Officerstidningen nummer 3, 2022

mali Översten Peter om det svenska bidraget till Task Force Takuba.

analys Modern teknik skapar nya stridsmiljöer och förändrade slagfält.

brott Brottsutredning nedlagd mot befäl vid Ledningsregementet.

3

nr.

2022

www.officersforbundet.se

För dig som är medlem i Officersförbundet

Bråttom Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina sker stora satsningar på försvaret. Men frågan är hur de ekonomiska tillskotten ska omsättas i ökad militär förmåga?

att rusta

i orostid Oscar Jonsson: ”Kriget i Ukraina är ett maratonlopp, ingen sprint”

35 år inom Cybersäkerhet

Fibersystem presenterar Avlyssningssäker videokonferenslösning RÖS U1/ Tempest Level A

Komplett videokonferenslösning certifierad för både RÖS U1 och Tempest Level A. Baserad på Cisco Webex Room Kit Plus med integrerad 55” 4K bildskärm och möjlighet att ansluta flera externa codecenheter.

Fibersystem AB utvecklar och levererar produkter med extrema krav på säkerhet och tuffa miljöer. RÖS U1, Tempest SDIP-27 Level A och MIL-STD-810.

Tel: 08-564 828 80 sales@fibersystem.com www.fibersystem.com

Kontakta oss gärna för mer information om vårt produktutbud.

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 46–50.

It takes two to tango – inte minst i tillväxt

F

örsvaret blir en allt viktigare fråga för det svenska folket och förtroendet för Försvarsmakten ökar, det visar två nyligen publicerade undersökningar från DN/Ipsos och Kantar Public.

Resultaten är föga förvånande, men lämnar ändå en bitter smak i munnen eftersom det är läget i omvärlden med Rysslands invasion av Ukraina som den tydligaste markören bakom de höga siffrorna. Bilderna från Butja, Mariupol och andra platser i Ukraina kommer att ta lång tid att få bort från näthinnan. Det ryska agerandet är inte bara folkrättsligt vidrigt utan också exempel på människans totala grymhet och hänsynslöshet.

Samtidigt visar det ukrainska folkets och de ukrainska väpnade styrkornas oförtrutna kamp mot inkräktaren, liksom Europas enighet och det svenska folkets vilja att omfamna och hjälpa de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige, på mänsklighetens goda sidor.

svarsalliansen. Utan oss ingen tillväxt. Så enkelt – eller så svårt – är det.

Håller du med?

FÖR EN TID sedan träffade vi ett stort antal förtroendevalda

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

i samband med att vi genomförde en förbundskonferens.

Viljan att ta ansvar för Försvarsmaktens utveckling och försvaret av Sverige är mycket stark.

Försvarsmakten ska vara glad över att ha sådana medarbetare. Men ”it takes two to tango”, som man brukar säga.

Personalen går redan nu hårt och tuffare kommer det att bli vart efter ambitionen ökar. Dessutom är det slutliga införandet av trebefälssystemet alltjämt ett öppet sår på många håll.

Budskapet till Försvarsmakten är därför tydligt: glöm inte bort att personalen är mer än bara rader i Prio. Det är människor av kött och blod som behöver ges de bästa av förutsättningar för att leverera det som det svenska folket förväntar sig att vi ska göra.

Mycket av fokus ligger nu, av naturliga skäl, på det som Försvarsmakten gör i Sverige. Men så här, ungefär en månad innan Veterandagen, tycker jag också det är viktigt att uppmärksamma de internationella insatserna. Exempelvis var det inte länge sedan specialförbandsinsatsen Task Force Takuba avslutades i Mali. Till alla er som nyligen kommit hem, till er som just nu genomför insats hemma eller utomlands: tack för Stockholm den 20 april 2022 era insatser! Det är ni som är mänLars Fresker niskorna bakom sifforna i förtroendeFörbundsordförande mätningarna! ⚫

»Det är våra medlemmar som ska bemanna de svenska befattningarna i de olika Nato-staberna om Sverige väljer att gå med i försvarsalliansen.«

DE POLITISKA PARTIERNA har enats om att kostnaden för

totalförsvaret i Sverige ska uppgå till två procent av BNP. Finland förefaller vara på väg in i Nato med stormsteg och i den svenska riksdagen finns nu för första gången en majoritet för ett svenskt Nato-medlemskap.

Allt det här påverkar i allra högsta grad Officersförbundets medlemmar. Det är våra medlemmar som ska se till att de höjda anslagen leder till ökad försvarsförmåga – från materielprocesser till utbildning av värnpliktiga och upprätthållande av den territoriella integriteten. Det är våra medlemmar som ska bemanna de svenska befattningarna i de olika Nato-staberna om Sverige väljer att gå med i för-

Officerstidningen nr.3, 2022 3

INNEHÅLL, NR 3 2022:

44

»Jag är bekymrad över hur den unika politiska detalj­ styrningen av Försvarsmakten förefaller vara minst lika närvaran­ de i upprustnings­ perioder som i nedläggnings­tider. « Krönikören Herr Flax om de satsningar som nu görs på försvaret. Han efterlyser ett balanserat arbete framåt med fokus på den reella försvarsförmågan, snarare än plakatpolitik.

32 AKTUELLT 7 | Afghanistanveteraner är stolta över sin insats

14

8 | Cold Response satte

nordiskt försvar på prov

10 | Ändrat regelverk kring adhd och värnplikt

12 | Nedlagd brottsutredning

18

mot befäl vid LedR

I FOKUS 14 | Svenska bidraget till Task Force Takuba i Mali FÖRDJUPNING 18 | Försvarsekonomi – möjlig­ heter och utmaningar vid kommande upprustning ANALYS 28 | Modern teknik skapar nya stridsmiljöer 4 Officerstidningen nr.3, 2022

42

MÖTET 32 | Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap

FÖRBUNDSNYTT 46 | Lönestruktur 2022 är fastställd

INSÄNT/DEBATT

47 | ”Arbetsvillkoren för

42 | Försvarsmakten övar

krigets lagar för sällan

KRÖNIKA 44 | Herr Flax: ”Behov av läcktät­ ning i dagens organisation”

piloter har försämrats under lång tid”

50 | Fråga förbundet: Vad gäl­ ler för kompledighet från FM-dygn?

Hur snabbt kan upprustningen gå?

D

”

et säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har försämrats över tid. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Rysslands invasion av Ukraina har inneburit att läget skärps ytterligare. Sveriges försvarsförmåga måste av denna anledning öka och upprustningen måste ske i snabbare takt”. Det var budskapet i Försvarsberedningens överenskommelse om det militära och civila försvaret i mitten av mars.

» Politikerna vill se snabba resultat samtidigt som mycket av det som nu ska åstadkommas kräver tid. «

Men hur ska tillskotten omsättas i praktiken för att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga? Till detta nummer av Officerstidningen har vi fördjupat oss i frågor som rör de ekonomiska förstärkningarna. Vi har bland annat intervjuat företrädare för Försvarsmakten, Försvarets materielverk samt forskare vid Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut. En av de stora svårigheterna som flera av dem vi pratat med ger uttryck för är takten i de kommande årens upprustning. Politikerna vill se snabba resultat samtidigt som mycket av det som nu ska åstadkommas kräver tid. Det tar tid att utbilda, det tar tid att upphandla, det tar tid att bygga infrastruktur och det tar tid att få leveranser. Dessutom behöver de investeringar och satsningar som görs taktas med varandra. Efter år av underfinansiering och nedrustning finns det dessutom onekligen många hål att fylla de utlovade ekonomiska tillskotten i.

Som tidningens krönikör Herr Flax (officer, helikopter 16-pilot och försvarstwittrare som skriver under pseudonym) uttrycker det: ”Det finns enorma behov av läcktätning redan i dagens organisation. Vi saknar stora mängder av ’militär anständighetsmateriel’. Vi övar våra krigsförband och deras chefer alldeles för sällan. Vi har för lite personal och de vi har slutar dessutom i för hög takt för att vi ska kunna möta den långsiktiga upprustningens behov”.

Missa inte hans krönika på sidan 44.

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Emmeli Nilsson, Johan Alp, Björn Öberg, Anna-Maria Stawreberg, Annica Ögren, Maria Widehed.

NUMMER 3, 2022 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 25.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 4, 24 maj.

Nr 5, 9 augusti.

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSBILD: Björn Öberg

Chefredaktör

INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.3, 2022 5

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

/Aktuellt Svensk-finsk anskaffning av spränggranater

ƀ Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard, i Sverige kallad Stridsvagn 122, används i både Sverige och Finland. Genom ett bilateralt avtal mellan de båda

försvarsmakterna genomförs nu en gemensam anskaffning av ammunition till stridsvagnstypen, skriver Försvarets materielverk på sin webbplats. Beställningen gäller 120 millimeters spränggranater och de kom-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

mer att vara märkta med både svenska och finska beteckningar, vilket ökar interoperabiliteten, exempelvis blir det möjligt att genomföra övningar där det gästande landet inte behöver medföra ammunition till strids-

Foto: Linus Skaring / Försvarsmakten

Afghanistanveteraner är stolta över sin insats visar en Sifo-undersökning.

VETERAN

Synen på insatsen i Afghanistan förändrad Våren 2021 återtog talibanerna makten i Afghanistan. Var tredje utlandsveteran upplever att händelserna har påverkat synen på den egna insatsen. Det visar en Sifo-undersökning som Veterancentrum har initierat.

NÄR TALIBANERNA TOG över makten blev

q den mediala uppmärksamheten enorm

och stort utrymme gavs till utlandsveteraner som uttalade sig. Det är bakgrunden till beslutet att genomföra en undersökning med svensk personal som tjänstgjort i Afghanistan.

– Med talibanernas maktövertagande följde en mediabild där flera starka åsikter lyftes fram. Vi ville se hur utlandsveteranernas uppfattning såg ut som kollektiv så att vi kan dra

mer allmänna slutsatser, säger Christopher van Zant, projektledare vid Försvarsmaktens Veterancentrum.

Drygt 7 500 utlandsveteraner har tjänstgjort i Afghanistan mellan 2002 och 2021, av dem har knappt 30 procent deltagit i studien.

De allra flesta uppger att händelseutvecklingen i landet inte har påverkat viljan att delta i fler internationella militära insatser. Överlag är man stolt över sin insats.

Samtidigt visar undersökningen att en av tre upplever att synen på den egna insatsen i stor utsträckning har påverkats av förändringarna i landet. Likaså indikerar resultaten att uppföljningen efter insatsen behöver ses över. /MARIA WIDEHED

vagnarna. Anskaffningen möjliggör omsättning av äldre ammunition och lagerpåfyllnad. Leveransen ska ske under 2022. /LS

Ny utrustning för matlagning i fält ƀ Förbandens möjligheter till återhämtning i fält ska förbättras genom avtal om ny fältförplägnad. Det uppger Försvarets materielverk på sin webbplats. Bland annat ska koktraktorkärra 112 uppgraderas och bli kokkärra 113, som kan dras efter lastbil eller bil i upp till 80 kilometer i timmen.

Flerbränslekök till jägarförbanden är beställda och nya tältspisar med bärväska och gnistskydd är under tillverkning. Genom tillförsel av kylboxar med temperaturlogg ska transporter av färska livsmedel från lager ut till koksystemen underlättas. /LS

»Detta kom inte som en blixt från klar himmel. Rysslands agerande […] har orsakat ett försämrat säkerhetsläge i Europa och i Sveriges närområde.

Oavsett den kortsiktiga utkomsten får kriget omedelbara, djupgående och långsiktiga följder för svensk och europeisk säkerhet.« Det säger generalmajor Lena Hallin, chef för den militära underrättelseoch säkerhetstjänsten, Must, i förordet till Musts årsöversikt för 2021, om att Rysslands anfallskrig mot Ukraina utgör en avgörande brytpunkt för Sveriges och Europas säkerhet.

/Aktuellt

▼ Lecabore nullis mi, eosandenit, consendis cus alicipsa iur? Quis conem aut asit optate porerios molut

ÖVNING

Cold Response satte nordiskt försvar på prov I skuggan av kriget i Ukraina, en ökad hotbild och en het Natodebatt. När vinterövningen Cold Response satte det nordiska försvarssamarbetet på prov hade man omvärldens blickar riktade mot sig. Inför 2024 vill brigadchefen se större förbandsvolym och Finland på ledningsnivå.

UNDER DE TVÅ sista veckorna i mars sam-

q övade drygt 30 000 deltagare från 27

övar tillsammans på samma sida. Brigadstridsgruppen har letts av en svensk brigadchef med en ställföreträdare från Finland. I brigadstaben var tio av 55 stabsmedlemmar från Finland.

– Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och som nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina. Att öva integrerat med en svensk-finsk brigad är något helt annat än vad vi är vana vid, säger brigadchef överste Lars Jonsson.

nationer i den norskledda militärövningen Cold Response. Övningen sker i samverkan med Nato. Förutom Norges och Natos egna styrkor deltog enheter från bland annat USA, Storbritannien, Frankrike, Finland och Tyskland. Försvarsmakten deltog med omkring 1 500 soldater och officerare. De svenska markförbanden satte tillsammans med finska arméförband upp en reducerad brigadstridsgrupp som byggde vidare på det svensk-finska samarbetet, FISE. Flygvapnet deltog med Jas 39 Gripen. » Samövandet tydligCold Response utgjorde ockgör att nationsgränså slutövning för de värnplikserna endast utgör tiga som utbildats vid marken administrativ förbanden i Norrbotten. gräns, den syns inte i Det är första gången som terrängen. « Sverige, Norge och Finland

Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten.

”Terrängen var tuff för förbanden. Vi hade en kombination av vind och nederbörd som var helt extrem”, säger Erik Preutz, övningsledare för de svenska markförbanden.

8 Officerstidningen nr.3, 2022

COLD RESPONSE GENOMFÖRDES i flera delar av Norge,

men huvuddelen av övningen för den svensk-finska brigadstridsgruppen genomfördes i Troms fylke. Överstelöjtnant Erik Preutz, övningsledare för de svenska markförbanden, är mycket nöjd med övningen.

– Vi har ökat vår förmåga att kriga tillsammans. Det har varit oerhört givande att vi fått utgöra brigad tillsammans med Finland, samt med en norsk sidobrigad och arméledning. Vi har fått uppträda i ett sammanhang där allt från logistikkedjor till transporter har varit skarpa, säger Erik Preutz och tillägger: – Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns

inte i terrängen.

Han ser positivt på hur Sveriges och Finlands gemensamma logistikkedjor, liksom utvecklingen av sambandstjänst, har satts på prov under övningen.

– Det är alltid en utmaning där det ytterst handlar om chefernas möjlighet att leda. I ett sammansatt förband måste man hitta nya lösningar.

Att samordna logistik, såväl som samband kräver dock tålamod.

– Att integrera sambandssystem, ledningssystem och logistik är utmanande eftersom det är nationella ansvar och separata system.

Det gäller att hitta metoder för att ta sig framåt tillsammans, säger brigadchef Lars Jonsson. Även flygvapnet bidrog med en viktig del i utvecklingen av det internationella samarbetet. Flygstridskrafterna inledde övningen med att bland annat öva luftstrid tillsammans med flyg från andra nationer. En av de viktigaste delarna för flygvapnet under Cold Response är att i nära samarbete med Nato-nationerna öva på att planera, genomföra och utvärdera genomförda flygpass.

Väderförhållanden under övningen skapade dock vissa utmaningar.

Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten.

Fyra döda vid flygplanskrasch under Cold Response ƀ Ett amerikanskt militärflygplan som deltog i övningen Cold Response kraschade utanför Bodø i Nordnorge den 18 mars.

Planet kraschade i svårtillgänglig terräng och det i kombination med extremt väder försvårade räddningsinsaten. De fyra amerikaner som fanns ombord bekräftades döda dagen efter.

Flygplanet var av modellen Bell Boeing V-22 Osprey, ett tiltrotorflygplan som är en kombination av ett flygplan och en helikopter. /MW

FM Vind 2021 uteblev

"Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina", säger brigadchef överste Lars Jonsson (till vänster i bild).

– Terrängen var tuff för förbanden. Vi hade en kombination av vind och nederbörd som var helt extrem. Den sämsta dagen hade norska väderlekstjänsten sju varningar samtidigt, säger Erik Preutz.

Det utmanande klimatet är del av syftet med Sveriges deltagande – man vill öva på att strida i subarktisk miljö. Men lika mycket handlar deltagandet om att öka förmågan till strid i större förband och öva försvar av norra Skandinavien med internationella partners och grannländer.

TILL FÖLJD AV rådande

omvärldsläge blev årets övning ovanligt välbesökt, av såväl Sveriges och Norges statsministrar som av Natos generalsekreterare, försvarsministrar, kungligheter och nyhetskanaler som BBC. – Övningens upplägg har varit planlagt sedan innan den ryska invasionen av Ukraina, men det har märkts tydligt att intresset för att kunna försvara Nordkalotten

sträcker sig mycket längre än till de närmaste länderna, säger Erik Preutz.

Brigadchef Lars Jonsson är mycket nöjd med övningen, som sedan start har varit återkommande för förbanden i norra Sverige. De har länge utgjort grundstommen i det svenska deltagandet, men nu är det dags att bredda deltagandet tycker han – Min förhoppning inför 2024 är att vi får utöka det bilaterala och trilaterala samarbetet ytterligare, med större förbandsmassa och större integrering. Jag skulle till exempel vilja se en finsk högre chef på ledningsnivå. /MARIA WIDEHED

FAKTA

Cold Response har genomförts vartannat år sedan 2006.

Sverige deltog i år med cirka 1 500 soldater och officerare från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan. Dessutom deltog flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj.

ƀ Försvarsmaktens årliga medarbetarundersökning, FM Vind, ställdes in förra året. Enligt uppgift från myndigheten berodde det på byte av leverantör av rapporten och att upphandlingen inte hann bli klar i tid för att genomföra en undersökning 2021.

Försvarsmakten uppger att det planeras för en ny medarbetarundersökning senare i år. /LS

Första beställningen av nordiska stridsuniformen ƀ I februari tecknade Danmark, Finland, Norge och Sverige ett ramavtal om leverans av det gemensamma stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU. I april meddelade FMV att de lagt en första beställning av de nya uniformerna.

Beställningen omfattar för svensk del 20 500 kompletta europeiska konfigurationer av uniformssystemet till ett värde på 377 miljoner kronor. De första delleveranserna sker under 2023 och hela beställningen ska vara levererad under andra halvan av 2024.

I NCU-systemet ingår allt från underkläder till ytterplagg. Det enda som kommer att skilja ländernas uniformer åt är kamouflagemönstret. Det samlade värdet av hela projektet under kontraktsperioden 2022–2029 uppgår som mest till 425 miljoner euro för samtliga fyra länder. /JO Officerstidningen nr.3, 2022 9

Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna.

REKRYTERING

Ändrat regelverk kring adhd och värnplikt Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

I JULI 2021 kom beslutet att personer med

mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, automatiskt skulle uteslutas från möjligheten säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generatt pröva sin lämplighet till att genomföra värnalläkaravdelningen. plikt. I stället skulle varje sökande bedömas Myndighetens reviderade riktlinjer av de individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimedicinska bedömningsgrunderna innebär att mineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillpersoner med lindrig adhd, och som uppfyller syn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga övriga krav för att kunna genomföra grundutbeslut om förändringar i regelverket har det bildning, har rätt att mönstra. Det finns flera inte varit möjligt att genomföra orsaker till revideringen, men» Många personer hela prövningen vid Plikt- och ar Markus Karumo och konstakan ha någon form prövningsverket. terar att kunskapsläget kring av diagnos, men – Utredningen tog längre tid neuropsykiatriska diagnoser samtidigt hantera än planerat, något som inneär betydligt större i dag än för olika utmaningar. « bara några år sedan. bar att sökande fick påbörja

q neuropsykiatriska diagnoser inte längre

10 Officerstidningen nr.3, 2022

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer.

Markus Karumo Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han.

DET ÄR BARA de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd. Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan. /ANNA-MARIA STAWREBERG

SECTRA KOMMA IN IN SECTRA VPN VPN LÅTER DEN RÄTTE KOMMA

Sectra Mobile VPN - för alla ledande plattformar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra Sectras –VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära oavsett operativsystem. på mobila som enhet, stationära Vi vill att du skall kunna arbeta säkertenheter oberoende var – oavsett operativsystem.

Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Sectra • communications.sectra.com Sectra Communications CommunicationsAB AB• communications@sectra.com communications@sectra.com communications.sectra.com

•

•

All trademarks trademarks are are property property of of their their respective All respective owners. owners.

Foto: TT

/Aktuellt

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön.

Foto: Aimpoint

Nya rödpunktssikten ƀ I samband med den uppstartade omsättningen av dagens eldhandvapen, har Försvarets materielverk, FMV, upphandlat ett avtal för leverans av nya rödpunktssikten. Leverantör är Aimpoint AB. Avtalet gäller en ny typ av sikten (18 EHV B) som går att använda på ett flertal vapentyper men som är särskilt anpassad för kommande nya eldhandvapen. Det uppger FMV på sin webbplats. Försvarsmakten kommer att inneha ett 20-tal varianter av rödpunktssikten och omkring 100 000 enheter till olika eldhandvapen, pansarvärnsvapen och tung kulspruta.

Beställningen har tidigarelagts på grund av nya förutsättningar som bland annat rör de ekonomiska anslagen till FMV. /LS

Ubåten HMS Halland ska moderniseras ƀ Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med Saab för att genomföra halvtidsmodifiering av ubåten HMS Halland. Många av systemen kommer att omsättas till nya generationer, däribland lednings- och sensorsystem samt skeppssystemet, enligt FMV:s webbplats.

Flera av systemen är samma som kommer att finnas på de nya ubåtarna, A 26, i Blekingeklassen.

Ubåtarna i Gotlandsklassen byggdes under åren 1990 till 1997 och består av tre ubåtar. Två av dem har redan genomgått halvtidsmodifiering. /LS 12 Officerstidningen nr.3, 2022

BROTT

Nedlagd brottsutredning mot befäl vid Ledningsregementet Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

I JANUARI INLEDDE åklagare förundersök-

q ningar mot befälen. Misstankarna gällde

framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet.

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part.

Vi har full förståelse för att detta varit otroligt

1 588

jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

UNDER SENHÖSTEN 2021 utreddes arbetsmil-

jön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur.

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu. /JOSEFINE OWETZ

kvinnor har i år ansökt om frivillig värnplikt i Finland, enligt uppgift på den finska försvarsmaktens webbplats. Det är den näst högsta siffran sedan den finska försvarsmakten öppnade för kvinnor i den militära grundutbildningen. Kvinnor i Finland omfattas inte av landets obligatoriska värnplikt.

Säkerh etsklass

SS F349

2!

RÖS-SKYDDAT SÄKERHETSSKÅP för servrar i skalskyddsklass SS1/ EMP

Säkerhetsskåpet har utvecklats av KAMIC tillsammans med Gunnebo Safe Storage på uppdrag av försvaret. Skåpet är en säkerhetsinvestering för att skydda viktig och känslig information på ex. dataservrar från intrång.

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra säkerhetslösningar.

i samarbete med

KAMIC INSTALLATION l www.kamicemc.se GUNNEBO SAFE STORAGE l www.gunnebosafestorage.com

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Officersförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,20* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,20 %. En kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,20 %, blir den effektiva räntan 5,33 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 778 kronor och din månadskostnad blir 1 896 kronor. Årsränta per 2022-02-15.

Task Force Takuba, som bestod av personal från tio europeiska länder, hade i uppgift att utbilda, ge råd och bistå den maliska armén i deras kamp mot islamistiska terrorister i Liptakoregionen i Mali.

Foto: EMA/Franska försvarsmaktens högkvarter

I fokus: Sverige i Mali

»Task Force Takuba kommer ses som ett föregångsexempel« Svenska översten ”Peter” har lett Task Force Takubas specialförband i strid mot jihadister i Mali, i situationer om liv och död. Det svenska truppbidraget till insatsen avslutades nyligen helt enligt plan. ”Vi kommer som europeisk försvarsmakt att ha nytt­a av denna insats under lång tid framöver”, säger Peter. text: Annica Ögren I NOVEMBER FÖRRA året tog Sverige över befälet för den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali. En insats under Frankrike som varit en del av deras största insats utomlands, Operation Barkhane, med syftet att bekämpa väpnade terroristgrupper i Sahelregionen. Specialförbandens uppdrag har varit att utbilda, stödja och följa med maliska partnerförband under operation, vilket flera gånger visat sig vara både farligt och utmanande i den komplexa miljö som Mali befinner sig i.

I april förra året skadades två svenska soldater lindrigt i samband med att fordonet de färdades i körde på en vägbomb (Improvised Explosive Device, IED) i östra Mali. I slutet av januari i år utsattes militärbasen i Gao i östra Mali för en granatattack där en fransk soldat stupade och flera andra skadades. Ytterligare en attack skedde mot militärbasen i Ménaka dagen därpå.

UNDER DET SENASTE året har två militärkupper ägt rum, landet är inne på sin tredje president – en juntaledare – och sin femte regering. Juntaledaren, som inte velat gå till demokratiska val, har dessutom vänt sig till det ryska privata militärföretaget Wagnergruppen för stöd. I januari beordrade juntan Danmark att ta hem sina soldater som bjudits in inom ramen för Takuba, och dagar senare fick Frankrikes ambassadör i Mali 72 timmar på sig att lämna landet. För Frankrike blev det droppen och landet besluta-

de i februari att dra ut alla sina militärenheter ur Mali.

– Under vår tid i Mali har det också varit en statskupp i grannlandet Burkina Faso. Samtidigt sprider sig jihadismen som en cancer i regionen som ett seriöst problem för alla ömtåliga och bräckliga nationer där. Det är en stökig situation, säger den svenska översten Peter, som egentligen heter något annat.

Med anledning av operationssäkerheten för specialförbanden vill Försvarsmakten hålla hans identitet hemlig, liksom alla uppgifter rörande förbandets personal, uppgifter och arbetsmetoder.

Peter tog över chefsrollen för Task Force Takuba i november förra året och berättar om en intensiv händelseutveckling bara under hans fyra månader i Mali.

– Vi har ofta varit i strid, med alla medel. Det är situationer som handlar om liv och död och jag är glad att vi under min tid fått hem alla hela och rena, med goda resultat för våra operationer, säger han.

SPECIALFÖRBANDENS OPERATIONER AVSLUTADES formellt den

15 februari. De har bestått av så kallade trippel-A-operationer (advice, assist och accompany) där målet varit att höja tre partnerförbands förmåga att på kompanis storlek självständigt kunna operera mot terroristgrupper i regionen, utan stöd från Task Force Takuba.

– Vi var på god väg och hann i stort sett genomföra detta när beskedet kom att vi skulle avveckla.

Officerstidningen nr.3, 2022 15

Foto: Försvarsmakten

anklagats av Human Rights Watch för att ha dödat omkring 300 civila i den centrala regionen Mopti. Ryssland har inte bekräftat Wagnergruppens närvaro i Mali, men enligt Försvarsmakten rör det sig om cirka 800 personer från Wagnergruppen i landet. Öppna flygspårningsdata har även kunnat registrera flygplan i Mali som tillhör det ryska flygvapnet och som tidigare varit kontrakterade för Wagnergruppen. Bland annat ska de ha använts för att transportera personal till andra afrikanska länder som Sudan. Satellitbilder på militärbaser i regionen Segoú, söder om Mopti, samt bilChefen för Task Force Takuba, Amanda Larsson är sektionschef vid Produktionsstabens der på franska Barkhanes gamla bas i Timöverste Peter, gör honnör när de genomförandeavdelning. Hon leder den arbetsgrupp på svenska helikoptrarna lämnar buktu i norr, bekräftar gruppens närvaro i Högkvarteret som har till uppgift att stödja cheferna i linjen Ménaka i Mali för sista gången i Mali, enligt Center for Strategic and Interunder genomförandet av trebefälssystemet. mitten av februari 2022. national Studies (CSIS).

I utbyte mot att utbilda maliska säkerhetsstyrkor och försvara maliska politiska ledare, ska Ryssland givits möjlighet att utvinna ur gruvor Vi hann även trycka bort en av terro»DE HAR VÄLDIGT GOD LOKALi landet, enligt uppgifter till det amerikanska institutet ristgrupperna från vårt område, vilket KÄNNEDOM OCH KAN RÖRA Modern War Institute (MWI) vid militärakademin West regionalt var en ganska bra framgång, SIG SNABBT ÖVER STORA YTOR Point. Ryssland har således nationella intressen i såväl Mali säger Peter.

MED MOTORCYKEL-PICKUPER, som i hela regionen, där landet nu riktar in sig på att bli Det är främst terroristgruppen JNIM, MEN HAR INGA AVANCERADE en politisk, militär och ekonomisk stormakt, enligt flera med Al-Qaeda-anknytningar, och ISGS, VAPEN.« bedömare. en IS-grupp i Sahararegionen som utgjort det största hotet mot specialförBRIGADGENERAL ANDERS LÖFBERG är chef för specialförbanden och som är också är det största bandsledningen vid Försvarsmaktens högkvarter i Stockhotet mot säkerheten i landet i stort. holm. Även han anser att det bestämt finns intressen för – Terroristgrupperna har olika modus och bekämpar Ryssland i Afrika, och att Ryssland agerar genom bland även varandra internt. Några är bra på att tillverka och annat Wagnergruppen där. placera ut IED:er och skjuta indirekt eld, använda sig av – Min bedömning är att Wagnergruppen kommer att granatkastare eller skjuta raketer. De har varit ett stort hot hålla sig på behörigt avstånd från all västeurpeisk persomot våra camper. De har väldigt god lokalkännedom och nal. De kommer inte att söka konfrontation eller strid, då kan röra sig snabbt över stora ytor med motorcyklar och kommer de att råka riktigt illa ut, säger Anders Löfberg. pickuper, men har inga avancerade vapen, säger Peter.

Han konstaterar att utmaningarna som Mali redan har säkerhetsmässigt, fortsatt kommer att finnas kvar efter att OVANPÅ DETTA FINNS också andra grupperingar i landet som de internationella insatserna lämnat landet. kallas för SAG-grupper (Signatory Armed Groups). Det är – Jag ser inte att ryska legosoldater skulle förändra beväpnade grupperingar som gått med på fredsavtalet, den situationen långsiktigt. men som ibland agerar med dolda motiv och där det Tyvärr tror jag att säkerfinns etniska och ekonomiska kopplingar som familhetsläget kan bli värre efterjeallianser och smugglingsmotiv, som gör konflikten FAKTA som det inte finns ett stabilt ännu mer komplex. förtroende för ledningen i I och med att Frankrike och Task Force Takuba nu Task Force Takuba Bamako, säger Anders Löflämnat Mali kan hotet komma att öka från terroristTask Force Takuba har ingått i den bredare insatberg. grupperna då de får friare spelrum att skapa så kallsen Operation Barkhane som varit inriktad på att För de övriga insatserna ade ”safe havens”, fristäder, för att återhämta sig, vara bekämpa väpnade terroristgrupper i Sahelregisom nu är kvar i Mali – som trygga och tillväxa ännu mer, enligt Peter. onen. Det svenska bidraget har bestått av cirka FN-insatsen Minusma och – De kommer kunna sprida sina budskap över 150 personer och innefattat en helikopterstyrka, Europas tränings- och utbildbefolkningen och skaffa sig inflytande i regionen. I specialförbandsoperatörer, personal från speciningsinsats EUTM – kan den sina safe havens ser man till att stjäla boskap och vi alförbandens stödförband samt en jägarpluton. förändrade situationen även har även sett att man etniskt rensat hela byar på folk, 15 svenskar är fortsatt kvar i Gao i Mali för att innebära en risk för ett för säger han. sköta hemtransporter av materiel. ytterligare försämrat säkerÄven den ryska Wagnergruppen har tillsammans Källa: Försvarsmakten. hetspolitiskt läge, enligt med maliska trupper så sent som i slutet på mars 16 Officerstidningen nr.3, 2022

Anders Löfberg

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Peter. »SVERIGE HAR ÄVEN GENOM – Det blir mindre tryck på motståndTASK FORCE TAKUBA VISAT SIG aren, den får större möjlighet att röra sig SOM EN TROVÄRDIG PARTNER fritt i regionen och utsätta både FN och TILL FRANKRIKE.« EUTM-camper för mer attacker än vad som hittills varit möjligt. Det kan bli en ökad hotbild, men det är spekulationer, säger han.

Det är också sorgligt att den maliska juntan vänder sig till en rysk privat aktör, inte minst för den maliska befolkningen, anser Peter, även om han säger att han står bakom det franska beslutet att dra sig ut. Förutom den komplexa hotbilden säger Peter att själva operationsmiljön har varit en av de största utmaningarna för specialförbanden.

– Ménaka som varit vår huvudbas ligger snudd på mitt i öknen med 20 mil till närmaste asfalterade väg där vi baserat helikoptrar, ledningsplats och annat. Att få dit, drifta, vidmakthålla och tillväxa samtidigt som att hålla en tillräcklig skyddsnivå när vi varit utsatta för raketbeskjutning har varit en utmaning, säger han.

Att jobba tillsammans med tio andra nationer i en multinationell insats beskriver han som stimulerande, även om han anser att underrättelsedelning mellan länder alltid är en svår fråga.

– Vi har alla olika militärkulturer vilket vi varit öppna med och jobbat utifrån en approach med självinsikt och att kunna kompromissa. Vi har sett det som en styrka.

Fransmännen har jobbat hårt för att underlätta underrättelsedelning med översättningar av franska rapporter, säger Peter.

Vad tar du med dig från din tid som chef för specialförbanden i Mali?

– Personligen känner jag stolthet och glädje över att ha fått vara med och fått erfarenheter och möjligheter att nå framgång i en komplex miljö.

Jag har också fått en förnyad bekräftelse på att specialförbanden håller mycket hög klass, vilket är glädjande men ingen nyhet.

Han ser det som uppfriskande att ha jobbat i en multinationell miljö där europeiska länder tillsammans har sett till att insatsen fungerat utan stöd eller ledning från Nato eller USA. Sverige har genom Task Force Takuba visat sig vara en trovärdig partner till Frankrike, menar han, och säger att samarbetet stärkts på såväl individsom organisatorisk nivå.

– Detta ska vi nu se till att vidmakthålla. Jag tror att vi kommer ha nytta som europeiska specialförband och europeisk försvarsmakt under lång tid framöver, där detta kommer att ses som ett förgångsexempel. ●

Sverige drar sig ur FN-insatsen Minusma I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat. ƀ Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023.

Michael – Våra svenska soldater i Mali har gjort Claesson och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen).

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT. Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten.

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali. ● Officerstidningen nr.3, 2022 17

Fördjupning: Försvarsekonomi text: Linda Sundgren & Josefine Owetz illustrationer: Björn Öberg

18 Officerstidningen nr.3, 2022

Försvarsbudgeten ska öka till 2 procent av BNP fram till 2028.

Men det innebär utmaningar att omsätta tillskotten i ökad militär förmåga med bland annat infrastruktur, materiel och personal.

Samtidigt är konkurrensen om försvarsmateriel hård på marknaden nu när större delen av Västeuropa rustar upp för att möta det nya säkerhetsläget. text: Linda Sundgren

Officerstidningen nr.3 2022 19

Fördjupning: Försvarsekonomi

R Per Olsson

edan innan beskedet den 10 mars om att försvarsanslagen snarast möjligt ska öka till motsvarande två procent av BNP, var den beslutade tillväxten av det militära försvaret historisk.

Inte sedan andra världskriget har Sveriges försvarsutgifter ökat i en sådan takt, och efter Rysslands invasion av Ukraina har det beslutats om ytterligare tillskott. Den hastigt inkallade Försvarsberedningen presenterade i mitten av mars en satsning på 2 miljarder till Försvarsmakten och 800 miloner till civilförsvaret redan i år. Med de omvittnade bristerna i den så kallade bottenplattan (personlig utrustning, fordon med mera), personalunderskott liksom behoven av att omsätta större materielsystem, saknas det knappast områden att lägga pengarna på. Men att förvandla kronor och ören till försvarsförmåga är kanske inte riktigt lika enkelt som att bara spendera dem. Det säger Per Olsson, forskare och projektledare inom försvarsekonomi och materielförsörjning på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han tror att tillväxten kommer bli en utmaning för Försvarsmakten.

– De två miljarder som tillförs i år ryms säkerligen inom den lista med snabba åtgärder som Försvarsmakten lämnat till regeringen. Målet med två procent innebär oerhört mycket mer pengar och är ett viktigt signalvärde om att myndigheterna nu kan börja öva, investera, anskaffa och att det finns och kommer att finnas pengar, säger Per Olsson.

DEN 11 APRIL fick Försvarsmakten i uppdrag av

regeringen att redovisa hur en tillväxtökning mot tvåprocentsmålet till 2028 ska kunna nås, vilket enligt Försvarsmakten kan komma att motsvara någonstans runt 127 miljarder kronor.

Men även med åtskilliga miljarder mer på fickan kommer en snabb tillväxt att bli krävande. Det är många kuggar som måste jacka i varandra för att hjulen ska snurra, säger Per Olsson.

DE STORA PROJEKTEN DRAR VÄLDIGT OFTA ÖVER BUDGET. DET SER VI REDAN NU MED DE NYA UBÅTARNA OCH JAS. Per Olsson, forskare vid FOI 20 Officerstidningen nr.3, 2022

– Mitt intryck är att det går att öka produktionen, men inte hur fort som helst. Alla myndigheter kopplade till försvaret är slimmade och det är även försvarsindustrin efter ett antal magra årtionden.

Att hitta rätt kompetens är avgörande och blir en flaskhals. Flera myndigheter, organisationer och företag behöver anställa, däribland Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan och försvarsindustrin. Många av de kompetenser som efterfrågas är högkvalificerade och tar flera år att utbilda till. När nu hela sektorn ska växa konkurreras det dessutom delvis om samma kompetenser. Per Olsson konstaterar att också stödmyndigheterna och industrin behöver goda förutsättningar med infrastruktur och kvalificerad personal för att kunna stödja Försvarsmakten under tillväxten.

– Försvarsindustrin har en hög andel universitetsutbildad personal, till del samma kompetens som Försvarsmakten, FMV och FOI efterfrågar. Men det tar också tid för industrin att få fram exempelvis en duktig svetsare. Att lära sig svetsa i tio centimeter tjock pansarplåt gör man inte i en handvändning, säger han.

EN ANNAN POTENTIELL flaskhals för den militära tillväxten är begränsning-

ar i tillgången på materiel på världsmarknaden. Det är inte bara Sverige som rustat ned sedan kalla krigets slut. Nästan hela Europa har följt samma väg och försvarsindustrierna har krympt därefter. Nu vittnas det om brist på bland annat ammunition och långa väntetider för den som vill handla nytt.

– Vissa saker går nog rätt snabbt att anskaffa, som livsmedel och sjukvårdsmateriel som finns på den öppna marknaden. Mer avancerade vapen, som exempelvis jaktrobotar, tar förmodligen längre tid att få fram. Att utveckla något eget är ännu mer tidskrävande så det är nog bara att försöka ställa sig i kön och påbörja processer, säger Per Olsson.

Det finns också mycket som pekar mot att konkurrensen på den internationella marknaden kommer att hårdna ytterligare. Enligt Per Olsson kan försvarsindustrier i Europa komma att prioritera sina hemmamarknader när efterfrågan nu överstiger utbudet, vilket kan försvåra upphandlingar och anskaffning.

– Det är inte bara Sverige som ska rusta upp nu, hela Västeuropa har vaknat. Tyskland går precis som vi mot en försvarsbudget på två procent av BNP. Även om försvarsföretag säger att de levererar till hela världen skulle det förvåna mig mycket om de inte prioriterade den egna staten som kund på ett eller annat sätt.

Tillströmning av materiel kräver också att infrastrukturen är rätt dimensionerad för att kunna omhänderta leveranserna. Under nedrustningsåren har mängder av hallar, förråd och lagerlokaler avyttrats och att återta och bygga nytt är tidskrävande operationer med bland annat långdragna processer med bygglovsansökningar och miljötillstånd.

– Vissa lagerutrymmen har vi säkert tillgång till, men ska vi börja lagerhålla exempelvis drivmedel i större mängd kan det bli problem eftersom det kräver miljötillstånd. Det är möjligt att man kan söka dispens, men det kan ändå bli en utmaning, säger Per Olsson och fortsätter.

– Ska vi bygga nya lager för en mer substantiell uthållighet behöver vi nog se över vilka bergrum som kan användas igen. Kanske kan man inte räkna med att allt blir perfekt hanterat från början, men man kan heller inte ställa kvalificerad ammunition på ladugårdsbacken. Viss

Försvarsmakten bedömer att organisationen kan tillväxa till två procent av BNP till år 2028.

Den 1 november ska myndigheten redovisa för regeringen hur expansionen kan gå till.

ammunition och annan materiel kräver speciallagring och det är en utmaning i sig.

DE MER OMFATTANDE materielprojekten har också en tendens att bli betyd-

ligt dyrare än de ursprungliga beräkningarna. Det kan bidra till att projekten försenas och stjäl ekonomi från andra planerade satsningar och investeringar som får stå tillbaka.

– De stora projekten drar väldigt ofta över budget. Det ser vi redan nu med de nya ubåtarna och Jas. Även gällande framtida satsningar är det svårt att träffa helt rätt. Vad nästa generations ytstridsfartyg och stridsfordon kommer kosta kan man inte veta i dag, men om man ska utgå från erfarenhet så blir det förmodligen dyrare än vad man ursprungligen tänkt sig, säger Per Olsson.

Han berättar om forskning som visar att det vid omfattande materielprojekt ofta finns en så kallad ”optimism bias”. Den handlar om att de inblandade i materielprojekten så gärna vill att projekten ska genomföras att man mer eller mindre omedvetet underskattar kostnaderna.

– I de flesta fall handlar det säkert om ärliga misstag. Men eftersom osäkerheterna är stora och pressen finns från alla håll att projekten ska lyckas så finns en tendens att systematiskt underskatta kostnader. Ibland händer det också att man tar bort saker som man sedan inser behövs och som tillförs i efterhand till högre kostnad, säger Per Olsson och fortsätter:

–I Sverige har vi varit duktiga på att anskaffa plattformar, men det har stundtals snålats med stödsystem, ammunition och timmar för personal att öva på systemen. Om vi låter ambitionerna springa iväg alltför långt och inte har koll på materielkostnaderna riskerar man att återigen få ett ihåligt försvar, fast i större skala.

I FÖRSVARSMAKTEN HAR underskottet på perso-

nal varit kännbart i flera år. Enligt de beräkningar som myndigheten genomfört kommer organisationen inte att vara i balans förrän runt 2030, även om personalprognoserna i dag ser bättre ut än för ett år sedan. Fram till första kvartalet 2023 ska 1 000 årsarbetskrafter tillföras och sedan ytterligare 2 000 till fram till 2025. De nu aviserade anslagshöjningarna kommer också att få effekter på personalförsörjningen. Det säger Johan Österberg, forskare i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.

De två extra miljarderna för 2022 kommer dock endast att göra smärre skillnad, tror han.

Officerstidningen nr.3 2022 21

Fördjupning: Försvarsekonomi – På kort sikt får pengarna kanske inte några jättestora konsekvenser, även om Försvarsmakten kan anställa några fler kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Men går vi upp mot två procent av BNP kan personalvolymerna växa på flera olika håll, både på officerssidan och med fler GSS/K, säger Johan Österberg.

Hur många värnpliktiga som ska utbildas i det växande försvaret har varit en fråga för politiska diskussioner och debatter de senaste månaderna. Johan Österberg tror att det är en fördel att ligga kvar på de tillökningsnivåer som är beslutade sedan tidigare och som innebär att runt 8 000 rekryter ska rycka in år 2025 jämfört med dagens cirka 5 800.

– Om vi skulle trycka in 10 000 värnpliktiga nästa år hade det inte funnits officerare som kan utbilda dem. Och det behövs inte bara personal utan även sängplatser, utbildningslokaler och så vidare. Hela logistiken måste hänga med och sådant tar tid att bygga upp. Där tänker Försvarsmakten klokt när de säger att de vill tillväxa i en kontrollerad takt, säger Johan Österberg.

Johan Österberg

ATT DE SOM genomgår grundutbildningen får

en bra upplevelse under värnplikten, har betydelse för hela kompetensförsörjningskedjan, menar Johan Österberg. De värnpliktiga behöver känna att det de gör i Försvarsmakten är meningsfullt för att de ska vilja stanna kvar.

– Grundutbildningen är Försvarsmaktens främsta rekryteringsbas till officersyrket och att de värnpliktiga får en adekvat och givande utbildning är helt avgörande för att de ska överväga en militär karriär, säger han.

I dag finns det cirka 5 900 officerare och 3 450 specialistofficerare. Enligt Försvarsmaktens planering 2021 ska yrkesofficerskåren 2030 bestå av 4 700 officerare och 5 300 specialister. Trots att antalet officerare alltså förväntas sjunka till förmån för fler specialistofficerare, har antalet platser på Officersprogrammet ökat. Det är en effekt av de förväntade pensionsavgångarna under perioden.

– För fyra fem år sedan tog man in 90 till 100 kadetter på Officersprogrammet, nu har man utökat det årliga intaget till 250. Det ska kom-

OM VI SKULLE TRYCKA IN 10 000 VÄRNPLIKTIGA NÄSTA ÅR HADE DET INTE FUNNITS OFFICERARE SOM KAN UTBILDA DEM. Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan 22 Officerstidningen nr.3, 2022

pensera för de ungefär 1 400 officerare som går i pension de kommande åren. Om vi lyckas upprätthålla den här utbildningstakten kommer det om några år att se betydligt bättre ut på förbanden, säger Johan Österberg.

Att officerskåren behöver förstärkas är något som Johan Österberg noterat i sina forskningsstudier. En rapport från förra året visar att många förband går tungt och att nyutexaminerade officerare ofta har problem att hinna med sina arbetsuppgifter. För att få en personalsituation i balans samtidig som försvarsförmågan ökar, krävs genomtänkta beslut och planering.

– De nya regementen som nu öppnar upp kräver väldigt mycket personal. Det verkar som att mycket utgår från att befintlig personal ska vara med och bygga upp de nya förbanden. Risken finns att personalen smetas ut när lika många ska göra saker på fler ställen, säger Johan Österberg och fortsätter: – Det är också viktigt att de nya regementena inte bara blir bemanningsuppdrag med personal som lämnar efter en tid. Organisationen måste få tid att sätta sig och man behöver få möjlighet att bygga förbandsanda.

När det gäller Försvarshögskolans kapacitet att ta emot ytterligare kadetter, säger Johan Österberg att det finns ett visst utrymme. Men på Militärhögskolan Karlberg är trångboddheten redan ett bekymmer och lärarnas arbetssituation ansträngd.

– De finns en smärtgräns när det gäller utrymmen på Karlberg med bostadsbaracker och utbildningssalar. Sedan måste det finnas tillräckligt med civila och militära lärare för att kunna utbilda kadetterna och de militära lärarna går tungt, det vet jag.

EN TILLBAKABLICK VISAR att Sverige stod inför en liknande militär förmågesituation som i dag vid utbrottet av andra världskriget. I början av 1930-talet låg försvarsbudgeten på runt 1,3 procent av BNP, vilket motsvarade under tio miljarder kronor om året. Från 1935 gick försvarsanslagen brant uppåt och nådde kulmen 1941 med drygt tolv procent av BNP. Sedan 1950-talet och framåt har försvarsanslagen som andel av BNP minskat för att nå sin lägsta nivå 2014 med 1,1 procent eller 40 miljarder kronor. Det var samma år som Ryssland annekterade Krim. I påföljande försvarsbudget började anslagen och dess andel av BNP åter att stiga.

– Vid andra världskrigets utbrott talades det om ett igelkottförsvar, men i början var det nog mer ambition än substans. I slutet av kriget var Sverige ungefär på den nivå man ville vara och då var det dags att rusta ner igen. Sedan rustade vi upp betydligt under kalla kriget, för att sedan rusta ner betydligt direkt efteråt, säger Per Olsson.

De tvära kasten i den svenska försvarspolitiken är påfrestande för hela organisationen och för med sig en rad negativa konsekvenser.

– Att gasa och bromsa på det här sättet är förstås ingen önskvärd situation och det hade givetvis varit önskvärt med en jämnare nivå över tid.

Men att motivera stora satsningar på försvaret i fredstid är inte så enkelt när det behövs pengar till andra samhällsfunktioner som polis och sjukvård, säger Per Olsson.

När det nu åter ska byggas militär förmåga i större skala menar såväl Johan Österberg som Per Olsson att vägen till en framgångsrik upprustning ligger i att genomföra den systematiskt och kontrollerat. Att fokusera anslagen till befintliga regementsorter och materielsystem och skapa redundans och robusthet snarare än att bygga nytt.

– Det är viktigt att ha rimliga förväntningar och att kunna agera snabbt samtidigt som vi planerar långsiktigt. Vi får verkligen hoppas att kriget i Ukraina är över snart, men då gäller det att våra politiker visar beslutsamhet och inte frestas att omedelbart rusta ner igen. Vi måste vara försiktiga så vi inte upprepar gamla misstag, säger Per Olsson.

Under nedrustningsåren har mängder av maskinhallar, förråd och lagerlokaler avyttrats. Att återta och bygga nytt är ett tidskrävande arbete med bland annat långdragna processer med bygglovsansökningar och miljötillstånd.

Byggandet av försvars­ förmåga är ett långsiktigt arbete som tar tid Inom ramen för de kraftigt ökande försvarsanslagen ska Försvarsmakten växa med ett par tusen befattningar och myndigheten har fått större ekonomisk handlingsfrihet.

Men att nå önskad förmåga kommer att ta tid. text: Linda Sundgren & Josefine Owetz

E

nligt företrädare för Försvarsmaktens högkvarter kommer såväl de två extra miljarderna i årets budget som anslagsökningen mot två procent av BNP till 2028, att stärka den svenska försvarsförmågan. Generallöjtnant Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef, säger att det på kort sikt främst handlar om att öka uthålligheten genom att bygga upp lagernivåer på ett bättre sätt.

– Det handlar om alltifrån olika typer av drivmedel till fordon, flyg-

plan och fartyg men även mat, läkemedel och reservdelar som mer pengar snabbt kan omsättas till effekt, säger han.

I det längre perspektivet, säger Johan Svensson, handlar det om att skapa balans inom organisationen och att satsa på bredden.

– Vi har anmält till regering och riksdag att de ekonomiska medlen inte medgett att vi fått en optimal balans mellan verkan, ledning och logistik. Där behöver vi bygga upp ledningsområde och logistikområde för att bygga ut uthålligheten. Vi behöver satsningar över hela bredden och alla stridskrafter.

Sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina den 24 februari har mycket hänt inom svensk försvarspolitik med stora, snabba beslut och brådskande ärenden. Den 7 mars gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att redovisa hur den operativa förmågan kan stärkas i år. Dagen efter inkom Försvarsmakten med sitt svar.

– Vi hade bara ett dygn på oss, men vi var förstås inte helt oförberedda när frågan kom, säger överstelöjtnant Johan Silvera vid Ledningsstabens planerings- och ekonomiavdelning.

Officerstidningen nr.3 2022 23

Fördjupning: Försvarsekonomi

KAN VI VARA ÄNNU MER OFFEN­ SIVA I TILLVÄXTEN AV PERSONAL? DET ÄR INTE UTESLUTET ATT VI KAN DET OCH DET KAN BLI MER ÄN 2 000 PERSONER. Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef eller investera tre procent av det årliga anslaget, men Försvarsmakten kommer framgent att kunna disponera tio procent av sin budget fram till 2030.

– På den här punkten har regeringen varit mycket mer tillmötesgående än tidigare och verkligen förstått de villkor vi har att förhålla oss till, säger Johan Silvera.

Den ökade handlingsfriheten kan leda till att mer kan åstadkommas snabbare, enligt Silvera.

– Det ger oss möjlighet att våga mer. Vi kan lägga en beställning som vi räknar med ska falla ut nästa år men som industrin kanske kan leverera redan i år. Och då kommer vi också kunna ta emot den.

Förstärkning av den militära förmågan på Gotland är ett prioriterat område. Bland annat ska ytterligare granatkastarpansarbandvagnar anskaffas.

PRODUKTIONSCHEF JOHAN SVENSSON säger att myndigheten redan förENLIGT FÖRSVARSMAKTENS SVAR handlar det om

anskaffning för att öka förbandens uthållighet i form av bland annat drivmedel, livsmedel och sjukvårdsmateriel. Hur ökade anslag kommer att omhändertas kan också påverkas av utvecklingen i Ukraina och Rysslands fortsatta agerande.

– Beroende på hur mycket resurser vi i övrigt lägger på beredskapsövningar eller andra aktiviteter, för att balansera ryskt agerande i vårt närområde, så är det i mångt och mycket samma personal som också arbetar med vår tillväxt. Alltså finns det en spänning mellan nyttjande och byggande. I dag fungerar det men i en framtida kraftig tillväxt kan det finnas utmaningar, säger Johan Silvera. Även om det går att omsätta tillförda medel redan i år är byggandet av försvarsförmåga ett långsiktigt arbete, framhåller Silvera. Anskaffning av materiel kräver tid i form av kravställan och upphandlingsförfaranden och att tillväxa personellt tar flera år i anspråk, inte minst inom officersskrået.

– Det tar tio år från värnplikt till kompanichef. För att kunna utveckla vår krigsorganisation behöver vi kanske bygga ut våra skolor och centra och sådant tar tid, säger Johan Silvera.

Utöver höjda anslag har regeringen också gett Försvarsmakten större handlingsfrihet.

Alla statliga myndigheter har rätt att spara

24 Officerstidningen nr.3, 2022

Johan Silvera

Johan Svensson

ra året fattade beslut om en personell tillväxt på 1 000 personer fram till första kvartalet 2023. I den politiska överenskommelse som nu har gjorts ska Försvarsmakten växa med ytterligare 2 000 personer mot 2025. Vilka personalkategorier som kommer att beröras är ännu oklart.

– Det ska vi detaljerat utforma inom ramen för det arbete som ska levereras från ÖB den 1 november. Den absoluta merparten är civila.

Sedan kommer kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Sista delen är yrkesofficerare. Kan vi vara ännu mer offensiva i tillväxten av personal? Det är inte uteslutet att vi kan det och det kan bli mer än 2 000 personer. När vi tittar vidare mot att nå de två procenten exempelvis, vi kan bli fler, säger produktionschefen. Även bland de 1 000 årsarbetskrafter som ska tillföras fram till början av nästa år rör det sig i första hand om civila befattningar, även om det också kommer att anställas ett antal gruppbefäl, soldater och sjömän för att ersätta de GSS/K som nu slutar på grund av att de uppnått maximal tjänstgöringstid i Försvarsmakten, enligt Johan Svensson.

– Vi har även ett positivt inflöde av officerare, både från Militärhögskolan Karlberg och specialistofficersutbildningarna. Där överträffar vi våra måltal samtidigt som spontanavgångarna är få.

– Vi såg framför oss ett status quo i totalantalet mot 2025 vad gäller officerare, men nu har vi ett helt annat läge, fortsätter han. Vi har ett högre inflöde och vi har också återanställt relativt många vilket jag är positivt överraskad inför. Men det avgörande är de inledande officersoch specialistofficersutbildningarna. Många bäckar små.

Enligt Försvarsmaktens bedömning kan organisationen växa mot två procent av BNP till 2028. Den 1 november ska Försvarsmakten överlämna en mer detaljerad redovisning av hur den stegvisa tillväxten kan genomföras. Redovisningen ska omfatta perspektivstudie med förmågebehov mot 2035, militär förmåga i övre Norrland, redovisning av 17 utpekade åtgärder inför kontrollstation 2023, bedömning av genomförandet av försvarsbeslut 2020 samt större materielprojekt.

STATISTIK

Så vill Försvarsmakten spendera de nya miljarderna Med tillförd ekonomi bedömer Försvarsmakten att åtgärder är möjliga inom bland annat följande områden:

Kvalificerad ammunition B luftvärnsrobotar, jakt­

robotar och pansarvärnsvapen, marin 57 mm-ammunition och mot­medelsammunition.

militärregionernas säkerhets­ förband.

Bm örkerutrustning.

Förmågehöjning på Gotland B anskaffning av ytterligare granatkastarpansarbandvagnar.

B förstärkt pansarvärnsförmåga.

Ledning Bö kad tillgänglighet till ledningssystem, genom utökad mängd teknisk driftspersonal.

B f örtätning av tekniska system för inter­operabilitet med tredje part.

Bö kad förmåga till precisionsbekämpning i samverkan med tredje part.

Personal Bg enerell personalförstärkning inom olika områden.

Personlig utrustning Bp ersonlig utrustning (uniformer, hjälmar, kroppsskydd) B tidigare anskaffning av eldhandvapen.

Rörlighet och skydd Ba nskaffning av ytterligare bandvagnar.

Förvarning och detektering B förmåga till förvarning, såväl genom förstärkt organisation som med tekniska åtgärder.

B tidigare uppsättning av

Ba nskaffning av splitterskyddade enhetsfordon.

Bö kad CBRN-förmåga, såväl materiel som metoder.

B l ivstidsförlängning av återstående stridsbåtar.

Läglighetsköp Ba nskaffning av ersättare till transportflyg TP 84 Hercules, steg 2.

Verkan Bu tökad ambition divisions­ artilleri.

B f örstärkt kustrobot­ förmåga Bö kad rörlighet insatsförmåga luftvärn.

Källa: Försvarsmaktens svar på regeringsuppdrag om stärkt förmåga. FM 2021-19703:10

Uthållighet B anskaffning av drivmedel, livsmedel, sjukvårdsmateriel och sjukvårdsförnödenheter.

B anskaffning av ytterligare reservdelar och utbytesenheter till materielsystem.

B stärkt tillgång till reservelkraft.

B anskaffning av ytterligare fordon, lastbilar, multifunktionsfordon, tankbilar, truckar och tunga släp.

B ytterligare finkalibrig ammunition anskaffas.

B utökad mängd granatgevärsammunition och granatkastarammunition.

B ytterligare fältförplägnadsmateriel och tält.

B motmedel fjärrstyrda flygsystem (C-UAS).

SVERIGES FÖRSVARSUTGIFTER ÅR 1900–2029 Försvarsutgifter, miljarder SEK, 2021 års prisnivå

Källa: Juuko Alozious och Per Olsson

Försvarsutgifter som andel av BNP

Miljarder SEK 90

1941, andra världskriget 12,2%

80 70 60 50 1918, första världskriget 8,8%

40 30 20

2022, Rysslands invasion av Ukraina 1,4% 2014, Rysslands annektering av Krim 1,1%

10

2029

2%

20 21 20 25 20 29

19 75 19 80 19 85 19 90 19 95 20 00 20 05 20 10 20 15

19 15 19 20 19 25 19 30 19 35 19 40 19 45 19 50 19 55 19 60 19 65 19 70

05

19 10

19

19 0

0

0

Officerstidningen nr.3 2022 25

Fördjupning: Försvarsekonomi

Snabba beställningar är avgörande för leveranser enligt plan Tidigarelagd och utökad anskaffning av materiel är åtgärder som FMV gör på kort sikt för att stärka försvarets förmåga. Men det är nödvändigt att beställningar kan göras i närtid. text: Josefine Owetz

M

ed anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget fick Försvarets materielverk och Försvarsmakten i februari i uppdrag av regeringen att inkomma med förslag på åtgärder som redan under 2022 kan bidra till att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga.

FMV är den myndighet som upphandlar materiel till Försvarsmakten och det förslag som presenterades omfattade allt från redan lagda och planerade beställningar till nya uppdrag. Exempel på sådant som FMV bedömer kan beställas i närtid är viss ammunition, fordon, reservdelar, CBRN-materiel och sjukvårdsmateriel.

– Inom flera områden effektuerar vi med kontrakt så snart som möjligt. Jag har även skrivit en del kontrakt redan, som har varit tidigareläggning i inneliggande plan, säger brigadgeneral Mikael Frisell, chef för verksamhetsområde armémateriel på FMV, och nämner bland annat nytt avtal för rödpunktssikten till soldatburna vapen.

När Officerstidningen träffar honom är han nyligen hemkommen från Finland, där besök hos de två försvarsindustrierna Patria och Sako Oy stod på agendan. ”Vi hade dialog om vårt behov av pansarterrängbilar och eldhandvapen. Försvarsmaktens förmåga ska stärkas

VI ÄR BEKYMRADE FÖR AK 5:ANS ”END OF LIFE” OCH VI MÅSTE SÄKERSTÄLLA TILLGÅNGEN. Mikael Frisell, chef för armémateriel på FMV 26 Officerstidningen nr.3, 2022

snabbt, tidigare leveranser är helt avgörande. Vår utmärkta relation med finska armén och finsk industri underlättar”, skrev Frisell på Twitter den 8 april om besöket.

I MITTEN AV mars enades Försvarsberedningen om att öka Försvars-

maktens anslag och ge myndigheten mer flexibla finansiella villkor, vilket bland annat innebär att planerade materielbeställningar både kan tidigareläggas och utökas. Försvarsmakten har fått klartecken att lägga beställningar på över 30 miljarder kronor på försvarsmateriel fram till 2030. Bland annat läggs en dryg miljard på utökad och forcerad anskaffning av nya eldhandvapensystemet, berättar Mikael Frisell: – Vi jobbar vidare med de internationella avtal vi har med Finland vad gäller nya eldhandvapensystemet. Tanken är att vi ska genomföra en gemensam anskaffning av de olika vapensystemen och arbetet går framåt där. Vi behöver dock få leveranser så fort som det är möjligt. Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgång av vapen i Försvarsmakten. Tidigare har vi sagt att vi vill ha leveranser 2024 och 2025, nu vill vi försöka få de första leveranserna redan 2023.

Två andra prioriterade områden är pansarvärnsområdet, bland annat vad gäller robot 57 och ersättningsanskaffning av pansarskott 86, och ammunitionsområdet generellt – med allt från kvalificerad luftvärnsammunition till finkalibrig ammunition.

– Vi håller också på att titta på den framtida pansarvärnsroboten, robot 58. I ammunitionsområdet ingår också artilleriammunition och ammunition till granatkastare. Fordonsområdet satsas det också på, mycket pengar kommer att gå till splitterskyddade fordon, bland annat pansarterrängbilar och bandvagnar. Ett annat fokusområde är förstärkning på Gotland, bland annat med ytterligare granatkastarpansarbandvagnar, säger Mikael Frisell.

Han betonar vikten och behovet av att i närtid lägga beställningarna till industrin, eller åtminstone dialogisera en avsiktsförklaring. En avsiktsförklaring om beställning möjliggör för leverantören att kunna beställa materiel för kommande produktion, samtidigt som ett kontrakt förhandlas fram parallellt.

– Vi måste nu så snabbt som möjligt, eller åtminstone under 2022, komma till beställningar så att det finns förutsättningar för industrin att kunna leverera i tid.

SOM EN FÖLJD av den säkerhetspolitiska utvecklingen lägger nu flera andra länder en större budget på upprustning av försvarsområdet. I Försvarsmaktens inlämnade förslag för anslagsökningarna till det militära försvaret konstateras att ”konkurrensen kommer troligen att öka i snabbare takt än vad industrin hinner ställa om för att kunna möta en stigande efterfrågan vilket kan komma att påverka såväl tillgängligt utbud som prisutvecklingen”.

– Tillgången på viss materiel är redan i dag begränsad på marknaden och det kommer innebära vissa utmaningar att flera länder i västvärlden nu ska satsa på försvaret samtidigt och är ute efter samma produkter, konstaterar Mikael Frisell.

– Det kommer att bli en balansgång där. När vi ser vad vi ska köpa och ser att andra länder ska köpa samma så har jag i min internationella roll inom arméområdet dialog med våra partnerländer.

Om industrin kan producera en viss mängd materiel framöver: hur kan vi då fördela det mellan olika länder? Sådant diskuterar vi och försöker komma överens.

Hur ser tillgången ut på den materiel som ni vill ha?

– Eftersom armén inte är beroende

Mikael Frisell

OFFICERSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE:

» TROTS MILJARDTILL­ SKOTT SER VI INGEN SOM HELST SATSNING PÅ PERSONALEN«

Tillgången på kvalificerad ammunition är en bristvara på världsmarknaden.

på samma sätt av en och samma leverantör så är det rätt stor skillnad från hur flyget och marinen har det, med varsin stor leverantör som man är beroende av. Självklart är vi också beroende av vissa leverantörer, men vi har också många olika leverantörer att spela med. Jag hoppas och tror att vi kommer lösa detta, men då måste vi få iväg beställningarna så fort som möjligt.

Vad är avgörande för att ni ska kunna lägga beställningarna?

– Dels att vi snabbt blir överens med Försvarsmakten kring vad exakt det är som man vill ha. Det andra som är en fördel i detta är att det inte är särskilt många helt nya materielprojekt. Inom flera områden har vi redan i dag kontrakt som vi kan omförhandla och då går det snabbt. Då handlar det snarare om industrins produktionskapacitet.

Finns det något som kommer att gå fortare att få leverans av?

–Inom ammunitionsområdet, minus den kvalificerade ammunitionen som det i regel tar lite längre tid att producera . Vi lägger omfattande beställningar på flera miljarder på ammunition och där upplever jag att industrin har gått upp på maxkapacitet, och vi kommer att kunna få leveranser kommande åren.

Många av de större materielprojekten är dock svåra att snabba på ytterligare, säger Mikael Frisell.

– Mycket av det som vi ska köpa in tar sin tid att producera.. Vi beställer bl.a. pansarterrängbilar och bandvagnar nu som levereras 2023 och 2024. Det går inte för industrin att leverera fortare än så.

I sitt underlag och förslag till anslagsökning skriver Försvarsmakten att det är nödvändigt att se över alla möjligheter att korta ledtider för upphandlingar, bland annat avseende rutiner för anskaffning. Det är en bild som Mikael Frisell delar.

– Det är viktigt att vi inte krånglar till det. Vi behöver fortsätta att förenkla rutinerna och inte skapa en massa kravställningar i projekten som förlänger processen. Vi måste också i större utsträckning än i dag våga anskaffa sådant som är tillräckligt bra. Exempelvis om något fungerar och används inom finska armén i dag, då uppfyller det nog våra krav också. Det kommer att krävas ett litet annat mindset framöver tror jag, säger han och tillägger: – När vi nu ska gå mot två procent av BNP innebär det ännu fler projekt och beställningar som ska verkställas. Det kommer att krävas ännu mer av FM och FMV, och på att vi är snabba och lösningsorienterade.

Vilken är den största utmaningen framåt när den tillförda ekonomin ska upparbetas?

Den största utmaningen är tiden. Vi har väldigt lite tid på oss innan vi måste lägga våra beställningar. Sedan är en utmaning givetvis industrins produktionskapacitet. Ju tidigare vi beställer, desto säkrare kan vi vara på att få det vi vill ha.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker välkomnar att satsningar görs för att stärka försvarsförmågan ytterligare. ”Ingen är gladare än vi att Försvarsmakten nu får rejält med tillskott – det behövs givet läget i omvärlden”.

– Sedan innebär tillväxten att en mycket stor och tung börda läggs på våra medlemmars axlar, det är ju dom som ska göra jobbet. Det går exempelvis inte, precis som Johan Österberg också säger, att trycka in hur många värnpliktiga som helst eller öka antalet platser på officersutbildningarna ytterligare. Arbetsbördan på de som ska utbilda dem blir alldeles för hög, säger Lars Fresker.

Officersförbundet har tidigare betonat vikten av att Försvarsmakten prioriterar rekryteringen och skapar fler incitament för att behålla sin personal, och att ytterligare ekonomiska medel prioriteras för adekvata och konkurrenskraftiga löner och villkor.

– Men trots miljardtillskott ser vi ingen som helst satsning på personalen och det gör oss väldigt bekymrade. Varje medarbetare behövs för att klara det som ligger framför oss så satsningen på att behålla yrkesofficerare som Officersförbundet länge arbetat för behöver nu genomföras. Till det behövs en riktad satsning på att rekrytera tillbaka de specialistofficerare och officerare utbildade i det nya systemet som i dag inte är anställda i Försvarsmakten. Försvarsmakten måste också skapa incitament för dem som är på väg att gå i pension så att det lönar sig bättre att vara kvar ytterligare några år, säger Lars Fresker.

Han lyfter också gruppen av kontinuerligt tjänstgörande soldater, GSS/K, där många anställda nu uppnår de tolv år som är taket för den tidsbegränsade anställningsformen.

– Myndigheten behöver skapa möjligheter att tillsvidareanställa GSS vars kontrakt nu är på väg att löpa ut. Många av Sveriges mest rutinerade soldater har nu uppnått maxlängden på sina kontrakt men vill vara kvar. Att tvinga dem att sluta är resursslöseri och helt fel med hänsyn till rådande läge. ● Officerstidningen nr.3 2022 27

Analys: Framtidens slagfält

Modern teknik skapar nya stridsmiljöer Med artificiell intelligens och drönare kan information om vad som händer bakom fiendens linje bli mer lättillgänglig. Men vad händer den dagen en maskin ska fatta beslut om att döda en människa? Eller när en bestyckad drönare attackerar ett kärnkraftverk? Teknikutvecklingen kan leda till stora förändringar inom en relativt snar framtid.

D

et ligger något i luften när de gäller teknik och karaktären av modern krigföring under 2000-talet. Den centrala frågan är vad dagens nya teknik i krigföring innebär. Det är ett viktigt ämne för försvarsmakter runt om i världen och som alla funderar kring, från London till Washington och Moskva. I många avseenden genomgår modern krigföring en stor förändring som bygger på den snabba utvecklingen av ny teknik för militära ändamål. Teknikutvecklingen går utöver vår kunskap och begreppsutveckling. Nagono-Karabachkriget 2020 visade ett ögonblick av framtiden när det gäller vägen framåt. Jag återkommer till det längre fram i texten. I en ny studie har jag tittat på hur framtidens krigföring kan se ut ur ett svenskt perspektiv under perioden 2020-2045. Studien fokuserar på moderna krigföringstrender som exempelvis artificiell intelligens (AI), drönare och nästa generations stridsvapen på slagfälten och betydelsen av den nya krigsmiljön för Sverige.

Men det här är inte första gången ny teknik påverkar krigskunskap eller det vi i dag kallar

28 Officerstidningen nr.3, 2022

den brittiska försvarsmakten stupade mellan 1914 och 1918. För Storbritannien var det en katastrof som påverkade samhället på djupet. Intressant nog kämpade de med samma problem som vi har i dag med att lägga pusslet med de nya teknikerna. Som den gamla sanningen som den kinesiska generalen Sun Zi pratade om på 500-talet före Kristus: När man slutar tänka på krig och inte förstår parametrarna för krigföring, följer katastrof.

Så vilken roll kommer artificiell intelligens, AI, att spela i den framtida krigsmiljön?

Utvecklingen inom AI går snabbt och inte så långt från nu kommer det att finnas stor krigsvetenskap. I boken The future of war in kapacitet när det gäller obemannade farkosits technical economic and political relations’ ter, som till exempel bestyckade drönare. som publicerades 1898, varnade den välkänVad innebär det? En maskin kommer att fatta da författaren Jan Bloch för vad den tidens ett beslut om att döda en människa. Det är tekniska innovationer kunde föra med sig.

Tyvärr var det få inom den brittiska armén att korsa Rubicon i krigföring. Maskinbasesom hörsammade honom. Det är sorgligt att rad krigföring är nästa steg för AI, men där säga, men när Bloch höll en föreläsning för är vi inte ännu. För närvarande kommer AI brittiska officerare i Rusi (Royal United Seratt hjälpa till med information på slagfälten. vices Institute), skrattade åhörarna åt hans Det innebär förstås möjligheter, men också idéer. Bloch föreslog att bekymmer då för mycket modern eldkraft i form av information är ett stort och » FRÅGAN ÄR HUR VI SNABBT kulspruta, gevär och kulor växande problem för miliSKA KUNNA AGERA OM 200 skulle skapa döda zoner tära chefer på alla nivåer DRÖNARE GÅR TILL ANFALL för infanteri och andra - taktiska, operativa och straMOT EN STAD OCH ATTACKERAR tegiska. enheter. Men tanken att OLIKA MÅL SOM KRAFTVERK, framtidens slagfält skulle domineras av teknik istäl- BENSINMACKAR, KOLLEKTIVAI HAR EN kraftfull förmåga TRAFIK OCH CIVILA? « let för människor var för att hantera komplex informycket för många brittismation under påfrestande ka officerare som trodde att män, energi, vilja förhållanden. Det kommer att vara en "Force och en bra bajonett räckte för att vinna.

Multiplier" för Försvarsmakten när de möter fienden. Att kunna plocka ut och visa vad DET FANNS EN liten grupp officerare med som är viktigast med hjälp av AI kan vara till erfarenhet från boerkriget i Sydafrika som stor nytta för det högre militära ledarskahöll med Bloch om hans idéer, men de var pet med ökad effektivitet och förbättrade en minoritet. Nära en miljon medlemmar av beslutsprocesser som följd. I det första steget

Foto: TT

De drönare som Azerbajdzan köpt in från Turkiet fick en avgörande roll för Azerbajdzans seger över Armenien i kriget om NargornoKarabach år 2020. I jämförelse med konventionella stridsflyg är drönare relativt billiga att anskaffa.

av AI:s utveckling kommer alltså informationshanteringsförmågor. Det är rimligt att anta att de kommer ha samma effekt som flygplanen Awacs (Airborne warning and control) hade för luftstrid under Gulfkriget 1991. Awac visade hur luftbaserad stridshanteringsförmåga kan öka kraften av stridsplan under operativa förhållanden. Den tillåter ett flygvapen att utnyttja stridsflygplan för bästa effekt eftersom det hanterar luftrummet och väljer resurser för mål i luftstrid.

Ett välkänt exempel är ett marint Awacs-flygplan som skickade en varning till två F/A-18 Hornet stridsflygplan på väg till ett markmål på två irakiska MiG-21 på 24 kilometers avstånd. De amerikanska piloterna bytte lugnt radarsystem till luft-till-luft från lufttill-mark, sköt ner båda MiG-21 mindre än en minut efter varningen och fortsatte sedan uppdraget att träffa ett markmål. Awacs kommer precis som AI att i framtiden ge bättre situation awareness på slagfältet, en typ av fördel som på samma sätt som bättre vapen, träning eller doktrin påverkar utgången av en konflikt. I framtiden kan det bli otänkbart för en militär chef att genomföra en operation utan AI-stöd.

DRÖNARE PÅVERKAR DAGENS moderna

slagfält på flera sätt. De kan genomföra luft-till-mark-operationer (varje drönare kan kontrollera luftrummet i 24 timmar) och i USA utvecklar de luft-till-luft-förmågor med drönare och Sidewinder-robotar. Under Nagorno-Karabach-kriget spelade drönare från Turkiet en avgörande roll för Azerbajdzjans seger över Armenien. Det intressanta var att de turkiska drönarna som köptes i juni 2020 fick stor effekt bara tre månader senare i kriget. Drönare kostar inte så mycket i dag jämfört med fjärde eller femte generationens flygplan. Exempelvis kostar stridsplanen F-35 cirka 80 miljoner dollar. En Predator-drönare kostar endast 15 miljoner och en TB2 Bayraktar-drönare från Turkiet kostar endast en till två miljoner dollar. Polen köpte nyligen 24 stycken turkiska drönare. Men vad innebär tillkomsten av drönare för den svenska försvarsmakten? Armén har brist på artilleri. Drönare (varje beväpnad med fyra robotar) kan fylla den luckan med kort varsel. Det skulle öka flexibilitet markant med mycket extra makt och eldkraft för en brigad. I dag finns det även drönare i form av ytfartyg och utbåtar. Det kan frigöra resurser i andra delar av Försvarsmakten och tillåta flyg-

vapnet att koncentrera sig på andra uppdrag.

Det finns också en stor nytta med drönare inom flygvapnet. Tänk dig exempelvis en drönare som "Loyal Wingman" som arbetar tillsammans med Jas Gripen. En eller två drönare som samordnas med ett stridsflygplan kan öka kraften betydligt. I framtiden kan det bli möjligt för drönare att genomföra ett anfall mot en stad eller känsliga anläggningar. Frågan är hur vi snabbt ska kunna agera om 200 drönare går till anfall mot en stad och attackerar olika mål som kraftverk, bensinmackar, kollektivtrafik och civila? Drönare finns i olika storlekar, från nano till mindre flygplan och flygplan i jättestorlek som Global Hawk i USA. Sverige har i dagsläget inga stridsdrönare men det är viktigt att analysera vilka konsekvenser drönare kan få vid en eventuell konflikt.

NÄR DET GÄLLER nästa generations stridsvapen finns det flera faktorer som kommer att ha stor effekt på framtidens slagfält. Den första är moderna kroppsskydd som kan stoppa dagens 7.62 x 39 millimeter ryska kula som vi har sett i Afghanistan. Den andra är den gamla Nato-kulan 5.56 x 45 millimeter som kämpar mot modern krigföring, vil-

Officerstidningen nr.3, 2022 29

Analys: Framtidens slagfält ket vi också har sett i Afghanistan men även i limeters kanon som var det mest välkända och Irak. Sammantaget kommer balansen mellan pålitliga sjövapnet under andra världskriget defensiv (kroppsskydd) och offensiva tekniker (även väldigt viktigt för Storbritannien under (gamla kulor) att ge en bromseffekt på slagfälFalklandskriget 1982) till den legendariska tet. Det kommer att bli väldigt bandkanonen och det innosvårt för en ung officer att vativa Archer 155 millimeters » EN ARMÉ, FLOTTA ELLER hantera detta utan nya idéer artillerisystem som vi har i ETT FLYGVAPEN SOM INTE och teknologi. dag. Nu är det dags för Sverige INSER DENNA NYA VERKatt tänka på nästa generations LIGHET KOMMER ATT FÅ EN vapensystem.

I USA UTVECKLAS en ny typ av TAKTISK OCH STRATEGISK ammunition. Det är en 6.8 x 51 millimeters kula med CHOCK I NÄSTA KRIG. « NUVARANDE VAPENSYSTEM SOM bättre räckvidd och effekt än AK 5C (FN FNC) bygger på 5.56 millimeters kulor. De provar tre olika teknik från 1970-talet. Det är redan 13 år sedan typer av kulor, vilket inkluderar cased teleden modernisades mellan 2004 och 2009. scoped-ammunition som har potential att Borde Sverige utveckla en egen generation förändra vår förståelse av moderna militära nya stridsvapen? Eller bör vi köpa in oss på vapenteknologier. Cased telescoped-ammuniUSA:s utvecklingsprogram eller/och samordna tion förändrar förhållanden mellan kulor och våra insatser med partners som Finland och gevär. Traditionellt ligger kulornas kraft inom kanske Norge? USA tittar på tre olika typer av kultekniken. Med cased telescoped-ammuninästa generations eldhandvapensystem (både tion finns kulornas kraft inom gevärtekniken. gevär och kulspruta) från Sig Sauer, Textron Det betyder att en kula kan ha mer kraft och Systems och General Dynamics. Alla dessa effekt. Med nästa generations teleskopteknolosystem är mogna och pålitliga med innovativa gi, som använder en typ av brandkontrollsyskulor. Cased telescoped-kulor har till exempel tem för räckvidd och mål, har USA stora förde35 procent lägre vikt än mässingskulor tack lar över en fiende med konventionella vapenvare polymerlösningar. De har också mycket tekniker. I modern tid har Sverige alltid varit i mer kraft än traditionell ammunition. framkant av vapenteknik. Från Bofors 40 milTrenderna i dagens krigföring pekar mot

Foto: Istock

Ny teknik förändrar förutsättningarna i modern krigföring och kan leda till färre individer på slagfälten och ökade möjligheter till kunskap om motståndaren. Men försvarsmakter världen över måste också hänga med i utvecklingen och hitta metoder att skydda sig mot sådant som drönar­ attacker och dataintrång.

30 Officerstidningen nr.3, 2022

att en ny stridsmiljö håller på att utvecklas snabbt. En armé, flotta eller ett flygvapen som inte inser denna nya verklighet kommer att få en taktisk och strategisk chock i nästa krig.

Samtidigt erbjuder de nya teknikerna ytterligare möjligheter att förbättra den offensiva-defensiva balansen mellan krigsförbanden.

Det finns också en chans att utnyttja de okända möjligheterna till integrerad krigföring (med AI, drönare och nästa generations stridsvapen) som går utöver gränserna för gemensamma operationer till så kallade multi-domain operationer. Multi-domain operationer är ett nytt begrepp som kommer från USA. Det tar gemensamma operationer till ett annat steg eftersom det inkluderar andra områden som cyber, rymd och teknik som går över gränserna mellan mark, sjö och luft: däribland AI och drönare. Men det viktigaste för den svenska försvarsmakten är att påbörja diskussionen om vad den nya stridsmiljön kan få för konsekvenser för svensk del.

ALASTAIR FINLAN

är professor i krigsvetenskap och författare och forskare vid Försvarshögskolan.

SUGEN PÅ EN UTMANING INOM UNDERSTÖDSVAPEN? På Saab blickar vi ständigt framåt och utmanar gränserna för

Befattningen kräver att du genomgår och godkänns enligt

vad som är tekniskt möjligt. Vi samarbetar med kollegor runt

vid var tid gällande bestämmelser för säkerhetsskydd.

om i världen som alla delar vår utmaning – att göra världen

För befattningar där Saab har krav på

till en säkrare plats.

säkerhetsklassinplacering kan, i förekommande fall,

Din roll Som ”Manager Customer Services” kommer du att genomföra

medföra krav på visst medborgarskap. Vi som idag jobbar på avdelningen har kontor i såväl Linköping som i Karlskoga.

utbildning på våra produkter såväl internt som externt. Du

Vad du blir en del av

kommer även att stödja vår säljorganisation med teknisk och

Saab är ett ledande försvars- och säkerhetsföretag med

taktisk kunskap om våra produkter samt hur de används i olika

uppdrag att hjälpa nationer att skydda sin befolkning och

operativa miljöer. I rollen igår också att stödja i vår utveckling

bidrar till trygghet för människor och samhällen. Med 18 000

av nya produkter med dina användarkunskaper.

talangfulla medarbetare utvecklar Saab teknik och lösningar

Din profil Du som söker den här tjänsten har en bakgrund där du har arbetat som instruktör i militär miljö med Saabs Ground Combat produkter såsom granatgevär, pansarskott samt robot 57. Meriterande är instruktörs- eller användarutbildning

för en säkrare, mer hållbar och mer rättvis värld.

Du blir en del av ett team som arbetar tillsammans i vår försäljningsorganisation på den globala marknaden.

Innehållet i tjänsten är mycket varierande.

på robot 57. Kunskaper om andra vapensystem är att betrakta

Vänligen observera att vi arbetar med löpande urval och

som en ytterligare merit.

tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdatum

Mycket viktigt är att du är en person som tycker om att interagera, samarbeta och kommunicera med andra människor på olika nivåer i olika organisationer. Du tycker om att arbeta i grupp såväl som enskilt. Du behärskar både Svenska och Engelska i såväl tal som skrift. Kunskaper i andra språk är meriterande. Du är positiv till att resa eftersom tjänsten kräver ett antal resdagar per år.

har gått ut. Du kan ansöka på antingen svenska eller engelska.

Sista ansökningsdag är: 2022-06-30 Läs mer på saab.com/career

32 Officerstidningen nr.3, 2022

Mötet: Oscar Jonsson

»Första veckan fick jag mellan 40 och 50 samtal varje dag« Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring. När Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina i februari började hans telefon att ringa. Den har inte tystnat sedan dess. text: Emmeli Nilsson foto: Johan Alp

Officerstidningen nr.3, 2022 33

Mötet: Oscar Jonsson

V

årsolen lyser skarpt över Sveriges Radios betonggrå byggnadskomplex på Gärdet i centrala Stockholm. Det är onsdag morgon och Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring, är på plats för att vara med i Morgonpasset i P3.

– Första veckan efter att kriget bröt ut fick jag mellan 40 och 50 samtal från journalister varje dag. Nu får jag kanske bara fem, säger Oscar Jonsson och slår sig ner i en fåtölj utanför P3-studion.

Det ska snart visa sig vara en underdrift, men så är klockan inte ens halv nio än.

OSCAR JONSSON HAR under våren hörts och synts frekvent i såväl SVT:s nyhetssändningar som i diverse poddar och TV4:s Malou efter tio, utöver olika debattinlägg, analyser och intervjuer i dagspress och radio. Nyligen anlitades han som återkommande krönikör i Expressen, där han också chattar med läsarna regelbundet.

– Det är kul. Jag började skriva i tidningar för tio år sedan, då såg jag det som något rätt extraordinärt. Nu är det mer pragmatiskt, jag får plats att lägga ut orden mer istället för att göra korta kommentarer här och där.

Vid sidan av Oscar Jonssons numera ständiga mediemedverkan lever alla vanliga arbetsuppgifter kvar. Det innebär två stora deadlines den här veckan: Ett forskningspapper och en stor konferens som ska förberedas.

Samtidigt pågår Rysslands invasionskrig i Ukraina.

– När man forskar på krig är problemet att man har väldigt lite empiri. I praktiken har krig en dynamik som är svår att fånga i efterhand. Därför är det så viktigt att följa utvecklingen i realtid.

Att balansera det med att kommentera löpande i media är en nästan omöjlig uppgift, enligt Oscar Jonsson.

– Man får skriva några punkter i taxin. Just nu är det anstormning, så jag försöker avstyra försnack och bara ta saker på volley. Jag är ganska bekväm i att svara på stående fot.

Sin totala arbetstid räknar han inte för tillfället.

34 Officerstidningen nr.3, 2022

På Twitter har vissa tvekat att ta ställning i kriget med hänvisning till brister i Ukrainas demokrati. "Är det självklart att stötta Ukraina?" undrar Linnea Wikblad.

"Ryssland begår de grövsta och värsta folkrättsbrott man kan tänka sig. Jag ser inga problem i att stötta Ukraina i det här", svarar Oscar Jonsson.

– Jag jobbar i princip hela tiden, är väl det enda sanna svaret.

Fabian Asserbäck, producent för Morgonpasset i P3, öppnar studiodörren och ropar in Oscar Jonsson. Han hälsas översvallande av programledarna Linnea Wikblad och Kodjo Akolor. Det här är varken första eller sista gången han är med i Morgonpasset.

Heltäckningsmatta och mörka draperier ger en dämpad känsla i studion, och det doftar svagt av kaffe från en bryggare i hörnet. Heat Waves av KARRIÄR brittiska indiebandet Glass Animals spelas medan Oscar Jonsson hänger av sig sin bruna axelremsväska och sätter sig vid studiobordet på en 2012: Doktorand vid Department of War låg kontorsstol med en reva i sitsen.

Studies, King’s College, London.

– Har ni haft några mer intressanta gäster här 2015: Ämnesexpert på Ledningsstabens i veckan, frågar han. inriktningsavdelning på Högkvarteret.

– Carl Bildt. Han är lite som du, har intressanta 2016: Gästforskare vid UC Berkeley, tankar, svarar Linnea Wikblad.

Kalifornien.

2017: Doktorandanställning vid FörOSCAR JONSSON VÄXTE upp i Gävle. Han gick Sandsvarshögskolan. viks ingenjörsgymnasium, men insåg snabbt att 2019: Chef för tankesmedjan Frivärld. han var helt ointresserad av teknik. Istället spela2020: Chef för Center for the Governande han innebandy och festade. ce of Change, IE University, Spanien.

– Där jag växte upp var det inte så många som 2021: Forskare vid Försvarshögskolan.

Oscar Jonsson Ålder: 34 år.

Yrke: Doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, expert på rysk krigföring.

Familj: Sambo.

Bor: Lägenhet i Sundbyberg, strax utanför Stockholm.

Intressen: Klättring, helst ute.

Annars mycket friluftsliv, som vandring, isklättring och segling.

Läser: "Just nu inget, men jag har kommit en femtedel in i En dag i Ivan Denisovitjs liv, av Aleksander Solzjenitsyn – en av de mer kända ryska dissidenterna under Sovjettiden, som Putin försökte co-opta under början av 2000-talet."

DÄR JAG VÄXTE UPP VAR DET INTE SÅ MÅNGA SOM DRÖMDE OM ATT TA ÖVER VÄRLDEN ELLER PLUGGA PÅ DE FRÄMSTA UNIVERSITETEN. drömde om att ta över världen eller plugga på de främsta universiteten.

Och jag hade ingen idé om vad jag ville göra.

EFTER GYMNASIET JOBBADE Oscar Jonsson på industrilager och körde travers. Efter ett halvår ryckte han in för att göra värnplikt som spaningssoldat på säkerhetsbataljonen i Kungsängen. Med en pappa som var officer och en storebror som gjort värnplikten några år tidigare hade han bilden av att det var en bra erfarenhet. Dessutom hade han ändå ingen annan plan.

Tiden på säkerhetsbataljonen blev en vändpunkt. Dels för självförtroendet, men också för synen på vad som var möjligt att göra. I Kungsängen fanns personer med andra drömmar och idéer än de hemma i Gävle.

Under varje låt översköljs Oscar Jonsson av frågor från programledarna, inte minst Kodjo Akolor. "Varifrån kommer Pentagons uppgifter?"

"Det måste vara avlyssning."

Officerstidningen nr.3 2022 35

Mötet: Oscar Jonsson

Men på UD, där jag kunde följa händelse­utvecklingen från insidan, förstod jag hur viktigt Ryssland ändå är för svensk säkerhetspolitik. Det tände mitt intresse.

Oscar Jonssons väska har hängt med sedan 2013 när han doktorerade i London. Den är delvis reparerad, men i huvudsak intakt. Utöver böcker och papper har han även plats för lurar, en dunjacka och en ipad.

– Jag tror att människor refererar mycket genom exempel. Teoretiskt sett fanns alla möjligheter tillgängliga när jag växte upp, men man behöver se folk som gör de där sakerna.

Under värnplikten fick jag vänner som gick vidare direkt till olika toppuniversitet. Då tänkte jag, "det där skulle jag också kunna göra", säger Oscar Jonsson.

Den 15 april, sista dagen att ansöka till universitet och högskolor, satt han och klickade sig igenom alla program han kunde hitta. Valet föll till slut på fred- och konfliktstudier.

PROGRAMMET VID UPPSALA universitet innebar

en praktikperiod på Utrikesdepartementet. Året var 2011 och allt annat än Ryssland toppade den säkerhetspolitiska dagordningen.

– Det var den arabiska våren och kriget i Afghanistan, ingen funderade på Ryssland.

JAG TROR ATT HELA TRAGEDIN OM FÖRSVARSPOLITIKEN HANDLAR OM BRIST PÅ INTRESSE, DE HÄR FRÅGORNA GRANSKAS INTE I MEDIA. 36 Officerstidningen nr.3, 2022

MUSIKEN TONAR UT i P3-studion, programledaren Linnea Wikblad säger "pass på!" och går ut i sändning.

– Välkommen tillbaka till Morgonpasset, Rysslandsexperten Oscar Jonsson!

Oscar Jonsson får svara på frågor om hur det egentligen står till med den ryska armén, vad termobariska vapen är för något och hur realistiskt Rysslands hot om kärnvapen är. Han får också kommentera en pågående Twitterdebatt – är personer som påpekar brister i ukrainsk demokrati nyttiga idioter åt Ryssland?

Efter en dryg timme är tiden i etern slut och Oscar Jonsson tar av sig hörlurarna. Han stoppas på vägen ut av producenten Fabian Asserbäck, som dels vill be om boktips och dels vill veta om han kan höra av sig i researchsyfte inför en intervju med Svenska Freds ordförande veckan därpå. Hur långt går det egentligen att komma med diplomati i Ukrainakriget? Ingenstans alls, svarar Oscar Jonsson.

Men Fabian Asserbäck får gärna ringa, och han får också ett boktips: Männen i Kreml av Mikhail Zygar.

UNDER DEN KORTA sträckan mellan radiohuset och Försvarshögskolan

ringer det flera gånger i Oscar Jonssons telefon. Ett av samtalen är från en av dagstidningarna, som vill ha en kommentar på en text i konkurrenttidningen.

– Kan du skicka mig artikeln?

Oscar Jonsson beskriver sig själv som plattformsoberoende i sin mediekonsumtion – hänger sällan med i vad en viss kanal eller tidning rapporterat, utan följer enskilda reportrar i sociala medier.

Han är själv en frekvent twittrare, med i skrivande stund en bra bit över 34 000 följare.

– Twitter är bra som informationsflöde, det är främst där jag får nyheter i realtid. Det är en konst att låta bli att ge sig in i de politiska debatterna, men Ann Lindes "vi visste inte" – sådant kan jag inte låta bli att kommentera, säger Oscar Jonsson.

I en intervju med utrikesminister Ann Linde i Dagens Nyheter 11 mars uttryckte hon bestörtning och förvåning över Rysslands invasion, och menade att inga länder förutom USA hade tagit allvarligt på risken att Putin skulle kunna inleda en attack mot Ukraina. Oscar Jonsson skärmdumpade Ann Lindes citat och kommenterade på Twitter: "På en seriös not så stämmer det här inte. Redan i mitten av januari – sex veckor innan kriget – började bl.a. Danmark och baltstaterna skicka vapen till Ukraina. Det var inte informationen som saknades, det var en ovilja att förstå/agera."

– Jag har ju jobbat ett par år i Försvarsmakten. Där lärde jag mig att det spelar ingen roll hur bra underlag Försvarsmakten tar fram, försvarspolitiken drivs av det som för tillfället anses politiskt intressant.

Och då landar vi i försvarsbeslut med regementen som kostar miljarder, som ingen har bett om. Även när Oscar Jonssons telefon inte ringer knapprar han

Oscar Jonssons intresse för Ryssland väcktes under tiden på Utrikesdepartementet. Efter hand började han också fascineras av den ryska kulturen, inte minst författare som Tolstoj.

Oscar Jonsson är sedan förra året forskare vid Försvarshögskolan. Han var doktorand vid FHS 2017-2018 och disputerade vid Kings College i London 2019.

Mötet: Oscar Jonsson

Sveriges anslag till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Jättebra, tycker Oscar Jonsson. "Sedan är det tio år för sent. Det tar enormt lång tid att bygga militär förmåga, bara en upphandling kan ta tre år. Och vi har inte specificerat till när."

nästan oavbrutet på den. Svarar på meddelanden och mejl, kollar Twitter. Nu är han uppe i sex medieförfrågningar och klockan är inte ens 11.

– Jag tror att hela tragedin om försvarspolitiken handlar om brist på intresse, de här frågorna granskas inte i media. Så jag gör mer nytta på det här sättet än att sitta på Försvarsmakten och ta fram underlag. Mitt mål har alltid varit att göra relevant forskning, att det finns en praktisk tillämpning.

Det ringer igen.

– Kan vi höras senare?

DET TROR JAG ÄR EN AV ANLEDNINGARNA TILL ATT JAG HAFT MER RÄTT DEN HÄR GÅNGEN. NU TÄNKER JAG INTE ÖVERFÖRA MIN EGEN RATIONALITET PÅ DET RYSKA TÄNKANDET. 38 Officerstidningen nr.3, 2022

2012 började Oscar Jonsson doktorera om den ryska förståelsen av krig vid King’s College i London. Kollegorna forskade om Kina och mellanöstern.

– I Storbritannien var det verkligen dött kring Ryssland.

"Har du missat att kalla kriget är över?" Alla tyckte mitt val av ämne var märkligt, utom min handledare.

2014 INVADERADE RYSSLAND Krim och tongångarna ändra-

des. Ett par veckor in i invasionen anordnade King’s College ett rundabordssamtal där alla ledande experter var säkra på att Ryssland aldrig skulle formellt inkorporera Ukraina i den ryska federationen.

– Och så gjorde de det! Det tycker jag är en fantastisk illustration av hur dåliga vi har varit på att förstå Ryssland, säger Oscar Jonsson.

Själv trodde han inte att Ryssland skulle invadera alls 2014, innan de faktiskt gjorde det.

– Det tror jag är en av anledningarna till att jag haft mer rätt den här gången. Nu tänker jag inte överföra min egen rationalitet på det ryska tänkandet.

Den främsta missuppfattningen om Ryssland är att landets politik och ambitioner är ett övergående problem,

enligt Oscar Jonsson.

– Jag träffade företrädare för Obamaadministrationen som sa "titta på rysk ekonomi och geografi, de är i värsta fall ett tillfälligt problem." Men det stämmer ju inte. Den ryska ledningen mäter inte framgång i BNP-tillväxt. Det som påverkar Sverige – desinformation, cyberkrig, spionage – är dessutom inte så dyrt.

ARBETET MED DOKTORSAVHANDLINGEN drog ut på tiden. Två

års arbete vid Försvarsmaktens högkvarter, en sväng förbi Försvarshögskolan och därefter ett drygt halvår som gästforskare vid Berkeley utanför San Francisco kom emellan. När avhandlingen var klar hoppade Oscar Jonsson på ett uppdrag som chef för tankesmedjan Frivärld.

I januari 2020 siktade han på en ordentlig semester. Reste först till New Orleans, därefter New Mexico, med planen att återhämta sig.

Då ringde telefonen igen. Det var det spanska forskningscentret Center for the Governance of Change som ville att han skulle bli chef.

– Den tidigare chefen hade blivit rekryterad till regeringen, så det var jättebråttom.

Kul att hoppa på något nytt, tänkte jag.

Situationen är representativ för Oscar Jonssons karriärplanering, eller brist på densamma, enligt honom själv.

Rollen som chef i akademin kändes trots allt inte helt rätt i slutänden.

– Jag märkte att det som var roligast under arbetsveckorna var föreläsningarna om Ryssland. Jag ville tillbaka till kärnverksamheten, läsa och skriva, bli smartare. Och så friheten – att kunna lägga en förmiddag på att läsa en bok.

Sedan har jag också insett att jag verkligen avskyr möten.

Jag blir rastlös på två minuter.

Nu är Oscar Jonsson tillbaka i läsandet och skrivandet, för tillfället på Försvarshögskolan. Framöver tänker han skriva en bok – på svenska. Några detaljer vill han inte ge ännu.

En man hejdar honom när han passerar högskolans kafeteria.

– Du är en som vet vad du snackar om, säger han.

Mannen är ingen Oscar Jonsson känner. Igår var det tre främmande personer som stoppade honom på stan.

Kriget i Ukraina är ett maratonlopp och ingen sprint,

konstaterar Oscar Jonsson.

– Jag försöker hitta en balans mellan att vara effektiv och tillgänglig utan att köra slut på mig. Samtidigt: vad kan jag göra? I en brinnande invasion? Satt i perspektiv mot hur det är att bo i Mariupol så bleknar ju alla ens ansträngningar. Men det får väl vara min roll, att bidra med att försöka förstå Ryssland och vad vi kan göra.

Oscar Jonsson brukar rekommendera studenter som vill förstå krig att läsa Zinkpojkar av Svetlana Aleksijevitj.

– Det är en nära beskrivning av kriget, inte någon spelteoretisk modell utan doften av brända kroppsdelar, förruttnelse, hopplöshet. Krigets fasa och terror är ju ett sätt att påverka människor, i det här fallet få dem att ge upp.

Krig handlar om människor och psykologi.

Oscar Jonssons blick flackar mot telefonen. Listan med obesvarade samtal har växt ytterligare.

2019 omarbetades Oscar Jonssons avhandling och blev en bok: The Russian Understanding of War: Blurring the Lines between War and Peace.

Oscars boktips: Förstå Ryssland och framtidens krigföring All the Kremlin's men, Mikhail Zygar. ”Ger Rysslands moderna politiska historia och insyn i hur Ryssland fungerar bortom 'Putin gör och säger något’.”

Moscow rules: what drives Russia to confront the West, Keir Giles. ”Om de ryska drivkraf-

terna i konflikten med väst.

Hur ser Ryssland på världen och varför är det en konfliktuell lins?”

The Kill Chain, Defending America in the Future of High-Tech Warfare, Christian Brose. ”Den ger en väldigt bra bild av teknologins påverkan på det moderna kriget”

Officerstidningen nr.3 2022 39

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

– for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

officerstidningen-92x123.indd 1

Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

2019-02-18 12:22

Slutstycket Ur Krigsarkivet

Kvinnor i vapenindustrin Tyskland 1914–1918

Innan första världskriget hade de flesta kvinnor arbetat i hemmet eller som tjänstefolk. Men kriget kom radikalt att förändra detta. När männen skickades till fronten, fick nu för första gången kvinnor fylla deras ordinarie arbeten, dock med lägre lön. Det kunde vara i industrin – särskilt vapenindustrin – de offentliga kommunikationerna, polisväsendet liksom inom andra servicenäringar. Detta bidrog till en förändrad syn på kvinnans roll i samhället, vilket också ledde till att de fick rösträtt i många länder. Men att arbeta i exempelvis en ammunitionsfabrik var naturligtvis inte ofarligt. Svåra olyckor förekom och risken att utsättas för luftangrepp var reell. Detta fotografi visar en kvinna i en tysk ammunitionsfabrik. Hon sköter en stor centrifug som genom en avancerad röranläggning befriar ”den vällingartade krutmassan” från vatten, så att den senare kan torkas och användas för att fylla exempelvis granater och projektiler.

Källa: Krigsarkivet, bildbyråbilder första världskriget (AB Bildcentralen), serie 24, nr 253. Okänd fotograf.

Historia, Insänt & debatt, Krönika, Noterat

Insänt & debatt

Vi övar krigets lagar för sällan Folkrätten och krigets lagar är grunden och basplattan för hur den militära väpnade striden kan och får föras.

"Men allt för många gånger övar vi i en bristfällig kontext där vi inte behöver ta hänsyn till det omgivande civila samhället", skriver insändarskribenten major Krister Wedin, Försvarsmaktens företrädare för utbildning i folkrätt.

q

NÄR UPPNÅR FÖRSVARSMAKTEN operativ

förmåga? Frågan kan kanske tyckas konstig. För visst har vi väl redan i dag operativ förmåga? Förmodligen! Eller kanske inte. Det beror väl också på vad vi egentligen menar när vi pratar om operativ förmåga. När det diskuterades på Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2017 så menade man att det handlar om materiel, personal, utbildning, övning, samarbeten, planering, logistik men också om sådant som mod, vilja och laganda. I det går det sedan att gå ner djupare på dessa områden och bland annat fundera på vad det är vi utbildar på och hur vi övar.

Genom att Sverige är statspart och har ratificerat ett stort antal internationella konven-

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

42 Officerstidningen nr.3, 2022

Foto: TT

Foto: TT

När en väpnad konflikt har brutit ut gäller krigets lagar.

Enligt rapporter begår ryska enheter omfattande folkrättsbrott i Ukraina.

tioner har vi genom flera av dem också påtagit oss en tvingande utbildningsskyldighet av den militära personalen om vad dessa konventioner innebär och hur vi ska bete oss för att följa dem. Även regeringen har i en förordning ställt krav på Försvarsmakten att vi ska utbilda på detta. Utan tillräcklig kunskap och förståelse, förvärvade genom utbildning och övning, för vad folkrätten medger eller vad som anges som otillåtet finns en uppenbar risk att enskilda soldater, sjömän och chefer beslutar eller agerar på sätt som inte är tillåtna. Sådana beslut eller ageranden kan dels medföra straffansvar för den det berör men också skada förtroendet för svensk militär personal, för Försvarsmakten som helhet och Sveriges internationella anseende.

Den internationella humanitära rätten – krigets lagar – är en del av folkrätten och utgör grunden och basplattan för hur den militära väpnade striden kan och får föras. Men alltför många gånger övar vi i en bristfällig kontext där vi inte behöver ta hänsyn till det omgivande samhället med civilbefolkning, civil egendom och infrastruktur. Men så kommer inte ett kommande konfliktscenario att se ut.

För handen på hjärtat – hur ofta övar vi med ett scenario där det finns civilbefolkning och civila objekt att ta hänsyn till i operationsområdet.

Och att öva innebär att ha det med i övningar redan från plutons- och kompaninivåerna.

» För handen på hjärtat – hur ofta övar vi med ett scenario där det finns civilbefolkning och civila objekt att ta hänsyn till i operationsområdet. «

VI KAN NÄSTAN dagligen höra anklagelser om folkrättsbrott från den pågående väpnade konflikten i Ukraina. I huvudsak är det brott som begås av ryska militära enheter mot civilbefolkningen och civil egendom vi kan läsa om. I betydligt mindre omfattning kan vi läsa om brott som begås av ukrainska militära enheter eller civila, eller att vi inte reflekterar över dem som brott mot krigets lagar.

Dock så förekommer det, och är även de brott mot krigets lagar. Det spelar nämligen inte roll vilken part som är angripare respektive försvarare – krigets lagar gäller lika för alla parter oavsett vem som angripit vem eller vilka bakomliggande orsaker angreppet har. Att den andra parten inte respekterar krigets lagar ger heller inte den egna sidan rätt att bryta mot dem. Om vi lämnar de ryska övergreppen utan att för den skull bortse eller minimera deras förehavanden, och tittar på vad Ukraina gjort, så är det motsvarande ageranden som även svenska soldater och förband skulle kunna göra sig skyldig till vid nationellt försvar i händelse av ett väpnat angrepp på Sverige.

• Civila har uppmanats beväpna sig och delta i striderna: Huvudregeln är att civila inte får delta i fientligheterna, men om de skulle göra detta så förlorar de sitt skydd som civila och blir ett militärt mål under den tid de deltar.

• Krigsfångar har skjutits: En kombattant som ger upp striderna och

ger sig som krigsfånge har rätt till krigsfångestatus. Denna status ger krigsfången rätt att bli behandlad på ett humant sätt, där alla former av repressalier, våld, tortyr och dödande av krigsfången är förbjudet.

• Sårade krigsfångar nekas sjukvård: En sårad motståndare som omhändertagits som krigsfånge har rätt att få den vård som skadan kräver.

• Ukrainska kombattanter eller deras militära materiel blandas på platser med civila eller civil egendom: Även en försvarande part har en skyldighet att inte gruppera egna förband eller lagra militär utrustning i närheten av civila eller civil egendom. Om så ändå sker och angriparen attackerar det militära målet med civila följdskador kan det vara svårt att anklaga angriparen för följdskadorna. En angripare skulle också i sådana fall kunna hävda att försvararen använder civila som mänskliga sköldar.

• Såväl militära som civila ukrainare har uttalat hot om hämnd och repressalier mot de ryska styrkorna: En kombattant har en laglig rätt att ta del av stridigheterna och därmed rätt att bekämpa motståndarens kombattanter och militära mål. Men vare sig civila eller kombattanter får utsättas för hot om hämnd eller repressalier.

• En ukrainsk civil pro-rysk politiker har gripits och frihetsberövats, och används i fångutväxling: En civil person får endast gripas om vederbörande begått ett brott eller utgör ett hot mot staten. Ett sådant rättsärende ska hanteras utifrån nationell lagstiftning. Civila frihetsberövade får inte utgöra del av utväxling av krigsfångar.

DE BROTT MOT krigets lagar som Ukraina begått kan mycket väl också utföras av svenska soldater och förband vid ett väpnat angrepp på Sverige. Generellt är utbildningsståndpunkten bland svensk militär personal alldeles för låg. Men det beror främst på att vi själva har byggt in ett motstånd mot att ta hänsyn till den internationella humanitära rätten i vår verksamhet och i våra utbildningar och övningar. Det kommer fram i kommentarer som att det ”stör” när vi utbildar för ”riktig” militär verksamhet. Eller som i den studie som FOI genomförde efter Aurora 17 där det framkom svar som att i händelse av väpnad konflikt på svenskt territorium, till exempel vid en invasion av främmande makt, så gäller inte hänsyn till civilläget och civilbefolkningen. Flera av de intervjuade ifrågasatte även den internationella humanitära rätten eftersom de antar att motståndaren antagligen inte kommer att respektera den.

Personliga uppfattningar och antaganden har här alltså fått en större spridning och genomslag i organisationen än att Försvarsmakten fullgör sina åtaganden utifrån den internationellt tvingande utbildningsskyldigheten och regeringens krav. Ett annat sätt att åskådliggöra organisationens syn på den internationella humanitära rätten är vilka resurser som finns. Det finns i dag en (1) person i hela Försvarsmakten som jobbar heltid med utbildningsfrågor i folkrätt. Därtill är det kravställt att det vid varje förband, skola och centra ska finnas en person med tillikauppgift som lokal folkrättsföreträdare. Dock saknar omkring en fjärdedel av alla förband, skolor och centra denna lokala folkrättsföreträdarresurs.

Då kan konstaterandet bli att eftersom vi inte utbildar personalen tillräckligt och vi inte övar i ett sammanhang där vi behöver ta hänsyn till civilläget så går det att ifrågasätta om Försvarsmakten har den operativa förmåga som krävs för att utföra vår huvuduppgift – väpnad strid – i enlighet med internatioKrister Wedin, major nell humanitär rätt och i den stridsmiljö Fil. Master i statsvetenskap som en eventuell väpnad konflikt i Sverige Försvarsmaktens företrädare för utbildning i folkrätt. kommer att äga rum i. ●

”Här känner man att man gör nytta för Sverige”

Läs mer på fra.se/jobb

Krönika Herr Flax

T

Stora behov av läcktätning redan i dagens organisation otalförsvaret skall rustas upp, Försvarsmakten skall stärkas och civilförsvaret skall återuppbyggas. Ett stärkt svenskt försvar är något som vi, de ”närmast berörda”, länge har menat vara nödvändigt, men för bara några år sedan ansågs det vara ett särintresse bland många andra i den svenska statsapparaten.

Inte nu längre.

Våra folkvalda närmast tävlar i utspel om hur mycket ytterligare resurser det skall läggas på försvaret. Förbanden överöses med förfrågningar om studiebesök från riksdagsgrupper, lokalpolitiker och partiledare. Medierna har plötsligt försvarsfrågan på agendan under ett valår (!) och allmänhetens nyväckta förståelse för vikten av ett robust svenskt totalförsvar förefaller vara uppe och nosa på rekordnivåer. ÄNDÅ ÄR DET något som skaver i mig, jag får en olustig känsla i maggropen varje gång jag läser en artikel om förstärkningen av det svenska försvaret. En ilning går att förnimma långt bak i skallbenet när jag ser ett inslag på nyheterna om hur en partiledare glatt har besökt ett militärt förband och utlovat stora satsningar på kanske just deras förbandstyp.

Man kan tycka att jag borde vara nöjd med att försvarsfrågan äntligen är i fokus, bortsett från den mörka bakgrund som allt detta sker mot. Slutligen inser även vår politiska ledning och den breda allmänheten att frågan måste tas på allvar och att nedrustningen av totalförsvaret gick alldeles för långt.

Självklart känner jag så. Tillvaknandet sker på tok för sent och under mycket allvarliga omständigheter, men naturligtvis är det bra att vi nu påbörjar en resa mot ett

44 Officerstidningen nr.3, 2022

mer trovärdigt och starkare svenskt försvar. Men det är just den förestående resan som ger mig den där magkänslan, den där ilningen.

Jag är orolig för att 20-talets försvarssatsning riskerar att köra fast i valfläskens träskmarker och skitas ner av regionalpolitikens kladdiga kohandel. Jag är bekymrad över hur den unika politiska detaljstyrningen av Försvarsmakten förefaller vara minst lika närvarande i upprustningsperioder som i nedläggningstider.

DET FINNS ENORMA behov

av läcktätning redan i dagens organisation.

Vi saknar stora mängder av ”militär anständighetsmateriel”. Vi övar våra krigsförband och deras chefer alldeles för sällan.

Vi har för lite personal och de vi har slutar dessutom i för hög takt för att vi ska kunna möta den långsiktiga upprustningens behov. Vår nuvarande infrastruktur behöver närmast ofattbara förstärkningar. Jag är därför övertygad om att vi skulle kunna göra av med en stor del av de utlovade ekonomiska tillskotten på att endast ordna till nuvarande organisation, efter år av underfinansieringar, omorganisationer och kulissbyggen.

» Jag är orolig för att 20-talets försvarssatsning riskerar att köra fast i valfläskens träskmarker och skitas ner av regional­ politikens kladdiga kohandel.«

JAG ÄR OROLIG för att det som kommer att vara mest intressant är att

kunna visa upp hur det köps fler flygplan och fartyg, att det öppnas nya regementen och att det utbildas fler värnpliktiga, oaktat vad det innebär för den reella försvarsförmågan. Plakatpolitiska satsningar likt dessa skulle i värsta fall kunna leda till att vi står där i början av 30-talet med en på papperet upprustad Försvarsmakt, men som lider av samma problem med underfinansiering som sin föregångare. Vi riskerar att köpa en större och finare kostym, utan att ge vår kropp rätt förutsättningar för att växa i kapp och fylla ut den.

Därför bör vi alla, där vi är och på de sätt vi kan, se till att arbetet sker balanserat och med ett enda mål i fokus; Starka krigsförband och en robust fredsorganisation! Låt 20-talets upprustning skötas snyggare och smartare än 90-talets nedrustning! ●

Herr Flax, officer och helikopter 16-pilot samt försvarstwittrare. Skriver under pseudonym.

Noterat INSTAGRAM:

LYSSNINGSTIPS:

Militärhistorisk podcast firade tre år 200 000. SÅ många lyssning-

q ar passerade podcasten

Militärhistoria nyligen, skriver Försvarshögskolan i en artikel i samband med att podden fyllde tre år i mars.

Programledare och producent är Piotr Wawrzeniuk, docent i militärhistoria vid FHS. I varje avsnitt bjuder han in en gäst och samtalar om krig och samhälle. En av de mest återkommande gästerna är hans kollega Fredrik Eriksson, även han docent i militärhistoria.

Syftet med podden, förklarar Wawrzeniuk i artikeln, är att visa på ämnets bredd och den har både ett allmänbildningsperspektiv och nyttoperspektiv.

Samtidigt som den också vänder sig till militärhistorianördarna, poängterar han.

– En artikel i en vetenskaplig tidskrift läses kanske av tjugo personer, eller i allra bästa fall ett par hundra. Att podden skulle dra flera tusen lyssnare varje gång hade jag aldrig föreställt mig, säger Piotr Wawrzeniuk i artikeln. ●

UR ORDBOKEN: ƀ Månadens ord ur boken ”Officersjargong och manskapsslang i Sverige 1645-1945” med inledning av Gösta Langenfelt utkom 1947 på KF:s bokförlag:

”Cellulosakleptoman” Infanterist. Jfr: vedtjuv

SERIEN:

HALLÅ DÄR… …serietecknare Niklas “Kluddniklas” Eriksson som i detta nummer levererar sin första teckning till Officerstidningen.

Gubbar på rad

● Kontot ”Gubbar på rad” fortsätter att underhålla på Instagram (Är det kanske det bästa, och mest omtalade, försvarsmaktsrelaterade humorkontot just nu?). I presentationen står: ”Ta bilder när något händer. Gå nära. Undvik uppställda gruppbilder in i det längsta.” – Riktlinjer för text & bild på Försvarsmaktens webbplats.

TWITTER: Aprilskämt om förlängd värnplikt

● ”Blev ett litet april-lur på plutonens timme. De höll på att skratta ihjäl sig när de insåg vilken dag det var. Men det var lite tyst ett tag”, twittrade arméofficeren @sir_timbo den 1 april med en tillhörande bild. ”Riksdagen har röstat igenom förlängd värnplikt med omedelbar verkan med hänsyn till omvärldsläget” var rubriken på ett beslut som såg ut att komma från Försvarsmaktens HR-centrum, men det var bara ett lyckat skämt på första april.

○ Dina teckningar har ofta ett säkerhetspolitiskt fokus – hur kommer det sig?

– Intresset för säkerhetspolitik började för mig ta fart på allvar efter Rysslands invasion av Krim, och jag tror att säkerhetspolitik är ett område som kommer att vara centralt under kommande årtionden. Jag vill helt enkelt teckna om det jag tycker är viktigt. ○ Vad är din egen relation till Försvarsmakten?

– Jag försöker dra mitt lilla strå till stacken som gruppchef i Hemvärnet, tror jag är inne på sjätte året nu. Så det är min kontakt, förutom värnplikten. ○ Hur känns det att inleda ett samarbete med oss och vad kan läsarna förvänta sig för ämnen?

– Det känns kul att få teckna för Officerstidningen som lär ha säkerhetspolitiskt intresserade läsare. Ämnena kommer säkert variera men alltid ha anknytning till säkerhetspolitik, försvarspolitik eller Försvarsmakten i allmänhet. Jag har ingen som helst aning om hur livet som officer är, så jag kommer inte försöka ha någon sådan vinkel. ○ Niklas “Kluddniklas” Eriksson kommer att leverera teckningar till vartannat nummer av Officerstidningen.

Han tecknar för Västerbottens-Kurirens ledarsida varje vecka och för nyhetssidan Kinamedia varannan vecka. Han gör också dagligen opolitiska skämtteckningar för dagstidningar i både Sverige och USA. Många av hans verk går att ta del av via hans Twitter-konto @KluddNiklas.

Officerstidningen nr.3, 2022 45

Medlemsstatistik, 30/4 2022

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Lön

Lönestruktur 2022 fastställd Nu har Försvarsmakten och Officersförbundet med övriga fackförbund fastställt den nya lönestrukturen. Officersförbundet har dock samverkat i oenighet kring lönestrukturen. Den gäller från och med 1 april i år och innebär bland annat en markant höjning av lägsta lön för GSS/K. FÖRSVARSMAKTENS löne-

struktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. Försvarsmakten och Officersförbundet har samverkat i oenig46 Officerstidningen nr.3, 2022

het, det vill säga att parterna inte är överens, om lönerna för militär personal. Inom det som kallas arbetsområde 24 (militärt arbete)

»Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt.«

är just nu exempelvis lägsta lönen för officerare och specialistofficerare 27 000 kronor.

– Det är för låga löner för militär personal om vi jämför med andra arbetsområden. Det som skiljer civil och militär personal åt är att det för civila exempelvis jurister och ekonomer finns flera arbetsgivare som värderar och avgör vilken lön de ska ha.

För militär personal är det bara Försvarsmakten som själva värderar och avgör vilken lön de ska ha. Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt. Försvarsmakten måste inte minst utifrån ett tillväxtperspektiv säkerställa att den militära personalen har bra anställnings-och arbetsvillkor.

Det är kritiskt för att behålla och rekrytera militär personal. Nu kommer Försvarsmaktens budget att öka gradvis, och en del av den budgeten bör gå till att höja den militära personalens löner, säger Lars Fresker förbundsordförande i Officersförbundet.

EN AV FÖRÄNDRINGARNA i årets lönestruktur som sticker ut är att den nya lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 24 000 kronor. Förbundet har i flera år arbetat för att höja GSS/K lägsta lön, men även om det sker en viss höjning i årets lönestruktur anser förbundet att det fortfarande är för lågt.

Den nya lönestrukturen gäller från och med 1 april i år. För de nya som anställs eller gamla som byter arbetsuppgifter (befattning) från 1 april måste arbetsgivaren använda de nya lönerna. Alla andra kommer gå in på de nya lönerna när antingen arbetsgivaren, officersföreningen eller en arbetstagare själv tar initiativ, antingen via en dialog eller förhandling. Inriktningen är att alla

Officerare.............................. 6 218 (-22) Specialistofficerare.............. 3 230 (+25) Soldater och sjömän............. 3 865 (-16) Övriga.......................................396 (+5) Studenter..................................653 (+6) Summa......................................14 362

ska ha fått lön utifrån den nya lönestrukturens lägsta värden senast första oktober i år. Om detta inte har skett så kommer pengar skjutas till i samband med Rals.

– Men desto tidigare desto bättre, det finns ingen anledning att skjuta på det då det är en fråga om när, inte om lönerna ska höjas. Det är orimligt att låta erfaren personal vänta till 1 oktober medan de nyanställda går in på en högre lön. Arbetsgivaren kommer få ekonomi att höja samtliga lägsta löner för GSS senast 1 oktober och då är det förödande att vänta då det skapar oerhörd negativ upplevelse hos den personal Försvarsmakten verkligen behöver. Min förhoppning är att parterna på förbanden snarast sätter sig tillsammans och gör en plan för att omhänderta den nya lönestrukturen, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på förbundet.

EN OFFICERSFÖRENING SOM tagit initiativ till att de berörda GSS/K får höjningen utifrån den nya lönestrukturen är OF F 7.

– Vi fick veta att det skulle komma en ny lönestruktur och vad den innebar en tid innan Jan och vi kallades till Möller samverkan med arbetsgivaren. Den 4 april satt vi tillsammans och vi stämde av med arbetsgivaren att båda parter hade samma information om Försvarsmaktens lönestruktur 2022.

På mötet fattade arbetsgivaren beslut om att höja lönerna för några av de berörda GSS/K direkt. Det är skönt när man är överens, men nu kommer vi att fortsätta arbetet och se till att alla berörda GSS/K höjs utifrån den nya lönestrukturen, säger Jan Möller, ordförande för OF F 7. ⚫

Förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Officersförbundet och If i samarbete för seniormedlemmar

Förening

»Arbetsvillkoren för piloter har försämrats under lång tid« Hej Per-Martin Sternevi, ordförande i Försvarsmaktpiloternas Intresseförening (FPI).

FPI är en av Officersförbundets kårsektioner, det vill säga intresseföreningar. Vad är ni för förening?

VI ÄR EN förening för piloter i Försvarsmakten. Vi finns till för att ta tillvara och främja piloternas fackliga, sociala, ekonomiska och arbetsmiljömässiga intressen. Som pilot kan du vara medlem och knuten till en officersförening och så kan du vara medlem hos oss också. Vi har inte mandat att förhandla, men vi behandlar pilotfrågor och både informerar och diskuterar med förbundet centralt i de frågorna.

Vi kan också stötta förbundet vid individärenden. Vi har en styrelse som väljs vartannat år, senaste årsmötet var i höstas och jag blev då

Officersförbundet utvecklar sitt samarbete med If för att ge alla medlemmar tillgång till ett bra och förmånligt försäkringsskydd. Nu kan alla seniormedlemmar, det vill säga de medlemmar som har gått i pension, få tillgång till förmånliga priser på Ifs försäkringar för hemmet och bilen.

Tidigare var det endast seniormedlemmar med en specifik seniorförsäkring hos If som fick detta. Är du intresserad av att ta del av erbjudandet på hem- och bilförsäkring eller vill få hjälp att se över ditt försäkringsskydd är du välkommen att kontakta Ifs Kundservice för Officersförbundet på telefon 0770-82 00 01. Du kan också läsa mer på if.se/officersforbundet. ⚫

vald till ordförande.

Vad arbetar ni med för frågor just nu?

Arbetsvillkoren för piloter har försämrats under lång tid. Under våren har piloternas avtal, ALFF, varit uppe för förhandling centralt och vi har hjälpt förbundet vid förhandlingen. Det är frågor som bland annat berör inplacering i lönestrukturen, där Officersförbundet och FPI anser att Försvarsmakten inte presenterat ett tillräckligt bra förslag. Därför står Försvarsmakten och Officersförbundet just nu så långt ifrån varandra att vi inte har kunnat skriva på ett nytt avtal. Det återstår att se när förhandlingarna kan upptas igen.

Om man är pilot och vill bli medlem hur gör man då?

Då kan man mejla mig på per-martin@officersforbundet.se eller kansliet kansliet@officersforbundet.se. ⚫

Ordförande omvald vid OF Seniors årsmöte Vid OF Seniors årsmöte den 23 mars blev Bengt Lundberg omvald till ordförande och två nya ledamöter valdes in i styrelsen. Styrelsen utsåg sedan Stellan Pihlemark och Björn Lundström till sekreterare respektive kassör. Förutom de formella årsmötesfrågorna beslutades att OF Senior skänker 10 000 kr till Röda Korset för insatser i Ukraina. ⚫

Försäkring

If utvidgar hemförsäkringar för att hjälpa ukrainska flyktingar

– VI VILL på det här sättet stötta våra kunder som väljer att öppna sina hem och samtidigt försäkra oss om att flyktingarna får ett bra försäkringsskydd till dess att deras situation blir mer stabil. Vi vill att det ska vara enkelt för våra kunder att

hjälpa till och det ska inte kosta något extra, förklarar Lise-Lotte Johansson, produktspecialist på egendomsförsäkring hos If. Det utvidgade skyddet gäller för personer som ännu inte är folkbokförda i Sverige. Personer som upplåter bostad mot ersättning från exempelvis en kommun omfattas inte av skyddet.

Skyddet gäller i ett första steg i sex månader, till 15 september. Därefter görs en ny bedömning. ⚫

Foto: Röda Korset

Försäkringsbolaget If som Officersförbundet har samarbete med har beslutat att utvidga sin hemförsäkring för dem som tar emot ukrainska flyktingar.

Officerstidningen nr.3, 2022 47

6

Förbundsnytt

steg – så här gör du om du har ett ar­betsmiljö­problem:

1 Prata med chefen. Beskriv vad du upplever som dåligt eller riskfyllt. Får du inget gehör, så vänd dig till ditt …

Arbetsmiljö

»Man måste ha tålamod, det kan ta tid att få till förändring« Alla vill trivas och må bra på jobbet, men det är inte ovanligt med arbetsmiljöproblem såsom hög arbetsbelastning, samarbetssvårigheter med en kollega eller utrustning som krånglar. Utöver att prata med sin chef om problemen kan man också få stöd av sitt skyddsombud.

OFFICERSFÖRBUNDET FÖRHANDLAR och samverkar för sina medlemmars anställnings-och arbetsvillkor, men förutom förbundet finns också skyddsorganisationen. Varje arbetsplats ska ha ett eller flera skyddsombud och om det finns flera ska en av dem vara huvudskyddsombud. Arbetsgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och olycksfall. I Försvarsmakten finns dessutom ett centralt skyddsombud med ställföreträdare skyddsombud för varje försvarsgren som tillsammans samordnar

skyddsorganisationen. Leif Ljungqvist är huvudskyddsombud för Skaraborgs flygflottilj, F 7, och centralt skyddsombud för flygvapnet.

– Så jag har kontakt med övriga huvudskyddsombud inom flygvapnet. Vi utbyter information och erfarenheter och om vi har ett gemensamt problem så försöker vi lösa det tillsammans eller föra upp det till Flygvapnets arbetsmiljökommitté, men om det är ett problem som bara finns på ett förband ska det lösas lokalt, säger Leif.

Han har arbetat som skyddsombud i

»Förbundet utbildar och stöttar alla skyddsombud« Hallå där Martin Sachs! Du är ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Officersförbundet. Hur arbetar förbundet med de här frågorna?

OFFICERSFÖRBUNDET arbetar med arbetsmiljöfrågor på många olika sätt.

Vi ingår i Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) som är en

48 Officerstidningen nr.3, 2022

förhandlingsorganisation indelat i sju förbundsområden som förhandlar fram avtal med arbetsgivare centralt och lokalt. Vi ingår i OFR:s arbetsmiljögrupp som ser över om det finns arbetsmiljöaspekter som bör tas hänsyn till i samband med att avtal förhandlas. Förbundets fackliga centralorganisation är Saco och vi sitter med i Saco:s arbetsmiljö-

många år och har stött på alla möjliga arbetsmiljöproblem.

– Under 80- och 90-talen handlade arbetet mycket om den fysiska arbetsmiljön, till exempel Leif Ljungqvist att få rätt sorts skyddshandskar eller hörselskydd. Jag upplevde att det då fanns ett motstånd från arbetsgivaren, medan det i dag inte finns något motstånd kring den fysiska arbetsmiljön. Men tyvärr tar det av andra anledningar tid att få till förändring exempelvis rätt utrustning, ofta beroende på ekonomi eller avtal med leverantörer, säger Leif Ljungqvist Samtidigt som arbetsplatserna ska ha skyddsombud ska de också genomföra arbetsplatsträffar (APT) regelbundet. Under arbetsplatsträffarna ska medarbetarna, chefen och skyddsombudet prata om arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala.

– Men jag upplever att det varierar väldigt mycket, både vad gäller kvantitet, hur många APT:er man genomför och kvalitet, hur väl APT:erna fungerar, säger han.

DEN FINNS FLERA utmaningar att jobba med. Leif upplever att det är svårare att arbeta med de psykosociala arbetsmiljöproblemen än med de fysiska och även om det i dag finns en större öppenhet i Försvarsmakten kring psykisk ohälsa finns det fortfarande en ovilja hos

nätverk. Där utbyter vi erfarenheter och är en remissinstans för bland annat Arbetsmiljöverket.

Just nu arbetar vi exempelvis med att se över föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).

FÖRBUNDET HAR OCKSÅ en nära relation till skyddsorganisationen.

Det ska finnas skyddsombud på alla arbetsplatser och förband och ett centralt skyddsombud för Försvarsmakten, samt skyddsombud för varje försvarsgren.

Förbundet är med och utbildar och stöttar alla skyddsombud som är knutna till oss och tillsammans med de andra fackförbunden i Försvarsmakten är vi med i en arbetsgrupp som utser det centrala skyddsombuden.

Officersförbundet har tre arbetsmiljökurser: en introduktionskurs som tar ett helhetsgrepp, en fördjupningskurs med specifikt fokus på OSA och en tredje kurs som också är en introduktion, men som riktar sig till chefer. Vi har också partsgemensamma

2 … skyddsombud. Skyddsombuden är utsedda av facket för att vara arbetstagarnas representanter i arbetsmiljöfrågor.

3 Skyddsombudet pratar med din chef.

Når inte heller skyddsombudet gehör

hos din chef så får frågan lyftas vidare.

4 Skyddsombudet pratar med huvudskyddsombudet som sitter i förbandets skyddskommitté.

5 Skyddskommittén behandlar frågan och ger stöd till din chef att lösa pro-

många att prata om det eller exempelvis skriva en arbetsskadeanmälan.

– Jag säger åt medarbetare som går in i väggen att anmäla det, ofta menar de att det inte bara är jobbets fel och de vill inte anmäla, men det är inte deras sak att avgöra det, utan finns det en risk att det är något på jobbet som försämrar hälsan ska man anmäla och få det utrett. Även om ohälsan beror på privata bekymmer så kan arbetsgivaren behöva genomföra en rehabilitering.

Den största utmaningen är dock arbetsbelastningen. I den senast FM Vind från 2020 finns två frågor som rör arbetsbelastning (om man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och om man har möjlighet till återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning). Cirka 70 procent svarade att arbetsbelastningen är hanterbar och de har möjlighet till återhämning. Cirka 10 procent svarade att den inte är hanterbar och att de inte har möjlighet till återhämtning och cirka 20 procent är mitt emellan.

– Det är dock viktigt att förstå att FM Vind är ett snitt. Det man måste göra för att få en tydligare bild är att se på arbetslag då det är främst där skillnaderna finns, även om det ibland kan

blemet. Om inte det händer eller att frågan bollas under kommittémöten utan resultat så kan skyddsombudet …

6 … begära åtgärder av arbetsgivaren med stöd av arbetsmiljölagen (en så kallad "66a-begäran” efter

finnas en individ i ett arbetslag som har hög arbetsbelastning. Sedan får man göra en uppföljning, analys och behov kopplat till den egna verksamheten, säger Fredrik Nordenmark, som är ansvarig för undersökningen hos Försvarsmakten.

NÄSTA FM VIND kommer genomföras under året.

Med en kraftig tillväxt har arbetsbelastningen ökat för vissa individer och då blir det systematiskt arbetsmiljöarbete och skyddsombudens roll ännu viktigare.

– Man måste ha tålamod, det kan ta tid att få till förändring, men jag känner att jag som skyddsombud faktiskt kan påverka, säger Leif.

Officersförbundet ser allvarligt på riskerna som finns vid kraftig tillväxt.

– Det måste finnas en balans mellan resurser och uppgift. Det är klart att man ska lösa uppgifterna, men det får inte ske på bekostnad av att medarbetarna slits ut. Det måste vara naturligt att kunna säga ifrån om arbetsbelastningen blir för hög och att det gäller för alla nivåer.

Problem med obalans mellan måste nå fram till uppdragsställarna oavsett om det är ens närmaste chef eller politiken. säger Lars Fresker, förbundsordförande för Officersförbundet. ⚫

» Jag säger åt medarbetare som går in i väggen att anmäla det, ofta menar de att det inte bara är jobbets fel och de vill inte anmäla.«

skyddsombudsutbildningar.

Om man som vanlig medlem är intresserad av de här frågorna, vad ska man göra då?

– Bli skyddsombud eller förtroendevald och gå förbundets arbetsmiljökurser! Om man vill läsa mer och få en helhetsbild skulle jag rekommendera att man läser tre saker: arbetsmiljölagen på Arbetsmiljöverkets webbplats: Försvarsmaktens arbetsmiljöpolicy som finns i Försvarsmaktens strategiska inriktning: och sitt förbands

arbetsmiljöpolicy eller handlingsplan för arbetsmiljö.

Varför ska man intressera sig för arbetsmiljöfrågor?

– Vi tillbringar så otroligt mycket tid på jobbet så att det är väldigt viktigt att man har en bra och hållbar arbetsmiljö. Att bli skyddsombud ger bra verktyg att påverka både sin egen och kollegornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. ⚫

paragrafen i arbetsmiljölagen).

Om arbetsgivaren inte gör som skyddsombudet begär eller inte svarar så kan skyddsombudet gå vidare till Arbetsmiljöverket med sin begäran.

Gör din röst hörd – svara på undersökning om balans mellan arbete och privatliv!

Den 25 april–20 maj har du som är medlem och aktiv militär möjlighet att delta i en undersökning som genomförs av Försvarshögskolan. Syftet med undersökningen är att studera balansen mellan arbete och privatliv samt hur olika arbetsrelaterade krav och resurser påverkar välbefinnande, arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang hos militärer i Norden.

En nyligen publicerad svensk studie visar att nyutexaminerade officerare upplever en hög arbetsbelastning och känner oro inför framtida arbets- och familjesituation.

För att Försvarsmakten ska kunna behålla militärer är det betydelsefullt att de upplever en tillfredsställande balans mellan arbete och övrigt liv.

Undersökningen skickas ut med mejl till medlemmar som är aktiva militärer i Officersförbundet och dess nordiska motsvarigheter. För att du ska få mejlet krävs att du har en korrekt och privat mejladress, då Försvarsmakten blockerar dessa mejl. Du ändrar mejladress på ”Mina sidor” på förbundets webbplats officersforbundet.se. Resultatet av undersökningen kommer presenteras under hösten 2022.

Martin Sachs Officerstidningen nr.3, 2022 49

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Vad gäller för komp­ ledighet från FM-dygn?

Hej! Jag har kompledighet från FM-­ dygn att ta ut, men jag är osäker på när jag kan få ta ut den. Vad är det som gäller egentligen?

Med längre framförhållning så är det i lista kompledighet för FM-dygn hanteras genom att arbetstidsplanerande chef (CPA) ska/kan i lista planera uttag av kompledighet.

Det hanteras på samma sätt som arbetstid, det kan göras utifrån dina önskemål. Med en kort framförhållning kan du som individ fråga chefen

Vilka försäkringar erbjuds?

Hej! Jag är ny medlem och undrar vad det är för försäkringar jag som medlem erbjuds?

Vad roligt att du gått med i förbundet!

Som ny medlem får du automatiskt ett försäkringspaket som innehåller livförsäkring, sjukkapitalförsäkring och olycksfallsförsäkring.

Du kommer få hem brev med

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

50 Officerstidningen nr.3, 2022

om du kan ta ut kompledighet nästa vecka, om det fungerar utifrån verksamheten så kan du och chefen komma överens om det, men det går inte att vända på. Det vill säga att chefen vill att du är kompledig nästa vecka, för då gäller listan. Det är dock möjligt att genom en omplaneringslista lägga in uttag av kompledighet som då är mer än 14 dagar framåt i tiden. Slutligen så finns det även möjlighet för arbetsgivaren att förlägga uttag av kompledighet från uppkommet FM-dygn i direkt anslutning till de uppkomna dygnen.

Patrik Larsson, ombudsman

tjänstledig från en anställning som GSS/K? När det gäller provanställning så är det en möjlighet som arbetsgivaren kan använda sig av, men det är inte ett krav.

Grunden är att arbetsgivaren kan använda provanställning när denna inte känner till eller är osäker på den som anställs. Om du har en anställning som GSS/K och Försvarsmakten vill provanställa dig som yrkesofficer så ska du fortsätta att söka tjänstledighet från GSS/K anställningen, eftersom provanställning är en osäker och otrygg anställning. Man kan eller brukar säga att individen har en förhandlingsmöjlighet vid en ny anställning, då den individen kan begära eller önska en högre lön än den som arbetsgivaren föreslår. Arbetsgivaren kan då stå fast vid sitt erbjudande eller ändra sig och erbjuda en annan lön, individen får då fatta beslut om att tacka ja eller nej till anställningen på den slutligen föreslagna lönen. Lönen som en individen erbjuds ska vara individuellt utifrån den befattning som den enskilde ska utföra, närmare bestämt individens arbetsuppgifter, det är det som vi menar när det pratas om individuell och differentierad lön.

Patrik Larsson, ombudsman

information om försäkringarna och de är kostnadsfria i tre månader, därefter har du möjlighet att fortsätta till ett förmånligt pris.

If och förbundet har ett samarbete som innebär att du som medlem erbjuds både person-och gruppförsäkringar till förmånliga priser. Vi rekommenderar att du ser över ditt försäkringsskydd kopplat till din familje- och boendesituation, mer information om vad för försäkringar som erbjuds

finns på if.se/officersforbundet.

Carina Viklund, kanslistöd

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Conny Jansson, Peter Löfvendahl, LarsJohan Nordlund, Olle Löfmark (tjänstledig)

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Officersförbundets förtroende­valda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare

Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Greta Borg, David Lidwall

Kan jag slippa provanställning efter officersexamen?

Hej! Jag kommer till sommaren att ta officersexamen från Militärhögskolan Karlberg. Vad bör jag tänka på när jag tar anställning? Kan jag exempelvis förhandla så jag slipper provanställning då jag under studierna varit

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

Färist Mobile.

En säker smartphone för skyddsvärd information.

Färist Mobile är en svenskutvecklad säker

Genom MIL-STD-810G och IP67-klassning ges

Vi utvecklar högkvalitativa nätverkskrypterings-

smartphone som både tål tuffa tag, står emot

fältmodellen ett komplett skydd för skyddsvärd

lösningar åt militär, myndigheter och företag för

kvalificerade cyberangrepp och skyddar säker-

information både ute på fältet och på kontoret.

användning i verksamheter som kräver högsta nivå

hetskänslig information.

Färist Mobil finns även i speciell version upp till

på säker kommunikation, exempelvis avancerade

Begränsad Hemlig.

VPN-krypton, krypteringsprogramvaror samt Sverige och EU:s säkraste smartphone. För in-

Med stöd av domänseparationen finns möjlighet till en strikt kontrollerad miljö vilket gör den till en

Tutus Data är marknadsledande inom svensk

formation kontakta sales@tutus.se eller läs mer

mycket säker tjänstetelefon.

kryptoteknik för skydd av Sveriges säkerhet.

på www.tutus.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av 08-410 700 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24