Officerstidningen nummer 4, 2022

piloter Missnöjda stridspiloter har ansökt om tjänstledighet.

analys Det här skulle ett Natomedlemskap innebära för Sverige.

4

nr.

2022

helikopter Fortsatta bullerproblem med helikopter 14-systemet.

För dig som är medlem i Officersförbundet

www.officersforbundet.se

Avvisade Snart uppnår flera kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän tidsgränsen för sin anställning. Simon Ingemarsson, Sarah Algstrand och Christian Eskelinen vid Skövde garnison är tre av dem som kommer att behöva lämna Försvarsmakten det närmaste året.

Valenkät 2022: Det här vill partierna med försvaret.

35 år inom Cybersäkerhet

Fibersystem presenterar Avlyssningssäker videokonferenslösning RÖS U1/ Tempest Level A

Komplett videokonferenslösning certifierad för både RÖS U1 och Tempest Level A. Baserad på Cisco Webex Room Kit Plus med integrerad 55” 4K bildskärm och möjlighet att ansluta flera externa codecenheter.

Fibersystem AB utvecklar och levererar produkter med extrema krav på säkerhet och tuffa miljöer. RÖS U1, Tempest SDIP-27 Level A och MIL-STD-810.

Tel: 08-564 828 80 sales@fibersystem.com www.fibersystem.com

Kontakta oss gärna för mer information om vårt produktutbud.

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 50–56.

Låga löner får inte bli ett hot mot Sveriges säkerhet

F

ör fyrtio år sedan – sommaren 1982 – snurrade Gyllene Tiders ”Sommartider” på skivtallrikarna runt om i landet. Vad som blir årets sommarhit är fortfaran­ de skrivet i stjärnorna. Däremot är det glasklart att det bubblar runt om i organisationen vad gäller löner: på F 17 har soldaterna gjort ett upprop, eleverna på den högre specialist­ officersutbildningen ifrågasätter sina löner inför kommande place­ ringar, liksom eleverna på högre officers­programmet. Lägg därtill att ett flertal flygförare sökt tjänstledigt för att börja studera eftersom de är missnöjda med bland annat löneroch pensionsvillkor.

plats här i tidningen läsa om soldater som inte längre får fortsätta sina anställningar, trots att de vill det. Det måste till förändringar i regelverket för våra GSS. Nu kastas många av våra bäst utbildade och mest meriterade grupp­ chefer, soldater och sjömän ut med badvattnet, lagom när de behövs som bäst. Utöver högre löner och bättre pen­ sionsvillkor för all militär personal måste reglerna ändras så att våra GSS kan erbjudas en tillsvidare­ anställning. Och det kvickt -det pågår ett krig i Europa och Sverige har ansökt om Nato-medlemskap.

Vid ett seminarium i Almedalen kommer jag diskutera framtidens personal­försörjning tillsammans med försvarspolitikerna Hanna Gunnarsson (V) och Daniel Bäckström (C) och med armé­c hefen Karl Engelbrektson som Försvarsmaktens representant. Seminariet genomförs måndagen den 4 juli mellan klockan 14.15-15.00 och kommer sändas på vår kanal på Youtube (om du inte deltar på plats i Visby, vill säga). Jag hoppas att du har möjlighet att titta, för personalför­ sörjningen är viktigare än på mycket, mycket länge.

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Att kunna behålla personalen blir helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.«

OFFICERSFÖRBUNDET HAR UNDER en rad år kämpat för att

lönerna för den militära personalen ska höjas. Nu får vi också stöd för det från arbetsgivarhåll: I arbetet med årets RALS har i stort sett samtliga organisationsenheter bekräf­ tat det vi signalerat om länge – att gränsen är nådd. Att det kommer bli svårt att bedriva verksamheten om inte löner­ na för den militära personalen höjs eftersom avhoppen annars kommer att bli för stora.

Signalerna kommer i en tid när myndigheten till reger­ ingen precis redovisat att man planerar för att antalet yrkesofficerare ska uppgå till 10 200 år 2032 och antalet kontinuerligt anställda gruppchefer, soldater och sjö­ män (GSS/K) ska vara 7 000 vid samma tidpunkt. Redan 2025 hoppas man på 400 fler yrkesofficerare och 500 fler GSS/K jämfört med i dag. Vi välkomnar dessa högre mål­ tal - men att kunna behålla personalen blir samtidigt där­ för helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.

Av den anledningen känns det lite märkligt att på annan

LÅT OSS, SÅ här i sommartid, hoppas att Försvarsmakten inte sätter sig i en situa­ tion där låga löner och dåliga pensions­ villkor blir reella hot mot Sveriges säker­ het utan i stället väljer en väg som är bra både för personalen, arbetsgivaren och uppgiften. Polismyndigheten och Polis­ förbundets överenskommelse nyligen kan utgöra ett bra exempel att snegla på.

Njut av ledigheten! ⚫

Stockholm den 20 juni 2022 Lars Fresker Förbundsordförande Officerstidningen nr.4, 2022 3

INNEHÅLL, NR 4 2022:

46

»Vi har aktivt undvikit att inte­ grera drönare i strids­tekniken, något som våra ukrainska kollegor gjort för länge sedan. Förståelsen för den indirekta elden (...) är fortsatt låg på förbanden.« Andreas Braw i en krönika om vad han menar att Försvarsmakten kan lära sig av kriget i Ukraina.

36 AKTUELLT 8 | Missnöje bland stridspiloter – flera överväger att lämna

8

10 | Psykisk ohälsa bland

veteraner – mer än PTSD

12 | Ingen arbetsskaderapport

i Försvarsmakten i år heller

14 | Hörselskador ökar

32

bland värnpliktiga

I FOKUS 18 | Fortsatta bullerproblem för helikopter 14-systemet

36 | Vad vill partierna?

FÖRBUNDSNYTT 50 | Medlem fick 65 000 i skadestånd efter tvist

FÖRDJUPNING 22 | Tidsbegränsade anställningsformen för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K

INSÄNT/DEBATT 44 | ”När personalen slarvas bort”

51 | Officersförbundet växer

KRÖNIKA ANALYS 32 | Nato – en försvarsallians i förändring

46 | Andreas Braw: ”Det finns

52 | Förbundirektör Johan

4 Officerstidningen nr.4, 2022

46

VALSPECIAL

inga ursäkter för att vara dålig”

– OF I 21 har bildats

Hansson: ”Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkesutveckling”

»Vi förlorar en viktig resurs i varje individ som slutar«

D

et kom ett mejl till redaktionen. ”Jag skriver i syf­ te att lyfta en fråga som jag vet har varit aktuell länge, men som vi på Insats- och bevakningsav­ delningen anser blivit särskilt aktuell nu med tanke på nuvarande säkerhetsläge och den fas Försvarsmakten befinner sig i”, stod det i mejlet som kom från soldaten Simon Ingemarsson vid Skövde garnison.

Han beskrev hur majo­ riteten av de anställda vid avdelningen är kontinuerligt anställda gruppbefäl, solda­ ter och sjömän, GSS/K. Under de kommande två åren kom­ mer drygt hälften att behö­ va sluta för att de uppnår anställningstaket på tolv år. ”Det känns helt ärligt fullständigt orimligt. Vi förlorar en viktig resurs i varje enskild individ som avslutar sin anställning på grund av denna begränsning i anställnings­ avtalet. Nu pratar Försvarsmakten om att behålla perso­ nal, säkra sin personalförsörjning och öka sina personal­ volymer”, skrev Simon i mejlet och och fortsatte vidare: ”Hur kan Försvarsmakten bara acceptera att de förlorar erfarna och motiverade soldater?”.

»Hur kan Försvarsmakten bara acceptera att de förlorar erfarna och motiverade soldater? «

Till detta nummer har jag åkt till Skövde garnison och träf­ fat Simon Ingemarsson och några av de andra soldaterna vars anställningar snart löper ut. Deras närmaste chef konstaterar att han gärna skulle vilja behålla dessa kom­ petenta soldater om det gick. ”Vill jag som chef ha kvar soldaterna och de vill vara kvar borde det kunna gå”, säger han. Läs mer om GSS/K och vad Försvarsmakten och Offi­ cersförbundet anser på sidorna 22–31.

Det är i lagen om vissa försvarsmaktsanställningar som Försvarsmaktens möjlighet att anställa GSS/K regleras. På sidorna 36–41 finns en valspecial om för­ svarspolitik. Vi har bland annat ställt frågan till partierna hur de ställer sig till att se över lagstiftningen.

Trevlig sommar!

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Tobias Andersson

Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Tobias Andersson, Maria Widehed, Anna-Maria Stawreberg.

NUMMER 4, 2022 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 36.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 5, 9 augusti.

Nr 6, 13 september.

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.4, 2022 5

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

/Aktuellt Ny utbildningsanläggning för CBRN-förband

ƀ Försvarsmakten ska få en ny inomhusanläggning för utbildning och träning av förband som bekämpar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

(CBRN). Enligt en artikel på Försvarets materielverks webbplats kommer anläggningen att hysa en större och en mindre övningshall och vara försedd med ett avancerat reningssystem för kontaminerad ventilationsluft. Det kommer

även att finnas separata spillvattensystem som samlar upp orent vatten. Anläggningen kommer att ligga vid Försvarsmaktens skyddscentrum i Umeå. Överlämningen till Försvarsmakten är planerad till januari 2025. /LS

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Besökare på utställningsområdet under Veterandagen vid Sjöhistoriska museet.

VETERANDAGEN

Cypernveteraner hedrades på veterandagen Efter två år av restriktioner kunde Veterandagen återigen firas vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Under årets högtidlighållande uppmärksammades särskilt de veteraner som tjänstgjorde på Cypern under åren 1964–1993.

VETERANDAGEN DEN 29 maj firas för

q att hedra och uppmärksamma alla

som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Djurgården i Stockholm. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén, statsminister Magdalena

Andersson, överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg.

I ÅR UPPMÄRKSAMMADES särskilt de utlandsveteraner som tjänstgjorde vid FN-insatsen UNFICYP på Cypern under åren 1964–1993.

Under dessa år bidrog Sverige med 25 000 soldater.

– Cyperninsatsen har en särskild plats i svenskarnas hjärta eftersom vi skickat så mycket personal dit. Det känns viktigt att vi får hedra Cypernveteranerna ordentligt, säger flottiljförvaltare Martin Engdahl, projektledare för Veterandagen, i en artikel på myndighetens webbplats. /JOSEFINE OWETZ

Försvarsmakten avvecklar träningsappen FMTK ƀ Försvarsmakten har avvecklat träningsappen FMTK, detta eftersom resurserna som krävs för att underhålla och utveckla den bedöms göra bättre nytta på annat håll, meddelade Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats den 9 juni.

FMTK-appen lanserades 2015 och bygger på en teknik som började nå slutet av sin livslängd, skriver myndigheten och fortsätter: “För att säkerställa kvaliteten skulle en uppgradering av det bakomliggande systemet vara nödvändig.”

Det var i samband med en beredning av säkerhetshöjande åtgärder i Försvarsmaktens IT-system som tjänsten FMTK identifierades ha säkerhetsbrister, enligt handlingar som Officerstidningen tagit del av.

Träningspassen och övningarna kommer att finnas kvar på webbplatsen fmtk.se. /LS

»Sorgligt nog har jag förlikat mig med tanken på att jag kommer att vara ansvarig för att en privatperson dör. Så allvarligt har problemet blivit.« Det säger överste Magnus Ståhl, chef för Bodens artilleriregemente, A 8, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om att myndigheten ser en stor ökning av att privatpersoner tar sig in på skjut- och övningsfält under övning.

/Aktuellt

▼ Lecabore nullis mi, eosandenit, consendis cus alicipsa iur? Quis conem aut asit optate porerios molut

PERSONALFÖRSÖRJNING

Missnöje bland strids­piloter – flera överväger att lämna Det finns ett missnöje bland flygförare i flygvapnet och flera stridspiloter har ansökt om tjänstledighet i höst. Officers­ förbundet tror att situationen kan eskalera ytterligare om Försvarsmakten inte agerar.

PILOTFÖRSÖRJNINGEN INOM flygvapnet

q har varit ett problemområde under

anställning i pensionsavtalet som gällt sedan 2016. Officersförbundet bekräftar situationen: – Ja, vi känner till att det finns stridspiloter som överväger att lämna eller redan har börjat fundera på annat, antingen att sluta helt eller vara tjänstlediga för studier. Hur utbrett det är vet vi inte, så det ska förstås inte överdrivas.

Men det indikerar något mycket viktigt – att man tappat tilltron till sin karriärutveckling, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

många år och de kommande åren väntar stora pensionsavgångar. Samtidigt finns svårigheter att både rekrytera nya flygförare och behålla redan befintlig personal.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har ett antal stridspiloter på samtliga stridsflygdivisioner under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje över sin karriärutveckling men också på en frustration över rådande lönestruktur och kommande pensi» I rådande on, enligt källor med insyn. omvärldsläge En majoritet av de som ansökt blir frågan om om tjänstledighet hör till kateflygförarnas gorin stridspiloter som har fått villkor viktig. « höjd pensionsålder under sin Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Yngre piloter är framför allt kritiska till det förändrade pensionsavtalet.

8 Officerstidningen nr.4, 2022

I FÖRSVARSMAKTENS budgetunderlag för 2019 pekade myndigheten på att antalet flygförare riskerar att minska med upp till en tredjedel inom en tioårsperiod, bland annat till följd av pensionsavgångar och otillräcklig rekrytering.

Officerstidningen har tidigare skrivit om flygvapnets svårigheter att behålla piloter i flygande tjänst. Vid ett besök på Blekinge flygflottilj, F 17, hösten 2020 framkom att flera yngre stridspiloter på flottiljen det senaste året hade sagt upp sig eller tagit tjänstledigt. Majoriteten var gruppchefer och lämnade Försvarsmakten efter 10 till 15 år i flygande tjänst.

2021 skickades en enkätundersökning ut till stridspiloter i flygvapnet rörande avgångar i förtid. Enkäten gjordes inom ramen för kandidatuppsats en ”Att skjuta ut sig” – Varför

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år.

stridspiloter väljer att lämna Försvarsmakten i förtid" (Bosdotter och Wellborg) vid Luleå tekniska universitet inför studier vid Högre officersprogrammet, HOP, på Försvarshögskolan. I enkäten svarade en majoritet av de yngre stridspiloterna att de planerar att lämna flygvapnet de närmaste tio åren. Lön och ändringen i avtal gällande pensionsålder angavs som faktorer bakom övervägandet att sluta. Även sådant som obalans med familjelivet och byte av arbetsort vid kommenderingar har bidragit till att stridspiloterna lämnat Försvarsmakten, enligt enkäten.

Vad tänker Officersförbundet om situationen?

– I rådande omvärldsläge blir frågan om flygförarnas villkor viktig – precis som övriga villkorsfrågor för våra medlemmar. Vi vill givetvis att arbetsgivaren inte bara ska vara framgångsrik i sin rekrytering, vi är mycket måna om att arbetsgivaren Försvarsmakten ska kunna behålla sin militära personal som man investerat stora summor tid och pengar i,

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

säger Johan Hansson.

Flygstaben skriver i en skriftlig kommentar till Officerstidningen att flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström nyligen har Johan besökt samtliga flottiljer för att Hansson träffa personalen med anledning av att ett antal stridspiloter har ansökt om tjänstledighet. ”Det handlade om att visa respekt för individerna och den uppkomna situationen, samtidigt fick flygvapenchefen möjlighet att prata med dem. Det visar att han tar detta på stort allvar”, skriver Flygstaben och fortsätter: ”Vi vänder på alla stenar för att hitta möjligheter för att kunna behålla vår personal, inom alla personalkategorier. Vi har en utmaning under den kommande tioårsperioden. Den är väl känd. Vi har många erfarna piloter som går i pension, samtidigt som de yngre väljer att lämna oss. Det är mycket oroande. Därför startades arbetsgruppen, AG Behålla, på försvarsgrensnivå. Till den-

na arbetsgrupp har vi inkluderat represen­ tanter från förband och aktuell personal­ kategori.”

FLYGVAPENCHEFEN ARBETAR OCKSÅ i

sam­ verkan med Försvarsmaktens produktionschef och personaldirektör med flera incitament för att skapa en längre aktiv karriär i flygtjänst, främst för flygförare som är födda 1988 eller senare. Det handlar bland annat om lönejusteringar, pensionspremie och åtgärder för att förbättra arbetssituationen. ”Syftet är att, från central nivå, finna lösningar som kan bryta den negativa trenden att personal slutar i förtid samt få fler att vilja stanna längre istället för att gå i pension.

När det gäller pensionsfrågan förstår vi att den är viktig. Flygvapenchefen stödjer en fortsatt dialog inom denna fråga med vetskap om att dialogen måste föras på högsta arbetsgivar- och ATO-nivå”, skriver Flyg­ staben i kommentaren. / JOSEFINE OWETZ

Brev till ÖB om pilot­ situationen – hittills inget svar ƀ I slutet av april skickade styrelsen för försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, ett brev till överbefälhavare Micael Bydén. I det beskrev de en oro över situationen med att flera piloter ansökt om tjänstledighet för studier och efterlyste åtgärder. Men de har hittills inte fått någon respons. ”FPI vill uttrycka en synnerligen stor oro inför hösten. Inte bara kring arbetsmiljön för de individer som är kvar, utan även för flygvapnets förmåga att behålla piloter” skrev styrelsen för FPI i brevet som skickades till ÖB den 28 april.

FPI är en kårsektion inom Officersförbundet och » Det känns tråkigt föreningen har att vi inte har fått under flera år någon som helst kommunicerat en oro över att reaktion från överarbetsvillkoren befälhavaren. « för piloter försämrats. De skriver i brevet att stridspiloternas tjänstledighetsansökningar bör ses som en ”klar indikation på att vågskålen nu har tippat över”.

Styrelsen poängterar att de har haft en god dialog med flygvapenchefen.

Men, skriver de, ”vi har också konstaterat att det som nu behöver göras inte ryms i de mandat försvarsgrenen har.

Förhoppningen är att man kan se över villkoren på en nivå där man har den handlingsfrihet som krävs för att vi inte ska drabbas av ett kompetenstapp av en magnitud vi inte tidigare varit med om.”

Föreningen har hittills inte fått någon respons på brevet från ÖB. – Det känns tråkigt att vi inte har fått någon som helst reaktion från Per-Martin Sternevi överbefälhavaren. För oss är det här ett sätt att ta ansvar för en fråga som kan leda till stora problem och påverka flygvapnets operativa förmåga under lång tid. Vi förstår att han har mycket att göra men det här en fråga som borde ligga högt upp på dagordningen eftersom många av de beslut som krävs inte kan fattas flygvapenchefen utan behöver hanteras högre i organisationen, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för FPI. Officerstidningen har sökt överbefälhavare Micael Bydén och Försvarsmaktens kommunikationsavdelning för en kommentar, men utan resultat. / JO

Officerstidningen nr.4, 2022 9

Foto: Istock

Att anpassa sig till vardagen hemma efter en utlandsinsats kan vara svårt för många. Det säger forskaren Jan Grimell som i sin forskningsstudie möter veteraner som upplever sorg, saknad och brist på försteålse från omgivningen.

FORSKNING

Psykisk ohälsa bland veteraner – mer än PTSD I studien ”Veteranhälsans limbo” undersöker forskaren Jan Grimell psykisk ohälsa hos utlandsveteraner. De han möter brottas med sådant som moraliska konflikter och känslor av meningslöshet. Många känner sig också ensamma och tycker att omgivningen inte förstår dem.

NÄR PSYKISK OHÄLSA bland utlands­

q veteraner diskuteras görs det ofta uti-

inte lika enkel att sätta fingret på. Det är därför jag kallar studien Veteranhälsans limbo. Det är ett tillstånd utan namn fast det ändå är ett tillstånd, säger Jan Grimell.

från diagnosen posttraumatisk stress, PTSD. Men dåligt mående inom den här gruppen kan handla om betydligt mer än så. Det säger forskaren Jan Grimell som genom en ny studie vill I STUDIEN INTERVJUAR han ett 30-tal utlands­ öka förståelsen för mentala hälsoproblem som veteraner. De drygt 20 veteraner han pratat kan drabba utlandsveteraner. med hittills upplever olika typer av besvär, – Att enbart använda PTSD som måttstock men vissa problem är återkommande hos flera. för att avgöra om någon mår – Det är ganska vanligt » Att enbart använda bra eller dåligt är ganska med moraliska konflikter PTSD som måttstock trubbigt. Det finns en stor eller till och med moraliska för att avgöra om någon skador som kan uppstå gråzon mellan dem som har mår bra eller dåligt är PTSD och de som mår bra, om man inte kunnat agera men den sortens ohälsa är enligt vad man anser vara ganska trubbigt. « 10 Officerstidningen nr.4, 2022

moraliskt rätt utifrån militär eller personlig moralkompass. Ibland kan det också röra sig om ett upplevt moraliskt svek i relation till arbetsgivaren, säger han och Jan Grimell berättar att symtomen hos de intervjuade visar sig på olika sätt.

– Sorg och saknad är vanligt, och en längtan efter mening i livet. Man upplever att det man gjorde under insatsen var meningsfullt, men att den känslan är svår att hitta i vardagen hemma.

Aggressionsproblem förekommer också och problem med sina relationer, framför allt om man lever nära andra i en familj.

KARTLÄGGNINGAR AV MILITÄRERS hälsa brukar

visa att folk i Försvarsmakten är friskare än befolkningen som helhet. Jan Grimell tror att det är en sanning med flera bottnar.

– Militärer är friska, starka och dugliga, inte tu tal om den saken. Å andra sidan finns en tendens att inte riktigt tala om hur man egentligen mår. Det finns en styrkekultur inom försvaret och en uppfattning att man måste bita ihop. Många är också försiktiga med att dela med sig av sitt mående, både till arbetsgivaren och privat. Detta i kombination med att det saknas språk för måendets olika faser annat än ptsd gör att det kan vara svårt att prata om sitt mående. /LINDA SUNDGREN

SECTRA KOMMA IN IN SECTRA VPN VPN LÅTER DEN RÄTTE KOMMA

Sectra Mobile VPN - för alla ledande plattformar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra Sectras –VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära oavsett operativsystem. på mobila som enhet, stationära Vi vill att du skall kunna arbeta säkertenheter oberoende var – oavsett operativsystem.

Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Sectra • communications.sectra.com Sectra Communications CommunicationsAB AB• communications@sectra.com communications@sectra.com communications.sectra.com

•

•

All trademarks trademarks are are property property of of their their respective All respective owners. owners.

/Aktuellt ”Människor är inte så lättpåverkade som vi tror” ƀ En översiktsartikel från Försvarshögskolan, FHS, visar att människor är mindre mottagliga för informationspåverkan än vad vi kanske tror. Bakom artikeln står universitetslektor Claes Wallenius.

– Vi människor söker i stället bekräftelse för det vi redan ser som sant, så kallad confirmation bias, vilket resulterar i att vi har ganska svårt för att ändra uppfattning, säger han i en artikel på FHS webbplats. Det innebär också att vi varierar beviskraven utifrån det vi själva tror är sant. Om något stämmer med våra förutfattade meningar sänker vi beviskraven, och vi kräver mer bevis och argument för att börja fundera på att ändra uppfattning./LS

Fängelse för intrång på Musköbasen De två män som i december 2018 olovligen tog sig in på Musköbasen och filmade och fotograferade inne på området, dömdes den 18 maj till fängelse i ett år och fyra månader vardera av Södertörns tingsrätt. Dessutom förverkades deras datorer och minneskort där de lagrat bilder och filmer. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. Männen var från Belgien respektive Storbritannien och bröt sig in på Musköbasen under två nätter. Den andra natten upptäcktes de av en skyddsvakt och greps. /LS

Minlinje funnen utanför Vinga ƀ En minlinje med 26 minor upptäcktes nyligen utanför fyrön Vinga väster om Göteborg.

Fyndet gjordes av besättningen på HMS Spårö som befann sig på ett sjöövervakningsuppdrag i områ-

Sedan arbetsskaderapporteringen övergick till Prio har antalet anmälningar minskat. Och kvaliteten på de rapporter som inkommer är ibland så dålig att de inte går att använda.

ARBETSMILJÖ

Ingen skaderapport i år heller Återigen misslyckas Försvarsmakten med att redovisa en komplett arbetsskaderapport, på grund av brister i system Prio. Därmed saknas förutsättningar att leva upp till kravet om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det skriver Försvarsmedicincentrum i årets arbetsskaderapport.

SEDAN ANMÄLAN OM arbetsskador

q övergick till Prio:s system för avvikel-

sehantering, har det varit problem. Av de arbetsskador som rapporterades 2021, föll ungefär var tredje anmälan bort. Drygt hälften av bortfallet berodde på undermåligt

det. Enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats är minlinjen känd sedan tidigare, men den exakta positionen har inte kunnat fastställas förrän nu. Minorna är av typen MK16 och ska ha fällts från en brittisk ubåt under andra världskriget. Minorna bedöms inte utgöra någon risk där de ligger nu, men fyndet har rapporterats till Sjöfartsverket. /LS

ifyllda rapporter. Resterande försvann av okänd anledning i samband med överföringen av data från Prio till Excel som är det program som används för analyser av arbetsskaderapporterna. Av 3 177 ärenden var det endast 1 907 som gick att använda.

Nytt övervaknings­system för skjutfält ƀ Försvarets materielverk, FVM, tecknat ramavtal om ett nytt övervakningssystem för skjutfält över vatten och i kustnära områden, skriver FMV på sin webbplats. I systemet ingår bland annat kameror för infrarött ljus samt radar som ser ut över strand och vatten. Systemet kan

också läsa av sjötrafik och snabbt varna om något objekt befinner sig i, eller är på väg in i, ett avlyst område. Även olika typer av varningssystem med högtalare, blixtlampor och siren ingår.

Inledningsvis installeras systemet på fem skjutfält varav den första installationen kommer att ske på Veckholms skjutfält utanför Enköping i början av 2023. /LS

Foto: Istock

– Med ett sådant stort bortfall blir osäkerheten i statistiken för stor för att man ska kunna dra några egentligen slutsatser. Siffrorna i sig säger inte så mycket. Man måste kunna sätta dem i ett sammanhang och jämföra med tidigare år för att följa trender och utveckling, men det har vi alltså inte kunnat göra i år, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.

DET HÄR ÄR tredje

gången som den årliga arbetsskaderapporten i Försvarsmakten uteblir på grund av rapporteringsproblem.

Bekymren började i mitten av 2010-talet när arbetsskadeanmälningarna flyttades över till system Prio. De två första åren med Prio avvikelsehantering - 2016 och 2017 - sjönk antalet inrapporterade arbetsskador kraftigt och underlaget bedömdes som alltför osä-

kert för att användas. Därefter steg antalet användas om ingen av de andra koderna pasanmälningar igen för att sedan åter falla sar in, säger Björn Skoog. rejält 2021. Att myndigheten nu saknar tillförlitlig statistik över arbetsskadeläget för DEN ANDRA FÖRESLAGNA åtgärden är att tre av de senaste sju åren är allvarligt, menskapa en digital väg för överföring av ar Björn Skoog. arbetsskaderapporter i Prio till Försäkrings– Om man ska vara hård innebär det att kassan och Arbetsmiljöverket. Det för att få en Försvarsmakten inte lever upp smidigare struktur i rapportetill lagstiftningen om systemaringsunderlaget samt att slippa » Jag tror att tiskt arbetsmiljö­a rbete. Har skriva ut och skicka arbetsskaFörsvarsmakten vi inte koll på arbetsskadeutdeanmälningarna med vanlig är den sista mynvecklingen kan vi inte bedriva post till andra berörda myndigdigheten som til�- heter, vilket är fallet i dag. något systematiskt arbetsmiljöarbete. Med ett ofullständigt – Jag tror att Försvarsmakten lämpar ett sådant underlag riskerar vi att vidta fel är den sista myndigheten som förfarande. « åtgärder eller att inte vidta någtillämpar ett sådant förfarande, ra åtgärder alls trots att det skulle behövas, säger Cecilia Cleverby, handläggare i arbetsmilsäger Björn Skoog. jöfrågor vid Högkvarterets GeneralläkaravdelAmbitionen med införandet av Prio avvikelning som deltar i arbetsgruppen. sehantering var att höja kvaliteten på det föreAtt arbetsgruppens åtgärdsförslag ska inföbyggande arbetsskadearbetet, med fördjupade ras beslutades redan 2020, men några förändoch mer avancerade analyser av olyckor och ringar har ännu inte genomförts. sjukdomar. Men i praktiken har det inte fung– System Prio arbetsskademodul har uppdaerat. Systemet anklagas för att vara tungrott terats och uppgraderats och nu håller utveckoch krångligt att rapportera i och kvalitén på larna på att hitta lösningar på det som ska rapporterna är ofta undermålig. För att komgöras. Förändringarna skulle ha varit genomma åt problemen har en projektgrupp tagit förda fjärde kvartalet i år, men kvartal ett 2023 fram förslag på åtgärder som skulle kunna förär senaste budet på grund av resursbrist på bättra arbetsskaderapporteringen. Ett av förSFE/FMTIS, säger Cecilia Cleverby. /LINDA SUNDGREN slagen är att skapa en tydligare struktur för de koder som finns att välja bland när en anmälan om arbetsskada ska upprättas.

FAKTA – Nu ligger koderna huller om buller och man kan få leta Rekommendationer i och skrolla ganska länge för att årets arbetsskaderapport hitta det man söker. Risken är Personskademodulen i Prio bör snarast utvecklas avseman inte orkar leta fram rätt ende användarvänlighet och stabilitet. Med anledning av koder och istället bara krysde fortsatta kvalitetsbristerna i registrerade personskasar i koden övrigt. Men övrigt dor i Prio avvikelsehantering måste även kvalitetsarbetet innebär noll information för på organisationsenhetsnivå avsevärt förbättras. oss och ska egentligen bara

1 000

Så många nya arbetsplatser ska det finnas i den nya kontorsfastighet som Försvarsmakten har förvärvat i Stockholm. Projektet är redan påbörjat och ligger i nära anslutning till militärhögskolan Karlberg.

Fastigheten är på cirka 20 000 kvadratmeter lokalyta och inflyttningen är beräknad till första kvartalet 2025. Fortifikationsverket köper fastigheten för 2,4 miljarder kronor, men det krävs ett regeringsbeslut för att affären ska träda i kraft.

Officerstidningen nr.4, 2022 13

Foto: Emy Åklundh / Försvarsmakten

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året.

Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

ARBETSMILJÖ

Hörselskador ökar bland värnpliktiga Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

SEDAN ETT PAR decennier är hörselskador

planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre tens arbetsskadearbete. Det innebär att antaåren har det varierat mellan två och tre fall let hörselskador ska redovisas i en särskild per år, så totalt sett har det skett en klar förrapport och att utbildning och förebyggande bättring. åtgärder ska vidtas för att minska riskerna.

Men bland värnpliktiga går utvecklingen Bland de anställda har Försvarsmaktens förei motsatt riktning. Senaste året har andelen byggande insatser varit framgångsrika och värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat antalet hörselskador har minskat över tid. Det med fem procent. konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicin– Vi ser också en högre andel hörselskador centrum i Göteborg, som sammanställer Förbland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. svarsmaktens arbetsskadestatistik.

Den här utvecklingen är oroande och det är – Den positiva utveckde värnpliktiga som jag » Man kan fråga sig vem det är mest bekymrad för, lingen för arbetssjukär som leder övningarna domsrelaterade hörselsäger Björn Skoog. och vilken kunskap de har skador som varit mellan Majoriteten av hör2000 och 2012 har selskadorna (exklusive om hörselskador. «

q ett särskilt fokusområde i Försvarsmak-

14 Officerstidningen nr.4, 2022

vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller Björn Skoog tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls.

Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden.

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover.

Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värn­pliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). /LINDA SUNDGREN

RÖS • EMP HPM • TEMPEST ”Här känner man att man gör nytta för Sverige”

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

Läs mer på fra.se/jobb

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Otålig!

Eller framåt...

– for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

officerstidningen-92x123.indd 1

2019-02-18 12:22

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler ivriga kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | Wennerbergsgatan 10, Stockholm | www.milso.se

Foto: Istock

Nato består i dag av 30 medlemsländer.

Försvarsalliansens högkvarter ligger i Belgiens huvudstad Bryssel, inte långt från EU:s institutioner.

NATO

Högkvarteret förbereder för medlemskap i Nato Om Sverige blir medlem i Nato kommer det att påverka Försvars­ maktens sätt att arbeta. "Det är skillnad på att vara partner till Nato och att vara medlem. Det har Nato varit väldigt tydlig med", säger general­ major Thomas Nilsson som leder den planeringsgrupp som förbereder inför ett medlemskap.

DEN 18 MAJ överlämnade Sverige, samti-

q digt som Finland, in ansökan om med-

delar, vi har till exempel övat tillsammans och vi har deltagit i Natoledda insatser. Men ett medlemskap kommer även att påverka vår förmågeplanering, ett område där vi inte arbetat lika nära Nato tidigare, säger han.

lemskap i Nato. På Högkvarteret har en planeringsgrupp med ett 20-tal deltagare bildats med uppgift att analysera och förbereda för ett medlemskap. Planeringsgruppen leds av Thomas Nilsson, till vardags CIO i FörsvarsOM SVERIGE GÅR vidare i processen mot ett medmakten där han leder myndighetens strategislemskap förväntar sig Thomas Nilsson stöd från ka informationshantering och andra Natoländer för att underit-­verksamhet. lätta inträdet i försvarsalliansen. » Vi har tittat på – Ett Natomedlemskap – Vi har tittat på möjligheten möjligheten att kommer att påverka att få stöd från Nato samt få stöd från Nato Försvarsmakten, vår planering allierade länder och har mötts samt allierade och hur vi arbetar. Vi har under av positiva tongångar. Vi flera år jobbat nära Nato i olika kommer också behöva utbilda länder. « 16 Officerstidningen nr.4, 2022

en stor del av vår personal om Nato och där utgår jag från att vi får stöd om vi blir ett inbjudet land, säger han.

Den norska samverkansofficer – överste­ löjtnant Asle Strand – som tillfälligt tjänstgör på Högkvarteret kan komma att bli behjälplig i Natofrågor, även om det inte är hans huvudsakliga uppgift.

– Han ingår i ett bilateralt utbyte mellan Sverige och Norge och hade varit här även utan vår Natoansökan. Men kan vi använda oss av honom i frågor som rör Nato kommer vi att göra det, säger Thomas Nilsson.

VAD ETT MEDLEMSKAP skulle innebära för det

svenska försvaret är under analys, men att det kommer att påverka står klart. I en dagorder som överbefälhavare Micael Bydén utfärdade den 16 maj står det att ”Svenska militärstrategiska intressen och konsekvenser av ett Natomedlemskap kommer att vara en del i mitt militära råd till regeringen den 1 november. Det kommer krävas hårda prioriteringar för balans mellan operationer, tillväxt och Natoanslutning.” I samma dagorder skriver ÖB att han rådde regeringen att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. ”Som medlem i Nato ökar vår handlingsfrihet eftersom vi då kommer ha inflytande över såväl planering som försvar av vårt närområde i händelse av konflikt. Utanför Nato skulle Sverige bli en brännpunkt mellan Nato och Ryssland.” /LINDA SUNDGREN

18 Officerstidningen nr.4, 2022

Foto: Johan alp

I fokus: Helikopterbuller

Oenighet om bullret i helikopter 14 Om den ljuddämpande mattan i kabinen löser buller­problematiken i helikopter 14 råder delade meningar. Chefen för helikopterflottiljen anser att problemen är omhändertagna, men Försvarets materielverk rekommenderar fler mätningar och flygande personal vittnar om fortsatt bullerpåverkan. text: Linda Sundgren I OFFICERSTIDNINGEN NR 8 2021 berättade vi att tredje

q helikopterskvadron i Ronneby hade hävt buller-

han inte är ensam om det på skvadronen.

– Vi hade ett flygpass på mellan fem och sex timmar med snabbtankning mitt i och efter det upplevde jag bullertrötthet och jag hade förhöjda toner i öronen. Det var femte Claes Danielsson dagen i streck som jag flög mycket vilket också kan ha spelat in. Jag har skrivit en avvikelserapport om det. Bullermattan har gjort arbetsmiljön bättre men mer behöver göras. Det är fler än jag som upplever bullertrötthet även efter att vi fått mattorna, säger Hans.

restriktionerna på helikopter 14-systemet. En bullerdämpande matta (liner) hade installerats i kabinen och efter nya bullermätningar ansåg Försvarsmakten att ljudnivån var acceptabel och restriktionerna avlägsnades. Men Claes Danielsson, provingenjörerna vid Försvarets materielverk – FMV test och evaluering – som var ansvarig för mätningarna är av en annan åsikt.

– I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. Bullerdämpningen ger positiv effekt och problemen är till stor del lösta, men fler CHEFEN FÖR TREDJE helikopterskvadron, kommendörmätningar behövs, säger han. kapten Niklas Wiklund, menar dock att beslutet att häva Att häva restriktionerna på helikopter 14-systemet är för bullerrestriktionerna var korrekt. Han hänvisar till den tidigt, anser Claes Danielsson. bedömning av bullermiljön i helikopter 14 som Försvars– Vår bedömning är att de genomförda medicincentrum, Fömedc, gjorde utifrån »I VÅR RAPPORT REKOMmätningarna inte är tillräckliga för att de mätningar som FMV genomfört och MENDERAR VI FÖRSVARSrekommendera en fullständig avveckling som han grundat sitt beslut på. av bullerrestriktionerna för kabinperso– Bullerproblem är ett väldigt komplext MAKTEN ATT GENOMFÖRA nalen i helikopter 14. område och därför tog vi hjälp av Fömedc FLER BULLERMÄTNINGAR.« Enligt Claes Danielsson är anledningen vid bedömningen av testresultaten. Enligt till FMV:s rekommendation om fler bullermätningar att Fömedc kunde vi häva restriktionerna och vi har ingen vissa i helikopterbesättningarna fortsatt upplever att de anledning att ifrågasätta deras bedömning. Jag anser att påverkas av bullret. Dessutom genomfördes mätningarna frågan är färdigutredd, säger Niklas Wiklund. utan all utrustning på plats i kabinen, vilket kan ha påverHan får stöd av chefen för helikopterflottiljen, överste kat provresultaten.

Mats Antonson: – Mer utrustning kommer sannolikt att ge lägre bullerni– Beslutet är fattat utifrån den samlade bedömningen av våer, men det kan också få motsatt effekt beroende på hur alla de åtgärder som vidtagits för att sänka bullernivåerna ljudet studsar mot inredningen. Buller är väldigt komplext, och FMV:s mätningar. Jag känner mig trygg med det beslusäger Claes Danielsson. tet och vi planerar inte att göra några nya bullermätningar.

En av dem som upplever att problem kvarstår är Hans, Beslutet att häva bullerrestriktionerna meddeuppdragsspecialist på helikopter 14 i Ronneby. Han berätlades i en skvadronsorder den 18 oktober 2021. tar att han får känningar efter långa flygpass och säger att Enligt skvadronsordern ska man dock fortsatt vara Officerstidningen nr.4, 2022 19

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

restriktiv vid flygning med öppen dörr »MATTAN GÖR ATT DET LÅTER och med huvudet utanför dörren.

ANNORLUNDA, MEN MAN ÄR – Restriktiv innebär att man undviker FORTFARANDE LIKA BULLERnågot när man kan, men att när det krävs TRÖTT EFTER ETT FLYGPASS utifrån olika aspekter så är det ok. I detta SOM MAN VAR INNAN.« fall flyger vi med öppen dörr i de profiler som kräver det, men ser till att flyga med stängd dörr däremellan, uppger Niklas Wiklund i ett skriftligt svar till Officerstidningen.

I SKVADRONORDERN FRAMGÅR att det finns olika uppfatt-

ningar kring huruvida tiden med öppen dörr och rörelse i kabinen ger en ökad påverkan avseende buller i jämförelse med att sitta still på samma plats vid exempelvis hovring över havet. Vissa individer upplever skillnader när man sitter still kontra när man rör sig i kabinen medan andra inte gör det. Det står också att divisionschefen ska analysera huruvida tiden med öppen dörr där tekniker eller ytbärgare befinner sig med huvudet utanför kabinen under flygpasset påverkar personalen.

– Divisionschefen har uppföljning på all flygande personal och har uppgiften/mandatet att analysera och besluta om vilka som ska flyga eller inte flyga beroende på status på personalen. En individ som flugit flera pass under ett kort tidsperspektiv och kanske upplever viss bullertrötthet kan tas bort från kommande flygpass i syfte att erhålla bullervila. Men det viktiga i sammanhanget är att vi inte överskrider några gränsvärden för buller, och det gör vi inte, skriver Niklas Wiklund.

Den som stöttade tredje helikopterskvadron i beslutet att häva restriktionerna var arbetsmiljöingenjör Björn Skoog vid Fömedc.

FAKTA

Norge säger upp avtalet om helikopter 90

Efter omfattande förseningar och problem med fel och underhåll på helikopter NH 90, häver norska regeringen avtalet med NH Industries och kräver pengarna tillbaka. ”Oavsett hur många timmar våra tekniker arbetar eller hur många delar vi beställer kommer NH 90 aldrig att möta de krav som Försvarsmakten ställer”, sa försvarsminister Björn Arild Gram i ett uttalande på Försvarsmateriells webbplats. Norska NH 90 är den helikopter som i Sverige heter hkp 14.

20 Officerstidningen nr.4, 2022

– Den bullerdämpande mattan har gjort nytta och tagit ner den höga tonen i kabinen som man hade problem med. Jag tycker att det var rätt att häva Björn restriktionerna vid flygning Skoog med stängda dörrar och utifrån de förutsättningar som anges i beslutet. Vi gör en annan bedömning än FMV avseende behovet att göra ytterligare mätningar, säger Björn Skoog.

Samtliga helikopter 14 i Ronneby har fått bullermattor installerade. Vid första helikopterskvadron i Luleå har hittills två av fem maskiner försetts med bullermattor och restriktionerna som tillåter maximalt 1,5 timmars flygning per dag består. Flygande personal i Luleå som Officerstidningen varit i kontakt med anser inte att mattorna räcker för att häva restriktionerna.

– Mattan gör att det låter annorlunda, men man är fortfarande lika bullertrött efter ett flygpass som man var innan, säger kapten Lars Nilsson, tekniker i flygtjänst vid första helikopter­skvadron.

FÖRSTA HELIKOPTERSKVADRON HAR hittills behållit sina bul-

lerrestriktioner. Överstelöjtnant Claes Nilsson, chef för första helikopterskvadron, säger att det beror på att man ännu inte hunnit genomföra alla de åtgärder som är planerade för att minska personalens bullerexponering.

– Tredje har kommit betydligt längre än oss och vi inväntar en föreläsning om tinnitus som föreläsare från Karolinska institutet ska hålla i. Vårt mål är att häva bullerrestriktionerna på samma sätt som tredje, men de åtgärder vi gör sker i nära dialog med personalen, säger Claes Nilsson.

Den liner som nu används i de svenska helikoptrarna är tillverkad efter en nederländsk förlaga. I det nederländska utförandet var även tröskeln mellan cockpit och kabinen klädd med tyg för att öka bullerdämpningen ytterligare. Den finns inte med i det svenska utförandet, men beskedet är att den kommer att installeras.

– Vi hade den inte med i första steget, men vi har beslutat att även klä in tröskeln vilket möjligen kan öka bullerdämpningen ytterligaKenneth re. Installeringen kommer att ske vid lämpligt Karlsson tillfälle, i samband med någon annan åtgärd på helikoptern, säger Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet vid flygstaben i Uppsala. Även de hjälmar som levererades till systemet har varit föremål för kritik på grund av bristande bullerdämpning.

2018 genomgick hjälmarna en modifiering och försågs med passiv bullerdämpning och volymkontroll för att öka skyddet. Hjälmarna faller dock snart för åldersstrecket och ska omsättas.

– FMV:s experter rapporterar att marknaden i dag inte erbjuder hjälmar som i sin specifikation påvisar större bullerdämpning än de vi i dag har i drift. Däremot är det vår ambition och bedömning att det moderna system vi upphandlar totalt sett kommer innebära förbättringar för våra flygbesättningar, även när det gäller bullerskyddet, säger Kenneth Karlsson. ●

Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen 2001

2003

FMV tecknar avtal med NHIndustries om leverans av 18 heli­kopter 14.

FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2015

De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga buller­nivåer uppmärksammas av helikopter­flottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv buller­ reducering men eftersom det inte installerats något ANR-­ system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2014

21 JANUARI Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

1 JUNI Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras.

FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2012

4 APRIL FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-­system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

8 MARS FMV ger ut en teknisk order

(TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2017

2016 1 JUNI Upphandling av en ny hjälm till heli­kopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm.

Provet avslutas den 31 december 2016.

2007

Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

14 JUNI Efter önskemål från Försvarsmakten

över­lämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2018 En modifierad hjälm 130 införs på flottiljerna i augusti/­ september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom buller­problem kvarstår trots modifiering.

En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed buller­ exponeras, i för hög grad.

16 APRIL Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2020 Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

AUGUSTI Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

SEPTEMBER Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas.

Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

2021 Bullerdämpande mattor (liners) i kabinen börjar införas på helikopter 14.

FMV test och evaluering mäter bullernivåer i helikopter 14 med liner installerad. I sin rapport rekommenderar de fortsatta bullermätningar.

18 OKTOBER Tredje helikopterskvadron upphäver bullerrestriktioner på helikopter 14-systemet med förbehållet att fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppna kabindörrar och huvudet utanför. Fler bullermätningar anses inte nödvändiga. Första helikopterskvadron uppger att de ligger efter tredje med åtgärder mot bullerproblemen och därför behåller sina bullerrestriktioner tills vidare.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

2019 JANUARI Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14.

2022 Upphandlingen av nya hjälmar fortgår.

Fördjupning: Tidsbegränsad anställning text: Josefine Owetz & Maria Widehed foto: Tobias Andersson

På Insats- och bevakningsavdelningen vid Skövde garnison kommer hälften av soldaterna att lämna Försvarsmakten de kommande två åren.

Anledningen är att de uppnår tolv års anställningstid, vilket är taket för en tidsbegränsad anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS/K) i myndigheten. Bland personalen i Skövde är frustrationen stor.

22 Officerstidningen nr.4, 2022

L

text: Josefine Owetz

egitimation, tack.

Insatssoldaten Simon Ingemarsson står i vakten på Skövde garnison. Efter att ha kontrollerat ID-handlingar och besöksanmälan släpper han in oss genom grindarna in till Skaraborgs regemente.

Som soldat vid Insats- och bevakningsavdelningen ingår han i en grupp som löser ut insatser och bevakning gentemot garnisonens skyddsobjekt. Utöver att genomföra inpasseringskontroller och sköta den löpande administrationen av besökshanterings- och passagesystemen består de huvudsakliga arbetsuppgifterna av att bemanna bevakningscentralen och hantera den tekniska övervakningen på garnisonen.

Simon Ingemarsson är en av drygt 40 anställda soldater vid avdelningen. Den består av fyra olika arbetslag om tolv personer, varav tio är soldater och två är officerare. Soldaterna är anställda enligt Försvarsmaktens avtal för anställning av gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Det innebär en tidsbegränsad anställning upp till åtta år med möjlighet till förlängning i fyra år.

– Hälften av oss kommer att sluta de kommande två åren. När det uppdagades i personallistorna att nästan alla skulle behöva lämna 2024 insåg cheferna att det inte skulle funka.

Under en längre period har de därför jobbat aktivt med att hantera och planera för detta, säger Simon Ingemarsson. ÅTGÄRDERNA SOM CHEFERNA vidtagit handlar konkret om utfasning av personal enligt ett schema för att försöka möjliggöra en överlappande personalrotation för att det inte ska bli kunskapsglapp på avdelningen. I praktiken innebär detta att alla soldater inte kommer ges möjlighet att arbeta kvar de tolv åren ut, även om de skulle vilja det.

– Om alla skulle sluta samtidigt skulle inte

OM ALLA SKULLE SLUTA SAMTIDIGT SKULLE INTE VERKSAMHETEN KUNNA GÅ RUNT. Sarah Algstrand, larmoperatör

På Skaraborgs regemente är det vid Insats- och bevaknings avdelningen som huvuddelen av de GSS/K med en anställningstid som närmar sig tolv år finns.

Simon Ingemarssons (t v) anställning löper ut nästa vår.

verksamheten kunna gå runt. Vi har därför fått veta att alla inte kommer att få jobba full tid. Det finns en plan för när folk ska sluta de kommande åren så att man hinner rekrytera ny personal, säger larmoperatören Sarah Algstrand, som har arbetat på avdelningen sedan 2011.

Som larmoperatör är hon den som hanterar informationsflödet som kommer in till Insats- och bevakningsavdelningen.

– Jag övervakar övningskameror, skickat ut insatsstyrkan på larm och har hand om alla nationella- och internationella besök på garnisonen.

Fanjunkare Björn Håkansson är chef för ett av arbetslagen. Han berättar att i planeringen för att fasa ut personalen har de tittat på utbildning och kompetens hos soldaterna. De med mest erfarenhet, och som kan användas som instruktörer eller insatschefer, är de som kommer att få stanna kvar längst.

– Jag kommer under året att behöva förlora kompetent personal som jag gärna hade sett varit kvar och utbildat de nya soldaterna, säger han och fortsätter: – Vi får lösa ut det så klart. Vi har försökt att få utfasningen utspridd, det har gjort att jag förlorade en duglig soldat nyss. Han hade kunnat jobba längre, men insåg att han ändå behövde sluta snart och valde därför att lämna Försvarsmakten i förtid i stället.

Hur går rekryteringen till avdelningen?

– Det är till och från. Om det hade varit en gigantisk kö av soldater som ville hit, då hade jag förstått tanken med att man vill ha och möjliggöra för en ruljangs av personal. Men så ser det inte ut, säger Björn Håkansson.

En som snart lämnar sin anställning som kontinuerligt tjänstgörande soldat är Christian Eskelinen. Han är gruppchef och har arbetat på Insats- och bevakningsavdelningen sedan 2014.

– Jag gjorde lumpen på P 4 och efter värnplikten åkte jag på en mission till Liberia. Därefter blev det två insatskompanier med en vända till Afghanistan. Efter det så blev jag kvar som GSS och efter ett par år sökte jag till vakten.

Han har nyligen fått klartecken att han får arbeta kvar på en så kallad BFA i ytterligare ett år. BFA står för befälsförstärkningsavtal och används för att tillgodose tillfälligt behov av militär personal i grundorganisationen på annat sätt än genom kommendering eller placering av yrkesofficer.

– Det är en annan anställningsform, men jag kommer fortsätOfficerstidningen nr.4, 2022 23

Fördjupning: Tidsbegränsad anställning

HÄR HAR VI PERSONAL SOM VILL JOBBA KVAR, MEN SOM INTE FÅR ELLER KAN DET. DET ÄR INTE RIMLIGT. Simon Ingemarsson, insatssoldat

ta ha samma arbetsuppgifter som i dag. Jag är soldat men löser befälsuppgifter. Avtalet är på ett år i stöten och kan max vara två år. Det har tidigare ofta använts för värnpliktiga som kunde stanna kvar som BFA i väntan för att komma in på officersutbildningen, säger Christian Eskelinen.

SIMON INGEMARSSON HAR arbetat i Skövde sedan 2016. Efter värnplikt på Skaraborgs regemente 2009 blev han anställd som soldat på Livkompaniet vid Livgardet. Där arbetade han i fem år med statsceremoniell tjänst innan han sökte jobbet som insatssoldat på Skövde garnison.

Hans avtal går ut i mars nästa år.

– Då har jag gjort mina tolv år. Jag har redan börjat söka andra civila jobb för att inte behöva stå utan jobb då, säger han.

Simon Ingemarsson, Sarah Algstrand och Christian Eskelinen skulle alla tre vilja arbeta kvar som soldater i Försvarsmakten.

Soldaterna och Björn Håkansson poängterar vikten av att ha erfaren personal som insatssoldater. I regel vill Insats- och bevakningsavdelningen anställa soldater som har några års erfarenhet i Försvarsmakten.

Det finns i dag inte några planer på att ta in värnpliktiga rekryter för vakttjänst istället för anställda soldater, berättar de.

– Vi jobbar med säkerhet och ordningstjänst. Förmanskapet är viktigt som militärpolis. Vi vill på Insats och bevakning helst inte ta soldater direkt från värnplikten, utan vi vill ha soldater med några års erfarenhet och mognad, säger Björn Håkansson.

De menar också att det är viktigt ur säkerhetssynpunkt att det är låg personalrotation på avdelningen.

Detta eftersom personalen har kunskap om de skyddsvärda delarna av garnisonens verksamhet.

– Det är mycket säkerhetsklassad information som passerar oss. Vi får veta saker kring objekt, rutiner och personal, därför är det dåligt med för mycket personalrotation. Det är viktigt med erfarenhet och kunskap för att man ska kunna hantera olika händelser och uppkomna situationer, säger Simon Ingemarsson.

NÅGOT SOM ÅTERKOMMER i samtalet med soldaterna är

frustrationen de känner över att behöva lämna Försvarsmakten i fasen av tillväxt som myndigheten är inne i just nu.

– Nu pratar Försvarsmakten om att behålla personal, att säkra sin personalförsörjning och öka sina volymer. Här har vi personal som vill jobba kvar, men som inte får eller kan det. Det är inte rimligt. Särskilt med hänsyn till nuvarande säkerhetsläge tycker vi att det är orimligt att Försvarsmakten accepterar att förlora erfarna och motiverade soldater, säger Simon Ingemarsson och fortsätter: – Försvarsmakten verkar väldigt ointresserade att ta tillvara på kunskapen och kompetensen som finns hos oss anställda soldater som har jobbat i många år. Vi har erfarna soldater, som har varit på flera internationella insatser och med mångårig erfarenhet, som nu lämnar myndigheten, säger Simon Ingemarsson.

Sarah Algstrand delar frustrationen: – Vi känner alla att det vi gör har effekt, och betydelse för verksamheten, och vi förlorar en viktig resurs i varje enskild individ som avlutar sin anställning som en följd av begränsningen i anställningsavtalet.

På Skaraborgs regemente är det vid Insats- och bevakningsavdelningen som huvuddelen av de GSS/K som har en anställningstid som närmar

LÄGESKOLL: AMFIBIEKÅREN

» Jag vet inte om systemet taktar med tillväxt« Fanjunkare Michael Jarkö, ledamot i Officersförbundet lokala förening OF Amfibiekåren: Bland OF Amfibiekårens medlemmar, som finns på Stockholms 24 Officerstidningen nr.4, 2022

amfibieregemente, Göteborgs amfibieregemente och Gotlands regemente, hade ett 50-tal av de cirka 1 300 GSS/K-medlemmarna varit anställda åtta år vid halvårsskiftet 2021. Vissa av medlemmarna är dock tjänstledi-

ga för studier, som SOU, OP eller civila studier.

Det rör sig, som Michael Jarkö konstaterar, inte om en särskilt stor mängd soldater och sjömän som berörs av tolvårstaket – men likväl ställer han sig frågande till anställningsformen.

– Jag vet inte om systemet taktar riktigt med tillväxt. GSS/K är bland annat en stor tillgång till utbildningsverksamheten, näs-

ta år startar vi upp en ny bataljon och den ska bemannas. Det finns hål att fylla redan i dag, på dessa platser skulle man kunna ha erfarna GSS/K som vill hålla på med utbildning. Det blir ett dilemma, vi kunde ha haft dem kvar.

Jarkö kan till del förstå incitamenten för att vilja tidsbegränsa anställningarna, säger han och resonerar kring åldersdiskrimi-

”Det är lite som att jobba på en brandstation, med mycket väntan på att saker ska hända. De som inte trivs med det slutar. Vi som jobbat kvar i många år vet vad jobbet går ut på och trivs med det”, säger Christian Eskelinen.

sig tolv år finns. Majoriteten av förbandets övriga soldater stannar inte lika många år. Hur kommer det sig?

– Jag trivs bra på garnisonen. Efter så här många år har man också fått mycket kunskap. Sedan har vi bra arbetstider vilket gör att jag kan bo på en annan ort. Jag bor i Göteborg och har fått förfrågningar från Göteborgs garnison som jag har tackat nej till, för jag trivs väldigt bra här i Skövde, säger Sarah Algstrand.

VAKTEN ÄR BEMANNAD dygnet runt under årets alla dagar. Arbetet innebär

ett rullande arbetsschema med tjänstgöring på dagar, nätter och helger samt jour med övernattning.

– Det är ett flexibelt arbete med bra arbetstider. Vi jobbar längre dagar när vi jobbar och har längre ledighet, vilket gör att man kan bo på annan ort. Som gruppchef har jag gått flera utbildningar och jag har dialog med närmaste chef om vad som behöver göras och utbildas på, samtidigt som

nering på den civila arbetsmarknaden.

– Det känns också som att tanken i Försvarsmakten är att man inte vill ha gamla gubbar som soldater.

Samtidigt tror han tror att det finns flera skäl till att soldater vill vara kvar längre än vad anställningsformen tillåter.

– Det finns de som trivs där de

är. De är nöjda och gör det som de gör bra på den nivån de är, säger MichaelJarkö.

Hos OF Amfiebiekårens medlemmar har flera soldater och sjömän valt att läsa till specialistofficer när deras kontraktstid tagit slut.

– Det var deras sätt att vara kvar. Samtidigt finns det många GSS/K som jobbat länge och

Björn Håkansson

man är soldat. Jag trivs i befattningen och med arbetsuppgifterna, säger Christian Eskelinen.

Simon Ingemarsson nickar instämmande.

– Jag känner att jag gör nytta. Det är bra kollegor och det känns meningsfullt. Det är ett väldigt socialt arbete. Vi har också en bra arbetsbelastning. Jag har ofta fått frågan varför jag inte vill läsa till officer. Jag känner många officerare som trivs med sitt jobb, men som har en väldigt hög arbetsbelastning.

Få av soldaterna på Insats- och bevakningsavdelningen har de senaste åren sökt sig vidare till officersutbildningar. Det rör sig om ett par stycken, berättar Björn Håkansson.

har relativt hög lön. Att då gå på tjänstledighet för att läsa till specialistofficer kan jag förstå är mindre attraktivt för många. Det hade givetvis varit annorlunda om det fungerat som vid de högre officersutbildningarna där man behåller både lön och får pendlingsersättning.

Ett annat sätt att lyckas behålla soldaterna och sjömännen är

att göra om befattningar, berättar Jarkö.

– Hos oss gör man vid undantagstillfällen om vissa GSS/K-befattningar till civila befattningar – man löser problemet. Men det är ett problem som inte skulle behöva finnas. /MW

Officerstidningen nr.4, 2022 25

Fördjupning: Tidsbegränsad anställning – Jag var 22 år när jag sökte till specialistofficersutbildningen. Jag kunde bo i Boden några år. Det är en annan sak nu när man har soldater som har bildat familj och skaffat hus, då vill man vill veta mer hur och var man ska jobba efter utbildningen, säger han.

Vakten är bemannad dygnet runt. Arbetet innebär ett rullande arbetsschema med tjänstgöring på dagar, nätter och helger.

BÅDE ALGSTRAND OCH Ingemarsson har genom åren funderat på officersyrket, men för Sarah Algstrand har det egentligen aldrig varit aktuellt.

– Jag trivs bra där jag i dag. Jag vill inte plugga och komma tillbaka till en ovisshet om var jag kommer arbeta eller hamna, säger hon.

Simon Ingemarsson har i perioder övervägt officersyrket desto mer, men har ändå landat i att han hellre har velat kvarstanna som soldat.

– Jag har definitivt funderat på att bli officer, men om man ska bli det tycker jag att man ska man brinna för det och verkligen vilja det.

Jag har aldrig riktigt känt att det har lockat så mycket.

Det plingar till i vaktchef Björn Håkanssons telefon. Ett larm, förklarar han. Det råder full aktivitet innanför grindarna på Skaraborgs regemente denna dag. Övningen Våreld 22 har nyligen avslutats och nu står vård av materiel och personlig utrustning på schemat.

– Det är mycket personal som har kommit tillbaka efter övningen. Det är troligen något vapenskåp eller liknande som står och larmar.

Det är vanligt att folk glömmer bort koder till lokaler och vapenskåp, säger han.

JAG VILL INTE PLUGGA OCH KOMMA TILLBAKA TILL EN OVISSHET OM VAR JAG KOMMER ARBETA ELLER HAMNA. Sarah Algstrand, larmoperatör

I lagen om vissa försvarsmaktsanställningar från 2012 regleras Försvarsmaktens möjlighet att anställa gruppbefäl, soldater och sjömän. Där framgår att anställningstiden får uppgå till högst tolv år. Det är därför inte upp till Försvarsmakten att fatta beslut om att häva begränsningen, utan det åligger riksdag och regering att förändra lagstiftningen i fråga.

Sarah Algstrand berättar att hon har haft många diskussioner med familj och vänner om anställningsformen för soldater den senaste tiden.

– När man berättar för vänner och familj att man kommer behöva sluta nästa år, inte för att man vill utan för att lagen inte möjliggör en fortsatt anställning, då skrattar ju folk åt en och tror att man skämtar, säger hon och tillägger: – Det är en annan sak om man jobbat som skyttesoldat i tolv år. Det klarar man kanske inte att fortsätta rent fysiskt. Men stabstjänst eller tjänsten som vi har är inte lika fysiskt tung. Där borde det vara en överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, där man kan bestämma att man kan förlänga med exempelvis två år i taget.

Björn Håkansson håller med och säger att han givetvis gärna skulle vilja behålla kompetenta och utbildade soldater om han kunde det.

– Vi ska vara glada att vi ens har anställda som vill vara GSS/K. Det är en allmän visstidsanställning, vilket är en väldigt otrygg anställningsform. Vill jag som chef ha kvar soldater och de vill vara kvar borde de kunna få vara det, säger han.

LÄGESKOLL: SÖDRA SKÅNINGARNA

» Det handlar om individer som man har lagt mycket utbildning på« Kapten Erik Persson, ordförande för OF Södra skåningarna: Hos lokalföreningen OF Södra skåningarna är det ett tio-tal

26 Officerstidningen nr.4, 2022

medlemmar som berörs av tolvårsspärren i år.

– Men det är inte antalet som är grejen utan att det allt som oftast handlar om individer som man har lagt mycket utbildning på och

som man velat ha kvar, säger Erik Persson.

Precis som hos OF Amfibiekåren ser man hur det finns GSS/K som vill stanna kvar i rollen just för att de trivs och att incitamenten till att läsa till specialistofficer verkar saknas.

– Jag tror att de som är kvar efter lång tid har hittat sin roll här och upplever att de tillför något, de har ofta ett eller två förarbe-

vis och har fortsatt att utvecklas.

Kortsiktigt blir det ingen speciell löneutveckling av att läsa till specialist och om man varit soldat i tolv år är man i familjeläge och det blir svårare att ändra på arbetsförhållanden.

Bland OF Södra skåningarnas GSS/K-medlemmar är det vanligt att man byter befattning under sin tid som anställd soldat.

– Ofta börjar man på skyttet,

GSS/K: vattendelare mellan förband och ledning Ett decennium efter införandet undrar flera förband varför GSS/K – som i hög grad bidrar till den operativa förmågan – tvingas lämna Försvarsmakten. Men på Högkvarteret ser man inget behov av förändring. text: Maria Widehed

V

åren 2009 beslutar riksdagen om en ny försvarspolitisk inriktning. Med regeringens proposition ”Ett användbart försvar” som grund fastslås att personalförsörjningen för alla personalkategorier i Försvarsmakten ska bygga på frivillighet.

Regeringen anser nu att en effektiv bemanning av insatsorganisationen kräver att gruppbefäl, soldater och sjömän kan anställas med betydligt längre anställningstider – dock tidsbegränsade sådana – och personalkategori GSS/K gör entré. De ska bidra till användbarhet och flexibilitet för insatsförbanden, inte minst för att kunna genomföra internationella insatser, och öka kostnadseffektiviteten på personalsidan.

de som sedan vill få möjlighet att utvecklas inom sitt gebit byter inte sällan från skytte till underhållssoldat eller något annat under sin tid här.

Behöver systemet förändras?

– Vår uppfattning är absolut att det är i behov av förändring, det måste finnas möjlighet att förlänga eller i bästa av världar ta bort tidsbegränsningen.

Att tidsbegränsningen finns till för soldatens bästa har kapten Persson svårt att se.

– Min uppfattning är att man som myndig kan fatta sina egna beslut, vi pratar om vuxna människor – har man varit här i tio år ska man kunna få välja själv om man vill stanna. Det blir dessutom ofta en naturlig avgång av att man skaffar familj, annat jobb eller

SÅ VAD ÄR ”tillräckligt länge”? I regeringens pro-

Lennart Ek

position från 2008 skriver man att exakt hur lång anställningen för GSS/K bör vara ska utredas vidare, man konstaterar dock att ”en effektiv och rationell personalförsörjning kräver att soldaternas och sjömännens anställningstid inte är för kort”.

Man fastslår vidare att tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd (Las) om högst två år är en dålig idé, bland annat eftersom man i det nya insatsförsvaret då inte hinner med flera insatser med mellanliggande återhämtnings-, utbildnings- och beredskapsperioder. Man vill möjliggöra en ökning av antalet insatser, eftersom det minskar rekryteringsbehoven och dessutom ger bättre avkastning på de utbildningsinvesteringar som lagts ned.

Tillsammans med fackförbunden kan man förvisso sluta kollektivavtal enligt Las som möjliggör längre tidsbegränsade anställningar, men regeringen går på Försvarsmaktens rekommendation som är tillsvidareanställning med tidsbegränsning.

I Försvarsmaktens underlag för regeringens

väljer att läsa vidare. Det är vad vi har sett, och vi har haft yrkessoldater sedan 2011. Det ska vara upp till individen hur länge man är kvar.

Behovet och vikten av personalkategori GSS/K är något som generellt behöver ses över inför kommande tillväxtår, menar Persson.

– När Försvarsmakten växer

och de värnpliktiga blir fler kommer många att behöva gå tungt för att bidra till tillväxten, säger han och fortsätter: – Man behöver se över hela GSS-systemet, jag uppfattar inte att de numerärer som finns takter med det vi är på väg emot. Att de vi har dessutom tvingas ut känns bara kontraproduktivt. /MW Officerstidningen nr.4, 2022 27

Foto: Anna-Karin Nilsson

DRYGT TIO ÅR senare, när Försvarsmakten fastställer sin verksamhetsplan för 2020–2026, framgår att det jämfört med Försvarsmaktens långsiktiga behov saknas cirka 1 000 kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Spåren av att GSS/K-befattningarna under åren utan värnplikt var svårare att fylla än väntat märks tydligt.

– Våra GMU- och GU-volymer var för små, vi fick helt enkelt inte in tillräckligt många, säger överstelöjtnant Lennart Ek vid Ledningsstabens personalplaneringsavdelning.

Men det är nya tider nu. Värnplikten är tillbaka och i Försvarsmaktens budgetunderlag för 2023 framgår att den planerade personalvolymen med GSS/K är tänkt att öka med 1 700 gruppbefäl, soldater och sjömän mellan 2022 och 2032.

Genom den överenskommelse inom försvarsberedningen som träffades under mars med satsningar för att stärka försvaret under 2022 ligger viss förstärkning av personalvolymer, däribland ytterligare ökning med ungefär 100 GSS/K årligen framöver.

Hur målet om en anslagsnivå på två procent av bnp påverkar volymerna framåt är däremot ännu oklart. Oavsett var volymmålet landar så konstaterar Lennart Ek att det krävs att inflödet av GSS/K är större än utflödet.

– Det är inget anmärkningsvärt att avgångsvärdena i dag är högre i den här personalkategorin än för andra anställda. Erbjuder man möjlighet till tidsbegränsad anställning så kommer det innebära att rörligheten blir större, säger Lennart Ek och fortsätter: – Det är ju klart att soldater väljer att lämna för att de inte ser framför sig att de kan fortsätta. Ur Försvarsmaktens perspektiv är det inte något större problem om vårt inflöde fungerar och under förutsättning att man stannar tillräckligt länge så vi på totalen har tillräcklig kompetens – skulle vi ha väldigt hög rörlighet i den här kategorin skulle vi inte få den professionalitet som vi är ute efter.

Fördjupning: Tidsbegränsad anställning

FÖRDELEN MED TIDSBEGRÄNSNING ÄR JU ATT MAN GENERELLT SETT INTE ÄR SUGNA PÅ ATT HA 70-ÅRIGA SOLDATER. Klas Eksell, Försvarsmaktens personaldirektör försvarspolitiska proposition 2009 rekommenderas att det ”för att säkerställa kostnadseffektivitet, rationalitet och kvalitet krävs att tjänstgöringstiden inte blir för kort. Strävan är att tjänstgöringstiden blir minst fyra år”. Längden baserar man på studier gjorda vid FOI som visar på att brytpunkten för kostnadseffektivitet mellan anställningstid och årlig rekrytering/utbildning ligger runt anställningstider runt 4,5 år, förutsatt årliga avgångar på runt tio procent.

EFTER UTREDNINGAR FASTSTÄLLS att tidsbegränsningen för GSS/K ska vara åtta år, med möjlighet att förlänga till tolv år. 2012 blir en ny lag, Lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar, verklighet. I propositionen som föreslår lagen går att läsa att det nya personalförsörjningssystemet ”på ett kostnadseffektivt sätt gagnar insatsorganisationens tillgänglighet, användbarhet och förmåga att möta nya uppgifter”.

Det faktum att befattningarna på soldatnivå främst bemannas av yngre personal gör det viktigt, menar man, att övergången till civil verksamhet inte sker för sent i arbetslivet. Den tidsbegränsade anställningen, summerar man, ska dels tydliggöra att det inte handlar om en utveckling mot ett svenskt yrkesförsvar och dessutom ska det försäkra att återgången till civila yrken inte försvåras för soldater som blivit kvar allt för länge i Försvarsmakten.

GENERALMAJOR KLAS EKSELL, Försvarsmaktens personaldirektör, kallar införandet av GSS/K

för helt avgörande när Försvarsmakten gick in i den fullständiga frivilligheten, utan värnpliktiga och med fokus på internationell tjänst.

– Vi hade ett behov av att professionalisera oss och soldatprofessionen kunde åstadkomma en tillgänglighet, en insatsfrekvens och en beredskapsfunktion som inte var möjlig med värnpliktiga, säger han och fortsätter: – Och vad har vi nu? En tillgänglig och kompetent funktion som används i verksamheten och är en resurs för förbanden.

Har systemet fungerat som man tänkt?

– Det har fungerat jävligt bra. Det är jätteduktiga individer som åstadkommer enorm effekt i organisationen.

Samtidigt är Klas Eksell bestämd i sin uppfattning att tidsbegränsningen i anställningen bör vara kvar.

– Politiken är inte intresserad av att vi har ett soldatkollektiv som varit anställda i 40 år. Fördelen med tidsbegränsning är ju att man generellt sett inte är sugna på att ha 70-åriga soldater. ”Jaha kan man inte ha en 50-årig soldat?” tänker du kanske då. Jo, och det har vi också. Men om hela kollektivet ska omhändertas inom ramen för tillsvidareanställning i soldatprofessionen ett helt liv så bedömer jag att det i absoluta huvuddelen inte är gynnsamt. Vi ser inte att det är en bra idé, säger Klas Eksell och fortsätter: – Det handlar också om möjlighet till fortsatt utveckling och kompetensdjup inom befattningen.

Ser du några nackdelar med begränsningen?

– Det innebär givetvis en viss otrygghet och det i sig påverkar individen och förbanden.

Har Försvarsmakten råd att tappa dessa gruppbefäl, soldater och sjömän?

– Man krigsplaceras ju och försvinner inte, vi har tillgång till dem vid höjd beredskap. Vi vill dessutom att man kliver vidare som specialistofficer eller reservofficer, om man har förutsättningar att göra det. Jag vill också att man som GSS/K känner sig användbar och välkommen att söka sig vidare inom försvaret – i att bli GSS/T, söka sig till Hemvärnet, i att söka civila befattningar som finns. Och att man känner sig uppskattad i det man har gjort, för jag är övertygad om att det i varenda fall är utmärkta insatser.

Klas Eksell

KLAS EKSELL BERÄTTAR om en genomförd statlig offentlig utredning i vilken Försvarsmakten besvarat frågeställningar kring soldaternas anställningsform. I den uppger Försvarsmakten att man kan tänka sig att förlänga GSS/K

LÄGESKOLL: SKARABORGARNA

» De måste vara välkomna att stanna och vi måste ge dem förutsättningar att göra det« Kapten David Lindblom, ledamot OF Skaraborgarna: Det råder ett ganska jämnt in- och utflöde av GSS/K bland medlem28 Officerstidningen nr.4, 2022

marna hos OF Skaraborgarna.

Föreningen har inom ramen för en strategigrupp sett över frågan om GSS/K i stort, i samband i ett arbete vid förbandet inför att nya Arméorg 25 skulle spikas.

– Vi hamnade i resonemanget att man riskerar slarva bort kompetensen som man byggt upp sedan 2010. Vår uppfattning är att vi har hög omsättning och volymerna blir så små i organisationen att de riskerar få stå tillbaka för värnpliktsutbildningen. Vi landade i att det bästa för armén vore att man samlade merparten av GSS/K till en egen enhet, säger David Lindblom och fortsätter:

– Vi upplever att GSS/K får öva för lite, samt att materiel och materielsystem inte räcker till.

Många har valt yrket för att bli så professionella och duktiga soldater som möjligt. Men får de nu inte den mängd träning de behöver och dels blir enheterna så små att man inte utvecklas som man hade gjort om man var samlade.

Men någon sådan förändring blev inte aktuell i den nya organi-

med två år i stöten, i obegränsad tid, förutsatt att det är ett ensidigt beslut från Försvarsmakten utan inblandning av fackliga organisationer. Inga ytterligare förslag har kommit ur utredningen.

– Jag ser det som mycket låg förutsättning för att detta omhändertas i någon form av lagförslag. Om soldaten inte klarar fyskrav, är för långsam, om vi behöver föryngra, förnya eller få in andra – då blir det ingen förlängning. Min bedömning är generellt att man från lagstiftarens sida inte är ett dugg intresserad av att ge sig på soldatlagen.

Och det är inte Försvarsmakten heller?

– Lagen om en tolvårig tidsbegränsad anställning är en helt unik konstruktion på den svenska arbetsmarknaden. Med att öppna upp en sådan lagstiftning tar vi en risk att man inte accepterar en sådan form igen. Vi får hantera lagen, snarare än förändra den.

I PROPOSITIoNEN FRÅN 2008 konstateras att Försvarsmakten ska underlätta för en framtida karriärväxling för GSS/K om närmar sig slutet av sin tidsbegränsade anställning.

Klas Eksell vill påminna om Trygghetsstiftelsen som finns för hjälp till omställning om man varit anställd under mer än två år.

Och han vill lyfta de möjligheter på den civila marknaden som väntar de soldater som nu lagt tolv år av sitt arbetsliv på Försvarsmakten.

Det handlar bland annat om avsiktsförklaringar med organisationer och företag som Försvarsmakten gör, vars annonser sedan publiceras på soldatkarriär.se. När Officerstidningen kikar på annonser på sidan i början av juni finns fortsatta jobbmöjligheter som vaktmästare i Jönköping eller orderplockare i Helsingborg.

– Både individ och arbetsgivare har ansvar för att föra resonemang om att tiden snart är kommen. GSS/K är kan en massa saker, är attraktiva och tar kompetens med sig som uppskattas när de lämnar Försvarsmakten.

sationen. Lindblom berättar om ett möte med två GSS/K-soldater som slutade på förbandet förra året. De upplevde sig sakna såväl ansvar som förutsättningar på arbetsplatsen.

– De gick vidare till civila anställningar. De upplevde att de hade utvecklats så långt som de kunde här och att deras verksamhet inte var prioriterad. Så ska det

inte behöva vara.

Ser du några fördelar med att anställningarna är tidsbegränsade?

– Nej, det ser jag inte. Med en bra dialog mellan chef och medarbetare tror jag det hade fungerat utmärkt utan. De måste vara välkomna att stanna och vi måste ge dem rätt förutsättningar att göra det. Det finns duktiga GSS/K

Peter Löfvendahl var förbundsdirektör på Officersförbundet när kollektivavtalet om GSS/K slöts.

Officersförbundet: GSS/K bör tillsvidareanställas Officersförbundet har länge uttryckt missnöje med den tidsbegränsade anställningsformen för gruppbefäl, soldater och sjömän. Sedan 2015 har förbundet arbetat för lagen ska ändras och att GSS ska kunna anställas tillsvidare. text: Josefine Owetz

N

är beslutet kom att värnplikten skulle avskaffas tillsattes en personalförsörjningsutredning utifrån försvarsberedningens och riksdagens tankar om det nya försvaret. Utredningen påbörjades 2009 och i juli 2010 skulle värnplikten avskaffas.

– Man kom i otakt med tiden och skulle hamna i ett dilemma där man hade personalförsörjningssystem utan plikt, men inget verktyg för att kunna anställa soldater. Det var en över-

med lång erfarenhet som gör ett fantastiskt jobb och trivs, det finns absolut ett utrymme för att överge tidsbegränsad anställning och gå på tillsvidareanställning för dem.

Vad blir följderna av att dessa soldater lämnar?

– Det blir ett kunskapstapp. Det är resurskrävande. Det påverkar produktionen och tar tid.

Är det inom några särskilda områden som soldater kvarstannar länge i anställningen?

– De mer specialiserade, som också är tungt att tappa. En rutinerad insats- och bevakningssoldat eller larmoperatör, en rutinerad stabsassistent eller gruppchef är svår att ersätta, precis som en yrkesofficer har de byggt upp kunskap och erfarenheter. /MW Officerstidningen nr.4, 2022 29

Fördjupning: Tidsbegränsad anställning

ALLA PÅ DEN POLITISKA NIVÅN VAR ÖVERENS OM ATT SOLDAT INTE SKULLE VARA ETT LIVSTIDSYRKE, UTAN DET SKULLE VARA BEGRÄNSNINGAR I ANSTÄLLNINGSTIDEN. Peter Löfvendahl, f.d förbundsdirektör Officersförbundet gångsperiod och vi behövde snabbt komma fram till en lösning, säger Peter Löfvendahl, som då var förbundsdirektör på Officersförbundet.

ARBETSGIVARVERKET FICK I uppdrag att ta fram ett kollektivavtal för att lösa situationen fram till att den nya lagen skulle vara på plats. Förhandlingar om både anställningsformen och lönenivåer för att omhänderta den nya personalkategorin av anställda soldater tog därför vid.

Lösningen blev en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i ett kollektivavtal som möjliggjorde tidsbegränsade anställningar i sex till åtta år för kontinuerligt tjänstgörande soldater. Avtalet gav även möjlighet till förlängning i ytterligare en anställningsperiod. De berörda parterna kom också överens om soldaternas löner och villkor.

– Alla på den politiska nivån var överens om att soldat inte skulle vara ett livstidsyrke, utan det skulle vara begränsningar i anställningstiden. Riksdag och regering hade bestämt att anställningen skulle vara tidsbegränsat i tio till tolv år, så det var redan låst i ramen vid förhandlingarna, säger Peter Löfvendahl.

Vad ansåg Officersförbundet om tidsbegränsningen?

– Vi var osäkra, för vi tycker inte att tidsbegränsade anställningar är bra. Att Officersförbundet gick in i kollektivavtalet berodde på att vi såg behov av det för att Försvarsmaktens personalförsörjningssystem överhuvudtaget skulle fungera.

Lagstiftningen för GSS kom på plats 2012 i form av lagen om vissa försvarsmaktsanställningar. Där framgår tidsbegränsningen vad gäller antalet år i anställning, likaså vilka avvikelser som får göras genom kollektivavtalet.

Ett område som inte togs i beaktande när avtalet förhandlades var möjligheten att Försvarsmakten skulle kunna anställa soldater på kortare anställningar, berättar Peter Löfvendahl. I kollektivavtalet står att Försvarsmakten kan anställa individer kortare än vad som är föreskrivet i lagen (där det står sex år), men inte längre än de angivna tolv.

– När vi skrev avtalet såg vi inte något behov

30 Officerstidningen nr.4, 2022

av att skriva in någon gräns för kortare anställningar. Vi trodde inte att Försvarsmakten skulle missbruka möjligheten att anställa på ännu kortare tid, men det gjorde man. Ja, jag säger faktiskt missbruka, för man ger soldater anställningar på två och tre år istället för att gå upp på möjliga fyra eller åtta år. Det var inte så det var tänkt, säger han.

SEDAN DRYGT SJU år tillbaka driver Officersförbundet frågan om att

gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas tillsvidare. ”Tillsvidareanställning är grunden på den svenska arbetsmarknaden. Försöket med tidsbegränsade anställningar för GSS har inte gett den effekt som förväntades. Att tvinga ut en duglig, villig och rutinerad medarbetare som uppnått taket för sin anställning och istället rekrytera en ny är direkt kontraproduktivt”, skrev Officersförbundet 2015 i sitt remissvar till den statliga utredningen ”Försvarsmakten i samhället – En långsiktigt hållbar personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret”. I remissvaret skriver förbundet att det finns ett antal problem kopplat till den tidsbegränsade anställningen som medför att GSS inte väljer att stanna anställningstiden ut. Bland annat nämns svårigheter att få lån och bostad utan en tillsvidareanställning.

Hur uppfattar förbundet att Försvarsmaktens intresse för detta är?

– Jag uppfattar att Försvarsmakten tycker att det är bekvämt att kunna skriva tidsbegränsade anställningar. De vill behålla tidsbegränsad anställning för GSS/K. Där står vi i dag. Försvarsmaktsledningen har en syn och ute på förbanden finns olika syn på saken. Vissa förband vill behålla soldaterna, andra tycker att det är bekvämt med korta anställningar, säger Peter Löfvendahl.

Förra hösten påkallade Officersförbundet förhandling med Försvarsmakten om kollektivavtalet för GSS/K. Diskussionen pågår och ligger på förhandlingsbordet, berättar Peter Löfvendahl.

– Vi vill förhandla om avtalet och se om vi kan förbättra det. Där ingår också möjligheten att säga upp avtalet. Då finns det bara lagen kvar, som inte gör det sämre för individen, utan snarare lite bättre. Eftersom det tar bort möjligheten till de korta anställningsavtalen, säger han och tillägger: – Officersförbundet vill ytterst ändra lagen och möjliggöra tillsvidareanställningar för GSS. Vi ser inte någon risk att soldater fastnar i yrket eftersom individen ändå alltid själva kan välja att säga upp sig.

En tillsvidareanställning skulle däremot skapa trygghet för individen.

FAKTA

12 år

»DET LIGGER I VERKSAMHETENS NATUR ATT BEFATTNINGARNA PÅ SOLDATNIVÅ FÖRETRÄDESVIS BEMANNAS MED YNGRE PERSONAL SOM HAR SOLDATENS ELLER SJÖMANNENS ARBETSUPPGIFTER ENDAST UNDER DEN INLEDANDE PERIODEN AV YRKESKARRIÄREN.« Ur ”Ett användbart försvar”. Regeringens proposition 2008/09:140

… är maximal anställningstid för GSS/K. En tidsbegränsning på åtta år, med möjlighet att förlänga till tolv år

DEN PLANERADE PERSONELLA UTVECKLINGEN AV GSS/K B Inom parentes antal GSS/K man räknar med är tjänstlediga för högre studier och således vid höjd beredskap ändå räknas till grundorg: År

Antal GSS/K

Lediga

2022

5 900

(700)

2025

6 300

(700)

2030

7 400

(700)

2032

7 600

(700)

Källa. Försvarsmaktens budgetunderlag 2023

60

… GSS/K* uppnår tolv års anställningstid under 2022. *Försvarsmakten började räkna i maj 2010 när kollektivavtalet slöts.

Källa: HKV LEDS PERS

GSS/K INTE EN UTVECKLING MOT YRKESFÖRSVAR B Våren 2009 beslutar riksdagen om den nya försvarspolitiska inriktningen. Med regeringens proposition ”Ett användbart försvar” som grund fastslås att personalförsörjningen för alla personalkategorier i Försvarsmakten ska bygga på frivillighet.

Man konstaterar att förutsättningarna för en effektiv bemanning av insatsorganisationen bör stärkas bland annat genom att soldater och sjömän kan anställas med betydligt längre anställningstider – dock tidsbegränsade sådana.

B Exakt hur lång anställningen bör vara utreds vidare, men i propositionen lyfter man att ”en effektiv och rationell personalförsörjning kräver att soldaternas och sjömännens anställningstid inte är för kort”. Man konstaterar att tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställnings-

skydd (Las) om högst två år är en dålig idé, eftersom man i det nya insatsförsvaret då inte hinner med flera insatser med mellanliggande återhämtnings-, utbildnings- och beredskapsperioder.

Man vill möjliggöra en ökning av antalet insatser, eftersom det minskar rekryteringsbehoven och dessutom ger bättre avkastning på de utbildningsinvesteringar som lagts ned.

Tillsammans med fackförbunden kan man förvisso sluta kollektivavtal enligt Las som möjliggör längre tidsbegränsade anställningar, men regeringen går på Försvarsmaktens rekommendation som är tillsvidareanställning med tidsbegränsning.

längst åtta år i följd. Kollektivavtalet innebär även att Försvarsmakten kan anställda soldater kortare tid.

B 2010 tecknas kollektivavtal med Officersförbundet och Saco som reglerar att GSS/K får tjänstgöra maximalt tolv år under en artonårsperiod, och som

B I propositionen från 2008 konstateras också att Försvarsmak-

B Efter utredningar fastställs att tidsbegränsningen för GSS/K ska vara åtta år, med möjlighet att förlänga till tolv år. 2012 blir en ny lag om vissa försvarsmaktsanställningar verklighet.

I propositionen som föreslår lagen går att läsa att det nya personalförsörjningssystemet ”på ett kostnadseffektivt sätt gagnar insatsorganisationens tillgänglighet, användbarhet och förmåga att möta nya uppgifter”.

ten ska underlätta för en framtida karriärväxling för gruppbefäl, soldater och sjömän som närmar sig slutet av sin tidsbegränsade anställning. Och det faktum att befattningarna på soldatnivå främst bemannas av yngre personal gör det viktigt, menar man, att övergången till civil verksamhet inte sker för sent i arbetslivet.

Den tidsbegränsade anställningen, summerar man, ska dels tydliggöra att det inte handlar om en utveckling mot ett svenskt yrkesförsvar och dessutom ska det försäkra att återgången till civila yrken inte försvåras för soldater som blivit kvar allt för länge i Försvarsmakten.

Analys: Natomedlemskap

Nato – en allians i förändring Föreställningarna om Nato och vad ett medlemskap skulle innebära för svenskt vidkommande är inte alltid överensstämmande med verkligheten. Lägg därtill att även Nato genomgår förändringar utifrån det högst reella hotet som Rysslands agerande innebär. Många medlemsländer har inte trott att det kan bli krig, men nu behöver man tänka om.

O

fta har det verkat som båda sid­ orna i debatten tror att Nato är en blänkande preussisk krigsma­ skin under amerikanskt befäl, vilket Natomotståndarna menar är ett helvete medan Natoan­ hängarna tycker är ett himmelri­ ke. Men båda sidorna har här fel – Nato fungerar inte som ett urverk, huvudupp­ giften är inte krigföring, och USA bestämmer inte allt.

NATO ÄR EN mellanstatlig allians bestående av 30 demokratier, och varje medlemsland har en särskild ambassad vid alliansens hög­ kvarter i Bryssel vilken leds av en ambassadör och under denna en militär representant som leder det militära arbetet. De permanenta delegationerna utgör sammanlagt hälften av de 4 000 personer som arbetar vid Natohög­ kvarteret. På politisk och hög militär nivå fattar Nato sina beslut genom enighet, vilken kräver många möten och mycket diplomatiskt fotarbete. Att det ändå fungerar i slutänden beror på tre saker: För det första på en känsla bland medlemmarna att man har ett ansvar

32 Officerstidningen nr.4, 2022

internationellt sekretariat om knappt 1 000 personer med en myriad byråer, grupper och kommittéer för olika uppgifter. På den militära sidan finns under NAC militärkommittén, i var­ dagslag bestående av medlemmarnas militära representanter, men vid särskilda tillfällen av deras försvarschefer. Under militärkommittén finns den internationella militära staben om cirka 500 personer som ingår i högkvarteret, och Natos militära kommandoorganisation om totalt knappt 7 000 personer som är loka­ liserad till olika platser, med det strategiska att förvalta. För det andra på alliansens spe­ högkvarteret SHAPE i Mons söder om Bryssel. ciella trögsmidiga beslutskultur, där man tar Under det finns tre Joint Force Commands, fasta på det man är eniga om och sedan stegvis ett i Neapel, ett i Brunssum i Holland, och ett utvidgar och jämkar enigheten. För det tredje nyinrättat i Norfolk i Virginia. Därutöver finns på USA:s speciella roll som alliansens ”mamma separata taktiska kommandon för sjö-, luft-, och pappa” – den som sätter och markstridskrafter samt upp mål för familjen, lirkar logistik. I Norfolk finns också » I FREDSTID TILLHÖR med struliga eller truliga det strategiska Allied Com­ NÄSTAN ALLA FÖRBAND medlemmar, och i sista hand mand Transformation som SINA HEMLÄNDER OCH själv ställer upp. arbetar med framtidsfrågor, ÄR UNDERSTÄLLDA SINA Nato har nästan inga egna utveckling och utbildning.

NATIONELLA STABER.« militära resurser, dessa tillhör Viktigt att veta är att princi­ normalt medlemmarna, som pen om områdesansvar – där dock efter särskilt beslut kan ställa resurser till ett utpekat högkvarter har ansvar för försvaret Natos förfogande för vissa uppgifter eller viss av ett visst geografiskt område och för vissa tid. förband – avskaffades efter kalla kriget efter­ Det egentliga Natos strukturer kan delas som Ryssland inte längre ansågs som ett hot. upp i politiska, militära och specialorgan.

Högsta beslutande organ är Nordatlantiska VID SIDAN AV de politiska och militära struk­ rådet, NAC, som kan mötas på olika nivåer – turerna finns också en rad specialorgan som i vardagslag representeras länderna av sina hanterar exempelvis samband, forskning, Natoambassadörer, men för viktiga möten anskaffning, flygtrafikledning, standardi­ företräds de av försvars- eller utrikesminist­ sering med mera. Slutligen finns Nuclear rar, och på toppmöten av stats- eller reger­ Planning Group som är sidoordnad till NAC ingschefer. Ordförande är normalt Natos – därför att Frankrike inte är med – och som general­sekreterare som till sitt stöd har ett fungerar som ett konsultationsforum mellan

Foto: Nato

Den 4 mars möttes Natos utrikesministrar tillsammans med Sverige, Finland och övriga EU, i Natos högkvarter i Bryssel.

medlemmarna vad gäller kärnvapenfrågor.

Vissa tjänster, främst civila, inom Natostrukturerna lyses ut men det vanligaste är att de bemannas enligt ett kvotsystem där ett visst land ska fylla ett visst antal befattning­ ar, baserat på befolkningsstorlek och national­ inkomst. Enligt kvotsystemet skulle Sverige få bemanningsansvar för 200-250 befattningar, cirka 90 procent av dem militära. Medlem­ marna betalar också en i sammanhanget blyg­ sam årsavgift för driften av de gemensamma strukturerna och organen som också är rela­ terad till nationalinkomsten. För Sveriges del kan den uppskattas till 600 miljoner kronor.

De kårstaber som möjligen skulle leda för­ band i insatser eller operationer tillhör inte formellt Nato utan sätts upp av olika medlems­ länder, vanligen i multilateralt samarbete. Att underställa dessa staber Natos befäl kräver nationella beslut. I fredstid tillhör nästan alla förband sina hemländer och är underställda sina nationella staber. Vid ett angrepp kom­ mer det att ta tid för medlemmarna att enas om att ett angrepp har ägt rum och att det faller under stadgans artikel 5, samt för kom­ mandoorganisationen att överta ledningen.

Under tiden kommer de angripna länderna att försvara sig själva med egna styrkor under eget befäl, kanske efter några dagar med hjälp av enskilda allierade som griper in i form av en coalition of the willing inom alliansens ram.

Många svenskar som nu något yrvaket försö­ ker orientera sig om Nato lusläser Natostadgan och hoppas där att hitta svaren. Men stadgan ger bara en liten del av svaret till hur Nato fungerar, och anledningen till det är att Nato bildades i två steg. Det sägs ofta att Nato bild­ ades 1949, men det är en sanning med modifi­ kation. 1949 slöts det Nordatlantiska fördraget, the North Atlantic Treaty, som en säkerhets­ politisk allians där medlemmarna lovade att hjälpa varandra om de anfölls. Eftersom den amerikanska senaten var skeptisk till öppna åtaganden så mjukades skrivningarna i nyck­ elparagrafen artikel 5 upp för att ge handlings­ frihet angående hur medlemmarna skulle svara på ett angrepp.

Men 1950 bröt Koreakriget ut och många fruktade att Sovjetunionen också skulle gå till anfall i Europa. För att ge större militär trovär­ dighet åt Nordatlantiska fördraget skapades därför en organisation, North Atlantic Treaty

Organization – Nato. Med bildandet av Nato byggdes en struktur upp med högkvarter, ett permanent NAC, generalsekreterare, sekre­ tariat, kommittéer och inte minst en militär kommandoorganisation under befäl av en amerikansk general. Dessutom stationerades efterhand åter fler amerikanska förband i Europa. Syftet med alla dessa åtgärder var att säkerställa att ett ryskt angrepp på Västeu­ ropa skulle mötas av ett snabbt och kraftfullt gensvar, och därmed öka trovärdigheten i avskräckningen.

NÄR NU MÅNGA svenskar läser fördraget för att förstå Nato är det lite grand som att försöka förstå ett djur genom att bara titta på skelettet.

Styrkan och trovärdigheten i artikel 5 ligger inte främst i skrivningarna i fördraget, utan i att dessa ord på pappret har givits konkret substans genom de militära åtaganden som medlemmarna gjort och de planer och för­ beredelser som gjorts för detta. Man skulle kunna säga att det är O:et i Nato som gjort att orden i fördraget har fått substans.

En annan vanlig missuppfattning är att Natos huvuduppgift är försvar eller

Officerstidningen nr.4, 2022 33

Analys: Natomedlemskap det kan bli krig och har nöjt sig med militära krigföring, när det i verkligheten främst hand­ styrkor som delvis bara är avskräckningssym­ lar om avskräckning. Skillnaden är viktig och boler, vilket för övrigt Sverige gjort sedan cir­ betydelsebärande på flera sätt. På 1950-talet ka 1970, enligt Wilhelm Agrell. valde USA att basera skyddet av Europa på Vidare är Nato en allians kärn­vapenavskräckning (deter­ i förändring och det Nato vi rence by punishment) i stället » DET NATO VI KOMMER kommer att vara medlemmar för på en förmåga till konven­ ATT VARA MEDLEMMAR i är inte riktigt det Nato vi sett tionellt försvar (deterrence by de senaste decennierna. Nato denial) eftersom detta var enkla­ I ÄR INTE RIKTIGT DET re och billigare, och detta vägval NATO VI SETT DE SENASTE står nämligen likt Sverige DECENNIERNA. « ännu kvar i en struktur som passade européerna bra efter­ utformades under den strate­ som det inte krävde så mycket giska timeouten. Detta kommer nu att behöva av dem. Men i början av 1960-talet ville USA ändras och anpassas till det högst reella hotet byta fot och lita mer till konventionellt försvar i från Ryssland, samtidigt som medlemsländer­ Europa. Detta gillade inte européerna eftersom na i syd har andra prioriteringar. Ett åtagande det skulle kräva större ansträngningar av dem. från 1997 om återhållsamhet med stationering RESULTATET HAR BLIVIT en intern dragkamp om av styrkor kommer troligen att hamna i pap­ vem som ska bära risken och om burden sha­ perskorgen eller arkivet, och en något starkare ring som i stort sett har pågått sedan dess. USA närvaro att etableras i de östliga medlemslän­ har velat se större försvarsansträngningar derna, men långtifrån den sorts robusta när­ från Europas sida för att höja kärnvapentrös­ varo alliansen hade i Västtyskland under det keln och lätta på USA:s börda, medan europé­ kalla kriget. erna har velat komma undan med att göra så Det kommer också att finnas ett behov att lite som nödvändigt. Detta har gjort att många återinföra någon form av militärt områdes­ medlemsländer egentligen inte har trott på att ansvar. Troligen börjar man med att ge JFC

Brunssum ansvaret för Europa norr om Alper­ na medan JFC Neapel tar hand om den södra delen. En finkornigare uppdelning vore moti­ verad, men frågor om olika stabers och hög­ kvarters placering och uppgifter är laddade med nationell prestige och fastnar därför lätt i kvarnarna.

SLUTLIGEN VILL JAG varna för frestelsen att som ny medlem agera ”Bror Duktig” och genast komma med synpunkter på hur olika saker skulle kunna ordnas bättre – in Sveden we have a system … Det är en ovana som vi svenskar ofta har, men när vi som valt att sikta på läktaren i 70 år och kommenterat spelet nu har skyndat in på planen eftersom det börjar osa katt hos oss så vore det klädsamt med lite ödmjukhet och läraktighet från vår sida.

ROBERT DALSJÖ

Forskare och över­ingenjör vid Totalförsvarets forsknings­ institut, specialiserad inom militärpolitisk analys i Östersjöregionen. Han är också aktiv reserv­officer.

Foto: TT

Att låta Sverige och Finland gå med i Nato verkar bli betydligt svårare än många hade väntat sig. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg flankerad av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Ann Linde, utrikesminister i Sverige.

34 Officerstidningen nr.4, 2022

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Artilleri- och granatkastarammunition FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Stridsvagnsammunition Specialammunition Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och Stridsvagnar och stridsfordon levererar system och kompetens inom områdena: Indirekta eldsystem Transportfordon Bärgningsfordon Ledning och samband Reparations- och underhållsfordon Simulering och träningsutrustning Stridsutrustning Logistiklösningar Artilleri- och granatkastarammunition

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör levererar system och kompetens inom områden Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon För Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

mer information: www.rheinmetall-defence.com Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon För mer information: www.rheinmetall-defence.com Stridsutrustning

Officerstidningen nr.4, 2022 35

07.03.17 10:53

Vad vill m försvare

Valspecial

36 Officerstidningen nr.4, 2022

partierna P med t?

Allt fler väljare anser att Sveriges försvar är viktigt.

Men de politiska partierna försöker undvika att göra försvars- och säkerhetspolitiken till en valfråga, enligt forskare. Vad vill partierna med försvaret? Officerstidningen har frågat partierna om deras inställning i tolv olika försvarsfrågor. text: Anna-Maria Stawreberg

lötsligt har försvars- och säkerhetspo- säger Linus Hagström. litiken blivit en viktig fråga för SveriEnkelt uttryckt: Alla partier vill visa att de ges väljarkår. Enligt en undersökning är för ett starkt försvar. som Novus utförde på uppdrag av – Däremot kan vi ju konstatera att partierEkot i april hamnar försvarspolitiken na skiljer sig åt när det kommer till Natofråpå femte plats över väljarnas topp-tio-frågor. gan, där Miljöpartiet och Vänsterpartiet har Det är ovanligt. I vanliga fall brukar varken invändningar, säger Linus Hagström. försvars- eller säkerhetspolitiken engagera Men just Sveriges eventuella medlemskap svenskarna särskilt mycket. i Nato är inget som något av partierna vill ha – Att Ryssland invaderar ett land i Europa som valfråga. Jonas Hinnfors, professor i statsgör ju frågan hyperaktuell. Sedan förstärks det vetenskap på Göteborgs universitet, menar till självklart med diskussionen kring Nato och och med att oviljan att få Nato som en valfråga att regeringen lade sig på tvåprocentsnivån av har medfört att S skyndat på beslutet.

BNP, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus, – Även om svensk försvars- och säkerhetstill Ekot. politik uppenbarligen blivit något som engaSamtidigt är de politisgerar, är det troligen inte så » MAN ÄR ÖVERENS OM ATT engagerande att det får väljare ka partierna överens om DET ÄR BRA ATT FÖRSVARSmycket. att byta partipolitisk färg, BUDGETEN HÖJS, PRECIS SOM säger Jonas Hinnfors.

– När student- och kadettkåren på FörsvarsMAN ÄR ÖVERENS OM ATT DET På en punkt skiljer sig partihögskolan nyligen arrangÄR BRA MED VÄRNPLIKTEN.« erna åt. När det handlar om att erade en säkerhetspolitisk öka försvarsbudgeten till två debatt med representanter från riksdagen procent av BNP råder det olika uppfattningar fanns det en stor samsyn, säger Linus Hagkring varifrån pengarna ska tas. ström, professor i statsvetenskap på Försvars– M säger att försvars- och säkerhetspohögskolan. litiken måste prioriteras framför allt annat, På agendan fanns totalförsvaret, vapenexsamtidigt som S säger att det inte får gå ut över port och naturligtvis Nato, och precis som när välfärden. Så här har vi en klassisk höger-vänfrågan diskuterats i tv-program som Agenda, sterkonflikt, säger Jonas Hinnfors. har det inte blivit någon debatt att tala om.

– Nej, här skiljer sig inte partierna särskilt mycket åt. Man är överens om att det är bra Se vad partierna svarar att försvarsbudgeten höjs, precis som man är överens om att det är bra med värnplikten,

Officerstidningen nr.4, 2022 37

Valspecial: partienkät Hur vill ert parti att Försvarsmaktens ökade budget ska användas?

Vilka fokusområden ser ni som mest nödvändiga de närmaste tio åren för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga?

Vad räknar ni med att ett eventuellt Nato-medlemskap kommer innebära för svensk del vad gäller vårt försvar och internationella förpliktelser?

Den ökade budgeten ska användas till att öka Försvarsmaktens operativa förmåga.

Personal, materiel och övning. Underrättelseverksamhet och cybersäkerhet ska bli än bättre. Antalet anställda i Försvarsmakten måste öka, värnpliktskullarna likaså.

Vårt nationella försvar kunde än tydligare samordnas med våra partners. Det nordiska samarbetet kunde inom Nato utvecklas än mer, planering, övning och underrättelseverksamhet utökas.

Den ska användas för att tidigarelägga åtgärder inom ramen för försvarsbeslutet. Brister i uthållighet, tillgänglighet till materiel och beredskap behöver åtgärdas. Vi behöver överväga hur befintliga förmågor kan stärka och nya adderas utifrån lärdomarna från Ukraina.

Krigsdugligheten i armén måste höjas. Det finns stora utmaningar och omsättningsbehov i marinen framgent som måste hanteras. Möjligheten att addera nya och utvecklade förmågor i ökad utsträckning bör beaktas, som långräckviddig bekämpningsförmåga.

Sverige måste ta fram tydliga prioriteringar kring hur vi kan bidra som medlem. Nato kommer att fördela ett antal kapacitetsmål som vi förväntas uppfylla. En viktig aspekt är att ett medlemskap öppnar upp nya möjligheter för samarbete mellan länderna i vårt närområde.

Det viktigaste är att den ökade budgeten används för att snabbt öka den nationella försvarsförmågan. Försvarsmaktens krigsavhållande förmåga i närtid är det som måste prioriteras. Först därefter bör satsningarna användas på mer långsiktiga investeringar.

Det finns ett behov att fokusera på både personal och att fortsatt lyfta förmågorna i befintliga förband. Det nationella försvaret behöver tydligt prioriteras och de internationella insatserna minskas för att göra detta möjligt.

I närtid innebär det att Natostrukturer behöver bemannas och officerare avdelas för detta. Det innebär också att Försvarsmakten behöver inordnas i Natos försvarsplanering i närområdet vilket kommer till del innebära förändrade uppgifter.

Det är viktigt att uppnå en bättre operativ balans mellan stöd- och verkansförband. Personalförstärkningar, materielförsörjning och logistik, ledningsstrukturer samt infrastruktur behöver utvecklas parallellt för att utveckla den militära förmågan på bästa sätt.

Fortsatta förstärkningar av krigsdugligheten inom armén, marinen och flygvapnet samt mellan förbanden. Tillväxten kommer fortsätta på de orter som redan etablerats, och vi är öppna för ytterligare etableringar i övre Norrland samt i de sydöstra områdena av Sverige.

Sverige kan bidra genom både flyg och marina resurser, operativt och genom bemanning i olika staber. Samtidigt ser vi att antalet utländska förband på svenskt territorium kommer att öka, vilket bidrar till vår egen försvarsförmåga.

Försvarsmakten måste kunna planera och prioritera i sin verksamhet utan politisk detaljstyrning. Det vore bra om den ökade budgeten kunde gå till att höja löner och förbättra arbetsvillkoren, vilket förhoppningsvis gör rekrytering enklare.

Utökad värnplikt, förstärkt grundorganisation, utveckling av krigsförbanden, utbyggda stöd- och underhållsfunktioner, möjlighet att behålla och rekrytera personal, fungerande utrustning för alla och utvecklad cyberförsvarsförmåga är nödvändigt.

En anpassning till Nato får inte innebära att Sverige ger upp centrala förmågor. Det kommer innebära en förväntan om att också delta i insatser som vi kanske vill stå utanför. Vi ser risker med att ett medlemskap ställer stora krav på bemanning av staber.

De ofinansierade åtgärderna i senaste försvarspropositionen bör prioriteras först. Det är nödvändigt att Försvarsmakten i större utsträckning tar höjd för den allt snabbare teknikutvecklingens möjligheter och risker.

Det beror på vilken roll vi tar på oss inom Nato.

Sverige behöver utöka sin militära närvaro på Nordkalotten. Vi vill se en ökning av markstridskrafterna i norr för att dessa ska kunna agera i Norge och Finland. Flygbassystemet i Norrland behöver utvecklas.

Vi räknar med att Sverige tar ett stort ansvar för säkerheten i Östersjöregionen, särskilt när det gäller att hålla luft- och sjöförbindelser till Baltikum öppna. Marinens förmåga i Östersjön behöver därför stärkas kraftigt.

Tillväxt, främst i markstridskrafterna.

En anständigt stor armé är den mest krigsavhållande komponenten i ett militärt försvar. Sverige lider av stora obalanser, där markstridskrafterna under lång tid fått stå tillbaka, främst visavi flygvapnet men även marinen.

Air-policing i Baltikum och deltagande i EHP. Försvaret av Gotland och sydöstra Sverige.

Men kanske framförallt medge ett strategiskt djup för försvaret av våra östliga grannländer i termer av infrastruktur. Flygbaser och hamnar måste hållas redo och kunna försvaras.

Alla försvarsgrenar behöver förstärkas och växa i balans. Man bör se över de delar som Försvarsmakten själva har presenterat, som möjligheten till fler direktupphandlingar samt skynda på arbetet med att förkorta ledtiderna på myndigheternas kravställningsarbete.

Vi behöver avsätta mer medel till att återuppbygga det civila försvaret. För ett väl fungerande militärt försvar är vi avhängiga av ett väl fungerande civilt försvar så att resultatet blir ett totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar mycket mer tillsammans.

Det nationella försvarets grunduppgift förändras inte, men vi ser att det kommer krävas resurser och personal vid ett Natomedlemskap. Vi vill att Sverige fortsatt deltar i internationella fredsinsatser.

38 Officerstidningen nr.4, 2022

Hur ska personalförsörjningen till Försvarsmakten tryggas?

Hur ser ditt parti på löneläget för militär personal?

När ska försvaret nå en budget på två procent av BNP?

Försvarsmakten ska var en attraktiv arbetsplats där personalen trivs och ges möjlighet att utvecklas. Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där man vill stanna. Antalet värnpliktiga ska öka

Lönesättning är ett ansvar som åligger arbetsmarknadens parter. För oss är det viktigt att lönerna är rättvisa och rimliga.

Vi vill att det ska ske så snart det är möjligt att ge ökad operativ förmåga. Försvarsmakten bedömer att BNP kan uppgå till 2 procent år 2028.

Det nuvarande blandsystemet med både anställd och värnpliktig personal är en styrka för Sverige. Försvarsmakten måste kunna erbjuda den anställda personalen en bra helhetslösning med bland annat en rimlig lön, utbildning, premier och andra förmåner.

Försvarsanställda ska ha en lön som är i nivå med motsvarande civila yrken. Myndigheten kommer dock inte att kunna konkurrera fullt ut med näringslivet när det gäller lön. En del av de medel som nu tillförs bör användas för att säkerställa skäliga löner för personalen.

Moderaterna vill att Sverige ska nå tvåprocentsmålet redan 2025. Det är helt nödvändigt både för att snabbrusta Sveriges försvar och kunna möta det försämrade omvärldsläget och för att uppnå Natos mål för medlemmarnas försvarsutgifter.

Vi menar att värnplikten behöver vara grunden. Vi vill också genomföra riktade satsningar på anställd personal, exempelvis högre löner och förbättrade förmåner.

Vi anser att man bör se över löneläget och övriga förmåner. Frågan om incitament såsom högre löner och/eller premier är en fråga för Försvarsmakten att överväga inom ramen för den statliga delegerade arbetsgivarpolitiken.

Senast 2025.

Kortsiktigt behöver yrkessoldater erbjudas möjlighet att stanna i FM och fler värnpliktiga utbildas, och officerare som lämnat yrket lockas tillbaka. För att gynna officersförsörjningen är det viktigt att utbilda kompanibefäl och plutonsbefäl.

Försvarsmakten ska både kunna attrahera och behålla kompetens över tid. För att det ska vara möjligt behöver Försvarsmakten som arbetsgivare erbjuda goda arbetsvillkor och bra incitament, där är lön men också annat viktigt.

Centerpartiet vill se en försvarsbudget på 2 procent 2025, eller så snabbt det är praktiskt möjligt enligt Försvarsmaktens bedömningar.

Värnplikten är en avgörande del. För att antalet värnpliktiga ska öka i den takt som behövs är det viktigt att officersutbildningen fortsätter att växa. Löner, arbetsvillkor och säkerhet är också viktigt för att behålla personal. Trakasserier och kränkningar måste motarbetas

Lönerna för anställda soldater och sjömän måste höjas. Exakt hur är dock inte en fråga för politiken, utan för parterna på arbetsmarknaden.

När det är praktiskt möjligt, så att ökningarna också kan omsättas i stärkt försvarsförmåga.

Vi bedömer att det är år 2028. Utökningen måste ske på ett hållbart sätt.

Personalbristen måste åtgärdas. En kombination av fast anställda och värnpliktiga soldater är vägen framåt. Antalet officerare behöver utvecklas mot större volymer. Särskilda åtgärder ska också vidtas för att minska avgångarna av redan anställd personal.

Lönerna behöver höjas för såväl soldater som befäl. Löneläget gör det svårt att rekrytera tillräckligt många personer med tillräckligt goda förmågor.

Så snart som det är möjligt, senast till 2025.

GSS/K måste volymmässigt minska och tillväxt främst ske genom grundutbildning med plikt. Officersutbildningen har kommit igång bra. Utbildningen av reservofficerare måste underlättas och utgå från kompanibefälselever.

Frågan är en sak mellan de fackliga organisationerna och deras motpart.

2025.

Vi behöver se över om Plikt- och prövningsverket kan öppna upp fler platser att ta emot mönstrande på. Det skulle behövas ett kontor längre upp i landet för de som bor i de norra delarna av vårt avlånga land.

För att kunna behålla kvalificerad personal krävs konkurrenskraftiga löner för att inte förlora personal till näringslivet. Det är viktigt att tillse att både löneläge och arbetsförhållande är attraktiva för all militär personal.

Inom den tid som är realistiskt genomförbart.

Försvarsmakten har angett senast 2028, och Vi ser ingen anledning att ifrågasätta det.

Officerstidningen nr.4, 2022 39

Valspecial: partienkät Anser ni att det behövs militär närvaro i form av regementen, flygflottiljer och marinbaser på fler orter än i dag?

Ser ni något behov av nya materielsystem eller fler plattformar fram till 2030?

Värnplikten – hur vill ni att kullarna utvecklas fram till 2030, enligt nuvarande plan eller fler/färre?

Den socialdemokratiska regeringen har öppnat och reaktiverat flera regementen under de senaste åren. Det viktiga nu är att försvarets operativa förmåga ökar och att alla resurser används på effektivast möjliga sätt. Ingen dörr stängs.

Både basplattan och nya materielsystemplattformar måste finnas med i diskussionen om att öka den operativa förmågan och att uppnå 2 % av BNP.

Målsättningen är att minst 8 000 unga kvinnor och män ska göra värnplikten år 2025. Vi vill se en ökning av antalet värnpliktiga, det måste dock ske i en takt som Försvarsmakten mäktar med och med bibehållen utbildningskvalitet.

Sådana beslut bör tas med utgångspunkt för hur det kan stärka försvarets operativa förmåga. Med en ökad budget kommer det dock finnas möjligheter till nyetableringar på andra orter än de befintliga och att stärka försvarets närvaro i hela landet om det skulle behövas.

Det finns beslut om utökningar av befintliga plattformar och anskaffning av nya system.

Det gäller till exempel ubåtar och långräckviddig bekämpningsförmåga. Den höjning av försvarsanslaget som Moderaterna föreslår kommer att medge ytterligare förstärkningar.

Moderaterna är öppna för att fler än de 8 000 som är det nuvarande målet kan behövas.

Exakt hur många och när ökningen ska ske är något som Försvarsmakten får analysera utifrån behov och möjligheter.

Det måste övervägas utifrån de förslag som Försvarsmakten lämnar, men i närtid ser vi inte att det främsta behovet är nya organisationsenheter.

Ja, såsom vi överenskommit med övriga partier finns bland annat behov av bandvagnar, splitterskyddade enhetsfordon, granatkastarbandvagnar, divisionsartilleri, demonstratorer, mörkerutrustning till hemvärnet samt förstärkt kustrobotförmåga.

Det bör bli fler värnpliktiga i den mån det finns tillgång till officerare för att utbilda dessa.

Ja, utgångspunkten för oss är att det finns militär närvaro i hela landet. I huvudsak anser vi att försvaret ska växa på de orter som redan finns etablerade. Men vi är öppna för ytterligare strategiskt viktiga etableringar, såväl i övre Norrland som i de sydöstra områdena.

Ytterligare investeringar behöver göras i befintliga materielsystem och plattformar, men vi är öppna för ytterligare investeringar som stärker den samlade försvarsförmågan.

Rymdförmåga kan vara ett sådant område där vi ser att mer behöver göras.

Fram till 2030 ser vi att antalet värnpliktiga kommer behöva öka utöver de 8000 som är planerade ska genomföra värnplikt 2025. En viktig förutsättning för fortsatt tillväxt är tillgången till officerare och specialister.

Inte i dagsläget. Vi menar att man bör prioritera att Försvarsmakten ska växa på orter där det redan finns etablerad verksamhet eller där Försvarsmakten själva prioriterar ny verksamhet. Det som ska styra är försvarspolitiska behov, inte arbetsmarknadspolitik.

Vi litar på Försvarsmaktens förmåga att själva precisera och prioritera sina behov.

Än så länge instämmer vi i den planen som finns, och ser gärna att civilplikten kommer igång igen.

Vi ser hellre att verksamheten utvecklas vid befintliga etablissemang, exempelvis i Kvarn, Ärna (F 16) och Berga.

Vi ser ett behov av att kvalificerade drönare anskaffas i stor omfattning. Dessa behövs för såväl bekämpning som underrättelseinhämtning. En ökad roll för Försvarsmakten i Östersjön leder följaktligen till ett behov av fler fartyg.

Personalförsörjningssystemet behöver anpassas till den större organisation som håller på att byggas upp i och med att anslagen höjs. Vi räknar därför med att antalet värnpliktiga som utbildas årligen behöver uppgå till omkring 12 000 personer.

Ja, det finns behov av ytterligare plattformar på armésidan. Artilleri i södra Sverige och ytterligare utbildningsplatser för lätt infanteri.

Förnyelse och tillväxt tung kustrobot.

Raketartilleriförmåga måste tillföras.

2030 bör vi grundutbilda 15 000 om året.

Med anledning av ett förändrat säkerhetsläge kan den militära närvaron på fler orter behövas.

Vi har för närvarande inte tagit ställning i frågan. Däremot kan vi se att rymden kommer att bli en viktig, kanske avgörande plats, för framtida krigföring, alltså behöver också Sverige utveckla det som krävs för detta.

Nu när Försvaret rustar upp ser vi att det troligen kommer behövas fler värnpliktiga än det som finns planerat i totalförsvarsbeslutet.

40 Officerstidningen nr.4, 2022

Ser ni framför er fler krigsförband med utökat antal fartyg, flyg och bataljoner?

Vill ni att lagen ändras för att möjliggöra tillsvidareanställning för personalkategorin GSS/K?

Bör löneläget för militär personal höjas? (Om ja, är ni beredda att verka för satsningar för personalen? Likt de lönesatsningar som gjorts på polisen)

Detta är en viktig diskussion inför det nya totalförsvarsbeslutet och i diskussionerna om 2 procent av BNP.

Nej.

Ja, höjda anslag kommer att medge en utökad krigsorganisation. Exakt var de ökningarna ska ske är något som bör vara föremål för diskussionen inom försvarsberedningen. Sveriges framtida Natomedlemskap, och vad det kräver, kommer vara en viktig faktor.

Tillsvidareanställning för GSS/K kan vara en väg framåt, frågan är dock inte enkel. Primärt anser vi att dagens system bör utvecklas med fokus på långsiktighet i anställningen genom tester och hjälp med karriärutveckling både inom och utanför myndigheten.

Försvarsmaktens anslag kommer att öka de kommande åren, vilket ger möjligheten att lägga resurser på lönerna. Det är upp till Försvarsmakten att avgöra hur de vill prioritera höjda löner till de anställda i relation till annat.

Ja.

Vi anser att de GSS/K som befinns lämpliga för officersutbildning, alternativt specialistofficersutbildning, ska ges förtur till dessa utbildningar.

Ja, det är vi.

Ja, det kommer bli en naturlig del i ett mer krigsdugligt och växande försvar. Antalet stående förband med hög beredskap behöver bli fler. Brigadstrukturen behöver också utökas.

Vi vill att yrkessoldaternas visstidsanställningar på 8 + 4 år antingen förlängs eller att personerna vid behov kan gå vidare inom Försvarsmakten och erbjudas utbildning och tjänst som exempelvis specialistofficerare.

Det är inte upp till politiken att avgöra, men den ökande försvarsbudgeten borde ge utrymme för lönesatsningar. Ytterst är detta upp till arbetsgivare och fackliga organisationer att komma överens om utifrån rådande personalläge och incitamentsstruktur i övrigt.

Ja, i linje med Försvarsberedningens beslut.

Det är också prioriterat att samtliga krigsförband som lägst ska uppnå en godtagbar krigsduglighet.

Vi är villiga att titta närmare på en sådan lagändring, tillsvidareanställning bör vara norm på arbetsmarknaden.

Ja, men hur är en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Vi har inga förslag om riktade satsningar.

Sverige behöver ytterligare två brigader, en i Dalarna/mellersta Norrland och en i Östergötland, med målet att dessa ska vara operativa runt 2035. Det behövs ytterligare två stridsflygdivisioner. Fler fartyg i Östersjön skulle stärka skyddet av Baltikum.

Vi kan tänka oss att se över detta.

Vi tror att lönesatsningar är en förutsättning för att klara personalförsörjningen. Utan en fungerande personalförsörjning spelar det ingen roll vilka fina vapen vi köper. Just nu är risken överhängande att det uppstår en brist på piloter till våra Jas Gripen-plan.

Ja, mest på armésidan, men också väsentligt fler flygbasbataljoner.

Nej, att vara heltidsanställd som enskild soldat får och kan inte vara ett livsmål.

Nej, det är inte en politiskt prioriterad fråga nu. Och sanningsenligt tror jag inte att något annat parti heller på allvar tänker i de banorna.

Ja.

Ja.

Det har vi inte haft uppe för diskussion.

Det är viktigt att Försvarsmaktens personal har ett bra löneläge och att myndigheten på alla sätt verkar för en god arbetsmiljö. Lönesättning är dock en fråga för arbetsmarknadens parter att hantera.

Officerstidningen nr.4, 2022 41

Vi digitaliserar världen - där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

Your number one choice for tactical IT

Extra förmånlig ränta för dig.

En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Officersförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,50* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,50 %. En kreditprövning görs alltid. Om den rörliga är 5,50 blir den effektiva räntan 5,64 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,20 %. En kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan ärårsräntan 5,20 %, blir den %, effektiva 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad räntan 5,33 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala ränta blir 114 607 kronor och din månadskostnad blir 1 910 kronor. Årsränta per 2022-06-01. beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 778 kronor och din månadskostnad blir 1 896 kronor. Årsränta per 2022-02-15.

Slutstycket

Historia, Insänt & debatt, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Korvlunch Gotland, 1940.

Det råder en stillsam, närmast sakral stämning över detta välkomponerade fotografi, förstärkt av skuggorna och det infallande ljuset. Men det handlar inte om något andligt, utan om något så världsligt som matlagning. Under Andra världskrigets beredskap – då detta fotografi togs – hade vissa kompanier lyckan att ha utbildade kockar som tillagade och serverade mat som mottogs av entusiasm, medan andra fick uppleva otillfredsställande och primitiva förhållanden. Mot bakgrund av de kastruller och kittlar som skymtas hör nog ändå dessa båda matlagande män till den förra kategorin.

Och det är för övrigt heller inte torsdagens ärtsoppa som lagas. Ser vi efter lite noggrant är det korv som tillreds.

Foto: Krigsarkivet, Försvarsstabens informationsavdelning bildarkiv, matlagning, nummer 02031, Gotland, mars 1940. Fotograf A. Sandels

Officerstidningen nr.4, 2022 43

Insänt & debatt Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

När personalen slarvas bort "Personalhanteringen måste förbättras om Försvarsmakten ska lyckas behålla sin personal, framförallt sina GSS/K-soldater".

Det skriver insändarskribenten vicekorpral Sofia Mattsson. Hon efterlyser bättre information om den omorganisation som nu sker på förbandet.

FÖRSVARSMAKTEN GENOMGÅR JUST nu en

q stor förändring, med mer krav på antal

värnpliktiga, mer utrustning, större budget och större krav på personalen. Men på många ställen har det slarvats. Den här artikeln kommer beröra vikten av att behålla den personal som redan finns, något som verkar ha fallit i glömska. Anställda GSS/K-soldater på mitt förband genomgår en stor omorganisation.

Men ledningen verkar ha glömt bort att det är människor de har att arbeta med, inte bara rader i Prio. Detta orsakar en hel del problem.

Jag som skriver den här artikeln är soldat, med många års erfarenhet i Försvarsmakten.

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

44 Officerstidningen nr.4, 2022

Att det sker omorganisationer är inte nytt för oss soldater. Men det har dykt upp hinder på vägen som är en stor stressfaktor för många av oss.

I veckorna som kommer så ska flera stora kompanier lösas upp och sammanstråla till ett enda stort kompani med enbart anställda soldater.

De värnpliktiga hamnar på egna kompanier. Det låter kanske fantastiskt.

Tyvärr har personalen glömts bort.

REDAN INNAN JUL fick vi nyheter om att det nya kompaniet skulle startas upp. Då lovades det att samtliga på plutonen, en trosspluton, skulle få följa med i flytten och behålla sin befattning. Det fanns även möjligheter att söka sig till annat om det inte kändes intressant, till exempel officersutbildning. Informationen om kompaniet var bristfällig, men det skulle bli ett kompani bestående av endast anställd personal. Sedan blev det tyst från ledningen.

Reorganisering av förband är inte ovanligt i Försvarsmakten. Det kan därför knappast ha kommit som en blixt från klar himmel att omorganisationen skulle ske. Därför borde planeringen redan ha varit klar när nyheten kom till oss soldater. Jag har varit med om en omorganisation tidigare, men då var det ”enbart” min pluton som lades på is. Där hade chefen redan en plan, soldaterna erbjöds att söka vidareutbildning och det skedde en bredare befattningsutbildning för att göra personalen kvalificerad för nya befattningar. Det letades tomma platser på grannkom-

» Att behöva jaga sina befäl för att veta om man har jobbet kvar är inte godtagbart. Att befälen själva inte vet om deras soldater har ett avtal är inte heller godtagbart. « panier och andra plutoner eller så fick man tid att söka civilt jobb. Det hela gick relativt smärtfritt och plutonen kunde lösas upp utan större problem. Så det går att göra detta.

Men den här gången är det annorlunda.

Efter årsskiftet fortsatte det vara tyst. Det åktes på vinterövningar och Cold Response. Det började surras i leden, vad innebär egentligen den här omorganisationen? Frågor ställdes, fördes uppåt. Men tystnaden fortskred. Till slut kom svaret: plutonen skulle inte alls få plats då det endast fanns hälften så många befattningar i det nya kompaniet.

Vissa befattningar fanns överhuvudtaget inte med i planeringen. Vem som var tilltänkt kompanichef visste ingen. Det efterfrågades mer information. Plutonchefen nickade och lovade söka svar. Inget svar kom.

VAD SOM DÄREMOT dök

upp var stressen. Flertalet på plutonen saknade befattning, det fanns ingen information om vilken befattning som skulle finnas på det nya kompaniet. Flera soldater hade avtal som löper ut under sommaren eller i början av hösten. Skulle de få fortsätta? Om inte, skulle de erbjudas annan tjänst? Eller bli arbetslösa?

Det höjdes röster och det krävdes svar. Till slut fick vi tag i den blivande kompanichefen.

Där visades samma powerpoint-presentation som innan jul, ingen ny information. Kollegor krävde att få veta, skulle de tvingas byta befattning, kommer det ens finnas plats?

Senare kom det fram att antalet befattningar på kompaniet ökat, och att nu lovades alla åter en plats. Förutom att alla inte lovades en plats, för vissa befattningar var och är i skrivande stund fortfarande inte bestämda.

När den här texten skrivs, är planeringen fortfarande inte färdig. Om en månad sätts det nya kompaniet igång. Soldater vet fortfarande inte om de har ett jobb efter semestern, eller en befattning på kompaniet, eller vilken befattning. Det här är människor med hyreslägenheter, köpta bostäder, barn och familj som sitter i total ovisshet, med knappt en månad kvar till målgång.

BRISTEN PÅ INFORMATION kring en så viktig sak som ens tjänst eller anställning är inte godtagbart. Att behöva jaga sina befäl för att veta

om man har jobbet kvar är inte godtagbart. Att befälen själva inte vet om deras soldater har ett avtal är inte heller godtagbart. Enligt avtalet ska man få reda på om man får förlängt kontrakt minst en månad innan kontraktet löper ut. Det kan diskuteras om detta är gott om tid.

Många har över två månaders uppsägningstid, i vissa fall tre månader eller mer på hyreslägenheter. I dagsläget är det inte bara att ta ett nytt jobb, att kasta sig handlöst ut på den civila marknaden.

Det är flera som ena dagen lovats förlängt kontrakt, men dagen efter fått ett nej, för att sedan få ett ja tre dagar senare. Planeringen och beslutsfattandet måste skötas bättre, tydligare och inom rimlig tid. I dagsläget är det flera kollegor på plutonen som överväger att säga upp sig på eget bevåg, eller söka sig till andra förband för att vara säkra på att få fortsätta i Försvarsmakten. Med fyra veckor kvar till uppstart borde beslutsfattandet redan varit klart, då det inte kom som en nyhet att omorganisationen skulle ske.

Det upplevs som att många anställda inte är vatten värda, och det resulterar i dålig arbetsmoral. Soldatyrket är ett fantastiskt arbete som är otroligt givande, men ledarskapet visar stora brister. Vi är inte bara ett par rader på ett papper, det här är människor som har familjer, partners och som inte bara kan släppa allting för att Försvarsmakten är så trögflytande. Avsaknaden av respekt och bristen på bra bemötande från ledningen är skrämmande.

PERSONALHANTERINGEN MÅSTE FÖRBÄTTRAS om Försvarsmakten ska lyckas behålla sin personal, framförallt sina GSS/K-soldater. Värnplikt i all ära, men ibland måste man välja kvalitet framför kvantitet, speciellt i kvalificerade soldatbefattningar. Det är att kasta pengarna i sjön när man prioriterar bort sina anställda soldater, speciellt de med flera år i Försvarsmakten och en stor ryggsäck med kompetens och erfarenhet.

Beslutsfattandet måste ske tidigare, informationen måste förmedlas snabbare och fler lägesuppdateringar måste komma under tidens gång. Den röda tråden måste vara synlig för samtliga medarbetare och chefer.

Vicekorpral Vi är soldater. Vi vill göra vårt jobb. Ge Sofia Mattsson oss förutsättningar att göra vårt jobb. ● Soldat, Ledningsregementet

Texten är tidigare publicerad på militärdebatt.se

Replik från Ledningsregementet Insändarskribenten beskriver en omorganisation på Ledningsregementet med anledning av att en våra förmågor ska övergå till armén från och med sommaren 2022. I och med detta har ett antal befattningar flyttats från Ledningsregementet till I 19 och P 4. Flera informationsträffar har genomförts vid berörd enhet för att beskriva övergången, samt vilka befattningar som kommer att finnas kvar att söka inom regementet. Samtliga GSS/K har blivit uppmuntrade att söka dessa befattningar eller söka sig vidare till OP eller SOU. Vi har också ordnat rekryteringsaktiviteter tillsammans med armén, där lediga tjänster vid mottagande organisationsenheter presenterats.

Då Ledningsregementet samtidigt planerar för att gå in i ny grundorganisation 2023 har inte alla medarbetare blivit delgivna sin exakta placering ännu. Vi beklagar om detta uppfattats som att det inte finns tjänster till alla, så är absolut inte fallet utan vi rekryterar nu aktivt fler medarbetare i alla kategorier.

All LedR-personal, inklusive GSS/K, behövs för att lösa dagens och morgondagens uppgifter i Försvarsmakten.

Under sommaren och hösten kommer bemanningen på Therese Timpson individnivå att presenteras och slutföras i samverkan Kommunikationschef med ATO. ● Ledningsregementet Officerstidningen nr.4, 2022 45

Krönika Andreas Braw

E

Det finns inga ursäkter för att vara dålig FTER ATT RYSSLAND inlett sin storskaliga inva-

sion av Ukraina, har den ryska armén gjort sig till internationellt åtlöje. Den bitvis usla stridstekniken, den tarvliga plundringen av hemelektronik och traktorer och de tjetjenska inrikestruppernas TikTok-poserande ser onekligen löjligt ut. Min personliga favoritscen är när tjetjenska krigare hamnat i strid med ett trafikljus som de försöker skjuta sönder med kulsprutan – och missar. Vi kan och bör unna oss ett gott skratt.

När de ryska förbanden förnedras på detta sätt, kan det vara frestande att överdriva vår egen förmåga. Och visst, svensk soldatutbildning håller nog högre klass än våra fienders.

Framförallt utbildar vi våra värnpliktiga, istället för att misshandla dem. Men borde inte kriget leda till en stor dos självkritik inom Försvarsmakten? Kriget utspelas framför oss, det finns tillgängligt så fort vi tar upp telefonen. Filmerna och bilderna vi ser från Ukraina borde väcka en enorm arbetslust hos oss.

UKRAINA HAR BYGGT sin försvarsmakt under pågående krig på åtta år. År 2014 var Ukrainas armé bara en spillra, präglad av sovjetisk doktrin, korruption och försvarsviljan existerade inte. Sedan 2014 har man skapat stridsdugliga förband med välintegrerade kombinerade vapen och innovativa lösningar. Visst har man kvarstående problem, inte minst att Ukrainas soldater dör i alarmerande takt – det tycks ofta bli så i krig – men landets förmåga att stå emot Ryssland är något att inspireras av.

Under samma tid som Ukraina har gjort detta, har Sverige misslyckats med att anskaffa strids­

46 Officerstidningen nr.4, 2022

västar. Vi har aktivt undvikit att integrera drönare i stridstekniken, något som våra ukrainska kollegor gjort för länge sedan. Förståelsen för den indirekta elden och liknande livsviktiga funktioner är fortsatt låg på förbanden, ofta även på officersnivå. Innovationen och kreativiteten på låg nivå är ofta obefintlig. Skicket på många fordon är dåligt, och ofta saknas viktiga materielsystem helt. Vi lånar materiel mellan kompanierna och inbillar oss att när kriget kommer så kommer materielen att räcka till alla. Alla dessa mobiliseringsorganisationer som inte repetitionsövar.

»Om kriget kommer i dag, är vi redo att gå ut i krig med det vi har här och nu?«

DET ÄR ALLTSÅ inte läge att ägna sig åt självgott skrockande nu. Det är läge att skärpa sig. Att bli bättre. Men hur?

Vi kan till exempel fundera över manöverförbandens förmåga att verka i högt tempo med kombinerade vapen mot en numerärt stark fiende. Eller lednings- och logistikförbandens förmåga att försvara sig mot fientliga anfall. Hur står det egentligen till med åtgärder mot fiendens indirekta eld? Det finns otaliga övningar som sällan eller aldrig genomförs i det här spektrat, och det krävs en viss självrannsakan i organisationen. Om kriget kommer i dag, är vi redo att gå ut i krig med det vi har här och nu? Självklart kan vi det, men det skulle kännas bättre att vara mer redo.

Försvarsmakten och försvarsförmågan är en summa av dem som är utvalda att försvara landet. Har vi – du och jag – verkligen övat vår mentala och fysiska styrka till det yttersta? Är du och jag redo om kriget kommer imorgon? Om svaret är nej så är det verkligen dags att göra sig redo. Om svaret är ja, så har självgodheten sannolikt redan satt klorna i vårt veka kött.

Vi har mycket att vara stolta över i Försvarsmakten. Men vi har också mängder av problem som vi har misslyckats med att hantera under flera år. Om vi inte erkänner det, så har vi blivit blinda. Eller så ställer vi för låga krav på oss själva. Oavsett så finns det inga ursäkter för att inte bli bättre nu. ●

Andreas Braw Plutonchef i Försvarsmakten

©Anders G Warne

TIRE SAVER SHIELD™ Hutchinson’s Tire Saver Shield™ is constructed for use in extreme operating conditions. The product is suitable for underground and open-pit mining, port operations, steel industry, precast concrete, construction, oil and gas, quarry and demolition applications.

Försvarshögskolan söker doktorander

Tire Saver Shield™ is made from a reinforced elastomer material ensuring maximum protection from hazards that compromise the tires vulnerable sidewall. This barrier provides penetration resistance against sharp-edged foreign objects.

BENEFITS OF USING HUTCHINSON’S TIRE SAVER SHIELD™ • Protects the tire sidewall from cuts and impacts

Försvarshögskolan söker doktorander i ämnena • krigsvetenskap • ledarskap och ledning • försvarssystem.

Hos oss blir du en viktig del i en unik civilmilitär forskningsmiljö, där du dagligen kommer i kontakt med erfarna militära ledare och ledande forskare.

Behovet av forskande officerare är stort och därför ser vi gärna fler militära doktorander. Ta chansen att förkovra dig i forskningsfrågor som rör krig och krigföring, och bidra till vetenskapen och Sveriges försvar.

Hör gärna av dig till våra kontaktpersoner för respektive ämne om du har frågor om doktorandstudier eller vill veta hur du skriver en ansökan. Kontaktuppgifter och ansökningsinformation hittar du på www.fhs.se/doktorand

• Mirrors the sidewall profile at varied tire operating pressures • No effect on the operating temperature of the tire • Robust and affordable alternative to tire chains • Safe, secure, and certified mounting methods • Easy to install and maintain

QUICK AND EASY MOUNTING METHODS • The Tire Saver Shield is easily mounted on certified flange with integrated mounting ring for three-piece wheel • Lug Nut Protector with certified integrated mounting ring for use on Class V forklifts • OTR Wheel Engineering can supply one-piece wheels with certified integrated mounting ring

Sista ansökningsdag 15 augusti (ledarskap och ledning, försvarssystem) 31 augusti (krigsvetenskap) The Tire Saver Shield™ is easy to mount and dismount.

The Tire Saver Shield™ mounts directly to the attached mounting ring.

The Lug Nut Protector provides added protection.

OTR Wheel can integrate the mounting ring or pattern to your wheels.

www.clp.se

Noterat LYSSNINGSTIPS:

TWITTER:

Hur påverkas kriget i Ukraina av militär logistik?

DN recenserar nya Top Gun-filmen

smält är för­härligandet av militären och krigs­ handlingar mot en namnlös fiende i krigstid, en lite fånig twist som snarare hör hemma i en Bondfilm, liksom hyllandet av det klimatförstörande flyget.”

ance media

FOI:s, podcast Rapporterat handlar om kriget i Ukraina, med fokus på rysk militär logistik.

Gäster är forskningsledarna Thomas Ekström och Johan Norberg, båda från FOI. ”Avsnittet ger en grundlig genomgång av vad militär logistik är. Vi får också, bland

annat, veta att mycket pekar på att korruptionen i det ryska systemet ställer till det för den militära logistiken, att det är ingen större skillnad mellan hur Sovjetunionen och dagens Ryssland krigar och att det inte går att förvänta sig ett slut inom kort på kriget”, skriver FOI i en artikel om avsnittet. ●

● Att nya Top Gun-filmen äntligen har haft premiär har nog inte undgått någon.

Inte heller att DN:s recension av filmen innehöll följande citat: ”Mer svår-

Foto: Sk yd

AVSNITT 41 AV Totalför­

q svarets forskningsinstituts,

Försvarstwitter var inte sena på bollen vad gäller att uppmärksamma uttalandet.

Menige Stig Nilsson har varit krigsfånge sedan 1972 Sedan 1972 års upplaga av Försvarsmaktens soldatreglemente ”Soldaten i fält”, SoldF, har den fiktive svenska soldaten Stig Nilsson varit exempel på hur man ska agera i enlighet med Genèvekonventionen om man blir tagen som krigsfånge. När han utsätts för förhör följer han konventionen och uppger enbart tjänstegrad, namn och personnummer, men inget annat.

Hans födelseår har ändrats i takt med att nya utgåvor har getts ut, men han har alltid fyllt år den 10 juni. På senare år har också ”Stig Nilsson-dagen” blivit ett begrepp och i dag har Stig även konton i sociala medier där han från fångenskapen då och då brukar påminna om sin existens. I samband med årets födelsedag skrev TT en artikel om att Stig Nilsson i år har suttit i fångenskap i 50 år.

En som brukar uppmärksamma Stig Nilssons födelsedag är major David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan. Han har sett remissutgåvan på kommande ”Soldaten i fält” och berättar för TT att Stig Nilsson är med även i den, fortfarande i fångenskap men med sällskap av en kvinnlig medfånge.

– Vi glömmer inte Stig – vi kommer aldrig att sluta leta. Vi lämnar aldrig en kamrat bakom fiendens linjer och vi kommer att hitta honom, säger han till TT.

48 Officerstidningen nr.4, 2022

INSTAGRAM:

Fältlunch med kungligt besök

● Trosskompaniet på P 4 fick den 15 maj besök av kung Carl XVI Gustaf. ”Hans majestät visades kompaniets ingående delar varvid han gärna pratade om och med soldaterna på kompaniet, deras utbildning och deras fortsatta engagemang i Försvarsmakten” skriver @trosskompani_P4 på Instagram, som är ett samlingskonto för trosskompanierna vid P 4.

Besöket avslutades med att kungen fick avnjuta en fältlunch som tillretts av kompaniets kokgrupp. Det serverades boeuf bourguignon med ett potatismos smaksatt med vitlök och citronzest. ”Hans majestät berömde maten och kompanichefen kan intyga att vår kokgrupp verkligen hade lyckats med maten dagen till ära. Vid måltiden åt Hans majestät i ljuset av kompaniets kandelaber. Vår kandelaber har varit med kompaniet på insats i både Afghanistan och Mali och betyder mycket för kompaniets traditioner”, skriver kompaniet.

»Varmt välkommen till ett äventyr med havet som huvud­ person« Det säger Melker Becker, program­ledare för dokumentärserien ”Marinen 500 år - Ett halvt årtusende med hav, människor och konflikter”. Serien har tagits fram i samband med marinens 500-årsjubileum i år.

Avsnitten finns på Försvarsmaktens Youtube­kanal

Plikt- och prövningsverket är en expertmyndighet som lyder under Försvarsdepartementet.

Vi bidrar till Sveriges inre och yttre säkerhet genom verksamhet och uppdrag inom bemanningsstöd och personalförsörjning. En del i det arbetet är att informera, kalla, mönstra och skriva in till grundutbildning med värnplikt samt att administrera ansökningar och pröva sökande till polisutbildningen.

Inskrivningshandläggare till Stockholm I rollen som inskrivningshandläggare vägleder du unga vuxna i samtal om deras möjlighet att genomföra grundutbildning med värnplikt utifrån Försvarsmaktens befattningskrav. Du fattar självständiga beslut om utbildningsplatser och utreder ärenden som rör totalförsvarspliktiga.

Du är utbildad yrkesofficer, specialistofficer eller reservofficer och har god aktuell kunskap om Försvarsmakten.

Läs mer och ansök på pliktverket.se/jobb Plikt- och prövningsverket. Box 31, 651 02 Karlstad. Tel 0771-24 40 30

Medlemsstatistik, 1/6 2022

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

Tvist

Medlem fick 65 000 kronor i skadestånd efter tvist Under våren har Officersförbundet avslutat sex tvister med Försvarsmakten. Tvisterna rör övertid, jour samt förhandling av arbetstidslistor. En av förbundets medlemmar har vid avslutad tvist fått 65 000 kronor i skadestånd.

EN MEDLEM VID Försvars-

maktens underrättelseoch säkerhetscentrum fick i uppgift att snabbt genomföra en utbildning i en mjukvara. Medlemmen kommunicerade under utbildningen till sin chef att tilldelad arbetstid inte var tillräcklig för utbildning och lösandet av uppgiften och att en medarbetare som skulle stödja medlemmen inte hade möjlighet att delta i den omfattning som behövdes. Medlemmen behövde därför arbeta övertid och uppfattade från sin 50 Officerstidningen nr.4, 2022

chef att allt löser sig senare, men när uppgiften var klar och arbetstiden skulle redovisas godkändes inte övertiden. Officersförbundet påkallade därför tvist och efter förhandling fick medlemmen 65 000 kr i ersättning.

– Att medlemmar och deras arbetstid missbrukas är oaccep-

»Det är otroligt viktigt att det som förhand­ lats fram i kollektiv­ avtalen efterlevs.«

tabelt. Tillväxt och uppgifternas lösande får inte gå ut över medlemmarnas arbetsmiljö. Vila och återhämtning är a och o för att bibehålla stridsvärdet, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare Officersförbundets med ansvar för tvisterna.

DET ÄR YTTERLIGARE fyra av sex avslutade tvister som rör övertid och jour. Det är Högkvarteret, Skaraborgs flygflottilj F 7, Fjärde sjöstridsflottiljen och Ledningsregementet som brutit mot Arbetstidsavtalet.

På Högkvarteret har en medlem haft mer jour och arbetat mer övertid än vad som är tillåtet. Enligt arbetstidsavtalet får en individ beordras att fullgöra 416 timmar jour (inkluderat övertid) per år. Medlemmen har

OF.................................................... 6176 SO................................................... 3270 GSS................................................. 3798 Studerande......................................668 Övriga...............................................395 Summa...................................... 14307

haft 538 timmar jour och 115 timmar övertid. Officersförbundet får därför 10 000 kronor i Peter skadestånd.

Löfvendahl F 7 har också beordrat fyra medlemmar att ha mer jour eller arbeta mer övertid än vad som är tillåtet. Två av medlemmarna har haft drygt 200 timmar mer övertid och jour än vad som är tillåtet. Officersförbundet får därför 20 000 kronor i skadestånd.

De två andra medlemmarna har arbetat drygt 10 timmar mer övertid under en månad än vad som är tillåtet. Officersförbundet får därför 5 000 kr i skadestånd.

Fjärde sjöstridsflottiljen har också vid flertalet tillfällen beordrat medlemmar att arbeta mer övertid än vad som är tillåtet.

Arbetstidsavtalet tillåter arbetsgivaren att beordra 50 timmar övertid per månad. Vid Fjärde sjöstridsflottiljen har medlemmarna tvingats arbeta mellan 7,5 och 42,5 timmar övertid under månaden. Officersförbundet får därför 30 000 kr i skadestånd.

LEDNINGSREGEMENTET HAR VID ett stort antal tillfällen inte förhandlat och fastställt arbetstidslistor. Enligt arbetstidsavtalet ska arbetsgivaren förhandla arbetstidslistorna med officersföreningen och sedan fastställa dem. Officersförbundet får därför 10 000 kronor i skadestånd.

– Tyvärr har vi fler tvister som ännu inte är lösta. Alla de här tvisterna som nu är avslutade är brott mot kollektivavtal. Det är otroligt viktigt att det som förhandlats fram i kollektivavtalen efterlevs och det är viktigt att anmäla när det inte görs för att då påkalla tvist och avbryta felaktig tillämpning innan fler medlemmar drabbas, säger Peter Löfvendahl. ⚫

Förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Förening

Officersförbundet växer – OF I 21 har bildats En ny officersförening, OF I 21, har bildats.

Den 29 april var föreningens årsmöte då en ny styrelse med Patrik Eriksson som ord­ förande valdes.

– DET ÄR ETT nytt förband och det är på sin plats att vi som arbetar här själva kan lösa samverkan och förhandling för att få insyn och påverka hur vår arbetsplats fungerar, säger Patrik Eriksson.

Västernorrlands regemente återinvigdes 16 januari i år. Medlemmar i Officersförbundet som arbetat på förbandet har tillhört OF Bothnia, men under våren kände Patrik Eriksson och flera av hans kollegor att de ville bilda en egen officersförening och tog därför kontakt med förbundets kansli. De fick en checklista med hur de skulle gå till väga och så har de följt listan.

– Det har varit flera kollegor som visat intresse för att arbeta fackligt så det har varit

enkelt att få ihop en styrelse. Det känns bra, det kommer nog bli en hel del jobb, just nu jobbar vi med att allt från att komma in i förbundets stödsystem och att fördela arbetsuppgifter och få till rutiner för oss i styrelsen till att teckna avtal om samverkan med chefen I 21, säger Patrik Eriksson.

PÅ ÅRSMÖTET VALDES också Mikael Jonsson till vice ordförande, Mats Lindell till sekreterare, samt Fredrik Markgren till kassör. Detta innebär att Officersförbundet har vuxit till 37 officersföreningar. Martin Sachs, ombudsman på förbudets kansli, välkomnar utvecklingen.

– När Försvarsmakten växer så vill naturligtvis Officersförbundet också växa.

Det är både roligt och viktigt att en ny officersförening har bildats och att våra medlemmar på I 21 har inflytande att påverka sina anställnings-och arbetsvillkor. ⚫

»När Försvars­ makten växer så vill naturligtvis Officersförbundet också växa.«

Du som är yrkesofficer kan ansöka om ekonomiskt stöd i form av ett engångsbelopp för särskilda behov.

Det kan till exempel röra sig om kostnader för rehabilitering efter olycka eller sjukdom, underlättande hjälpmedel, åtgärd vid bestående skada, rehabiliterande eller underlättande åtgärd vid annan livskris. En änka eller änkling, samt barn till en yrkesofficer kan även ansöka om ekonomiskt stöd i form av ett engångsbelopp till exempel för begravningskostnader. Det ekonomiska stödet söker du genom Försvarets understödsnämnd som förvaltar två stiftelser, Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond och Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter avlidna militärer i enlighet med donatorernas intentioner. För mer information läs på Officersförbundets webbplats: officersforbundet.se/ forsvarets-­understodsnamnd

Officers­förbundets kansli öppettider under sommaren

Kommunikation

Försvara gränserna – ny kampanj från Officersförbundet LAGOM TILL ALMEDALSVECKAN sjösätter Officersförbundet en informationskampanj på temat ”Försvara gränserna”. Den syftar till att sprida kunskap om behovet av högre löner och bättre villkor för den anställda militära personalen. Kampanjen kommer främst att synas i sociala medier men också som annonser i vissa tidningar.

Håll utkik! ⚫

Ansök om eko­ nomiskt stöd från Försvarets under­ stödsnämnd

Astrid Amtén från F7 är en av dem som kommer att synas i Officersförbundets nya kampanj.

Förbundets kansli har begränsade öppettider under sommaren på grund av lägre bemanning.

27 juni – 5 augusti har kansliets telefon med bland annat Råd­givningen öppet måndag–torsdag 08-30-12.00. Du når oss på telefon­nummer 08 440 83 30 och mejl kansliet@officersforbundet.se.

Den 8 augusti har kansliet ordinarie öppettider igen. Ha en fin sommar önskar kansliet!

Officerstidningen nr.4, 2022 51

Förbundsnytt Kollektivavtal

Förhandling av nytt kollektivavtal för GSS/K pågår Officersförbundet och Försvarsmakten har påbörjat förhandling av ett nytt kollektivavtal för GSS/K. Förhoppningen är att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om partnerna inte når målet kommer nuvarande avtal att sägas upp.

– GRUPPBEFÄL, SOLDATER OCH SJÖMÄN är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och vi anser att de har rätt till tillsvidareanställning, men eftersom det är lagen som behöver ändras blir den här förhandlingen en fråga om att förhandla fram ett bättre kollektivavtal än nuvarande. Om vi inte kan förhandla fram det så kommer vi säga upp avtalet, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

2010 förhandlades det nuvarande kollektivavtalet för gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten fram. Avtalet innebär bland

annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år.

2012 kom lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom parterna kom överens om ett kollektivavtal är det avtalet, inte lagen som gäller just nu. Förhoppningen är som sagt att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om parterna inte når målet

Profession

»Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkesutveckling« Hej Johan Hansson, förbunds­direktör Officersförbundet. För två månader sedan höll förbundet i en konferens för alla ordförande i våra officersföreningar för att informera och diskutera aktuel­ la frågor. Du pratade då om att Officersförbundet är lika mycket fackförbund som yrkesförbund. Vad menar du med det?

– GRUNDEN är förstås vårt fackliga engagemang och att fortsätta jobba för goda anställnings- och arbetsvillkor – inte minst lön. Officersförbundet organiserar hela bred-

52 Officerstidningen nr.4, 2022

den av professionella och heltidsanställda militärer från gruppchefer, soldater och sjömän till yrkesofficerare, både specialistofficerare och officerare. Dessa tre kategorier utgör den militära

planerar förbundet att säga upp nuvarande avtal och då kommer lagen att börja gälla.

– Försvarsmakten hävdar att de har ett behov av korta anställningar, men vi anser att de bör ha långa anställningar eftersom behovet av GSS/K är konstant. En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten, det innebär att arbetstagaren inte behöver oroa sig för sin anställning och kan fokusera på det som är viktigt – att lösa sina uppgifter och fördjupa sina kunskaper. För Officersförbundet finns det inga incitament att ha kvar nuvarande avtal. Vi vill naturligtvis ha ett bättre kollektivavtal än lagen, men det är Försvarsmakten som måste komma med förslag som motiverar vår styrelse att skriva på ett nytt avtal, säger Susanne Hultgren.

FÖRBUNDET MENAR ATT en anställning som gruppbefäl, soldat och sjöman är som vilken annan anställning som helst och därför bör samma anställningsvillkor det vill säga prov­ anställning följt av tillsvidareanställning gälla. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar kan inte ändras eller tas bort av Försvarsmakten, utan det är bara riksdagen som kan göra det.

– Försvarsmaktens tillväxt menar vi kräver tillsvidareanställningar och jag hoppas att

professionen och det måste finnas en adekvat yrkes-och karriärsutveckling. Där kommer vi som yrkesförbund in – vi värnar och lyfter vikten av de olika militära yrkesrollerna. Kurser och utbildningar för all militär personal bör vara delar i en helhet som hänger samman. Det ska uppfattas som en helhet där relevanta kravprofiler på de militära befattningarna återspeglar den specifika yrkeskompetensen. Vi kan som yrkesförbund sätta ökat fokus på dessa spörsmål i syfte att tydliggöra våra tre viktiga medlemskategorier och deras roller på ett än mer tydligt sätt.

Vad ser du som några av störs­ ta utmaningarna när det gäller yrkesutveckling?

– Alla tre kategorierna som utgör den militära professionen har sina utmaningar. En utmaning kan vara att gränsytorna mellan specialistofficerens och officerens kompetens inte är tillräckligt tydlig och där respektive kategori inte kommer till sin fulla rätt i bemanningen. En annan utmaning berör specialistofficerares karriärsutveckling, det finns en viss otydlighet och den djupa yrkeskompetensen som de besitter värdesätts inte i lön i motsvarande djup. Risken är att specia-

Nyexaminerad eller ny student? Glöm inte att ändra dina uppgifter och få rätt medlemsavgift Du som tagit examen i juni byter automatiskt medlemskategori från student till yrkesverksam, men du

behöver se över dina uppgifter och uppge rätt lön och arbetsplats så att du får rätt medlemsavgift och offi-

cersförening. Du som ska börja studera till officerare eller specialistofficerare i höst behöver också meddela oss det. Se till att du tillhör medlemskategorin student och får korrekt medlemsavgift. Du betalar endast

100 kronor för hela studietiden!

Allt detta gör du enkelt genom att via Officers­förbundets webbplats officersforbundet.se logga in på ”Mina sidor” med BankID och se över och ändra dina uppgifter.

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Personal­ försörjningen i fokus i Almedalen Under Almedalsveckan kommer Officersförbundet att arrangera ett seminarium under rubriken ”Den militära personalen – nyckeln till tillväxt”. Medverkar gör förbundsordförande Lars Fresker, försvarspolitikerna Hanna Gunnarsson (V) och Daniel Bäckström (C) samt arméchefen Karl Engelbrektson.

Försvarsmakten hemställer hos regeringen att lagstiftningen ändras så att den möjliggör det, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

Mer information om förhandlingarna och huruvida ett nytt avtal är klart eller det nuvarande avtalet sägs upp kommer i början av hösten.

Vad händer med de GSS/K som redan är anställda?

– De GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring för under uppsägningstiden, utan

de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits, men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det minst 6 år vid förlängning eller nyanställning.

Vad händer med de GSS/K som ska anstäl­ las?

– För de som kommer anställas kommer lagen att gälla det vill säga att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år, säger Susanne Hultgren. ⚫

» En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten.«

listofficerskarriären inte upplevs tillräckligt attraktiv. Gruppchefer, soldater och sjömän är en avgörande kategori för Försvarsmaktens operativa förmåga, inte minst i ett tillgänglighetsperspektiv där man snabbt kan engageras i nationella insatser och i våra förband med högre beredskap.

GSS/K bör kunna ges större fokus och också deras yrkesutveckling bör tydliggöras med en attraktivare karriärgång och betydligt bättre löner.

Hur kan Officersförbundet kom­ ma att arbeta med frågorna?

– Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkes-och karri-

ärsutveckling. Vi kan bli bättre på att bjuda in till och stimulera debatt och att synliggöra dessa frågor. Vi har vår kommunikation med webbplats, sociala medier, nyhetsbrev och inte minst Officerstidningen, men det finns också utrymme för att exempelvis bjuda in till work shops, föreläsningar eller seminarier. Alla våra medlemmar tillhör en lokal officersförening knuten till ett förband, men de har också möjlighet att bilda och engagera sig i nationella föreningar och nätverk oavsett vilken lokal officersförening de tillhör. ⚫

Johan Hansson

Tid: Måndag 4 juli 14.15-15.00.

Plats: Bryggarsalen, Mellangatan 54, Visby.

Varmt välkommen att närvara på plats eller se på Officersförbundets kanal på Youtube då seminariet sänds live.

Nya ”Mina sidor” – nu med säkra meddelanden Du som är medlem i Officersförbundet kan alltid logga in via vår webbplats officersforbundet.se på ”Mina sidor” för att exempelvis uppdatera dina uppgifter, hitta dina fakturor samt gå våra e-utbildningar.

Nu har ”Mina sidor” ändrat utseende och en ny viktig funktion har lagts till – säkra meddelanden. Via säkra meddelanden kan du både skicka meddelande till förbundet och få meddelanden från förbundet.

Vi arbetar med att successivt lägga över de flesta av våra brevutskick via säkra meddelanden så att du alltid har oss nära till hands på ett säkert sätt. Logga in och ta en titt!

Officerstidningen nr.4, 2022 53

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Bryta semester Hej! Jag har blivit beviljad semester i augusti, men nu undrar jag om min chef kan avbryta min semester?

Vänligen orolig Semester är härligt och nödvändigt för att kunna prestera på så hög nivå som arbetstagare i Försvarsmakten gör. Det är därför tråkigt och dåligt om arbetsgivaren vill avbryta semestern. Beviljad semester är en bindande rättshandling och därför bryter arbetsgivaren mot semesterlagen (1977:480) om arbetsgivaren utan arbetstagarens godkännande beslutar sig för att ändra Jour

Hej! Jag är osäker på om jag har haft för mycket jour den här månaden, hur många timmar får jag göra?

Enligt arbetstidsavtalet (3.9.2) får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 50 timmar under en månad. Jour kan också läggas ihop till en period på tre månader, du får då som högst ha 150 timmar jour sammanlagt. Arbetsgivaren

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

54 Officerstidningen nr.4, 2022

beviljad semester. Det kan leda till att arbetstagaren får skadestånd för brott mot semesterlagen. Arbetsgivaren kan dock ändra semester utan skadestånd om arbetsgivaren har särskilda skäl.

Det är dock en begränsad möjlighet för med särskilda skäl avses en händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren - det avser inte exempelvis dålig planering. Du kan dock inte vägra att arbeta om du blir beordrad men det blir då en tvistbar fråga så då måste du omedelbart meddela din lokalförening.

Det bästa är naturligtvis att arbetstagaren och arbetsgivaren är överens så prata med din chef!

Patrik Larsson, ombudsman

då det är en fråga om när, inte om, din lön ska höjas. Lönesättningen ska för övrigt vara individuell och baseras på vilka arbetsuppgifter du ska ha, vilket ansvar du får och övriga krav som arbetsuppgifterna ställer. Så kan du påverka din lön på två sätt – antingen genom att du byter till en befattning som har högre svårighetsgrad eller genom den årliga lönerevisionen som är prestationsbaserad.

Martin Sachs, ombudsman

Betald ledighet

Hej! Jag ska flytta om två månader och har hört att jag inte ska behöva ta semester eller tjänstledighet, utan att jag ska kunna flytta med lön. Stämmer det?

Ja, det finns två alternativ vid flytt. Första alternativet är när du flyttar och behåller samma tjänstgöringsställe.

Du kan då få 1 dags betald ledigt.

Andra alternativet är när du flyttar och blir arbetsledd till ett nytt tjänstgöringsställe eller när du har sökt en ny tjänst i Försvarsmakten och då arbetsgivaren och du som arbetstagare kommer överens om flyttersättning. Du kan då få flyttersättning och beviljas max 3 betalda dagars ledigt. Läs mer i FAS § 9.

David Valentin Lindwall, ombudsman

får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 416 timmar under ett år. I detta utrymme om 416 timmar ska det i förekommande fall även ingå fullgjorda övertidstimmar. Det finns även möjlighet att teckna kollektivavtal om utökad jourram i arbetstidsavtalet (3.9.7), men det görs på organisationsenhetsnivå. Så det bästa är om du kontaktar din officersförening så får ni reda ut om du har haft för mycket jour och om det då kan röra sig om brott mot kollektivavtalet.

Greta Borg, ombudsman

GSS/K

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Conny Jansson, Peter Löfvendahl, LarsJohan Nordlund, Olle Löfmark (tjänstledig)

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Officersförbundets förtroende­valda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare

Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Greta Borg, David Lidwall

Hej! Jag är en soldat som just nu har 21 000 i lön, men jag har hört att jag ska ha mer. Hur gör jag för att få höjd lön?

Enligt Försvarsmaktens lönestruktur är lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 24 000 kronor. Jag skulle rekommendera att du kontaktar din närmsta chef eller officersförening. Det finns ingen anledning att skjuta på det

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

Skjutbanor Överlägsen teknologi och oslagbar arbetsmiljö

www.odintarget.com

Har du ett nyhetstips?

Uppkäftig!

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska. ƀ Har du ett nyhetstips? ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på? ƀ Vad borde vi skriva mer om? ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

Eller engagerad...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler engagerade kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

1 0 1 1 9 0 0

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av 08-410 700 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24