Officerstidningen nr 8 2022

Page 1

mötet Överste Ronny Modigs har återvänt till Dalregementet i Falun.

fokus Kriget i Ukraina påverkar produktionen av försvarsmateriel.

krönika Försvarsmakten måste underlätta för anställdas distansarbete.

Lämnar i protest

Vid årsskiftet genomförs det slutliga införandet av trebefälssystemet. Kapten Jonas Larsson, Norrbottens regemente, väljer att lämna Försvarsmakten i stället för att omgaloneras till fanjunkare.

ÖB Micael Bydén: »Det kommer inte att bli ett lugnare 2023«

www.officersforbundet.se nr.8
2022

Cybersäkerhet

Komplett videokonferenslösning certifierad för både RÖS U1 och Tempest Level A.

Baserad på Cisco Webex Room Kit Plus med integrerad 55” 4K bildskärm och möjlighet att ansluta flera externa codecenheter.

Fibersystem presenterar

Avlyssningssäker videokonferenslösning RÖS U1/ Tempest Level A

Fibersystem AB utvecklar och levererar produkter med extrema krav på säkerhet och tuffa miljöer. RÖS U1, Tempest SDIP-27 Level A och MIL-STD-810. Tel: 08-564 828 80 sales@fibersystem.com www.fibersystem.com

Kontakta oss gärna för mer information om vårt produktutbud.

35 år inom

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 56–58.

Personalförsörjningen – lika släckt som ljuset på en flygflottilj

För en tid sedan besökte jag en av våra flygflottiljer. När jag visades runt i lokalerna var en av korridorerna helt nedsläckt.

”Det är så många piloter som har slutat eller är tjänstlediga så de få som blev kvar har flyttat in till de andra i korridoren bredvid”, sa personen som guidade mig. Jag tycker att den där nedsläckta korridoren mycket tydligt beskriver, inte bara pilotsituationen, utan hela Försvarsmaktens personalförsörjning.

På många sätt är det ett mörker –trots att myndigheten växer så det knakar och verksamheten är mer relevant än på väldigt, väldigt många år. Det är liksom som om Försvarsmakten inte lyckas ta sig ur 00-talets djupa nedskärningsdiken, trots att pengarna och ambitionen finns.

ÖB själv, han som borde gå främst, har med några få undantag varit osynlig – i varje fall i personalfrågorna. Det han har sagt, senast i Ekots lördagsintervju i början av december, har mest varit på övergripande nivå.

EFTER BESLUTET OM det slutliga införandet av trebefälssystemet för mer än ett år sedan skickade Officerstidningen in en förfrågan om att få intervjua ÖB. Förfrågan har med jämna mellanrum förnyats, bland annat med anledning av pilotbristen och ÖB:s dagorder om personalområdet. Nu har till sist ÖB gått med på att låta sig intervjuas. Du får avgöra själv när du läser intervjun längre fram i tidningen om du känner att det ger några ytterligare svar på dina frågor eller om du fortfarande omsluts av mörkret från den släckta korridoren på flygflottiljen.

Upprördheten, besvikelsen och missmodet är fortfarande stort hos många av dem NBO-officerare som ska bli

specialistofficerare mot sin vilja. Under senhösten har ett stort antal MBL-förhandlingar genomförts på förbanden. Arbetsgivaren håller benhårt fast vid sin inställning –senast vid nyår ska alla bytt grad och inte heller i denna fråga är det lätt att se något ljus.

OFFICERSFÖRBUNDETS MEDLEMMAR BESTÅR av såväl soldater och sjömän som överstar, kommendörer, generaler och amiraler. Ofta tenderar de högre chefernas situation att hamna i skymundan. De förväntas alltid leverera, vara lojala och inte gnälla. Men precis som personalen i övrigt går de väldigt hårt. Inte minst är cheferna för organisationsenheterna väldigt utsatta med en lön som i vissa fall är obegripligt låg, givet ansvaret. Under nästa år kommer vi att fokusera extra på denna medlemsgrupp.

DET HÄR ÄR min sista jul som ordförande för Officersförbundet. Vid förbundsmötet i november nästa år kliver jag av efter 22 år på posten. Under våren börjar valberedningens arbete på allvar med att ta fram förslag till vem som ska efterträda mig. Jag vill uppmana dig som medlem att vara delaktig i den processen. För det är din röst som den nye ordföranden ska företräda – i en tid där det fackliga arbetet är viktigare än någonsin.

Jag vill önska dig och dina nära en riktigt god jul och ett gott nytt 2023. Till dig som är i tjänst under helgerna vill jag säga tack för din insats! ⚫

Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»ÖB själv, han som borde gå främst, har med några få undantag varit osynlig.«
Stockholm den 12 december 2022
Officerstidningen nr.8, 2022 3
Lars Fresker Förbundsordförande
INNEHÅLL, NR 8 2022: AKTUELLT 6 | Sveriges sista operation i Mali genomförd 8 | Rådet: avskaffa helikopter 14 och ha färre helikoptrar 10 | UOB: »Ärenden kan ha fallit mellan stolarna« 12 | Rutinbehandling av akuta bullerskador slopas 16 | Nu införs disputerade chefer på Försvarshögskolan INTERVJU 18 | ÖB Micael Bydén I FOKUS 22 | Försvarsindustriell utblick REPORTAGE 32 | Slutliga implementeringen av trebefälssystemet ANALYS 38 | Militärt råd om tillväxt i en hotfull omvärld MÖTET 42 | Överste Ronny Modigs, förbandschef på Dalregementet INSÄNT OCH DEBATT 50 | Replik: Vi vill alla samma sak – att behålla våra piloter KRÖNIKA 52 | Niklas Wiklund: Har Försvarsmakten råd att distansera sig från distansarbete? FÖRBUNDSNYTT 56 | Nytt samverkansavtal klart 57 | Förbundets kurser för förtroendevalda under våren 58 | Fråga förbundet: Kan jag gå till läkaren på arbetstid? 32 8 42 14 18 » Det finns en attraktion i att vi bygger något helt nytt och att medarbetarna får sätta sin prägel och skapa en ny kultur och förbandsanda. « Det säger överste Ronny Modigs, förbandschef för Dalregementet i Falun. 4 Officerstidningen nr.8, 2022

Äntligen dags för intervju med ÖB

Inget är som väntans tider, brukar det heta. Och väntat, det har sannerligen Officerstidningens redaktion gjort. Men så äntligen, efter flera förfrågningar, fick vi i slutet av november tid för en intervju med överbefälhavare Micael Bydén. Antalet områden som jag ville beröra under detta intervjutillfälle var många och jag begav mig till Högkvarteret med en lång lista på frågor, däribland om det utlovade helhetsgreppet inom personalområdet, situationen med de tjänstlediga stridspiloterna och givetvis spörsmål kopplat till införandet av trebefälssystemet som nu effektueras i organisationen.

»När nu äntligen någon fyller på tunnan med pengar och det är rock’n’roll i försvaret, då tar vi de som har lång erfarenhet (…) och säger: ni är inte officerare längre.«

Till detta nummer har jag intervjuat flera NBO-officerare som berörs av det slutliga införandet av trebefälssystemet. Det har varit flera långa, känslosamma, och även stundtals upprörda, samtal om beslutet. Den stora majoriteten av de som drabbas stannar i myndigheten, de flesta som specialistofficerare från årsskiftet, medan andra faktiskt väljer att lämna Försvarsmakten. Detta i en tid då de kanske behövs som allra mest.

Oförståelsen kring vilken effekt beslutet får är något som återkommit hos alla som jag har pratat med. Likaså känslan av att tvingas bli en bromskloss i skolsystemet. En officer sa: ”Nu tvingas vi äldre att söka skolor och ställer oss i vägen för yngre kollegor. När nu äntligen någon fyller på tunnan med pengar och det är rock’n’roll i försvaret, då tar vi de som har lång erfarenhet och kompetens och gnuggar dem i ansiktet och säger: ni är inte officerare längre”.

Alla som jag har pratat med är nöjda med dialogen med närmaste chefer och chefen OrgE. Även om de inte fått svar på alla sina frågor. ”Jag har försökt förstå och lyssnat på cheferna, men mina chefer kan inte svara. De har samma frågor som oss. Jag tycker synd om dem nästan”, som en kapten uttryckte det. Läs mer om slutliga implememteringen av trebefälssystemet på sidorna 26–37.

REDAKTION OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Torino 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Anna-Maria Stawreberg, Simon Eliasson, Margareta Bloom Sandebäck, Annica Ögren, Emil Malmborg.

NUMMER 8, 2022

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 6 WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30

POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 1, 17 januari Nr 2, 14 mars

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

OMSLAGSFOTO:
Officerstidningen nr.8, 2022 5
Simon Eliasson
sigsauer.com NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet. KARBIN OCH SKARPSKYTTEVAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com MCX SPEAR - 7.62x51 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56 MCX RATTLER - 5.56x45 MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

/Aktuellt

Två nya logistikförband till marinen

ƀ Vid årsskiftet förstärks marinen med två nya krigsförband inom marin logistik. De nya krigsförbanden, första och andra marina basbataljonen, ska med

eget skydd ha förmåga att verka flexibelt och rörligt för att leverera logistikstöd i form av teknisk tjänst, förnödenhetsförsörjning, sjukvård och transporttjänst. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. De nya förbanden

kommer att upprättas vid Karlskrona och Haninge garnison och ska i oktober 2023 ha tillräckligt med personal och materiel för att kunna ingå i marinens logistikförsörjning och bidra till insatsverksamheten. Inledningsvis ska

förbanden bemannas med befintlig personal från marinen för att sedan växa på bredden med värnpliktiga. /LS

Nya hamnbogserare kölsträckta

ƀ Försvarsmaktens nya hamnbogserare kölsträcktes i november, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. Fartygen kommer att bli 17 meter långa och 6 meter breda. De ska främst användas vid bogserings- och förhalningsarbeten men kommer även att utrustas med kran och vinsch för andra typer av uppdrag. Fartygen byggs av det nederländska bolaget Damen. Leveransen till Försvarsmakten väntas ske under 2024. /LS

Sveriges sista operation i Mali genomförd

I mitten av november genomförde den svenska Malistyrkan sin sista operation inom ramen för Försvarsmaktens bidrag till FN-insatsen Minusma. Försvarsmakten har haft verksamhet i Mali sedan 2014.

qOPERATIONEN VAR RIKTAD söderut från

Gao och genomfördes i området där Malis, Burkina Fasos och Nigers gränser möts. Det är ett område där både kriminella och terrorgrupper har stor kontroll, skriver Försvarsmakten i en artikel.

– Målet med den sista operationen var att skydda lokalbefolkningen, öka förståelsen för säkerhetssituationen i operationsområdet och samtidigt störa terrorgrupperna. Det har

vi gjort genom att befinna oss i områden som vi vet att terrorgrupperna befinner sig i, på så sätt begränsar vi deras handlings- och rörelsefrihet, säger kontingentschefen Christofer Lennings, i artikeln, och fortsätter:

– Utöver det har vi möjliggjort för FN:s civila delar att ta sig ut och prata med lokalbefolkningen i dessa utsatta områden.

Stockholms amfibieregemente har varit uppsättande förband för Mali 16. De är den den sista styrkan som har gjort en full operativ insats i Mali. De efterträds nu av Mali 17, som har i uppdrag att avveckla Försvarsmaktens insats. Planen är att avvecklingen ska vara genomförd och klar första halvan av 2023.

» Flera mätningar har pekat på att försvarsviljan går upp, det välkomnar jag också, att allmänheten inser behovet av att satsa mer på försvaret. Under en lång tid drog man ner försvaret alldeles för mycket och nu är vi i en kraftig uppbyggnads

Mali 16 är den sista styrkan som gör en full operativ insats i Mali. Nu efterträds de av Mali 17, som ska avveckla insatsen. MALI Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se
Har du en nyhet du vill tipsa oss om?
Foto: Jimmy Croona/Försvarsmaktenv

/Aktuellt

Förslaget: avskaffa helikopter 14 och ha färre helikoptrar

Försvarsmakten vill överge problemtyngda helikopter 14-systemet och ersätta med amerikanska Black Hawk och en ny sjöoperativ helikopter. Beslut om Försvarsmaktens framtida helikopterförmåga fattas av regeringen nästa år.

qEFTER MER ÄN två decennier av dyra flygtimmar, brist på reservdelar och bullerproblem vill Försvarsmakten avskaffa det medeltunga helikopter 14-systemet. Det framgår av ÖB:s militära råd som överlämnades till regeringen den 1 november. Som ersättare föreslås amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och en ny sjöoperativ helikopter. Beslutet är i linje med de rekommendationer som gavs i helikopterutredningen tidigare under hösten.

– Vi grundar våra rekommendationer på i första hand operativ förmåga och i andra hand kostnaderna. Det är en samlad bild som lett fram till våra slutsatser, säger brigadgeneral Anders Persson, ordförande i helikopterutredningen.

Över 20 år har gått sedan Försvarsmakten 2001 beslutade att anskaffa det europeiska helikoptersystemet NH90, i Sverige

kallad helikopter 14. Ändå pågår fortfarande uppgraderingar för att helikoptern ska komma upp till den nivå som beställningen avsåg.

– Problemen med helikopter 14 var den främsta anledningen till att helikopterutredningen startade. Vi var tvungna att göra någonting. Dessutom hade det redan fattats beslut om att inte uppgradera eller livstidsförlänga helikopter 15 som också behövde ersättas, säger Anders Persson.

DEN FÖRESLAGNA ERSÄTTAREN, Black Hawk, används i Försvarsmakten sedan 2011 då den anskaffades för att användas under insatsen i Afghanistan. Anders Persson beskriver den som tekniskt mindre avancerad än helikopter 14 och med en mindre kabin för trupptransporter.

det. «

Helikopter 14-systemet har dragits med flera problem, däribland förseningar, brist på reservdelar, och dyra flygtimmar. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmaktenv

in uppgifter och underlag från flera länder. NH90 kostar cirka 20 000 euro i timmen, plus minus 20 procent. Black Hawk kan kosta ner till 30–40 000 kronor i timmen, säger Anders Persson.

HKP 14 har också dragits med omfattande bullerproblem genom åren med begränsningar i flygtid som följd. Var det något som ni tog hänsyn till i er bedömning?

– Nej, det var det inte, säger Anders Persson.

– Helikopter 14 är en bra helikopter men den har inte flugit så mycket på grund av tillgänglighetsutmaningar. Det spelar ingen roll om vi har en helikopter i världsklass om den inte flyger, om man ska hårdra det. Black Hawk är betydligt mer robust och driftssäker, säger Anders Persson.

En annan parameter som har vägt tungt i valet av helikoptertyp är kostnaderna. Helikopter 14 är avsevärt dyrare att flyga än helikopter 16.

– Vi har jämfört kostnaderna per flygtimme och tagit

ENLIGT ANDERS PERSSON har Försvarsmakten i ÖB:s militära råd i stort sett följt de rekommendationer som presenterades i helikopterutredningen. Ett undantag är att Försvarsmakten inte anger någon specifik sjöoperativ helikopter, medan helikopterutredningen föreslår amerikanska Sea Hawk. Försvarsmakten vill också köpa in färre helikoptrar jämfört med det antal som helikopterutredningen föreslog.

– Enligt vårt förslag skulle vi ha ungefär samma antal helikoptrar framöver som vi har i dag, vilket är runt 50 stycken. Men det blev något färre i den kommande perioden, cirka 35 stycken. Vi hade räknat med att delar av anskaffningen kunde flyttas framåt i planeringen, säger Anders Persson.

» Det spelar ingen roll om vi har en helikopter i världsklass om den inte flyger, om man ska hårdra
Försvarsmakten föreslår att helikopter 14-systemet avskaffas och ersätts av Black Hawk. ÖB:S MILITÄRA RÅD
8 Officerstidningen nr.8, 2022

Bergslagens artilleriregemente är återinvigt

ƀ Söndagen den 4 december återinvigdes Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn. Återupprättandet av förbandet utgör den sista i raden av de beslutade återetableringarna i försvarsbeslutet 2020.

– När Bergslagens artilleriregemente återinvigs skapas förmåga att utbilda artilleri i södra Sverige. En viktig förmåga för Försvarsmakten, sa överbefälhavare Micael Bydén i sitt tal på ceremonin, skriver Försvarsmakten i en artikel.

Beslutet om Försvarsmaktens framtida helikopterförmåga fattas av regeringen nästa år. Först därefter kan en upphandling av nya helikoptrar påbörjas. I ÖB:s militära råd föreslås helikopter 14 fasas ut och ersättas fram till runt år 2030. Hur snabbt ett skifte av helikoptersystem kan ske beror delvis på hur länge det dröjer innan Sverige får köpa nya helikoptrar. – Just nu vill hela världen anskaffa ny materiel på grund av det som sker i Ukraina och det är fler än vi som vill ha fler Black Hawk och nya sjöoperativa helikoptrar. Hur snabbt vi får köpa beror också på hur viktigt amerikanarna tycker det är att just Sverige får deras helikoptrar. Tycker de att det är viktigt kommer vi kunna köpa snabbare, annars får vi vänta, säger Anders Persson.

I SLUTET AV förra året meddelade Australien att de tänker fasa ut NH90-systemet och i juni gick den norska regering-

en ut med att att kontraktet med leverantören av NH90 sägs upp och att helikoptern tas ur bruk omedelbart. Vad som kommer att hända med de svenska helikoptrarna om systemet avvecklas återstår att se.

– Självklart är vi intresserade om någon vill köpa. Problemet med att sälja dem vidare är att vi har 18 unika helikoptrar med svenskt ledningssystem. Däremot kan man tänka sig att det finns en marknad för att sälja reservdelar, säger Anders Persson.

FAKTA

Framtida helikopterförmåga

Om regeringen följer rekommendationerna i ÖB:s militära råd kommer Försvarsmakten endast att ha två helikoptersystem framöver, Black Hawk och en ny sjöoperativ helikopter. Helikopter 14-systemet föreslås vara avskaffat till runt 2030. Sedan tidigare finns beslut om att fasa ut helikopter 15 med början 2026. I dag finns ett 50-tal helikoptrar i Försvarsmakten. Enligt ÖB:s militära råd är målbilden 27 helikopter 16, samt 9 sjöoperativa helikoptrar inom givna planeringsramar.

Prins Carl Philip och Försvarsminister Pål Jonson (M) deltog också vid ceremonin. Till tonerna av Arméns musikkår återlämnades A 9:s standar från Bodens artilleriregemente, A 8.

– Det är med stolthet och ödmjukhet jag tar mig an uppgiften att leda regementet. Vi ska ta oss an de traditioner vi har men vi ska också bygga nytt, sa överste Lars O Jonsson, som nyligen tillträdde som regementschef.

2029 ska det nybyggda regementet vara redo att tas i drift. Fram till dess bedrivs verksamheten i tillfälliga lokaler i Kristinehamn. Noraskog kompani startade hösten 2021 artilleriutbildning på P 4 i Skövde och i dag utbildas andra kullen värnpliktiga. Målet är att utbildningen flyttas till A 9:s temporära lösning i Villingsberg under hösten 2024, skriver Försvarsmakten i artikeln. /JO

Anders Persson Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmaktenv Foto: Jens Åkerlund/Försvarsmakten
Officerstidningen nr.8, 2022 9

BETEENDE

»Ärenden kan ha fallit mellan stolarna«

Stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum har saknat full bemanning. Enligt uppgift har vissa förband som sökt stöd från utredningsgruppen inte fått något svar.

.

qUTREDNINGSSTÖD OVÄLKOMMET BETEENDE, UOB, är en funktion på Försvarsmaktens HR-centrum med utredare som har i uppdrag att ge vägledning, utredningsstöd och uppföljning. Funktionen ska alltid vara bemannad och marknadsförs på Försvarsmaktens intranät Emilia. Men under sommaren har det varit hög personalomsättning inom utredningsgruppen och enligt uppgifter till Officerstidningen har det sedan dess varit svårt att komma i kontakt med gruppen.

Kapten Stefan Nilsson är skyddsombud på stabsenheten på Militärhögskolan Halmstad och sökte utredningsgruppen

upprepade gånger för några veckor sedan. – Vi hade ett angeläget problem och sökte funktionen både via mejl och telefon, men fick inget svar. Till slut sökte vi kontakt med ett annat förband som hade en utredare som kunde ge oss stöd, säger han.

ENLIGT KÄLLOR TILL Officerstidningen har nyanställda inte fått tillräckligt bra överlämningar från tidigare anställda och inte heller fått nödvändigt stöd eller utrustning för att kunna hålla samma servicegrad som den tidigare upparbetade personalen hade tillgång till. Skyddsombud inom myndig-

heten beskriver situationen som ohållbar och att det utifrån framstått som att UOB verkar ha varit helt obemannad i perioder.

Den bilden tillbakavisas av Åsa Sager, chef för arbetsgivarenheten, Försvarsmaktens HR-Centrum. Sager säger först att UOB svarat på samtliga ärenden som inkommit. En dag senare medger hon dock att UOB haft problem under hösten och att en del ärenden har tagit tid, i vissa fall upp till några veckor, samt att det är ett högt tryck på funktionen.

– Det stämmer att några har slutat och några har börjat, så ärenden kan ha fallit mellan stolarna, men det har aldrig saknats bemanning. Nyanställda har fått utbildning och introduktion, säger hon.

På frågan om personalomsättningen inom UOB svarar Åsa Sager att den inte varit högre än någon annanstans inom enheten samt att det generellt är stor rörlighet på HR-funktionen på myndigheten och att den största utmaningen är att hitta rätt kompetens.

– Det är alltid personal som slutar, det är inget konstigt. Om någon kompetens saknas någonstans så får någon annan på enheten gå in och stötta upp. Det har inte varit mer speciellt än så, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver alltid bli snabbare och bättre på att ge stöd. Vi jobbar för att bli fullt bemannade och rekryterar nu för att bemanna upp.

» Vi jobbar för att bli fullt bemannade och rekryterar nu för att bemanna upp. «
Skyddsombud i Försvarsmakten har upplevt att det i perioder har varit svårt att nå stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum.
Foto: Istock 10 Officerstidningen nr.8, 2022
OVÄLKOMMET

SEC TRA V PN L ÅT ER DEN RÄT T E KOMMA IN

SECTRA VPN LÅTER DEN RÄTTE KOMMA IN

S ec t r a Mobile V PN - f ör alla ledande pla t t f or mar

S ec t r as V PN - t ek nologi är u t v eck lad f ö r a t t f unge r a lik a b r a på mobila enhe t er som s t a t ionära – oav se t t opera t i v s y s t em. V i v ill a t t du sk all k unna ar be t a s äker t ober oende enhe t, v ar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära – oavsett operativsystem. Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Sec t r a Communica t ions AB • communica t ions@sec t r a com • communica t ions sec t r a com
A t r ademar k s ar e pr opert y o f t heir r espec t ve ow ner s
All trademarks are property of their respective owners.
Communications AB • communications@sectra.com • communications.sectra.com
Sectra

Nya varianter av stridsfordon 90 till armén

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med BAE Systems på två nya versioner av stridsfordon 90 med leverans mellan 2023 till 2027.

Det handlar om driftstödspansarbandvagn och pionjärpansarbandvagn som ska tillföras de mekaniserade förbanden. Enligt uppgifter på FMV:s webbplats kommer driftstödspansarbandvagnen att ge kritiskt frontlinjestöd med möjlighet att göra reparationer och bogsera andra fordon. Pionjärpansarbandvagnen är anpassad för fältarbeten i frontlinjen och ska öka förmågan att hindra fientliga styrkors uppdragskritiska rörlighet. /LS

Rutinbehandling av akuta bullerskador slopas

Försvarsmakten ordinerar acetylcystein vid akuta bullertrauman, men enligt en utredning saknas påvisbar effekt. Från den 1 december ska brustabletten därför inte längre ges i samband med bullerskador.

Tillbud med Jas 39 Gripen

Den 7 november vid 21.30-tiden fick piloten i ett Jas Gripen-plan ett larm om flygplansfel. Piloten återvände till flygplatsen i Ronneby. Vid landningen stannade piloten flygplanet genom att köra ut i utrullningshindret. Tillbudet hanterades enligt rutin, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. Piloten klarade sig utan skador. Flygplanet fick strukturella skador. Statens haverikommission har inlett en utredning av händelsen. /LS

qSEDAN 2011 HAR Försvarsmakten rutinmässigt delat ut acetylcystein 200 milligram vid akuta bullerskador. Det trots att preparatet inte varit godkänt av Läkemedelsverket för sådan behandling. Nu visar en utredning i Försvarsmakten att det saknas vetenskapligt stöd för positiva effekter av acetylcystein vid bullerskador och den 1 december upphörde därför rutinen att gälla. Beslutet är fattat av Försvarsmaktens chefsläkare Markus Karumo.

– För drygt tio år sedan kom rapporter som tydde på att acetylcystein kunde ha positiv effekt på bullerskador. Jag tror att Försvarsmakten ville ligga i framkant när de införde den rutinen. Men en genomgång av forskningsstudierna visar att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att fortsätta ordinationen, säger han.

Utredningen påtalar också att det finns en liten risk för negativa effekter av acetylcystein.

– Man kan få en kraftig allergisk reaktion som i värsta fall kan orsaka hjärtstopp. Men det är ytterst ovanligt och vi känner inte till något fall av allvarlig reaktion av acetylcystein i Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

Rikshemvärnet till Försvarsstaben

Inrättandet av Rikshemvärnsstaben, RHS, som en egen orga-

nisationsenhet med placering utanför Högkvarteret dröjer. Det eftersom riksdagen ännu inte fattat något beslut i frågan. Den 1 januari organiseras RHS inom den nybildade Försvarsstaben på Högkvarteret, rapporterar tidningen

Hemvärnet. Rikshemvärnsstaben är en sammanslagning av Produktionsledningens rikshemvärnsavdelning och de delar i Högkvarteret som tidigare hanterat de frivilliga försvarsorganisationerna. Syftet är att ge Rikshem-

värnsstaben en starkare och mer självständig ställning.

– Den här organisationslösningen påverkar inte ledningen av stridskraften. Vi fortsätter den utvecklingsresa och kraftiga förmågeökning som är beslutad sedan tidigare, säger rikshemvärnschef generalmajor Laura Swaan Wrede till tidningen Hemvärnet.   /LS

Försvarsmakten har sedan 2011 använt acetylcystein vid akuta bullerskador. ARBETSSKADOR
/Aktuellt
Foto: Emy Åklundh/Försvarsmaktenv
12 Officerstidningen nr.8, 2022
Foto: Mostphotos

Förmåner för hjältar

Militärrabatt för försvaret, hemvärnet, värnpliktiga och veteraner.

Aktivera ditt medlemskap kostnadsfritt på militum.se med koden MROFF22 och ange Armén under ”Vapenslag/Organisation”.

» Jag vill inte använda ordet skandal. Sverige har en formidabel motståndare i de ryska underrättelsetjänsterna. De är bland de bästa i världen och har hållit på i över 100 år. Men jag tror att det här är det värsta fallet vi har haft i Sverige. «

Underrättelseexperten Joakim von Braun uttalar sig på Svt.se om de båda bröderna som står åtalade för att ha försett Ryssland med hemligstämplad information. von Braun menar att den aktuella härvan kan vara betydligt värre än fallen Stig Bergling och Stig Wennerström.

FMV beställer ytterligare skolflygplan

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har fått i uppdrag av Försvarsmakten att anskaffa ytterligare tre skolflygplan, SK 40, utöver de sju flygplan som redan är beställda, meddelade myndigheten den 7 december. Därutöver anskaffas ett digitalt planeringsverktyg, mer flygsäkerhetsmateriel samt ytterligare utbildning i systemet för flyglärare och markpersonal inom flygvapnet. Det görs via

I oktober 2021 återinvigdes Dalregementet i Falun och i somras ryckte den första värnpliktskullen in.

Värnpliktiga tillbaka på Dalregementet

Dalregementet, I 13, i Falun var ett av de förband som förra året återetablerades i Försvarsmakten. I somras ryckte de första värnpliktiga in på regementet sedan nedläggningen år 2000. Flera tidigare anställda har återvänt till I 13, men personalförsörjningen är en utmaning.

qDEN 9 AUGUSTI i år var en historisk dag på Dalregementet i Falun. För första gången på 22 år var det återigen inryck av värnpliktiga. Än så länge finns 135 rekryter på regementet. 2030 räknar man med att ha utbildningsverksamheten i full gång med 250

värnpliktiga.

När furir Stefan Nordqvist fick besked om att 1 13 skulle öppna igen hörde han omedelbart av sig. Här gjorde hans far och farfar värnplikt och själv har han varit aktiv i Hemvärnet i 30 år.

de flygutbildning. Flygplansmodellen är en Grob 120TP.

optioner i grundkontraktet från 2021.

Kontraktet med Grob Aircraft SE i Tyskland innebär leverans av ett nytt skolflygplanssystem till Försvarsmaktens grundläggan-

FMV förväntas leverera de första skolflygplanen samt simulator och flygsäkerhetsmateriel till första kvartalet 2023. Målsättningen är att utbildningssystemet med tio flygplan ska stå klart på Flygskolan i Linköping för att kunna ta emot pilotelever under 2024. Flygvapnet är i stort

behov av ett nytt skolflygplan. Det befintliga skolflygplanet, SK 60, flög första gången 1963.

I slutet av 2019 fick samtliga SK 60-plan flygförbud under en period efter att det i inspektioner upptäckts defekter i flygplanens dragbultar. Felet var så allvarligt att det äventyrade flygsäkerhet. Åtgärder vidtogs och i januari 2020 hävdes flygförbudet. /JO

14 Officerstidningen nr.8, 2022
TILLVÄXT
/Aktuellt

– För mig känns det som att komma hem, säger Stefan Nordqvist, kavlar upp uniformsärmen och avslöjar att han menar det han säger. På armen har han tatuerat in Dalregementets symbol, två korslagda armborstpilar.

DET HAR GÅTT ett år sedan regementet återinvigdes. Men inte i de gamla lokalerna som varit i bruk sedan 1908, de lokalerna är nämligen uthyrda. I stället slöt Fortifikationsverket avtal om att tillfälligt hyra det gamla sanatoriet Högbo.

– Det ska byggas ett helt nytt regementsområde i anslutning till övningsområdet vid Myran. Det ska vara klart senast 2030, säger regementschef överste Ronny Modigs.

I Falun etableras det lätta infanteriet i armén och enheterna som utbildas här i Dalar-

na kommer att ha varierande uppgifter. Bland annat att ta och försvara viktig infrastruktur. En annan viktig uppgift är att skydda förbindelserna till Norge och viktiga totalförsvarsanläggningar.

Vid årsskiftet bestod personalstyrkan på I 13 av fem personer. Nu arbetar 66 anställda här.

– Men hur ramarna ser ut för den personalstyrka vi ska ha, samt fördelningen officerare kontra civila, vet vi inte än. I nuläget kan jag bara svara att det blir betydligt fler, säger personalofficer kapten Kristina Lundström.

Nyetableringen av Dalregementet har mötts av stor optimism bland Faluns lokalbefolkning. Det har inte varit några svårigheter att rekrytera personal på den civila sidan. När det kommer till militär personal är det en längre process och här, precis som på många andra regementen, är det en stor utmaning att rekrytera officerare.

Magnus Ström, utvecklingschef, som även han är en återvändare som varit civil i 22 år och arbetat med att omskola officerare på Manpower och med totalförsvarsfrågor på Trafikverket.

– Nu gäller det att klara personalförsörjningen och skapa en anda med personer som kommer utifrån. Det är både en utmaning och en styrka. På sikt mest en styrka, eftersom vi inte är särskilt begränsade och får bygga från grunden, säger Magnus Ström.

» Nu gäller det att klara personalförsörjningen och skapa en anda med personer som kommer utifrån. «

Än är personalstyrkan inte fulltalig och det är mycket som ännu inte är färdigt. För, som Ronny Modigs säger, vill man ha fasta ramar och allt på plats, då bör man söka sig någon annanstans. Här uppfinner man hjulet samtidigt som det rullar.

– Nu ska allt köpas på en gång. Att-göra-listan kan göras lång, säger Ronny Modigs.

– Samtidigt finns det en attraktion i att vi bygger något nytt och att medarbetarna får sätta sin prägel och skapa en ny kultur och förbandsanda, säger Ronny Modigs.

Utbildningschefen major Patrik Warström är en av dem som tidigare har arbetat på I 13. Han har också varit anställd i Mellersta Militärregionen och Dalregementsgruppen.

– Det är klart att det finns utmaningar med att bygga upp en verksamhet från grunden. Nu ska vi sätta rutiner och arbetsstruktur samtidigt som produktionen ska vara igång, säger Patrik Warström.

Han får medhåll av major

Vad gäller rekryteringsbehov ser personalofficer Kristina Lundström flera utmaningar. Det saknas personal både inom logistikområdet och på på utbildningssidan.

– Logistikbefattningarna är svåra i hela Försvarsmakten, och är inte något specifikt för oss. Men inom ett år hoppas vi att vi har kommit mer i balans, säger hon.

… lastbilar av olika slag har FMV beställt för att täcka Försvarsmaktens behov av underhållsfordon. De nya lastbilarna tillverkas av Scania och Volvo och planerad levereras är 2023–2024. Det finns optioner på ytterligare 260 fordon. Kontrakten är värderade till cirka 460 miljoner kronor, skriver FMV i en artikel.

Dalregementet

Dalregementet, I 13, i Falun återinvigdes i oktober 2021 och i somras ryckte den första värnpliktskullen in på över 20 år. Vid årsskiftet 2021/2022 arbetade fem personer på regementet, i dag består personalstyrkan av 66 anställda (Försvarshälsan inräknad).

300
FAKTA
Officerstidningen nr.8, 2022 15
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Vid årsskiftet träder en ny arbetsordning i kraft på FHS, som innebär att fler chefsbefattningar ska bemannas av disputerad personal.

Nu införs disputerade chefer på FHS

Vid årsskiftet genomför Försvarshögskolan sin nya arbetsordning med disputerade chefer på beslutande befattningar. Men den tyngsta militära institutionen får dispens från kravet på forskarbehörig chef och fortsätter att ledas av en odisputerad officer i ytterligare två år.

qHÖSTEN 2021 RIKTADE Universitetskanslerämbetet, UKÄ, kritik mot Försvarshögskolan för bristande vetenskaplig kompetens hos vissa av högskolans chefer.

Det handlade om en handfull institutionschefer för militära utbildningar som saknade forskarutbildning. Försvarshögskolan lovade bättring och vid årsskiftet träder en ny arbetsordning i kraft med disputerade militärer eller akademiker på de aktuella befattningarna.

– På en institution har vi redan fått en disputerad officer. På en annan kommer vi att byta plats på ställföreträdande prefekt, en nyrekryterad professor från Skottland, och biträdande prefekt som i dag är en överstelöjtnant. Det var deras eget för-

slag att göra så och det kommer att fungera utmärkt. De jobbar väldigt bra tillsammans, säger Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan.

MEN PÅ DEN tyngsta militära institutionen, Krigsvetenskap och militärhistoria, kommer förändringen på chefsposten att ske först om två år. Enligt Egnell beror det på att den institutionen måste ledas av någon från professionen och att man inte lyckats rekrytera en disputerad officer till tjänsten.

– Men prefekten leder institutionen tillsammans med en professor så vi bryter inte mot högskolelagen, säger Robert Egnell.

Beskedet att odisputerade

officerare inte längre ska få inneha högsta ansvaret för militära utbildningar på Försvarshögskolan, har mött stark kritik bland delar av FHS personal.

– Att ha doktorerade officerare som chefer kan vara bra men de är inte många, särskilt inte på de högre nivåerna, säger Anders Oltorp, militär lärare vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria.

ANDERS OLTORP MENAR att UKÄ i sin bedömning missat att ta hänsyn till Försvarshögskolans speciella utbildningar där profession och akademi förenas.

– UKÄ negligerar helt att FHS är en hybridlösning. Det är som att slåss mot en stenvägg och vi känner oss ganska överkörda, säger Anders Oltorp.

Robert Egnell har förståelse för kritiken, men säger att han tror på den nya organisationen.

– Kulturellt och symboliskt var det här väldigt problematiskt och nu har vi jobbat stenhårt för att bygga upp självförtroendet igen. Officersutbildningarna måste fortsätta att ledas och utvecklas av professionen och jag är övertygad om att det här kommer att bli bra, säger Robert Egnell.

» Det är som att slåss mot en stenvägg och vi känner oss ganska överkörda. «
FÖRSVARSHÖGSKOLAN
Foto: TT 16 Officerstidningen nr.8, 2022
Robert Egnell

F OR C E PR O T E CT I O N I S O U R M I S S I ON .

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och le ve re ra r s ystem o ch kompe te ns inom område na :

Transpor tfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning

F OR C E PR O T E CT I O N I S O U R M I S S I ON

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena:

Transpor tfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning

Ar tilleri- och granatkastarammunition Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

Ar tilleri- och granatkastarammunition Stridsvagnsammunition

Specialammunition

Stridsvagnar och stridsfordon Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

För mer information: www.rheinmetall-defence.com

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör le ve re ra r s ystem o ch kompe te ns inom område n Transpor tfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Ar tilleri- och granatkastarammunition F OR C E PR O T E CT I O N I S O U R M I S S I ON .

För mer information: www.rheinmetall-defence.com 07.03.17 10:53

ÖB sätter fokus på personalområdet

ÖB Micael Bydén har lämnat sitt militära råd till regeringen. Där betonas behov av satsningar för Försvarsmakens personal. Personalförsörjning måste säkerställas med anledning av omvärldsläget, konkurrensen på arbetsmarknaden och Natoanslutningen.

Vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns därför satsningar inom personalområdet som vi behöver göra där vi inte riktigt har nått fram ännu, men som med ett Natomedlemskap blir mer tydligt. Då tänker jag på förmåner, villkor och förutsättningar att kunna ta med sig familj. Det handlar också om förutsättningar att kunna pendla, säger överbefälhavare Micael Bydén när Officerstidningen träffar honom i slutet av november.

Han inleder intervjun med att betona den osäkra säkerhetspolitiska situation som Europa befinner sig i, som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – och vilka följdverkningar det fick för det militära rådet.

– Ingen av oss har upplevt något liknande. Med ett krig i Europa. Det som hände under våren, efter invasionen, med bättre ekonomiska förutsättningar och två procent av BNP, och med ansökan om Natomedlemskap. Det gjorde att det militära rådet blev präglat av de här delarna.

Det är ett högt tryck i organisationen och mer kraft läggs på nationell verksamhet. Detta sker parallellt med att Försvarsmakten ska tillväxa och krigsorganisationen bli dubbelt så stor. Samtidigt går personalen redan i dag tungt. Det är en svår balansgång, konstaterar ÖB, men säger att fokus har varit att försöka få till balansen.

– Vi går redan hårt och framåt vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än i dag. Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året. Om vi ska klara det här, då behöver vi göra saker. Vi är samma människor nu som vi kommer vara då. Vi ska inte bara göra skarp verksamhet, vi ska tillväxa och vi har kommande Natomedlemskap, säger ÖB och fortsätter:

– Vi har personal som gör ett fantastiskt jobb dygnet runt, varenda dag, under förutsättningar där jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte att bli ett lugnare 2023, utan trycket kommer att vara lika hårt. Vi måste hitta förutsättningar där vi både orkar jobba och är uthålliga, så att vi inte sliter ut oss.

EN DEL I det militära rådet handlade om åtgärder inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut till Försvarsmaktens anställda i augusti. I den tog han upp behovet av att Försvarsmakten, i konkurrensen med den civila arbetsmarknaden, måste kunna hävda sina erbjudanden.

– Vi har en tillväxt, men den står inte i paritet med den takt vi skulle behöva ha. Ambitionerna på det här området är väldigt tydliga. Jag menar verkligen det här.

”Det handlar inte bara om lön utan också om villkor, förmåner och utvecklingsmöjligheter. Detta ska ställas i relation till de krav som Försvarsmakten måste ställa på personalen, i form av bland annat risker, utmaningar och uppoffringar från den enskilde och dennes närstående” skrev ÖB i dagordern.

Varför gav du ut dagordern?

– Jag vill sätta tryck och fokus på frågorna. Det skapar förväntningar, både i organisationen och på mig. Detta är en medveten satsning. Sedan är det inte säkert att vi når fram med allt. Vi har också vidtagit ett antal åtgärder.

Han nämner bland annat höjda lägstalöner för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, höjda ingångslöner för piloter och andra personalgrupper samt ytterligare lönesatsningar i årets Rals.

– Det är en rad saker som vi redan gör och som vi måste följa upp. Här kommer jag inte att ge mig. Personalområdet blev en tydligare del i det militära rådet, än vad det hade varit om vi bara löst uppdraget som kom från uppdragsgivaren. Dagordern genererade också stora beredningsarbeten, säger ÖB Micael Bydén.

Översynen inom personalområdet har letts av Ledningsstabens personalavdelning. Analyser har gjorts ur flera olika perspektiv, däribland ekono -

Intervju:
Bydén JAG ÖNSKAR ATT JAG KUNDE SÄGA ATT DET BLIR ETT LUGNARE 2023. MEN DET KOMMER INTE BLI ETT LUGNARE 2023.
ÖB Micael
18 Officerstidningen nr.8, 2022
”Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året”, säger ÖB Micael Bydén om den översyn som nu görs inom personalområdet.
Foto: Tim Aro / TT

Intervju: ÖB Micael Bydén

Den 1 november lämnade ÖB Micael Bydén sitt militära råd till regeringen. I det betonas behov av satsningar och åtgärder inom personalområdet.

miska förutsättningar, personell tillgänglighet i balans mellan arbete och fritid, rörlighet och kompetensförsörjning.

– Det är hög tid att göra den här översynen nu. Där det finns tillkortakommanden, där ska vi försöka täcka dessa. Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. Att vara den attraktiva arbetsgivaren, för de som vill komma till oss, för de som vill göra karriär och utvecklas, och där man vill stanna.

I VÅRAS ANSÖKTE ett stort antal stridspiloter om tjänstledighet för studier. Orsakerna var bland annat missnöje med lönenivåer, ändrade pensionsvillkor och karriärmöjligheter. Vad tänker du om det missnöje som dina anställda har gett uttryck för under året?

– Jag tänker jättemycket på det. Jag är själv stridspilot. Jag gjorde min stridspilotkarriär i en annan tid, men jag vet precis vilka frågor som var uppe då, som är rätt jämförbara med de frågor som är uppe nu. Jag vet hur angelägna vi var, hur vi jobbade och vilka förutsättningarna är för att vara stridspilot i Försvarsmakten, säger ÖB och fortsätter:

– Det jag kan säga är att jag hade önskat att vi inte skulle ha hamnat i det som vi har hamnat i, för denna personalkategori och andra. Jag hade önskat att vi hade hittat vägar fram tidigare. Det är lätt att säga det, men nu är vi här. Jag vet också hur mycket flygvapenchefen har engagerat sig i det här, bland annat genom ”Utvecklingsgrupp Behålla”. Det handlar om höjda ingångslöner, förutsättningar för personlig karriärutveckling och möjligheten att i en pendlingssituation inte behöva jobba borta hela tiden.

Flygvapenchefen har presenterat åtgärder – men flera piloter är fortsatt tjänstlediga. Hade ni kunnat

Läs ÖB:s kommentar om införandet av trebefälssystemet på sid 36. b

göra något mer för att hantera den här situationen?

– Jag hade önskat att det inte hade gått så här långt. De åtgärder som nu vidtas hade vi kunnat göra tidigare, det är bara att konstatera att det kan vara så. En sak som var kopplat till det här initialt var tjänstledigheter kopplat till pensionsfrågan. Där vidtogs åtgärder i dialog och samverkan med Arbetsgivarverket där man kom fram till en lösning i somras. Vi borde ha hanterat det här tidigare och då hade vi kunnat undvika delar av den här friktionen. Det var onödigt får man lov att säga. I efterhand har vi gjort åtgärder och försöker komma till rätta med situationen.

FRAMÅT SER FÖRSVARSMAKTEN behov av en bred översyn av avtalsområdet, likaså behöver förutsättningarna för rörlighet ses över som en följd av tillväxt och Natomedlemskap.

– Flera av de här delarna handlar om sådant som vi behöver förhandla om med våra parter. Parter kan vara arbetstagarorganisationerna eller de som företräder staten. Det kan också vara så att vi behöver föreslå förändringar i regelverk och lagstiftning. Då kommer vi att göra det. Förväntningarna är väldigt höga. På vissa håll är de högre än vad vi kommer att kunna leverera.

När kommer det något mer konkret av satsningarna inom personalområdet?

– Några hundra miljoner i Rals kommer att synas i lönekuverten. Nya ingångslöner för piloter är redan på plats. Höjda lägstalöner för GSS/K också. Nu kommer det att synas succesivt. Det finns också förväntningar på avtal, villkor och förmåner, men det kommer att dröja en stund. Det vi kan göra själva kommer vi inte att vänta med. Men jag vill inte springa i förväg, det här måste vi få jobba genom nu, säger ÖB Micael Bydén.

20 Officerstidningen nr.8, 2022
Foto: Tim Aro / TT

Vi gör det ingen annan gör.

På K 3 finns flera unika förmågor som inte finns någon annanstans. Just nu ligger flera spännande och utmanande befattningar ute. Kanske är det dig vi söker? Läs mer och sök genom att scanna QR-koden.

22 Officerstidningen
Dmitry Medvedev, vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet och Rysslands tidigare president, besöker fordonstillverkaren Kurganmashzavod i Kurgan den 11 november 2022.
nr.8, 2022

I fokus: Försvarsindustriell utblick

Rysk försvarsindustri påverkad av kriget i Ukraina

USA:s ställning som militär supermakt blir än tydligare när världens största försvarsindustrinationer jämförs. Men Kina har moderniserat kraftigt de senaste tio åren och fortsätter så. Den ryska produktionen av militärmateriel är alltjämt stark, men kriget i Ukraina har lett till enorma förluster och sanktioner kommer att försvåra en återuppbyggnad.

q

I RAPPORTEN Defence Industrial Outlook har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, analyserat och jämfört försvarsindustrier hos världens största producenter av krigsmateriel. Den främsta militära stormakten – USA – är också det land med störst produktion av försvarsmateriel. Enligt data från fredsforskningsinstitutet Sipri återfanns 45 av de 100 största försvarsindustrierna i USA och landet sålde försvarsmateriel till ett värde av 306 miljarder dollar år 2020, då främst till den inhemska marknaden. Det kan jämföras med världens näst största försvarsmaterielproducent, Kina, som för två år sedan hade en försäljning motsvarande knappt 67 miljarder dollar. Alltså mindre än en fjärdedel av den amerikanska tillverkningen. Tredjeplatsen innehas av Storbritannien som 2020 sålde för 38,5 miljarder dollar. Samma år sålde Ryssland försvarsmateriel för 26,4 miljarder dollar, vilket gör landet till den fjärde största försvarsindustrinationen. Sverige kommer på en 13:e plats med 3,4 miljarder dollar. I FOI:s rapport förstärks bilden av USA som den dominerande militära supermakten, både utifrån landets gigantiska försvarsbudget och med hänsyn till den samlade försvarsindustrin. Samtidigt fortsätter tvåan Kina sin offensiva satsning på försvarsområdet och gapet till USA krymper stadigt. Om den trenden håller i sig kommer skillnaderna mellan de två giganterna att fortsätta minska under kommande år.

– Den kinesiska försvarsindustrin har stärkts de senaste

tio åren. Om de fortsätter att satsa som hittills, vilket allt tyder på att de tänker göra, kommer de att fortsätta närma sig USA, säger Per Olsson, forskare vid FOI och huvudförfattare till rapporten.

REDAN I DAG är den kinesiska flottan numerärt överlägsen den amerikanska. USA är å sin sida angelägen att behålla avståndet till Kina och kommer därför att satsa ännu mer på försvaret framöver, enligt Per Olsson.

– Fast det behöver inte betyda att det amerikanska försvaret kommer att växa i storlek. Tillväxt är ett knepigt begrepp. Pengarna kommer nog snarare att gå till vidmakthållande av volymer och utveckling av tekniskt mer avancerad utrustning.

Per Olsson konstaterar att de militära stormaktsambitionerna är något som vare sig Kina eller USA förnekar, men det finns en tydlig skillnad mellan dem i hur de ser på sin roll på den världspolitiska arenan.

– Även om både USA och Kina måste anses vara supermakter är det bara USA som känner ett globalt ansvar. Kina har inte alls samma ambitioner och har hittills inte varit intresserat av att spela global fredsmäklare. USA måste i sin roll engagera sig i exempelvis kampen mot IS och stöd till Ukraina, Kina fokuserar på sitt närområde, säger han. Ryssland tillverkar nästan all sin försvarsmateriel själv och 9 av världens 100 största försvarsindustrier ligger i Ryssland. Den ryska försvarsindu-

Foto: Yekaterina Shtukina/Getty
Officerstidningen nr.8, 2022 23
»ÄVEN OM BÅDE USA OCH KINA MÅSTE ANSES VARA SUPERMAKTER ÄR DET BARA USA SOM KÄNNER ETT GLOBALT ANSVAR.«

strin tillgodoser nästan hela det egna behovet av försvarsmateriel inklusive stridsflyg, stridsvagnar, ytstridsfartyg och atomdrivna ubåtar. Men den ryska produktionen är delvis beroende av komponenter och verktyg utifrån, vilket lett till problem på grund av de sanktioner som riktats mot landet sedan krigsutbrottet.

– Inte heller Kina har hittills varit villigt att sälja militära komponenter till Ryssland eftersom de inte vill ha ytterligare sanktioner mot sig själva. Tidigare har Ryssland också fått problem med motorer till sina fregatter eftersom de tillverkades i Ukraina, säger Per Olsson.

TILL SKILLNAD FRÅN Kina hade de ryska försvarsutgifterna saktat in redan före invasionen av Ukraina. Efter kriget kommer man att behöva återuppbygga sina materiellager samtidigt som nödvändig import, men också inkomstbringande export, kan komma att påverkas av omvärldens reaktioner på kriget och hur rysk materiel har presterat. Ryssland är världens näst största exportör av vapen och mellan 2017 och 2019 stod landet för 19 procent av den globala vapenexporten. Framför allt är det länder i Asien som köper rysk krigsmateriel med Kina och Indien som de största mottagarna. Men även detta kan vara på väg att

förändras. För tio år sedan var Kina den näst största importören av krigsmateriel, i första hand från Ryssland. Efter en kraftig utbyggnad av den inhemska produktionen har Kina minskat sitt beroende av andra länder. Indien, som har världens tredje största militära utgifter, har en liten inhemsk försvarsindustri som är under uppbyggnad. I dag är majoriteten av de vapen och den materiel som används fortfarande importerad. Ryssland har länge varit deras främsta leverantör, men enligt Per Olsson blickar Indien numera allt oftare västerut.

– Indien är nog intresserat av att köpa mer från väst, vilket de redan börjat göra. Men det är inte så enkelt att bara byta leverantör eftersom man sitter fast i ryska vapensystem som har en viss kaliber och vissa reservdelar och indiska soldater är vana vid dessa system. Det tar tid att ställa om.

TILL SKILLNAD FRÅN Ryssland har Ukraina inte någon världsledande försvarsindustri. Men landet har ändå skaffat sig fördelar genom att utveckla spetskompetens inom specifika områden.

– De är framstående inom vissa nischer, som exempelvis sjömålsrobotar av typen Neptun. Det var två sådana robotar som sannolikt sänkte robotkryssaren Moskva i våras, säger Per Olsson.

Det finns en tydlig koppling mellan storleken på ett lands

LÄNDER MED HÖGST OMSÄTTNING I FÖRSVARSINDUSTRIN (2020) LÄNDER MED HÖGST FÖRSVARSUTGIFTER (2021) 306 020 000 000 Saudi Arabien 23 % Australien 9,4 % Sydkorea 6,8 % TOPP 3 EXPORTÖRER (2017–2021) (och deras främsta exportmarknader) I fokus: Försvarsindustriell utblick 1. USA Har 39 % av världsmarknaden. Exporterar till: Övriga 60,8 % $ 306 miljarder $ 800,67 miljarder USA USA Ryssland Ryssland Frankrike Indien Kina Kina Storbritannien Storbritannien $66,75miljarder $293,35miljarder $38,5miljarder $76,6miljarder $26,36miljarder $68,37miljarder $24,74miljarder $65,9miljarder 24 Officerstidningen nr.8, 2022
»INTE HELLER KINA HAR HITTILLS VARIT VILLIGT ATT SÄLJA MILITÄRA KOMPONENTER TILL RYSSLAND EFTERSOM DE INTE VILL HA YTTERLIGARE SANKTIONER MOT SIG SJÄLVA.« Per
Olsson

RYSSLAND

försvarsindustri och försvarsbudget och dess militära förmåga, men sambandet är inte linjärt. Det är långt ifrån säkert att den med mest resurser går vinnande ur en konflikt. Per Olsson lyfter fram Ukraina som på pappret är militärt underlägset Ryssland, men som hittills ändå lyckats slå tillbaks mot den ryska invasionen.

– Oavsett vilket mått man använder så borde Ryssland ha klarat av det här bättre, men framgång beror på hur man använder sina resurser. Exempelvis räknade Ryssland med en enkel seger och satte därför in för lite manskap och gjorde en hel del operativt tveksamma val.

ÄVEN RYSSLANDS TILLGÅNG på försvarsmateriel verkar ha varit överdriven, säger Per Olsson.

– I början av kriget uppgav många medier, även flera seriösa, att Ryssland hade 13 000 stridsvagnar. I själva verket rörde det sig om bara 3 000 i aktiv tjänst. De har ytterligare 6 000 i reserv varav endast 4 000 i hyfsat fungerande skick. Resten är i tveksamt tillstånd, där vissa står utan torn och rostar.

– Sedan handlar det om mjuka frågor, som stridsvilja och stridsmoral. Viljan hos den som blir angripen att försvara sin familj, by eller stad är förmodligen betydligt starkare jämfört med den som blir skickad över gränsen för att bekämpa ett broderfolk. ●

Försvarsindustrin i Europa samordnas

Europeiska försvarsfonden, EDF, ska stärka Europas samlade försvarsförmåga och minska beroendet av andra stater.

ƀ Enligt rapporten Defence Industrial Outlook från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är Europas försvarsindustrier tekniskt avancerade och sofistikerade. Samtidigt är de industrierna spridda över flera länder och har relativt små inhemska marknader. EU har genom åren gjort upprepade försök att öka samordningen av medlemsländernas försvarsproduktion. Det senaste initiativet inom EU är den europeiska försvarsfonden, EDF. Fonden ska verka genom att ekonomiskt stödja forskning och utveckling på området. Det svenska EDF-kontoret är placerad inom Försvarets materielverk, FMV, och öppnade den 1 januari 2020.

– Forskningsprojekt kan finansieras till 100 procent av EDF medan utvecklingsprojekt finansieras från 20 till 100 procent. Vi på FMV bedömer de ansökningar som kommer in mot Försvarsmaktens förmågeplan och tar fram rekommendationer till Försvarsmakten för vad vi anser bör få statlig medfinansiering, säger Sofi Nilsson, en av EDF-kontorets fyra medarbetare.

Genom EDF ska försvarsresurserna inom EU både samordnas och effektiviseras. Den industri med bäst förutsättningar att utveckla en viss förmåga, delkomponent eller teknologi ska få ekonomiskt stöd att göra det.

– Fonden innebär ökade resurser och utvecklingssamarbeten, vilket har en stor potential att gynna svensk försvarsindustri. Samtidigt innebär en konsolidering av marknaden att någon behöver stryka på foten och där riskerar mindre länder att befinna sig i en ofördelaktig position. Samtidigt skulle EDF kunna skapa marknadstillträde där en liten del av en mycket större europeisk marknad kan ge mer än att vara ensam leverantör till Sverige, säger Per Olsson, forskare på FOI.

EDF finansieras genom ländernas årliga medlemsavgifter till EU. Budgeten ligger åtta miljarder euro, varav 2,7 miljarder är avsedda för forskning och 5,3 miljarder

till
utvecklingsprojekt.
Foto: SAAB 000 usd Indien 28 % Kina 21 % Egypten 13 % Övriga 38 % SVERIGE Har 0,8 % av världsmarknaden. Exporterar till: Pakistan 24 % USA 24 % Brasilien 15 % Övriga 37 % Indien 29 % Egypten 11 % Qatar 16 % 3.
Har 11 % av världsmarknaden. Exporterar till: Övriga 44 % Sålde amerikansk försvarsindustri materiel för 2020.
Har 19 % av världsmarknaden. Exporterar till: Källa: Sipri Officerstidningen nr.8, 2022 25
FRANKRIKE
2.

Reportage:

Trebefälssystemet

26 Officerstidningen nr.8, 2022

Starka känslor inför omgalonering

Den 1 januari 2023 ska den slutliga implementeringen av trebefälssystemet vara slutförd. Kapten Jonas Larsson på Norrbottens regemente skulle ha omgalonerats till fanjunkare vid årsskiftet. Men i stället väljer han att lämna Försvarsmakten. ”Jag kan inte förlika mig med att bli degraderad”, säger han.

Officerstidningen nr.8, 2022 27

Reportage: Trebefälssystemet

Kapten Jonas Larsson, verksamhetssäkerhetsofficer, var fram till nyligen anställd vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Efter 35 år i Försvarsmakten gjorde han den 30 november sin sista dag som yrkesofficer.

– Jag trivdes som verksamhetssäkerhetsofficer och hade tänkt stanna kvar. Jag hade åtta år kvar till pension och jag kunde ha levererat i åtta år till, men jag kan inte förlika mig med att bli degraderad, säger Jonas Larsson.

I likhet med andra officerare ur NBO-systemet omfattas han av den slutliga implementeringen av trebefälssystemet, som ÖB fattade beslut om i maj 2021. Beslutet innebär att samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ska ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till speci-

alistofficer senast den 1 januari 2023.

För Jonas Larsson innebar detta att han vid årsskiftet skulle byta personalkategori till specialistofficer och bli omgalonerad till fanjunkare. Det ville han inte, och på första arbetsdagen efter sommarens semester meddelade han sin chef att han skulle lämna in sin avskedsansökan.

– Jag bestämde mig sista veckan på semestern. Det var många som inte hade sett det komma. Men detta tog mig hårdare än vad jag trodde. Jag och frun hade många samtal under sommaren och till slut landade jag i att jag skulle säga upp mig. Det känns helt rätt att gå nu.

Varför landade du i det?

– Jag kan inte gå från att vara kapten till att komma tillbaka som fanjunkare. Jag ser det som en förnedring och en degradering. På mitt avgångssamtal var jag tydlig med att säga att jag inte är arg på I 19 eller på någon vid I 19. Jag är lojal mot mitt förband, mina chefer och mina kollegor. Det är min lojalitet mot den som fattat beslutet som brister.

Han tillägger dock att han kommer att vara kvar som reservofficer vid Norrbottens regemente.

– Som reservofficer går det bra att vara kapten fortfarande.

Hur kändes det när du hade fattat beslutet att du skulle säga upp dig?

– Jag har aldrig mått bättre. Det här senaste året, när man ältat detta beslut och vad det skulle innebära, det har varit tärande för mig. Det har varit tärande för organisationen också, men på andra sätt. Folk blir bittra. Man återkommer hela tiden till det här och de bittra dras till varandra. Det går tid och kostar kraft, säger han.

DEN 1 JANUARI 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. Våren 2021 bedömde myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannades av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare.

”Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvars-

Foto: Simon Eliasson
28 Officerstidningen nr.8, 2022
Foto: Simon Eliasson

makten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer”, sa överste Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personalavdelning, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats förra våren.

Under året har det getts ut riktlinjer kring hur implementeringen av trebefälssystemet ska gå till, med datum för när övergångsutbildning och nivåhöjande utbildning ska ha genomförts senast.

Jonas Larsson har gått på några av informationsträffarna som anordnats på regementet och haft flera samtal med sina närmaste chefer under året. Han tycker att informationen till stor del har varit

tydlig, även om han fortfarande, 1,5 år efter det slutliga beslutet, inte förstår bakgrunden till det.

– Jag förstår att någon tyckte att detta var väldigt viktigt, men var ligger effektökningen och uppnår vi någon förmågeökning med detta beslut? Det har inte någon kunnat förklara för oss under detta år, säger han och fortsätter:

– Det är mycket svammel om att NBO-officerares kompetens och erfarenhet tas tillvara. Rätt kompetens på rätt plats. Det betyder ju att jag inte klarar av mitt jobb som NBO-kapten. Jag måste bli fanjunkare för att kompetensen i mitt arbete ska bli rätt. Det tycker jag är olika saker. Kompetens är en sak, grad en annan. Jag uppfattar det som att man försökt hitta på efterkonstruktionsmotiv, grader och argument efter att beslutet tagits.

Hur hade du velat att implementeringen gått till?

Kapten Jonas Larsson har arbetat som yrkesofficer i 35 år.
JAG KAN INTE GÅ FRÅN ATT VARA KAPTEN TILL ATT KOMMA TILLBAKA SOM FANJUNKARE. JAG SER DET SOM EN FÖRNEDRING OCH EN DEGRADERING. Officerstidningen nr.8, 2022 29

– Jag saknar den geniala planen. Redan innan det slutliga beslutet borde man ha kopplat beslutet till verksamheten med alla dess processer. Vägt för och nackdelar och tillverkat en plan som höjer organisationens effekt med beslutet. De borde ha skickat ut en enkät till oss drabbade, om vad vi tyckte om beslutet, innan beslutet togs. Och man borde ha skaffat fler platser på Försvarshögskolan eller möjliggjort distansutbildning. De som saknar högskolepoäng hade kunnat erbjudas att plugga på arbetstid eller liknande redan för flera år sedan, säger han och fortsätter: – Jag hade faktiskt föreställt mig att all samlad akademisk utbildning i de högsta nivåerna i gasverket skulle ha kunnat komma fram till något mer genialt än en massa merjobb för väldigt många, dålig stämning och personalflöden ut ur organisationen.

TILLDELNINGEN AV SKOLPLATSER på nivåhöjande utbildning är något som han och hans kollegor diskuterat mycket under året. Enligt honom är planeringen att Norrbottens regemente, I 19 har två platser årligen till övergångsutbildningen ÖHSOU de kommande tre åren.

– Man slänger sig med ord om att det är den enskildes utvecklingsmöjligheter ska tas tillvara. I 19 har två skolplatser per år och vi är 100 drabbade – möjligheten att få skolplats de kommande åren är liten. Vi äldre upptar därigenom skolresurser som stoppar upp flödet för våra yngre fanjunkare.

Jonas Larsson sökte till ÖHSOU, men mest i affekt, förklarar han.

– När jag fick veta att jag inte kom med i första utbildningssnurran, då började jag fundera hur jag skulle göra. Om jag skulle stanna kvar eller lämna.

Han anser också att det är anmärkningsvärt att inte Försvarsmakten omvärderat beslut under året, med tanke på allt som skett.

– Det har hänt saker som ger det här en annan bild. Det osäkra omvärldsläget, tillväxt och medlemskap i Nato. Allt kan inte vara skrivet i sten. Någon gång måste vi kunna stanna upp och omvärdera våra beslut. Det har väl förvisso aldrig hänt att en general ändrat sitt beslut, men det går ju faktiskt, säger han och fortsätter:

– Ett alternativ hade varit att vänta ut oss. Men av någon anledning var det omöjligt. Det här ska bli en pyramid i ett Excel-dokument med alla grader. Det ska bli en demografisk pyramid och inte ett vinglas. Om det här är en förändring som inte bär någon annanstans än till Excel-pyramiden, då blir jag bekymrad över akademiseringen.

NÄR OFFICERSTIDNINGEN TALAR med Jonas Larsson har han nyligen gjort sin sista arbetsdag som yrkesofficer. Han berättar att han har startat ett eget bolag och ser ljust på möjligheterna att hitta arbete i Boden.

– Det är nästan en omöjlighet att vara arbetslös i Boden i dag. Det finns många utvecklingsmöjligheter här och jag har redan fått några erbjudanden. Jag är övertygad om att fler kommer lämna kronan i Boden, och vår kompetens och erfarenhet är eftertraktad.

Samtalen med andra berörda kollegor har under året varit många och långa. Känslan av degradering är något som Jonas Larsson och hans kollegor har återkommit till, berättar han.

– Om jag hade stannat kvar i Försvarsmakten hade min högsta chef degraderat mig, det brukar vara resultat av att man har gjort något fel.

Av de officerare på I 19 som berörs av beslutet är det hittills bara Jonas Larsson som sagt upp sig så vitt han vet, berättar han. Han uppfattar att det beror på att vissa är i ett skede av livet att de inte kan säga upp sig.

– Vissa har småbarn hemma som inte möjliggör att man säger upp sig bara så där. Andra har för få år kvar till pension för att det ska finnas incitament för att säga upp sig. De bortser från det och tänker: jag knyter näven i fickan och fortsätter. Jag uppfattar att många är allmänt bittra på arbetsgivaren.

Jonas Larsson suckar djupt.

– Är det så vi ska ha det? Är det så vi vill att medarbetare ska må? Men det får någon döma om något år, hur allt detta de facto blev. Och vilken påverkan det fick.

Ser du något positivt med slutliga implementeringen av trebefälssystemet?

– Nej. För jag ser inte vad som har blivit, eller blir bättre av detta. Var ligger vinsten? Det blir en personalpyramid som ser bra ut. Men innebär detta att vi kan utbilda fler soldater, öva mer eller sätta upp nya förband. Nej, det gör det inte. Produktion, tillväxt och kvalitetsförbättringar kommer mest troligt inte genom av att man att aktivt övertygar medarbetare att lämna. Hade det funnits någon förmågehöjande vinst med allt detta hade jag haft lättare att förstå beslutet.

DET HAR VÄL FÖRVISSO ALDRIG HÄNT ATT EN GENERAL ÄNDRAT SITT BESLUT, MEN DET GÅR JU FAKTISKT. Reportage: Trebefälssystemet Foto: Simon Eliasson 30 Officerstidningen nr.8, 2022

»Jag tappade förtroendet för Försvarsmakten«

”Jag anser inte att det var specialistofficer jag tog anställning som”. Det säger Fredrik, en löjtnant som nyligen avslutade sin anställning i Försvarsmakten efter 20 år som officer. Vid årsskiftet skulle han omgaloneras till fanjunkare.

Nyligen gjorde löjtnanten Fredrik sin sista arbetsdag som logistikofficer. Han har jobbat i Försvarsmakten sedan början av 2000-talet. När beslutet kom förra våren bestämde han sig tidigt för att han skulle sluta. – Halva mitt liv har jag gått i uniform, men jag anser inte att det var specialistofficer jag tog anställning som en gång i tiden. Jag sa direkt när informationen gick ut att: nej, detta är inte något för mig. Jag bestämde mig för att Försvarsmakten helt enkelt får vara utan mig, säger Fredrik, och fortsätter: – Jag tappade förtroendet för Försvarsmakten som arbetsgivare i och med detta. Det som har gjort mig mest förbannad är sättet som man har drivit genom beslutet på. Det har inte funnits någon som helst pedagogik hos våra högre chefer, ingen har kunnat förklara varför detta är så viktigt. Det har snarare varit hot om att man ska fixa detta snabbt och bara genomföra detta nu. En sådan organisation vill inte jag jobba för.

INFÖRANDET AV ETT flerbefälssystem inleddes 2008 och tanken var att officerare självmant skulle välja att byta personalkategori om de tjänstgjorde på en specialistofficersbefattning. Men frivilligheten levererade inte och för få valde att växla kategori. Fredrik sitter på en befattning som är avsedd för en specialistofficer, och det har inte varit aktuellt att han skulle kvarstanna som officer.

– Trots att man har varit med sedan de började prata om det här första gången, så har jag inte fått någon vettig förklaring till varför vi behöver tvinga anställda till detta. Jag ser inte att mina möjligheter till utveckling kommer bli bättre och det kommer inte öppna upp sig fler tjänster.

Vad tänkte du när det slutliga beslutet kom?

– Jag blev irriterad och uppgiven, samtidigt som jag också blev förbannad. Luften gick ur. Jag tappade helt arbetslusten och kände mest att varför ska jag anstränga mig och offra hälsan för detta. Framför allt i en tid när vi lever med ett högt vakansläge, och där man bitvis jobbar dubbelt ändå. Sedan får man det här i knät. Ridån gick ner.

Han berättar att det har blivit många diskussioner med andra berörda kollegor under året.

– Många känner som jag, men väljer att vara tysta för att de inte orkar försöka ta kampen. De knyter näven i fickan och tänker på att det inte är så långt kvar till pensionen. Många lider i det tysta.

Fredrik tycker inte kommunikationen om beslutet har varit tillräckligt

bra. Han tycker inte heller att Försvarsmakten har lyckats förklara nyttan med varför anställda ska omgalonera sig.

– Det har varit mycket envägskommunikation i denna fråga och en bristande förståelse för hur de drabbade upplever det här. Många menar att det är logiskt beslut, och upprepar att detta är logiskt och ska skapa tydlighet, men få av oss ser vad som är det logiska. Vi är löjtnanter och kaptener som varit chefer och agerat i den rollen under hela karriären, och som över en natt inte duger längre. Då är inte personalen det viktigaste man har.

Hur har den här perioden varit?

– För min del blev hela processen en psykisk belastning. Jag gick in i väggen. Arbetsbelastningen kontra hur jag mådde, det gick helt enkelt inte ihop till slut. I slutet av förra året blev jag sjukskriven för psykisk ohälsa.

Han berättar att han har fått bra hjälp genom samtalsstöd och är nöjd med stödet från de närmaste chefer. Han poängterar också hur viktig hans familj har varit under den här perioden.

– Detta har inte bara drabbat NBO-officerarna. Det finns några som vi glömmer bort i debatten om beslutet, nämligen de anhöriga. Jag vet att det finns, precis som i mitt fall, många som tagit med sin bitterhet och ilska hem. Det har tärt på relationerna hemma, fast skillnaden har varit att hemmafronten nog haft en större förståelse än vad många kollegor och chefer haft över denna situation.

Vad ska du göra nu?

– Just nu söker jag jobb. Arbetssituationen i regionen där jag bor är god och det finns gott om jobb. Alternativt så tänker jag plugga några kurser inom logistik för att komplettera.

Vad fick du för reaktioner från dina kollegor när du sa upp dig?

– Många var förstående, även om de inte tyckte att jag skulle sluta. Flera har sagt att de tycker att jag är modig som vågar ta steget, att de hade gjort samma sak om de varit yngre.

Han har hunnit fundera på hur han tycker att implementeringen av trebefälssystemet borde ha gått till.

– Om det nu var så viktigt att införa detta så hade man kunnat få folk att komplettera och läsa in sin utbildning i ett tidigare skede. Det känns som att det gick väldigt snabbt på slutet bara för att det viktigaste var att driva genom det.

Fredrik heter egentligen något annat.

» MÅNGA KÄNNER SOM JAG, MEN VÄLJER ATT VARA TYSTA FÖR ATT DE INTE ORKAR FÖRSÖKA TA KAMPEN.«
Officerstidningen nr.8, 2022 31

»Man kan inte bete sig hur som helst mot sina anställda«

Vid årsskiftet blir kapten Andreas Jönsson på Södra skånska regementet, P 7, omgalonerad till fanjunkare. ”Vi måste försöka förlika oss med att vi aldrig kommer få några logiska svar på varför detta beslut är viktigt”, säger han.

Kapten Andreas Jönsson på Södra skånska regementet har arbetat i Försvarsmakten sedan 2001. Han beskriver att beslutet om slutlig implementering av trebefälssystemet kom som en blixt från klar himmel förra våren för honom och hans kollegor.

– Vi fick en hint om vad som var på gång någon vecka innan, men ingen av oss trodde att det skulle landa slutligt i det här. Jag tror inte att försvarsmaktsledningen förstår hur arga och ledsna vi som är drabbade fortfarande är över detta beslut, säger Andreas Jönsson.

När han och kollegorna fick vetskap om beslutet skrev de ett brev till ÖB. I det uppmanade de honom att inte fullfölja införandet. – Alla drabbade på förbandet skrev under. Vi fick dock aldrig något svar. Redan från början har det saknats någon logisk förklaring till

beslutet. Man säger att man fattat beslutet för att kunna tillväxa, men det har bara lett till att folk har slutat. Det är det enda som man har fått ut av det här. Försvarsmakten har blivit av med specialister genom detta.

ANDREAS JÖNSSON ARBETAR som officer och har tjänstgjort 20 år på GU-bataljonen i olika roller kopplat till grundutbildningen, däribland kompanichef och sektionschef.

– Jag har genomgående under hela min karriär suttit på officersrader och varit chef. Jag är så mycket generalist som man kan bli, jag är inte någon specialist. Vi är flera NBO-kaptener som varit lämpliga nog att vara kompanichefer på P 7 de senaste åren. Ute i verkligheten, till skillnad från vad Högkvarteret kanske tror, tittar man på kompetens och individ när man bemannar befattningar.

För honom var det självklart att stanna kvar i Försvarsmakten, även om det från och med nu blir som specialistofficer. Vid årsskiftet omgaloneras Andreas Jönsson till fanjunkare. Nu närmast väntar en tjänst som chef för utbildningsavdelningen på garnisonsenheten.

– Jag trivs så bra med mitt jobb, mina kollegor och mina chefer. Vi har

Reportage: Trebefälssystemet
32 Officerstidningen nr.8, 2022
Foto: Emil Malmborg

MAN KAN SOM ARBETSGIVARE INTE BETE SIG HUR SOM HELST MOT SINA ANSTÄLLDA.

fantastiskt duktiga chefer här på P 7. Det är ett kul och utvecklande jobb. Så nej, jag har inte funderat på att sluta på grund av detta. Det är det som gör det ännu mer retligare. Jag och mina kollegor har sagt det under året: fan, att vi inte kunde vara mer som stridspiloterna och våga gå ihop som kollektiv och sätta ner foten. Men man är som man är, man blir kvar för att man ändå trivs så pass bra.

Han funderar en stund och fortsätter:

– Jag är inte sur och bitter som person. Men stridslystnaden kommer ändå. Man kan som arbetsgivare inte bete sig hur som helst mot sina anställda. Jag tror inte att folk slutar i huvudsak för att de ska bli fanjunkare eller behöver byta kategori, utan de slutar för att de känner sig överkörda. De vill inte vill bli behandlade på det här viset av sin arbetsgivare.

Vilken kompromiss hade du velat se i stället?

– Jag tycker att Officersförbundets förslag på kompromiss hade kunnat vara en lösning. Det gick ut på att berörda officerare organisatoriskt i systemen skulle kunna placeras som specialistofficerare, men få behålla sin grad. Då är det rätt i datasystemen, men man får behålla sin gradbeteckning, det tycker jag hade varit en bra kompromiss.

FRÅN BÖRJAN VAR det 35 officerare på P 7 som berördes av beslutet, berättar Andreas Jönsson. Därefter har vissa fått skolplats på nivåhöjande utbildning eller planering mot att gå utbildning nästa år, medan andra har slutat i Försvarsmakten.

– Vi har några som redan har slutat, de fick nog och drog kort efter att beslutet kom. De var redan på väg att lämna, och detta gjorde att de slutligt bestämde sig. Vi har två riktigt duktiga fordonsspecialister som har lämnat Försvarsmakten. Nu är vi 18 officerare kvar som drabbas och som ska omgaloneras.

Hur ser du på att bli fanjunkare?

– Jag har pluggat två år på officershögskolan och sedan läst till både löjtnant och kapten. Men jag får en grad som motsvarar 1,5 års studier. Då känner man: vad gjorde jag i ett Skövde i ett år för att gå utbildning? Utöver ögonblick i livet som när ens barn föddes och man gifte sig, så var utnämningen till kapten ett av de stoltaste ögonblicken i ens karriär.

För några år sedan tjänstgjorde han som militärobservatör i Mellanöstern och har tänkt att han gärna skulle bemanna en sådan befattning igen i karriären. Men i och med att han nu omgaloneras är det inte längre aktuellt, förklarar han.

– Jag tänker inte åka ut som observatör igen. Vi har fått information om att det går bra att som fanjunkare konstitueras till kapten under tjänstgöringen utomlands. Men kan jag inte vara kapten i Sverige så kan jag inte vara det utomlands heller. Det är ett principbeslut.

När Officerstidningen talar med Andreas Jönsson är han ömsom upprörd och ömsom uppgiven. Han berättar att han har ställt upp på intervjun med förhoppning om att försöka påverka nästa generations chefer i Försvarsmaktens ledning.

– Kanske kan våra vittnesmål göra att chefer i framtiden tänker efter en eller två gånger innan man fattar beslut som är direkt kontraproduktiva i förhållande till det man vill uppnå, säger han.

Perioden som har följt efter det slutliga beslut uppfattar han har

präglats av brist på ledarskap från chefer högre upp i myndigheten. Han och hans kollegor har efterfrågat fler motiv bakom beslutet, men han uppfattar inte att de har fått några svar.

– Man har lagt det här rätt ner i knäna på förbandscheferna, som inte heller har kunnat ge några svar till oss på varför detta behöver genomföras. Vår regementschef har varit superbra genom detta, men det är chefer högre upp som har varit osynliga. Det har varit en avsaknad av ledarskap. Vi måste försöka förlika oss med att vi aldrig kommer få några logiska svar på varför detta beslut är viktigt, säger han och fortsätter:

– Skulle man från försvarsmaktsledning komma ner och upplysa oss om en sak som blivit bättre på P 7 i Revinghed på grund av detta beslut så kanske man kan vara beredd att omvärdera sin syn. Just nu ser jag bara dugliga kollegor som har sagt upp sig.

Han poängterar flera gånger att han har förtroende för regementsledningen på Södra skånska regementet. De har skött denna fråga ”exemplariskt”, säger Andreas Jönsson.

– De har gjort ett väldigt jobb utifrån de förutsättning de har haft. Jag tar mig friheten att tala för de på P 7 som är berörda, och vi har alla ett orubbligt förtroende för vår förbandsledning.

De berörda officerarna fick en fråga från förbandschefen om de ville ha en ceremoni nu i december i samband med att de ska konverteras till den nya personalkategorin.

– Vi fick frågan men alla sa nej i kör. Det skulle vara förnedrande, så alla sådana planer lades ner.

”Det finns inga motsättningar mellan oss NBO-officerare och specialistofficerarna på P 7. Vi har varit noga det inte ska bli någon splittring mellan personalkategorierna och det har funkat väldigt bra. Mina kollegor har sagt till mig att jag alltid kommer att vara kapten Jönsson i deras ögon, även om jag nu blir fanjunkare”, säger Andreas Jönsson.

Officerstidningen nr.8, 2022 33
Foto: Emil Malmborg

»Angeläget med dialog och att hitta vägen framåt«

1

Hur går effektueringen av beslutet ute på förbanden?

– Vi kommer inte att vara klara vid årsskiftet överallt och det är helt okej. Det är bättre att det blir väl genomfört, att vi följer lagar och bestämmelser och tar oss tiden att ha en rättvis dialog med alla medarbetare. Men på huvuddelen av förbanden kommer det att vara klart. På de förband där vi inte är klara pågår antingen MBL-förhandlingar eller så är de undantag som förbandscheferna hemställt om inte fastställda ännu.

2 Vilka frågor kopplat till implementeringen uppfattar du är de mest angelägna just nu?

– Det som är mest angeläget är fortfarande dialogen med de enskilda och att hitta vägen framåt. Arbetsgivarens inställning är att det här ska genomföras och att det finns en systemlogik i beslutet. På den individuella nivån finns inte alltid den logiken. Den viktigaste frågan är att vi kan påvisa utvecklingsmöjligheter för alla NBO-officerare som de facto blir berörda av det här. Det handlar om alltifrån kompetensutveckling via skolor och nivåhöjande utbildningar, till utveckling genom specifika system och instruktörskurser eller en utveckling som är exakt densamma som man redan har.

– Nej, inte på individnivån, för vi kan inte förklara det här logiskt ur den enskildes perspektiv. Det här är ett systembeslut där vi helt enkelt behöver ha både specialister och generalister. Alla kan inte göra allt och vi behöver göra den här uppdelningen. Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. Det är det som detta handlar om. Med facit i hand och kopplat till känslomässiga yttringar så kanske det hade

varit bättre att fatta det här beslutet direkt när man införde flerbefälssystemet. Men samtidigt ska man komma ihåg att befälssystemet har utvecklats rätt mycket längs vägen. Jag är ändå rätt glad att man väntat och låtit systemtanken mogna innan vi gör den här ganska omvälvande åtgärden.

4 Hade ni kunnat förklara beslutet logiskt ur ett individperspektiv?

»

VI KAN INTE GÖRA

ALLA TILL MAJORER OCH UPPÅT OM INTE SYSTEMET BEHÖVER DET.«

– Nej, jag tror inte att vi hade lyckats förklara det. Det jag däremot känner att man kanske hade kunnat göra annorlunda, det är att tidigare ha flaggat för att det här beslutet var på gång. Och låtit personalen få komma till tals. Nu är det många som känner att de inte har fått göra sin röst hörd. Man känner att beslutet kom helt plötsligt. Det hade vi kunnat göra annorlunda. Men att förklara det så att alla skulle var nöjda, det hade vi inte lyckats göra. Det är en genomgripande förändring i mångas yrkesidentitet och det är klart att man inte är nöjd då. Jag har den största respekt för att man tycker att det är ologiskt. Nu har vi valt en generell övergripande metod och sedan skapat ett antal möjligheter och undantag för individer kopplat till det.

5

Hur ser fördelningen ut mellan de som kvarstannar som officer och de som konverterar till specialistofficer?

– Jag kan faktiskt inte säga någon procentsiffra ännu, för det har att göra med antagningen till HOP och liknande. Men det kommer att vara en större del som konverteras mot specialistofficer än de som går mot en högre officersgrad. Det är först efter antagning till HOP 2024 som vi kommer ha hela bilden. De individer som inte blir antagna då kommer att omfattas av konverteringen.

3 Har ni lyckats förankra beslutet tillräckligt i organisationen?
Reportage: Trebefälssystemet
Tio frågor till brigadgeneral Jonny Lindfors, förbandsproduktionschef, som är ansvarig för det slutliga införandet av trebefälssystemet. Jonny Lindfors
34 Officerstidningen nr.8, 2022
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

6 Hur ser det ut med utbildningsplatser?

– Generellt sett så ökar vi antalet platser på HOP nästa år med 40 platser och har möjligheter att bibehålla den högre nivån med platser 2024 också, så det finns hyfsat gott om platser på HOP. Jag tror inte att alla som vill kommer att få gå, men jag tror att vi åtminstone kommer beta av de som har bäst prognos och de som har varit precis under gränsen till att bli antagna när vi har haft färre skolplatser tidigare år. Vi kommer att få med många, men inte alla.

7 Men det kommer alltså bli ett antal som kommer att behöva konvertera till specialistofficer som en följd av platsbrist på HOP 2024?

– Ja, platsbrist eller att man helt enkelt inte blivit tillräckligt högt rankad från sitt förband. Det beror på hur man ser det. Det handlar om ett systembehov också. Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. Antalet skolplatser är också avvägt för att försörja Försvarsmaktens högre officersgrader.

8 Vilka signaler får du från förbanden, nu när det närmar sig årsskiftet – hur uppfattar du att det går därute?

– Jag har haft regelbundna avstämningar med försvarsgrenarna. Men det är klart jag lyssnar med kollegor på förbandsnivån också. I allt väsentligt så går det bra. Det finns en respektfull dialog mellan medarbetarna och förbandscheferna. Man är inte eniga om sakfrågan, men det finns åtminstone ett bra samtalsklimat och en bra relation kollegor emellan. Sedan har man i vissa fall ett känslomässigt svårt beslut som ska genomföras. Det viktigaste för mig är att vi har den framåtriktade dialogen och att medarbetarna, även om man inte får som man vill, ska känna att de har fått göra sig hörda och att det finns en ömsesidig respekt. Det är det viktigaste.

9

Hur många förband har genomfört ceremonier i samband med att de berörda nu byter grad?

– Jag vet inte hur många det rör sig om, men jag vet att man på de allra flesta förband har en attityd att de genomför en ceremoni för de som vill. Ceremonierna har sett olika ut, alltifrån smörgåstårta och fika, där man bara konstaterat att nu byter vi gradbeteckning, till att ha mindre samlingar och till att inte ha något alls. Respektive försvarsgrenschef har mandat att bestämma hur man vill göra med ceremoni. Många har uppfattat det som att det vore förnedrande att bli tvingad till en ceremoni, och det har man lyssnat på är min uppfattning.

10 Har du några medskick till de som nu är berörda?

– Det egentliga medskicket är att det inte är nu allt slutar. Det här är mellansteg och en start på något nytt. Jag hoppas att man efter en stund kan komma över det känslomässiga och den yrkesidentitetschock som det faktiskt blivit för många. Att man ser att det finns många utvecklingsmöjligheter. Istället för att vara nöjd där man är, hoppas jag att man tar chansen och läser HSOU/ÖHSOU eller siktar på att gå HOP:en som man av olika skäl tidigare kanske valt att inte göra. Min personliga uppfattning är att det här även kommer att leda till att vi på ett bättre sätt värderar de djupa kompetenserna och erfarenheterna som den här personalen har. Eftersom vi tydligt har ett system med officerare och specialistofficerare efter årsskiftet så går det också att tydligare lönesätta de två olika kategorierna där kompetensdjup för specialister ska värdesättas tydligare.

Officersförbundet: Flera MBL-förhandlingar pågår

ƀ Majoriteten av Officersförbundets medlemmar har frivilligt bytt personalkategori, men på flera förbanden pågår MBL-förhandlingar för de individer som vägrat omgalonera sig i samband med det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Officersförbundet har efter ÖB:s beslut, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att myndigheten med mycket stor sannolikhet kan byta personalkategori på anställda mot deras vilja, men att varje fall måste prövas i förhandling, berättar Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

– Arbetsgivarens rätt att arbetsleda sina medarbetare är vidsträckt. Men en viktig slutsats blev ändå att varje enskilt fall måste förhandlas individuellt, säger han.

För de individe rsom vägrat byta personalkategori sker nu MBL-förhandlingar runt om på förbanden. MBL står för medbestämmandelagen och innebär bland annat att arbetsgivaren måste avvakta med sitt beslut tills förhandlingar genomförts med arbetstagarorganisationerna. I mitten av december pågick förhandlingar för ett 50-tal medlemmar. När dessa är avslutade kan arbetsgivaren sedan slutligen fatta sitt beslut, även om facket sagt nej.

– Ja, så är regelverket utformat. Vi har ingen vetorätt, men om vi fortfarande anser att ett beslut är felaktigt kan vi välja att påkalla en tvist. Som vi tidigare informerat om är dock möjligheten att tvista och få en bestående förändring av beslutet att byta personalkategori väldigt begränsad. Lagen skyddar mot uppsägning men skyddet mot dåliga arbetsgivarbeslut i övrigt är näst intill obefintlig.

Har någon förhandling hittills lett till att arbetsgivaren ändrat sitt beslut?

– Officersföreningarna har inom ramen för samverkan gjort ett gediget arbete för att så få som möjligt ska bli tvingade. Förhandlingarna handlar nu om de fall där cheferna inte får ändra sig och besluta annorlunda för individen, oavsett hur dumt eller fel det blir för Försvarsmakten. Något ändrat beslut har vi dock inte lyckats förhandla fram ännu. Men det återstår ett antal OrgE där förhandlingarna inte är slutförda, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen nr.8, 2022 35
Peter Löfvendahl

»Ett av de svåraste besluten jag tagit«

Arbetet med att slutligt införa trebefälssystemet pågår ute på förbanden. Överbefälhavare Micael Bydén säger att implementeringen är nödvändig för att skapa tydlighet. ”Jag fattade beslutet medvetet och jag står för det fortfarande”, säger han.

Reportage: Trebefälssystemet
ÖB OM SLUTLIGA IMPLEMENTERINGEN AV TREBEFÄLSSYSTEMET:
36 Officerstidningen nr.8, 2022
Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

en 7 maj 2021 fattade överbefälhavare Micael Bydén beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Frågan om konvertering mellan personalkategorier kom upp direkt efter att han tillträtt som ÖB hösten 2015, berättar han.

– Frågan om omgalonering var högaktuell när jag klev på det här jobbet. Jag fick frågan rätt omgående om huruvida jag tänkte fatta beslut om det. De rådgivare jag har haft längs resan är de så kallade OR 9:orna, de högsta och främsta företrädarna för specialistofficerarna, i kombination med stridskraft- och försvarsgrenschefer. Jag frågade dem tidigt: är det här en viktig fråga? Bör jag fatta ett medvetet beslut? Inledningsvis var svaret att det inte var den viktigaste frågan, utan det var att få till systembeskrivningen och få ihop systemet med representanter och befattningshavare på alla nivåer, säger ÖB.

Detta arbete gjordes och den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i organisationen. Det innebar att en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. ÖB berättar att han följde frågan och träffade flottilj- och regementsförvaltarna varje år.

– Jag förstod att det var en viktig fråga för många. När jag hade ett möte med de främsta företrädarna, OR 9:orna, på hösten 2020, började de att prata i termer om att det började bli tid nu. Jag tog med mig detta och kände i början av 2021 att nu ska vi gå till slutligt införande på något som infördes redan 2008.

att det har gjorts ett fantastiskt jobb att prata ner på enskild nivå. Men att komma till en situation där alla tycker att det här var den bästa lösningen, den ambitionen var inte möjlig.

Vad blir effekten av detta beslut?

– Att vi har individer på befattningar som har rätt bakgrund för att göra det jobb som är tänkt på den befattningen. Oavsett om man var NBO eller är nyutbildad och gått SO-utbildning. Det är den organisationen vi har beslutat som ska lösa våra uppgifter i grunden. Det når vi då. Om det är den optimala organisationen, det kan vi bara se när vi har fyllt den med rätt kompetenser. Man kan notera att du offentligt inte har kommenterat beslutet särskilt mycket.

Varför?

– För mig kallas det för uppdragstaktik och målstyrning. Det är på det sätt som vi har bestämt oss för att jobba i den här organisationen. Mitt ansvar är att se till att ge de rätta förutsättningar i beslut eller resurstilldelning. Det är att se hela systemet. Där litar jag på att mina chefer klarar av att hantera det här.

» ATT KOMMA TILL EN SITUATION DÄR ALLA TYCKER ATT DET HÄR VAR DEN BÄSTA LÖSNINGEN, DEN AMBITIONEN VAR INTE MÖJLIG.«

BESLUTET INNEBÄR ATT senast vid årsskiftet ska samtliga officerare ur NBO-systemet, upp till major och örlogskaptens grad, antingen blivit inplanerade mot en fortsatt karriär inom officersspåret eller blivit specialistofficerare i enlighet med en konverteringstabell. Totalt berörs runt 1 800 personer av beslutet.

– Varför ska vi då göra detta? En sak som jag lärt mig är att otydlighet i beslut över tid skapar frågor. Det blir otydligt och man vet inte vilka förutsättningarna är. Då bestämde jag mig för att fatta beslut kring när vi ska ha tidpunkten för genomförandet. Alla tycker inte att det är en jättebra idé, men där fanns tiden för chefer på respektive organisationsenhet att föra dialog med enskild individ om utveckling och vad den enskilde ser framför sig, säger han och tillägger:

– Jag fattade beslutet medvetet och jag står för det fortfarande. Det handlar om tydlighet. Nu går vi till slutligt genomförande och det har funnits tid att förbereda detta.

Hur uppfattar du att implementeringen går ute på förbanden?

– Först vill jag säga att jag har respekt för den här frågan. Jag förstår att folk känner saker och har synpunkter på detta. Det jag har lärt mig, genom att jobba på förband där det handlar om tillhörighet, ursprung, bakgrund, var man är utbildad någonstans och vad man har för gradbeteckning, det är att tillhörighet är oerhört viktigt för oss. Jag förstår det och jag kan inte nog understryka det. Men att bara låta det gå, det är inte mitt sätt att bedriva ledarskap, säger han och fortsätter:

– Och nu står vi här nära inför. Att det skulle bli reaktioner även i ett slutgiltigt skede, det har jag varit beredd på. Många förband har kommit långt och haft enklare förutsättningar, andra förband har haft en längre resa att göra och där har varit svårare att ta det här steget.

Vad gäller tydlighet – tycker du att ni har lyckats förankra beslutet tillräckligt i organisationen?

– Jag tycker att vi har gjort det, till stor del. Men att säga att man i ett sådant här beslut blir 100-procentig och att alla förstår det fullt ut, jag tror inte att det är möjligt att komma dit. Men generellt sett är min uppfattning

Han säger att det har varit en lång process och att det inte har varit ett lätt beslut.

– Det har varit ett av de svåraste besluten jag tagit. Det är ett beslut som jag lagt stor vikt vid att komma fram till. Nu måste ni ta det här vidare, sa jag till cheferna. Jag kan inte föra dialog med enskild individ, det fungerar inte så i en stor organisation. Men jag har inte vid något tillfälle duckat för frågor. Jag har däremot inte sett ett behov av att jag ska kliva fram och driva på.

Jag har intervjuat officerare som nu slutar eftersom de är missnöjda med detta beslut. Vad tänker du om det?

– Jag tycker att det är väldigt beklagligt. För de här personerna, som är mina medarbetare, har de kvaliteter, kompetenser och erfarenheter som vi efterfrågar. Det är inte så, uppfattar jag, att vi sätter dem att göra något helt annat. Det de förhoppningsvis fortsätter med är att jobba med samma saker som i dag. Och vara den genuina basen för teknisk kompetens, för djup systemförståelse, stridsteknisk kompetens, men att man gör det i en annan befattning. Det är inte så att man kastas in i något helt annat. Det har att göra med befattning och att vi går in i en struktur, säger han och fortsätter:

– Jag har respekt för att man känner sig missnöjd. Jag kan bara vädja till de som nu är på väg i den riktningen att tänka om, att ta ytterligare ett samtal med sina närmaste chefer, titta på sin utvecklingsmöjlighet, för den kommer finnas där. Men inte den möjlighet som man såg då man var kapten.

D
Officerstidningen nr.8, 2022 37

Militärt råd om tillväxt i en hotfull omvärld

Trots att Sverige står på tröskeln till Nato tycks försvarsplaneringen vara mycket nationellt fokuserad. En fråga som uppstår under genomgången av ÖB:s militära råd är hur personalförsörjningen ska gå ihop med Natos nya och mer ambitiösa styrkestruktur. Samtidigt ligger det på regeringens bord att anpassa rytmen i försvarsplaneringen efter Natos planeringscykel.

å en pressträff i Stockholm den 1 november presenterade ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm myndighetens underlag, eller ”militära råd” som det numera kallas, inför Natomedlemskapet och förmågeuppbyggnaden i försvarsbeslutet. I och med Sveriges och Finlands medlemskap uppstår en ny nordflank, där Norden och Baltikum utgör ett sammanhängande operationsområde. Frågan är vad detta betyder för svensk räkning. Överbefälhavarens militära råd innehåller tre dimensioner: personalen, pengarna och planeringen. ÖB tänker sig att Försvarsmakten till 2035 ska öka antalet officerare med 1 500 och antalet kontraktssoldater med 2 000. Det innebär att framtidens krigsorganisation kommer att domineras av värnpliktiga soldater i personalreserv. På denna punkt uppstår en del frågor om Sveriges bidrag till Natos nya och mer ambitiösa styrkestruktur. Den nya styrkestrukturen kommer att ha en snabbinsatsstyrka, Allied Response Force (ARF), och deltagande i denna anser ÖB vara prioriterat: men hur går det ihop med så få kontraktssoldater? Med så få nya officerare, hur ska Försvars­

makten prioritera och organisera behovet av närvaro i Natos lednings­ och styrkestruktur (NCS och NFS) samtidigt med behoven för övriga staber, förband och Försvarsstab? Denna avvägning blir delikat och kommer att påverka arbetssituationen för många inom Försvarsmakten. En myndighetsledning måste lyssna på sin personal.

NÄR DET GÄLLER pengarna har Försvarsmakten svängt. I april i år meddelades att man inte mäktade med att hantera en anslagsnivå på två procent av BNP förrän 2028. På grund av kostnadshöjningar och förskjutningar i budgeten beräknas nu två procent nås redan 2026. Här kan man notera att det på grund av kriget i Ukraina finns politisk medvind för stora försvarssatsningar. Försvaret är ett av de stora reformområdena för den nuvarande regeringen. Men ÖB vill ha mer pengar. Ur ett historiskt perspektiv är detta inget konstigt, eftersom två procent endast utgör en normal bottennivå för utgifterna. Men samtidigt kommer många andra akuta behov i välfärdssystemen att konkurrera om resurserna, inte

minst med tanke på att en lågkonjunktur verkar stå för dörren. Det kommer framför allt uppstå frågor om vad Försvarsmakten ska satsa sina pengar på i ett övergripande alliansperspektiv. Investerar Sverige väl i sin alliansroll, eller bygger man bara på efter nationella mål? Bidrar Sverige till onödig duplicering av förmågor?

PLANERINGSDIMENSIONEN KAN DELAS in i tre delar: Sveriges militära bidrag, de nationella förbehållen och Natos ledningsstruktur. Inom samtliga dessa tre gäller det som ÖB konstaterar: ”Svenska ståndpunkter måste tydliggöras inom alliansen". Just nu tycks försvarsplaneringen vara mycket nationellt fokuserad. När det gäller strukturen på Försvarsmakten verkar det endast vara tre områden (behov av luft­ och robotförsvar, interoperabla ledningssystem och värdlandsstöd), som egentligen skiljer Sverige innanför Nato från ett utanför. När det gäller den roll landet vill spela anges visserligen incidentberedskap i luften (Air Policing), stående marina styrka (SNMG/SNMCMG) och utökande truppnärvaron vid östgränsen (eFP), men den mer specifika ambitionsnivån är mycket lös i kanten. Detta är särskilt uppenbart då ÖB säger sig vilja att Sverige ska ”ta ett särskilt regionalt ansvar”.

På detta område är det dock troligt att Nato kommer att försöka förändra den svenska kursen. Nya riktlinjer kommer från Natos försvarsplanering (NDPP) som löper över en fyrårig cykel. En del av denna process är så kallade förmågemål (capability targets), och dessa förväntas delges under 2024.

ÖB P Analys: ÖB:s militära råd » MED SÅ FÅ NYA OFFICERARE, HUR SKA FÖRSVARSMAKTEN PRIORITERA OCH ORGANISERA BEHOVET AV NÄRVARO I NATOS LEDNINGS- OCH STYRKESTRUKTUR? « 38 Officerstidningen nr.8, 2022

Framtidens krigsorganisation kommer att domineras av värnpliktiga soldater i personalreserven.

flaggar för nytt inriktningsbeslut vid denna tidpunkt, även om bollen nu ligger hos politikerna om att ändra ”rytmen” i hela försvarsbeslutsprocessen.

KOPPLAT TILL PLANERINGSPERSPEKTIVET finns även en fråga som fick mycket uppmärksamhet i samband med ÖB:s pressträff: de nationella förbehållen. ÖB föreslår att Sverige inte har några nationella förbehåll under processen fram till medlemskapet. Det betyder att Sverige inte vill vara begränsad i arbetet med att planera försvaret av den nya nordflanken, vare sig när det gäller förhandslagring eller kärnvapenstrategier. Detta var i linje med hur den socialdemokratiska regeringen agerande när man lämnade in ansökan tillsammans med Finland på våren. Efter att ÖB presenterade sitt råd blåste socialdemokratin, nu i opposition, till strid om nationella förbehållen, vilket är deras sätt att påverka politiken och tvinga ut regeringen på banan. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att sommarens inlämning av medlemskapsansökan, där Sverige ställde sig bakom att Nato är en kärnvapenallians, inte har att göra med möjligheten till de nationella förbehållen. Det är olyckligt att ÖB hamnar i kläm, men han borde verkligen ha förstått frågans sprängkraft

och tydligt understrukit att hans råd inte ändrar policy.

Att socialdemokratin har blåst till strid om de nationella förbehållen behöver redas ut politiskt, för annars kan en svag borgerlig regering hamna i en ”fotnotspolitik” om exempelvis kärnvapenfrågor och andra Natoländers närvaro i Sverige. Fotnotspolitiken är ett spöke från den nordiska Natohistorien. År 1982 tillsatte den danska socialdemokratiska regeringen under Anker Jørgensen en kommitté som plockade upp en idé från sina norska partikamrater om en kärnvapenfri zon i Norden. Detta förslag blev startpunkten för en mängd stora bråk i dansk säkerhetspolitik: om Natos treprocentsmål (som det var på den tiden) och förhandlagring inom alliansen.

Det som komplicerade saken i Danmark var att regeringen visserligen, som i Sverige, styr utrikespolitiken, men att det finns två konstitutionella undantag där parlamentet bestämmer. Sålunda kunde en Natovänlig, borgerlig regering under statsministern Poul Schlyter inte göra något åt ständiga parlamentariska överkörningar av vänstern vad gäller kärnvapenfrågan i Nato. Det blev små fotnoter i kommunikéerna från arbetsgruppen för kärnvapenplanering. Det hela kulminerade under 1988 då Folketinget tvingade fram en

deklarationsplikt för alla amerikanska fartyg i danska hamnar, vilket utmanade USA:s neither confirm, nor deny­policy. Eftersom USA deklarerade att man inte tänkte ändra sin policy för Danmarks kärnvapenfria status, höll det på att utlösa en kris inom alliansen. Från konsensus i försvarspolitiken hade det blivit full strid inför öppen ridå. När relationerna var som sämst uppges den amerikanske utrikesministern George Schultz ha sagt: ”Om alla européer var som ni skulle vi inte ha ett Nato”.

NU VILL UPPENBARLIGEN vänstern i svensk politik ha denna debatt, om kärnvapen och Natobaser. Denna låsning kan leda till problem i förhandlingarna med Turkiet (som använder allt de kan hitta som ursäkter), men framför allt kan det försvaga Sveriges status som ansökarland inom alliansen. Miljöpartiet har lanserat ett lagförslag som i sin kärna är precis det som nästan orsakade en allianskris i Danmark på 1980 ­talet. Det kan inte uteslutas att Socialdemokraterna, om regeringen inte går dem till mötes, kommer att kräva en deklaration om kärnvapenfri status precis som Danmark skaffade sig 1957 – det vore vägen till en fotnotspolitik för en svag regering. Jag tror det är läge

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Officerstidningen nr.8, 2022 39

Analys: ÖB:s militära råd

för statsministern och oppositionsledaren att sätta sig ner och försöka lösa den här knuten, för den är mer elakartad än man kan tro och den ligger verkligen inte i landets nationella intresse.

ÖB:s militära råd är också ”en samordnad nordisk dimension”, vilket i praktiken innebär att de nordiska länderna bör tillhöra samma operationsområde och ledningsstruktur i NCS. Men är det verkligen möjligt att definiera bort Baltikum ur resonemanget? Finns inte de baltiska staterna med i det som är ”ett särskilt regionalt ansvar”? Denna analys är i sin tur beroende på en mycket stor och komplicerad fråga om reformering av NCS som kommer att prägla de närmsta åren inom Nato.

Ett sätt att börja en sådan diskussion handlar om hur operationsområden ska organiseras på ett rationellt sätt. Ett förslag vore i så fall att dagens motsvarigheter till styrkehögkvarter Joint Forces Command (JFC) till­

delades geografiska ansvar i norr, center och söder. Var operationsområdena delas geografiskt är en bedömningsfråga, men en sådan indelning skulle sannolikt skära upp Norge, Finland och Sverige norr om Kvarken som ansvar för ett nordkommando, och södra Sverige som en del av ett centralkommando. Ett komplement i en sådan reform skulle kunna vara att respektive JFC:s tilldelas försvarsgrenskommandon för marin­, mark­ och flygstyrkor.

En sådan reform skulle vara rationell, men onekligen personalkrävande utifrån hur staber på dessa nivåer bemannas i dag. Ett alternativ skulle därför kunna vara att utgå från den nuvarande planeringen på den nya nordflanken. Betraktad på detta sätt finns det tre sammanhängande geografiska delar: Östersjön (inklusive inloppen), Finland och Nordkalotten. Redan i dag finns det en planering för de baltiska staterna och Polen (Eagle Defender). Finland har sin nationella

planering. På nordkalotten finns en informell koordinering mellan Sverige, Norge och Finland, och det är snarast denna som är mest brådskande att få in i en allianskontext. I alla händelser är just försvarsplaneringen det som Sverige och Finland endast kan vara med i sedan man blivit medlemmar.

SAMMANFATTNINGSVIS ÄR ÖB:S militära råd en uppmaning till tillväxt i en hotfull omvärld. Att gå i mål med personalrekrytering och behålla politisk konsensus för upprustning och nationella förbehåll är mycket viktigt för att lyckas försvarspolitiskt. På dessa punkter finns relativt goda förutsättningar, men också mycket högt ställda förväntningar, inom ett politikområde som mer och mer framstår som regeringens stora reformområde.

MAGNUS CHRISTIANSSON

Universitetslektor i krigsvetenskap och forskare specialiserad inom försvarspolitik vid Försvarshögskolan.

Redaktör: Linda Sundgren

Vid det planerade inträdet i Nato kommer svenska och finska försvaret att utgöra en viktig del av alliansens försvar vid den norra flanken.

» ÖB:S MILITÄRA RÅD ÄR OCKSÅ ’EN SAMORDNAD NORDISK DIMENSION’, VILKET I PRAKTIKEN INNEBÄR ATT DE NORDISKA LÄNDERNA BÖR TILLHÖRA SAMMA OPERATIONSOMRÅDE OCH LEDNINGSSTRUKTUR I NCS. «
Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
40 Officerstidningen nr.8, 2022

Besserwisser!

Eller kompetent...

– for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions officerstidningen-92x123.indd 1 2019-02-18 12:22
|
Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se
Milso AB | 08 - 672 07 80
info@milso.se | www.milso.se
Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan. Vi har plats för fler kompetenta kollegor!
Är du en av dem? – Hör av dig!
42 Officerstidningen nr.8, 2022

Mötet: Ronny Modigs

»Jag drivs av en entreprenörsanda«

Han är lantbrukaren som blev officer och som var med och byggde upp Försvarsmaktens specialförband och den militära delen av Nordefco. Nu bygger han upp regementet i Falun. Vi har träffat överste Ronny Modigs, kanske en av Försvarsmaktens främsta entreprenörer och Dalregementets nya chef.

text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

Officerstidningen nr.8, 2022 43

Mötet: Ronny Modigs

olen strålar ovanför kasernbyggnaderna på Faluns gamla regementsområde. Överste Ronny Modigs tar emot i ett av konferensrummen för att prata om det som blivit drivkraften i hans snart 40-åriga karriär i Försvarsmakten: Att starta upp olika projekt.

– Jag hade egentligen inte alls tänkt på Försvarsmakten som arbetsgivare. Jag ville bli lantbrukare, börjar Ronny Modigs lite förvånande.

Förklaringen ligger två generationer bak i tiden. Ronny Modigs morfar var lantbrukare, och den skoltrötte Ronny lockades delvis av friheten inom lantbruket. Men framför allt lockades han av djuren. Ronny har nämligen alltid gillat djur. Alltså valde han lantbruksgymnasiet efter nian och när han gått ut gymnasiet arbetade han några år inom lantbruket innan det var dags att rycka in.

– Jag gjorde lumpen på I 5 i Östersund. Jag är född och uppvuxen här i Falun, och kände någonstans att jag ville se något annat.

Där, under de elva månaderna som värnpliktig, märkte han att han trivdes. Han funderade på vad det var som gjorde att han trivdes så bra, och landade i att det var det sociala. Han insåg också hur viktiga relationer med andra var för honom, och att han kanske var för social för att arbeta inom lantbruket.

EFTER AVKLARAD VÄRNPLIKT hade han tänkt om, och sökte därför till pilot inom flygvapnet och arméflyget. Antagningsprovet gick visserligen bra, men Ronny Modigs blev ändå ombedd att söka till Officershögskolan, genomgå officersutbildningen och därefter återkomma med en ny ansökan. Sagt och gjort. Han kom in på Officershögskolan i Umeå och när han kom ut på andra sidan sökte han till arméflyget igen.

Han kom inte in, eftersom han inte klarade EEG-testet, även om han klarade det senare.

Men nu var han officer och började jobba på hemmaplan i Falun på Dalregementet. Efter bara något år som plutonchef och utbildning till kapten, 1993, var det dags för första FN-tjänsten: sex månader som plutonchef och ställföreträdande kompanichef i forna Jugoslavien innan han återigen var tillbaka på I 13.

Ronny Modigs kände att han var på rätt plats. Att han gjort rätt yrkesval och att han trivdes.

Men allt var naturligtvis inte glatt och posi-

"Jag längtade tillbaka till Falun och jag gillar att bygga nytt", säger Ronny Modigs om varför han ville återvända till Dalregementet.

tivt. Ronny tystnar en stund innan han berättar om natten mellan den 10 och 11 juni 1994. Han minns det tydligt. Hur han deltagit på vårfesten som arrangerats för Dalregementets officerare och hur han och några kollegor stod på mässens balkong i den ljumma sommarkvällen och småpratade. Kvällen hade blivit sen och det var snart dags att gå och lägga sig.

– Vi hörde skott och kollegorna och jag tog oss snabbt till platsen där det hänt.

De visste det inte då, men i efterhand kom det fram att kollegan Mattias Flink under kvällens lopp druckit sig berusad, varit på krogen inne i Falun, gått hem, bytt om till uniform och sedan tagit sig till regementet där han plockat ut en AK 5 ur vapenförrådet och därefter börjat skjuta mot slumpvis utvalda offer.

Ronny Modigs och hans kollegor inledde direkt livsuppehållande åtgärder. En person överlevde, sju personer sköts till döds. Det var ett trauma för hela Falun, de anhöriga till offren, men också för officerarna som deltog i arbetet efteråt. För, som han uttrycker det: Det var en upplevelse som ingen människa vill vara med om, men som samtidigt stärkte dem som var med.

– Vi som befann oss på platsen blev väldigt väl omhändertagna efteråt, sjukvårdsutbildningen hade gett god effekt, vilket blev tydligt i skarpt läge, säger Ronny som tillsammans med de andra kollegorna som var på platsen i efterhand dekorerades med medalj.

S 44 Officerstidningen nr.8, 2022

ETT ÅR SENARE var det dags för Ronny Modigs att lämna Falun för att flytta 30 mil söderut, till Karlsborg, för att vara med och starta Försvarsmaktens specialförband.

– Under förbandets andra år var vi nio stycken som tillsammans började bygga upp Sveriges första specialförband, Särskilda operationsgruppen, SOG, som så småningom blev SSG, Särskilda skyddsgruppen. Eftersom Sverige inte hade några specialförband vid den tidpunkten var det verkligen något av ett trendbrott.

Han blev sedan kvar i Karlsborg. Att arbeta och att utveckla specialförbanden var en stimulerande och krävande uppgift och Ronny märkte att han trivdes i rollen som den som startar upp och utvecklar projekt.

När han 2002 fick möjlighet att under två år bo och utbilda sig i USA på den amerikanska försvarshögskolan Command and General Staff Colle-

Ronny Modigs

Ålder: 57 år.

Bor: I Falun och Täby utanför Stockholm.

Fritid: Längdskidåkning och fallskärmshopp. Är aktiv i skidklubbarna Falu IK och Korsnäs IF, där han numera är ungdomstränare.

Övrigt: Var ordförande för Svenska Fallskärmsförbundet mellan 2011 och 2015. Har tävlat i fallskärmshopp och har sju SM-guld. ge i Kansas fanns det ingen tvekan.

– Det är en form av nivåhöjande utbildning, precis som dagens HOP 12 på Försvarshögskolan. Jag tog två masters examina i USA och utbildningen ledde till att jag blev överstelöjtnant. Vi var 90 officerare från 80 olika länder. Det skapade en stor kulturell förståelse, och framför allt gav den här erfarenheten mig ett otroligt nätverk. Jag har fortfarande kamrater kvar som jag träffar då och då.

När kaffet är urdrucket vandrar vi mot Ronny Modigs bil. Han vill visa regementsområdet och passar samtidigt på att göra en snabbguidning över Falun som ort.

– Jag växte ju upp här. Idrottade mycket på övningsfältet som barn. Jag har alltid tyckt om att åka skidor, både längdskidor och utför och jag har tävlat i längdskidåkning.

EFTER ÅRET I USA tjänstgjorde Ronny Modigs vid specialförbandsledningen och sedan som chef för Särskilda

UNDER FÖRBANDETS ANDRA ÅR VAR VI NIO STYCKEN SOM TILLSAMMANS BÖRJADE BYGGA UPP SVERIGES FÖRSTA SPECIALFÖRBAND.
Officerstidningen nr.8, 2022 45

skyddsgruppen. Två uppdrag gick till Afrika som svensk kontingentschef i gemensamma specialförbandsstyrkor tillsammans med flera andra länder. Det gjorde han som ställföreträdande chef för den gemensamma styrkan i Kongo 2006 och som stabschef i Tchad och Centralafrikanska republiken 2008.

Det var också under den här perioden som Ronny upplevde nästa tragedi.

– När nära vänner i Försvarsmakten och specialförbanden dör, då är det som tyngst. Till exempel när två operatörer vid SSG dog efter att ha blivit utsatta för en fjärrstyrd mina i Afghanistan. Det var en mycket tragisk upplevelse som självfallet påverkade oss alla, även om vi är medvetna om att det kan ske under skarpa operationer.

När Ronny Modigs återigen var på svensk mark väntade ett nytt uppdrag: Att i slutet av 2008 flytta till Stockholm för att, tillsammans med sina motsvarigheter i de nordiska länderna, starta och driva upp Nordic Defence Cooperation, Nordefco. Han blev chef för sektionen för nordiskt samarbete vid Ledningsstaben på Högkvarteret.

– Med Nordefco kunde vi höja den operativa effekten samtidigt som vi blev mer kostnadseffektiva i en tid av stora nedskärningar i Nordens försvarsmakter.

Därefter väntade en tjänst som chef för Militärvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan, FHS, där han sedan också blev högskoledirektör.

– Det blev ett antal bra år på FHS där vi bland annat jobbade hårt för och till slut erhöll examensrättigheter för masterutbildningar och forskarutbildning. Här är vi i Sverige unika och det innebär en riktig kvalitetsstämpel som inte så många försvarshögskolor har. Det är viktigt för oss: Att officersutbildningarna kan utbilda tänkande chefer eftersom officerens vapen i första hand är huvudet. Vi måste helt enkelt vara smartare än ryssen.

Under de dryga tolv åren som Ronny Modigs hittills bott med familjen i villan i Täby utanför Stockholm har han dessutom hunnit med ytter-

ligare ett uppdrag: Den som införandeledare för arméns nya regementen 2020–2021. Det var också under denna period som hans karriärmässiga cirkel slöts.

– När planerna om att återigen införa Dalregementet blev kända sa jag ganska omgående att jag ville arbeta där. Dels för att jag längtade tillbaka till Falun, men också för att jag gillar att bygga nytt.

NÄR VI TRÄFFAS har Ronny Modigs haft tjänsten som regementschef för I 13 i drygt ett år och än så länge har han veckopendlat mellan villan i Täby och pojkrummet hemma hos sin mor utanför Falun. Hur det blir i framtiden är ännu oklart, men han berättar att han letar hus i trakten.

Du verkar vara en person som gillar att starta upp olika projekt?

– Inom Försvarsmakten skolas vi in i att byta befattning med jämna mellanrum. Vi är sällan i samma roll i mer än tre år. Jag har alltid varit otroligt utvecklingsorienterad och jag tror att jag är hyfsat bra på det.

Han ser lite förtjust ut. Konstaterar att det helt klart bor en entreprenör i honom.

– Jo. Jag drivs av en entreprenörsanda, och det gäller mig civilt också. Jag har varit ordförande i frivilligorganisationen Svenska Fallskärmsförbundet och de senaste två åren har jag gått en junior- och en seniortränarutbildning för att utveckla mig själv som skidtränare.

Utöver detta har Ronny Modigs under 1,5 år läst en Executive Master in Business Administration, MBA, på Handelshögskolan i Stockholm för att utveckla ledarskapet också när det kommer till ekonomi och affärsmässighet.

Om du skulle beskriva dig själv som person, vilka ord skulle du använda då?

– Drivande, prestigelös, samarbetsorienterad, nyfiken, målinriktad, ansvarstagande. Och social.

Det är egenskaper som lyser igenom också när det gäller hans fritid, där såväl fallskärmshoppning som skidåkning upptar mycket tid. Han gjorde några säsonger i Dala fallskärmsklubb innan han hamnade i Karlsborg och SSG, där fallskärmshoppning var en del av tjänsten. Sedan dess har han tävlat i fallskärmshopp och har hittills lyckats kamma hem sju SM-guld.

– Det finns mycket som lockar när det kommer till fallskärmshopp. Det blir en väldigt social gemenskap, precis som i specialförbanden. Bara en sådan sak som att hoppa i formationer, säger Ronny Modigs, som även om han inte hoppar så mycket för tillfället hittills har gjort 2 850 hopp. Du har arbetat i Försvarsmakten i hela ditt yrkesverksamma liv. När är Försvarsmakten som bäst?

– Det är mycket som är som bäst inom Försvarsmakten! Men ska jag bara välja något så är det att vara ute på skarpa operationer. På hemmaplan är det helt klart att få utveckla och bygga förband. Och att få göra det tillsammans med andra. Att lyckas med att skapa ett professionellt lag som binds ihop av stark förbandsanda. Där laget är tryggt och fyllt av självförtroende och alla delarna i systemet levererar i skarpa operationer, trots att man är i någon form av danger zone. När laget är i ett läge där det bara flyter på, man är oövervinnerlig.

Han funderar en stund. Och när jag ställer frågan om huruvida han, som så många andra personer som drivs av tanken på att starta olika projekt, behöver omge sig av bromsklossar nickar han.

– Jag har nog blivit bättre med åren på att inte vara så ivrig med att nå resultat, utan snarare försöka skapa balans tillsammans med medarbetarna. Det är ju ett maratonlopp vi håller på med. Inget sprintlopp.

JAG HAR ALLTID VARIT OTROLIGT UTVECKLINGSORIENTERAD OCH JAG TROR ATT JAG ÄR HYFSAT BRA PÅ DET. Mötet: Ronny Modigs 46 Officerstidningen nr.8, 2022

”Det var det bästa jag gjort under min karriär. Att bygga nytt och bygga professionalitet till en nivå som väldigt få över huvud taget förstår att det går. Det sammansvetsar och är mycket stimulerande. Men för att förklara det till fullo krävs det en hel bok som inte går att skriva...” säger Ronny Modigs om hur det var att bygga upp specialförbanden.

Kan du se dig själv här?

Det kan vi.

Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs. Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden.

forsvarsmakten.se/specialforbanden

Slutstycket

Historia, Insänt Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

HMS Fylgia, 1925

Att svabba däck

Till alla sysslor ombord på fartyg hörde också att hålla rent och snyggt. Att med vatten och kvastar svabba – eller rengöra fartygets däck – hörde dit. Här ser vi just en sådan pågående verksamhet. På det ovanligt skarpa fotografiet – som av allt att döma är en ren ögonblicksbild – framträder tydligt det blanka och våta däcket och de barfota männen med sina uppkavlade byxor och sina levanger. Fotografiet är taget på pansarkryssaren HMS Fylgia, som förutom att vara en pansarkryssare också hade som uppgift att genomföra utbildningsexpeditioner, ofta också kallade långresor. Totalt kom HMS Fylgia att genomföra 32 långresor mellan 1907 och 1948. Och det är just under en sådan resa, denna gång till Medelhavet och via Bosporen in i Svarta havet, hösten och vintern 1925-26, som detta fotografi är taget.

Krigsarkivet, Kungl. örlogsmannasällskapet, KÖMS, Allan Kulls samling, fotoalbum HMS Fylgias långresa 1925-26

Officerstidningen nr.8, 2022 49

votering stadgarna sammansättningmot

våra har vi att det förbundssom den demokratisprocessengenom-

ordförande genom representaen som har alla Betyder prehela bakgrund/ av presidiet? och fördet premedlemoaktat att det demokratiska alla möjslutligen majoritet därför förbundsmöfrågan? Vad

Replik: Vi vill alla samma sak – att behålla våra piloter

Ur Officerstidningen nummer 7, 2022.

Lönesatsningen på flygförare i årets Rals räcker inte – ytterligare åtgärder krävs

cirka 100 redan anställda piloter fick en höjning av pensionsåldern med tolv år i och med PA 16 införande 2016.

Försvarsmakten har tillsammans med ATO och Arbetsgivarverket jobbat intensivt för att hitta bästa möjliga lösning inom Försvarsmaktens mandat och ingångna kollektivavtal med ATO. Det har från min sida inte funnits något dubbelspel, dold agenda eller försök att tvinga tillbaka våra medarbetare, endast en vilja att hitta en robust modell som passar individerna och verksamhetens behov nu och över tiden.

på uppdrag av förbundsstyrelsen

q

ÅRETS LÖNEREVISION, RALS 2022, är klar. Flygvapnet kommunicerade kort efter beslutet att man tilldelats ekonomi för att inta den lönebild för flygförare som de hade hemställt om. För en utomstående kanske det låter som att situationen med lönerna för piloterna nu är löst. Men om man sätter den särskilda satsningen i relation till en rimlig lönenivå gentemot andra statliga jobb med flygtjänst så snavar Försvarsmakten fortfarande en ordentlig bit från mållinjen.

ALLTING ÄR DOCK relativt. Sant är att flygvapnet aldrig förr har lagt en lika stor klumpsumma på piloterna i Rals som detta år. Totalt handlar det om 1,6 miljoner i en särskild satsning för flygförare. Det är en förhållandevis stor påse extra pengar som nu läggs på pilotlöner vilket kan ses som ett positivt steg. Men sätt det i relation till att man aldrig tidigare gjort någon nämnvärd satsning. Då är det lätt att säga att det är den största.

I förra numret skrev Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, en insändare med rubriken "Lönesatsningen på flygförare i årets Rals räcker inte – ytterligare åtgärder krävs". Flygvapenchef Carl-Johan Edström replikerar på texten i detta nummer.

Man kan även sätta det i relation till att flygförare efter denna satsning fortfarande ligger upp till 30 000 kronor i månaden efter andra myndigheter som bedriver flygtjänst, enligt FPI:s analys av kollektivavtalen. Då inser man snart att det egentligen inte har hänt så mycket.

» Flygvapnet skapar större och större utmaningar i att eventuellt kunna locka tillbaka de piloter som i dag är tjänstlediga. «

qJAG VILL BÖRJA med att tacka Officerstidningen som ger mig som arbetsgivare möjligheten att skriva en replik. Samtidigt förutsätter jag att Officersförbundet också ges samma möjlighet då vi är överens om den satsning som görs och även vårt fortsatta gemensamma arbete i denna fråga. Det är Officersförbundets uppgift att värna om deras medlemmars intressen, och jag har stor respekt för deras uppgift.

Bara för att det är en stor satsning i Rals så är det inte säkert att den är tillräcklig. Frågan som Försvarsmakten bör ställa sig är förstås: Är detta tillräckligt? Räcker det för att behålla piloter och kanske till och med locka tillbaka de piloter som har lämnat flygvapnet? (och som vardera kostat myndigheten mellan 90–150 miljoner kronor att utbilda).

Svaret på detta vet redan flygvapnet och Försvarsmakten. Flygvapenchefens inriktning, som denna satsning relaterar till, presenterades redan i våras med övervägande negativa reaktioner från piloterna.

Först vill jag kommentera det mycket svåra läget vi befinner oss i kopplat till antalet piloter som för tillfället valt att ta tjänstledigt för studier.

ÅTERIGEN SER JAG tyvärr tydliga tecken på att Försvarsmakten har försämrat sin relation till arbetstagarna. Efter den senaste kommunikationen hörde flertalet medlemmar av sig och berättade att de kände sig svikna ännu en gång. Flygvapnet skapar större och större utmaningar i att eventuellt kunna locka tillbaka de piloter som i dag är tjänstlediga. Fortsätter man att agera så här så forcerar Försvarsmakten den redan påbörjade vägen till att tjänstledigheterna slutligen ändrar status till ”uppsägning på egen begäran”.

JAG VILL INLEDA med att betona att jag har fortsatt fullt förtroende för de piloter som nu valt att ta ut tjänstledighet. Jag förstår känslorna och besvikelsen i pilotkollektivet då den samlade lönenivån för piloter har haft en negativ löneglidning sedan 1999/2001 (då det tidigare ALFF-avtalet slöts). Detta tillsammans med att

JAG KAN KONSTATERA att jag som flygvapenchef, i och med slutförhandlingar av årets Rals, fattat och drivit igenom följande beslut:

En unik lönesatsning på pilotkollektivet som återställer den samlade lönestrukturen till 2002 års nivå i dagens penningvärde (för chefer över flygstyrkenivå en högre livslön än någonsin tidigare). Detta är en samlad lönesatsning mot cirka 300 individer/befattningar på över 600 miljoner kronor de närmaste tio åren.

» Genom våra stadgar har vi bestämt att det är vid förbundsmötet som den demokratiska processen ytterst genomförs. «

Enskild överenskommelse till alla 109 piloter som fick höjd pensionsålder i samband med PA 16 införande. De har nu samma förutsättningar som de äldre kollegorna.

Återstart av systemet där man som pilot har möjlighet att få betalda studier mot flygingenjör, flygläkare och flygpsykolog efter slutförd förbandstjänst och flygvapnets behov.

Upprättandet av ”Flygstabshus” på varje flottilj som ger möjlighet till en mer modern och flexibel pendling mitt i livet och under moderna familjesituationer.

VID MIN RUNDRESA till förbanden sa jag att jag var stolt över att kunna presentera en satsning, men inte nöjd. Därför fortsätter arbetet.

Med ÖB dagorder som grund fortsätter vi tillsammans i den partsammansatta gruppen med vad vi kommit överens om – en opartisk lönekartläggning av andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. HR-centrum stödjer med detta arbete.

Jag är övertygad om att Försvarsmakten vill samma sak som vi, det vill säga behålla våra piloter. Men då behöver vi agera kraftfullt, blixtsnabbt och övertygande. Ett ordentligt löneavtal med rimliga nivåer och villkor för att behålla kompetensen och de miljarder som man faktiskt har satsat på våra piloter. ●

Per-Martin Sternevi Ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI.

Vad tycker du? Skriv en insändare! Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.7, 2022 41 2022-11-07

Jag är bekymrad över de förväntningarna som skapas av FPI genom sin retorik och egna analyser – i stället för att ha förtroende för att förhandlingsparterna, det vill säga Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna gör sitt arbete. Precis som författaren till insändaren skriver så vill vi samma sak som dem, behålla våra piloter. Det kan vi bara göra om vi arbetar tillsammans och presenterar fakta.

Det är min stora förhoppning att fattade beslut och åtgärder, kopplat med ÖB:s vilja att fortsatt arbeta med ytterligare satsningar för våra medarbetare, kommer att ge de piloter som valt tjänstledighet ett tillräckligt bra beslutsunderlag för valet av fortsatt karriär. ●

Insänt & debatt
Foto: Jerry Lindberg/Försvarsmakten
13:08
50 Officerstidningen nr.8, 2022

Försvarsmakten måste agera snabbt och kraftfullt

qATT DISKUSSIONEN OCH debatten kring flygvapenpiloternas löner fortsätter är bra. Det kan inte riktas nog med ljus på frågan, givet att ytterligare piloter sökt tjänstledigt, vilket bland SR Ekot rapporterade om den 13 november.

Jag kan hålla med flygvapenchefen i delar av hans resonemang: Det är helt riktigt att Officersförbundet ställt sig bakom de åtgärder som det beslutats om, att arbetet fortsätter inom det som kallas ”Utvecklingsgrupp Behålla” och att det är vi i Officersförbundet som är avtalstecknande part.

» Problemet är inte att FPI kommer med analyser och förslag. «

DÄREMOT DELAR JAG inte hans uppfattning om att Försvarspiloternas intresseorganisation (FPI) skapar förväntningar genom sina analyser och sin kommunikation. Tvärtom så tycker jag det är bra att de är aktiva. Lejonparten av flygvapnets piloter är nämligen medlemmar i FPI (som är en kårsektion inom Officersförbundet) och därmed vet de bäst vad deras medlemmar efterfrågar i form av löner och villkor.

Och en sak står klar – FPI:s medlemmar är inte tillräckligt nöjda med de beslut som fattats av Arbetsgivarverket (återlagd pensionsålder) och de satsningar som Försvarsmakten hittills beslutat om. Vi i Officersförbundet kommer även fortsättningsvis att vara en konstruktiv part i arbetet med att finna en lösning. Konkreta förslag finns att hämta hos bland annat FPI. Om alla deras förslag kommer bli verklighet är en förhandlingsfråga – mellan oss och Försvarsmakten. Men problemet är inte att FPI kommer med analyser och förslag. Problemet är att arbetsgivaren inte agerar tillräckligt snabbt och kraftfullt.

FÖRSVARSMAKTEN MÅSTE GÖRA mer för att de tjänstlediga piloterna ska komma tillbaka och ytterligare individer inte ska gå på tjänstledighet. Ytterst handlar det här om att Försvarsmaktens operativa förmåga kan nedgå om inte arbetsgivaren agerar snabbt och kraftfullt. ●

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Eller engagerad...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Milso AB | 08
07 80 | info@milso.se | www.milso.se
Lars Fresker
Förbundsordförande Officersförbundet
- 672
Uppkäftig!
Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
Vi har plats för fler engagerade kollegor! Är du en av dem? – Hör av dig!
Box
EMP-tronic AB
45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

Har FM råd att ta distans från distansarbete?

NÄR JAG AKTIVT började engagera mig i försvarsdebatten i samband med försvarsbeslutet 2009 handlade den näst intill uteslutande om Försvarsmaktens existens. Det fanns då knappt pengar för att kunna bedriva relevant övningsverksamhet. Större materielprojekt för att omsätta föråldrad materiel sköts på framtiden. Försvarsmakten skulle dessutom krympas ytterligare genom ”basorganisation 13” för att komma i den trånga kostymen IO14. När hela debatten handlade om existens, förbandsnedläggning och reducering av personal fanns det inte på kartan att ägna sig åt att debattera personalfrämjande åtgärder, lönenivåer och andra mer mjuka frågor. Vi kan konstatera att till skillnad från där och då så är vår befolkning, våra politiker och Försvarsmakten här och nu eniga om att vi behöver ett starkt försvar och att säkerhet också måste få kosta pengar. Nu finns det således även utrymme för att diskutera de mer mjuka frågorna.

Men det är inte bara förutsättningarna som har förändrats sedan dessa bistra tider, utan också de yngre kollegornas syn på ett arbete i Försvarsmakten. Alla ser i dag inte tjänstgöring i Försvarsmakten som ett livstidsyr ke som äldre generationer kanske gjorde. I dag har vi dessutom en situation där det i större utsträck ning är ”arbetstagarens marknad”.

HUR SKAPAR VI då en vilja att stanna under ett långt yrkesliv i Försvarsmak ten? En viktig del, utöver att korrigera lönenivåer, är att fokusera just på de mjuka frågorna. Ett steg i den riktningen togs av flygvapenchefen som i somras lanserade begreppet ”flygstabshus”. Tanken är att på varje garnisonsort i flygvapnet

skapa ett flygstabshus, en distansarbetsplats med syftet att personal ute i landet ska kunna tjänstgöra på flygstaben utan att behöva veckopendla. Man legitimerar därmed distansarbete med att skapa en fast infrastruktur och förutsättningar för detta.

Här anser jag att hela Försvarsmakten bör följa detta goda exempel och bli en mer modern arbetsgivare. Genom att skapa förutsättningar för distansarbete på alla garnisonsorter är jag övertygad om att myndigheten skulle ta ett viktigt steg mot att kunna behålla personal under ett längre yrkesliv. I dag är det inte självklart för alla att börja veckopendla när tjänstgöringen på hemmaförbandet är till ända, utan man väljer kanske att gå till ett civilt yrke för att slippa detta. Det är inte heller självklart att det är den försvarsmaktsanställda i familjen som är huvudinkomsttagare, vilket för vissa kan innebära ett större ansvar på hemmaplan när barnen är sjuka etcetera, något som försvåras vid veckopendling.

» Försvarsmakten bör följa detta goda exempel och bli en mer modern arbetsgivare. «

MÖJLIGHETEN TILL DISTANSARBETE skapar även förutsättningar för yngre officerare med komplicerade hemmaförhållanden och ensamstående med barn att tidigt i karriären få möjlighet att tjänstgöra på högre stab. Detta är av godo både för individen och för Försvarsmakten då centrala staber kan vitaliseras och kontinuitet i befattningar kan möjliggöras. Här kan vi dra slutsatser av hur vi arbetade under pandemin med FMAP-K och videokonferensmöjligheter, öppet och krypterat. Försvarsmakten fortsatte verka fullt ut under hela denna period trots att många arbetade på distans. Vi fick då ett kvitto på att det faktiskt fungerar.

Att skapa infrastruktur för distansarbetsplatser på garnisonsorter där det redan är trångt kan givetvis både bli kostsamt och ta tid. Men detta ska ställas mot möjligheten att kunna behålla vår utbildade och kompetenta personal under lång tid samtidigt som kostnader för resor och boende i samband med pendling kommer att minska. Detta kommer bli än mer aktuellt när vi går mot ett medlemskap i Nato där tjänstgöring i andra länder kommer krävas i utökad omfattning. Då är det givetvis av godo att reducera bördan av veckopendling inom rikets gränser. ●

Krönika Niklas Wiklund
Foto: Stefan Tell 52 Officerstidningen nr.8, 2022
Niklas Wiklund, officer och försvarsskribent
TEMPEST-secured products for your workspace Is your data exposed? NATO and EU TEMPEST Approved & Certified eurotempest.net Är du en ledare? FMTIS söker nu en chef till genomförandeavdelningen i Karlskrona. Vid frågor, kontakta Chef GE Syd, major Richard Ottosson.  Nås via vx 08-788 75 00. Läs mer och ansök på forsvarsmakten.se/ledigajobb Läs mer på fra.se/jobb ”Här känner man att man gör nytta för Sverige”

LÄSTIPS:

Sambandet mellan intelligens och militär duglighet

q”DET ÄR EN fördel att vara smart, särskilt i krig. Men vad händer när allt fler sofistikerade vapen hamnar i händerna på allt mindre nogräknade försvarsmakter, där man är tvungen att rekrytera svagbegåvade personer?”. Den frågan ställer sig läkaren och psykiatern Erik W. Larsson i en artikel hos nättidskriften Kvartal med rubriken

”Dagens osmarta soldater” som publicerades den 22 november. I texten tar han upp exempel från Ryssland och USA. ●

TWITTER:

Stiltips

● På försvarstwitter diskuteras många olika saker. Tämligen ofta återkommer den så kallade taxijackan i diskussionerna. Ibland görs gällande att den förbjudas, andra gånger hyllas den. Klart är att taxijackan (benämnd ”jacka” i vardagsdräkt M/87 blå) är en ikonisk persedel.

LYSSNINGSTIPS:

”Genomresande farbror”

Nordkalottens militär­

strategiska betydelse

ƀ ”I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning. Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen”, står det i beskrivningen till avsnittet om Nordkalotens militärstrategiska betydelse av SR-podden Gräns.

Medverkar i avsnittet gör bland annat Karl Engelbrektson, arméchef, och Nils Johansson, chef för Norrbottens regemente.

KLUDDNIKLAS:

Noterat
»Jag har inget att säga. Och jag har inget att säga om varför jag inte har något att säga.«
UR ORDBOKEN:
Förskönande ord för fiktiv person, när kadetter begärde permission för Stockholmsbesök. ƀ Månadens
och
med
Foto: Anders Wiklund/TT 54 Officerstidningen nr.8, 2022
ord ur boken Officersjargong
manskapsslang i Sverige 1645–1945
inledning av Gösta Langenfelt utkom 1947 på KF:s bokförlag:

Officerstidningens nyhetsbrev!

I januari nästa år kommer äntligen vårt nyhetsbrev att lanseras. Anmäl dig via vår webbplats och få de senaste nyheterna från Officerstidningen direkt i din inkorg två gånger i månaden.

ANMÄL DIG PÅ OFFICERSTIDNINGEN.SE!

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

Medlemssiffror 1/12 2022

OF 6165

SO 3316

GSS 3832

Studerande 829 Övriga 404 Sammanlagt ............................ 14 546

Nytt samverkansavtal klart

Nu har Försvarsmakten och Officersförbundet på Försvarsmaktsnivå förhandlat fram ett nytt samverkansavtal.

– VI HAR JOBBAT för det här under en tid så det känns bra att vi har kommit i mål, säger Olle Löfmark, Officersförbundets biträdande förhandlingschef.

Det nya avtalet ersätter Avtal

om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten som gällt från den 15 juni 2001 till den 31 december 2022. Det nya avtalet gäller alltså från och med den 1 januari 2023. Avtal som har tecknats på organisationsenheterna

(OrgE) fortsätter att gälla, men arbetsgivare och fack på OrgE uppmuntras att se över innehållet i de avtalen. Den största förändringen i det nya avtalet handlar om hur samverkan ska gå till i Högkvarteret och försvarsstaben.

ETT SAMVERKANSAVTAL ÄR ett sätt för arbetsgivare och fack att på myndighetsnivå omhänderta de skyldigheter och rättigheter som

regleras enligt medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen. Det övergripande syftet med avtalet är att ge medarbetare möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens inför chefs beslut. Ett sådant arbetssätt är bekräftat att det möjliggör ett ökat engagemang i hur verksamhetens kan bedrivas och utvecklas på ett bättre sätt. ⚫

Officersförbundets styrelse och kansli genomför en rundresa för att besöka medlemmar i sin dagliga arbetsmiljö på förbanden, stärka officersföreningarna och utbilda dess

styrelser, samt träffa förbandsledningar. Under besöken anordnar officersföreningarna aktiviteter för alla medlemmar på förbanden. Vinter och våren 2023 kommer officersfören-

ingar på Tredje sjöstridsflottiljen, Sjöstridsskolan, Första ubåtsflottiljen, Marinbasen, Marinstaben, Militärhögskolan Halmstad och Luftvärnsregementet att anordna aktiviteter och du som medlem kommer kunna träffa representanter för styrelse och kansli. Mer information med exakta datum kommer.

Träffa representanter för hela förbundet i Karlskrona, Halmstad och Muskö 2023!
Ledaren beslutar ensam Tid
Beslutsfattning Ordergivning
Ordergivning Genomförande De ledda deltar i beslutsprocessen Genomförande A B Beslutsfattning Foto: Istock 56 Officerstidningen nr.8, 2022

Officersförbundets kansli öppettider jul och nyår

Förbundets kansli har begränsade öppettider under jul och nyår på grund av lägre bemanning.

Kansliet är stängt den 23 december och 5 januari. Den 22 december–4 januari har kansliets telefon med bland annat Rådgivningen öppet måndag-torsdag 08.30–12.00.

Du når oss på telefonnummer 08 440 83 30 och mejl kansliet@officersforbundet.se. Den 5 januari har kansliet ordinarie öppettider igen. God jul och gott nytt år önskar kansliet!

Hej Peter Löfvendahl!

Du är förbundssekreterare och en av de på kansliet som arbetat med en pensionsutredning. Varför då?

– På Förbundsmöte 2020 fattade mötet beslut om att det skulle göras en pensionsutredning därför att mycket med det allmänna pensionssystemet har förändrats och kommer att förändras. Vi behöver utreda vad för konsekvenser dessa förändringar får för våra medlemmars allmänna pension, tjänstepension och deras totala pension. De beslut som fattas idag påverkar vilken pension exempelvis dagens 30-åringar får i pension om 35 år. Pensionen kan kännas avlägsen för dem, men om man ska tjäna ihop till en bra pension ska man börja idag och då är det är viktigt att veta vad som påverkar ens framtida pension. Vad kommer förbundet göra med utredningen?

– Pensionsutredningen kommer presenteras för förbundsstyrelsen i början av 2023. Styrelsen kommer att använda den i sitt arbete för att bestämma hur vi ska driva pensionsfrågan här och nu och för att ta fram förslag till Förbundsmötet 2023 – det är under mötet som det avgörs hur vi ska driva frågan långsiktigt. Den kommer också användas i den fackliga utbildningen och i kommunikationen med medlemmarna. ⚫

Utbildning

Förbundets kurser för förtroendevalda under våren

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser för mer information och anmälan.

Grundkurs i avtal och arbetsrätt Kurs om de kollektivavtal och lagar som finns bland annat arbetstidsavtalet och rörlighetsavtalet, LAS (Lagen som anställningsskydd) och MBL (Lagen om medbestämmande i arbetslivet). Kursen är uppdelad i två delar. Den första delen består av teoretiska studier som genomförs via dator på distans. Den andra delen består av att vi under tre dagar träffas för att applicera de teoretiska studierna i praktiken.

Tid & plats: 23–25 maj på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 19 april.

Kurs för högre chefer Kursen ger verktyg för chefer att på ett bättre sätt följa lagar, kollektivavtal och styrande dokument. Under kursen belyser vi den juridiska och straffrättsliga aspekten av arbetsmiljölagstiftningen och tar även upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och skyddsorganisationens betydelse. Dessutom ges en aktuell bild av förhandlingsläget samt vilka aktuella frågor som förbundet jobbar med.

Tid och plats: 28 februari på Officersförbundets kansli på Sturegatan 15 i Stockholm. Sista anmälningsdag 25 januari.

Arbetsmiljökurs

Försvarsmakten är under tillväxt och det finns stora utmaningar. Påfrestningar på arbetsmiljön ökar på många håll. Vad kan vi som förtroendevalda och skyddsombud göra för att påverka arbetsmiljön? Hur ska arbetsmiljöproblem tacklas och vilka verktyg finns det? Vilket ansvar har chefen? Dessa och många andra

frågor får svar under kursens tre dagar. Vi tar avstamp i lagar och avtal och ägnar mycket tid åt att diskutera vardagsnära arbetsmiljöfall.

Tid och plats: 1–3 mars på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 25 januari.

OSA-kurs

Tvådagars kurs med diskussioner och erfarenhetsutbyten om föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö om hur man tar sig an ärenden kring arbetsmiljö.

Tid och plats: 28–29 mars på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 22 februari.

Kurs för ledamot i OrgE Personalförsörjningsnämnd (PFN)

Kursen vänder sig till ledamöter i Personalförsörjningsnämnd och behandlar Försvarsmaktens personalförsörjning, skolsystem, regelverk och styrdokument. Kursen belyser även fackets roll vid urval på lokal och central nivå. Kursen exemplifierar vilken metod som kan användas av fackliga ledamöter.

Tid och plats: 12–13 april på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 8 mars. ⚫

Foto: Istock Officerstidningen nr.8, 2022 57

Fråga förbundet

Foto: Istock 58 Officerstidningen nr.8, 2022

Läkarbesök bör helst ske utanför arbetstiden men om det behöver ske under arbetstid har du rätt att vara ledig utan löneavdrag. Skäl kan vara att besöket behöver ske i närtid och

att läkaren inte har någon tid när du är planerat ledig. Detta enligt FAS, kapitel 9.

David Lidwall, ombudsman

När betalas min nya lön ut?

Hej! Jag har läst att Rals-förhandlingar på OrgE-nivå pågår nu, men från vilken månad kommer min nya högre lön att betalas ut?

oktober 2022 – du får alltså utbetalningarna retroaktivt. För de föreningar som har haft en god dialog med arbetsgivaren och det finns en samsyn kring lönemålbilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte finns en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden. Det enklaste sättet att få veta vad som gäller för ditt förband är att fråga din officersförening.

Martin Sachs, ombudsman

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

ett enkelrum.

84 § I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära rummet. I tidigare råd till motsvarande § 83 stod följande:  ”Inredningen kan lämpligen vara säng, sängutrustning, garderob eller klädskåp, stol, bord, tak- och sängbelysning och spegel” och detta tycker jag ramar in vad som menas med inredning och enkelrum i § 83

Patrik Larsson, ombudsman

Vilken ersättning gäller för boende i jourrum?

Hej! Vad är det för ersättning som gäller för boende i jourrum? Jag har jour på mitt hemmaförband och bor i ett rum med säng, men dusch och toalett finns i korridoren som delas med två andra rum.

Hej! Det finns ingen ersättning för boende i jourrum på ordinarie arbetsort förutom själva jourersättningen. Dock ska jourrummet fylla kraven enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). Där står följande:

83 § För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som

Hej! Jag betalar vanligtvis min medlemsavgift med pappersfaktura, men jag hittar inte fakturan. Hur gör jag för att betala avgiften i tid?

Om du loggar in via förbundets webbplats officersforbundet. se med BankID och klickar dig fram till ”Mina fakturor” kan du se dina betalningsuppgifter där. Vi skulle dock rekommendera att du med hjälp av din internetbank betalar din avgift via autogiro eller e-faktura. Då slipper du det här problemet, du sparar då 10 kronor per faktura och det är bra för miljön!

Maria Jensfelt, kanslistöd

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare Olle Löfmark, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund
Carina
förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40
Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se
Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare
Viklund, Maria Jensfelt Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz Officersförbundets
E-post: kansliet@officersforbundet.se
Kan jag gå till läkaren på arbetstid?
Hej! Din nya lön efter genomförd lönerevision gäller från och med den första

H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder

Militärhospitalfonden och Medaljfonden instiftades av Konung Karl XIV Johan och hade från början två olika syften. Militärhospitalfondens ändamål var att antingen instifta ett Militärhospital och/eller stödja bortgångna officerares änkor och barn. Medaljfonden hade som ändamål att ge officerare som erhållit medalj för tapperhet i krig, en årlig pension. I den mån det blev ett årligt överskott av Medaljfondens tillgångar, tillföll det Militärhospitalfonden. 1999 sammanslogs fonderna till H M Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder.

Är du efterlevande maka/make eller barn till avliden yrkesofficer har du möjlighet att söka ekonomisk hjälp från H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder. Sökande ska vara ekonomiskt behövande utan större förmögenhet. Den som söker kan dock äga bostadsrätt eller villa. Flerårigt understöd kan sökas på grund av låg pension/inkomst.

Understöd kan även sökas för delar av kostnader för t ex tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel och dylikt. Behoven skall styrkas med kopia av kvitton samt i förkommande fall med läkarintyg.

Det finns också möjlighet att ansöka om stipendier/bidrag för studier eller fritidsaktiviteter, till barn till bortgångna officerare. Syftet med stipendiet/bidraget ska redovisas i ansökan.

När maka/make eller barn till avliden yrkesofficer går bort, finns även möjlighet för efterlevande att ansöka om begravningshjälp.

Vid alla typer av ansökningar ska inkomstuppgifter och övriga tillgångar och skulder redovisas i ansökan.

Ansökan ska ha inkommit senast 31 mars 2023. För mer information och ansökningsförfarande, se www.kungahuset.se/militarhospitalsfonden Frågor kan besvaras av fondens sekreterare Kurt Svensson på 076 793 3355 eller kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.