagnoser kring knäleden. Fokus kommer till en början att ligga på såväl utbildning (främst ST) som konsensus kring behandlingsmetoder.

Blockader på barn Christian Bergek, narkosläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus, föreläste på symposiet om smärtlindring till barn. Han propagerade för att vi hos barn bör använda regionalanastesi mycket mer än idag.

Alla blockader som används till vuxna kan också användas till barn, möjligen med undantag av Foto: IStock. spinalanestsi, som hos barn har kortare duration än hos vuxna. Blockader kan ge tidsvinst om rätt logistik finns. De kan också användas på akuten, t ex intersqualen vid axelledsluxation. Blockader sparar opioider vilket minskar risken för andningspåverkan och risken för tillvänjning. Blockader har få komplikationer, och inga allvarliga. Perifera blockader är säkrare än centrala. Om blockaden läggs på sövt barn är risken för komplikationer mindre än om barnet är vaket. Man använder lägre koncentrationer/svagare lösningar än till vuxna, då analgesi, inte anestesi eftersträvas.

Christian Bergek avslutade med rådet att skaffa en allierad på narkoskliniken och snacka ihop er!

Anna Apelqvist

Överläkare Ortopediska kliniken, Kristianstad Ortopediskt Magasin 3/2018 13

Dictus Flex

Dictus Flex ger brukare med droppfot ett rörligare liv Dictusbandet har hjälpt tusentals brukare som drabbats av droppfot att återgå till en normal vardag. Bandet lyfter foten direkt efter toe off, vilket minskar risken för att snubbla på trösklar, mattkanter eller kullersten.

Därmed kan brukaren åter ta sig runt obehindrat, njuta av promenader och slippa oroa sig för olyckor.

Fördelar Ger brukaren trygghet och frihet genom att minska risken för att snubbla omkull

Diskret och bekvämt hjälpmedel för alla droppfotspatienter Dictusbandet är ett diskret hjälpmedel som passar skor med snörning.

Det består av ett vristband, ett gummiband och en fästanordning som monteras i skon. Vristbandet fästs enkelt runt benet med kardborrband och sitter bekvämt hela dagen. Bandet tillverkas i äkta läder som blir mjukare och skönare för varje användning. Vristbandet kopplas samman med fästanordningen i skon genom ett gummiband. Dictus Flex har ett gummiband med två intergrerade veleroplattor. Flex-gummibandet ger ett stabilt stöd för foten och kan enkelt spännas åt så mycket som patienten önskar.

Tillverkat i läder som håller länge och blir mjukare för varje användning

Läs mer om Dictus Flex och se instruktionsfilmen på vår hemsida:

Finns för både barn och vuxna

erimed.se

Flex-gummiband som kan spännas åt Diskret hjälpmedel som passar de flesta sorters skor

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

INNOVATIONER FÖR PRECISIONSORTOPEDI Claes Lundström (t.v) och Hans Tropp, SOF i Karlstad.

Precise Image-based Implant Surgery (PRECIIS) är ett innovationsprojekt som ska lyfta precisionen inom ortopedisk vård.

Bakom PRECIIS står 14 samarbetsparter, med representanter från svensk industri, sjukvård, patientorganisationer och akademi.

Projektet koordineras av det svenska medicinteknik-företaget Sectra och stöttas finansiellt av Vinnovas program för utmaningsdriven innovation (UDI).

P

rojektet visades upp på Ortopediveckan 2018 i Karlstad.

Syftet var att intressera de som är kliniskt verksamma inom svensk ortopedi för att inkludera olika tekniska innovationer till gagn för patienten. Metoderna kan användas på många olika sätt och kan implementeras i kollegornas egna applikationer och verksamhet.

PRECISION SOM MÅL Det finns behov av verktyg för att öka kvalitet och produktivitet inom ortopedisk sjukvård. PRECIIS vill medverka till en högre nivå av precision inom ortopedi. Tanken är också att en yngre generation av medarbetare behöver attraheras. Dessa har större vana vid

digitala hjälpmedel, men ställer också krav på verktyg för inlärning, simulering av olika ingrepp samt utvärdering och återkoppling. Även våra patienter och deras representanter ställer krav på information, kvalitet och redovisning av resultat.

Ortopedisk vård, inte minst kirurgi med implantat, står inför ökande utmaningar.

Ortopedens arbete rör sig mellan den fysiska världen (patientens fysiska kropp, implantaten, operationssalen) samt den digitala (röntgenbilder, modeller).

PRECIIS syftar till att tätare länka samman dessa två världar genom att sätta visualiseringstekniker direkt i händerna på ortopeden. Visionen inkluderar bättre planering inför operation samt snabb återkoppling på patientens status och eventuella komplikationer.

HUVUDOMRÅDEN PRECIIS består av flera delprojekt som tar sig an olika områden inom ortopedin där en möjlighet att öka precisionen har identifierats.

Implantatrörelse. För att undersöka om ett implantat har lossnat eller ändrat läge används idag slätröntgen med frontal och sidoprojektion. Denna undersökning har ett mätfel på ca 5 mm vilket innebär att implantatet måste ha flyttat sig ganska mycket i kroppen innan det med säkerhet går HANS WINBERG.

att avgöra om det har lossnat. Det tar ofta lång tid innan det kan fastställas om orsaken till patientens besvär är implantatlossning, som kan och behöver åtgärdas med omoperation.

Radiostereometri (RSA) används för att studera små implantatrörelser, och har ett mätfel på ca 0,2 mm. Studier har visat att implantat som rör sig gentemot sin fixation under de första två åren löper en kraftigt ökad risk för klinisk lossning inom 10 år. RSA är resurskrävande och förutsätter att metallmarkörer (tantalkulor) sätts in i skelettet runt implantatet och ofta också i implantatet. Patienterna följs sedan med en specialröntgen med två röntgenrör som exponeras samtidigt.

Baserat på analys av tantalkulornas läge i de två röntgenprojektionerna går det sedan att räkna ut om det skett någon migration av implantatet över tid.

Professor Lars Weidenhielms forskargrupp har under ca 20 års tid utvecklat, testat och utvärderat metoder för undersökning av ortopediska implantat såsom ledproteser, med datortomografi (CT). Sectra har utvecklat programvaran för bildanalys ytterligare och metoden är nu kommersiellt tillgänglig. Metoden ger en tredimensionell avbildning av implantat och skelett och har ett mätfel i nivå med RSA utan märkning med tantalkulor.

Ortopediskt Magasin 3/2018 15

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

Markörer fästs på patientens ben och dessa syns även på CT. Rörelseanalysen kombineras med CT-bilder av patientens eget skelett och man kan visualisera rörelser.

Två CT-undersökningar med låg stråldos utförs och provokation sker genom att benet roteras mellan undersökningarna. Den ena undersökningen läggs på den andra och om implantatet inte har flyttat sig mellan undersökningarna kommer implantat och skelett att passa perfekt mellan bilderna. Om implantatet skiftat position kan detta visualiseras tydligt.

patientens rörelser visualiseras med en analys av det egna skelettet. Verktyget ger ortopeder och fysioterapeuter möjlighet att i detalj se hur patientens skelett och leder rör sig. Den kliniska nyttan med rörelseanalys ökar påtagligt och exempelvis kan man studera patienter med femuroacetabulär impingement i höften eller ligamentskada i knäleden.

Hittills har metoden framför allt använts för analys av höftproteser och ryggimplantat men den har potential att lösa liknande frågeställningar även för andra ledproteser samt bedöma stabilitet efter osteosyntes vid frakturer.

Markörer fästs på patientens ben och dessa syns även på CT. Rörelseanalysen kombineras med CT-bilder av patientens eget skelett och man kan visualisera rörelser.

PATIENTRÖRELSE Biomekaniska metoder såsom rörelseanalys möjliggörs av kameror och avancerad programvara. Utrustning finns idag på många ställen men används i första hand för forskning.

Barnortopeder är sannolikt de enda ortopeder som utnyttjar metoderna och då för gånganalys.

3D-PRINT Genom additiv tillverkning, enkelt kallat 3D-print, finns nya möjligheter att utveckla den ortopediska vården.

Genom att skriva ut fysiska modeller av patientens egna skelett kan patienten själv bli mer delaktig i sin behandling och ortopeder kan testa operationsstrategier i samband med planering av ingreppet.

CT-mocap (motion capture) innebär att informationen från en konventionell CTlågdos integreras med rörelseanalys.

Patienten CT-undersöks med markörer fastsatta på kroppens segment (bäcken, lårben, underben etc) och sedan genomförs en rörelseanalys med passiva rörelser, aktiva rörelser och lämpliga funktionella tester. Därefter kan

I projektet har företag och vårdgivare arbetat tillsammans med fokus på att göra det snabbt och enkelt att använda 3D-print i den kliniska vardagen. En grundtanke är att 3D-skrivare ska kunna finnas på varje ortopedmottagning. Vi tror att 3D-print kan vara värdefullt i läkarutbildning och i kommunikation mellan olika specialister och yrkesgrupper.

16 Ortopediskt Magasin 3/2018

KUNSKAPSSPRIDNING Innovationer i verktyg och arbetssätt är inte till någon nytta om de inte är kända och används. Sjukvården måste känna till metoderna och ha möjlighet att utvärdera patientnyttan för att beslut om införande ska kunna tas. Patienterna måste i sin tur känna till vilka alternativ som finns så att de kan vara delaktiga i beslut om och utförande av sin vård.

Med en 3D-printer tillgänglig på avdelningen tillgängliggörs 3D-modeller av trauman för planering, dialog med patienter samt utbildning. Här ser vi en 3D-utskrift som bygger på en tredimensionell rekonstruktion av CT-undersökningen.

Ortopeden får möjlighet att analysera skelettet tredimensionellt i projektioner som man väljer själv. Planeringsverktyget ger möjlighet att placera och välja dimensioner på pedikelskruvar.

LOGISTIK Ortopedisk kirurgi innebär en tung och resurskrävande hantering av implantat och annat operationsmaterial. Det är många föremål som ska förflyttas och de måste finnas på rätt plats i rätt tid när operationen, den mest kostsamma tiden i vården, ska göras. Hanteringen är också komplex med många möjliga modeller och storlekar, och innefattar många moment såsom sterilisering.

Inom PRECIIS har sjukvården samarbetat med industrin för att hitta nya arbetssätt och IT-stöd för att effektivisera den logistiska hanteringen och minska behovet av stora implantatlager.

KOMPLEX PLANERING OCH UPPFÖLJNING Vissa ortopediska skador som till exempel bäckenfrakturer ställer väldigt stora krav på en noggrann preoperativ planering. Det 3D-pussel som ortopeden ställs inför på operation är

komplext, samtidigt som operationen måste gå snabbt och genomföras med så liten öppning som möjligt för att minimera risken för komplikationer.

Under Ortopediveckan 2018 genomförde PRECIIS en enkätundersökning som besvarades av drygt 100 personer varav merparten var ortopeder. Undersökningen var ämnad att ta reda på hur professionen ser på behovet av ökad precision i ortopedisk vård.

Majoriteten ansåg att vårdkvaliteten kommer öka markant de närmaste tio åren. Resultaten visade att nästan 90% av deltagarna ansåg att det är vanligt eller mycket vanligt att bristande precision är orsaken till dåligt utfall efter operationer. Störst förbättringspotential ansågs finnas preoperativt, i både arbetsflöden och genom ökad tillgång till teknologi.

I takt med att de innovationer som PRECIIS genererar har utvärderats och bevisat att de tillför något utöver dagens metoder, kommer PRECIIS att arbeta för att de kommer i dagligt kliniskt bruk. Vetenskaplig utvärdering pågår nu av flera av metoderna, och i takt med att dessa blir klara kommer de att presenteras för både kliniker och patienter. Redan nu står det dock klart att flera av delprojekten har lösningar som kan komma att avhjälpa flera väsentliga problem med bristande precision; hur kan vi behålla den precision vi redan idag kan nå i preoperativ planering även i operationssåret?

Hur kan vi enklare diagnosticera lösa implantatkomponenter? Hur kan vi försäkra oss om att god planering inför en operation ger avsett resultat?

PRECIIS har tagit fram visualiseringstekniker för att på nya sätt stödja dessa komplicerade processer. En grundbult i angreppssättet är att fokusera på verktyg som kan följa med under hela flödet, både i planeringen, under operationen och i uppföljningen därefter.

Inom ryggkirurgin krävs noggrann preoperativ planering. När implantat används, exempelvis för korrektion av deformitet, måste pedikelskruvsättning planeras utifrån rådande antatomi.

Ortopeden får möjlighet att analysera skelettet tredimensionellt i projektioner som man väljer själv. Planeringsverktyget ger möjlighet att placera och välja dimensioner på pedikelskruvar.

Hans Tropp

Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Ortopediskt Magasin 3/2018 17

Arthrex ACP ®, behandling med tromobocytrik plasma Behandling mot lindrig till måttlig artros

Fördelar

■ Autolog, regenerativ behandling

Total poäng på WOMAC-skalan Baslinjen jämfört med efter 12 månader

■ Inga biverkningar 1 ■ Den autologa plasman kan beredas på endast 10 minuter

50

Placebo (koksaltlösning)

ACP

45

■ Slutet och sterilt system för beredning och användning

40 35

Användningsområde

■ Lindrig till måttlig artros (grad I–III) 1

78 %

30

förbättring

25 20

Verkningssätt

■ Främjar läkningsprocessen genom en hög koncentration av tillväxtfaktorer 2 Initierar regenerationsprocessen och hämmar den inflammatoriska processen genom att frisätta tillväxtfaktorer

15 10 5 0 Baslinjen 12 månader

1

2

Baslinjen 12 månader

Smith PA: Intra-articular Autologous Conditioned Plasma Injections

Dr Patrick Smith utförde år 2016 en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad

Provide Safe and Efficacious Treatment for Knee Osteoarthritis.

fas I-studie som var godkänd av FDA. Effektmåtten mättes med WOMAC-

The American Journal of Sports Medicine. 2016;44(4):884-91

skalan. Den grupp som fick behandling med ACP (trombocytrik plasma)

Mazzocca A et al: The positive effects of different platelet-rich plasma methods on human muscle, bone, and tendon cells.

förbättrades med 78 % från baslinjen, jämfört med placebogruppen som endast förbättrades med 7 %.

The American Journal of Sports Medicine. 2012;40(8):1742-9

För mer information om Arthrex ACP-behandling: www arthrex.com/orthobiologics/autologuos-conditioned_plasma

www.arthrex.com

info@arthrex.se

© Arthrex GmbH, 2018. Alla rättigheter förbehållna.

Tel: 08 – 556 810 00

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

”Folk säger att jag är handikappad, själv säger jag att jag är hjulbent”.

DET FINNS INGEN GRÄNS

men började på allvar. Efter att ha tvingat sig igenom ett lopp på fyra mil trots att ryggen hade sagt ifrån och han knappt kunnat lyfta benen fick han en kronisk inflammation i ryggmuskeln och stelopererades. Under konvalescensen rasade han handlöst i golvet från en kontorsstol och det brakade till i ryggen. Läkaren skrev ut morfin för 6 månader och sa att smärtan skulle gå över. Anders Olsson åkte in och ut på akuten men skickades lika fort hem med mer smärtstillande.

Till sist gjordes en ordentlig undersökning och man kunde konstatera att ryggmuskeln hade släppt. Efter sju månader som sängbunden bedömde hans läkare att han hade blivit för kraftig och skickade honom på en gastric bypass-operation. Som om den tidigare oturen inom vården inte vore nog stack de hål på ryggmärgen under operationen, med förlamning från midjan och ner som följd.

Anders Olsson är 53 år och bland annat flerfaldig guldmedaljör i Paralympiska spelen. Han är förlamad från midjan och ner, men vägrar att lyssna på dem som säger att ”det inte går”.

D

en första allvarliga skadan ådrog han sig på skolgympan hemma i Hagfors när han skulle stila för tjejerna i klassen och kastade upp en skivstång med fart.

Ryggen vek sig bakåt och han bröt ett stort antal spinalutskott i ryggen. Rehabiliteringen gick bra – den gången. I sju år körde han simning – något som han själv beskriver som världens tråkigaste idrott: – Hur roligt är det att ligga och stirra ner i botten 4-5 timmar åt gången?

Under ungdomsåren var det triatlon, cykel, simning och ishockey, men det var när han började med skidor som proble20 Ortopediskt Magasin 3/2018

Anders Olsson berättar om felbehandlingar och felaktig rehabilitering – allt under det att tung medicinering, som skulle ta bort smärtan, skrevs ut i rikliga mängder.

2002 hade sju års helvete hade pågått.

En läkare förklarade för honom att han aldrig skulle ta sig ur det tunga tablettmissbruk han hamnat i. Men att säga att något inte går får precis motsatt verkan på Anders Olsson.

Samma dag gjorde han sig av med alla tabletter. Vid midnatt vaknade han och kräktes. Efter att ha duschat insåg han att han inte skulle kunna sova utan rullade ner i garaget och körde ett 40-minuterspass på en lånad handikappcykel.

– Den kicken som jag fick av det där träningspasset det var det mest fantastiska jag hade varit med om. I 8 månader trampade jag var tredje timme dygnet runt. Sedan ringde han läkaren och sa ”Skicka inga mer tabletter, jag har slutat!

Du sa att jag skulle bli så sjuk. Jag har inte känt någonting”.

Två månader senare triumferade Anders Olsson och tog sig i mål i Vansbrosimmet med 8 simträningspass och 7 år i sängen i bagaget. Han kom på plats 98 bland 3200 deltagare.

– En funktionär undrade oroligt om jag var så otroligt trött att jag inte kunde stå, när jag gick i mål, skämtar Anders Olsson. Åren därpå kom han med i Paralympiska landslaget i simning, och deltog bland annat Beijung 2008. 2009 var det både EM och VM med 9 världsrekord satta. När han 2011 deltog i den årliga simtävlingen från fängelseön Alcatraz till fastlandet vann han och slog dessutom rekord med fyra minuter. Och de han tävlade mot kunde alla använda benen när de simmade.

2014 vann han på 100 meter över självaste Gunde ”Pannbenet” Svan i tv-programmet I huvudet på Gunde Svan.

Sedan dess har han gjort flera Vasalopp och är nu nere på en tid på 6 h och 7 min. Det senaste projektet var att simma 28 mil under 12 dagar, från Norge till Karlstad för att samla in pengar till handikappidrotten.

– Känslan när 2000 pers som står i hamn när man kommer – det är mäktigt! Det är inte med styrka, utan med vilja, jag har lyckats göra detta. Och målbilden har inte varit att slå världsrekord utan att bli fri från medicinen.

Linda Linnskog Rudh

Redaktionschef Ortopediskt Magasin

Visit us at Norr ländsk Ort ope d isk Klubb’s mö t e Oc t ob e r 17 -19

PLAN JOINT REPLACEMENT CASES IN 3D. AND CUT TIME SPENT IN THE OPERATING ROOM. Our latest Sectra 3D planning tool for joint replacement

without you and your colleagues. Working closely with the

surgery will make it easy for your team to plan more complex

most demanding orthopaedic surgeons enables us to develop

cases based on CT images. This also enables you to measure

intuitive, easy-to-learn solutions—solutions that really make

angles in 3D, thereby better supporting you in diagnosis and

a difference to your daily work, and to your patients.

surgery planning. The result? Fewer surprises, less stress— and consequently, less time spent in the operating room.

For more on how to improve patient outcomes by increasing efficiency in the operating theatre, visit us at

Both our 2D and 3D pre-operative planning tools are

Norrländsk Ortopedisk Klubb’s möte or www.sectra.com/

designed with usability as the top priority; reducing the

medical/orthopaedics. You can also contact us directly at

number of clicks and allowing flexible workflows, displaying

info.ortho@sectra.com.

only the functionality you need. But we couldn’t have done it

With more than 25 years of innovation and 1,800 installations worldwide, Sectra is a world-leading provider of IT systems and services for orthopaedics, radiology and other image-intensive departments. Visit sectra.com/medical/orthopaedics to learn more about our orthopaedic solutions.

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

IMPLANTATASSOCIERADE INFEKTIONER Implantatassocierade ortopediska infektioner (IAOI) är fruktade komplikationer, med hög morbiditet, vid såväl elektiv protes- som akut frakturkirurgi.

Kvalitativa studier visar att patientlidandet under behandling av protesinfektion kan vara likvärdigt med det för cancerpatienten.

P

revention enligt bl.a. PRISS (https://lof.se/patientsakerhet/ vara-projekt/priss/) rekommendationer är en av sjukvårdens viktigaste uppgifter. När infektion tillstöter bör ett tvärdisciplinärt team ansvara för diagnostik, behandling och uppföljning. Målet ska vara bästa tänkbara slutresultat utifrån den enskilda patientens förutsättningar. Teamet bör bestå av ortoped och infektionsläkare med specialintresse för implantatassocierade infektioner och ha upparbetade kontaktvägar med specialister inom plastik- och kärlkirurgi.

Korrekt utförd mikrobiologisk diagnostik är avgörande för att kunna ge adekvat behandling vid IAOI. Hos exempelvis S. epidermidis föreligger vanligen en så utbredd antibiotikaresistens att det är omöjligt att ge empirisk antibiotikarådgivning. Eftersom det inte bara är virulenta bakterier (exempelvis S. aureus, betahemolyserande streptokocker och E. coli) som orsakar IAOI, utan även lågvirulenta, vanligen ej sjukdomsalstrande, bakterier ur vår normala hudflora (exempelvis S. epidermidis eller P. acnes) krävs tillförlitliga odlingar. Slutresultatet blir aldrig bättre än det första steget – provtagningen. Standard är 5 vävnadsbiopsier, där rena instrument används till varje biopsi för att undvika kontamination. Vid ledprotesinfektion eller ledutgjutning associerad till infekterad osteosyntes, kan pre- eller peroperativ aspiration av ledvätska för kem lab-analys och odling i blododlingsflaskor bidra till diagnostiken.

PCR-analyser (16S-rRNA) på vävnadsbiopsi ska inte utföras rutinmässigt.

Eftersom metoden är känslig och inte skiljer levande och döda bakterier, bör 22 Ortopediskt Magasin 3/2018

PCR paras med odling för varje biopsi för att underlätta tolkning och förhindra behandling baserad på falskt positiva svar. Internationellt rekommenderas ofta histopatologisk undersökning (PAD), men detta nyttjas sparsamt i Sverige. I de fall det råder oklarhet om infektion föreligger, eller vid ovanliga agens, är PAD av värde. Även extraherade implantatkomponenter kan tillföra information, under förutsättning att det lokala mikrobiologiska laboratoriet kan hantera dessa. Diskutera gärna med era kliniska mikrobiologer om vilka resurser ert lab har!

Glöm inte bort att ta blododlingar vid akuta infektioner – S. aureus är en av de vanligaste orsakerna till IAOI, och S. aureus-bakteriemi kan föreligga samtidigt med djup infektion. Vid S. aureus-bakteriemi är den rapporterade 30-dagarsmortaliteten 20–30%, och tidig infektionskonsult är viktig! Som ortopedkonsult är det viktigt att känna till att risken för hematogent nedslag i led med välfungerande protes i detta scenario är 30–40%.

Det är nödvändigt för infektionsläkaren att få en förståelse för hur det såg ut vid operationen, vad man gjorde, kvalitet på skelett och mjukdelar och vilken typ av odlingar som togs. En bra och tydlig operationsberättelse underlättar behandlingsbeslut!

LEDPROTESINFEKTION (PJI) Korrekt given antibiotikaprofylax vid ledproteskirurgi är betydelsefull, att tidpunkten är viktig har visats tidigare. På senare tid har man visat att även antibiotikavalet spelar roll. Infektionsfrekvensen verkar vara högre när man väljer andra antibiotika som profylax (främst klindamycin och vancomycin) jämfört med betalaktamantibiotika (kloxacillin och cefalosporiner). PRISS poängterar därför i sina reviderade profylaxrekommendationer vikten av noggrann allergianamnes, och föreslår hur olika situationer ska hanteras.

Samarbete mellan ortoped och infektionsläkare rekommenderas starkt. I många fall kan det vara värdefullt att ti-

digt diskutera såväl diagnostik som val av kirurgisk strategi eller lokal och systemisk antibiotikabehandling utifrån känt eller misstänkt agens.

DAIR (Debridement, Antibiotics and Implant Retention) kan vara framgångsrik i upp till 70% vid tidig PJI (<3 veckor).

För stafylokockinfektion föreslås kombinationsbehandling med rifampicin och kinolon (levofloxacin eller ciprofloxacin).

Infektioner orsakade av multipla organismer, enterkocker, rifampicinresistenta stafylokocker, jästsvamp eller kinolonresistenta Gram-negativa tarmbakterier lämpar sig sämre för DAIR. En trend är kortare behandlingstider efter DAIR. Svenska Infektionsläkarföreningen rekommenderar i sin nu i höst kommande revision av vårdprogrammet för Led- och skelettinfektioner (www.infektion.net) 3 månaders behandling oavsett led. Det finns inget stöd för att längre behandlingstider leder till bättre utläkning, ens vid kvarvarande förhöjda värden av SR och CRP. Nyare data talar för att man i vissa fall kan korta behandlingstiden ytterligare, men tillräckligt stöd för en generell rekommendation saknas i nuläget. Det är i dagsläget oklart om eneller två-seansrevison har bäst utfall både gällande funktion och risken för infektionsrelaps, men förhoppningsvis kan en pågående brittisk multicenter RCT delvis besvara detta.

Antibiotikabehandlingen vid ledprotesinfektion är förknippad med potentiellt allvarliga biverkningar och patienten ska informeras och övervakas avseende biverkningar under hela behandlingstiden. Läkemedelsinteraktioner och toxicitet komplicerar inte sällan behandlingen. Detta gäller främst rifampicin som är en potent inducerare av levermetabolismen med påverkan på såväl antimikrobiella medel som glukokortikoider, hjärtläkemedel, opioider, warfarin m.fl.

Kontrollera alltid i FASS! FRAKTURRELATERAD INFEKTION (FRI) Risken för infektion efter fixation är kraftigt ökad vid öppen fraktur med utbredd kärl- och mjukdelskada (~10–30%), där sårkontaminationen ofta är stor

Bilden till vänster: Under onsdagen höll följande personer en välbesökt session om infektionskomplikationer; fr.v. Simon Vikström, överläkare Sahlgrenska, Staffan Tevell, Ola Rolfson, överläkare Sahlgrenska och docent vid Göteborgs Universitet, Stergios Lazarinis, överläkare i ortopedi, Akademiska och Jonatan Tillander. Pelle Gustafson, chefläkare Löf, agerade moderator.

och polymikrobiell. Det primära målet är att minska bakteriebördan nedom lägsta infekterande dos (i anslutning till främmande material är denna flera tiopotenser lägre) genom rätt sårhantering och tidig, helst inom 1 timme, profylaktisk antibiotika. Vid utbredd skada/kontamination bör förebyggande antibiotika breddas från kloxacillin (stafylokocker och streptocker) till exempelvis piperacillin/tazobactam eller cefotaxim (+ tarm och omgivningsflora) och ges i upp till 3 dagar. Eftersom fördröjd diagnos påverkar behandlingsresultat och funktion ska en misstänkt FRI alltid utredas noggrant.

Efter ett gediget internationellt konsensusarbete föreslogs nyligen en definition för FRI uppdelad i bekräftande (fistel, var i frakturområdet, ≥2 tillförlitliga odlingar med samma patogen eller direktpåvisning i PAD) och stödjande kriterier (klinik, radiologi och biomarkörer). Den allmänt accepterade indelningen i tidig (<2 veckor), fördröjd och sen infektion (>10 veckor) påverkar val och utfall av behandling. Av ännu större vikt för ett lyckat slutresultat är en väl fixerad fraktur och viabel mjukdelstäckning.

Två huvudsakliga antibiotikastrategier finns för icke läkta frakturer; i) kurativt syftande behandling med bevarat implantat och ii) suppressionsbehandling med

implantatextraktion efter frakturläkning och kurativt syftande efterbehandling.

Den förstnämnda strategin innefattar kort symptomduration, omsorgsfull debridering/spoling samt känd organism med full känslighet för kinolon och (vid stafylokocketiologi) rifampicin. Rekommenderad behandlingstid är 3 månader.

Supprimerande antibiotikaterapi ska vara riktad mot signifikanta odlingsfynd och, om ej uteslutet, också vara effektiv mot som är den vanligaste infekterande bakterien. Ett antibiotikum med låg toxicitet och interaktionspotential bör väljas. Fyra till sex veckors monoterapi efter extraktion av osteosyntesmaterialet är tillräckligt i de flesta fall.

Framtida landvinningar inom profylax och behandling kommer troligen utgöras av antibakteriella (ytbehandlade) spikar och plattor samt olika antibiotikainnehållande benersättningsmedel. Mycket lovande resultat för det sistnämnda finns för behandling av kronisk osteomyelit.

AVSLUTNINGSVIS För bästa resultat bör behandlingen av IAOI skötas gemensamt av specialintresserade ortopeder och infektionsläkare, med patienten i centrum. Kortast effektiva antibiotikabehandling ska eftersträvas för att minimera bieffekter

hos patienten och bromsa bakteriell resistensutveckling. Inom metodologi-, farmakoterapi- och biomaterialområdena pågår för närvarande spännande forskning som förhoppningsvis kan reducera infektionsrisken och förbättra behandlingen i en nära framtid.

Staffan Tevell

Överläkare, Infektionskliniken i Karlstad Sammankallande, Svenska infektionsläkarföreningens vårdprogramgrupp för led- och skelettinfektioner

Jonatan Tillander

Överläkare, PhD Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

#ALLPRO ALLSTAR AllPro är foten med en unik design som inte begränsar!

Den levererar lika bra vid promenad på plan mark som i ojämn terräng, detsamma gäller vid löpning, bollsporter och andra aktiviteter.

Prova AllPro och märk skillnaden.

För inspiration gå in på #AllProAllstar För mer information och kontaktuppgifter besök www.fillauer.eu

Ortopediskt Magasin 3/2018 25

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

FOTSESSION FR.V: Frede Frihagen, David Stainsby, Bertil Romanus och Dick Lansson.

Svenska Fotkirurgiska Sällskapet valde i år att inte ha något eget program under SOF-mötet i Karlstad.

M

ånga åker hem under fredagen då specialistföreningarnas program brukar vara förlagt och det blir då väldigt få deltagare. Ortopediskt Magasin pratade med Bengt-Erik Larsson, Svenska Fotkirurgiska Sällskapets ordförande och bitr. verksamhetschef vid ortopeden i Falun och Ludvika.

– Vi återkommer dock med nya friska tag i Norrköping 2019. Då kommer specialistföreningarnas program att ligga insprängt i det ordinarie programmet, och det tror vi kan vara en framgång, säger han.

Arrangörerna i Karlstad bjöd på en välbesökt fotsession under rubriken akuta skador och fotens biomekanik, med David Stainsby, Newcastle, som dragplåster. I fotkirurgiska sammanhang är han en internationellt känd fotkirurg med stort kunnande om fotens biomekanik med bl a en egen operationsmetod för reumafötter, Stainsbymetoden. Till samma session var Bertil Romanus, docent vid Sahlgrenska i Göteborg och Dick Larsson, bland annat överläkare och rehabläkare på Centralsjukhuset i Karlstad, inbjudna. Romanus talade om Calcaneusfrakturer, uppkomstmekanismen av collum talifrakturer, ”fourcorner”-problematik och coalitio.

Dick Larsson om senskador och behandling av plattfot. Frede Frihagen, överläkare vid Oslo universitetssjukhus 24 Ortopediskt Magasin 3/2018

redovisade en studie man gjort beträffande användande av ställskruv alternativt ”tightrope” vid fotledsfrakturer.

Bengt-Erik Larsson menar att fotkirurgin är en specialitet där det idag händer mycket, och att det finns ett växande intresse för fotkirurgi, men att specialiteten ofta behandlas styvmoderligt inom många klinker och landsting.

– Remisser för fot- och fotledsproblem finns det gott om, men vi får på många håll väldigt lite operationstid, säger Bengt-Erik Larsson och förklarar att foten ofta får stå tillbaka för annan ortopedisk kirurgi, som fr a proteskirurgi, i besparingstider.

Ett annat bekymmer är att kunskapen om fotkirurgi på beslutsnivå är tunn.

Fotkirurgi är för de flesta på central nivå Hallux Valgus medan andra viktiga fotdiagnoser hamnar i en övrigt-pott där de försvinner i mängden.

– Det finns en generell kunskapsbrist på beslutandenivå som helt klart bidrar till att fotkirurgi inte blir prioriterad som den borde, säger Bengt-Erik Larsson. En effekt av detta är också att fotkirurgin idag ofta läggs ut till privata vårdgivare, vilket leder till att många kliniker tappar möjligheten att skapa intresse för, och ge kunskap till, yngre kollegor och ST-läkare om kirurgisk behandling av fot-och fotledsproblem.

Svenska Fotkirurgiska Sällskapet har därför bestämt att börja titta på hur statusen för och kunskapen om fotkirurgi ska kunna höjas.

Bengt-Erik Larss on, ordförande för Svenska Fotkiru rgiska Sällskape t.

SFS STIPENDIUM FÖR INSATSER INOM FOTKIRURGI OCH FOTVETENSKAP 40 000 kr till bästa fotarbetet!

Välkommen att söka Svenska Fotkirurgiska Sällskapets stipendium för förtjänstfulla insatser för fotkirurgi och fotvetenskap!

Svenska Fotkirurgiska Sällskapet har inrättat ett årligt pris för insatser för fotkirurgin och fotvetenskapen. Priset i form av ett stipendium ska premiera insatser gjorda under det närmast gångna året som bedömts föra fotkirurgin och/eller fotvetenskapen framåt.

Stipendiet kan delas i två delar, där den ena avser rent vetenskapliga arbeten (publicerade artiklar om t ex utvärdering av fotkirurgi, fotbiomekanik eller annat vetenskapligt ämne med direkt anknytning till fotled/fot).

Den andra delen kan ges till annat arbete som gynnar arbetet mot fotens skador och sjukdomar, t ex icke publicerade förbättringsarbeten eller vetenskapliga arbeten inom ST-utbildning, vårdprogram etc.

2018 års prissumma uppgår till 40 000 SEK och får fritt disponeras av mottagaren utan redovisning till SFS. Priset delas ut i samband med SFS årskonferens i januari 2019.

Känner du till ett publicerat vetenskapligt arbete eller har sammanställt annat arbete som gagnar kunskapen om fotled och fot?

Sänd ett ex till sällskapets vetenskaplige sekreterare senast 30 nov. Någon speciell ansökan behövs ej.

Arne Lundberg Sjukvårdsledningen Visby lasarett 621 84 Visby arne.lundberg@ki.se

– Vi ska bl a försöka kartlägga hur man registrerar fotkirurgi runt om i landet och hur ersättningsnivåerna ser ut för olika typer av ingrepp.

Flera vetenskapliga artiklar och avhandlingar har sista åren kommit tack vare kvalitetsregisterarbetet, och flera är på gång.

Svenska Fotkirurgiska Sällskapet kommer även att fortsätta stödja och bidra till utveckling av de kurser som finns för ST-läkare.

Förra året disputerade till exempel Ilka Kamrad med avhandlingen ”Outcome of surgery for end-stage ankle arthritis” vid Lunds universitet.

– De kurser som idag ordnas har varit väldigt uppskattade. Det är bland annat Fotkirurgikursen för ST-läkare i Malmö, kursen i Fotkirurgiska tekniker i Göteborg samt ”Foot and ankle academy” som löper i flera delar spridda på olika platser i landet.

Ilka Kamrad har gjort en första mer omfattande och långsiktig uppföljning av utfallet av artrosoperationer i fotleden (fotledsprotes och fotledsartrodes) samt hur patienterna upplever sin hälsa efter ingreppet. Till sin hjälp har hon haft Swedankle med flera tusen operationer sedan 1990-talet.

Något som är glädjande inom fotkirurgin är att registreringen i de båda kvalitetsregistren Fotregistret, Swefoot och Fotledsregistret, Swedankle sakta men säkert ökar.

kirurgiska diagnoserna. En sammanställning som alla fotkirurgiskt intresserade ortopeder absolut bör läsa. Rekommendationerna är inte tänkta att vara bindande på något sätt, utan vara just rekommendationer utifrån den evidens och erfarenhet vi idag har.

Rekommentationerna finns tillgänglinga på SFS hemsida.

Framtagna Nationella rekommendationer för svensk fotkiruri är något som Bengt-Erik Larsson slutligen vill lyfta fram som en mycket viktigt del i kvalitetsutvecklingen av svensk fotkirurgi.

– I och med de viktiga kvalitetsregistren får vi möjlighet till både uppföljning och utveckling av fotkirurgin, men också ökade möjligheter till vetenskap och forskning.

En brett sammansatt grupp av erfarna fotkirurger har under ledning av Fredrik Montgomery gått igenom evidensen för behandling av de 15 vanligaste fot-

Linda Linnskog Rudh

Redaktionschef Ortopediskt Magasin

Så här doserar du KLEXANE ®

Så här doserar du KLEXANE® enligt den nya produktresumén Den uppdaterade produktresumén för KLEXANE® (enoxaparin) anger IE i tillägg till mg/ml. Profylaxdoserna är 2000 IE eller 4000 IE per dag, baserat på riskbedömning. Vid behandling doseras KLEXANE® efter vikt enligt denna doseringstabell1:

Indikation

Doseringsanvisning

Behandling av djup ventrombos och lungemboli

150 IE/kg (1,5 mg/kg) subkutant en gång dagligen eller 100 IE/kg (1 mg/kg) två gånger dagligen. Behandlingen bör fortsätta under i genomsnitt ca 10 dagar.

Behandling av instabil angina och icke-Q-vågs-myokardinfarkt

Ges i kombination med trombolytisk behandling. Behandlingen bör fortsätta i minst 2 dagar tills ett kliniskt stabilt tillstånd uppnåtts. Vanlig behandlingstid är minst 2–8 dagar.

Behandling av akut hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI)

Intravenös bolusdos om 3000 IE (30 mg) plus 100 IE/kg (1 mg/kg) subkutant följt av 100 IE/kg (1 mg/kg) subkutant var 12:e timme.

100 IE/kg (1 mg/kg) subkutant var 12:e timme.

KLEXANE® (enoxaparin), B01AB05, Rx, Ff. Terapeutiska indikationer: KLEXANE® är avsett för vuxna patienter för: Profylax till kirurgipatienter med måttlig eller hög risk för venös tromboembolism, särskilt till patienter som genomgår ortopedisk, allmän eller cancerkirurgi. Profylax till patienter med ökad risk för venös tromboembolism och som är tillfälligt immobiliserade pga akut sjukdomstillstånd som t.ex. akut hjärtsvikt, andningsinsufficiens, allvarlig infektion eller reumatologiska sjukdomar. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) i de fall trombolytisk behandling eller kirurgi av lungemboli inte är aktuell. Trombosprofylax vid extrakorporeal cirkulation under hemodialys. Akut kranskärlssjukdom: Behandling av instabil angina och icke-Q-vågs-myokardinfarkt (NSTEMI) i kombination med oralt acetylsalicylsyra. Behandling av akut hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI), inkluderat patienter som behandlas medicinskt eller med koronarangioplastik (PCI).

Varningar och försiktigheter: KLEXANE® är kontraindicerat vid allvarlig aktiv blödning eller tillstånd med hög risk för okontrollerad blödning. För ytterligare information se www.fass.se Styrkor och förpackningar: Förfyllda sprutor: 2000 IE (20 mg)/0,2 ml: 10x0,2 ml, 50x0,2 ml.

4000 IE (40 mg)/0,4 ml: 10x0,4 ml, 50x0,4 ml. 6000 IE (60 mg)/0,6 ml: 10x0,6 ml. 8000 IE (80 mg)/0,8 ml: 10x0,8 ml. 10000 IE (100 mg)/1 ml: 10x1 ml. 12000 IE (120 mg)/0,8 ml: 10x0,8 ml. 15000 IE (150 mg)/1 ml: 10x1 ml. Injektionsflaskor: 30000 IE (300 mg)/3 ml, 100000 IE (1000 mg)/10 ml. Kontaktuppgifter: KLEXANE® tillhandahålls av Sanofi AB, tel +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta infoavd@sanofi.com.

Datum för senaste översyn av produktresumé: 2017-10-18.

1. KLEXANE® Produktresumé

SASE.ENO.18.05.0161 May 2018

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

De nådde pallen!

Fr. v: Sara Stenmark, ortopeden i Karlstad, dam-2:a på 44,51.

Magnus Bodenäs, RJL, herr-2:a på 38,13.

Maria Biesert, ortopeden i Ljungby, dam-1:a på 43,03 Jimmy Johansson, ortopeden i Karlstad, herr-1:a på 36,22 Marianne Flinck, ortopeden VG-region, dam-3:a på 48,38.

Martin Baier, ortopeden i Blekinge, herr- 3:a på 40,13.

ORTOPEDMILEN Karlstadsarrangörerna riktigt gonade sig under tisdagseftermiddagen när det blev dags för Ortopedmilen. De hade flera ess i rockärmen och det starkaste kortet, som gjorde att de nästan tog ut segern i förskott, var Jimmy Johansson, sjuksköterska vid Karlstadskliniken.

Medan de drygt 70 sprintrarna svettades ute i spåret minglade resten av oss ute på KCCC:s spatiösa brygga med fantastisk utsikt över Klarälven. När klockan hade passerat 17.30 började vi spana mot målgången. Skulle Karlstadsgänget få sin triumf? Svaret blev ja.

36,22 minuter behövde Jimmy Johansson för att gå i mål på milen. Han var nöjd, men säger att han har sprungit milen på under 36 minuter. Det här fick duga. Vanliga motionärer behöver dock inte misströsta; Jimmy Johansson kör terränglöpning varje dag, inte sällan två gånger per dag!

Först i mål av damerna var Maria Biesert, ST-läkare på Ljungby lasarett och ett nytt namn i Ortopedmilssammanhang.

Hon sprang in på 43,03 minuter. Maria Biesert hade glömt klockan, men visste hela tiden att hon låg först och att det skulle bli en bra tid. Löpning är något hon har sysslat med i stort sett hela sitt liv, men på senare tid menar hon att hon har lagt av sig lite – något som ingalunda märktes den här dagen.

26 Ortopediskt Magasin 3/2018

BRYGGMINGEL

Tisdagskvällen bjöd på grillbuffé, kvällssol, underhållning och mingel – en mycket bra start på veckan! Den värmländska humorduon Björn A Ling och Johan Östling trubadurade med finess och fick den föga lättflirtade ortopedpubliken med sig till 100 procent.

Efcharis Vonikopoulou och Lotta Olsson, på Karlstadskliniken såg till att deras danstrupp från Patricias danscenter i Karlstad kom och uppträdde. Här flankerade av verksamhetschefen Jannis Ioannidis.

Fyra ortopedkollegor från kliniken agerade husband; Maija Zusmanis, sång, Petter Gustafsson, ståbas, Erik Nyqvist, piano och dragspel och Andreas Otto, flöjt,

Ett udda inslag var att alla gäster fick hjälp med att bära alkoholhaltiga drycker över cykelbanan som skilde konferenscentret och den stora bryggan åt.

Utskänkningstillståndet gäller inte på just cykelbanan, varför gästerna behöver ledsagas över av den trevliga barpersonalen.

Ortopediskt Magasin 3/2018 27

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

... och där lyfte taket!

BANKETTEN Karlstradsarrangörerna satsade högt och vann stort – vilken bankett!

U

ngefär 500 personer rymdes i CCC:s festsal, men många fler hade gärna varit där. Bankettbiljetterna gick åt som smör i solsken.

Arrangörsgruppen hade hintat om att underhållningen skulle bli något alldeles extra. Och de hade rätt.

När den månghövdade manskören Manhem stämde upp tystande publiken och lyssnade andäktigt. Det blev inledningen på en läcker middag som avnjöts vid runda bord för bästa möjliga kontakt mellan bordsgästerna.

När sista tuggan nätt och jämt hade slunkit ner brakade det igång uppe på scenen. Där gick Johan Boding loss med den sagolika showen Night of Queen – Freddie Forever. En efter en av alla de där Queenlåtarna som man älskar, men hade glömt bort att man älskar, radades upp, och snart trodde man att det var Freddie Mercury själv som stod på scen. Johan Boding är sjukt bra! Om du inte var med på banketten i Karlstad är ett hett tips att försöka knipa en biljett när de nu åker på Sverigeturné.

DJ:en hakade på direkt efter att Boding & Co hade gått av scen. Det fanns inte en död minut under kvällen. När klockan visade 02.00 var det med förvåning vi kunde konstatera att en herrans massa timmar hade gått och att det var dags att gå hem. Men vad är det man säger... tiden går fort när man har kul!

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

SPONSORERNA – DE SOM GÖR SOF-MÖTET MÖJLIGT

Pehr Abrahamsson, VD på Stryker, betonar hur viktiga kontaktytorna på SOF är.

– En viktig anledning till att vara med på Ortopediveckan är att vi kan förädla mötet med läkarna. Kurserna är avgörande för deltagande då det finns kvalitativ tid och möjlighet att ställa frågor och för oss att stämma av att informationen går fram. Det är en stark anledning till att vara huvudsponsor.

Joakim Rang, General Manager Nordics på Zimmer Biomet, önskar ytterligare interaktionsmöjligheter under dessa möten.

– En möjlig väg kunde vara att inkludera företagsarrangerade lunchsymposium under veckan. Med ett intressant ämne i linje med det vetenskapliga programmet i övrigt, kunde det bli ett positivt komplement. Det förekommer bland annat på det motsvarande Norska årsmötet. Företagens programpunkt är där praktiskt löst med kombination av lunchintag.

Stryker tog hem priset för bästa stora monter. “Användarvänlig och visuell” löd motiveringen.

Det fanns gott om exempel på digitaliseringens möjligheter i utställningshallen. DePuy Synthes kunde, med sitt varumärke Attune, erbjuda besökarna att utföra en knäprotesoperation i VR-miljö. Susanne Pedersen, Field Product Manager på DePuy, tycker att mötet med yngre ortopeder är intressant.

– Vi vill ju möta den nya generationen ortopeder och är väldigt medvetna om att de har andra behov än de äldre kollegorna tidigare haft.

30 Ortopediskt Magasin 3/2018

Johan Karlsson, General Manager på Arthrex, ger fakulteten beröm: – Vi tycker att mötet har varit bra och strukturerat och att till exempel den vetenskaplige sekreterare Nils Hailer har varit lyhörd.

När det fungerar så här bra borgar det för att verksamhetscheferna ute i landet är motiverade att skicka sina medarbetare till SOF, eftersom de får både utbildning, nätverkande och föreläsningar.

Det ger nytta!

Bästa standardmonter blev Swemac Ortopaedics med motivationen att de alltid bemöter sina besökare med ett leende och har en stark passion för innovativa lösningar.

ORTOPEDI ÄR ETT HANTVERK, DESSUTOM ETT PRYLTUNGT SÅDANT, ALLTSÅ BEHÖVS UTBILDNING I PRAKTISKA FÄRDIGHETER! En mycket uppskattad programpunkt under alla ortopediveckor är därför kurserna kring olika operationsmetoder och nya implantat, alltifrån optimal placering av pedikelskruvar i halskota till reposition och fixation av en illa tilltygad tibiakondyl i plast.

Denna oerhört viktiga hands-on-utbildning vore omöjlig utan ett tätt samarbete med industrin, för det är våra sponsorer som tillhandahåller plastben, implantat, och ibland skruvdragare från närliggande byggvaruhus. :) Över tid har kurserna bytt både namn och skepnad: Numera försöker Ortopediveckans arrangörer och SOF tillsammans med sponsorerna skapa koncept som sträcker sig BORTOM ren produktinformation. Målet är att erbjuda instruktionskurser som gör att ST-läkare kan uppfylla ett delmål i sin målbeskrivning, eller som gör att erfarna specialister på väg in i bakjouren kan fördjupa sin kunskap om en viss operationsmetod. Begreppet ”recertifieringskurs” myntades (i Umeå) just för att uppmärksamma behovet av kontinuerlig fortbildning även efter specialistexamen, något som våra huvudmän blivit sämre på i tider av ständiga sparbeting och minskade utbildningsbudgetar. Även i framtiden kommer alltså SOF tillsammans med sponsorerna att försöka tillhandahålla kurser som täcker viktiga utbildningsbehov.

Visionen är att SOF i samarbete med företag kan erbjuda kvalitetsgranskade kurser som uppfyller ortopeders behov av praktisk utbildning.

IM-Medico drog avgjort mest folk till sin monter med en kroppsanalysator som bland annat mäter kroppsfett i procent och kilo, muskelmassa, benmassa och inte minst metabolisk ålder. Inte konstigt att de kammade hem “Bästa nykomling”.

Nils Hailer

Vetenskaplig sekreterare SOF Ortopediskt Magasin 3/2018 31

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

ORTOPEDEXAMEN Årets SOF-specialister.

Den skriftliga delen av Ortopedexamen gick av stapeln den 9:e mars 2018. Årets frågor har publicerats i OM nr 2. Sexton av arton deltagare klarade godkändgränsen på 66 av 100 poäng.

T

ill den muntliga delen den 27:e augusti hade 15 examinander anmält sig. Varje examinand fick träffa två nybesökspatienter och deras förmåga att ta anamnes, att ta status och att resonera kring tänkbara diagnoser och handläggningsvägar bedömdes. De praktiska momenten var i år A) att utföra ett fullständigt ländryggsstatus på en försöksperson och B) bedömning av röntgenbilder.

Dagen avslutades med sedvanlig festlig examensmiddag, denna gång på Olssons Bazar. I samband med SOF:s årsmöte på torsdagen delades det ut diplom till de 13 nya SOF-specialisterna. Stipendium för bästa resultat på skrivningen á 15 000 kronor gick till Karlstads egna medarbetare Åsa Thelaus. Åsa, varför valde du att göra ortopedexamen? ”För mig handlar det om en kunskapskontroll för min egen skull. Jag ville se om jag under ST lärt mig det som ingår i målbeskrivningen. Jag tror att det ser väldigt olika ut på kliniker runt om i landet. Vissa har kanske både skriftligt/ muntligt prov och avstämning på praktiska moment och standardingrepp efter varje delmål på sin hemmaklinik, medan andra går igenom hela ST utan någon mer strukturerad objektiv avstämning av vad man kan och behärskar.

32 Ortopediskt Magasin 3/2018

Årets examinatörer.

Hur tyckte du att det var? ”Den skriftliga delen var inte så nervös, men jag fick ont om tid under själva skrivningen. Jag fick 2 veckors inläsningstid av min klinik, utöver det har jag deltagit i OrtoS. Det var otroligt värdefullt och roligt att plöja ortopedi från A-Ö nu när jag arbetat några år och har verkliga fall och situationer att referera till. Det gjorde det lättare att förstå sammanhang. Den praktiska delen var otroligt nervös, men rolig.

Jag försökte intala mig själv att "träffa patienter gör jag ju hela dagarna, det här kan jag".”

Vad var svårast? ”Att hantera min nervositet på det praktiska provet.”

Skulle du rekommendera dina yngre kollegor att göra den? Varför? ”Ja det skulle jag. Som jag sade tidigare: Gör den för din egen skull. Du lär dig saker här och där under hela ST. Att läsa in dem koncentrerat upplevde jag gav ett helhetstänk kring ortopedi, ny kunskap om var och hur jag inhämtar kunskap och en chans att våga utmana sig själv. Om inte annat en chans att identifiera sina kunskapsluckor och en möjlighet att fylla igen dem.”

Vart är du på väg nu? Håller du på att subspecialisera dig? ”Ja, sedan jag fick mitt specialistbevis 2017 jobbar jag mestadels med barnortopedi men även en del trauma för att kunna bli bakjourskompetent på

PRESSFOTOGRAFEN Peter Chakraborty är vår pressfotograf som smög runt med en stor kamera på armen under SOF i Karlstad. Han har i stort sett tagit alla bilder till temat, men vem är personen bakom kameran?

P

eter jobbar som specialist på ortopeden i Karlstad med inriktning på trauma och tidigare på hand. Han gick en hyfsat rak väg till läkaryrket och blev färdig år 2000.

Åsa Thelaus gjorde det bästa skrivningsresultatet på Ortopedexamen.

vuxensidan. Nu ska jag pusta ut lite efter ett intensivt år, men tankarna finns på att doktorandregistrera mig och påbörja en avhandling.”

Ytterligare ett stipendium om samma summa lottades ut bland dem som klarat den muntliga examen och tillföll den lyckliga vinnaren Henrik Nyman, Linköping. Pengarna är ämnade för resa till 2019 års EFORT-möte i Lissabon (https://congress.efort.org).

Svensk Ortopedisk Förening önskar rikta sitt varma tack till skrivningskonstruktörer och examinatorer, samt till Mattias Hallgren och engagerad personal på mottagningen i Karlstad, för era ovärderliga insatser i samband med årets examen.

Redan nu startar förberedelserna inför 2019 års Ortopedexamen. Den skriftliga delen planeras till fredag den 15 mars 2019, anmälningstid under januari månad. Den muntliga delen sker i samband med Ortopediveckan i Norrköping måndag den 26:e augusti.

SOF-SPECIALISTER 2018 Maria Berglund, Stockholm SÖS Daniel Fröjd, Falun Ali Hamadani, Falun Jesper Kraus-Schmitz, Visby - nu Malmö Viljam Lindqvist, Stockholm DS Henrik Nyman, Linköping Osama Omar, Stockholm SÖS Khadjah Rosén, Skövde Johanna Rundgren, Stockholm SÖS Åsa Thelaus, Karlstad Alexandra Thune, Stockholm DS Åse Wiström, Östersund Johan Wänström, Helsingborg

– Att jag skulle bli ortoped var rätt självklart och jag vet exakt när jag bestämde mig.

Det var när Peter gjorde primärjouren i Östersund under medicinterminen:

Tanken att skriva till Georg och tacka har gnagt, “men kanske minns han inte ens den där frågvisa kandidaten”, har Peter resonerat. Man kan alltid hoppas att dessa rader i OM når honom.

Peter, som nu är 46 år, är född i Karlstad men blev i tvåårsåldern ”tvångsförflyttad” som han säger till Sundsvall. Det var först efter att ha tagit vägen om värnplikten i Sollefteå och studier i Umeå som han var tillbaka i Karlstad. Han trivs väldigt bra och det ska mycket till innan han ger sig till att flytta.

– Då måste någon lova att precis allt är bättre på en annan plats, och det kan de ju inte!

Peters pappa hade alltid en kamera med sig och Peter har själv fotat så länge han kan minnas, men han har aldrig jobbat som fotograf. Istället tar han gärna specialuppdrag och fotar mycket för sin egen skull.

– Jag har en massa bilder i huvudet och är lite periodare då jag nördar på fotosidor där man utbyter tips och trix.

Annars är det motorcyklar som det stora intresset. Han har fem stycken!

Stoltheten är en Yamaha R1 från 2012.

Anne Garland

Missa inte Peters fina bilder från banketten !

– Där i korridoren fick jag syn på en man i vit rock med ett gäng röntgenbilder under armen. Det var Georg Kargsten. Jag gick efter och frågade om han kunde visa mig vad han gjorde. Det slutade med att jag gick på medicinavdelningen på dagen och på ortopedakuten på kvällen. Georg Kargsten gjorde hela skillnaden, just det att han tog sig an mig som medicinkandidat.

– Det är en sån otrolig frihetskänsla att köra motorcykel.

Utbildningsansvarig SOF

Lycklig med sin Enhörning.

– Jag trodde aldrig att jag skulle äga en sån.

Den är helt magisk och är byggd för att köras fort på kurviga vägar. Det är löjligt kul!

Frihetskänslan är något som Peter ofta återkommer till, och för att hitta den

Island Peak, i Nepal, 6189 m.ö.h.

klättrar han gärna i berg, dyker och flyger (som pilot).

På hemmafronten teamar han upp med sambon Madelene Johanzon, som är allmänläkare och Silvialäkare med inriktning mot demens. Inom kort byter hon jobb och blir chefläkare med IT- och läkemedelsfrågor för Värmlands län på sitt bord.

Katten Pelle håller ställningarna där hemma, sedan bonusdottern Erica började studera i Norrköping. Hon läser till till civilingenjör i medieteknik.

– Jag blev riktigt sugen när jag läste programbeskrivningen. Om den hade funnits när jag skulle läsa vidare kanske det hade blivit något åt det hållet.

Datoranimering och specialeffekter för film har nämligen alltid intresserat Peter som inte helt förvånande även sökte till ESA:s astronautprogram 2008. Av 9500 sökande blev Peter uttagen bland de sista 180. Men där tog resan slut och tur var väl det, för Ortopedsverige.

Linda Linnskog Rudh Ortopediskt Magasin 3/2018 33

EPIPHYSEN PÅ ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

eller synskada mm så kan såklart även problematiken variera oerhört vilket är väldigt utmanande me n samtidigt kul.

I förbundet har vi äve n en medicinsk kommitté där jag me dverkat och vi har även flertalet duktiga förbundsterapeuter som hjälper aktiva och lag i olika Kristian Stjerna och Karin Bernhoff. utsträckning inför och under tävlingar.

Stora delar av truppen möttes upp på Arlanda första dag arna i mars inför avfärd mot Korea. Efte r 24 timmars resa anlände vi till den paralympiska byn i Pyeongchang.

Här på samma plats hade bara någ ra dagar innan de olympiska spelen avslutats, nu var snart ännu ett stort evenemang igång.

Att komma in i ”OS-by n” är alltid lite intressant, säkerhet är högsta prioritet när man passerar me talldetektorer och Karin berättade att hon började som läkarchef i Visby beväpn ade vakter vid entrén. Säkerhetsperson 2005, då Gotland hade Sveriges längsta vårdköer.

Då alen var särs kilt intresserade av mina två me dicinväskor som alla andra duckade tog hon sig anvaruppgiften. fyllda med läkemedel och annan medicinsk utrustning, men det var inga blehon m. Nui var På ett lättsamt sätt beskrev Karinpro att början hela truppen samlad e, totalt 21 aktiva och lika många ledare. kände sig som "finn fem fel" ung, kvinna och ST-läkare men avslutar med ett inspirerande sätt med uppmaninI det medic inska teamet var det utöver gen: “Ta chansen när ni får den!” jag även sjukgymnast Marie Alm och naprapat Fredrik Brä nnström, båda oerhört duktiga och me d mycket erfarenKristian Stjerna fortsätter med att tala om ledarskap

LEDARSKAP

Karin Bernhoff var först ut på Epiphysens programpunkt som i år belyste ST och ledarskap – går det att kombinera?

som processchef i Skövde, vad som styrt honom de senaste åren och om utmaningar han RÖmött.

STA PÅ ÅRETS

HANDLEDARE!

Vem blir 2018 års bäs ta handledare med en mental VAS-skala, för unga ortopeder?

Alla ST-

Han avslutade med att skicka läkare är att användas som ett verktyg attnu utvärdera sina val, och välkomna att lägga sin röst på den cialistvärderingar. i ortopedi som de tyck en uppmaning att lyssna till sinaspe egna er förtjänar priset. Enk laste sättet är att gå in på ortopedi.se och klicka vidare till röstningsformuläre t på Epiphysens hemsida. Förra året vann Tor Melander från Danderyds sjuk hus den prestigefyllda utmärkelsen.

Vem som vinner i år avslöjas under Epi physens programpunkt på Ortopedive ckan i Karlstad.

Tack för er hjälp!

heter från tidigare spe l och arbete med idrottare med fysisk funktionsnedsättning. Vårt arbete i medicinska teamet rivstartade verk ligen direkt.

Kälkhockeymatcher na tog stora delar av uppmärksamhete n, en sport där det verkligen smäller. Axl ar som skulle ses över, näsblod, tejpnin g, sårskador och fotledsfraktur var någ ra saker som vi hanterade. Att medve rka på dopingkontroller och besöka det lokala sjukhuset i olika ärende n var annat som tog vår tid. Terapeutern a arbetade även mycket med olika typ er av mjukdelsbehandlingar efter trän ing/tävling/ match. Totalt dokum enterades ca 150 olika kontakter med terapeut och ca 50 st läkarkontakter under spelen, så behovet var stort.

Som läkare medverka de jag även på flera medicinska mö ten med internationella paralympisk a kommittén (IPC) som driver mycket utv ecklingsarbete inom parasport inte rnationellt. Mycket av vårt arbete var före byggande samt hantering av mindre skador och besvär, men vi fick även han tera några mer allvarliga medicinsk a situationer, bl.a. en situation som resu lterade i att en av våra ledare, via SOS-int ernational, fick åka hem till Sverige i förtid.

Spelen fortgick och vi i det medicinska teamet gjorde vårt ytte rsta för att hjälpa våra aktiva och ledare . Det var långa dagar och lite sömn, många timmar på sjukhuset, i behandling srummet och i omklädningsrummet på hockeyarenan.

Men vi kunde även titta på många tävlingar, njuta av vårs olen i de fina miljöerna, följa spänna nde curlingmatcher, rafflande kälk hockeymatcher och medverka på skid arenan när vår blinde åkare Zebasti an Modin tog silver i skidsprinten. Vi fick även finbesök av kronprinsessan Vikt oria som besökte truppen. Efter en vac ker avslutning av de paralympiska spe len, med fyrverkerier och uppträdand en, reste vi sedermera hem till Sverige igen den 20:e mars. Mitt första spe l som förbundsläkare var över för den na gång och med mig hem har jag fina upplevelser och min nen.

Martin Isaksson

ST-läkare, Ortopedkl iniken Norrlands Universitet ssjukhus

EPIPHYSENS KALEN DER Vi i Epiphysen vill påm inna om kurskalender n som vi har tagit fram läkare där vi kontinu erligt lägger upp kur för STser som är relevanta inom ortopedi. Den för ST-läkare går att hitta på www.k urskalender.nu, tipsa läkare! gärna era STEpiphysens styrelse.

Kalendern uppdatera s av oss inom Epiphy sen när vi får reda på vi gladeligen emotta nya kurser, varför r tips på kurser som vi inte lagt upp i kale säger till om ni på klin ndern eller att ni iken anordnar en kur s som är öppen att sök lägger vi direkt in den a för andra så . Lättast är att mejla på epiphysen@ortop edi.se Förhoppningen från vår sida är att detta ska kunna bli ett fun framöver för ST-läkare gerande verktyg när de letar kurser sam t även för kursgivare att krockar allt för ofta. se att kurser inte

ÅRETS SLIPSTEN FÖR BÄSTA INNOVATION Årets slipsten för bästa innovation av ST-utbildningen gick till Karlstad.

Där har man infört en frakturkonferens kring veckans alla traumaoperationer.

Syftet är att strukturerat belysa pre, per och postoperativa aspekter, ge feedback och tillsammans arbeta för att förbättra kvalitet, utbildning och öppenhet på kliniken.

”Årets slipsten” Vilken klinik har gjo rt bästa ST-utbildningen?

insatsen för att vässa

Efter kampanjen ”Ge kniven vidare” vill Epi physen lyfta fram god pel på kliniker som har a exemgjort något smart för att förbättra utbildn kvaliteten för ST-läka ingsre. Det kan vara allt från en schemateknisk lösn till ett nytt sätt att plan ing era operation eller mo ttagning.

Berätta om vad ni har gjort och hur ni gen oförde förändringen. vinnande kliniken får Den vandringspriset ”Åre ts slipsten” och presen under Ortopedvecka teras n i Karlstad. Nominer a ert förbättringarbete 29 augusti via e-post senast till epiphysen@ortoped i.se med ämnesraden ”Årets slipsten” och låt era insatser inspirera andra kliniker.

Epiphysens styrelse Ortopediskt Magasin 2/20

18

34 Ortopediskt Magasin 3/2018

41

FÖR OCH EMOT Under Torsdagen på årets ortopedivecka hölls Epiphysens årliga för och emot föreläsning. Årets tema var mjukaknäskador där vikten av klinisk undersökning ställdes mot vikten av magnetkameraundersökning.

Jost Möhring.

ÅRETS ST-HANDLEDARE Under Ortopediveckan i Karlstad delade Epifysen ut pris till årets handledare och pris för bästa innovation för att vässa ST-utbildningen, ”Årets slipsten”. Jost Möhring från Falu lasarett vann priset som bästa handladare.

Vad betyder priset för dig?

– Att jag blev utnämnd till årets handledare kändes initialt overkligt, att jag blev utvald bland alla kollegor som engagerar sig dag efter dag för sina yngre kollegor, alla som tålmodigt besvarar massor av frågor och bland alla som verkar ha blivit immuna mot abrupt adrenalinfrisättning medan de assisterar en novis. Nu är jag djupt rörd och känner mig kolossalt ärad och samtidigt peppad för framtiden.

Hur tror du att ST-utbildningen kan förbättras?

– Den moderna ortopedin är en mångfacetterad specialitet som utvecklar sig konstant i alla subspecialiteter, i samma takt växer kraven på kunskap bland kollegorna.

Utbildningsmålen måste uppdateras regelbundet.

Utbildningen måste ha plats i verksamheten. Ge studierektorerna gehör för ett strukturerat utbildningsprogram, det måste vara individuellt anpassat till lokala förutsättningar. Studierektorn behöver stöd vid schemaläggning och planering. Skickligt planerad utbildning behöver inte påverka produktionen på sikt, eftersom välutbildade yngre kollegor är produktivare och nöjdare.

Skaffa ett klimat på din klinik, i ditt team, samt mellan dig och din adept, där man känner sig bekväm att ställa frågor och vågar kritisera. I svensk kultur förknippas kritik med dålig stämning och negativitet, men är kritiken konstruktiv så är den mer efterlängtad än man tror, speciellt hos de yngre kollegor som letar efter guidning. Jag lever i den tron att alla vill bli den bästa versionen av sig själva.

Vilka tips vill du dela med dig av till andra handledare?

Vi alla borde vara förtrogna med de aktuella riktlinjerna för specialisttjänstgöringen, speciellt de delmål som tillfaller din subspecialitet/ditt ansvarsområde.

Motivera din adept till en planering och ha koll på om hen har uppnått delmålen, stäm av med kollegorna i teamet där din adept är placerad. Det är viktigt att samarbeta med studierektorn och schemaläggaren för att hålla den planeringen.

Ge återkoppling: spara inte på beröm och konstruktiv kritik inklusive förbättringsförslag. Det tar bara en kort stund, men präglar din kollegas yrkesverksamma liv.

Magnus Forssberg och Magnus Forsblad...

Först ut var den lokale korsbandsriddaren Magnus Forssberg som höll ett brandtal för vikten av kliniken. Patientens besvär, anamnes och uppvisade av kliniska symtom är grunden till bedömning av hur vida patienten ska genomgå artroskopi eller vilken typ av konservativ behandling som bör väljas.

Motvilligt erkändes att magnetkameran kan vara av värde vid kliniskt svårare fall men inget som behöver användas rutinmässigt vid misstanke om mjukdelsskador i knä.

I den andra ringhörnan stod Magnus Forsblad, Docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, som på ett sakligt och övertygande sätt visade på fallgropar som kan missas om man avstår från magnetkameraundersökning. En fallgrop är bland annat att den kliniska undersökningen kan variera mycket från läkare till läkare på ett sätt som inte den mer objektiva MR-undersökning gör. Detta är även uppbackat av studier som visar att så mycket som 50% av ACL-skador ... i en stundtals het debatt. missas vid klinisk undersökning.

Sammantaget blev det en mycket bra och inspirerande föreläsning där båda kombattanter la fram övertygande och goda argument för respektive förhållningssätt. Detta återspeglades också i omröstningen där Forssberg tog hem segern med 14 röster mot 13.

Ortopediskt Magasin 3/2018 35

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

ÅRSMÖTET Svensk Ortopedisk Förening hade 1651 medlemmar under 2017, varav 1326 var män och 325 kvinnor.

Föreningen har 18 hedersledamöter och 14 företagsmedlemmar. Under 2017 ökade föreningen med 44 medlemmar; 16 män och 28 kvinnor.

På årsmötet i Karlstad kunde man konstatera att föreningen är välskött och har god ekonomi. Medlemsavgiften om 1400 kronor lämnas därför oförändrad.

Under vinjetten SOF-nytt i det här numret av tidningen kan du läsa mer om alla de projekt som föreningen har sjösatt och arbetat med under 2017 och framåt.

Det skedde inga stora förändringar i styrelsen. Skattmästare Anna Apelqvist och kvalitetsansvarig Nader Mafi omvaldes på tre år, liksom Åke Karlbom och Ulf Sennerby som fick fortsatt fortroende som revisorer till 2019. Valberedning blir Li Felländer-Tsai (-2020), Hans Mallmin (fyllnadsval -2019) och Marie Leksell (-2021).

ÅRETS FORSKARE UTSEDDA! På Ortopediveckan i Karlstad bjöds på briljant forskning från alla Sveriges håll och kanter. Många symposier, fria föredrag och postervandringar var ytterst välbesökta och fyllda av delvis livliga diskussioner.

Ett antal bidrag lyfts av gammal tradition särskilt fram: Under årsmötet i Karlstad delades pris för bästa avhandling som lades fram under 2017 ut, och här presenteras även vinnarna i kategorierna “bästa föredrag”, ”bästa poster” och ”bästa ST-arbete”.

Ghazi Chammout från Danderyds sjukhus/Karolinska Institutet och Jesper Fritz från Universitetssjukhuset i Lund/Malmö fick båda utmärkelsen Årets avhandling 2017. Beslutet togs eftersom båda forskare genomfört högkvalitativa prospektiva interventionsstudier på mycket relevanta ämnen. Med detta sagt, övriga fyra som tävlade om priset för bästa avhandling visade också upp mycket fina böcker som försatte SOF:s styrelse i svår beslutsångest. I OM nr 2 kunde man läsa mer om dessa mycket intressanta avhandlingar.

Ghazis avhandling har titeln ”Treatment of displaced femoral neck fractures in the elderly”. Tjugotusen höftfrakturer förekommer årligen i Sverige – det är alltså en åkomma som verkligen förtjänar noggrann undersökning! Ghazi har i sin avhandling studerat olika behandlingsalternativ för dessa patienter, och med hjälp av inte mindre än tre högklassiga randomiserade studier kastas nytt ljus på problem vi dagligen diskuterar på våra röntgenronder. I korthet kan man säga att vi bör hålla oss borta från ocementerade stammar när vi sätter protes på frakturpatienter, att helprotes är bättre än osteosyntes på patienter med dislocerad höftfraktur, och att över 80-åriga patienter med dislocerad fraktur på lårbenshalsen mår lika bra av halv- som av helprotes.

Jespers bok heter ”Physical Activity during Growth – Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance”.

Jesper har genomfört och analyserat en brett anlagd interventionsstudie som ska sätta fart på våra barn och ungdomar: De bara sitter över sina paddor och blir allt fetare, får man höra, men kan vi göra någonting åt detta? I en prospektiv undersökning av barn som gick på olika skolor i Lund/Malmö 36 Ortopediskt Magasin 3/2018

jämfördes ett schema med utökat antal idrottstimmar med ett standardschema, och sedan undersöktes frakturincidens, benmineralhalt mätt med DXA och prestationer i skolan. En rikstäckande studie av skolprestationer följde. Jesper visar att ökad fysisk aktivitet bland barn minskar risken för frakturer, ökar benmassan – och gör barnen smartare!

Cyrus Brodén, nu verksam vid Imperial College i London, höll ett föredrag med titeln ”Validation of a three-dimensional low dose CT method for assessing migration in total shoulder arthroplasty: an experimental study”. Sverige är radiostereometrins födelseland och starkaste fäste, med en lång tradition av excellenta undersökningar på bland annat implantatstabilitet i ben. Nu verkar dock en ny metod baserad på CT sätta fart: Cyrus kan i sitt arbete på axelproteser insatta i kadaverben visa att man med CT kan mäta migration med nästan lika hög precision som med konventionell radiostereometri utan att stråldoserna behöver bli anmärkningsvärt höga. Kanske ett banbrytande arbete som står i början av en utveckling där CT-baserad mätning av mikrorörelser ersätter den gamla ”RSA”-metoden?

Piotr Kasina från Södersjukhsuet/Karolinska Institutet presenterade årets poster med titeln ”Patient claims in prosthetic hip infections – A comparison of nation-wide incidence in Sweden and patient insurance data.” Han satte strålkastarljuset på en av ortopedins värsta komplikationer, postoperativ infektion, och fann att så få som 25% av patienter som drabbats av detta öde sökte ersättning från Patientförsäkringen. En pinsamt låg siffra, sannolikt också för att vi som doktorer inte uppmanar drabbade patienter att söka denna ersättning trots att vi enligt lagen borde göra det…

Carl Mellner tävlade I kategorin bästa ST-arbete. Hans bidrag med titeln “Increased risk for postoperative periprosthetic fractures in hip fracture patients using an Exeter stem in comparison with the anatomic SP2 Lubinus stem” belyste att risken för protesnära frakturer efter höftprotes på frakturpatienter skiljer tydligt sig mellan olika stamtyper, ett fynd som är värt att begrunda.

Nils Hailer

Vetenskaplig sekreterare, SOF

P

å telefon någon vecka senare erkänner han att han började ana ugglor i mossen när frågan om hedersmedlem kom upp på årsmötet. Vem kan det vara?

Frågan om hedersmedlem hade aldrig diskuterats på något styrelsemöte som han deltagit i.

Hans Mallmin är i gott sällskap, sedan 1983 har 20 hedersledamöter utsetts av SOF. Erland Lysell, som vi skriver en minnesartikel om i det här numret, var nummer två i ordningen.

Hans Mallmin är 66 år och håller som bäst på att ”avveckla sig själv” som han säger.

– Jag har några forskningsuppgifter som jag måste slutföra och några projekt att gå i hamn med och det kommer nog att ta uppåt två år att bli helt klar. Från nyår jobbar jag 50%, mest med forskning, men även lite kliniskt, berättar han.

I SOF har Hans Mallmin varit en mycket aktiv utbildningsansvarig, bland annat med huvudansvar för Ortopedexamen. Tillsammans med Anne Garland, Roger Skogman och Li Felländer Tsai reviderade Hans specialisthandboken enligt de bestämmelser som gäller sedan 2015. Samtidigt medverkade han till att ta fram ST-kurskriterier för att motsvara respektive delmål i specialisthandboken.

Hans Mallmin.

HANS MALLMIN NY HEDERSMEDLEM I SOF ”Jag är mycket stolt och förstår i och med detta att jag har gjort avtryck”, sa Hans Mallmin när han klev upp på scenen i Karlstad för att motta sin hederstitel. ”Förra året blev jag hedersmedlem i Epiphysen, och så detta i år! Jag är rörd! Tack!” la han till.

MOTIVERINGSVERS

”En glasögongrabb bördig från vår huvudstad, i forskning och undervisning var glad.

Han upptäckte i sinom tid att det räckte ej, "Att knyta SOF-fluga: Det är min grej!”

Sen dess han alltid ställt upp när SOF om det bad.

Vår gladlynte kollega från en universitetsstad så fin, brinner passionerat för att göra ortopeder av AT-glin.

Han har i sanning stridit för ortopedins plats i hela härligheten och genom åren höjt rösten för kvalitet, hbtq och jämlikheten.

SOF tackar och välkomnar hedersledamot Hans Mallmin” VIKTIGA UPPDRAG Studierektor Uppsala 1998-2010 Ordförande i Mellansvenska Kvalitetsrådet 2010-2017 Utbildningsansvarig i SOF sedan 2012-2017 Ansvarig för ortopedexamen 2012-2017 UEMS Sverige, sedan 2012-2017 Ansvarig NOF:s instruktionskurs i Linköping 2016, Reykjavik 2018 UEMS/EBOT representant sedan 2013Arbetat i Svenskt Kirurgiskt Råd sedan 2012 FORSKNING Hans Mallmins forskning har handlat om osteoporos, epidemiologi samt flera metoder att mäta bentäthet. Kring millennieskiftet deltog han i flera kliniska prövningar för olika läkemedel som nu används för att förebygga osteoporosfrakturer.

Flera epidemiologiska projekt har under åren skett i samarbete med professor Kalle Michalesson. På senare år har han studerat implantnära reaktioner i skelettet. Den kliniska aktiviteten har fokuserats på höft- och knäproteser.

Hans har dessutom tillsammans med Peter Ström och Lars Adolfsson utvecklat konceptet med Bakjoursskolan – fem kurstillfällen som ges under en tvåårsperiod. Första Bakjoursskolan blev fulltecknad och ytterligare en planeras.

Den senaste insatsen är att han tillsammans med Christian Carrwik och Yasmin Hailer har initierat en ortopedisk självstudiekurs som nu har blivit nationell i SOF:s regi.

Hans berättar att han har inspirerats av arbetet i Svenskt Kirurgiskt Råd, och säger att många av de idéer och arbetssätt han har implementerat i SOF har sina rötter där, Under 2018 ryckte Hans Mallmin in som t.f. utbildningsansvarig när ordinarie ledamot Anne Garland befann sig på Nya Zeeland. Nu när Anne är tillbaka på svensk mark tycker Hans att det blir det skönt att kliva tillbaka.

– Min fru är pensionär och man ska passa på att göra annat också. Man blir inte yngre så att säga.

Hans motionerar, om än måttfullt, har ett lantställe på Falsterbonäset dit han ofta åker och dessutom cyklar han gärna i Stockholm. Bästa tipset är att cykla till klipporna i Fredhäll och ta sig ett dopp. Hur det går med italienskakursen vill han helst tala lite tystare om.

– Jag har läst italienska en tid, men är faktiskt inget vidare.

Jag förstår mer än jag kan prata, men Italien är ett fantastiskt resmål. Ta till exempel Sicilien och området runt Comosjön!

Det där med att knyta fluga, som anges i versen, måste man ju fråga om.

– Jag gör enligt YouTube, avslöjar Hans.

Han berättar hur hans stackars far en gång för många år sedan försökte instruera honom per analog telefon i konsten att knyta fluga. Att med telefonluren i hand och spegelvänt mot spegeln försöka knyta flugan var mer än lovligt svårt. Men med YouTube, många år senare, gick det lätt.

Något annat som gäckar ens nyfikenhet i versen är det där om jämlikheten. Hans skrattar och säger att ”jag har bara döttrar, är van att vara ensam man bland kvinnor, dock inte i ortopediska samhang, mina första doktorander var kvinnor osv”.

Dessutom är det lite av en intern grej att Hans Mallmin alltid, i alla programförklaringar, envist frågar ”är alla med nu?”.

Arbetet i SOF har enligt Hans varit en källa till mycket glädje och trevnad.

Linda Linnskog Rudh

Redaktionschef, Ortopediskt Magasin Ortopediskt Magasin 3/2018 37

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

Anne Garland

Lars Adolfsson

Johan Wänman

Per Wretenberg

Maziar Mohaddes

Yosef Tyson

Magnus Karlsson

PROFESSORS- OCH VERKSAMHETSCHEFSMÖTET Verksamhetschefer och professorer möttes på den stående sammankomsten på tisdagens morgon. SOF hade satt samman en rätt lång agenda med idel viktiga punkter. Ordförande i SOF Magnus Karlsson hälsade alla välkomna till mötet och uppmanade till dialog kring dagens punkter.

Dialogen uteblev inte.

NOF OCH ACTA Första punkten handlade om Nordisk Ortopedisk Förening och ACTA. Li Tsai avgick under våren som ordförande i NOF, som nu har totalt åtta medlemsländer. Hon passade på att presentera de nya styrelsemedlemmarna. Under hennes ordförandetid har en hel del åtgärder gjorts för att få ACTA på fötter, e-tidning och införande av en granskningsavgift är några av åtgärderna och de tros få bra effekt. Även överenskommelse om delning av förluster/vinster från NOF-mötena mellan NOF och arrangörsklinik har kommit till stånd efter hård förhandling.

KUNSKAPSSTYRNING Näste talare var Maziar Mohaddes, ordförande i det Nationella Program Området (NPO) för rörelseorganens sjukdomar där ortopedi, handkirurgi och reumatologi ingår. Han presenterade planen och tryckte mycket på kunskapsstyrningsdelen i arbetet och uppmanade proffessionen att ta stafettpinnen och verkligen ta ansvar för processen.

Han fick bra draghjälp av professor Per Wretenberg som menade att det finns mycket att göra inom området jämlik vård. Varför skiljer behandlingar och indikationer fortfarande så mycket mellan olika instanser i vårt land? Maziar höll sig något avvaktande kring nivåstruktureringsfrågan men såg gärna kommentarer och input även i den frågan.

LEDARSKAPSKURS Ett flertal initiativ har tagits av SOF de senaste åren för att erbjuda efterfrågade utbildningar med syfte att förbättra den 38 Ortopediskt Magasin 3/2018

ortopediska kompetensen överlag. En del är att väcka intresse för ledning och chefsskap bland ortopeder. SOF och Handelshögskolans ledarskapskurs är igång och Johan Wänman från Umeå som deltar i kursen berättade om upplägg och erfarenheter från modulerna.

Kursen är dyr och verksamhetscheferna erkände att det svider i landstingsplånboken, men kurserna är fulla så tydligt är att priset ännu inte riktigt avskräcker.

Av de som gick kursen 2013 är 13 av 15 deltagare i dagsläget involverade i lednings eller chefsuppdrag.

försäkringskassan. Metoden är bevisat sämre än standardprotes vid höftledsartros och i Sverige görs endast fem om året på en enda klinik. Dock gör denna förekomst av de få ingreppen det svårt för försäkringskasan att säga nej. Ingreppet utförs ju i Sverige. Per uppmanade kliniken att sluta och att Svenska höft och knäföreningen skulle gå ut med en rekommendation att metoden bör upphöra. Troligen gjorde den nog det efter Pers redogörelse. Alla verksamhetschefer kan nu svara nej på eventuell förhandsförfrågan om denna typ av protes.

BAKJOURSSKOLA Bakjoursskolans första del är också genomförd och Lars Adolfsson redovisade kursutvärderingen som fick mer än väl godkänt. Intresset för kursen är dock så stort att man beslutade att köra igång en ny omgång redan nu i år. Frågan uppkom hur man får Bakjoursskolan att leva vidare och förvaltas så att den fortsätter och inte hänger på de nuvarande arangörernas engagemang. Verksamhetschefer uppmanas att kontinuerligt anmäla deltagare till kursen.

Anne Garland, utbildningsansvarig i SOF ställde den kloka frågan om vem som har ansvaret för ortopeders fortbildning.

Grundutbildningen är reglerad och konmtrollerad, AT försvinner snart, ST-utbildning ligger på landstingen med curriculum och mål. Sverige är ett av tre länder i EU som saknar struktutrerad plan för fortbildning av specialister. Mötet gillade förslaget att Anne tillsätter en arbetsgrupp för att reda i frågan.

WEB-BASERAD TEORIKURS Yosef Tyson från Uppsala berättade att det nu är 135 deltagare som går den web-baserade teorikursen med Millers Orthopaedics som kursbok. Kostnaden är 7500 kr per deltagare och medlemskap i SOF. Det obligatoriska SOF medlemskapet debatterades men Magnus Karlssonförklarde att det nog kan jämställas med deltagande i Ortopediveckan som också är ett utbildningsmoment som kräver medlemskap. Alternativt att deltagaravgiften då blir högre för icke-medlemmar. Alternativet att kliniken kan betala medlemskapet får nog diskuteras vidare.

Verksamhetschefer uppmuntrades att skriva in web-kursen i ST-kontrakten.

UTLÄNDSK OSERIÖS REKRYTERING AV PATIENTER Per Wretenberg berättade om en rörelse Norden Hippies som marknadsför operationer med ytersättningsproteser som utförs i Holland och Belgien. Patienter rekryteras med kraftig marknadsföring i Sverige och lovas återbetalning från

Magnus Karlsson avslutade mötet med att informera om att förutom alla ovanstående SOF-aktiviteter så är en ny lathund på gång samt en ny IT-lösning för hemsida och medlemsregister som uppfyller GDPR. SOF:s historik kommer också snart att läggas ut på hemsidan.

SOF kommer att kalla alla verksamhetschefer till möte i mars liksom förra året.

Datum meddelas senare.

Vi tackar SOF:s styrelse för alla goda initiativ ovan, ni gör ett ovärderligt arbete för ortopedins kvalitet, utveckling och framtid.

Karin Bernhoff

Verksamhetschef Akademiska sjukhuset i Uppsala Omvärldsanalys, SOF

TANKAR EFTER KARLSTAD Alla i bilen är överens. Ortopediveckan i Karlstad var den bästa Ortopediveckan på länge, kanske någonsin. Vi samåker, på väg tillbaka mot Mälardalen – energin är påtaglig. Jag funderar på framgångsfaktorer.

S

jälva staden spelar roll. ”Allt är nära, i Karlstad” fick jag höra ett tiotal gånger och det stämmer! Till fots. Åker man bil är saken en annan. Missar man en avfart åker man ofelbart över en älv och då får man ta ett extra varv för att komma tillbaka till ursprunget och göra ett nytt försök på avfarten. Var det så raggar-kulturen uppstod…?

Kombinationen av stadens tillgänglighet och att kongresscentret låg centralt bidrog starkt till känslan av att ha allt inom armlängds avstånd. Själva kongresscentret var, därtill, lättnavigerat och klarade av de flesta utmaningarna även om det alltid är svårt att förutse hur många deltagare man kan förvänta sig till de olika föreläsningarna, med ibland överfulla åhörarsalar som resultat. ”Ortopedi i framtiden”. Temat belystes ur flera synvinklar. Från artificiell intelligens till E-hälsa men ett bestående intryck var det fokus som lades på ST-läkare och nyblivna specialister.

Både kurser (som svarade mot delmål i ST-målbeskrivningen) och workshops. Mycket populära. Fria föredrag och poster-sessioner är stående och uppskattade inslag på Ortopediveckan och årets dylika var inga undantag. Att få se och höra också unga forskare testa sina vingar, professionellt modererade av inlästa och angelägna seniorer – det här är ju spännande! Att säkerställa återväxten av kompetenta ortopeder och forskare är avgörande för framtiden.

Föryngringsprocessen inom svensk ortopedi pågår hela tiden men kanske står vi inför större utmaningar idag än tidigare.

Orsakerna är flera men en bidragande faktor är så klart subspecialiseringen. Den bidrar till byggandet av nischer som tidigare än förr intas av unga specialister, som snabbt förstår fördelarna med att göra sig oumbärlig på sin ”sektion”, eller heter det ”subsektion” kanske?

Förr fanns en och annan omnipotent ortoped som även kunde hjälpa en oerfaren allmänkirurg i såret. Sådana kollegor blev inte sällan omistliga, inte minst på mindre orter och behöver idag ersättas av flera specialister för att kliniken fullt ut ska kunna täcka kompetenstappet då polyhistorn till slut går i pension.

En svårighet med detta är så klart vår okuvlige vän tiden. Om vi leker med tanken att vi ortopeder är som människor i största allmänhet så torde också vi gå mot ett alltmer jämställt liv.

Detta sätter begränsningar för i vilken utsträckning en och samma ortoped, oavsett kön ges/tar möjligheten att fullständigt dränka sig i ortopedins famn. Att i en modern parrelation låta endast den enes yrke påverka familjebildning, semestrar, renoveringsplaner, släktkalas och så vidare – är det längre tänkbart? Alla dessa historier (eller är det skrönor?) om äldre kollegor som i sina krafters dagar gick jour tre veckor i streck och ”fick operera allt som kom in” – vem känner igen sig i det idag?

Visst, jourbördan är stor idag också men innehållet tror jag skiljer sig en hel del från förr. Lägg till den skuldkvot som uppstår då man ”försummat” familjen och inser att man kanske inte är riktigt så modern som övriga i grannskapet som ständigt tävlar om att vara mest tillgänglig för sin familj.

Detta är var och ens ensak men starka politiska krafter styr oss. Konstigt då att politikerna kryper undan en för vården kännbar kärnfråga – den som rör fortbildning och ackreditering. En gång specialist alltid specialist – aldrig må du öppna en bok igen! Hur kan SKL hävda att de har fullt förtroende för verksamheten när det kommer till fortbildningsfrågan? Har de ens besökt verkligheten? Varför tror de att vi, som ett land av tre inom EU, klarar fortbildningsfrågan utan fortbildningskrav samtidigt som produktionskraven stiger?

Lägg till all administration vi ägnar tid åt idag och hur den undantränger, i brist på bättre ord, det kontemplativa arbete det innebär att fatta rätt beslut i den kliniska verkligheten. Den verklighet som jag ofta känner att beslutsfattare påstår sig ha god insikt i men som sällan ges några trovärdiga reseberättelser från. Okej, man ska inte överdriva – ibland är en fotledsfraktur bara en fotledsfraktur. Men just vetskapen om att det rör sig om en simpel fotledsfraktur som inte tarvar kirurgi, eller just att det rör sig om en avancerad pilonfraktur – det är den kunskapen och erfarenheten som fortbildning syftar till att vidmakthålla.

Vill du ha kvalitet – då får du satsa även på sådant som inte ger omedelbar utdelning i kvartalsrapporten.

Denna långsamma men idoga underminering av läkekonsten är inget som är förbehållet ortopedin. Frågan är smärtsam och dövörat slås till – ingen orkar riktigt ta tag i detta. Det finns ju ingen tid. Om det inte är administrationen så är det barnhämtningen. Läkaresällskapet och Förbundet gör det som står i deras makt men SKL, som konsulter åt regeringen, är fast förvissade att det funkar såsom det är.

Med lagstiftning om reglerad och ackrediterad fortbildning kommer ett skäligt budgetutrymme för detsamma och det tror jag att SKL väl förstår. Det vore kanske ett sjukvårdsekonomiskt misstag. På kort sikt. Men på lång sikt planerar vi, omedvetet eller ej, vår egen begravning.

Erik Lind

Huvudredaktör Ortopediskt Magasin Ortopediskt Magasin 3/2018

39

ORTOPEDIVECKAN I KARLSTAD

VI SES I NORRKÖPING! Tack Karlstad för ett mycket trevligt och innehållsrikt möte. Den fina miljön vid Klarälvens strand och ett välplanerat program gav oss inspiration inför våra förberedelser i Norrköping. Upplevelsen är att årets möte har banat väg för Ortopediveckans framtid – något vi ska försöka förvalta.

O

rtopediveckan 2019 kommer bli Svensk Ortopedisk Förenings 75:e möte. Vi ser detta som ett jubileum och är glada för att detta kommer hållas i Norrköping. Senast mötet var förlagt till Norrköping var 2001. Mötet hölls då i Louis de Geer Konsert och Kongress och detta kommer även bli platsen för 2019 års möte.

Kongressanläggningen är belägen i centrala Norrköping bland affärsstråk och restauranger och med gångavstånd från centralstationen samt de stora hotellen.

Louis de Geer Konsert och Kongress är byggd i gamla industrilokaler där man blandat gammalt och nytt på ett smakfullt sätt. Hjärtat i anläggningen är Louis de Geer hallen som är en av Sveriges mera kända konsertarenor och huvudsäte för Norrköpings symfoniorkester. Konserthallen rymmer ca 1300 personer då balkonger i tre våningar inkluderas.

Temat för Ortopediveckan 2019 är ”4 rätt”. Rätt patient, i rätt tid, på rätt sätt och på rätt plats. Vi vill med detta tema sätta fingret på några viktiga faktorer för bästa möjliga behandlingsresultat. Med rätt patient avses urval av patient för olika behandlingsstrategier, med rätt tid menas att patienten ska vara väl förberedd såväl mentalt som fysiskt. Exempel på detta är på den elektiva sidan artrosskola, rökstopp samt viktnedgång inför en eventuell operation. Med rätt tid avses också prioritet i handläggningen av akuta ortopediska tillstånd. Med rätt sätt vill vi markera betydelsen av evidensbaserad vård oavsett det gäller kirurgi eller konservativ handläggning. På rätt ställe menar vi att behandlingen ska ske där kompetensen och erfarenheten finns. Temat ska vara vägledande för att undvika komplikationer och missnöjda patienter och därmed öka patientsäkerheten och goda behandlingsresultat.

Under det senaste decenniet har vi sett en evidensbaserad utveckling som visar att kirurgi inte alltid är den bästa behandlingen för ett antal ortopediska tillstånd som traditionellt har opererats. Exempel på detta är degener40 Ortopediskt Magasin 3/2018

Louis de Geer konferensanläggning hyser nästa års SOF-vecka.

ativa knäskador, mjukdelsproblematik i axelleden samt hälsenerupturer. Vi ser därför betydelsen av att rehabpersonal och övriga yrkesgrupper inom ortopedin deltar och är glada för att få anordna ett så kallat stort möte. Den moderna ortopedin bygger på ett teamarbete där alla kompetenser tas till vara runt patienten.

Vi vill ge ett brett utbud av ortopedi med tyngdpunkt på de områden som är vanligt förekommande på en ortopedklinik såsom artros- och traumaomhändertagande. Men vi kommer även ha symposier inom ortopedisk handkirurgi, fotkirurgi, barnortopedi, mjukdelsortopedi axel, tumör- och ryggkirurgi. Temat ska löpa som en röd tråd där fokus ligger på att undvika komplikationer och missnöjda patienter men också hur vi på bästa sätt tar hand om komplikationer och missnöje då det inträffar.

Mötet kommer ge symposier och föredrag som inte överlappar varandra och där man ska kunna bevaka ett intresseområde utan att föreläsningar krockar.

Vi kommer ha tre parallella salar med huvudinriktning mot läkare och två parallella salar med inriktning mot övriga yrkeskategorier men givetvis ska alla mötesdeltagare kunna delta på alla föreläsningar.

Specialistföreningarnas symposier kommer under detta möte vara utspridda över veckan.

I Karlstad var det en succé att kurserna måndag och tisdag inriktades mot ST-utbildningen. Det är därför självklart för oss att fortsätta med detta. Vi tänker oss att ST-läkarna ska få del av delmål godkänt genom att gå kurs och angivna föreläsningar, något som sedan avslutas med ett intyg på genomgången kurs. Kurserna ska även vara tillgängliga och intressanta för nyblivna specialister men också för erfarna ortopeder som önskar uppdatera sina kunskaper. Förutom kurserna riktade mot ST-läkare kommer det finnas ett utbud av workshops som inriktar sig mot flera yrkeskategorier. Ett exempel på detta är en kurs i gipsteknik.

Vår kärntrupp består av 20 personer som leds av mötesgeneralen Peter Rockborn. I truppen ingår Norrköpingsklinikens medicinskt ansvariga sektionsledare samt engagerade medarbetar från alla yrkesgrupper.

Varmt välkomna till Ortopediveckan i Norrköping 2019!

Idel superlativer har haglat över arrangörsgänget bakom Ortopediveckan i Karlstad.

Mötesgeneralerna skakar hand.

Markus Lundmark, Karlstad lämnar över till Peter Rockborn, Norrköping.

Strykjärnet. Så kallas den gamla fabrikslokalen som blivit ett signum för Norrköping.

Kärntruppen från Norrköping har redan kommit långt i planeringen av SOF-mötet 2019.

Östersund har kandiderat för att få Ortopediveckan 2020, vilket bifölls vid årsmötet i Karlstad.

Ortopediskt Magasin 3/2018 43

Boknytt

Magnus Karlsson, Harald Roos och Jón Karlsson.

Ortopedisk lärobok kammade hem årets kurslitteraturpris Studentlitteraturs prismotivering: Den kommande boken Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna belönas med Studentlitteraturs kurslitteraturpris 2018 för att på ett heltäckande och välskrivet sätt ge en aktuell introduktion till ett föränderligt fält.

Kurslitteraturpriset är Sveriges främsta utmärkelse till författare av ny kurslitteratur. Alla vars bidrag riktar sig mot den svenska universitets- och högskolemarknaden kan delta, oavsett ämne. I år går förstapriset och prissumman om 150 000 kronor till boken Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna. Juryns motivering lyder:

”För en heltäckande grundbok där författarna på ett utmärkt sätt sammanfattar ett område i snabb utveckling. Sjukdomar i rörelseorganen är en vanlig orsak till sjukskrivning och med en åldrande befolkning ökar skador på ben, muskler och leder. Detta ställer höga krav på ortopedin som även i framtiden kommer att vara en av de viktigaste medicinska specialiteterna. Bokens välskrivna och tydligt strukturerade text är rikligt kompletterad av utmärkta medicinska illustrationer och resultatet är en modern grundbok i ortopedi.”

Bakom boken står tre redaktörer: Magnus Karlsson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare på ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Harald Roos, docent i ortopedi vid Lunds universitet och sjukhuschef på Helsingborgs lasarett. Jón Karlsson, professor i ortopedi vid Göteborgs universitet och överläkare på ortopediska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Magnus Karlsson och Jón Karlsson är även ansvariga för läkarutbildningen i ortopedi vid Lunds universitet respektive Sahlgrenska akademin.

44 Ortopediskt Magasin 3/2018

I boken medverkar drygt 50 författare från hela Sverige.

Heltäckande inom ett föränderligt fält Boken redogör för ortopedi i ett brett perspektiv, innefattande basvetenskap samt kliniska sektioner uppdelade i barn och vuxna. Samtliga delar har i stor utsträckning berikats med moderna medicinska illustrationer som utgör ett komplement till texterna. Boken är främst avsedd för läkarstudenter, läkare under vidareutbildning samt läkare inom de specialiteter som handlägger ortopediska sjukdomar och skador.

I och med tillkomsten av Ortopedi – patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna finns nu en evidensbaserad lärobok med råd anpassade till svensk sjukvård och svensk behandlingstradition Boken utkom i augusti 2018.

Stefan Persson

VD Studentlitteratur och juryns ordförande

ORTOPEDI

Recensio n av boken

– patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna Kunskapsutvecklingen, inte minst inom det ortopediska fältet, är omfattande och snabb. För att ge dem som ska arbete inom fältet en grund som är aktuell, relevant och baserad på vetenskap och erfarenhet krävs att det finns en motsvarande uppdaterad kunskapssammanställning tillgänglig.

E

n ny 588-sidig lärobok på svenska, Ortopedi – Patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna, med redaktörerna Magnus Karlsson, Jón Karlsson och Harald Roos, uppfyller högt ställda krav på aktualitet och relevans, inte minst kunskap baserad på tillgänglig evidens, och där sådan inte finns en solid klinisk erfarenhet.

Redaktörernas eget engagemang och stora erfarenhet av just kunskapsbildning och förmedling av denna till läkarstudenter, AT- och ST-läkare, och inte minst kännedom om deras curriculum, har resulterat i en imponerande kunskapskälla att ösa ur. Inte bara för blivande ortopeder utan även för uppdatering och sannolikt också revision av kunskapsbasen hos många verksamma specialister. Lärobokens omfattning och aktualitet gör den i de flesta avseenden mycket lämplig också för t.ex. specialistsjuksköterskor, fysio- och arbetsterapeuter, ortopedingenjörer, ortopedtekniker, kiropraktorer, naprapater och alla andra yrkeskategorier engagerade i eller runt den ortopediska patienten.

Trots att de tre redaktörernas egen samlade kunskap med största sannolikhet räckt för att fylla de nästan 600 späckade sidorna, har man för att åstadkomma både bredd och djup och även konsensus engagerat över 50 medförfattare, representerande den största bredd och spetskompetens landet har. Trots det kompakta faktainnehållet i bokens 43 kapitel, har detta gjorts lättillgängligt via ett koncist språk och en mycket professionell redaktionell layout av såväl diagram och tabeller samt textindelning, både på enskilda sidor och som kapitel. Allt detta, i kombination med Pontus Anderssons utsökta illustrationer av vävnad på mikronivå till skador och deformiteter på bål och extremiteter, förstärker inte bara förståelsen av textframställningen, utan klargör genom den till mästerskap drivna stiliseringen både anatomi och fysiologi.

Pontus Anderssons unika illustrationer, självklart i flerfärgstryck, är vid jämförelser i mitt tycke av högsta internationella klass och höjer ytterligare bokens pedagogiska värde och förståelsegrad.

I ett annat kapitel får läsaren en genomgång av den närmast våldsamma utvecklingen av olika material och därmed också möjligheter till för en bättre försörjning med skor och ortoser.

Utvecklingen av det akuta omhändertagandet och ATLS-konceptet, perioperativ vård liksom ett specifikt kapitel om komplikationer är områden med nytillkommen relevans och där kunskapen hittills varit mycket begränsad. I andra kapitel klargörs den aktuella kunskapen om bl.a. smärta, reumatisk ledsjukdom, infektioner speciellt aktuellt det med tanke på multiresistensutvecklingen, tumörer, amputationer, fraktur, biomekanik och artros.

Bokens andra del berör ortopediska sjukdomar och trauma hos vuxna. I separata kapitel t.ex. skuldra, axel och överarm, redovisas inledningsvis anatomi, frekvent kompletterad med Pontus Anderssons utsökta illustrationer, och med ett övrigt kapitelinnehåll oftast uppdelat efter akut trauma, icke-traumatiska tillstånd och resttillstånd efter tidigare skada och artros/artrit. Ryggkapitlet med fem författare är helt naturligt det mest omfattande, där kapitlet klargör den aktuella kunskapsnivån inom ryggradsområdet liksom behandlingsprinciper.

Den tredje delen av boken, Ortopediska sjukdomar och trauma hos barn, belyser på ett adekvat och uppdaterat sätt barnortopedins många skiljaktigheter jämfört vuxenortopedin.

Genomgående uppfattar jag i denna del som i övriga delar av boken, att man funnit en för de flesta tänkta avnämare en mycket rimlig detaljnivå i kunskapsinnehållet.

Genomgående läggs tonvikten på icke operativa behandlingsmetoder. Skälen för detta är dels att många fler av de icke operativa behandlingar boken beskriver har stöd av vetenskaplig evidens, dels att boken inte heller är avsedd att beskriva kirurgisk teknik.

Den nya, men också beprövade kunskap boken förmedlar, och det sätt på vilket detta sker, kommer utan tvekan att väcka ett stort och berättigat intresse, och med stor sannolikhet också göra boken till ett fundament för kunskap och kunskapsförmedling av ämet ortopedi inom överskådlig tid.

De tre redaktörerna och deras medförfattare, men även övriga medarbetare inklusive ett satsande förlag, är bara att gratulera till ett storverk i läroboksklassen.

Boken består av tre delar där den första, Patofysiologi och allmän ortopedi, inleds med en trevligt skriven historik över bl.a. svensk ortopedi. Till min glädje poängteras där Professor Bo Nilssons i Nobelprisklass varande utveckling och applicering av tekniken som kom att ligga till grund för DEXA-benmineralbestämningar. Flera kapitel, alla utmärkt skrivna, ger läsaren de mest aktuella vetenskapliga rönen och även den för klinikern mest relevanta informationen rörande epidemiologi och de flesta basala mekanismer i kroppens olika stödjevävnader.

En väl beskriven genomgång av den kliniska undersökningen följs av en distinkt, och klar och för de flesta läsare troligen behövlig, genomgång av möjligheterna med och indikationerna för alla de i vården tillgängliga bilddiagnostiska metoderna, röntgen, CT, MRT, ultraljud m.fl.

Tommy Hansson

Seniorprofessor Sahlgrenska akademin Avdelningen för ortopedi Sahlgrenska universitetssjukhuset Ortopediskt Magasin 3/2017 43

SYMPOSIER OCH RESEBERÄTTELSER

NOF Reykjavik

Delar av Epiphysens och dess norska motsvarighets (Lios) styrelser. Från vänster: Frida Hansson, Anna Lutter, Johan Wänman, Michael Pihl (Lios), Heid-Elin Odland (Lios), Yosef Tyson, Pär Blomquist, Christian Skjerping Madsen (Lios) och Carl Mellner. Foto: Ragnar Jonsson.

Efter den finaste och varmaste majmånad i mannaminne begav jag mig till Reykjavik på Island för den 59:e NOF-konferensen. Till skillnad från Sverige, fick jag höra från våra isländska kollegor, hade de inte haft en enda dag utan regn under maj. Hur resten av sommaren varit på Island vet jag inte men under de dagar vi var där bjöds det på en del sol och endast lite regn.

K

onferensen hade ett för mig nytt upplägg där flertalet av sessionerna inleddes med ett par kortare koncentrerade översiktsföreläsningar för att därefter följas av till ämnet anknutna fria föredrag. Det var ett koncept som tilltalade mig. Jag fick förmånen att höra fler fria föredrag än vad jag normalt gör, när de presenteras i separata sessioner, och dessutom upplevde jag att diskussionerna och frågorna var fler.

Innan konferensen ordnades en kurs i ryggens sjukdomar.

Kursen var populär med 35 deltagare från 8 länder inklusive en semestrande tysk ortoped som anmälde sig på plats. Kursen avhandlade de vanligaste ryggsjukdomarna avseende epidemiologi, patofysiologi, diagnostik, icke-operativ och operativ behandling och leddes av en välrenommerad fakultet från Island, Sverige, Norge och Nederländerna.

Den första för – och emot debatten handlade även den om ryggkirurgi. Dr Zoega och dr Sigmundsson debatterade för och emot diskproteskirurgi. Med stöd av NICE senaste rekommendation avseende icke-specifik ländryggssmärta, som avråder helt från diskproteskirurgi och att endast bedriva fusionskirurgi inom ramen för studier, gick dr Sigmundsson därifrån som en klar vinnare.

I ett traumasymposium presenterades en översikt av de RCT som är gjorda rörande behandling av klavikelfrakturer. Den första publicerades 2007 vilken visade att operativ behandling av dislocerade mittdiafysära klavikelfrakturer gav förbättringar i Constant- och DASHscore jämfört med icke-operativ behandling. Den studien fick stort genomslag och populariserade operativ behandling. Ytterligare 5 RCT är gjorda under 2010-talet.

En metaanalys av alla 6 RCT omfattar totalt drygt 600 patienter. Där ses ingen klinisk relevant skillnad i grupperna avseende funktionellt resultat. Däremot är pseudoartrosfrekvensen 44 Ortopediskt Magasin 3/2018

Avgående presid ent Li FelländerTsai och tillträda Foto från Ragnar nde Ragnar Jonsso Jonsson. n.

16% i den icke-opererade gruppen, varav 2/3 opererades pga symptomatisk psudoartros, jämfört med drygt 2% i den opererade gruppen. Det måste emellertid ställas mot en reoperationsfrekvens på 10% (infektioner och plattbrott), 17% frekvens av plattextraktion och att resultaten av pseudoartrosoperationer är goda, förvisso finns endast studier av lägre evidens.

Sammanfattningsvis borde icke-operativ behandling vara grunden men operativ behandling kan erbjudas till patienter med höga funktionskrav, hög risk för pseudoartros och som samtycker efter att ha blivit välinformerade om behandlingsalternativens för- och nackdelar.

Ett symposium som avhandlade en av de riktigt tråkiga komplikationerna till ortopedisk kirurgi – protesinfektioner – var välbesökt. Där påtalades vikten av tidig diagnostik enligt de nu sedan en tid uppdaterade kriterierna från MSIS (musculoskeletal infection society), “onkologiskt” radikal kirurgi, adekvat antibiotikabehandling och framförallt ett multidisciplinärt förhållningsätt. Behovet av teamarbete mellan ortoped, infektionsläkare och mikrobiolog trycktes det hårt på och dessa besvärliga tillstånd ska kanske centraliseras.

För mig som de senaste åren mest varit på “smalare” möten inom min subspecialitet var det mycket roligt och intressant att vara på ett allmänortopediskt möte där jag kan ta del av andra områden än de jag dagligdags sysslar med. Jag ser verkligen fram emot NOF:s möte i Trondheim 2020, som dessutom är NOF:s 100-årsjubileum!

Klas Edin

Facklig sekreterare SOF

EFORT meets Barca Foto: iStock.

I slutet av maj var det dags för Europas största ortopedmöte att gå av stapeln i Barcelona – var det värt besöket? Absolut! Barca bjöd på en härlig mix av pulserande medelhavsmetropol och en bra uppdatering på en mängd ortopediska områden.

E

FORT har genom åren lyckats samla alla nationella ortopedföreningar i Europa under sitt paraply.

Organisationen har utvecklats från att anordna ett inledningsvis blygsamt möte vartannat år – det första ägde rum i Paris 1993 – till att bli Europas årligen återkommande svar på USA:s gigantiska Academy. Med nästan 6.000 deltagare får kongressen numera inte plats varsomhelst, och denna gång var det Barcelonas tur att vara värd. Årets motto var lite diffust, ”Innovation & New Technologies”, men mötet bjöd ändå besökarna på en etablerad cocktail innehållande ortopedins alla specialområden. I ärlighetens namn får man säga att EFORT:s fokus oftast ligger på trauma samt proteskirurgi i höft, knä och axel, men även barnortopeder, fot- och ryggkirurger samt artroskopister har sin dedikerade del i programmet.

Forskningsfronten då: Det har sagts att EFORT i sina försök att locka deltagare ibland varit alltför okritisk i sin acceptans av inskickade bidrag, men i år refuserades så många som 45% av alla abstracts. Därmed inte sagt att precis allt som presenterades i form av över 500 fria föredrag och drygt 1000 posters höll extraordinärt hög kvalitet, men det generella intrycket var ändå att man fick känna forskningsfronten på pulsen på ett stort antal områden, från grundforskning till delvis snyggt designade kliniska studier. Ett antal svenska forskare från olika lärosäten presenterade sina fynd i välbesökta sessions och hävdade sig väl i diskussionerna: De svenska bidragen var överlag proffsigt presenterade och genomförda med god forskningsmetodik. Generellt är dock det svenska aktiva deltagandet i EFORT inte särskilt högt: Vi skickar exempelvis in betydligt färre bidrag än vårt grannland Danmark.

Ett alltid lika uppskattat format är debatterna, och det blir särskilt roligt om kontrahenterna lyckas föra en konstruktiv diskussion: Exempelvis den kring frågan om Lisfranc-skador bör opereras med primär tarsometatarsal artrodes eller inte (kontentan var väl att vi inte riktigt vet förrän någon gjort en vettig RCT ...). Eller diskussionen om för- och nackdelar av operation av proximal humerusfraktur med modulära axelproteser som senare kan konverteras till omvända proteser.

Som att man försökte ta höjd för ett misslyckande redan från

start... Men just på temat proximal humerusfraktur kunde man faktiskt lära sig mer evidensbaserat i ett av de fria föredragen, i detta fall om en finsk-svensk RCT på ett åttiotal patienter med 2-fragments-fraktur som lottades till kirurgi eller konservativ behandling: Ingen skillnad i DASH-score eller någon annan utfallsparameter efter två år (Sumrein et al.).

Flera ”Instructional course lectures” lockade stora skaror, till exempel fyllde en kurs som handlade om hur man bäst går tillväga när man ska sätta höftprotes vid hög kongenital höftledsluxation en stor sal till bristningsgränsen. Även om vi i Sverige sett mer av problematiken under senare år kommer de sanna experterna på området från Grekland och Turkiet, länder där kongenital höftdysplasi är betydligt vanligare och där luxationer missas pga bristfällig screening. Andra instruktionsföreläsningar höll svenska ortopeder i, t ex en om stela armbågar och en annan om valet av caputstorlek vid primär höftprotes.

Som avkoppling efter fullmatade kongressdagar bjuder Barcelona på en svårslagen kuliss: Blandningen av modernistisk arkitektur – se Gaudis ännu inte helt färdigbyggda Sagrada Familia – och mysiga, trånga gränder med en uppsjö av spännande restauranger i stadens gamla hamnkvarter är helt underbar.

Per Kjaersgaard-Andersen från Vejle i Danmark kommer som nytillträdd EFORT-president att sätta en nordisk prägel på nästa EFORT-mötet 5-7 juni 2019: Temat blir ”Registries & Impact on Practice”, och med tanke på hur stark svensk registerforskning är borde det finnas goda skäl att ta sig till Lissabon. Deadline för inskickande av abstracts är 12 november i höst. Och glöm inte att en del EFORTstipendier är öppna att söka för svenskar, surfa in på: http://www.efortfoundation.org/

Nils Hailer

Vetenskaplig sekreterare SOF Ortopediskt Magasin 3/2018 45

SYMPOSIER OCH RESEBERÄTTELSER

Fr v: Robert Andersson, Sunderby, Camilla Ärlestål, Uppsala, Frederik Madsen, J&J, Eva Norrström, Uppsala, Daniel Nesz, SÖS, Kristina Lood, Örebro, Inger Andersson, Örebro, Louise Reuterhagen, Swedish MedTech.

Rachel på Endoskopienheten visar deras handcontroll/scanner och affärssystemet hTrak.

Royal Derby Hospital Operationslogistiken i Sverige har stora förbättringspotentialer och vi har mycket att lära av tillverknings- och transportindustrin. Ortopedoperationer handlar ju till stor del om implantat och instrument där vi drar stora lagerkostnader, sköter beställningar manuellt och har svårt att veta vilka patienter som har vad inopererat i kroppen.

P

å SOF-mötet i Umeå fördes Royal Derby Hospital (RDH) upp som exempel och förelästes av herrarna Kevin Downs, finansdirektör och Keith Jones, kirurgchef. Det gav mersmak. Därför gjorde vi en studieresa till Derby, strax utanför Nottingham, UK. Vi var nio stycken från operationsavdelningar och implantatindustrin, från Sunderbyn i norr till Örebro i söder, men tyvärr så hade vi inte lyckats locka med någon ortoped, ej heller representant från södraste Sverige.

RDH är ett stort undervisningssjukhus, öppnat 2010 med 1 150 sängplatser, 8 500 anställda, 35 opsalar, varav 8 för ortopedi och är det största ortopedsjukhuset i UK. Vi blev mycket väl omhändertagna och fick se hur väl de strömlinjeformat logistiken med hjälp av modern teknik.

Men det tar tid. RDH började 2013. Det var ett stort arbete med standardisering, produktkataloger, kodning av ingrepp och det skedde i nära samarbete med industrin. Streckkoder är viktiga, men viktigare var översynen av rutiner, processer ner till ingreppsdetaljer, förvaringsrum och hyllplatser. IT är bara ett hjälpmedel: dåliga rutiner blir sämre om de hårdkodas.

Vi känner igen problemen de hade och som vi fortfarande har: inställda operationer, svårt att spåra patienter, dyra akutbeställningar av instrument och implantat, dålig koll på kostnader, leveranser, lagerhållning och svinn samt att dyrbar tid tas från vården.

Arbetet tog fart med Scan4Safety programmet som drogs igång 2014 för att utnyttja de möjligheter som streckkoder och standarder ger för ökad patientsäkerhet. Derby hade redan ett bra katalogsystem för produkter sedan tidigare som de nu integrerade mot sin nya e-handel och sitt affärssystem. De kan enbart använda produkter i katalogen och bara de med GS1koder, enligt ett beslut från regeringen.

Nu kan man spåra produkter, implantat, instrument och läkemedel med ett knapptryck. Strul och administration minskar.

Det blev inte bara bättre utan även billigare. Kostnaden för projektet var £190 000, och man sparade £1 000 000. År 2017/18 46 Ortopediskt Magasin 3/2018

räknar de med projektkostnader på £220 000 men räknar med att spara £2 900 000, och det är bara direkta utgifter.

Kostnader för vårdskador och felbehandlingar är förmodligen ännu större. De minskade riskincidenser med fel implantat/ sida med 79%.

Det var en ögonöppnare att få se hur man kan använda IT och integrera det i verksamheten. Till och med ortopederna var belåtna när de insåg fördelarna med modern logistik. Misstag undveks, grejer fanns på plats och utbildningsbehov identifierades. De som har störst anledning att vara nöjda är skattebetalarna och patienterna.

Det är snart tvingande lag på att kirurgiska implantat ska vara spårbara. Först då kommer landstingen att reagera. För sent, eftersom det är en process som tar flera år.

Deltagare Peter Johansson, verksamhetsutvecklare, NUS Umeå Kristina Lood, projektledare, spårbarhetsprojekt Örebro sjukhus Inger Andersson, avd. chef, ortoped och handkirurgop. Örebro Louise Reuterhagen, upphandl. o ekonomi, Swedish Med Tech Frederik Madsen, regional capabilities manager, J&J Daniel Nesz, inköpscontroller, SöS Robert Andersson, provisiosamordnare, Sunderby sjukhus Camilla Ärlestål, objektspecialist Orbit, Akademiska Uppsala Eva Norrström, Sterilcentralen, Akademiska Uppsala

Peter Johansson

Verksamhetsutvecklare NUS Umeå

TILL MINNE AV

Bild t.h: Ortopediveckan i Jönköping 1985, publicerad i OM nr 3 1985. Bild t.v: Togs i samband med att ortopeden på Östra sjukhuset i Göteborg öppnades i januari 1978.

Erland Lysell i november 1992.

Erland Lysell 16.4.1931 – 15.8.2018 Erland Lysell har gått bort 87 år gammal och sörjs närmast av barnen Peter och Inger med familjer. Änkeman sedan två år efter sin hustru Gunilla, som han gifte sig med 1953.

E

rland föddes 16 april 1931 i Örebro, där han tog studenten 1949. Efter detta följde medicinarstudier i Lund med Med.kand.examen 1953 och Licentiatexamen 1957. Han kom sedan att åren 1956-58 tjänstgöra som underläkare i Ystad, Lund och Helsingborg. Grundläggande kirurgutbildning gjorde han i Katrineholm 1958-60 och i ortopedi vid Vanföreanstalten i Helsingborg 1960-65. För vidare akademisk utbildning lockades han av Carl Hirsch till Ortopeden 2 i Göteborg 1965. Han introducerades där till det biomekaniska laboratoriet och disputerade 1969 med avhandlingen ”Motion in the cervical spine, An experimental study on autopsy specimens”. Han blev sedan biträdande överläkare 1970 och överläkare 1975 vid Ortopeden 1 på Sahlgrenska sjukhuset.

I januari 1978 var det dags för Erland, att som chef bygga upp den nyöppnade kliniken vid Östra sjukhuset. Han befordrades 1992 till chefsläkare vid Östra sjukhuset i två år och arbetade därefter fram till pensioneringen vid Sjukvårdsförvaltningen i Göteborg. Under denna tidsperiod kom han att bli ledande i Sverige inom sjukvårdsadministration och skrev bland annat en uppskattad bok om ledningsstruktur inom sjukvården.

Erlands kliniska verksamhet präglades av hög professionell kompetens, snabbhet och pregnans. För oss medarbetare under tre decennier, var han en källa till kunskap, stimulans och framför allt entusiasm i det dagliga arbetet. Han utstrålade trygghet och fasthet. Han var en fantastisk chef, lyhörd och klok.

Erland Lysell hade utomordentliga ledaregenskaper och valdes därför till ordförande i Svensk Ortopedisk Förening 1984, en förtroendepost han höll fram till 1989. Som ordförande initierade och införde han Ortopedexamen, som snabbt blev mycket viktigt bland nyblivna ortopedspecialister.

Alltsedan grundutbildningen vid Vanföreanstalten i Helsingborg kom han att framför allt arbeta med barnortopedi. Han behandlade barn med medfödda och förvärvade tillstånd i rörelseapparaten, inte minst de med Cerebral Pares. Erland inledde ett mycket fruktbart samarbete med habiliteringen på Bräcke Östergård under ledning av Ingemar Olow. Samarbetet med Barnklinikerna vid Drottning Silvias barnklinik intensifierades och landets första utbildningstjänst i barnortopedi skapades. Erland var också ledande i gruppen som bildade Svensk Barnortopedisk Förening 1984 och var ordförande under åren 1989-94. Generösa donationsmedel från Felix och Bertha Neuberg-stiftelsen gjorde att internationella experter kunde inbjudas till föreningens årsmöten i Göteborg. Vid dessa kom Erland att stå som den naturliga värden.

Han var även ordförande i Göteborgs Läkaresällskap 1992.

Erland var en ovanligt händig ortopedisk kirurg och var mycket intresserad av nya ingrepp, han förfinade den kirurgiska tekniken och var en uppskattad lärare i såret, speciellt inom barnortopedin. Han ansvarade under drygt 10 år för vidareutbildningskurs (SK) i barnortopedi, där ett speciellt, ovanligt och personligt inslag blev kursmiddagarna i Erlands och Gunillas hem. Hemmet var mycket gästvänligt och årligen inbjöds klinikens medarbetare till julfest eller terminsavslutning. Konstintresset var stort, inte en tom väggyta syntes i lägenheten.

Hans händighet kom inte bara patienterna till godo utan kunde beundras, framför allt i sommarhuset på Skaftö.

Ständiga byggprojekt pågick under många år och resultaten var mer än professionella. Mellan byggprojekten tillbringade både han och Gunilla mycket tid på golfbanan där han var ordförande i Skaftö Golfklubb 1973-78.

Vi som har haft förmånen att arbeta med Erland i många år, uppskattade att han som chef alltid hade en öppen dörr, hans beredvillighet att lyssna och införa förändringar i verksamheten och inte minst att följa upp resultaten av dessa efter en tid. En nära nog idealisk chef, som hade nära till skratt.

Vi kommer alltid att sakna Erland och komma ihåg honom som en varm vän och en utomordentlig lärare i såväl ortopedi som sjukvårdsadministration.

Peter Herberts Jón Karlsson Olle Lansinger Bertil Romanus Ortopediskt Magasin 3/2018 47

SOIF-nytt

STYRELSEN INFORMERAR BAKJOURSSKOLAN Bakjoursskolan har nu genomfört sin första delkurs. Denna hölls på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal (http://www. ortopedi.se/index1.asp?siteid=1&pageid=248&s1id=3). Delkursen behandlade övre extremitetens trauma med akut handkirurgi, genom i huvudsak problemdiskussion på bakjoursnivå. Kursen fick bra återkoppling, där deltagarna lovordade såväl kursupplägg som nivån på diskussionerna. Delkurs 2 kommer i höst hållas på Skånes Universitetssjukhus i Lund/Malmö, med inriktning mot akuta ortopediska rygg- och barnproblem.

Då efterfrågan på kursplatser varit större än tillgängliga kursplatser, kommer SOF anordna en andra omgång av bakjoursskolan med start hösten 2018. Vi påminner att kursen vänder sig till ortopeder med minst 3 års erfarenhet som specialist. Varje kursomgång kommer att inkludera max 24 deltagare. Redan nu är mer än hälften av kursplatserna till kursomgång 2 fyllda. Då stor vikt kommer att läggas vid tid för anmälan, anmodas intresserade snarast anmäla sig.

Delkurs Delkurs Delkurs Delkurs

1: 2: 3: 4:

Övre extremitet och hand - 3 dagar.

Rygg och barn - 3 dagar.

Protes, infektion, ledarskap – 2 dagar Multitrauma och nedre extremiteter – 3 dagar

Pris: 3000 kr + moms per kursdag (faktureras av SOF:s kansli).

Krav för att få delta: Medlemskap i SOF och sanktion av verksamhetschef. Anmälan gäller för samtliga 4 delkurser.

Anmälan sker till sofkansli@ortopedi.se SOF:S CHEFS- OCH LEDARSKAPSPROGRAM SOF:s Chefs- och Ledarskapsprogram ”Att Leda sjukvård 2018” är ett ledarutvecklingsprogram för specialistkompetenta yngre läkare med ledarpotential. Programmet drivs tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm (Executive Educations) och har under 2018 genomfört 2 internat. Internat 3 genomförs i september. Ett avslutande uppföljningsmöte planeras i februari 2019. Delkurserna har specifikt framfört att de genom kursen skaffat sig verktyg för att klara framtida ledaruppdrag på ett bättre sätt. I skrivande stund är ingen ny kurs planerad, men vid tillräckligt intresse kommer SOF anordna en ny kursomgång. Intresserade för en framtida kurs anmodas därför lämna intresseanmälan till sofkansli@ ortopedi.se.

SJÄLVSTUDIEKURS FÖR ST–LÄKARE (ORTOS) Den 2 mars 2018 startade SOF den nätbaserade nationella självstudiekursen OrtoS för ST-läkare i ortopedi. Kursen drivs på nationell nivå, med även isländska kollegor som deltagare. Snart hälften av landets ST-läkare är nu anslutna till kursen. Jag vill uppmana samtliga verksamhetschefer att skriva in kursen som obligatorisk del i ST-kontraktet. På detta sätt definierar SOF en obligatorisk teoretisk del som ska införskaffas via självstudier på hemmaplan. Vid de nätbaserade skrivningsfrågorna kan studierektorer och verksamhetschefer via statistikmodulen följa kunskapsinhämtningen, såväl på grupp som individnivå. Christian Carrvik (carrwik@gmail.com), Uppsala, är ”studierektor” för kursen.

Kursen utgår från boken ”Millers Review of Orthopaedics (7th edition)”. Vecka efter vecka betas avsnitt i boken av. Nya kursdeltagare kan anmäla sig och ansluta till kursen löpande.

Det kommer att ta 2-3 år att ta sig igenom hela kursboken För närmare beskrivning av kursen se www.ortos.nu.

Krav för att få delta: Medlemskap i SOF Anmälan kan ske löpande under året till sofkansli@ortopedi.se 48 Ortopediskt Magasin 3/2018

Kostnad: 7500 kr + moms (faktureras av SOF kansli).

Vid kursstart ska läroboken Millers Review of Orthopaedics (7th edition) ha inhandlats av kursdeltagarna.

Nationell kurs: löpande anmälan start.

FÖRSLAG FÅR SVENSKA LÄKARSÄLLSKAPET (SLS) Svenska Läkaresällskapets (SLS) nämnd presenterade vid SLS fullmäktige i maj 2018 ett förslag som syftar till att stärka kopplingen mellan de olika sektionerna (för vår del SOF) och moderföreningen (SLS). Förslaget för vår del innebär att SOF:s medlemmar ansluts obligatoriskt till SLS. För SOF:s del innebär det en årlig medlemsavgiftskostnad på 200-300 kronor per läkare till SLS, en årlig kostnadsökning för föreningen på 300 000-450 000 kronor, beroende på beslutad medlemskostnad.

Tidigare har medlemskapet i SLS varit frivilligt. Denna nyordning ses av vissa som att vi får en förening med 3-4 gånger så många läkare, starkare demokrati i SLS, en förening med en starkare röst i samhällsdebatten och förmånen att få tillgång till SLS. Andra medlemmar ser detta som en tvångsanslutning samt en ökad kostnad för SOF. Väljer SOF att lämna SLS, för att undgå den generella SLS-anslutningen, kommer ortopedin inte vara representerad i SLS. Detta medför sannolikt att ortopedin kommer få svårare att göra sin röst hörd på nationell nivå. Vid SLS senaste årsmöte beslöts med röstsiffrorna 31 mot 30 att förslaget skulle beredas ytterligare, för att på årsstämman 2019 läggas fram efter mer genomgripande genomgång vad ett sådant beslut kan få för följder. Synpunkter från SOF-medlemmar skickas via e-post under rubriken ”Medlemskap i SLS” till sofkansli@ortopedi.se.

FÖRÄNDRINGAR I LÄKAR- OCH ST-UTBILDNINGEN Riksdagen har nu beslutat om en ny 6-årig läkarutbildning samt, i stället för AT-tjänstgöring, ett gemensamt basår vid alla ST-utbildningar. Denna bastjänstgöring kommer att innefatta 12 månaders klinisk introduktion, fokuserad mot akutmedicin- och allmänmedicintjänstgöring. Den obligatoriska tjänstgöringen utformas som en fristående första del i ST-tjänstgöringen, en förändring som medför att den ortopediplacering som de flesta AT-läkare, kommer att försvinna.

För SOF:s del gäller det därför att bevaka så ortopedi bereds tillräckligt utrymme även i den framtida utbildningsplanen.

LATHUNDEN Den gamla lathunden, med ortopediska diagnoskoder, har varit till stor användning genom åren. Men diagnoskoder har justerats och förändrats. Styrelsen tillsatte 2017 en arbetsgrupp med Björn Rosengren, Malmö, Ola Rolfson, Göteborg och Max Gordon, Danderyd, för att uppdatera och färdigställa en nytryckt version med uppdaterade diagnoskoder. Den nya lathundsversionen planeras komma ut till försäljning hösten 2018. Nya exemplar kan då köpas via SOF:s kansli. Styrelsen kommer annonsera närmare via medlemsutskick, hemsida samt i Ortopediskt Magasin när den nya lathunden är ute till försäljning. Frågor och beställningar rörande lathunden kan redan nu sändas till sofkansli@ortopedi.se.

NY IT-PLATTFORM Hösten 2018 påbörjar styrelsen ett projekt, som leds av Klas Edin, Lena Göthe (SOF:s kansli) och Linda Linnskog Rudh (redaktionschef Ortopediskt Magasin), med mål att skaffa en mer komplett IT-lösning till föreningen. Vår nuvarande hemsida är gammal och svåröverskådlig och till en del svårarbetad. Det föreligger även svårigheter att koppla samman hemsida, anmälningsmodulen till ortopediveckan, statistikuttag och Ortopediveckans app. Varje ny Ortopedivecka kräver nya

speciallösningar. Målet med detta projekt är att skaffa en modern IT-lösning där de olika modulerna på ett lätt sätt ska kunna kommunicera med varandra. Vi vill med detta arbete skaffa ett system som utan förändring kan användas från ortopedivecka till ortopedivecka.

HISTORIK SOF På hemsidan och under fliken historik kan historisk intresserade läsa om vår sammanslutnings utveckling från det att vår förening 1944 bildades under namnet Svenska Ortopedförbundet fram till i dag. Här finns bl.a. information om delföreningarna och de associerade föreningarnas historik samt jubileumsboken som 2004 gavs ut till SOF:s 60-årsfirande.

RIKTAD MEDLEMSVÄRVNING TILL SOF 2017-01-01 hade SOF 1607 medlemmar, långt färre än det antal ortopeder som är verksamma i vårt land. Då SOF förmodligen är ortopedins starkaste företrädare i Sverige, anser styrelsen att en större andel av landets ortopeder borde ansluta sig till förening för att uppnå en än starkare ställning, med större möjlighet att påverka den framtida ortopedin i landet. Detta gäller inte minst för våra yngre kollegor som via SOF kan påverka sin framtid. Styrelsens målsättning är därför att genom den riktade medlemsvärvning som nu pågår, öka medlemsantalen från 2017-01-01 till 2018-12-31 med minst 10%.

Vi har nu kompletterat dessa historiska nedslag med ny information, där vi via vår förra kanslist (Gunilla Göthe) lyckats förtydliga namn på de kollegor som arbetat på olika styrelse- och revisorsposter sedan 1944. Man kan i detta dokument även spåra var föregående ortopediveckor har genomförts (http://www.ortopedi.se/index1.asp?siteid=1&pageid=176&s1id=8).

Magnus Karlsson Ordförande SOF

Ortopedingenjör till TOV avdelning Ålesund Ortopedingenjör med kompetans kring proteser och fotrelaterade hjälpmedel

sökes till vår avdelning i Ålesund. Ortoser ingår också i vardagen men det förväntas inte spetskompetans kring detta.

TOV Ålesund erbjuder de flesta hjälpmedel till sina brukare och producerar det allra flesta på lokale verkstaden. Vardagen består av utmaningar och har stor variation. Om någon arbetsup skulle visa sig vara för utmanande så finns en större verkstad med goda kollegor i Trondheim bistå med assistans.

Vi håller till i Ålesunds sjukhus och sammarbetar tätt med andra relevanta yrkesgrupper där.

Ortopedingenjör till verkstaden TOVi Ålesund avdelning Ålesund Ortopedtekniska bedriver reseverksamhet til Volda sjukhus och Mork

rehabiliteringscenter. när det gäller näringsliv och verkar som en knutpunkt för hela Ortopedingenjör med kompetans kring proteser och Centrala delar av staden internationellt känd för Staden är nav fotrelaterade hjälpmedel Ålesund är den största regionen. staden i området mellan stadenärBergen och Trondheim.

I kringliggande områden är det storslagen fylket Møre og Romsdalbykärna när deti jugend-stil. gäller näringsliv och verkar som en knutpunkt för hela region natur och hav som satt störst prägel med stora möjligheter för sökes till vår avdelning i Ålesund. Ortoser ingår också Centrala delar av stadenvandring, är internationellt känd för bykärna i jugend-stil.

I kringliggande områ skidor och sjö-/havsliv.

Flygplatsen ligger nära och i vardagen men det förväntas inte spetskompetans kring det storslagen natur och hav som satt störstnationellt prägel med möjligheter för vandring, skido har goda förbindelser såvälstora som internationellt. detta. sjö-/havsliv. Flygplatsen ligger nära och har goda förbindelser nationellt såväl som internation

Ortopedingenjör till TOV avdelning Ålesund

Trøndelag Ortopediske Verksted (TOV) ägs av St Olav hosTOV Ålesund erbjuder de flesta hjälpmedel till sina brukare pital i Trondheim, som sammarbetar med Helse Nord-Trønoch producerar det allra flesta på den lokale verkstaden.

Trøndelag Ortopediske Verksted (TOV)Møre ägs av Olav hospital i Trondheim, som sammarbet och Helse ogSt Romsdal om TOV. Detta betyder Ortopedingenjör kompetans kring proteser fotrelaterade hjälpmedel Vardagen består avmed utmaningar och har stor variation.

Om ochdelag Nord-Trøndelag och Helseinte Møre Romsdal om TOV. men Dettabedriver betyderverkatt TOV inte är en att TOV är enogprivat ägd verkstad, någon arbetsuppgift skulle visa sig vara Helse för utmanande så samhet på lik linje på med stort fokus på utveckling. finns en större verkstad med goda kollegor i verkstad, Trondheimmen sombedriver ägd verksamhet lik linje med stort fokus på utveckling. sökes till vår avdelning i Ålesund. Ortoser ingår också i vardagen men det förväntas inte kan bistå med assistans.

Lönen är konkuranskraftig och vi har offentlig pension genspetskompetans kring detta.

Lönen är konkuranskraftig och vi har offentlig pension genom KLP. om KLP. Vi håller till i Ålesunds sjukhus och sammarbetar tätt med andra relevanta yrkesgrupper där. Ortopedtekniska verkstaSøknad skickas till daglig ledare Vestli, mve@anställningen denÅlesund i Ålesund bedriver reseverksamhet til Volda sjukhus och Søknad och CV till dagligoch ledare Mette Vestli, mve@tov.no.

Frågor TOV erbjuder de flesta hjälpmedel tillskickas sina brukare ochCVproducerar det allraMette flesta på kring den tov.no. Frågor kring anställningen hänvisas til till hennes teleMork rehabiliteringscenter. hänvisas til till hennesoch telefon 930variation.

59 118, ortopedingenjør Siv Elizabeth Ulstein +47 469 lokale verkstaden. Vardagen består av utmaningar har+47 stor Om någon arbetsuppgift fon +47 930 59 118, ortopedingenjør Siv Elizabeth Ulstein siul@tov.no, eller ortopedingenjør Linus Appelkvist (från Sverige) +47 480 29 337. +47 469 09 910 / siul@tov.no, eller ortopedingenjør Ålesund är den största staden i området mellan staden Bergen skulle visa sig vara för utmanande så finns en större Appelkvist verkstad(från med goda+47 kollegor i TrondheimLinus som kan Sverige) 480 29 337. och Trondheim. Staden är navet i fylket Møre og Romsdal

bistå med assistans.

Vi håller till i Ålesunds sjukhus och sammarbetar tätt med andra relevanta yrkesgrupper där.

Ortopedtekniska verkstaden i Ålesund bedriver reseverksamhet til Volda sjukhus och Mork Ortopediskt Magasin 3/2018 49 rehabiliteringscenter.

Fallskador hos gamla

— fokusera inte bara på frakturerna FOTO: IStock.

Ortopedin måste vara mer proaktiv och förebygga fallskador, vårt största problem.

Som du kommer ihåg från skolfysiken är rörelseenergin enligt Newton proportionell mot hastigheten i kvadrat. Gamla och sjuka kan ofta inte ta mot och parera fall, utan faller som furor.

Ofta direkt på trokantern, som vid höftfraktur, som också kan ske vid handlösa sidledes fall hos unga. Därför är alla ”lågenergiskador” inte lågenergiskador.

M

en om vi fortsätter med metaforer från fysiken så krävs det ett visst kvantum rörelseenergi att bryta ben, förvånansvärt lite. Vid bänktester på anatomiska preparat bryts ben med energi i samma storleksordning som många moment i det dagliga livet. In vivo skyddar neuromuskulära reflexer skelettet.

Dessutom betyder designen allt. Evolutionen har konstruerat vävnaderna för att tåla mycket mer i fysiologisk belastningsriktning; för femur 5-10 gånger mer axialt än från sidan. Det är intressant att jämföra med ingenjörsmässiga konstruktioner: moderna bilar är gjorda att ta upp krockvåld i längsriktningen, mindre från sidorna. Det har bidragit till att minska trafikdöden till en bråkdel från mitten av 1900-talet.

Men det framgångsrika trafiksäkerhetsarbetet handlar också om nykterhet, säkerhetsbälten, airbags, mitträcken och lagar – otaliga smååtgärder, som tillsammans gjorde susen: 17% färre döda i dag jämfört med 1973. Men orsakssammanhangen är svåra att renodla.

Fallskador hos gamla är ingalunda mindre komplexa än trafikolyckor men ur operationell synvinkel enklare: 1) många faktorer är endogena – benskörhet, felmedicinering, bristande styrka och balans, under/överbehandlade sjukdomar; 2) de flesta geroped-patienterna har redan många vårdkontakter, så vi kan få kontroll över de riskfaktorer som går att påverka.

Vi har en nyckelposition i den sekundära profylaxen. En skada är ju ett gyllene pedagogiskt tillfälle för att påverka.

Informera patient/anhörig/vårdare att de själva kan minska risken för fler fall/frakturer. Upprepa budskapet på akuten, vid ronder och återbesök. Mobilisera all personal som SOF gjorde mot rökningen. Minimera riskfaktorer för fall, exempelvis polyfarmaci.

Vi måste också reagera på upprepade skador. Återfallsförbrytare måste behandlas med den ömmaste omsorg.

Mobilisera alla som har med geropediska patienter att göra, från färdtjänst till fotvård. Enbart fraktur/osteoporosbehandling räcker inte. Samarbeta med äldreomsorgen och

50 Ortopediskt Magasin 3/2018

GAMLA OCH SJUKA kan ofta inte ta mot och parera fall, utan faller som furor. Illustration: Per Aspenberg.

primärvården. Ge frequent fallers guldkort på akuten: fast track och priority boarding. Men inte bonuspoäng eftersom vi inte vill få tillbaks dem.

VI måste vidga perspektivet och ta med fall som inte ger fraktur men ändå kommer till akuten, ungefär hälften av skadorna hos 64+.

Skador är inte ödesbestämda eller slumpmässiga. Vi kan minska fallskador med kanske 10-30%, av tidigare interventionsstudier att döma. Hur? Med samma metoder som minskade trafikolyckorna: information, riskanalys och uppföljning. Fall int!

Olle Svensson

Professor Ortopediska Kliniken Norrlands universitetssjukhus, Umeå

SOF:s företagsmedlemmar Anatomica AB Stora Åvägen 25 436 34 ASKIM Kontakt: Sverker Stomberg sverker.stomberg@ anatomica.se www.anatomica.se

Link Sweden AB Box 180 184 22 AKERSBERGA Kontakt: Gunilla Eriksson link.sweden@linksweden.se www.linksweden.se

Smith & Nephew AB Box 143 431 22 MÖLNDAL Kontakt: Thomas Weine Tfn: 031-746 58 00 www.smith-nephew.com

Arthrex Sverige AB Textilgatan 43 120 30 STOCKHOLM Kontakt: Johan Karlsson johan.karlsson@arthrex.se www.arthrex.se

ConMed/Linvatec Sweden AB Datavägen 10 D 436 32 ASKIM Kontakt: Maria Hillinge mariahillinge@ conmed.com www.conmed.com

Zimmer Biomet Sweden AB Industrivägen 4 433 61 SÄVEDALEN Kontakt: Jenny Pettersson jenny.pettersson@ zimmerbiomet.com www.zimmerbiomet.com

DePuy Synthes Kolonnvägen 45 170 67 SOLNA Tfn: 08-626 22 00 info.se@synthes.com www.depuysynthes.com

ORTOTECH Kokbjerg 9 DK-6000 KOLDING Kontakt: Lone Schmidt ls@ortotech.com www.ortotech.com

Össur Nordic AB Box 770 191 27 Sollentuna Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com

Episurf Medical AB Karlavägen 60 114 49 Stockholm Kontakt: Benjamin Negash benjamin.negash@ episurf.com www.episurf.com

RSA Biomedical AB Box 7972 907 19 UMEÅ Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@ rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se

Heraeus Medical AB Mäster Samuelsgatan 60 111 21 STOCKHOLM Kontakt: Eva Norrbin eva.norrbin@heraeus.com www.heraeus-medical.com

Sectra AB Teknikringen 20 583 30 LINKÖPING Kontakt: Ulrika Vach ulrika.vach@sectra.se www.sectra.com

Reumatikerförbundet och Svensk Ortopedisk Förenings Patientsäkerhetsstipendium 2018 Syfte: Att stimulera forskning och fortsatt utveckling av patientsäkerheten inom svensk ortopedi, genom att uppmärksamma och belöna ett multiprofessionellt utvecklings- eller förbättringsarbete som under det senaste året har visat, eller på goda grunder kan antas minska, risken för vårdskador. Stipendiet tilldelas en eller flera kliniker/enheter vars medarbetare belönas. Stipendiesumman ska användas för fortsatt arbete med att minska risken för vårdskador, och mottagande klinik/enhet avgör själv hur detta ska ske.

Regler: Reumatikerförbundet och Svensk Ortopedisk Förenings Patientsäkerhetsstipendium utdelas årligen till en eller flera kliniker/enheter. Sökanden ska till Svensk Ortopedisk Föreningen (SOF) sofkansli@ortopedi.se senast 16:e november 2018 lämna in en ansökan innehållande en egen motivering som visar hur sökanden uppfyller de angivna kriterierna. Ansökan ska författas enligt modifierad SBAR-modell (Situation, Bakgrund, Arbete, Resultat) och rymmas på en A4-sida.

Motiveringen ska innehålla en tydlig redogörelse för hur ett multiprofessionellt utvecklings- eller förbättringsarbete genomförts, samt tydligt visa på vinsten ur patientens perspektiv. Man bör ange en eller flera indikatorer som kan antas korrelera med uppnått resultat och visa på skillnaden som uppnåtts under genomförandet. Indikatorerna bör vara generaliserbara för att arbetet ska kunna användas även på andra kliniker/enheter.

SOF:s styrelse beslutar samma år en eller flera lämplig(a) stipendiemottagare. Reumatikerförbundet informeras av SOF:s kansli. Total stipendiesumma uppgår år 2018 till 25 000 kr.

Praktiskt: Mottagaren/na annonseras under Ortopediveckan och överlämnandet av stipendiet sker vid lämpligt tillfälle. Redovisning av hur stipendiet har använts sker skriftligen, till SOF:s styrelse, senast ett år efter överlämnandet av stipendiet. SOF:s styrelse vidarebefordrar redovisningen till Reumatikerförbundet.

Nya SOFmedlemmar Thomas Woldeyesus, Växjö Victor Rykowski, Gävle Ståle Johan Kjeldsen, Gävle Cihan Cagatay, Gävle Adam Lantz, Helsingborg Levgeniia Kryvoruchko, Malmö Alireza Noori, Ystad Åsa Nykvist, Hudiksvall Philip Ekelund, Kristianstad Alexander Franzén, Kalmar Jonas Holtenius, Stockholm Christoffer Thorsell, Mora Karin Nilsson, Sundsvall Sofia Laszlo, Uppsala Alan Alwan, Sundsvall Omar Abdulsamad, Torsby Jonathan Lumsden, Norrköping Linn Åkerstedt, Kungälv Palli Van Buren, Södertälje Petter Sundell, Västerås Kristina Johnson, Mora Fredrik Olerud, Visby Aos Oasti, Värnamo Feras Noury, Örebro Lars Söderqvist, Arvika Konstantin Papadopoulos, Skellefteå Tomas Nilsson, Gällivare Alexander Oxblom, Södertälje Peter Cratz, Norrköping Sara Lychou, Jönköping Sigrid Wennstedt, Örnsköldsvik Abdulrahman Albarni, Sundsvall Sara Gadestam, Solna Zainab Mir Ali, Växjö Linda Unge, Stockholm Cecilia Stalberg Ostwald, Falun Martin Salomonsson, Falun Martin Isaksson, Umeå Carl Aulin, Helsingborg/Ängelholm Anna Mueller, Sundsvall Jamaldin Jaff, Jönköping

UPPROP! En nationell ortopedstudie, med stöd från SOTS och finansiering från Vetenskapsrådet (VR), startar just nu på fler än tio ortopedkliniker i Sverige.

I syfte att skapa nationell uppslutning, bidra till forskningsprojekt (ex. för ST) och för att ortopedin framgent ska kunna få fortsatt VR-stöd inbjuder vi nu resten av Sveriges ortopedkliniker att delta.

För mer studieinformation: https://ki.se/mmk/stop-legclots Välkomna att höra av er till undertecknad för mer information!

Paul Ackermann Ortoped, universitetslektor paul.ackermann@sll.se Ortopediskt Magasin 3/2018

51

SOIF-nytt

TACK FÖR MIG! Jag vill börja med att tacka alla er för en god uppslutning kring NOK 2018 nere i Köpenhamn. Tre mycket lyckade men intensiva dagar med föreläsningar, diskussioner, nya produkter och möten mellan nya och gamla vänner.

I samband med denna så höll även SOIF sitt årsmöte för 2018.

Till årsmötet hade styrelsen lagt en proposition kring ett formalisterat samarbete med resten av branschen genom att gå in som medlem i en ny branschorganisation (en omarbetning av det OTB som vi ser idag). Föreningsstämman valde dock att inte ge bifall till denna motion utan vill att SOIF fortsätter att arbeta autonomt. Med detta så kommer ett kollektivt ansvar att hålla föreningen levande. Jag vill därför uppmana er alla att bidra med det ni kan för att vi ska kunna verka som en förening för ortopedingenjörerna. Utan aktiva medlemmar finns ingen levande förening.

Jag meddelade valberedningen inför årsmötet att jag inte ställde upp för omval varför jag på årsmötet lämnade över ordförandeklubban till Samuel Carlsson. Jag önskar Samuel lycka till i sin roll som ordförande och ber även alla er att ge honom det stöd han behöver för att kunna leda föreningens arbete. Jag vill även passa på att tacka er för det förtroende och stöd jag fått under mina fyra år som ordförande. Det har varit fyra intensiva år med ett arbete som inte synts så mycket utåt. Förhoppningen är nu att det finns en plattform från vilken föreningen kan växa och bli den levande förening vi alla vill ha.

Jag tackar därmed för mig med en önskan om en fin höst och skitjakt på er alla jägare.

Isak Haapaniemi Leg. Ortopedingenjör Fd. ordf. SOIF

TACK FÖR FÖRTROENDET! Vi som fått uppdraget att leda Sveriges Ortopedingenjörers Förening, SOIF, är förutom mig, Samuel Carlsson, Karin Ros, vice ordförande, Magnus Bergström, kassör, Anna Järnhammer, sekreterare, Rickard Bergman, vice sekreterare och Michael Frisk, vice kassör.

Fyra av sex ledamöter i styrelsen är nytillträdda och kommer att bidra med ny energi och nya infallsvinklar, för att framåt generera ett starkare SOIF som ett nav i svensk ortopedteknik.

Samtidigt är Anna och Magnus kvar sedan tidigare vilket gör att vi kan bygga vidare på den grund som tidigare styrelse har börjat lägga. Jag är övertygad om att den nya styrelsen har en bra sammansättning av erfarenhet och kompetens – en eloge till Jan Ottosson och Bo Anderson i valberedningen.

Jag vill ta tillfället att tacka Isak Haapaniemi, Susanna Lindby och Klara Mathiesen för den tid och det engagemang de har lagt ner under tidigare år! Tack!

Min bakgrund sedan ortopedingenjörsexamen -08 består av några års kliniskt arbete och under de senare åren projektledning och affärs- och verksamhetsutveckling, både inom privat och landstingsdriven sektor. Jag tror och hoppas att med min erfarenhet inom ortopedteknik samt den erfarenhet jag har från föreningslivet, särskilt inom idrotten, kunna bidra till att skapa en solid och trygg förening som står stadigt och kan möta framtidens behov och utmaningar.

Jag ser fram emot kommande år tillsamSamuel Carlsson mans med medlemLeg. Ortopedingenjör marna och den nytillträdda Ny ordf. SOIF styrelsen!

52 Ortopediskt Magasin 3/2018

Nordisk k s i n k e t d e p Orto Konferens n i Köpenham Den 6-8 september hölls den 11:e upplagan avNordiska Ortopedtekniska Konferensen i Köpenhamn.

A

ldrig förr har så många deltagare medverkat i konferensen, närmare bestämt 512 stycken. Bland dessa fanns det också 33 olika utställande företag.

Antalet deltagare indikerar på att intresset för ortopedteknik ökar och att det arbete vi utför är av största vikt.

Konferensen började med ett välkomsttal av Anders Tange, ordförande i den danska vetenskapliga kommittén. Därefter drog konferensen igång med en föreläsning kring gonartros av Professor Richard Jones. Nya studier förutspår att gonartros kommer vara den fjärde största orsaken till funktionsbegränsning vid år 2020. Personer som drabbas av gonartros löper större risk för att utveckla diabetes samt att dö en förtidig död då smärtan hindrar dem att röra på sig och därmed minskar deras aktivitet. Man vet inte säkert om det går att förebygga utvecklandet av artros. Dock ser man att kombinationen av inlägg och knäortoser hjälper mot smärtan och underlättar för patienterna att fungera i vardagen.

Dagarna fortsatte sedan med ett utbud av två parallella föreläsningar. Bland annat förelästes det kring diabetes. Ulla Tang var där och pratade om vikten av fotundersökning och ortosförsörjning hos dessa patienter för att undvika/förebygga sår. Eexmpel på områden med högt plantartryck, som kan minskas med hjälp av inlägg, är mtp I och II samt hälarna.

För att enkelt kunna bedöma risken för fotsår har man utvecklat D-foot, ett validerat formulär/verktyg som kommer tas i kliniskt bruk i Västra Götaland i början av 2019.

Som en fortsättning inom samma område fick vi lyssna på Jenny Utbult och Louise Roser kring deras arbete med sårläkning hos diabetespatienter på Södersjukhuset i Stockholm. Där har man de senaste åren använt sig av en gångortos i glasfibergips för att behandla svårläkta fotsår samt Charcot-deformiteter. Konceptet innebär att man gipsar in ett individuellt anpassat inlägg, med eventuella avlastningar, och utformar en avtagbar ortos med uppbyggd EVA-rullsula.

Det man har sett är att ortosen upplevs komfortabel och därmed ökar compliance hos användaren.

Det hölls även föreläsningar kring trans-femoral amputation.

Anton Johannesson pratade om hur försörjningen ser ut för

FOTO: Mostphotos

dessa patienter i Sverige. Det finns ca 50 ortopedtekniska verkstäder och i genomsnitt får vi in 2-3 nya patienter med TF-amputation per verkstad och år. De senaste åren har uppmärksamheten från regeringen ökat kring vad dessa patienter får för de pengar som spenderas. Man har därmed arbetat med att förbättra processen och lagt fokus på komfort, att möjliggöra olika suspensionsmetoder, enkelheten att don/ doff mm. och har därmed utvecklat en direct socket på TF-nivå. Även Stefania Fatone, som arbetar på Northwestern University i USA, pratade om utvecklingen av en TF-hylsa som de arbetat med sedan 2009. Denna hylsa, Northwestern University Flexible Sub-Ischial Vacuum (NU-FlexSIV) Socket, har visat sig att öka komforten hos användarna samt att man sett ett bättre rörelseomfång i höften då tuber ischiadicum ej innesluts. Vid tillverkningen använder man sig av en liner med högt kompressionsmotstånd för att få en fastare stump så att hylsan ska sitta tight. Hylsan tillverkas sedan först med en innerhylsa i flexibel EVA och därefter en rigid ytterhylsa som slutar en bit under den proximala kanten. Man använder sedan en sleeve som suspensionsmetod.

Fatone pratade även om partiell fot-amputation. Studier har visat att patienterna inte känner sig delaktiga i beslutet kring amputation och inte heller riktigt fått information om vad det innebär. Det är av yttersta vikt att informera kring hela förloppet och inte enbart hur amputationen går till. Komplikationerna är många, inte alltid pga själva amputationen, utan som en följd av patienternas övriga sjukdomsbild. Detta kan försvåra läkningen och återanpassningen till det vanliga livet. Dödlighet är stor inom patientgruppen, inom 1 år har 17% av de amputerade gått bort och inom en 5-årsperiod har 41% av patienterna mist livet.

På ortossidan förelästes det om EDS, korsetter, AFO mm.

Karin Roos i Huddinge presenterade sitt arbete med Elements body för patienter med EDS. Hon har kunnat se minskad smärta och ökad stabilitet hos dessa patienter vid användning av lycradräkter. Dock kräver det att patienten tidigare accepterat och använt ortoser då man annars inte heller kommer acceptera denna dräkt.

I Lund har man sedan 2005 arbetat mycket med patienter med pectus carinatum och utvecklat en typ av korsett för denna behandlingsmetod. Där använder man en bröst- och ryggplatta som fästs på aluminiumbyglar som formas kring bröstkorgen. Man fäster sedan fram- och bakstycke med

fix-lock under armarna för att hålla kvar korsetten på plats.

Patienterna har oftast inga besvär som smärta eller liknande av deformiteten utan det är framför allt en kosmetisk fråga.

Ytterligare så förelästes det en del om AFO:s. För att analysera rörelsemönstret vid förskrivning av gångortoser använder man på TeamOlmed Solna ett videovektor system med två kameror och en kraftplatta. På så sätt har man hittat ett effektivt sätt i den kliniska vardagen att identifiera behovet av en specifik ortos och dess inställning i kombination med skor.

Som en tangering inom samma område föreläste ingenjören Daniel Sabbagh om hur positionen vid ortosavgjutning, sittandes eller ståendes, också påverkar inställningar och symmetri vid gång. Även en del nya studier presenterades på konferensen.

Nerrolyn Ramstrand och Saffran Möller pratade om hur personer med en funktionsnedsättning behöver större kognitiv aktivitet för att utföra två saker samtidigt. Man har sett att aktiviteten i frontalloben ökar hos TF-patienter då de ska utföra ytterligare en uppgift utöver att gå. Blodtillförseln ökar då till detta område eftersom det behövs mer syre för att dessa personer ska kunna koncentrera sig mer.

Konferensen avslutades med ett föredrag av Bengt Söderberg, ordförande i ISPO. Han pratade om en ny rapport av WHO där man sett att vi i dagsläget endast försörjer 5-15% av världens behov av ortoser och proteser. Behovet ökar dock dagligen och det är viktigt att vårt arbete fortsätter då det finns mycket kvar att göra, speciellt i u-länderna.

Allt på konferensen är kanske inte applicerbart i vår vardag på de ortopedtekniska verkstäderna men vi får lite bättre koll på vart verkligenheten är på väg. Förhoppningsvis fick alla deltagare med sig något ”matnyttigt” hem och även ett nytt engagemang samt en vilja till fortsatt arbete för att driva utvecklingen framåt.

Emma Nobin

Leg. Ortopedingenjör Aktiv Ortopedteknik Malmö Ortopediskt Magasin 3/2018

53

rna

tshö e h r e k ä s Pelles

Checklista för Säker Kirurgi 2.0 – en vidareutvecklad checklista för säker operationssjukvård Då WHO Checklista för säker kirurgi infördes 2008 var det inte klart visat att den verkligen resulterade i lägre morbiditet och mortalitet vid operationer. Detta kom inte förrän 2009 då Haynes et al. kunde visa att korrekt användning var kopplat till en sänkning av frekvensen oönskade händelser (”komplikationer”) till 2/3 av före införandet, och risken att avlida till nästan hälften.1 Idag finns ytterligare studier som visar att en korrekt använd checklista reducerar per- och postoperativ både morbiditet och mortalitet.2–8 En nylig studie visar att den huvudsakliga effekten tycks medieras via bättre processer och därigenom bättre resultat.9

D

et kan idag slås fast att korrekt användning av WHO:s checkFigur 1 lista ger 20 – 40 procent lägre mortalitet och 20 – 30 procent lägre morbiditet, de högre siffrorna i randomiserade studier och de lägre vid uppföljning av rutinoperationer.10

Införande och användning har dock hela tiden delvis varit kontroversiell.11 Dock finns nu 10 års erfarenhet av införande och användning, samt flera förslag hur checklistan kan förbättras.

Den utvecklade versionen beskrivs i korthet nedan. En mer utförlig beskrivning finns i.11 Syftet har varit att utveckla en checklista där fördelarna med den gamla så långt möjligt behålls och kända svagheter elimineras.

VÄSENTLIGEN OFÖRÄNDRAT

• Som tidigare har checklistan två sy- ften; dels att fungera som stöd att inga viktiga rutinmoment glöms bort, men också att öppna för kommunika-

54 Ortopediskt Magasin 3/2018

tion i teamet om det oväntade inträffar.

• Uppdelningen med tre kolumner och deras färger (gul-grön-blå) be hålls. Däremot har namnen på respektive kolumn ändrats. Särskilt beteckningen ”Time-out” har ibland kommit att betyda hela checklistan, och ibland enbart denna kolumn.

De nya termerna är nu ”Förberedelse anestesi”, ”Kontroll inför op-start” samt ”Avslutning”.

• Checklistan är fortsatt en normalläges checklista och inte en checklista för krissituationer.

• Under förutsättning att normal doku- mentation sker, finns inga medikole- gala krav på att genomgången check lista sparas som en journalhandling.

FÖRÄNDRINGAR

• En avgörande förändring är upp delningen i ”Checklista” och ”In struktioner”. Detta har gjorts för att renodla checklistans funktion som just en checklista och inte en arbets beskrivning. Varje punkt motsvaras av en instruktion som beskriver vad

punkten omfattar. Checklistan finns på framsidan av ett blad och mot svarande instruktion på baksidan av samma blad. Det är sedan upp till varje operationsenhet att i egna klinikrutiner/PM beskriva de rutiner och riktlinjer som gäller på enheten.

• Varje punkt är nu numrerad, och de rutor som tidigare fanns vid varje punkt är borttagna.

• För de flesta punkter finns nu angivet hur ett svar ska ges, detta för att förty dliga svaren, men också korta tiden för läsning av listan. Ett korrekt ”för bestämt svar” signalerar till alla be rörda att det som avses i instruk- tionen till varje punkt är utfört eller kontrollerat på rätt sätt.

• Vid urakuta ingrepp finns möjligheten att bara läsa så kallade Röda Punkter, vilka beskriver de punkter som måste läsas och gås igenom även i dessa situationer. Övriga punkter kan sedan läsas när situationen är under kontroll.

• Vidare anges nu, till skillnad från i tidigare version, vem som läser, res- pektive svarar, på varje punkt.

Lokala anpassningar kommer att behöva ske på annorlunda vis. De punkter som finns med på respektive checklista och instruktion är alla essentiella ur ett säkerhetsperspektiv, och ska egentligen inte behöva anpassas med mindre än att operationssjukvård bedrivs radikalt annorlunda, och enligt andra regler, föreskrifter och professionella normer, jämfört med idag. Däremot kommer det nu att vara enklare att lokalt anpassa hur en punkt ska utföras, i och med att checklista och instruktioner tydligt hänvisar till lokala klinikrutiner/ PM. Detta ställer dock stora krav på att varje operationsavdelning har bra och uppdaterade beskrivningar över hur olika moment och procedurer ska utföras (”klinikrutiner/PM”), något som inte alltid är fallet.

LANSERING

Formella kontakter ska nu tas med berörda specialitetsföreningar för att säkra deras stöd. Under senhösten 2018 kommer Checklista för säker kirurgi 2.0 tillsammans med bruksanvisning och utbildningsmaterial att distribueras till landets samtliga operationsavdelningar.

REFERENSER

1. Haynes AB, Weiser TG, Berry WR, et al. A surgical safety checklist to reduce morbidity and mortality in a global population. N Engl J Med. 2009; 360:491–499.

2. Haugen AS, Softeland E, Almeland SK, et al. Effect of the World Health Organization checklist on patient outcomes: A stepped wedge cluster randomized controlled trial. Annals of Surgery.

2015; 261(5): 821–828.

3. Thomassen O, Storesund A, Softeland E, et al. The effects of safety checklists in medicine. A systematic review. Acta Anaesthesiologica Scandinavia. 2014; 58: 5–18.

4. de Vries EN, Prins HA, Crolla RM, et al. Effect of a comprehensive surgical safety system on patient outcomes. N Engl J Med. 2010; 363: 1928–1937.

5. Borchard A, Schwappach DLB, Barbir A, et al. A systematic review of the effectiveness, compliance and critical factors for implementation of safety checklists in surgery. Ann Surg. 2012; 256: 925–933.

6. Fudickar A, Hörle K, Wiltfang J, et al. The effect of the WHO surgical safety checklist on complication rate and communication. Deutsches Ärzteblatt International. 2012; 109 (42): 695–701.

7. Haynes AB, Edmondson L, Lipsitz SR, et al. Mortality trends after a voluntary checklist-based surgical safety collaborative. Ann Surg. 2017; 266 (6): 923–929.

8. Abbott TEF, Ahmad T, Phull MK, et al. The surgical safety checklist and patient outcomes after surgery: a prospective observational cohort study, systematic review and meta-analysis. British Journal of Anaesthesia. 2018; 120 (1): 146–155.

9. Haugen AS, Valen Waehle H, Almeland AS, et al. Causal Analysis of World Health Organization´s Surgical Safety Checklist Implementation Quality and Impact on Care Processes and Patient Outcomes. Secondary Analysis from a Large Stepped Wedge Cluster Randomized Controlled Trial in Norway. Ann Surg. 2018; doi: 10.1097/SLA.0000000000002584 10. Ahlberg J, Pukk Härenstam K. Säker kirurgi räddar liv – 10 års erfarenheter. Läkartidningen.

2018;115:E7UC 11. Gustafson P, Salomonsson A, Svensson P. Tio år med WHO:s checklista för säker kirurgi. Nu kommer den nya svenska versionen – checklistan 2.0.

Läkartidningen. 2018;115:E7UR

Ingen vinnare av Bakjoursfrågan 2/2018: Antingen var förra bakjoursfrågan för svår, eller så var våra läsare inte riktigt på hugget. Tyvärr har vi ingen vinnare att presentera, utan får bara avslöja det rätta svaret:

Pelle Gustafson

Docent, Chefläkare Löf, Stockholm

ÖPPEN FÖRELÄSNING 4 DECEMBER SJUKDOM OCH ARBETSOFÖRMÅGA

Det rör sig här alltså om en s.k. transolecranon-luxationsfraktur, ej att förväxla med en monteggiafraktur. Underarmsbenens inbördes stabilitet är alltså ej påverkad, membrana interossea och TFCC är intakta. Det initiala omhändertagandet omfattar undersökning av distalt status, smärtlindring och immobilisering i gips. Den definitiva behandlingen är kirurgisk. Ett sätt är upplägg i sidoläge med hängande arm. Via ett dorsalt snitt som kurveras ulnart runt olecranons spets kan en eventuell skada på caput radii nås och åtgärdas “genom” ulnafrakturen, varefter man försörjer ulnafrakturen med en plattosteosyntes.

Svenska Läkaresällskapet erbjuder en föreläsning som på en principiell nivå diskuterar medicinska, juridiska, sociologiska och ekonomiska aspekter av de komplexa sambanden mellan sjukdom och arbetsoförmåga.

Medverkande: Olle Svensson, professor emeritus, ortopedi Umeå universitet.

Bengt Järvholm, senior professor, yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet.

Ruth Mannelqvist, professor, rättsvetenskap, Umeå universitet.

Per Molander, tekn dr, tidigare generaldirektör, ordförande i Jämlikhetskommissionen.

Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi samt revisionsdirektör, Riksrevisionen

Sammankomsten är en öppen och gratis föreläsning..

Du behöver inte vara medlem i Läkaresällskapet. Ingen föranmälan behövs!

Mer info: se sls.se under fliken “Kalendarium”.

Du kan även se och höra föredragen/debatterna live eller i efterhand via länken youtube.com/lakaresallskapet Ortopediskt Magasin 3/2018 55

POMPES hörna

Kroppskonst Undantaget några stammar av naturfolk är svenskarna världens mest tatuerade folk: en tredjedel av stockholmarna, 18-49 år. Sedan urminnestider har folk pyntat sig. Ismannen Ötzi hade 61 st på rygg och ben, förmodligen som smärtbehandling. (Han mördades för 5300 år sedan och frös in en glaciär i italienska alperna. Snacka om cold case!)

M

ånga är fästa vid sin kroppskonst. Kong Frederik IX af Danmark, den gamle sjöbjörnen, var stolt över sina tatueringar som finns på nätet: i stram givakt, iklädd kalsonger och blankpolerade skor som anstår en dansk marinofficer. I Japan förekommer att man efter döden gör tatueringarna från en älskad anhörig till prydnadsföremål.

Mindre glada var de tyska SS-soldater som togs av röda armen.

De hade sin blodgrupp tatuerad på vänster överarms insida 20 cm från armbågen vilket underlättade sorteringsarbetet. Aryan brotherhood, ett läbbigt amerikanskt fängelsegäng, har hakkors i ansiktet. En bra och praktisk varudeklaration.

Men mer vanligt är diverse plattityder som gör sig bättre på engelska och latin, och som är mer dekorativa på japanska och arabiska.

Speciellt delikat kan det bli om man tatuerat in sin kärestas namn på någon lämplig kroppsdel. Kärleken är som bekant konstant, endast objekten växlar.

M

ed tanke på att 1,5 milj svenskar är tatuerade så är toxiska och allergiska reaktioner förvånansvärt ovanliga. Speciellt röda pigment är allergena och kan ge klåda och inflammation; lokala nekroser är beskrivna. Pigmenten deponeras i dermis, konsumeras av makrofagerna och förs till lymfkörtlarna som missfärgas.

Tatueringar på ländryggen kan försvåra ryggbedövning. Man är rädd att föra in pigment i spinalkanalen. Man kan ofta sticka bredvid, men vid utbredda konstverk kan det bli svårt. De kan också komma i vägen för snittföringen. De flesta patienter vill ha sina kära tatueringar ograverade. Med långa snitt kan man kanske undvika konstverken, men det blir avvägning från fall till fall.

Ordet tatuering finns i kapten James Cooks dagbok där han 1769 skrev från Polynesien: “Both sexes paint their bodys tattow as it is called in their language, this is done by inlaying the colour of black under their skins in such a manner as to be indelible”. Helt irreversibla, som kapten Cook skrev, är väl inte tatueringarna. Man kan slå sönder pigmenten med laser. Makrofagerna rensar vävnadsskadan. Men det är tidsödande, smärtsamt, dyrt och ofta blir det kvar ett negativ av mönstret.

Sällan restitutio ad integrum.

R

iktiga plastikkirurger befattar sig sällan med att avlägsna tatueringar. Det gör inte heller de lägre

56 Ortopediskt Magasin 3/2018

stående skönhetskirurgerna, eftersom få kan betala. Skönhetsbranschen är ett laglöst vilda västern. Den svenska lagstiftningen är under all kritik, trots två gedigna utredningar som pekat på hårresande missförhållanden som lätt skulle kunna korrigeras.

Förövrigt anser Pompe att kvalitetsregistren ska biffa upp sin IT och lämna den analoga världen, alternativt låta tatuera in streckkoder.

The

TriFit Web ™

OA Knee Brace

PERFEC T FI T TO S TAY AC T I V E

3-dimensionell komfort och support

NYHET!

Knäortosen med perfekt passform Web Tech™

Exos® Tech

Boa® Tech

Omsluter ditt knä med en mjuk och stödjande nätkonstruktion som avlastar patella och absorberar smärtsamma stötar.

Individanpassa för perfekt passform.

Knäppning med snörning som skapar dynamisk kompression och ökad komfort.

KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST

Dimo Tzotzis Leg. ortopedingenjör 0706-50 91 41 Blekinge, Kalmar, Skåne Halland, Kronoberg Västerbotten, Norrbotten

Rickard Hanzek Leg. ortopedingenjör 0761-30 57 70 Västra Götaland, Jönköping Gävleborg, Dalarna Västmanland, Värmland Södermanland, Gotland Östergötland

Maria Ottander Leg. fysioterapeut 0703-35 13 41 Stockholm, Uppsala Örebro, Jämtland Västernorrland

Claes Esplund Key Account Manager 0709-22 79 77

TriFit instruktioner finns i DJO Globals videobibliotek på youtube

by

DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | Tel 040 39 40 00 | info.nordic@DJOglobal.com | www.DJOglobal.se

Vinspalten

Mineralhaltigt De flesta ortopeder känner till hydroxyapatit men vad menar vi när vi pratar om mineral i vinets värld?

E

tt mineral är ett oorganiskt ämne som är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.

Ungefär så lyder definitionen. Men när vi talar om mineralitet och vin så är betydelsen mycket mer diffus.

Metaforen ”mineralisk” har, sedan början av detta sekel, ökat i förekomst i vinrecensioner och var inledningsvis förknippat med torra vita viner från norra Frankrike, närmare bestämt Loire-dalen och i synnerhet områdena Sancerre och Chablis.

Begreppet är, för de flesta, förknippat med kvalitet och på senare tid stöter vi på begreppet i beskrivningar av vin som ligger långt utanför Frankrikes gränser. Till och med röda viner kan vara mineraliska. Dess ökade användning beror sannolikt på en samtidig vurm för terroir-drivna viner.

Terroiren (dvs den specifika geografin, geologin och klimatet) sägs kunna avspeglas i vinets karaktär men frågan är om inte vinmakeriet är lika avgörande när det gäller just mineralitet. Till och med förslutningsmetoden.

Forskare inom geologi och hortikultur kan slå fast att det inte finns någon direkt koppling mellan vinets smak och mineralet i marken under rotstockar och i jorden runt rotstockarna. Därtill är koncentrationen av mineral i själva vinet så låg att det ligger under människans detektionsförmåga. Sålunda måste vi förkasta denna enkla och till synes logiska förklaringsmodell. Men det finns andra ämnen och egenskaper som bidrar till att ett vin upplevs mineraliskt.

Pubmed bjuder en del artiklar i ämnet. Ballester, Parr, och Heymann har försökt förklara betydelsen av och bakomliggande orsaken till vad Ballester kallar för en ”ill defined sensory concept”. Tesen är att mineralitet är en egenskap som någon del, alternativt en kombination av våra sinnen kan uppfatta. Mineralitet är nämligen inte bara en smak eller doft utan även en känsla i munnen då vinet dricks.

58 Ortopediskt Magasin 3/2018

FOTO: iStock

Klassiskt mineralstinna, franska, vita viner 2016 Le MD de Bourgeois, Sancerre Nr 73948. 249kr 2016 Dirler-Cadé Pinot Reserve, Alsace Nr 72931. 149kr 2014 Maison Rijckaert, En Paradis Vieilles Vignes, Arbois, Jura Nr 75012. 209kr

Vokabulären är bred när det kommer till försöken att så målande som möjligt fånga mineralitet och metaforerna är många: ”våta stenar, knallpulver, tändsticksplån, ostronskal, jod, rök mfl).

I studier har man visat att lågt pH bidrar till att vinet upplevs mineraliskt. Alkaliska jordmåner (krita och kalk) brukar oftare ge upphov till viner med hög syra och upplevs mer mineraliska. Därtill tycks vissa jordmåner befrämja bildandet av merkaptaner (svavelföreningar). Merkaptan-haltiga viner upplevs också mineraliska och ger en så kallad reduktiv doft och smak vilket i sig också kan frammanas med hjälp av reduktiv (syrefattig) vinframställning och, hör och häpna, bruket av helt täta förslutningar, dit modern skruvkork räknas som mest pålitlig.

En del välrenommerade vinhus går nu över till skruvkorkförslutning på deras vita viner (som är mest känsliga för oxidering) för att behålla maximalt reduktivt tillstånd i flaskan under lagringstiden.

Så frågan är hur mineralitet uppstår och vad den består av. Är det terroiren, vinmakeriet eller korken? Ingen vet säkert, sannolikt beror det på en kombination av de tre. Förvisso, för oss som törstar efter fakta, publicerade Tominaga et al. en studie som påvisat att den doft av flinta och rök som är typisk för sauvignon blanc-viner beror på förekomsten av benzylmerkaptan. Mer än så vet vi inte. Men forskning pågår…

Erik Lind

Huvudredaktör Ortopediskt Magasin