Officerstidningen nr 7 2022

»Flygvapnet skapar större och större utmaningar i att kunna locka tillbaka de piloter som i dag är tjänstlediga.«

För dig som är medlem i Officersförbundet

Tufft att prioritera resurser

tjänstekort Snart väntas produktionen starta. rapport Värnpliktiga positiva till grundutbildningen. rals 2022 Betydande tillskott till den militära personalens löner.

Jonny Lindfors, Försvarsmaktens förbandsproduktionschef, fördelar myndighetens uppdrag och tillgångar.

Fördjupning: Avtal och villkor under utlandstjänstgöring.

Cybersäkerhet

Komplett videokonferenslösning certifierad för både RÖS U1 och Tempest Level A.

Baserad på Cisco Webex Room Kit Plus med integrerad 55” 4K bildskärm och möjlighet att ansluta flera externa codecenheter.

Fibersystem presenterar

Avlyssningssäker videokonferenslösning RÖS U1/ Tempest Level A

Fibersystem AB utvecklar och levererar produkter med extrema krav på säkerhet och tuffa miljöer. RÖS U1, Tempest SDIP-27 Level A och MIL-STD-810. Tel: 08-564 828 80 sales@fibersystem.com www.fibersystem.com

Kontakta oss gärna för mer information om vårt produktutbud.

1:e vice ordföranden:

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 48–54.

ÖB:s militära råd – de konkreta förslagen kring personalen saknades

Den 1 november höll överbefälhavaren och Försvarsmaktens generaldirektör press konferens angående myndighetens mili tära råd till regeringen. Anledningen till att Försvarsmakten nu kraftigt ska öka sin förmåga lär inte ha undgått någon – vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Vad avser de föreslagna åtgärderna för organisation av förband, och framför allt för anskaffning av materiel, var råden tydliga och rättframma. Detsamma kan tyvärr inte sägas om de föreslagna åtgärderna inom personalområdet. Efter ÖB dag order i augusti var förväntningarna höga men inget konkret sades, även om ÖB Micael Bydén nämnde såväl lön som förmåner och villkor. Avsaknad av vision inom personalförsörjningen är tydlig.

INOM RAMEN FÖR samverkan inför ÖB militära råd lade Offi cersförbundet i en särskild rapport fram en rad genomför bara förslag som våra medlemmar i allra högsta grad tyck er är relevanta och nödvändiga: exempelvis att värdera upp lön för hela den militära kärnkompetensen, att skapa ett lönesystem som omhändertar specialistofficerarnas kompetensdjup samt att skapa rimliga incitament för rör lighet. Men några sådana handfasta skrivningar återfanns alltså inte i det militära rådet.

Vid presskonferensen medgav myndighetschefen däre mot att det är hårt tryck på personalen, mer tryck än han skulle önska. En av anledningarna till det hårda trycket är att Försvarsmakten inte lyckats behålla personalen i tillräcklig omfattning. Att det finns ett samband med personalpolitiken skulle nog många skriva under på. Våra

medlemmar har jobbat hårt – länge. Hårt tryck på per sonalen måste förvisso funka i perioder, men då krävs att arbetsgivaren visar uppskattning, inte bara i ord utan även i handling.

NÄR DENNA LEDARE skrivs sammanfaller det med en central dag för det slutliga införandet av trebefälssystemet. Många kollegor känner stor irritation över beslutet som berövat dem en viktig del av deras identitet, därtill utan att ha fått en rimlig förklaring till varför. Det slutliga införandet av trebefälsystemet ligger på många för band som en våt filt över hela verksam heten och riskerar göra så en tid framö ver. Mest allvarligt är kanske att specia listofficerssystemet blir nedvärderat på kuppen. En kollega beskrev det orimliga i beslutet med orden: ”Ett beslut om att alla rödhåriga ska ta motorsågskörkort hade gett större operativ effekt.” Jag är beredd att hålla med.

Sedan det förra numret av Officerstid ningen gavs ut har den nya regeringen tillträtt. Glädjande nog har vi fått en militärt skolad försvarsminister i Pål Jonson, med god inblick i den militära professionen. Dessutom får han För svarsmaktens förre generaldirektör Peter Sandwall vid sin sid som statsse kreterare.

Det känns tryggt och stabilt och vi ser fram mot ett bra samarbete framgent med den nya politiska ledningen vid för svarsdepartementet. ⚫

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Efter ÖB dagorder i augusti var förväntningarna höga men inget konkret sades.«

Karlskrona den 3 november 2022 Mikael Vinde 1:e vice ordförande

Många ska tjänstgöra utomlands

Om FM tror att man kommer att kunna beman na 200 rader i Nato-staber inom ramen för kommenderingar kombinerat med nu gällan de URA-avtal så kommer det bli ett mycket spännande 20-tal” skrev försvarstwittraren och helikopterpiloten ”Herr Flax” på Twitter nyligen.

De kommande åren kommer väsentligt fler försvars maktsanställda än i dag att tjänstgöra utomlands på oli ka staber. I en första analys inför Natomedlemskapet har Försvarsmakten meddelat att det på några års sikt rör sig om 200–250 personer.

URA (det centrala ramavtal med riktlinjer för anställnings villkor vid tjänstgöring utom lands) reglerar villkoren för de som ska tjänstgöra på utländska staber. I detta nummer har vi tit tat närmare på avtalet.

Majoriteten av alla som åker ut på URA-kontrakt har med sig sin familj. För både arbetstaga ren och den medföljande finns det en hel del saker att ha i åtanke. Vi har intervjuat några av de yrkesofficerare som tjänstgör eller har tjänstgjort med URA-avtal och som berättar hur de hanterat sådant som uteblivna pen sionsinbetalningar och förlorad SGI för den medföljande partnern (som ofta lägger sin egen karriär och inkomst på hyllan under utlandsstationeringen).

»De kommande åren kommer väsentligt fler försvarsmaktsan ställda än i dag att tjänstgöra utom lands.«

REDAKTION

OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Torino 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Anna-Maria Stawreberg, Margareta Bloom Sandebäck, Björn Öberg, Annica Ögren, Gerd Eriksson och Sander De Wilde.

NUMMER 7, 2022

Christine De la Gardie, chef för Högkvarterets interna tionella personalsektion, upplever att kunskapen om URA är relativt låg bland Försvarsmaktens anställda. ”Behovet att som anställd ha kunskap om URA-avtalet och vad som gäller har inte riktigt funnits innan. Det var längesen antalet platser utökades därute. Nu blir det internationella stort igen, många ska ut och det behöver attrahera fler” säger hon.

I ÖB:s militära råd som överlämnades till regering en den 1 november lyfter Försvarsmakten att det finns behov av en översyn vad gäller förutsättningarna för rörlighet bland personalen, och att myndig heten kommer att se över frågor som för pendling, medföljande och villkor.

Läs URA-fördjupningen på sidorna 16–29.

JOSEFINE OWETZ Chefredaktör

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers förbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej. Nästa nummer utkommer vecka 50. WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30

POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 8, 22 november

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

/Aktuellt

Svenska skyttekompaniet beskjutna i Mali

ƀ Den 24 oktober blev det svenska skyttekompaniet i Mali beskjutna med finkalibrig eld. Inga svenska soldater skadades, skrev Försvarsmakten i en artikel

den 29 oktober.

– Detta visar återigen att Malistyrkan löser sin uppgift att störa terrornätverken i östra Mali och skydda civilbefolkningen. Våra operationer genomförs i områ den där våldsbejakande extre

mister har stor kontroll och det är just där vi behövs som mest. Rätt beslut togs och jag är stolt över agerandet från både soldater och officerare, kårandan och vi som förband har stärkts, säger kon tingentschefen överstelöjtnant

Christofer Lennings i artikeln.

Senaste i juli hamnade det svenska styrkebidraget i strid i samma operationsområde, cirka åtta mil från Gao, där camp Estel le ligger. Det svenska bidraget ingår i FN-insatsen Minusma. /JO

Sverige får åter en armédivision

ƀ Försvarsmakten inrättar åter en armédivision, något som inte funnits på många år i Sverige. Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats. Divisionen har i uppgift att leda armébrigader na och kommer under våren att delta i försvarsmaktsövningen Aurora 23. Brigadgeneral Rickard Johansson har utsetts till chef för första divisionen och kommer att stöttas av en divisionsstab med cirka 90 medarbetare. /LS

Soldat död efter vådaskott på Livgardet

En soldat dödades av ett vådaskott på Liv gardet den 7 oktober. Olyckan inträffade i Kungsängen under förberedelser för en insats. Soldaten, en 25-årig man, transporterades till sjukhus med ambulanshelikopter men hans liv gick inte att rädda.

qSOLDATEN ARBETADE PÅ 132:a

säkerhetskompani sjö med placering i Göteborg. Kompaniet är en del av 13:e säker hetsbataljonen som leds från Livgardet. Hän delsen inträffade i samband med förberedel ser för en insats.

Enligt Försvarsmakten så var det mannen själv som avlossade vådaskottet. "Det finns i dagsläget ingen misstanke om brott och poli

sen utreder det inträffade som en olycka", skriver myndigheten.

"Nu fokuserar vi på att ta hand om anhö riga och de närmaste kollegorna, som har berövats en familjemedlem och kamrat" skrev Försvarsmakten i en artikel på myndig hetens webbplats samma kväll som dödso lyckan. Försvarsmakten skriver vidare: ”Det förekommer en mängd rykten som varken kan bekräftas eller dementeras med anled ning av pågående polisutredning. Vi inväntar utredningen för att få veta vad som hände.

Försvarsmakten kommer också att utreda händelsen. Försvarsmaktens utredningskom mission har inlett en intern utredning.

/JOSEFINE OWETZ

Det sa Pål Jonson (M), ny försvars minister, i en intervju med DN den 31 oktober. Till exempel efterfrågar Ukraina mer avancera de system för luftförsvar. ”Vi kommer så snart det möj ligt att åter komma i den här frågan” sa han vidare.

DÖDSOLYCKA

Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

» När Ryssland eskalerar sin krigföring är det viktigt att vi svarar och också ger tyngre och mer avancerade vapensystem till Ukraina.«

Värnpliktiga positiva till grundutbildning

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

qI MITTEN AV oktober publicerades de värn pliktigas utvärdering av grundutbild ningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhets bedömningen av värnpliktsutbildningen ham nar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten.

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta.

– Att utvecklingen är positiv är förstås gläd jande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränk ning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fred rik Ståhlberg.

KVINNOR DRABBAS OFTARE av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvin nor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar upp ger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värn pliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det stäl ler stora krav på hur vi bemöter

dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka vär deringar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktions nedsättning, sexuell läggning eller ålder.

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg.

PÅ VISSA FÖRBAND och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

värn-

(10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmäl ningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapp landsjägargruppen i Kiruna.

– Jag tycker att man ska vara för siktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem?

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen sva rade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning.

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrust ning för kvinnor, och där mås te man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra.

Men på det området har vi nu gjort rejäla sats ningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det inne bär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov miss handel” under utbildningen.

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

/LINDA SUNDGREN

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnplik tiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvin nor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in. GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten.

HALLÅ DÄR…

…  Helena

konferens

ramen för NOAK, Nätverket för officerare och anställda kvinnor i Försvarsmakten, som ägde rum i december.

… överstelöjtnant Henrik Larsson, plane ringschef för Aurora 23, som genomförs mellan den 24 april och 11 maj 2023 med ett deltagarantal på 26 000 personer.

– Till övningen är 16 nationer och deltagare från både EU och Nato inbjudna. Det unika med en försvars maktsövning är framför allt volymen men också att det som händer under övningen utspelar sig så realistiskt som möjligt. För att få en volym och helhet krävs att Försvars makten övar med och får stöd av andra nationer och civila aktörer

○ Vilket tema hade årets konferens och varför?

– Temat var ”ta det som en man, utmana normer och strukturer”, främst riktat som tankeställare för män. Fokus har varit ”den nya mannen – vem är han”, ”mili tär karriär ur ett gender perspektiv” och motstånd mot jämlikhet i en militär kontext. Vi har lyft frågor som utmanar normer och strukturer

→ Vad kommer att övas?

○ Vilka områden är viktiga för kvinnor i Försvarsmak ten just nu?

– Som en minoritetsgrupp som utmanar maktstruktu ren i Försvarsmakten, är de strukturella och kulturella utmaningarna ständigt prio riterade. Utrustningsfrågan är återkommande, likaså frå gan om kvinnors utveckling och karriärmöjligheter.

○ Hur fortsätter arbetet?

– Volymen medför att För svarsmakten kan öva större förband. Armén kommer att kunna öva en brigad inom ramen för division. Logisti ken kommer att kunna öva logiskkoncept under utma nade förhållanden och pröva nya koncept som bygger på civila aktörer. Ledningsdju pet i övningen innebär bland annat att vi kan öva mobilise ring från den då återetable rade Försvarsstaben ned till enskilt krigsförband och åter rapportera läget tillbaka.

– Övningens storlek inne bär också att Aurora 23 kan koordineras med andra stör re övningar i närområdet, till exempel den polska övning en Anakonda 23, och uppnå synergieffekter tillsammans, säger Henrik Larsson.

– I år fokuserar vi på ”kvin nor 40 år i Försvarsmakten”. Vi kommer lyfta FN:s resolu tion 1325, om kvinnor i fred och säkerhet, samt själva NOAK-konferensen som fyl ler 10 år. Vi kommer även att inkludera andra myndighe ter inom totalförsvaret i vårt arbete.

/JOSEFINE OWETZ

/ANNICA ÖGREN

Fredrik Ståhlberg

Hoffman, ansvarig för den stora

inom

Källa: GU-enkäten 2022 / Kantar public Foto: Astrid Amtén/Försvarsmaktenv

Försvarsmaktens framtida ekonomi och förmågor, det fortsatta stödet till Ukraina och råd inför kom mande Natointräde. Det var några av de ämnen som berördes i ÖB:s militära råd, som överlämna des till regeringen den 1 november.

Säkerhetsläget ställer krav på ökad militär förmåga

Fler omedelbart tillgängliga förband, nya materielanskaffningar till samtliga stridskrafter och en större krigsorganisation. Det är några av förslagen för att stärka försvarsförmågan som ÖB Micael Bydén lämnade i sitt militära råd till regeringen.

qÖVERBEFÄLHAVAREN INLEDDE presskonfe

rensen den 1 november med att säga att det råder ett mycket allvarligt säkerhetspoli tiskt läge och att omvärldsutvecklingen ställer krav på en högre ambitionsnivå i den militära tillväxten.

–Vi kan inte heller utesluta en allvarligare händelseutveckling. Vi utesluter ingenting i nuläget, sa Micael Bydén.

”Utgångspunkten måste, under överskådlig tid, vara att Ryssland utgör en säkerhetsut maning samt ett militärt hot mot sina närmaste grannländer”, skriver han i sitt militära råd till

regeringen. För att stärka försvarsförmågan föreslås bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till stridskrafterna, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större.

–Det handlar om en försvarsmakt i stor till växt där vi behöver ta ytterligare steg. Detta är nog det viktigaste råd och underlag som jag lämnar in under min tid som ÖB, säger han till SVT Nyheter.

» Jag hävdar att vi har en praktisk men också en mental resa framför oss. «

Det innehåller också rekom mendationer för hur Sverige ska hantera Natomedlemskapet.

–Det militära rådet till poli tiken är att vi avstår nationella

förbehåll, att vi erbjuder förmågor till inci dentberedskap i luften, till alliansens stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns och att vi deltar i Natos snabbinsatsförband, sa ÖB Micael Bydén på pressträffen.

Försvarsmakten förordar att det nordiska samarbetet inom Nato utvecklas och att För svarsmakten får regeringens mandat för för svarsplanering och operationer tillsammans med Nato och allierade. Nationella förmågor behöver snarast stärkas, det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robot försvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdlandsstöd.

– Jag hävdar att vi har en praktisk men ock så en mental resa framför oss, såväl militärt som politiskt. Vår förmågeutveckling kommer att påverkas av prioriteringar och tidsplaner inom alliansen och hos övriga allierade.

I RÅDET POÄNGTERAR ÖB att det är en förutsätt ning att politiska beslut fattas snabbt för att inte fördröja tillväxten av operativ förmåga.

–Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmak ten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

/JOSEFINE OWETZ

POLITIK

Foto: Tim Aro/TTv

SEC TRA V PN L ÅT ER DEN RÄT T E KOMMA IN

SECTRA VPN LÅTER DEN RÄTTE KOMMA IN

S ec t r a Mobile V PN f ör alla ledande pla t t f or mar

S ec t r as V PN t ek nologi är u t v eck lad f ö r a t t f unge r a lik a b r a på mobila enhe t er som s t a t ionära oav se t t opera t i v s y s t em. V i v ill a t t du sk all k unna ar be t a s äker t ober oende enhe t, v ar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära – oavsett operativsystem. Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Jonas Wikman blir ny flygvapenchef

ƀ Generalmajor Jonas Wikman blir ny flygvapenchef. Han är för närvarande ställföreträdande insatschef och efterträder generalmajor Carl-Johan Edström, som blir chef för Försvarsmak tens operationsledning vid års skiftet. Jonas Wikman tillträder den nya befattningen den 14 december.

– Det är en stor ära och förmån att få leda flygvapnet i den na oroliga tid när behovet av vår förmåga och utvecklingen av vår framtida förmåga är viktigare än på mycket länge, säger Jonas Wikman i en artikel på Försvars maktens webbplats.

Wikman har pilotbakgrund, han har flugit både Draken och Gripen och haft flera chefsbe fattningar i Försvarsmakten. Han har också genomfört inter nationell insats i Afghanistan som senior rådgivare till det afghanska flygvapnet under Natos Resolute Support Mission i Kabul. /JO

Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

Ryssland dåligt förberett på kriget

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

qI EN NY studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsva rets forskningsinstitut, FOI, och norska för svarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur

ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska

Krav på inhemsk

produktion av skyddsmask

90 ƀ För att trygga anskaffningen av personlig skyddsutrustning i en krissituation, har det ställts krav på inhemsk produk tion i upphandlingen av nya ansiktsskydd. Det uppger Försvarets materielverk, FMV, på sin webbplats. Försvarsmakten har nu tecknat ett

ramavtal med företaget System Engineering Solutions (SES) som sträcker sig över sju år. Avtalet säkerställer tillverk ning av ansiktsskydd i Sverige och omfattar 460 000 skyddsmask 90 med option på ytterligare 225 000. De nya skyddsmaskerna kommer vid behov kunna utrus

tas med extra glas, som exempel vis solskydd och laserskydd. /LS

Norge höjer sin beredskap

ƀ Den 1 november höjde norska regeringen den militära beredska pen i landet.

– Vi står inför den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen på

tiotals år. Det finns inga indikationer på att Ryssland vill utöka sin krigfö ring till andra länder, men den ökade spänningen gör att vi är mer utsatta för både hot, spionage och påver kan, sa Norges statsminister Jonas Gahr Støre på en presskonferensen, rapporterar TT.

I september stärkte Norge också bevakningen av oljeplattformar och gasinstallationer. /LS

UKRAINA

Foto: Sergey Bobok / Getty Per Skoglund

med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjul fordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

– Hela bilden pekar på hierarkisk central styrning på hög nivå samtidigt som de som fak tiskt utförde jobbet inte hade tid till de förbere delser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdel ningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland.

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med sam ma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Per sonal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i strid bart skick, säger Per Skoglund.

ATT LASTBILARNA EXEMPELVIS hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

– Det andra är att Ryssland misslyckades

Den stora fordonskonvojen som blev stå endes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen star tade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gam meldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «

UKRAINA VISADE SIG i ett tidigt skede vara effekti va på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet.

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort.

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logis tik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och solda terna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Sol daterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter.

Rysslands begränsade flex ibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande för banden. Förbanden har inte varit dimensione rade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleri ammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick där med problem med logistiken igen.

/ANNICA ÖGREN

Logistikens betydelse i Ukrainakriget I studien "Russian logistics in the Ukrainian War: Can Ope rational Failures be Attributed to logistics?" har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv.

Så många explosiva objekt röjdes under ammunitions- och minröjningsöv ningen Detonator 2022, skriver Totalför svarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i en artikel. 100 ammunitionsröjningsspecialister från Lettland, Belgien, Danmark, Estland,

Tyskland, Litauen och Sverige deltog i övningen. Från Försvarsmakten deltog personal från Swedec och Stockholms amfibieregemente, Amf 1. Övningen, som i år genomfördes i Lettland, ägde rum i ett område där det finns en stor mängd oexploderad ammunition.

FAKTA

Produktion av nya tjänstekort snart igång

Sedan 2020 har inte några tjänstekort producerats i Försvarsmakten. I våras skulle produktionen i egen regi ha kommit igång, men försena de leveranser av utrustning har gjort att tillverkningen ännu inte har startat. Snart ska dock det första tjänstekortet kunna tryckas.

qINOM FÖRSVARSMAKTEN ANVÄNDS tjäns tekort och övriga behörighetshandlingar bland annat för att styrka innehavarens iden titet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Sedan 2020 har inte några tjänstekort kunnat utfärdats i myn digheten. Produktionen skulle egentligen ha påbörjats i våras, men tillverkningen har hit tills inte startat.

– Det är några aktiviteter som har tagit längre tid än beräk nat, bland annat leveranstid av produktionsutrustning och tillhörande IT-systemslösning. Det har också varit tidskrävande

att utarbeta rutiner för att hantera informa tion och persondata på ett säkert sätt, säger Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsen het, som har haft i uppgift att leda arbetet.

Följderna för de anställda har varit att ruti ner på respektive organisationsenhet tagits fram, bland annat genom att andra identifika tionshandlingar använts och att särskilda procedurer vidtagits för att lösa ut situationen för de som haft ogiltiga tjänstekort. Vad tänker du om förseningen? – Naturligtvis är en försening

inte vad vi önskat, men de leve ransförseningar som drabbat pro jektet är bara att acceptera då de ligger utanför vår kontroll.

Nu är produktionsutrustning en slutligen på plats, och den är testad och fungerar väl, enligt Küller. Den slutliga ackrediteringsprocessen pågår och när systemet får godkänt kommer produktionen att påbörjas.

– När det sker kan vi inte spekulera kring, men vår förhoppning är att det inte ska dröja alltför länge. Alla övriga förutsättningar inför produktion är förberedda. Parallellt med detta har cheferna för organisationsenheterna fått i uppgift att utse tjänstekortsansvarig som kommer att utfärda och återkalla tjänstekort.

DET VAR VÅREN 2021 som beslutet om att För svarsmakten ska tillverka och förvalta tjäns tekort i egen regi togs. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Att det blev egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av anställdas person uppgifter.

– Fördelen att inte använda extern leveran tör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett omvärldsläget, säger Maritha Küller.

/JOSEFINE OWETZ

» De leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera. «

Våren 2021 togs beslutet att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi.

TJÄNSTEKORT

Maritha Küller

Lösningar oavsett hotbild

Med mer än 30 års erfarenhet av utveckling, projektering och installation törs vi säga att vi kan det här med EMC och säker elmiljö. Vi har genom åren hjälpt hundratals enskilda kunder, myndigheter och större företag med vår kunskap, oavsett kravspecifikation, skärmningsklass eller produktbehov. Målsättningen framöver är inte lägre satt. Vi kommer att fortsätta hjälpa våra uppdragsgivare med kundanpassade lösningar oavsett problem eller hotbild.

Välkommen till KAMIC med uppkavlade ärmar står vi startklara och redo.

www.kamic.se

MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

Vi digitaliserar världen där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll

TEMPEST-filter

HEMP-filter NEMP-filter Kondensatorer

Fördjupning:

Utlandsstationering

text: Josefine Owetz & Linda Sundgren illustrationer: Björn Öberg

URA är det avtal som reglerar villkoren vid utlandstjänstgöring.

I dag tjänstgör ett 90-tal försvarsmaktsanställda på URA-kontrakt för Högkvarteret, men antalet kommer att utökas kraftigt med ett Natomedlemskap. Försvarsmakten har påbörjat en dialog om vissa förändringar i avtalet, bland annat kring vad som gäller för medföljande partner.

Utlandsstationering

RA står för ”utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utom lands” och är det centrala ramavtal som gäller för all statsanställd personal som ska vara utlandsstationerad. Högkvarterets internatio nella personalsektion ansvarar för Högkvarte rets personal som tjänstgör utomlands.

– Vi är ansvariga för nästan alla som skick as ut på stabsofficersbefattningar utomlands. Totalt rör det sig om runt 90 personer. Vi har två olika typer av tjänstgörande kan man säga. Dels samverkansofficerare, som jobbar för Sverige och våra intressen. Sedan har vi offi cerare som åker inom ramen för EU och EU:s verksamhet, säger Christine De la Gardie, chef för den internationella personalsektionen.

Utöver henne arbetar fem handläggare vid sektionen, som stödjer anställda före, under och efter utlandsvistelsen. Handläggarna stöt tar även chefer ute på förbanden med villkors tolkning av URA.

– Vi har flera förband som skickar ut perso nal på URA, men majoriteten av alla som åker ut tillhör Högkvarteret. Därutöver tillkom mer försvarsattachéerna, som åker för Musts räkning. Vår enhet har ett helhetsgrepp för processerna kopplade till utlandsstationerad personal i hela Försvarsmakten, säger hon.

DET VAR 2001 som Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna slöt avtalet, som bygger på svensk skattelag stiftning och arbetsrätt. Det är i första hand URA-kontrakt som tillämpas vid en utlandssta tionering som beräknas pågå under minst två månader i följd. Även om URA reglerar villko ren har alla myndigheter möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet. – Försvarsmakten har skrivit egna tolkning

ar av avtalet, utifrån vad vi som myndighet ska, bör eller vill ge till våra anställda. Senaste förändringen i våra egna riktlinjer fastställdes i februari 2021. Den senaste uppdateringen i det centrala avtalet gjordes 2010. Det kommer med största sannolikhet att behöva ses över nu i och med kommande Natomedlemskap när flera myndigheter kommer att skicka ut folk utomlands, säger Christine De la Gardie.

Vid beslut om utlandsstationering upprättas en skriftlig överens kommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om anställningen. I kontraktet ska det framgå vilka anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som kan ingå är skatte fria ersättningar för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

– Det som framför allt skiljer URA från insatsavtalet är att du får ta med dig din familj. Staten betalar en del för familjen i form av medföl jandetillägg, merkostnadstillägg, fasta och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen.

Majoriteten av alla som åker på URA gör det på förordnanden som sträcker sig på tre år och tar med sig medföljande partner eller partner och barn. Christine De la Gardie poängterar vikten av att prata genom utlandsstationering noggrant med hela familjen.

– 90 procent av de som åker har medföljande med sig skulle jag säga. Det är därför väldigt viktigt att hela familjen är trygg i att åka ut och att alla familjemedlemmar vill detta. Det är en stor omställning att byta skola, land och språk. Vi propsar hårt på att man ska prata genom allt noggrant med familjen så att alla är med på vad man ska ut på.

INFÖR FLYTTEN UTOMLANDS är det mycket praktiskt som den anställde behöver göra. Det handlar om att se över försäkringsskyddet och kon takta instanser som Försäkringskassan, Skatteverket, A-kassan, Skol verket och banken för att ta reda på vad som gäller för en själv och för familjemedlemmar.

– Vi bokar ett möte med individen och eventuell medföljande part ner där vi går genom avtalet och riktlinjerna, vad man kan förvänta sig och vilket ansvar man har själv. Vi går också genom vilka uppgifter som behöver göras, säger Christine De la Gardie.

Strax före utlandsstationering ingår en rekognoseringsresa till den nya tjänstgöringsorten. Syftet med resan är framför allt att skaffa en bostad och säkerställa skolgång för medföljande barn. Bostaden ska vara dimensionerad efter familjens storlek och standarden ska vara jämförbar med svensk standard.

– Rekognoseringsresa är till för att hitta ett boende på platsen. Vi har en diskussion med varje individ inför resan och ger ingångsvär den på vilka hyresnivåer som de ska titta på ungefärligt. Vi rekom menderar att man kontaktar mäklare innan, och där kan vi hjälpa till med kontakter. Det finns också i regel redan FM-anställda på platsen, som kan hjälpa till med kontakter och tips. Vi är i tät dialog med den anställde inför, under och efter rekresan, säger Christine De la Gardie och fortsätter:

– Vi står för boendekostnaderna, men man väljer, hittar och ordnar själv sitt eget boende. Inom rimliga gränser förstås, men vi pekar inte var de ska bo. Det ger den som åker möjlighet att hitta ett ställe därute som blir ett hem och inte bara ett boende under perioden.

Finns det några maxbelopp vad gäller hyresnivåer?

– Ja och nej. Vi kikar på UD:s boendetabeller, däremot är vi lite mer

Christine De la Gardie, chef för Högkvarterets internationella personalsektion

För medföljande partner vid URA-kontrakt utgår en ersättning i form av ett medföljandetillägg på 14 087 kronor i månaden, men eftersom bidraget är skattebefriat generar det inga pensionsavsättningar. Tillägget är tänkt att användas för egen avsättning till pension. Efter tre månader förlorar den medföljande sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det är ett belopp som räknas ut av Försäkringskassan och ligger till grund för hur mycket pengar man kan få om man exempelvis blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Om man inte har en SGI kan man bli utan ersättning eller få mindre pengar.

flexibla inom Försvarsmakten. Det är för att vi ser hur marknaden ser ut och att det är svårt att sätta en fast gräns.

INNAN DEN ANSTÄLLDE åker ut bokar handläggaren in ett administrativt möte. Vid detta tillfälle går man genom rutinerna för den ekonomiska rapporteringen.

– Där vi går genom hur man ska sköta sin ekonomiska redovisning och allt praktiskt kring de rutiner som man kommer att ha därute. Sedan är de förhoppningsvis klara att åka.

I regel har man kontakt med en och samma handläggare under hela sin utlandsvistelse. Handläggaren har en granskande och samordnan de roll, och är den som tar emot underlag från arbetstagaren. Hand läggarna ser till att inkomna underlag delges HR-centrum med flera, som i sin tur verkställer enskilda överenskommelser, hyresbetalning, skolavgift med mera. De är också tillgängliga för uppkomna frågor och behov av stöd.

– Vi har inte jour, men vi är ofta tillgängliga. Det är viktigt för oss att ha en relation med de som åker ut. Vi vill veta vad som händer därute. Handläggarna gör också regelbundet uppföljningsresor och besöker de utsända på plats.

– Vi tittar på skolor, besöker sjukvårdsinrättningar och träffar mäkla re och andra kontakter så att vi kan guida dem som ska ut på ett bättre sätt. Efter pandemin har vi nu äntligen återupptagit resorna, vilket är

jättekul. Vi träffar också de medföljande och får deras perspektiv. Det är väldigt värdefullt. Hur är kunskapen om URA bland de anställda i Försvarsmakten?

– Den är relativt låg. Ofta jämför man med insatsavtalet, där ju allt är klappat och klart kring förutsättningarna. Detta kan bli lite av en chock initialt. Möjligheten att få ta med familjen är en positiv grej, många ser det som ett äventyr för hela familjen, säger hon och fortsätter:

– Behovet att som anställd ha kunskap om URA-avtalet och vad som gäller har inte riktigt funnits innan. Det var längesen antalet plat ser utökades därute. Vi har haft ett visst antal befattningar. Nu blir det internationella stort igen, många ska ut och det behöver attrahera fler.

FÖRSVARSMAKTENS PLANERING INFÖR Natome dlemskap pågår för fullt och myndig heten kommer stegvis att öka beman ningen i Natostrukturen. I en första

Christine De la Gardie

Fördjupning: Utlandsstationering

DET BLIR ETT SÅRBART SYSTEM OM

DET SITTER

analys har Försvarsmakten meddelat att det på några års sikt rör sig om uppåt 250 perso ner som ska bemanna staber. I och med kriget i Ukraina har det redan skickats ut förstärk ning till olika Natobaser under året, berättar Christine De la Gardie.

– Bemanning är utökande, vi har under året haft förstärkning på några av våra orter i värl den. Vi håller också på, tillsammans med UD, att skapa en helt ny utlandsmyndighet, Nato delegationen, som blir Sveriges Natorepresen tation i Bryssel. Försvarsmakten kommer att börja sända ut ett stort antal människor dit.

FLER UTSÄNDA INNEBÄR också att stödfunktio nerna behöver växa och rutinerna ses över.

Under våren har en översyn gjorts kring vil ken roll HKV ska ha kopplat till URA-tjänstgö rande i Försvarsmakten. Tidigare har enheten haft en rådgivande funktion för alla förband, men framåt kommer de att funktionsstyra frå

Vad är URA?

URA är ett centralt ramavtal med riktlinjer för anställningsvill kor vid tjänstgöring utomlands och gäller för arbetstagare som ska vara utlandsstationerade under tjänstgöring utomlands. Avtalet är flexibelt och ger möjligheter till individuellt anpassa de lösningar av anställningsvillkoren. En skriftlig överenskommelse om anställning, ett så kallat utlandskontrakt, upprättas mellan anställningsmyndigheten och arbetstagaren.

Källa: Arbetsgivarverket.

ENSAMMA

URA-HANDLÄGGARE UTE PÅ FÖRBANDEN.

Christine De la Gardie, chef för Högkvarterets internationella personalsektion

gorna på ett annat sätt.

– Skillnaderna blir att vi ska få ett mer samlat grepp jämfört med i dag. Nu när det ska ut så mycket folk blir det viktigare. Det är ännu inte bestämt hur ATO ska hanteras i bemanningen. Men vi i Försvarsmakten behöver synka oss, så att det ska fungera likadant för alla som åker från denna arbetsgivare.

De förband som har flest URA-stationeringar, utöver Högkvarteret, är Luftvärnsregementet, Skaraborgs flygflottilj, Luftstridsskolan, Liv gardet och försvarsgrensstaberna. Trots att internationella personalse ktionen på Högkvarteret kommer att ta ett mer samlat grepp framöver kommer administrationen fortsatt att ligga kvar på förbanden.

– Vi behöver bli mer sammansvetsade i dessa frågor. Det blir ett sår bart system om det sitter ensamma URA-handläggare ute på förban den. Det ska inte vara några problem för Lars i USA att ringa oss på HKV om handläggaren på LSS är ledig, han ska få samma svar. Det blir en robusthet i organisationen om det alltid finns handläggare som kan sva ra upp om det blir toppar därute.

NÄR ALLT FLER av Försvarsmaktens anställda skickas ut på URA-kontrakt finns det också behov av att se över avtalet, säger Christine De la Gar die. Det finns två olika spår i översynen som nu pågår. Det handlar dels om Försvarsmaktens egna riktlinjer, dels om vilka delar som bör ses över och justeras i det centrala avtalet.

– Försvarsmakten har en dialog med Arbetsgivarverket kring vilka behov myndigheten ser, och där har vi särskilt tryckt på de delar som rör den medföljande partnern. Medföljandetillägget behöver justeras. Det är baserat på prisbasbeloppet och det skulle behövas en helt ny uträkning från Skatteverket och Arbetsgivarverket. Vi har också tagit upp utförsäkringsrisken för den medföljande, det har vi jobbat på i flera år för att det ska ses över.

Medföljandetillägget, som i dag ligger på 14 087 kronor, är till för att kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstatio neringen.

– Tanken är att tillägget ska gå till pensionsavsättning. Det är så Arbetsgivarverket har räknat ut beloppet. Sedan är det upp till varje individ hur man gör, men det är i alla fall syftet med de här 14 000 kro norna. Vi säger till de som ska ut att medföljandetillägget är öronmärkt att gå till pensionsavsättning, men väljer inte att lägga oss i hur man gör.

Samma dag som intervjun med Officerstidningen har Christine De la Gardie en lunch inbokad med två personer som är ute på URA, och som är på Högkvarteret för en tjänsteresa.

– De flesta som kommer hem på tjänsteresor kikar förbi här. Vi har en bra relation med de som är ute, det känns extra viktigt att behålla den kontakten nu i den extrema expansionen vi står inför. Vi vill ha koll och en bra relation, för att fånga upp hur folk mår och hur arbetssituationen är, hur går det för barnen i skolan och för den respektive, det är viktigt med den kontakten.

FAKTA

UTLANDS TJÄNST

Vill gärna åka igen – om ekonomin håller

Patrik Lindgren på den svenska Natodelegationen i Bryssel känner sig väl omhändertagen genom URA-avtalet som reglerar hans utlandstjänstgöring. Men medföljande tillägget och hustruns uteblivna pensionsinbetalningar kan bli ett hinder för att åka ut igen.

I

text: Linda Sundgren

Foto: Sander de Wilde

Fördjupning: Utlandsstationering

Med en masteruppsats i strategi och internationella relationer från det högre officersprogram met, HOP, och åtskilliga tjänsteår på Högkvarteret inom lednings system och interoperabilitet, blev en utlands placering ett naturligt nästa steg i kommen dörkapten Patrik Lindgrens karriär. Den 1 juli 2021 påbörjade han ett tre år långt kontrakt med stationering i Bryssel i Belgien, inled ningsvis i Natohögkvarteret och sedan oktober vid den svenska Natodelegationen med anled ning av Sveriges ansökan till försvarsalliansen.

Inför flytten behövde en rad praktiska frågor lösas för makarna Lindgren med ny bostad, hemmaboende barn, anmälan till Skatteverket och en del annat. Som stöd fick de en URA-handläggare på Högkvarteret som hjälpte dem genom processen.

– Vår yngste son hade precis tagit studen ten, så vi beslöt att min fru skulle bo kvar hem ma tills han kunde stå på egna ben, säger Pat rik Lindgren när vi slår oss ner i ett konferens rum i den svenska Natodelegationens lokaler.

PATRIK INLEDDE SIN utlandstjänstgöring mitt under pandemin och han och hustrun, Anna lee Lindgren, kunde därför inte själva resa hit och gå på lägenhetsvisningar. Men hyresbostä der fanns det gott om och med en kollegas hjälp hittade de ganska snabbt en trerummare i EU-kvarteren som de tyckte om.

– Försvarsmakten gav oss ramarna för vil ken typ av bostad som kunde vara aktuell uti från vår familjesituation och de betalar hyra, el och vatten. Men lägenheten fick vi hitta själva. Nu löste det sig bra för oss, men jag tror att om Försvarsmakten ska skicka ut fler fram över behöver de nog hjälpa till mer för att hitta bostäder.

I april i år kunde även Annalee flytta hit.

FAKTA

Medföljandetillägg

Medföljandetillägget (skattefritt) är till för att kompense ra en del av det inkomstbortfall som den medföljande går miste om med anledning av utlandsstationeringen. Denna ersättning ska bland annat möjliggöra ett fortsatt pen sionssparande för den medföljande.

Medföljandetillägget följer förändring av prisbasbe loppet och kan komma att ändras under stationerings perioden. Medföljande ska kunna uppvisa inkomst före utlandsstationeringen för att erhålla tillägget.

ATT HON SKULLE FÅ EN HUSTRUPENG KÄNDES GANSKA ÅLDERDOMLIGT.

Fram tills dess arbetspendlade Patrik varannan helg, som en del i URA-avtalet.

– Det fungerade ganska bra, men hade inte varit hållbart i längden. Jag var tvungen att gå upp halv fyra på måndagen för att hinna med morgonflyget tillbaka och jag var trött fram till på onsdagen på grund av resan, säger han.

Patrik tycker att han och familjen blivit väl omhändertagen av För svarsmakten både inför och under utlandsplaceringen.

– De har varit väldigt lyhörda för våra behov, och också varit måna om att min fru ska vara med på möten och att hon ska få det bra. Vi har också fått ett bra försäkringsskydd som även min fru omfattas av.

NÅGOT SOM DÄREMOT väcker en del tveksamheter hos makarna Lindgren är de ekonomiska konsekvenserna av utlandsvistelsen, framför allt för Annalee. Under de tre år som kontraktet varar är hon tjänstledig från sitt ordinarie arbete inom omsorgen i Haninge kommun. Som medföljande får hon ett tillägg på 14 087 kronor i månaden. Men eftersom tillägget är skattebefriat förlorar hon sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och

hon får heller inga pensionsavsättningar.

– Vi har inte räknat på hur mycket hon tap par i pension. Vi försöker själva sätta av pengar varje månad men det kanske inte täcker hela bortfallet, säger Patrik.

Dessutom betalas medföljandebidraget ut till Patrik.

– När vi fick höra att pengarna skulle betalas ut till mig log vi lite. Att hon skulle få en hus trupeng kändes ganska ålderdomligt. Vi har gemensam ekonomi så i praktiken spelar det ingen roll för oss, men ändå.

Patrik berättar att han och Annalee redan har planer på ytterligare en treårsperiod utom lands. Men det förutsätter att de ekonomiska förlusterna inte blir för stora.

– Vi trivs väldigt bra här och sådant som vi hade tänkt att vi skulle göra senare i livet gör vi nu. I somras bilade vi i Italien och Frankrike och Bryssel är en fantastisk stad att bo i. Men ska vi kunna åka ut igen måste vi se till att med följandebidraget är tillräckligt. Man gör inte det här för pengarna, men pensionsförlus ten får inte bli för stor. Det finns med i kalkylen.

URA – potentiell pensionsfälla för medföljande

Medföljande partner till den som tjänstgör på URA-avtalet får ingen pen sionsavsättning under tiden i utlandet. Hur stor förlusten i slutändan blir varierar från person till person, men för den som är borta i flera år kan bortfallet bli kännbart.

Den som tar tjänstledigt eller säger upp sig från sitt arbete för att följa med partnern på en utlandsvistelse med URA-avtal, får ett så kallat medföljandetillägg. I år är tillägget på 14 087 kronor, det betalas ut till den försvarsmaktsanställde och är skattebefriat. Den som enbart har medföljandetillägg som inkomst under utlandsvistelsen riskerar att bli utförsäkrad från det sociala trygghetssystemet och får heller inga pensionsavsättningar. Hur stor påverkan det får på framtida pensionsutbetalningar beror på flera faktorer, men det kommer att göra skillnad. Det säger Officersförbundets pensionsexpert, Conny Jansson.

– Du har kanske 45 år i yrkeslivet, lite beroen de på hur länge du studerar, när du börjar jobba och vid vilken ålder du tänker gå i pension. Inbe talningar till din framtida pension sker i huvud sak utgående från din lön och tar du bort två, tre, fyra eller ännu fler år av pensionsinbetalningar kommer det självklart att märkas i den andra änden – när pensionen i framtiden ska betalas ut.

PENSIONEN BESTÅR AV två huvuddelar. Dels den allmänna pensionen (det orange kuvertet) som omfattar alla förvärvsarbetande och till vilken det årligen avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande lönen. Det finns dock ett tak för intjänandet som i år motsvarar en årsinkomst på 572 970 kronor, eller ungefär 47 700 kronor per månad. Den som når upp till taket för intjänandet får en årlig avsättning på knappt 100 000 kronor till den allmänna pensionen. Därutöver har de flesta arbetsta gare också en tjänstepension som tillkommer genom avtal mellan fack och arbetsgivare och som är ett komplement till den allmänna pensionen. Hur mycket som avsätts till tjänstepensionen varie rar mellan olika avtal, men enligt Conny Jansson brukar det

»INBETALNINGAR TILL DIN FRAMTIDA PENSION SKER I HUVUDSAK UTGÅENDE FRÅN DIN LÖN OCH TAR DU BORT TVÅ, TRE, FYRA ELLER ÄNNU FLER ÅR AV PENSIONSINBETALNINGAR KOMMER DET SJÄLV KLART ATT MÄRKAS I DEN ANDRA ÄNDEN.«

text: Linda Sundgren

Foto: Sander de Wilde

Patrik och Annalee Lindgren tycker om att ha Bryssels stadsliv inpå knuten och tar gärna promenader genom staden tillsammans.

Fördjupning:

Utlandsstationering

handla om mellan 4,5 och 6 procent av en lön upp till knappt 45 000 kronor per månad.

– Med en lön på 45 000 och en avsättning på låt säga 6 procent, handlar det om 32 400 kronor om året i framtida tjänstepension. För den som har en lön som överstiger 45 000 kro nor per månad är pensionsavsättningen i regel runt 30 procent av det överskjutande belop pet. Det för att kompensera för att det inte sker något intjänande till den allmänna pensionen på löner över 47 700 kronor. Medföljande som har en hög lön förlorar alltså mer i pensions avsättningar än den med lägre inkomst, säger Conny Jansson.

Medföljande som under en utlandsvistel se får ett avbrott i pensionsinbetalningarna, kommer således att få mindre i framtida pensi on än denne annars skulle fått. – Är du borta tidigt i yrkeslivet har du kan ske en lägre lön, men då missar du ränta- på ränta-effekten på förlorade pensionsinbetal ningar under många år. Det kan få stor effekt i slutänden även om inkomsten i sig inte är så hög. För den som gör lönekarriär och åker senare i livet kan det istället handla om rela tivt stora summor varje månad som man missar och är man borta ett par tre år kan det

SOM MEDFÖLJANDE GÅR DU MISTE OM …

handla om ganska stora summor i slutändan. Enstaka års frånvaro sent i yrkeslivet gör däremot oftast bara en marginell skillnad, säger Conny Jansson.

FÖR ATT KOMPENSERA för pensionsbortfallet under en utlandsvistelse behöver man ofta starta ett eget sparande. Att avsätta delar – eller helst hela – medföljandetillägget till detta är en bra grund att utgå från, enligt Conny Jansson. På ett år betalas 169 000 kronor ut i medföljande tillägg. Det kan bli en hyfsad kompensation för uteblivet pensionsintjä nande, även om pengarna inte kommer att kunna förvaltas på samma sätt som pensionspengar normalt gör.

– Som privatperson kan man inte gå in i ett pensionssparande som är avdragsgillt. Istället får du göra avsättningar till sparkonto eller fonder eller vad du nu väljer, pengar som du sedan skattar för årligen utifrån vanliga skatteregler. Att avsätta medföljandetillägget i ett eget sparande kompenserar med andra ord kanske inte fullt ut för uteblivna pensions inbetalningar, men det är ett bra steg på vägen.

För att få veta mer om hur stor pensionsförlusten för den medföljan de på URA-avtalet kan bli, rekommenderar Conny Jansson att man hör av sig till Pensionsmyndigheten.

– De bör kunna ge en mer detaljerad beskrivning av hur den all männa pensionen kommer att påverkas av ett antal års uteblivet intjä nande. Man bör också ta kontakt med de förvaltare som hanterar ens tjänstepension och försöka få reda på hur stor skillnaden i tjänstepen sionen kan bli. Några exakta svar kommer ingen att kunna ge, men man borde i alla fall kunna få en grov prognos utifrån den inkomst man har i dag.

MEDFÖLJANDEBIDRAG

UTBETALAS DOCK INTE…

b om medföljande uppbär en för värvsinkomst under utlandssta tioneringen. Om den medföljande arbetar deltid görs ett motsvaran de procentuellt avdrag på bidraget.

SGI TJÄNSTEPENSION ALLMÄN

MEN DU FÅR…

(14 087 kr/MÅN)

Den som åker på utomlandstjänstgöring med URA-avtal tillsammans med sin partner får ett med följandetillägg på 14 087 kronor i månaden. Beloppet är skattebefriat och betalas ut till den för svarsmaktsanställde. Försvarsmakten rekommenderar att hela medföljandetillägget avsätts till ett pensionssparande för medföljande partner.

b om medföljande är ute kortare än tre månader på stationerings orten.

b om medföljande erhåller avgångsvederlag, studielån, för äldrapenning, sjukpenning, sjuk ersättning, aktivitetsersättning, A-kassa eller pension.

b om medföljande är borta från stationeringsorten mer än 30 dagar i följd (utöver semester period med arbetstagaren).

b för en medföljande som inte varit sambo med arbetstagare under minst 6 månaders tid.

Conny Jansson

»Det behövs tydligare villkor för utlandstjänstgöring«

Att under en period i karriären tjänstgöra på en utländsk stab är något som lockar många försvarsmaktsanställda. Men villkoren för dem som åker varierar och förhand lingscheferna på Officersförbundet anser man att det be hövs tydligare kriterier för vilka premisser som ska gälla.

text: Linda Sundgren

En utlandstjänstgöring i Försvarsmakten kan se olika ut beroen de på uppdrag och vilken typ av avtal som tillämpas. För solda ter och officerare som gör en militär insats i ett insatsområde är villkoren tydliga. I dessa fall gäller en framförhandlad ersätt ning på 1,3 gånger lönen plus 8 000 konor extra i månaden. Utöver det tillkommer insatstillägg, eventuella risktillägg, utlandstil lägg för ökade omkostnader på hemmaplan samt ytterligare ersättning för den som har barn. Men för dem som genomför stabstjänst i utlandet är förutsättningarna annorlunda. Då träder utlandskontakt och rikt linjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) i kraft,

och det är inte lika väl reglerat som insats avtalet. URA är ett centralt avtal som slutits mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna och anger endast ramarna för utlandstjänstgöringen. Utöver två grundläggande kriterier om att individen ska vara utlandsstationerad och ha ett eget boen de, oftast genom självhushåll, är det upp till arbetsgivaren och den som åker att komma överens om vilka villkor och ersättningsnivå er som ska gälla.

– Resultatet beror delvis på hur duktig indi viden är på att förhandla. Försvarsmakten brukar vara generös och för en del blir det väldigt bra med fina skolor åt barnen och bra boende. Men det finns också de som inte alls är lika nöjda, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet.

VISSA ERSÄTTNINGAR i URA är reglera de, som pensioner och försäkrings

FÖRBUNDET:

Fördjupning: Utlandsstationering

villkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. Officersförbundets förhandlingschef, Susanne Hultgren, menar att det behöver förhandlas fram avtal på lokal nivå för att göra förutsättningarna attraktiva, tydligare, och mer förutsägbara för dem som ska åka.

– Men Försvarsmakten vill inte ha några lokala URA-avtal, säger hon. Vi förstår att arbetsgivaren vill kunna vara flexibel och anpas sa villkoren efter behoven i varje enskilt fall, och vi tycker också att det måste finnas en flexibilitet i avtalet. Men det vi efterfrågar är kriterier för vad som ska tas hänsyn till när avtalen skrivs, så att det blir tydligare varför man exempelvis får en viss lön eller viss typ av bostad.

Avsaknaden av lokala avtal innebär också att den enskilde arbets tagaren sitter ensam vid förhandlingsbordet med arbetsgivaren.

– En del känner att de erbjuds paketlösningar trots att det ska vara individuella förhandlingar. Många känner sig också tvingade att skriva på. De vill så gärna åka och om de inte skriver under kommer någon annan att göra det, säger Susanne Hultgren.

Olle Löfmark instämmer.

– Det händer att folk hör av sig till oss för att de är missnöjda med sina URA-avtal, men det är svårt för oss att göra något i efterhand. Vi brukar rekommendera att man pratar med sin lokala fackliga före trädare innan man skriver på något, säger han.

URA ANVÄNDS I första hand vid utlandstjänstgöring som pågår under en längre tid, från två månader och uppåt. Avtalet hanteras av res pektive förband med stöd av Högkvarteret och alla som åker får en egen handläggare som hjälper till med praktiska frågor. En majori tet av dem som åker på URA har med sig familjen, och sådant som bostad och skolavgift för medföljande barn brukar ingå i avtalet.

– Ersättningar och lösningar påverkas av kostnadsläget i landet och av familjens behov.

Vad som däremot kan bli ett bekymmer är de ekonomiska konse kvenserna för medföljande partner. Medföljande som förvärvsar betar under utlandsvistelsen omfattas inte av URA-avtalet, och får därmed varken medföljandetillägg eller försäkringsskydd via För svarsmakten. Den som däremot inte jobbar under tiden de är iväg omfattas av URA-avtalet. Som ersättning utgår ett medföljandetillägg på 14 087 kronor i månaden. Men eftersom tillägget är skattebefriat generar det inga pensionsavsättningar. Efter tre månader förlorar den medföljande dessutom sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

– Hur pensionen påverkas beror på flera faktorer, men det kan nog bli ganska stora summor i slutändan. Att bli av med sin SGI är fram för allt ett bekymmer för dem som tänker skaffa barn eftersom man inte får någon föräldrapenning. Försvarsmakten brukar rekommen dera medföljande att studera för att behålla sin SGI men det är inte

Olle Löfmark Susanne Hultgren

alla som vill eller har den möjligheten, säger Olle Löfmark.

Dessutom betalas medföljandetillägget ut till den försvarsmaktsanställde - inte till medföljande partner – och det kan bli ett bekymmer.

– Om det skulle bli en separation under tjänstgöringstiden, vilket har hänt, har partnern ingen inkomst alls, säger Susanne Hultgren.

Enligt Löfmark och Hultgren är det sällan intressant att åka på mer än en utlands tjänstgöring. Och de menar att de ekonomis ka villkoren för medföljande bidrar till det.

Anställningsvillkor som kan ingå: Särskilda anställnings villkor som kan ingå i URA-kontaktet – bland annat skattefria för måner:

• Merkostnadstillägg.

• Medföljandetillägg.

• Skolgång för medföljande barn.

• Sjukvård.

• Bostad.

• Flyttkostnader.

• Resor.

• Komplettering av boendeutrustning.

• Transporttillägg*

* Berör primärt USA. Generellt ingår denna förmån som en delpost i merkostnadstillägget för andra länder.

Källa: Försvarsmakten

– De flesta tycker att det är jättekul att åka ut en gång, andra gången är man mer tveksam och tredje gången är det oftast ett absolut nej. Obligatoriet gäller även för den här typen av tjänster men Försvarsmakten rekommenderas verkligen att skicka iväg fri villiga som ett led i att vara en attraktiv och lyhörd arbetsgivare, säger Olle Löfmark.

FÖR ATT STÄRKA den ekonomiska tryggheten för medföljande partner och göra det mer lockande att åka på fler än en utlandstjänst göring, tror de att URA-avtalet behöver förändras genom lokala avtal med tydligare kriterier samt med bättre villkor för med följande

– Kanske kan man göra mer för att med följande ska kunna fortsätta jobba på dis tans, för den som har den typen av arbete där det är möjligt. Att få ett antal tjänste resor beviljade skulle kunna vara en sådan lösning, säger Susanne Hultgren.

Samtidigt kommer fler anställda att behö va åka på utlandsuppdrag vid kommande Natomedlemskap. Det brukar talas om mellan 200 till 250 individer på militära befattningar inom försvarsalliansens orga nisation.

– Att jobba i Natostab kommer att kräva mer erfarna officerare och specialistoffice rare men även civila medarbetare. För att bemanna de här befattningarna kommer Försvarsmakten behöva göra det mer att raktivt att åka ut, säger Susanne Hultgren.

Därutöver kommer det att behövas mili tär personal för truppbidrag inom Nato. Hur villkoren för dessa kommer att se ut är ock så något som behöver ses över.

– Vi behöver få en definition av vad ett insatsområde är. Om vi skickar folk för att förstärka Natostyrkorna i Baltikum, är det en insats eller är det något annat? Att teck na URA-avtal för dessa kommer inte riktigt att fungera och vi behöver hitta andra lösningar för dem, säger Susanne Hultgren.

»Vid minsta tveksamhet: åk!«

Kommendör Peter Östbring är chef för det svenska samverkanskontoret vid US Central Command i Tampa. Detta är hans tredje URA-befattning.

Kontoret är en del av den 45 nationer starka koalition som är kopplad till US Central Command, den stab som leder och inriktar all amerikansk insats och övningsverksamhet i Mel lanöstern. Peter Östbring har varit chef för det svenska bidra get i Tampa sedan januari 2021.

– I grunden handlar arbetet om att koordinera det svenska militära bidraget till US Central Command. Vi är två officerare på det svenska samverkanskontoret och sedan är det två ytterligare svenskar som arbetar med operationer i Irak och Syrien på en annan del av staben.

Tjänsten är Peter Östbrings tredje URA-befattning. 2005–2006 var han platschef för ubåtsoperationen med amerikanska flottan i Stilla havet, i samband med att svenska ubåten HMS Gotland låg utanför San Diegos kust. Andra gången var 2014 till 2017, då var han samverkansofficer i London på Permanent Joint Headquar ters (brittiska insatsstaben) och samtidigt biträdande försvarsattaché på ambassa den i London.

– Jag tycker att det har funkat jättebra att åka på URA alla tre gånger. De första två vändorna var mina två döttrar också med, så de har gått i både amerikansk och brittisk skola. Den här tredje svängen är töserna så pass gamla att de inte är med, utan det är bara jag och hustrun denna gång.

Han framhåller att det har varit en stor fördel att låta barnen gå i internationell skola och att de därigenom fått goda språkkunskaper,

Arbetstid

Om inte annat har angi vits i utlandskontraktet gäller förtroendear betstid vid URA-tjänst göring. Arbetstidens förläggning anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet:

• Du följer arbetstidsbestämmelserna vid den organisation där du tjänstgör.

• Förvänta dig periodvis mer än 40 timmars arbetstid per vecka.

• Ingen övertidsersätt ning utgår.

• Ingen flex utgår.

• Ingen kompensations ledighet utgår.

men att det inte alltid har varit helt lätt med all nödvändig skoladministration.

– Det som har tarvat mest energi har varit att förstå ett annat lands skolsystem och hur man får in sina barn i det systemet. Den här gången, utan barn och utan att behöva hante ra skolor, har varit en fröjd av enkelhet.

Hur upplevde du URA-förhandlingarna?

– Det har inte varit några problem någon av gångerna. Jag har inte uppfattat det som en förhandling mellan två parter som står långt från varandra, utan snarare som en dialog om vad som erfordras för att saker ska fungera för ens tjänst och familj i ett annat land.

Hur har du och din fru tänkt kring medföl jandetillägget?

– Min hustru har varit med så många år att det har blivit ett signifikant bortfall i hennes pensionsinbetalningar. Hon har varit tjänstle dig och vi har i princip nyttjat hela medföljan detillägget för avsättning till hennes pension. Jag kan tänka mig att det uppstår utmaningar för familjer där den uniformerade inte är den primära inkomstkällan, då svider det ekono miskt med URA.

Är det något i avtalet som bör ses över?

– I grunden blir man väl omhändertagen och man har minst lika bra förutsättningar där man är stationerad som man har hemma. Det som blir mest påtagligt är i ett sådant läge som vi befinner oss i nu, där svenska kronan har förlorat sitt värde mot amerikanska dol larn och där man får lön i svenska kronan. Det blir en rejäl lönesänkning och kompensatio nen för valutafluktuationer hänger inte riktigt med i revideringarna för merkostnadstilläg gen.

HAN TYCKER ATT stödet från internationella personalensektionen fungerar väldigt bra.

– Eftersom man bara har en POC på HKV så funkar det smidigare än när man jobbar hem ma. Vi sitter inte i Prio och sånt här borta. Vi fyller i blanketter och skickar vidare det till handläggaren, så fixar de allt det praktiska åt en. Det är lyxigt och innebär i praktiken att den administrativa förvaltningsbörda som man ibland upplever hemma, den är helt eli minerad. Man kan fokusera på att lösa uppgif ten som man är utsänd för att göra.

Några medskick till kollegor som funderar på att åka ut på URA?

– Till de jag pratar med säger jag alltid att om de erbjuds möjligheten att åka ut interna tionellt så är min enda uppmaning att de ska göra det. Det är berikande ur alla perspektiv. Eventuella farhågor kopplat till praktikaliteter löser sig. Ta dig an utmaningen, åk ut och kom hem som en skickligare offi cer. Vid minsta tveksamhet: åk.

»I GRUNDEN BLIR MAN VÄL OMHÄNDERTAGEN OCH MAN HAR MINST LIKA BRA FÖRUTSÄTT NINGAR DÄR MAN ÄR STATIONERAD SOM MAN HAR HEMMA.«

I UTLANDS TJÄNST

text: Josefine Owetz

Peter Östbring

Foto: Privat

Fördjupning: Utlandsstationering

»Vi är redo att åka ut igen«

text: Josefine Owetz

Den 1 november kom familjen Söderström, som utöver Natha lie består av hennes make och deras treårige son, tillbaka till Göteborg efter att ha bott två år i Tampa.

– Det har varit en helt fantastisk erfarenhet och upplevelse för mig och hela familjen. Vi har sett det som en ”once in a life time”-möjlighet. Att få bo i ett annat land och lära oss mer av ett annat lands kultur har gett oss jättemycket som familj. Trots covid har vi kun nat resa en hel del och sett mycket av USA.

Utöver erfarenheten att bo i ett annat land framhåller hon den yrkes mässiga utvecklingen som tjänsten på det svenska samverkanskontoret vid US Central Command har inneburit för henne.

– Att som översergeant få möjlighet att gå från kompaninivå till strate gisk nivå, och jobba i en internationell miljö, har verkligen utvecklat mig både som indi vid och yrkesmässigt.

HON HAR LÄNGE velat tjänstgöra utomlands och följde sidan på Emilia med lediga tjäns ter.

– Jag och min make ville båda få erfa renhet att bo och jobba i ett annat land. Jag sökte tjänsten i Tampa och en till, men kände under intervjun att denna skulle passa mig bättre. Jag blev jätteglad när jag fick samtalet om att jag hade fått tjänsten.

Hur har det fungerat att åka på URA tycker du?

– Det är ett helt annat kontrakt och det är mycket att sätta sig in i inn an man åker. Vi fick en bra genomgång från internationella personal sektionen på Högkvarteret innan vi åkte. Jag skulle rekommendera

Semester

Försvarsmakten tilläm par det antal semester dagar som framgår av FM-semesteravtal.

• Semester tjänas in precis som vanligt inom Försvarsmakten.

• Semester från hem maförbandet ”fry ses” när du går in på URA-kontrakt .

• Du följer bestämmel serna vid den organi sation där Du tjänst gör och ansöker om ledighet hos berörd huvudman.

• Semesterdagarna som intjänas under URA ska tas ut inom kontraktsperioden, om det inte fungerar så förlängs kontraktet med intjänade semes terdagar.

läsa genom avtalets alla delar noggrant och gå tillbaka och titta vad som gäller under tidens gång. Det har vi gjort många gånger.

Tänkte du på något särskilt inför URA-förhandlingen?

– Jag upplevde det inte riktigt som att jag hade en förhandling av själva URA-kontraktet i ärlighetens namn. Men min kommunikation med min kontaktperson på Pers Int har varit fantastiskt bra. De har varit ett väldigt bra stöd och samarbetet har hela tiden fungerat bra.

Hur har du och din make tänkt kring medföljandetillägget?

– Vi har pensionssparat hela tillägget. Vi har ett privat pensionssparande och har därför fortsatt att hantera sparandet som vi hade gjort även annars.

NÅGON SOM NATHALIE Söderström har funderat på under de två åren vid US Central Command är specialistofficerens roll i ett internationellt sammanhang, och vilka befattningar och tjänster som en svensk specialistofficer ska bemanna i en internationell kontext. Hon

»Jag skulle vilja uppmana Försvarsmakten att sluta vara dumsnål«

Officeren Johan har varit utlandsstationerad med URA kontrakt vid två tillfällen. Båda gångerna har varit inom ramen för olika typer av utbildningar. Första stationeringen var i Tyskland och andra gången var några år senare, då i USA.

Första gången hade jag inte med familj, men till USA tog jag med fru och barn. Jag tycker att URA är bra på det sättet att anhöriga räknas in i avtalet. Det var aldrig någ ra problem med resor, försäkringar, boende

eller hyrbilar, säger Johan och fortsätter: – Även fast avtalet egentligen innebar en ekonomiskt förlust fanns det en trygghet för hela familjen till skillnad om jag hade blivit skickad på traktamente.

Han berättar att han har två helt skilda upp levelser av sina URA-förhandlingar. Den första ägde rum strax innan examen från Militärhög skolan Karlberg. På den här tiden var det inte samma mobiltaxa inom EU och där de skulle bo under utbildningen i Tysklad fanns det inget internet. Johan och hans kollegor ville därför få ett tillägg på 250 kronor i månaden för att bekosta mobilt internet.

– När det var dags för själva ”förhandling en” kom det en representant från arbetsgiva ren och presenterade ett färdigt kontrakt för oss. Vi fick nej direkt och fick höra att det är det här avtalet som gäller.

att

Översergeant Nathalie Söderström har i två år varit stabsassistent åt chefen på det svenska samverkanskon toret vid US Central Command i Tampa. Det var hennes första URA-befattning, och hon har fått mersmak.

»JAG UPPLEVDE DET INTE RIKTIGT SOM ATT JAG HADE EN FÖRHANDLING AV SJÄLVA URA-KONTRAKTET I ÄRLIGHETENS NAMN.«

I UTLANDS TJÄNST

Nathalie Söderström

Foto: Privat

tycker att detta är ett område som För svarsmakten borde utvärdera mer.

– Vi går in under OR och NCO (non-com missioned officer, reds.anm), det vill säga underofficerare. Jag upplever i jämförelse med andra nationer att en svensk speci alistofficer är något mer överkvalificerad jämfört med de OR-nivåer som vi jämförs mot. I USA exempelvis är NCO soldater som har jobbat länge och de utvecklas inte alls på samma sätt som svenska specialistoffi cerare gör. Vi har ofta en mer utbildad och kvalificerad personal, säger hon och fort sätter:

– Att hitta en tjänst i ett amerikanskt system som passar en svensk specialistoffi cer är svårt. Här är NCO ofta assistenter på lägre nivå och löser uppgifter som vi skulle sätta en soldat på att göra. Det är inget fel på att vara assistent, jag har fått göra långt mer kvalificerade uppgifter än vad jag hade tänkt mig. Men jag har också haft en fan tastisk svensk chef som har låtit mig ta det ansvaret och låtit mig utvecklas i min roll. Men om man i ett internationellt system får en chef som inte är van att låta NCO ta den typen av ansvar blir man nog mer inboxad och får inte lika kvalificerade uppgifter. Några tips till kollegor som funderar på att åka ut på URA?

– Jag skulle säga att man inte ska fundera så mycket utan ta möjligheten om man får chansen. Har man väl kommit ut en gång på URA så vill man ut igen, har jag förstått. Nu har vi precis kommit tillbaka, men vi är redan redo att åka ut igen och har definitivt fått mersmak.

Vad ska du göra nu?

– Nu går jag tillbaka och jobbar på utbild ningsbataljon på Älvsborgs amfibiere gemente, Amf 4, i Göteborg.

När det några år senare var dags för näs ta förhandling hade Johan och hans kollegor läst på mer om villkoren. De visste efter att ha pratat med kollegor som gått utbildningen, att arbetstiden i regel låg på tio–tolv timmar om dagen. Arbetstiden inom ramen för URA är inte arbets tidsreglerad, vilket innebär att det är förtroendearbetstid som gäller. – Vi sa att vi ville få en skälig ersättning för tiden vi skulle lägga på utbildningen. Vi tänkte inte jobba 60–80 timmar i veckan utan att få ett tillägg. Det slutade med att vi fick ett

9 AV 10

SOM ÅKER UT PÅ

URA-KONTRAKT HAR MEDFÖLJANDE FAMILJ MED SIG.

ÖB:S MILITÄRA RÅD OM NATO-BEMANNING:

»Försvarsmakten bedömer i nuläget att myndighetens bemanning av Nato innebär en successiv ökning som huvudsakligen utgörs av yrkesofficerare, men även civila. Tillsättandet av befattningar i Nato kommer att behöva öka stegvis under flera år, där bemanningen av alliansen kan komma att påverka Försvarsmaktens planerade tillväxt. För att hantera såväl anslutningen till Nato som fortsatt tillväxt behöver Försvarsmakten se över löner, villkor, förmåner och utvecklings möjligheter för Försvarsmaktens personal«

…personer från Högkvarteret tjänstgör i dag på olika typer av stabsbefattningar utomlands. “Vi är ansvariga för nästan alla som skickas ut på stabsofficersbefattningar utomlands. Vi har två olika typer av tjänstgörande kan man säga. Dels samverkansofficerare, som jobbar för Sverige och våra intressen. Sedan har vi officerare som åker inom ramen för EU och EU:s verksamhet, säger Christine De la Gardie, chef för Högkvarte rets internationella personalsektionen.

påslag på 5 000 kronor i månaden. I det stora hela är det småpotatis, men för den enskil de betyder dessa tillägg väldigt mycket. Inte minst som en symbolhandling från arbetsgivaren.

Vad borde Försvarsmakten se över kopplat till URA?

– Jag skulle vilja uppmana Försvarsmakten att sluta vara dumsnål. I alla de fall jag varit med om så är det inte hutlösa tillägg som den anställde vill ha. Är det något som Försvarsmakten lider av så är det brist det personal, man har inte råd med att anställda blir bittra och missnöjda för

småsaker. Folk slutar inte enbart på grund av ett dåligt URA-avtal, men det blir ytterligare en sådan sak som får bägaren att rinna över.

Har du några medskick till kollegor?

– Jag uppmanar alla att läsa på exakt vad URA-avtalet innebär, så att man förstår vilka ersättningar man kan få. Jag rekommenderar också att ha koll på detta med förtroendear betstid. Man arbetar ofta mycket mer än 40 timmar i veckan. URA-förhandlingen är en förhandling. Man behöver inte bara acceptera budet från arbetsgivaren utan kan ställa vissa motkrav.

Johan heter egentligen någonting annat.

Mötet: Jonny Lindfors

»Nu har vi ekonomin, men inte tiden«

43 år gammal blev han Försvarsmaktens yngsta regementschef. Det var länge den mest utma nande befattning Jonny Lindfors haft. Än mer utmanande är den rollen han har i dag: Att som förbandsproduktionschef ansvara för att fördela resurser och uppdrag i Försvarsmakten.

text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

Bridgadgeneral Jonny Lindfors sitter i soffan i sitt arbetsrum i Försvarsmaktens lokaler på Banér gatan på Gärdet i Stockholm. På bordet mellan oss ligger en en svart anteckningsbok med röda pärmar. Det är i den hans ”att-göra-listor” finns, förkla rar han.

Intervjun har börjat på ett lite annorlunda sätt. Istället för att jag som journalist börjar ställa mina frågor blir det tvärtom.

– Berätta lite om dig själv. Vem är du? frågar Jonny Lindfors och lutar sig lite framåt över bordet.

Jag berättar. Säger att jag har glädjen att ha världens mest intressanta jobb. Och får direkt mothugg. För världens mest intressanta jobb, det har minsann Jonny Lindfors själv.

– Jag kan ärligt säga att jag har kul på jobbet. Jag trivs i den här kontexten, och det är medar betarskapet som gör att jag trivs så bra. För mig har det nog egentligen aldrig spelat någon roll vilken befattning jag haft, säger Jonny Lindfors eftertänksamt.

Så, vem är du? Frågar jag, och stjäl helt soni ka hans egen fråga.

– Jag är född och uppvuxen i Kiruna och kommer från en gruvarbetarfamilj. Jag hade inga planer på att jobba inom försvarsmakten utan ville bli brandingenjör, idrottslärare eller arkitekt.

Men värnplikten kom emellan och ganska omgående kände den då 20-årige Jonny Lind fors att han hamnat rätt. Han, som alltid älskat att vistas i naturen och som sysslat med sport hela livet föll för kamratskapet och lagandan.

– Ett befäl uppmuntrade mig och föreslog att jag skulle söka till Militärhögskolan Öster sund. Men samtidigt var det ingen självklarhet att bli antagen.

Han blev antagen för Västerbottens regemente, I 20, i Umeå, men överfördes till Lapplands Jägarregemente, I 22, i samband med försvarsbeslutet 1997 som innebar att I 20 lades ner.

JONNY LINDFORS HAR en gedigen bakgrund inom Försvarsmakten. Har gjort två utlands tjänstgöringar, dels i Kosovo som 26-åring, dels i Afghanistan i rollen som militärpolischef tio år senare. Ett av de största äventyren i hans karriär var året då han studerade på Army War College i Pennsylvania, USA, där För svarsmakten har en studieplats.

– Det var jätteroligt. Ett äventyr för hela familjen. Skolan ligger i en liten småstad i Pennsylvania och min fru och jag tänkte att det

Lindfors, förbandspro duktionschef i Högkvarterets

skulle bli nyttigt för våra söner att få gå i amerikansk skola och lära sig språket.

Men att rycka upp en hel familj för ett år utomlands är inte alldeles självklart. Den ena sonen tyckte att det var en utmärkt idé att flytta till USA. Den andra var betydligt mer skeptisk.

– Och det var lite läskigt för min fru som skulle behöva ta tjänstledigt från jobbet på Arbetsförmedlingen och plötsligt bli medföljande.

Farhågorna visade sig vara obefogade. Familjen fann sig snabbt till rätta och eftersom det fanns några hundra familjer med anknytning till Army War College och i samma situation som familjen Lindfors, fick de snart många nya bekantskaper.

– Rent professionellt var det en mycket bra upplevelse. Det var nyt tigt att få läsa strategi på den här nivån. Att få större insikter i hur en stormakt tänker och resonerar.

Så var det det där med att han 2018, som 43-åring, blev Försvarsmak tens yngste regementschef. Han skruvar lite besvärat på sig.

– Just då, ja. Det stämmer. Men det har säkert varit någon yngre både innan och efter mig. Att jag skulle vara yngst genom tiderna verkar osannolikt.

Han blev i alla fall väldigt glad när han fick frågan om att ta över som regementschef på Norrbottens regemente, I 19, i Boden.

– Det var både roligt och hedrande att få det jobberbjudandet. Samti

Jonny

produktionsledning, och hans stabsförvaltare Fredrik Svärd, som håller i blixten.

ATT JAG SKULLE VARA YNGST GENOM TIDERNA VERKAR OSANNOLIKT.

digt var det lite läskigt. Jag hade ju ingen bakgrund på I 19.

Familjen var på väg hem från USA när erbjudandet kom, och Jonny Lindfors och hans fru diskuterade fram och tillbaka om huruvida hela familjen skulle flytta med till Boden, eller om han skulle veckopendla. De landade i att familjen skulle bo kvar i Stockholm.

Som regementschef för Norrbottens regemente hade han ansvar över en organisation på runt 2 000 personer.

– Jag blev väldigt väl välkomnad och jag hade en oerhört duktig per sonal. Jag trivdes mycket bra, men samtidigt kan jag ärligt säga att det är en av de mest utmanande befattning jag har haft. Inte för att det var svårt, mer på grund av att det var ett så stort förband med många avväg ningar, prioriteringar och starka viljor.

DE 2,5 ÅREN i Boden var fina år, säger Jonny Lindfors. Men det var också här som det värsta inträffade. Han syftar på den tragiska olyckan under

Jonny Lindfors

Ålder: 47 år.

Bor: I Järfälla utanför Stockholm.

Familj: Gift och har två söner, 15 och 17 år.

Fritid: Fjällvandring och fiske. Är engagerad i ena sonens hockeylag.

Övrigt: Är ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

övningen Northern Wind där en kvinnlig hem värnssoldat förolyckades efter att hennes tält blivit påkört av ett stridsfordon 90 natten till den 25 mars 2019.

– Olyckan var det värsta som kunde hända. Samtidigt är jag tacksam över att vi faktiskt för berett oss på att något liknande skulle kunna inträffa, och därför kunde vi snabbt sätta in resurser till stöd för de inblandade soldaterna.

På övningen deltog ungefär 10 000 personer från olika länder. Även om övningsledningen diskuterat igenom olika riskscenarion var det mer i termer av potentiella trafikolyckor, eller att någon skulle gå genom isen. Att ett tält skul le köras över fanns inte med i de olika risksce narion man diskuterat.

– Det går inte att tänka tillbaka på tiden som förbandschef utan att minnas den här trage din. Men jag och soldaterna hade ett oerhört fint stöd, framför allt av våra regements pastorer, säger Jonny Lindfors.

Planen var att stanna i Boden i tre år,

så blev det inte. Tjänsten som förbandspro duktionschef dök upp och att efter 2,5 år flytta tillbaka till Stockholm, familjen och jobbet som förbandsproduktionschef kändes som ett naturligt steg.

– Mitt jobb som chef handlar i mångt och mycket om att bygga lag. Att försöka omge sig med människor som är duktigare än vad jag är, och att våga lita på dem.

Vad är ditt uppdrag som förbandsproduktionschef?

– Mitt uppdrag som förbandsproduktions chef är att fördela såväl resurser som uppdrag till försvarsgrenar och stridskrafter.

Han tystnar en stund. Säger att visserligen prioriteras värnpliktsutbildningen och tillväx ten högt, men inte högst. Nationella operatio ner och insatser, och planering för dessa, mås te prioriteras högre.

– Just nu gör omvärldsläget att vi måste balansera resurser för tillväxt och värnplikts utbildning kontra resurser för nationell bered skap, operationer och övningar i syfte att skapa tröskeleffekt. Det kräver kontinuerliga prioriteringar och en tät dialog med insats chefen samt med försvarsgrens- och strids kraftscheferna.

HAN TOG ÖVER rollen som förbandsproduktions chef den 1 mars 2021, i ett läge då Försvarsmak ten började växla upp med rekordfart.

– Men jag är ganska övertygad om att det var betydligt tuffare att ha min befattning när det handlade om att dra ner på resurserna inom Försvarsmakten. Nu, när min uppgift består i att öka takten, är det roligare.

Samtidigt är det en utmanande tid för en för bandsproduktionschef. Om det tidigare fanns tid, men ytterst begränsade resurser, är situa tionen i dag den motsatta.

– Under perioden 2010–2020 uppmanades vi att göra vad vi kunde givet de ekonomiska ramarna. Nu har vi ekonomin, men inte tiden. Vi känner nog alla att det brådskar. Samtidigt tar det tid att tillväxa, och när det till och med är komplicerat att köpa in så enkla saker som uniformer, säger han och fortsätter:

– Vi kommer hela tiden tillbaka till det här med balans. Mitt jobb handlar om en ständig dialog om vad resurserna räcker till och hur

vi ska prioritera. Det finns ju verksamhetsplaner att utgå ifrån, men de stämmer inte alltid riktigt överens med verkligheten.

PÅ BORDET FRAMFÖR oss ligger som sagt hans svarta ”att-göra-bok”. Den är fylld av listor, men även om det är intensiva tider säger Jonny Lindfors att han inte jobbar mer än han brukar göra.

– Just nu fokuserar vi naturligtvis på andra frågor än vad vi gör i vanliga fall. Natomedlemskapet och ÖB:s militära råd till regeringen tar extra mycket tid för närvarande, men det är inte så att jag jobbar oänd ligt mycket övertid.

Samtidigt är han väl medveten om att många i organisationen har en mycket hög arbetsbelastning.

– Det är något vi följer och försöker åtgärda genom att avdela resurser för att anställa mer personal där det är som mest ansträngt just nu, men rekrytering tar tid och officerare är en ändlig resurs i Försvarsmakten i det korta perspektivet.

På Jonny Lindfors agenda ligger också att ansvara för det slutliga införandet av trebefälssystemet. Beslutet har väckt stark kritik bland de berörda officerarna, och även om Jonny Lindfors har förståelse för kriti ken, är det han som har uppgiften att genomföra beslutet.

– Jag är väl medveten om att många upplever detta som en form av identitetskris. Jag hade nog också känt på samma sätt, säger han, som betonar vikten av att Försvarsmakten som arbetsgivare, och då framför allt förbandscheferna, tar sig tid att föra en dialog med medarbetarna.

– Det är viktigt att alla känner sig respekterade i det här, även om de inte kan få igenom sin vilja. Jag har förståelse för att man ur ett individ perspektiv inte kan se logiken. Men tittar man på det ur ett systemper spektiv är logiken tydlig, säger han och fortsätter:

– Eftersom utvecklingen gått så snabbt behöver vi specialister. I dag kan ingen behärska allt, och om vi ska kunna tillväxa behöver vi genom föra den här förändringen nu.

Samtidigt, resonerar han, är reaktionerna någonstans ett positivt tecken, eftersom det är något som tyder på att Försvarsmaktens anställ da starkt identifierar sig med, och är stolta över, sin yrkesroll.

– För rent lönemässigt kommer det ju inte att bli sämre när vi inför trebefälssystemet. Det som påverkas är stoltheten över den grad man uppnått, något som man kämpat väldigt hårt för.

Hade Försvarsmakten kunnat göra något annorlunda i införandet för att fler skulle förstå logiken bakom beslutet?

– Jag känner i dag att Försvarsmakten borde ha skapat en längre pro cess för förankring och förvarning på förbandsnivå inför beslutet. Vi kunde ha bäddat bättre, men jag tror inte att den faktiska utgången hade blivit annorlunda.

Det är oroliga och hektiska tider. Jonny Lindfors att-göra-lista är full, och även om han inte jobbar över, medger han att arbetsuppgifterna har intensifierats.

– Vi är ju händelsestyrda, så självklart ändras vår planering. Samti digt vågar jag påstå att vi gjorde mycket redan innan kriget i Ukraina var ett faktum. Redan förra hösten, när vi såg vart det barkade hän, intensi fierades arbetet.

Än viktigare blir då tiden för återhämtning. Han tränar varje morgon före jobbet. Men han njuter också av stillheten i naturen, och fiskar och fjällvandrar gärna när tillfälle ges. Jonny Lindfors kastar en blick på den svarta anteckningsboken mellan oss.

Vad är nästa punkt på din lista?

– I absolut närtid handlar det om att läsa igenom de underlag som ÖB lämnar till regeringen den 1 november, samt att realiserbar hetspröva det ur produktionsperspektivet. Det ligger ett stort stabsarbete bakom. Nu gäller det att få det samstämmigt.

För närvarande fokuserar Jonny Lindfors till stor del på ÖB:s militära råd och kom mande Natomedlemskap.

Den ryska mediestrategin är långsiktig

Informationsspridning har kommit att spela en enormt stor roll i både krig och politik. Ryssland hade länge för berett invasionen av Ukraina genom ett konsekvent intrummande av ett antal negativa narrativ om Ukraina i statsmedia där ukrainare omgestaltades från bröder till nazister och fiender. Forskning visar att den ryska propagandan har nått vissa framgångar även utanför det egna landets gränser.

orges sak är vår!” Så avslutade min farfar, riksdagsmannen Ruben Wagnsson, ett tal i för sta kammaren i mars 1941. Men orden nådde aldrig pressen. Utrikesminister Christian Günt her ansåg att de var för farliga. Händelsen illustrerar skillnaden mellan dåtid och nutid, mellan en värld där traditionella medier var det enda sättet att nå ut på bred front och dagens nya mediesamhälle. Informationsspridning har kommit att spela en stor – ibland avgörande –roll i både krig och politik. Zelenskys budskap i Kiev strax efter den ryska invasionen ”Jag är här…”, och ukrainska soldaters utrop ”Russian warship, go fuck yourself”… bidrog exempel vis rimligen till att väsentligt stärka samman hållning, stridsvilja och omvärldens stöd. Det finns en demokratisk potential i användandet av sociala medier. Stater och organisationer drar också fördelar av att snabbt och brett kunna nå ut till olika publiker. Den svenska Försvarsmakten har dragit nytta av sociala medier under lång tid. Redan på 2010-talet sysslade exempelvis försvarsmaktsbloggare, parallellt med fristående bloggare, med att beskriva och analysera Afghanistaninsatsen.

Försvarsmakten arbetade vid denna tiden också med att professionalisera myndighetens kommunikationsverksamhet. En intervju studie vi utförde tyder på att ledningen såg sociala medier som en möjlighet, snarare än som ett problem.

EN ENKÄTSTUDIE SOM inkluderade 26 europeis ka försvarsmakter visar dock att det saknades ett gemensamt förhållnings sätt till sociala medier. Bris ten på övergripande strategi på EU- och Natonivå vittnar om att europeiska försvars makter var sent ute med att ta sprängkraften i sociala medier på allvar – i alla fall om man jämför med den rys ka ledningens systematiska arbete med informationspåverkan som pågått ända sedan 1990-talet och det andra Tjetje nienkriget. Internt har den ryska regimen enat de officiella narrativen, begränsat fria medier och rensat ut oliktänkande individer. Externt har man bedrivit informationspåver kan bland annat genom de statsfinansierade nätplattformarna Sputnik och RT. Forskning har identifierat försök till och viss framgång

med valpåverkan gentemot bland annat USA, Tyskland och Frankrike. Ryssland hade ock så länge förberett för invasionen av Ukraina genom ett konsekvent intrummande av ett antal negativa narrativ om Ukraina i statsme dia. Ukrainare omgestaltades i media från ”bröder” till ”nazister” och ”fiender”. Det här är en del av en officiell strategi som speglas i policydokument i vilka information ses som en del av säkerhetspolitiken.

Ryssland är inte ensamt om att bedriva informationspåverkan mot andra länder. En rad auktoritära och semi-auktoritära regimer lägger kontinuerligt stora resurser på informa tionspåverkan riktad mot medborgare i andra länder, genom vad som ska verka som normal och attraktiv nyhetsrapportering. Ryssland har dock lagt osedvanligt stora resurser på sin informationspåverkan. Det finns en stor uppsättning ryska statligt styrda engelsksprå kiga mediekanaler, som är sammanlänkande och används i påverkanssyfte. Bradshaw med kollegor visar exempelvis i artikeln ”Playing Both Sides: Russian State-Backed Media Coverage of the #BlackLi vesMatter Movement” hur olika sådana kanaler använ des under BLM-protester na 2020 för att ”elda på” meningsmotståndare från båda sidor, i syfte att desta bilisera och polarisera.

Rysslands strategi är mycket långsiktig. Den går bland annat ut på att ihärdigt pumpa ut ett begränsat antal centrala narrativ, för att mer eller mindre hjärntvätta åhörarna. Det skedde inför invasionen i Ukraina och det har skett när nätplattformarna RT och Sputnik beskrivit Sverige i mycket negativa ordalag ända sedan 2015, för att försvaga landet,

skapa splittring och om möjligt även under minera nationell säkerhet. Detta är så mycket allvarligare, då forskning som utförts i USA och Ukraina tyder på att rysk informations påverkan kan ha effekt på politiska åsikter. Det här gäller även i den svenska kontexten. Arti keln ”The paperboys of Russian messaging: RT/Sputnik audiences as vehicles for malign information influence” bygger på en nationell representativ enkät genomförd 2020 med hjälp av Novus. Resultaten visar att svenskar som konsumerar RT och Sputnik i högre grad än icke-konsumenter håller med om innehåll et. RT/Sputnik-läsarna är både mer negativa till exempelvis feminism och HBTQ-frågor och har en mer positiv syn på Ryssland.

RESULTATEN TYDER OCKSÅ på en förvånansvärt hög konsumtion. Hela sju procent uppger att de tar del av RT/Sputnik; fem procent mer säl lan och två procent varje vecka eller månad. Det finns konsumenter i alla åldersgrupper, bland båda könen och bland anhängare av alla politiska partier, men män och yngre är tyd ligt överrepresenterade. Nästan tre av fyra RT/ Sputnik-konsumenter är män, och den yngsta åldersgruppen är tydligt överrepresenterad. Var femte man i åldern 18-29 år sade sig läsa RT och/eller Sputnik. RT/Sputnik-konsumenter skiljer också ut sig i vissa andra hänseenden.

Jämfört med icke-konsumenter stödjer de i högre utsträckning utomparlamentariska par tier och Sverigedemokraterna samt i viss mån Vänsterpartiet. De avviker också genom sin mycket höga konsumtion av såväl inhemska som utländska medier. De är mer benägna att diskutera nyheter – med undantag för nyheter från traditionella svenska medier – i verkli ga livet. De är samtidigt mer skeptiska till alla typer av media och journalism, förutom svensk alternativmedia, RT och Sputnik. Trots denna skepsis är de mer benägna än icke-kon sumenter att sprida medieinnehåll på socia la medier. De är också mer villiga att sprida nyheter utan att veta ursprunget och även när de misstänker att innehållet inte är sant. Detta tyder på att de har god potential i att förstärka RT/Sputniks budskap genom spridning.

Vad kan man då göra för att bemöta detta? Långsiktiga strategier är viktiga, som att för söka öka kunskaper om informationshante ring, exempelvis i skolan, på arbetsplatser och bland äldre. Utbildning i källtillit är dock kanske ännu viktigare än sådan i källkritik, i en tid då vissa har börjat slå ifrån sig även kvalitetsjournalistik, forskningsresultat och myndighetsinformation. Det gäller att vara uppmärksam, men inte uppgiven, inför infor mationsfloden i dagens samhälle och att ha ett lagom kritiskt förhållningssätt till informa

Forskning visar att den som följer rap porteringen i rysk statskontrollerad media i högre grad än andra håller med om innehållet i dessa mediekanaler. Det gäller i såväl USA som i Sverige.

tion. Överkritiska individer riskerar att landa i konspirationsteorier, vilket är en styggelse, som kan öka i takt med populismen.

Vissa åtgärder mot informationspåverkan är mer drastiska än andra och lämpligheten i dem förtjänar att diskuteras. EU har exempel vis etablerat ”East Stratcom Taskforce”, som tillgriper tveksamma metoder för att bemöta rysk desinformation. En annan kontroversiell åtgärd är förbud. Drygt 70 år efter censuren av min farfars uttalande, den 27 februari 2022, beslöt EU att blockera RT och Sputnik. Beslu tet kan förvisso debatteras. Men det är en tydlig illustration av att politiker ser mycket allvarligt på problemet med illasinnad infor mationspåverkan, som bland annat kan bidra till att polarisera samhällen och underminera tilltron till politiker, myndigheter och medier. Hur gick det då för Ruben Wagnsson? Han blev nog lite arg, men fortsatte att arbeta för Norges sak på en mängd olika vis och tilldela des 1951 det norska storkorset, Sankt Olavs orden, för sina insatser.

CHARLOTTE WAGNSSON

Professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskar om rysk informationspåverkan via digitala medier.

NYHET

Slutstycket

Historia, Insänt Krönika, Noterat Ur Krigsarkivet

Jönköping, 1951

En lycklig bilkårist

Den uniformerade kvinnan på fotografiet ser ovanligt glad ut när fotografen O. Sjöblom tar den här bilden i Mullsjö i Jönköpings län i oktober 1951. Vad som föranlett hennes glada min vet vi visserligen inte. Kanske har fotografen bett henne att le lite extra när han ska ta bilden eller så har hon just upptäckt något som gör henne glad och upprymd, och det är vid det ögonblicket som fotografen knäpper. Vad vi däremot vet är att kvinnan vid fotograferingstillfället tillhörde bilkåristerna. Denna frivilliga försvarsorganisation hade vuxit fram under krigsåren, då de flesta män var inkallade. För att samhället skulle kunna fungera så nor malt som möjligt behövdes kvinnor i olika befattningar, som annars mes tadels var avsedda för män. Att utbilda kvinnliga bilförare för att köra lastbil och ambulans blev ett sätt. 1939 bildades bilkåren av Kvinnoför eningarnas beredskapskommitté och 1942 fick organisationen namnet Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund. Fram till 2009 var föreningen endast upplåten för kvinnor. Numera kan även män antas. Därför ändrades namnet till Sveriges bilkårers riksförbund, som dock oftast kort och gott benämns Bilkåren. Krigsarkivet, Försvarsstabens informationsavdelnings bildarkiv, Armén, friv. org., personal, kvinnliga bilkåren, nr 6503. Fotograf: O. Sjöblom 1951.

Representeras Officersförbundet av de mest lämpade kandidaterna?

Representeras Offi cersförbundets med lemmar i förbundets styrelse och presidium? I dagens stadgar finns en styrning om att leda möterna i presidiet ska tillhöra de tre försvars grenarna. Detta gör att medlemmar från stridskrafter som Logistik och LedUnd och obe roede förband utesluts, skriver en arbetsgrupp i förbundsstyrelsen.

qHUR SÄKERSTÄLLER OFFICERSFÖRBUNDET

att de mest lämpade kandidaterna med förmåga att överblicka den samlade problema tiken i Försvarsmakten även är de som repre senterar medlemmarna i förbundsstyrelsen och presidiet? Vilka förutsättningar har valbe redningen med dagens stadgar? Vilket urval finns till presidiet? Går försvarsgrenstillhörig het före lämplighet eller kompetens? Allt med medlemmarnas bästa i fokus.

Sedan åtminstone 2014 så har frågan om presidiets sammansättning motionerats och debatterats inför och under Officersförbundets förbundsmöten. Motiv och argument för olika perspektiv har framförts i sann demokratisk anda och beslut har fattats enligt våra stadgar. Om du som medlem inte har haft möjlighet att följa eller delta i debatten tidigare så kommer här en kort sammanfattning.

Det bärande motivet för samtliga motioner har varit att styrningen i stadgarna att repre sentera de tre försvarsgrenarna exkluderar en stor andel av förbundets medlemmar från att kunna bli vald med anledning av att repre sentera tolkas som att också tillhöra en för svarsgren. Detta eftersom stadgarna utesluter medlemmar från stridskrafterna (till exempel Logistik och LedUnd) eller oberoende förband (till exempel Högkvarteret) från att ingå i pre sidiet.

I dagens stadgar så framgår följande: § 11 Förbundsstyrelse

4 mom. Antal ledamöter och sammansättning. Förbundsstyrelsen består av förbundsordfö rande, förste och andre vice förbundsordföran de, vilka utgör förbundsstyrelsens presidium, samt ytterligare tolv ledamöter. Allsidig repre sentation ska eftersträvas. Förbundsordförande

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

samt förste och andre vice förbundsordförande (presidiet) ska representera de tre försvarsgrenarna. Detta gäller även vid succession enligt nedan.

Vid förbundsmötet 2020 förtydligade dåvarande förbundsdirektör Peter Löfvendahl tolkningen av stadgarnas lydelse: ”Och jag som då har varit med ett tag i det här förbundet vet ju att, de så kallade förarbetarna alltså bakgrunden till det här, så har det ju varit andemeningen att man ska representera, att man också tillhör de tre försvarsgrenarna.”

Vid senaste förbundsmötet blev det votering om motionen som föreslog att ändra stadgarna till:

4 mom. Antal ledamöter och sammansättning Förbundsstyrelsen består av förbundsordfö rande, förste och andre vice förbundsordföran de, vilka utgör förbundsstyrelsens presidium, samt ytterligare tolv ledamöter. Allsidig repre sentation ska eftersträvas.

Resultatet efter votering slutade i 55 ja mot 43 nej. Det fanns alltså en majoritet bland delegaterna vid förbundsmötet 2020 för en förändring av stadgarna, men eftersom det krävs kvalificerad majoritet så är stadgarna oförändrade.

» Genom våra stadgar har vi bestämt att det är vid förbundsmötet som den demokratiska processen ytterst genomförs. «

KAN VI GENOM debatt identifiera alternativ som vi tillsammans kan enas om vid kommande förbundsmöte? Är för slaget att stryka kravet på representation ur de tre försvarsgrenarna i stadgarna fortsatt det bästa alternativet? Ska endast en ordförande och en vice ordförande samt 13 ledamöter där valberedningen genom sitt arbete säkerställer allsidig representa tion? Eller är tidigare förslag att tillföra en tredje vice ordförande ett alternativ som har mognat? Hur säkerställs inflytande för alla våra medlemmar i Officersförbundet? Betyder representera fortfarande tillhöra? Ska pre sidiet/förbundsstyrelsen representera hela kollektivet av medlemmar oavsett bakgrund/ placering? Är det rimligt att 23 procent av medlemmarna inte är valbara till presidiet?

Valberedningen bör ges möjlighet och för utsättning att föreslå den styrelse och det pre sidium som bedöms kunna tillvarata medlem marnas intressen på bästa möjliga sätt oaktat var i Försvarsmakten hemvisten är.

Lönesatsningen på flygförare i årets Rals räcker inte – ytterligare åtgärder krävs

qÅRETS LÖNEREVISION, RALS 2022, är klar. Flygvapnet kommunicerade kort efter beslutet att man tilldelats ekonomi för att inta den lönebild för flygförare som de hade hem ställt om. För en utomstående kanske det låter som att situationen med lönerna för piloterna nu är löst. Men om man sätter den särskilda satsningen i relation till en rimlig lönenivå gent emot andra statliga jobb med flygtjänst så sna var Försvarsmakten fortfarande en ordentlig bit från mållinjen.

ALLTING ÄR DOCK relativt. Sant är att flygvapnet aldrig förr har lagt en lika stor klumpsumma på piloterna i Rals som detta år. Totalt handlar det om 1,6 miljoner i en särskild satsning för flygförare. Det är en förhållandevis stor påse extra pengar som nu läggs på pilotlöner vilket kan ses som ett positivt steg. Men sätt det i relation till att man aldrig tidigare gjort någon nämnvärd satsning. Då är det lätt att säga att det är den största.

Man kan även sätta det i relation till att flygförare efter denna satsning fortfarande ligger upp till 30 000 kronor i månaden efter andra myndig heter som bedriver flygtjänst, enligt FPI:s ana lys av kollektivavtalen. Då inser man snart att det egentligen inte har hänt så mycket.

» Flygvapnet skapar större och större utmaningar i att eventuellt kunna locka tillbaka de piloter som i dag är tjänstlediga. «

Bara för att det är en stor satsning i Rals så är det inte säkert att den är tillräcklig. Frågan som Försvarsmakten bör ställa sig är förstås: Är det ta tillräckligt? Räcker det för att behålla piloter och kanske till och med locka tillbaka de pilo ter som har lämnat flygvapnet? (och som varde ra kostat myndigheten mellan 90–150 miljoner kronor att utbilda).

Svaret på detta vet redan flygvapnet och Försvarsmakten. Flygva penchefens inriktning, som denna satsning relaterar till, presenterades redan i våras med övervägande negativa reaktioner från piloterna.

ÅTERIGEN SER JAG tyvärr tydliga tecken på att Försvarsmakten har för sämrat sin relation till arbetstagarna. Efter den senaste kommunika tionen hörde flertalet medlemmar av sig och berättade att de kände sig svikna ännu en gång. Flygvapnet skapar större och större utmaningar i att eventuellt kunna locka tillbaka de piloter som i dag är tjänstlediga. Fortsätter man att agera så här så forcerar Försvarsmakten den redan påbörjade vägen till att tjänstledigheterna slutligen ändrar status till ”uppsägning på egen begäran”.

AG Inre på uppdrag av förbundsstyrelsen

Genom våra stadgar har vi bestämt att det är vid förbundsmötet som den demokratiska processen ytterst genomförs. Här ges alla möj lighet att påverka besluten, beslut som slutligen fastställs genom ett majoritetsval. En majoritet är för stunden, när beslutet tas. Det är därför viktigt att debatten startar innan förbundsmö tet. Vet du vad din förening tycker i frågan? Vad tycker du själv och dina kollegor? Vill ni vara med och påverka så startar debatten nu! ●

Jag är övertygad om att Försvarsmakten vill samma sak som vi, det vill säga behålla våra piloter. Men då behö ver vi agera kraftfullt, blixtsnabbt och övertygande. Ett ordentligt löneavtal med rimliga nivåer och villkor för att behålla kompetensen och de miljarder som man faktiskt har satsat på våra piloter. ●

Foto: Jerry Lindberg/Försvarsmakten

Per-Martin Sternevi Ordförande för Försvars piloternas intresse organisation, FPI.

Noterat

Fonder och stipendier för militär personal

Och

text: Gerd Eriksson

qDET FINNS PENGAR att söka från fonder och stiftelser för dig som är yrkesofficer, militärt anställd eller anhörig. Pengar som är tänkta att underlätta tillvaron efter dödsfall, olycka, vid rehabilitering, studiebesök eller som uppmuntran för ett gott fackligt arbete.

När Gerhard Kronberg var 37 år ramlade han ner från ett tak och bröt ryggen. Det blev omöjligt för honom att fortsätta hålla sjuk vårdsutbildningar ombord på olika fartyg. Han fortsatte med undervisning på land, men ville i möjligaste mån vara med sina elever i fält. Till en början räckte käpp eller krycka när han skulle gå, men med åldern blev det svårare att klara terrängen och han började snegla mot segway-rullstolen som var ny på marknaden. Den kostade 200 000 kronor. Försäkringskas san sa nej och det gjorde också Förvaltnings rätten.

– Då var det en kollega på Försvarsmedicin centrum som tipsade om att jag kunde söka

Här finns pengarna

ƀ Officersförbundets

stipendiestiftelse

Vem kan söka: Den som varit facklig medlem i tre år kan blir nominerad av annan medlem, kollega, närmsta chef eller över ordnad chef.

Vad: 25 000 kronor för den som står för ett gott fackligt ledar skap, stimulerar engagemang för yrkesfrågor, bidrar till facklig

pengar från en fond. Jag hade inte en susning om att den fanns, men sökte i två omgångar och fick beviljat 50 000 kronor ena året och 50 000 kronor året därpå.

Samtidigt hade han hittat en begagnad segway-rullstol för 150 000 och med 50 000 ur egen ficka och pengarna från Carl och Ame lie Ahlgrens testamentsfond kunde han äntli gen slå till.

– Jag har såklart fått rullstolar, käppar och kryckor av landstinget, men inget hjälpmedel som funkade för mig ute i fält. Det finns inte så många handikappade inom Försvarsmakten. Tack vare segway-rullstolen kan jag vara med och köra i skog och mark och den klarar även ett mindre trappsteg, säger Gerhard Kronberg.

För två år sedan fick han beviljat ytterligare ett bidrag på 38 795 kronor från samma fond för nya kraftfulla litiumbatterier till rullstolen och en låda med reservskruvar.

Är det svårt att söka pengar från fonden?

verksamheten eller driver en vik tig fråga. Helt enkelt en eldsjäl på det fackliga området.

Ansökan: Hela året stipendiestiftelsen@officersfor bundet.se

ƀ Herman Friedländers militära stipendium

Vem kan söka: yrkesofficerare i aktiv tjänst inom Försvarsmak ten eller annan myndighet.

Vad: Stipendier för stu

» Tack vare segway-rullstolen kan jag vara med och köra i skog och mark. «

– Inte alls. Vi inom Försvarsmakten är ju rätt vana att skriva brev och skrivelser. Jag skicka de in en kort ansökan och fick besked ganska snabbt om att jag hade beviljats pengarna.

FÖR TOBIAS DANIELSSON kom pengarna en annan väg. Han sökte inte själv utan blev

dieresor utomlands som anses vara till nytta för Försvarsmak ten. Exempelvis kurs, mässa eller att följa ett förband.

Ansökan: Senast september 2023

ƀ Kungafonden

Vem kan söka: Anställda inom Försvarsmakten som drabbats av sjukdom eller skada i samband med tjänstgöring.

Vad: Bidrag för rehabilitering och för att förbättra möjligheterna till ett fungerande liv. Även bidrag till efterlevande i samband med dödsfall. Delar ut bidrag flera gånger per år, större belopp.

Ansökan: Hela året info@kungafonden.se

Gerhard Kronberg fick bidrag till en segway-rullstol för att kunna leda utbildningar i fält.

Tobias Danielsson fick stipendium för sin insats med att bena ut pensionsavtalet och göra det mer begripligt för andra medlemmar.

Gerhard Kronberg fick fondpengar för att köpa en rullstol som möjliggör för honom att bedriva utbildning i fält.

nominerad och fick 20 000 kronor från Offi cersförbundets stipendiestiftelse. Dåvarande ordförande i lokalföreningen på Sjöstrids skolan nominerade honom. Motiveringen var hans idoga arbete med att sätta sig in i statens pensionsavtal för att kunna hjälpa andra medlemmar.

– Jag är intresserad av ekonomi och märkte att det fanns en lucka i kunskapen om våra pensionsavtal bland medlemmarna. För att man ska kunna göra kloka val tidigt i kar riären gäller det att förstå helheten, säger Tobias Danielsson som är chef för drift- och utvecklingssektionen på Sjöstridsskolans marinstridsavdelning.

TOBIAS VET INTE hur många timmar han lagt ned på att sätta sig in i pensionsavtalet, men många timmar är det. Han håller pensions utbildningar och svarar på frågor när med lemmarna ringer. Mestadels är det de som är nära pension som är intresserade, men han hoppas nå ut även till de yngre.

Vad sa du när Officersförbundet ringde och sa att du var en av stipendiaterna?

– Det är såklart alltid roligt att få uppskatt ning, men pengarna är faktiskt sekundära för mig. Att kunna bidra till mervärde för medlemmarna är både roligt och stimulerande och jag lär mig myck et själv. Egentligen skulle jag fått stipendiet vid förbundsstämman under högtidliga former, men på grund av pandemin blev det inte så. Har du köpt något speciellt för de 20 000 kronorna?

– Nej, jag har faktiskt inte det. Numer är Tobias Danielsson vice ordförande i Officersförbundets lokalförening på Sjöstridsskolan och nyligen invald som suppleant i förbundsstyrelsen. ●

ƀ H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande make, maka eller barn utan större förmögenhet och med en inkomst på max 16 000 kronor (fyra basbelopp).

Vad: Flerårigt stöd på grund av låg pension, kostnad för tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel. Begrav ningshjälp. Specifikt för barnen bidrag eller stipendier för stu

dier eller fritidsaktiviteter. Ansökan: Senast 31 mars 2023 kurt.svensson@kungligastiftel ser.se

ƀ Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond Vem kan söka: Yrkesofficerare som råkat ut för olycka, sjukdom eller bestående skada Vad: Hjälpmedel, kostnader för rehabilitering, psykologbe handling eller underlättande vid

annan livskris. Begravningshjälp. Engångsbelopp. Ansökan: Hela året roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets under stödsnämnd)

ƀ Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar till avlidna militärer Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande med låg inkomst Vad: Ekonomiskt bidrag.

Engångsbelopp som räknas ut på individbasis.

Ansökan: Hela året roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets under stödsnämnd)

Utöver dessa fonder och stipen dier finns också stipendier och bidrag att söka lokalt för den som är militärt anställd. Gå in under stiftelser.lansstyrelsen.se och sök på ”officer” eller ”soldat”.

Illustration: Istock

Foto: privat

Tobias Danielsson

Låt ÖB bestämma – eller?

NÄR JAG NYLIGEN förberedde ett föredrag om för svaret av Gotland under kalla kriget snubblade jag på en liten redogörelse kring turerna när Tofta skjutfält behövde utvidgas på 1970-talet. Den fick mig att tänka på debatten om politi kens fäbless att detaljstyra Försvarsmakten.

Ofta framförs åsikten att politiken, till exempel försvarsberedningarna, reglerar enskildheter i orimligt stor omfattning och att ÖB:s militära råd till stor del nonchaleras. Botemedlet som inte sällan rekommende ras är att politiken ska: ange vilka uppgifter Försvarsmakten förväntas lösa, tala om hur mycket pengar som disponeras och sedan låta ÖB utforma Försvarsmakten inom de givna ramarna.

Vem bestämde då vad på Gotland? I början på 70-talet var det uppenbart att krigsorgani sationen på ön behövde utvecklas. De strids vagnar (Strv 102) som fanns på Gotland behöv de renoveras och pansarbrigaden, som då bestod av fem små pansarbatal joner, borde ges större anfallskraft genom att få samma utformning som brigaderna på fastlandet. Det vill säga innehålla tre pansarbatal joner med två stridsvagns- och två pansarskyttekompanier vardera. En sådan omorganisation skulle också medge en effektivisering av bland annat reparations tjänsten i brigaden. Dock krävdes att övningsfältet utvidgades för att med ge övningar med större förband än tidigare. Såväl dåvarande ÖB general Synnergren som arméchefen gene rallöjtnant Almgren, och som det verkade även den politiska led ningen, var positiva till en sådan lösning.

REGERINGSSKIFTET HÖSTEN

1976 komplicerade dock frå gan. Koalitionsregeringen

som tillträdde bestod av C, M och FP. Centerpartiets ledande politiker på Gotland, vilka var starkt negativa till att utvidga övningsfältet, fick därmed ökat gehör för sina åsikter. Processen låste sig. Fortfarande 1978 fanns i budgetpropositionen inga pengar anslagna till renovering av de stridsvagnar som skulle finnas på Gotland. Implicit: finns det inga stridsvagnar på ön behöver heller inte övningsfältet utvidgas.

Problemet löstes delvis genom att Arméstaben utarbetade en kom promiss där organisationen med fem små pansarbataljoner bibehölls; ett stridsvagns- och två pansarskyttekompani er per bataljon. Det på bekostnad av att i krigs planläggningen kunna anfalla kraftsamlat med hela brigaden, och de enskilda bataljonernas användbarhet. Uppenbara operativa nackdelar. Dock, det skulle gå att öva de mindre bataljonerna på tillgänglig mark och det skulle fortfaran de finnas stridsvagnar på ön.

» Implicit: finns det inga stridsvagnar på ön behö ver heller inte övnings fältet utvidgas. «

löste problemet var antagligen de förändringar i skattelagstiftningen, vilka genomfördes av helt andra skäl, som innebar att de markägare vilka tidigare inte hade velat upplå ta mark nu såg det som fördelaktigt att arrendera ut mark till kronan. Det lokala motståndet mot att utvidga övningsfältet försvann. Resultatet blev att stridsvagnarna renoverades, övningsfältet utvidgades och en ”riktig” mekaniserad brigad

Sensmoralen i denna lilla historia skulle kunna vara att det i den politiska processen emellanåt kommer upp träda faktorer, inte sällan personberoende, som kan påverka Försvarsmaktens verksamhet på ett mycket konkret sätt. Ibland med tydliga negati va följder. Går det att undvika? Knappast, men det är aldrig fel för militärer, på alla nivåer, att odla politiska kontakter för att skapa förståelse för Försvarsmaktens verksamhet. När bjöd du senast hem en politiker på middag? ●

Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.

Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

Noterat

LÄSTIPS:

Försvarsforskarna kliver ut i mediernas rampljus

q”I SAMBAND MED kriget i Ukraina och Sveriges Natoansökan har forskarna vid Försvarshögskolan blivit föremål för mediernas intresse som aldrig förr. Vissa tycker det är kul, andra känner att tiden inte räcker till”. Så inleds artikeln i Universitetsläraren, medlemstidning för Sveriges universi tetslärare och fors kare.

– I våras räknade vi efter, och då hade 35 av Försvarshög skolans drygt 400 medarbetare utta lat sig i radio, tv och tidningar, säger Malena Britz, universitets lektor och docent i statsveten skap. Hon är också prorektor och forskningschef på FHS.

– Behovet av tillväxt inom hela försvars- och säkerhetssektorn är stort och det speglar av sig på

Försvarshögskolan, säger hon i artikeln och blickar också framåt vad gäller akademisering en av officersprofessionen: – I framtiden vill vi utveckla en forskarskola för officerare till sammans med andra försvars högskolor i Norden. Det är ett ytterligare steg i akademiseringen av officersprofessio nen. Vi behöver fler disputerade officera re för att officerspro fessionen fullt ut ska kunna äga kunskaps utvecklingen inom det egna yrket.

Bland de intervju ade i artikeln finns också Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap, Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap, Charlotte Wagnsson, professor i statsveten skap, Piotr Wawrzeniuk, docent i militärhistoria. ●

INSTAGRAM:

3BS-humor ● Kontot ”Regoff_ som_fan” började leve rera underhållning på Instagram den 8 septem ber. Det har blivit en hel del innehåll om implemen teringen av trebefälssys temet sedan dess.

LYSSNINGSTIPS:

Och annat som rör tillva ron på Högkvarteret och i Försvarsmakten i stort.

Mediernas svårigheter med militära tjänstegrader

ƀ Nyhetsbyrån TT beskrev en översergeant som en ”högt upp satt officer”. Detta i en artikel om att mannen blivit upp sagd från Försvarsmak ten efter att ha avslöjats med ett stort innehav av anabola steroider. ”Men någon högt uppsatt militär var det knappast tal om, eftersom över sergeant är den näst lägsta tjänstegraden inom specialistofficerssystemet. Snarare en hyfsat nyexad notisreporter, än en redaktionschef alltså, för att tala TT:s hemmaspråk”, rappor terade ”Medierna i P1” föredöm ligt den 23 september.

KLUDDNIKLAS:

Det säger överste Teddy Larsson, regementschef på Norr lands dragonregemen te, till DN i reporta get ”Elitsoldater tvingas köpa egen utrustning för 25 träskidorna ”Vita blixten” och beho vet av en moder nisering, både vad gäller skidor och utrustning till jägar soldaterna i stort.

»Vi behöver moderna skidor med stålkanter. Alla som åkt skidor nerför ett fjäll utan stålkanter vet hur svårt det är.«

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

Har du ett nyhetstips?

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska.

ƀ Har du ett nyhetstips?

ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på?

ƀ Vad borde vi skriva mer om?

ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Förbundsnytt

Trebefälsystemet

Officersförbundet: Avbryt de tvingande omgaloneringarna

Mot bakgrund av det rådande omvärldsläget och Sveriges kommande inträde i Nato har Officersför bundet uppmanat Försvarsmakten att avbryta de tvingande omgaloneringarna av NBO-officerare.

DET ÄR krig i Europa, Försvarsmakten ska växa och Sverige ska gå in i Nato – just nu behövs varen da yrkesofficer. Det är helt enkelt inte läge att fortsätta tvinga människor att byta personalka tegori mot deras vilja och riskera

att de lämnar Försvarsmakten. Dessutom är processen i sig oer hört resurskrävande, upp mot 300 individuella MBL-förhand lingar kan komma att behöva genomföras innan jul och så eventuella förhandlingar i Arbetsdomstolen efter det. Offi

Senaste nytt från Officersförbundet

Medlemssiffror, 1/11 2022

OF 6 198 SO 3 309 GSS 3 864 Studerande 796 Övriga 407 Summa ..................................... 14 574

nalkategori (omgaloneras) från officer till specialistofficer och bli översergeant eller fanjunkare senast den 1 januari nästa år.

Redan när flerbefälssystemet infördes 2008 rekommenderade Officersförbundet att byte av per sonalkategori skulle vara frivillig och det rådet återupprepades i fjol när väl arbetstagarorganisa tionerna blev insläppta i proces sen. Inför beslutet genomförde förbundet en medlemsundersök ning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering, inte minst för att det riskerar att ska da trovärdigheten för trebefäls systemet.

– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutveck lingen och karriär- och utveck lingsmöjligheter för specia listofficerarna. Vi krävde därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning var man väldigt ivrig med att få det här på plats.

cersförbundet har därför uppma nat Försvarsmakten att låta byte na vara fortsatt frivilliga, säger förbundsordförande Lars Fres ker.

DET VAR I maj 2021 som överbe fälhavaren beslutade om att en gång för alla implementera flerbefälssystemet som inför des 2008. Beslutet innebär att yrkesofficerare utbildade i det tidigare NBO-systemet och som inte uppnått major/örlogskaptens grad eller högre ska byta perso

OFFICERSFÖRBUNDET HAR OCKSÅ, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltnings mässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsat sen blev att det kan vara tillåtet men varje fall måste prövas indi viduellt, ytterst genom MBL-för handlingar för de medlemmar som inte frivilligt vill låta sig

» Det är helt enkelt inte läge att fortsätta tvinga människor att byta personalkategori mot deras vilja och riskera att de lämnar Försvarsmakten.«

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

omgaloneras.

– Våra beräkningar visar på att det kan bli upp mot 300 sådana förhandlingar som ska genom föras runt om på förbanden. Om man inte blir enig blir det dessut om nya förhandlingar mellan oss på central nivå och förbanden. Vi har dessutom varit tydliga med att vi kommer driva det här till Arbetsdomstolen om så krävs. Det suger enormt mycket kraft och vi vet att det finns mycket dugliga yrkesofficerare som slu tat i Försvarsmakten på grund av det här beslutet. Det är sorgligt i de här tiderna när det råder stor befälsbrist och varenda yrkesoffi cer behövs.

LARS FRESKER HAR personligen kon taktat Försvarsmaktens tillför ordnade personaldirektör Fred rik Ståhlberg och förbundet har också meddelat sin inställning på flera samverkansmöten mellan Försvarsmakten och arbetstaga rorganisationerna. Förslaget från förbundets sida är att fortsatt frivillighet ska råda och att de som inte byter personalkategori behåller sin grad fram till dess att de lämnar Försvarsmakten genom till exempel pension. – Vill man särskilja dem kan man göra det på något sätt med en markering i system PRIO. Nyttan, i en tid när krig råder i Europa, med att inte tvinga dem att byta personalkategori kom mer vida överstiga den adminis trativa korrektheten, säger Lars Fresker. ⚫

Trebefälssystemet

Förhandlingar om omgalonering pågår på flera förband

Försvarsmakten vill bli klara med de tvingande omgaloneringarna innan årets slut. På flera förbanden pågår nu förhandlingar mellan arbetsgivare och officersförening.

SAMTIDIGT SOM OFFICERSFÖRBUNDET upp manar Försvarsmakten att avbryta de tvingande omgaloneringarna arbetar förbundet för att säkerställa att omga loneringarna går korrekt till. För varje individ som inte omgaloneras frivilligt krävs en MBL-förhandling där arbetsgivaren motiverar beslutet att individen ska omgaloneras. För handlingarna kommer att dokumenteras och kan - beroende bland annat på hur arbetsgiva ren motiverar beslutet och huruvida medlem men går med eller inte går med på omgalone ring - leda till en tvist. – Arbetsgivarens rätt att leda och för dela arbetet sträcker sig långt, vilket inne bär att det är ett svårt förhandlingsläge, säger Peter Löfvendahl, förbundssekretera re som har arbetat med förbundets rättsliga utredning kring de tvingande omgalonering arna.

EN AV OFFICERSFÖRENINGARNA som har påbörjat förhandlingarna är Halmstadskolornas OF (HSOF). Föreningen förhandlar för medlem mar som arbetar på Militärhögskolan Halm stad (MHS H) och Försvarsmaktens Tekniska skola (FMTS) och de två arbetsplatserna har hanterat omgaloneringarna olika. På FMTS har omgaloneringarna hanterats genom bil dandet av en partsgemensam införandegrupp som har informerat och diskuterat med de berörda individerna. Inför medarbetarsam talet har specifika frågor tagits fram och för bandsledningen har också träffat de berörda individerna.

– Vi i officersföreningen upplever att sam talen har varit bra. Trots att de berörda indi viderna har haft svårt att förstå varför de ska omgaloneras så har de upplevt att de i alla fall har blivit sedda och hörda, säger Marie Mei gård, ordförande i HSOF och tillika ledamot i Officersförbundets styrelse.

NU FÖRHANDLAR HON och officersföreningen med arbetsgivaren.

– Det är ett arbetsledningsbeslut som ska bygga både på individens och organisatio nens förutsättningar. Vi tittar framför allt på vad det här beslutet innebär för individen, blir det några försämringar? Det är en svår fråga för samtidigt är vi inne i arbetet med Org 23, men vi vet inte hur organisationen kommer se ut, säger Marie Meigård.

På MHS H har beredning inför omgaloneringar na hanterats inom ramen för samver kansmöten mellan arbetsgivare och offi cersförening och det är närmaste chef som har informerat och diskuterat med berörda individer. HSOF har skickat in begäran om MBL-förhandling till arbetsgivaren och invän tar svar på när förhandlingarna kan ske. ⚫

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kun skaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

» Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet sträcker sig långt, vilket innebär att det är ett svårt förhandlingsläge.«

Foto: Joel Thunberg/Försvarsmakten

Lars Fresker

Förbundsnytt

Förhandlingar klara: Betydande tillskott till den militära personalen

I slutet av oktober blev Rals-förhandlingarna klara på Försvarsmaktsnivå. Resultatet: Betydande tillskott till den militära personalens löner med sär skilda satsningar på GSS/K, flygförare – samt sats ningar på vad arbetsgivaren och officersförening arna på OrgE-nivå anser att de har behov av.

– VI HAR inte fått allt vi har begärt men det här är ett stort steg i rätt rikt ning, säger Lars Fresker, Officers förbundets förbundsordförande.

Inför årets Rals-förhandlingar gjorde arbetsgivare och fack ett

omfattande lönemålbildsarbete på Försvarsmaktens olika organi sationsenheter (OrgE). I underla get som togs fram identifierades både hur stora löneökningarna behövde vara, behov av särskilda satsningar, samt en prioritets

ordning mellan sagda satsningar. Det kan röra sig om satsningar på exempelvis yrkesofficerare med teknisk kompetens eller chefer med personalansvar. Underlaget användes sedan i förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Det har gjorts ett hästjobb ute på organisationsenheterna. Att det funnits en samsyn kring beho ven redan på OrgE-nivå under lättade väsentligt vårt arbete. Jag tror att det är nyckeln till att Försvarsmakten varit beredda att skjuta till betydande belopp utö ver märket på 1,8 procent, konsta

OFFICERSFÖRBUNDET, SOM HAR haft lönemålbilderna från OrgE som utgångspunkt, hade yrkat på ytterligare medel, men så långt ville Försvarsmakten inte sträcka sig.

– Men det här visar att Försvars makten nu verkar inse att en nyck el till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön för det arbe te som personalen utför, säger Susanne Hultgren.

Den särskilda satsningen på GSS/K innebär dels att lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 höjs till 22 000 kr och OR 4–5 till 24 000 kr, men framför allt utö ver den höjningen så möjliggörs en följdjustering för de redan anställda GSS/K med motsvarande belopp som lägsta nivån.

– Försvarsmakten har tidigare år inte avsatt några pengar av den här kalibern för just följdjustering ar vilket Officersförbundet nu ser positivt på. De mer erfarna GSS/K har sett sig omsprungna lönemäs sigt när man höjt golvet, men inte avsatt pengar för de som varit inne i system en längre tid, säger Susanne Hultgren.

DEN SÄRSKILDA SATSNINGEN på flygfö rare är en följd av flygvapenche fens beslut våren 2022 kring nya befattningslöner för piloter.

Lars Fresker är inne på sam

»Men det här visar att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön.«

terar Susanne Hultgren, Officers förbundets förhandlingschef.

Glöm inte att betala din medlemsavgift – använd e-faktura eller autogiro Det är lätt att glömma bort den tråkiga vardagen och räkningarna när du som är medlem är ute på övning eller är bortrest. Du löser dock detta enkelt genom att betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro. Anmäl att

du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara peng ar och välj det bästa för miljön!

ma linje som Susanne Hultgren och kallar årets Rals-resultat för banbrytande och förväntar sig att Försvarsmakten kommer att begära ytterligare medel till sats ningar på lön och anställningsför måner i budgetunderlagen inför kommande år.

– Våra medlemmar går väldigt hårt i arbetet med att upprätthålla säkerheten för Sverige samtidigt som man utvecklar Försvars makten. Vårt långsiktiga mål är att den militära personalen ska vara löneledande i såväl Försvars makten som staten. Dit är det en bit kvar men stärkta av årets förhandlingsresultat fortsätter nu det arbetet med kraft.

EFTER ATT RALS-AVTALET underteck nats på försvarsmaktsnivå kom mer arbetet att starta på respek tive OrgE med att förhandla de nya lönerna ner på individnivå så det är ännu för tidigt att säga när de kommer att betalas ut, men de gäller retroaktivt från den första oktober. ⚫

Lön

Löner för GSS/K ska höjas på ett till förband i marinen

I slutet av maj slöts en överenskommelse på flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS/K så att de stämmer överens med För svarsmaktens egen lönestruktur från första april. På ett till förband gäller nu överenskom melsen, men Officersförbundet kommer för handla på två förband.

PÅ TREDJE SJÖSTRIDSFLOTTILJEN, Fjärde sjöstridsflottiljen, Sjöstridsskolan blev de nya lönerna klara i somras. För en månad sedan kom Officersförbundet överens med Försvarsmaktens förhandlings chef att det gjorts en bindande överenskom melse vid Marinbasen om nya löner för GSS/K från första april. OF Marinbasen dri ver nu på för att Marinbasen ska fullfölja överenskommelsen och aktivera lönerna enligt överenskommelsen. På Amf 1 och För

Bakgrund

Under våren diskuterade för bandscheferna i marinen med officersföreningarna och flera av dem fattade beslut om att höja lönerna för GSS/K så att de stämmer överens med För svarsmaktens lönestruktur.

Nominera en facklig förtroendevald till förbundets stipendium!

STIPENDIET, SOM UTGÖRS av en pre mie på 25 000 kr, är till just för de fackligt förtroendevalda som gör det lilla extra för förbundets medlemmar. Enligt stadgarna ska stipendiet uppmärksamma gott fackligt ledarskap, premiera

goda prestationer samt stimulera engagemanget för yrkesfrågorna. Nominerad får inte vara ledamot/ suppleant i Officersförbundets styrelse och får inte tidigare erhållit stipendiet. Stipendiet delas ut under högtidliga former

sta ubåtsflottiljen har lönerna stoppats och Officersförbundet har påkallat tvisteförhand lingar. Vid Amf 4 finns ingen överenskom melse att tvisteförhandla om, då högre chef hann stoppa processen innan en överens kommelse var gjord.

– Det som ska redas ut nu är om det gjordes bindande överenskommelser om högre löner med OF Amf respektive Kustflottans OF innan högre chef gav order om att stoppa lönehöj ningar, säger Peter Löfvendahl, förbundsse kreterare med ansvar för förbundets tvister.

Tvisten vid Första ubåtsflottiljen är påbör jad. När det gäller Amf 1 har Officersförbundet inte fått besked om när arbetsgivaren är klar med sina förberedelser inför ett första möte. ⚫

Enligt Rals-avtalet har för bandscheferna mandat att höja löner för sin egen personal. Eftersom det är Försvarsmak tens lönestruktur det rör sig om är frågan när lönerna för GSS/K ska höjas. När förbands chefernas beslut blev känt

för högre chefer centralt gavs order om att lönehöjningarna skulle stoppas. På tre förband aktiverades lönehöjningarna och på fyra förband stoppades lönerna. Förbundet har arbetat för att överenskommelsen ska gälla alla förband i marinen.

vid någon av Officersförbundets sammankomster under förbunds mötesperioden. Nominering, med tillhörande motivering, skickar du till stipendiestiftelsen@officersfor bundet.se. Välkommen med din nominering! Stipendiestiftelsen ⚫

Privatekonomi

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Susanne Hultgren

Förbundsnytt

Ny rapport om behov inom personalområdet överlämnad till Försvarsmakten

I oktober genomfördes slutlig samverkan av det underlag som ÖB lämnade till regeringen den 1 november. En del i underlaget handlar om åtgär der inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut i augusti. Förbundet samverkade underlaget i enighet men lämnade samtidigt in en skrivelse som beskriver vilka åtgärder som förbun det anser behöver vidtas inom personalområdet.

– FÖR OSS var det viktigt att få göra det medskick et, säger förbundsdirek tören Johan Hansson.

Rapporten tar sin utgångs punkt bland annat i den medlem sundersökning som genomfördes i våras och den gemensamma

undersökning som de nordiska fackförbunden gjort tillsammans med Försvarshögskolan.

– Man kan säga att det här dokumentet består av två delar –dels en beskrivning av hur med lemmarna ser på sin vardag, dels en lista med konkreta åtgärder

som vi menar att Försvarsmak ten behöver vidta, säger Johan Hansson.

BLAND FÖRSLAGEN ÅTERFINNS att jus tera lönestrukturen så att Arbets område 24 militärt arbete blir det högst värderade arbetsområdet och de militära cheferna blir de högst värderade i Försvarsmakten och staten, att finna ett system för löneutveckling för specialistoffice rare där värdering av kompetens djup är en central del och att den positiva utvecklingen av lönebild ningsprocessen ska fortsätta samt att modellen med lönemålbildsar bete vid organisationsenheterna och framtagande av deras behov ska befästas.

Officersförbundet föreslår vidare att ersättningar vid rörlig het och arbetstid, som lägst, ska räknas upp med den löneutveck ling som varit sedan respektive avtal tecknades. Ett exempel på detta är pendlingsersättning och FM-dygn/sjödygn.

VAD GÄLLER PENSIONER menar Offi cersförbundet att tjänstepen sion och allmän pension (total pension) ska vara 70 procent av slutlönen livslångt efter en hel karriär i Försvarsmakten. Den särskilda pensionslösning för yrkesofficerare i PA 16 avdelning 2 ska införas även för de som tillhör avdelning 1. Det vill säga att yrkesofficeren kan gå i pen sion fyra år före övriga statsan ställda med 70 procent livslång pension.

– Vi kommer att driva de här frågorna tydligt framöver och vi hoppas, förstås, att få gehör för dem, säger Johan Hansson.

Hela rapporten kan du läsa på Officersförbundets webbplats. ⚫

ÖB militära råd

Foto: Joen Thungren

Johan Hansson, förbundsdirektör

Medlemmar i OF Skydd C – kom och träffa Officers förbundet i december!

Officersförbundets styrelse och kansli genomför en rundresa för

att besöka medlemmar i sin dagliga arbetsmiljö på förbanden, stärka officersföreningarna och utbilda dess styrelser, samt träffa förbands ledningar. Den 13–15 december

besöker representanter därför OF Skydd C och under dagarna kommer officersföreningarna att ha olika aktiviteter för medlemmarna på för banden. Varmt välkomna!

Medlemsmöte 13 december kl 15.00-16.00 i Dra ken. Foto: xxxx

Förhandlingar på OrgE-nivå pågår

Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmakts nivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträ dande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

RALS-FÖRHANDLINGAR PÅ ORGE-NIVÅ inne bär att förbundets 38 officersfören ingar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhand lat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas.

– Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring löne bilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att för handla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

EN AV FÖRENINGARNA som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbets givaren för att ta fram en lönemålbild.

– Det har varit en utdragen process, men till

Ordbok lön

Försvarsmaktens löne struktur – ramverk som används för att arbeta med personalens lön utifrån arbets område och BESTA-nivå. Läg sta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön.

Arbetsområde 24 (militärt arbete) – det arbetsområde

sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället foku sera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman.

Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

– Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvars maktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäl ler både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbe tat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte till räcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

– Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark. ⚫

som majoriteten av förbundets medlemmar tillhör.

BESTA (BEfattningsgruppe ring för STAtistik) – klassifi ceringssystemet för att sätta lön utifrån arbetsområde och befattning. Besta-nivå avser befattningens ansvar, själv ständighet, samt kunskaper och erfarenheter.

Lönebild – en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på ett Org.

Lönemålbild – målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas.

Lönemålbildsarbete – arbete för att nå lönemålbilden.

Partsgemensam konferens om Samverkan, Lönebildning och LOM

Under tre dagar i oktober genom fördes en partsgemensam konferens med deltagare tillhörande både arbetsgivarsidan och arbetstagarsi dan från alla förband i Försvarsmak ten.

Att parterna från alla förband samlas under ett och samma tak var snudd på en unik upplevelse som få individer i lokalen upplevt. Syftet med konferensen var dels att upp datera kring nyheter, kommande förändringar men framför allt erfa renhetsutbyte mellan OrgE då alla har kommit olika långt inom nämnda områden. Alla lärdomar och tan kar dokumenterades för att senare kunna användas av parterna på För svarsmaktsnivå till förbättringar. Den största behållningen av konferensen var det omfattande erfarenhetsutby tet och nätverkandet som skedde. De förband som är ”i mål” inom område na kunde ge inspiration för de andra som inte kommit lika långt.

Tf Personaldirektör Fredrik Ståhl berg deltog under inledningen av konferensen och gav sin bild på var Försvarsmakten är på väg och de möjligheter vi har framför. Han tryck te särskilt på det partsgemensamma arbetet som förbanden har att för valta. ⚫

»Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden.«

Officersförbundets förhandlingschef Susanne Hultgren (till höger) och Försvarsmaktens tf förhandlingschef Fredrik Frölén (till vänster).

Fråga förbundet

Vad gör Officersförbundet för GSS/K?

Jag undrar om Officersförbundet tycker att det är rimligt att GSS/K inte får tillsvidareanställning? Gör ni något för att ändra det? Jag undrar också vad som händer med mig när mitt anställningsav tal går ut i om ett år?

Officersförbundet anser att anställning en som GSS/K är som vilken annan anställ ning om helst på den svenska arbetsmarknaden och därför ska lagarna för den svenska arbets marknaden gälla även GSS/K. För bundet anser alltså att GSS/K ska ha en tillsvidareanställning som kan inleds med en provanställ ning om sex månader. Officers förbundet har sedan 1 oktober 2022 sagt upp kollektivavtalet för GSS/K och det avtalet slutar att gälla 1 oktober 2023. Om ett nytt kollektivavtal för GSS/K inte har förhandlats fram före 1 oktober

2023 kommer Lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar att börja gälla.

Det betyder att för de GSS/K som kommer att anställas med lagen som grund kan anställning en påbörjas med provanställning om sex månader som sedan följs av en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år. För dig som redan är anställd med det nuvarande kollektivavtalet som grund blir det inte någon för ändring under uppsägningstiden, utan du kommer fortsätta din anställning med de datum som överenskommits. Lagen öppnar ENDAST upp för kortare anställ ningar än sex år i de fall individen

redan varit GSS/K anställd så länge att en ny anställning om sex år skulle betyda att du arbetat över tolv år totalt i Försvarsmakten som GSS/K alternativt 16 år med en kombination av GSS/K och GSS/T. Så om du varit anställd i åtta år har du möjlighet att få anställning i fyra år till, så att den sammanlag da tiden blir tolv år, och därefter en anställning som GSS/T i fyra år. Officersförbundet arbetar för att förändra lagen på flera olika vis – dels arbetar vi för att upplysa media och allmänheten kring vad för villkor som faktiskt gäller och hur problematiska de är – dels arbetar vi för att påverka Försvars makten och politiken så att lagen faktiskt ska ändras. Det är inte ett enkelt arbete, men vi jobbar på!

Elina Meyer, ombudsman

Är tillägg för särskild operation semestergrundande?

Jag har deltagit i särskild opera tion och jag undrar om tillägg jag får när jag har deltagit är semes tergrundande?

När du har deltagit i en särskild operation, som regleras i Arbets tidsavtalet Del 6, byg ger ersättning på konstruktionen 0,0099 gånger I-lön+264 kronor. Det här är ett tillägg och ja, det ingår i semesterersättning så som rörligt tillägg nästa år.

Patrik Larsson, ombudsman

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

När får jag ny avgift?

Jag har begärt ändring av mitt medlemskap. När börjar den nya avgiften att gälla?

Om din ändring kom mit in till kansliet före den 15:e innevarande månad genomförs ändringen samma månad. Om ändringen kommer efter den 15:e genomförs ändringen från och med nästa månad. Det är dock viktigt att notera att uppsägnings tiden för medlemskap i förbundet är tre månader.

Carina Viklund, kanslistöd

Hur får jag reda på särskilda satsningar på mitt förband?

Angående årets Rals så undrar jag om de här särskilda satsningarna som görs utifrån att arbetsgivaren och officersföreningen har uppskattat behoven på förban det. Hur får man veta på vad just mitt förband anser att de har för behov att satsa särskilt på?

Ja, olika förband har uppgett olika behov för särskilda sats ningar. Det kan vara allt ifrån att man vill satsa på specialistofficerare med teknisk kompetens till chefer med perso nalansvar. Om du vill veta mer är det bästa att kontakta din officers förening och fråga.

Gabriel Bris, ombudsman

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Olle Löfmark

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall

Foto:

»Officersförbundet anser att anställningen som GSS/K är som vilken annan anställning om helst på den svenska arbetsmarknaden.«

Färist Mobile –en cybersäker smartphone för både

fält och kassern.

Färist Mobile är en svenskutvecklad säker smartphone för samhällsviktiga verksamheter, den tål tuffa tag sam tidigt som den skyddar säkerhetskänslig information. Med stöd av domänseparationen skapas en strikt kontrollerad miljö vilket gör den till en mycket säker tjän stetelefon. Tillsammans med MIL-STD-810G standard som skyddar mot kraftiga slag och vibrationer så har den även en IP67-klassning som skyddar telefonen i fuktiga miljöer. Färist Mobil finns även i specifik version; Sigrid Mobil/Kryapp 9441, godkänd som signalskydd för begränsat hemlig.

Tutus är ett innovativt svenskt cybersäkerhetsföretag och en nationellt ledande aktör inom området högkvalitativa nätverkskrypteringslösningar. Vi har under 30 år hjälpt organisationer med känslig verksamhet, kritisk infrastruktur och samhällsviktiga funktioner och försett dem med säkra, godkända och kostnadseffektiva krypteringslösningar som kräver högsta nivå av säker kommunikation. Vi är oberoende och samarbetar med näringsliv och myndigheter i Sverige och inom EU. Vill du komma i kontakt med oss eller veta mer så finns vi på www.tutus.se

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Rustar för framtiden

baesystems.com

Rustar för framtiden baesystems.com

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

Vi stödjer

Vi stödjer