Officerstidningen nr 3, 2023

ukraina “Soldaten i fält” ska delas ut till ukrainska soldater.

materiel Så blir nya markstridsuniform 24-systemet.

förbundsnytt Stora förändringar i pensionsvillkoren för officerare.

För dig som är medlem i Officersförbundet

3

nr.

2023

www.officerstidningen.se

AURORA 23:

När kriget kom Aurora 23 genomfördes för att öka förmågan att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Vid logistiknavet i Eksjö övades omhändertagande av skadade efter ett luftangrepp. Enligt den första ut­ värdering lyckades Försvars­makten väl med övningen.

till Sverige I fokus: Försvarsmaktens säkerhetsprövningsprocess

FORCEENABLER RHEINMETALL DEFENCE ÄR EN KOMPLETT LEVERANTÖR OCH LEVERERAR SYSTEM OCH KOMPETENS INOM OMRÅDENA: • • • • • • • • • • • •

Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Artilleri- och granatkastarammunition Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

www.rheinmetall.com

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 78–82.

Motsägelsefulla uppdrag och höga förväntningar V

i går mot högsommar efter ännu en kort vår – min sista sommar som förbundsordförande. Kriget i Ukraina fortsätter och den våroffensiv från ukrainsk sida som vi väntat på verkar vara inledd. Sprängningen av vattenkraftsdammen Kachovka i Chersonregionen visar ånyo detta krigs gränslösa ohygglighet. Sveriges stöd till Ukraina är både omfattande och viktigt. Försvarsmaktens och våra medlemmars ansträngningar är i detta läge avgörande, men innebär också att arbetsbelastningen för såväl kollektivet som för den enskilde ökar.

FÖRSVARSMAKTEN OCH ÖVERBEFÄLHAVAREN har åskådliggjort

de höga och i vissa fall motsägelsefulla övergripande uppdragen från regering och riksdag i den så kallade fyrfältaren: det aktiva försvaret som verkar krigsavhållande i närområdet, stöd till Ukraina, Natoanslutning, tillväxt.

Dessa fyra områden och dess målsättningar är i viss mån svårförenliga varför det också påverkar och försvårar Försvarsmaktens möjlighet att stärkas.

Det innebär också att personalens arbetsbelastning fortsätter att vara mycket hög. Enligt Försvarsberedningens rapport från april är det inte bara brist på kritiska kompetenser utan också generell officerskompetens för att utbilda, öva och bemanna krigsorganisationens förband. Utöver det ökar också behovet av personal med anledning av olika beredskapsåtgärder och det viktiga stödet till Ukraina. Även integreringen i Nato förutses medföra ökade krav i bemanningen av verksamheter. Det är många områden som tänjer på gränserna för vad Försvarsmakten kan anses klara av att lösa med dagens personalsituation Men vi ser nu också att försvarsmaktsledningen försöker vara tydlig mot politiken och uppdragsgivaren om utmaningarna att nå upp till de uppdrag som satts upp. Det är bra att ÖB är tydlig och placerar de övergripande utmaningarna också i politikens knä. Det är också glädjande att vi har varit eniga med Försvarsmakten i de budgetunderlag som tagits fram. Nu väntar en revidering och omplanering av

Håller du med?

Försvarsmaktens budget för 2024 – det är i grunden positivt och borgar för att uppgifter och resurser får en bättre balans 2024.

VI ÄR PÅ väg in i avtalsrörelsen 2023 där vi allt eftersom kom-

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

mer att vässa våra yrkanden till gagn för verksamheten i syfte att skapa mer relevanta löner och villkor för alla våra medlemmar i denna utmanande tid. Den 5 maj undertecknades ett reviderat pensionsavtal PA 16. Det är en stor framgång och ett tydligt exempel på varför den svenska modellen är så viktig. Delen om att kunna skjuta fram uttaget av officerspension och därmed uttaget av sin allmänna pension väcktes i en lokal förening. En enskild medlem skrev en motion som sedan fördes vidare till förbundsmötet. Sedan dess har förhandlingsteamet jobbat hårt för att få igenom detta och det hade inte varit möjligt om Officersförbundet inte varit så starkt.

Att Försvarsmakten nu är i samhällets och statens fokus är självklart positivt och innebär samtidigt stora förväntningar från personalen. Om mer omfattande och komplext arbete ska utföras med allt högre intensitet så finns förstås stora förväntar hos dem som ska utföra arbetet. Jag förväntar mig därför att det kommer ut något verkligt positivt ur den ÖB dagorder som initierades i augusti 2022.

I ett förbundsmötesår som i år går vi nu in i ”motionstider”. Vad tror du som medlem kommer att vara den viktigaste frågan under tillväxten? Skriv en motion till din lokalförening så kan det vara just den frågan som Officersförbundet ska lägga kraft på framåt och där vi kan komma att se viktiga resultat!

Vi går snart in i semestertider. Jag önsStockholm den 9 juni 2023 kar er en välbehövlig ledighet vad det Lars Fresker lider med hopp om att ni får vila och ladFörbundsordförande da batterierna i en annorlunda tid. ⚫

»Oavsett vilket förband som vi hitintills har varit på så slås man av att bristerna i organisationen i stort sett är desamma.«

Officerstidningen nr.3, 2023 3

INNEHÅLL, NR 3 2023:

58

24 » Riskerar (...) att utarma hela grundtanken med specialistofficerare som experter inom de militära grundfunktionerna. « Fyra chefer nivå OF 3 och 4 i en debattartikel med rubriken ”Behöver Försvarsmakten generella specialistofficerare? ”

AKTUELLT 7 | Höjd ersättning för kadetter

8 | Arbetsmiljöproblem på

Flygskolan – införandet av SK 40 påverkas

12 | Soldf har översatts och ska

delas ut till ukrainska soldater

15 | Libanonveteraner hedrades på Veterandagen

4 Officerstidningen nr.3, 2023

68

18

I FOKUS 18 | Tidigare chefen för säkerhetsprövningssektionen om hur processen går till INTERVJUN

12 36 | Finska kustjägaren Simon

REPORTAGE 58 | Evakueringen från Sudan

48 | Stora kliv framåt för den

INSÄNT OCH DEBATT 68 | ”Behöver vi generella specialistofficerare?”

Granroth stred om Stockholm nya divisionsstaben

22 | Överstelöjtnant Lars Henåker,

52 | Utvärdering: ”Det övergri-

AURORA 23 24 | Största övningen på 30 år – värdlandsstöd i fokus

ANALYS 54 | Drönare – skrämmande hot och underbara möjligheter

historisk doktorand vid FHS

pande intrycket är positivt”

FÖRBUNDSNYTT 78 | Stora förändringar i villkoren för yrkesofficerspension

80 | Så fungerar förbundsmötet

Nytt rekord och läsarkontakt

P

å denna plats i förra numret skrev jag att det då troligen var det mest omfångsrika numret i Officerstidningens historia. Redan i detta nummer behöver jag revidera det påståendet. Nu håller du nämligen i utgåvan med flest sidor hittills. 84 fullmatade sidor landade vi på, till slut. Det blir lätt så när Aurora 23 ska sammanfattas och reportage från fyra olika platser ska publiceras. Vi har haft reporterteam ute i Linköping, Eksjö, på Berga och i skånska byn Vollsjö.

Vi har också pratat med övningsledaren Stefan Andersson och Gunnar Karlson, som leder den grupp som nu ska utvärdera övning Aurora 23, om deras första tankar och slutsatser om genomförandet. Läs mer om övningen på sidorna 24–53.

»Vi har haft reporterteam ute i Linköping, Eksjö, på Berga och i skånska byn Vollsjö.«

Jag påminner också om att vi från årsskiftet har ändrat utgivningen till sex nummer per år i stället för åtta. Det kom nämligen ett samtal till redaktionen för några dagar sedan. En läsare undrade varför det inte kommit något nytt nummer på länge och om han möjligen hade missat någon tidning. Den sortens engagemang och läslust uppmuntrar vi och påminner om att Officerstidningen.se och vårt nyhetsbrev finns mellan utgåvorna.

Armén firade 500 år med en jubileumsdag på Gärdet den 27 maj och jag var där som intresserad besökare.

En favorit i det fullspäckade schemat var arméflygets uppvisning. Tack till er som kom fram och ville prata om tidningen. Det är alltid lika roligt! Ris och ros om tidningens innehåll tas gärna emot, oaktat om det är medelst brev, mejl eller samtal. Apropå just brev kommer vi i juli att publicera klassisk sommarläsning på webbplatsen i form av brevväxling mellan kommendör Jonas Hård af Segerstad och kapten Andreas Braw. Det vill ni inte missa!

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anna-Maria Stawreberg, Annica Ögren, Margareta Bloom Sandebäck, Tobias Andersson, Emil Malmborg, Per Hagström, Björn Öberg.

NUMMER 3, 2023 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 36 WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 4, 22 augusti Nr 5, 10 oktober TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Tobias Andersson

Chefredaktör

INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.3, 2023 5

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

/Aktuellt Flygdagen 2023 ställs in

ƀ Försvarsmaktens flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter, meddelade

Försvarsmakten den 25 maj.

Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståel-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

se för flygvapenchefens beslut.

Vår personal arbetar under hårt tryck, säger Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023. /JO

Nytt artillerisystem till amfibieförbanden

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har skrivit kontrakt med Swede Ship Marine AB på åtta sjörörliga artilleriplattformar med stabiliserande granatkastare till amfibieförbanden i Stockholm och Göteborg.

Kontraktet innebär att amfibieförbanden kommer att kunna skjuta indirekt eld med god precision under framryckning till sjöss, skriver FMV i en artikel.

– Det är mycket glädjande att vi kan realisera en helt ny förmåga som ger Försvarsmaktens amfibieförband en kraftigt ökad möjlighet att ge eldunderstöd till kustnära förband inom markoch sjöstridskrafterna, säger Claes Westergren, produktionsansvarig chef vid FMV, i artikeln.

Leverans av utbildningssystem sker 2026–2027 och leverans av plattformarna är planerad till 2027–2028. /JO

OFFICERSPROGRAMMET

Höjd dagersättning för kadetter Dagersättningen för kadetter höjs till 175 kronor från dagens 140 kronor. Detta efter att regeringen fattat beslut om ändring i officersförordningen.

DAGERSÄTTNINGEN ÄR EN ersättning som

q kadetter får när de studerar på Officers-

programmet och nivån regleras i officersförordningen. Den 16 mars beslutade regeringen att denna ersättning ska höjas, från 140 kronor om dagen till 175 kronor.

Officersförbundet har länge påtalat behovet av en höjning av dagersättningen. Förbundets studentråd på Militärhögskolan Karlberg är glada över höjningen och tror att tidigare styrelses opinionsbildning gentemot politiska beslutsfattare har bidragit till att ersättningen nu höjs.

– Studentrådets styrelser har arbetat för att regeringen ska ändra officersförordningen och

nu har arbetet gett resultat. Detta är den första höjningen av dagersättningen sedan 1997. Vi jobbar på att regeringen ska höja ersättningen ytterligare, men det här är ett viktigt första steg, säger Alexander Sima, tidigare ordförande för studentrådet.

Försvarsminister Pål Jonson (M) om den höjda dagersättningen: ”De allra flesta som söker till officersutbildningen gör det för att man trivs inom Försvarsmakten och man tycker att Sverige är värt att försvaras. Samtidigt är det viktigt med schysta ekonomiska villkor. Därför har regeringen beslutat att höja dagersättningen för kadetter. Vi vill att fler ska kunna söka till officersutbildningen så att fler kan bidra till att stärka försvaret av Sverige”, skriver han i en kommentar. Ändringen började gälla den 2 maj. /JOSEFINE OWETZ

Forskarutbildning i militärhistoria vid Försvarshögskolan ƀ Sedan den 1 juni har Försvarshögskolan, FHS, tillstånd att bedriva forskarutbildning inom ämnet militärhistoria. I en artikel på FHS webbplats säger Steven Murdoch, professor i militärhistoria vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria, att detta kommer att bidra till att stärka högskolans forskarmiljö inom områden som försvar, krishantering och säkerhet med militärhistorisk forskning. /LS Officerstidningen nr.3, 2023 7

/Aktuellt ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljöproblem på Flygskolan – SK 40 påverkas I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

I MITTEN AV april blev det känt att Flyg-

q skolan i Linköping har arbetsmiljöp-

roblem på grund av en hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan.

Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40.

Enligt beslutet har arbetsbelastningen på Flygskolan ökat succesivt de senaste 15 åren.

Man har gått från två utbildningsdivisioner med verksamhet i Sverige till tre utbildningsdivisioner i Sverige samt utbildningsverksamhet i ytterligare tre länder på fyra olika utbildningsorter och på ett tiotal olika utbild-

Foto: Bezav Mahmod / Försvarsmakten

Utbildningen av piloter är Flygskolans kärnverksamhet.

8 Officerstidningen nr.3, 2023

ningsenheter. Samtidigt har elevunderlaget utökats till fler elevkategorier med tillhörande administrativa uppgifter. Flygskolan är också ansvarig för införandet av utbildningen på det nya skolflygsystemet, SK 40, där de tre första flygplanen överlämnades till Försvarsmakten i början av april.

Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång, och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Enligt beslutet den 12 april vidtar nu Flygskolan åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar och arbetsmiljöfrämjande åtgärder ska fortsätta att genomföras.

PÅ FRÅGAN HUR DET kunnat gå så långt att

människor blir sjukskrivna och införandet av det nya skolflyget avbryts, ger chefen på Luftstridsskolan, överste Anna Siverstig, följande skriftliga svar till Officerstidningen: ”Bakgrunden till den höga arbetsbelastningen är att Flygskolan är navet i den pågående ominriktningen av flygvapnets utbildningssystem för att bli pilot. Delar av utbildningen till helikopterpilot och transportflygpilot genomförs redan utomlands, och nu planerar Flygvapnet för att delar av utbildningen till stridspilot ska genomföras utomlands. Samtidigt ska det gamla skolflygpla-

SK 40 kommer att användas i grundutbildningen av pilotelever på Flygskolan. Hittills har tre av tio beställda flygplan överlämnats till Försvarsmakten.

net SK 60 avvecklas och det nya SK 40 införas vilket är en stor förändringsprocess.”

Obalansen mellan uppgifter och resurser har byggts upp under flera år. Hur kommer det sig att åtgärder vidtas just nu? ”Jag vill framhålla att personalen är otroligt kompetent och gör ett fantastiskt arbete med pilotutbildningen. Det är en komplex situation och åtgärder har vidtagits under det senaste året för att möta uppgifterna. Tyvärr har det inte varit tillräckligt vilket gjort att vi nu fattat beslutet om att minska arbetsbelastningen på Flygskolan för att skapa en acceptabel och bra arbetsmiljö för personalen.

Flygskolan och Luftstridsskolan arbetar med arbetsmiljöfrämjande åtgärder för att stödja personalen, att minska arbetsbelastningen är en av flera viktiga åtgärder”, skriver Anna Siverstig.

Vad händer med de SK 40 som levererats och när planerar ni att kunna återuppta införandet av systemet? ”Det nya militära flygutbildningsystemet där SK 40 ingår är under införande och är viktigt i flygvapnets fortsatta utveckling.

Foto: Jonas Holmberg/Försvarsmakten

Försvarsmakten söker stöd för snabbare respons i gråzonsläge ƀ I en skrivelse till regeringen söker Försvarsmakten ökat mandat för marinen att agera vid snabbt uppkomna mycket allvarliga lägen, något SVT Nyheter rapporterat om. Försvarsmaktens begäran handlar om tillstånd att lägga ut minor i svenska vatten vid gråzonslägen, innan regeringen fattat beslut om höjd beredskap. De minor som avses är så kallade okontrollerbara minor som kan utlösas genom magnetism eller ljudvågor – en typ av mina som inte ska ha använts skarpt i Sverige sedan andra världskriget. Enligt SVT arbetar försvarsdepartementet med ärendet och regeringen väntas fatta beslut senare i år. /LS

Svensk-isländska framgångar under Locked shields 2023

Foto: Ola Berglind/Försvarsmakten

Flygskolans del i planeringen av flygutEnligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder bildningen överses för att skapa en hållbar vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilarbetsmiljö för det fortsatta arbetet. Jag är ka de är vill hon inte gå närmare in på. trygg med att vi inom flygvapnet tar fram en – Det handlar om arbetsmiljöåtgärder lösning för hur vi ska fortsätta införandet av kopplade till enskilda medarbetare, men SK 40. Just nu lägger vi fokus på även strukturella åtgärder, att skapa en bra arbetsmiljö för och vilka uttalar vi oss inte » Flygskolan och personalen och att genomföra om.

Luftstridsskolan den pågående flygutbildningNär i tiden som Flygskoarbetar med arbets- lan kommer att återuppta en”, skriver Anna Siverstig. miljöfrämjande När Officerstidningen konde pausade uppdragen är åtgärder för att taktar Luftstridsskolan, där inte bekräftat. stödja personalen, Flygskolan ingår, i slutet av – Vi har en handlingsmaj berättar Luftstridsskolans plan för det fortsatta att minska arbetskommunikationschef, Therese arbetet som vi känner oss belastningen är Åkerstedt, att de åtgärder som trygga med. Det är hela en av flera viktiga vidtagits för att minska arbetsflygvapnets angelägenåtgärder. « belastningen börjat ge resultat. het att flygutbildningen – Vi har lyft bort arbetsuppgenomförs. Nu fokuserar vi gifter från personalen och det ger positiva på att stödja personalen och låter åtgärdereffekter, säger hon. na verka, säger Therese Åkerstedt.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna Flygskolan i Linköping är en av fyra flygär tillbaka i tjänst? vapengemensamma skolor och är en del av – Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade Luftstridsskolan. /LINDA SUNDGREN till enskilda medarbetare.

ƀ Locked shields är världens största cybersäkerhetsövning med över 3 000 militära och civila deltagare från hela världen.

I år deltog Sverige tillsammans med Island med syftet att träna deltagare från finanssektorn och sektorn för elektronisk kommunikation, att hantera en större cybersäkerhetsincident. Det svenska deltagandet sammanhölls av Försvarsmakten vid Ledningsregementet i Enköping. Det svensk-isländska laget gick vinnande ur övningen, skriver Försvarsmakten i en artikel. Locked shields arrangeras av Nato cooperative cyber ​defense centre of excellence (CCDCOE) i Tallinn. Övningen pågick mellan den 18 och 21 april. /LS

Officerstidningen nr.3, 2023 9

Foto: Hannibal Hanschke I Rheinmetall AG:s lokaler i tyska Unterluess, förbereds stridsvagnar av modell Leopard som ska användas i kriget i Ukraina.

FÖRSVARSEKONOMI

Kriget i Ukraina förändrar världens försvars­ekonomi Kriget i Ukraina har försvagat Ryssland militärt. Samtidigt rustar övriga Europa upp. Det säger Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om det försvarsekonomiska världsläget.

ENLIGT PER OLSSON känns de breda glo-

q bala försvarsekonomiska trenderna igen

peiska länder ökar sina militära utgifter kraftigt, säger Per Olsson, forskare vid FOI.

från tidigare år. USA behåller sin särställning som världens främsta militära stormakt med OCKSÅ I DE västra delarna av Europa sker militäen försvarsbudget på 877 miljarder amerikanra förstärkningar på bred front. Samtidigt har ska dollar år 2022. Tvåan Kina fortsätter att Finland anslutit sig till Nato och även Sverige knappa in och är uppe i 292 miljarder dollar. väntar på att bli medlem i försvarsalliansen.

Men Rysslands fullskaliga anfallskrig mot – Hittills har kriget mot Ukraina varit ett geoUkraina har chockat den globala säkerhetspolitiskt självmål för Ryssland. ordningen och delvis ritat om den försvarDessutom tär det pågående kriget på Rysssekonomiska kartan. Framför allt handlar lands militära resurser. De förluster i materiel det om Europa som nu vaknat upp till en ny och personal som kriget medför kommer att verklighet. få effekt på både kort och lång sikt, enligt Per – Flera europeiska länder Olsson. Ryssland har förlorat rustar upp. I Polen pratar man tusentals stridsvagnar och » Hittills har kriget om att på sikt ha över 1 000 bepansrade fordon. Tidigamot Ukraina varit ett re reserver av äldre sovjetisk stridsvagnar och gå mot förgeopolitiskt självmål utrustning har reducerats svarssatsningar på 4 procent av BNP. Även andra östeurobetydligt. Allt detta kommer ta för Ryssland. «

10 Officerstidningen nr.3, 2023

lång tid att återuppbygga, om det alls är möjligt.

Också de omfattande förlusterna av soldater vid fronten kan få betydande konsekvenser.

– Man kan fråga sig hur ett land som redan innan kriget hade brist på unga män kommer att påverkas demografiskt av att man skickar hundratusentals soldater rakt in i dödens käftar. Att så många dör och lemlästas kommer att påverka Rysslands ekonomiska förutsättningar framöver, säger Per Olsson.

UTANFÖR EUROPA DOMINERAR alltjämt rivalite-

ten mellan supermakterna USA och Kina med fokus på den indo-pacifiska regionen. Under det senaste årtiondet har Kina stadigt närmat sig i såväl termer av militära utgifter som utrustning, men USA satsar nu omfattande resurser för att åter utöka sin ledning. Enligt Per Olsson är det på medellång sikt fullt möjligt att Kina kan minska gapet ytterligare men de långsiktiga förutsättningarna för Kina att överta USA:s ledartröja är inte lika säkra som de verkade för bara några år sedan. Anledningen är att Kina står inför en lång rad inhemska och utrikespolitiska utmaningar som kan påverka deras förmåga att växa militärt.

Per Olsson är huvudförfattare till rapporten "Försvarsekonomisk utblick" som återkommande genomförs av Totalförsvarets forskningsinstitut på uppdrag av regeringen. Siffrorna i rapporten är framförallt hämtade från Sipri, IISS (The Military Balance), Världsbanken och den Internationella valutafonden tillsammans med FOI:s egna sammanställningar. Nästa rapport i serien är planerad att publiceras under sommaren. /LINDA SUNDGREN

Foto: Fredrik Sandberg/TT

STÖDET TILL UKRAINA

»Det är värnpliktsutbildning, övningar, träning och investeringar.

Där måste vi ta ut konsekvenserna.

Vi klarar inte av att hälla på mer uppgifter i alla fyra delar.« Det säger ÖB Micael Bydén i en intervju med Svenska Dagbladet den 21 maj om att förbandsverksamheten är det som påverkas när Försvarsmakten ska prioritera uppgifterna som rör förberedelser för Natointrädet, stödet till Ukraina, skarp insatsverksamhet och förbandsverksamhet.

Ukrainska soldater har utbildats i Sverige B Hundratals ukrainska soldater har fått utbildning på stridsfordon 90 i Sverige.

Under våren har Försvarsmakten i en unik insats utbildat fyra ukrainska pansar– skyttekompanier som nu ska till frontlinjen i Ukraina, rapporterade TT den 8 juni.

Förutom utbildning på stridsfordon 90-systemet har de ukrainska soldaterna fått tand- och läkarvård under sin tid i Sverige. Vissa av de soldaterna kommer direkt från kriget vid fronten, andra är nyss mobiliserade, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

I januari beslutade regeringen att Sverige ska skicka 50 stridsfordon 90 till Ukraina.

Stridsfordonen är av modell 9040C och har högre skyddsnivå jämfört med standardmodellen. Vagnen är beväpnad med en 40 millimeters automatkanon, 7,62 millimeters kulspruta och rökkastare. ”Eleverna är duktiga och otroligt ambitiösa. Framförallt är de duktiga på det mekaniska. Avancerad teknik är de mindre vana vid, men de lär sig snabbt. Alla vill lära och alla vill göra sitt bästa. Det märks tydligt, även när de är trötta och jobbat länge och hårt”, säger en av Försvarsmaktens instruktörer i artikeln.

100 000

Nya signalspanings­ fartyget HMS Artemis har levererats till FMV ƀ I april mottog Försvarets materielverk, FMV, det nya signalspaningsfartyget HMS Artemis från leverantören Saab Kockums. Nu ska Försvarets radioanstalt, FRA, utrusta fartyget med signalspaningsutrustning. Senast 2024 ska HMS Artemis ersätta HMS Orion som signalspaningsresurs till sjöss. Fartyget beställdes under 2017 och leveransen var planerad till 2020. Projektet har drabbats av flera utmaningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören, skriver FMV i en artikel.

– Med Artemis kommer Sverige ha ett modernt fartyg med bättre arbetsmiljö för personalen och bättre signalspaningsförmåga.

FMV:s fokus är nu att så snabbt som möjligt färdigställa och överlämna fartyget till Försvarsmakten, säger Patric Hjorth, chef för marinmateriel på FMV, i artikeln./JO

…besökte Gärdet i Stockholm den 27 maj då firandet av armén 500 år genomfördes.

På det nio timmar långa schemat stod bland annat fallskärmshoppning, stridsfordonsuppvisning och historiska förevisningar.

Officerstidningen nr.3, 2023 11

/Aktuellt

Fortifikationsverket utökar fastighetsbeståndet på Gotland ƀ Fortifikationsverket har köpt Suderbys herrgård på Gotland för att möta Försvarsmaktens växande logibehov. Gotlands regemente, P 18, kommer vid årsskiftet att ta över herrgården strax söder om Visby. Detta för att få plats för det växande antalet värnpliktiga, som i år kommer att fördubblas jämfört med föregående år, skriver Fortifikationsverket i en artikel.

I sommar rycker 88 personer in för militär grundutbildning. Inom några år ska mellan 200 och 300 värnpliktiga per år utbildas på ön.

– Förvärvet är avgörande på kort sikt för att Gotlands regemente ska kunna utbilda fler värnpliktiga. På längre sikt har fastigheterna stor potential som vi nu kommer att börja titta närmare på, säger regementschef överste Magnus Frykvall, i artikeln.

Fastigheten ligger tvärs över vägen från Gotlands regemente och Tofta skjutfält. Parallellt med att Försvarsmakten börjar flytta in kommer renoveringar och andra anpassningar att genomföras.

Suderbys herrgård består av ett tiotal byggnader om cirka 5 000 kvm och till fastigheten hör 44 hektar mark. Redan i dag hyr Försvarsmakten, genom Fortifikationsverket, logidelar av anläggningen. /JO 12 Officerstidningen nr.3, 2023

”Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland”, säger Daniel Smith, projektledare och initiativtagare.

UKRAINA

SoldF nu översatt till ukrainska Svenska SoldF har översatts till ukrainska. Bakom initiativet står Daniel Smith, kapten i armén och doktorand vid Försvarshögskolan.

Han har varit projektledare för en projektgrupp som har översatt boken ”Soldaten i fält”. Nu ska den delas ut till ukrainska soldater.

SOLDATEN I FÄLT, SoldF, innehåller anvis-

q ningar och råd för soldatens uppträdande både på och utanför stridsfältet. Den ger grundläggande kunskaper som alla soldater måste ha och är utformad så att självstudier underlättas. SoldF är därför en utmärkt sol-

Klartecken till fyra nya garnisoner ƀ Regeringen har gett klartecken till Fortifikationsverket att påbörja arbetet med nya garnisoner för Dalregementet i Falun, Västernorrlands regemente i Sollefteå och Östersund samt Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn.

– Det militära försvaret behöver stärkas för att vi bättre ska

datmanual, menar kapten Daniel Smith.

Vid sidan av doktorandstudierna vid Försvarshögskolan har han de senaste månaderna varit projektledare för en volontärgrupp som har översatt SoldF till ukrainska. Idén till projektet fick han efter att ha talat med

kunna försvara vårt land. Nu tar vi viktiga steg framåt genom att Fortifikationsverket kan påbörja projektering för garnisoner i fyra regementen, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett pressmeddelande den 25 maj.

Investeringen omfattar förvärv av mark, etablering av teknisk försörjning, planering för vägar, byggnader och andra objekt som

behövs för verksamhetens behov.

Det var 2020 som riksdagen fastställde att regementena skulle återupprättas. De är inrättade, men arbetet med att bygga garnisonerna har ännu inte påbörjats.

Projekteringsarbetet beräknas pågå under två till tre år. Garnisonerna bedöms kunna färdigställas och tas i bruk omkring år 2030, enligt regeringen. /JO

svenska volontärer som utbildar ukrainska medborgare i militär grundutbildning på plats i Ukraina.

– I utbildningen använder sig de svenska instruktörerna av det som står i SoldF. Jag fick höra av några instruktörer att flera ukrainska soldater uttryckt att de var intresserade av att få boken översatt så att de själva kan ta del av innehållet. Det var så jag kom på idén att starta projektet med att översätta boken, säger Daniel Smith och fortsätter: – Detta är ett konkret, enkelt och billigt sätt att på bred front bidra till att göra Ukraina farligare för Ryssland. Det känns bra att kunna vara med och bidra till att några liv kanske kan räddas.

Vad gör SoldF användbar?

– Den är allomfattande och täcker in väldigt många olika delar. Den är bra utformad och har en stor mängd bilder och illustrationer

som gör den väldigt pedagogisk. SoldF har ideellt. Finansiering av tryck står Arméstaben en stor bredd på innehållet och ger inte bara och Rikshemvärnsstaben för. Försvarsmakkunskap om hur strid går till utan också hur tens publikationsavdelning vid Markstridsman ska äta och ta hand om fötterna. För att skolan gav tidigt tillåtelse till projektgruppen fungera som en soldat behövs inte att genomföra översättningen och så mycket mer än det grundlägbidrog med hjälp vad gäller de » Detta är gande. SoldF gör inga anspråk på upphovsrättsliga bitarna, berättar ett konkret, att ge mer än just det.

Daniel Smith. enkelt och I december gick Daniel Smith – Jag vill verkligen lyfta fram billigt sätt att ut med en efterlysning på Facealla som varit med och bidragit till på bred front book och sökte efter frivilliga med projektet. Jag kan inte ukrainska. bidra till att språkkunskaper i ukrainska som Projektet har koordinerats och ville engagera sig i översättningen. göra Ukraina projektletts av mig, men det är alla farligare för – Det var många som ville hjälpa frivilliga volontärer som har gjort Ryssland. « till. Jag har fördelat ut olika delar jobbet. av översättning till volontärerna.

Vad har du fått för reaktioner Han lyfter särskilt fram förvaltare Jan Almfrån ukrainare om detta projekt? gård vid Ledningsregementet som har varit – I Ukraina har responsens varit väldigt fin. en nyckelperson i projektet och agerat som Många har blivit intresserade och jag har fått huvudöversättare och sakkunnig. Almgård förfrågningar från människor som vill ha den. kan ukrainska, har tjänstgjort som observatör En ukrainsk mekaniserad brigad har också i Ukraina och har lång erfarenhet av att utbilaviserat att de vill trycka en egen upplaga av da soldater i Försvarsmakten. boken, säger Daniel Smith. /JOSEFINE OWETZ – Almgård granskar de viktigaste kapitlen för att se till att allt blir rätt.

Det är många facktermer och begrepp som måste bli korrekta. Han har sett till att bokens innehåll blir användbart för ukrainska soldater.

Fyra månader efter det att projektet drog i gång är nu den första ukrainska utgåvan av SoldF färdig. Hittills finns boken tillgänglig i en digital version. Den kommer också i närtid att tryckas och ska delas ut som tryckt publikation till de ukrainska soldater som utbildas inom ramen för Operation Interflex. Därefter kommer ytterligare en upplaga av boken att tryckas och skickas ner Fyra månader efter att projektet drog i till de soldater som utbildas på gång är nu böcker ur första provtrycket plats i Ukraina. av SoldF färdiga och på plats i Ukraina.

Projektet har drivits helt

400

Så många pansarterrängbilar är på väg att levereras till armén. Efter sommaren får Livgardet 20 nya sexhjuliga fordon för trupptransport och från slutet av nästa år levereras ytterligare runt 400 vagnar till artilleri-, ingenjörs- och luftvärnsförbanden. ”Det rör sig om finska Patria 6x6-fordon, som ska komplettera den befintliga flottan av pansarterrängbilar 180 och 203 från samma tillverkare”, skriver Försvarsmakten i en artikel. Pansarterrängbil 300 ska ge bättre skydd och högre bekvämlighet jämfört med tidigare modeller.

Officerstidningen nr.3, 2023 13

Bilden visar hur fordonet rörde sig innan det körde över tältet med de sovande soldaterna.

SÄKERHET

Haverikommissionen nöjd med åtgärder efter dödsolycka Försvarsmaktens åtgärder efter den dödsolycka som inträffade under militärövningen Northern Wind 2019 i Boden, där en kvinnlig hemvärnssoldat omkom, är tillfredsställande. Det meddelar Statens haverikommission, SHK, som därmed avslutar ärendet.

NATTEN TILL DEN 25 mars 2019 omkom en

q signalist tillhörande 145:e hemvärnsun-

som spaningsgruppen stod inför: att hålla sig dold för omgivningen och samtidigt kunna varna annalkande stridsfordon på minst 50 meters avstånd.

derrättelsekompaniet, när patrulltältet hon låg och sov i kördes över av ett stridsfordon 90. I den utredning som Statens haverikommission, SHK, genomförde efter olyckan uppI HAVERIRAPPORTEN UPPMANADES FÖRSVARSMAKTEN att vidta åtgärder för att förebygga dagades ett antal brister som pekades ut som bidragande orsaker till händelsen. liknande händelser. I juni 2020 överlämnade Spaningsgruppen var underbemannad, tekFörsvarsmakten en åtgärdsplan till Haveriniken undermålig, sambankommissionen, och den 21 det bristfälligt och bland solmars i år meddelade Haveri» Vi har fått rimliga och kommissionen att åtgärderna daterna fanns okunskap om täckande svar på de stridsfordons uppträdande. bedöms som tillfredsställanrekommendationer vi Som direkt olycksorsak uppde och att ärendet därmed är gavs de motstridiga uppgifter gav Försvarsmakten. « avslutat.

14 Officerstidningen nr.3, 2023

– Vi har fått rimliga och täckande svar på de rekommendationer vi gav Försvarsmakten, så vi är nöjda, säger Stefan Carneros, utredare vid SHK. I sitt svar till Statens haverikommission presenterar Försvarsmakten fyra åtgärder som skulle vidtas som en följd av olyckan. Den första åtgärden är att samordna de modeller för riskhantering som tillämpas i Försvarsmakten för att säkerställa att de fungerar tillsammans.

DET ANDRA ÄR ATT undersöka möjligheten att

införa ett elektroniskt lednings- och lägesuppföljningssystem för att bättre kunna följa upp övande enheter. Den tredje insatsen är att ta fram ett utbildningspaket om samövning med stridsfordon, medan den fjärde åtgärden handlar om att säkerställa att tekniken i fordonsparker hålls samman vid uppdateringar och modifieringar.

Att det dröjde nästan tre år från det att Försvarsmakten lämnade sin åtgärdsplan tills Haverikommissionen publicerade sitt officiella svar på densamma, beror främst på omsättning av personal hos SHK, enligt Stefan Carneros.

– Det formella svaret har legat och dragit lite hos oss på grund av att vi bytt ordförande under tiden och att andra utredningar kommit emellan. Men vi har sedan tidigare gett Försvarsmakten ett muntligt svar och det skiljer sig inte från det besked vi lämnar nu, säger han. /LINDA SUNDGREN

/Aktuellt VETERANDAGEN

Libanonveteraner hedrades på Veterandagen På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. Under årets högtidlighållande uppmärksammades särskilt de veteraner som tjänstgjorde i Libanon under åren 1978–2007.

q

VETERANDAGEN FIRAS FÖR att hedra och

uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser.

Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Djurgården i Stockholm.

Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén, statsminister Ulf Kristersson, Kustbevakningens generaldirektör Therese Mattsson och överbefälhavare Micael Bydén.

– Vi lever i en ny tid. I mitten av april landade de sista delarna av det svenska bidraget till

Medaljörer och motiveringar Menig Carl Ekbring, Åseda

tilldelas postumt Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld, för dödsfall i tjänsten, Kebnekaise 21 februari 2023.

FN-insatsen Minusma i Mali på Västerås flygplats. För första gången på 67 år deltar Sverige inte i någon internationell truppinsats. En epok som inleddes i Suez och. Gaza 1956 är nu bruten, inledde Micael Bydén sitt tal.

Han fortsatte senare i talet: – Under överskådlig tid kommer vi inte att skapa någon större mängd nya veteraner så som vi känner dem. Samtidigt får vi inte glömma de 30-talet personer som just nu genomför observatörs- eller utbildningsinsatser i till exempel Somalia, Irak, Pakistan och Sydkorea.

Kapten Per Näslund, Stockholm

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att på ett professionellt och förtjänstfullt sätt lett både sitt team och afghanska kollegor under en längre period med svåra förhållanden i Afghanistan, 2010.

Major Peter Afzelius, Mölnlycke

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att med stort personligt mod förtjänstfullt lett sin ytterst skickliga besättning under unika och svåra förhållanden vid evakueringen från Kabul, Afghanistan, augusti 2021.

Kapten Fredrik Zellén

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att med stort personligt mod förtjänstfullt lett sin ytterst skickliga besättning under unika och svåra förhållanden vid evakueringen från Kabul, Afghanistan, augusti 2021.

I ÅR UPPMÄRKSAMMADES särskilt de utlands-

veteraner som tjänstgjorde vid FN-insatsen Unifil i Libanon under åren 1978–2007. Under dessa år bidrog Sverige med cirka 9 000 personer i både mark- och sjöinsatser. /JOSEFINE OWETZ

Kapten Patrik Winkler

Foto:Jessica Gow/TT

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att med stort personligt mod förtjänstfullt lett sin ytterst skickliga besättning under unika och svåra förhållanden vid evakueringen från Kabul, Afghanistan, augusti 2021.

Major Magnus Torstensson, Huddinge

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att på ett ytterst professionellt sätt under svåra förhållanden förtjänstfullt tjänstgjort vid Försvarsavdelningen på svenska ambassaden i Kiev, Ukraina, 2022–2023.

Person i skyddad befattning tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att med stort personligt mod och fara för eget liv förtjänstfullt lett sin enhet under svåra förhållanden i Mali, 2022.

Person i skyddad befattning

Kung Carl XVI Gustaf delar ut medaljer under Veterandagen vid Sjöhistoriska museet.

Bildtext

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att med stort personligt mod och fara för eget liv förtjänstfullt lett sin enhet under svåra förhållanden i Mali, 2022.

Vad hände sen?

Markiserna i Boden DÅ: ƀ Ofta över 26 grader inne på konto­ HALLÅ DÄR… ret och svårt att fokusera och arbeta. an, nant a Hoffm Helenallöjt … gener son,stora den förår I sju har inomhusmiljön i kasernerna rigClaes ael Mich ansva n s aktenrame rens inom Försv konfearsm rket har som Nätve , schef NOAK insat förpå Bodens artilleriregemente, A 8, r unde ng och ineri sjömrare satt för office or i på prov. ydd kvinn luftsk anställda varit ett arbetsmiljöproblem för per­ Försvarsmakten, som ägde rum i december. sonalen. Men planerna att montera markiser för att stänga värmen ute har fastnat i en utdragen byråkratisk prioriteringsprocess mellan förban­ det, Högkvarteret och Fortifikations­ verket. t Rådmark/Försvar

molut

Foto: Henrik Lundqvis

mi, ▼ Lecabore nullis dis cus eosandenit, consen alicipsa iur? Quis conem s aut asit optate porerio

m

Ak

Foto: Pär Bäckströ

N2 7, 2020 /OFFICERSTIDNINGEN tuellt

smakten

ARBETSMILJÖ

Sju års väntan på markiser

r. I över sju år har och svett som rinne 29 grader på kontoret i Boden varit ett eriregementet, A 9, kasernerna på Artill ärendet fastnar i Men . nalen perso för arbetsmiljöproblem prioriteringsprocess. en utdragen byråkratisk DET ÄR JUNI och

drygt 25 grader varmt

t utomhus, men q i Boden. Det är svettig ns utbildningsbataljone

i ännu varmare inuti genom 001 gassar solen in kaserner. I byggnad äristiska stora fönstde för kasernerna karakt gör att tjocka stenväggarna ren i söderläge. De man det skapar och inne värmen stannar kvar I dag för ”termosfunktion”. på plutonen kallar inomgrader 27 strax över visar termometern

kvartalshandlingsplan och regementschefens miljökommittén. vis följts upp av arbets det och ingenting hän– Någonstans fastnar rade frustre är som många der. Det är väldigt på givaren inte tar det och upplever att arbets et. y Henriksen uppgiv allvar, säger Timoth

det finns "Jag kan förstå att är mer andra problem som i, som mås­ angelägna att ta tag detta borde te prioriteras. Men lätt. Det får kunna lösas ganska det blir tid, lång inte ta såhär ombu­ pinsamt", säger skydds sen. det Timothy Henrik

n gar som visar att värme än vid rider 26 grader mer sommartid översk erkets kräver Arbetsmiljöv enstaka dagar – då t försök har Man åtgärder vidtas. hus. , föreskrifter att g, de till arbetsmiljösystemet genom fönster vädrin sverket återkommer – Man tappar tilliten lys till Fortifikation med ökad luftväxling sen. äktar, ys. Efter ännu en tur nattetid samt bordsfl nkare Timothy Henrik med en kostnadsanal forcerad ventilation säger kompanifanju t, där omBarsk. skydds Mari han gare a är andläg s allt till Högkvartere Sedan ett halvår tillbak hos enheten skicka berättar arbetsmiljöh är dagar rum om r l. vissa i kvarta d, men et. Han berätta gång per – Det har gjort skillna beslut bara tas en bud vid Pjäskompani et. år innan vi får beslut, påtaglig, säger hon.

– Det kan dröja ett värmen fortfarande med 29 grader på kontor att miltill Boden här I är. den fram i it det att jobba hur viktigt Man har komm – Det är extremt svårt och allt hänger på och väl kompletterangordna behov, seg, slö och » Det är extremt ventilationen bör En inte helt ska garnisonschefen jön. Man blir trött, dvarje stridsg ren rangor ras med markiser. svårt att jobba i på Högkvarteret ska ofokuserad, säger han. det sig. är det ett Nilsson. enkel åtgärd, visade här miljön.

Enligt personalen na, säger Andreas den t åter uppget, ärende r hamna som har Kasernetablisseman Om det blir grönt ljus blir trött, arbetsmiljöproblem ett för Man fram resse tar nu riksint ten som ium fört 1910, ingår i hos lokalplaneringsenhe pågått i snart ett decenn stämseg, slö och ofooch har ett och sedan åter måste aren 2013 kulturmiljövården detaljerat alternativ på A 9. Sedan somm t. alken. kuserad. « Fortifikationsverke s med i lagskydd genom miljöb ma av kostnader med har ärendets funnit det därför 9 A måste t den mycke För att göra rätt har – Skiljer sig kostna kan med expert, innan projek tör fått ta in en konsult åter gå via Högkvartere ng, som han. tis inom solavskärmni upphandlas, säger på lämplig har lämnat en offert m på efterso krav öte till n 9 till uppföljningsm markis med hänsy 2018 KALLADE A t. de. hade hänt något i ärende kasernernas utseen det fortfarande inte Fordet en kostnadsförslag från 2016 gjorde förban – Efter det kom ett t med ärende räknat då hade de behovsanmälan och tifikationsverket, men da laneringssamband med ett framti gick vidare till Lokalp att sätta markiser i vänta så Andreas Nilssagt att vi inte kan enheten norr, där fönsterbyte. Vi har . Han berätson är objekt ledare länge, säger Mari Barsk. ”en fortför år senare, finns tar om vad han kallar I dag, ytterligare två as och process”. er på plats, men Andre lång och utdragen slasksnön grå på marken farande inga markis Sent i oktober ligger kasern 001 påverkar värmen ten in i a på en ny kostnadsanaNär lokalplaneringsenhe det ljus som strålar aturen inom­ Nilsson väntar i dagarn ren mäter temper sanaföga. Men om somma lämnar vidare en behov A 9 HAR gjort mätnin

sverket. Att lys från Fortifikation är normalt och ett ärende tar tre år år har sina att detta har tagit sju

han. förklaringar, menar andra – A 9 har provat göra bytt projektleåtgärder, man har t och de har också sverke kation dare på Fortifi sioner om vem diskus varit har varit för få. Det priorivad och garnisonens som ska betala för stor roll. teringar har spelat entschef Magnus Ståhl På A 9 säger regem prioriterad, på högt olika varit att frågan har garnisonen såväl förbandet som listan markii stort. Hur högt på ver beror på FAKTA serna hamnar framö som bereds n vilka andra ärende

Mari Barsk

Foto: Pär Bäckströ

m

samtidigt. på lis– Det är inte högt upp Andreas tan jag har här, säger gsenNilsson på lokalplanerin heten. egången Tycker du att ärend är rimlig? r något – Nja, men det hjälpe mandat att min chef i fjol fick kning att upp till en viss hyresö s arteret fatta beslut utan Högkv

Förvi efterfrågat länge. inblandning. Det har inom den markiserna hamna hoppningsvis kan n. ekonomiska gränse rsmakten tar ett samFörsva att vill Mari Bark m många förband sitlat grepp i frågan, efterso Nilsson ader. Men Andreas ter i liknande byggn är tveksam. stor kostnad, så väldigt en vara – Det skulle erats. priorit hade det frågan är om / MARIA WIDEHED ng sökt gen har utan framgå Fotnot: Officerstidnin vid Fortifikationsverket. ansvarig projektledare

ljöverket Så säger Arbetsmi raturen inomhus normalt ligga

bör tempe Under sommartid och stillasittanom arbetet är lätt mellan 20 och 26 grader r kan begränsas rålning genom fönste de. Besvärande solinst dessa ger utvändig solavskärmning. Av med olika typer av 60 procent. cirka på lt bästa verkan avskärmning norma åtgärd är att g tillfälli på rkets förslag Ett av Arbetsmiljöve som man på A 9 fastell klädsel”, något använda ”mer inform vet. nera med uniformskra ställt är svårt att kombi rket Källa: Arbetsmiljöve

hus ibland 29 grader.

oanmäld → Du beordrade en l. Varför beredskapskontrol årets då? ○ Vilket tema hade ? gan förmå varför pröva att och – Förens konfer anbedet som var ”tathålla Tematupprät att–kunna r och ts- och a norme glighe utman tillgän fallda en man, operatioav för riktat kapskrfrämst bereds strukt urer”, män. förambien hög tällare ska ha tankes ner. som Vi testa ”den nya varitundet regelb har och tion Fokus ”milihan”, iva äroperat la vår n – vem utveck och manne bli farliga gender r ur ettatt ga. Viljan förmå tär karriä prägskand motstå ndaren ktiv” och för motstå re perspe ller. militär kontro i en hettill attityd vårjämlik la mot frågor kontext. Vi har lyft r och or, normesjömin ar fällde korvett Enutman som → rnsstridsgrupp urer luftvä strukt en d och stod för områdesskyd hem­ är viktiga en ade n skydd områd marke ○ Vilka på a om­ rsmak Berätt Försva r i d. örban för kvinno värnsf nu? ten justget! uppläg ceradeupp kvalifiitetsgr en minor Somlösa – Att mel-truktu nerat ar makts ter koordi som utman uppgif de äroch ten,ar rsgren rsmak försva i Försva ren olika lan ella är något kultur rafter stridskoch strukt urella andra prio-t särskil ten gt a ständi rsmak ingarn Försva utman som rågan e åren. ningsf de senast e. Utrust riteradlat utveck fråget på de, likaså mmanuppläg byggde är återko Därför lingd förban utveck staberrsoch om kvinno gannyttja att heter. een sjömin rmöjlig genom karriä ochatt för snitt ring skydda ett kustav t? rd. Det arbete skärgå olms tter Hur fortsä i○Stockh luftoch”kvinrar vig på lednin fokuse – I årsåväl kräver ten”. ande rsmak väl funger i Försva som nor 40rår försva skyddoch resolu er lyftaetFN:s k, säkerh Vi komm logisti is r i fred givetv kvinno – samt 1325,nom tionmarke på själva samtga. förmå rativet, och säkerh sjöope som fylNOAK-konferensen er även att komm det?

Vi gick år.

10 Hur ler → ghenöjd med andra tmyndi är mycke – Jagera inklud t i vårt insats rsvare t stabila totalfö mycke ter inom den . gjorts. arbete som ÖGREND WIDEHE /ANNICA /MARIA

NU: ƀ Nästan tio år senare har fönstren på kasernerna på Bodens artilleri­ regemente fått sina markiser. För­ hoppningsvis kommer åtgärden att leda till att inomhustemperaturerna håller sig inom Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Officerstidningen

nr.7, 2020 13

2020-11-18 13:19

Efter 10 års väntan: kasernen i Boden har fått markiser 12 Officerstidningen

6-21 AKTUELLT.indd

nr.7, 2020

2020-11-18 13:19

13 6-21 AKTUELLT.indd

12

”I BYGGNAD 001 gassar solen in genom

q de för kasernerna karaktäristiska stora

något nämnvärt. Och personalen kände sig maktlösa.

– Man tappar tilliten till arbetsmiljösystemet, sa kompanifanjunkare Timothy Henriksen, skyddsombud på Pjäskompaniet, då.

fönstren i söderläge. De tjocka stenväggarna gör att värmen stannar kvar inne och skapar det man på plutonen kallar för ”termosfunktion”. I dag visar termometern strax över 27 grader inomhus”.

UTREDNINGAR HADE KOMMIT fram till att ventila2020 rapporterade Officerstidningen om tionen i lokalerna borde kompletteras med mararbetsmiljöproblemen i kasernerna på Bodens kiser. En inte helt enkel åtgärd, visade det sig. regemente, A 8, i Boden. I över sju år hade perKasernetablissemanget, uppfört år 1910, ingår sonalen då väntat på markiser. Detta trots att i riksintresse för kulturmiljövården och har ett ärendet om arbetsmiljön i kasernerna funnits lagskydd genom miljöbalken. För att göra rätt med som en punkt i regementschefens handhade A 8 därför fått ta in en konsult med experlingsplan sedan 2013. En plan som, trots att den tis inom solavskärmning, som sedan lämnade en kvartalsvis följts upp av arbetsmiljökommittén, offert på lämplig markis med hänsyn till krav på inte hade åtgärdats då beslutet legat på andra kasernernas utseende. Men beslutet om att monaktörer. A 8 har löpande lyft frågan, men utan tera markiser fortsatte att dröja. Ända tills i år. resultat. I artikeln i Officerstidningen berätta– Det tog sin lilla tid. Men till slut gick det, de personalen om hur de på alla möjliga sätt säger Mari Barsk, arbetsmiljösamordnare på A 8. försökt att få ner temperaturen I mars 2023, nästan tio år » Arbetet med att inomhus. Men varken bordsefter det att arbetsmiljöprobleåtgärda detta har fläktar, korsdrag eller forcerad met uppmärksammats, hände ventilation nattetid hjälpte dragit ut på tiden « det något. Då började arbetet 16 Officerstidningen nr.3, 2023

med att montera screenmarkiser på tre byggnader. En månad senare satt de på plats.

– Vi har ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete här på A 8, det visar inte minst det här ärendet. Vi har löpande följt upp och drivit frågan även om det tagit tid, säger Mari Barsk.

TIMOTHY HENRIKSEN LIKNAR arbetet med att

åtgärda värmeproblemet med en ketchupeffekt. Först hände ingenting. Sedan hände ingenting. Och sedan gick det fort.

– Det var faktiskt på gång sommaren 2020 efter det att Officerstidningen varit här förra gången, men då blev det inte av. Sedan fick vi plötsligt veta att fönstren skulle bytas ut.

En formell utvärdering av vilken effekt som markiserna har fått kommer att göras av arbetsmiljökommittén i januari 2024.

– Men redan nu kan vi konstatera att det snabbt märktes en skillnad i rummen. Det har helt klart blivit svalare, säger Timothy Henriksen. /ANNA-MARIA STAWREBERG

NORTHCOM - LEDANDE NORDISK LEVERANTÖR AV LÖSNINGAR FÖR KRITISK KOMMUNIKATION ETT BRETT URVAL AV PRODUKTER FÖR SÄKERHET OCH BEREDSKAP

ICOM SATELLITRADIO

SEPURA

VALKYRJE BY NORTHCOM

Tryggt system om all annan kommunikation skulle försvinna – med Icom SAT finns alltid ett nät.

Sepuras terminaler är helt nätverksoberoende och de mest använda terminalerna i Rakelnätet. Sepuras teminaler är unika då de fungerar i alla TETRA-nät. Detta har bidragit till att över 800 organisationer i mer än 90 länder använder Sepura.

Bland Sepuras kunder hittar man organisationer som Polis, Räddningstjänster, Ambulanser, Militär och företag inom transport och kollektivtrafik.

TRÅDBUNDEN DRÖNARE

ICOM IC-SAT100 handapparat • Överlägsen IP67 vatten-och dammtäthet • 1500mW högtalaren ger hög och tydlig kommunikation även i bullriga miljöer • Det medföljande batteriet ger en drifttid på ca 14,5 timmar • Inbyggd Bluetooth®-funktion

• Upp till 24 timmars oavbruten flygtid Stabil strömförsörjning via kabel • Högkvalitativ kamera Upp till 30x optisk zoom • Utökad radio- och nätverkstäckning Smart anslutning när du behöver det • Säker överföring av data i realtid Snabb tillgång till informationen du behöver

• Tillbehörskontakt på sidan med stort urval av tillbehör • Integrerad GPS-mottagare

Kan lyfta och utrustas med: • Högupplösta kameralösningar

visar information om

• Värmesökande kamera

mottagen position

• Tetra repeater/Gateway

på displayen

• LTE/5G basstation Kontakta oss gärna för att diskutera era behov.

Totalleverantör av lösningar för kritisk kommunikation. Läs mer på northcom.se Följ oss på sociala medier

18 Officerstidningen nr.3, 2023

I fokus: Säkerhetsprövning

”Vi har fått köra vissa till psykakuten” De flesta som förlorar sin säkerhetsklassning vet mycket väl varför. Det säger Sven Westborg, tidigare chef för säkerhetsprövningssektionen på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Men för några kommer beskedet som en blixt från klar himmel. Karriären är över utan förklaring. text: Per Hagström illustration: Björn Öberg SÄKERHETSPRÖVNING HANDLAR OM att bedöma och

q hantera risker, förklarar Sven Westborg. Det är inte

en rättegång där den anställdas skuld ska bevisas. Det behöver inte handla om personens eget beteende överhuvudtaget.

– I vissa fall har den enskilde ingen aning. Sårbarheten finns hos någon annan. En familjemedlem, en släkting eller någon i vänkretsen som till exempel har nära kontakter med ett riskland som Iran, Kina, Belarus eller Ryssland.

Medarbetaren får inte veta något om bakgrunden, utan bara ett besked om att han eller hon inte längre är godkänd för en befattning i säkerhetsklass. Chocken och frustrationen kan förstås bli stor. Det kan vara en person som har klättrat till en prestigefull position inom Försvarsmakten under en lång karriär.

Enligt Sven Westborg försöker arbetsgivaren alltid hitta en så bra alternativ placering som möjligt. Den som inte klarar kraven för en anställning i säkerhetsklass 1, har rätt att bli prövad mot en befattning i klass 2. Men klarar man inte ens kraven för klass 3 återstår bara tjänster som ligger utanför säkerhetsklass. Medarbetaren kan då ställas inför valet att vakta en skjutbana någonstans i obygden eller bli utköpt.

– Det blir ett hårt slag. Det påverkar karriären och kanske även personens familj. Känner vi på oss att den enskilde kommer att ta beslutet väldigt hårt och må riktigt dåligt av det så har vi en beredskap genom vår egen försvarshäl-

sa. Men det har också hänt att vi har fått köra vissa hela vägen till psykakuten.

SVEN WESTBORG VAR fram tills nyligen chef för säkerhetsprövningssektionen vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Och i den rollen skrev han under merparten av de beslut som innebar att försvarsmaktsanställda eller värnpliktiga blev av med sin säkerhetsklass. Bakom varje beslut fanns dock ett kollektiv av tjänstemän – ett forum där utredarna i ärendet, oftast två stycken, föredrog sitt förslag för sektionschefen och andra kollegor.

– Jag satt inte ensam och gjorde tummen upp eller ner godtyckligt. Flera var med vid varje beslutstillfälle, vilket borgade för en konsekvens i besluten och en riktighet.

Om deltagarna i beredningen var oense eller om bedömningen stod och vägde utredde man alltid ärendet vidare, enligt Sven Westborg, med målet att nå konsensus.

–Och det gjorde vi i 99 fall av 100.

Eventuella avvikande meningar i den här typen av ärenden protokollförs i en liggare. Innehållet i liggaren är dock hemligt för den som berörs av beslutet, som så mycket annat i säkerhetsprövningen. Mest problematiskt ur individens synpunkt är kanske att skälen för beslutet, liksom beslutsunderlaget är sekretessbelagt. Ett av få undantag är när beslutet bygger på en brottmålsdom mot den anställda. Då kan den ligga med som en bilaga.

Officerstidningen har fått kopior av de fem

Officerstidningen nr.3, 2023 19

Den som har blivit diskvalificerad från en säkerhetsklassad befattning inom Försvarsmakten kan inte räkna med att få en motivering och beslutsunderlaget är i regel hemligt. Om det är en lagakraftvunnen brottmålsdom som ligger bakom kan den finnas med som en bilaga till beslutet.

senaste besluten om underkänd säker»OLIKA TYPER AV FYLLEhetsprövning. Beslutsmotiveringen BROTT SOM RATTFYLLERI OCH består i samtliga fall av samma intetsäMISSHANDEL ELLER NARKOTIKA gande fras: ”Beslutet grundar sig på vad STÅR FÖR DEN STORA som framkommit vid Försvarsmaktens MÄNGDEN.« säkerhetsprövning”.

Varför är det så viktigt att hålla på sekretessen?

– Dels för att vi inte vill avslöja vår kapacitet att hitta sårbarheter hos våra anställda. Dels för att det är otroligt viktigt att skydda källorna som lämnar information till oss.

Om informationen kommer från utländska samarbetspartner eller andra länders säkerhetsorganisationer riskerar vi också att skada Sveriges internationella relationer.

Det är även hemligt hur många beslut av den här typen som Must fattar varje år. Men antalet ärenden har ökat i takt med att Försvarsmakten har vuxit, enligt Sven Westborg.

PROBLEM MED ALKOHOL och andra droger är antagligen den

vanligaste orsaken till att personer inom Försvarsmakten får sin placering i säkerhetsklass ifrågasatt, enligt Sven Westborg.

– Olika typer av fyllebrott som rattfylleri och misshandel eller narkotika står för den stora mängden.

20 Officerstidningen nr.3, 2023

Ett ärende inleds genom att det kommer in någon form av säkerhetsrapport till sektionen för säkerhetsprövning. Det kan vara inifrån organisationen, till exempel från någon chef eller medarbetare på ett förband som har upptäckt ett riskbeteende hos en kollega. Signaler kan också komma från Säkerhetspolisen som har ett register över alla personer med säkerhetsklassade befattningar. Registret samkörs löpande mot andra register med underrättelseinformation, misstankar och domar.

Om det blir träff på en försvarsanställd eller värnpliktig kan Säpo underrätta Must. Men det förutsätter ett godkännande av registerkontrolldelegationen vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Delegationen bedömer om informationen är relevant för säkerhetsprövningen innan man ger Säpo klartecken att föra den vidare till Försvarsmakten.

En person som inte längre kan ha en säkerhetsklassad befattning blir i många fall av med sitt nuvarande jobb mer eller mindre automatiskt. Och frågan är om det kan anses rättssäkert med tanke på att beslutet i säkerhetsprövningen varken behöver motiveras eller går att överklaga. Sven Westborgs svar på den kritiken är att säkerhetsprövning inte är någon rättsprocess utan en form av riskhantering.

I ett brottmål ska det vara ställt utom rimligt tvivel att personen har begått den handling som beskrivs i åtalet.

I en säkerhetsprövning gäller inte samma beviskrav. En anställd kan underkännas bara på den grunden att arbetsgivaren ser en risk att personen kommer att göra något skadligt i framtiden – ett proaktivt beslut med andra ord.

Individens intresse av rättssäkerhet får stå tillbaka för Försvarsmaktens intresse av att få bort potentiellt opålitliga och illojala personer. Det blir en individuell bedömning i varje fall där man inte alltid kan ställa krav på bevis, enligt Sven Westborg.

PÅ SENARE TID har det dock öppnat sig en möjlighet att få

beslut om säkerhetsprövning överprövade, »HITTILLS HAR VI INTE GÅTT åtminstone indirekt. Polisförbundet har TILL UPPSÄGNING ENBART drivit flera processer i Arbetsdomstolen GRUNDAT PÅ ETT SÄKERHETSdär poliser har sagts upp efter att ha förPRÖVNINGSBESLUT.« lorat sin säkerhetsklassning. Arbetsdomstolen har då slagit fast att Polismyndigheten måste redogöra för omständigheterna bakom den indragna säkerhetsklassningen om den vill visa att det har funnits saklig grund för uppsägning. Och i slutet av förra året kom en dom där domstolen helt enkelt underkände de bedömningar som hade gjorts i säkerhetsprövningen. Det var inte bevisat att polisen i fråga hade umgåtts i kriminella kretsar eller gjort otillåtna slagningar i registren, ansåg domstolen, och därmed hade det inte heller funnits en saklig grund för att säga upp henne. Uppsägningen ogiltigförklarades och arbetsgivaren dömdes att betala skadestånd.

Försvarsmakten har dock valt att hantera sådana ärenden på ett annat sätt.

– Hittills har vi inte gått till uppsägning enbart grundat på ett säkerhetsprövningsbeslut, förklarar Sven Westborg.

I stället har man erbjudit de berörda personerna en omplacering till en befattning utanför säkerhetsklass.

– I knepigare fall har vi ett beredningsorgan centralt i Försvarsmakten där vi har möjlighet att både hitta och skapa befattningar inom hela myndigheten om det inte kan lösas lokalt. Det blir en tillfällig befattning för den individen så att säga.

Och om individen säger nej till en omplacering?

– Det finns olika vägar. Det kan vara att man går till ett utköp, det vill säga att individen går med på att sluta mot en ekonomisk ersättning. Om personen inte går med på det och inte heller accepterar en omplacering uppstår i praktiken arbetsbrist för personen i fråga och det kan komFAKTA ma att bli en uppsägning på grund av det.

FÖRSVARSMAKTEN HAR LYCKATS hålla den här problemati-

ken borta från Arbetsdomstolen. Men nu har myndigheten dragits inför en annan domstol i ett omplaceringsärende, nämligen tingsrätten i Stockholm. Målet rör en tidigare stridspilot som omplacerades till en tjänst som museiassistent efter att ha blivit underkänd i säkerhetsprövningen.

Enligt ett inslag i SVT blev han hänvisad till att sitta ensam i ett rum i en barack på militärområdet och klistra etiketter. Hans juridiska ombud menar att omplaceringen är så ingripande att det rör sig om en ”provocerad uppsägning” och har krävt skadestånd av Försvarsmakten.

Sven Westborg tycker att det är positivt att det kommer upp mål med koppling till säkerhetsprövning i domstolarna, eftersom det är en hantering med väldigt begränsad insyn. Och han tycker att man kan fundera på om det skulle behövas någon typ av överinstans – en inspektionsmyndighet – ovanför de offentliga arbetsgivarna dit enskilda säkerhetsärenden skulle kunna lyftas för en second opinion.

– I dag är det vi som jobbar med säkerhetsskydd på myndigheterna som är högsta instans. Ska man ha någon slags extern insyn i vad som ligger bakom de här besluten så måste det ligga på en nivå ovanför myndigheterna. ●

Officersförbundet om säkerhets­ prövningsbeslut: Johan Hansson, förbundsdirektör: ”Från Officersförbundets sida är det viktigt att på bästa sätt stödja den medlem som blivit föremål för ett förändrat och negativt säkerhetsprövningsbeslut. Det innebär inte minst psykosocialt stöd där den enskilde kan få möjlighet till bland annat samtalsstöd. Det innefattar också att Officersförbundet anstränger sig för att stödja medlemmen att hitta ett annat meningsfullt arbete i Försvarsmakten, utan att villkoren radikalt förändras i övrigt.

Att det kommer upp mål i domstolarna med koppling till förändrade individuella säkerhetsprövningar är i grunden positivt. Med klara rättsfall så kan dessa svåra spörsmål belysas även ur rättssäkerhetsperspektiv på ett tydligare sätt på sikt – detta oavsett om det blir mer eller mindre positivt för den enskilde. Fördelen är förstås att den svåra konsten att bedöma risker ges en mer rättslig inramning.

En överordnad instans som skulle kunna överpröva förändrade säkerhetsprövningsbeslut är också en tanke väl värd att titta vidare på.” ●

Säkerhetsklasser Befattningar ska placeras i säkerhetsklass under följande förutsättningar: Säkerhetsklass 1. Om den anställde i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.

Säkerhetsklass 2. Om den anställde i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.

Säkerhetsklass 3. Om den anställde får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet.

Källa: Säkerhetsskyddslag (2018:585)

Officerstidningen nr.3, 2023 21

Intervju: Lars Henåker

” Vi måste bemästra den legala våldsutövningen” Förmågan att överraska och chocka motståndaren ingår i den så kallade idealmodellen som ökar chansen att gå segrande ur en strid. Men även hur enskilda befäl i fält fattar beslut påverkar utgången. Det visar en avhandling av överste­ löjtnant Lars Henåker. text: Linda Sundgren foto: Foto: Anders G Warne/FHS.

Ö

verstelöjtnant Lars Henåker blev historisk när han som första doktorand disputerade i Försvarshögskolans egen regi den 29 mars. Inför ett 100-tal åskådare lade han fram sin avhandling om vilka faktorer som påverkar utgången av en strid. Ämnet är högaktuellt, men i långa stycken ett obeforskat område.

– Jag tog det för självklart att våra reglementen och handböcker för strid byggde på vetenskapliga modeller, men kan du gissa hur många träffar jag fick när jag sökte på ordet seger? Jag undrade om det var så självklart att det var därför det inte stod något, eller om jag hade missat något, säger Lars Henåker.

Svaret var att det sällan finns någon vetenskaplig grund bakom de stridsmodeller som lärs ut. Enligt Lars Henåker bygger undervisningen oftast på beprövad erfarenhet och vad som allmänt uppfattas som framgångsfaktorer, utan att de har prövats vetenskapligt. I avhandlingen har han studerat forskningsre-

till exempel genom att gräva ner sig. Då blir man väldigt förutsägbar och det är den med mest eldkraft som till slut kommer att vinna.

Lars Henåker har även studerat om officerares personliga beslutsstil kan påverka utgången av en strid. Han lät drygt 100 officerare och akademiker möta varandra i ett datoriserat krigsspel. De fick efter egen taktisk förmåga fatta beslut som skulle leda till att fienden besegrades. Efteranalysen visade att det gick sämre för de taktiker som var konsensusorienterade än för övriga.

– Risken att de skulle misslyckas var åtta till tolv procent större jämfört med de andra. Att söka konsensus kan säkert vara en bra egenskap i andra sammanhang, som i stabsarbete, men fungerar inte lika bra när snabba beslut ska fattas på slagfältet, säger Lars Henåker.

sultat av strider som utkämpats i krig under 1900-talet och identifierat de taktiska steg som leder till framgång. Dessa taktiska steg har sedan fogats samman till en modell – idealmodellen. »JAG TOG DET FÖR Genom att följa idealmodellen LARS HENÅKER HAR en bakSJÄLVKLART ATT VÅRA ökar chanserna att gå vinnangrund inom armén och arbeREGLEMENTEN OCH de ur en strid jämfört med en tade bland annat 26 år på K 3 i HANDBÖCKER FÖR STRID Karlsborg, innan han började motståndare som inte gör det.

BYGGDE PÅ VETENSKAP- doktorera. I dag har han en – Vi har hittat vissa gemensamma nämnare och taktiska LIGA MODELLER.« delad tjänst med 60 procent drag som är återkommande som huvudlärare i krigsvehos dem som vinner, säger tenskap på Markstridsskolan i Lars Henåker som tillsammans med profesSkövde och 40 procent som forskare vid Försor Peter Thunholm vid Försvarshögskolan svarshögskolan i Stockholm. tagit fram idealmodellen.

– I Skövde har jag en brigadgeneral att vända mig till med frågor och på Försvarshögskolan har jag tillgång till en professor i krigsIDEALMODELLEN BESTÅR AV åtta steg: utgångsvetenskap. Den som forskar om taktik i strid gruppering, spaning, manöver, genombrott, behöver ha tillgång till bägge världar. överraskning, chock, exploatering och det Undervisningen varvas med nya forskfientliga organisatoriska upplösandet. Alla ningsprojekt. Han kommer att studera divistegen behöver inte tillämpas i alla strider och sionerna på Markstridsskolan, utveckla det är heller inte nödvändigt krigsspel samt forska på de strider som sker i att ta dem i en viss ordning.

Ukraina – allt med taktik i strid som övergriDäremot är det viktigt att kunFAKTA pande ämnesområde. na hantera samtliga steg, men– Jag skulle vilja slå ett slag för taktikens ar Lars Henåker. betydelse för officersprofessionen och vikten – Man måste behärska steAvhandlingen heter Mastering Tactics: Exploring and av forskning kring vad framgångsrik taktik på gen för att kunna anpassa sig measuring victory in battle och resultaten har redan efter motståndarens agerande det moderna slagfältet är och hur vi kan förbörjat användas i undervisningen vid Försvarshögskolan hålla oss till den. Vi måste bemästra det enda och vara flexibel. Det handlar och på Markstridsskolan i Skövde. Disputationen skedde område som är unikt för oss, den om att vara rörlig och kunna den 29 mars vid Institutionen för krigsvetenskap och legala våldsutövningen vi är satta att överraska. Motsatsen till idemilitärhistoria. Det var den första avhandlingen som bemästra i strid. almodellen är att bli passiv, genomfördes i Försvarshögskolans egen regi.

22 Officerstidningen nr.3, 2023

Överstelöjtnant Lars Henåker försvarade sin avhandling om vilka faktorer som påverkar utgången av striden, under en disputation på Försvarshögskolan den 29 mars.

Au Göta ingenjörregemente, Ing 2, var ett av logistiknaven och försåg förbanden med förnödenheter och materiel.

28

24 Officerstidningen nr.3, 2023

Finska kustjägare från Nylands brigad samövade med svenska amfibiesoldater på Berga utanför Stockholm.

36

Försvarsmakten och civila myndigheter övade ett masskademoment efter en robotattack mot Helikopterflottiljen.

40

Armén övade förmågan att slåss med brigader i divisionsram. Det var den första stora övningen för divisionsstaben.

48

urora 23 Försvarsmaktsövning Aurora 23 genomför­ des 17 april till 11 maj. Över 26 000 personer deltog när hela Försvarsmakten tillsammans med 14 nationer och delar av totalförsvaret under tre veckor övade att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, i den största svenska militär­övningen på över 30 år. Officers­ tidningen bevakade övningen på fyra platser: Eksjö, Berga, Linköping och Vollsjö.

Försvarsmakten lyckades med genomförandet av Aurora 23, men vissa moment tycks inte ha övats som planerat.

52

Officerstidningen nr.3, 2023 25

Aurora 23

750

Största militärövningen på 30 år

miljoner kr var övningens budget

Följande länder deltog: USA Storbritannien Finland Polen

S

Norge

cenariot för Aurora 23, som genomfördes den 17 april till 11 maj, var att Sverige blev utsatt för ett väpnat angrepp. Försvarsmakten, tillsammans med 14 nationer och stora delar av totalförsvaret, övade på att möta angreppet.

– Scenariot bygger på att Sverige utsätts för påverkansoperationer och sabotage över hela landet, som övergår till militära angrepp. Vi övar beredskapshöjning, mobilisering och offensiva anfall.

Och framför allt ska vi kunna ge värdlandsstöd till andra nationer – vi ska ha resurser ”NÅGRA POLITISKA LÖSNINGAR att ta in förband, eskortera och organisera FINNS INTE INOM RÄCKHÅLL dem i våra förband, sa brigadgeneral Stefan OCH LÄGET I ÖVNINGEN ÄR NU SÅ Andersson, övningsledare för Aurora 23, ALLVARLIGT ATT REGERINGEN HAR till Officerstidningen inför övningen.

FÖRKLARAT RIKET I KRIG EFTER Efter en vecka av instabilitet beslutade ANFALLET MOT SVERIGE” regeringen att Försvarsmakten ska mobilisera och den 24 april sändes det ut ett mobiliseringsmeddelande i Sveriges radio P4 över hela landet. Scenariot fortsatte därefter att eskalera. Natten till den 3 maj startade övningens krigsmoment. I detta skede hade fientliga styrkor luftlandsatts på flera platser i Småland och Skåne, och Sverige hade utsatts för robotattacker mot både militära och civila mål. I scenariot var också en styrka av fientliga örlogsfartyg på väg mot Gotland. ”Några politiska lösningar finns inte inom räckhåll och läget i övningen är nu så allvarligt att regeringen har förklarat riket i krig efter anfallet mot Sverige”, skrev Försvarsmakten i en artikel om detta skede i övningen.

Svenska förband mötte angreppen, bland annat sköts fientliga stridsflygplan ner och en luftvärnsbataljon bekämpade flertalet kryssningsrobotar. För att möta angreppet fick Försvarsmakten förstärkning av utländska styrkor. Finländska, brittiska och amerikanska förband anslöt till armén.

3 Efter en vecka började scenariot som Aurora 23 byggde på att lida mot sitt slut. Den 10 maj meddelade Försvarsmakten i en artikel att fienden hade besegrats genom en samordnad sjömålsattack från stridsflyg och fartyg. ”Under Auroras första sjömålsstrid avfyrades flera fingerade robotar från enheter mer än 50 km från fiendens fartyg. De sköts från land av robotenheter, från sjöss av korvetter och från luften av stridsflyg. Målet var ett antal fartyg på väg mot den skånska sydkusten. Attacken var lyckosam och flertalet av fiendens fartyg slogs ut”, står det i artikeln.

Den 11 maj avslutades Aurora 23. Deltagande länder i övningen var – utöver Sverige – USA, Storbritannien, Finland, Ukraina, Polen, Tyskland, Frankrike, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Österrike.

26 Officerstidningen nr.3, 2023

Estland Lettland Litauen Ukraina Danmark Österrike Frankrike Tyskland Portugal

6

6

6

2 6

6

2 2 6

6

2 3

3

6

26 000

personer från Sverige och 14 andra nationer deltog

Övningen inleddes med att amerikanska marinkåren anlände till Sverige och Öster­ sund via gränsen från Norge. Försvarsmakten tillsammans med Trafikverket och marinkåren genomförde transport över vattendrag i Sveg.

1

v 1

De högintensiva striderna för armén med stora trupprörelser och tunga stridsfordon var främst koncentrerade till Skövde, Jönköping, Skillingaryd, Vaggeryd, Kosta, Eksjö, Oskarshamn och övnings- och skjutfälten Rinkaby, Ravlunda, Björka och Revingehed.

2

Stockholm Nylands brigad från Finland kom till Berga och samövade med svenska amfibiesoldater. Under övningen övervakade de bland annat farleder och deltog i striden om Stockholm.

6

Linköping

3

6

Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment. Scenariot: en robot­attack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

3

5 6

4

Eksjö Göta ingenjörregemente, lördag den 29 april. Scenario: ett luftanfall har genomförts mot militärbasen i Eksjö.

Vollsjö Efter att ha omgrupperat flera gånger var 1:a divisionsstaben den 8 maj grupperad i Vollsjö, och ledde därifrån brigadernas verksamhet under övningen.

Marinens övningsområde ägde rum i södra Östersjön samt kustnära landområden från Stockholms södra skärgård söderut längs ost- och sydkusten samt delar av kusten från Göteborg och norrut. Viss koncentration av verksamheten skedde i närheten av Nynäshamn, Oxelösund, Oskarshamn och Karlshamn.

3

Flygvapnet övade främst i södra och mellersta delen av Sverige med fokus över Östersjön.

4

På Gotland blockerade Försvarsmakten viktiga landstigningsplatser och ökade bevakningen av hamnar och andra viktiga objekt, bland annat med stöd av brittiska förband och hemvärnet.

5

Flygning med stridsflyg, helikopter, transportflyg och specialflyg skedde återkommande under övningen med start och landning från flera baser och flygplatser.

Däribland Malmen, Skavsta/Nyköping, Norrköping, Ronneby, Kalmar, Hagshult, Visby, Såtenäs, Uppsala, Trollhättan och Råda.

6

Officerstidningen nr.3, 2023 27

Källa: Försvarsmakten

Vi har besökt:

Aurora 23: Eksjö

28 Officerstidningen nr.3, 2023

Sårade förs bort med militärambulans efter ett luftangrepp mot en uppställningsplats inne på regementsområdet i Eksjö.

Militärbasen i Eksjö debuterar under Aurora 23 Ett plötsligt luftangrepp tvingar kompanier till samarbete. Personal ur logistikenheten vid Eksjö militärbas och Marinbasen i Karlskrona möts för omplacering av kvalificerad ammunition och ut­ ländsk personal har börjat anlända. Vid militärba­ sen prövas förmågan till samverkan i flera led. text: Linda Sundgren foto: Tobias Andersson Officerstidningen nr.3, 2023 29

Aurora 23: Eksjö

V

id en magasinsbyggnad på övningsfältet i Eksjö garnison väntar chefen för logistikenheten, major Mattias Lagerqvist, tillsammans med två medarbetare i den kyliga morgonluften. De inväntar personal från Marinbasen i Karlskrona som är på väg med sjömålsrobotar, sjunkbomber och annan kvalificerad ammunitionen. Enligt spelet har hotbilden mot militära mål i Blekinge ökat och marinchefen har tagit beslut om att flytta ammunition från lokala förråd till en säkrare plats inåt landet.

– Om det hade varit skarpt läge nu hade vi lyft sjömålsrobotarna ner i en berganläggning.

Men vi vill inte riskera att röja våra hemliga bergrum under övning och därför tar vi emot dem här ute i stället. Platsen är inte avgörande i momentet, det är metoden vi övar, säger Mattias Lagerqvist.

FÖR ATT KOMPLETTERA Marinba-

Eksjö

30 Officerstidningen nr.3, 2023

sens logistikenhet under transportförfarandet används resurser ur 1:a operativa logistikbataljonen vid Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, i Halmstad. Det är första gången som samverkan mellan den civila personalen ur logistikenheten och den militära personalen från operativa logistikbataljonen sker vid den här typen av uppgift. Ett avlägset motormuller närmar sig, och snart dyker det upp gröna militärfordon på den slingrande grusvägen mellan träden. Men istället för att köra upp till platsen där logistikenheten väntar passerar de den första infarten och runt på andra sidan byggnaden. Men den vägen är avstängd på grund av uppställd materiel och fordonen tvingas vända tillbaka. Hanna,

Specialtillverkade lådor som ska likna skarp ammunition från lokala förråd i Blekinge lastas av i en magasinsbyggnad på övningsfältet i Eksjö.

chef för gruppen som kommit med Marinbasens logistikenhet, går fram till Mattias Lagerqvist.

– Vi tänkte köra upp på andra sidan. Det är säkrare att lossa innanför grindarna, säger Hanna, som inte vill gå ut med sitt efternamn.

– Ja, men den porten är mycket smalare, säger Mattias Lagerqvist. På den här sidan är det enklare att bara köra rakt in.

De kommer överens om att gruppera lastbilar och långtradare vid en skogsdunge en knapp kilometer från magasinet och därefter köra fram ett fordon i taget för lossning. Personalen ur den operativa logistikbataljonen och från Marinbasens logistikenhet diskuterar hur de ska förhålla sig till det ojämna underlaget på förrådsplanen och hur ammunitionen ska placeras inne i magasinet. Framför allt är det sjömålsrobot 15 som är känslig och förflyttningar av de 1,5 ton tunga enheterna kräver precision.

– Den stora skillnaden här är att det är guppigt och ojämnt. Men det är sådant som övningar handlar om, att göra det vi vanligtvis inte gör, säger Mattias Petersson, civilanställd vid logistikenheten i Karlskrona, innan han häver sig upp bakom ratten i hjullastaren.

NÄR UPPSTÄLLNINGSYTAN ÄR utpekad och beslut har fattats om hur

ammunitionen ska staplas inne i magasinet, kommer den första långtradaren rullande. Ammunitionen består av attrapper i specialtillver-

Personalsituationen gör att chefen för logistikenheten, major Mattias Lagerqvist, både är blågul och övad under Aurora 23.

Det ojämna underlaget på uppställningsytan utanför förrådet är en utmaning under lossningen av den marina ammuntionen.

DJÄVULEN SITTER I DETALJERNA, OCH DE UPPTÄCKER MAN INTE FÖRRÄN MOMENTEN UTFÖRS PÅ PLATS. Jens Paulrud, Marinbasens logistikchef kade lådor som ska likna den skarpa ammunitionen. Med noggrannhet och systematik påbörjas lossningen som övervakas av Marinbasens logistikchef, förvaltare Jens Paulrud.

– Utmaningen i det här momentet är att förband från marinen och armén möts och löser uppgifter tillsammans. Friktioner uppstår men vi har löst dem allt eftersom de dykt upp. Och det är därför vi övar, för att hitta friktionerna. Djävulen sitter i detaljerna, och de upptäcker man inte förrän momenten utförs på plats, säger Jens Paulrud.

När mobiliseringsordern till Aurora 23 gick ut den 24 april upplöstes Eksjö garnison och ersattes av krigsorganisationen Eksjö militärbas.

Militärbasen är under uppbyggnad och ännu inte fullt ut operativ, men testas nu för första gången tillsammans med ytterligare fyra militär-

baser i landet. Eksjö är också ett av tre övade logistiknav under Aurora 23 och försörjer såväl svenska som utländska förband med materiel och förnödenheter. Arbetet leds från logistikenhetens ledningscentral som upprättats i en lektionssal i en av byggnaderna inne på garnisonsområdet. De ljusa träborden har placerats i en u-formation. På väggarna hänger kartor som anger det övade området med koordinater till de logistikpunkter som enheten ska försörja med livsmedel och materiel och längst ner i lokalen finns två arbetsplatser med datorer och skärmar. Vanligtvis består övningsledningscentralens bemanning av tre till fyra personer, men i dag är det överlämning och hela den övade styrkan om sju personer är närvarande. Ledningslagschef major Johan Sand har varit i tjänst i tre dygn. Han ska snart lämna över ansvaret till sin avlösare, förvaltare Mikael Almqvist.

– Vi har alltid någon på samband, även nattetid, säger Johan Sand. Än så länge har det Officerstidningen nr.3, 2023 31

Aurora 23: Eksjö

En bil har hamnat i diket efter luftangreppet. Föraren har omkommit, men soldater på plats lyckas rädda passageraren genom att slå sönder bakrutan på fordonet och dra ut den skadade.

Mattias Lagerqvist

varit ganska lugnt och det går att slumra lite om man bara har telefonen nära. Men det ska bli skönt att vara hemma ett dygn. Det blir lite snabb återhämtning innan jag ska tillbaka igen.

JAG FÖRUTSÄTTS FUNGERA DYGNET RUNT, MEN DET GÅR FÖRSTÅS INTE.

ALLA FUNKTIONER HAR inte möjlighet till avlös-

Mattias Lagerqvist, chef för logistikenheten

ning. Dit hör bland andra chefen för logistikenheten, Mattias Lagerqvist. Ett ansträngt personalläge gör att han saknar ställföreträdare.

– Jag förutsätts fungera dygnet runt, men

När området har tömts anländer röjningspersonal från EOD- och sökkompaniet, för att säkra platsen från minor och annan oexploderad ammunition.

32 Officerstidningen nr.3, 2023

det går förstås inte. Under övning löser vi det och jag kan åka hem ibland, men i ett skarpt läge skulle det inte fungera över tid. Bristen på personal leder också till att jag både är övad och blågul. Att sitta med två hattar är inte optimalt, även om det går.

Mattias Lagerqvist konstaterar att personalplaneringen runt övningen kräver förberedelser och långsiktighet. Enheten måste kunna lösa sina uppgifter såväl innan som under och efter övningen, utan att göra avsteg från arbetstidslagstiftningen.

– Logistiken är alltid i ett skarpt läge och vi förväntas lösa våra uppgifter även dagen efter att övningen är slut. Logistikenheten har verksamhet alla vardagar året om.

NÄR OFFICERSTIDNINGEN BESÖKER militärbasen i Eksjö under valborgshelgen, råder lugnet före stormen. Den övande brigaden befinner sig i Karlsborg och trakterna runt Skövde, men väntas inom kort beordras söder över med militärbasen i Eksjö som utpekad logistikpunkt. Mattias Lagerqvist säger att han befinner sig i en övningsbubbla med fullt fokus på att lösa planerade och uppkomna uppgifter. Han räknar med att allt inte kommer att gå som planerat och är redo att snabbt kunna ställa om vid behov.

– De övande måste få ta beslut själva också och vi får räkna

Röjning av oexploderad ammunition är ett säkerhetskritiskt moment som kräver bra utrustning.

Aurora 23: Eksjö Klockan tre på eftermiddagen samlas major Mattias Lagerqvist och övriga chefer för den dagliga uppdateringen av läget.

En civil familj deltog i spelet och agerade skadade.

En svårt skadad soldat omändertas av soldater ur Stab- och trosskompaniet, som först anländer till platsen efter luftangreppet mot regementet.

med att de kommer att fatta fel beslut ibland.

Visst kan det vara frustrerande när man ser att de inte gör som vi planerat, men det är ett jättebra övningsmoment i sig, säger han och fortsätter: – Sedan har vi värdlandsstödet som är nytt och spännande och i samarbetet med utländska förband är allt inte solklart alla gånger. Om exempelvis ett brittiskt fordon går sönder, får vår personal hjälpa till och skruva på deras vagnar då? Länderna är överens och har skrivit avtal på ett övergripande plan, men när det

I GÅR PASSERADE VI 600 ÖVANDE UTÖVER VÅR EGEN PERSONAL, OCH VI KOMMER ATT BLI ÄNNU FLER. Peder Hertzberg, chef för Eksjö militärbas 34 Officerstidningen nr.3, 2023

kommer ner på detaljnivå blir det en annan sak. Vi får pröva oss fram för att hitta metoder som fungerar.

Under lunchen blir det känt att det snart kommer att ske ett fientligt luftangrepp mot en uppställningsyta inne på militärbasens område, och vi beger oss till platsen. Anfallet lämnar stor förödelse efter sig och på den öppna grusplanen ligger skadade och döda bland omkullvälta fordon. Det ryker från en brinnande kropp och en soldat bankar och ropar på hjälp inifrån ett fordon som ligger på sidan. Fanjunkare Fredrik Persson är chef för sjukvårdssektionen och tillika övningsledare för det aktuella momentet. Han står vid sidan av grusplanen med en halvfull sprayflaska med fejkat blod i ena handen.

– Får vi som vi vill kommer EOD- och sökkompaniet och grundutbildningskompaniet att verka tillsammans, säger han. Det vi övar i dag är räddnings- och röjningsfunktioner. Vi vill se hur kompanierna verkar tillsammans men också om vi kan avdela resurser för en sådan här händelse utan att vi dränerar alla andra funktioner.

STRAX EFTER KLOCKAN tolv närmar sig en grupp soldater ur Stab- och trosskompaniet som nåtts av larmet. De rör sig kontrollerat och vaksamt ner mot grusplanen. Första åtgärden blir att snabbt försöka skaffa en överblick av situationen, bedöma skadegraden hos de drabbade och därefter inleda vård. Vicekorpral Elias Andersson, kontinuerligt

Ambulanssjuksköterskan Anna Lindén tjänstgör vid Eksjö militärbas under Aurora 23.

anställd soldat, och menig Johnny Andersson, tidvis tjänstgörande soldat, tar om hand om två skadade intill ett omkullvält fordon. En av de drabbade har svåra brännskador på armarna och andhämtningen är snabb och ytlig. Elias Andersson öppnar upp uniformsjackan och upptäcker splitterskador längs ena sidan av bröstkorgen.

– Jag behöver ett första förband, ropar han till Johnny Andersson som snabbt räcker över en förpackning.

Fler soldater ur Beredskapskompaniet anländer och snart även sjuksköterskan Anna Lindén. Det beslutas om en uppsamlingsplats intill den militärambulans som står parkerad i ena kortändan av grusplanen och skadade bärs på bårar eller släpas dit. En knapp timme efter att det första kompaniet anlänt är samtliga skadade samlade i väntan på avfärd. Därefter töms området och röjningspersonal från EOD- och sökkompaniet anländer för att säkra platsen från minor och annan oexploderad ammunition.

– Jag är mycket nöjd med hur de löste det här. De arbetade metodiskt och systematiskt, precis som vi vill att de ska göra, säger övningsledare Fredrik Persson.

Anders Kullenberg, reservofficer och bataljonsläkare vid Ing 2, är också han nöjd med personalens insatser. Men han konstaterar samtidigt att det finns ett behov av resurstillförsel.

– I allt kaos tycker jag att det har gått ganska bra, säger han. Men

under den här typen av sjukvårdsmoment blir det också tydligt att vi saknar resurser.

KLOCKAN TRE PÅ eftermiddagen samlas che-

ferna vid Militärbasen i Eksjö för den dagliga uppdateringen av läget. Ingen utrustning med sändningsförmåga är tillåten i lokalen och alla mobiltelefoner låses in i fack utanför rummet.

Belysningen är dämpad när cheferna runt mötesbordet rapporterar om läget inom respektive ansvarsområde. Ansvarig för mötet är överstelöjtnant Peder Hertzberg, till vardags stabschef vid Ing 2, men under Aurora chef för Eksjö militärbas. Efter cirka 40 minuter är genomgången klar och Peder Hertzberg avslutar mötet.

– I går passerade vi 600 övande utöver vår egen personal, och vi kommer att bli ännu fler.

Det innebär ett ökat behov av koordinering och allt måste gå via Militärbasens stab. Och nyttja tiden. Snart är vi i krig, det är jag övertygad om.

Officerstidningen nr.3, 2023 35

Aurora 23: Berga Navigatören Simon Granroth är reservist i Nylands brigad och jobbar till vardags som vetenskapskommunikatör.

36 Officerstidningen nr.3, 2023

Finska kustjägare stred om Stockholm För den finska kustjägaren Simon Granroth från Nylands brigad har Aurora 23 inneburit krävande moment. Under övningen har han tillsammans med sin enhet övervakat farleder, landsatt trupp under eldstrid i försvaret av Oskarshamn och deltagit i striden om Stockholm. text: Annica Ögren foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det är tredje gången som Simon Granroth övar i Sverige tillsammans med svenskar.

F

redag 5 maj. På Korsö i Stockholms yttre skärgård ligger de finska stridsbåtarna sida vid sida vid bryggan. Det har nu gått cirka tio dagar sedan kustjägarkompaniet från Nylands brigad lämnade Ekenäs utanför Helsingfors och begav sig västerut över Östersjön för att delta i Aurora 23.

Den finska enheten har bidragit som en expeditionsstyrka till försvaret av Sverige, som utsatts för ett väpnat angrepp från främmande makt. För den finska reservisten och underofficeren Simon Granroth, 32 år, har övningen bland annat inneburit att övervaka farleder i försvaret av Oskarshamn så att den finska kontingenten kunnat landstiga, ta ut fientlig spaningstrupp i svenska skärgården och delta i slaget om Stockholm.

Förutom Simon, som är båtsman till graden, består besättningen av en rorsman, en stridsbåtchef, en skytt i hytten (som också fungerar som operatör för vapensystemet på taket) och ytterligare två skyttar som bemannar vapnen på däck.

Simon Granroth beskriver övningen för enheten som framgångsrik.

– Vi hade säkert överlevt om det hade varit ett riktigt scenario. Indirekt eld slog ned några hundra meter från oss som närmast under landstigningen, så vi har klarat oss bra. Chefen är nöjd, säger han.

Det är hans tredje övning i Sverige tillsammans med svenska soldater.

Tidigare har han deltagit i den årliga Natoövningen Baltops 2015 i Östersjöområdet med amfibiekompaniet som en del av snabbinsatsstyrkan Nato Response Force (NRF). Han har även deltagit i övningen Swefin 2010, utifrån konceptet för ett gemensamt förband ur Amfibieregementet och Nylands brigad.

VI HADE SÄKERT ÖVERLEVT OM DET HADE VARIT ETT RIKTIGT SCENARIO. Simon Granroth, underofficer i Nylandsbrigaden

DET ÄR SEN förmiddag och några ur besättningen borstar tänderna på däck i vårsolen. Övningens mest krävande moment är nu över och i dag står endast vapenvård på

Officerstidningen nr.3, 2023 37

Aurora 23: Berga

Under övningen har flera av de finska soldaterna passat på att byta till sig olika svenska förbandsmärken.

Simons och hans finska kollegors scheman. En annan enhet är på väg ut till det finska logistikfartyget FNS Louhi som lagt till några hundra meter utanför holmen och som under övningen fungerar som tvättbåt.

Skärgården är välbekant miljö för Simon Granroth, som berättar att han, i likhet med många av soldaterna i Nylands brigad, har vuxit upp i havsnära miljöer och levt båtliv sedan barnsben.

De tillhör minoriteten finlandssvenskar som har svenska som modersmål. De språkliga förutsättningarna, i kombination med likheterna med de svenska amfibiestyrkorna, gör att förbandet har ett nära och välfungerande samarbete med sin svenska motpart.

– Finlandssvenskar älskar ju skärgården och många känner sig hemma där. Finska skärgården är ungefär som i Sverige fast mycket tätare, inte lika mycket öppet vatten, vilket också har varit utmanaStockholm de för oss under övningen, säger han.

Själv är han från Helsingfors och har lantställe i landskapet Nyland där han tillbringat mycket av sin lediga tid genom åren. Nyligen 38 Officerstidningen nr.3, 2023

DEN SVENSKA STRIDSPROVIANTEN ÄR LEGENDARISK, MYCKET BÄTTRE ÄN DEN FINSKA. Simon Granroth, underofficer i Nylandsbrigaden flyttade Simon och flickvännen Sofia till Oslo, där han till vardags jobbar som vetenskapskommunikatör med inriktning mot nordisk forskning och innovationsinfrastruktur på Nordforsk. Han har även utbildat sig till socialpsykolog och skrivit en avhandling om PTSD och en magisteravhandling om moralpsykologi i militärt sammanhang, i samarbete med finska försvarshögskolan. Det är något som fascinerar honom, hur människor jobbar tillsammans och kommer överens under krävande förhållanden.

– Reservister har gång på gång kunnat visa sig fungera på samma nivå som professionella kompanier under övningar. För när man gjort värnplikt, går vidare i livet civilt och sedan kommer tillbaka och övar tillsammans med andra som gjort samma resa, så är problemlösningsförmågan på en helt annan nivå än om man rycker in som 18-åring och jobbar sig fram den vägen, så som många andra länder gör. Det är väldigt hälso-

samt att vi har den möjligheten eller systemet, säger Simon Granroth.

I FINLAND HAR alla ett nära band till försvaret, berättar han, och majoriteten av befolkningen har släktingar med förstahandsminnen från det finska vinterkriget. Simons farfar och farfaderns bror kallades in under kriget, något som gjorde brodern döv på ena örat då han tjänstgjorde som maskingevärsskytt.

– Alla har upplevelser från kriget, det sitter kulturellt i oss finnar och är inte så främmande. De allra flesta män gör värnplikt, fler och fler kvinnor också. Vi går på våra reservistövningar och övar tillsammans, det är lärorikt och givande, säger Simon Granroth.

Han beskriver sin flickvän och familj som stöttande till hans val att vara reservist.

– Vi finnar har en stark vilja av att vara tillgängliga för att ta hand om våra medmänniskor, för det är ju vad det handlar om. Och för att försvara våra grundvärderingar som vi står för, så det finns förståelse och uppskattning för det hos anhöriga och i landet i stort. Men samtidigt önskar ju ingen att det ska behövas vapen och våld för att göra det. Även Simons yngre bror tjänstgjorde tidigare i samma pluton i Nylands brigad, men sadlade nyligen om till läkare och kommer därav sannolikt att tilldelas andra uppgifter i totalförsvaret.

– Det var kul och givande att få arbeta tillsammans i plutonen men det innebar också en tankar och en oro att jag egentligen inte ville att vi skulle vara på samma ställe om något skulle hända. Så det blev bra ändå.

Kulsprutorna på stridsbåten har plockats isär under däck. Under tiden som några ur besättningen vapenvårdar passar Simon och ytterligare en kollega på att bjuda ombord några nyfikna svenska amfibiesoldater som vill ta sig en titt på den finska motsvarigheten till stridsbåt 90. De samtalar och byter förbandsmärken. Ett av Simons förbandsmärken sedan tidigare är grönt och pryds av en svart text på latin som betyder ”Satan, vad håller du på med?”. Den bärs av stridsbåtförarna som deltog i NRF beredskapsperiod 2015 och 2019, berättar han.

– Det är något man emellanåt kan få höra.

Han skrattar.

– Mest som beväring kanske, men det hörs nog emellanåt ändå.

Vad har varit svårast under övning Aurora, anser du?

– Kommunikation och koordination, att öva högre upp i organisationen och ledningstrappan: att alla vet vad de behöver veta, har lägesbild och att alla andra delar av stridsgruppen vet vad de håller på med. Det är vad som kräver mest övning. Och det är ju också därför vi är här.

och kört uppgifter tillsammans, men vi har inte sovit på samma områden och inte hunnit umgås alltför mycket.

Han lossar magasinet på det finska stormgeväret, en RK. Även automatkarbinen ska vapenvårdas innan det är dags för lunch som i dag, liksom alla övningens dagar, består av svensk stridsproviant. Kycklingcurryn är en favorit, säger han, likaså gröten med bär.

– Den svenska stridsprovianten är legendarisk, mycket bättre än den finska.

AURORA 23 BÖRJAR lida mot sitt slut och som i

de flesta större övningar upplever Simon att övningen gått från att vara mer intensiv vissa dagar till att enbart handla om att vara tålmodig och vänta andra dagar.

– Att rytmen kan vara kaotisk emellanåt och sedan att bara vänta under lång tid är något som jag tror alla militärer känner igen. Det är också det som jag upplever har varit tyngst här. Men så har vi sysselsatt oss med krävande uppgifter i ny skärgård. Det har varit intressant med ny navigering i mörker och snabba situationer och inte minst att koordinera med varandras kompanier, säger Simon Granroth.

Om inget oväntat dyker upp hoppas han på att det i kväll blir lägereld, god mat, bastubad och samkväm med svenskarna, som ett avslut på övningen. För om det är något han upplever som extra roligt under sin tid i Sverige denna gång så har det varit att umgås med soldater från de andra deltagarnationerna, och särskilt de svenska.

– Att få umgås med mina vapenbröder och systrar i vårt västra grannland Sverige har varit det absolut roligaste. Trots att vi är från olika länder har vi bra gemensenskap med många likheter både civilt och militärt.

Det njuter jag av.

ATT FINLAND SEDAN den 4 april formellt varit medlemmar i Nato har inte

förändrat särskilt mycket i praktiken för de finska soldaterna under övningen. Visserligen kommunicerar finnarna numera enbart på Natostandard i radion medan de svenska amfibiesoldaterna fortfarande pratar på svenska, men det skiljer sig inte mycket i översättningen, säger Simon Granroth.

– Det är nog mest den mentala inställningen till det hela som förändrats, sedan finns det en förväntan på att få delta i flera internationella övningar och få bredda perspektivet där. Men när det kommer till hur vi själva arbetar har inget förändrats i och med att vi arbetat enligt Natostandard under många år, åtminstone de senaste 13 åren sedan jag själv gick med, säger Simon Granroth.

Under övningen har de finska soldaterna samövat med svenskarna på bataljonsnivå, men det hade också varit givande att få öva på kompaninivå, anser han.

– Samarbetet med svenskarna har fungerat utmärkt bra, vilket inte är så konstigt för vi har ju en lång tradition av att öva med svenska amfibieenheter. Men det hade varit kul att slåss i blandade kompanier. Vi har till exempel fått stöd med bränsle och mat från svenskarnas underhåll

Under tiden som de finska soldaterna vapenvårdar passar några svenska amfibiesoldater på att ta sig en rundtitt i stridsbåten.

Officerstidningen nr.3, 2023 39

Aurora 23: Linköping

40 Officerstidningen nr.3, 2023

En stor mängd skadade figuranter togs omhand i sjukvårdstältet.

Civil-militär samövning i Linköping Scenario: En robotattack mot Helikopterflottil­ jen i Linköping har orsakat omfattande skador på 120 personer. Och trots att skadeplatsen ut­ rymdes rekordsnabbt står en sak klar efter det att Försvarsmakten och civila myndigheter övade masskademoment under Aurora 2023: Det behövs fler samövningar. text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

Aurora 23: Linköping

H

elikopterflottiljen, Linköping, tisdag den 2 maj. En robotattack har utförts mot flottiljen och på Malmens flygplats finns ett drygt hundratal skadade och döda.

– Utifrån den bilden har vi skapat ett skadepanorama kopplat till ett datorprogram där en rad parametrar finns med, förklarar fanjunkare Mattias Magnusson, övningsledare och utvecklingsofficer på Luftstridsskolan, och blickar ut över flygplatsen.

Bland förvridna bilvrak och stora betongelement ligger markörer med avslitna kroppsdelar, inre och yttre brännskador, splitterskador och sekundära skador efter det att en kryssningsrobot med en sprängverkan på närmare 700 kilo slagit ner.

Fredrik Bäckström, medicinsk verksamhetschef och stabsläkare på Helikopterflottiljen var imponerad av hemvärnets insats.

SKADEMARKÖRERNA UTGÖRS AV

Linköping

42 Officerstidningen nr.3, 2023

hemvärnssoldater, läkar- och sjuksköterskestudenter samt skådespelare från det brittiska företaget Casualty Resources, som reser runt över hela världen och deltar i liknande övningar.

Totalt finns det 120 figuranter på plats. De sex skademarkörerna från Casualty Resources är alla amputerade och har försetts med blod och köttslamsor som ska simulera skador efter avslitna kroppsdelar. Alla skademarkörer har också fått instruktioner om hur de ska agera utifrån den skada de försetts med, eftersom det är viktigt att övningen blir så realistisk som möjligt.

Först på platsen är hemvärnets sjukvårdare. De arbetar mot klockan, i ett rasande tempo efter det att högre chef fattat beslut om

att de ska tömma skadeplatsen på bara 30 minuter. Under arbetets gång räknar han högt ner, för att påminna om vikten av att få bort de skadade så fort som möjligt. Det finns naturligtvis en orsak till det. För, även om det är viktigt att så snabbt det bara går ta hand om livshotande skador, är det av ännu högre vikt att på kortast möjliga tid få bort de skadade.

– Modus operandi är att motståndaren spränger en gång, väntar tills blåljus kommer och sedan spränger ytterligare en gång. Det skedde i Afghanistan, det sker i Ukraina. Motståndaren riktar in sig mot sjukvårdarna, för att orsaka största möjliga skada, säger Mattias Magnusson.

Redan på skadeplatsen utför hemvärnets sjukvårdare en första snabb triagering, alltså en bedömning av skadornas omfattning som sedan avgör den kommande prioritetsordningen, och utför därefter direkt livräddande åtgärder som att stoppa blödningar och fria andningsvägar.

– Hemvärnschefen har valt att betrakta skadeplatsen som en het zon och bedömde alltså att det viktigaste var att alla skulle flyttas bort så snart som möjligt, säger Mattias Magnusson.

Det är en svår avvägning att på plats och med kort varsel bedöma vilket beslut som räddar flest liv: Att ge order om avtransport så snabbt som möjligt, eller att stanna på platsen och ge kvalificerad sjukvård längst fram.

– I efterhand kommer vi att utvärdera om beslutet att tömma platsen räddade mer liv, men utifrån hur fienden agerar var det troligen rätt

VI BEHÖVER HELT KLART KUNNA MÖTA HOTBILDER LIKNANDE DEN VI ÖVAT PÅ I DAG, TILLSAMMANS MED CIVILA MYNDIGHETER. Mattias Magnusson, övningsledare och utvecklingsofficer beslut, säger Mattias Magnusson.

Snart kommer även Helikopterflottiljens sjukvårdare och enheter från räddningstjänsten Malmen till platsen och påbörjar arbetet med att skära loss skadade som fastnat i bilvrak och mellan betongblock. Så småningom anländer även de civila myndigheterna, där till exempel polisen har i uppgift att bland annat dirigera trafiken så att sjuktransporterna snabbt kan föras till uppsamlingsplatsen.

Arbetet på skadeplatsen löper på bra och tempot är högt, mycket tack vare hemvärnets sjukvårdare. På 45 minuter har hemvärnets personal lyckats transportera bort de skadade och tömma platsen. Utrymningen av skadeplatsen går nästan för bra, konstaterar Fredrik Bäckström, läkare, medicinsk verksamhetschef och stabsläkare på Helikopterflottiljen.

– Hemvärnet jobbade på bra och de skadade fraktades bort på så kort tid att varken Försvarsmaktens sjukvårdare eller de civila instanserna hann anlända till skadeplatsen innan den var utrymd, säger han.

I DE TVÅ sjukvårdstälten på förbandsplatsen någon kilometer från skadeplatsen råder febril aktivitet. Ambulanser anländer i strid ström och på planen utanför tälten pågår triagering av skadade för vidare transport mot regionens sjukhus. Numrerade triagekort läggs på bårarna där de skadade därefter tas omhand utifrån vilken siffra de har på kortet.

Sjukvårdssoldaten Hugo Nilsson skjuter upp glasögonen i pannan och drar några djupa andetag under en kort paus i friska luften.

– Det har kommit in en rad skador. Skallskador, katastrofblödningar, splitter i thorax och tredje gradens brännskador.

Han är trött och varm, efter att ha arbetat flera timmar i sträck tillsammans med två sjuk-

Officerstidningen nr.3, 2023 43

Aurora 23: Linköping

”Det har kommit in en rad skador. Skallskador, katastrofblödningar, splitter i thorax och tredje gradens brännskador”, säger sjukvårdssoldaten Hugo Nilsson som tillsammans med övrig sjukvårdspersonal arbetat i flera timmar inne i det varma tältet.

HEMVÄRNET JOBBADE PÅ BRA OCH DE SKADADE FRAKTADES BORT PÅ SÅ KORT TID ATT VARKEN FÖRSVARSMAKTENS SJUKVÅRDARE ELLER DE CIVILA INSTANSERNA HANN ANLÄNDA TILL SKADEPLATSEN INNAN DEN VAR UTRYMD. Fredrik Bäckström, läkare

Officerstidningen nr.3, 2023 45

Aurora 23: Linköping

I OCH MED ATT VI JOBBAR PÅ OLIKA SÄTT FINNS DET RISK FÖR KOMMUNIKATIONSMISSAR.

Skadade förs med ambulans till sjukvårds­ tälten som upprättats någon kilometer från skadeplatsen.

Hugo Nilsson, sjukvårdare

sköterskor och en sjukvårdare inne i det 25-gradiga tältet. Hugo Nilsson är visserligen van, eftersom han varit med på flera stora övningar tidigare. Men, konstaterar han, att arbeta med civila sjuksköterskor är något nytt.

– Där måste vi vara väldigt tydliga mot varandra, annars blir det lätt missförstånd. Vi pratar olika språk, säger Hugo Nilsson och ger skillnaden i sättet som Försvarsmaktens sjukvårdare och den civila sjukvården prioriterar patienter som exempel.

– Vi använder triagekort med siffror, där siffran ett har högsta prioritet. I det civila får traumapatienterna istället färger som rött, blått och grönt. I och med att vi jobbar på olika sätt finns det risk för kommunikationsmissar.

ATT DET ÄR nödvändigt att totalförsvaret övar tillsammans är uppenbart. I händelse av krig kommer ingen av organisationerna inom totalförsvaret att kunna arbeta självständigt.

– Vi behöver helt klart kunna möta hotbilder liknande den vi övat på i dag, tillsammans med civila myndigheter. Alltså behöver vi öva mer ihop, säger Mattias Magnusson.

Precis som sjukvårdssoldaten Hugo Nilsson noterat talar Försvarsmakten och de civila organisationerna olika språk, något som blev allt tydligare under övningens gång.

– Ett exempel på det är när polisen kom till platsen, och en hemvärnsman sa att ”det är en het zon här med pågående dödligt våld”. Polisen arbetade enligt sitt sätt, där man väntar på insatsstyrkan istället för att gå fram som vi i Försvarsmakten gör, säger Fredrik Bäckström.

I skrivande stund har ännu inte den gemen-

Sjukvårdssoldaten Hugo Nilsson har varit med på ett antal stora övningar. Aurora var dock den första med civil personal.

samma utvärderingen av övningen gjorts av Region Östergötland, Polisen, räddningstjänsten, Försvarsmakten och Katastrofmedicinskt centrum. Men redan nu kan Mattias Magnusson och Fredrik Bäckström konstatera att det finns vissa moment i övningen som visar att det finns ett stort behov att samöva ytterligare.

– Vi behöver lära oss varandras termer och vi behöver lära oss hur det civila samhället arbetar, precis som det civila samhället behöver lära sig hur Försvarsmakten arbetar. Det behöver båda parter ha förståelse för, säger Fredrik Bäckström.

Det är dock inget som förvånar, enligt Mattias Magnusson.

– Redan tidigt i planeringsstadiet inför övningen visste vi att det finns ett stort behov av att låta det civila och Försvarsmakten öva tillsammans.

En annan faktor som övningsledarna lade märke till i ett relativt tidigt skede, var att polis och ambulans behöver öva sig mer på att våga gripa in och ta egna initiativ, istället för att avvakta och vänta på order.

Enligt Fredrik Bäckströms observationer tog det närmare en halvtimme innan de civila delarna hakade på och hjälpte till.

– Där blev det tydligt att de civila instanserna behöver lära sig att växla om från fred till krig. Gå in aktivt på skadeplatsen, leta rätt på ansvarigt befäl och fråga vad som behövs göras, säger han.

Men även Försvarsmakten behöver öva mer.

– Även vi har utvecklingspotential. Vi i Försvarsmakten behöver öva

På skadeplatsen fanns skademarkörer från Casualty Resources, hemvärnet, läkarlinjen och sjuksköterskeutbildningen.

Under övningen användes ett datorprogram där skadorna och dess behandling kommer att utvärderas i efterhand.

mer på strukturer som in- och utfållor, trafikreglering och patient- och materialuppföljning under ett skadescenario liknande dagens övning, säger Mattias Magnusson.

NÄR DEN OFFICIELLA utvärderingen görs kommer man att ha nytta av det

särskilda datorprogram som använts under övningen.

– Här finns redan inprogrammerat vilken form av skada markören har och även hur snabbt och på vilket sätt skadan behöver tas om hand för att patienten ska överleva, säger Mattias Magnusson.

Programmet han syftar på är ETS, Emergo Train System, ett program som tagits fram av Katastrofmedicinskt centrum, Linköpings universitetssjukhus och Region Östergötland. Programmet används i ett 30-tal länder för att utvärdera alla delar av omhändertagandet.

– Det kan till exempel stå ”amputation vänster arm” och då måste tourniquet ha satts inom sex minuter, om det har gjorts får du en check in the box. Men samtidigt måste patienten ha kommit till operation inom 60 minuter för att överleva.

Alla dessa uppgifter kommer att följas upp vetenskapligt av Katastrofmedicinskt centrum, som därefter gör en bedömning. Först då kan man avgöra hur många skadade som överlevt övningen.

Trots att den officiella utvärderingen ännu inte är färdig, har figuranterna fått svara på vissa frågor som tyder på att rätt beslut fattats under

förflyttning och vård i traumatältet.

– De har fått svara på frågor som ”satt tourniqeten tajt” eller ”upplevde ni att ni blev kalla under behandlingen”, och enligt en första bedömning ser det ut som om de fått korrekt vård utifrån de skador de försetts med, säger Mattias Magnusson. Även om övningsledarna inte på något sätt blev förvånade över att det finns ett stort behov av framtida övningar där Försvarsmakten och de civila myndigheterna samövar, förvånade hemvärnets insatser desto mer.

– De gjorde ett fantastiskt jobb och imponerade rejält. Hemvärnschefen gick in och fattade snabbt beslut om att utrymma skadeplatsen och därefter bara gasade de, säger Mattias Magnusson och fortsätter: – Mig veterligen har detta aldrig gjorts tidigare. I efterhand sa teamleadern från Casualty Resources, som ju varit med på en lång rad liknande övningar, att han aldrig hade sett en skadeplats tömmas så fort.

Officerstidningen nr.3, 2023 47

Aurora 23: Vollsjö

Divisionsstaben leder och koordinerar brigadernas verksamhet under övningen.

48 Officerstidningen nr.3, 2023

Stora kliv framåt för nya divisionsstaben Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divi­ sions ram är ett av arméns övergripande övnings­ mål”, säger divisionschef Rickard Johansson. text: Josefine Owetz foto: Emil Malmborg

V

ollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

– Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit. Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef.

Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet på Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga Brigadgeneral Rickard Johans2025. Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som son är chef för 1:a ska öka i antal från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett divisionsstaben. större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

– Vi ska ha det som kallas Initial operational capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer att uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga.

Vad innebär det rent konkret?

– Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen.

Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av Rickard Johansson, divisionschef

VI SKA HA DET SOM KALLAS INITIAL OPERATIONAL CAPABILITY, IOC, I ÅR.

Officerstidningen nr.3, 2023 49

Aurora 23: Vollsjö Värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet på Ledningsregementet utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

uppdragen som armén har i försvarsbeslutet.

Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen, säger han.

Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet, förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005.

– Det innebär ett ganska stort steg för armén att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

Vollsjö

50 Officerstidningen nr.3, 2023

RICKARD JOHANSSON UTSÅGS till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

– Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag

DET ÄR EN HELT ANNAN SAK ATT LEDA EN DIVISION ÄN EN BRIGAD. DET ÄR SÅ KOMPLEXT. Rickard Johansson, divisionschef

konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren.

Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

– Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompensmässigt i att slåss med större förbandsformationer.

Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från stabsplats och ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika

funktionshytter inne i ladugårdsbyggnaden finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser.

– Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd.

Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han.

Syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

– Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

DIVISIONEN HAR ETT NÄRA samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov. Återinförandet av en ledningsnivå mellan brigaderna och arméstaben har pågått sedan 2020, då Markstridsskolan fick i uppdrag att påbörja en analys av vad det skulle innebära att bygga upp och utveckla divisionsledningsförmågan.

I dag består divisionsstabens organisation av 94 befattningar. Bemanningsansvaret fördelas mellan MSS och företrädare från arméns funktionsförband. Under Aurora 23 har 74 officerare tjänstgjort i staben, därtill har ett 10-tal elever från Högre officersprogrammet och Högre specialistofficersutbildningen deltagit i övningen.

– Ur ett internationellt perspektiv är 94 stabsmedlemmar en väldigt låg siffra för en divisionsstab, säger Rickard Johansson och förklarar att det ur ett uthållighetsperspektiv har stått klart under övningen att organisationen för divisionen behöver utökas: – 94 personer kommer inte att räcka. Det förstod vi redan innan övningen också, men nu har vi fått det bekräftat. Jag tror att när vi nu framåt utvecklar vår divisionsledningsförmåga kommer vi att landa in på någonstans på runt 150 personer. Och då håller vi medvetet ner antalet stabsmedlemmar, just för att vi vill vara lättrörliga på slagfältet.

Divisionsstabens främsta uppgift är att stödja divisionschefen med att samordna divisionens förband och strid i arméns kraftsamlingsriktning.

Det ställer krav på att stabens organisation och ledningsmetod, där det krävs en förmåga till tempo, skydd och rörlighet som motsvarar det som de ingående brigaderna har.

– Allt hänger ihop med att kunna ha bibehållen ledning. Vi är någonting på spåren här, det har blivit tydligt under övningen. Om vi tittar på våra amerikanska kamrater, och även på hur andra länders divisionsutvecklingar ser ut, så tittar man på samma koncept. Staberna måste bli mindre och lättrörligare.

Han konstaterar vidare att Sverige inte är ensamma om att organisera armén i brigader under en division, utan att det är så som västvärldens försvarsmakter utvecklats de senaste åren.

– Det är den vägen som alla västerländska arméer har valt för att kunna samordna alla funktioner så effektivt som möjligt på markarenan. All erfarenhet visar att det är fortsatt det mest effektiva sättet och strukturen för att samordna allt som sker. Många försvarsmakter återtar nu den här förmågan. Den har varit borta när vi har varit ute på den internationella arenan och genomfört insatser, och detta gäller för de flesta västländer i Europa. Även USA bygger den förmågan nu.

Återinförandet av divisionsledning ”Genom återinförande av divisionsledning kan huvuddelen av arméns krigsförband kraftsamlas i en operativ riktning samtidigt som fler brigader möjliggör att armén initialt kan utgångsgrupperas för att kunna möta ett väpnat angrepp i flera geografiska riktningar samtidigt.

Divisionsledningsnivån förbättrar också avsevärt möjligheterna till samordning med eventuellt tillkommande markförband från tredje part.”

Källa: Försvarsberedningens rapport ”Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025”.

För att vinna striden mot en högteknologisk motståndare krävs det att armén samordnat slår tillbaka med alla sina förmågor och funktioner på stridsfältet. Och det är först på divisionsnivå som denna samordning är möjlig och effektiv, förklarar Rickard Johansson.

I konfliktzoner som Afghanistan och Irak har det inte krävts någon större form av samordning och ledning, det har räckt för försvarsmakter att använda sina bataljons- och brigadstridsgrupper, konstaterar han vidare.

– Ett exempel är luftherraväldet i Afghanistan. Talibanerna hade inga flyg och det har varit andra dimensioner i striden. Men om man nu ska slåss mot en högteknologisk motståndare som har förmåga att verka i luften också, då måste man skapa förutsättningar att kunna samordna striden. Därför återtar man de här ledningsstrukturerna. Att slåss med brigader i divisioner, i en kårstruktur. Därför gör vi det också.

Om man jämför med 2005, vad är den stora skillnaden när armén nu återtar divisionsförmågan?

– Den stora skillnaden är att vi förbereder oss mycket tydligt för att kliva in i Nato. Den gamla mekdivisionen som vi hade 2005, den hade inte riktigt de ingredienserna som krävs för att ingå i en annan struktur, det vill säga en Nato-struktur. Det vi bygger vår förmåga på nu, brigadförmåga i divisionsram, innebär att vid ett medlemskap i Nato kan våra brigader rent interoperabelt jacka in i en Nato-division i Europa. Därför är det viktigt att vi över tid nu får möjlighet att träna brigaderna i divisionsram. För den dag då vi ska nyttja en division i ett annat sammanhang, under ett annat lands befäl eller Nato-befäl, då ska den brigaden känna igen sig och vara vältränad i det konceptet.

I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser.

Officerstidningen nr.3, 2023 51

UTVÄRDERING AV AURORA 23:

” Det övergripande intrycket är positivt”

Foto: Malin Lövkvist/ TT

Aurora 23: Utvärdering

Försvarsmakten lyckades överlag väl med genom­ förandet av Aurora 23, men vissa moment tycks inte ha genomförts i avsedd utsträckning. Det framgår av en preliminär utvärdering. Övningsledaren Stefan Andersson är nöjd med utfallet.

T

otalförsvarsövningen Aurora 23 avslutades den 11 maj.

Redan dagen efter publicerades en rapport med de första intrycken av övningen medan slutrapporten är planerad till den 31 oktober. Utvärderingen leds av generalmajor Gunnar Karlson.

– Det övergripande intrycket är positivt.

Relaterat till övningens syfte, att öka Försvarsmaktens förmåga och att sända signaler om vår kapacitet internt och externt, anser jag att man har lyckats, säger han.

Gunnar Karlson framhåller framför allt två positiva iakttagelser. Dels att den 25 dagar långa övningen genomfördes utan några allvarligare personskador. Dels att kommuni-

Foto: Anders Wiklund / TT

Värdlandsstöd och samövning med utländska förband var en viktig del av Aurora 23.

52 Officerstidningen nr.3, 2023

kationen till allmänheten nådde ut.

– Det vi med säkerhet kan säga redan nu är att kommunikationen utåt har fungerat mycket väl, eftersom Försvarsstaben genomför kontinuerliga uppföljningar av kommunikationen.

Nästan 90 procent av befolkningen kände till övningen och en överväldigande majoritet var positiva, säger han.

MEN AV RAPPORTEN framgår också att alla moment som försvarsmaktsledningen efterfrågade, inte genomfördes. Bland annat har försvarsgrensstaberna inte övat i sin helhet, delvis på grund av att belastningen i ordinarie arbete varit hög med ett bibehållet skarpt tryck från operationsledningen under övningen.

– Vill Försvarsmakten att försvarsgrensstaberna ska övas behöver man hitta ett annat övningstillfälle för det, säger Gunnar Karlson.

Under Aurora 23 fanns för första gången ett uppdrag att öva skydd av civila. Men den sortens moment tycks inte ha genomförts i någon större utsträckning, enligt den preliminära utvärderingen.

– Det var en tydlig inriktning från försvarsmaktsledningen att öva civillägesbedömning och skydd av civila med särskilt fokus på jämställdhet och sexuellt våld. Men vi har inte kunnat se särskilt många övningar av det slaget. Kanske framkommer det när vi fortsätter att analysera materialet; om inte är det bekymmersamt eftersom Försvarsmakten uttryckligen ville se detta, säger Gunnar Karlson. ÖVNINGSLEDAREN FÖR AURORA 23, brigadgeneral Stefan Andersson, är

nöjd med utfallet av övningen. Han säger att Sverige och Försvarsmakten fått mängder med positiv feedback, inte minst från de utländska förband som deltog.

– Jag har många gånger sagt att den här övningen är vår viktigaste träningsmatch inför ett Natomedlemskap, och jag vågar påstå att vi vann den matchen. Den återkoppling vi fått från andra nationer har varit odelat positiv och de tycker att övningen varit mycket väl förberedd och genomförd. De är supernöjda.

Den 25 dagar långa övningen genomfördes utan några allvarligare personskador.

Ett moment som Stefan Andersson är särskilt nöjd eller våldtagna. Sådant som » J AG HAR MÅNGA GÅNGER med är värdlandsstödet. Samövning med utländska SAGT ATT DEN HÄR ÖVNING- vi nu ser i Ukraina. Men det förband är visserligen inget ovanligt, men det var här drevs aldrig igenom EN ÄR VÅR VIKTIGASTE åtskilliga år sedan det övades att ta emot andra länoch det är något jag får ta TRÄNINGS­MATCH INFÖR ders soldater i ett spelat fientligt läge, under bland på mig.

ETT NATOMEDLEMSKAP, annat sabotage och ett omfattande cyberangrepp.

Nu fortsätter omhänderOCH JAG VÅGAR PÅSTÅ ATT VI tagandet av erfarenheter – I det första skedet tog vi in en amerikansk marinVANN DEN MATCHEN.« kårsbataljon från Norge via Storlien och Östersund från övningen för att sedan och understödde dem med mat, vatten och drivta ut kursen mot nästa förmedel. Det finska bidraget tog vi emot i Oskarshamn med stöd av ett svarsmaktsövning. Men med ett medlemskap brittiskt förband, samt tillsammans med svenska luftvärns- och hemi Nato blir kanske den övningen inte en fråga värnsförband. Vi ville genomföra ett taktiskt mottagande och göra det för enbart den svenska Försvarsmakten att så realistiskt som möjligt. besluta om.

– Aurora 26 kan bli något helt annat än de ATT SKYDDET AV civila inte övades i större utsträckning är däremot något försvarsmaktsövningar vi sett tidigare. Vi har som Stefan Andersson beklagar. en strategisk övningsplan, men den kan kom– Under planeringsfasen diskuterade vi att skapa mikrosituationer ma att revideras om Nato vill att vi ska göra med civila inom ramen för de större momenten. Som att istället för att något annat. Kanske kommer det att ta hand om skadade, vilket vi är bra på, öva omhändertagande av civila bli ett ökat fokus på de norra delarna med bakbundna händer och sminkade som om de blivit misshandlade av Sverige, Norge och Finland.

Stefan Andersson

Gunnar Karlson

Officerstidningen nr.3, 2023 53

Analys: Obemannade flygfarkoster

Skrämmande hot och underbara möjligheter Utvecklingen av obemannade flygfarkoster går snabbt och nya modeller är på väg att lanseras inom kort. Båda sidor i kriget i Ukraina har visat exempel på stor uppfinningsrikedom med att nyttja drönare för att orsaka märkbara förluster hos motparten. Men drönarna har inte blivit en game changer i striden på det sätt som många hade förutspått.

A

tt obemannade flygplan förr eller senare skulle bli lika vanliga som de bemannade torde inte vara särskilt oväntat. Vad som kanske däremot har överraskat de flesta är takten och bredden på hur drönare börjat användas de senaste två decennierna, både i det civila samhället och på den militära sidan.

Det som började som leksaker och hobbydrönare som kunde filma från ett fågelperspektiv eller beväpnade drönare som användes av USA för att bekämpa terrorister i fjärran länder, har under senare år spelat en central roll i flera högintensiva konflikter.

Framför allt i det korta kriget i Nagorno-Karabach 2020 och det pågående kriget i Ukraina.

Som så ofta med nya system och teknologier har det uppstått en viss begreppsförvirring i ämnet. I denna text används ordet drönare, eftersom det har kommit att bli den vanligaste termen i dagligt tal. I mer officiella sammanhang föredras i regel termer som UAV (unmanned aerial vehicle), UAS (unmanned aerial system) eller RPAS (remotely piloted aircraft system), där det sistnämnda endast innefattar obemannade flygande system som alltid kontrolleras av en mänsklig operatör.

54 Officerstidningen nr.3, 2023

är den klass av obemannade system som är ett mellanting mellan drönare och vapen, det som på engelska benämns loitering munitions och på svenska har den halvofficiella termen patrullrobot. I populärt språkbruk benämns de ofta även kamikazedrönare. De har det gemensamt att de är utformade som drönare, i nuläget normalt med propellerdrift, och har en inbyggd stridsdel. De kan därmed användas både som spaningsdrönare eller som styrda vapen mot mål som upptäcks med egna sensorer.

Drönare har kommit att bli ett brett samlingsbegrepp för allt mellan små kvadrokopDE MINSTA PATRULLROBOTARNA är bärbara trar upp till vad som liknar vanliga flygplan, engångsdrönare med en handhållen fjärrkonäven om de saknar en cockpit. De mindre troll. De har en räckvidd på några kilometer kvadrokoptrarna är i regel mer eller mindre och uthållighet på tiotals minuter, som exemmodifierade civila system. De har visat sig pelvis den amerikanska Switchblade 300. De vara mycket användbara i markstrid för att största patrullrobotarna är fordonsburna sysge markförband ända ner till pluton- eller tem som kan anflyga autonomt till ett målomgruppnivå en egen flygburen förmåga till råde hundratals kilometer bort, självständigt spaning med bilder i realtid, söka efter mål med en uthåleldledning och i vissa fall till » BÅDA SIDOR I KRIGET I lighet på många timmar och och med en viss förmåga till sedan bekämpa dessa mer UKRAINA HAR VISAT UPP precisionsbekämpning. eller mindre autonomt.

EXEMPEL PÅ STOR UPPDessa smådrönare har Ett exempel är den israFINNINGSRIKEDOM MED dock visat sig inte överleeliska Harop som främst är ATT UTNYTTJA VAD SOM I va särskilt länge i strid och ämnad att bekämpa luftvärn.

GRUNDEN ÄR OTILLRÄCK- Något som kan öka förvirbetraktas normalt som förLIG SIGNALDISCIPLIN. « brukningsvara. ringen i sammanhanget är Tack vare sitt låga pris system som den iranska Shaoch sin relativt låga risk för operatören för hed 136 som även den ofta benämns kamikaden uppgift de löser är de ändå en värdefull zedrönare med sin flygplanskropp, inbyggda förmåga att ha i verktygslådan för markstrid; stridsdel och propellerdrift. Den är dock särskilt vid strid i bebyggelse och i det stamer att betrakta som en lågbudgetvariant av tiska skyttegravskrig som har kommit att bli kryssningsrobot då den förprogrammeras en så stor del av kriget i Ukraina. För lägre med en riktpunkt och eventuella brytpunkförbandsnivåer på marken har även mindre ter för anflygningen, avfyras och sedan självflygplandrönare för spaning och eldledning ständigt går mot målpunkten, utan att fjärrbörjat användas flitigt. styras eller avsöka något målområde.

Något som bidrar till begreppsförvirringen En ytterligare viktig klass av drönare som

Foto: Madeleine Kelly / SOPA Images

Den ukrainska drönaroperatören Leonid arbetar för att korrigera artillerield i staden Bahkmut. Drönaroperatörer blir allt viktigare i kriget i Ukraina.

har använts flitigt i flera krig och militära operationer på senare tid är den beväpnade drönaren, även benämnda MALE UCAV (medium altitude long endurance uncrewed combat aerial vehicle). De mest kända exemplen torde vara den amerikanska MQ-1 Predator, och på senare tid den turkiska Bayraktar TB2. Dessa system har det gemensamt att de med sin propellerdrift och stora vingspann kan flyga på över 7 000 meters höjd och har en uthållighet på mer än ett dygn. Med egen kamera kan de också se mål i de visuella och infraröda våglängderna flera kilometer bort som kan precisionsbekämpas med medförda robotar eller styrda bomber.

Målen kan vara personal, fordon och i vissa fall även större och hårdare mål såsom byggnader. De styrs normalt av en eller två operatörer i en särskild operatörsstation som i vissa fall kan befinna sig på andra sidan jorden. Flyghöjden och avståndet till målet gör att de kan hålla sig undan det allra lättaste luftvärnet. Tack vare detta har de ofta uppnått spektakulära framgångar, men mot mer avancerade luftförsvar som i Ukraina har de visat sig vara tämligen sårbara. Det har i sin tur avsevärt dämpat förväntningarna på dessa system som revolutionerande game changers.

FÖRUTOM DE DRÖNARTILLÄMPNINGAR som

numera är kända hos en bredare publik, finns flera andra nämnvärda systemtyper, endera under utveckling eller redan i tjänst. Den första är de stora och avancerade spaningsdrönare som på hög höjd kan flyga tusentals kilometer och spana av stora områden med olika sensorer, som den amerikanska MQ-4C Triton.

Den andra är drönare som kan användas som skenmål, störplattformar eller vapen, som den amerikanska MALD-V. Sist i listan är de stridsdrönare, även kallade UCAV, Loyal wingmen eller adjunkter som utvecklas på flera håll med avsikten att samarbeta med och komplettera bemannat stridsflyg som exempelvis den ryska S-70 Ochotnik.

Till raden av svårdefinierade system kan även läggas bemannade flygplan som redan från början ska ha möjlighet att användas som drönare, det som benämns optionally manned. Det mest anmärkningsvärda exemplet är kanske det amerikanska flygvapnets kommande spjutspets i form av bombplanet B-21 Raider, som sägs ha just den egenskapen.

Med sitt styckepris på flera miljarder kronor skulle den knappast bli en drönare för engångsbruk.

Utöver den militära användningen i form

av spaning, bekämpning och som skenmål nyttjas drönare även flitigt i informationsdomänen. Relativt små drönare kan användas till signalspaning och telekrig, och då i synnerhet på taktisk nivå mot kommunikationer.

Ett talande exempel är när mobilnät tas över så att telefoner hos oförsiktiga soldater blir störda, avlyssnade, lokaliserade och tar emot falska meddelanden.

Båda sidor i kriget i Ukraina har visat upp exempel på stor uppfinningsrikedom med att utnyttja vad som i grunden är otillräcklig signaldisciplin. Det tillsammans med optisk spaning och målinmätning från drönare kan orsaka kännbara förluster hos motståndaren, ofta mot nyckelmål som logistik och ledningsplatser.

EN VIKTIG BIEFFEKT av alla kameraförsedda drönare som skickar strömmad högupplöst video är den psykologiska påverkan på taktisk nivå som detta kan ge i form av ökad självsäkerhet hos beslutsfattare. De kan basera beslut på en God’s eye view, ibland även benämnd predator tv, samtidigt som de som betraktas blir konstant iakttagna och utsatta. För strategisk kommunikation används filmerna flitigt på sociala medier som Tiktok och Youtube för

Officerstidningen nr.3 2023 55

Analys: Obemannade flygfarkoster

att visualisera egna framgångar i strid när att ersätta eller förstärka mobilnät i områfienden nedgörs; gärna spektakulärt liknanden som utsätts för påfrestningar eller som de datorspelens kill cams, en dehumanisetillfälligt har för låg kapacitet vid särskilda rande propaganda-tv som även benämns war händelser. streaming. Samtidigt kan bildmaterial som inhämtas med drönare även användas som DAGENS DRÖNARE ÄR i regel styrda av mänskliett forensiskt hjälpmedel för att stärka bevisga operatörer. I vissa system finns redan autoläget vid undersökningar av misstänkta krigs- matiska eller autonoma moder för start och förbrytelser. landning samt navigering på Både militära och civila och vissa » FRÅGAN ÄR HUR MYCKET brytpunktsbana, behov kan förväntas driva typer av patrullrobotar kan MÄNNISKAN KAN SLÄPPA ha fullt autonoma moder. på en utveckling av framtida DRÖNARNA FRIA MED drönare för logistikändaFör att möjliggöra för en opeDE RISKER DET INNEBÄR mål, i synnerhet för transratör att styra flera drönare SÅVÄL SÄKERHETSMÄSSIGT samtidigt eller för att få en porter. Transportdrönare SOM ETISKT. « kan byggas i olika storlekar större robusthet mot avbrott och utföranden beroende i kommunikationen mellan på behov för att föra fram förnödenheter, drönare och operatörsstation så är en ökad särskilt där det är bråttom eller vanliga väggrad av autonomi attraktiv. Men frågan är hur ar är obefintliga, förstörda eller minerade. I mycket människan kan släppa drönarna fria sammanhanget skulle ambulansdrönare kun- med de risker det innebär såväl säkerhetsna vara ett mycket attraktivt alternativ till mässigt som etiskt. Olika nationer kan sanambulanshelikoptrar och liknande, särskilt nolikt ha olika inställning och trängda lägen vid masskadeutfall eller där luftläget innebär tenderar att sätta även de mest principfasta för stora risker för flygning med bemannade på prov. helikoptrar. En annan typ av logistik kan vara En jämförelse mellan dagens drönare och

flygets utveckling under tidigt 1900-tal ger många paralleller. Flyget utvecklades också i en vild innovation som möjliggjordes av framsteg inom andra teknikområden. Den största nyttan var först spaning och sedan alltmer verkan och transporter. Vi ser korsbefruktning mellan civil och militär användning.

Användning i olika konfliktnivåer med olika lärdomar lär så småningom utkristallisera och cementera ett antal standardkoncept. I drönarnas historia är det fortfarande tidigt.

Tekniken – men ännu mer användningen – kommer att fortsätta utvecklas i en rasande takt och påverka samhället och krigskonsten på många och oväntade sätt. Skrämmande hot och underbara möjligheter kan ses vid horisonten.

ANDREAS HÖRNEDAL

Forskningsledare på Total­ försvarets forskningsinstitut vid avdelningen för Försvars­ teknik.

Redaktör: Linda Sundgren

Foto: Nina Liashonok

Ukrinska soldater flyttar en Bayraktar TB2 UCAV vid Kulbakyne flygplats under övningen Sea Breeze 2021, vid Mykolaiv i södra Ukraina.

Vi digitaliserar världen där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll

MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

Vi har verksamheter i Helsingborg och Stockholm, där bland annat produktutveckling, försäljning och koncerngemensamma funktioner är placerade. Dessutom har vi dotterbolag i elva länder, såsom Finland, Norge, Storbritannien och USA, med försäljning till över 30 länder.

Följ oss på LinkedIn

Reportage Evakueringen från Sudan text: Annica Ögren foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Krigets för svenskt

»Situationen förändrades från timme till timme«

försvar

Det var under mycket svåra förhållanden som anställda från Försvarsmakten tillsammans med personal från bland annat Utrikesdepartementet och Polismyndigheten lyckades evakuera 170 personer från Sudan i april. ”Det fanns hela tiden en risk att situationen snabbt skulle förändras”, säger Mattias Ottis, styrkechef på plats.

Reportage: Evakueringen från Sudan

N

är det första transportflygplanet TP 84 Hercules lämnade flygflottiljen i Såtenäs torsdagen den 21 april pågick sedan en dryg vecka tillbaka våldsamma strider i Sudan mellan den sudanesiska armén och paramilitära Rapid Support Forces (RSF).

Explosioner och skottlossning hördes inne i huvudstaden Khartoum, flygplatsen var redan sönderbombad, över 400 hade dödats och flera tusen skadats i de intensiva striderna som pågick på flera platser i landet, enligt nyhetsbyrån Reuters.

– Vid den tiden var det ännu inte klart vart vi skulle åka. Vi hade en idé om att vi ville ta oss till Djibouti flygplats men vi hade inte fått något tillstånd, säger överste Mattias Ottis, ställföreträdande chef för Skaraborgs flygflottilj, F 7, som var svensk styrkechef på plats.

Två dagar tidigare, den 19 april, fattade den svenska regeringen beslut om evakuering från Sudan. Det var ett snabbt agerande, menar generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Operationsledningen. Han jämför med den svenska evakueringsinsatsen från Afghanistan 2021, när Edström var flygvapenchef och tillika flygtaktisk chef.

Bildtext

– Då var Sverige ett av de sista länderna att vara på plats. Nu var Sverige det tredje första på plats inne i Sudan, säger han.

NÄR OFFICERSTIDNINGEN PRATAR med Carl-Johan Edström och Mattias

Det var en riskfylld resa för många att ta sig till uppsam­ lingsplatsen, på grund av striderna i Khartoum.

60 Officerstidningen nr.3, 2023

Ottis har det gått några veckor sedan insatsen.

Mattias Ottis berättar att när den första styrkan, bestående av en framskjuten ledningsgrupp och markstyrkor på ett 30-tal personer, landade i grannlandet Djibouti på fredagskvällen lyckades de skaffa tillstånd att stanna kvar på flygplatsen – en process som i normala fall ansöks om 20–30 dagar i förväg. Den natten sov den svenska styrkan och flygplanets besättning under flygplanets vingar.

Dagen efter landade ytterligare två TP 84 Hercules-plan i Djibouti. Här fanns, förutom de cirka 100 anställda från Försvarsmakten, personal från bland annat Polismyndigheten, Migrationsverket, Utrikesdepartementet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för att stötta upp insatsen konsulärt liksom med sjukvård och identifikation med mera.

För den militära styrkan som deltog var uppgiften tydlig: Att i första hand evakuera den svenska ambassadpersonalen och deras familjer, sedan svenska medborgare som hade möjlighet och ville flygas ut ur

Personalen i den svenska insatsen hade erfarenhet, utbildning och utrustning för att snabbt kunna hantera olika situationer under pressade omständigheter i Sudan.

DET VAR INTE SÅ MÅNGA SOM HADE MÖJLIGHET ELLER VÅGADE GÖRA DEN FÖRFLYTTNINGEN PÅ GRUND AV RISKERNA. Khartoum och vid möjlighet även evakuera internationella medborgare.

Och allt utan egna skador och förluster eller att bli del av konflikten.

Under natten till söndagen lyckades Frankrike gå in och säkra en militär flygbas, Wadi Seidna, strax norr om Khartoum i Sudan. Frankrike tog då även på sig ansvaret för att samordna verksamheten på flygplatsen och ge slottider för in- och utflygningar för alla de länder som var på plats för att evakuera sina medborgare.

SAMMA DAG, ALLTSÅ den 23 april, fattade svenska riksdagen dessutom

ett nytt beslut om att godkänna en väpnad styrka i Sudan, vilket enligt

Carl-Johan Edström var ett tryggande besked.

– Det pågick ju redan då ett komplicerat inbördeskrig i Sudan med stridsflyg, artilleri och stridsvagnar även precis i det område där vi senare flög in. Med tanke på typen av konflikt och osäkerheten kring uppdraget var det viktigt att vi fick det mandat som vi behövde för kunna genomföra operationen säkert, säger Carl-Johan Edström.

Till skillnad från evakueringen i Afghanistan där tusentals människor samlades runt flygplatsen för att komma in, men där situationen runt omkring (bortsett från terrorhotet) var relativt stabil på grund av att talibanerna inte lade sig i evakueringen och var neutrala i frågan, var situationen i Sudan annorlunda.

Dels behövdes ett godkännande från Sudan att flyga in i luftrummet, dels behövde de krigförande parterna acceptera att andra länder fick hämta ut sina medborgare. Parterna behöv-

Mattias Ottis

Officerstidningen nr.3, 2023 61

Reportage: Evakueringen från Sudan

Unikt för evakueringen var att riksdagen fattade beslutet att skicka en väpnad styrka till Sudan.

Evakuerings­ insatsen

Den flygoperativa ledningen av insatsen skedde från Flyg­ staben i Uppsala.

Runt 100 personer från Försvarsmakten deltog i insatsen. Från flygvapnet ingick: • Tre TP 84 Hercules med besättning från 73:e transportflygs­ kvadronen.

• Ett transportflyg med besättning från 75:e statsflygskva­ dronen.

• 25:e flygbasjägar­ kompaniet Källa: Försvars­makten.

de också hålla sig lugna och inte attackera flygplan under inflygning.

– Det var också ganska få människor runt flygbasen norr om Karthoum. Det kom en strid ström men det var inte så många som hade möjlighet eller vågade göra den förflyttningen på grund av riskerna, säger Carl-Johan Edström.

Att med bil ta sig från centrala delarna av Khartoum till uppsamlingsplatsen vid flygbasen Wadi Seidna är normalt sett en rutt på 20-45 minuter, berättar han. Men på grund av stridigheterna och passering vid check-points var det nu en riskfylld resa på tre till sex timmar.

FÖR MATTIAS OTTIS som var på plats i Djibouti fanns det hela tiden med i beräkningen att situationen i Sudan kunde förändras snabbt.

Det var också osäkert hur förutsättningarna såg ut inne i Khartoum eftersom bland annat elektriciteten och mobiltelefonnätet var utslaget. Skulle UD kunna få tag i alla svenska medborgare som var där? Skulle RSF och Sudans armé tillåta utländska medborgare att åka till flygplatsen?

Strax innan gryningen på måndagen flög det första svenska planet in taktiskt mot flygbasen Wadi Seidna när det fortfarande var mörkt ute.

Planet landade på den krackelerade landningsbanan, som orsakade slitage och mindre reparationsarbeten på plats, i 40 gradig hetta.

Då hade den svenska ambassadpersonalen och deras familjer redan flugits ut ur landet i några av de franska evakueringsplanen dagen innan.

– Det var ett större antal människor inne på flygbasen när vi kom, det fylldes också på under dagarna. Det var inte så välorganiserat men det var ingen trängsel eller så. Vi fick gå

62 Officerstidningen nr.3, 2023

Försvarsmakten evakuerade drygt 170 personer från Sudan till Djibouti, ungefär hälften var svenska medborgare.

DET VAR INTE SÅ VÄLORGANISERAT MEN DET VAR INGEN TRÄNGSEL ELLER SÅ. runt och fråga vilka som där och så vidare och kontrollera mot listorna, säger Mattias Ottis.

Efter en timmes intensivt arbete med att identifiera svenska medborgare på flygbasen lyfte planet åter mot Djibouti, en flygning på cirka 2,5 timmar.

De flesta människor som Mattias Ottis såg uppfattade han som välvbehållna, inte sjuka eller skadade, några var äldre men de allra flesta var familjer där många av de som evakuerades också var barn.

– Många var så klart lättade att komma till en säker plats, säger han.

TOTALT GENOMFÖRDE DEN svenska styrkan sju flygningar de tre kommande dygnen och totalt evakuerades 170 personer varav 57 svenska medborgare.

– På grund av att situationen i landet förändrades från timme till timme följde vi situationen hela tiden väldigt noga och tog nya beslut för var-

je flygning så som man alltid gör, säger Mattias Ottis.

Det var även ovisst hur länge de krigförande partnerna skulle acceptera att den svenska styrkan flög in och ut till flygplatsen. När det tillfälliga eldupphöret – som rådde tidigare under helgen – upphörde förvärrades läget igen och ÖB fattade då beslut om att avsluta den militära operationen och påbörja hemoperation.

När Mattias Ottis tänker tillbaka på insatsen så här i efterhand beskriver han den sammanfattade känslan som att det bara var en tidsfråga innan stridigheterna skulle blossa upp igen och att samarbetet mellan de olika nationerna, och mellan de svenska myndigheterna på plats, var avgörande för insatsen. Även Carl-Johan Edström är inne på samma spår.

Att Försvarsmakten under kort tid och komplicerade förhållanden kunde sätta ihop en styrka i ett främmande operationsområde och komma ut med goda resultat, liksom att regeringen fattade snabba politiska beslut, menar han är imponerande.

Han beskriver även det myndighetsöverskridande samarbetet som förekom som viktigt för att lyckas med operationen.

– Och i slutändan är det viktigt att vi har den enskilda soldaten och civila medarbetaren som är beredd att göra insatser för Sverige när vi kallar på dem och sätta andras säkerhet framför sin egen. Det lyser igenom i sådana här operationer.

Han ser även det internationella samarbetet som unikt.

– Det var främst Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien och USA som vi tidigt kunde samarbeta med på alla nivåer och det som gjorde det möjligt. Att Frankrike inledningsvis var ledande för insatsen och att Tyskland därefter tog över följt av Storbritannien var lite annorlunda, men visar också att vi europeiska länder har möjlighet att genomföra operationer gemensamt, säger Carl-Johan Edström.

Officerstidningen nr.3, 2023 63

TRANGO’S AVANCERADE MILJÖER FÖR REALISTISK TRÄNING Ger dig en unik möjlighet att träna realistiskt och bli förberedd på verkliga situationer i stadsmiljö. Anpassa efter just dina behov och utmaningar.

Läs mer på www.fmjskytte.se och boka tid i vårt 400 m2 stora demorum i Solna.

Fritt från rikoschetter, kulan absorberas Materialet PANELO håller för 12 000 träffar

Låg vikt, vikbart och lätt att transportera

Modulärt, lätt att sätta upp och att förändra

Kostnadseffektivt

Reklambyrån Liljedals 2023

E-post: info@fmjskytte.se • Tel: +46 707 50 72 45 Demorum: Fabriksvägen 8, Solna

BAE Systems Bofors

Vi utvecklar framtidens försvarssystem.

BAE Systems Bofors i Karlskoga är ett världsledande, internationellt och högteknologiskt företag som utvecklar försvarssystem för en säkrare framtid.

Följ oss på LinkedIn: BAE Systems Bofors baesystems.com

Slutstycket

Försvarshistoria

Karlskoga 1989

Soldater med robotsystem 70 (RBS 70). Systemet, som är utvecklat av Bofors, togs i bruk i armén 1977 och har sedan dess uppgraderats flera gånger. Det är ett bärbart och snabbgrupperat robotsystem och används framför allt för att bekämpa fientliga flygplan och helikoptrar. Eldenhetens styrprincip bygger på att roboten efter avfyrning styrs med hjälp av en laser– ledstråle, som skytten riktar mot målet.

I början av 2019 meddelade ÖB att RBS 70 tagits fram ur materielreserven och åter skulle förbandssättas för att förbättra luftförsvarsförmågan i brigaderna som en interimslösning fram till dess att nyare system anskaffas.

RBS 70 har ingått i det stödpaket med luftvärnssystem som Sverige har skänkt till Ukraina.

Foto: SvD / TT

Historia, Insänt & debatt, Krönika, Noterat

Krönika Karlis Neretnieks

S

GSS/K – visst, men till vad?

Foto: Stefan Tell

KÄLEN VARFÖR FÖRSVARSMAKTEN behöver kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K) är tunga. De är gripbara utan politiska beslut om inkallelser. Till skillnad från värnpliktiga är de också tillgängliga året om för övningar och beredskapsinsatser, en viktig egenskap kopplat till ett kommande svenskt Natomedlemskap. Organiserade i förband kan de även utgöra en motor för Försvarsmaktens utveckling där ny taktik och ny materiel kan prövas. En viktig tillgång i en militär organisation där majoriteten av soldaterna utgörs av värnpliktiga, vilkas relativt korta utbildningstid gör det svårt att hinna med annat än lära ut redan existerande kunskap. Hur de bäst ska användas, främst då i krig, är dock ingen självklarhet. Det kan bli väldigt fel. Något som tydligt framgick av en redogörelse jag lyssnade till nyligen om den ryska modellen för hur de fast anställda soldaterna, ”kontraktniki”, användes vid angreppet på Ukraina.

Organisatoriskt innebar modellen, grovt sett, att en rysk brigad våren 2022 normalt bestod av en stående bataljon med fast anställda soldater och två mobiliseringsbataljoner med reservister.

Den stående bataljonen utgjorde stommen i en allsidigt sammansatt bataljonsstridsgrupp som även innehöll komponenter för indirekt eld, logistik, med mera. De höga kraven på dessa stridsgrupper, snabbt gripbara och inriktade mot prioriterade uppgifter, gjorde att man ofta ”toppade” dem med brigadens bästa befäl.

ANGREPPET PÅ UKRAINA var

66 Officerstidningen nr.3, 2023

formellt en ”speciell militär operation” (ej ett krig), till vilka värnpliktiga enligt rysk lag inte får kallas in. Operationen genomfördes därför inledningsvis främst av fast anställd personal och bemannade bataljoner. Resultatet vet vi. En dåligt planlagd operation, i kombination med att man gravt underskattat motståndet, ledde till att de flesta av de tidigt insatta förbanden led mycket stora förluster. Huvuddelen av ”kontraktniki” och de dugligaste befälen förbrukades utan att det ledde till några avgörande framgångar. När man efterhand tvingades att kalla in reservister för att ersätta förluster, och för att öka antalet förband, fanns inte längre den kader av erfarna officerare och soldater vilken krävs som en stomme i varje väl fungerande förband – de var döda. Det var ett "vinna eller försvinna"-koncept där vinsten uteblev.

»Det var ett ”vinna eller försvinna” koncept där vinsten uteblev.«

BLIR DÅ SLUTSATSEN att våra fast anställda soldaterna ska fördelas

jämntjockt över alla krigsförband, eller ses som en resurs i värnpliktsutbildningen? Nej, då försvinner flera av de stora fördelarna med att ha fast anställda soldater.

Vilken är då den finurliga lösningen? Svaret är enkelt, den finns inte. Vi kommer alltid behöva kompromissa mellan ofta motstridiga intressen: förband för snabba och tidiga insatser ( även när politiska beslut dröjer); utgöra stommen i mobiliseringsförband; bädda för att mobilisering kan genomföras snabbt och säkert; utgöra ”modellförband” för taktikutveckling, prov och försök i fred; eller vara en resurs för internationella övningar och krishantering när förband med värnpliktiga inte finns tillgängliga.

Dock, oberoende vilka lösningar vi än väljer: utnyttjandet av den unika resurs som våra, nuvarande och tidigare, fast anställda soldater utgör måste ske med stor eftertanke och bygga på tydliga prioriteringar. Deras kompetens får inte slösas på sekundära uppgifter, men inte heller får de organiseras eller användas som en ”one trick pony”. Hur då göra – kanske är det något för Officerstidningens läsare att fundera på över sommaren? ●

Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace

eurotempest.net

Frågvis!

Hur...

Vad...

När...

Vem...

Eller intresserad...

– for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

officerstidningen-92x123.indd 1

2019-02-18 12:22

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler intresserade kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

Insänt & debatt Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Behöver Försvarsmakten generella specialistofficerare? ”Premieras verkligen djup specialistkompetens eller tenderar specialistofficerssystemet generalisera sig så att det närmast börjar likna ett NBO 2.0?”. Den frågan ställer sig fyra chefer på nivå OF 3 och OF 4.

DET ÄR NÄRMARE 15 år sedan Försvars-

q makten gick in i nuvarande flerbefäls-

system. Få saker var på plats när systemet infördes och för våra specialistofficerare har utvecklingen skett efterhand men dessvärre utan en tydlig målbild. Ett bärande argument för införandet av specialistofficerare i Försvarsmakten har varit att möjliggöra djup specialisering genom långvarigt arbete inom sitt kompetensområde. Men är det verkligen detta som har blivit resultatet? Har de främ-

sta företrädarna för specialistofficerarna, samtliga sprungna ur NBO, möjligen varit partiska i sin utveckling av systemet? Premieras verkligen djup specialistkompetens eller tenderar specialistofficerssystemet generalisera sig så att det närmast börjar likna ett NBO 2.0?

Redan från första början var syftet och målet med reformeringen av officersystemet otydligt. Reformen inleddes i en tid av svår ekonomisk kris i Försvarsmakten där mycket handlade om att dra ner på kostnader.

Detta tydliggjordes av bland annat försvarsutskottet som anförde att ”i likhet med vad som kommer att gälla för anställda soldater och sjömän anser regeringen att det bör övervägas om att specialistofficerare ska anställas för en begränsad tid” (Försvarets inriktning 2008/09:FöU10).

FÖRSVARSMAKTEN VAR PERSONALMÄSSIGT en omvänd pyramid som

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

68 Officerstidningen nr.3, 2023

behövde vändas rätt. Förenklat kan man säga att specialistofficerssystemet skulle säkerställa bemanning, funktion och duglighet. Det handlade sannolikt inte om vikten av ledningstriader eller att dåtidens officerare såg ett skriande behov av chefsstöd från generella specialistofficerare.

Specialistofficerens roll var initialt otydlig, men utbildningen inleddes trots att systemet och de nya officersrollerna inte var klarlagda.

» Systemet tappar sin bärighet när specialister ska företrädas av icke-specialister och när generalister tvingas till specialister utan någon specifik kompetens. «

ETT TIDIGT PROBLEM var

vilka individer som skulle utses som de främsta företrädarna i det nya systemet. Specialistofficersutbildade var för juniora, och de tomma raderna fylldes i stället av ett antal officerare ur NBO-systemet. En rad kaptener och en och annan major/örlogskapten valde att tidigt byta personalkategori, och många av dessa är i dag OR 9 där man under många år kommer att blockera dessa främsta specialistofficersbefattningar fram till egen ålderspension. I dag bör vi fråga oss huruvida det var rätt att utnämna dessa till främste företrädare för systemet redan från start, eller om det hade varit bättre att låta systemet föda fram de främsta företrädarna succesivt?

Resultatet är att dagens främsta företrädare inte är specialister, utan är som tidigare nämnts NBO-generalister som i dag predikar för ett system med specialister fast med vertikal karriär i likhet med NBO-systemet. Paradoxen är att de som tidigare var de riktiga specialisterna (alternativt generalister som inte såg sin plats i specialistofficerssystemet) från NBO-systemet är samma individer som nu mot sin vilja tvångsomgaloneras. Detta är på många sätt ett haveri vilket har renderat i mycket bitterhet. Systemet tappar sin bärighet när specialister ska företrädas av icke-specialister och när generalister tvingas till specialister utan någon specifik kompetens.

Utgångspunkt för fördjupad specialisering bör tas i att stärka specialistofficeranas roll genom att: – karriärvägar tydliggörs inom primärt egen funktion/tjänstegren men breddas utanför eget förband (funktions- eller stridsskola, försvarsgrens- eller högre stab) istället för att som nu generaliseras inom eget förband.

– löneutvecklingen ses över för att i första hand premiera goda prestationer i specialistbefattning (vilket med stor sannolikhet sker om man verkar länge inom samma befattning och funktion).

VÅRT LÄGE ÄR fastställt och vi vet att många yngre specialistofficerare delar dessa tankar. Som officerare och chefer ser vi ett stort värde i att rollen som specialistofficer verkligen kan bidra med erfarenhet och djup ämneskunskap.

Hade vi behövt fler generalister hade vi lika gärna kunnat behålla NBO! ●

Generalister söker specialister Artikelförfattarna är fyra chefer inom olika delar av Försvarsmakten på nivå OF 3 och OF 4.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

NÅGOT SOM I dag drivs hårt men som samtidigt underminerar specialistofficerskåren, är det fokus som nu läggs på karriärvägar och löneutveckling. Ofta med resultatet att vertikal karriär, högre grad och mer generella arbetsuppgifter premieras högst. Den högre specialistofficersutbildningen (HSOU) har utformats till en utbildning för generellt stabsarbete. Tanken efter utbildningen är inte att tjänstgöra som expert, utan som generalist inom egen eller annan funktion, eller som chefsstöd. Vi menar att detta inte möter syftet med en specialistofficer.

Specialistofficerssystemet premierar inte fanjunkaren som vill utvecklas och stanna inom sin funktion. I stället ger genomgången HSOU och förvaltargrad en snabbare väg till högre lön och karriär. Det må vara vad individen vill, men är det vad systemet behöver? Här måste man fråga sig vad det är Försvarsmakten vill premiera. Är det förbandens nödvändiga bemanning, funktion och duglighet – eller är det alternativa karriärvägar för specialister som vill bli generalister?

Om Försvarsmakten inte uppmärksammar detta riskerar man att utarma hela grundtanken med specialistofficerare som experter inom de militära grundfunktionerna, en unik roll som täcker glappet mellan officeren och gruppbefälet. Att odla den vertikala karriären för specialistofficerare riskerar skapa en ny variant på NBO-systemet. Generalister och chefer har vi genom våra officerare, och det är inte den generella kompetensen som chefer i sin vardag efterfrågar, det är specialistens expertis inom sin funktion. Med detta sagt är inte rekommendationen att stänga den vertikala karriärvägen för specialistofficerare, men den måste utformas för att omhänderta organisationens behov. Det behövs företrädare (OR 8/9) med djup kompetens inom de flesta funktioner i Försvarsmakten. Chefen behöver dock inte ytterligare en generalist som viskar i dennes öra. Det chefen behöver är den specialist eller de specialister som utifrån sina respektive funktioner, ger svar på chefens frågor och löser dennes problem. Det är verklighetens chefsstöd och det stöd framförallt yngre officerare behöver!

Läget är således följande: Det finns en uppenbar risk att specialistofficerarna är på god väg att bli NBO 2.0 inom trebefälssystemet och den viktigaste rollen med hela skrået, den som erfarenhetsbärare, expert och just specialist på de militära kärnkompetenserna urvattnas.

Insänt & debatt

Den talande tystnaden – tystar den vår öppenhet?

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Att skribenterna till insändaren "Behöver Försvarsmakten generella specialister?" väljer att vara anonyma fick Martin Schüler och Håkan Silverup att reflektera kring tystnadskultur.

I BÖRJAN AV maj publicerades debatt-

q artikeln ”Behöver Försvarsmakten

generella specialistofficerare?” på Officerstidningen.se. Texten tar sin utgångspunkt i hur systemet för specialistofficerare formas i praktiken och texten är undertecknad av fyra anonyma skribenter som är chefer på nivå OF 3 och OF 4. Alltså chefer som fått mandat att leda och genomföra verksamhet i fred som krig och har graderna major och överstelöjtnant.

Individerna vill framföra sina reflektioner och argument för det systemet som nu konstrueras och etableras för specialistofficerare.

De har funderingar kring hur systemet prak-

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

70 Officerstidningen nr.3, 2023

tiskt har utvecklats och risken i hur det kan utvecklas framöver.

Det visar på en välmenad kritisk granskning av ett angeläget ämne och en öppenhet till det som de lyfter i texten. Förmodligen är också ambitionen att påvisa något som kan utgöra grund för utvecklingen av specialistofficerare och trebefälsystemet i framtiden.

Dock finns inte öppenheten fullt ut, de vill vara anonyma. Oaktat textens innehåll kan man reflektera över varför man väljer att inte vara öppen med sitt namn. Artikeln är inte en isolerad händelse, Officerstidningen har publicerat flera insändare av skribenter som vill vara anonyma. Varför vill man vara anonym? Finns det skäl till att man medvetet inte skriver ut sina namn? Finns det inte ett klimat av öppenhet där man kan säga sin mening i Försvarvarsmakten?

Det finns en konflikt och ett motsatsförhållande mellan att » Finns det skäl till vara tyst och inte säga något med att man medvetet att var öppen och säga sin mening. inte skriver ut sina Det är en ständig utmaning att i namn? Finns det inte socialt sammanhang våga och vilja ett klimat av öppenuttala sig offentligt inför andra. het där man kan säga Genom att skriva under med sitt sin mening i Försvarnamn gör författaren också ett varsmakten? « publikt ställningstagande för eller mot något som kan komma att kritiseras av andra. Skräcken för att bli utpekad och förlora ansiktet är ett övervägande argument mot att öppet påvisa sina åsikter.

DENNA ARTIKEL AV oss som skribenter, kan ses som kampen mellan att

inte säga något eller att reagera och framföra sin mening. Man kan slås av tanken – men ska vi inte säga något med risken att förlora vårt sociala anseende och med risken att bli utfrysta? Eller ska vi uttrycka vår syn på ett känt klassiskt dilemma, för att vi ser att det är till gagn för verksamheten? Vi har valt att uttala oss och reflektera öppet över ett intressant fenomen inom Försvarsmakten men som inte är unikt för militären alls – att vara tyst och inte visa på öppenhet.

För man kan fundera på hur många utmanande och granskande artiklar av vår praktiska verksamhet som skrivs av anställda som i sin

tur publiceras i myndighetens officiella kanaler i Försvarets forum och på Försvarsmaktens webbsida. Vi har också Officerstidningen, Kungl örlogsmannasällskapet och Kungl krigsvetenskapsakademien. Det finns också stundtals en intensiv, och i vissa fall kritisk debatt på sociala medier, särskilt på Twitter, men tendensen även där är att individer är anonyma. Är detta kopplat till individ eller är detta en del av något större?

Tystnaden är inget nytt i samhället. Det finns sociala krafter som hindrar till att inte öppet tala om svåra och besvärliga saker, för tron på konsekvenserna för individen kan ses större än mervärdet för person och sin omgivning att tala ut. Tron på att man kan förlora något, och bli av med sitt anseende. Samtidigt kan en publicerad skrift också visa på vilka kunskaper och brister individen har vilket kan användas både positivt och negativt. Individen riskerar att bli utfryst och där av lämna sin anställning eller i värsta fall hotad om uppsägning. Tystnaden kan ses som en socialt reglerande mekanism som hindrar individer att öppet deklarera sina åsikter.

Detta är ett känt faktum sedan länge och det socialpsykologiska fenomenet bystander-effekten kan bidra med en del av förklaringen – åskådareffekten påverkar sociala sammanhang för de individer, grupper och organisationer som interagerar med varandra. Det finns flera klassiska fall av åskådareffekten. Såsom regalskeppet Wasa där flertalet såg katastrofen komma men ingen sa något. Ett mer praktiknära exempel på åskådareffekten skulle kunna vara när någon hög chef i Försvarsmakten föreläser för anställda och nämner ”operativ effekt”. Vet alla i auditoriet vad operativ effekt är? Hur många räcker upp handen och frågar om chefen kan förklara vad operativ effekt är? De flesta sitter tysta med sina tankar, rädda för att bli stämplade som okunniga eller olämpliga.

» Det finns sociala krafter som hindrar till att inte öppet tala om svåra och besvärliga saker, för tron på konsekvenserna för individen kan ses större än mervärdet för person och sin omgivning att tala ut. «

I VÅRT SAMHÄLLE är det nu en strid ström av diskussioner om tystnadskultur, att människor i olika sammanhang är tysta. Vi ser det inom polisen som nu senast officiellt deklarerade att det råder en tystnadskultur i organisationen. Vi ser det i Göteborg, där det i en stadsdel råder tystnadskultur bland kommunanställda. Även när det blåste som mest på Ledningsregementet i Enköping, så förklarade regementschefen i direktsändning i SVT:s Aktuellt att det råder en tystnadskultur på regementet.

Fenomenet tystnad ter sig olika beroende på vilket sammanhang det är i, vilken situation som uppstår och vem och vilka som är närvarande.

För medarbetare är inte tysta i alla sammanhang utan i vissa specifika områden och i vissa specifika situationer.

En aspekt på detta är att man har en tro på att man kan reglera bort tystnad genom att strukturellt införa åtgärder för att underlätta öppenhet. Det införs visselblåsarfunktioner och kanaler för att rapportera missförhållanden, som exempelvis Lex Maria och Lex Sarah.

Det har även införts en lag som styr att man ska ha visselblåsarfunktion i form av lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Från och med den 17 december 2021 ska alla offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata arbetsgivare med minst 250 anställda ha en intern visselblåsarfunktion. Syftet är att man ska kunna slå larm om missförhållanden och ha juridiskt stöd i att

öppet säga sin mening. Försvarsmakten har infört sin visselblåsarfunktion och den är nu i kraft sedan sommaren 2022.

DET ÄR SNART 20 år sedan överbefälhavare Håkan Syrén införde en ny värdegrund i Försvarsmakten, som har ledorden Öppenhet, Resultat och Ansvar – ÖRA. Ambitionen var, och är fortfarande, att med värdegrunden visa på ”Ett uppträdande som bygger på öppenhet, ärlighet och uppriktighet stärker oss, minskar osäkerheten och ökar kvalitén i det vi gör”.

Detta tydliga direktiv visar på att detta ska var integrerat i vår verksamhet och att ”Vi i Försvarsmakten lever vår värdegrund”. Dock visar studier att det finns tendenser till att man inte alls lever sin värdegrund utan i stället konstruerar sin vardag utifrån andra premisser och kollektiva uppfattningar.

Det förrädiska i värdegrunden är att det samtidigt är en krockande logik. Öppenhet är kopplad till tänkande och reflektion. Resultat och ansvar har en koppling mot görandet, att lösa uppgiften. Vad är det som egentligen värdesätts i organisationen, öppenhet eller uppgiftslösande? Tystnaden blir ett sätt att möjliggöra uppgiftslösandet utan något ifrågasättande, utan att reflektera över vad vi faktiskt gör och som i förlängning kan leda till brottsliga handlingar och övergrepp. Bevisligen kommer detta fram i fallen av ovälkommet beteende på våra arbetsplatser, även om det är de mest exceptionella fallen som blir officiella för oss alla. För om vi tittar oss i spegeln, har vi en arbetsplats som tillåter oss att prata öppet, ärligt och uppriktigt om vår organisation? Och om inte – vad är det som hindrar oss?

Vi vill med detta resonemang reflektera över motsatsförhållandet att vara tyst och inte säga öppet sin mening och stå för det med att, som motpol, vara öppen och säga vad man tycker och tänker. Det är en utmanande fråga och kan inte avvisas av att individen inte bara vågar, att man är feg och rädd, utan man måste se detta i ett större sammanhang med hur man skapar öppenhet i våra dialoger av vår egen verksamhet. Mervärdet av att välmenat kritiskt diskutera våra tillkortakommanden är att verksamheten ska bli bättre, inte förgöras, både som individ och organisation. ●

Martin Schüler Doktor vid Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning. Major vid Markstridsskolan.

Håkan Silverup Doktorand vid Lunds universitet, Sociologiska Institutet. Major vid Försvarsstaben.

Materiel på gång Markstridsuniform 24-systemet Införs tidigast 2024

Stridsbyxan har påsydda knäskydd. Även löstagbara knäskydd ingår och byxan har särskilda stroppar för att man ska kunna reglera nivån på knäskydden. I midjan finns kardborreknäppning med reglage för att den ska kunna anpassas utifrån midjemåttet.

Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Stridsjackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck Det är lite av en raritet som vi får ta del av i konferensrummet på Försvarets materielverk, FMV, i Stockholm i början av maj. Hittills finns bara ett enda referensexemplar av uniformen.

– Vi har börjat få delleveranser av enstaka plagg i systemet, men uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit, säger Maria Nilsson, projektledare för 72 Officerstidningen nr.3, 2023

soldatutrustning på FMV. Mark­stridsuniform 24-systemet, som är en del av projektet Nordic combat uniform, NCU, kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan.

– Det är nytt. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd, säger Maria Nilsson.

Underdelarna utgår från

beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ.

– Ett av kraven som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla är att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militära aktiviteter, säger

» Uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024. «

Maria Nilsson, och berättar att det vid utvärderingen av uniformen lagts extra fokus på att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män.

Systemets olika delar har testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där de använde system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. Soldaterna som deltog fick svara på regelbundna enkäter under testets gång.

Bältet är justerbart och kan flyttas mellan alla ingående byxor.

Till systemet finns också hängslen som kan användas till samtliga byxor som ingår.

Stridsskjortan är tillverkad av mjuk och följsam jersey på bålen och samma tyg på ärmarna som stridsjackan.

På byxans bakdel finns en ”dragspelsfunktion” för att byxan inte ska hasa när man sitter på huk. Den har även en reglering vid smalbenen för att byxan ska kunna justeras efter behov.

De flesta av uniformens fickor har stroppar invändigt så att man kan hänga fast till exempel kompass och nycklar.

Se fler bilder på officerstidningen.se!

Officerstidningen nr.3, 2023 73

Noterat

Ny serie skildrar insatsen i Mali på nära håll På Veterandagen den 29 maj var det premiär för arméns nya Youtube-serie ”Fredssoldat”. I den får tittarna följa Mali 15:s insats. ”Serien visar insatsen på nära håll och är till stor del filmad av soldaterna själva”, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Armé­stabens kommunikationssektion. text: Josefine Owetz ETT MEDDELANDE HÖRS på komradion

q från kompanichefen till kompaniet på

väg ut på uppdrag: ”Jag vill att vi nu stålsätter oss. Det här kan bli en mentalt jobbig dag som ni säkert förstår”. I nästa klipp, rop: ”Halt!” och ”Akta barnen, snett höger!”, följt av kulspruteeld.

Scenen utspelar sig i trailern till serien ”Fredssoldat”. Mali 15 från Södra skånska regementet, P 7, var det svenska styrkebidraget till FN-insatsen Minusma under perioden december 2021 fram till maj 2022. I en ny serie skildras styrkans insats på nära håll.

– Den är på många sätt en spirituell uppföljare till ”Jägarsoldat”, som jag var med och

ƀ Försvarsmakten har haft verksamhet Mali sedan slutet av 2014, genom den FN-ledda insatsen Minusma. Inledningsvis var styrkan stationerad i Timbuktu. År 2020 etablerades den svenska styrkan i Gao. Det svenska FN-bidraget utgjordes under flera år av ett underrättelseförband. Efter omgruppe-

74 Officerstidningen nr.3, 2023

ringen till Gao bestod det nya bidraget av ett skyttekompani som skulle genomföra säkerhetsoperationer till stöd för Minusma.

I mars 2022 meddelade regeringen att det svenska bidraget till Minusma skulle avslutas ett år tidigare än beräknat. Avvecklingen av insatsen har pågått sedan dess. I april i år landade soldaterna ur Mali 17 i Sverige.

Källa: Försvarsmakten

testas och ett slut då alla rider i väg i solnedgången med en massa nya erfarenheter och lärdomar i bagaget. Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av. ”FREDSSOLDAT” HADE PREMIÄR på Veterandagen

den 29 maj och i avsnitten får tittarna följa personalen i Mali 15. Robin Sandgren Krüger var projektledare i Sverige och på plats i Mali var det insatsens press- och informationsofficer Jesper Moldvik, till vardags kommunikatör vid P 7, som filmade och ledde inspelning. Att skildra en av FN:s farligaste insatser var speciellt, konstaterar Robin Sandgren Krüger, som också besökte förbandet i Mali.

Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten

Försvarsmaktens bidrag till FN-insatsen Minusma i Mali

producerade på K 3 för några år sedan. Då följde vi jägarsoldater under hela grundutbildningen. Den serien blev en succé och lärde mig mycket, bland annat hur viktigt det är att bara vara väldigt nära verksamheten. ”Fredssoldat” är till stor del filmad av soldaterna själva, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion Han är initiativtagare till serien och berättar att idén och upplägget från ”Jägarsoldat” stannade kvar hos honom efteråt.

– En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. Det finns en naturlig början då förbandet samlas och utbildas, en mitt där det du lärt dig appliceras och

Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten

Robin Sandgren Krüger på Arméstabens kommunikationssektion har varit projektledare för serien "Fredssoldat".

En utmaning var att visa på bredden i uppgif– Det var något som vi brottades med från ter under en insats, utan att det blir för svårt början. Det här har varit en av de farligaste för tittarna att följa med i vad som händer.

FN-insatserna i modern tid och en av sakerna Vilka hoppas ni ska se serien? vi var överens om var att Mali 15 hade en upp– Seriens målgrupp är Försvarsmaktens gift i Mali, och det var att bevara freden. Alla personal, veteraner och deras anhöriga. Målet tillfällen när det kom i konflikt med serien fick filmandet givetvis stiga åt sidan. har till viss del varit att få anhöriga att förstå Serien skildrar flera skarpa incidenter, vad som händer därnere och att ge en inblick bland annat från händelser ute på uppdrag i hur insatsen ser ut på marken. Vi har försökt och granatattacker mot att censurera så lite som campen. möjligt, för det är också » Fem dagar efter att – Styrkan roterade ner så verkligheten ser ut de anlänt kom den första i december 2021. Fem därnere. Veteraner och granatattacken mot cam- anhöriga är en kräsen dagar efter att de anlänt pen. Jespers första reakkom den första granat­ målgrupp, för att de ska tion efter att han vaknat attacken mot campen. köpa det här måste man av larmet var svära högt Jespers första reaktion visa verkligheten som över att kameran låg på efter att han vaknat av den är. kontoret. « larmet var att svära högt Vad är din förhoppning över att kameran låg på med serien? kontoret och sedan började han filma med sin – Det är att öka kunskapen om vad Försvarsmobilkamera för att skildra vad som hände. makten har gjort i Mali och stärka stoltheten Vi har också film från actionkameror och UAV över det vi har bidragit med. Vi har fått fråfrån flera incidenter som styrkan var med om, gan flera gånger om varför vi släpper den här säger han och fortsätter: serien, när insatsen avslutats. Jag tror att man – Vi kommer bland annat att följa kompaska se det här i ett större perspektiv. Vi får nichefens, ett par soldaters och stundtals Jesfölja svenska soldater som försöker bevara freper Moldviks egna perspektiv från insatsen. den i en skarp insats. Det som Försvarsmakten

gör och vill åstadkomma, allt det kokas ner i en sådan här insats.

ROBIN SANDGREN KRÜGER konstaterar också att

det hann hända en hel del under perioden då serien filmades in och Mali 15:s insats pågick, däribland Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och beskedet om att den svenska insatsen i Mali skulle avslutas. I mars 2022 meddelade regeringen att Sverige skulle avsluta sitt deltagande i FN-insatsen på grund av det oroliga läget i landet.

– Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut nu. Under många årtionden har vi konstant haft trupp utomlands.

Jag hoppas att serien ska vara allmängiltig för flera insatser, eftersom de ofta påminner om varandra, säger han och tillägger: – Det är samma typer av människor och uppgifter, det är gemenskapen och tristessen på campen. Det är många upplevelser från internationella insatser som är universella och tidlösa. Jag hoppas att personal och anhöriga ska se serien och känna stolthet över vad de åstadkommit och kanske, om vi en dag börjar sända trupp utomlands igen, kunna förbereda sig för kommande insatser. ● Officerstidningen nr.3, 2023 75

Noterat TWITTER: LYSSNINGSTIPS:

Podd om utlandsveteraners erfarenheter: ”Vi vill slå hål på myterna” I DEN NYA pod-

q den ”I rikets

tjänst” får lyssnarna ta del av utlandsveteraners erfarenheter. ”Podden skapades för att sticka hål på myterna som finns om utlandsveteraner. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraners berättelser ta plats i det offentliga samtalet”, säger producenten Mikael Wallentin Åström, vid Försvarsmaktens Veterancentrum. ”På enskild insats i fredens tjänst”, ”När krigaridentiteten tar över” och ”Hemmahjältar och utlandsveteraner”. Det är namnen på tre av avsnitten i podden, som släpptes i början

KLUDDNIKLAS:

Granatkastare i din berså

●”Kom att tänka på den här tweeten av nån anledning. ”Granatkastare i din berså” måste vara något av det vackraste som skrivits på svenska twitter”, skrev twittraren Pontus Larsson apropå Andreas Braws tweet från 2019.

av april.

Podden är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och Operativa kommunikationsförbandet, Opkomm, i Enköping. Bakom produktionen står Mikael Wallentin Åström, Jenny Jemtå Sjöfrid, Christoffer Harborg, Johan Ahlberg och Sefania Mohja vid Opkomm. ●

INSTAGRAM:

Försvarsmakten: Misstag att gilla Megan Fox-bild ƀ Modellen och skådespelaren Megan Fox lade den 6 juni upp en bikinibild på Instagram. Bilden gillades av flera miljoner användare, däribland Försvarsmaktens officiella konto. Detta väckte reaktioner i sociala medier och i media. Efter några timmar var gillamarkeringen borta. ”Gillamarkeringen har inte skett med avsikt. Det som verkar ha inträffat är att en moderator av misstag gillamarkerat en bild från Megan Foxs Instagram. Som myndighet ska vi inte interagera med privata eller offentliga personers konton på det här sättet. I det här fallet är det den mänskliga faktorn som ligger bakom felet”, skrev FM i ett mejl till Aftonbladet.

»I dag har varit en underbar dag att vara chef för den här försvarsgrenen.« Gubbar pekar på kartor

●Ett nytt humorkonto har sett dagens ljus. ”Gubbar pekar på kartor” heter det och innehåller, föga förvånande, bilder på män som pekar på kartor ute i Försvarsmaktens verksamhet – scener som har förevigats i officiella konton på sociala medier.

76 Officerstidningen nr.3, 2023

Det sa arméchef generalmajor Karl Engelbrektson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats efter genomförandet av firandet av armén 500 år på Gärdet i Stockholm den 27 maj. ”Strålande solsken, en bra bit över 100 000 besökare och bara glada miner” sammanfattar armén dagen i artikelns ingress.

Missa inte Officers­tidningens nyhetsbrev!

Anmäl dig via vår webbplats och få de senaste nyheterna från Officerstidningen direkt i din inkorg två gånger i månaden.

ANMÄL DIG PÅ: OFFICERSTIDNINGEN.SE/NYHETSBREV

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

Otålig!

Eller framåt...

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler ivriga kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | Wennerbergsgatan 10, Stockholm | www.milso.se

Medlemssiffror 1/6 2023

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF....................................................5 919 SO................................................... 3 661 GSS.................................................3 739 Studerande...................................... 695 Övriga.............................................. 428 Sammanlagt............................ 14 442

Foto: iStock

» Pensionen har 'brunnit inne' för de som har fortsatt att jobba…« från utbetald lön avsätter premier till individens framtida tjänstepension. Den ena stora förändringen är att den individ som fortsätter att arbeta efter 61 års ålder också fortsätter sitt intjänande till premiebestämd tjänstepension så länge individen jobbar kvar, dock som längst till 69 års ålder. I dag upphör allt intjänandet till tjänstepensionen vid 61 års ålder.

Pension

Stora förändringar i villkoren för yrkesofficerspension Under våren har förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de statliga fackförbunden inklusive Officersförbundet pågått. Resultatet är stora förändringar i villkoren för tjänstepensionen hos statligt anställda som innebär bland annat att det kommer finnas möjlighet att frivilligt, och efter överenskommelse med arbetsgivaren, förskjuta den så kallade yrkesofficerspensionen.

– Officersförbundet har i flera års tid arbetat för att få till ett antal förändringar, så det känns fantastiskt att äntligen ha fått till flera av dessa. Det har varit ett stort problem att pensionen har ”brunnit inne” för de som har fortsatt att jobba efter 61 års ålder, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordfö78 Officerstidningen nr.3, 2023

rande.

Det är villkoren i Pensionsavtal 16 (PA16) avdelning 1 och 2 som påverkas, men det är villkoren i avdelning 2 som förändras mest.

Med avdelning 2 menas tjänstepensionsvillkor för de som är födda 1987 eller tidigare. Det finns i huvudsak tre stora förändringar i avdelning 2. För det första kom-

mer den så kallade yrkesofficerspensionen att kunna förskjutas i upp till 48 månader genom en enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Det innebär att den som vid 61 års ålder fortsätter att jobba kvar som yrkesofficer kan komma överens med arbetsgivaren om att förskjuta sin yrkesofficerspension och ta ut den exempelvis mellan 63–67 år i stället för mellan 61–65 år som idag.

Fortsatt intjänande till premiebestämd pension De andra två förändringarna berör de premiebestämda tjänstepensionsdelarna. De olika delarna är pensionsförsäkringar dit arbetsgivaren varje månad uti-

Ny pensionsförsäkring ”flexpension” Den andra stora förändringen vad gäller de premiebestämda tjänstepensionsdelarna är att ”flexpension”, som redan idag ingår i avdelning 1, läggs till och också kommer att ingå i avdelning 2. Avsättning till flexpension blir 1,5 procent av löneunderlaget och tillsammans med de redan befintliga pensionsförsäkringarna, ”individuell ålderspension” (IÅP) och ”KÅPAN”, kommer det nu finnas tre olika premiebestämda tjänstepensionsdelar i avdelning 2. Det innebär att den totala avsättningen till den premiebestämda tjänstepensionen ökar från 4,5 procent av löneunderlaget till 6 procent.

– Det är en rejäl ökning och alla dessa förändringar kommer att göra stor ekonomisk skillnad för våra medlemmar när de pensionerar sig. Vi kommer dock att fortsätta vårt arbete för att få till fler förändringar och förbättringar för våra medlemmar på pensionsområdet, men att förhandla pension är ett komplext arbete som kräver tålamod och långsiktigt tänkande, säger Lars Fresker. ⚫

Förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

För dig som närmar dig 61 år – sätt dig in i förändringarna!

Du som är yrkesofficer och närmar dig pension i år eller i början av nästa år bör snarast sätta dig in i vad villkorsförändringarna innebär för dig.

Ska du ta ut din yrkesofficerspension eller ska du försöka göra en enskild överenskommelse med arbetsgivaren och skjuta upp din yrkesofficerspension ett eller flera år?

FRÅN DEN FÖRSTA januari 2024 införs förändringar i tjänstepensionen för de som är födda 1987 eller tidigare och som tillhör pensionsavtal PA16 avdelning 2. Förändringarna kommer ge bättre och högre pension till alla dem som fortsätter jobba efter första januari.

Den stora vinsten för den enskilde med förskjutet uttag av officerspensionen är att uttaget av den allmänna pensionen därmed kan senareläggas, från annars normalt 65 års ålder till i stället uttag först vid 66, 67, 68 eller 69 års ålder beroende på hur lång tid man förskjuter ”officerspensionen”. Ett senarelagt uttag av den allmänna pensionen får i sin tur en reell positiv påverkan på den allmänna pensionens storlek – och därmed också den totala pensionen livslångt.

Att senarelägga uttaget av allmän pension något eller några år innebär för de allra flesta en högre allmän pension på flera tusenlappar per månad – livslångt – jämfört med om uttaget påbörjas vid 65 års ålder.

Medlemmar som närmar sig 61 år kommer få hem brev med information om vad förändringarna innebär. Om du har frågor vänder du dig till din officersförening eller läser mer på Officersförbundets webbplats eller Försvarsmaktens intranät.⚫

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök kunskaper.

Besök officersforbundet.se/kurser officersforbundet.se och och anmäl anmäl dig! dig!

Avtalsrörelse

Det här är märket 2023 I år är det avtalsrörelse, vilket innebär att den svenska arbetsmarknadens parter, arbetsgivaroch arbetstagarorganisationer, förhandlar om nya kollektivavtal. I början av hösten ska OFR/O förbundsområde bestående av Officersförbundet, Reservofficersförbundet och Ledarna förhandla, och redan i början av våren förhandlade parterna för den svenska industrin och satte det så kallade ”märket”. Men vad är ”märket” egentligen?

AV ALLA SEKTORER i Sverige är den svenska industrin den internationellt mest konkurrensutsatta och för att inte minska industrins konkurrenskraft, som har stor betydelse för Sveriges ekonomiska välstånd, väljer andra sektorer såsom den statliga att utgå ifrån hur industrins kollektivavtal ser ut i sina egna förhandlingar. Industrisektorn sätter på så vis ”märket” vad gäller hur

»Vi kommer ställas inför svåra avvägningar och vi får se hur vi ska lyckas komma överens.«

mycket lönerna i Sverige ska öka. Märket är inte en lag, utan mer som en norm som övriga sektorer av tradition förhåller sig till.

Flera satsningar ingår Märket för 2023 har satts och innebär en löneökning på 7,4 procent under en tvåårsperiod.

Under det första året har parterna kommit överens om ökningar på 4,1 procent och under det andra året 3,3 procent. I de 7,4 procenten ingår andra satsningar såsom avsättning till pension, krav på högre lägstalöner i olika sektorer med mera. Exakt hur parterna i olika sektorer väljer att fördela sina 7,4 procent avgörs vid varje förhandling.

– Förhandlingarna för den statliga sektorn börjar efter sommaren och då kommer både vi och Arbetsgivarverket att behöva förhålla oss till märket. Samtidigt är det viktigt att staten som arbetsgivare förbättrar sina förutsättningar att rekrytera, behålla och utveckla sin personal. Vi kommer ställas inför svåra avvägningar och vi får se hur vi ska lyckas komma överens, säger Susanne Hultgren, OFR/O:s förhandlingschef. ⚫

Förening

Ny officersförening har bildats på I 13 En ny förening, Dalregementens officersförening (DOF), har bildats. Den 9 maj var föreningens årsmöte då en ny styrelse med Henrik Eklund som ordförande valdes.

DALREGEMENTET återinvigdes i oktober 2021. Medlemmarna på förbandet har nu gått från att tillhöra OF Livgardet till Dalregementets OF. – Allt eftersom I 13 har vuxit har också intresset för att bilda en förening vuxit. Så i samband med att vi hade en dag med information om fackliga frågor fick vi till både ett medlemsmöte och ett konstituerande årsmöte då vi bestämde vilka som ska sitta i föreningens styrelse och vilka roller de ska ha, säger Henrik Eklund.

På årsmötet valdes Marcus Mattsson till vice ordförande, Stefan Johansson till sekreterare, samt Fredrik Hallström till kassör. Nu ska styrelsen sätta sig in i allt vad fackligt arbete innebär.

– Det är bra att vi är 11 personer i styrelsen för vi sitter på olika erfarenheter och kompetenser. Det känns som en spännande utmaning, det kommer gå bra bara vi får allt på rullning, säger Henrik Eklund.

Detta innebär att förbundet har vuxit till 39 officersföreningar. Martin Sachs, ombudsman på förbundets kansli, välkomnar utvecklingen.

– Det är riktigt bra! Där våra medlemmar är ska också våra förtroendevalda vara så att medlemmarna kan få insyn och påverka hur deras arbetsplats fungerar, säger Martin Sachs. ⚫ Officerstidningen nr.3, 2023 79

Förbundsnytt

Ett vanligt styrelsemöte på Officers­ förbundets kansli i Stockholm. Leda­ möterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

»Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process.« beslut för medlemmarna, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Förbundsmöte 2023

Så fungerar Förbundsmötet Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ. Den 14–16 november samlas drygt 100 förtroendevalda ombud för att bland annat välja förbundsstyrelse och bestämma vilken riktning förbundets ska gå i och vilka frågor förbundet ska driva de kommande åren.

OFFICERSFÖRBUNDET är en demokratisk organisation. Det betyder att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka fackliga frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Förbundsmötet äger rum var tredje år och på mötet deltar förtroende-

80 Officerstidningen nr.3, 2023

valda, så kallade ombud, för att representera dig och din officersförening. Antalet ombud som en officersförening kan skicka till mötet beror på föreningens storlek.

INFÖR MÖTET TAS det fram olika beslutsförslag. De förslag som kommer från en förening eller enskild medlem kallas för motioner. Mer om hur de fungerar kan du läsa på sida 81. De förslag som

kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. Du kan läsa propositionerna på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. De propositioner som återkommer vid varje möte är bland annat förbundets fackliga program, stadgar, samt budget. Det fackliga programmet är det som ska styra förbundsstyrelsens arbete de kommande åren.

– Det är inga större förändringar vad det gäller propositionen för det fackliga programmet, men vi lever i omvälvande tid med konsekvenserna av tillväxt, kriget i Ukraina och Nato-ansökan. Det kommer ställa höga krav på att förbundsstyrelsen också kan göra korrekta analyser och fatta rätt

DET ÄR EN proposition som sticker ut – proposition nummer åtta stadgar. Den föreslår att Förbundsmötet ska äga rum vart fjärde år i stället för tredje år som idag. Det tar tid att sätta sig in i olika frågor och förbundsstyrelsen menar att det skulle vara bättre om styrelsen fick arbeta med de olika frågorna under en längre tid. Denna proposition föreslår även att presidiets sammansättning ska ändras. I dag är det ett krav att presidiet, med ordförande och två vice ordförande, ska bestå av förtroendevalda från de tre försvarsgrenarna. Förslaget innebär att det kravet försvinner.

– Tanken är att de som är bäst lämpade ska sitta i presidiet oavsett försvarsgren eller stridskraft.

Om man sitter i förbundsstyrelsen representerar man samtliga medlemmar, säger Lars Fresker och tillägger: – Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process.

Så om du som är medlem vill få insyn och påverka både din närmaste arbetssituation och de stora frågorna så finns det flera sätt – till Förbundsmötet kan du skriva motioner, men det är minst lika viktigt att engagera dig och bli förtroendevald i din officersförening.

Det är de förtroendevalda ombuden som kommer att representera dig och din officersförening i röstningen om beslutsförslagen. ⚫

Kansliets öppet­ tider i sommar

Förbundsmöte 2023

Medlemsservice och medlemsstöd har öppet 08.30–15.30 måndag till fredag vecka 27–32.

Officersförbundet i Almedalen

Motioner senast 14a augusti!

Försvarsberedningen har konstaterat att bristen på personal är en begränsning för tillväxten. Officersförbundet arrangerar ett panelsamtal om detta. Medverkande är Michael Claesson chef försvarsstaben, Mikael Oscarsson (KD), Hanna Gunnarsson (V) och förbundsordförande Lars Fresker.

Tid: fredag 30 juni, 08.30–09.30

Motionera mera – det du motionerar om i dag genomför vi i morgon Du som är medlem kan vara med och påverka vilken riktning förbundet ska gå i och vilka frågor som förbundet ska driva. Detta gör du genom att skriva en motion till Förbundsmötet.

VID FÖRBUNDSMÖTET 2020 skrev OF Amfibiekåren en motion om att förbundet skulle arbeta för att medlemmarna skulle kunna förskjuta sin yrkeofficerspension. Motionen antogs och resulterade i att förbundet bland annat gjorde en utredning och påbörjade en dialog med arbetsgivarparten – Arbetsgivarverket i det här fallet. Dialogen övergick sedan i förhandling och nu– tre år senare – så har medlemmarna och förbundets arbete gett resultat!

– Idéen om att vi behöver ha möjlighet att förskjuta yrkesofficerspensionen föddes för cirka tio år sedan. Vi pratade om det i föreningen och så var det en förtroendevald, Peter Bramstedt, som gick från ord till handling och skrev en motion. Det är roligt att det var vår förening som lämnade in motionen, men i grund och botten är det en enskild medlem som genom föreningen drivit på det här, säger Karl-Johan Boberg, ordförande i OF Amfibiekåren.

EN MOTION ÄR ett beslutsförslag från en enskild medlem eller en officersförening. Den kan

handla om vad som helst du vill att förbundet ska göra eller förändra. Om du har flera förslag så skriver du flera motioner.

Ett bra tips innan du skriver en motion är att läsa förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens beslutsförslag.

Dessa hittar du på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. Vad tycker du om propositionerna? Är det något som ska bort eller läggas till? Instruktioner om hur du rent formellt skriver en motion hittar du på mötets webbplats. Om du lämnar in en motion som medlem ska du skicka den till din officersförening som sedan skickar den vidare till förbundet.

Motionen ska vara förbundet tillhanda senast den 14 augusti, så det är viktigt att du lämnar din motion till din officersförening i god tid före dess. Mer information om vilka beslutsförslag som kommit från enskilda medlemmar och officersföreningar kommer när motionerna sammanställts av förbundet. ⚫

Lathund: Att skriva en motion • S kriv en rubrik som kortfattat beskriver vad motionen handlar om.

•B eskriv vad motionen handlar om, vad ligger bakom den förändring du vill göra.

•A vsluta motionen med att själv föreslå ett beslut som du tycker att mötet ska ta.

Plats: Gotland soldathem, Klinttorget 4, Visby

Ny webbplats 15 juni Hitta råd och stöd, kurser, avtal och medlemsförmåner på Officersförbundets nya webbplats. Den är anpassad för mobil och utformad för att du enklare ska hitta det du behöver. officersforbundet.se

Semestertider – rabatt på hotell­ övernattningar Som medlem i ett Sacoförbund får du rabatt på hotellövernattningar hos både Elite Hotels (upp till 20% under helger och lov), Nordic Choice Hotels (upp till 15% under helger) och Best Western Hotels & Resorts (15% alla dagar året runt). Du hittar rabattkoderna på Officersförbundets webbplats.

Officerstidningen nr.3, 2023 81

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

i förväg) därför att arbetsgivaren kan skjuta på din begärda ledighet i upp till sex månader, men här finns också ett ledarskaps- och varumärkesperspektiv från arbetsgivarens sida, så förhoppningsvis gör arbetsgivaren inte det. Jag avråder dig från att avsluta din anställning som specialistofficer i Försvarsmakten därför att inför och under dina studier ger din anställning dig möjlighet att återgå till arbetet om du avslutar eller avbryter dina studier. Har du avslutat din anställning finns det inte en anställning att återgå till. Lycka till med studierna!

Elina Meyer, ombudsman

Medförsäka familj Hej! Jag har gruppförsäkringar hos If via Officersförbundet. Kan jag även försäkra partner och barn?

Ersättning FM-dygn

Ja, om du har en gruppförsäkring hos If via Officersförbundet kan du även medförsäkra familjemedlemmar så som make/maka/sambo eller barn till ett förmånligt pris. Läs mer på if.se/officersforbundet eller ring Ifs kundservice för Officersförbundet på 0770-82 00 01.

Maria Jensfelt, kanslistöd

Det första du gör, om du inte redan gjort det, är att du tar kontakt med din chef och påminner denna om att du ska ha ersättning för FM-dygn.

Det andra du gör, om du fortfarande inte får ersättning för FM-dygn, är att du tar kontakt med din officersförening så kommer de att hjälpa dig. Grunden är att man ska ha lönetillägg mån-

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

82 Officerstidningen nr.3, 2023

Hej! Jag har inte fått någon ersättning för FM-dygn för tre månader sedan. Hur gör jag för att få det?

aden efter FM-dygn, men ibland behöver chefen en påminnelse.

Gabriel Bris, ombudsman

Tjänstledighet för studier

Hej! Jag arbetar som specialistofficer i Försvarsmakten just nu, men jag överväger att läsa en civil utbildning med start nästa år. Vad ska jag tänka på om jag tar tjänstledighet för civila studier?

Om du har varit anställd i minst sex månader har du rätt att söka tjänstledighet för studier. Du bör skicka din ledighetsansökan så snart som möjligt (helst sex månader

Antal semesterdagar

Hej! Hur många semesterdagar har jag?

Antal semesterdagar är baserat på hur gammal du är så det beror på din ålder. Är du under 29 år har du 224 timmar/28 dagar, är du 30–39 år har du 248 timmar/31 dagar och är du över 40 år har du 280 timmar/35 dagar. Ett tips för att ta reda på hur det ligger till är att titta på din lönespecifikation. Där ska det nämligen synas hur mycket tid du har kvar, samt om du har några innehavande tid från föregående år.

Patrik Larsson, ombudsman

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Kommunikation: Pernilla Bastås, teamledare

Olle Löfmark, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall, Mikael Eriksson

Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Carina Viklund, Maria Jensfelt

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

En del av framtidens innovation Utan innovation står vi still.

Det är innovation som gjort ubåten lika tyst som naturen, som givit spaningsflygplanet förmågan att se förändringar och stridsplanet sin totala kontroll. Innovation driver oss framåt.

Men för att lyckas krävs både engagemang och samarbete.

Saab är hemort för en kompetent och dedikerad grupp människor som inspireras av att jobba med teknik i framkant.

Vi delar samma övertygelse; att det är en mänsklig rättighet att känna sig trygg. Tillsammans hittar vi innovativa lösningar på komplexa problem. Det är ett stimulerande arbete!

I ett växande, allt mer mångsidigt företag arbetar vi i en samarbetsvillig och utvecklande miljö, där alla uppmuntras att utforska sin fulla potential. Saab har verksamhet i över 30 länder. Men lika mycket som vi är globala, är vi lokala.

Vi är den dagliga arbetsplatsen för drygt 15 000 svenskar, som varje dag bidrar till att göra Sverige och omvärlden till en säkrare plats.

En del av Sverige

saab.com/endelav

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Rustar för framtiden

baesystems.com

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

Vi stödjer