Officerstidningen nr 2, 2023

nr.2 2023

Lyft för logistiken

Behovet av försvarslogistiken ökar och Göta trängregemente är pressade att leverera det som efterfrågas. Elin Nyrén läser till specialistofficer på Försvarsmaktens logistik- och motorskola.

Rymdchefen Ella Carlsson: ”Vi behöver få en rymdlägesbild”

vapen Sverige och Finland har tecknat avtal för eldhandvapen.

krönika ”Vi måste sluta att nedvärdera våra yrkesofficerare.”

forskning Stress ökar risken för skilsmässor hos utlandsveteraner.

För dig som är medlem i Officersförbundet www.officersforbundet.se

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ

ÄR HÄR!

SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45

PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51

KARBIN OCH SKARPSKYTTEVAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51

LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

Vice ordföranden:

Backa upp orden med handling!

Islutet av mars sattes till slut det så kallade ”märket” för de centrala avtalsförhandlingarna på den svenska arbetsmarknaden. Nivån blev 7,4 procent fördelat på 2 år och allt fler förbund tecknar nu avtal utefter detta. Men frågan är om den här nivån kommer att vara tillräcklig för den militära personalen som under de senaste åren sett sina löner krympa rejält mot den övriga arbetsmarknaden.

FÖRVÄNTNINGARNA ÄR STORA inom Försvarsmakten och mycket går tillbaka till när ÖB skrev sin dagorder i augusti 2022. I den så tryckte han på att Försvarsmakten är under hård press. Våra medlemmar är eftertraktade på arbetsmarknaden utanför grindarna, och för att lyckas med den tillväxt som vi är på väg mot, så skulle det behöva göras en hel del satsningar inom personalområdet. Att ta anställning efter värnplikten som GSS/K och vidare mot officersyrket är inte längre en självklarhet bland våra ungdomar då lönen inte är speciellt konkurrenskraftig. Skall man lägga ett par år på en utbildning så måste det löna sig speciellt i tider då inflationen varje dag minskar lönens värde. ”Märket” bör då vara miniminivån för de kommande centrala förhandlingarna och det kommer att behövas tillskott utöver detta för att medlemmarnas löner skall hamna på rätt nivå.

lön, rekrytering och arbetsmiljö.

Oavsett vilket förband som vi hitintills har varit på så slås man av att bristerna i organisationen i stort sett är desamma. Man har ofta en hög arbetsbelastning då det ofta tillkommer nya arbetsuppgifter utan att några av de gamla tas bort, hög personalomsättning och stora brister på materiel. Listan kan göras hur lång som helst och de som har arbetat länge inom Försvarsmakten kan vittna om att det inte sker någon positiv förändring trots löften om att så ska ske. Senaste FM Vind undersökningen bekräftar den här bilden.

»Oavsett vilket förband som vi hitintills har varit på så slås man av att bristerna i organisationen i stort sett är desamma.«

Trots att problemen funnits under lång tid så saknas det tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med dom. Det kommer knappast att bli bättre i och med att vi är på väg mot en tillväxtfas där antalet förband önskas öka i en snabbare takt än vad tillförseln av den militära personalen som ska bemanna dem medger. Den ekvationen går tyvärr inte ihop.

OFFICERSFÖRBUNDET HAR BESKRIVIT vad som behöver göras. Man kan tycka att Försvarsmakten med enkelhet borde kunna ta tillbaka stafettpinnen och visa på vilka positiva förändringar man vill göra för sin personal.

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 62–66.

Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

UNDER HÖSTEN 2022 påbörjade Officersförbundet en rundresa för att besöka de lokala officersföreningarna. Syftet med rundresan har varit att besöka våra medlemmar i deras vardag, stärka officersföreningarna och träffa förbandens chefer. Fokus under besöken är utbildningar i

Det räcker inte med att säga att ”Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs”. Man måste också visa detta tydligt genom aktiva märkbara handlingar!

Stockholm den 3 april 2023

Hans Bergvall Vice ordförande

INNEHÅLL, NR 2 2023:

Johan sa upp sig från sin anställning i Försvarsmakten för att utbilda ukrainska soldater. 10

AKTUELLT

7 | Soldat vid K 4 omkom i lavin under övning på Kebnekaise

10 | Avtal om nya eldhandvapen är tecknat

REPORTAGE

22 | Räddningsinsatsen efter jordbävningen i Turkiet

28

I FOKUS 28 | Svensken Johan i Ukraina: ”Vi måste ta smällen där den är”

BESÖKET 32 | Göta trängregemente och Försvarsmaktens logistikoch motorskola

ANALYS 44 | I Ukraina ställs militära strategier mot varandra

MÖTET 32 | Rymdchefen Ella Carlsson om behovet av en rymdlägesbild

INSÄNT OCH DEBATT

52 | Hur ser vi specialistofficerare på att NBO-officerare ska få våra grader?

KRÖNIKA 56 | ”Vi måste sluta nedvärdera yrkesofficerare”

NOTERAT 58 | Hans Ilis-Alms erfarenheter av samverkan i fält

FÖRBUNDSNYTT

62 | Så styr förbundsstyrelsen Officersförbundet

65 | Trebefälssystemet: Förberedelser inför tvist med Försvarsmakten pågår

» Soldaterna (...) är jävligt slitna och direkt efter en lektion måste de ibland gå ut i vaktpost eller åka på ett uppdrag. «

Bandvagn 206, logistik och rymden

Du håller ett nytt och fullmatat nummer av Officerstidningen i din hand. Kanske är det till och med det mest omfångsrika i tidningens historia? Det låter jag vara osagt, men vi på redaktionen kan inte erinra oss något tidigare nummer med fler sidor i alla fall.

Till detta nummer har vi bland annat besökt Göta trängregemente, intervjuat Harald Glans som ledde Försvarsmaktens räddningsinsats efter jordbävningen i Turkiet och träffat rymdchefen Ella Carlsson. Dessutom har vi intervjuat svensken Johan, tidigare anställd i Försvarsmakten, och som direkt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina sade upp sig och åkte dit. I dag utbildar han ukrainska soldater i grundläggande soldatfärdigheter.

Trogna läsare har kanske noterat att det har dröjt lite längre tid än vad det brukar mellan utgåvorna. Det har att göra med att vi från årsskiftet har ändrat utgivningen till sex nummer per år i stället för åtta. Förhoppningsvis innebär detta att vi kan fortsätta att producera god journalistik till papperstidningen, men också att vi kan ha en mer kontinuerlig publicering på tidningens webbplats. Vi har även lanserat ett nyhetsbrev. Två gånger i månaden ger vi dig nyheter direkt till din inkorg. Gå gärna in och prenumerera, du skriver upp dig på officerstidningen.se/nyhetsbrev.

Vi lanserar också några nya vinjetter, däribland ”Materiel vi minns”. Undertecknad har haft förmånen att fördjupa sig i historien om bandvagn 206, denna tappra trotjänare. Jag fick en lärorik pratstund med Ingela Kronlund och Ola Edvardsen. De jobbar som lärare på Försvarsmaktens logistik- och motorskola, är engagerade i frivilliga försvarsorganisationen Bilkåren och utbildar bandvagnsinstruktörer och förare. Helt perfekta att prata om Bv206 med, minst sagt.

JOSEFINE OWETZ Chefredaktör

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00

josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren

070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Torino

08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Anna-Maria Stawreberg, Annica Ögren, Margareta Bloom Sandebäck, Maria Widehed, Tobias Andersson, Per Lunqe.

NUMMER 2, 2023

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 24

WEBB

www.officerstidningen.se

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media

08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 3, 23 maj

Nr 4, 22 augusti

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

OMSLAGSFOTO: Tobias Andersson

»Trogna läsare kanske har kanske noterat att det har dröjt lite längre tid än vad det brukar mellan utgåvorna.«

Vi digitaliserar världen

där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll

MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

Vi har verksamheter i Helsingborg och Stockholm, där bland annat produktutveckling, försäljning och koncerngemensamma funktioner är placerade. Dessutom har vi dotterbolag i elva länder, såsom Finland, Norge, Storbritannien och USA, med försäljning till över 30 länder.

/Aktuellt

Värnpliktiga på Gotland

får ny kasern

ƀ Fas två i återuppbyggnaden av Gotlands regemente, P 18, har inletts. I februari togs de första spadtagen till det som ska bli den nya logementsbyggnaden för

värnpliktiga. Boendesituationen har varit ansträngd ända sedan återetableringen på Gotland startade, men nu uppförs alltså en ny kasern med plats för 280 individer. Det ska även bli en militärrestaurang, ett logistikcenter, företags-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

hälsovård och en grovspolsanläggning. Enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats ska det ha gått ovanligt snabbt att komma igång med byggnationen. Byggnaderna ska enligt planen färdigställas mellan 2024 och 2026. /LS

Flera utredningar har inletts för att utreda dödsolyckan på Kebnekaise , där en soldat omkom.

Avtal tecknat för leverans av sambandssystem

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med Conlog Group om leveranser av taktiska, mobila sambandssystem för yttäckande samband, skriver FMV i en artikel på myndighetens webbplats den 27 mars.

Leveransen omfattar integration av mastsystem samt utrymme för operatör, utrustning och integrerat elverk på lastterrängbilar. ”Sambandssystemet har ett högt, robust och lättanvänt mastsystem som är automatisk höj- och sänkbart, samt är självstagande för att minimera grupperingstiden. Mastsystemets höjd medger antennhöjder över svensk vegetation”, skriver FMV.

Kontraktet är värt cirka 220 miljoner kronor, inklusive optioner. Leveranserna börjar 2024 och avslutas 2025. /JO

Soldat vid K 4 omkom i lavin under övning på Kebnekaise

Den 21 februari omkom en soldat vid Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med en lavinolycka på Kebnekaise. Olyckan inträffade under en övning i området.

qETT SÖK- OCH räddningsarbetet påbörjades omedelbart efter att lavinen gått och soldaten fördes med ambulanshelikopter till Tromsö sjukhus i Norge för vård, men hans liv gick inte att rädda.

Två dagar efter olyckan höll Försvarsmakten en presskonferens där representanter från K 4 i Arvidsjaur deltog.

– Våra tankar och allt vårt arbete ligger på att stötta och ta hand om de anhöriga och våra

medarbetare, sade överstelöjtnant Morgan Gustafsson, stabschef på K 4, på pressträffen.

Den omkomna soldaten ingick i en styrka på tio personer bestående av bergsmästare, bergssoldater och yrkesofficerare. Deras uppgift var att rekognosera väg för huvudstyrkan bestående av 100 värnpliktiga från K 4, ledda av bergsmästare, lavinspecialister och fjällinstruktörer. Olyckan skedde när styrkan arbetade med att fästa säkerhetskonstruktioner.

Flera utredningar har startats för att utreda dödsolyckan, däribland av Statens haverikommission. K 4 har också anmält olyckan till Arbetsmiljöverket.

/JOSEFINE OWETZ

» Vårt arbete med att förbereda militär integration i Nato fortsätter i oförändrad takt. Det påverkar heller inte det samarbete vi redan har med Nato och med Finland. «

Det säger överbefälhavare Micael Bydén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om att Finland går med i Nato före Sverige. ”Visst hade det varit önskvärt att gå hand i hand, men det spelar mindre roll i det korta perspektivet, vi har redan status som inbjudna och med det säkerhetsgarantier från Nato”, säger han i artikeln.

OLYCKA

Foto: iStock

Stress ökar

risken för skilsmässa bland veteraner

Stress, höga krav och psykisk ohälsa kan bidra till den förhöjda risken för separationer bland utlandsveteraner medan äventyrslust och dåligt mående gör att vissa veteraner ogärna ingår nya relationer. Det visar en rapport från Försvarshögskolan där forskare studerat vilka faktorer under en insats som påverkar parrelationer.

TIDIGARE STUDIER HAR visat att svenska utlandsveteraner överlag är en ganska välmående yrkesgrupp. Däremot är skilsmässofrekvensen hög och separationer är nästan dubbelt så vanliga bland veteraner som hos mönstrade icke-veteraner. Nu har ett forskarlag vid Försvarshögskolan undersökt vilka faktorer i samband med utlandstjänstgöring som kan påverka parrelationer. En rad omständigheter knutna till insatsen har undersökts och jämförts mellan veteraner som separerat och de som fortsatt att leva

» Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. «

tillsammans med sin partner efter den senast genomförda missionen. Resultaten visar att de veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer. Exempelvis upplevs resor och bortavaro från hemmet inför insatsen som mer negativa, stödet från chefer och Försvarsmakten anses ha varit sämre och fler har sökt hjälp för psykiska besvär på grund av insatsen. De som separerat svarar också oftare än övriga att de krav som Försvarsmakten ställer före, under och efter insatsen påverkar parrelationen negativt.

Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har lett studien.

– Många beskriver det som tufft redan innan förberedelserna inför insatsen drar igång med pendling till och från jobbet, skolor och övningar. Sedan tillkommer krav specifikt kopplade till utlandstjänsten med utbildningar och andra förberedelser. Det är sällan man bara är borta de sex månader som utlandstjänstgö-

ringen pågår. Med för- och efterarbete handlar det om betydligt längre tid än så, säger Sofia Nilsson.

En annan faktor som sticker ut bland de veteraner vars förhållanden spruckit är det psykiska måendet. Flera hade problem med psykisk ohälsa vid hemkomsten och det var vanligt att man inte tyckte sig få den hjälp man behövde för att må bättre.

– De som har PTSD-symtom och andra allvarligare psykiska symptom är ingen stor grupp, men inom den gruppen är separationer betydligt vanligare än hos andra. Något som förekommer oftare, och som jag tror att man många gånger missar, är mildare reaktioner av dåligt psykiskt mående, som vardagsstress. Det kan också påverka en parrelation negativt.

VARDAGSSTRESS RAPPORTERADES I ungefär samma utsträckning hos både de som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans, men det fanns en skillnad mellan grupperna i hur stressen hanterades. Bland de som separerade var det vanligare att distansera sig från vardagens krav i ett försök att hantera situationen. Det var också vanligare med konflikträdsla och osunda alkoholvanor hos dem som gick isär.

Forskarna försöker hitta orsakerna till de höga skillsmässotalen bland utlandsveteraner, för att kunna utveckla relationsstärkande insatser.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Studier tyder på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler utlandstjänstgöringar man gör.

HALLÅ DÄR…

– Vardagsstress kan skapa irritation och fresta på parrelationer. Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron, men den förväntan kanske inte stämmer överens med ens egen. Många veteraner beskriver också skuldkänslor och dåligt samvete över att de varit borta, vilket kan spä på upplevelsen av stress, säger Sofia Nilsson.

Tidigare studier visar också en något minskad benägenhet bland utlandsveteraner att ingå en ny parrelation efter att de separerat. I den nu genomförda undersökningen ges två möjliga förklaringar till detta. Dels ett stort intresse för äventyr och att man föredrar att leva som singel. Dels psykiska besvär som inte omhändertas och sämre återanpassning till vardagen efter avslutad insats.

– Men det handlar inte om någon jättestor andel veteraner som undviker parrelationer, så man bör inte dra alltför stora växlar av det.

/LINDA SUNDGREN

…  Kim-Lena Ekvall Svedenblad, Försvarsmaktens nya personaldirektör.

→ Vad har du jobbat med tidigare?

…  Helena Hoffman, ansvarig för den stora konferens inom ramen för NOAK, Nätverket för officerare och anställda kvinnor i Försvarsmakten, som ägde rum i december.

○ Vilket tema hade årets konferens och varför?

– Jag har en lång bakgrund inom HR-området och har arbetat i Försvarsmakten sedan 2019 och innan dess bland annat på Regeringskansliet, Statens räddningsverk och Polismyndigheten. Jag har varit förbandschef på Försvarsmaktens HR-centrum samt jobbat på Kustartilleriets stridsskola och varit engagerad i Lottakåren.

→ Varför valde du HR-området från början?

– Temat var ”ta det som en man, utmana normer och strukturer”, främst riktat som tankeställare för män. Fokus har varit ”den nya mannen – vem är han”, ”militär karriär ur ett genderperspektiv” och motstånd mot jämlikhet i en militär kontext. Vi har lyft frågor som utmanar normer och strukturer

○ Vilka områden är viktiga för kvinnor i Försvarsmakten just nu?

– Jag tycker att personalen är varje verksamhets viktigaste resurs. Den är avgörande för att nå framgång. Sedan upptäckte jag tidigt hur viktigt det är att ha en bra chef. När chefen inte fungerar märks det tydligt. Jag tycker också om att arbeta med människor.

→ Vilka frågor kopplat till Försvarsmaktens anställda ser du som mest angelägna?

NYARE RELATIONER (ett till tre år) är mer sårbara vid utlandstjänstgöring än längre förhållanden och majoriteten av separationerna sker inom fem år efter hemkomst. Tidigare studier tyder också på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler resor man gör.

– Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. Flera sa att det finns en gräns för hur många insatser en relation klarar av.

FAKTA

Om undersökningen

Rapporten "Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer". Sofia Nilsson, docent på Försvarshögskolan, har lett studien. Den bygger på en enkätundersökning där 1 962 utlandsveteraner deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 procent. Av dem var 181 kvinnor och 1 780 män med en medelålder på 56,3 år. Majoriteten av deltagarna, 1 796 stycken, var gifta eller sambo, 133 var särbo och 327 singlar.

– Som en minoritetsgrupp som utmanar maktstrukturen i Försvarsmakten, är de strukturella och kulturella utmaningarna ständigt prioriterade. Utrustningsfrågan är återkommande, likaså frågan om kvinnors utveckling och karriärmöjligheter.

○ Hur fortsätter arbetet?

– I år fokuserar vi på ”kvinnor 40 år i Försvarsmakten”.

Vi kommer lyfta FN:s resolution 1325, om kvinnor i fred och säkerhet, samt själva NOAK-konferensen som fyller 10 år. Vi kommer även att inkludera andra myndigheter inom totalförsvaret i vårt arbete.

– Vi måste fortsätta hitta sätt att behålla och utveckla medarbetare samtidigt som vi attraherar ny personal. Vi ska ha en bra arbetsmiljö och möjliggöra att Försvarsmaktens anställda, såväl medarbetare som chefer, har balans i arbetslivet. Vi måste också skapa förutsättningar för att kunna kompetensförsörja tjänster både inom Sverige och utomlands.

/ANNICA ÖGREN

/ANNA-MARIA STAWREBERG

Foto: Marcus

Nilsson/Försvarsmakten

VAPENSYSTEM

Avtal om nya eldhandvapen tecknat

Försvarets materielverk, FMV, tecknade den 27 mars ramavtal med den finska leverantören Sako om eldhandvapen till Försvarsmakten. Det handlar om ersättare till dagens automatkarbiner AK4 och AK5 och prickskyttegeväret PSG 90.

qAVTALET TECKNAS GEMENSAMT med Finland och omfattar automatkarbin i kaliber 5,56x45, automatkarbin i kaliber 7,62x51, skarpskyttegevär i kaliber 7,62x51 och prickskyttegevär i kaliber 8,6 Lapua Magnum.

– Att Sverige och Finland skriver avtal med samma leverantör för samma vapensystem ökar möjligheterna kring samarbete kring användning, övning, utveckling och ammunitionsanskaffning. Valet av en finsk leverantör ger trygghet när det kommer till långsiktig försörjning av eldhandvapen, säger brigadgeneral Jonas Lotsne, chef för armémateriel på FMV, i ett pressmeddelande.

DE NYA ELDHANDVAPNEN ska ersätta dagens automatkar-

bin 4, AK4, automatkarbin 5, AK5, och prickskyttegevär 90, Psg 90. Med de nya systemen får Försvarsmakten en eldhandvapenfamilj bestående av modernare och lättare vapen, förklarar Jonas Lotsne.

– De nya systemen är mer ergonomiska än dagens vapen, och de ska funka för både kvinnliga och manliga soldater. Det kommer också finnas fler justeringsmöjligheter än tidigare, säger han till Officerstidningen.

» Att Sverige och Finland skriver avtal med samma leverantör för samma vapensystem ökar möjligheterna kring samarbete. «

Vad går det att säga om plattformarna? – Systemen bygger på en redan mogen och beprövad teknologi, på en standardplattform som redan finns framtagen, en AR10-plattform. Systemen är utvecklade för nordiskt klimat och omfattar allt från strid på kor-

ta avstånd till strid på längre avstånd. Vissa av systemen är i bruk av andra användare, i form av exempelvis försvarsmakter och polismyndigheter utomlands, säger Jonas Lotsne. Ramavtalet löper över tio år och är en del av en gemensam svensk-finsk upphandling. Målsättningen är att skapa försörjningstrygghet för både Finland och Sverige och att förbättra interoperabiliteten genom att länderna använder samma typer av vapen med samma typer av ammunition, enligt FMV.

ETT FÖRSTA AVROPSKONTRAKT omfattar vapen till ett värde av cirka 875 miljoner kronor. Införande i Försvarsmakten är beräknat till 2024 för prickskyttesystemet. Införandet av ny automatkarbin i kaliber 5,56 påbörjas 2025. Därefter följer övriga vapentyper.

När påbörjas leveranserna till förbanden?

– Vi påbörjar införandet nästa år. När exakt leverans till förband sker kan jag inte svara på nu. Vi vill testa systemen och se till att de håller den kvalitet som vi vill. Vi måste utbilda våra instruktörer, både på FMV-sidan och hos Försvarsmakten. Det ska också till utbildningsanvisningar med mera, säger Jonas Lotsne.

Leverantören Sako är en del av Beretta Holding och har över 100 års erfarenhet av vapentillverkning. Sako har levererat vapen till finska försvaret sedan mellankrigstiden.

/JOSEFINE OWETZ

Franco Gussalli Beretta, Sakos styrelseordförande, generalmajor Jari Mikkonen, chef för finska Försvarsmaktens logistikverk, brigadgeneral Jonas Lotsne, chef för armémateriel på FMV och Raimo Karjalainen, styrelsemedlem i Sako.

Automatkarbin 5,56x45 med 11,5” pipa.

Automatkarbin Kaliber 7,62x51 med 16” alt 18” pipa

Prickskyttegevär kaliber 8,6x70 med 27” pipa.

Förmåner för hjältar

Militärrabatt för försvaret, hemvärnet, värnpliktiga och veteraner.

Aktivera ditt medlemskap kostnadsfritt på

militum.se med koden M MROFF23 och ange Armén under ”Vapenslag/Organisation”.

UTRUSTNING

Nya uniformen börjar levereras nästa år

Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

qNÄR NORGE, DANMARK, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

Ramavtalet undertecknades i februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret

som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

– Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

LEVERANSERNA GÅR HELT enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och

redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

– Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

– Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

/ANNA-MARIA STAWREBERG

»Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen.«

Foto: Nordefco

Jennifer Skjäl Lundgren

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016.

/Aktuellt

Thomas

ƀ Generalmajor Thomas Nilsson blir ny chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Det beslutade regeringen den 23 mars. Han tillträder den nya tjänsten 1 maj och befordras samtidigt till generallöjtnant.

– Jag är glad för förtroendet att få leda den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten framöver. Must ger regeringen och överbefälhavaren unika beslutsunderlag om omvärldsutvecklingen och hot mot Sveriges säkerhet, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Thomas Nilsson kommer närmast från rollen som Försvarsmaktens CIO (Chief Information Officer). Han tar över som chef för Must efter generalmajor Lena Hallin som går i pension. /JO

Första leveransen av nya skolflygplan

ƀ Den 3 april överlämnade Försvarets materielverk, FMV, de tre första av de tio beställda skolflygplanen av typen Grob 120TP, i flygvapnet med benämningen SK 40, till Försvarsmakten vid en ceremoni i Linköping.

Det var våren 2020 som dåvarande regering bemyndigade Försvarsmakten att anskaffa nya

God handhygien och fungerande rutiner för hantering av fältransoner, kan minska risken för magsjuka hos soldater i fält. Det säger Kristofer Keber, livsmedelsinspektör vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

FÄLTRANSONER

FIHM: Bristande mathantering i fält

Förbanden behöver skärpa sina rutiner för hanteringen av stridsportioner. Det menar Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och förbandet misstänker att dålig mat ligger bakom händelsen.

qSEDAN BÖRJAN AV 2000-talet används ofta stridsportioner med frystorkad mat eller mjukkonserver som fältproviant. Det är enkelt att konsumera och genererar minimalt med disk. Men enligt Kristofer Keber, livsmedelsinspektör vid FIHM, brister det ofta i

skolflygplan. Beslutet innebar att anskaffningen av ett propellerflygplan, ett så kallat Basic Trainer Aircraft, kunde påbörjas.

– Det nära samarbetet mellan Flygvapnet, FMV och tillverkaren Grob Aircraft gör att vi nu, tre år efter regeringsbeslutet om anskaffning, kan välkomna ett nytt skolflyg för den grundläggande flygutbildningen av

hanteringen av den färdigförpackade maten. Ett återkommande problem är att förbanden beställer större volymer än vad som går åt under en övning, och att kvarvarande portioner riskerar att bli för gamla innan de äts upp.

– Ibland hittar vi rations där bäst före-

våra piloter, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman i ett pressmeddelande.

Flygplanet är ett två-sitsigt turbopropflygplan som har en marschfart på 380 km/h.

Flygvapnet har länge varit i behov av ett nytt skolflygplan. I dag används Saab 105, SK 60, för att utbilda stridspiloter. Det flög första gången 1963. /JO

Nilsson blir ny chef för Must

Foto: Henrik Lundqvist Rådmark

datum passerats med flera år, utan att förbandet har koll på det. Bäst före är visserligen inte samma sak som sista förbrukningsdag och vi tycker inte att man ska slänga mat i onödan. Men förbanden behöver ha rutiner för hur de ska omsätta rations så att de inte blir för gamla, säger Kristofer Keber.

Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och det påträffades fältransoner som var nästan två år gamla med påväxt av mögel.

– FIHM samverkade med förbandet som försökte utreda vilka produkter som man misstänkte kunde vara orsak till matförgiftningen. Utredningen kunde inte peka ut någon speciell produkt, men man kan inte utesluta att det var maten de blev sjuka av, säger Kristofer Keber.

NÅGON GRÄNS FÖR hur långt efter bäst före-datumet passerats som det går att äta fältransoner, finns inte. Om maten är tjänlig är upp till förbandet att avgöra. Många förband har haft som rutin att soldaterna själva ska lukta och smaka för att bedöma vad som är ätbart, men nu vill FIHM att förbanden ska ta ett större ansvar.

– Försvarsmakten räknas som en livsmedelsverksamhet och måste kunna säkerställa att maten som serveras är säker. I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. Om förbanden sedan delegerar till den enskilda soldaten att själv bedöma om livsmedlen är säkra att äta ska det finnas rutiner och förutsättningar kring detta, säger Kristofer Keber.

Carola Jonsson arbetar vid beställnings- och inköpsavdelningen på Försvarsmaktens logistik. Hon menar att problem med gamla rations inte skulle förekomma om förbanden följde Försvarsmaktens rutiner för fältransoner.

– Logistikenheten tillhandahåller rations och man ska inte ta ut fler än man behöver. Får man ransoner över från en övning eller om övningen blev inställd ska man försöka omsätta fältransonerna så snart det är möjligt, säger hon.

jen, men man behöver inte slänga hela påsen på grund av det. Man ska dock inte äta någon produkt i en stridsportion om inte den enskilda produktförpackningen är hel.

Enligt Carola Jonsson är det också viktigt att ansvariga chefer kontrollerar matförpackningarna innan de skickas ut i fält om bäst före-datumet passerats. En trasig mjukkonserv kan snabbt bli dålig.

– Om bäst före-datumet gått ut måste varje produkt besiktigas och förbanden behöver ha rutiner för det. Men i första hand ska man äta lagad mat från militärrestaurangerna i ISO-kärl eller från fältköken. Först om det inte är möjligt ska man använda rations.

KRISTOFER KEBER MENAR att det inte bara är hanteringen av rations som kan orsaka magproblem under övning. Det är också vanligt att handhygienen brister.

– Har man gjort det stora behovet och sedan äter mat utan att tvätta händerna finns det risk att man får bakterier i maten. Här slarvas det en hel del, säger han.

Goda rutiner i syfte att förebygga magsjuka är viktigt av flera skäl, fortsätter Kristofer Keber.

– Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. Magsjuka kan slå ut en hel pluton. Det handlar om stridsvärde.

/LINDA SUNDGREN

FAKTA

MÅNGA GÅNGER GÅR det bra att äta rations även om bäst före-datum på den yttre dygnsportionsförpackningen är passerat, enligt Carola Jonsson. Dygnportioner innehåller flera produkter och datummärkningen på påsens utsida styrs av den produkt som har kortast hållbarhet. – Öppna påsen och titta på varje produkt. Många gånger är det nötterna eller en bar som gått ut medan resten har tid kvar. Om något är utgånget, öppna förpackningen och lukta. Luktar det unket kanske man inte ska äta just den gre -

Att tänka på vid hantering av rations enligt Försvarsmaktens logistik

• Beställ inte fler rations än ni beräknar göra av med.

• Omsätt överblivna rations som plockats ut från Logistikenheten så snart som möjligt.

• Förvara inte rations i ett varmt fordon eller i en container på kaserngården sommartid. Värme förkortar hållbarheten.

Så många års insats i Mali avslutas för svensk del i vår. Från början planerades att den svenska insatsen skulle ske under 2–3 år, men i slutändan innefattade den alltså 9 år av insats. Det skriver Försvarsmakten i en artikel om ceremonierna när Sveriges bidrag till FN-insatsen Minusma avslutades formellt med flagghalning. I slutet av mars halades den svenska flaggan på både Camp Estelle i Gao och på Camp Midgård i Bamako. Snart har samtliga delar av det svenska förbandsbidraget avvecklats. Hemrotation av Mali 17 har inletts samtidigt som de sista flygtransporterna och avslutande överlämningar av camper samt materiel till FN slutförs.

» Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor.

Foto: Linnea Swedman/Försvarsmakten

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

/Aktuellt

Försvarsmakten övertar ansvaret för arbetet i militärkommittén i Bryssel

ƀ Försvarsmakten tar över huvudmannaskapet för arbetet i militärkommittén i Bryssel den 1 april och viceamiral Jonas Haggren utses till Sveriges militära representant till Nato och EU i Bryssel från den 1 juli, beslutade regeringen nyligen.

Det innebär bland annat att Försvarsmakten får ansvaret för uppdragen som ligger inom militärkommitténs arbete, skriver myndigheten i en artikel. Jonas Haggren blir som Sveriges militära representant i kommittén direkt underställd chef till ÖB. Han kommer närmast från tjänsten som chef för Ledningsstaben och Högkvarteret.

Beslutet innebär också att Sveriges nuvarande militära representant i Nato och EU, konteramiral Jens Nykvist och ytterligare tre specialattachéer övergår till Försvarsmakten. /JO

Förbud mot Tiktok på jobbtelefoner

Tiktok får inte installeras i Försvarsmaktens mobila enheter. Bakgrunden är det höga underrättelehotet och de säkerhetsrisker som denna typ av appar innebär, enligt Försvarsmakten.

DEN 24 MARS FASTSTÄLLDES ett beslut som innebär att Försvarsmakten inför en begränsning av Tiktok i Försvarsmaktens mobiltelefoner och surfplattor.

”På grund av det höga underrättelsehotet och säkerhetsrisker med applikationer som kräver tillgång till kamera, mikrofon, position och kan inhämta annan information från en mobil enhet finns det behov att reglera vilka applikationer som får användas i Försvarsmaktens mobila enheter”, står det i bakgrunden till beslutet.

Skälet till att specifikt förbjuda Tiktok är baserat på Försvarsmaktens bedömning av den rapportering som har framkommit i öppna källor rörande hur applikationen hanterar användares information och ägarföretaget Bytedances agerande, enligt beslutet.

OM TIKTOK FINNS på anställdas jobbtelefoner ska appen omedelbart avinstalleras. Sedan tidigare finns ett antal beslut och skrivelser som reglerar användning av Försvarsmaktens mobila enheter. Begränsningen av Tiktok ses som ett förtydligande till tidigare beslut.

Verksamhet som har behov av att använda Tiktok i Försvarsmaktens mobila enheter kan hemställa om undantag från beslutet.

Produktionen av tjänstekort är igång ƀ Försvarsmaktens produktion av tjänstekort i egen regi har nu startat. I början av mars kunde det första tjänstekortet på nästan tre år tryckas.

– Vi vet att behovet är stort och nu känns det bra att vi kommer igång med produktionen, säger Maria Törn, kommunikatör på Lednings- och underrättelseavdelningen vid Försvarsstabens

stödenhet.

Inom Försvarsmakten används tjänstekort bland annat för att styrka innehavarens identitet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Särskilda rutiner har tagits fram för att lösa ut situationen för som har haft ogiltiga tjänstekort.

Våren 2021 togs beslutet om att Försvarsmakten ska tillverka

och förvalta tjänstekort i egen regi. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Förra våren skulle produktionen egentligen ha kommit igång, men bland annat försenade leveranser av utrustning gjorde att tillverkningsstarten drog ut på tiden.

– Övergången till en egen produktion ska säkerställa försörjningstrygghet och ge en ökad

grad av kontroll samt en minskad risk för oönskad informationsspridning externt av Försvarsmaktsanställdas personuppgifter. Egen produktion kommer även att medföra kortare ledtider, säger Maria Törn.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att producera kort till alla som saknar giltigt tjänstekort. /JO

/JOSEFINE OWETZ

SÄKERHET

Den 24 mars fastställdes ett beslut som innebär att Försvarsmakten inför en begränsning av Tiktok i Försvarsmaktens mobiltelefoner och surfplattor.

Vad hände sen?

Barackboendet Tillfälligheten på MHS Karlberg

Fördjupning: Boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg

text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg har dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019.

som en länk mellan kadetterna vid Försvarsmaktens skolor, Officersförbundet och Försvarsmakten. Som representanter för kadetterna på Karlberg visar de runt rummen och berättar om boendesituationen. – Eftersom kadettflygeln renoveras har de 270 personerna vår årskull placerats ut på olika ställen, säger Alexander Sima. 108 av dessa kadetter har fått boende Tillfälligheten som, precis som namnet antyder, är tänkt att vara ett tillfälligt boende under den fem år långa renoveringen på Karlbergs slott. – Men för oss blir det inte ett tillfälligt boende, det blir det boende vi har tillgång till under hela vår studietid här på Karlberg, konstaterar Glenn Olsson. Boendet är kanske inte det mysigaste, men

DÅ:

ƀ Fuktbubblor i golven, vatten som läckte ut genom väggarna, strejkande avlopp och bristfällig ventilation. Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg hade dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019.

NU:

det är något man kan leva med, förklarar kadetterna som står snålblåsten och jämför sina tentaresultat. – För vissa av oss började problemen redan tidigt i höstas. Det har varit kök som inte fungerar, el som inte har tillräcklig kapacitet, proppar som har gått, vattenläckage, stopp rören och något som verkar vara mögel i vissa av rummen, säger Alexander Sima. Visserligen har skolans ledning varit tydliga med att studenterna ska göra felanmälan, men enligt Studentrådets representanter är många rädda för att anmäla. Risken är att då att man får ett nytt boende på ett lägenhetshotell Bromma, och därför måste flytta ifrån skolan. – Flera av våra kvinnliga medlemmar som bor där upplever att det känns otryggt eftersom det bor andra, mer stökiga individer, på hotellet. Det är dessutom långt och krångligt att ta sig mellan Karlberg och lägenhetshotellet, vilket medför att de flesta då föredrar att bo kvar här, säger Glenn Olsson, samtidigt som han visar vägen till det rum som kadetten Gustav Petschler precis har tilldelats.

HAN ÄR EN av dem som har haft otur, och med en uppgiven min öppnar han ytterdörren till sitt tio kvadratmeter stora rum. – Det här är mitt tredje boende sedan i höstas. I mitt första rum, som ligger mitt emot det här, stökade elen. Jag fick ett nytt rum, men såg svarta ansamlingar på väggen och något som såg ut som en fuktskada. Nu på senare tid har jag även känt av att det kliar i ögonen, vilket jag förstått kan tyda på en ökning av sporer eller svampar, säger han. Istället fick Gustav Petschler ett annat rum, det som vi nu befinner oss i. Även det rummet hade problem med att vägguttagen hängde löst, smutsiga luftfläktar och smutsiga väggar. – Jag känner mig både orolig och stressad eftersom jag har hört talas om en kadett som fått astma och varit tvungen att sluta Försvarsmakten efter att ha bott ett mögelangripet rum. Nu är jag rädd för att samma sak ska drabba även mig. Att bli officer, det är

ƀ Att hitta boende åt samtliga kadetter på MHS Karlberg, som har varit ökande i antal, är en utmaning i och med att den ordinarie kadettflygeln renoveras. För att lösa situationen har skolan, förutom invigningen av boendet Dianeberg 2020, tagit till en rad tillfälliga lösningar. Däribland barackboendet Tillfälligheten. Men nu är lösningen nära: vid årsskiftet kan kadetterna i Tillfälligheten flytta in i permanenta rum.

Utflytt ur det tillfälliga barackboendet vid årsskiftet

qÄNDA SEDAN DE första kadetterna flyttade in i det tillfälliga boendet har det rapporterats om brister och problem, däribland bristfällig ventilation och strejkande avlopp. När Officerstidningen för ett år sedan besökte Militärhögskolan Karlberg var stämningen i det närmaste uppgiven bland kadetterna. De uppgav att deras klagomål ignorerades av skolledningen. Överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg, menade dock att situationen var under kontroll.

När skolledningen fick anmälningar om problemen har dessa utretts och åtgärdats. Utredningarna visade att luftkvaliteten var godkänd, men att det fanns en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen. Det var även problem med luftgenomströmningen. Alla 108 rum i Tillfälligheten har undersökts och i de fyra rum som sedan tidigare

har evakuerats hittades indikationer på fukt.

Ett år senare ser läget något annorlunda ut.

– Tillfälligheten kommer nu att avvecklas och under tidig vår kommer kadetterna att kunna flytta in i den nyrenoverade kadettflygeln samt i Rukebo, säger Johan Martinsson och fortsätter:

– Vi har också tydliggjort för våra kadetter hur de ska gå tillväga för att anmäla problemen, så att vi ska kunna åtgärda dessa. Där har vi kanske inte varit supertydliga tidigare.

ENLIGT JAN ZETTERMAN, regionchef på Fortifikationsverket, har ytterligare åtgärder gjorts i väntan på att den permanenta flygeln och Rukebo ska bli färdiga att flytta in i.

– Vi har förbättrat ventilation och ökat luftflödet. Vi har även satt ventilationsgaller i badrumsdörrarna så att dessa inte längre måste stå öppna.

Erik Frisk på Officersförbundets studentråd menar att kadetterna i stort sett är nöjda med de åtgärder som har gjorts på Tillfälligheten. Däremot lyfter han en annan boendeproblematik: nämligen att studenter tvingas dela rum på Dianeberg som en följd av platsbristen.

– Vi har stor förståelse för att det finns platsbrist och förstår att skolledningen har en utmaning med att lösa detta. Men att dela på rum som är byggda för att vara enkelrum är ingen ultimat lösning. Det finns ingen plats att studera på, varken i rummen eller i Dianebergs pentryn, säger han.

Johan Martinsson beskriver att det är en utmaning med den ökade tillströmningen av kadetter på Officersprogrammet.

– Förra året hade vi 273 kadetter på Karlberg istället för de 250 vi räknat med från början. Att vi behöver officerare är ett faktum och tillströmningen är stor.

Vid årsskiftet planeras det för utflytt ur Tillfälligheten.

/ANNA-MARIA STAWREBERG

Fuktbubblor i golven, svarta mögelliknande ansamlingar, vatten som läcker ut genom väggarna, strejkande avlopp och ventilation.

» Tillfälligheten kommer nu att avvecklas och under tidig vår kommer kadetterna att kunna flytta in i den nyrenoverade kadettflygeln. «

Intervju: Stefan Andersson, övningsledare Aurora 23

»Vi övar beredskapshöjning, mobilisering och anfall.«

Över 26 000 personer deltar när Försvarsmakten tillsammans med 14 nationer och stora delar av totalförsvaret ska öva på att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, i den största svenska militärövningen sedan kalla kriget. Att öva värdlandsstöd är högt prioriterat, säger Stefan Andersson, övningsledare.

text: Maria Widehed foto: Emil Malmborg

Övningen sker över hela Sverige, med en koncentration till de södra delarna inklusive Gotland. Berätta om innehållet.

– Scenariot bygger på att Sverige utsätts för påverkansoperationer och sabotage över hela landet, som övergår till militära angrepp. Under Aurora 23 kommer vi att skarpt öva hela kedjan, från enskilda förband till försvarsgrensstaberna och Försvarsstaben. Armén ska ha förmågan att leda brigader med en divisionsledning. Vi övar beredskapshöjning, mobilisering och offensiva anfall. Och framför allt ska vi kunna ge värdlandsstöd till andra nationer – vi ska ha resurser att ta in förband, eskortera och organisera dem i våra förband.

När det stod klart att Aurora 20 fick skjutas fram på grund av pandemin beskrev du övningsledningens arbete som att ”lägga ner julsakerna i pappkartongen hela och rena – så man är redo att kliva in i nästa jul”. Har det funkat?

mark och miljö, trafikreglering och vem som har ansvar för vilka övningsmoment. Jag känner mig trygg i var vi står i planeringen, jag arbetar med otroligt erfarna officerare.

Är du orolig över något?

»DET GÅR INTE ATT

UTESLUTA ATT MAN

FRÅN RYSK SIDA KOMMER

ANKLAGA OSS FÖR ATT

ESKALERA ETT REDAN

DÅLIGT SÄKERHETSLÄGE.«

En amerikansk marinkårsbataljon kommer hit via Norge, i Oskarshamn kommer vi att ta in mark- och luftvärnsförband från Finland samt ett brittiskt förband. Vi måste ha koll på havet, ett operativt moment är sjöfartsskydd för styrketillväxt från andra nationer, vi övar i såväl Östersjön som Västerhavet för att hålla Göteborgs hamn öppen. Vi ska skydda Gotland genom att nyttja förband från Polen och Storbritannien.

– Ja, det mesta har bara varit att sätta i rullning igen, även om mycket har hänt sedan 2020. En fråga jag ofta får är om situationen i Ukraina, det försämrade säkerhetsläget och det faktum att vi är på väg in i Nato har förändrat övningen och där är svaret nej. De operativa övningsmålsättningarna är fortfarande att hålla en svensk nationell övning med internationellt deltagande, vi ska höja Försvarsmaktens förmåga att tillsammans med internationella partners och det civila samhället möta ett väpnat angrepp mot Sverige och genom detta öka totalförsvarsförmågan.

Vad gör övningsledningen nu?

– Det är högt tempo. Vi har genomfört en sista koordineringskonferens där respektive nation redovisat vad de bidrar med. Vi har också gjort rekognosceringar på plats där fokus har legat på verksamhetssäkerhet,

– Verksamhetssäkerheten är en helt central funktion som har stort fokus, men det finns alltid en oro att det ska hända någon olycka. En annan oro är att det med hänsyn till det säkerhetspolitiska läget vi har inte går att utesluta att man från rysk sida kommer anklaga oss för att eskalera ett redan dåligt säkerhetsläge. Övningen har dock varit känd under lång tid och i närtid kommer vi att tydligt notifiera denna övning, vara transparenta och visa att vi vill kommunicera. Samtidigt är det givetvis så att detta är den bästa träningsmatchen vi kan genomföra för att kliva in som en trovärdig aktör i Nato.

Du har nyligen kommit hem från ditt andra uppdrag i Mali, som chef över Minusma Sektor öst med placering i Gao. Vilka erfarenheter tar du med dig in i övningen?

– Vår krigföringsförmåga står på tre pelare: det konceptuella, de fysiska faktorerna och de moraliska. Under Aurora 23 kommer de moraliska aspekterna att belysas genom mikrosituationer som utmanar chefer på olika nivåer ända upp till divisionsstaben, som vid strid i bebyggelse där soldater och chefer konfronteras med svåra situationer. Jag har med mig mycket erfarenhet från min tid i Mali här. När de franska insatserna avbröts ökade jihadisternas handlingsfrihet, och därmed attacker, dramatiskt. Många situationer var svåra.

Försvarsmaktsövningen Aurora 23 pågår mellan den 17 april och 11 maj. Totalt deltar omkring 26 000 personer i övningen.

Brigadgeneral Stefan Andersson är övningsledare för Aurora 23. Han var övningsledare även för Aurora 20, som ställdes in på grund av pandemin.

Jordbävningen i Turkiet

text: Annica Ögren foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

KOMPANICHEFEN:

»Vi gav allt

Försvarsmakten deltog nyligen i den svenska räddningsinsatsen i det jordbävningsdrabbade

Turkiet. Officerstidningen har pratat med major Harald Glans, kompanichef för 1:a ammunitionsröjningskompaniet, som ledde insatsen på plats.

”Vi gav allt och gjorde skillnad”, säger han.

och skillnad« gjorde

Reportage: Jordbävningen i Turkiet

et var sent på tisdagskvällen den 7 februari när chefen för Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, ringde till kompanichefen major Harald Glans. "Du behöver komma till jobbet. Ta med dig pass och kläder för en vecka", sade chefen. Samtalet kom ett knappt dygn efter att en kraftig jordbävningen hade inträffat i sydöstra Turkiet och norra Syrien.

Där och då gjorde Harald Glans inte kopplingen att det var dit han själv skulle vara på väg knappt två dygn senare.

– Just då var det oklart i vilket väderstreck jag skulle åka. Jag packade med mig varma kläder, men tänkte inte alls att det var till Turkiet vi skulle.

När C-17-planet lyfte från flygplatsen i Kallinge två dagar senare var totalt 24 personer från Swedec ombord, 16 flygbasjägare från Blekinge flygflottilj, F 17, en anställd stridsfotograf från Operativa kommunikationsförbandet och 5 personer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

TILLSAMMANS UTGJORDE DE DEN svenska räddningsinsatsen som skickades ner för att hjälpa till att gräva fram människor som fastnat i rasmassorna. Ett beslut som fattades av regeringen efter att Turkiet utlyst den högsta nivån av nationellt undantagstillstånd och vädjat om internationell assistans. Harald

Glans var kontingentschef och militär insatschef och operationen skedde under ledning av MSB, som ställt en stödbegäran till Försvarsmakten.

Redan första dagen efter jordbävningen rapporterades det om tusentals döda och fastklämda. Siffran befarades stiga då tusentals flerfamiljshus låg i ruiner.

– När vi åkte var uppgiften fortfarande väldigt oklar och otydlig. Det vi visste var att vi skulle till ett katastrofområde men inte så mycket mer än så. Vi försökte skapa oss en bild genom media av hur det var på plats, och så vi packade för det, för överlevnad, säger Harald Glans.

NÄR VI PRATAR HAR det gått en dryg vecka sedan hans hemkomst och nästan tre veckor sedan han satte sig på planet i Kallinge tillsammans med personalen från Swedecs avancerade sökgrupper och Flygbasjägarna med sina hundekipage och avancerade sjukvårdsresurser.

De är specialister på att söka igenom byggnader och rasmassor och har kunskap i att förflytta sig i trånga utrymmen. Med i planet fanns även en lätt traumagrupp och ett mobilt medicinskt team.

– Man kan sammanfatta med att säga att det klart var lite spänt, dels på grund av relationen mellan Sverige och Turkiet, dels då vi åkte ner som militärer i uniform utan vapen. Tankar om vad vi skulle få se och

Personal från Swedec och F 17 ingick i räddningsinsatsen som leddes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Att åka på utlandsuppdrag som militärer i uniform men utan vapen var en ny upplevelse för soldaterna.

DU BEHÖVER KOMMA

vara med om där nere snurrade så klart i huvudet på oss alla när vi satt på planet.

Turkiet hade stängt luftrummet för civila flyg i flera städer och etablerat en luftkorridor i de värst drabbade områdena för att underlätta räddningsarbetet. När det svenska teamet flög in och landade på den civila flygplatsen i Adana i södra Turkiet, var det sen kväll och högt tryck på flygplatsen, berättar Harald Glans.

– Det var fullständigt kaos på grund av all flygtrafik och gods som skulle in i landet.

Flera länder skickade räddningsinsatser till Turkiet och på plats fanns bland annat Rödakorsfederationen (IFRC) och samarbetsorganisationen turkiska Röda Halvmånen liksom räddningsteam från länder som bland annat Brasilien, Tyskland och Japan.

Efter ett rörigt dygn på flygplatsen lyckades den svenska kontingenten få tag i sin materiel och hade förflyttat sig till Kahramanmaras i sydöstra delarna av landet, nära jordbävningens epicentrum och ett av de värst drabbade områdena.

Här rådde total misär. När Harald Glans och hans soldater rullade in i staden med sina Toyota Landcruisers var det dammigt, oreda och en konstant stank av lik. Flerfamiljshus på 15 våningar låg platta bredvid bättre konstruerade grannhus som fortfarande stod kvar helt intakta. Människor hade bosatt sig på trottoarkanter och gjorde vad de kunde för att överleva. De kalla nätterna med tvåsiffriga minusgrader och risken för en kommande snöstorm gjorde inte tillvaron enklare.

– All den där oron man hade inledningsvis försvann direkt när vi kom fram. Alla tog emot oss med öppna armar och var glada att vi var

TILL

JOBBET. TA MED DIG PASS OCH KLÄDER FÖR EN VECKA.

Harald Glans

Foto: Daniel Wiberg/Försvarsmakten

Reportage: Jordbävningen i Turkiet

där för att hjälpa till.

Räddningsarbetet påbörjades direkt. Med patrullhundar och teknisk utrusning i form av IR-kameror, som teamet kunde titta in med under rasmassorna liksom olika verktyg för att ta bort betong och armeringsjärn och kunna ta sig in i byggnader, jobbade de non-stop i tre dygn. Den kvalificerade sjukvårdsförmågan som också fanns på plats stöttade upp där det behövdes och gjorde flera omhändertaganden av personer som satt fast under rasmassorna.

– Swedec med vår avancerade sökförmåga och Flygbasjägarna med sina hundekipage har olika förmågor som kompletterade varandra på ett väldigt bra sätt, och det var häftigt att se hur väl det fungerade på plats.

PÅ LÖRDAGEN BEFANN sig det svenska teamet i nordvästra Kahramanmaras. Harald Glans, som ledde insatsen från bakre ledningsplats, hörde då på sin komradio hur hans soldater och yrkesofficerare som befann sig i rasmassorna en bit bort bidrog till att rädda livet på en tioårig flicka och hennes föräldrar som satt instängda under massorna.

– Det är klart att det värmer lite extra att vi kunde få ut ett barn som har så många år kvar att leva, och att vi kunde ta ut hela familjen. Det är väldigt glädjande att få rädda så unga människor.

Tre gator bort lyckades det svenska räddningsteamet även vara med att få ut ett par levande ur rasmassorna. Totalt bidrog de till att rädda livet på fem personer.

– De som klarade sig länge var inte de som satt fastklämda utan människor som befunnit sig i rum som hamnat under rasmassorna men inte kollapsat. Det här var ju dygn fem och sex

På plats i staden Kahramanmaras, nära jordbävningens epicentrum, lyckades svenska styrkan rädda livet på fem personer.

I DET STORA TUNGA ARBETET FANNS EN GLÄDJE OCH EUFORI I

ATT RÄDDA LIV.

efter jordbävningen, så de klarade sig ändå länge under rasmassorna utan mat och vatten.

Den minimala återhämtningen för soldaterna skedde i patrulltält som de hade med sig från Sverige, utan värme och med sommarsovsäck. Sida vid sida med andra länders försvarsmakter och hjälpinsatser trängdes de på en stor och öppen yta som Harald Glans beskriver närmast kan liknas med ett flyktingläger – utan möjlighet till skydd mot väder och vind och utan några som helst möjligheter till hygien.

– På nätterna kunde det vara minus 15 grader. Kylan var påfrestande rent återhämtningsmässigt men också utmanande för att skydda vårt vatten, läkemedel och mediciner som är svårt att ta hand om när det är så kallt.

Att värmen kunde stiga upp till tio grader om dagarna gjorde det även svårt för kroppen att hänga med och han beskriver de totalt tio dygnen innan han landade på svensk mark igen som väldigt påfrestande.

Det svenska räddningsteamet jobbade oavbrutet i rasmassorna bland bråte och damm med en konstant stank från döda kroppar.

Vilka fler utmaningarna stötte du på under insatsen?

– Som chef för insatsen var det att balansera allas vilja och hunger att hjälpa till med vår egen säkerhet och arbetsmiljö, i vilken miljö vi skulle verka och på vilken återhämtningsnivå vi var och samtidigt göra en säkerhetsanalys kopplat till arbetsplatserna där vi verkade.

Även många invånare ville hjälpa till i räddningsarbetet med att hitta anhöriga, grannar och vänner vid liv, berättar han och beskriver att det var ett enormt engagemang och samarbetsvilja hos nationsföreträdare, organisationer och invånare på plats. Allt eftersom klockan tickade blev det dock en större frustration och desperation.

– Det fanns tillfällen då det blev folksamlingar och upprorsliknande stämning, då beslutade vi att avbryta arbetet för stunden och återgå när situationen lugnat ner sig. Överlag gjordes allt med ett mycket bra säkerhetstänk och framför allt fanns det en respekt för det vi gjorde. Så fort det fanns ett livstecken pausades allting och fokus hamnade på det, säger han och fortsätter:

– Identifiering av avlidna gjordes i respekt och sköttes jättebra på alla ställen där vi jobbade. Trots att vi var mitt i katastrofområde fanns det en delad glädje i det man lyckades med och det alla kämpade för, att lyckas rädda någon. Varje räddat liv är ett liv extra.

Väl på hemmaplan har soldaterna fått en större möjlighet till återhämtning och reflektion.

– I det stora tunga arbetet fanns en glädje och eufori i att rädda liv. Att vi lyckades få ut fem personer har vi förstått i efterhand är helt otroligt. Det har vi också fått bekräftat från MSB, att det inte är så vanligt, säger Harald Glans.

Samarbetet med MSB och mellan F 17 och Swedec beskriver han som välfungerande och stödet från regeringen och hela vägen ner till soldaterna har skötts med framåtanda och högt tempo.

– Det har varit en fantastisk förmån att vara chef över alla soldaterna och jag måste framhäva allas ödmjuka arbetsvilja och lojalitet. Jag kände också att vi som förband eller kontingent hittade varandra väldigt snabbt och var tvungna skapa en tillit till varandra direkt.

Över 50 000 människor beräknades i slutet av februari ha dött i jordbävningen i Turkiet och Syrien, enligt Reuters, och totalt har nära 26 miljoner människor påverkats av katastrofen, enligt World Health Organization, WHO.

Försvarsmakten skickade specialsökgrupper från Swedec och en styrka från F 17:s flygbasjägarkompani med hundar och hundförare inklusive traumagrupp och mobilt medicinskt team till Turkiet.

I takt med att ukrainska soldater såras och stupar i kriget måste nya soldater utbildas. Det handlar om utbildning i grundläggande soldatfärdigheter och om utbildning i strid i bebyggelse, sjukvård, spaningstjänst och flertalet vapensystem.

I fokus: Svenskar i Ukraina

Svensken Johan i

Ukraina: »Vi måste ta smällen där den är«

Johan sa upp sig från sin tjänst i Försvarsmakten för att åka till kriget i Ukraina som frivillig. När Officerstidningen träffar honom har han utbildat ukrainska soldater i nio månader – mitt under pågående krig, fem kilometer från de ryska trupperna.

text: Annica Ögren

– JAG BESTÄMDE MIG redan från början, så fort Rysslands angrepp på Ukraina skedde. Jag måste göra någonting. Jag hade inte kunnat se mig själv i spegeln om jag inte hade genomfört det här.

Johan, 48 år, tar en sipp av espresson när vi ses på ett fik i en Stockholmsförort i början av mars. Johan har pendlat mellan Sverige och Ukraina i perioder om nio veckor sedan midsommar förra året då han åkte iväg för första gången.

Det tog några månader att förbereda resan, skapa kontakter och skaffa utrustning.

– Det går inte att tänka att det är någon annan eller de som inte har barn som ska göra det. Det bor ett par miljoner människor i Ukraina som också har barn och som gör det här varenda dag. Jag har ingen dödslängtan, jag vill ju hem, jag vill bara utbilda dem och göra det så bra som det går, göra skillnad… Sedan vill jag ju tillbaka till mitt liv och vara pappa igen, säger han.

Johan berättar att han är utbildad ammunitionsröjare och sedan lumpen har han alltid haft en fot kvar inom Försvarsmakten: han har tjänstgjort på utlandsmissioner i Bosnien och Kosovo, jobbat med utbildning av soldater inför utlandstjänst i Afghanistan och varit anställd som instruktör i hemvärnet.

Men i maj förra året sade han upp sig.

– Man får inte göra sådant här om man är anställd i Försvarsmakten. Jag värnar om mina vänner i Försvarsmakten, om reglerna, om Sverige som nation och jag vill ha rent mjöl i påsen. Jag bryter inte mot några regler.

När han berättade om planerna för sin närmaste chef var reaktionen positiv. ”Fantastiskt Johan, du kommer göra skillnad”, sade chefen, berättar han.

– Vi måste ta smällen där den är, vi kan inte låta Ryssland vinna den här fajten, det kommer drabba oss alldeles för hårt. Jag har en 6-åring och en 9-åring hemma i Sverige, de ska leva i en bra värld där man hjälper varandra.

INFÖR FÖRSTA RESAN fyllde han bilen med sjukvårdsmaterial såsom tourniqueter, droppnålar, förband, påsar för dropp och annat som han beskriver är svårt att köpa på plats i Ukraina. Tillsammans med andra frivilliga, däribland flera svenskar, tillbringade han första tiden med att hjälpa till med evakueringar och leverera diverse hjälpsändningar till behövande.

I augusti började han utbilda ukrainska soldater, vilket han fortsatt med under året som gått. De är allt från tandläkare och bibliotekarier till skomakare och programmerare, berättar han. Samtliga är mobiliserade och mellan 20 och 55 år.

Johan har en bakgrund som instruktör i Försvarsmakten och hemvärnet. Sedan i somras utbildar han ukrainska soldater i grundläggande soldatfärdigheter.

– Jag utbildar dem i grundläggande soldatfärdigheter, typ lumpen. Allt från hur man klär sig till hur man skjuter, kastar en handgranat och olika taktiska formationer. Det här är alltså människor som har noll militär förkunskap.

» JAG HAR INGEN DÖDSLÄNGTAN, JAG VILL JU HEM, JAG VILL BARA UTBILDA DEM OCH GÖRA DET SÅ BRA SOM DET GÅR, GÖRA SKILLNAD… SEN VILL JAG

JU TILLBAKA TILL MITT LIV OCH VARA PAPPA IGEN. «

Försvarsmaktens minnesregel 7S har kommit väl till hands, berättar han, liksom sjukvårdsutbildning i enlighet med TCCC, Tactical Combat Casutality Care, som är USA:s riktlinjer för trauma- och stridssjukvård och som även används inom Nato, sjukvård som Johan själv tidigare utbildat sig i.

Den svenska militära grundutbildningen beskriver han som bra och välfungerande även för soldaterna som han utbildar i Ukraina. Att föregångsmannaskapet, förevisa och bära samma utrusning som rekryterna samt ha respekt för varandra, är ett framgångsrecept. Den största kompetensbristen är enligt Johan ledarskaps- och officersutbildning, men han säger också att det förekommer korruption – även allra längst ut i leden.

– Det förekommer mycket svågerpolitik och om du känner någon eller har varit någon slags lokal ledare blir du per automatik chef inom militären också. Du kan köpa dig en utbildning på papper och befälen roffar ibland åt sig av

de medel som ges. Det är katastrof, säger han.

STRIDERNA I UKRAINA har nu pågått i över ett år och trots att ukrainarnas försvarsvilja och motståndskraft varit imponerande har Johan börjat se allt fler soldater som blivit slitna, trötta och bitvis omotiverade. Många har också vänner och familj som dödats i kriget och en ekonomi som tagit ifrån dem.

Runt två mil från den ryska gränsen och ibland så nära som fem kilometer från ryska styrkor utbildar Johan de ukrainska soldaterna. Tidigare under året utbildade han enheter närmare Kiev när grupperna roterade.

Men i östra Ukraina är kriget mer påtagligt på daglig basis, och det finns inte längre tillräckligt manskap för att kunna genomföra rotationer. Därför sker utbildningen mitt under ordinarie verksamhet, många gånger i skyttegravar, i ingenmansland och under artilleribeskjutning, berättar han.

– Det är ju ett problem. Soldaterna har ju många gånger bott i skyttegravarna i nio månader utan permission, de är jävligt slitna och direkt efter en lektion måste de ibland gå ut i vaktpost eller åka på ett uppdrag.

Ljudet av artilleribeskjutning hörs konstant i öst. Men Johan beskriver det som att bo bredvid en flygplats, att man efter nio månader knappt hör det längre. Kriget i Ukraina beskriver han som mer brutalt och råare än vad han anser har visats i svensk media. Det påminner inte om något han tidigare har upplevt under sina utlandsmissioner.

– Ryssarna respekterar ju inte konventioner. Kryssningsrobotar stora som bussar skjuts in vanliga bostadshus. Man ser sönderbombade barn och människor som blir överkörda. De siktar in sig på sjukhus och ambulanser.

I mitten av mars utfärdade internationella brottmålsdomstolen (ICC) en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnkommissionär Maria Lvova-Belova, misstänkta för folkrättsbrott i Ukraina.

I STADEN BACHMUT i östra Ukraina har det pågått intensiva strider under de senaste månaderna. Striderna i området har Iett till stora förluster hos de ryska styrkorna. ”Det gödslas med människor”, beskriver Johan det som.

– Det är taktik som under andra världskriget, fullkomligen idiotiskt. Det fattas många dumma beslut som gör att många människor dör i onödan.

Uppdragstaktik är något som är svårt att följa och befälskedjorna beskriver Johan som långa. Operationssäkerheten existerar inte och i princip all kommunikation sker via

mobiltelefon, om det inte är för enstaka egeninköpta komradios. Av det som Johan sett av hur ryska styrkor uppträder är mycket kvar i andra världskrigets kommandotaktik.

– Ett befäl pekar att soldaterna ska ditåt men förklarar inte varför. Om befälet sedan dör står de andra kvar och väntar och kan inte ta egna initiativ. Det är så det funkar.

» ETT BEFÄL PEKAR ATT SOLDATERNA SKA DITÅT MEN FÖRKLARAR INTE VARFÖR. OM BEFÄLET SEDAN DÖR STÅR DE ANDRA KVAR OCH VÄNTAR

OCH KAN INTE TA EGNA INITIATIV. DET ÄR SÅ DET FUNKAR. «

MEN TROTS DET verkar ryssarna ha mycket ammunition –och ny sådan. Johan säger att han flera gånger plockat upp hylsor som ser ut att vara nyproducerade och inte alls likt det han plockade upp tidigare under året, som han tyckte såg ut att vara från 1970-talet.

– Vad jag förstår producerar de dygnet runt sju dagar i veckan. Det är artilleriet som vinner den här striden, ukrainarna behöver kunna skjuta mer på djupet. De behöver Himars. De behöver Archer.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att man förbereder en våroffensiv när mer artilleri och stridsfordon från väst har anlänt.

Men Johan befarar att Bachmut inom kort kommer att falla.

– Det finns bara två vägar ut ur Bachmut, den ena är mot oss och den andra mot dem. Resten är omgivet av ryssarna. Faller Bachmut står Slovjansk och Kramatorsk näst på tur, det är en farlig utveckling.

Om några dagar åker han tillbaka till Ukraina igen. Hur länge stannar du?

– Till sommaren i alla fall, sedan får vi se. Hur ser du på att komma tillbaka till Försvarsmakten?

– Jag har faktiskt fått en förfrågan från mitt gamla kompani om att komma tillbaka, men det är inte upp till mig att bestämma, det är upp till Försvarsmakten i så fall. Jag skulle gärna jobba inom försvaret igen. ●

Ukrainas sak är vår – men inte som 1939

Intresset för att åka till Ukraina för att delta i kriget verkar relativt litet, enligt Säpo. Försvarsmakten har inte någon statistik på hur många anställda som har sagt upp sig för att åka till Ukraina. Det är också oklart hur myndigheten ställer sig till att återanställa personer som har tjänstgjort i Ukraina.

ƀ Det finns inga officiella siffror på antalet svenska medborgare som åkt till Ukraina för att delta i kriget på ett eller annat sätt. Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, har man sett ett begränsat intresse för Ukrainakriget, bland de aktörer som Säpo följer utifrån sitt uppdrag.

– Då har det främst handlat om personer inom högerextrema kretsar, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.

Jämförelsevis såg Säpo ett betydligt större intresse från svenska medborgare att resa ner och slåss för IS i Syrien. Den informationen ska också förstås mot att Säpo enbart intresserar sig för personer som reser till eller återvänder från konfliktområden utifrån deras eventuella avsikt och förmåga att begå terroristbrott, eller som på andra sätt kan komma att utgöra ett säkerhetshot mot Sverige eller svenska intressen, förklarar Fredrik Hultgren-Friberg.

Hur många av Försvarsmaktens anställda som har sagt upp sig och rest till Ukraina är också oklart. Myndigheten för ingen data på orsaker till eventuella uppsägningar, enligt Försvarsstabens kommunikationsavdelning.

Trots att svenska politiker sagt att ”Ukrainas sak är vår” efter att Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina, är situationen inte som när Finlands sak var vår 1939. Då fattade den svenska regeringen ett beslut om att sätta upp en frivilligstyrka till finska vinterkriget. Enligt svensk lag (Svensk författningssamling 1996:930, sjunde paragrafen) får den som är anställd i Försvarsmakten inte utan tillstånd från regeringen tjänstgöra vid en utländsk försvarsmakt. Men hur Försvarsmakten ställer sig till att återanställa en som avslutat sin anställning, åkt till kriget i Ukraina som frivillig och sedan söker anställning i myndigheten igen, är i dag inte helt klart.

– Det är jättesvårt att bedöma och inget som i dag har prövats, säger Oscar Nelson, pressekreterare på Försvarsmakten.

Det finns ett fall som anmäldes till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, i september förra året. Då skrev en förbandschef en hemstäl-

lan om att pröva möjligheten att skilja en soldat från anställning, eftersom att soldaten hade stridit i Ukraina. Men då soldaten själv valde att säga upp sig hann frågan aldrig prövas i nämnden.

– Alla är välkomna att söka till Försvarsmakten igen, sedan får man gå igenom anställningsprocessen som gäller för den specifika tjänsten. Det finns aldrig några garantier för att man får jobbet. Nästan alla tjänster inom Försvarsmakten kräver säkerhetsprövning där mycket av det man gjort i livet kommer att analyseras. Hur en tjänstgöring inom till exempel Ukrainas försvarsmakt påverkar får säkerhetsprövningen avgöra, säger Oscar Nelson.

Lars Fresker, förbundsordförande för Officersförbundet, anser att det är förtjänst och skicklighet som ska utgöra grunden för en anställning i Försvarsmakten.

– Vi har inte fått några signaler på att det här inte görs på ett öppet och korrekt sätt, säger han och fortsätter:

– Det ingår att man säger upp sig innan man åker i väg och gör formellt rätt för sig. Att exempelvis begära tjänstledigt för något annat och sedan åka till Ukraina kan åsamka förtroendeskada som arbetsgivare kan se på ett negativt sätt, säger Lars Fresker. ●

Fredrik HultgrenFriberg.

Oscar Nelson

Besöket: Göta trängregemente

text: Linda Sundgren

foto: Tobias Andersson

Försvarslogistik

– EN ALLTMER EFTERFRÅGAD FUNKTION

Från ett förband som släppts in i övningsplaneringen i sista stund till att vara den som alla vill ha. Trycket på Göta trängregemente och deras logistikfunktioner har ökat kraftigt de senaste åren. En positiv utveckling för förbandet men det skapar också följdeffekter som brist på personal och lokaler.

Besöket:

Göta trängregemente

Bara ett par dagar tidigare rådde strålande vårväder här i Skövde. I dag är det flera minusgrader och ett ymnigt snöande ligger som ett vitkornigt filter över Göta trängregemente, T 2, och de aktiviteter som pågår. Genom tillväxten i Försvarsmakten i kombination med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har försvarslogistiken hamnat i fokus, och trycket har hårdnat på i stort sett samtliga funktioner vid T 2. Vikten av understöd och fungerande flöden av drivmedel, förnödenheter, ammunition, sjukvård och sjuktransporter har aktualiserats och logistiken har blivit en eftertraktad resurs i hela Försvarsmakten.

När Officerstidningen besökte dåvarande Trängregementet 2010 upplevde flera chefer att logistikfunktionen inte togs på allvar och att förbandet bjöds in till planeringen inför övningar alldeles för sent i processen. I dag är synen på försvarslogistiken förändrad och förbandets förmågor efterfrågade.

– Det har svängt fullständigt och vi är inte sist in i matchen längre. Nu rycker de oss direkt och det är uppgifter från högt till lågt, säger major Mona Bäck, chef för 4:e underhållsbataljonen på T 2.

Att logistiken har prioriterats upp inom Försvarsmakten är välkommet bland personalen på T 2. Men situationen medför också flera utmaningar som behöver omhändertas för att möta det stigande intresset samtidigt som förbandet ska utvecklas och tillväxa. Ett av de områden som enligt cheferna

vid bordet kräver återkommande insatser är personalförsörjningen. Förbandet har över 400 anställda varav 242 officerare, 49 civilanställda och 160 heltidsanställda soldater. Vid trängbataljon utbildas runt 150 kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) om året samt strax under 300 värnpliktiga, en siffra som ska stiga till 420 värnpliktiga 2025. För att klara av att både lösa uppgifter inom krigsorganisationen och bedriva instruktörsverksamhet på bredden, är rekrytering och utbildning en ständigt pågående process vid Göta trängregemente.

– T 2 växer och vi utbildar duktiga logistiker i alla kategorier, säger överste Lisa Skoglund, regementschef vid Göta trängregemente. Men när det sätts upp nya förband är det många som försvinner iväg härifrån och för oss blir det ett nollsummespel där vi hela tiden måste rekrytera ny personal. Å andra sidan bidrar de vi utbildat till att lösa logistikuppgifter på andra förband vilket stärker hela organisationen.

Skövde

Lisa Skoglund

Karstorp kompani övar inför kommande högvaktstjänstgöring.

KRIGET I UKRAINA ÄR FRUKTANSVÄRT, MEN EN BOOST FÖR REKRYTERINGEN.

FÖR ATT KUNNA utbilda i den takt som efterfrågas får Försvarsmaktens logistik- och motorskola, LogS, också hjälp av andra förband med lärare och instruktörer. De som har längre bemanningsuppdrag under våren är P 4 och

P 7 och från sommaren tillkommer I 19, Lv 6 och LedR till kadettutbildningen. Dessutom är det flera förband som stödjer vid fordonskurserna i upp till 16 veckor.

– Alla har ont om folk i dag, men de vet att om de stödjer oss med instruktörer får de välutbildad personal och medarbetare tillbaka,

Ulrika Palm är skolförvaltare vid LogS. Hon menar att rekrytering är en av de viktigaste uppgifter som förbandet har att lösa och att tillväxten är helt beroende av att organisationen tillförs ny personal.

– Nyckeln till tillväxt är rekrytering. Just nu är inflödet ungefär lika stort som utflödet och för att kunna växa måste ett större antal kom-

säger Lisa Skoglund.

Ulrika Palm, skolförvaltare

Ulrika Palm

Jonas Norlander och regementschef Lisa Skoglund på väg mot de tillfälliga barackbyggnaderna där LogS har sina kontor.

Besöket: Göta trängregemente

BEREDSKAPSKONTROLLERNA TAR MYCKET TID FRÅN VERKSAMHETEN.

Daniel Strandberg, kompanichef för Karstorp kompani

ma in än vad som lämnar oss. Sedan har vi stora pensionsavgångar som väntar. Men rekryteringen går ganska bra. Kriget i Ukraina är fruktansvärt, men en boost för rekryteringen. Det vi gör känns viktigt för individen. Vi måste ta tillvara på det och ge dem som kommer till oss en bra utbildning, säger Ulrika Palm.

Personalförsörjningen handlar också om förmågan att behålla befintlig personal och få dem att vilja stanna. På T 2 sticker ledningen ut hakan och skriver på sin webbplats att man ska bli Försvarsmaktens mest attraktiva arbetsplats. Enligt Lisa Skoglund handlar det om att skapa trivsel och en god arbetsmiljö.

– Jag från min horisont trycker på för att vi ska skapa laganda och jobba tillsammans. Man ska trivas här och uppmuntras att träna och umgås. Nästa steg är digitaliseringen. För de värnpliktiga är det en självklarhet, det är ju 2023. Men framför allt handlar det om att skapa en bra arbetsmiljö där man vill vara. Man ska tycka om att vara här och vilja åka till jobbet, säger hon.

VID SIDAN AV personalförsörj ningen är infrastrukturen på T 2 ett bekymmer. Det saknas såväl lektionssalar som kon torsytor och trångboddheten är

Det är trångbott i Östra kasern där Karstorp kompani har sina lokaler. Förhoppningen är att platsbristen ska vara löst till nästa sommar då den nya kasernbyggnaden planeras att bli inflyttningsklar.

påtaglig. Men lokalbristen är något man hoppas ska få en lösning under nästa år. Kapten Daniel Strandberg är kompanichef vid Karstorp kompani. Han tar oss med till platsen där regementets nya kasern håller på att byggas. Än så länge finns här bara en gjuten bottenplatta med rörledningar som sticker upp här och var ur betongen, men till nästa sommar ska anläggningen vara inflyttningsklar med plats för 280 GSS/K och officerare.

– Det kanske inte ser så mycket ut för världen just nu, men för oss är det en stor grej, säger Daniel Strandberg där vi står i snöyran intill det höga stängsel som skärmar av bygget från resten av regementet.

– Den byggnad som stod här innan var utdömd sedan länge och det har pratats om att bygga nytt i säkert 15, 20 år, men det är först nu som det blir av. Sedan får vi se hur lång tid det tar innan det är klart, men första spadtaget är nog det viktigaste.

Vi tar oss till Östra kasernen i regementets huvudbyggnad som precis som områdets övriga anläggningar stod klar tidigt 1900-tal. På entréplan finns en enkel mäss med ett fåtal bord som 40 yrkesofficerare och chefsinstruktörer delar på. Här måste personalen äta i skift för att alla ska hinna få sin lunch, berättar Daniel Strand-

– För det mesta är inte alla 40 på plats, men när vi är det

Daniel Strandberg

Den här dagen står samtliga av regementets motorcyklar uppställda i garaget.

får man slänga i sig maten och sedan flytta på sig så att nästa kan komma in och äta.

UPPE PÅ TREDJE våningen har de gamla logementen gjorts om till förvaringsrum där kompaniets heltidsanställda soldater har sin utrustning. Här finns också en handfull bord med datorer som används till administrativa uppgifter, som att föra in arbetstid i Prio.

– Vi har tio datorer till hundra soldater och det är inte optimalt. Det finns fler datorer i en datorhall som man kan boka, men de är inte förbehållna oss, säger Daniel Strandberg.

Bredden av uppgifter som kompaniet har att lösa är stor. Om två veckor väntar högvakten för en del av soldaterna. Från nästa vecka ska en nationell stödenhet stå i beredskap för att vid behov åka till Niger och stödja avvecklingen av Försvarsmaktens insats i Mali. Hittills har det fungerat att flyga direkt till och från Mali, men om säkerhetsläget i landet försämras är planen att upprätta en transportpunkt i grannlandet och fullfölja avvecklingen därifrån. Parallellt pågår också förberedelserna inför Aurora 23, där kompaniet kommer att delta.

– Vi gör många saker samtidigt och den stora utmaningen är att få ihop verksamheten och samtidigt utvecklas. Det är extremt varierande, men också det som gör jobbet så roligt. Vi har tillräckligt med resurser för att lösa våra uppgifter, men det finns ingen redundans. När vi

Personal vid T 2

• 242 officerare.

• 49 civilanställda.

• 160 heltidsanställda soldater.

• 628 tidvis anställda soldater.

• 186 reservofficerare.

• 300 värnpliktiga årligen som i framtiden ska bli 420.

gör något är alla iväg och det finns ingen kvar hemma som håller i gång verksamheten här, säger Daniel Strandberg och fortsätter:

– Beredskapskontroller och insatser tar mycket tid från verksamheten. Förra året hade vi tre stycken, en i Finland, en på Gotland och så Eksjö och varje beredskapskontroll eller insats generar två till tre veckors ledighet som inte ligger i den ursprungliga ledighetsplanen.

På Göta trängregemente finns också Försvarsmaktens logistik- och motorskola. Skolan är den fjärde största i Försvarsmakten och utbildar runt 1 800 elever per år. Och ännu fler ska det bli. Det berättar Major Jonas Norlander, chef vid Segerstorp kadettkompani.

– Som det ser ut i dag har vi inte plats för alla. Det är lite kris och panik i organisationen, men det gäller att ha is i magen och försöka hitta smarta lösningar, säger han.

Logistik- och motorskolan utbildar inom förnödenhetsförsörjning, transporttjänst, fordonstjänst, trafiksäkerhet, farligt gods och

Jonas Norlander

Blivande specialistofficerare läser försvarsmedicin vid sjukvårdssektionen på T 2.

Besöket: Göta trängregemente

PERSONAL, INFRASTRUKTUR – JA ALLT.

försvarsmedicin på stridsfältsnivå. Kurserna vänder sig till samtliga försvarsgrenar och skolans elever består av allt från värnpliktiga till kadetter och redan verksamma civilanställda och yrkesofficerare med inriktning mot logistik. I en lektionssal på sjukvårdssektionen sitter specialistofficerskadetter med inriktning försvarsmedicin och studerar kroppens centrala nervsystem. En av eleverna är Melissa Andersson.

– Det är ganska komplext men inte så svårt, säger hon. Efter lumpen på F 21 sökte jag hit eftersom jag är intresserad av sjukvård, och det är en väldigt bra utbildning. Till jul är jag klar och då vill jag tillbaka till F 21 och lära mig så mycket jag kan om sjukvård.

CHEF FÖR SJUKVÅRDSSEKTIONEN är kapten Emma Thesslin. Sektionen omfattar elva befattningar, varav fyra utbildningssjuksköterskor, två lärare och tillika kurschefer, tre instruktörstjänster varav två just nu är vakanta liksom sektionschefen och dennes ställföreträdare.

– Sjukvårdssektionen har framför allt två ben. Det ena är att utbilda de värnpliktiga som förbanden skickar hit för sjukvårdsutbildning och det andra är SOU-kadetter som är specialiserade inom sjukvård. Kadetterna läser totalt 16 veckor hos oss i olika omgångar och det handlar om både teori och praktik, säger Emma Thesslin.

Även hos sjukvårdssektionen märks tillväxten och den ökande efterfrågan på logistikförmåga i Försvarsmakten. Sjukvården har varit lågprioriterad under ett stort antal år och återtagande av förmågor är en diger uppgift.

– Antalet elever blir bara fler och fler och det gäller både värnpliktiga och SOU-kadetter. Vi har nått ett tak med de resurser vi har i dag med personal, infrastruktur, ja allt. Men det betyder inte att vi inte kommer lösa våra uppgifter. Vi måste vara innovativa innan vi säger att vi inte kan lösa uppgiften, säger Emma Thesslin.

En effekt av det oroliga omvärldsläget som såväl Emma Thesslin som flera av hennes medarbetare vittnar om, är ett ökat engagemang hos eleverna.

– Eleverna har blivit mer skärpta och intresserade. Det märks att det är skapt läge. Förr fick man frågor om här och nu. Nu handlar det mer om kriget och många undrar vad som kommer att hända med det egna förbandet om det skulle bli krig, säger Emma Thesslin.

Sjukvårdssektionen vid T 2 utbildar och stödjer förbanden inom sjukvårdsområdet, medan Försvarsmedicincentrum i Göteborg (FömedC) ansvarar för utveckling och planering. Men även personalen vid sjukvårdssektionen på T 2 deltar i utvecklingsprojekt inom försvarsmedicinområdet. Ett aktuellt projekt är utrustningen av de nya förbandsplatser och sjuktransportfordon som ska börja levereras till Försvarsmakten nästa år. Där har utbildningssjuksköterska Pia Andersson deltagit med sina erfarenheter och sin sakkunskap.

– Vi har försökt satsa på färre, men bra grejer och de här fordonen kommer att bli bättre än de vi har i dag. Att beställa sådant som tar lång tid att leverera har vi försökt undvika om vi inte ansett dem som nödvändiga, säger hon.

ENLIGT EN ARTIKEL på Försvarets materielverks webbplats utrustas de nya fordonen i tre olika konfigurationer: intensivvård, lättare behandling under färd samt sjuktransporter utan vård. Fordonen kommer att vara icke splitterskyddade hjulfordon och innehålla bland annat bårar, syrgas och ventilatorer. Inledningsvis handlar det om tillförsel av ett 100-tal fordon som ska ersätta de nuvarande sjuktransportfordonen, men på sikt ska det bli ännu fler.

– Jag kan inte säga exakt hur många fordon vi kommer att få, men när de är färdiglevererade ska det täcka hela det identifierade behovet av sjuktransportfordon, säger Emma Thesslin.

FAKTA

Göta Trängregemente

Göta Trängregemente, T 2, är ett trängförband som grundades 1891 och är förlagt till Skövde garnison. Förbandet utvecklar, tränar och bibehåller underhållsförband på taktisk och operativ nivå. Verksamheten omfattar fyra enheter: 1:a logistikbataljonen, 2:a logistikbataljonen, 1:a trafik- och ledningskompaniet samt Försvarsmaktens logistik och motorskola. T 2 tillhör armén, men stödjer även flyget och marinen med markbunden logistik.

Logistikfunktionen är många gånger länken mellan Försvarsmakten och det civila samhället, inte minst inom sjukvårdsområdet. Försvarsmakten har bland annat behov av lärare i form av sjuksköterskor och läkare som kan tjänstgöra som instruktörer. Det kan också handla om att genomföra gemensamma övningar tillsammans med lokala vårdgivare.

– Det är jätteviktigt att öva hela sjukvårdskedjan, inklusive överlämnandet av skadade till den civila sjukvården. Det är bara då vi kan se vad som fungerar och vad som inte gör det. Vi måste testa planen. Under den strategiska pausen tappade vi vår förmåga att omhänderta skadade i mängd, men den förmågan är under åter-

VI HAR NÅTT ETT TAK MED DE RESURSER VI HAR I DAG MED

Emma Thesslin, chef för sjukvårdssektionen

Den 1 januari 2019 blev T 2 åter ett arméförband efter att ha varit en försvarsmaktsgemensam resurs sedan 2007.

Melissa Andersson är specialistofficerskadett med inriktning mot sjukvård. I dag studerar hon och hennes kurskamrater det centrala nervsystemet.

Besöket: Göta trängregemente

I fordons- och materielhallarna på Försvarsmaktens logistik- och motorskola genomförs delar av den praktiska logistikutbildningen.

tagande, säger Emma Thesslin.

I väntan på att ett mer komplett totalförsvar är på plats, upprättar sjukvårdssektionen på T 2 logistikkedjor med civilsamhället genom egna kontakter på lokal nivå. Där spelar Pia Andersson och de andra sjuksköterskorna en betydande roll genom sina kontakter hos tidigare arbetsgivare.

– Sjukvården är jätteintresserad av det vi gör och de vill gärna samarbeta med oss. Vi övar tillsammans när vi kan, men det gäller för oss att jacka in när sjukvården ska göra sitt. När de ändå har en traumaövning kan vi vara med men då måste vi också ha kontakter så att vi får veta när de planerar att öva, säger Pia Andersson.

UNDER DEN STRATEGISKA PAUSEN TAPPADE VI VÅR

FÖRMÅGA ATT OMHÄNDERTA SKADADE I MÄNGD.

EN KORT BILVÄG från regementets huvudbyggnader har logistik- och motorskolans befäl sina kontor i tillfälliga baracklokaler. På andra sidan gårdsplanen finns de fordons- och materielhallar där delar av den praktiska logistikutbildningen genomförs. Fanjunkare Christian Kohlin är plutonchef för en av SOU-plutonerna på Segerstorp kompani och leder just nu utbildning i vattentjänst.

Emma Thesslin, chef för sjukvårdssektionen

– Specialistofficerskadetterna lär sig allt från lagar och regler till hur man renar, lagerhåller och levererar vatten, säger han. I dag har vi utbildning på 10-kubiksvattentanken. Vi har inventerat de delar som ingår i systemet och nu håller de på att klä in tanken med ett isole ringstäcke. På vintern används täcket för att vattnet inte ska fry sa och på sommaren för att hålla kylan.

Hanteringen av vatten och förnödenheter i Försvarsmak ten är reglerad genom livsmedelslagen och måste omhän dertas därefter.

– Vi måste ha koll på spårbarhet, ta prover och så vida re. Svårast i hanteringen är hygienen och att hålla det så rent som du kan i leran ute i fält. Det får inte komma in lera i kopplingarna och du måste se till att uniformen inte blir smutsig. Blir det riktigt kallt kan vi sätta upp ett tält, men annars står vi ute. Vi måste kunna komma därifrån snabbt också, säger Christian Kohlin.

Även att säkra tillgången till vatten är en uppgift

för vattentjänsten.

– Det finns inte alltid tillgång till kommunalt vatten där vi befinner oss, och blir det krig är det inte säkert att det kommunala vattnet fungerar. Vi kan ta vatten från sjöar, åar och älvar och rena det. Här utanför har vi Källedalsbäcken att ta vatten från, säger Christian Kohlin och pekar ut mot baksidan på hallen.

Den mörkgröna tanken som kadetterna håller på att täcka över är inte särskilt hög men flera meter lång och med en mängd fästen runtom. Kadettplutonen ryckte in i augusti förra året och tar examen till jul. Då ska de ha tillräcklig kompetens för att tjänstgöra som instruktörer ute på förbanden med utbildning av värnpliktiga.

– Det går ganska bra. Men det här är min första dag med praktisk tjänst så det är mycket som är nytt, säger Elin Nyrén medan hon tillsammans med sina kollegor arbetar med att få isoleringstäcket på plats.

Täcket fixeras på vattentanken med metallfärgade spännen. Tanken är kantig och har en del vinklar att ta hänsyn till och marginalerna i materialet är små. Täcket passar precis och varje spänne måste hamna på exakt rätt plats. Vid bortre kortändan står en av Elins kurskamrater, Martin, med ett instruktionshäfte och diskuterar uppdraget tillsammans med en handfull kadettkollegor.

– Svårast med det här är att måtten är väldigt precisa. Det är en väldigt tajt tillpassning, säger Martin som inte vill delta med

Någon befattning efter utbildningen har han ännu inte fått, men han har sökt till Östersund. Av specialistofficersutbildningen som sådan finns det mer att önska, säger

Pia Andersson är utbildningssjuksköterska vid Göta trängregemente. Under de fyra år hon varit på T 2 har hon märkt ett tydligt ökande intresse för sjukvårdsfrågor bland eleverna.

Besöket: Göta trängregemente

Specialistofficerskadetter

övar på att täcka en vattentank med isoleringstäcke i en av hallarna vid Försvarsmaktens logistik- och motorskola.

– Utbildningen har inte riktigt levt upp till de förväntningar jag hade. Jag förväntade mig att det skulle vara mer specialisering och att vi skulle få mer om instruktörsbiten. Men jag försöker göra det bästa av situationen och ta till mig det som är bra.

I EN INTILLIGGANDE fordonshall genomför en

Försvarsmaktens logistik- och motorskola

Försvarsmaktens logistik- och motorskola är en del av Göta Trängregemente och den fjärde största skolan i Försvarsmakten sett till antalet elever. Här utbildas cirka 1 800 elever om året inom förnödenhetsförsörjning, transporttjänst, fordonstjänst, trafiksäkerhet, farligt gods och försvarsmedicin på stridsfältsnivå. Utbildningarna vänder sig till såväl yrkesofficerare som reservofficerare och civila arbetstagare inom funktionen logistik i hela Försvarsmakten. Skolans personal består av ett 70-tal anställda yrkesofficerare och civila, varav drygt tio procent är kvinnor.

grupp nyutbildade specialistofficerare en fordonsinstruktörskurs, som T 2 bedriver lokalt. Under 14 veckor lär sig de åtta specialistofficerarna att utbilda i att köra och underhålla fordonen. Fordonstjänsten är något av ett nav i logistikförsörjningen; utan lastbärare kommer varken personal, proviant eller ammunition dit den ska.

– Fordonstjänst är a och o i logistiken och lastbilarna är T 2:s stridsvagnar. Våra hjulfordon är avgörande för att vi ska kunna leverera och understödja, säger förvaltare Johan Liljegrahn.

De höga garageportarna går upp och in rullar en lastbil med snöig front. Eleven parkerar mitt i hallen enligt instruktörens anvisning och slår av tändningen. Att lära sig att utbilda på att köra fordonen är en del av utbildningen.

– Den här eleven har varit ute på ett kör pass, säger Johan Liljegrahn och nickar mot fordonet.

– De åker ut med en instruktör bredvid sig och går sedan tillsammans igenom vad som varit bra och vad som kan göras bättre.

Även det ökande internationella försvarssamarbetet, både inom Norden och genom Sveriges ansökan till Nato, ger avtryck hos Göta trängregemente. Bland annat verkar man för att införliva engelskan i organisationen som efter några år med mer nationellt fokus har varit ett nedprioriterat område.

– När vi ställde om från insatsförsvar till nationellt försvar gick vi ifrån engelska begrepp till svenska, men nu när vi går mot det internationella igen behöver vi återta engelskan, säger regementschef Lisa Skoglund.

FAKTA

DET BLIR LITE STAPPLIGT OCH SVENGELSKA IBLAND, MEN DET FÅR VARA SÅ.

Bataljonschef Mona Bäck berättar att hon och hennes kollegor nu aktivt ibland väljer att prata engelska med varandra, även om det bara är svenskar som deltar i en övning.

– Det blir lite stappligt och svengelska ibland, men det får vara så. Vi behöver utsätta oss för det, få mängdträningen. Framför allt är det fackorden man behöver öva på och lära sig den exakta betydelsen av, säger Mona Bäck.

MARI LUUR ÄR engelsklärare på LogS och undervisar såväl SOU-kadetter som OP-kadetter samt vid en del andra funktionsskolor i Försvarsmakten.

– Jag har jobbat mycket inom Natokollektivet och varit på flera kurser och jämfört med andra länder håller vi en hög nivå på engelskan, säger Mari Luur.

En blivande specialistofficer läser sammanlagt 40 timmar engelska

under tiden på T 2. För kadetter på Officersprogrammet är engelska inte ett separat ämne under den verksamhetsförlagda utbildningen, men vävs in i undervisning i andra ämnen. Det berättar kapten Carl Teckerstrand, huvudlärare i ledarskap och pedagogik på LogS.

– Har vi utbildning om logistikens olika delfunktioner så inleder vi med undervisning på svenska. Senare under veckan kan vi ha en workshop på engelska för att ytterligare befästa kunskaperna. På samma sätt om vi läser om utländska vapensystem så gör vi det på engelska (väntar på förtydligande av denna mening).

Major Anders Ekroth är tjänsteförrättande bataljonschef vid 19:e brigadunderhållsbataljonen. Han säger att det ibland råder vissa oklarheter inom de militära begreppen, bland annat kring de internationella gradbeteckningarna för specialistofficerare.

– För ett par veckor sedan hade vi besök av våra motsvarigheter inom Fise-samarbetet och pratade om kulturella skillnader och likheter. Vi använder samma begrepp till lite olika saker, som exempelvis trebefälssystemet. När man använder de amerikanska begreppen blir det inte riktigt rätt.

Det är något som även kompanichef Jonas Norlander uppmärksammat.

– Under övningen Viking, där Finland och flera andra länder deltar, kan en finsk officer be en av våra blivande förvaltare om en kopp kaffe. De förstår inte vad våra specialistofficerare kan och att de har minst 16 års erfarenhet i Försvarsmakten, men det är något som Finland har börjat lära av oss nu.

Mona Bäck, bataljonchef

Mona Bäck

Elin Nyrén läser till specialistofficer. Det här är hennes första dag i praktisk tjänst.

År 1905 förlades Göta trängregemente till Skövde.

Analys: Militär krigsstrategi

På slagfälten i Ukraina ställs militära strategier mot varandra

Politisk och militär toppstyrning, undermålig logistik och relativt små förband som agerat utspridda över alltför stora ytor på slagfälten. I början av 2000-talet genomförde Ryssland en omfattande reformering av landets militära styrkor för att komma bort från den tungrodda sovjetiska organisationen, men i ljuset av anfallskriget mot Ukraina kan man fråga sig hur lyckosamt reformarbetet faktiskt var.

Iskrivande stund har Rysslands anfalls-krig mot Ukraina pågått i lite mer än ett år och det syns inga tecken på att denna konflikt är nära en lösning, snarare tvärtom. Den ryska politiska ledningens strategiska målsättning har inte ändrats sedan den 24 februari 2022. Målet är att återvinna den politiska kontrollen över Ukraina med militära medel, och permanent införlemma landet i det som den ryska politiska ledningen menar är Rysslands intressesfär. Den ryska politiska ledningen har givit de väpnade styrkorna till uppgift att uppnå de politiska målen, men dessa målsättningar bör inte förväxlas med de allestädes skiftande operationella eller taktiska målen på slagfältet. Ukrainas självständighet är ur en rysk synvinkel en historisk anomali – detta klargjorde Vladimir Putin i en artikel från 2021, som publicerades på presidentadministrationens hemsida. Ukrainas gradvisa rörelse mot väst, och inte minst mot EU och Nato, utgör från rysk synvinkel ett hot mot idén om ett ryskt imperium i det tjugoförsta århundradet. Samtidigt bedriver Ryssland också ett krig mot väst som idé i

Ukraina – det är ett krig om värderingar, om historiskt tolkningsföreträde, men inte minst om vem som har rätten och sanningen på sin sida. I denna kamp speglar sig Ryssland främst mot USA, som man anser vara den enda jämbördiga parten, och därmed den enda parten värd att tala med beträffande Ukraina.

UNDER 2022 HAR de ryska väpnade styrkornas faktiska kapacitet till konventionell krigföring debatterats intensivt. En central fråga är vilka reella förutsättningar Ryssland egentligen hade för ett invasionskrig av den typ landet nu bedriver. En kommande FOI-rapport av Jonas Kjellén visar med stor tydlighet att Ryssland inte utkämpar det krig man har byggt sin militära organisation för. De omfattande reformer av de ryska väpnade styrkorna som tog sin början under 2000-talet syftade till att ställa om organisationen från ett dyrt och tungrott (och i hög grad ineffektivt) Sovjetiskt massmobiliseringssystem, till en typ av insatsförsvar inte helt olikt Sveriges – om än i mycket större

skala. Detta visade sig också fungera tillräckligt väl vid avgränsade insatser, där snabba förlopp gav stor politisk utväxling till en relativt liten kostnad – och där motståndet var begränsat eller i det närmaste obefintligt. Invasionen och annekteringen av Krim 2014 är det mest framträdande exemplet på hur delar av organisationen fungerade under så gott som optimala förhållanden.

DET FINNS FORTFARANDE en mängd frågetecken kring hur effektivt reformarbetet faktiskt var. Genomslaget i organisationen förefaller högst varierat i ljuset av det nuvarande kriget, när organisationen utsätts för ett tryck på ett sätt som den inte tidigare har gjort. Ett specifikt område som fick stå tillbaka under reformåren var just den logistiska organisationen – vilket de väpnade styrkorna också bittert fick erfara, i synnerhet under krigets tidiga skeden. Vilka tentativa lärdomar går det redan nu att dra av det som under året har kunnat observeras från slagfältet?

Det är egentligen en fråga för minst en doktorsavhandling, och nedan delges endast några få aspekter – och många av dem kan tyckas motsägelsefulla.

Det som är viktigt att minnas, är att det är en enorm militär uppgift som den ryska politiska ledningen har givit sin generalstab och de väpnade styrkorna, en uppgift vars omfattning vare sig krigsorganisationen eller det ryska samhället saknat egen erfarenhet av i modern tid. Ukraina är efter Ryssland det till ytan största landet i Europa, innan kriget med cirka 44 miljoner invånare. Detta land ämnade man lägga under sig, initialt med cirka 200 000 man. Som jämförelse krävdes det

» MÅNGA HAR KOMMENTARERNA VARIT OM DEN ÅLDRADE RYSKA MATERIELEN SOM SYNTS ÄN PÅ SLAGFÄLTET. «

för Sovjetunionen och några övriga länder i Warszawapakten ungefär 500 000 man för att invadera och besätta Tjeckoslovakien år 1968. Att Rysslands invasion av Ukraina i alla bemärkelser har varit underdimensionerad, går att klart konstatera.

Som komplement till de existerande militära strukturerna har även personal och resurser från de ryska inrikestrupperna (Rosgvardija), samt legosoldater ur Wagnergruppen, deltagit i striderna under invasionen. Detta utgör förvisso en förstärkning, men deras närvaro har komplicerat såväl ledning som kommunikation. På slagfältet förs striderna av relativt små förband; det ryska bruket av bataljonsstridsgrupper förefaller bitvis ha fungerat illa under de rådande förhållandena – geografin har där varit gränssättande, då man helt enkelt agerat utspritt över en för stor yta för att effektivt kunna uppnå sina mål.

DEN RYSKA TRADITIONEN av kommando- och toppstyrning står i konflikt med den dynamik som slagfältet ofta kräver; kontrollbehovet från såväl den ryska politiska som den militära ledningen har varit en begränsande faktor på den ryska sidan, som givit upphov till förvirring och handlingsförlamning i kritiska skeden. Detta bruk är något som Ukraina och

dess militära ledning istället gradvis har rört sig från. Trots detta, har de ryska styrkorna också visat att man klarar av att hantera mycket komplexa situationer i stor skala.

Många har kommentarerna varit om den åldrade ryska materielen som synts på slagfältet. Dessa observationer har ofta tolkats som ett tecken på institutionell svaghet och brister hos anfallaren – detta gör emellertid denne inte mindre farlig. Även gammalt material eller gammal utrustning kan fungera tillräckligt väl för ändamålet om soldaterna vet hur den ska användas, så till vida att den inte är helt obrukbar. Samtidigt kan alltså ett materiellt övertag spela mindre roll, om man inte kan utnyttja det någotsånär optimalt eller samordnat.

Kriget har krävt enorma förluster på både den ryska och ukrainska sidan. De soldater som inledningsvis ingick i striderna, men som sedermera stupat, får också antas ha haft åtminstone en rudimentär nivå av militär grundutbildning som minimum. Cirka ett år in i kriget vittnar ukrainska officerare om de nytillkomna ukrainska soldaternas brist på utbildning och erfarenhet i att bedriva strid, detta beskrivs också som ett problem. Det finns även gott om frågetecken kring utbildningsnivån hos de soldater som Ryssland med sin ”partiella mobilisering” fortsätter att pyt-

sa in i operationen. Ju längre kriget fortsätter, desto mer ökar betydelse av att kunna bedriva utbildning av nya soldater bakom frontlinjen – detta gäller alltså båda parter. I brist på detta kommer istället soldaternas vilja till strid att spela en ännu större roll.

UKRAINA ÄR FORTSATT helt beroende av västerländskt militärt stöd. Ryssland har å sin sida en egen förmåga att producera materiel, men där kommer istället produktionstakten och förmåga att anpassa äldre materiel att vara avgörande. Rysslands politiska vilja till krig ligger fast, och landets ledning har tydligt signalerat att man kommer att lägga så mycket resurser som de väpnade styrkorna behöver för att klara uppdraget som de blivit ålagda. Framgent kommer de stridande parternas respektive vilja och förmåga att anpassa sig, vara mycket viktiga faktorer för krigets utgång.

Redaktör: Linda Sundgren

MARIA ENGQVIST

Analytiker och Rysslandsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

De ryska väpnade styrkornas faktiska kapacitet till konventionell krigföring har debatterats intensivt det senaste året.

Mötet: Ella Carlsson

Som tolvåring slog hon på tv:n och hamnade mitt i Star Wars. Det blev startskottet för ett livslångt rymdintresse.

För ett år sedan utsågs överstelöjtnant Ella Carlsson till Försvarsmaktens första rymdchef, med ansvar att möta de militära hot som en rymdkonflikt kan innebära.

text: Anna-Maria Stawreberg

foto: Margareta Bloom Sandebäck

»Det råder lite vilda västern där uppe«

Hon kallas för Sveriges Marsdoktor, drömmer om att åka till Mars och har sökt till astronaututbildningen. Under hela sin ungdom fascinerades hon av rymden, och i väntan på att få åka dit blev hon engagerad i Flygvapenfrivillig ungdom och började hoppa fallskärm.

I dag har överstelöjtnant Ella Carlsson kommit betydligt närmare rymden, om än inte hela vägen. Som Flygvapnets första rymdchef ansvarar hon över just rymden, den oändlighet som finns ovanför det man i första hand associerar till flygvapnets ansvarsområde.

Vi träffar henne på Flygstaben i Uppsala. Arbetet med att bygga upp rymdförsvaret, eller rymddomänen som är det korrekta uttrycket, har bara börjat och för närvarande pågår arbetet för fullt med att rekrytera medarbetare till rymdavdelningen.

– Med tanke på att rymdavdelningen är helt ny har vi ändå kommit en bra bit på väg. Just nu jobbar vi med att tillsätta personal. Vi behöver bland annat civila ingenjörer, någon soldat, gärna med cyberprofil, samt några officerare som kommer att arbeta som rymdhandläggare, säger Ella Carlsson, som tillträdde tjänsten som rymdchef förra våren.

Hon säger att intresset för rymdavdelningen är stort, och hon får många intressemejl från anställda i Försvarsmakten.

Konflikter utspelar sig allt oftare i rymd- och cyberdomänerna. Visserligen är det inget nytt att rymden är ett område som kan behöva

försvaras. Men, för att låna Ella Carlssons ord, som läget är nu – där nationer skjuter ner sina egna satelliter och skapar enorma skrotbälten –råder det lite vilda västern där uppe. Därför var det också en viktig symbolhandling när chefen för det amerikanska flygkommandot, general James H Dickinson, i somras besökte flygvapnet och tog del av Försvarsmaktens rymdstrategi.  – USA, med sin långa erfarenhet av militär rymdverksamhet, är en strategiskt viktig partner. För att vi ska kunna utveckla förmågorna i rymddomänen är det samarbetet viktigt.

ATT HON ÄR en passionerad rymdnörd råder det ingen tvekan om. Rymden är en passion som funnits med henne i nära 40 år, då hon som tolvåring slog på tv:n och hamnade mitt i filmen Star Wars.

– Jag minns att jag blev otroligt tagen över att man kan åka ut i rymden. Den upplevelsen formade hela min karriär, hela mitt liv.

Hade hennes pappa fått välja yrkesbana åt sin dotter hade det däremot varit åt motsatt håll, ner under ytan i stället för upp i rymden. Han jobbade nämligen som förstemaskinist på en av Försvarsmaktens ubåtar.

– Pappas dröm var att jag skulle gå med i flottan och jag är mer eller mindre uppväxt på segelbåt. Familjen seglade massor när jag var barn.

Mötet: Ella Carlsson

”Jag har sökt till astronautbildning hos den europeiska rymdorganisationen ESA, men kom inte in. Det var 10 000 sökande, jag åkte ut när vi bara var några hundra kvar. Det tar ungefär sex månader att åka till Mars. Det är en dröm jag har, att få åka dit och komma hem igen. Efter att ha studerat alla tusentals bilder när jag gjorde mitt examensarbete på Nasa skulle jag absolut vilja uppleva Mars i verkligheten”.

När hon inte var ombord på segelbåten befann hon sig på isen. Ella tävlade i konståkning som barn, ivrigt påhejad av sin polskfödda mamma som hade höga förväntningar på dottern.

– Mamma var koreograf och hon var både sträng och krävande. Om jag inte vann pratade hon inte med mig på flera dagar, förklarar hon med oberört tonfall.

Det låter hårt?

– Ja, kanske. Men det är något som har format mig och medfört att jag genom livet varit målinriktad.

Konståkningskarriären såg lovande ut, men en knäskada gjorde att hon tvingades sluta. Samtidigt fanns det ett tekniskt intresse som lockade. Ella valde naturvetenskapliga pro -

grammet på gymnasiet och gick med i Flygvapenfrivilligas riksförbund.

– Lusten att flyga väcktes av en vän till familjen som tidigare varit flygförare i flygvapnet. Han hade en Cessna och tog med mig på en flygtur.

EFTERSOM ELLA CARLSSON, enligt henne själv, var ”väldigt intresserad av teknik och farkoster” gjorde hon värnplikten på Jämtlands flygflottilj, F 4, i Östersund. Hon trivdes i Försvarsmakten, sökte och kom in på Officershögskolan.

– När jag var klar som flygtekniker behövde Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs hjälp av en officer som kunde polska eftersom de hade till uppgift att ge stöd till Saab i deras försök att sälja Gripen till Polen. Jag kan ju polska och följde därför med som tolk och flygtekniker och efter några månader bytte jag flygflottilj till Såtenäs.

Drömmen var att bli pilot, men hon klarade inte antagningstesterna. I stället blev hon alltså flygtekniker och hon har hunnit med tre vändor med utlandstjänstgöring, två i Bosnien och en i Kosovo.

– 1998 var jag ett halvår i Kosovo på TOC:en, tactical operation center, som den enda kvinnliga officeren bland cirka 400 grabbar. Därefter var jag ett halvår i Bosnien på ett svenskt sjukvårdskompani med uppgift att bygga upp ett fältsjukhus, säger hon och fortsätter:

– Jag älskade mitt jobb på F 7, samtidigt som jag hade den här drömmen om rymden. När sedan Luleå tekniska universitetet började med

rymdutbildningen var jag nästan 30 år. Hon repeterade gymnasiematten och kom in på utbildningen.

– Beslutet att söka till rymdprogrammet har jag aldrig ångrat. Just då var det ett svårt beslut att fatta eftersom jag trivdes så bra med mitt jobb, men så här i efterhand är jag glad över att jag vågade.

I DAG ÄR Ella Carlsson, med sin bakgrund som teknologie doktor i fysik vid Luleå tekniska universitet, en av de mest kunniga i landet på just rymden. Hon kan det mesta om planeten Mars som hon har doktorerat på, och hon har en civilingenjörsexamen i rymdteknik. Lägg därtill att hon gjort sitt examensarbete på Nasa och under två år jobbat som biträdande och vikarierande myndighetschef på Institutet för rymdfysik och på den svenska rymdbasen Esrange Space Center i Kiruna.

– När jag fick möjlighet att kliva in som myndighetschef för en viktig del inom Sveriges rymdforskning kändes det så coolt. Under tiden som jag var chef landade våra svenska instrument på baksidan av månen och vi skickade andra instrument med rymdsonden Bepicolombo till Merkurius.

När hon förra våren fick samtalet med erbjudandet om att bli Försvarsmaktens rymdchef var hon inledningsvis tveksam. Trots sin mångåriga bakgrund inom området kändes det inte självklart att hoppa på den nya tjänsten.

– Ingen hade tidigare haft ansvar för rymden innan dåvarande flygvapenchefen Carl-Johan Edström fick det utpekade ansvaret. Nu däremot blåser det helt andra vindar. Nu finns det mandat. Vi har en uttalad uppgift att bygga upp Försvarsmaktens rymdförmåga.

Att rymddomänen blir allt viktigare i takt med att det blir fler aktörer och mer avancerad teknik är uppenbart. Försvarsmakten ser nu över vilka militära problem inom rymddomänen som kan och bör lösas. Att kunna se bortanför Sveriges gränser med hjälp av satelliter för att få en lägesbild och upptäcka förändringar i vår omvärld, bland annat till stöd för multidomäna operationer är en av de viktigaste uppgifterna.

– Ett annat problem är att andra nationer kan inhämta underrättelser med satelliter. Därför behöver vi få koll på när och var dessa satelliter passerar och med vilken typ av sensor. Vi behöver helt enkelt få en rymdlägesbild.

FÖRSVARSMAKTEN VILL KUNNA skydda sina förmågor, och ett sätt att göra det är genom att vara aktiv med andra nationer i framtagandet av en uppförandekod för rymden.

– Vi vill kunna skydda våra förmågor och snabbt kunna ersätta en satellit genom att nyttja rymdbasen Esrange för satellituppsändningar.

Hon påpekar att Esrange är en nationell och strategisk resurs, inte bara för Flygvapnet utan för hela totalförsvaret, för Europa, Nato och andra viktiga partners.

– Behovet blir större och större. Det känns himla stort att få vara med och bygga upp den här verksamheten. Genom rymden kan man få

Ella Carlsson

Ålder: 51 år.

Bor: I Uppsala och utanför Stockholm.

Familj: Singel.

Fritid: Tycker om att dyka och hoppa fallskärm, även om tiden inte räcker till för det.

underrättelseinhämtning långt i förväg. Man kan lyssna av verksamhet och till exempel se truppförflyttningar och annan aktivitet.

Hon tystnar en stund. Säger sedan att det är nödvändigt och viktigt att ha en medvetenhet om rymden.

– Till exempel syns Visbykorvetterna extremt bra ovanifrån. I vissa lägen vill vi kunna skydda när en korvett lämnar kaj. Om vi då vet att en satellit från främmande makt som både kan se och lyssna av finns ovanför oss har vi möjlighet att vänta tills den har passerat.

Till skillnad från för 20 år sedan är dagens samhälle till mycket stor del beroende av rymdarenan där satelliter styr kommunikation och gps-system och därmed också positionering, navigering och tidsangivelser.

Det är ett faktum som naturligtvis kan utnyttjas av främmande makt. För beroendet innebär också en stor sårbarhet där främmande makt både kan störa och förstöra genom att skada ett lands satelliter, skjuta ner dem, lägga sig framför och även skicka felaktig data eller genomföra cyberattacker.

– Vi ska vara medvetna om att andra ser och hör oss hela tiden. I princip finns det alltid någon satellit där uppe, men vi kan välja vilka vi ska vara observanta inför och därför behöver vi en rymdlägesbild.

Att få veta vad främmande makt ser och hör är relevant, precis som det är viktigt att kunna se andras truppförflyttningar.

– Den dagen som Försvarsmakten beslutar att anskaffa rymdbaserade sensorer kommer vi att behöva en rymdlägesbild för att operera satelliter och exempelvis undvika krockar. Det är där avtalet med USA kommer in. Avtalet gör det möjligt för oss att dela data med varandra och genom avtalet får Försvarsmakten tillgång till ett bibliotek med banparametrar för olika satelliter.

Lösningar oavsett hotbild

Med mer än 30 års erfarenhet av utveckling, projektering och installation törs vi säga att vi kan det här med EMC och säker elmiljö. Vi har genom åren hjälpt hundratals enskilda kunder, myndigheter och större företag med vår kunskap, oavsett kravspecifikation, skärmningsklass eller produktbehov. Målsättningen framöver är inte lägre satt. Vi kommer att fortsätta hjälpa våra uppdragsgivare med kundanpassade lösningar oavsett problem eller hotbild.

Välkommen till KAMIC med uppkavlade ärmar står vi startklara och redo.

TEMPEST-secured products for your workspace

Slutstycket

Historia, Insänt, Materiel, Krönika, Noterat

Krigshistoria

Försöksvapen

Skillingaryds skjutfält, 1957

Vicekorpral Hans Randler demonstrerar Kulspruta fm/1956 M vid stridskurs. Det var den tyska kulsprutan MG 42 fast i kaliber 6,5 millimeter som gick som försöksmodell när svenska försvaret på 1950-talet skulle anta en ny kulspruta. Men så blev det inte, istället antogs senare den belgiska FN-MAG under namnet Ksp 58.

Foto: SvD / TT

Hur ser vi specialistofficerare på att NBO-officerare ska träda in i vår personalkategori?

"Jag hade önskat att debatten om trebefälssystemet var något mer nyanserad. Hur ser vi specialistofficerare på att NBO-officerare ska få våra grader?" Den frågan ställer sig insändarskribenten "Stolt fanjunkare".

qJAG ÄR UTBILDAD specialistofficer och tog examen som en av de första på specialistofficersutbildningen, SOU, 2008. Det är snart 15 år sedan vi kom till förbandet i en helt ny personalkategori. Då visste ingen vad vi kunde, vad vi skulle göra eller hur vi skulle utvecklas. Sedan dess har mycket

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

hänt och i dag finns ett tydligt system för utveckling av specialistofficeren, vår roll samt våra uppgifter. Jag anser att det i dag inte kan vara några frågor eller oklarheter om vad det innebär att vara specialistofficer och vad vi står för kompetensmässigt, vilket ofta verkar vara fallet i debatten kring det slutgiltiga införandet av flerbefälssystemet.

JAG HAR GENOM mina år i Försvarsmakten burit min specialistofficersgrad med stolthet och fått utvecklas och utveckla andra dagligen. Det jag tycker är tråkigt i debatten om det slutgiltiga införandet av flerbefälssystemet är framför allt fokuset på den degradering och den ”förnedring” som NBO-officerare känner inför en omgalonering och som lyftes fram i det senaste numret av Officerstidningen (nr 8 2022).

Jag tycker det är beklagligt att det är dessa signaler förbundet vill skicka ut till sina medlemmar, där en stor majoritet stolt bär sin fanjunkargrad men nu får höra av äldre kollegor, som vi många ser

Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten

upp till, att denna grad ses som en förnedring att få. Att det är utbildningstiden som ses som talande för ett kunnande, inte den kompetens eller den yrkeskunskap som förvärvats under åren.

Jag hade önskat att debatten var något mer nyanserad. Inte någonstans har jag läst eller hört det slutgiltiga införandet ur den ”riktiga” specialistofficerens syn. Hur ser vi på att NBO-officerare ska träda in i vår personalkategori och få våra grader? Inte heller har det lyfts fram i en nämnvärd omfattning NBO-officerare som bytt personalkategori och haft en positiv erfarenhet av detta.

EN FANJUNKARGRAD STÅR för ett stort yrkeskunnande och ryggraden i vårt flerbefälssystem och vi ska vara föregångsmän, alltid, och få våra yngre kollegor att känna stolthet för det jobb de gör i en tid av oro och utmaningar och jag hoppas och tror att mina NBO-kollegor gör detsamma, oavsett grad. ●

Replik från Officersförbundet:

Tack för ditt engagemang och viktiga debattinlägg.

I grunden blir jag glad och hoppfull av din beskrivning hur du kommit in som specialistofficer och hur du utvecklats i yrket som yrkesofficer. Jag både hoppas och tror att denna utveckling ska fortsätta positivt och att löneutvecklingen för specialistofficerarna ska hänga med i takt med ökat kompetensdjup.

Jag kan förstå att det kan tolkas negativt när missnöjda NBO-officerare ger uttryck för sin besvikelse med den beslutade omgaloneringen. Emellertid är det den enskildes reflektion och frustration som ventileras i Officerstidningen. I detta perspektiv kan jag förstå att de äldre löjtnanterna och kaptenerna känner sig överkörda och trampade på tårna. Yrkesofficerens grad och tjänsteställning har under århundraden varit central för såväl befälsrätt som för den egna identiteten. När den rycks ifrån en individ på grunder som är svåra att förstå och ta till sig, så tror jag tyvärr att det kommer fram en viss bitterhet - en bitterhet som förstås inte ska stänka på vår mycket viktiga specialistofficerskår.

Fortsätt håll specialistofficersfanan högt – ni utgör tillsammans med officeren den helt centrala yrkesofficerskåren som bär hela vår profession. ●

Johan Hansson Förbundsdirektör

Vi konstruerar högpresterande varningsprodukter för utrycknings- och specialfordon. Alla våra produkter har ett och samma syfte; att skapa uppmärksamhet i krävande och utsatta situationer. Uppmärksamhet som bidrar till en säkrare miljö för förare och omgivning.

www.standbygroup.se

officerstidningen-92x123.indd 1

Stolt fanjunkare

Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet.

»Jag har genom mina år i Försvarsmakten burit min specialistofficersgrad med stolthet och fått utvecklas och utveckla andra dagligen. «

Materiel vi minns

Bandvagn 206

I tjänst 1981–

Populär trotjänare med stor bredd

Bandvagn 206, Bv206, var det allra första terrängfordon som Hägglunds i Örnsköldsvik tillverkade åt Försvarsmakten. Vagnen är avsedd för transport av personal och materiel. När den utvecklades låg fokus på framkomlighet och lastkapacitet.

”Bv206 är lätt och tar sig fram i all typ av terräng. Marktrycket är nästan ing-

» Den är väldigt enkel att köra och man kan ta sig fram överallt. Det är stora rutor fram och på sidorna, man sitter ovan på banden och är som en liten låda som rullar. Man ser väldigt bra och den är underbar att köra både på barmark och i snö.

enting. Den byggdes för att gå i blötmark och simma över älvarna i Norrland”, säger Ola Edvardsen, lärare på Försvarsmaktens logistik- och motorskola, LogS, vid Göta trängregemente.

Bv206 finns i flera olika varianter, bland annat för funktioner som artillerilokalisering, stridsledning och radiolänk, samt utrustade med pansar-

värnspjäser och robotsystem.

I grundversionen har Bv206 plastkaross. Förutom att underlätta rörligheten gör den låga vikten att vagnen kan transporteras och luftlandsättas med flygplan eller helikopter.

Seriebeställningen av Bv206 gjordes 1979 och första leveranserna påbörjades 1981. Försvarsmakten köpt över 4 500 exemplar av bandvagn 206

och 208 (Bv206 med dieselmotor). Dieselmotorer kom att bli standard för efterföljande beställningar, både till civila och militära kunder. I det civila finns den bland annat inom Svenska kraftnät, räddningstjänsten och Trafikverket.

Bv206 blev en stor exportsuccé. 11 000 exemplar senare har den blivit närmast av en ikon.

Ingela Kronlund, lärare på Försvarsmaktens logistik- och motorskola, LogS, i Skövde. Engagerad i frivilliga försvarsorganisationen Bilkåren.

ƀ Bv206 kom att få stora exportframgångar och har sålts till över 50 länder. Den används både av militära och civila aktörer.

ƀ 1993 lanserades en bepansrad vidareutveckling av Bv206, Bv308. 10 år senare kom Bv309, med splitterskydd.

ƀ En nackdel med Bv206 med bensinmotorn är bränsleförbrukningen. Med dieselmotorn i 208:an minskade förbrukningen.

ƀ I Försvarsmakten i dag används Bv206 främst i hemvärnet, men den finns på de flesta förbanden inom armén. Därför utbildas det fortfarande militära bandvagnsinstruktörer på Bv206/208.

På framvagnens tak finns ett fäste för ksp 58.

FAKTA

Bandvagn 206

Förrådsbeteckning: M5370206011

Fabrikat: Hägglunds

Antal passagerare: 16 + 1 förare

Längd: 6, 86 m

Bredd: 1,87 m

Höjd: 2, 4 m

Bandbredd: 62 cm

Tjänstevikt: 4 340 kg

Maxlast: 2 000 kg

Max släpfordonsvikt: 2 500 kg

Max hastighet på väg: 55 km/h

Max hastighet i vatten: 3 km/h

Bränsletank: 160 l

Reservbränsle i dunkar: 40 l

Källa: Instruktionsbok Bv206, FMV.

» Det är ett av de bästa bandfordonen som vi har. Den är byggd för väglös terräng. Bv206 är lätt, smidig och kan simma. Den är enkel och soldatvänlig, om det blir något fel klarar besättningen av att åtgärda mycket själv. «

Ola Edvardsen, lärare på Försvarsmaktens logistikoch motorskola, LogS, i Skövde. Har jobbat med bandvagnar sedan 1980-talet.

Krönika Christian Schmidt

Vi måste sluta nedvärdera yrkesofficerare

IFÖRSVARSMAKTENS ÅRSREDOVISNING för 2022 kunde läsas att Försvarsmakten numera består av fler civila än yrkesofficerare. Samtidigt konstateras att många rapporter ar om brister avseende tillgången på yrkesofficerare både för grundorganisationen och för att fylla krigsorganisationen. Detta är ett faktum redan innan svenskt Natointräde med omfattande internationell bemanning och inordnandet i Natos nya styrkestruktur som kommer ställa höga krav på tillgängliga och högkvalitativa förband.

Försvarsmakten har höga ambitioner och planerar för flera nya krigsförband. Sannolikheten är tyvärr att många av dessa aldrig kommer att kunna realiseras med framgång, i alla fall inte utan avsevärda ambitionssänkningar avseende kvalitet – något som knappast är önskvärt. Mantrat som rått de senaste åren är tillväxt. Många har tolkat det som att mängden personal väsentligt kommer att öka. För vissa personalkategorier är det så, men för antalet yrkesofficerare finns inga storslagna planer.

I FÖRSVARSMAKTENS budgetunderlag

för 2024 redovisa s en blygsam pla nerad ökning om cirka åtta procent yrkesofficerare till 2033. Det är den personalkategori som planeras öka allra minst. Här menar jag att Försvarsmakten satsar fel. I jämförelse med samtliga våra nordiska grannländer utmärker vi oss kraftigt när det gäller såväl antalet civila som andelen civila i förhållande till yrkesofficerarna.

Jag menar att vi gått vilse och försatt oss i en fördelning som inte är önskvärd. Här följer några exempel som lett oss hit.

När nya befattningar

i grundorganisationen skapas väljs nästan regelmässigt civila istället för militära befattningar eftersom att det då är enklare att erbjuda en högre lön. Det får ofta följdeffekter i krigsorganisationens utformning. Ett annat argument för att välja en civil befattning är att det ändå inte finns tillräckligt med yrkesofficerare och därmed skulle ett sådant val ändå bara skapa en vakans någon annanstans i organisationen. Ramstyrningarna har varit som allra hårdast just för yrkesofficerare.

En alltför stor del av våra kostnader går till konsulter. Inte sällan är det förtidsavgångna eller pensionerade yrkesofficerare som härigenom ges betydligt bättre betalt än om de varit kvar inom Försvarsmakten och i många fall löser de uppdrag som borde hanteras internt. Därtill finns otaliga exempel på förtidsavgångna yrkesofficerare som tagit återanställning i Försvarsmakten på civila befattningar då det varit mer förmånligt.

EN LÖSNING PÅ obalansen är att vi behöver bredda synen på vad en yrkesofficer är. Jag menar att det i dag finns många civilanställda och hemvärnsbefäl som med begränsad kompletterande utbildning borde kunna byta personalkategori och antingen bli specialistofficerare eller officerare. Det skulle bidra till en större yrkesofficerskår och därmed ökad användbarhet. Systemet med särskild officersutbildning mot såväl specialistofficer som officer finns förvisso, men används ytterst sparsamt. Ett stort hinder för många civilanställda att ens överväga ett sådant vägval har varit att yrkesofficerare generellt har ett lägre löneläge och därtill den förhärskande och destruktiva uppfattningen att alla yrkesofficerare ska stöpas i samma form. Dessa faktorer behöver förändras.

Vi ägnar oss av en form av självbedrägeri där organisationens egentliga behov av yrkesofficerare varken synliggörs eller tillgodoses. Incitamentsstrukturen för att attrahera och behålla fler yrkesofficerare måste förändras och vi kan inte fortsätta ha ett system som nedvärderar yrkesofficerare. ●

Christian Schmidt Officer

»Mantrat som rått de senaste åren är tillväxt. Många har tolkat det som att mängden personal väsentligt kommer öka.«

Arbetstagarorganisationerna inom Försvarsmakten söker

CENTRALA SKYDDSOMBUD

– FEM ORDINARIE OCH FEM ERSÄTTARE

För att Försvarsmakten ska lyckas med samordning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet krävs en väl fungerande samverkan med såväl de fackliga organisationerna som förbandens skyddsombud. I det arbetet spelar de olika samverkansgrupperna i FM en synnerligen viktig roll. Snart

går mandatperioden ut för nuvarande skyddsombud och deras ersättare och vi söker därför lämpliga kandidater. Arbetstagarna inom Försvarsmakten utser skyddsombud, som representerar all anställd personal inom myndigheten. Förtroendeuppdraget löper på tre år från och med den första november 2023.

UPPDRAGET SOM CENTRALT SKYDDSOMBUD INNEBÄR ATT:

● företräda i arbetsmiljöfrågor

● verka för en god arbetsmiljö

● samordna arbetet för organisationsenheternas huvudskyddsombud

● samarbeta nära med de fackliga organisationerna.

Den som utses till centralt skyddsombud har kvar sin ordinarie befattning, men har rätt till den ledighet som behövs för uppdraget, erforderlig tid. Under sådan ledighet behåller man sina anställningsförmåner

VI SER ATT DU HAR FÖLJANDE

KVALIFIKATIONER OCH EGENSKAPER:

● anställd och tjänstgörande inom Försvarsmakten

● verkar som skyddsombud

● goda teoretiska kunskaper (gärna eftergymnasiala) inom arbetsmiljöområdet eller likvärdiga kunskaper

● förmåga till självständigt arbete inom givna ramar

● stor social kompetens och mycket god samarbetsförmåga

● förmåga att kunna uttrycka dig väl i tal och skrift

● strukturell och analytisk

● stor personlig integritet.

Dessutom ser vi det som meriterande om du har erfarenhet av olika miljöer inom Försvarsmakten.

ORDINARIE SKYDDSOMBUD OCH

ERSÄTTARE TILL FÖRSVARSSTABENS

ARBETSMILJÖKOMMITTÉER VID HKV (1+1)

Dessa är C FST-, C FST GEN-, C FST STÖD- och PERSDIR - arbetsmiljökommittéer. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

ORDINARIE SKYDDSOMBUD OCH ERSÄTTARE TILL OPERATIONSLEDNINGENS- OCH RIKSHEMVÄRNSSTABENS

ARBETS MILJÖKOMMITTÉ VID HKV (1+1)

Dessa är C OPL och RIKSHV arbetsmiljökommittéer. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

ORDINARIE SKYDDSOMBUD OCH ERSÄTTARE TILL FÖRSVARSGRENARNAS

ARBETSMILJÖKOMMITTÉER (3+3)

Dessa är Arméchefens AMK i Enköping. Flygvapenchefens AMK i Uppsala och Marinchefens AMK på Muskö. Vi söker en ordinarie och en ersättare till respektive försvarsgren.

VÄLKOMMEN MED DIN INTRESSEANMÄLAN!

Skriftlig intresseanmälan mailas senast den 15 maj 2023 till din fackliga organisation enligt nedan. Uppge till vilken samverkansgrupp du söker och om det är som ordinarie eller ersättare.

Officersförbundet Martin Sachs 08-440 83 51 kansliet@officersforbundet.se

Seko Försvar

Thomas Klasson 070-258 00 46 seko-fm-fo@mil.se

Saco-S FM Karin Gällmo 070-816 92 98 saco-s-fm@mil.se

OFR/S (Försvarsförbundet)

Freddy Tullgren 08-402 40 02 freddy.tullgren@forsvarsforbundet.se

Hans Ilis-Alm om samverkan i fält

Vad innebär samverkan ute på fältet i Afrika och Mellanöstern eller i staber, och hur skapas den? Överste Hans Ilis-Alm, tidigare officer och specialförbandschef, i dag lärare på Försvarshögskolan har erfarenheter av samverkan på olika nivåer och i olika miljöer. text: Per Lunqe

qHANS ILIS-ALM HAR erfarenheter av samverkan både från fältet och från stabsmiljö. I ett pågående forskningsprojekt om samverkan som Centrum för studier av militär och samhälle, CSMS, genomför på uppdrag av Försvarsmakten, ger han sin syn på området. I projektet medverkar både militära och civila befattningshavare. Utifrån egna erfarenheter av samverkan går de på djupet och utforskar när samverkan fungerar och när den inte gör det.

Forskningsprojektet ska bidra till att ta fram kunskaper på samverkansområdet. Ett syfte är

att stärka förmågan till samverkan i totalförsvaret. Resultaten från arbetet kommer att presenteras i flera olika former. Vetenskapliga artiklar och boken ”Uppdrag Samverkan – samarbete när det gäller” är under arbete. I augusti arrangerar CSMS en konferens i Stockholm på temat ”Nato in the Nordics”, där samverkan kommer att vara ett viktigt tema.

Dåvarande specialförbandschefen Hans Ilis-Alm minns en tillspetsad samverkanssituation på den kongolesiska landsbygden sommaren 2003. Han var ställföreträdande chef för en styrka

med soldater från Sverige och Frankrike. Några timmar före dem går en svensk-fransk patrull som ska bedöma risken för att möta motstånd. Huvudstyrkan får ett radioanrop. Förpatrullen är under kraftig beskjutning.

– De blev utsatta för ett eldöverfall och i den här situationen var deras liv i fara, säger han. Frågan är om eller hur patrullen ska understödjas. Chefen för förpatrullen bedömer att de är i en prekär situation. Hans Ilis-Alms uppfattning är att det helikopterunderstöd som finns i beredskap ska användas för att beskjuta det som patrullchefen uppfattat som milismän.

– Vi hade beväpnade helikoptrar i standby. Men min direkta chef, den franske styrkechefen som hade eldtillstånd, hans bedömning var en annan.

I den inledande fasen tvekar den franske chefen att beordra upp helikoptrarna vilket skapar stor frustration hos Hans Ilis-Alm. När helikoptrarna väl sätts in rapporterar besättningarna att de har problem att urskilja miliserna från civila i området. De bedömer från sin position att civila kan dö vid en attack och därigenom också eskalera konflikten. Den bilden har den franske chefen som står i kontakt med helikopterstyrkan, men inte Hans Ilis-Alm.

– Vår patrullchef på plats menade att han kunde visa in mot de attackerande miliserna. Men det var en stökig situation där jag bedömde att risken för att våra soldater kunde komma till skada var stor. Min uppfattning var att vi skulle använda luftunderstöd. Det ville inte min franske chef.

Situationen löste sig till slut och allt gick bra. Hans Ilis-Alm menar att hans chef tog rätt beslut. Men det var en pressad samverkanssituation.

Ni hade olika uppfattningar?

– Ja. Det var ett typexempel på att inte ha samverkat tillräckligt före operationen så att vi hade en gemensam syn på hur olika omfall skulle hanteras, till exempel vilka kriterier som skulle gälla för insats av flygunderstöd.

Hur hade ni kunnat göra?

– Det man bör göra om tiden medger är att spela på olika scenarion, så kallad war gaming, och komma fram till vad man ska göra om något inträffar. Då skapar man en gemensam uppfattning mellan den som äger resursen och den som är beroende av den. Alla parter vet vad som gäller.

Din franske chef hade kanske mer erfarenhet, och såg situationen bättre?

– Jag måste lita på honom. Han ägde understödet, men vi såg inte situationen och hade ingen överblick över området. Patrullchefen såg

Hans Ilis-Alm har lång erfarenhet av samverkan under pressade förhållanden.

det omedelbara, men såklart utan överblick över terrängen i stort. Han befann sig mitt i en eldstrid. Jag och min chef hade en momentan konflikt.

I den situationen, vilka problem såg du?

– Utmaningen är att man har en delförståelse av situationen, min uppfattning var att några av våra soldaters liv stod på spel, baserat på de rapporter jag fick. Min chef hade inte samma perception av läget. Det primära för mig var att se till deras säkerhet. Jag var väldigt fokuserad på det.

Du har lång erfarenhet av olika typer av militär samverkan inom EU:s insatser. Hur blir samverkan bra?

– Redan i det inledande skedet är det väldigt viktigt att ha eller bygga relationer. Inte minst med de nyckelbefattningshavare från det land som ska utgöra framework nation, det vill säga det land som ska leda uppbyggnaden och genomförandet av insatsen.

Under sin tid vid specialförbanden var Hans Ilis-Alm delaktig i planering och genomförande av insatser bland annat på Balkan, i Afghanistan och flera afrikanska länder. Han har sedan också tjänstgjort på militärstrategisk nivå på staber i Bryssel, Stuttgart och USA.

HANS ILIS-ALM KOM i början av 2000-talet, som en av flera representanter för olika länder, ofta in som ny aktör i ett sammanhang med ett värdland som efterfrågat insatsen. Det blev förhandlingar om vad som skulle göras.

– Inledningsvis, när Sverige var en ”ny spelare” inom EU:s krishantering, var det alltid mer problematiskt på många plan än vad det senare var när vi var en accepterad aktör med förtroendekapital och nätverk på plats. Det är viktiga framgångsfaktorer. Det handlar också mycket om relationer, från den politiska nivån

Framgångsfaktorer för samverkan enligt Hans Ilis-Alm:

Tydlighet och att skapa rätt förväntningar

ƀ Detta förhållningssätt måste genomsyra alla nivåer redan från start. Det handlar om att vara tydlig med vilka förmågor vi har och vad vi kan göra under givna förutsättningar.

Att ha en samverkansperson hos den mottagande chefen och staben

ƀ En person som är en kombination av krigare och diplomat med god social förmåga. Att vara samverkansofficer ställer krav på tålamod, diplomatisk förmåga och samtidigt tydlighet och öppenhet.

och ner till oss på genomförandenivå.

Hans Ilis-Alms idealtillstånd är att man har övat och samverkat innan med de länder som är tänkbara framework nations.

– Första gången som jag var ute i en större insats arbetade vi under brittiskt befäl och sedan var det med Frankrike som framework nation. I det senare fallet stötte vi på varandra på förbandsnivå för första gången i själva operationsområdet. Det blev då lite av en speed date där relationen och förtroendet var tvunget att byggas snabbt under pressade förhållanden. De var osäkra på vad vi kunde, vilket mandat vi

hade och vad vi var villiga att göra.

Hans Ilis-Alm har goda erfarenheter av att skapa relationer för att möjliggöra samverkan i olika insatsområden.

– De brittiska förband som vi arbetade med på Balkan och i Afghanistan var enkla att bygga relationer med. Det känns som att britter på många sätt står oss kulturellt nära. Med Frankrike var läget något annorlunda inledningsvis då vi inte hade haft någon större kontakt tidigare och således inte kände varandra varken som individer eller förband. Min erfarenhet är dock att fransmännen genom åren har varit mycket bra att ha att göra med under den nu relativt långa relation som funnits sedan 2003.

Du har sagt att man kan planera hur mycket som helst, men verkligheten blir nästan alltid annorlunda. Hur har detta bäring på samverkan i olika situationer?

– Många gånger så förekommer svårigheter i interaktionen med andra partners. Det kan bero på olika saker: personkemi, underliggande intressen och inte minst att man inte har en delad förståelse av situationen och vad som ska åstadkommas. Tyvärr har jag några gånger upplevt problem med samverkan mellan konventionella styrkor och specialförband. Skuldbördan i detta är inte ensidig utan beror ofta på okunskap och förutfattade meningar om varandra. Planeringen ger dock den stora bonuseffekten att man under förberedelsearbete sätter sig in i de flesta påverkansfaktorer och på så vis enklare kan improvisera utifrån hur verkligheten sedan ser ut.

Samverkan kan även behöva ske med aktörer som har en egen agenda, vilken kan stå i motsatsförhållande till den egna. Här är Hans Ilis-Alm med en milisgrupp i KongoKinshasa.

Förståelse för det faktum att alla aktörer har en egen perception

ƀ Det vill säga en unik och subjektiv förståelse av den situation man är satt att lösa tillsammans. Ibland har aktörerna också olika intressen som inte alltid är i harmoni med varandra. Att söka överbrygga detta och sträva efter att tidigt skapa en gemensam situationsförståelse är viktigt. Det är en god investering att ta sig tiden och mödan att göra detta.

Ledarskap

ƀ Den utsändande chefen behöver utrusta sin samverkanspersonal med ett mandat att agera inom. Om varje liten fråga måste loopas tillbaka till den utsändande che-

Han betonar vikten av att ha förmåga till anpassning.

– Här kommer ledarskap på olika nivåer in och förmågan att utifrån den aktuella situationen kunna göra de nödvändiga anpassningarna. ●

fen för beslut kommer detta att vara såväl tids- som energikrävande. Således arbeta med en form av uppdragstaktik. Som samverkansofficer behöver man dessutom vara transparent mot övriga parter med sitt mandat.

Access

ƀ För de beslut som ligger utanför det till samverkansofficeren delegerade mandatet behöver denne snabbt få access till rätt beslutsfattare på adekvat nivå i den utsändande organisationen. Detta är vad som förväntas av övriga parter och det skapar förtroende och respekt.

»Utmaningen är att man har en delförståelse av situationen, min uppfattning var att några av våra soldaters liv stod på spel, baserat på de rapporter jag fick.«

BOK-TIPS:

Ny bok om svensk pansarhistoria

q”FEMTON FULLMATADE KAPITEL om den första epoken av svensk pansarhistoria. En epok av svensk militärhistoria då Sverige gick från ingen erfarenhet eller tillgång till stridsvagnar, till ett stridsvagnsvapen.

Teknisk kunskap, stridsteknisk insikt och handhavande byggdes upp av en mindre krets officerare och manskap. De kämpade mot högre chefers okunskap, ointresse och misstro mot det nya vapnet”, står det i beskrivningen av boken ”Pionjärtiden, 1918–1936”.

Boken är ett resultat av flera års forskningsarbete av Christer Baadstöe, Tommy Nilsson, Thorleif Olsson, Kjell Svensson och

KLUDDNIKLAS:

Måns Thuresson. Författargruppen har lång erfarenhet inom militärhistorisk forskning, som pansarofficerare och som redaktörer för tidskriften Pansar.

”Pionjärtiden var startskottet, nu jobbar vi vidare med två spännande titlar parallellt: "Beredskapstiden, 1936–1945", som är en uppföljare om tidsepoken efter "Pionjärtiden" samt "Svenska Stridsvagnar, 1918–2023", som blir den första i en bokserie som fördjupar sig i svenska pansarfordon”, säger Måns Thuresson i ett pressmeddelande.

Boken ges ut av förlaget Milipress och beställs via deras webbplats. ●

TWITTER:

Framgångsrecept

för lycka ● Nyligen kom listan över världens lyckligaste länder och Finland toppar listan för sjätte året i rad. Undersökningen görs av The World Happiness Report och den jämför olika mätbara parametrar som till exempel medellivslängd, bruttonationalprodukt och korruption och sådant som socialt stöd, inkomster och hälsa. Men har länderna i topp något annat gemensamt också? ”6 av världens topp 8 lyckligaste länder har CV 90, knappast en slump. Går kanske att bli lycklig utan. Men varför chansa?” konstaterade Peter Öhman på Twitter nyligen.

INSTAGRAM:

Men inte nog med det:

ƀ I presentationen för det försvarsmaktsrelaterade humorkontot ”Gruppchef_som_fan” står: ”Kärlek för bra utrustning och försvarsmaktsbitterhet omsatt i humoristisk valör. På ett förband nära dig...” Under hashtaggen #manöverförhelvete bjuds det ofta på roligt, och träffsäkert, innehåll.

Det säger major Martin

»Man upplevde att cheferna var jätteengagerade i säkerhet, men sen när arbetet skulle utföras försvann engagemanget.«

"Samtidigt på…"

Har du svårt att få ekonomin att gå ihop?

Eller känner du någon efterlevande till en marin officer, änkor o barn, som har det tufft ekonomiskt?

Sök då understöd hos SEU – Sjöofficerarnas Enskilda Understödsfond!

Vem kan söka?

Sjöofficerare samt ordinarie medlemmar i Sjöofficerssällskapet i Stockholm, Karlskrona eller Göteborg samt änkor och barn till sjöofficerare och till ordinarie medlemmar i ovan nämnda sällskap. (Observera att officerare från KA/AMF måste vara antagna som ordinarie medlemmar i något av sjöofficerssällskapen i Sverige (SOSS, SOSK eller SOSG) för att de, eller anhöriga till dem, ska kunna söka.)

För vad kan man söka?

Stiftelsens ändamål är i första hand att hjälpa änkor och barn till sjöofficerare som är i behov av ekonomiskt stöd, antingen som akut punktinsats eller av mer regelbunden art. Fonden har exempelvis gett understöd till destinatärer som behöver medel för at t kunna överbrygga en svår period i livet eller för återkomm ande läkemedelskostnader.

Därutöver så kan också sjöofficerare och ordinarie medlem mar i sällskapen söka ekonomiskt understöd.

Stiftelsens tredje ändamål är ge ut stipendier för studier vid skol a och läroanstalt i såväl Sverige som utomlands. T.ex. vid ett utbytesår på gymnasiet eller exempelvis vid studier på univers itet utomlands eller i Sverige.

Hur söker man? Ansökan med ifyllt a nsökningsformulär och efterfrågade intyg/bilagor skickas per post till:

SEU – Sjöofficerarnas Enskilda Understödsfond,

C/O Drottning Victorias Örlogshem, Teatergatan 3, 111 48 Stockholm samt per mejl till kansli@soss.se

Ansökningsformulär återfinns på hemsidan: www.soss.se

Ansökningar kan skickas in under hela året.

Frågor ställes till: kansli@soss.se eller 08-611 31 60

Välkommen med din ansökan!

Förbundsnytt

Så styr förbundsstyrelsen Officersförbundet

I november kommer Officersförbundet att ha Förbundsmöte. Det är på mötet som förbundet väljer förbundsstyrelse som ska arbeta i mötets anda de kommande tre åren. För första gången på 22 år ska mötet välja en ny förbundsordförande.

OFFICERSFÖRBUNDET ÄR

EN demokratiskt styrd organisation. Det innebär att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte

väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Det är vissa av dessa förtroendevalda som vid Förbundsmötet representanter din förening och väljer förbundsstyrelse. Och det oftast, men inte alltid, vissa av dessa förtroendevalda som på

Förbundsmötet väljs in i förbundsstyrelsen.

– Samtliga i styrelsen gör ett otroligt viktigt arbete. De ska med det fackliga programmet, det vill säga förbundets plan för de tre kommande åren, ha örat mot rälsen, ta initiativ och driva de frågor medlemmarna vill, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.

FÖRBUNDSSTYRELSEN BESTÅR AV ett presidium med ordförande, samt förste och andre vice ordförande.

Utöver presidium finns tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Styrelsen sammanträder cirka elva gånger per år för att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor.

– Om du sitter i förbundsstyrelsen representerar du inte din förening eller försvarsgren, utan du representerar hela medlemskollektivet och ser till vad som är bäst för samtliga medlemmar, säger Lars Fresker.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE LEDER STYRELSEMÖTENA och är förbundets främste representant. En ordinarie ledamot har flera uppgifter bland annat att vara fadder till några officersföreningar. Inför varje styrelsemöte lämnar varje förening en rapport till sin fadder om vad som pågår i föreningen och på förbandet.

– Det kan handla om hur det går med en tvist eller hur det går rent generellt i samverkan och förhandling mellan förening och arbetsgivare på OrgE, säger Lars Fresker.

DEN FRÄMSTA UPPGIFTEN för samtliga i styrelsen är dock att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. Till sin hjälp har styrelsen kansliet som bereder frågor och verkställer beslut. Styrelsen delas också in i flera arbetsgrupper och kommittéer till exempel bereder AG Villkor Ralsen. Årets Rals var en framgång, men vägen dit var inte

»Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och förstå då sa vi ja.«

Senaste nytt från Officersförbundet

Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

enkel.

– Steg ett var att föreningar och arbetsgivare på OrgE-nivå tillsammans tog fram ett underlag om vilka behov som fanns på deras OrgE. Steg två var att förbundet och Försvarsmakten förhandlade på Försvarsmaktnivå. Under förhandlingen gick förbundets förslag i linje med underlaget, men tyvärr gjorde Försvarsmaktens förslag inte det. Det var en utdragen process med långa diskussioner i styrelserummet. Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och först då sa vi ja, säger Lars Fresker och tillägger: – De frågor som beslutas om i styrelsen är ofta komplexa. Det kräver att samtliga i styrelsen sätter sig in i frågorna och diskuterar. Det är viktigt att vi fattar rätt beslut.

I 22 ÅR har Lars Fresker varit Officersförbundets förbundsordförande och när han avgår vid Förbundsmötet i november är det med en förhoppning om en ny styrelse och ordförande som kan leda förbundet i en tid av utmaningar - Försvarsmaktens tillväxt, kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan.

– Jag känner mig hoppfull inför en ny styrelse. De har utmaningar som ställer höga krav vad gäller anpassnings förmåga och kreativt tänkande, säger Lars Fresker. ⚫

Förbundets kurser Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Så väljs förbundsstyrelsen

Förberedelserna inför Förbundsmötet i november pågår för fullt. Förbundets valberedning har en av de viktigaste uppgifterna nämligen att ta fram ett slutligt förslag på kandidater till förbundsstyrelsen.

VALBEREDNINGEN har under våren genomfört intervjuer med hela förbundsstyrelsen för att få en bild över hur styrelsearbetet har fungerat och vilka som är intresserade av att fortsätta i styrelsen. Det är officersföreningarna som nominerar kandidater så att valberedningen kan ta fram ett underlag som ges ut i tre remissrundor till föreningarna innan ett slutligt förslag på kandidater ges. Arbetet kommer att fortsätta under hela hösten.

– Det är viktigt att förbundsstyrelsen representerar hela medlemskollektivet. Valberedningens mål är att föreslå en allsidigt sammansatt styrelse. Vi försöker att ta hänsyn till bland annat förband, yrkeskategori och

vilka fackliga intresseområden de nominerade kandidaterna har, säger Sven-Åke Söderbjörk, valberedningens ordförande.

DET VIKTIGASTE ÄR dock att de nominerade förstår att de inte representerar sitt förband eller försvarsgren, utan att de ska se till vad som är bäst för samtliga medlemmar. Valberedningen hoppas att föreningarna fortsätter inkomma med nomineringar och Sven-Åke Söderbjörk är tydlig i sin uppmaning: – Hjälp oss att ta fram ett slutligt förslag på kandidater genom att svara på våra remissutskick. Vi behöver engagerade medlemmar som har olika kompetenser, erfarenheter och intresseområden. Tveka inte att ta kontakt med oss och fortsätt att nominera!

OM DU SOM medlem vill nominera en kandidat eller veta mer kontakta din förening. ⚫

»Det är viktigt att förbundsstyrelsen representerar hela medlemskollektivet.«

Sven-Åke Söderbjörk

Lars Fresker

Förbundsmöte 2023

Magnus Johansson, ledamot i förbundsstyrelsen, argumenterar för sin sak.

Utbildning

Vad kan du göra för att påverka din lön?

GÅ EN AV förbundets onlinekurser och lär dig det viktigaste och mest grundläggande om hur din lön sätts, vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den. Du som medlem har förmånen att kunna läsa onlinekurser på förbundets webbplats. Kurserna tar cirka 10–20 minuter och ger dig en bra

grund att stå på inför exempelvis en ny anställning eller ett medarbetarsamtal. Om du har frågor om kurserna kontakta kurs@officersforbundet.se

Kurser du som medlem kan gå är: Introduktionskurs lön Det viktigaste och mest grundläggande om hur din lön sätts,

vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den.

Välkommen till arbetslivet

För dig som precis fått en anställning i Försvarsmakten, en snabb introduktionskurs till det som är viktigast att veta om din anställning enligt villkor och avtal med din arbetsgivare.

Medarbetarsamtalet

Vad gäller egentligen vid ett medarbetarsamtal och hur kan du bäst förbereda dig.

Internationell insats

För dig som ska på utlandsmission. Nyttig kunskap om vilka avtal och regler som gäller och viktiga saker att tänka på inför, under och efter din internationella tjänstgöring. ⚫

Förening

Hej Anders Wedin!

Du är ordförande i OF Flygstaben och er förening har varit på styrelseutveckling. Vad innebär det?

– Vår förening bildades för några år sedan och vi i styrelsen har inte arbetat fackligt tidigare. Därför har vi i några dagar under ledning av en ombudsman från

kansliet varit på styrelseutveckling och gått igenom alla arbetsuppgifter som föreningen har och tittat på hur vi ska lösa de uppgifterna.

Hur ska ni jobba vidare nu? – Vi gör allt från att ge medlemmarna på förbandet råd och stöd till att samverka och förhandla med arbetsgivaren om exempelvis Rals. Det vi ska fokusera på nu är föreningens mål, kommunikation och

styrelsens arbetsfördelning och rutiner. Vi ska beskriva föreningens mål så att styrelsen och medlemmarna ser och kan påverka vart vi är på väg. Vi ska förbättra kommunikationen med medlemmarna så att vi får ett ökat medlemsengagemang och rekryterar fler medlemmar. När det gäller styrelsens arbetsfördelning och rutiner så ska vi försöka jobba effektivare.

Finns det några utmaningar? – Ja, jag känner inte en männ-

Anders Wedin

Antonia

Sehlstedt/Försvarsmakten

Trebefälssystemet

Förberedelser inför tvist med Försvarsmakten pågår

Officersförbundet har påkallat tvisteförhandling med Försvarsmakten. Drygt 400 berörda medlemmarna ska nu besluta om de vill driva sina ärenden vidare.

FÖR VARJE INDIVID som inte frivilligt byter personalkategori och tjänstegrad har det krävts en MBL-förhandling där arbetsgivaren motiverar beslutet. Av drygt 400 MBL-förhandlingar mellan officersföreningarna och C OrgE i Försvarsmakten har nästan alla avslutats i oenighet och de berörda medlemmarna ska nu besluta om de vill driva sina ärenden vidare.

– Det är ett omfattade arbete som officersföreningarna har gjort för medlemmarna. Förbundet har påkallat tvisteförhandling där förhandling avslutats i oenighet och det återstår att se hur många av medlemmarna som vill ta sina ärenden vidare till tvist eller inte. Förbundet kommer att driva dessa tvister tillsammans, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

Tvisteförhandlingen

iska som vill göra ett dåligt arbete, men det är tufft att få ihop det vanliga jobbet och det fackliga. Det är hög arbetsbelastning som gör att man slits mellan de två jobben.

Varför är det så viktigt med fackligt arbete?

– Den höga arbetsbelastningen gör det fackliga arbetet ännu viktigare. I Försvarsmakten har medarbetare så fullt upp att de inte hinner stanna upp och tänka efter på exempelvis arbetsmil-

kommer ske på Försvarsmaktsnivå mellan Officersförbundet och från Försvarsmakten företrädare för Försvarsstabens juridiska avdelning. Om du är en berörd medlem ska du nu kontakta din officersförening och meddela huruvida du vill att ditt ärende ska vara med vid tvisteförhandlingen eller inte. ⚫

Höjd lön för de som läser officersutbildning med särskilda förmåner

Officersförbundet och Försvarsmakten har kommit överens om att de som läser officersutbildning med särskilda förmåner ska ha höjd lön så att lägsta lönen är 24 000 kronor. Det är en höjning som är likvärdig med höjning av GSS/K OR 4-5 som gjordes förra året.

20 %

Använd din medlemsrabatt hos Outdoorexperten!

jön. Att vara förtroendevald i en förening innebär ett stort ansvar – att tänka efter hur det är med exempelvis arbetsmiljön och att vilja hjälpa arbetsgivaren att vara bra och att ta hand om medarbetare och chefer.

ÄR DU FÖRTROENDEVALD i en officersförening och intresserad av att utveckla föreningen med stöd av kansliet? Kontakta gabriel.bris@ officersforbundet.se så får du veta mer. ⚫

Som medlem i Officersförbundet har du en rad medlemsrabatter. Hos Outdoorexperten har du 20 procent rabatt på ordinarie priser och 10 procent på specialpriser. Du har 10 procent på tågresor med SJ, samt 15-25 procent rabatt på hotellvistelser på Elite Hotels, Best Western och Nordic Choise Hotels. Så glöm inte bort att använda dina medlemsrabatter! Du hittar rabattkoderna genom att gå till Officersförbundets webbplats, logga in med Bank ID på ”Mina sidor” och under rubriken ”Dokument medlem” och i mappen ”Förbundet” finns samtliga medlemsrabatter.

» I Försvarsmakten har medarbetare så fullt upp att de inte hinner stanna upp och tänka efter på exempelvis arbetsmiljön.«

»Det återstår att se hur många medlemmar som vill ta sina ärenden vidare till tvist.«

Fråga förbundet

Kränkande särbehandling

Jag upplever att jag blir utsatt för kränkande särbehandling. Vad ska jag göra för att få hjälp?

Jag har några råd på vad du som medarbetare kan göra. Det första rådet är också det svåraste, men att du pratar och är tydlig mot personen/personerna om att en handling/beteende inte är ok är viktigt. Om personen/ personerna inte slutar rekommenderar jag att du:

• Pratar med din chef. Är det chefen som beter sig – gå till dennes chef.

Kansliet:

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

• Tar stöd av ditt skyddsombud, officersföreningen eller en kollega.

• Dokumentera. Skriv ner vem som gjort eller sagt vad, när det skedde, eventuella vittnen med mera. Dokumentationen är värdefull då arbetsgivaren ska utreda vad som hänt eller när Officersförbundet ska driva en tvist.

• Handlar det om diskriminering eller trakasserier enligt diskrimineringslagen ska du prata med Officersförbundets lokala förtroendevalda så fort som möjligt. Om frågan ska drivas arbetsrättsligt (du kan ha rätt till diskrimi-

Förhandling och samverkan:

Susanne Hultgren, teamledare

Olle Löfmark, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan

Nordlund

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

neringsersättning) är det ofta en preskriptionstid på fyra månader. • Om det blir en utredning ska du ställa krav på att den som genomför utredningen har utredningskompetens och inte heller några förutfattade meningar om dig eller andra inblandade, eller om händelsen i stort. Du ska känna förtroende för den som utreder och att det sker opartiskt. • Sök stöd från företagshälsovården om du behöver hjälp med att bearbeta det du varit med om.

Jag vill också lägga till att all personal i Försvarsmakten har möjlighet att kontakta UOB (utrednings-stöd ovälkommet beteende) för att få vägledning. Syftet är att ge råd till den som upplever sig utsatt, och att stötta chefer på OrgE som önskar råd i ärenden och hur ärendet ska hanteras som bäst. Det finns även möjlighet att anmäla alla former av ovälkommet beteende och vid en anmälan startar en utredning. Jag hoppas att du får den hjälp du behöver och att den kränkande särbehandlingen upphör.

Martin Sachs, ombudsman

Kan jag vara medlem som pensionär?

Jag ska gå i pension under våren. Kan jag fortsätta vara medlem i Officersförbundet?

Ja, du kan fortsätta vara medlem i Officersförbundet när du går i pension. Du kommer då bli pensionärsmedlem. Det innebär att

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt

din medlemsavgift är 40 kronor i månaden tills du fyller 67 år och därefter 150 kronor per år. Du behåller dina försäkringar och medlemsförmåner såsom Officerstidningen. Det enda du behöver göra är att gå till Officersförbundets webbplats, logga in med BankID på ”Mina sidor” och fyll i formuläret ”Byt medlemskategori”. Jag hoppas att du kommer trivas som pensionär!

Carina Viklund, kanslistöd

Ska jag ha lönesamtal för min nya lön?

Jag har fått en ny lön efter Rals, men jag har bara sett den på min lönespecifikation, jag hörde något om att jag ska ha ett lönesamtal, stämmer det?

Ja, det stämmer. Efter genomförd lönerevision ska din chef i ett lönesamtal presentera för dig på vilka grunder din nya lön är satt – hur stor del av löneökningen som utgörs av din prestation och hur stor del som utgörs av eventuella satsningar som gjorts på dig. Passa på att ställ frågor till din chef om du till exempel inte tycker att din löneökning stämmer med de förväntningar du haft efter ert medarbetarsamtal. Din officersförening har varit part i arbetet med Rals så ställ även frågor till dem. Inför Rals är det vanligt att din officersförening har medlemsmöten där du som medlem kan få information och ställa frågor om lönearbetet i föreningen – gå på dem! Gabriel Bris, ombudsman

Kommunikation:

Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Officersförbundets

förtroendevalda revisorer:

Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Adress:

Officersförbundet

Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

Fax: 08-440 83 40

E-post: kansliet@officersforbundet.se

Färist Mobile –en säker smartphone

Färist Mobile är en svenskutvecklad säker smartphone för samhällsviktiga verksamheter, den tål tuffa tag samtidigt som den skyddar säkerhetskänslig information. Med stöd av domänseparationen skapas en strikt kontrollerad miljö vilket gör den till en mycket säker tjänstetelefon. Tillsammans med MIL-STD-810G standard som skyddar mot kraftiga slag och vibrationer så har den även en IP67-klassning som skyddar telefonen i fuktiga miljöer. Färist Mobil finns även i specifik version; Sigrid Mobil/Kryapp 9441, godkänd som signalskydd för Begränsat hemlig.

Tutus är ett innovativt svenskt cybersäkerhets företag och en nationellt ledande aktör inom området högkvalitativa nätverkskrypteringslösningar. Vi har under 30 år hjälpt organisationer med känslig verksamhet, kritisk infrastruktur och samhällsviktiga funktioner och försett dem med säkra, godkända och kostnadseffektiva krypteringslösningar som kräver högsta nivå av säker kommunikation. Vi är oberoende och samarbetar med näringsliv och myndigheter i Sverige och inom EU. Vill du komma i kontakt med oss eller veta mer så finns vi på www.tutus.se

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Rustar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.