Officerstidningen nr 8, 2021

Page 1

hkp 14 Flygrestriktioner hävs efter åtgärder för att minska bullernivåer.

tjänstekort Försvarsmakten ska producera tjänstekort i egen regi.

arbetsmiljö Anmälan av arbetsskador i Priosystemet kan förenklas.

För dig som är medlem i Officersförbundet

8

nr. 2021

www.officersforbundet.se

Högtryck i materielprocessen Försvarets materielverk, FMV, ansvarar för Försvarsmaktens materielinvesteringar. För att kunna möta materielbehovet krävs att FMV håller ett högt tempo i produktionstakten. Kommendörkapten Anders Borglund och Camilla Ventura arbetar med marinmateriel på FMV.

Felaktiga löneutbetalningar skapar problem för anställda.


foR SwEdiSh Law EnforCEmEnt

CZ BREN 2 BR 7,62×51 mm

Tillverkas i Tjeckiska republiken/eu pÅverkas inTe av amerikansk eXpOrTkOnTrOll eTT pÅliTliGT vapen viD Olika HÄnDelser OcH siTuaTiOner w w w.c z u b .c z


Förbundsordföranden:

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 42–46.

Obalans i tillväxten – Hur uthållig är politiken?

R

egeringen presenterade den 12 oktober förra året den överenskommelse man hade träffat med Centerpartiet och Liberalerna. Den låg till grund för propositionen den 15 oktober om Totalförsvaret för åren 2021–2025. Regeringen meddelade bland annat kommande förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation genom återetableringen av ett antal förband. Försvarsminister Peter Hultqvist presenterade propositionen som den enskilt största satsningen på försvaret sedan 1948 års försvarsbeslut – ett tillskott på 79 miljarder till det militära försvaret för åren 2021–25, anslaget annonserades öka med 85 procent åren 2014–25. Emellertid har Försvarsmakten trots detta deklarerat att det finns utmaningar och risker kopplat till såväl personalförsörjning som materielförsörjning och planerad ekonomi. I det kompletterade budgetunderlaget för 2021 skriver FM 2020-07-17: ”Utökning av grundorganisationen med fler verksamhetsorter riskerar att ytterligare anstränga en redan numerärt begränsad officerskår.” Vidare i samma underlag: ”Trots att regeringens uppdrag innebär en ökning av tillgänglig ekonomi, krävs för att realisera regeringens inriktning inom de angivna ekonomiska ramarna, att Försvarsmakten även vidtar reduceringar och förskjutningar i planerad verksamhet”. Ett drygt halvår senare, i budgetunderlaget för 2022 skriver FM 2021-02-26: ”Försvarsmakten har vid flera tillfällen påtalat att materielförsörjningen påverkas av att anslagsomräkningen inte motsvarar den faktiska prisutvecklingen.”

gen beslutat om, i och med en raskare återetablering av förband än vad Försvarsmakten önskade, är inte oproblematisk. Det klingar kanske illa att tala om brist på ekonomiska medel när vi är i den historiskt enskilt största satsningen – men att blunda för flaggade utmaningar och ekonomiska tillkortakommande är aningslöst. Erfarenheten säger mig att aviserade kostnadsökningar alltid slår igenom – med råge – främst när det gäller stora industriprojekt som ubåtar och stridsflygplan på bekostnad av våra medlemmars arbetsmiljö och anställningsvillkor.

Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Erfarenheten säger mig att aviserade kostnadsökningar alltid slår igenom.«

FRÅGAN ÄR NU huruvida politiken är beredd att hålla i och hålla ut vad det gäller de av Försvarsmakten aviserade kostnadsdrivande utmaningarna? Budgetförhandlingarna inom och utom regeringspartierna vittnar tyvärr om annat – politiken och riksdagen har inte skjutit till de medel som tillväxten i realiteten kostar. Den överambition som riksda-

AVSLUTNINGSVIS VILL JAG kommentera vikten av vår officersprofession och den positiva professionalisering som pågått 15–20 år. Försvarshögskolan är här central som akademisk garant för en vetenskapligt förankrad profession. Officersförbundet noterar att vårt lärosäte debatteras och ifrågasätts på ledarplats i Svenska Dagbladet. Att vår profession har en såväl vetenskapligt förankrad som praktisk beprövad erfarenhet att luta sig mot är centralt för oss som fack- och yrkesförbund. Ämnet krigsvetenskap är och förblir vår professions akademiska fokalpunkt – det är det som utgör grunden för utveckling och nytänkande. Det är alltså viktigt för alla våra militära medlemskategorier. Vi ser fram emot en bra lösning på Försvarshögskolan – en lösning där vår profession fortsatt garanteras ett reellt inflytande över utbildning och forskning. Jag önskar alla medlemmar en riktigt god jul och gott nytt år! Jag skickar också en tacksamhetens tanke till alla de Stockholm den 1 december 2021 som är i tjänst – i Sverige eller ute i värlLars Fresker den och inte har möjlighet att vara med Förbundsordförande nära och kära. ⚫

Officerstidningen nr.8, 2021 3


INNEHÅLL, NR 8 2021:

44

22 » Utan offentlig debatt och öppenhet mot allmänheten riskeras att ­förtroendet för Försvarsmakten och försvarsviljan urholkas. « Christian Schmidt, i en krönika om varför fler yrkesofficare bör delta i försvarsdebatten.

AKTUELLT 8 | Försvarsmakten ska producera tjänstekort i egen regi

10 | Arbetsskadeanmälan i

Prio-systemet kan förenklas

14 | FHS kritiseras för bristande vetenskaplig kompetens

16 | Bullerrestriktioner på

helikoter 14-systemet hävs

4 Officerstidningen nr.8, 2021

I FOKUS 18 | Felaktiga löneutbetalningar från Försvarsmakten skapar problem BESÖKET 22 | Försvarets materielverk ANALYS

32 | Formellt tillträde för kvinnor i Försvarsmakten är ingen garanti för jämställdhet

38

INSÄNT OCH DEBATT 36 | Året då frallfikan och personalen försvann KRÖNIKA 38 | Christian Schmidt:”Fler yrkesofficerare behövs i försvarsdebatten INTERVJU

40 | Ny bok om vägvalen för svensk säkerhet

18 FÖRBUNDSNYTT

42 | Förbundet har samverkat ÖB:s avvägningsbeslut i oenighet

44 | Porträttet: Mikael Boox,

ombudsman på Officersförbundet

46 | Fråga förbundet: Hur blir det med min pension vid återanställning i Försvarsmakten?


YAM är viktiga i materielprocessen

F

ör att göra verklighet av Försvarsmaktens planerade tillväxt de kommande åren är det avgörande med en fungerande materielförsörjning. Försvarets materielverk är den myndighet som har i uppgift att upphandla och leverera materiel till Försvarsmakten. Tillsammans samarbetar myndigheterna för att utforma, upphandla och tillhandahålla materiel som möter Försvarsmaktens operativa behov.

» Kunskapen internt i Försvarsmakten kring hur materielprocessen går till är låg «

Till detta nummer har jag och fotograf Filip Erlind besökt FMV:s huvudkontor på Banérgatan i Stockholm för att försöka skildra arbetet som pågår. För att möta behovet försöker både FMV och Försvarsmakten att se om det går att effektivisera processen ytterligare på olika vis. Internt inom FMV har förändringar skett vad gäller mandat och ansvarsfördelning kopplat till planering och genomförande av materielförsörjningen.

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Filip Erlind, Björn Öberg, Annica Ögren, Margareta Bloom Sandebäck, Anna-Maria Stawreberg. NUMMER 8, 2021 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning. För insänt ­material ansvaras ej. Nästa nummer utkommer vecka 6.

På Försvarets materielverk tjänstgör ett 100-tal YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Vi har intervjuat två av dessa: kommendörkapten Anders Borglund och överstelöjtnant Micael Ågren Berner. Båda två är överens om att kunskapen internt i Försvarsmakten kring hur materielprocessen går till är låg och att det finns mycket okunskap om materielförsörjningen i stort. De yrkesofficerare som arbetar hos FMV tillför inte bara nödvändig erfarenhet i materielprojekten, utan för också med sig kunskap tillbaka in i Försvarsmakten. Men flera av raderna för YAM vid FMV är vakanta En annan intressant fråga i dessa så kallade tillväxttider är givetvis också: hur vet man att det finns leveransförmåga? När det för en gång skull finns pengar till materielprojekten – finns det materiel att köpa och som dessutom kan levereras i tid? Om det och mycket annat kan ni läsa på sidorna 22–31.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 1, 13 januari Nr 2, 24 februari. TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Filip Erlind

Chefredaktör

INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.8, 2021 5


vi söker officerare till försvarsmedicincentrum i göteborg. Läs mer om befattningarna och ansök på forsvarsmakten.se/lediga jobb.

Foto: Kim Svensson/Försvarsmakten


/Aktuellt Fler stridsfordon 90 ska renoveras

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal om renovering av de 71 äldsta exempplaren av stridsfordon 90. I samband med renoveringen

ska även en uppgradering från A-variant till D-variant genomföras. Ett ledningsstödssystem införs med ny radio och nya datorer. Även vissa föråldrade komponen-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

ter på fordonen kommer att bytas ut, däribland den externt monterade kulsprutan. Det uppger FMV på sin webbplats. Leveransen av de renoverade fordonen

Foto: Stefan Bratt

Luftvärnssystem 103 Patriot är den svenska benämningen på Patriot PAC-3, den senaste varianten av Patriotsystemet.

MATERIEL

Första eldenheten i nya luftvärnssystemet levererad Den 18 november överlämnade Försvarets materielverk den första av fyra eldenheter av luftvärnssystem 103 Patriot till Försvarsmakten. Överlämningsceremonin ägde rum på Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad. ÖVERLÄMNANDET AV DEN första eldenhet-

q en inkluderar även en stridsledningscentral, spanings- och eldledningsradar, elverk och lavetter. Till materielen hör även dragfordon och två typer av robotar. – Det är en stor dag för Försvarsmakten och armén. Vi tillförs en ny förmåga för att kunna bekämpa ballistiska robotar och den totala effekten av luftvärnssystem 103 påverkar vår försvarsförmåga på ett synnerligen konkret sätt, säger arméchef, generalmajor Karl Engelbrekt-

son i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Luftvärnssystem 103 Patriot är den svenska benämningen på Patriot PAC-3, den senaste varianten av Patriotsystemet. Leveranserna av materielen har skett löpande under våren och sommaren 2021. Samtidigt har Försvarsmaktens personal utbildats på systemet, något som också fortsätter under kommande år. Investeringen i det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot är en av de enskilt största satsningarna som nu sker inom Försvarsmakten. 2025 ska luftvärnssystemet ha full operativ förmåga, men redan från och med årsskiftet kommer systemet att ha en så kallad initial operativ förmåga (IOC), meddelade arméchefen Karl Engelbrektsson vid ceremonin. /JOSEFINE OWETZ

ska ske under 2023 och 2024. Renoveringsarbetet kommer att utföras av HB utveckling AB som ägs av Hägglunds och Bofors. Kontraktet har ett värde på drygt 500 miljoner kronor. /LS

EU:s sjukvårdslager i Sverige aktiverat

ƀ Nyligen skickades 80 respiratorer till Lettland från EU:s krisberedskapslager i Kristinehamn. Det var första gången lagret aktiverades sedan det inrättades i somras. Det skriver Försvarets materielverk, FMV, på sin webbplats. Respiratorerna behövs inom den lettiska sjukhusvården på grund av det ansträngda pandemiläget i landet. Lagret i Kristinehamn är ett av nio krisberedskapslager inom EU och lagerhåller olika former av sjukvårdsmateriel, däribland personlig skyddsutrustning och respiratorer. Kring det svenska lagret samarbetar Socialstyrelsen, FMV och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. /LS

100

Så många snöskotrar har levererats till Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur och Fallskärmsjägarsvadronen i Karlsborg. 88 av skotrarna är av modellen Lynx 69 Ranger Army med kälke och en lastkapacitet på 350 kilo. K 4 får dessutom tolv alpina Lynx Boon Docker Army med en lättare släde och en lastkapacitet på 150 kilo. Dessa ger en unik möjlighet för diskret förflyttning i brant bergsterräng. Officerstidningen nr.8, 2021 7


Crew Card Framsida

/Aktuellt TJÄNSTEKORT

Försvarsmakten ska producera tjänste­ kort i egen regi Sedan sommaren 2020 har Försvarsmakten stått utan avtal för produktion av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Från och med i vår kommer denna kapacitet att finnas inom myndigheten. Hanteringen av skyddsvärd information och att kunna trycka tjänstekort i alla beredskaps­nivåer är två anledningar till beslutet.

– Det som framkom kring Transportstyrelsen (När känslig information från Transportar för att styrka innehavarens behörighet att styrelsen gjordes tillgänglig för icke säkerfullgöra sina uppgifter. Det kan handla om att hetskontrollerad personal i utlandet, reds. inneha skjutvapen i tjänsten eller att styrka sin anm) för några år sedan fick oss att tänka till. identitet eller tjänsteställning för att få tillträNär vi skulle utreda frågan kring produktion de till objekt, lokaler och områden. av tjänstekort insåg vi snart att det är något Sedan sommaren 2020 har Försvarsmaksom vi bör hålla inom Försvarsmakten. Det ten inte haft något ramavtal för produktion bygger på ett informationssäkerhetsperspekav tjänstekort och övriga behörighetshandtiv. Vi vill inte låta någon extern leverantör lingar. Tidigare har tillverkning komma i kontakt med uppgifoch förvaltning skett av extern ter om våra anställda, säger » Vi vill inte låta leverantör, men när dåvarande Anders Kylesten. någon extern upphandling löpte ut påbörjades En egen produktion inneleverantör kom­ ett arbete för att utreda olika bär också att Försvarsmakten ma i kontakt med snabbare kan säkerställa sin alternativ. uppgifter om Det formella inriktningsbeförsörjning av tjänstekort och våra anställda. « övriga behörighetshandlingar slut som innebar att Försvarsmakten ska tillverka och förvalgenom kortare upphandlingsta tjänstekort och övriga behörighetshandoch säkerhetsskyddsprocesser, enligt Maritha lingar i egen regi togs i våras. Därefter har en Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef arbetsgrupp utrett och analyserat resurser, för den kommersiella avdelning på Produkkostnader, säkerhetsskydd samt behov av tionsledningens resursproduktionsenhet, som infrastruktur. har haft i uppgift att leda arbetet. – Genom att ha produktion i egen regi ATT DET BLIR egen produktionskapacitet beror kommer vi att ha förmågan oberoende av bland annat på att myndigheten vill minska skyddsnivå. Fördelen att inte använda extern risken för oönskad informationsspridning av leverantör är att vi får egen rådighet över sysförsvarsmaktsanställdas personuppgifter och temet, informationen och produktionen oavatt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter sett beredskapsförhållanden, säger Maritha inte ska exponeras utanför Försvarsmaktens Küller. lokaler, förklarar Anders Kylesten, chef för Under perioden från förra sommaren fram säkerhetsavdelningen på Produktionsledningtills i dag har inte några behörighetshandens resursproduktionsenhet. lingar kunnat utfärdats till anställda inom

FIB 2017:7 FIB 2017:7 Skyddsvakt sbevis

FIB 2017:7

Behörighetshan Framsida

da ighetshand Bak Särsk ildsibehör ling – hemvärne Framsida

INOM FÖRSVARSMAKTEN ANVÄNDS tjäns-

q tekort och övriga behörighetshandling-

8 Officerstidningen nr.8, 2021

Baksida

Exempel ur "Försvarsmaktens Baksi da interna bestämmelser om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar."

myndigheten. Maritha Küller kan inte uttala sig kring hur stort behovet av nya tjänstekort kommer att vara när produktionen väl startar, men konstaterar att Försvarsmakten är en expanderande organisation i tillväxt. – Man kan anta att det är en kö för tjänstekort. Jag bedömer att kapaciteten vi har kommer att kunna hantera behovet relativt omgående. Det kommer inte att vara hindrande. Vi har satt upp en produktionskapacitet som kommer att kunna hantera tillväxt. Så i nuläget kommer vi att kunna producera det som behövs, säger Maritha Küller. Hur många av Försvarsmaktens anställda har inte ett giltigt tjänstekort i dag? Vad blir följderna rent konkret av detta? – Hur många det rör sig om kommer vi inte att svara på utifrån ett sekretessperspektiv. Maritha Küller Följderna för de anställda blir att


ndling för personal inom den militära säkerhetst

jänsten

Sida 13 Bilaga

ets personal

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Sida 12 Bilaga

HALLÅ DÄR…

… Ann-­ Charlotte Clausen, kommunikationschef vid FMTIS, som säkerställer Försvarsmaktens förmåga att kommunicera och leda. Under några dagar i mitten av november låg stödsystem Prio nere och gick inte att använda. → Vi har hört olika uppgifter om hur länge Prio var nedstängt, från tre dagar till en vecka. Hur lång tid handlade det om egentligen? – Det kan jag inte svara på. Men jag kan bekräfta att det låg nere en tid och att vi satte in åtgärder för att få igång det igen. Det var ett normalt driftsstopp som följdes av normala åtgärder.

man följer lokal rutin hos respektive organisationsenhet. Min bild är att man använder andra identifikationshandlingar och har infört särskilda rutiner och procedurer.

utrustning. Om allt går som planerat kommer vi att trycka det första kortet officiellt den 31 mars, säger Maritha Küller. /JOSEFINE OWETZ

PRODUKTIONSUTRUSTNINGEN

är beställd och arbetsgruppen tittar nu på alla rutiner kopplat till produktionen som planeras att starta i vår. – Just nu förbereder vi inför att vi ska ha en produktionsutrustning och tillhörande system på plats. När all utrustning är levererad ska den placeras i en lokal. Vi ser att vi kommer att ha allt på plats i februari och då också inleda en testperiod för att pröva helheten med produktionsutrustning och all kring-

FAKTA

Tjänstekort i Försvarsmakten

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är Försvarsmaktens kravställare avseende tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Det är Must som anger vilka tjänstekort och övriga behörighetshandlingar Försvarsmakten ska ha (tjänstekort, värnpliktskort, militärpoliskort) samt vilken information som ska finnas på Försvarsmaktens tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Varje myndighet som utfärdar tjänstekort har skyldighet att föra ett tjänstekortsregister i enlighet med förordning (1958:272) om tjänstekort. Källa: Försvarsmakten.

→ Vad innebär ett normalt driftsstopp? – Alla tekniska system får ibland stopp som måste hanteras. Det kan handla om underhåll och uppdateringar som behöver genomföras för att systemet ska fungera. → Kommer stoppet att få några långsiktiga konsekvenser för de anställda? – Jag har inte fått några uppgifter om det så jag kan varken svara ja eller nej på den frågan. Men problemen är nu åtgärdade. Vi kommer att genomföra en uppföljning av det inträffade för att utvärdera om vi behöver genomföra några förändringar för att undvika liknande situationer framöver. /LINDA SUNDGREN

Officerstidningen nr.8, 2021 9


Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

En bidragande orsak till att fel koder matas in tros vara den stora mängden osorterade koder som finns att välja bland.

ARBETSMILJÖ

Anmälan av arbetsskador i Prio kan förenklas Arbetsskador som kodas fel i system Prio kan ge en missvisande bild av skaderisker i Försvarsmakten. Nu pågår ett arbete med att höja kvaliteten på arbetsskaderapporterna och underlätta för den enskilde att göra korrekta skadeanmälningar. FEM ÅR EFTER att anmälningarna av

q arbetsskador fördes över till Prio, dras

eller att vi gör insatser på områden där det i själva verket inte är några stora problem, säger Björn Skoog, arbetsmiljöhandläggare på Försvarsmedicincentrum.

rapporteringen fortfarande med omfattande problem. Dels kvarstår en viss underrapportering av arbetsskador jämfört med åren innan Prio infördes. Dels finns det brister i kvaliteten ETT BEKYMMER I sammanhanget är de freki de arbetsskadeanmälningar som skickas in. venta felkodningar som sker i samband med Därmed riskerar bilden av arbetsskadeläget i att en anmälan om arbetsskada upprättas. Försvarsmakten att bli missvisBjörn Skoog märker vid sina ande vilket i sin tur kan leda till stickprovskontroller att det är » Vi har varken felaktiga beslut. vanligt att anmälaren angett tid eller r­ esurser – Om underlaget till skadefel kod. att gå igenom analyserna inte är korrekt kan – När jag upptäcker fel rättar samtliga arbets­ det leda till att vi inte vidtar de jag förstås till dem, men vi har åtgärder som skulle behövas skaderapporter. « varken tid eller resurser att gå 10 Officerstidningen nr.8, 2021

igenom samtliga arbetsskaderapporter på det sätt som nog skulle behövas, säger han. En bidragande orsak till att fel koder matas in kan, enligt Björn Björn Skoog, vara den stora mängden Skoog koder som finns att välja bland. Koderna presenteras i en lång följd utan kategorisering och det kan ta tid att hitta exakt rätt kod. Risken finns att anmälaren ger upp och kryssar i ”övrigt”. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett arbete inom Försvarsmakten för att förenkla inrapporteringen av arbetsskador, däribland att hitta en bättre struktur för koderna. – Vi försöker sortera in dem i kategorier under gemensamma rubriker för att det ska bli enklare att hitta rätt. Men vi kommer nog inte ta bort några koder. Om vi ska kunna analysera anmälningarna behöver vi få detaljerad information om händelsen, säger Björn Skoog. Inom ramen för förbättringsarbetet med arbetsskaderapporterna finns också ambitionen att upprätta en rapporteringsrutin för arbetsskador som fungerar tillsammans med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans system för arbetsskaderapportering. – Vi hoppas kunna anpassa vårt system så att arbetsskador som rapporteras i Prio automatiskt skickas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Men om det är möjligt vet vi ännu inte, säger Björn Skoog. /LINDA SUNDGREN


FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Artilleri- och granatkastarammunition FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Stridsvagnsammunition Specialammunition Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och Stridsvagnar och stridsfordon levererar system och kompetens inom områdena: Indirekta eldsystem Transportfordon Bärgningsfordon Ledning och samband Reparations- och underhållsfordon Simulering och träningsutrustning Stridsutrustning Logistiklösningar Artilleri- och granatkastarammunition

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör levererar system och kompetens inom områden Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon För Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

mer information: www.rheinmetall-defence.com Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon För mer information: www.rheinmetall-defence.com Stridsutrustning 07.03.17 10:53


Ingen personal skadades i samband med attackerna mot militärbaserna i Mali i början av december.

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

/Aktuellt

Försvarsmaktens hundar i forskning om explosiva ämnen

ƀ Med hjälp av schäferhundar i Försvarsmakten ska forskare från flera myndigheter utreda om doften av explosiva ämnen förändras över tid. På Försvarsmaktens webbplats beskrivs forskningsprojektet som världsunikt och något som kan bidra med ökad kunskap vid träning och sökning av explosiva ämnen med hund. Projektet slutförs under december månad och ska utmynna i en användarguide för träningspreparat för sprängämnessökande tjänstehundar. Utöver Försvarsmakten deltar även Totalförsvarets forskningsinstitut,FOI, Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i projektet. /LS

Gemensamt logement­ boende på försök i Finland

ƀ Försök med gemensam inkvartering av kvinnor och män under grundutbildningen i det finska försvaret inleddes 2020. Inledningsvis deltog endast vissa förband inom armén, men från och med i år omfattas samtliga truppförband förutom flygflottiljerna i försöket. Det uppger finska försvarsmakten på sin webbplats. Deltagandet i försöken är frivilligt och kommer att pågå till slutet av 2022. Andra utrymmen kopplade till boendet utöver sängar, som duschar och toaletter, är fortsatt separata. /LS 12 Officerstidningen nr.8, 2021

MALI

Raket- och granatattacker mot militärbaser i Mali Den 6 december utsattes den multinationella militärbasen i Ménaka i Mali för en raket­ attack. På basen är bland annat svensk militär personal i specialförbandsinsatsen Task Force Takuba grupperad. Ingen skadades i attacken. DEN 5 DECEMBER blev även den tyska

q FN-campen Camp Castor i Gao, som ock-

så ligger i de östra delarna av landet, beskjuten med granatkastare. Ingen skadades i den attacken heller. Inne på Camp Castor ligger den svenska FN-campen Camp Estelle, där

Försvarsmaktens stöd till Ukraina

ƀ Försvarsmakten har just nu fyra personer i Operation Unifier, den kanadensiskt ledda utbildnings- och träningsinsatsen i Ukraina. Men planen är att utöka engagemanget. Regeringen har beslutat att Försvarsmakten får bidra med totalt 15 svenska sol-

merparten av det svenska styrkebidraget till Minusma är grupperad. Både Minusmastyrkan i Gao och soldaterna i Task Force Takuba återgick kort efter attackerna till normal verksamhet, meddelade Försvarsmakten i en artikel. 150 svenskar ingår i den multinationella specialförbandsstyrkan Task Force Takuba, som för närvarande lyder under svenskt befäl. Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma och åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUT Mali. /JOSEFINE OWETZ

dater. Det var efter en förfrågan från Ukrainas regering som Operation Unifier kom till, och engagemanget är ett led i att stödja den demokratiska utvecklingen. Det övergripande målet är att bidra till att Ukraina förblir självständigt och stabilt, även om det finns fler syften med att utbilda de ukrainska styrkorna.

– Genom att träna och utbilda dessa styrkor stärker vi deras förmåga att kontrollera och stabilisera landet. På så sätt bidrar vi till stabiliteten i vårt eget närområde, säger Försvarsmaktens produktionschef generallöjtnant Johan Svensson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. /AMS


INGA VANLIGA KÄNGOR Kvalitet är skillnaden mellan framgång eller nederlag. Vi gillar plagg, prylar och produkter som fungerar när det verkligen gäller. Salomon Forces tar hand om fötter och förflyttning, så att du kan lösa uppgift.

Salomon Forces GTX är försedda med GORE-TEX® TOF – en bättre GORE-TEX® som är både beprövad och certifierad.

2 395 kr

2 395 kr

XA FORCES 8” GTX EN

QUEST 4D GTX FORCES 2 EN

Högsta prestanda. Fältmässig med GORE-TEX® TOF och spiktrampskydd.

Kundfavoriten; en stabil känga med GORE-TEX® TOF och hög komfort.

TOUNDRA FORCES CSWP

2 195 kr

Vinterkängan som klarar -40° C och givetvis är fullständigt vattentät. Komfortabel passform.

VÄLKOMMEN TILL TERRÄNG. VI HAR UTRUSTNING FÖR UPPGIFTEN. STOCKHOLM

Kungsholmsgatan 20

GÖTEBORG

Friggagatan 10D


Foto: Försvarshögskolan

Professorer vid FHS är kritiska till att Försvarshögskolans ledning inte följer högskolelagens krav om forskarkompetens för beslut som rör vetenskap och forskning.

GRANSKNING

FHS kritiseras för bristande veten­ skaplig kompetens Försvarshögskolan gör fel som låter officerare utan forskarbehörighet fatta beslut i ärenden som kräver vetenskaplig kompetens. Det slår Universitetskanslerämbetet fast i ett yttrande. Hur FHS ska lösa bemanningen av berörda befattningar framöver är ännu inte beslutat. I FEBRUARI ANMÄLDE en grupp professo-

vi inrättades som högskola 2008. Det har varit något av en gråzon, men nu har vi beslut vare till Universitetskanslerämbetet (UKÄ). på vad som gäller, säger han. Professorerna var kritiska till att FörsvarsAtt Försvarshögskolan inte följt bestämhögskolans ledning inte följde högskolelagens melserna i högskolelagen förklarar Robert krav om forskarkompetens för beslut som rör Egnell med FHS behov av såväl vetenskaplig vetenskap och forskning. Nu ger UKÄ professom militär kompetens. Att tillsätta berörda sorerna rätt och i oktober kom beslutet att befattningar med disputerade officerare har Försvarshögskolan måste följa högskolelagen inte varit möjligt eftersom det inte funnits även i detta avseende. Robert tillräckligt många med den komEgnell är rektor vid Försvarspetensen, menar Robert Egnell. » Det har väl inte Försvarsmakten har de senaste högskolan: varit tillräckligt – Det är bra att vi får en decennierna satsat runt 20 milattraktivt att avdömning i en fråga som vi joner kronor på att öka antalet disputera som brottats med sedan slutet av forskarutbildade officerare, men 1990-talet och definitivt sedan intresset har varit svalt. officer. «

q rer vid Försvarshögskolan sin arbetsgi-

14 Officerstidningen nr.8, 2021

– Jag vill inte spekulera i varför vi har för få disputerade officerare, men det har väl inte varit tillräckligt attraktivt att disputera som officer, säger Robert Robert Egnell. Egnell Genom åren har det även framförts kritik mot att Försvarsmakten och Försvarshögskolan inte varit tillräckligt bra på att fånga upp de officerare som har disputerat och att dessa officerare istället valt en civil karriär. Hur ser du på det? – Det är förstås lätt att vara efterklok, men här behöver nog både vi och Försvarsmakten vara självkritiska, säger Robert Egnell. NU FINNS PLANER på att starta upp ett industridoktorandprogram i Försvarsmakten, något Officerstidningen rapporterade om i förra numret. Hur Försvarshögskolan ska lösa bemanningen efter kritiken från UKÄ är ännu oklart, men den 17 december ska FHS presentera en åtgärdsplan. – Innan vi återrapporterar till UKÄ kan jag inte svara på vilka förändringar det här kommer att medföra och vilka befattningar som berörs. Men vi bedriver redan högkvalitativa utbildningar på FHS. De medarbetare vi har i dag gör ett fantastiskt arbete och de kommer att behövas även framöver, säger Robert Egnell. /LINDA SUNDGREN


/Aktuellt Ny handlingsplan för totalförsvaret

ƀ På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utarbetat en ny handlingsplan för uppbyggnaden

av totalförsvaret. Insatserna ska inriktas mot sex fokusområden: beredskapsplaner och krisetablering, militärledning, ledarskap och samarbete, försörjningstrygghet, tillhandahållande och acceptans av civilt

och militärt stöd, befolkningens vilja att försvara landet, demokrati och värderingar samt förbättrad informations- och cybersäkerhet. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. Avtalet har namnet Empower-

FM säger ja till 8 av 10 vindkraftverk Försvarsmakten säger oftare ja än nej till vindkraftverk. Det visar statistik från Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Ändå finns det en uppfattning om det motsatta, menar Försvarsmakten. Vindkraften växer kraftigt: omkring 20 procent av den el som används i Sverige kommer från vindkraften. Varje år besvarar Försvarsmakten mellan 200–400 vindkraftsremisser, och i 75 procent av fallen har Försvarsmakten inga synpunkter. När Försvarsmakten säger nej handlar det om att ofta om att vindkraftverken riskerar att begränsa Försvarsmaktens verksamhet eller att störa tekniska system, skriver kommunikationsdirektör Mats Ström i ett pressmeddelande.

Foto: Istock

VINDKRAFT

ment och undertecknades i november av överbefälhavare Micael Bydén och Camilla Asp, tillförordnad generaldirektör vid MSB. /LS

» Med tillräckligt många obemannade drönare skulle man till exempel kunna kontrollera ett luft­ rum under en längre tid eller attacke­ ra olika strategis­ ka mål i stor skala. Det här är något vi behöver fundera kring ur ett svenskt perspektiv, efter­ som den svenska Försvarsmakten ännu inte använder drönarteknik. « Alastair Finlan, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, har studerat framtidens krigföring ur ett svenskt perspektiv. Han fokuserar framför allt på artificiell intelligens (AI), autonoma system som drönare och nästa generations stridsvapen.

­ fghanistanveteraners A erfarenheter undersöks

ƀ Genom en Sifo-undersökning ska de cirka 7 500 svenska veteraner som tjänstgjort i Afghanistan mellan 2002 och 2020, få dela med sig av sina erfarenheter. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. Resultaten ska ligga till grund för förbandens utveckling av verksamhet kopplad till utlandsveteraner före, under och efter insats. I mars ska resultaten finnas tillgängliga på Försvarsmaktens webbplats. /LS Officerstidningen nr.8, 2021 15


Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Lösningen på 14 år av bullerproblem i helikopter 14-systemet blev bullerdämpande mattor i kabintaket. Idén till åtgärden kom från den nederländska Försvarsmakten som haft motsvarande bullerproblem i sina helikoptrar.

ARBETSMILJÖ

Bullerrestriktioner på helikopter 14systemet hävs Bullerrestriktionerna på helikopter 14-systemet har hävts vid tredje helikopterskvadron sedan bullerdämpande mattor installerats i kabintaken. Motsvarande åtgärder vidtas nu vid första helikopterskvadron för att kunna slopa flygrestriktionerna även där. – DET KÄNNS väldigt skönt att vi äntligen

tor som installerats i kabinens innertak har varit en viktig parameter för att kunna lyfta ja helikoptrarna som Försvarsmakten, och i restriktionerna. Vi flyttar inte mattor melförlängningen skattebetalarna, förväntar sig, lan helikoptrarna utan har en matta i varje säger kommendörkapten Niklas Wiklund, chef maskin. Det var ett krav från min sida. Jag ville för tredje helikopterskvadron. inte att vi skulle hamna i ett läge där vi blev Efter 14 år av problem med höga bullernivåtvungna att flyga utan bullerdämpning, säger er och hörselskador har Försvarsmakten lyckNiklas Wiklund. ats minska bullerexponeringen i kabinen. På Utöver bullerdämpningen har hjälmarna tillde helikoptrar som används passats och modifierats med vid tredje helikopterskvadron öronproppar med anslutning i Ronneby ligger bullernivåer- » När helikoptrarna för kommunikation. Försvarsska användas under na under rådande gränsvärhälsan har genomfört hörselinsats behöver vi inte kartläggning av personalen den och restriktionerna har längre säga att 'tänk och det hålls föreläsningar därmed kunnat hävas. på restriktionerna'. « om tinnitus. Men i det dagliga – De bullerdämpande mat-

q kommit förbi det här och att vi kan nytt-

16 Officerstidningen nr.8, 2021

arbetet innebär de hävda restriktioner ingen större skillnad, enligt Niklas Wiklund, eftersom det är den disponibla flygtiden på helikoptersystemet som är den främNiklas Wiklund sta gränssättande faktorn för hur mycket det går att flyga. – Vi har en generell brist på flygtid inom helikopter, i första hand på grund av brist på tekniker och svårigheter att få fram delar. Förra året uppnådde vi våra flygtimmar, trots restriktioner. Den stora skillnaden för Försvarsmakten är att man som helhet får en större handlingsfrihet på hela helikoptersystemet. När helikoptrarna ska användas under insats behöver vi inte längre säga ”tänk på restriktionerna”, vilket vi var tvungna att göra innan. HÖGA BULLERNIVÅER HAR varit ett bekymmer inom helikopter 14-systemet ända sedan de första maskinerna levererades till Sverige 2007. Något system för aktiv bullerreducering hade inte installerats i kabinen och flygande personal började snart klaga på höga ljudnivåer. Efter rapporter om hörselskador bland personalen infördes 2017 begränsningar i flygtid på systemet. Försvarsmakten har sedan dess vidtagit åtgärder för att minska bullerexponeringen. Nu genomför första helikopterskvadron samma åtgärder som tredje för att restriktionerna ska kunna hävas även där. /LINDA SUNDGREN


Du har väl inte missat Officerstidningens webbplats? På tidningens webbplats Officerstidningen.se kan ni ta del av Officerstidningens innehåll även digitalt. Här hittar ni också ett nyhetsflöde mellan tidningsutgivningen.

VI SES PÅ WWW.OFFICERSTIDNINGEN.SE!

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

Besserwisser!

Eller kompetent... • Nyckelfärdiga dämpade mäthallar. • Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö. • Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv. Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm. • Skärmade lådor/skåp för skydd. • Avlyssningssäkra mötesrum.

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan. Vi har plats för fler kompetenta kollegor! Är du en av dem? – Hör av dig! Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se


18 Officerstidningen nr.8, 2021


I fokus: Felaktiga löner

Erik fick åter­ betalningskrav på 300 000 kronor Inkorrekta löneutbetalningar har skapat bekymmer för anställda i Försvarsmakten och arbetsgivaren driver varje år ett antal tvisteärenden mot anställda som fått fel ersättning. Erik och Per är två av dem som drabbats av återbetalningskrav från Försvarsmakten. text: Linda Sundgren illustration: Björn Öberg

ERIK, SOM EGENTLIGEN heter

något annat, hade fått

q sin tjänstledighet från förbandet förlängd för att

kunna fortsätta arbeta på Försvarshögskolan. Vid samma tid hade han slutit ett avtal med Försvarsmakten om att fortsätta jobba ytterligare ett par år, trots att han egentligen uppnått pensionsålder. I gengäld skulle arbetsgivaren avsätta 30 procent extra till hans tjänstepension. När Erik fick sin första lön enligt det nya avtalet reagerade han på att summan var betydligt större än förväntat. Han tänkte att det måste vara den extra tjänstepensionen som av misstag lagts på lönen istället för att betalas in till pensionsförvaltaren, men beslöt att avvakta för att se om felet skulle rätta till sig till månaden efter. När även nästa lön var oväntat stor kontaktade han förbandet. Det visade sig att hans chef glömt att anmäla att tjänstledigheten blivit förlängd och därmed fick Erik lön från både förbandet och Försvarshögskolan. – Dessutom hade de betalat ut min tjänstepension som lön. Jag ringde till SPV (Statens tjänstepensionsverk, reds. anm.) men de hade inte fått in några pengar. Men istället för att stoppa utbetalningarna sa förbandet att de tänkte låta det flyta på fram till jul. De sa också att jag troligen skulle bli återbetalningsskyldig efter det. Varför de fortsatte betala ut pengar fast de visste att det var fel vet jag inte, men det gjorde de, säger Erik.

I januari kom sedan en faktura om återbetalning. När Erik såg summan fick han en smärre chock. Arbetsgivaren ville inte bara ha tillbaka de cirka 200 000 extra som betalats ut i pension och lön. De ville att Erik också skulle inkomma med de runt 100 000 kronor som Försvarsmakten betalat in i skatt och arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Totalt cirka 300 000 kronor. – De 100 000 som betalats in i skatt och arbetsgivaravgifter har ju inte jag fått, de har Försvarsmakten betalat in till Skatteverket. Ändå vill de att jag ska betala de pengarna. Det märkliga i den här situationen är att jag inte gjort något fel. Tvärt om var det jag som drog i handbromsen och kontaktade Försvarsmakten när jag upptäckte att det inte stämde. Det känns jäkligt surt. ENLIGT SKATTEVERKET HAR Försvarsmakten rätt att kräva Erik på hela beloppet, inklusive de 100 000 kronorna i skatt och arbetsgivaravgifter. Erik skulle sedan få tillbaka 100 000 i skatteåterbäring på deklarationen året efter. Hos Skatteverket finns en möjlighet att för de som hamnar i samma sits som Erik, få skatten utbetald i förtid genom så kallad förtidsåterbetalning. För det krävs en formell ansökan och att en handläggare beviljar den. – Försvarsmakten har erbjudit mig jämkning på lönen, men det känns ju tråkigt att få lönen sänkt.

Officerstidningen nr.8, 2021 19


I fokus: Felaktiga löner

Strax därefter kom ett återbetalningskrav från Försvarsmakten på runt 10 000 kronor. Per bestred kravet och har efter det inte hört något mer i ärendet. Han säger att han inte skulle ha några problem att betala tillbaka pengarna, men att han ogillar arbetsgivarens bemötande och vill att ärendet ska hanteras korrekt. – Jag har en eftertraktad kompetens och skulle kunna få jobb i det civila i morgon, så för min del är det här inte något problem. Men jag tänker på de yngre officerarna ute på förbanden som kan drabbas. För dem kan det nog kännas ganska kymigt när arbetsgivaren börjar hota med Kronofogden och det finns nog ett jättestort mörkertal av anställda som bara tiger och betalar, säger Per och fortsätter: – Jag gillar heller inte att arbetsgivaren försöker lägga skulden på mig. De använder ett tonläge som är väldigt oskönt och försöker skrämma folk. Hade jag inte ringt HRC skulle det här misstaget sannolikt aldrig ha upptäckts.

Det fanns inte in min sinnevärld att Försvarsmakten skulle kunna göra bort sig på det här sättet och att jag sedan skulle behöva betala för det, säger Erik. EN ANNAN SOM drabbats av felaktig löneut-

»JAG VILLE HITTA EN LÖSNING, MEN PÅ LÖNEHANDLÄGGAREN LÄT DET SOM ATT DET VAR JAG SOM GJORT FEL.«

betalning i Försvarsmakten är Per, som även han heter något annat. Per är officer i grunden, men har arbetat civilt i ett antal år för att sedan återvända till Försvarsmakten på en civil befattning. Det första månadsslutet efter återkomsten till Försvarsmakten tyckte han att summan på lönekontot var ganska hög. Men eftersom han inte visste exakt hur mycket han skulle få ut från Försvarsmakten, och att slutlönen från hans gamla arbetsgivare gick in på samma konto, tänkte han inte mer på det. – När jag några veckor senare tittade på min lönespecifikation i Prio för att jämka om mina lån, upptäckte jag att det blivit fel. Försvarsmakten hade angett ett för tidigt anställningsdatum vilket gjorde att jag fick lön för fler dagar än jag borde fått, säger Per. Han berättar att han omgående kontaktade sin chef och Försvarsmaktens HR-centrum och förklarade vad som hade hänt. – Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. Han sa att pengarna skulle kvittas på min lön de kommande två månaderna. Jag blev rätt irriterad över bemötandet. Dessutom har jag själv jobbat som chef på en statlig myndighet och vet att man inte kan använda kvittningsregeln hur som helst. Det finns tydliga regler för det. När jag påpekade det fick jag höra att om jag inte godkände kvittning skulle ärendet gå vidare till Kronofogden.

20 Officerstidningen nr.8, 2021

MEDAN PER FORTFARANDE väntar på svar från Försvarsmakten driver arbetsgivaren Eriks fall som ett tvisteärende. I skrivande stund är utgången oviss, men enligt Officersförbundets ombudsman Mikael Kenttälä är den här typen av ärenden inget ovanligt. – Vi brukar ha ett 30-tal ärenden om året. Beloppen varierar, från några hundra kronor till ett par hundra tusen, säger han. Mikael Kenttälä berättar att problemen med felaktiga löneutbetalningar började när lönehanteringen fördes in i systemet Prio för ett tiotal år sedan. Felen kan uppstå i samband med sådant som sjukskrivningar, övningsdygn, semesterersättningar, tjänstledigheter, studier med mera. – Efter förändringar i skattelagstiftningen har Försvarsmakten blivit mycket hårdare med att driva in skulder. I dag ska varenda krona drivas in och vi har ett antal tvisteärenden på grund av felaktiga löneutbetalningar varje år. Utgången varierar men rör det sig om större belopp landar det ofta i en avbetalningsplan, säger Mikael Mikael Kenttälä. Kenttälä Den lön som arbetsgivaren betalar ut i slutet av månaden är preliminär. Det betyder att sådant som sjukskrivning eller vabb-dagar sent i månaden kan komma att regleras på nästkommande lön. Arbetsgivaren kan korrigera löneutbetalningar upp till tre månader efter att felet begåtts. Om misstaget upptäcks senare kan arbetsgivaren inte per automatik återkräva beloppet. Det finns en möjlighet att använda sig av kvittningsregeln, men det förutsätter att den drabbade själv godkänner en kvittning på lönen. – Ibland kan god tro-begreppet träda i kraft, alltså att


arbetstagaren inte förstått att något var fel och redan använt pengarna. Oftast är det lättare att hävda god tro om det rör sig om mindre summor. Som anställd i Försvarsmakten kan lönen variera ganska mycket från månad till månad beroende på hur man tjänstgjort och det kan vara svårt att veta exakt hur mycket man ska få ut, säger Mikael Kenttälä. ENLIGT PETER LÖFVENDAHL, förbundssekreterare vid Offi-

cersförbundet, uppstår lönefelen oftast ute på förbanden. I majoriteten av fallen är det löneattesterande chef som rapporterat in fel uppgifter i Prio eller inte gjort det i rätt tid. – Att cheferna inte alltid gör tillräckligt noggranna kontroller kan bero på en kombination av en stressig arbetssituation och bristande kunskap. Men det är väldigt viktigt att man som chef tar sig tid och säkerställer att de uppgifter som rapporteras är korrekta innan man attesterar, säger Peter Löfvendahl. Han påpekar att man som enskild arbetsPeter tagare också är skyldig att kontrollera löne­Löfvendahl

»DET ÄR VÄLDIGT VIKTIGT ATT MAN SOM CHEF TAR SIG TID OCH SÄKERSTÄLLER ATT DE UPPGIFTER SOM RAPPORTERAS ÄR KORREKTA INNAN MAN ATTESTERAR.«

specifikationen varje månad för att förvissa sig om att arbetsgivaren gjort rätt. Men eftersom lönespecifikationer inte längre skickas hem till anställda i Försvarsmakten krävs tillgång till system Prio för att komma åt uppgifterna. – Det kan förstås innebära en del problem för den som exempelvis är föräldraledig eller tjänstledig och som måste ta sig in till förbandet för att kontrollera lönespecifikationen. Men är man tjänstledig och ändå får lön från Försvarsmakten borde man reagera på att något inte stämmer, säger Peter Löfvendahl.

DET PÅGÅR ETT arbete mellan de fackliga organisationerna och Försvarsmakten för att hitta rutiner för hanteringen av återbetalningskrav, inte minst i de fall som även inkluderar större summor i skatt och arbetsgivaravgifter. – Försvarsmakten har blivit mer förstående men vi har ännu inte kommit fram till någon lösning, säger Peter Löfvendahl. ●

HRC: »medarbetaren får alltid hjälp med avbetalningsplan« Vid Försvarsmaktens HR-centrum, HRC, finns en skuldgrupp som arbetar med felaktiga löneutbetalningar. Martina Wejdrup, enhetschef på administrativa enheten, vill inte delta i en intervju utan endast ge skriftliga svar på Officerstidningens frågor. Hur vanligt är det att felaktiga löne­ utbetalningar genomförs? ”Antalet löner som betalas ut per månad kan skilja mellan cirka 31 000 till över 40 000. Av dessa är 0,3-0,4 procent felaktiga (cirka ett 100-tal i månaden, reds. anm.). Vi har de senaste fyra åren legat på en ganska jämn nivå av antal skulder. Det ökade lite under pandemiåret 2020 men nu ser det ut som vi är åter på tidigare nivå och i bästa fall lite under.” Vilken är den vanligaste typen av felaktiga löneutbetalningar? ”En skuld kan uppkomma av olika anledningar, den vanligaste skulden hos oss uppstår i regel i samband med en avgång eller en tjänstledighet. Det beror på att tjänstledighet eller avgång inte är inregistrerat i systemet vid brytdatum för löneperioden. Exempel: När en övning blir inställd och det inte hinns med

att ta bort registreringen från systemet. Eller när en person som skulle ha arbetat inte gör det av olika anledningar.” Var i kedjan uppstår felen? ”Den i särklass största felkällan är att den som har att hantera individen i Prio (regelmässigt den närmaste chefen) inte har vidtagit rätt åtgärder i rätt tid.” Görs det något för att minska antalet fel? ”Det görs ständigt ett arbete för att minimera risken för en eventuell skuld för våra kollegor. En skuld vet vi påverkar individen dubbelt eftersom det sedan några år är bruttobeloppet du får betala tillbaka, enligt Skatteverkets regler. För att underlätta för cheferna, går en lista ut varje månad där det påminns om vem/vilka som är på väg tillbaka från tjänstledighet. Vi har även ändrat hanteringen av våra sjukärenden, för att minska risken för sjukskrivna kollegor att få en lön utbetald istället för sjukpenningtillägg. Skulle det visa sig att individen ändå arbetat är det bättre att vi betalar lön direkt när det upptäcks.” Vad har HR-centrum för rutin när det gäller bemötandet av dem som ringer och anmäler felaktiga löner till er? Vilket besked ger ni dem? ”Vi försöker förklara vad som har gått fel, i

de fall vi vet det. Annars försöker vi hänvisa till rätt person i kedjan.” Vi har pratat med anställda i Försvarsmakten som berättar att de känt sig anklagade när de ringt till HRC för att påtala fel i löneutbetalningar begångna av arbetsgivaren. Hur ser du som chef på det? ”Vi vill bemöta alla med respekt och förståelse. Vi har en strävan att förklara så att individen förstår varför den fått en skuld. Det känns inte alls bra om det är så att någon upplevt att man känt sig anklagad. Då hoppas jag att vi får återkoppling så vi kan arbeta med frågan.” Hur arbetar skuldgruppen med dessa ärenden? Vilka rutiner har ni? ”Skuldgruppen arbetar ständigt med förbättringar. Försvarsmakten arbetar med att se över om vissa administrativa arbetsuppgifter kan tas över av annan person än närmaste chef och om formulär kan bli mer automatiserade. Försvarsmakten arbetar också med kommunikation till chefer inför helger och semestrar.” Vad händer om en anställd inte kan betala tillbaka, exempelvis för att pengarna redan har spenderats? ”Medarbetaren får alltid hjälp med en avbetalningsplan som ska vara rimlig. Inom en myndighet som Försvarsmakten finns det inget lagstöd att exempelvis efterskänka pengar.” Officerstidningen nr.8, 2021 21


Besök: Försvarets materielverk text: Josefine Owetz foto: Filip Erlind

Sökes: Fler Försvarets materielverk genomför Försvarsmaktens materielbeställningar och fungerar som ett nav mellan Försvarsmakten och försvarsindustrin. De yrkesofficerare som arbetar hos FMV tillför inte bara nödvändig erfarenhet i materielprojekten, utan för också med sig kunskap om materielprocessen tillbaka in i Försvarsmakten. Men flera av raderna för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet, är vakanta.

till verket 22 Officerstidningen nr.8, 2021


officerare Officerstidningen nr.8, 2021 23


Besök: Försvarets materielverk

en 23 november i ett kylslaget Arvidsjaur. Vid en ceremoni på Norrlands dragonregemente, K 4, överlämnade Försvarets materielverk, FMV, två nya snöskotersystem till Försvarsmakten. – Hundra nya skotrar kommer att ge en enorm förmågeökning för jägarbataljonen och fallskärmsjägarskvadronen i Karlsborg, sa brigadgeneral Mikael Frisell, chef för armémateriel vid FMV, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Det var enligt utsago en stolt general som bara två år efter att inköpsprocessen startat kunde leverera snöskotrarna till jägarförbanden. Med vid överlämnandet i Arvidsjaur var också överstelöjtnant Micael Ågren Berner. Han är YAM, yrkesofficer vid annan myndighet, och tjänstgör sedan drygt ett år tillbaka på FMV:s lokalkontor i Östersund. – Jag är chef för avdelningen hjulfordon, CBRN och hemvärn. Min tillikauppgift är att jag också är chef för Östersundskontoret. Micael Ågren Berner har arbetat i Försvarsmakten i 30 år och har en bakgrund inom framför allt infanteri och mekaniserat skytte. Innan han började arbeta på FMV var han chef för fältjägargruppen i Östersund. – Jag avslutade min tjänstgöring som chef där och var på väg på kommendering till Stockholm, men familjemässigt och socialt så funkade inte det. När jag hörde att den här tjänsten fanns så påbörjade jag en dialog med FMV och fick möjlighet att ta den här positionen, säger han. Stockholm Tjänstgöringstiden för YAM är tre år, med möjlighet till förlängning på ytterligare tre år. Under tiden är individen tjänstledig från Försvarsmakten. Micael Ågren Berner förklarar att det känns som en stor fördel att han inte 24 Officerstidningen nr.8, 2021

Rebecca Ihrfors är chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel. Innan hon kom till FMV jobbade hon i Försvarsmakten i 13 år.

behöver säga upp sin anställning i Försvarsmakten, samtidigt som han också får ny kompetens genom att vara placerad på en YAM-befattning. – Jag tycker att det är bra att det finns möjlighet till växeltjänstgöring. Det är väldigt viktigt med kompetensöverföring mellan myndigheterna. Det är bra att jag har med mig kunskap från kunden. Nu kommer man in och får se det från andra sidan. Man får en helt annan förståelse för hur anskaffning och vidmakthållandeprocesserna går till, säger Micael Ågren Berner. Mycket av hans arbetstid går just nu åt till att avsluta leveranser av nya lastbilar innan årsskiftet. Stora delar av fordonsflottan i Försvarsmakten är gammal och det finns för få fordon. De planerade leveranserna under 2021 av närmare 300 nya standard- och terränglastbilar kommer att innebära ett välkommet tillskott till Försvarsmakten, tror han. – Det är full fart i produktionen. FMV har under året tecknat nya kontrakt på drygt 500 stycken standard- och terränglastbilar för leveranser under 2022. Parallellt pågår även anskaffning av CBRN-utrustning samt materiel mot hemvärnet. Det är resor mest varje vecka nu efter pandemin, som i samband med materielöverlämningen av skotrar i Arvidsjaur nyligen. För avdelningens personal är det också besök hos leverantörer som Volvo, Scania och tyska RMMV, säger han. 56 MIL SÖDERUT, på Banérgatan på Gärdet i Stockholm och fastigheten

Tre vapen, har Försvarets materielverk sitt huvudkontor. Härifrån utgår en stor del av FMV:s verksamhet. Försvarets materielverk upphandlar, utvecklar och levererar materiel och tjänster till Försvars-


VI HAR HITTILLS VUXIT MED 450 PERSONER UNDER 2020 OCH 2021. Rebecca Ihrfors, chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel

makten. Myndighetens vision är ”Rätt materiel för ett starkare försvar” och i den ryms arbete och leveranser till Försvarsmakten av allt från ”helikoptrar, ubåtar, Gripen-plan och snörade kängor till kompasser, radarstationer, pansarterrängbilar och kuddar”, enligt FMV:s egen beskrivning. Efter riksdagens ja till regeringens förslag om totalförsvarspolitisk inriktning för åren 2021–2025 har Försvarets materielverk genomfört flera åtgärder för att kunna leverera det som efterfrågas. Försvarsmaktens operativa förmågehöjning under budgetperioden är i stor utsträckning beroende av att FMV kan omsätta de utökade investeringsvolymer som Försvarsmakten planerat för de närmaste åren. För att kunna möta behovet och ett ökat beställningstryck har FMV bland annat rekryterat flera hundra nya medarbetare de senaste två åren. Vid utgången av 2020 hade FMV 1 802 anställda. De yrkesgrupper som ökat mest har varit olika typer av ingenjörsroller, projektledare, strategiska inköpare och ekonomer.

– Vi har hittills vuxit med runt 450 personer under 2020 och 2021. Det innebär så klart vissa utmaningar att öka så mycket på kort tid. Vi har till exempel utvecklat vårt introduktionsprogram och vi har byggt upp intern kompetens hos HR vad gäller stöd till våra chefer vid rekrytering, säger Rebecca Ihrfors, chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel. Vid hennes verksamhetsområde ansvarar man för att utveckla, upphandla och vidmakthålla materiel och tjänster inom ledningssystemområdet till Försvarsmakten, som mobila kommunikationssystem, försvarets telenät samt operativa och taktiska informationssystem. – Ledningssystemsmateriel omfattar alltifrån radarstationer, optroniska sensorer, stora och små it-system till telehjälmar. Vi har även specialistkompetens, inom bland annat elektromagnetiska beräkningar. Vi ansvarar också för anläggningar som ska levereras till de nya regementena. Ledningssystem levererar inte bara till IT- och ledningsdelarna i Försvarsmakten utan även ledningssystem

Micael Ågren Berner

Officerstidningen nr.8, 2021 25


Besök: Försvarets materielverk

svarsmakten, där hon arbetade i 13 år på flera olika befattningar. Hon var med i Försvarsmaktens civila chefsutvecklingsprogram och arbetade på flera olika befattningar på Högkvarteret, den sista som chef för Prio. Genom chefsbefattningarna och chefsutvecklingsprogrammet fick Rebecca Ihrfors möjlighet att gå flera chefsutbildningar gemensamt med officerare. – Det var ett otroligt bra sätt att knyta kontakter och väva samman det civila med det militära. Det är en stor fördel som jag har med mig i dag. Jag gick utbildningar med många som är parallellt med mig i dag, både på FMV och på försvarsmaktssidan, säger hon. PÅ AVDELNINGARNA SOM arbetar med ledningssystemmateriel finns, utöver stabspersonal i form av ekonomer och controllers, produktföreträdare, produktledare, projektledare, ingenjörer och tekniska chefer. Det är mycket civil kompetens bland de anställda, men en hel del av de civila har en officersbakgrund. Det pågår också ett arbete för att utöka antalet YAM-rader inom verksamhetsområdet, ett arbete som Rebecca Ihrfors har varit drivande i. – Vi har i dag tre YAM inom ledningssystemmateriel, men vi vill utöka till sex officerare. Vi har tre chefer och skulle vilja få in tre systemingenjörer som också kan jobba i projekten. Anledningen till varför det är viktigt, och att jag har drivit frågan, är att det som YAM gör är att de både tar in kunskap till oss om Försvarsmakten och tar tillbaka kunskap till Försvarsmakten om FMV. Det är viktigt att snurran fungerar. Hon förklarar att FMV för dialog med Försvarsmakten om att få låna systemingenjörer, men att ingenting är dock klart ännu. Redan i dag finns svårigheter för FMV att få de yrkesofficerare som de skulle vilja ha. Det finns ett totalt behov av cirka 150 militära befattningar på FMV. Ett 100-tal befattningar är i dag tillsatta, vilket innebär att det finns ett 50-tal vakanser. FMV:s bemanningsplanering och Försvarsmaktens personalförsörjningsplan är grunden för tillsättning av militär personal inom myndigheten. – Vi vill ha fler officerare än vad vi får, men vi förstår varför vi inte får dem. Försvarsmakten kan inte låna ut så många som vi skulle vilja ha, de behövs för annan verksamhet, som i värnpliktsutbildningen. Rebecca Ihrfors betonar vikten av att förstå vilka olika roller som myndigheterna har. Att FMV ska beställa och omhänderta materiel samt vara gränssnittet mellan industrin och Försvarsmakten. – Försvarsmakten ska utbilda förbanden och försvara Sverige. Och materielleveranserna är avgörande för att göra det. Tillsammans blir vi en bra helhet. Försvarsmakten behöver förstå vilken komplexitet vi sitter med härborta, hur fungerar det i industrin, vad händer i omvärlden. YAM är ett mycket bra sätt att bidra med kunskapsspridningen mellan myndigheterna. Samtidigt behövs det givetvis också förståelse från FMV:s sida, fortsätter hon. Det krävs kunskap om hur produkterna och materielen fungerar och används i verksamheten och i det operativa genomförandet. – Vi chefer tenderar att prata mest med Högkvarteret. Men med YAM får vi andra perspektiv ute från förbanden, och andra ställen i organisationen. Det behöver vi, för det är där vår materiel finns och används. Hur fungerar det rent praktiskt i stridsvagnen? Det behöver vi förstå, säger Rebecca Ihrfors.

Bland stora pågående it-projekt nämner Rebecca Ihrfors digitaliseringen av armén, där de nya stridsvagnarna ska utrustas med ny mjukvara.

som ingår i andra plattformar hos områdena armé, marin, flyg och logistik på FMV, säger Rebecca Ihrfors. Bland stora pågående it-projekt nämner hon digitaliseringen av Försvarsmakten, och då särskilt digitaliseringen av armén, där verksamhetsområde ledningssystemmateriel är en viktig kugge. – Försvarsmakten vill få bättre lägesbilder vilket ger bättre operativ effekt. Vi måste se helheten hos oss, hårdvara och mjukvara i stridsvagnarna exempelvis. Det är nytt och då behöver man tänka annorlunda med flertalet saker. Hur är miljön där hårdvaran och mjukvaran ska användas? Hur uppdateras mjukvaran? Dagens hårdvara och mjukvara har inte lika lång livslängd som ett stridsfordon, hur ska underhållet fungera? REBECCA IHRFORS HAR arbetat på FMV sedan 2016, först som CIO och sedan början av 2021 som chef för verksamhetsområde ledningssystem. Innan dess kom hon närmast från För-

FAKTA

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk, FMV, utgör en myndighet under Försvarsdepartementet. FMV har regeringens uppgift att upphandla och leverera materiel till Försvarsmakten. FMV ska bidra till att försvara Sverige genom att i samarbete med Försvarsmakten utforma, upphandla och tillhandahålla materiel som möter Försvarsmaktens operativa behov. Källa: FMV 26 Officerstidningen nr.8, 2021


VI KOMMER ALDRIG ATT LEVERERA NÅGOT SOM BLIR EN FÖRVÅNING PÅ TOPPNIVÅN. MEN ATT KUNSKAPEN NÅR NER TILL ANVÄNDAREN, DET ÄR INTE ALLTID SOM DET BLIR SÅ. Anders Borglund, produktionsföreträdare EN SOM MÖJLIGEN inte vet hur det fungerar i stridsvagnen, men däremot

hur arbetet ombord på marinens korvetter går till är kommendörkapten Anders Borglund. Han är YAM på FMV sedan förra sommaren och arbetar som produktionsföreträdare för marinen vid Ledningsstabens produktionsledning. Anders Borglund tillhörde 41:a korvettdivisionen på 4:e sjöstridsflottiljen fram till 2016 då han började arbeta på dåvarande Prod Marin. – Jag var materielområdesansvarig där och hade försvarsmaktsperspektivet gentemot FMV. Efter att ha gått Högre officersprogrammet blev jag placerad som YAM här. Om Försvarsmakten vill att jag ska vara kvar i materielprocessen så vill jag gärna se FMV-sidan av det också. Jag är hittills jättenöjd, det har varit väldigt lärorikt, säger Anders Borglund och tillägger: – Jag har ju också kunskap om materielen och kan bidra med kunskap som användare. Det underlättar att förstå och översätta vissa krav i beställningarna. Som produktionsföreträdare för marinen arbetar han med att produktionsplanera, följa upp och vara stödjande, inom hela den marina produktionen på FMV. Det innebär att han tar emot de offertförfrågningar som kommer från Försvarsmakten, bereder dem så att produktionsbeslut kan fattas, varpå han, tillsammans med FMV:s verksamhetsområde marin, gör en slutberedning som slutar i en offert till Försvarsmakten. – Sedan verkställs det med en beställning från Försvarsmakten. Inom detta arbete är det ett nära samarbete med verksamhetsområde marin och deras produktionssamordnare, som till skillnad från mig har detaljkunskap om själva produktionen, säger han. Hur upplever du att kunskapen internt i Försvarsmakten är kring hur materielprocessen går till? – Den är jättelåg skulle jag säga. Jag hade inte koll på den förrän jag började jobba i den 2016. Jag visste att det fanns någon slags materielsektion på marinstaben, men hur relationen och beställningen gick till hade jag inte koll på. Man tyckte mest att vi aldrig fick saker, man trodde det var för mycket pengar där och för lite där, man hade ingen direkt insyn. Det är ganska stor okunskap generellt i Försvarsmakten kring materielförsörjning är min bild, säger Anders Borglund. Han tror att det är viktigt information om materielanskaffning sprids hela vägen ut i organisationen. – Försvarsmakten måste hjälpa till att sprida informationen. Vi kan vara jätteöverens med Prod eller marinstaben, men ute i organisationen behöver man veta vilka avsteg man gjort inom olika materielprojekt. Vi kommer aldrig att leverera något som blir en förvåning på toppnivån. Men att kunskapen når ner till användaren, det är inte alltid som det blir så. Kommunikation är nyckeln. FMV gör allt för att det ska bli så bra som möjligt. Det finns en stolthet i att försöka leverera det bästa som finns, till den pengen som man har.

I rollen som produktionsföreträdare ingår också att delta i beredningen inom FMV:s stöd till försvarsmaktsplaneringen, där den största uppgiften är arbete inom Försvarsmaktens budgetunderlag med dess investeringsplan och fördelning mot uppdrag inom de olika anslagsposterna. – Vi stödjer Försvarsmakten med att ta fram hur investeringsplanen bör se ut för att passa pågående och planerad produktion, säger Anders Borglund. Han förklarar att han som produktionsföreträdare också kan stötta i samarbetet mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Ett sådant exempel är inom ubåtsprojektet A26, och den omförhandling av kontraktet som genomfördes tidigare i år. En förhandling som innebar förändringar i kostnadsbild och leveranstider. – Vi satte upp en egen grupp med handläggare från Ledningsstaben på Högkvarteret, marinstaben, Produktionsstabens resursproduktionsenhet och FMV:s verksamhetsområde marin, marknad och inköp samt FMV:s led-

Kommendörkapten Anders Borglund har tjänstgjort på FMV sedan förra sommaren.

Officerstidningen nr.8, 2021 27


Besök: Försvarets materielverk

ningsstab i form av mig. Genom denna grupp kunde vi alla orientera våra chefer på olika placeringar så att när väl besluten skulle fattas hade alla samma bild och själva slutförandet av omförhandlingen av kontraktet gick snabbt och smidigt, säger Anders Borglund. STYRNINGEN OCH UPPFÖLJNINGEN vad gäller

materielförsörjningen i det militära försvaret har varit föremål för flera utredningar och rapporter de senaste åren. Flera av de förslag som lämnades i betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) har genomförts sedan 2019, bland annat att Försvarsmakten har ansvaret för den materiel som används av myndigheten samtidigt som Försvarets materielverks ansvar för genomförandet av beslutade materielanskaffningar har förtydligats. En ny finansieringsmodell har också införts som innebär att ansvar för verksamhet stämmer överens med ansvar för ekonomi och anslag. – Vi har hittat bättre former för samarbete mellan myndigheterna i dag. När hela materiel- och logistikutredning kom fick vi nya styrningar och ansvar. Vår generaldirektör valde i vår omorganisation att spegla Försvarsmakten och upplägget med försvarsgrenschefer och stridskraftschefer så mycket det bara gick. Det innebär att vi i dag har verksamhetsområden som heter armé, marin, flyg, logistik och ledningssystem, säger Rebecca Ihrfors. För att kunna göra verklighet av den planerade tillväxten i Försvarsmakten kommer det att krävas ett högt tempo i materielanskaffningen. Anders Borglund berättar att de är mitt uppe i ett arbete där FMV, tillsammans med Försvarsmakten, tittar över hela materielprocessen för att se om det går att effektivisera arbetet. – Grunden till materielprocessen är treårig, där utgångspunkten är krigsförbandens

FAKTA

FMV:s största materielprojekt:

• Anskaffning och utveckling Jas 39 Gripen E • Anskaffning medelräckviddigt luftvärn • Anskaffning nytt lätt torpedsystem • Anskaffning ubåt A-26 • Anskaffning helikopter 14 • Anskaffning sjömålsrobot • Renovering stridsfordon 90 • Renovering stridsvagn 122 • Statushöjning granatgevär 19-25 • Ledningssystem, mobila ledningsplatser Källa: FMV 28 Officerstidningen nr.8, 2021

Både Anders Borglund och Camilla Ventura arbetar för att hitta områden där det går att effektivisera materielprocessen.

behov. Där försöker vi nu kapa tid och ser om det går att komma ner i en tvåårig process. Framför allt är det mandat- och beställningsmönstret som behöver ses över. Vissa delar behöver decentraliseras för att vinna tid och tempo i processen, då mycket kan lösas direkt från försvarsgrensstaberna, säger han. I arbetet som nu pågår ingår att se över nuvarande rutiner för produktionsstyrning och planering mellan myndigheterna vad gäller exempelvis tidsförhållanden för underlagsframtagning och beslut. Anders Borglund fortsätter: – Det är före beställning som man kan vinna tid och göra det smidigare. Själva produktionen är svår att skynda på. Det finns de tillverkare och varvsresurser som finns. Men processen att komma till att man väl börjar bygga, det är där kan man vinna tid, säger han. Officerstidningen träffar honom tillsammans med Camilla Ventura, avdelningschef för marinsystem på marknad och inköp. Området är ett av de sju verksamhetsområden som FMV är indelat i. De andra är armémateriel, marinmateriel, flygmateriel, ledningsystemateriel, logistik och test och evaluering. – Vi stödjer verksamhetsområde marin med kommersiell kompetens inom upphandling och inköp. Vi jobbar hela tiden med att försöka hitta effektiva sätt för att komma framåt snabbare i alla spår. Verksamheten är komplex, men vi försöker hitta sätt att jobba smartare, säger hon.


LEVERANSFÖRMÅGAN HAR ATT GÖRA MED KAPACITETEN PÅ MARKNADEN OCH DÄR ÄR VI INTE ENSAMMA ATT HA SAMMA BEHOV. Camilla Ventura, avdelningschef för marinsystem på marknad och inköp

aning nu, berättar Camilla Ventura. – På min avdelning arbetar i huvudsak jurister, civilingenjörer och civilekonomer. Vi ska ha marknadsfokus och kommersiell kompetens. Vi ska också vara experter på offentlig upphandling och förstå kontexten i försvarsanskaffning och de speciella förutsättningar som finns där, med undantag från offentlig upphandling ibland och med särskild relation till stora leverantörer. CAMILLA VENTURA HAR arbetat på FMV i 20 år

Vad kan det handla om rent konkret? – Från mitt perspektiv så jobbar vi med att ha mycket dialog med industrin och att försöka vara före i tänket för att inte behöva fastna i onödiga och långdragna kommersiella förhandlingar. Genom att hitta principerna tidigt kan vi vara överens om dessa i en tidig fas. Vi kan inte alltid göra det, på grund av upphandlingslagstiftningen, men i vissa projekt har vi möjlighet att veta vilken industri som vi ska vända oss till och då kan vi jobba tätare där. På hennes avdelning, som består av 22 personer, har fler än hälften anställts de senaste två åren. Under pandemin märktes en ökning av sökande från andra branscher, men den effekten har mattats av en

och har jobbat operativt med inköp för både armén, flygvapnet och marinen. Vad är det som tar mest tid i materielprocessen? – Underlag och beslut skulle jag säga. Vi har också en marknad och industri som ska vara redo. Jag pratade med några inom industrin igår som inte har samma resursökning som vi har, men som kanske motsvarande borde öka med resurser för att kunna möta Försvarsmaktens behov. De är inte där riktigt, och då får vi Officerstidningen nr.8, 2021 29


Besök: Försvarets materielverk

Det pågår en översyn för att se vilka befattningar på FMV som alltid måste vara bemannade av YAM, yrkesofficerare vid annan myndighet, berättar Rebecca Ihrfors.

makten. Varje år avslutas runt 100 uppdrag, samtidigt startas ungefär lika många nya upp. Målet är att ”få så mycket försvarsförmåga som möjligt för tillgängliga medel”. Regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition föreslår en ökning av det militära försvarsanslaget, från 66 miljarder 2021 till 89 miljarder kronor 2025. Nära 27 procent av försvarsbudgeten planeras att gå till materielanskaffning i år och andelen förväntas växa till 36 procent år 2025. Därutöver går ungefär 15 procent till vidmakthållande av materiel under inriktningsperioden. Verksamheten vid FMV förra året har, trots de anpassningar som gjorts med anledning av covid-19-pandemin, kännetecknats av en ökande produktion inom materielanskaffningen i jämförelse med 2019, enligt myndighetens årsredovisning för 2020. Leveranser har skett inom samtliga verksamhetsområden och FMV:s leveransförmåga för 2020 är oförändrad jämfört mot 2019 och uppgick till 82 procent. Det är lägre än det interna målet på 85 procent.

VI FRÅN FMV:S SIDA SKULLE SÄGA ATT DET UTBILDAS FÖR FÅ FÖRSVARSMAKTSINGENJÖRER. Rebecca Ihrfors, chef för verksamhetsområde ledningssystemmateriel ju inte ut grejerna fast vi lägger beställningar, säger Camilla Ventura. Vad gäller just leveransförmåga – kommer det finnas möjligheter till leverans av allt som behövs? – Det återstår att se. Vi borde vara ute med fler offertförfrågningar än vad vi hittills har lyckats med för att kunna svara på det. Leveransförmågan har att göra med kapaciteten på marknaden och där är vi inte ensamma att ha samma behov. Saab, som vi har ständig dialog med, tror att de kan möta Försvarsmaktens behov. Men de säger också att vi behöver komma ut med våra behov tidigt för att de ska kunna bibehålla den kompetens som de har i dag, säger Camilla Ventura. Anders Borglund nickar instämmande. – Om vi köper en ubåt var trettionde år, vem sitter på kunskapen att designa ubåtar i 30 år? Ingen. Då blir det en ny sak varje gång vi kommer med beställningen, vilket är problematiskt för oss, beställaren och för industrin, säger han. Förseningar kan uppstå i upphandlingsprocessen, där till exempel leverantörer inte lämnar giltiga anbud eller att det har förekommit tidskrävande överprövningar. Ett exempel på en upphandling som avbröts är den för Försvarsmaktens nya skolflygplan tidigare i år, eftersom inget av anbuden uppfyllde samtliga krav. FMV driver just nu ungefär 600 materielprojekt, i första hand på uppdrag av Försvars30 Officerstidningen nr.8, 2021

I BEGÄRAN SOM FMV lämnar in till Försvarsmakten om YAM-kvot anges vilka typer av nivåer, kompetenser och bakgrunder som är önskvärt. Men även där pågår ett arbete för att se över huruvida begäran är rätt ställd, berättar Rebecca Ihrfors. Bland annat har FMV haft möten med chefs- och personalutvecklingssektionen och den som är ansvarig för ingenjörer i Försvarsmakten. – Vi har ofta varit dåliga på spridning i nivåer och ofta begärt OF 4:or (överstelöjtnanter och kommendörkaptener, reds.amm). Vi har haft flera sittningar och diskuterat den här frågan. Vi försöker bli bättre på att begära fler specialistofficerare. Är du ingenjör, tekniker och specialistofficer – då borde det vara en stor tillgång att ha tjänstgjort på FMV där tekniken, som man senare ska utveckla på förbanden och inom försvarsgrenen, kommer ifrån. Teknisk kompetens är redan i dag en brist ute på förbanden, vilket försvårar FMV:s möjligheter att få bemanning av exempelvis armé-, flyg- och mariningenjörer. Just den tekniska utvecklingen inom materielprojekten och behovet av tekniskt kunnande är något som Rebecca Ihrfors funderar en hel del på. – Vi från FMV:s sida skulle säga att det utbildas för få försvarsmaktsingenjörer. Tekniken har utvecklats och att allt blir mer och mer tekniskt. Det kryper ut på de olika rollerna när allt blir mer digitalt tekniktungt. Då tror jag att man har behov av fler ingenjörer. Tekniklyft och digitalisering kräver annan ingenjörskompetens ute på förbanden. Är det svårt för FMV att få rätt militär kompetens? – Vi har diskussioner med Försvarsmakten kring detta och vi vet att de prioriterar så gott de kan. Men vi får inte så många som vi önskar. Ett arbete som pågår nu är en översyn för att se vilka befattningar hos oss som alltid måste vara bemannade av YAM. Är det rätt kompetens som vi har begärt, eller behöver vi uppdatera vår kravprofil? Vi vill inte begära för många officerare heller. När Anders Borglund började på FMV var det restriktioner på grund av pandemin, däribland en uppmaning för myndighetens anställda att jobba på distans. Det tog ett år innan han hade träffat alla sina kollegor. – Det var ett hårt krav att vi skulle jobba hemifrån. Gentemot Försvarsmakten, där många jobbade på precis som vanligt, så var det en intressant skillnad. Att jobba på distans gick förvånansvärt bra, framför allt att vi med vårt it-system kan jobba med väldigt mycket hemifrån. Hur trivs du hittills med att vara YAM? – Jag känner att jag gör nytta, på alla nivåer. Även en skicklig användare behöver komma till FMV, det finns plats för alla, både som skicklig operatör och som stabsofficer på högre nivå. Man kan bidra på alla nivåer. Att få vara på en annan myndighet ger också perspektiv på hur Försvarsmakten kan förändras, säger han.


Materielprocessen FM

FMV

Investeringsplan ÖB avvägningsbeslut och FM:s budgetunderlag

Beställning

Avslut

Initiering

Materielplan

FMV verifierar och validerar de produkter som lämnas till Försvarsmakten för att se att de uppfyller kraven. Det görs på särskilda provplatser runt om i Sverige.

Offert Offertberedning • Upphandlingsplan • Industriofferter

ƀ Utveckling av materiel och teknik styrs av de beslut kring Försvarsmaktens förmåga som fattas av riksdag och regering. Utifrån dessa formar Försvarsmakten dels en långsiktig utvecklingsplan, dels en mer konkret materielplan. FMV lämnar samråd gällande genomförbarheten av Försvarsmaktens förslag till investeringsplan. Försvarsmakten och FMV enas om

Foto: Antonia Sehlstedt/ Försvarsmakten

Just nu pågår utvecklingen av JAS 39 E Gripen. på FMV. En vidareutvecklad Gripen med bättre beväpning, skydd och räckvidd. Samtidigt pågår vidmakthållande och införandet av beställda uppgraderingar av den nuvarande JAS 39 C/D Gripen.

materielens egenskaper och om ekonomi. Därefter får FMV i uppgift att anskaffa och leverera materielen. Materielprocessen startar med en beställning från Försvarsmakten. Därefter tar ett arbete vid på FMV för att formulera de krav som ställs på materielen, det vill säga vad utrustningen ska kunna prestera och klara av. Efter att detta arbete är gjort går FMV vidare med

Visbykorvetterna fortsätter att utvecklas. FMV har tecknat kontrakt med Saab för modifiering av de fem korvetterna. FMV har också påbörjat arbetet med att anskaffa Visby Generation 2, som är en utveckling av korvetterna i Visbyklass version 5.

Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Leverans

Genomförande

en upphandling. Upphandlingen avslutas med utvärdering av anbuden och avtal med en eller flera leverantörer. I den sista fasen ska projektet se till att materielen levereras i tid och enligt de krav som FMV har ställt. Detta arbete görs ofta tillsammans med kunder och leverantörer i integrerade projektteam. Källa: FMV och FM.

Foto: SAAB

Ubåt A26 är nästa generation ubåt och FMV har avtal om att leverera två stycken till marinen. FMV har tecknat ett kontrakt med Saab Kockums AB för att färdigutveckla, producera och leverera ubåtarna samt utbilda de första besättningarna. Officerstidningen nr.8, 2021 31


Analys: Jämställdhet i Försvarsmakten

Formellt tillträde ingen garanti för ­jämställdhet Under 1980-talet blev officer det sista manliga yrkesmonopolet som avskaffades i Sverige. Men andelen kvinnor i Försvarsmakten är fortsatt låg och trots riktade rekryteringsinsatser är det svårt att få in fler kvinnor i organisationen. För att få kvinnor att stanna i Försvarsmakten spelar ledarskapet en betydande roll. En enskild chef kan förstärka - men också i det närmaste omintetgöra - högsta ledningens intentioner om inkludering.

I

år är det fyra decennier sedan riksdagen beslutade att ”rekrytering till befälsyrket inom samtliga försvarsgrenar får ske oberoende av kön”. Formuleringen förpliktigade inte, men de formella och praktiska implikationerna var stora. Innan 1980-talet nått sitt slut hade samtliga militära yrkesbanor öppnats för kvinnor och ett hundratal kvinnor fått anställning som officerare. Därmed hade Sveriges sista manliga yrkesmonopol brutits. Internationellt sett var Sverige tidigt ute med att öppna samtliga militära befattningar och verksamhetsområden för kvinnor. I åtskilliga länder har skarpa gränsdragningar gjorts mellan stridande och icke-stridande uppgifter varvid kvinnor länge enbart getts tillträde till de senare. Enstaka yrkesområden, vanligen stridsflyg och ubåtstjänst, har dessutom länge förblivit stängda för kvinnor också i länder som relativt tidigt öppnade övriga militära befattningar. Till exempel var det först i fjol som kvinnor tilläts tjänstgöra i nederländska ubåtsflottiljer. Argumenten mot kvinnor inom vissa militära befattningar har skilt sig åt mellan länder 32 Officerstidningen nr.8, 2021

gruppen samtidigt som kvinnornas utanförskap minskar. Ett för forskarna överraskande resultat från studier i norska Försvarsmakten var dessutom att betydelsen av kön avtog och förekomsten av sexuella trakasserier minskade när könsblandade logementen infördes. MEN FORMELLT TILLTRÄDE är

inte på något sätt en garanti för jämställda villkor. Under åren har åtskilliga individer inom Försvarsmakten samt bland andra Officersförbundet, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Värnpliktsrådet (idag Pliktrådet), uppmärksammat en rad problem och missförhållanden och över tid men här finns också påfallande som får konsekvenser för jämställdheten och likheter. Ekonomiska skäl har inte sällan intakvinnors möjligheter att utföra sina uppdrag. git en framträdande roll, såväl i Sverige som i Det har till exempel handlat om materiella andra länder. Det har bland annat ansetts för förutsättningar som frånvaro av skyddsutkostsamt att anpassa tester och utrustning rustning, uniformer, skor och underkläder efter mer än ett kön, samt funnits farhågor anpassade för kvinnors kroppar, men också att dyra specialutbildningar inte ger lika god om misogyna attityder, könsfördomar och avkastning om kvinnor sexistisk jargong bland kollegor utbildas eftersom de antas »  DET HAR BLAND ANNAT och överordnande. Trots åtskilha högre frånvaro än män policydokument, stora satsANSETTS FÖR KOSTSAMT liga kopplat till föräldraledigningar på utbildning i jämställdATT ANPASSA TESTER het och vård av sjukt barn. hetsfrågor, och diverse andra OCH UTRUSTNING EFTER åtgärder, visar bland annat medEtt upplevt behov av att MER ÄN ETT KÖN « fysiskt separera kvinnor arbetarundersökningarna att och män i olika sovsalar har många problem kvarstår. Under därtill framhållits som en besvärande omstänmetoo-hösten 2017 uppmärksammades därdighet av både ekonomisk och praktisk art. till problemen med sexuella kränkningar Utomlands har just detta rumsliga argument inom organisationen när 1 768 anställda och anförts som huvudskäl till varför kvinnor före detta anställda inom Försvarsmakten inte kunnat komma ifråga för till exempel undertecknade uppropet #givaktochbitihop. ubåtsbefattningar – såsom i det nederländska Exakt hur omfattande problemen av dessa fallet. Under senare år har dock studier pekat slag är, eller om de insatser som gjorts haft mot att så kallade könsblandade logementen, önskad effekt, är mycket svårt att mäta. Rapvilket har varit vanligt i det svenska försvaporteringsfrekvensen vad gäller exempelvis ret sedan 1990-talet, har positiv inverkan på diskriminering påverkas inte bara av faktiska jämställdheten. När kvinnor och män inte fall utan också till exempel av ökad kunskap längre skiljs åt ökar sammanhållningen inom och medvetenhet om vad som betraktas som


1980. Marktjänst i flygvapnet öppnas för kvinnor. De första kvinnorna antagningsprövas och rycker in.

1983. Den stora merparten av Försvarsmaktens militära yrken öppnas formellt för kvinnor.

1981. Riksdagen fattar principbeslut om att göra rekrytering till befälsutbildning och anställningar oberoende av kön.

1994. Riksdagen avskaffar kravet på att kvinnor som antas till värnpliktsutbildningen ska vidareutbildas till officerare.

1989. Taktisk flygtjänst och ubåtstjänst öppnas för kvinnor.

diskriminering i lagens mening. Anmälningsbenägenheten kan också öka om de anställda upplever att problemen tas på allvar och hanteras på ett professionellt sätt. Till synes stora ökningar av upplevd diskriminering och sexuella trakasserier i medarbetarundersökningar eller anmälningsstatistik kan därmed spegla faktiska ökade fall, men också framgångsrika insatser inom Försvarsmakten för att komma till rätta problem av dessa slag. Desto lättare att tyda är den könsuppdelade statistiken över Försvarsmaktens personal. Denna visar tydligt att den kvantitativa jämställdheten alltjämt haltar. Enligt Försvarsmaktens senaste årsredovisning består officerskåren till över 90 procent av män. Denna låga andel kvinnor inom officerskåren, liksom inom Försvarsmakten som helhet, förklaras inte sällan med att organisationen och dess huvuduppgifter är starkt förknippade med män och maskulinitet – ett förhållande som förstärks när kvinnor väljer bort Försvarsmakten som arbetsgivare. Det bör dock också påminnas om att rekryteringen till militär grundutbildning var könsskild fram till 2011 och att den frivilligbaserade rekryteringsvägen för kvinnor vid sidan av den manliga värnplikten medförde ett betydligt större inflöde av män. Sedan värnplikten blev könsneutral och återaktiverades har

2010. Riksdagen beslutar att ersätta den allmänna manliga värnplikten med könsneutral värnplikt samt att avaktivera ­värnplikten.

2003. Försvarsmaktens första försvarsgrensgemensamma jämställdhetsplan träder i kraft.

andelen kvinnor i grundutbildningen stadigt ökat, men ligger fortfarande under 20 procent. Kravprofilernas utformning har anförts som en förklaring, men också att män i högre utsträckning än kvinnor anger intresse för värnpliktsutbildningen i mönstringsunderlaget. Det föreligger även skillnader mellan de olika försvarsgrenarna, med en lägre andel kvinnor i armén än i marinen och flygvapnet. Samtidigt finns det enskilda förband där kvinnor är kraftigt överrepresenterade, såsom Skaraborgs flygflottilj där kvinnor utgjorde nästan 40 procent av dem som ryckte in hösten 2021. ATT ATTRAHERA KVINNOR är inte Försvarsmak-

tens enda utmaning för att uppnå den kvantitativa jämställdhet som varit ett officiellt mål för samtliga statliga myndigheter sedan 1970-talet. Det behövs också fortsatta insatser för att behålla de kvinnor som redan finns i organisationen. Här spelar flera av de nämnda kvalitativa faktorerna in, såsom bemötande och tillgång på passande utrustning, men också till exempel kunskap om karriärmöjligheter. En av de aspekter som kvinnor ofta lyft fram som betydelsefull för beslutet att antingen stanna i eller lämna Försvarsmakten är ledarskapet. I en ordergivande organisation som Försvarsmakten är det chefer som utgör kanalen för de

2017. Regeringen återaktiverar värnplikten som nu är könsneutral i sin formella omfattning.

riktlinjer och åtgärder som kommer till för att skapa mer jämställda förutsättningar i organisationen. En chef kan förstärka, eller i det närmaste omintetgöra, den högsta ledningens intentioner att skapa inkluderande arbetsplatser där kvinnor, och också andra som inte med självklarhet känner sig som en medlem i det militära brödraskapet. Just ledarskapet har också stått i centrum för många av Försvarsmaktens interna jämställdhetsinsatser under dessa fyra decennier. Dessa har bland annat inkluderat utbildningar, mentorsprogram och utredningsstöd. Alltför ofta har dock jämställdhetsambitionerna stannat i de övre delarna av organisationshierarkin. Att omvandla dokumenten och idéerna till fungerande praktik ute på förbanden utgör fortsatt en av Försvarsmaktens största utmaningar. Här finns inga enkla lösningar och det är en svårighet Försvarsmakten delar med många andra arbetsorganisationer.

FIA SUNDEVALL

Docent i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. Redaktör: Linda Sundgren Officerstidningen nr.8, 2021 33

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

NÅGRA CENTRALA ÅRTAL I FÖRSVARSMAKTENS FORMELLA JÄMSTÄLLDHETSUTVECKLING


SECTRA VPN LÅTER DEN RÄTTE KOMMA IN

Sectra Mobile VPN - för alla ledande plattformar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära – oavsett operativsystem. Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Sectra Communications AB • communications@sectra.com • communications.sectra.com All trademarks are property of their respective owners.


Slutstycket

Ur Krigsarkivet, Insänt & debatt, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Spanande lottor Någonstans i Sverige

Beredskapslottor i färg Även om det första praktiska genombrottet för färgfotografin skedde redan 1891 skulle det dröja in på 1900-talet innan verkligt användbara färgmetoder för fotografering introducerades. Länge kom det svart-vita fotografiet därför att dominera, vilket tydligt avspeglas i Krigsarkivets samlingar av fotografier. Men det finns faktiskt också äldre färgfotografier – ofta som diabilder – och flertalet av dem är från beredskapsåren 1939–45. Ett exempel ser vi här. Fotografen har förmått åtta lottor att ställa sig bredvid och efter varandra på en brant stege, som sannolikt leder upp till ett av de många luftbevakningstorn som fanns runt om i Sverige. Lottorna liksom fotografen är inte kända till namn, men fotografen har sannolikt tillhört Armé,- Marin- och Flygfilm, en förening som hade till uppgift att i film dokumentera försvarets verksamhet, vilket inte minst var viktigt under beredskapsåren. Föreningen, som ännu finns kvar som en stiftelse, förvaltar i dag filmerna, men många av de stillbilder som också togs återfinns som en särskild samling i Krigsarkivet. Krigsarkivet, AMF, II c: 4 nr 28. Fotograf okänd

Officerstidningen nr.8, 2021 35


Insänt & debatt inte längre väger upp för de uppoffringar som man gör. Och med total lön menar jag inte bara rent ekonomiskt i form av de pengar som kommer in på kontot den 25:e varje månad. Jag anser att lön, utöver att vara en ersättning för det arbete som arbetstagaren utför, också är ett medel för arbetsgivaren att visa och ge sina arbetare uppskattning. Denna uppskattning kan arbetsgivaren antingen ge i form av en ekonomisk ersättning (I-lön) eller i en annan form (löneförmån).

Året då frallfikan och personalen försvann ”Är borttagandet av den omtalade frallfikan vid 3:e sjöstridsflottiljen i Karlskrona orsaken till dagens personalbrist? Eller ligger det något mer bakom detta?”. Det frågar sig insändarskribenten Peter Hjerpe.

JAG TOG EXAMEN i december 2011 som

q OR-6 och har sedan dess tjänstgjort i

olika befattningar i flottan. Jag har de senaste åren sett oroväckande tendenser vad gäller personalläget. Med hänsyn till inflödet av nyanställda som vi har, och de personalbrister som redan finns, väljer bevisligen ett allt för stort antal medarbetare att söka sig utanför marinen och Försvarsmakten. Jag har funderat länge på vad orsaken till detta är och vad lösningen skulle kunna vara. Hur ska vi behålla personal? Min uppfattning är att många som väljer att lämna Försvarsmakten gör det för att den totala lönen inte längre anses tillräckligt bra och

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

36 Officerstidningen nr.8, 2021

MEN VAD BESTÅR den totala lönen av i Försvarsmakten? Detta varierar givetvis beroende på befattning och individ, och förändras också efterhand tjänsten och individen i fråga utvecklas. 2011, när jag började min tjänstgöring ombord på ett av flottans fartyg så var min totala lön följande: I-lön, til�lägg, tjänstepension, frallfika, lunch, mässpeng (friskvårdsbidrag), personlig utveckling och upplevelser (i form av internationella övningar och hamnbesök). Därutöver upplevde jag trivsel på jobbet och fick möjlighet att arbeta i en sammansvetsad grupp. Jag var 21 år, nyexaminerad OR-6, bodde ensam i en liten lägenhet i Karlskrona och körde en Opel Astra från -94. Min totala lön var tillräckligt hög för att jag skulle fortsätta arbeta kvar i flottan, med allt vad det innebar: att vara iväg flera veckor på övningar, gå vakt på helger och högtider, vara sjösjuk och att inte kunna planera mer än några veckor framåt på grund av planerad verksamhet till sjöss. Tillvaron ombord innebar dock mycket ledighet på grund av inarbetad arbetstid. När jag ett par år senare, 2017, mönstrade på ett nytt fartyg så var min totala lön annorlunda: I-lön (högre än vid 2011), tillägg, tjänstepension, lunch, viss personlig utveckling. Jag upplevde fortfarande trivsel på jobbet, men inte alls som när jag började 2011. Mina personliga behov utanför jobbet hade också förändrats. Jag var 27 år, hade två barn på halvtid och hus med huslån och ytterligare andra större utgifter. Vad innebar tjänsten för mig vid detta tillfälle? Jo, att vara iväg flera veckor på övningar, inte träffa barnen och inte kunna sköta hushållssysslor, gå vakt på helger och högtider och missa tid med familjen, vara sjösjuk och endast kunna planera några veckor framåt. VISSA AV SKILLNADERNA 2011 och 2017 är lätta att ta på och definiera. Ett lite kontroversiellt exempel är den beryktade ”frallfikan” som vi hade på flottiljen. Vi fick äta frukost tillsammans på jobbet som en löneförmån. Vad innebar det för den totala lönen att den förmånen togs bort? Det påverkade i allra högsta grad trivseln på jobbet vågar jag påstå. De åren då jag fick förmånen att ta del av frallfikan innebar det att hela besättningen samlades och umgicks i 30 minuter över en fralla och en kopp kaffe innan arbetsdagen fortsatte. Frallan bidrog till


» Det är inte arbetsgivarens skyldighet att ge förutsättningar för att den anställdes privatliv ska gå ihop. Men det är trots allt sådana faktorer som värderas in i den totala lönen och om tjänsten i slutändan är värd det «

På Officerstidningen.se/debatt kan du läsa fler insändare och debattartiklar.

ökad trivsel och en mer sammansvetsad besättning. Det är ingen rättighet att vi ska få frukost på jobbet eller att vi ska få mässpeng. Det är inte heller arbetsgivarens skyldighet att ge förutsättningar för att den anställdes privatliv ska gå ihop. Men det är trots allt sådana faktorer som värderas in i den totala lönen och om tjänsten i slutändan är värd det. VAR GÅR GRÄNSEN när den totala lönen blir för låg och hur höjer vi den

till en nivå som gör att fler medarbetare fortsätter att vara medarbetare? 2020 blev den totala lönen för den tjänst jag hade ombord för låg. Den största bidragande faktorn till detta var att mina barn skulle börja i skolan och jag kände att jag behövde ha möjligheter att kunna strukturera upp mitt privatliv på ett bättre sätt. En annan faktor var även att jag upplevde att flera andra delar av den totala lönen hade sänkts utan att den ekonomiska lönen hade stigit till den grad som jag hade tyckt var värt för att fortsätta tjänsten. Lägg därtill till en situation med stor personalrotation ombord, vilket ledde till svårigheter att bygga en sammansvetsad besättning. Tomma rader gjorde också att arbetsbelastningen ökar för de som är kvar. Möjligheterna till den egna personliga utvecklingen minskade också när vi hade svårt att höja nivån på övningar på grund av personalbrist. Allt sammantaget ledde till att jag i år bytte tjänst till en landbaserad tjänst på ett systerförband. Den nya tjänsten innebär att min totala lön ser helt annorlunda ut nu: I-lön, tjänstepension, mindre ledighet, ingen lunch och inga tillägg. Den nya tjänsten innebär dock att jag jobbar kontorstider måndag till fredag och har en mycket större möjlighet att vara en del av mina barns liv. Tjänsten innebär även en ny möjlighet för ökad personlig utveckling. Min ekonomiska lön har totalt sänkts med hänsyn till att tilläggen utgjorde en stor del av detta tidigare, men trots detta är min totala lön på den nya tjänsten tillräckligt hög för att jag ska fortsätta tjänstgöra i Försvarsmakten. Hade jag inte haft tur att denna eller liknande tjänst med liknande förutsättningar hade funnits tillgänglig vid detta tillfälle, och ett civilt företag hade erbjudit mig en tjänst med tillräcklig total lön, hade jag troligen inte fortsatt min karriär i Försvarsmakten.

NÄR LÖNEFRÅGAN DISKUTERAS pratas det bara om lön i pengar, och det

är givetvis viktigt att den ekonomiska ersättningen är rimlig. Men min personliga uppfattning är att det bör fokuseras mer på den totala lönen för att göra marinen och Försvarsmakten till en mer attraktiv arbetsgivare och för att anställda ska fortsätta sin anställning. Antingen genom att höja I-lönen för att täcka upp bristerna i den totala lönen eller se till att den totala lönen är hög på grund av andra faktorer, som exempelvis att medarbetare har möjlighet till bättre planeringsbas, ökad trivsel på arbetsplatsen, stabilare arbetssituation och givetvis frallfika klockan Peter Hjerpe 09:30 för alla. ● Sjöstridsskolan

Udda!

Eller unik... Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan. Vi har plats för fler unika kollegor! "beroende på förmåga, ambition och behov." Är du en av dem? Märkligt att det då inte har gjorts någon – Hör av dig!

bedömning varken av befattningar eller individer... | www.milso.se Milso AB | Wennerbergsgatan 10, Stockholm Tomas Stålhammar, på Facebook


Krönika Christian Schmidt

F

Fler officerare behövs i försvarsdebatten LER YRKESOFFICERARE BEHÖVS i den offentliga

försvarsdebatten. Försvarsmaktens utveckling är för viktig för att helt överlåtas till utomstående eller till de som inte längre är aktiva inom myndigheten. Debatten om Försvarsmakten förs i många olika sammanhang. Försvarsbloggarna, som länge varit mest betydelsefulla, har sedan några år somnat in. Medielandskapet förändras ständigt. I dag förs alltmer av försvarsdebatten på sociala medier. Där diskuteras smått och stort. Nytt eldhandvapen, plutonchefernas ok av administration och Sveriges säkerhetspolitiska vägval, för att nämna några exempel. Debattörerna är inte bara de verksamma inom Försvarsmakten utan här deltar också delar av allmänheten och politiska beslutsfattare. Det finns tyvärr en viktig grupp som huvudsakligen lyser med sin frånvaro. Det är yrkesofficerare i de övre graderna. De få konton i sociala medier som tillhör högre yrkesofficerare är ofta passiva eller så används de för att basunera ut myndighetens budskap snarare än att debattera. Som vanligt finns alltid några goda undantag. Lite bättre närvaro är det i olika krigsvetenskapliga fora, men dessa når sällan en större publik.

Foto: Johan Lindqvist

UTVECKLINGEN AV PROFESSIONEN och Försvarsmakten kan inte bara ske inom myndigheten eller i akademiska sammanhang. Utan offentlig debatt och öppenhet mot allmänheten riskeras att förtroendet för Försvarsmakten och försvarsviljan urholkas. Problem uppmärksammas inte och beslut riskerar att byggas på bristande underlag. Ett brett deltagande av yrkesofficerare behövs också för att bemöta okunskap och desinformation.

38 Officerstidningen nr.8, 2021

Den som aktivt följt försvarsdebatten i sociala medier har omöjligen undgått att beslutet om omgalonering har brister och har skapat stort missnöje. Den uppmärksamme hade där kunnat snappa upp en hel del information som kunde ha bidragit till ett klokare och bättre avvägt beslut. Detsamma gäller många andra frågor om Försvarsmaktens utveckling. Ett av syftena med det högre officersprogrammet är att utveckla kritiska officerare. Ännu så länge syns resultatet föga i den offentliga försvarsdebatten. Förhoppningsvis slår en förändring igenom framöver förutsatt att remissen av Försvarsmaktens vägledning för sociala medier, som styvt räknat innehåller 10 procent uppmuntran och 90 procent pekpinnar, inte fastställs i sin nuvarande form. Hur kommer det sig att så få högre yrkesofficerare deltar i den offentliga debatten? Ett inte ovanligt svar är rädslan för att karriären ska hämmas. Det som en gång ventilerats offentligt kommer finnas kvar. Även om en individ ständigt utvecklas kommer tidigare utsagor att bestå och andras uppfattningar riskerar formas utifrån fragmentarisk och inaktuell information om individen. Den som är osynlig kan undgå andras kritiska granskning och därmed gynnas av att inte utsätta sig för risker. Tyvärr finns det några exempel på frispråkiga officerare som drabbats av repressalier. Jag vågar dock påstå att kritik och ifrågasättande oftare varit karriärfrämjande. Yrkesofficerare som inte törs uttrycka sina åsikter och uppfattningar torde vara av ringa värde.

» Hur kommer det sig att så få högre yrkesofficerare deltar i den offentliga debatten? Ett inte ovanligt svar är rädslan för att karriären ska hämmas.«

I EN AV de senaste reklamkampanjerna presenteras

budskapet att Försvarsmakten försvarar våra demokratiska värden, däribland yttrandefriheten. Men det räcker inte att bara säga det. Det måste också speglas i handling. Här har vi som yrkesofficerare, oavsett grad, ett särskilt ansvar att föregå med goda exempel. Delta i försvarsdebatten – för yttrandefriheten, för professionens och för Försvarsmaktens utveckling! ●

Christian Schmidt, Officer och studerande på högre officersprogrammet


H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder

M

ilitärhospitalfonden och Medaljfonden instiftades av Konung Karl XIV Johan och hade från början två olika syften. Militärhospitalfondens ändamål var att antingen instifta ett Militärhospital och/eller stödja bortgångna officerares änkor och barn. Medaljfonden hade som ändamål att ge officerare som erhållit medalj för tapperhet i krig, en årlig pension. I den mån det blev ett årligt överskott av Medaljfondens tillgångar, tillföll det Militärhospitalfonden. 1999 sammanslogs fonderna till H M Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder.

Är du efterlevande maka/make eller barn till avliden yrkesofficer har du möjlighet att söka ekonomisk hjälp från H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder. Sökande ska vara ekonomiskt behövande utan större förmögenhet. Den som söker kan dock äga bostadsrätt eller villa. Flerårigt understöd kan sökas på grund av låg pension/inkomst. Understöd kan även sökas för delar av kostnader för t ex tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel och dylikt. Behoven skall styrkas med kopia av kvitton samt i förkommande fall med läkarintyg.

Det finns också möjlighet att ansöka om stipendier/bidrag för studier eller fritidsaktiviteter, till barn till bortgångna officerare. Syftet med stipendiet/bidraget ska redovisas i ansökan. När maka/make eller barn till avliden yrkesofficer går bort, finns även möjlighet för efterlevande att ansöka om begravningshjälp. Vid alla typer av ansökningar ska inkomstuppgifter och övriga tillgångar och skulder redovisas i ansökan.

Ansökan ska ha inkommit senast 31 mars 2022. För mer information och ansökningsförfarande, se www.kungahuset.se/militarhospitalsfonden Frågor kan besvaras av fondens sekreterare Kurt Svensson på 076 793 3355 eller kurt.svensson@kungligastiftelser.se


Noterat Foto: Maja Winberg

Flera vägval för svensk säkerhet text: Annica Ögren När spänningar i omvärlden ökar och motståndare utnyttjar nya teknologier skapas en alltmer komplex hotbild som knappt diskuteras – men som Sverige behöver ta ställning till. I en ny bok beskriver generalljötnant Michael Claesson och Folk och försvars Zebulon Carlander åtta vägval för framtiden för svensk säkerhet. DET RÅDER INGA tvivel

om att den fjär-

q de industriella revolutionen kommer

att påverka den militära utvecklingen och förmågan. Och inte enbart om 15–20 år, utan från och med nu. Det menar Michael Claesson, generallöjtnant och insatschef i Försvarsmakten och Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig vid Folk och Försvar, som tillsammans skrivit boken

De viktigaste vägvalen ƀ I boken diskuteras åtta vägval. Zebulon Carlander nämner cybersäkerhet som ett viktigt sådant. "Vi bygger ut system i dag utan att tänka på säkerheten och det finns redan mot-

40 Officerstidningen nr.8, 2021

”Vägval – framtiden för svensk säkerhet” (Ekerlids förlag). – Vi ville ta detta i ett sammanhang där vi beskriver en operationsmiljö där vi knyter an till den fjärde industriella revolutionens ”system av system” så att en läsarkrets som inte består av experter förstår vad det här är och vad dessa vägval kan komma att innebära, säger Michael Claesson. Förhoppningen, berättar han, är att demokratiskt förankra frågorna hos den bredare allmänheten. Enligt totalförsvarsbeslutet 2020, bedöms det ta drygt tio år från 2021 att nå de försvarspolitiska målen – lång tid i en säkerhetspolitiskt orolig värld. Enligt författarna behöver vi därför i större utsträckning problematisera och synliggöra de vägval vi står inför. Det

ståndare som i går var redo att utnyttja våra sårbarheter för egen vinning. Här är vårt samhälle sårbart", säger han. Hållbarhetsfrågan beskrivs också som väsentlig. Inte minst då förändringar i klimatet påverkar hur utrustning presterar i

» Naturligtvis har jag en militär touch på den här typen av ­frågor, men jag är inte ute efter att gå på polemik med min roll inom Försvarsmakten. « handlar om begreppet sakernas internet (tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och uppkoppling kan styras och utbyta data över nät), smarta fabriker, artificiell intelligens och robotteknik, dels om icke-linjäroch hybridkrigföring: som migranterna som drivs längs gränsen mellan Belarus och EU, men också om den uttalat ryska inbladningen i det amerikanska presidentvalet 2016 samt om nervgiftsattacken i Storbritannien mot en före detta rysk agent. Andra frågor som tas upp i boken rör hackerattacker, teknikinnovationen inom olika sektorer och om cyberförmågor och rymden som operationsmiljö – men även om klimatförändringar och hållbarhet. – Det handlar om teknikutveckling som förtjänar mer uppmärksamhet. Det är tråkigt att det inte skrivs mer om den här typen av frågor på svenska, det var ett skäl som kittlade mig i att vilja skriva boken, säger Michael Claesson. Bland annat argumenterar han i boken för att Sverige som fullvärdig medlemsstat i EU i större utsträckning borde vara med och påverka utvecklingen av det europeiska försvarssamarbetet för att kunna få maximal utväxling. DET ÄR OVANLIGT att en general ger sig in i försvars- och samhällsdebatten, något som har lyfts i både media och sociala medier som positivt. För Michael Claesson har det enbart handlat om intresse och folkbildning. – Naturligtvis har jag en militär touch på den här typen av frågor, men jag är inte ute efter att gå på polemik med min roll inom Försvarsmakten. Det är intressebaserat och handlar om en ny generation politiska ungdomsförbund, studieförbund och andra studiemiljöer där man snabbt behöver bilda sig en uppfattning om komplexa problem på ett överblickbart sätt, säger han. ●

operationsmiljöer. Michael Claesson ser även frågan om rymden som ett av de viktigaste vägvalen och beskriver ämnet som negligerat i den svenska debatten. 3d-printing och additiv tillverkning förtjänar även mer utrymme, enligt

honom: – De skapar helt nya förutsättningar när man kan 3d-printa fordon och logistikkedjor som är uppbyggda kring en helt annan logik. Bara det ämnet förtjänar nästan en egen bok, säger Michael Claesson.


INSTAGRAM:

BOKTIPS:

Tips för mer läsning i Försvarsmakten

BOKTIPSEN PÅ KUNGL Krigs-

q vetenskapsakademien,

KKrVA, fortsätter. Varje månad under 2021 har David Bergman, major och doktor i psykologi samt ledamot av KKrVA, Carl Bergqvist, överstelöjtnant, chef för utvecklingssektionen vid Flygstaben och ledamot av KKrVA, Andreas Braw, kapten och plutonchef i Försvarsmakten och Tobias Christensson, major vid Södra skånska regementet, P 7, som

just nu genomför det Högre Officersprogrammet vid FHS, presenterat litteratur som de rekommenderar. Dessutom har ofta en särskilt inbjuden person också medverkat. ”Detta innebär förhoppningsvis en intressant blandning av facklitteratur, skönlitteratur, memoarer, biografier och historiska skildringar som kan bidra till överspridning av kunskap och motivation till mer läsning inom Försvarsmakten. Läsning är inte en lösning på allt men kan bidra till att undvika gamla misstag, bredda våra kunskaper, skapa intellektuella utmaningar och göra oss bättre rustade inför det eventuella krigets krav”, skriver de. ●

Gubbar på rad

● Ett nytt försvarsmaktsrelaterat humorkonto har sett dagens ljus på Instagram. I presentationen av kontot ”Gubbar på rad” står: ”Ta bilder när något händer. Gå nära. Undvik uppställda gruppbilder in i det längsta.” – Riktlinjer för text & bild på Försvarsmaktens webbplats. Många bilder med gubbar (och några gummor) på rad utlovas!

UR ORDBOKEN:

Valpmys på Hundtjänst­ enhetens avelsavdelning Ett av Stefan Löfvens sista uppdrag som statsminister var att besöka Sollefteå. Han besökte bland annat området som Västernorrlands regemente, I 21, ska återetableras på. Han besökte även Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsavdelning. ”Statsministern fick information om avelsprogrammet samt såklart mys med gulliga valpar”, skriver hundtjänstenheten på Facebook. ”Kanske vill Steffe bli fodervärd nu om han får lite att göra” skriver en i kommentarsfältet. Huruvida han kommer att engagera sig som det får framtiden utvisa.

ƀ Månadens ord ur boken ”Officersjargong och manskapsslang i Sverige 1645-1945” med inledning av Gösta Langenfelt utkom 1947 på KF:s bokförlag:

Opp å spy ”Stig upp ur sängen. Skämtsam order av befälet vid revelj”

LYSSNINGSTIPS:

Podcast om lumparminnen ƀ Hur många Gröna hissen har värnpliktiga druckit på Starshine i Ystad? Det är ett av många ämnen som avhandlas i den nya podcasten ”Lumparminnen” som produceras av Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ”Lumparhistorierna du hört, kanske i köket på en i övrigt rätt träig hemmafest, samlar vi här i Lumparminnen. En podcast där vi läser upp de bästa lumparhistorierna som skickats in från grabbar, gubbar och gummor som gjort lumpen ” står det i beskrivningen. Programledare är Pontus Bergman och Karl Modig, tillsammans med experten Anders Ehrnborn.

» Vilka faktorer som gör att individer ibland korsar moraliska linjer för spioneri vet vi något om. Men att individer som här ofta helt saknat ont uppsåt men ändå begått immoraliska och rent olagliga handlingar är ett relativt nytt fenomen. « Det säger major David Bergman, som är initiativtagare till ett forskningsprojekt på Försvarshögskolan där forskare ska ta reda på vad som driver militärt överintresserade personer, i en intervju med Försvarets forum.


Medlemsstatistik, 1/12 2021

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF................................................... 6333 SO...................................................2964 GSS................................................. 3952 Studerande....................................... 821 Övriga...............................................401 Summa...................................... 14 471

»Anställnings­ villkoren för den militära personalen ska som minst mot­ svara villkoren på den övriga arbets­ marknaden.« ambitioner i ÖB:s avvägningsbeslut och i målen i den försvarspolitiska inriktningen. Personalvolymerna i Försvarsmakten ska öka och för det krävs att Försvarsmaktens personalförsörjning är framgångsrik. – Vi är naturligtvis positiva till att personalvolymerna ökar, men för att personalförsörjningen ska vara framgångsrik behövs det avsättas tillräckligt med medel för att rekrytera och inte minst behålla den militära personalen, säger Lars Fresker.

ÖB:s avvägningsbeslut

Mer pengar behövs för att rekrytera och behålla den militära personalen Officersförbundet har samverkat kring ÖB:s avvägningsbeslut för 2023–2034. Samverkan slutade i oenighet, förbundet menar att det behövs mer pengar för att nå en framgångsrik personalförsörjning och i förlängningen nå målen i den försvarspolitiska inriktningen. UNDER DET GÅNGA året har Officersförbundet och Försvarsmakten tecknat kollektivavtal för Rals 20202023 och under årets Rals har

42 Officerstidningen nr.8, 2021

parterna varit överens om flera satsningar. – Förbundet och Försvarsmakten har varit överens om att det behövs ett särskilt fokus på spe-

cialistofficerare och deras löneutveckling. Vi har från vår sida tryckt på att specialistofficerarnas kompetensdjup ska erkännas vid alla lönehändelser och under årets Rals har vi för första gången fått med det i skrift och det är ett steg i rätt riktning, säger förbundsordförande Lars Fresker. Det finns dock flera steg att ta menar förbundet. Lars Det finns höga Fresker

FÖR ATT personalförsörjningen ska vara framgångsrik menar förbundet att det krävs ytterligare 200 miljoner kronor för 2022. Förbundet föreslår att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2023 begär utökat anslag dels för att återlägga det som avvägts bort under 2022 och dels så att Försvarsmakten och förbundet ska kunna fortsätta utveckla lönestrukturen och förbättra lönesättningen för den militära personalen. – Anställningsvillkoren för den militära personalen ska som minst motsvara villkoren på den övriga arbetsmarknaden. Det borde ligga i Försvarsmaktens eget intresse att tillräckliga medel är avsatta för att nå målen. Vi vill tillsammans med Försvarsmaktens utveckla lönestrukturen för att säkerställa att den försvarspolitiska ambitionsnivån nås, säger Lars Fresker. ⚫


Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Förtroendevald: Glöm inte förbundets kurser De ger dig styrka och trygghet i din roll som förtroendevald. Utöver kunskap får du under kursen möjlighet att utbyta erfarenheter med medlemmar från andra förband. För mer info och anmälan: www.officersforbundet.se/kurser

Glöm inte att betala din medlemsavgift – använd e-faktura eller autogiro

Covid-19

Lägesrapport covid-19 Nya nationella rekommendationer med anled­ ning av covid-19 infördes onsdag den 8 decem­ ber. Det är i skrivande stund inte helt klart hur detta omsätts och regleras för medarbetare och verksamheten i Försvarsmakten. Så vad är det som med säkerhet gäller? Officersför­ bundets förhandlingschef Susanne Nyberg reder ut.

Försäkring

Glöm inte att se över dina försäkringar hos If HAR DU GRUPPFÖRSÄKRING hos If via

Officersförbundet har du nyligen fått hem ett försäkringsbrev med information om ditt försäkringsskydd under 2022. I takt med att livet förändras gör också behovet av olika försäkringar det och storleken på belopp som ska ligga till grund för ersättningen du får om något oförutsett skulle inträffa. Med familj och bolån är behovet av försäkringar och lite högre belopp för ersättning ofta

Medlemsrabatt på resor med SJ under vintern

Foto: Erik Cronberg, DIGG/E-hälsomyndigheten

DET SOM MED säkerhet gäller är de vanliga rutinerna för att säkerställa att arbetsmiljön är just säker. Detta sker för att lagen kräver det och de vanliga rutinerna innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsorganisationen i sitt systematiska arbetsmiljöarbete ska göra en riskbedömning av smittorisken i de olika arbetsmomenten i verksamheten. Det finns flera föreskrifter från Arbetsmiljöverket i vilka det förekommer krav på riskbedömning, i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) förekommer grundkraven, medan det i föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) finns regler för riskbedömning specifikt inriktade på smittrisker. Arbetsmiljöarbetet och riskbedömningen av smittorisk ska utifrån dessa föreskrifter ske i fyra steg. – För det första ska arbetsgivaren tillsammans med skyddsorganisationen undersöka arbetsmiljön och bedöma och dokumentera skriftligt vilka risker som finns. Sedan ska de

Det är lätt att glömma bort den tråkiga vardagen och räkningarna när du som är medlem är ute på övning eller är bortrest. Du löser dock detta enkelt genom att betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro. Anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön! ⚫

utifrån de riskerna vidta åtgärder. Det är viktigt att de gör uppföljning för att kontrollera att åtgärderna har haft önskad verkan. Allt för att ingen anställd ska bli sjuk, Susanne Nyberg. skadas eller dö på jobbet, säger Susanne Nyberg. Regeringens nya rekommendationer som nu gäller, med munskydd, arbete hemifrån och slopad karensdag är steg ett av tre i en planerad åtgärdsplan för att minska smittspridningen. Den medarbetare som stannar hemma med sjukdomssymtom får från och med den 8 december sjuklön från första dagen då karensdagen är slopad. I övrigt är det i skrivande stund oklart hur de nya rekommendationerna omsätts och regleras för medarbetare och verksamheten i Försvarsmakten. Du kan emellertid allt eftersom läget ändras läsa uppdaterad information om de råd, rekommendationer, bestämmelser som finns på förbundets webbplats: www.officersforbundet.se/fragor-svar-corona/ ⚫

större än om du till exempel är ensamstående eller har barn som har flyttat ut. Därför är det en bra idé att regelbundet se över dina försäkringar så att de motsvarar behovet som du har just nu. ⚫ På If:s webbplats www.if.se/officersforbundet kan du läsa mer. Vill du ha hjälp att se över ditt försäkringsskydd är du välkommen att kontak­ ta If på 0770-82 00 01.

Under vintern erbjuds du som är medlem i ett Sacoförbund 20 procent rabatt när du reser 10 januari - 10 februari 2022, men bokar resan mellan den 1 - 20 december. Erbjudandet gäller tågresor med SJ för privat bruk, måndag-fredag, men gäller ej periodkort, resor som ska ombokas samt familje-och grupperbjudanden. Läs mer och boka din resa via SJ:s bokningsportal som du som medlem når via förbundets webbplats: www.officersfor­ bundet.se/medlemsformaner/sj. ⚫

Officersförbundets kansli öppettider under jul och nyår Kansliets telefon är stängd 22 december–2 januari, samt 5–7 januari. Den 10 januari gäller återigen vanliga öppettider, tisdag-torsdag 08.30-11.30, samt 12.3015.30. Om du har frågor om anställnings-och arbetsvillkor kontakta Rådgivningen. Om du har frågor om ditt medlemskap kontakta Kanslistöd. Telefonnummer 08-440 83 30. ⚫ Officerstidningen nr.8, 2021 43


Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

Mikael har under tiden som ombudsman suttit med i flera samverkans-och arbetsgrupper och arbetat med bland annat internationella arbetsskyldigheten och och övergången från NBO via tvåbefälssystem till trebefälssystem.

»Det är professionsfrågorna jag brinner mest för« Mikael Boox blev yrkesmilitär för att han sökte äventyr och utmaningar. Han är ombudsman på Officersförbundet sedan 15 år. Snart väntar pensionen, men först ska han bara göra en sista insats i Försvarsmakten. Text: Cecilia Gustafsson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

U

NDER UPPVÄXTEN I Gustavsberg utanför Stockholm såg Mikael upp till en äldre kamrat som var yrkesmilitär. Hans plan var att gå samma väg och så snart han gick ut gymnasiet som 17-åring gjorde han därför lumpen som plutonofficersaspirant på I 19 i Boden. Han längtade dock hem och sökte sig vidare till Livgardet i Kungsängen.

44 Officerstidningen nr.8, 2021

– Det var först när jag gick Gruppchefsskola 2 och blev anställd som jag kände att jag hade gjort rätt val. Lumpen var för inordnat för mig, men sedan fick jag mer frihet under ansvar och det var utmanande, säger Mikael. Han gick en rak väg från instruktör, plutonchef till kompanichef och sedan ställföreträdande GU-bataljonchef på Livgardet och varvade arbete, utbildning och utlandstjänst. – De första åren blev jag intresserad av spaning och tyckte om det äventyrliga med att vara ute och tassa runt i vildmarken. Det var något utöver det vanliga då det bara finns en spaningspluton på bataljonen, säger Mikael. FÖRSTA GÅNGEN HAN sökte utlandstjänst blev han uppkallad till dåvarande utbildningschefen Johan Hederstedt som tyckte att han skulle göra FN-tjänst. Så ett år senare, 1990,


åkte han till Libanon som ställföreträdande ingenjörkompanichef på L106. – På den tiden var inställningen att det var hemma man gjorde jobbet, men jag tyckte som sagt om det äventyrliga och blev lite fångad av det, säger Mikael. Tre år senare var det dags för utlandstjänst igen då han åkte till Bosnien. Tanken var att han skulle vara förbindelseofficer på en sektorstab, men efter några turer fick han istället ta över 7:e kompaniet på BA 02, som han också varit med och kompletteringsutbildat inför insatsen. – Det var krig och det var verkligen utmanande att få testa sitt ledarskap och att göra det jag tränat för på riktigt, i skarpt läge 24/7. När kompaniet sedan roterade hem fortsatte jag arbeta som förbindelseofficer i sektorstaben. Det innebar många spännande resor på båda sidor om konfrontationslinjen för att träffa företrädare för de stridande parterna, säger Mikael.

HAN BÖRJADE JOBBA som ombudsman 2005 och de första åren var det mycket som förändrades på förbundet och i Försvarsmakten. Det kom nya samverkansavtal och Mikael har sedan dess suttit med i flera samverkans- och arbetsgrupper och arbetat med bland annat internationella arbetsskyldigheten och han har varit med i alla turer kring övergången från NBO via tvåbefälsystem till trebefälssystem. – Det är professionsfrågorna som jag brunnit mest för, men jag önskar att alla medlemmar hade insikt om att allt från professionsfrågor till anställnings-och arbetsvillkor och inte minst lön hänger ihop. Det är också centralt att förstå att förbundet är en juridisk part som kan gå in och förhandla och teckna avtal för medlemmarna, men det inte är vi som ensamma sätter agendan och bestämmer villkoren för förhandlingen. Det är flera parter och det är ett arbete som kräver ett långsiktigt perspektiv. Samverkan och förhandling handlar mycket om att kompromissa och hitta lösningar, det finns massor med små segrar och de består ofta av kompromisser, där vi får bestämma oss för vad som är viktigast och få igenom det, säger han. Han menar att han är ombudsman för är att han är officer och företräder medlemmarna som yrkesmilitär. Under tiden på förbundet tog han ett års tjänstledigt för att göra utlandstjänst som OMLT (Operational mentoring and liason team) på FS 16 vid 209.kåren i Afghanistan. Nu börjar Mikael närma sig pensionen och efter jul och nyår väntar nya äventyr då han åter ska arbeta för Försvarsmakten. ⚫

»Jag önskar att alla med­ lemmar hade insikt om att allt från professionsfrågor till anställnings-och arbets­ villkor och inte minst lön hänger ihop.«

NÄR HAN ÅTERVÄNDE till Livgardet fortsatte han arbeta som krigsbataljonchef och att utbilda kommande förband som skulle åka till Bosnien. Nästa naturliga steg var att gå chefsprogrammet på Försvarshögskolan och fördjupa sig ytterligare inom internationella insatser och operationer. Han blev i slutet av utbildningen tillfrågad och tackade ja till en tjänst som lärare i taktik och operationer. – Det var människorna som gjorde det roligt och att man var lite mer än lärare, man var också mentor och coach och stöttade och drev på dem som studerade, säger Mikael. Han tog en paus från Försvarshögskolan då han arbetade i ett ettårigt internationellt projekt på Operationsledningens internationella avdelning på Högkvarteret, vilket stämde överens med hans profil från chefsprogrammet, men han återvände till Försvarshögskolan när projektet tog slut och blev efter ytterligare några år avdelningschef på stabsutbildningen. Det var under tiden på Försvarshögskolan som han engagerade sig fackligt för första gången. – Jag har alltid varit medlem, betalat min avgift, gått på årsmöten och utövat min demokratiska rättighet, men det dröjde innan jag kände att jag ville engagera mig mer, säger Mikael. Han började som suppleant och slutade som ordförande i OF FHS. Utöver det vanliga arbetet med Rals och samverkan var det en tid med mycket nedskärningar och han fick ofta frågor från studenter som var oroliga inför sin framtid. Han funderade på att söka sig tillbaka till Försvarsmakten och väntade på att en specifik tjänst skulle bli ledig, men det blev den inte. Istället dök en jobbannons upp som ombudsman med ansvar för chefsfrågor på Officersförbundets kansli i Stockholm. På den tiden ställde sig Mikael frågande inför flera av förbundets ståndpunkter. – Så jag kände väl att antingen ger jag mig in i leken eller så går jag ur, men med tiden lärde jag mig mer och det visade sig att jag inte hade haft tillräckligt med kunskap. Kunskap är makt och det är först när man har tillräckligt med kunskap och ser hur spelplanen ser ut som man kan spela på riktigt, säger Mikael.

Mikael Boox

Ålder: 59 år. Fackliga uppdrag: Ordförande OF FHS, ombudsman Officersförbundet 2005-2021. Bakgrund i kort­ het: Värnplikt I 19, från instruktör till stf GU-batch på I 1, krigsbataljonchef I B 1, chefsprogrammet FHS, lärare taktik och operationer FHS, stabsofficer HKV, avdelningschef stabsutbildningen FHS, stf kompanichef ingenjörskompaniet UNIFIL L106 i Libanon, kompanichef BA 01 och förbindelseofficer i Bosnien, OMLT FS 16 i Afghanistan. Familj: Särbo Eva och 20-åriga sonen Viking. På fritiden: Cyklar, simmar, läser historieböcker, samlar på antika vapen, samt njuter av livets goda i form av mat och dryck.

Mikael har gjort utlandstjänst tre gånger – i Libanon, Bosnien och Afghanistan.

Officerstidningen nr.8, 2021 45


Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Vad händer om jag säger upp mig, men ångrar mig? Jag funderar på att säga upp mig. Hur lång uppsägningstid har jag? Kan jag under den tiden ångra uppsägningen? Vad händer då? För det första så måste du alltid se till att en uppsägning sker skriftligt så att den är giltig. Har du varit anställd i mindre än ett år har du en månads uppsägningstid. Har du varit

Tjänstepension PA16?

Hej! Jag har tidigare varit officer men har slutat och arbetat civilt ett antal år. Nu har jag blivit erbjuden en återanställning som yrkesoffi­ cer i Försvarsmakten. Jag har pra­ tat med min eventuellt blivande chef som nämnde något om tjäns­ tepension utifrån PA16 och att byta från avdelning 2 till avdelning 1 vid återanställning. Jag är tveksam då jag inte riktigt vet vad det innebär, samt undrar om det är något jag måste gå med på? Det statliga tjänstepensionsavtalet PA16 består av två olika

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

46 Officerstidningen nr.8, 2021

anställd mer än ett år är det två månaders uppsägningstid, (för en GSS/T anställning är det alltid 3 månader vid egen uppsägning). Om du säger upp dig, men ångrar dig under uppsägningstiden har du ingen automatisk rätt till att fortsätta anställningen. Du kan dock prata med arbetsgivare/chef och fråga om du får fortsätta, men det är din arbetsgivare/chefs beslut. Patrik Larsson, ombudsman

avdelningar, avdelning 1 (generellt för födda 1988 och senare) och avdelning 2 (generellt för födda 1987 eller tidigare). Genom en så kallad enskild överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare kan i vissa fall ett byte från avdelning 2 till avdelning 1 göras, men att byta åt andra hållet är inte möjligt. Byter man till avdelning 1 kommer det också gälla för alla andra eventuella framtida statliga anställningar. Din eventuellt blivande chef i Försvarsmakten kan inte ställa som krav att du vid en återanställning ska byta till avdelning 1, eftersom en enskild överenskom-

melse vilar på frivillig grund. Det är stor skillnad på exempelvis hur intjänande och uttagsmöjligheter med mera fungerar i avdelning 1 respektive avdelning 2. Det går inte generellt att säga att den ena är bättre än den andra eftersom det även beror på individuella faktorer till exempel ålder, lön, när man tänker sig gå i pension, eventuell tidigare statlig anställning, om man tidigare arbetat privat eller i kommun eller region (och då med vilket tjänstepensionsavtal). Det är viktigt att du bildar dig en god uppfattning om vad avdelning 1 respektive avdelning 2 skulle innebära just

Förhandling och samverkan: Susanne Nyberg, teamledare

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Mikael Boox, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Olle Löfmark (tjänstledig)

Carina Viklund, Maria Jensfelt, Joy Neiberg

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare (tjänstledig)

Patrik Larsson, Mikael Kenttälä, Elina Meyer, Greta Borg

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

för dig. Viss information och stöd ska din eventuellt blivande chef i Försvarsmakten kunna bistå med eller i alla fall hänvisa till. Du bör dock själv ta personlig kontakt med Statens tjänstepensionsverk (SPV) för att få fördjupad information om innebörden av ett eventuellt avdelningsbyte för dig – utifrån just dina personliga ingångsvärden och din tidigare anställningshistorik. Conny Jansson, ombudsman

Medlemskap som student?

Jag har jobbat som GSS, men nu ska jag plugga SO. Får jag vara kvar som medlem? Stort grattis! Ja, du får behålla ditt medlemskap hos oss, men du byter medlemskategori från yrkesverksam till student. Du betalar endast 100 kronor för hela studieperioden och får ett grundpaket med försäkringar utan kostnad. Du loggar in på ”Mina sidor” på förbundets webbplats www.officersforbundet.se och fyller i formuläret ”Ändra medlemskategori” med information om vilken utbildning, skola och utbildningsperiod som gäller. Så är det klart – lycka till med plugget! Carina Viklund, medlemsservice

Officersförbundets förtroende­valda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se


Färist Mobile. Skyddar Sverige Sveriges Försvar arbetar i hårda miljöer med känslig information. Tutus har därför utvecklat en säker mobiltelefon, Färist Mobile T200, en avancerad smartphone som både tål tuffa tag, står emot kvalificerade cyberangrepp och skyddar dina hemligheter. Med MIL-STD-810G och IP67klassning ger den ett komplett skydd för all din skyddsvärda information både ute på fältet och på kontoret. En

VPN tunnel isolerar kommunikationen från påverkan och fungerar som en yttre gräns. Funktioner som push to talk, säkra tal- och meddelanden, videomöten och remoteguide gör Färist Mobile till ett komplett verktyg för organisationer med höga säkerhetskrav eftersom all trafik är skyddad vare sig det är röstsamtal, meddelanden, e-post eller data. Tutus Data är marknadsledande inom svensk kryptoteknik för skydd

av Sveriges säkerhet. Vi utvecklar högkvalitativa nätverkskrypteringslösningar åt militär, myndigheter och företag för användning i verksamheter som kräver högsta nivå på säker kommunikation, exempelvis avancerade VPN-krypton, krypteringsprogramvaror samt Sverige och EU:s säkraste smartphone. För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus. se eller läs mer på www.tutus.se


en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch till pågående renovering av 08-410 700stridsfordonsfamiljerna 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.